Está en la página 1de 74

ab aeterno j í bb a béc hï bo

abajo b ét uk u; bét uk
abandonar jimma
—futuro t ói j n ak e
abanicar t ápi c ha
abanico t api c hal éer o
abarrotes t aní i c hi
abeja m uúm u; m uúm um , pl
ablandar b u ál k ot e
ablandarse b u ál k ot u
abofetear c ho nn a
abogado y ore n ok rí am e
abolir ú h ua; t u uc ha
abortar t óm m a j ere st i
aborrecer om t í a
abrazar í ba kt i a
abrevar; dar de beber j ï t ua
abreviar p oc hi t e; k óp ekt i ä c hu kt i a
abridor ét ap ol ee ro
abrigo j í ni am
abrir ét ap o
abuela ai ye j am yöl a
abuelo á p pa
aburrido si ró ka
abusivo a üï a
acá ímï
—hacia acá ä bo
acabar a ns u; ch úp pa
—acabar de y áat e
30

—acabó de hablar n o k y áat ek


acabarse l üt e
acabar con l üt i a
a cada rato él ak a; j ú bu a j un ne
acarrear h ué ri a
—acarrear agua b á bät a
—acarreador de agua b at l e ero
acaso... j äni
acechar; espiar j ój ot t ua
acedarse; fermentarse biika
aceptar m a bét a; j eh uí t e ri a
acerca de b ét a na
acercarse, arrimarse r uk t e
acercar, arrimar r úk t i a
acero sï si h uo oki
ácido c hö ko
acicalar limtía
aclarar k ál a j k oa
acompletar y um a ri a
aconsejar n o k t é j oa
acordarse de a u h uaa t e
acortar p oc hi t e; k óp ekt i ä c hu kt i a
acostar, tender t e ek a
acostarse b oo t e; t oot e, pl
—dormir b oo ye; t o oye , pl
acostumbrarse j oi h uá
—acostumbrado j oi h uál a
—acostumbrar a alguien j oi h uat ua
acto sexual; cópula jímuijhuame
actualmente; en la actualidad é nri ap o
acusación n ät ua hu am e
acusar n ät ua
adelgazar h u akí l t u
además é nt o ko
además de eso j uc hi a a be pp a
adentro h u ái j h ua
adherirse c hät u
adiós j al ép pa nt uk o
31

adivinar s eet á roa


admitir m a bét a; j eh uí t e ri a
adolescente j üb ua y öt u ri
¿a dónde? j ák uni ?
—¿dónde? j aks u?
adorar m uj t e
—lo adora a u m uj t e
adormecerse k ót e ka e
adornar s eh uát ua
adornos s eéh uam
adquirir j í nn u
advertir t éj oa
adular; lamer t ë b ua
a escondidas é hui l
a espaldas; detrás a am a
—atrasado; el que se quedó atrás ám au t a h uál am e
afecto n á kh uam e
afeitarse; rasurarse á u be kt í a
afeminado y orem j ám m ut
afilado b u aá hui
afilar b u äh ui t e; b ua hui t e
afirmar j e h ui t e
afuera p ä ku
agacharse m ül a ch ät u
agarradera; asa b uí j ri a
agarrar b ui s se; n üye ; j aat í a
agarrarse de; pegarse a a t c hät u
agotado lottíla
agradable m usäl a m aác hi
agradar m usä ul e
agradecer b ai s áu hu e
agrandar b ue ur u j oo hu a; b uéur ut ua
agriarse; fermentarse c hoj t e
agrio c hö ko
agua b aä
aguado b äj e ero
aguador b at l e ero
aguantar p a pei y a; pa pp eri a
32

agua mala (zoo.) b a hue t e hu el i a


águila b u ásä kal
aguja jïquia
agujerado, —a h u ój j o y
agujerar h u ój j o kt i a
agujerarse h u ój j o kt e
agujero h u ój öri a
ahí am a
ahora ë ni ; én t á ap o

aire j e ék a
ajo a ás ol
ala m á ssa; m á ssam , pl
alabar úttile
alacrán m a ác hi l ; m ac hí l i m , pl
albañil al ba án i s
albergar m a bét a; m ab ét n ak e, f ut
alcanzar j áj am e; y uúm a
aldea p ué bl o
alegar n o k nás su a
alegrar al l ét u a
alegre al l éi y a
alegría al l éh uam e; al l eri a
alfiler al pi l e era
algo jíta
algodón c hí n i m
alguien j ábe
algo jita
algunos h u aát e
aliento j í abi t eri a
alimentar jïbuatua
alimento b u äh uam e
alistar l i j t áro a
—alistarse a u l i j t á roa
aliviarse y u un éi y a, k om chä t u
alma j í absi
almeja j at t a
almidón b ac hi j í a bsi
33

almohada m út ec a
almorranas b óo ram
alquilar, rentar p eré ent a
al rato; después de c hú bal at uk o
alrededor de c hí c ol a
alto, ser t e ebe
alto, estar m ej i ka chi
alumbrar m a chi ri a
alumno d i sí i pul o
aluvión s ë bui ya
allá ám ani ; am an
allí j um
amable; bondadoso t ü yor em e
ama de casa k áa ri j ám m ut
amamantar; dar pecho c hï t ua
amanecer, rayar el alba m át ch u
amar n a kke ; ná kn ake , f ut
amargo c hi í bu
amarillo s ah ua ri ; s ah ual i
amarrar s úm m a
amasar k i t t e; kí t t i a
ambiguo; de dos sentidos h u oy h uéeri
ambos, —as n á uh ui
a media noche t uk áa n ásu k h uée yo
amén; así sea j ún ent un ak e
amenazar m á uj t ua; m a uj t ej j oa
a menudo j ue bén asi
amigo, —a k om pan yó o; ch aam i
amontonados; en grupitos m ó ch al a
amor n á kh uam e
amparo a ní a
ampolla j áb oj t i ri a
anciano ö ra , öl a
ancho; amplio b ue ek a
ancestros j um e ba t ná at e ka k at rí am e
andar h ue ram a ; r ej t e , pl
ángel D i ó st a j ï oj t oi j l é ero
angosto n ä ul ay
34

anidar t osat e
—nido t oos a
animal, animales n a bol i ; n ab ól i m
anoche t uk ábi ak o
ano c hu úm i m ; ch um
anotar j ï oj t e
antenoche t uk ap o
antenoche t uk á t uk áp o
—noche t uk áari
anteayer b at t uú ka
antes; en la antigüedad b at ná at ek a
antiguo ö ra
—los antiguos j um ë öl am
anular t uú ch a
anunciar t éj oa
añadir h u at t i a
añadir —t ua
—añadir sal ó nt ua
año h u ásu kt i ri a; h uás uk t i am , pl
año pasado, el i é eb u
años, tener h u ásu kt e k
apagar t uú ch a
apagarse t uu ke; t u ú ku k, pr et
aparecer y eu m ac hí a
aparentar k í a a u j oo hu a
apartarse n aá se
apellido u j t é hu am
apestar c hï c ha j u ub a; chï ch uu b a
apetecer k í al e
aplanar; nivelar; rasar n a ná hui t e
aplaudir m am t aj t e
aplaudirle a m am t áj t i ri a
apostar j ät e
apoyo a ní a
aprender á u m aj t í a
apretado k út t i
apretar k ú bbï t i a; k út t i a
apretarse k ut t e
35

