Está en la página 1de 107

Ink 01, Encuentro Internacional de Ilustracin

Ink 01, Nazioarteko Ilustrazio Topaketa


Ink 01, International Illustration Rally
Edicin, Edizioa, Edition,
Fundacin Bilbao Arte Fundazioa
Urazurrutia 32
48003 Bilbao
www.bilboarte.org
Comisarios, Komisaritza, Curators,
Picnic Ocina de creacin
Diseo, Diseinua, Design,
Picnic Ocina de creacin
Agradecimientos a, Esker Onak, Tanks to,
Fundacin Bilbo Arte Fundazioa, Max-o-matic, Cless, Garikoitz Fraga Angoitia, Gregori Saavedra, Noaz,
Sergio Jimnez, Lorenzo Petrantoni y Botlek.
Encuentro celebrado en mayo de 2008 en las salas de la Fundacin Bilbo Arte Fundazioa
Fundacin Bilbo Arte Fundazioko gelatan 2008ko Maiatzan ospatutako topaketa
Rally celebrated in Fundacin Bilbo Arte Fundazioas rooms during May of 2008
Esta obra est bajo una licencia Reconocimiento-No comercial-Sin obras derivadas 3.0 Espaa de Creative
Commons. Para ver una copia de esta licencia visite www.creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/es o
enve una carta a Creative Commons, 171 Second Street, Suite 300, San Francisco, California 94105 USA.
INTRODUCCIN SARRERA INTRODUCTION
GARIKOITZ FRAGA ANGOITIA
GREGORI SAAVEDRA
SERGIO JIMNEZ
LORENZO PETRANTONI
NOAZ
MAX-O-MATIC
CLESS
BOTLEK
FOTOGRAFAS DE LA EXPOSICIN ERAKUSKETAREN
ARGAZKIAK EXHIBITION PICTURES
ARTISTAS SELECCIONADOS EN LA CONVOCATORIA ON-LINE ON-LINE
DEIALDIAN AUKETATUTAKO ASRTISTAK ONLINE REGISTRATION SELECTED ARTISTS
.11.
.17.
.22.
.36.
.50.
.62.
.72.
.78.
.84.
.90.
.101.
NDICE IAURKIBIDEA INDEX
.7.
.9.
SERGIO JIMNEZ
Vallnord Freestyle
Advertising Poster - 2008-2009 Campaign
2008 Illustration: Sergio Jimnez / Art direction: Planetbase
Vanidad magazine
Trip hop article
2008 Illustration: Sergio Jimnez / Art direction:Vanidad magazine
III Congreso de tipografa de Valencia
Crous Vidal tribute poster
2008 Sergio jimnez
Snowplanet Magazine
15th Birthday special cover
2008 Illustration: Sergio Jimnez / Art direction: Planetbase
Snowplanet Magazine
Te Punisher
2008 Illustration: Sergio Jimnez / Art direction: Planetbase
Belio magazine
Party issue
2008 Sergio jimnez
Calle20 magazine
Letter Illustration
2008 Illustration: Sergio Jimnez / Art direction: Manuel Gil
Calle20 magazine
Imprescindibles - Agenda
2008 Illustration: Sergio Jimnez / Art direction: Manuel Gil
FOTOGRAFAS DE LA EXPOSICIN ERAKUSKETAREN ARGAZKIAK EXHIBITION PICTURES
2008 Cless
2008 Max-o-matic
2008 Max Rodrguez
2008 Rubn B.
CRDITOS KREDITUAK CREDITS
.11.
TEXTO ESCRITO POR PICNIC OFICINA DE CREACIN PARA EL CATLOGO DE INK 01.
Cuando uno es nio dibuja, s, dibuja: raya, mancha, pinta, colorea. Imagina mundos de ilusin
llenos de alegra y esperanza, goza con universos y fantasas increbles, protagoniza sus propias
contradicciones visuales. Cuando uno es nio todo vale porque dibuja. Con el tiempo, algunos
simplemente dejan de hacerlo. Otros no. Estos ltimos privilegiados esbozan compulsivamente
en servilletas, papeles, libros de texto, paredes, puertas, tablas, camisetas, moleskines cualquier
soporte es bueno. A ellos todo les sigue valiendo. Con sus dibujos nos muestran sus miedos, frus-
traciones, sentimientos o ideas inconexas que revolotean por su cabeza; en denitiva, historias que
ni las palabras ni las fotografas son capaces de transmitir. Comunican a travs de ilustraciones.
Todas estas ilustraciones son las que actualmente inundan peridicos, revistas, anuncios pu-
blicitarios, pginas web, cartulas de discos y salvapantallas para el ordenador o el mvil. No cabe
duda de que la ilustracin ha evolucionado en el mbito urbano convirtindose en algo habitual
en nuestros paisajes cotidianos. Igualmente expresiones sociales y tendencias como el grati,
completamente aceptadas y adoptadas en el mundo actual de la publicidad, han inuido en el
desarrollo de esta disciplina. En esta sociedad moderna, dominada por la comunicacin de masas
que ofrece instrumentos accesibles a millones de personas, las publicaciones impresas y virtuales
son el nuevo museo. El problema, o no, es que la ilustracin, al menos ocialmente, no ha sido
considerada como una especialidad artstica, tan slo es una expresin de habilidad artesanal
situada a medio camino entre el arte y el diseo que ha sido tratada histricamente de manera
minoritaria. He aqu la polmica: Es la ilustracin arte o es diseo? Y es que por un lado, es la
columna vertebral del diseo grco, pero por otro, y a pesar de que hayan pretendido esquivarla
como a la peste, es difcil encontrar un artista cuya obra no ilustre algo. Acaso los dibujos y gra-
bados que aparecen en los incunables como Speculum humanae salvationis la clebre Biblia de
los pobres o Cantar de los cantares no son arte? A quin le importa cuando la experiencia es tan
placentera y divertida, dira ms de uno. No hay debate, diran otros, el arte contemporneo
vive tan encerrado en su propia burbuja que el contacto con el resto del mundo ha quedado limita-
do a contadas ocasiones. No les falta razn, en ltima instancia, la identicacin como diseador
o artista proviene ms de una decisin individual que de un reconocimiento colectivo. Lo que est
claro es que es algo ms que una moda pasajera.
Todo esto ha hecho que las ltimas tendencias adopten una postura intermedia. En vez de
seguir soluciones extremas o bien denidas todo parece ser muy subjetivo y vehemente, concep-
tual y lleno de sutilezas ingeniosas. Posibilidades ilimitadas para todo el mundo ya sea artista o
diseador. Atrs quedaron las obras relegadas exclusivamente a selectos museos y prohibitivas ga-
leras. Los formatos atascados del arte conservador estn obsoletos y otros nuevos han empezado
LA BSQUEDA DEL NIO QUE LLEVAMOS DENTRO
.12. .13.
BARRUAN DARAMAGUN UMEAREN BILAKETA
PICNIC SORKUNTZA BULEGOAK IDATZITAKO TESTUA INK 01 TOPAKETAREN KATALOGOARENTZAT.
Haurtzaroan umeak marraztu egiten du, bai, marraztu; marrak egin, zikindu, pintatu, kolorez-
tatu. Irudikatu egiten ditu poztasunez eta itxaropenez betetako munduak, unibertso eta fantasia
sinestezinak gozatzen ditu, kontraesankortasun bisualak izaten ditu. Umea zaranean dena da ba-
liagarri, umea zaranean marraztu egiten duzulako. Denbora iragan ahala, zenbaitzuk laga egiten
dute erabat. Beste batzuk ez. Azken pribilegiatu hauek era konpultsiboan zirriborratzen dituzte
ahozapiak, paperak, ateak, testu liburuak, hormak, taulak, kamisetak, moleskine-ak edozein
euskarri erabili dezakete. Hauei dena zaie erabilgarri. Euren beldurrak, etsipenak, sentimenduak
edo burutik darabiltzaten loturarik gabeko ideiak erakusten dizkigute bere marrazkien bidez,
azken batez, hitzek edo argazkiek transmititu ezin ditzaketen historiak: ilustrazioei esker komu-
nikatzen dira.
Ilustrazio guzti hauek gaur egun nonahi agertzen dira egunkari, aldizkari, publizitate iragarki,
web orri, diskoen azal eta ordenagailuen eta mugikorren pantaila-babesleetan. Ez dago zalantzan
jartzerik ilustrazioak hirian izan duen garapena, gure eguneroko paisaiaren ohitura bihurtu da.
Era berean, grati-a eta beste gizarte adierazpen batzuk, guztiz onartuak eta egun publizitatea-
ren munduak bereganatu dituenak, eragin izan dute diziplina honen garapenean. Egungo gizarte
moderno honetan, komunikazioaren boterepean, milioika pertsonek dituzte eskuragarri zenbait
tresna; inprimatutako argitalpenak edo birtualak kaleetan erakusten diren museo berriak dira.
Ozialki bederen, ilustrazioa ez da hartu izan arte espezialitate gisa eta hau litzateke arazoa (ala
ez), artisau trebeziaren adierazgarri besterik ez delakoan, artearen eta diseinuaren artean koka-
tua eta historikoki gutxietsi egin izan da. Hona hemen eztabaida: zer da artea, ilustrazioa ala
diseinua? Eta beste alde batetik, diseinu grakoaren ardatza dugu baina bestetik, eta izurritearen
modura saihestu nahi izan duten arren, bere lanak zerbait ilustratzen ez duen artistarik ez aur-
kitzea zail egiten da. Spculum humanae salvationis txiroen Biblia ospetsua- edo Cantar de los
cantares inkunableetan agertzen diren ilustrazioak ez ote dira arte testigantzak? Nori ardura dio
honek esperientzia hain gozagarria eta dibertigarria izanik? esango luke batek baino gehiagok.
Ez da eztabaidarik esango lukete zenbaitzuk Arte garaikidea bere burbuilaren barruan bizi da
hertsirik eta une bakanetan bakarrik izaten du kontakturik gainontzeko munduarekin. Erabaki
indibidualak gehiago eragiten duela diseinatzaile edo artista gisa identikatzerako garaian kole-
ktiboki aintzat hartzeak baino esaten dutenak zuzen ari dira, azken nean. Argi baitago moda
iragankorra baino zerbait gehiago dela.
