Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
NAPAYKUYKUNA
Rimanakuy:
Nancy: allin tuta kachun ñañáy Rosa
Rosa: Allin tuta kachun yachaqmasiy Nancy
Nancy: imaynallan kashanki? Qhalillachu?
Rosa: Arí, qhalillan kashani ñañáy. Qanri?
Nancy: Noqapas qhalillan kashani.
Rosa: Kusa!
Nancy: Asniqkama ñañáy
Rosa: Asniqkama.
Rimanakuy:
Ana: Allin p´unchay kachun wayna Pedro
Pedro: hinallataq qanpaqpas sipas Ana
Ana: imaynallan kashanki? Allillanchu?
Pedro: Ari, allillanmi kashani sipas. Qanri?
Ana: noqapas allillanmi kashani
Pedro: Kusa!
Ana: Tupananchiskama Pedrocha.
Pedro: Tupananc
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 1
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Yachay:
-N/MI: Sufijos validadores, “-n” y “-mi”, se pospone al sustantivo o pronombre,
-n cuando termina en vocal, -mi cuando termina en consonante.
-QA: Función enfática.
-TAQ…..RI: Es enfatizante, no tiene traducción y el sufijo “-ri” coopera con el
sufijo “-taq”.
Mosoq simikuna:
NAPAYKUYKUNA
Imaynallan: Qué tal
Allillanmi: bien nomas YUPAYCHAYWAN, AÑANCHAYWAN IMA
Imanayllan kashanki: ¿cómo estás? RIMAYKUNA
Allillanchu kashanki?: ¿estás bien?
Allillanchu? Waleqllachu?: ¿estás bien? Sumaqlla: que le vaya bien, suerte, felicidades.
Qhalillachu: ¿estás sano? Anchata kusikuni: me alegro mucho
Allillanchu kashanki?: ¿estás bien? Añay – sulpay: gracias
Allillanmi kashani: estoy bien Añaychayki – sulpayki: te agradezco
Allin p´unchay: buen día Anchata añaychakuyki: te agradezco mucho
Allin sukha: buena tarde Anchata sulpayki: te agradezco mucho
Allin tuta: buena noche Imamanta: de nada
Allin p´unchay kachun: buenos días Ama hina kaychu: por favor, no seas así.
Hinallataq qanpaqpas: igualmente para ti. Allinchu: está bien.
Noqapas allillanmi kashani?: ¿yo también estoy bien? Panpachaway: discúlpame
Qanri?: ¿y tú?
Arí, allillanmi kashani: Sí, estoy bien.
MOSOQ SIMIKUNA
Sipas: señorita
Wayna: joven (varón)
KACHARPARI: DESPEDIDA Erqe: niño(a)
Paqarinkama: Hasta mañana Ñañay: hermana mía
Minchhakama: hasta pasado mañana
Panay: hermana mía
Wayqey: hermano mío
Sukhakama: hasta la tarde
Turay: hermano mío
Tutakama: hasta la noche
Qoya: señora, esposa
Kutimunaykama: hasta mi vuelta
Wiraqocha: señor
Tupananchiskama: hasta nuestro próximo encuentro
Umalliq: director(a), jefe(a)
Asniqkama: hasta más luego
Yachaqe – yachaq: estudiante
Hoq p’unchaykama: hasta otro día
Yachaqmasi: compañero de
Q´aya watakama: hasta el próximo año
estudios.
Ripushaniña: ya me estoy yendo
Yachacheq: profesor(a)
Risaq: chao
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman Allin: bien, bueno 2
Qhali: sano(a)
Waleq: bien, bueno(a)
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
REQSINAKUY
Llank’anakuna:
1. Hunt’apay kay tapukuykunata.
Iman sutin waynapa? ___________________________________
Iman sutiy sispaspa? ____________________________________
Hayk’a watayuqmi Gabriel? _______________________________
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 3
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Maypin tiyan Ch’aska? ___________________________________
Piwanmi tiyan Gabriel? ___________________________________
Maypin wasin Gabrielpa? _________________________________
2. Kutichiy kay tapukuykunata:
Iman sutiyki?
Hayk’a watayuqmi kanki?
Maypin yachaynki?
Ima suyupi tiyanki?
Piwanmi tiyanki?
Mayqen llaqtapi tiyanki?
Hayk’an hamunki?
Pin kanki?
3. Ñawinchay kay rimayta, chaymayta chay hinata qelqay huq
rimakuykunata.
Alexandra: Allin sukha kachun sipas.
Gabriela: hinallataq qanpaqpas sipas.
Alexandra: iman hunt’asqa sutiyki?
Gabriela: Gabriela Mamani Chavezmi hunt’asqa sutiyqa. Qanpari?
Alexandra: Alexandra Cáceres Dueñasmi hunt’asqa sutiyqa.
Gabriela: Maymantan kanki?
Alexandra: Qosqomantan kani, Qosqorunan kani. Qanri?
Gabriela: Noqaqa Punomantan kani.
Alexandra: Maypin tiyanki?
Gabriela: San Sebastianpi tiyani. Qanri maypitaq tiyankiri?
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 4
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Alexandra: Progresopi tiyani. Piwanmi tiyanki?
Gabriela: taytamamaywan tiyani. Qanri?
Alexandra: noqaqa tiyani mamaywan.
Gabriela: Kusa. Paqarinkama.
Alexandra: paqarinkama ñañay.
YACHAY:
TAPUKUQ RIMAYKUNA: EXPRESIONES INTERROGATIVAS
Ima?: ¿Qué?