¡aprisa! n ót a; nó yt a ka
aproximarse r uk t e
apurar b am í j t ua
—se apuró a u bam í j t u ak
aquí ímïm, ímï
arado a ra o
Arado, el; las Pléyades C h ok ki A ráom
araña t uú rus; t urú si m , pl
arar m öi t i a
árbol j úi y a; óu gu o
—de aceituna; olivo b ai j ká por a
arboleda s öri a
arco h uï kor i ; kut a huí ko ri
arco iris k ur úe s
arder; quemarse b éet e
arena s ëe
aretes r eép am ; l ée pam
arreglar t üt e
arremedar; imitar m am at o
arrepentimiento j í absi kú akt i ah uam e
arrepentirse j í absi kú akt e
arriba j i kác hi ; j i k at
arrodillarse t ón nom m e a ki kt e
rodillas t ón nom
arroparse j i nt u
arropar a j i nt u a
arroyo j akí a
arrugado c ho ori
arrugarse c ho ri t e; ch ori t u
asamblea n a u y ay aj ä po
asar s ob ba
asador j í s ob al ee ro
asear b as úa
asfixiarse j í abi m u uk e; ka ra j í a be
así j ún el , j ú nël i
asiento b a nk o
asomarse y eu j i i hue
asustar h u om t i a
36

asomarse y eu j i í hue
asustarse h u om t e
atascar, atorar c hü a
atar s úm m a; h uí t et ua
atarantarse t aam u
atardecer t ä hué t ch ey o
atención, oír con n á kat e; a t s úa ka j í kk aj a
atención, ver con a t s úa ka bí ch a
atentamente s ua ka
atizar n ai y a; ná an ak e, f ut
atole b a nn ari
atole, hacer b a nn a
atole de semillas de calabaza k am m a b ac hi a b an nari m
atragantarse; ahogarse j úr ukt e
atrás de am ap o
a través de p ám a ni , pám a n
atropellar a t bu yt e
aturdir n a ka t út t i a
aullar h u öi bu aa na
aún k ét c hi ; j ú nn e
aun con todo eso j ún ent ak a j un ne

aunque m á uc hi ; él ä po
aurora; alba n ái ki m m a chi ri a
autoridad y äu ra
auxiliar a ní a
auxilio y ore a ní a hu am e
a veces k ol o pt i
aventar (trigo) h ui j t í a
aventador ai hui j hui j t í a hu am e
avivar (el fuego) b éet i a
avisar, aviso t éj oa
avión sí sï h uo k hui í ki t
ayer t uú ka
ayudar a ní a
azotado b eb ri
azotar b em m ú ch a
azul t e h uél i
37

azuzar ú aj t e ri a

baba c hi t c hi
bailar y ëye; y ëk a, pr et ; yï na ke , f ut
bajar, sing k öm h uei y e; kom ch ep t e
bajar, pl k öm ka át e
bajío j óor oy
bajío, en el j órö ku
bajito [color] s áal ay
bajito [estatura] k om ër a; k om ël a
balacear m uj j e; m új j uk , pre t
balazo p út t i ri a
banda [mús.] p i t ée rom
bañar; —se u b ba

baqueta h u ak a bee hu a
baraja; naipes n áy pi si m

barato k aa b ej re
barba c ha ro bó u hu a
barbechar; arar (vi) m öi t e
barbechar; arar (vt) m öi t i a
barrer jíchïkke
basura c hu k ki

basurero c hu kt a t ot ói j hu äp o
batamote b ac hom o
batir b u at í a
batirse b u aát e
bautizado; "cristiano" b at öri
bautizar b at öa
bazo j em a bér äc hi a
beber j ë ye; j ë ka , p ret ; j ï n ak e, f ut
38

beber, dar de j ï t ua
belleza u j y óri a
bendecir t e öc hi a
besar n a u t e ént e; besí i t o
bien t üsi ; t üi si
está bien t üri
bigote j i í m si ; j i í m si m
bigotón j i m s ëra; " ch án at kï ri "
bizco r ák äc hi
blanco, —a t ósal i
blando b u al k o; ka a nám a ka
blanquear t ósal i t ua
blanqullo; huevo k a bb a
—deshovar; poner huevos k a bb a
bledo h uë
bobo, mirón n a pi ch är a
boca t e eni
boca abajo [pers.] p ét al a
boca abajo [cosa] m ó bel a
bocado h uï ukt i ri a
bocón t e nër a
bofes s árëc hi am
bolsa b óo sa
bonachón t üri k j í abs ek am e
bondad t üh ua
bondadoso t ü yor em e
bondadoso, ser t üri k j í abs ek
bonito m usäl a m aac hi ; t ut ül i ; uj yó ol i
boñiga h u ak a buí t a
boquear h u äkt e
bordón b or óo ni a
borrachera n aá ko h uam e
borracho n aám uk i ra
borrachos n aá ko ram
borrar t uú ch a
borrego; oveja k a bar a; ka bá ram , pl
borrico i l i b uu ru
bosque s öri a ; j uy a á ni a
39

bostezar h u äkt e
brasa o b ba; ó bb am , pl
brassier p i p pi bó sam
bravo y oól i
brazos m am ót t am
brea (bot.) c höi
brillante [adj.] b él oj ko
brillar b él oj ko si m aác hi
brillo; fulgor b él oj ko ra
brincar [v.i.] t úb ukt e; ch óra kt e
brincar [v.t.] t úb ukt i a; ch ór akt i a
brincotear n aa c he pt e
brindar; ofrecer ä bo se
"brisa" (niebla) b ai j hu o
caer "brisa" b ai j h uet c he
broma b ári t j í ayh uam e
broma, de b ári t j í au po
bromear b ári t j í ayh ua
bromista b árï chi
brotar (bot.) sí uh ue; b así uh ue
brotos b así uri am
bruja j ám ut si si bo
brujería m o ri a
—tener poder de m ó ri a k
brujo m ó ri är a
bueno tü
—bueno para nada; inservible n á huï r i
—está bueno, bien t üri
búho m üu
buitre; aura h ui í ru
bule (fruto); calabazo a ró kosi
bule (planta); calabaza vinatera b í sä re
bulto j ousi
burbujear y ót ot öt i
burla; escarnio j un néri ah uam e
burlarse j un neri a
burro b u úr u
buscar j arí a; j a rí u na ke , f ut
40

busto, tórax t au hui

cabalgar p ol a j t e
caballo k á bb äi ; ká bb ay
caballero, —s k á ka bäé kam e
cabe am a bée chi ; am a béek i
cabello c ho óni ; c ho óni m , pl
cortar cabello c ho n ch úkt i a
caber am a kí u h ua
cabeza k o bb a
cabizbajo m üi ; m ül a
cabra c hi b ba
macho cabrío c hi b ör a
Cabrillas (astr.) B ai j t ék öri m
cacarear r ek ot e
cacique, cabecilla y äu t ; yä uchi m , pl
caco e kb ual éer o
cachete, —s j op pem
cachetear c ho nn a
cachetón j ópë ra
cada c hi k t i
cada vez que c hi k t i . .. bé l u ku
cadáver m uki l a; na ák ol am ; pl
cadera h ué pë ri a; ch ob be
—chobe otta r ab adi l l a
caducar öl at e
caer h ué t ch e; hu at t e , pl
café negro c há nn at ch uk uri
cagar b uí t a
caguama, jicotea m o óse n
caimán k am m a
calabaza k am m a
41