Guzti honen eraginez, azken joerek erdiko jarrera hartu dute. Muturreko konponbideak edo
guztiz denituak jarraitu beharrean, oso subjektiboa eta sutsua dela ematen du denak, kontzep-
tuala eta zorroztasun burutsuz betetakoa. Aukerak mugagabeak dira mundu guztiarentzat, artista
a emerger; ya saben, todo vale.
Por todo esto ha surgido Ink 01, Encuentro Internacional de Ilustracin. Una utopa hecha
realidad que durante algunos meses nos ha obligado a disminuir las horas de sueo de mucha
gente que se ha obstinado en demostrar que las diferencias entre la alta cultura y la cultura de
masas no son tan amplias. Un espacio donde no importa ni el mercado del arte, ni las galeras, ni
la crtica, ni el coleccionismo, ni las publicaciones. Un lugar donde no se ha trabajado pensando
exclusivamente en el pblico. Nada de guras con innitos intereses que fomentan ese halo de
exclusividad, de intelectualidad, de lite que impregna el arte actual. Buscando hemos conseguido
reunir a adultos que no han olvidado al nio que llevan dentro y que por unos das nos han hecho
felices llevando a cabo lo que mejor saben hacer: contar historias. En denitiva, obras de arte pero
de las de verdad.
www.picnic-e.com
.14. .15.
TEXT WRITTEN BY PICNIC CREATION OFFICE FOR INK 01 CATALOGUE.
When youre a child, you draw. Yes, you draw. You scratch, stain, paint, colour in. You imagine
exciting worlds full of hope and joy, enjoy amazing universes and fantasies, star in your own visual
contradictions. When youre a child, anything goes, because when youre a child, you draw. Over
time, some people simply stop doing it. Others dont. Tese latter privileged people compulsively
sketch on napkins, sheets of paper, doors, textbooks, walls, planks, t-shirts, moleskins any surfa-
ce is ne for them. Anything still goes for these people. With their drawings, they show us their
fears, frustrations, feelings or the random ideas oating around in their heads. In short, stories
that neither words nor photographs are able to express. Tey communicate with illustrations.
All these illustrations are the ones that today ood newspapers, magazines, ads, websites,
CD covers and computer or mobile phone screensavers. Tere is no doubt that illustrations have
progressed so far in urban life to become something normal in our everyday landscape. Similarly,
trends like grati and other social expressions, completely accepted and adopted in todays world
of advertising, have inuenced in the development of this discipline. In our modern society, do-
minated by mass communication oering tools that can be accessed by millions of people, printed
or virtual publications are the new museum of the streets. Te problem (or not) is that illustration,
at least ocially, has not been considered an artistic specialty, simply an expression of a represen-
tative artisanal skill located halfway between art and design, which has historically been treated
in a pejorative manner. And this is where the controversy arises: Is illustration art or is it design?
On the one hand, it is the backbone of graphic design, but on the other hand, and despite the fact
that it has tried to be avoided like the plague, it is dicult to nd an artist whose work does not
illustrate something or another. Arent the illustrations appearing in incunables like Speculum
Humanae Salvationis the celebrated Bible of the poor or the Cantar de los cantares art?
Who cares when the experience is so pleasant and fun, some would say. Teres no argument,
others would say. Contemporary art lives such a closed life in its own bubble that contact with
the rest of the world has been limited to a few occasions. Teyre right when they say, as a last
resort, that identication as a designer or artist comes more from an individual decision rather
than collective acknowledgment. What is clear is that it is more than a passing trend.
All this has meant that the latest trends have adopted an intermediate posture. Instead of fo-
llowing extreme or well-dened solutions, everything seems to be very subjective and vehement,
conceptual and full of ingenious subtleties. Unlimited possibilities for the whole world, whether
you are an artist or designer. Te works of art exclusively relegated to select museums and prohi-
bitive galleries have been left behind. Te stagnant format of conservative art is obsolete and other
new ones have begun to appear. As you know, anything goes.
THE SEARCH FOR THE CHILD WE HAVE INSIDE US
zein diseinatzailea izan. Atzean geratu dira jada museo n eta galeria garestietara bakarrik zoko-
ratutakoak. Arte atzerakoiaren formatu hertsiak zaharkituak geratu dira eta beste berri batzuk
hasiak dira sortzen. Badakizue, denak balio du.
Guzti hau dela eta sortu zen Ink, Ilustrazioaren Nazioarteko Topaketa. Errealitate egin den
utopia honek lo orduak murriztea eragin zuen zenbait hilabeteetan zehar, goi kultura eta masa
kulturaren arteko diferentziak ez direla hain handiak frogatu nahi zuen jendearen artean. Ez ar-
tearen merkatuak, ez galeriek, ez kritikak, ez bildumazaletasunak, ez argitalpenek eraginik izango
ez duten gunea. Espazio honetan ez da lan egiten publikoari begira. Ez da izango interes ugari
dituzten gurarik, kutsu esklusibista, intelektualkeria, edo egungo artearen elitismoa sustatu ez
ditzaten. Barruan daramatzaten umea ahaztu ez duten nagusiak bilatu eta bildu ahal izan ditugu
eta zenbait egunez zoriontsu egin gaituztenak hobekien egiten dutena eginez: historiak kontat-
zea. Azken nean, artelanak, baina benetakoak.
www.picnic-e.com
.16. .17.
En los ltimos tiempos, estamos disfrutando de una vuelta al primer plano del dibujo, expandido
en murales, carteles, yers y publicaciones de todo tipo. Un innito abanico de estilos y recur-
sos para deleite e inspiracin de los interesados. En los peridicos han aumentado los artculos
acompaados de ilustraciones en vez de fotografas. Tambin la televisin deja ver animaciones
dibujadas, en funciones de anuncios y cortinillas. Por supuesto, el gran escaparate de Internet
exhibe los portafolios de innumerables creadores que se ofrecen tanto independientemente, a
travs de pginas personales y portales especcos, como mediante agencias. Las tiendas de cmic
se saturan de novedades y el cmic llega a otros muchos puntos de venta que antes lo ignoraban.
Aprovechando la ampliacin de oferta y pblico, han conseguido colarse autores ms experi-
mentales y algunas publicaciones de ilustracin pura y dura que se alejan de los convencionales
catlogos del mundo del arte. La onda ha llegado hasta las grandes editoriales que han realizado
monogrcos sobre la ilustracin actual, despus de tantos compendios y manuales dedicados
al diseo. El xito de los libros infantiles ha provocado la apertura de libreras especializadas,
aguantando la bandera de una forma de entender el libro que explora todas sus posibilidades,
mirando el propio soporte (el papel, la encuadernacin, etc) como parte del contenido. Cuidadas
ediciones muy ilustradas que deenden el valor de esos primeros libros y tebeos. Templos en los
que los nios siguen celebrando maravillosos rituales de iniciacin, abriendo sus primeras puertas
al misterio y la imaginacin.
El dibujo guarda muchas de las esencias ms puras del Arte. Tesoros que encontraremos en
museos y galeras, pero tambin detrs de encargos profesionales o escondido en prcticas perso-
nales libres de prestigiosos afanes. Cualquiera que dibuje, delante de un papel y con un bolgrafo
en la mano, estar en la misma situacin que Picasso, Durero y todos los dems. Slo el arte de
cada cual podr convertir esas pocas y sencillas herramientas en la varita mgica ms poderosa y
el sombrero de copa ms profundo.
GARIKOITZ FRAGA ANGOITIA
TEXTO ESCRITO PARA EL CATLOGO DE INK 01.
Te International Illustration Encounter (INK) emerged because of and for all this. A utopia
made real, it for months forced many people who obstinately tried to prove that the dierences
between high art and mass culture were not so great to lose a few hours sleep. A space where the
art market, galleries, critics, collectors and publications are not important. A place where work
is done with the public in mind. Nothing at all to do with those gures with innite interests
promoting that halo of exclusivity, intellectualism and elitism that impregnates todays art. We
searched for and managed to gather together adults who had not forgotten the child they have
inside, who for a few days made us happy doing what they know best: to tell stories. In short,
works of art, but real ones.
www.picnic-e.com
.18. .19.
Azken aldi honetan marrazketa berriro ari da protagonismoa hartzen eta disfrutatzen ari gara:
muraletan, karteletan, yer-etan eta era guztietako argitalpenetan hedatu da. Estilo eta baliabide-
sorta mugagabea interesatuek gozatu eta inspiratu dezaten. Egunkarietan handitu egin dira ilus-
trazioz lagundutako artikuluak, argazkien lekua hartu dutelarik. Halaber, telebistan ere marraz-
tutako animazioak agertzen dira, iragarki eta errezel-efektuetako funtzioetan. Jakina, interneteko
erakusleiho handiak sortzaile anitzen paper-zorroak jartzen ditu erakusgai, era askean orri pertso-
nal eta atari espezikoen bidez nahiz agentzien bitartez eskaintzen direla. Komiki dendak nobe-
dadez mukuru jartzen dira eta lehen ez ikusiarena egiten zioten beste saltoki askotara iristen da
komikia. Eskaintza eta publikoa handitu egin dela protatuz, egile esperimentalagoak joan dira
sartzen eta ilustrazioez bakarrik hornitzen diren zenbait argitalpen, artearen munduko katalogo
konbentzionalez aparte. Argitaletxe handiei heldu zaie oihartzuna eta gaur egungo ilustrazioaren
gaineko monograkoak paratu dituzte, diseinuari dedikatutako laburpen eta eskuliburu anitzen
ondoren. Haurrei zuzendutako liburuek izan duten arrakastak liburu-denda espezializatuak ireki
daitezen eragin du, aukera guztiak baliatzen dituen liburua ulertzeko modu bati eutsiz, euskarria
bera (papera, koadernaketa, etab.) edukitzat hartzen da. Ilustrazioz beteta aurkezten diren zain-
dutako edizioek hasierako liburuen eta haur-komikien balioa defendatzen dute. Tenplu hauetan
haurrek iniziazio erritu zoragarriak jarraitzen dituzte ospatzen, lehen ateak zabaltzen dhizkiote-
larik misterio eta irudimenari.
