Está en la página 1de 15

FORMATU (REZUMU)

Naran estudante : Giovanni A.M Dos Santos

Semester/nível: : VI

Fatin prátika : ICU

Data asesmentu : 05/10/2022

A. DATA JERÁL

1. Naran Inisiu kliente : Sr. F.m

2. Tinan : 38Anos

3. Hela fatin : Manatuto

4. Relijiaun : Katólika

5. Data tama Ospital : 02/10/2022

6. Numeru Rekaman Mediku : 987153

7. Diagnosa Mediku : Trauma Thorax Multi Fraktura

8. Fatin : ICU

9. Keixa prinsipál : pasiente nia familia hateten katak bainhira bok


an senti moras makas

B. ASESMENTU PRIMEIRU

1. Airway (dalan iss) : Pasiente nia dalan iis ladun di’ak bainhira ha’u
kolia ba pasiente rona neneik hatan ladiak. Px uza hela ETT no Gudel.
2. Breathing :

a. Inspeksaun (forma hirus matan simetris, padraun iss di’ak maibe ajuda husi mákina
ventilator).

b. Palpasaun (Palpasi iha peitu, pasiente senti moras).

c. Perkusaun (Perkusi husi klavikula ba iha costa no lian sonor).

d. Auskuitasaun (Auskultasi iha pulmaun rona lian vesicular).

3. Sirkulasaun

a. Sinal Vital :

1) Presaun Arteri : 129/90mmhg

2) Pulsu : 98x/menit

3) Temperatura : 36’3 ̊C

4) Respirasaun : 21x/menit

b. Capilarry refill : Normal menus husi 2 segundos

c. Akral : Temperatura normal/morna.

4. Disability

a. GCS : E:4 M:6 V:5 Total GCS: 15/15

b. Pupil :

c. Gangguan motorik/ pertubrasaun motoriku (movel): Pasiente nia forsa


muskulu di’ak no bele bo’ok a’an ho di’ak.

d. Gangguan sensorik/ pertubrasaun sensoriku: Pasiente nia sensorik di’ak no


laiha problema ida.
ASESMENTU 13 DOMAN

1. Formasaun Saúde (Health Promotion)

a. Saúde Jerál : Pasiente nia kondisaun jeral grave.

- Razaun tama Ospitál : pasiente nia familia hateten katak razaun tama óspital
tanba pasiente hetan asidente trafiku, monu ho kareta bainhira hala’o hela nia viagen
husi riresaun manatuto ba dili, iha loron 02/10/2022 hafoin hetan asidente, Pasiente
susar atu bok a’an tanba senti moras makas iha parte kotuk no liman ho ain. Liu tiha
óras balun ambulansia to’o kedas fatin akontesementu no lori pasiente mai iha sentru
saúde manatuto, pasiente kontinua transfere mai sala emergensia HNGV iha loron
ne’ebe hanesan, óras 21:00 OTL, hafoin to’o emergensia pasiente hetan atendementu
examinasaun X-ray, examinasaun CBC no examinasaun ran químika, hafoin hetn
examinasaun. Médiku sira fo diagnosa katak pasiente sofre ”Trauma Thorax Multi
Fraktura” no lori ba sala operasaun hodi hetan atendementu operasaun , hafoin
operasaun remata pasiente kontinua transfere ba enfermaria ICU hodi baixa.

- Presaun Arteria : 129/90mmhg

- Pulsu : 98x/menit

- Temperatura : 36’3 ̊C

- Respirasaun : 21x/menit

b. Istória Moras (moras, dezastre, nsst): Pasiente nia familia hateten katak pasiente
uluk la hetan moras ka dezastre ruma.
c. Istória Tratamentu :

No Naran aimoruk/ oras Dosis Esplikasaun


1. Amoxilin 500mg Amoxilin nia funsaun
atu prevene infeksaun
hanesan husi bakteria
hanesan otilis media
gonorrhea no
pielonefritis.
2. Paracetamol (PCT) tab. 500mg Paracetamol (PCT) atu
prevene moras hanesan
isin manas no mos
bele mos atu hamenus
Dor.
3. Ibuprofen 400mg Ibuprofen nia funsaun
atu hanesan moras. Ex,
ulun mors, nehan
moras nst..

d. Kapasidade kontrola saúde:

- ne’ebé hala’o bainhira moras : la iha

-padraun moris (konsumu/ alku/ jinástiku, nsst) : pasiente nia familia hateten
katak antes pasiente sdauk moras nia gosta mak konsumu kafe no fuma sigaru
hanesan sigaru LA no tabaku timor.

e. Fatór sosiál-ekonomia (rezultadu/asuransia saúde, nsst): la iha


f. Tratamentu agora:

No Naran aimoruk/ oras Kontiudu Enjermajen Benefisiu


1. Ceftriaxone IV Atu prevene moras
husi ikfeksaun
bacteria hanesan
gonorea
meningititis, otitis,
sifilis np mos
Lyme.
2. Dexametazone IV Atu atende
hanesan kondisaun
peradamgan
reasaun alergia,
moras autoimum.
3. Paracetamol (PCT) tab. PO Atu prevene moras
hanesan isin
manas no mos atu
hamenus Dor.
4. Morfina IV Aimoruk ne’e atu
uja hodi prevene
moras ne’ebe
makas no durasaun
tempu ne’ebe
naruk ou moras
króniku.
5. Omeprazole, tab PO Aimoruk ne’e
hanesan atu atende
moras asam
lambung,
gastroesofageal
nst...
2. Nutrisaun