calandria m a ábi s; m abí si m , pl


calavera m uki l a ko bb a; ko ba o t t a
calcañar t é rö ki a
caldo b ä hu a
calentar s úk ari a
calentarse s úk äh ue
calentura t ai j h uéc hi ri a
cálido; caliente t at t a; y ossi ; s uk ka
calma y an t i
calor t át t ar i a
calor, tener t át t ar e
calvo; calva k a pp a ko bb a
calzado b oo ch a; bo óc ham , pl
calzar h u ókt e
calzón s aá hu éera ; bu aj j i
callar (a alguien) n o k y áat i t u a
callarse n o k y áat e
callo t ara b eeh ua
cama j í pet e k ki
camaleón m ót ch ök ol i
camarón b aa ko óc hi
cambio; vuelto n a kul i a
caminar h uéi ye; k aat e, pl
camino b öo
—encaminar b öo t o j j a
camino real; carretera b ue re bö o
camino de pie; vereda h u ok b öo
campaña b oc ha b uát an ri a
canasta h u aari
canción b ui í ki ; b ui k ki
cangrejo á ch ak aari ; t ápe ko när a
cansado lottila
cansancio l o t t i ri a
cansar lottia
cansarse l o t t e; y uum e
cansado, ser l o t t í ac hi
cantante, cantador b ui kl ée ro
cantar b ui í ka; b ui kn ake , f ut
42

cántaro; olla para acarrear agua b äc hi a


canto; cántico b ui i ki ; b ui k ki
caña s an na
—de caña s ant a
capomo k a pp o
cara p uj ba
carbón m a át um
cardenal (ave) h ui c ha rä kas
cardo t áchï no
cardón et ch o
carga p ü akt i ri a
cargar p ü at i t u a
—en brazos p ü aat e
—en hombros p ü akt i a; pü ak t e
cargo (puesto) t e k ki a
carne h u aá kas
caridad limojna
cariño n á kh uam e
caro, —a b ej re
carrizo b aá ka
carta j ï oj t eri
casa k áa ri ; j ou h ua
—jefe de la casa y öt uri
casar (a hombre) j úbt ua
casar (a mujer) k u nát ua
casarse (hombre) j uú be
casarse (mujer) k u ún a
cascabel k oy óol i
cascabel, víbora de á ya kam e
cascada s éne ka
cáscara b eé hu a
casero, —a j oal é ero
casi a áb e; bat t e; j ël a y
—es casi un niño u si j ël a y
caspa k o ba be eh ua
castellano y ori n ok ki
castigar j i ók ot et ua
cavar jïbueje
43

cayahual m ó kö si a
caverna, cueva k a u hu ój öri a
cegar l í pt i t u
cejas p uj k úm s am
celar n äi bu ke
celo, estar en om t e
celoso n äi bú kër a
ceniza n á pos a
ceniza, echar n á poj t ua
ceñido k ut t i
centavos, unos i l i n ak ul i a
centro n as uk ri a
—al centro n as úk u ni
—hasta el centro n as úk u n t aj t i
ceñir h ui kós at ua
ceñirse h ui kós at e
cerca, cerco k ór äi ; kó ora i
cerca k aa m e kk a; j ël a
cerca de n aa po
cercar k ór äi t e; k oó nt i a
cerdo k oó h ui
cerdos, tratante de k o hui l éero
cerebro, sesos ö ream ; ö ri am
ceremonia p aj ko
cerquita, no lejos ám as u j i bb a
cerrado, —a p át t i ari
cerrar p át t i a
cerro k á uh ui
cerviz bïa
cesar; cejar t oj j a
cesto, cesta h u aári
cicatriz c ho oree bi
ciego, —a l i pt i ; ri pt i
—a ciegas k u pe ka
cielo t é ek a; t éh ue ka
ciempiés m a sí a
ciertamente l üt u ri a po
cierto l üt ul a; l üt uri a
44

—¡es cierto! y ö l ul l a !
cigarra b ar ák ac hi
cigarrillo, cigarro biíba
cigarrón, libélula b ä bi i c ha
cima; cumbre k a u pä ku
cinto; faja h ui kós am
cintura h ui kos a
cirio b ue re ca nt éel a
ciruela amarilla; yoyomo j ot or o
clamar c ha áye; kusi si s j í a hua
clandestino é hui l
claramente j ün akí ac hi si

clarear k ál a j k oa
claro k ál a j k o
claro, estar j ün aki ac hi ; m achi si
clavícula j e n no ot t a
clavillo c hï m u
clavo l á ab os
clítoris k oo y ni nni
cobarde n a huí l a; ná huï ri
cobardemente n a hui si
cobertizo j öt a
cobija j í ni am
cobija, tener j í nn ek , v erb o pos esi vo
cobijar j í nt u a
cobijarse j í nt u
cocear t em m u
cocer b a kke
cocerse b u asse
cocido, —a b u assi
cocinero, —a jïboléero
"cochi"; cerdo k oó h ui
—"¡se soltó la cochi!" j u ko oh ui bú t t ek !
cocido (de huesos) h u ak a ba kki
codiciar u k ul e
codo t et ch o; t ét c hom , p l
—dar un codazo t ét ch okt i a
45

coger b ui s se; n üye


coito j í m ui j h uam e
coito, tener j í m uj e; j í m ui j n ake , f u t </ I << p >
cohibido t í uri
cojo löi
cola b u asi a
colar; cernir j í pëc hi a
cólera óm t i ra
colgar c hai ya; c häy e
colgar (pas.) c hai ya k; ch äk a
colibrí s em a l ú uk u
colocar m a n na; t eé ka
colorado, —a sí ki l i
collar k oo ka
comal h u äk o; hu äk öri
comenzar n aá t e
comer (v.i.) jïbua
comer (v.t.) b u äye
cometa c ho ki j i í sam
comezón él ësi k i ra
cómico a t b uam a t chi
comida; alimento b u äh uam e
comienzo n aá t eh uam e
como b én asi
¿cómo? j áchi su ?
¿cómo? ¿mande? j áchi ni ?
como quiera j achi n j u nn e
comparar n aa re
—los está comparando n a u am n aa re
compasión j i ók ol e
compensación b ej g ua
compensar b ej t ua
complacencia al l éä hui
complaciente al l éat uam e
completar y u um a; y um án ak e, f u t
completársele y um a ri a
completo, —a; íntegro c hú p pi l a
complicar h ui r oát ua
46