Artearen funts garbienak gordetzen ditu marrazketak. Museo edo galerietan aurkitu dit-
zakegun altxorrak, baina baita ere, enkargu profesionalen atzean edo ospe grinetatik salbu diren
praktika pertsonaletan. Marrazten duen edonork, paper baten aurrean eta eskuan boligrafoa due-
la, Picasso, Durero eta gainontzeko guztien egoera berberean aurkituko da. Bakoitzaren arteak
bakarrik bihurtu ditzake tresna gutxi eta bakan horiek hagaxka magiko eta kapela luzeena.
GARIKOITZ FRAGA ANGOITIA
GARIKOITZ FRAGA ANGOITIAK INK 01 KATALOGOARENTZAT IDATZITAKO TESTUA.
In recent times, we have been enjoying a return to the forefront of drawing, extending to murals,
posters, yers and publications of all kinds. An innite range of styles and resources to delight
and inspire all those who are interested. Articles accompanied by illustrations instead of pho-
tographs have increased in newspapers. Television has also been showing animated cartoons as
commercials and indents. Of course, the great showcase that is the Internet displays the portfo-
lios of countless creators who oer themselves both independently, via personal pages or specic
portals, or through agencies. Comic books stores are saturated with new products and comics are
reaching many sales points that had otherwise ignored them. Taking advantage of this increased
oer and audience, more experimental authors have managed to sneak through, as well as some
purely illustration publications that are far removed from the art worlds conventional catalogues.
Tis wave has even reached major publishing houses that have published monographs about
illustration today, after so many compendiums and manuals dedicated to design. Te success of
childrens books has led to the opening of specialised bookshops, holding their own in terms of
understanding books that explore all their possibilities, by looking at their format (paper, binding,
etc) as part of the content. Carefully created editions with many illustrations defending the value
of these rst books and comics. Temples in which children continue to celebrate marvellous ini-
tiation rituals, opening their rst doors to mystery and imagination.
Drawings contain many of the purest essences of Art. Treasures that we can nd in museums
and galleries, but also behind professional commissions or hidden in the free personal practices of
prestigious eorts. Anybody who draws, with a sheet of paper in front of them and pen in hand,
would be in the same situation as Picasso, Durer and all the rest. Only the art of each person
would be able to convert these few simple tools into the most powerful magic wand and most
profound top hat.
GARIKOITZ FRAGA ANGOITIA
TEXT WRITTEN BY GARIKOITZ FOR THE INK 01 CATALOGUE.
.20.
.22. .23.
Pensar no y decir s es un rollo. S seor, lo que usted diga, es un rollo. Ya se lo cambio, no es ningu-
na molestia, es un rollo. Todo lo contrario seor, es un placer seor, perdn seor, es un rollo. Y me
hart. Me hart de pensar, cada vez con ms frecuencia, esto es un rollo, esto es un rollo, esto es un
rollo, esto es un rollo. Me hart de seguir el rollo. Me hart de cambiar. Me hart de empeorar. Me
hart de perder fuerza. De perder. Me hart de lo mismo. Cada da lo mismo. Siempre lo mismo.
Me hart de estar harto. Me hart. Me hart en lunes. A las seis de la tarde. El 24 de febrero de
2003 presentamos otra campaa ms hecha con ganas. Mal. Otra vez mal. El cliente no buscaba
ganas. En realidad no buscaba. Conaba que haba encontrado antes de empezar a buscar. Una vez
ms el cliente crea conocer ms las herramientas audiovisuales que los propios profesionales de
lo audiovisual. Y me hart. La msica no le gust. Los planos le parecan tristes. Insista que a su
campaa le faltaba alegra, ganas de vivir, as-pi-ra-cio-na-li-dad. Los protagonistas de su spot no
le parecan reales, le parecan pobres. Evidentemente, su contacto con la realidad como presidente
de un banco internacional que trabaja en la planta 59 de un rascacielos, con chfer y casa en las
afueras, era mucha mayor que la de todo mi equipo. Por supuesto. Hacer campaas de publicidad
no tiene demasiado secreto. Se trata de encontrar una forma original y potente de transmitir un
concepto que reeje el benecio de un producto, una compaa o una marca. Fcil. Lo complicado
es el tiempo rcord en el que debe transmitirse (20 segundos de media en televisin) y que, al nal,
nunca es un slo concepto sino mil doscientos veintisiete. En el proceso de creacin de un anuncio,
los distintos departamentos van suministrando las piezas de un puzle que, nalmente, un equipo
creativo debe terminar resolviendo. La mayora de veces, la imagen que descubres al completarlo es
un monstruo. Pero, el monstruo puede ir desastroso, o peinado y con smoking. Ah empieza el tra-
bajo propiamente creativo. En hacerle trenzas a la bestia. Esos 20 segundos deben tener respuesta
a todo y a todos. Deben gustar al instante. Vini, vidi, vinci. Nada de irse conociendo, descubrirse
y enamorarse. No. En el segundo cero ya hay que estar desnudos y en la cama. Y me hart. Poda
aceptar y realizar los cambios repentinamente requeridos por el cliente. Una vez ms. O poda no
aceptarlo. Poda. Poda? Poda. Y no. Esta vez no. Ya no. No, seor. Lo que usted diga, no seor.
Usted no sabe ms, seor. No, no, no, no, no y dimit. A las seis de la tarde, en lunes, por telfono,
en casa, mirando a mi esposa, a mi hija. No me hart de no poder comunicarme a travs de la
publicidad. Puro ego. No. Me hart de un sin-mtodo de trabajo, de un negocio donde el que paga
sabe ms porque paga. El cliente siempre tiene la razn es un eslogan publicitario. Lo inventamos
para vender ms. Slo eso. El cliente se merece lo mejor no es un eslogan. Es lo que debe ser.
Aunque l no sepa apreciarlo o valorarlo. No es su trabajo. Su misin es encontrar a quin crea que
puede hacerlo lo mejor posible. Y conar en l. Basta. No es algo estpido pagar a alguien por
GREGORI SAAVEDRA
TEXTO ESCRITO A PARTIR DE LA CONFERENCIA IMPARTIDA EN INK 01. IMGENES DEL ARTISTA.
hacer algo que uno es capaz de hacer innitamente mejor? El mundo no se par. No saltaron los
plomos. No sonaba msica pica. Pero mi mundo se par, los plomos estallaron y la banda sonora
era perfecta. Era la bola de una mquina del milln. Lanzada a velocidad de la luz. Un frenes.
Llam gente. Hubo reuniones. Se apagaron las luces y termin la funcin. Slo quedaba decidir
qu direccin tomar. El tren se haba ido y estbamos solos en mitad de nada, o en mitad de mu-
cho. No estoy seguro. Las opciones se mezclaban con los sueos, los sueos con los compromisos,
los compromisos con los cambios, los cambios con los gastos, los gastos con todo. Compr una
bicicleta plegable, una pequea cmara y un ordenador porttil. Algo de libertad. Porque de eso
se trataba. De comprar libertad. Para estar cerca de mi hija, mi esposa, mis amigos, mi familia,
mis libros, de m, de la vida, del aire, del mundo. La direccin a tomar era la libertad. Al menos
eso estaba claro. Pero, cuando preguntas por el camino hacia la libertad nadie responde. No hay
mapas. Me perd. Fui. Volv. Segu. Nervios. Muchos. La ansiedad me asxiaba. Pero esa misma
ansiedad era mi motor. Buscar, buscar, buscar. Hacer, hacer, hacer. Fotogra todo mi mundo. Sin
saber por qu, ni para qu. Y un da prob a jugar con esas imgenes. Voil! Pura magia. Acababa
de entrar en un lugar donde nunca jams haba estado antes. La ilustracin. Sin ninguna intencin
de nada, empec a juntar imgenes. Collage. Sinceramente, en aquellos momentos, nada de lo que
haca tena demasiado sentido. Inconscientemente me estaba educando. Mis pruebas con el video
me condujeron hasta el mundo del video-arte. Y mis juegos con el collage, hasta la ilustracin. No
poda detenerme. Absolutamente obsesionado, sin poder detenerme, cre imgenes que salan de
rincones de m que nunca haba explorado. La ilustracin me estaba mostrando a un Gregori que
hasta ese instante slo intua. Y encontr la forma de aprovechar esa energa. Era hora de crear
una website. Un recipiente que, al menos, sirviese de almacn y aparador de aquel tsunami de ideas,
proyectos, videos, ilustraciones, Agarr el photoshop y me ilustr. De la forma ms sincera posible.
Toda mi complejidad al desnudo. se fue mi autntico inicio como ilustrador. Ya tena un objetivo.
Un cliente: yo mismo. El ms duro de todos. Fueron dos meses agotadores. Pero al contrario de
lo que me acostumbraba a pasar, no me cans de la ilustracin. Todo lo contrario. Cada vez me
apasionaba ms y ms. Gracias a la website todo cambi. Lleg la orientacin. Llegaron los clientes.
Lleg el dinero. Lleg la paz. Y aqu estoy. Cinco aos ms tarde, adems de director creativo, reali-
zador, redactor y fotgrafo, soy ilustrador. Nunca lo hubiera imaginado. Menuda historia. Menudo
viaje. Ahora, mirando mis ilustraciones recuerdo todo el camino. Cada etapa. Y me doy cuenta que
sigo explorndome. Y sigo buscando. No s qu, pero sigo buscando.
www.gregorisaavedra.com
.24. .25.