Iman?: ¿Qué es?
Mayqen?: ¿Cuál?
Mayqenmi?: ¿Cuál es?
Hayk’a?: ¿Cuánto?
May?: ¿Dónde?
Maypi?: ¿en dónde?
Maypin tiyanki?: ¿Dónde vives?
Piwan?: ¿Con quién?
Piwanmi tiyanki?: ¿Con quién vives?
Ima llaqtapi?: ¿En qué ciudad / pueblo?
Ima suyupi?: ¿En qué región / país?
Pin kanki? ¿Quién eres?
SEQ’EKUNA – SUFIJOS
1. -LLA: Sufijo limitativo, tiene varias acepciones. En preguntas expresa
afecto. No tiene traducción Qhawarichikuy:
Imaynallan kashanki? ¿Cómo estás?
También marca el sujeto, objeto o adverbial de una oración expresando
que el efecto de la misma se limita a dicho elemento. Se traduce como
“no más”, “solamente”. Ejms.
Noqallan hamuni. Yo solo(a) vengo.
Pay mikhuqlla hamun él viene solamente a comer.
Allillanmi kashani Estoy bien no más.
Payllan hamun él solamente vino
2. -N/-MI: Sufijos validadores o de enfoque atestiguativo, denotan que el
hablante ha visto o ha participado personalmente en la realización del
evento. Se pospone “n” a la palabras que terminan en vocal y “mi” a las
palabras que terminan en consonantes. No tienen traducción.
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 5
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Qhawarichikuy:
Qhalillan kashani Estoy sano no más.
Allillan kashani Estoy bien no más.
Estos sufijos reemplazan al verbo “ser” en la tercera conjugación del
singular y plural. Así:
Ejm:
Anan ñañay Marta es mi hermana
Wasin munaycha Su casa es bonita
Paykunan turaykuna Ellos son mis hermanos
Eliasmi wayqey Elías es mi hermano
Por norma se pospone a las palabras interrogativas. Así
Imatan munanki? ¿Qué quieres?
Hayk’aqmi kutimunki? ¿Cuándo volverás?
Imakunan wasiykipi kan? ¿Qué cosas hay en tú casa?
3. –Y: Sufijo posesivante de la primera persona del singular. Su traducción
es “mi”, se usa con las vocales.
Qhawarichikuy:
Wayqey mi hermano.
Mamay mi madre.
Wasiy mi casa.
Alqoy mi perro.
Turay mi hermano.
Ñañay mi hermana.
Sin embargo, cuando la vocal que antecede a este sufijo lleva tilde,
empresa vocativo, en este caso se traduce así:
Wayqéy hermano mío.
Mamáy madre mía.
4. –PAS /-PIS: Sufijos relacionales aditivos, denotan inclusión. Su
traducción es “también” cuando es afirmativo y “tampoco” cuando es
negativo:
Qhawarichikuy:
Noqapas allillanmi kashani yo también estoy bien
Noqapis allillanmi kashani yo también estoy bien
Manan noqapas atinichu yo tampoco puedo
Manan noqapis munanichu yo tampoco quiero
5. –CHU: Sufijo de enfoque interrogativo –negativo, marca el elemento que
está bajo interrogación o negación. No tiene traducción. Las preguntas
con este sufijo exigen siempre una respuesta afirmativa “ari =si” o
negativa “manan=no”.
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 6
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Qhawarichikuy:
Allillanchu kashanki? ¿Estás bien?
Ari, allillanmi kashani. Sí, estoy bien
Manan allinchu kashani No estoy bien.
Anacha puñushanchu ¿Anita está durmiendo?
Ari, puñushanmi si, está durmiendo
6. –RI: Sufijo responsivo, marca el tópico en las preguntas. También tiene
otras connotaciones.
Equivale a la conjunción copulativa “Y”.
Qhawarichikuy.
Allillanmi kashani. Qanri? Estoy bien, ¿Y tú?
¿Qanri maymantan kanki? Y tú de dónde eres?
¿Payri maytan rin? Y él a dónde va?
7. -CHA: Sufijo afectivo, diminutivo.
Qhawarichikuy:
Imaynallan kashanki Pedrocha? ¿Cómo estás Pedrito?
8. -MANTA: se traduce como “de”, “desde” tiene varios usos:
Denota punto de origen o procedencia en el tiempo y espacio:
Qosqomanta kani, Abancaymantan hamushani.
Causa o motivo : pukllasqanmanta hamushan
Material del que está hecho: siwiyqa qorimantan
Qhawarichikuy:
Noqa Qosqomanta hamuni Yo vine del Cusco
Pay Limamanta chayamusqa Ël llegó de Lima
9. –PI: Se traduce como “en”. Indica siempre al adverbial en la oración en
relación con el lugar, tiempo y medio de transporte.
Qhawarichiykuna:
Hanp’arapi
Llaqtapi
wansinpi
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 7
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Mosoq simikuna
Llaqta = Ciudad, pueblo
K’ikllu = Calle, jirón
K’iti = lugar, distrito, municipio
Kiktu = angosto, estrecho
Hatun K’ikllu = Avenida
Yupay = Número
Tiyana = asiento, silla, vivir
Wasi = casa
Wata = año, edad
Killa = Mes, luna
P’unchay = día
Wata hunt’ay = cumpleaños
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 8
Andina Hatun Suntur Yachaywasi - Runa simi yachananchispaq
Yachachiq: Yolanda Llamacponcca Roman 9