componer t üt e
comportarse b oo j ori a
comprar j i nn u
comprender j ün ei ya
comprometer j í s um a
con (suf. instr.) —i ( si ng .) ; —m ea ( pl . )
con (en compañía) —m aki ; —m a k
concebir a be as oa t a áh ua
—comprender j ün ei ya
conceder j e h uí t eri a
concordar n á na nch a hu ei ye
—ponerse de acuerdo n a u no kt a yá u hu a
concha k oó yo
conducir, manejar h ue ri a
conejo t aá bu
confesar y eu b ui ss e
confiar a t ei ya
congoja j i ócot m á chi r a
conocer t äya
conocido t äya ri
conocimiento j ün éeri ah uam e
consanguíneo h u ah uái ; h ua hu ái m , pl
consejo; aconsejar n o k t é j oa
consentir; jalar parejo j í hui ke
consideración y öre
—lo respeta ä y öre
contar, enumerar j í nai ki a
contar, relatar t éj h ua
contemplar a t pu úse k
contento, —a al l éi y a
contestar yommia; yomnia
continuamente él ak a
continuar j i bb a hu ei ye
contonearse k oo h ue
contra b éj re ka
contrario; enemigo b ej ri
contratar t aki a
—le dio trabajo ä t á ki a k
47

controlar; dominar y üe
—se controla a u yü e
contumaz s ur am an t i
convidar; invitar n u nn u; néj u ne
convocar n a u nu nn u
cónyuge k u ún a; j ú ubi
copalquín t api c hó u hu a
copete; crin c hä pa ri
copioso; —a y ü ni
cópula; coito j í m ui j h uam e
copular j í m uj e; j í m ui j n ake , f u t
coraje om t í ri a; om t í h uam e
corazón s uul a
—persona interior j í absi
cordero i l i k ab ara
cornamenta a áh uam
cornar; acornar a kt i a
cornudo; —a a h uá kam e
corral k ór äi ; kó ora i
correcaminos, churea t áru k
correr b ui t e; t en ne, pl
corretear; perseguir j aase
corromper n as ont e; nás on t e; náy ot e
cortar c hu kt i a
—con hacha m ä ko
—con tijeras c ha pt i a
cortarse c hu kt e
cortesana, prostituta c ha hu eri
corteza k ut a beé hu a
corto p oó chi
cortito p óc hi l a y
cosecha; cosechar j í c h up a; c h up pa
coser jïka
—aguja jïkiam
costillas s án äri m
costo b ej hu a
costoso b ej re
costra s äh ua b eeh ua
48

costumbre b oo j ori a
—tener costumbre j oi h uá
—acostumbrado j oi h ual a
coyote h u öi
coyuntura t ón oa
cráneo k o ba ot t a, m u ki l a k ob b a
creación y áh ual am e
creador j oj óam e acute;
crecer y öt u
crecer, hacer y öt uri a
credo; creencia s úal hu am e
creer s úal e; s úal na ke , f ut
creerse a u j í t al e
cresta c há pä ri a
creyente s úal em e
criado, —a s ái h uam e; m i s si
criar b u kk e; yöt uri a
crin c há pä ri a
crío, —a b u kki
cristalino, —a k ál a j k o
cristiano, —a b at öri
criticar k í t ë bu a
crucificar, fijar al madero, empalar k út at po po na
crudo; no cocinado k aa b ua ssi
cuadrúpedo n ai ki hu ók ek am e
cuadril c ho be ot t a
cuajar h u asót ua
cuajo h u aás o
¿cuál? j i t t a?
cualquiera j i t t a j u nne ; j ab be j un ne
cuando (suf.) — yo; — ko
—cuando veas em c hi bí cha ko
¿cuándo? j ak hu éyo ? j ak h uéi s u?
¿cuánto, —os? j ái ki ; j ái ki m ; j ái ki m s u?
—unos cuantos ili
—unos cuantos bules i l i ar ók osi m
—¿cuánto es? j ái ki s a?
cuates, gemelos, jimaguas h u oh uöl i m
49

cuatrero k á bäi m ék bu am e
cuclillas, en c hú n ul a
cuchillo k úc hï ri
cuello k út an äh ua
cuerno a áh ua ; a áh uam , pl
cuero b eé hu a; be a
cuerpo t ak áa; t a kaa h ua
cuervo k oó ni ; k ákt ëra
cueva k a u hu ój öri
cuidar, proteger s ua ya
cuidar, atender ujü
culebra b aá ko t ; ba kóc hi m , pl
culpar; acusar n ät ua
cuna m a ák am
cuñado, —a m ó ka ri ; m ók al i
cura p aá re
curar j i t t o; t üt e
curarse; sanar t üri a
curioso, —a n á pi ch är a
curvatura m ó bër i a
—dorso de la mano m am m ó bëri a
cutis p uj ba b eeh ua

chalán; dicharachero b árï chi


chamba t é k ki l
chamuscar b u át a ni a
chamuscarse b u át a na
chanate c ha nn a; ch án äc hi m , pl
chaparro; chapo y orém k om ël a
chaparrón b ue re yu k ku
chapulín h u öchi
chico, chica i l i t chi
chícharos p er ón asi m
50

chicharra b ar ák ac hi
chichi p i p pi ; pí ppi m , pl < / I << p >
chichiquelite; yerba mora m ám yam
chichona p í pë ra
chiflar b i k ué; bí ut e
chile k ö kori
chiltepín j uy a kö kori
chisme j uë nasi y óret n ok hu am e
chismear j uë nasi y oret n oo ka
chismoso n ó no kär a
chispas, lanzar m ó u hua
chistoso; gracioso a t b uam a t chi
chivato c hi b ba a söl a
choli; codorniz s ub äh ui
cholla c hó uh ua
chueco c há kul ay
chueco, renco, cojo löi
chupar c hu ú ne
churea t áru k; t ár uk i m , pl

dádiva m i í ki
danza yïhuame
danzar y ëye; y ëk a, pr et ; yï na ke , f ut </ I < < p >
danzarín yïleero
dar; entregar m a k ka
dar, regalar m i i ka
dátil l á at i ri
de (procedencia) b ét a na
de (genitivo) —t a
deambular n aa h ue ram a
debajo b ét uk u
debatir; discutir n o k nas su a
deber; adeudar h ui ki rí ya
51

deber, tener que m at chi


—debería irse si m m at chi
débil k aa ú t t ea kam e
débil, ser k aa ú t t ea
decapitar k o ba ch úk t i a
decir j i ah ua; j í al e
—al decir esto j ún ël i j í ay hu äp o
declarar ej t ej h ua
decorar s eh uat ua
decrépito m ai öl a
decreto n és au hui
dedo s ut t u
—pulgar b ue re sut t u
—índice y u pi s ut t u
—cordial n ás uk s ut t u
—anular s en u s ut t u; aa sa u sut t u
—meñique i l i su t t u
—firmar con la huella digital s út ut e
defecar j úy aut e ; bui t a
defender j í në u
—abogar yore nokría
defensor y ore n ok rí am e
defraudar b äi t äi h ua
degollar k o ba ch úk t i a
dejado (perezoso) o bë ra
dejar t oj j a
—al cónyuge h u öt i a; j i m m a
dejar, reservar b ëa
de la misma manera ál ëp o bé nasi
delante de (suf.) — pa chi ; — pat
—delante de mí í no pac hi
—va delante de mí í no pat h uei ye
delatar y eu b ui ss e; ye u m a chi ri a
delfín j úst um e
delgado, —a h u aki l a; hui l oj ko
delicioso kíuhua
del tamaño de b éec hi
—es de mi tamaño —i no b éec hi
52