Ez pentsatzea eta bai esatea rollo bat da. Bai jauna, zure esanetara, rollo bat da. Aldatuko dizut,
inongo eragozpenik gabe, rollo bat da. Alderantziz jauna, gustu handiz, barkatu jauna, rollo bat
da. Eta gogaitu egin nintzen. Nekatu egiten ninduen geroz eta maizago pentsatzeak, hau rollo bat
besterik ez da, rollo bat, rollo bat, rollo bat. Rolloa jarraitu beharrak gogaitu egin ninduen. Aldatu
beharrak. Txarrera egiteak nekatu egin ninduen. Indarra galtzeak aspertu egin ninduen. Galtzeaz
gogaituta. Gauza beraz. Egunero gauza bera. Beti berdin. Gogaituta egoteaz gogaituta. Nekatuta
erabat. Astelehenean gogaituta. Arrastiko seietan. 2003ko otsailaren 24an gogoz egindako beste
kanpaina bat. aurkeztu genuen. Gahizki. Berriro gahizki. Bezeroak ez zuen gogorik bilatze. Egia
esatera ez zuen ezer bilatzen. Bilatzen hasi baino lehen aurkituko zuela sinesten baitzuen. Beste
behin bezeroak uste zuen ikus-entzunezkoen munduko profesionalak baino hobeto ezagutzen
zituela ikus-entzunezkoen tresnak. Eta gogaitu egin nintzen. Ez zitzaion musika gustatu. Tristeak
iruditzen zitzahizkion planoak. Bere kanpainari poztasun falta zeriola aipatzen zuen behin eta
berriz, bizitzeko gogoa botatzen zuen faltan, gu-ra-ri-ta-su-na. Bere spot-eko protagonistak ez
zitzahizkion errealak iruditzen, pobreak zirelakoan. Jakina, nazioarte mailako banketxe baten le-
hendakariak, zeru-harraskari baten 59. solairuan lan egiten duena, txoferra eta kanpoaldean etxea
dituena, askoz ere kontaktu gehiago du errealitatearekin nire talde osoak baino. Jakina. Publizitate
kanpainak egiteak ez du sekretu larregirik. Produktu baten, konpainia baten edo marka baten onu-
ra islatzen duen forma orijinala eta indartsua hedatzeko era aurkitzeaz ari gara. Erraza. Zailagoa
da transmititu beharreko denbora mugatua eta azkenean inoiz ez da kontzeptu bat bakarrik milaka
baino. Iragarki baten sortze prozesuan, sail ezberdinek puzzle baten pieza ezberdinak hornitzen
dituzte, azkenean, talde sortzaileak asmatu beharrekoak. Gehienetan, amaitzerakoan aurkitzen
duzun irudia munstro bat besterik ez da. Baina, munstroa piura tamalgarriz edo orraztuta eta
smoking-arekin agertu daiteke. Hementxe hasten da berezko lan sortzailea. Txirikordak orrazi be-
har zahizkio piztiari. Unean bertan izan behar dira gustukoak. Vini, vidi, vinci. Zero segundorako
biluzik egon behar gara eta ohean. Eta gogaitu egin nintzen. Bezeroak behin eta berriro eskatzen
zituen bat-bateko aldaketak onartu eta egin nitzakeen. Beste behin. Edo ez onartzea nuen. Ahal
nuen. Benetan? Bai, ez onartzea nuen. Eta ez. Oraingo honetan ez. Honezkero ez. Ez, jauna.
Zure esanetara, ez jauna. Zuk ez dakizu gehiago, jauna. Ez, ez, ez, ez, ez eta dimititu egin nuen.
Arratsaldeko seiak aldera, astelehen batez, telefonoz, etxean nengoela, nire emazteari begira, nire
alabari. Ez ninduen gogaitu publizitatearen bitartez komunikatu ezin izateak. Egoa besterik ez.
Lan-metodorik gabe jarduteak gogaitu ninduen, ordaintzen duenak ordaintzen duelako gehiago
dakien negozio batez. Bezeroak beti du arrazoia publizitate eslogana besterik ez da. Gehiago
saltzearren asmatu genuen. Hori besterik ez. Ez da bere lana. Bere eginkizuna ahalik eta hobekien
GREGORI SAAVEDRA
INK 01 TOPAKETAN ESKAINITAKO ITZALDIAN OINARRITUTAKO TESTUA. ARTISTAREN IRUDIAK.
egingo duen norbait aurkitzea da. Eta konantza izan harengan. Aski da. Ez al da leloarena egitea
norbaiti ordaintzea batek askoz ere hobeto egin zezakeen zerbait egin dezan? Mundua ez zen
gelditu. Ez zen ahitu. Ez zen aditzen musika epikorik. Baina nire mundua bai gelditu zela, ahitu
egin nintzen eta soinu banda perfektua entzuten nuen. Milioiaren makinaren bola aditzen nuen.
Argiaren abiaduran jaurtia. Eroaldi bat. Jendeak deitu egin zuen. Bilerak egin ziren. Argiak itzali
eta amaitu egin zen funtzioa. Zein norabide erabakitzea besterik ez zen geratzen. Trena irtenda eta
bakarrik geunden ezerezaren erdian, edo osotasunaren erdian. Ez nago ziur. Aukera eta ametsak
nahastu egiten ziren, ametsak konpromisoekin, konpromisoak aldaketekin, aldaketak gastuekin,
gastuak denarekin. Txirrindu tolesgarri bat, kamara txiki bat eta ordenagailu eramangarri bat
erosi nituen. Askatasun pixka bat. Horretaz ari ginelako. Askatasuna erosteaz. Nire alaba, emazte,
lagun, familia, liburu, bizitza, aire, mundutik gertu egoteaz. Aukeratutako norabidea, askatasuna.
Behintzat hori argi zegoen. Baina bidean askatasunaz galdetzen duzunean inork ez dizu erant-
zuten. Ez dago maparik. Galdu egin nintzen. Joan nintzen. Itzuli. Jarraitu. Urduritasunak. Asko.
Bilatu, bilatu, bilatu. Egin, egin, egin. Nire mundu osoa hartu nuen argazki kamerapean. Zergatik
eta zertarako jakin gabe. Eta egun batean froga egin nuen, irudiokin jolasten. Voil! Magia hutsa.
Aurretik inoiz ez egondako leku batean murgildu berria nintzen. Ilustrazioa. Inongo asmorik gabe,
irudiak biltzeari ekin nion. Collage. Egia esatera, une haietan, egiten nuen ezerk ez zuen zentzu
gehiegirik. Inkontzienteki bada hezi egin nintzen. Bideoarekin egin nituen frogek bio-artearen
mundura eraman ninduten. Eta collage-arekin osatutako jolasek ilustraziora. Ez nintzen geldi-
tu. Guztiz itsututa, geratu ezinik, inoiz arakatu ez nituen ene barruetatik ateratzen ziren irudiak
sortu nituen. Eta energia hori protatzeko modua aurkitu nuen. Website bat sortzeko garaia zen.
Behintzat, biltoki gisa eta ideia, proiektu, bideo, ilustrazio tsunami hura gordetzeko erabiliko
nuen eduki bat. Photoshop hartu eta ikasteari ekin nion. Ahalik eta modurik zintzoenean. Ene
konplexutasun guztia biluzik. Hauxe izan zen nire hastapena ilustratzaile gisa. Xede bat nuen
jada. Bezero bat: ni neu. Guztien artean gogorrena. Bi hilabete nekagarri jasan nituen. Baina ger-
tatu ohi zitzaidanaren kontra, ilustrazioak ez ninduen nekatu. Alderantziz. Are gehiago egiten
zitzaidan atsegin. Website -ari esker dena aldatu zen. Berezoak heldu zitzahizkidan. Dirua. Bakea.
Hemen nago. Bost urteren buruan, sortzailea, errealizadore, erredaktore eta argazkilari izateaz
gain, ilustratzailea naiz. Ez nukeen inoiz irudikatuko. Hori da historia! Eta bidaia! Orain, nire ilus-
trazioei erreparatuz, bide osoa dut gogoan. Etapa bakoitza. Eta jarraitzen dut nire barrua miatzen.
Eta bilatzen. Ez dakit zergatik, baina bilatzen jarraitzen dut.
www.gregorisaavedra.com
.26. .27.
To think no and say yes is a drag. Yes sir, whatever you say, its a drag. Ive already changed it, its no
trouble at all, its a drag. On the contrary sir, its a pleasure sir, sorry sir, its a drag. And I got sick of
it. I got sick of thinking, increasingly more each time: this is a drag, this is a drag, this is a drag. I
got sick of following the drag. I got sick of changing. I got sick of getting worse. I got sick of losing
strength. Of losing. I got sick of the same thing. Every day the same thing. Always the same thing.
I got sick of getting sick of it. I got sick of it on monday. At 6pm in the afternoon. On 24 february
2003 we presented another campaign that was made with more enthusiasm. Bad. Again it was bad.
Te client wasnt looking for enthusiasm. In reality he wasnt looking at all. He was condent that
he had found it before he had even started to look. Once again the client thought he knew more
about audiovisual tools than the audiovisual professionals themselves. And I got sick of it. He didnt
like the music. He thought the shots were sad. He insisted his campaign was lacking joy, a love of
life, as-pi-ra-tio-na-li-ty. Te people in the spot didnt seem real to him, he thought they were poor.
Evidently, his contact with reality as president of an international bank working on the 59th oor of
a skyscraper, with a chaueur and house in the suburbs was a lot greater than the whole of my team
combined. Of course. Creating advertising campaigns doesnt have many secrets at all. Its all about
nding an original, powerful way of expressing a concept that reects the benets of a product,
company or brand. Easy. Te complicated thing is the record time it must be expressed in (20 on
average for tv) and that, in the end, its never a single concept but one thousand two hundred and
twenty seven. In the process of creating an ad, the dierent departments start supplying the pieces
of a puzzle that, in the end, the creative team must end up resolving. Most of the time, the image
you discover when you nish is a monster. But the monster could be a disaster or well combed and
wearing a tuxedo. Tats where the real creative work begins. Plaiting the beasts hair. Tose 20
should have an answer for everything and everyone. People must instantly like it. Vini, vidi, vinci.
None of that getting to know each other, discovering each other and falling in love. No. From the
word go you both already have to be naked and in bed. And I got sick of it. I could accept and make
the changes that the client suddenly wanted. Once again. Or I couldnt accept them. I could. Could
I? I could. And couldnt. Not this time. Not now. No sir. Whatever you say, no sir. You dont know
more, sir. No, no, no and I quit. At 7pm in the afternoon, on monday, by phone, at home, looking
at my wife, at my daughter. I didnt get sick of not being able to express myself through advertising.
Pure ego. No. I got sick of a non-method of work, of a business where he who pays knows more
because he pays. Te client is always right, is an advertising slogan. We invented it to sell more.
