Está en la página 1de 5

Universidad Nacional de Asunción

FACULTAD DE CIENCIAS QUIMICAS

Mbo’erã: Guarani Ñe’ẽ Arange: 04/11/2021.


Mbo’esyry: CTA- QI .4to Nivel Mbo’esyry: 4to Nivel CTA-QI
Mbo’ehára: Mg. Ladislaa Alcaraz de Silvero
Mg. Saturnina Díaz Molinas
Temimbo’ekuéra réra: Maira Marolina Almada Torres
Andrea Micaela Ortiz Bordon

TEMBIAPORÃ

1. Ñamoñe'ẽjeýta marandu PPT “Pohã ñane rehegua”. (Leemos nuevamente la


presentación PPT sobre Pohã ñana).

2. Ñambohováita ko’ã temiporandu: (Respondan estas preguntas)

• Ja’úvapa pohã ñana.


Che haúva pohã ñana

• Mba’éichapa héra pohã ñana ja’uvéva térã jaikuaáva.

Pohã ñana ha’úva ha’éva: menta,boldo,brurrito

• Mba’épa jaiporu ichugui pohãg̃ua


Jaiporu ichuguikuéra hogue, hakã, hapo

• Mba’éichapa jajapo pohã ñana ja’u hag̃ua.

Ja’u haguã pohã ñana jajoso angu’ápe

• Mba’e mba’asýpa ñaipohãno ipype.

Ñaipohano ipype, pya’a hasy, korasõ rasy ha py’a raku

3. Jahai (Escriban):
 Pohã ñana réra jaikuaavéva ñande rógape térã ñande rekoháre
Menta, burrito, agrial, salvia, sauko, kapi’i cerdón, manzanilla, jaguarete po, parapara’i,
siempre vive, ajengo, jaguarete ka’a, yerba de lucero

 Pohã ñana réra

 Ñambojýva  Ñambojy’ỹva
 Yerba de lucero  Menta
 Manzanilla  Burrito
 Ajengo  Agrial
 Jaguarundi  Perdudilla
 Molle  Kokū
Universidad Nacional de Asunción
FACULTAD DE CIENCIAS QUIMICAS

 Pohã ñana réra jaiporúva

Hoguekue Ipotykue Hapokue Pirekue Ha’ỹingue Hi’akue


Kokū Manzanilla Tapekue Marã Anis Arachichu
-Menta Siempre Mbokaja’i Limón Semilla de
vive rapo lino
-Cedron Flor de tilo Tarope Seivo
-Jaguarete po Azafran Jengibre Guãigui
pire
-Jaguarundi Karaguata
-Yerba de luceru
-Amba’y rogue

4- Ñambosako’i peteĩ Ñe’ẽndy (Glosario) emohendahápe, ijeporu renda rupive.

Ka’avokuéra rehegua, Mymbakuéra rehegua, Tete rehegua, Mba’asyrehegua, Tekombo’e


rehegua, Léi rehegua. (Botánico, zoológico, Anatomía, Salud, Didáctica, Ley 4251)

Ka’avokuéra rehegua( nombres científicos)

Ajenjo: Artemisia absinthium( planta pequeña)

Aloe: sábila

Batatilla: Ipomoea nitida

Berro: Cardamine bonariensis

Boldo: Peumos boldus molina

Borroja: Borrago

Burrito: Wenatia calycina(planta arbústica)

Cangorosa: Maylenus ilicifolia

Cáscara sagrada: Rhamnus purshiana

Cola de caballo: Equisetum arvense

Cedrón paraguay: Lippia citriadora

Cedrón Kapi’i: Cymbopogan citratus

Estevia: Stevia

Eneldo:

Flor de tilo:

Lapacho: Tabebui ipé

Manzanilla:

Menta:

Molle: Incienso

Murukuja: Pasiflora
Universidad Nacional de Asunción
FACULTAD DE CIENCIAS QUIMICAS

Ñangapire: Pitanga

Ñapinda: Uña de gato

Mymbakuéra rehegua

Aveja: káva

Araña: ñandu

Burro: chavurro

Buho: Urukure’a

Caballo: Kavaju

Cabra: Cavara

Cerdo: Kure

Cocodrillo: Jakare

Gallina: Ryguasu

Gato: Mbarakaja

Oveja: Ovecha

Perro: Jagua

Pollito: Ryguasu ra’y

Mba’asy rehegua

Ahy’o keresa: angina

Ahy’o ko’õ: ardor de la garganta

Aipochy: lepra

Akãgyry: marea

Akãrasy: cefalalgia

Apiru’a : ampollas

Apysa rasy: dolor de oido

Fuego de San Antonio: herpes zoster

Fuego: herpes bucalabial

Hu’u: toser

Karáu: esguince

Korasõ rasy: afección cardíaca

Mbiru’a: varicela

Tãirasy: dolor de muela


Universidad Nacional de Asunción
FACULTAD DE CIENCIAS QUIMICAS

Tete rasy: dolor del cuerpo

Tete rehegua

Abdomen:

Arterias:

Axilas: jyguagy

Boca: juru

Brazo: jyva

Cabeza: akã

Cabello: akãrague

Cara: toba

Ceja: tyvyta

Cerebro: apytu’ū

Cintura: ku’a

Corazon: Korãso

Cuello: ajura

Dedo: kua

Dientes: tãi

Nariz: tī

Oídos: apysa

Ojos: tesa

Oreja: nambi

Piel: pire

Pierna: retyma

Sangre: tugy

Ley rehegua

Acheguety: abecedaria

Aty: reunión

Karai ñe’ē: Castellano

Mburuvicha: Gobernante

Ñe’ē: palabra/ hablar

Retã: pais
Universidad Nacional de Asunción
FACULTAD DE CIENCIAS QUIMICAS

Tapicha: persona

También podría gustarte