demandar a ah ua
demás (pers.) h u aát e
—es por demás k í a bej a; kí al i
demasiado u n na
demente r oo ko
demoler t át a be
demonio l em oo ni o
demorar am a ku pt e
denominar t é h uaat ua
dentadura t am m i m
dentro de h u ái j h ua
denuncia n ät ua hu am e
depresión k om éeg uam e
deprimir k om éet ua
deprimido k om éam e
depurar t üri t í a; ba ksi a
derecha (mano) b at t a
—a la derecha b át at a na
derecho, directo l út ul a; l ul l a
derogar u h ua
derramarse h u öt e
derramar h u öt i a
derretir k áj j öt i a; k áj o kt i a
derribar t át a be
derrocar k om bé eb a
derrochar k í a h uöt i a
derrotero b öo
desalmado j uë na
desandar n ot t e
desaparecer (cosa) k ai t át u k
desaparecer (pers.) k aá bet uk
desaprobar k aa t üri t i y a
desarrollarse y öt u
desarrollar y öt ua
desatado, —a b út t i ari
desatar b ut t i a; h uói t i a
desayunar jïbua
desbaratar m ój ak t i a
53

descalabrado j áh uör ey
descansar j i m yóo re
descarado, —a k aa t i huem e
descender k om ch ept e
descender (suj: s.) k om h uei y e
descender (suj. pl.) k om ka at e
descendiente b así uri a
descomponer n as ont e
desconcertar (med.) r akt e
desconsolado si ro ka
desconsolado, —a j i ók ot anem e
desconsuelo j i ók ot
descoser j i kb ut t i a
descoserse j i kb ut t e
descreído k aa s úal ë ra
descubrir y eu m ac hi ri a
descubrirse a u ye u buí sse
desde... hasta n aá t ek a. .. t aj t i
desde (posp.) b ét a na
desear u k ul e
desechar; repudiar om out e
desembarazado h ui t t i
desembolsar b ej t ua
desempleado k aa t é ki a kam e
desenterrar y eu ä b uej j e
desenvainar e sp áram ye u h uí i k e
deseo u k úl h uam e
desfallecer (s.) m a uj m u úk u
desfallecer (pl.) m a uj k ok ko
desfallecido b u al kí m ul a
desgajarse k ai t e
desgajar k ái t i a
desgranado, —a c hí u ri
desgranar; jimar c hi í hue
deshierbar, desyerbar j í naj re
desierto a ni a se e pä ku
designar; nombrar y u pt i a
desigual k aa n án an ch a
54

desinflamar s out e
desmoronar m oj t í a
desmoronarse m oj t e
desnudar s án kot a úh ua
desnudarse a u sa nk o yét c ha
desnudo, —a b i í c hi ; ka a s án ko kam e
desobedecer k aa k ás ot a j o orí a
desolar t át a be
desollar p eu t í a
desollarse p eu t e
desordenadamente c hí b el a; c hí b ea
desorientado, —a c hi k t ul a
desorientarse c hi k t u
despacio l a ul aut i
despachar; enviar ám an ä bi t t u a
desparramar c hí b ej t i a
desparramarse c hí b ej t e
despedir (obj. s.) ä si m t úa
despedir (obj. pl.) am s ák at u a
despedirse uno t e bót ua ka si m bár e
despedirse varios t e bót ua ka s áca ba are
despeinado, —a k aa a u chi kki
despercudir b aa su
despertar b us sa
despilfarrar t óm i t a t éj a l e; ä j i po - j ë ye , fi g.
desplazar; empujar y üa
desplumar m a ssa p op on a
despoblado ám an k áa bet a j óa käp o
desposado j üb ua j u bí a ri
desposada j üb ua k un ál am e
déspota j uë na yo rem e
despreocupadamente k aa chi n éa ka
despreocuparse k aa chi n ei y a
desprestigiar a a bét an a j uë nasi noo ka
desprevenido, —a k aa ä ë ap o
después c hú k ul a
desquitarse j uj u che
destapar; abrir ét ap o
55

destazar p eu t í a
desteñir t ój t i a
desteñirse t oj t e
destetar p í p pi m ä üh ua
destruir t át a be
desvergonzado, —a k aa t i hué ra kam e
desvestir s an ko ye t ch a
desvestirse s an ko a u yet c ha
desvestirse a u sa nk o yet c ha
desvirgar b em el a t ak á nas ont e
detener (apresar) p eré esot e
detener (impedir) t ákt i ri a
detestar om t í a
detonación p ut t i
detrás am ap o
devoción D i o st a n ák hu am e
devolver; regresar n ót t i ri a
devolverse; regresarse n ot t e
devoto; —a D i o st a n ákem e
día t aá hu ari
—al día siguiente y ok óri ap o
—en días pasados b at t uk äri ap o
dialecto n oo ki
dialogar et t éj o a
diario, diariamente c hi k t i t aá po
diarrea b ór oj t i ri a
diarrea, tener b ór oj t e
diente t am m i ; t ám m i m , pl
dientes, apretar los t am m i m k ëye
diferente t äb ui
difícil o bí a chi
difunto m uki r a; m u ki l a
difuntos k ó kol am
diminuto u n na i l i t c hi
dinero t om m i
dinero, amante del t om i l éer o
dinero, sacarle t óm ï b ua
dinero, tener mucho b óo ka b ui t t a, fi g.
56

directo l út ul a; l ul l a
discreto; entendido j í t at j ü néam e
discurso et t éj o ari
discusión n o k nás ua hu am e
discutir n o k nás su a
disentería si ki b uí t a k
disimular k aa j üné am t a b én asi aa ne
dislocarse (med.) r ábi kt e
—torcerse un hueso r akt e
Dios, con el favor de D i ot a i t om j i ók ore yo
disparar p ut t e
disparo p út t i ri a
disponer, arreglar t üt e
disputa n o k nás su a
distante m e kk a
divertido b árï chi
dividir; repartir n äi ki m t e
divorciarse em o hu öt i a
divorcio em o hu öt i a hu am e
divulgar n o k c hí bej t i a
dócil m a ns öl a; k aa yo ol i
doler h u aa nt e; k ök o
dolor h u ant i ri a
dominar y ee ka
donar m i i ka; m a kk a
doncella; virgen b em el a
doncella; sirvienta j óa po sái hu am e
donde — po
¿dónde? j áks u?
—¿a dónde? j ák uni ? j ák us u?
dondequiera j ak j u nn e
dormilón k óc hël a
dormir k ot c he; k ót c ho k, pr et ; k ót n ak e f ut
ducho; experto k o bb a bu assi
duda t äb ui asi ée h uam e
dudar t äb ui asi ei ya
duelo, luto j i öri h uam e
duelo, estar de j i öri
57

duende; j ousi
dueño á t t ea kam e
dulce k a kk a
dulcificar k á kat ua
durar b í n hu at u
duro n ám a ka
duro, hacérsele n ám a kal e

ebriedad n aa ko h uam e
ebrio n aam úk i l a
ebrios n aá ko ram
eclipsarse m uú ke
— la luna m ee ch a m uú ke
—el sol t äa m u úke
eco si ba h uo kk i
económico k aa b ej re
echar, verter t öa
echar, lanzar jimma
echar, arrojar h u öt i a
edificar k áa t e; t ó bok t i a
edificador k át el eer o
edificio b ue re ká ari
efectuar y áu h ua
eficaz m ai t üri
egoísta á ap o an em e
ejecutar; tocar j i po na
—músico j i po nl ee ro
el; la (art.) j ü; hu ä; ï i
él; ella á ap o ( pr on .)
—a él au
—para ella a a béc hï bo
elegir y eu p úh ua
elevarse j i ká u c hä t u
58