Simply that. Te client deserves the best, isnt a slogan. Its how it should be. Even if he doesnt
know how to appreciate it. Its not his job. His mission is to nd somebody who thinks they can
GREGORI SAAVEDRA
TEXT BASED ON A CONFERENCE PRESENTATION IN INK 01. ARTISTS WORK.
do it in the best possible way. And trust in him. Full stop. Isnt it stupid to pay somebody to do
something that you are capable of doing innitely better yourself? Te world hasnt stopped. Te
fuses havent blown. Epic music hasnt started playing. But my world stopped, the fuses blew and
the soundtrack was perfect. I was the ball in the pinball machine. Launched at the speed of light.
Frenetic. People called. Tere were meetings. Te lights went out and the show ended. Te only
thing left was to decide which direction to take. Te train had departed and we were left standing
in the middle of nowhere, or in the middle of a lot. Im not sure. Te options got mixed up with
the dreams, the dreams with the commitments, the commitments with the changes, the changes
with the costs, the costs with everything. I bought a folding bike, a small camera and a laptop. Some
freedom. Because thats what it was about. To buy freedom. To be close to my daughter, my wife,
my friends, my books, close to me, to life, to air, to the world. Te direction to take was freedom. At
least that was clear. But when you ask somebody for the way to freedom, nobody answers. Tere are
no maps. I got lost. I left. I returned. I continued. Nervous. Te anxiety was suocating me. But that
same anxiety was my engine. Search, search, search. Make, make, make. I photographed my whole
world. Without knowing why or what for. And one day I decided to play with those images. Voil!
Pure magic. I had just entered a place that I had never been before. Illustration. Without any reason
at all, I began to combine images. Collage. Sincerely, at that time, nothing that I was doing had too
much sense. I was subconsciously educating myself. My tests with video were leading me towards
the world of video-art. And my games with collage, even illustration. I couldnt stop myself. I created
images that came from the corners of myself I had never explored before. Illustration was showing
me a side of Gregori that I had only sensed before that time. And I found a way of taking advantage
of that energy. It was time to create a web. A container that could at least serve as a warehouse and
showcase of that tsunami of ideas, projects, illustrations I grabbed Photoshop and illustrated my-
self. In the most sincere way possible. Tat was my real beginnings as an illustrator. I already had an
objective. A client: myself. Te most dicult one of all. It was 2 exhausting months. But as opposed
to what I was used to experience, I didnt get tired of illustration. Quite the contrary. I became in-
creasingly passionate about it. Everything changed thanks to my web. My sense of direction arrived.
Clients arrived. Money arrived. Peace arrived. And here Im now. Five years later, as well as a creative
director, writer and photographer, Im also an illustrator. I would never have imagined it. What a
story. Now, looking at my illustrations, I remember the whole journey. Each stage. And I realise that
Im still exploring myself. And still searching. I dont know what, but Im still searching.
www.gregorisaavedra.com
.30. .31.
.32. .33.
.36. .37.
Tengo 32 aos, no engordo mucho y mi madre dice que debera echarme el pelo para atrs. En
uno de mis libros favoritos, Alta Fidelidad, Rob, el protagonista, se pasa todo el rato haciendo lis-
tas de cosas. Ojal pudiera garabatear una lista con las cinco cosas que me denen como ilustrador.
Una lista clara, precisa, directa e incisiva. Una lista con la que todos dijeran: wow!, qu tipo ms
seguro!, qu claro lo tiene todo! Pero, aunque lo intento, me resulta imposible. Es la lucha eterna
de Sergio contra Sergio. Conicto en baja resolucin. La verdad es que no sabra muy bien decir
porque me dedico a la ilustracin. Puede que sea la necesidad de contar historias. O, mejor an,
de ayudar a los dems a comprenderlas y a volver a contarlas. Ser por exceso de empata, nio
estate quieto, se distrae mucho en clase, gasta el tiempo dibujando, llamaremos a tu padre,
ganas de complicarse la vida. Estoy convencido que los dibujitos, esas letras idiotas que bailan,
las palabras robadas de canciones, los tachones, estn ah hablndole a mis amigos, a mis padres, a
mis hermanos, a mi novia, a mis ex novias, a mis nuevos vecinos y a las cajeras de la planta joven
de El Corte Ingls. Eso es de lo poco que estoy seguro. He trabajado como diseador grco, sa-
biendo que era ilustrador y que el objetivo no era cualquiera. Eran esos, los de cerca. Y yo siempre
con doble cara, como los superhroes antiguos; una con gafas y otra con capa. Y como todos los
superhroes antiguos, aprend en secreto cmo quera ser y cmo no. As que decid tomar mi
propio camino con superpoderes en solitario, de cara a un mejor servicio a la sociedad. Me cambi
de bando. Soy como un marine retirado que ayuda a cruzar al otro lado a jvenes cansados de
tardes de monopatn. Crees que ests preparado?, a lo mejor no te compensa, aqu estamos
para cualquier cosa, habla con administracin, te vamos a echar de menos, aqu dejo mi mail
personal, acurdate de... (siempre hay algo que acabar cuando dices que te vas).
Si algn da consiguiera ponerme de verdad con mi lista, y no hablo de garabatearla sino de
archivo nuevo y guardar como, esta lista arrancara con lo de la voz. Si como diseador traduz-
co, hago de puente entre dos voces, como ilustrador interpreto, y cambio de registro y sobreacto
como un actor que siempre est empezando. Aunque bueno, no s, siempre me hago un lo cuando
intento comparar. La mejor comparacin que he odo sobre el tema me la dio un amigo diseador,
Jaime Narvez: Los diseadores tenemos que ser como taxistas. Vamos donde nos indican y ha-
cemos el trayecto lo ms justo, directo y cmodo posible. Aunque si yo fuera taxista estara siem-
pre distrado, y ganara muy poco porque siempre estara por ah, complicando el camino. Cunto
cobrara un taxista por llevarte a donde no sabes que vas? Yo, ms que como un taxista, me siento
ms como un mdium, uno que trae voces del ms all y hace que los otros se maniesten. Las de
Toledo en Madrid, las de Madrid en el Google, las del Google en el Moleskine. Cuando dibujo y
programo tipografas, no siempre tengo claro quin las va a utilizar, a quin van dirigidas. Muchas
SERGIO JIMNEZ
TEXTO ESCRITO A PARTIR DE LA CONFERENCIA IMPARTIDA EN INK 01. IMGENES DEL ARTISTA.
veces son puro experimento de voz. Voces hurfanas regaladas a diseadores y taxistas. Y aunque
no estoy seguro del todo, creo que siempre hay alguien ah.
Mi trabajo es la caja de bombones de Forrest Gump. Simplemente yo estoy sentado en un
banco sin saber lo que me va a tocar. Venga vale pongo esto en mi lista. Si en otros trabajos la
certeza es ley, las cosas son as, porque s, aqu la incertidumbre es la que manda. Junto una ima-
gen con la otra, yuxtaposicin, magia, se crea una historia. Aprend de los cmics de miedo, de la
Bones Brigade, del Giallo Italiano, de David Carson, de Dave Mckean, de los Happypets, de la
serie Z, de Ed Templeton y del Punk americano. Y an a pesar de las horas de carboncillo, siempre
he tenido la sensacin de llegar a los sitios por casualidad.
Trabajo desde casa pero me gusta irme lejos, escaparme solo, coger del suelo, desmontar las
letras y leer cuentos por la maana.
De verdad que si pudiera, me echara el pelo para atrs y enseara a Mam a montar en
monopatn. La enseara a hacer ollies y yo admitira que estoy ms guapo peinndome y sin
camisetas con calaveras. As comprenderamos los dos la locura que nos une, lo que nos comunica.
Si pudiera, le contara todo esto de la lista que no se hacer, lo de las voces en las letras, y lo del
superhroe taxista. Dibujara las palabras con una letra que fuese ella. Ella para siempre; amigable,
torpe y clida. Titnica y naif. Rescatara sus trazos y le contara qu es eso de la ilustracin y la
tipografa. Copiara esas letras de carpeta adolescente que ella hace; letras de separador de insti-
tuto y de post-it de telfono cuando no para de hablar con la familia y escuchas: Y tu madre?,
lleva una hora hablando por telfono. Letras que nunca quisieron ser modernas, ni cool, ni estar
lejos de casa, ni qu guapas para un cartel!. Letras de arrugar y tirar, de leer una vez, a aos luz
de eso que llamamos: descarga gratuita en la web.
www.subcoolture.com
.38. .39.
SERGIO JIMNEZ
INK 01 TOPAKETAN ESKAINITAKO ITZALDIAN OINARRITUTAKO TESTUA. ARTISTAREN IRUDIAK.
32 urte ditut, ez naiz larregi gizentzen eta nire amaren arabera ez nuke ilea atzerantz bota be-
harko. Gehien gustatzen zaidan liburuetako batean, High Fidelity, Rob-ek, protagonistak alegia,
denbora osoa ematen du gauzen zerrendak egiten. Gustatuko litzaidake ilustratzaile gisa de-
nitzen nauten bost gauzen zerrenda zirriborratzea. Zerrenda argi, zehatza, zuzena eta sakona.
Zerrenda honen gainean guztiek esango lukete: wow!, ziurtasunez betetako tipoa dugu!, oso
argi du dena! Baina, saiatu arren, ezinezkoa zait. Segio Sergioren aurka borrokan betiere. Erabaki
baxuko auzia. Egia esatera ezingo nuke oso argi adierazi zegatik ari naizen ilustratzaile gisa.
Beharbada, historiak kontatzeko beharrizana. Edo, areago, besteek ulertu eta berriro kontatu dit-
zaten laguntzeko beharrizana. Agian empatia larregi, zaude geldi ume asko galtzen du arreta
klasean, marrazten galtzen du denbora osoa, zure aitari deituko diogu, bizitza konplikatzeko
gogoa. Marrazkitxoek, dantza egiten duten hizki leloek, abestietatik lapurtutako hitzek, zirri-
borroek nire lagun, guraso, anai-arreba, emaztegai, emaztegai ohi, nire auzokide berriei eta El
Corte Ingls-eko solairu gazteko kutxazainei hitz egiten dietela guztiz sinetsita nago. Ziur dudan
bakarretarikoa da. Diseinatzaile grako gisa aritu naiz, ilustratzailea nintzela jakinda eta ez nuela
edozein xede. Horiek ziren, gertukoak. Eta ni beti aurpegi bikoitza erakusten, antzinago superhe-
roien gisara; bata betaurrekoekin eta bestea kaparekin. Eta antzineko superheroi guztien modura,
ezkutuan ikasi nuen nolakoa izan nahi nuen eta nolakoa ez. Horrela bada, nire bide propioa
hartzea deliberatu nuen superbotereekin, gizarteari hobeto laguntzeko asmotan. Alderdiz aldatu
nintzen. Jubilatutako marine baten gisara beste aldera igarotzen laguntzen diet monopatinean
arratsaldeetan ibiltzen nekatuta diren gazteei. Prestatuta zaudela uste duzu?, agian ez dizu merezi
, edozertarako gaude hemen, hitz egin ezazu administrazioarekin, faltan botako zaitugu,
hementxe uzten dut nire email pertsonala, gogoratu ezazu... (beti dago zerbait amaitzeke ba-
zoazela diozunean).