A. (Antropometria) inklui

1) Pezu (todan) bain-bain……………………, no pezu (todan) agora:

2) Medida Abdolmen : 18

3) Medida Ulun : 50

4) Medida hirus matan : 27

5) Medida liman kabun : 10

D. (Dieta) inklui nafsu, jenis, frekuensia hahán ne’ebé fó durante iha ospitál:

• Pasiente iha vontade han maibe liu husi mangera NGT, kada loron ida pasiente han
dala 3x iha dader, meiudia no kalan.

E. (Enerjia) inklui nafsu, jenis, frekuensia hahán ne’ebé fó durante iha ospitál:

• Pasiente nia abilidade fuan ba iha atividade hospital, pasiente toba de’it no bainhira
atu han ka hemu be’e hetan ajuda husi familia.

F. (Fator sira) inklui kauza problema nutrisaun: (abilidade tolan, nata, nsst)

• Pasiente laiha problema nutrisaun no pasiente iha abilidade atu han hahan no hemu
be’e ho di’ak.(Maibe hetan suporta husi maegra NGT).

G. Avalisaun Status Nutrisaun

•Pasiente nia nutrisaun di’ak, han di’ak no hemu be’e di’ak.(Maibe hetan suporta husi
mangera NGT).
3. ELIMINASAUN

a. Sistema Urinara

1) Padraun soe bee ki’ik (frekuensia, total, deskonfortavel

• Pasiente nia frekuensia soe be’e ki’ik kada loron liu husi mangera kateter nia
laran, total 400ml/24hóras.

2) Istória abnormal ba iha mamiik

• Paiha problema ruma kona-ba pasiente nia mamik.

3) Distansia mamiik/retensia urina

• Pasiente laiha retensaun urina.

b. Sistema Gastrointestinal

1) Padraun eliminasaun

• Pasiente nia padraun eliminasaun di’ak no ho normal hela.

2) Konstipasaun no faktores kauza konstipasaun

• Pasiente nia padraun konstipasaun di’ak no ho normal hela.


4. Atividade/Rest

a. Deskansa/toba

1) Oras Toba : Pasiente nia hóras deskansa/toba menus husi normal.


(6-8 hóras), dalaruma pasiente deskansa/toba hóras ida de’it pasiente hader fila fali.

2) Insomnia : Pasiente susar atu deskansa/toba iha tempu kalan


nian..

3) Ajuda Hodi Toba : Pasiente atu deskansa/toba sem ajuda husi familia no
pessoal saúde.

b. Atividade

1) Servisu : Pasiente la hala’o servisu ruma durante pasiente


enfrenta hela moras ne’ebe mak agora pasiente sofre hela.

2) abitu (Lorloron) ezersisiu: Pasiente la halo nia ezersisiu durante nia sofre hela
moras ne’e.

3) ADL

a) Han : Pasiente han liu husi NGT, tipu han sasoro prepara
husi pasiente nia familia, kada loron ida han dala-3. Dader Meiudia loraik/kalan.

b) Haris-fatin : Laiha

c) Ijiene : Pasiente nia personal ijiene kada loron ida hamos dala
ida, maibe ajuda husi pesoal saúde.

d) Troka : Pasiente troka nia ropa kada loron ida dala ida, maibe
ajuda husi pesoal saúde.

4) Ajuda ADL : Ajuda husi familia no Pesoal saúde.

5) Forsa muskula : Iha

6) ROM : Laiha
7) Risku too cidera : Risku too cidera mak anormalidade ne’ebe akontese
isin ne’ebe mak konsekuensia hamosu influensiasaun no laiha funsaun ho di’ak ba
muskulu atu halo atividade.

c. Cardio Respons

1) Moras Fuan : Iha hirus matan esquerda

2) Bubu Esktremitas : Laiha bubu ba extremidade leten ho karaik.

3) Presaun Arteria no Pulsu : PA = 129/90mmhg no Pulsu = 98x/menit

a) Latan/berbaring : Sim

b) Tur : Laiha

4) Presaun Vena Jugularis : Di’ak no Normal

d. Pulmonary respon

1) Moras Sistema respirasaun: Pasiente iha problema oituan ho dalan


is/respirasaun

2) Uza 02 : Pasiente uza hela mákina ventilator. (hodi suporta


pasiente nia O2)

3) Habilidade dada iis : Pasiente dada is di’ak oituan no suporta husi mákina
ventilator.

4) pertubrasaun iis (mear, lian, iis, sputum, nsst):

Laiha pertubasaun, kadavez mear kadavez laiha no sputum laiha.