ellos; ellas b em p o
elogiar úttile
elote á ba ri
emanar k á uh ue
embarazada t óm m at uari
embarazada, estar u si t a j í pur e
embarazar t óm m at ua
embarazarse a be as óa ka t a ah ua
embarazo u si t a j í pu hu am e
embarcarse b ar ko po k om hu ét c he ( h ua t t e, pl )
embaucar b äi t äh ua
emblanquecer; blanquear t ósal i t ua
emborrachar n aam ëa
emborracharse n aam uk k u ( si n g.)
emborracharse n aa ko ( pl .)
embrujar si i bo
embuste a ra n ókï c hi a
embustero a ra n ókï c hi
empacharse, indigestarse p ot t e
emparejar n a ná hui t e
—parejo n a ná hui c hi ; n án anc ha
empeorar c hë hu asu a an e
—de salud c hë u nn a kö kor e
empero të
empezar (verbo) n aa t e
empezar a (sufijo) —t ai t e
—empezó a comer — bu ät ai t ek
empinarse c hö kt e
empleado t e ki pa noal eer o
empobrecer p óo bet ua; pol ó ob et ua
empobrecerse p óo bet u; p ol óo bet u
empujar y üa
en aquel entonces j ún ak o

en, dentro de — po
en, encima de — chi ; —t
en — ku
enaguas k óä ri
59

enamorado m ót chi k t ém p ëri ; chü éi ya


enamorar s ul l a; nam o ráa ro a
enamorarse s ul l a
enano k om ël a
encadenar k a dén am m ea s úm a hua
encaminar b ö t oj j a
encandilar p uj m ëa
encanecer t osä k ób at u
encantado, gustoso al l ét u ari
encantado, embrujado si bo ri
encantador m usäl a m aac hi
encantar t ül e
encaramar j i kat ä yet ch a
encaramarse j i ká u j äm u
encarcelar p át t i at e bo
encender t ayy a; t áa na ke , f ut
encía t am o t t a
encima b ep pa
encinta a be as oa
enclenque k aa ú t t i a kam e
encoger n a u si si m e
encolerizar om t í t u a
encolerizarse om t e
encontrar t e u hu a
—recibir n a nke
—va a encontrarlo n a nki s ek a hu ei ye
encorvarse k om ch ät u
encubiertamente é hui l
encubrir e sso
enchilar k ö ko
enchilar, poner chile k ö kori t ua
enchilarse a u kö ko ri t u a
endeble k aa ú t t i a k
endemoniado l em óo ni o ä j í a bsi po j í pur em e
enderezar r út ukt i a
endulzar k á kat ua
endurecerse pitte
en el centro; en el medio n ás uk u
60

—entre semana n ás uk t á ap o
—al centro n as úk u ni
enemigo b ej ri ; b éj rem e; s áa yo
enfadar (irritar) í c ha kt i a
enfadarse í c ha kt e
enfadoso m úksi ac hi
enfermar (sing.) k ö kori h uét t ua
enfermar (pl.) k öo ri hu at t e
enfermedad k ö koa
enfermo k ö kor em e
—estar enfermo k ö kor e
enflaquecer h u aki l t e
enflaquecerse h u aki l t u
enfrente b eu chi ; b eut
enfriar si pp a
enfriarse si pp e
engalanar s eh uat ua
engañador b äi t ät u am e
engañar b äi t äh ua
engañarse a u bä i t ä hu a
engaño b äi t äi h uam e
engendrar y orem i a
engordar uno á u hui r i a
engordar a alguien a u hue
—gordo a u hui
enhorabuena m ai t üri
enigma e sso n ókï chi a
enjuagar r áut i a
enjugar, secar h u aac ha
enloquecer r ok ot e
enloquecerse r ok ot u
—locura r ók ora
enojado, —a om t e
enseñar, educar m aj t í a
—está aprendiendo a u m aj t í a
ensillar si l at e
ensuciar c hï c ha j o oh ua
entender j í kk aj a; at j ünei ya
61

enterarse; saber j ün éri a

enterrar, sepultar m ä; j í m ä
entierro, sepelio j í m äri
entonces h u an äi ; j ún ak oy
entonces, desde j ún ak oy n aát e ka
entrar; meterse k i b ach a; ki i m u, pl
entrañas, tripas si í h uam
entusiamado, estar t ua ei y a
enumerar j í na yki a; ná yki ri a
envasar t öa
envejecer öl at u
envenenar j óu hu ot u a; ói j t ua
—veneno j ou hu o; oj j i
enviar bíttua
enviudar j ók obt u
envolver bïtia
equipatas; monzón k eé pam
equivocarse j i öbe
erección, tener una k i kt e
erguirse k i kt e
eructar ë ut e
eructo ë ut i ri a
erosionarse b aa su
es (sing.) á j äri a
—yo soy í na po áj ä ri a
—son (pl.) ám ëri a
escaparse t ö bu yt e; t ö t e nne , pl.
escoger y eu p úh ua
—Escogido, Mesías Y e u P ú ari
esconder; ocultar e sso
esconderse; ocultarse é us u
—a escondidas; en secreto é hui l
escribir j ï oj t e; j i oj t e
escroto b i ch ö bó osam
escupir c hi t h uat t e
escupitajo; esputo c hi t h uát i r i a
espalda; lomo jö
62

espaldas, a am ap o
esperar b oo bi t c ha
espermatozoides j üi bu aa ni m ; j ü bu ani a
espeso t e u hu a, t éu h ua k
espiga m o a; m óu hu a
espigas, dar m o a; m & oac ut ; uh ua
espigar; cortar espigas moa jïu
espina h ui t ch a
espinas, tener muchas m a y huí t ch ak
espinarse; pincharse s oos o
espinazo jö otta
esposa j uu bi
espuma s óm öc hi a
estaca h uï ka
estar; haber a an e
estar plantado, estar de pie h ué ek a
estéril, mujer k aa a sóam e
estimar; querer n a kke
estrella c ho kki
—Venus; lucero B u ere C ho k ki
—cometa c ho ki j i í sam
estrella de mar b a hue c ho kki
Estrella Polar Ä As ut a K ó äri P e réen t a kam e
estreñirse p oom a
evitar, sacar la vuelta n aa se; n aj n ake , f ut
evitarlo, sacarle la vuelta n aj rí a
excavar b ue j j e
—desenterrar y eu b uej j e
excluir y eu t a hu ari a
explicar t ej h ua
experto, —a k o bb a bu assi
eyacular y eu am p út t i a k
extraer, sacar y eu h ui kke
63