Egunen batean lortuko banu benetan nire zerrenda osatzeari ekin, eta ez naiz ari zirriborra-
tuz artxibo berria eta gorde honelaz baizik, ahotsarekin hasiko nintzateke zerrenda osatzen.
Diseinatzaile gisa itzultzen badut, bi ahotsen arteko zubia eraikitzen dut, ilustratzaile gisa inter-
pretatu egiten dut, eta erregistroa aldatu eta beti hastapenetan dagoen aktore baten gisara gehiegi
antzeztuko dut. Nahiz eta, beno, ez dakit, beti nahasten naiz konparaketan hasten naizenean.
Gai honetaz entzun dudan konparaziorik onena diseinatzaile lagun batek eman zidan, Jaime
Narvez-ek hain zuzen: Diseinatzaileok taxisten gisara jokatu behar dugu. Adierazten diguten
tokira goaz eta ahalik eta biderik egokiena, zuzenena eta erosoena egiten dugu. Nahiz eta taxista
izango banintz beti nengoke arreta galduta, eta oso gutxi irabaziko nuke beti egingo bainintza-
teke hor nonbait, bidea zailtzen. Zenbat kobratuko luke taxista batek ez dakizun tokira zoazela
eramateagatik? Ni, taxista baino gehiago, medium gisara sentitzen naiz, haratago batetik ahotsak
dakartzana eta beste batzuk gauzatu ditzaten egiten duena. Toledokoak Madrilen, Madrilekoak
Google-ean, Google-ekoak Moleskine-ean. Tipograak marraztu eta programatzen ditudanean,
ez dut beti argi izaten nork erabiliko dituen, nori zuzentzen zaizkion. Askotan ahots esperimentu
hutsak dira. Diseinatzaileei eta taxistei oparitzen dhizkiedan ahots umezurtzak. Eta guztiz ziur
izan ez arren, hor beti dagoela norbait sinetsita nago.
Nire lana Forrest Gump-en bonboi kutxa da. Aulki batean eserita nago besterik gabe toka-
tuko zaidanaren berririk izan gabe. Bale ba, nire zerrendan sartuko dut honako hau. Beste lan
batzuetan ziurtasuna legea baldin bada, gauzak horrela dira, horrela direlako, hemen zalantzak
agintzen du. Elkartu egiten dut irudi bat beste batekin, iuxtapozizioa, magia, historia bat sort-
zen Beldurrezko komikietatik ikasi nuen: Bones Brigade, Giallo Italiarra, David Carson, Dave
Mckean, Z bilduma, Ed Templeton eta Amerikako Punk-a. Eta ikatz-marrazkiak lantzen orduak
eman nituen arren, beti izan dut sentsazio bera: tokietara kasualitatez heltzen nintzen.
Etxetik dihardut baina urruti joatea gustatzen zait, bakarrik ihes egitea, hizkiak desmontatu
eta ipuinak kontatzea goizero. Benetan, ahal izango banu atzera botako nuke ilea eta Amari
erakutsiko nioke nola ibili monopatinean. Ollie-ak egiten irakatsiko nioke eta nik onartu egingo
nuke ederrago nagoela orraztuz gero eta burezurrik bako kamisetekin. Horrela ulertuko genuke
biok elkartzen gaituen zorotasuna, komunikatzen gaituena. Ahalko banu, egiten ez dakidan ze-
rrenda honena kontatuko nioke, hizkien ahotsaren gainekoa, eta taxista super-heroiarena. Hura
litzatekeen hizki batekin marraztuko nituzte hitzak. Hura betirako; lagunkorra, dorpea, beroa.
Titanikoa eta naif-a. Bere marrak berreskuratuko nituzke eta ilustrazio eta tipograaren nondik
norakoa azalduko nioke. Hark egiten dituen nerabezaroko karpeta horietako hizkiak kopiatuko
nituzke; institutuko banatzaileetako hizkiak eta telefonoko post-it- etakoak familiarekin hitz
egiten duenean etenik gabe eta entzuten duzunean: Eta zure ama?, ordubete daroa telefonoz
hizketan. Inoiz moderno izan nahi ez duten hizkiek, ez cool-ak, ez etxetik urrundu , ezta ze
guapoak kartel baterako! Zimurtzeko eta botatzeko hizkiak, behin irakurtzekoak, web-ean doa-
neko deskarga delakotik argi-urteetara direnak.
www.subcoolture.com
.40. .41.
TEXT BASED ON A CONFERENCE PRESENTATION IN INK 01. ARTISTS WORK.
SERGIO JIMNEZ
Im 32, dont get very fat and my mother says I should comb my hair back. In one of my favourite
books, High Fidelity, Rob, the main character, spends all his time making lists of things. If only I
could scrawl down a list of the ve things that dene me as an illustrator. A clear, precise, direct
and incisive list. A list that would make everybody say: Wow, what a self-condent guy! How
clearly he sees everything! But although I try, I nd it impossible. Its the constant struggle of
Sergio against Sergio. A low-resolution conict. Te truth is I wouldnt know very well what
to say about why I dedicate myself to illustration. Maybe its the need to tell stories. Or even
better, to help other people to understand them and then tell them again. Could it be because of
an excess of empathy: Sit still, child, He gets easily distracted in class, He spends his time
drawing, Well call your father, Hes keen to complicate his life. Im convinced that those
little drawings, those idiotic dancing letters, those words stolen from songs, those crossings out
are there talking to my friends, to my parents, to my brothers and sisters, to my girlfriend, to my
ex girlfriends, to my new neighbours and to the cashiers on the oor for young people of El Corte
Ingls department store. Tat is the little of which Im sure. Ive worked as a graphic designer,
knowing that I was an illustrator and the objective was not just anything. It was those, those close
by. And me always with two personas, like those old superheroes: one with glasses and another
with a cape. And like all old superheroes, I secretly learned how I wanted to be and how not to
be. And so I decided to follow my own path with superpowers alone, towards a better service for
society. I changed sides. Im like a retired marine helping young people who are tired of skate-
boarding afternoons to cross to the other side. Do you think youre ready?, Maybe it wont be
worth it for you, Were here for anything you want, Talk to administration, Were going to
miss you, Heres my personal mail address, Dont forget (theres always something to nish
when you say youre going).
If I one day manage to really make my list, and Im not just talking about scribbling it down
but a new le and save as, that list would begin with that of a voice. If I translate things as a
designer, building a bridge between two voices, as an illustrator I interpret, and change registers
and overact like an actor who is always beginning. Although well, I dont know, I always make a
mess when I try to compare things. Te best comparison I heard about this subject was given to
me by a designer friend, Jaime Narvez: Designers have to be like taxi drivers. We go where they
tell us to go and we make the journey in the shortest, most direct and comfortable way possible.
Although if I were a taxi driver, I would always get distracted and would earn less because I would
also be there complicating the route. How much would a taxi driver get to take you somewhe-
re you dont know where youre going? More than a taxi driver, I feel like a medium, someone
who brings voices from the beyond and makes others express themselves. Tose from Toledo in
Madrid, those from Madrid in Google, those from Google in Moleskine. When I draw and pro-
gramme typefaces, Im not always sure who is going to use them, who theyre directed to. Tey are
often pure experiments in voice. Orphaned voices given away to designers and taxi drivers. And
although Im not sure of anything, I think there is always somebody there.
My work is like Forrest Gumps box of chocolates. Im simply sitting on a bench and dont
know which one Im going to get next. Okay, ne, lets put that on my list. If in other jobs cer-
tainty is law, things are like that because they are, here uncertainty is what rules. I combine ima-
ges together, juxtaposition, magic, a story is created. I learned from horror comics, from Bones
Brigade, Italian Giallo, David Carson, Dave McKean, Happypets, Z series, Ed Templeton and
American punk. And despite the hours of charcoal, Ive always had the sensation of arriving at
places by accident.
I work from home but I like going far away, escaping somewhere alone, lifting up, taking
apart letters and reading stories in the morning.
Really, if I could, I would comb my hair back and teach my mum how to ride a skateboard. Id
show her how to do ollies and Id admit Im more handsome with my hair combed and without
T-shirts with skulls on them. Ten we would both understand the craziness that unites us, that
communicates us. If I could, Id tell her everything on the list I didnt know how to do, that of
the voices in the letters, and the superhero taxi driver. I would draw the words with a letter that
was her. Her as she always is: friendly, clumsy and warm. Titanic and nave. I would save her lines
and would tell her what illustration and typography is. I would copy the letters of that adolescent
folder shes making: letters from a school divider and telephone post-its when she cant stop
speaking with the family and you hear: And your mother? Shes been on the phone for an hour.
Letters that never wanted to be modern, or cool, or far from home, or How pretty for a poster!
Letters to crumple and throw away, to read just once, light years away from what we call: Free
download from the Internet.
www.subcoolture.com
.43.
.45.
.47.
.49.
.50. .51.
Las Fantsticas aventuras de Monsieur Petrantoni en Bilbao han resultado todo un xito. Desde
que descubri con 88 aos lo maravilloso que es colaborar con otros artistas y trabajar para di-
ferentes clientes no ha parado de participar en eventos, exposiciones y encuentros alrededor de
todo el mundo. Y cuando habla de su trabajo, stas son las historias que te cuenta: lo trepidante
que es colaborar con Esquire Rusia, Mens Health USA, Nike o Te New York Times. Grandes
empresas para las que hace obras muy cuidadas y personales que reejan una perfeccin obsesiva
pero que, ante todo, demuestran la pasin y devocin que puede llegar a volcar una persona sobre
el papel.