5. Perception/Cognition

a. Orientasaun/konesimentu

1) Nível edukasaun : SMA

2) Menus konesimentu : Laiha

3) Konesimentu kona ba moras: Durante moras nia sempre ba halo konsulta


iha klinika/sentru saúde sira ne’ebe mak besik

4) Orientasaun (oras, fatin, ema): Orientasaun orientadu.

b. Sensaun/persepsaun :

1) Istória ba iha Moras Fuan: Laiha

2) Ulun Moras : Pasiente hateten katak laiha ulun moras.

3) Uza ekipamentu asistensia: Pasiente uza ekipamentus asistensia tanba = canula,


soru ivf, infus pum no monitor.

4) Hasees aan : Pasiente la hases an husi familia no pesoal saúde sira.

c. Komunikasaun

1) Lian ne’ebé uza : Tetum

2) Difikuldade komunikasaun: Pasiente laiha komunikasaun, ne’ebe difikuldade


ba nia.

6. Self Perception

a. Self-concept/self-esteem

1) Sentiment Tauk : Pasiente dehan katak laiha sentimentu tauk.

2) Lakon Esperansa : Pasiente dehan katak nia iha duvida ba nia moras ne’e.

3) Inisiativa hodi Hakanek an: Laiha

4) Iha Kanek/Defisiénsia : Laiha.


7. ROLE RELATIONSHIP

a. Papel Relasaun

1) Estatutu Relasaun : Pasiente dehan katak nia relasaun ho nia


familia no nia vizinhu sira de’it.

2) Ema ne’ebé folin ba nia : Pasiente hateten katak ema ne’ebe folin liu ba
nia mak nia fen no nia oan sira no nia familia sira.

3) Mudansa Konflitu/Papel : Pasiente dehan katak laiha mudansa ba papel


konflitu ba nia a’an ho ema seluk.

4) Mudansa Estilus Moris : Pasiente dehan katak la hetan moras hanesan


ne/La espera katak moras atu kona, maibe realidade agora pasiente bele hetan
ne’ebe mak agora nia enfrenta hela.

5) Interasaun ho ema seluk : Pasiente dehan katak nia nia komunikasaun ho


ema seluk hanesan bain-bain.

8. Sexuality

a. Identidade Seksual :

1) Problema Seksuál : Laiha

2) Periode Menstrusaun : Laiha

3) Metodu planeamentu familia ne’ebé uza: Laiha

4) Ezaminasaun SADARI : Laiha

5) Ezaminasaun papsmear : Laiha


9. Coping/Strees Tolerence

a. Resposta Enfrentamentu

1) Senti triste/tauk cemas : Pasiente hateten katak nia senti triste tanba nia
bele hetan moras.

2) Abilidade atu resolve : Pasiente dehan katak abilidade atu resolve


problema mak hetan tratamentu husi hospital.

3) Hahalok ne’ebé hatudu tauk : Pasiente hatudu ho expresaun ho oin ne’ebe


mak triste.

10. Life Principles

a. Valór Fiar

1) Atividade Relijiaun ne’ebé tuir: Atividade relijiaun ne’ebe tuir mak iha tempu
paskua no natal.

2) Kapasidade hodi partisipa : Pasiente dehan katak halo orasaun no halo


komunikasaun ho jesus di’ak.

3) Atividade kultura : Pasiente dehan katak nia sempre partisipa iha


atividade kultura nian bainhira hala’o.

4) Kapasidade resolve problema: Pasiente dehan nia sempre fiar ba nia a’an rasik
no mós kultura sira hodi tulun nia hpdi resolve problema moras ne’ebe nia
enfrenta.

11. Safety/Protection

a. Alergia : Pasiente la alergia ba aimoruk no hahan ruma

b. Moras autoimmune : Laiha

c. Sinal infeksaun : Pasiente la hetan infeksaun kanek ruma.

d. Pertubrasaun Termoregulasaun: Pasiente laiha termoregulasaun.


e. Pertubrasaun/risku (komplikasaun immobilizasaun, monu, aspirasaun,
disfungsaun neurovaskuler peripheral, kondisaun hipertensaun,
Hemorragia(sangrando), hipoglikemia, Sindrome disuse, stilus moris)

12. Comfort

a. Konfortavel/Moras

1) Provoka (ne’ebé hamosu moras):

2) Qualidade (oinsá ho kualidade):

3) Regio (iha parte ne’ebé):

4) Scala (Eskala) :

5) Time (oras) :

b. Sente la konfortavel no seluk tan:

c. Sinal ne’ebé akompana :

13. Growth/Development

Mudansa no dezenvolve :

D. Nota Dezenvolve

Kondisaun Jerál

Óras ICU
10:00 OTL
Sinal Presaun Arteria 129/90mmhg
Pulsu 98x/menit
Vitál Respirasaun 21x/menit
Temperatura 36’ ̊C
Matan 4
Book-an 6
GCS Ko’alia 5
Total GCS= 15/15
ÓRAS
Han
Hemu
Imput Infus (soru)
Metabolismu
Urina
Feses
Output Kosar
IWL
LikíduNGT
Total

DADUS HUSI LABORATORIU

Data/ Tipu ezaminasaun Rezultadu Normal Unidade


Ezaminasaun Interpretasaun
Oras

También podría gustarte