fácil k aa o bí a chi
faja h ui kos a
fachada k áa ri puj ba
faena t é k ki l
falda k oä ri
falible a ra j i ö bem e
falsedad a ra nó kï c hi a
falso k aa l út ül ay
faltar am a bë ye; au b ëye
falto b ëk am e
fallar j i öbe
fallecer (uno) m uu ke; m u kn ake f ut ; m u úk uk , pret
fallecer (más de uno) k o kk o
famélico t é bai m u ki l a
fanfarrón a u b uéri al em e
fango t é ch oa
fantasma j ousi
fariseo p ere seo; pere ser o
fastidiar m uksi ée t u a
fastidioso m úksi ac hi m aac hi
fatal y ore m ë am e
fatiga l o t t i ri a
fatigar lotte
faz p uj ba
fe s uál hu am e
felicidad al l éeri h uam e
feo j ún ner a
féretro m uki l a kaj a
fermentarse b i k ka
feroz y ool i
ferrocarril m á ki na ch uk uri
festejar p áj kori a
64

festividad p aj ko
fétido c hï c ha j u bam e
fiar; dar a crédito r eu ne nk a; pi á aro a
fiebre t ai j h uéc hi ri a
fiero y ool i
fierro sí sï h uo ki
fierro para herrar t e pój t i m
fiesta p aj ko
fiesta, celebrar una p aj kori a
fiesta, se acabó la " sót öri m chí na kt i a hu a k"
filo b u ah uí a
filo, tener b u aa hui
filtrar, colar j í pëc hi a
filtrarse, transminarse k á uh ue
filtro j í pëc hi al eer o
fingir k i a be sa j u ne n aa ne; ki a a u j oo h ua
firmamento Y ö A ni a
fiscal n ät uam e
flaco h u aki l a; hui l oj ko
flagelar b em m u ch a
flamante u n na bem el a
flato; flatulencia j uuj a
flatulento j uj är a
flauta b a ka k usí a
flecha j üi h ua
fleco s ébë ri am
flema j é röc hi a
flojera o b be
flojo, —a o bë ra
flor s eeh ua
florecer s eeh ua
florero s eh ual e ero
florido s eh uát uar i
fluir k á uh ue
fofo b u al k o
fornicación é hui l j am uc hí a h uam e
fornicar é hui l j am uc hí a
fortaleza ú t t i a; ú t t ea
65

fortificar ú t i at ua
forzoso ú t t i a po
fosa h u ój öri
fracción r ébel ay
fragancia h ui n j ú bar a
fragante h ui nj u u ba
fragmento l é bel ay
fraude t áj t i ri a
frazada j í ni am
frenar p eré en at u a
freno p eré en a
frente, la m éj ëri a
frente a frente n a u púj ba ka
frente de, en b eu chi ; b eut
fresco b aal i
frijol m uú ni m
frío, el s ébe ri a
frío, hacer s eb be
frío, sentir s ébe re; sé bel e
frío, tener j óäs u
friolento s ebel ï chi
fructífero t ak ák am e
frustrar t akt í ri a
fruta t aa ka
fuego t aj j i
—de fuego t ái j t a
fuera p ä ku n
fuerte ú t t i a; ú t t ea
fuerza ú t t i a ra
fugitivo t öb uyt em e
fumador y enl eer o
fumar y en na
fundir k áj j öt i a
fundirse, derretirse k áj j öt e
furia k uj t éeri a
furioso, —a t e pa om t e
furúnculo c hï m u
66

galeno m ér i k o; l ot o or
gallina t ót öri
gallinero t ót öri k ári
gallo t ót öri ö ra
gamba b aa ko chi
ganar k oo ba ; y öo
garbanzo k ar ab ans o
gargajo j ára kam
garganta k ut an aa kus í a
garganta del pie h u ok j í a bsi
garrapata h ui i na; h ui í nam , pl
garrudo úttiak
gata; gato m i s si
gatear h u ák än am m a
gay y orem j ám m ut
gazapo t ab ú asöl a, i l i t aa bu
generalmente y ü t üt i
gente, la y órem ra
geriatra öl am m éri k o
ginecólogo j aám u chi m m éri ko
girasol b i sse be ero
gloria ú t t i l h uam e
glotón j í bu ära
gobierno y äu t ra; y äu ra
golondrina b a hue h ui í ki t
golpe, de s en u hu échi äp o
golpear b eb ba ; bée ba
gordo á u hui
gordura á u hui r i a
gorrión m ö el
gota c ha kt i ; ch ák t i ri a
gotear c ha kt e
67

gracias, dar las D i o s bu aní a


gracioso b árï chi
gradual, gradualmente l a u l a ut i
grama b as so
grande b ue ru; b uë ur u
grandeza b ué ur ur a
grano, semilla b ac hi a
gratis k aa b ej re
gratuito k aa b ej re
grávida u si t a j í pur e
gravoso; pesado b et t e
grieta ét aj t i ri a
grillo h u öchi
gris t ól o ko
gritar c ha aye
guachaporis n ac hü ki m
guardar ë ri a
guarecer j í në u
guásima a j ya
guasón b árï chi
guerra n as sua
guerrear n as sua
guiar b ö t ej o a
guisar k i sá aro a
gusano b uí c hi a
gustar m usä ul e; t ü re

habitación j ou hu a
habitante j oom e
habitar j ou hu a; j óu na ke , f ut < / I < < p >
habituar, habituarse j oi h uá
habla n oo ki
hablador n ó no kär a
68

hablante n o kam e
hablar n oo ka
—estrictamente hablando h ui t t i no kh uä po
hacer j oo hu a; yá uh ua k, pret ; y áa na ke , f ut
hacia acá ä bo
hacha m ä am
hallar t é u hu a; t éu na ke, f ut
hambre t é ba a
hambriento t é bä ure
haragán o bë ra
hartar, colmar la paciencia í c ha kt i a
hartarse, perder la paciencia í c ha kt e
hartarse j ób oa
harto, ahíto j ób ori
hasta t aj t i ; n uk ki ; nú ki si
—hasta la vista j al ép pa nt uk o
—hasta cuándo j ak hu ey t aj t i
hay a ay u
hechicería m o ri a
hechicera m ó ri är a; j am u t sí si bo
hechicero m ó ri a k
hechiceros m ó ri är am
hechizar m o ri a; si i bo
heder c hï c ha j u ub a; j u uj a
hediondo c hï c ha j u bam e; j uj ä ra
hembra j ám m ut

hemorroides b óo ram
henchir t áp uni a
heredar t ö m uu ke; t ö k ok ko , pl
herida s äh ua
herir k ö kosi y au hu a
hermana mayor á ko ro
hermana menor h u aayi
hermanastra h u ái m hu aay i , á kor o
hermanastro h u äi m s ai l a
hermano s ai l a
hermoso u j y óol i ; m us al a m a ac hi
69

hermosura u j y ori a; m u sal a m a ch i ra


hernia b óo ra
hervir p oj t e ; pój t i ri a
hielo s áp pam
hierro sí sï h uo oki
hígado j e ém am
higo c hu u na
hija de hombre m al l a
hija de mujer j ám ut as oa
hijastro h u äym üsi
hijo de hombre ü si
hijo de mujer o u as oa
hilar j í ko a
hilo h uï i
hincarse t ón om m ea ki kt e; t ó nom m ea j a bt e, pl
hinchado b ó kk ay
hinchar j áb oj t i a
hincharse j áb oj t e; b aj j a
hipo j ë okt i ri a
hipo, tener j ë okt e
hipócrita a ra nó kï c hï ra
historia n o kh uá kam e
hocico y ek ka
hoja s au hu a
holgazán o bë ra
hollar; pisar h u okt e
hombre ö ou ; o óh ui m , pl
hombro j e n no; j é nnom , pl
homicida y ore m ë am e; yor e súh u am e
homosexual y orem j ám m ut
honda, tirador h ui c ha rä kí a
hondo k öm i
honor, honra ú t t i l h uam e
honrar úttile
horadar h u ój ö kt i a
hormiga e yye
horqueta k ut a t ák ka y
horror b ue re m áj hue
70