Y es que la historia de Petrantoni es tan excitante como cabe esperar de un gran seor de
las artes grcas que ante todo es un valiente viajero que con sus obras nos traslada a 1800 o al
Sultanato de las doce mil siglas y de los mil seiscientos acentos circunejos. Nacido hace 358 aos
estudi en Miln y al terminar su carrera sinti la necesidad de ir en busca de la libertad que le
faltaba, as que se traslad a Francia para trabajar como director de arte de Young & Rubicam.
De vuelta en Italia conoci al gran maestro Giant Chiseller que le obsequi con dos objetos
preciosos: un monculo que llena los ojos de belleza, y el cincel tembloroso que transforma el
arte de la sustraccin en el de la adicin. As fue como nalmente pudo dar forma a su pasin
por las artes grcas; recuper ilustraciones de antiguos diccionarios y enciclopedias de 1800 que
al unirlas creaban nuevos estilos que las dotaban de signicados diferentes; gracias a Monsieur
Petrantoni estas imgenes volvan a la vida abandonando los viejos volmenes en los que haban
sido halladas.
Si os lo encontris dentro de un libro, l os sonreir y cariosamente con un gesto de mano os
invitar a pasar de pgina. Si os lo encontris en una conferencia, l os hablar en italo-espaol y
os contar cmo ha conseguido sobrevivir a las numerosas batallas que libra contra los monstruos
modernos.
www.lorenzopetrantoni.com
LORENZO PETRANTONI
TEXTO ESCRITO POR LOS COMISARIOS A PARTIR DE LA CONFERENCIA IMPARTIDA EN INK 01. IMGENES DEL ARTISTA.
Monsieur Petrantoniren Bilboko Abentura Fantastikoak guztiz arrakastatsuak izan dira. Beste
artista batzuekin lankidetzan aritzea eta bezero ezberdinetarako lan egitea liluragarria dela 88
urterekin jabetu zenez geroztik ez da gelditu: ekitaldi, erakusketa eta topaketa ugarietan parte
hartu du munduan zehar. Eta bere lanaz ari denean, ondorengo historiak kontatzen dizkizu:
Esquire Rusia, Mens Health USA, Nike edo Te New York Times-ekin kolaboratzeak eragiten
duen bizkortasuna. Perfekzio obsesiboa erakusten duten lan oso landuak eta pertsonalak egiten
ditu enpresa handi hauentzat, baina, guztiaren gainetik, pertsona batek paper baten gainean dena
eman ditzakeen pasioa eta mirespena erakusten dute.
Arte grakoen jaun handi bati dagokion zirrira erakusten baitu Petrantoniren historiak, guz-
tiaren gainetik bidaiari ausarta denaren lanek 1800 urtera garamatzate edo hamabi mila sigla eta
mila eta seiehun azentu zinkunuxuak ezagutzera. Duela 358 urte jaioa, Milanen ikasi zuen eta
ikasketak bukatzean faltan botatzen zuen askatasunaren bila abiatzeko beharrizana sentitu zuen,
Frantziara joan zen beraz Young & Rubicam-en arte zuzendari gisa aritzeko. Italiara itzuli zenean
Giant Chiseller maisu handia ezagutu zuen eta honek bi objektu eder oparitu zizkion: begiak
edertasunez blaitzen dituen monokuloa eta erauzketaren artea adikzioarena bihurtzen duen zizel
dardaratia. Honela bada, arte grakoei erakusten zien pasioa gauzatu zuen; 1800ko antzinako
hiztegi eta entziklopedien ilustrazioak berreskuratu zituen, hauek elkartuz estilo berriak sortzen
zituen esanahi berriekin, Monsieur Petrantoni-ri esker birbizi egiten zuten irudi hauek aurkituak
izan ziren liburuki zaharrak lagatzen zituztelarik.
Liburu baten barruan aurkitzen baduzue, irri egingo dizue eta eskuaren keinu batez orrial-
dea igarotzera gonbidatuko zaituzte. Hitzaldi batean aurkitzen baduzue, italiera- espainieraz hitz
egingo dizue eta kontatuko dizue nola atera den onik munstro modernoen aurka borrokatu dituen
gudetatik.
www.lorenzopetrantoni.com
LORENZO PETRANTONI
INK 01 TOPAKETAN LORENZOK ESKAINITAKO ITZALDIAN OINARRITUTA KOMISARIOEK IDATZITAKO TESTUA. ARTISTAREN IRUDIAK.
.52. .53.
Te Fantastic Adventures of Monsieur Petrantoni in Bilbao was a great success. Since he discove-
red at 88 how wonderful it is to collaborate with other artists and work for dierent clients, he has
not stopped participating in events, exhibitions and meetings throughout the world. And when
he talks about his work, these are the stories he tells you: how exciting it is to collaborate with
Esquire Russia, Mens Health USA, Nike or Te New York Times. Major companies for which
he does painstaking, personal works that reect an obsessive perfection but also that, above all,
express the passion and devotion that one person can invest onto a sheet of paper.
And it is that the story of Petrantoni is as exciting as one could hope for from a grand mas-
ter of graphic art, who is, above all, a valiant traveller whose work takes us back to 1800 or the
Sultanate of 12,000 abbreviations and 1,600 circumex accents. Born 358 years ago, he studied
in Milan and on nishing his studies he felt the need to go out and search for the freedom that
he lacked, so he moved to France to work as an art director for Young & Rubicam. On returning
to Italy, he met the grand master Giant Chiseller, who gave him two precious objects: a monocle
that lled the eye with beauty and a trembling chisel that transformed the art of extraction into
that of addition. Tat is how he was nally able to provide form to his passion for the graphic
arts, recover illustrations from old dictionaries and encyclopaedias from 1800 and, by combining
them together, create new styles that provided them with dierent meanings. Tanks to Monsieur
Petrantoni, these images returned to life by abandoning the old volumes where they had been
found.
If you nd him in a book, he will smile at you and with a tender wave of his hand will invite
you to turn the page. If you nd him in a conference, he will speak to you in Italo-Spanish and tell
you how he has managed to survive the many battles he ghts against modern monsters.
www.lorenzopetrantoni.com
LORENZO PETRANTONI
TEXT WRITTEN BY THE CURATORS BASED ON LORENZOS CONFERENCE PRESENTATION IN INK 01. ARTISTS WORK.
.54. .55.
.56. .57.
.58. .59.
.60. .61.
.62. .63.
NOAZ
IMGENES MOSTRADAS POR NOAZ DURANTE LA CONFERENCIA IMPARTIDA EN INK 01.
NOAZEK ERAKUTSITAKO ARGAZKIAK INK 01 TOPAKETAN ESKAINITAKO HITZALDIAN.
SEVERAL IMAGES SHOWN BY NOAZ DURING INK 01 RALLY.
.64. .65.
.66. .67.
.68. .69.
.70.
.72. .73.
SELECCIN DE TRABAJOS REALIZADOS ENTRE 2006 Y 2008 2006TIK 2008RA EGINDAKO LANEN SELEKZIOA
WORKS BETWEEN 2006 AND 2008 WWW.MAXOMATIC.NET
MAX-O-MATIC
.74. .75.
.76. .77.
.78. .79.
SELECCIN DE TRABAJOS REALIZADOS ENTRE 2005 Y 2007 2005TIK 2007RA EGINDAKO LANEN SELEKZIOA
WORKS BETWEEN 2005 AND 2007 WWW.CLESS.INFO
CLESS
.80. .81.
.82. .83.
.100. .101.
WWW.FLICKR.COM/BEST_CRACK_DRAWINGS
JAVI ROSELL
WWW.MALOMUYMALO.COM
MALOMUYMALO
Sin ttulo Como los caballos a su pienso
.102. .103.
LEIRE IPARRAGUIRRE
WWW.LEIREIPAR.BOLGSPOT.COM ZE1284@HOTMAIL.COM
AINIZE SARASOLA
Sin ttulo Brote
.104. .105.
WWW.JAVIKINT.COM
JAVI KINTANA HIGINIA GARAY
WWW.HIGINIA.COM
Hard Caperuza El mundo
.106. .107.
WWW.MIKELCASAL.COM
MIKEL CASAL
WWW.IKERAYESTARAN.COM
IKER AYESTARN
Boxeo Mayo 68
.109. .108.
WWW.FLICKR.COM/BRIGICHOCOLATA
ELSA FRANCO
SKAROPIA0@HOTMAIL.COM
LETICIA GASPAR
Il bambino Fuga transversal
.110. .111.
WWW.ARIADDNA.CARBONMADE.COM
ARIADNA GUITERAS
WWW.TAMARINDOUS.COM
TAMARA VILLOSLADA
Siesta Communication
.112. .113.
CLARA.ES.MATA@GMAIL.COM
CLARA MATA
UNAIZOCO@GMAIL.COM
UNAI ZOCO
Perros de guerra Corazn
.114. .115.
WWW.MYSPACE.COM/BLACKPALAMITO
BLACK PALAMITO
WWW.FLICKR.COM/MUNDOFRAGIL
FRGIL
Abstracto Luna
.116. .117.
WWW.RAQUELMARIN.BLOGSPOT.COM
RAQUEL MARN
WWW.EVASOLANO.COM
EVA SOLANO
Calle20 Peces rojos
.118. .119.
RROMERO87@HOTMAIL.COM
JOSE ALBERTO RODRGUEZ
WWW.ANTONIHERVAS.BLOGSPOT.COM
ANTONI HERVS
Twins Twist Fuck Society & Dejadme en paz
.120. .121.
AUGUSTO
JORGE@BUENOSDIAS.INFO WWW.JULIOFALAGAN.COM
JULIO FALAGN
La mquina del tiempo Ximbomba
.122. .123.
WWW.MALOTAPROJECTS.COM
MAR HERNNDEZ
WWW.MYSPACE.COM/STERICA
ESTERICA
Musician Fairy Cabeza Ciervo
.124. .125.
LAIDA.MURUZABAL@GMAIL.COM
LAIDA MURUZABAL MARTA ELEZCANO
MARTELEZKA@HOTMAIL.COM
Ladridos Perros
.126. .127.
WWW.DANISANCHIS.ES
DANI SANCHIS
WWW.MYSPACE.COM/JORGEPELIGRO
JORGE MNDEZ
Alta Fantasa La muerte roja
.128. .129.
WWW.PABLOFERMIN.COM
PABLO FERMN
WWW.GARYFERNANDEZ.NET
GARY FERNNDEZ
Human M arket Fantastic girls, future landsapes & the most beautiful birds ever seen
.130. .131.
WWW.ENRIQUELAFUENTE.COM
ENRIQUE LAFUENTE
WWW.HEYSTUDIO.ES
VERNICA FUERTE
Ilustracin Hey Sacrifcio de for
.132. .133.
WWW.LACASCARAAMARGA.COM
JORGE CHAMORRO
Collage 1
FEAROFMONKEY@YAHOO.COM
EFRAIM MITSCH
De hand 1
.134. .135.
WWW.SBIMBO.COM
S.BIMBO
WWW.FLICKR.COM/THE_FR
THE FR*
Perfect Orgulloso de mi criatura
.136. .137.
ANA GMEZ
WWW.ANAGOMEZHERNANDEZ.COM WWW.NEGRESCOLOR.BLOGSPOT.COM
JOAN NEGROESCOLOR
Ciutats 1 Yawn Blue 1
.138. .139.
WWW.BROWNIEWITHCHOCOLATE.BLOGSPOT.COM
NURIA HERNNDEZ
JORGEDURNE@GMAIL.COM
JORGE DEL HOYO
Tobi Sin ttulo
.140. .141.
JULIARSIERRA@HOTMAIL.ES
JULIA RODRGUEZ
WWW.MYSPACE.COM/SERGIO_GARRIDO
SERGIO GARRIDO
Bho Leador
.142. .143.
WWW.BEATMEUP.IT
ENRICO FIORASO
Illustration
CLARAMUNTLAIA@GMAIL.COM
LAIA ARQUEROS
Voyage Mcanique II
.144. .145.
WWW.FLICKR.COM/LUCAS_MERCADO
LUCAS ARIEL MERCADO SARA MARCOS
WWW.PUTISMAYER.NET
True Paisaje 2
.146. .147.
WWW.RICKYBUTLER.CO.UK
RICKY BUTLER
WWW.DEGAFOLIO.INFO
DANIEL EDUARDO GONZLEZ
Yee-haw De lo simple a lo complejo
.148. .149.
WWW.BEHANCE.NET/CLAUDIA_C
CLAUDIA CHELARU
WWW.DEPEAPADESIGN.BLOGSPOT.COM
VERNICA DE ARRIBA
Mi ciudad invisible Connection timeout
.150. .151.
WWW.YOSOYTUPADRE.COM
PABLO VALLEJO
WWW.FLICKR.COM/HECTORDELAPUENTE
HCTOR DE LA PUENTE
Virgen Mara Fontaneda 30
.152. .153.
WWW.JNOTARIO.BLOGSPOT.COM
JONATHAN NOTARIO
BELLBIKATE_7@HOTMAIL.COM
BELN ORDEZ
Cmo deshacerse del cadver Serie Intervalo(s) 5
.154. .155.
WWW.JOPHAN.COM
JOPHAN
WWW.COMOSETA.CARBONMADE.COM
COMOSETA
Bad luck Ink_05
.156. .157.
WWW.JULIENPACAUD.COM
JULIEN PACAUD
WWW.MARKVERHAAGEN.COM
MARK VERHAAGEN
Firefies Antigravity world championships
.158. .159.
WWW.JAMESGALLAGHER.BLOGSPOT.COM
JAMES GALLAGHER
WWW.NEROSUNERO.ORG
MARIO SUGHI
Industrial landscape Eames
.160. .161.
WWW.FLICKR.COM/ESPELUZLAND
LEANDRO LPEZ
WWW.JULIOGUESTLIST.BLOGSPOT.COM
JULIO DOLBETH
Espeluzland Shirtless
.162. .163.
WWW.MYSPACE.COM/KATIAGIULIANI
KATIA GIULIANI
WWW.FLICKR.COM/FORMATBRAIN
MARCOS ZERENE
Ninaboy GrooveArmada
.164. .165.
WWW.MIKEPERRYSTUDIO.COM
MICHAEL PERRY
WWW.ARTISANS-ARTISTES.COM/LOICALEJANDRO
LOIC ALEJANDRO
0406 Shapes and Patterns
.166. .167.
WWW.KAREEMRIZK.COM
KAREEM RIZK
WWW.YUMIOKUDA.COM
YUMI OKUDA
I See with My Little Eye Joy
.168. .169.
WWW.WARDZWART.CARBONMADE.COM
WARD ZWART
WWW.KANARDO.COM
KANARDO
Sarah Anna and The Magic Seeds
.170. .171.
WWW.PHILIP-GIORDANO-PILIPO.COM
PHILIP GIORDANO
WWW.LAURAMCKELLAR.COM
LAURA MCKELLAR
Nightmares Identity: donkey
.172. .173.
WWW.FLICKR.COM/FILIPAPONTES
FILIPA PONTES
WWW.SVIATCHENKO.DK
SERGEI SVIATCHENKO
RupaElGatoMagico They know more than us
.174. .175.
WWW.JAAKKOPALLASVUO.COM
JAAKKO PALLASVUO
WWW.PPOSTI.COM
PIETARI POSTI
GIANTS!-deer Pegasus Dwarf Irregular Galaxy 4
.176. .177.
WWW.PABLOBISOGLIO.COM.AR
PABLO BISOGLIO
WWW.CHAPOLITO.COM
JESSE CHAPO
Robot+love Potential Energy
.178. .179.
WWW.MKLANE.COM
LUCA LAURENTI
ANGELICACASTAGNA@YAHOO.COM
ANGELICA CRISTINA CASTAGNA
Pedro sottacqua Salvador Dal
.180. .181.
WWW.PILOT5.COM
NIK DUDUKOVIC
WWW.ROUGEBIRD.COM
YULIA YAKUSHOVA
Moby Dick B is for Bludgeon
.182. .183.
WWW.MYSPACE.COM/RAYMONDWEEKES
RAYMOND WEEKES
WWW.JAIMZ.COM.AR
FERNANDO ASENJO
Actante El Electro
.184. .185.
WWW.NICOLASTARR.COM
NICOLA STARR
WWW.STUDIOKXX.COM
KRZYSZTOF DOMARADZKI
Art broke my heart ITTWW03
.186. .187.
WWW.FLICKR.COM/THE5003
DEEDOCK & THE 5003
WWW.SANTIAGOMORILLA.COM
SANTIAGO MORILLA
Colmena Untitled
.188. .189.
WWW.COCOPIT.BIZ
COCO
WWW.CSEDDON.CO.UK
CHRIS SEDDON
The sea La Nouvelle EVE Love them and you will see
.190. .191.
WWW.VIVAULTRA.IT
VIVAULTRA & RICKY BUTLER JULIEN KEDRYNA
WWW.MODELEPUISSANCE.COM
Byebye teenage boy Overground
.192. .193.
WWW.MODELEPUISSANCE.COM
NROLL
WWW.SITOMUJICA.COM
SITO MJICA
Frozen Pool Organisation
.194. .195.
WWW.FLICKR.COM/BIE1
DMYTRO DIDORA
WWW.LUISURCULO.COM
LUIS RCULO
Moloko fa Clean
.196. .197.
WWW.GEMMACORRELL.COM
GEMMA CORRELL JUDY SU
WWW.BLOG.ROODO.COM/JUDYSMILE
Smile baby Untitled
.198. .199.
WWW.BYFAR.FI
TERO TIKKANEN
WWW.WORDSAREPICTURES.CO.UK
CRAIG WARD
Dress The Ace of Spades
.200. .201.
WWW.MATEUSACIOLI.COM
MATEUS ACIOLI
WWW.SAUERKIDS.COM
SAUERKIDS
Valuable lessons #2 The Great Flood of 1917
.202. .203.
WWW.FLICKR.COM/PREZA
CARLA BARTH LORENA PALOMAR
WWW.BAJADESATURACION.BLOGSPOT.COM
El postre Cavalo
.204. .205.
WWW.THEQUIETREVOLUTION.CO.UK
CLAIRE SCULLY CRISTIANA COUCEIRO
WWW.SETEDIASETE.BLOGSPOT.COM
Dreams are made of this large Its not for you to choose
.206. .207.
WWW.ALBORDELLAMA.COM
SILVANA MOSQUERA
WWW.ANTHONYZINONOS.COM
ANTHONY ZINONOS
Happy Birthday Alpine dreams
.208. .209.
WWW.VANDASYE.COM
PETER GEORG
WWW.FLICKR.COM/ASTROBLACK
MARTN LPEZ
Maestro Rodrigo y su Combo Electrnico Clipart Abc
.210. .211.
WWW.FLICKR.COM/MONEYLESS
TEO PIRISI
WWW.MARIUSWENKER.DE
MARIUS WENKER
Schnuppen Mungitopo
.212. .213.
WWW.ICECREAMFORFREE.COM
ICFF
WWW.FLICKR.COM/ALEJOALEJO
ALEJANDRO CARLOS MUOZ
Yesica Duly snafu 01
.214. .215.
JENNI ROPE
WWW.JENNIROPE.COM MCLEBIHAN@HOTMAIL.COM
MARION CRUZA
Vin Poster for Helsinki comic festivals club, 2006
.216. .217.
DIEGOBECAS@YAHOO.ES
DIEGO BECAS
LEGARCONMANQUE@GMAIL.COM
GARON MANQU
The Cantankerous melancholy of the beautiful people part I, II and III Romanza
.218. .219.
WWW.ART-TIMM.DE
TIMM SABINE
WWW.FLICKR.COM/SPRINGWANG
CHUEN-TZ WANG
Be strong Green dog
.220. .221.
BARBANEGRA75@YAHOO.COM
BARBANEGRA ZHENG LIU
WWW.FLICKR.COM/9861
Little thing Ohne Titel 09
.222. .223.
DOC XERO
WWW.DRXERO.COM.AR WWW.CRAIGATKINSON.CO.UK
CRAIG ATKINSON
Texas Poets of our time

También podría gustarte