hospedar m a bet a; m ab ét n ak e, f ut </ I < < p >


hoy ë n t áa po
hoyo h u ój öri
huella, seguir la h u ok j a ase
huellador h u okt el eer o
huérfano l e epe
hueso otta
huésped ä bo si
huevo k a bb a
huevos, poner k a bb a
huir t e n ne
humear b ui i chi
humedecer k óm o ni a
humedecerse k óm o na
húmedo b äri
humo b ui c hí ri a
humo, hacer b ui i chi
hundir r opt e
hundirse r opt i a
hurtar e kb ua

idéntico n á na nch a
idioma n o kki
—en el idioma n o kp o
iglesia t e öp o, t i ö po
igual n á na nch a
igualar n a ná hui t e
iluminar m a chi ri a
imitar m a at o
impávidamente k aa m áj h uek a
impávido k aa m áj h uem e
impedir t ákt i ri a
imperdonable k ar a j i ók ori t u
71

impermeable k ar a kóm on am e
impío, —a j uë nasi j o am e
implorar a u b ua ní a
importar, incumbir j i t a am a t är u
—¿qué te importa? j í t asë am a t äru ?
—no le importó k ai t a am a t är uk
importunar m uksi b i t ch a
imprecar j uë na no kt a a t c ha yya
impúdico k ay t a j ay t eri a; ka a t i hue ra
impuestos, recaudador de y äu ra t óm i t a na u t oi j l e ero
incendiar b éet i a
incrédulo k ai t a s úal ëra
indígena y orem e
inflarse j áb oj t e
informar t éj oa; j üné et u a
ínfulas, darse a u b uéri al e
ingle b aa t a
iniciar n aa t e
ininterrumpidamente k aa c hú kt i si m a ach i ; ka a ch úkt i a ka
inmediatamente s eepi ; s ep
instigar ú aj t e ri a
instructor y ore m aj t í a
instruir m aj t í a
íntegro, hombre ö ou c hú pi l a
inteligencia k o ba sú ah ua
inteligente k o ba sú ah ua kam e
inteligente, ser k o ba sú ah ua k
interceder ä b ua ní a; bu an rí a
interrogar n át em ae; t em ái j
inundación b a ní a; b uer e bä a
inundar b aa ne
invierno s ébe ri a
invitado n éj unri ; nú nu ri
invitar n u nn u; néj u ne
ir si i m e; s i i k a, pr et ; si m na ke, f u t
ir (pl.) k aa t e; ka t na ke , f ut
—¡vamos! ¡vámonos! j ant e ! j ánt eb u!
ira k uj t éeri a
72

izquierdo m í köri

jabalí j uy a koo h ui
jabón s aá bom
jadear j asoj t e
jalar h ui i ke
—sacar y eu h ui kke
jamás k ai bu
jarabe sí t öri
jarra, jarro s aro
jefe y äu t
jefes y äu chi m

jinete k á bäe kam e


jinetes k á ka bäe kam e
jitomate t om áa ri m
jornal t é ki l be j h ua
jorobado j oró och i
joven; adolescente j üb ua y öt u
juego y éi h uam e
jugador y eul eer o
jugar y ee hue
jugo b ä hu a
juguetón y eul eer o
"juírse"; huír b úi t e
jumento b u ur u
juntar n a u t oj j a
junto a n aa po
juntos n á uh ui ; na u l óp ol a
juzgar n o kt a ch u pp a
73

labio t e n be ri a
labor t é k ki l
lactancia p í pi m m i k hu am e
ladeado, —a c há kul ai
ladear c há ku kt i a
ladearse c há ku kt e
lado; costado c há kä ri a
lado, de este ï bot an a
lados, de todos j ák üb o
lado, del otro s ék än a
ladrar b u uye ; bu yn ake , f ut
ladrón e kb ual eer o
lagartija p or oh ui ; po ró hui am , pl
lágrima ó po am
laguna b a ub äa
lamentar j i ók ot j í ah ua
lamento j i ók ot j í ay hu am e
lamer t ë b ua
lamerse b er öb ua
lana k a bar a bó uh ua
lanzar jimma
lástima j i ók ol i h uam e
lavado, —a b á ksi a ri
lavandera j í pa ksi l e ero
lavar (sin especificar qué) j í pa ksi a
lavar (algo) b a ksi a
lavarse a u ba ksi a
lavarse las manos b ai j m a
lector j i ösi a n ok am e
lechón i l i k oow i
lechuza b aa h ui s; ba h uí si m , pl
leer j i ösi am bi t ch a, j i ö si am no ok a
74

lejano m e kk a an em e; m ek ka ö rem e
lejos m e kk a
lengua n i n ni
lengua, sacar la y eu ni nt e
lenguaje n o kki
leña k ut t a
leñador k eul eer o
leña, hacer k ëh ue; k ëu na ke , f ut
leña, ir por k ëu se
león ó us el i ; óus ei
levantar; alzar t ób okt i a
levantarse t ób okt e
levantarse (de la cama) y ej t e; j o ot e , pl </ I << p >
libélula b ä bi i c ha
liberar; soltar b ut t i a
liebre p áa ros; par ösi m , pl
liviano k aa b et t e
lobo r oo bo
lodo t e ch oa
lograr y u um a; y um án ak e, f u t
lombriz h uí l aöc hi a
lomo j öo
lucero b ue re ch ok ki
luciérnaga k u upi s; ku pí si m , pl
luego h u an äi ; hu an äri
—desde luego a na ka
lugareño am a j oom e
lumbre t aj j i
luna m ee ch a
—luna nueva m ee ch a bem el a
—cuarto menguante m uki s e
—cuarto creciente j am éa ba
—luna llena m ec há ba l i
luna, eclipsarse la m ec ha m u u ke
lunático, —a m ec ha beb ri
luto l uut u
luto, guardar l uut u
luto, guardarle l ut u ri a
75

llaga s äh ua
llama, llamarada r úp ak t i ri am
llamar, invitar c ha aye; n un nu
llamar, nombrar t é h uaat ua
llamarse t e h uaa
llano; llanura p äri a
llanto b u an hu am e
llegar y eb sa; ya j j a , p l ; yái j n a ke, f ut
llenar t áp uni a
llenarse t áp un a
lleno t áp uni
llevar, traer h ue ri a; h uér i u na ke, f ut
llevarse a n u ksi i ka; n uk saj j a
llorar b u aa na
llorón b u an ni
llover y u kke ; y u kn ake , f ut ; yú k ku k, pr et
llovizna sí j j öt i ri a
lloviznar sí j j öt e
lluvia y u kk u
—va a llover y u kb aar e

macho ö ou ; o óh ui m , pl
macho, a lo ë ya!
madrastra h u äi m a i ye
madre ai ye
madrina b at ö ai ye
madrugada m a ri k aro a
madurar b u assa
76

maduro b u assi
maestro y ore m aj t í am e
magnates b ue b buë rum
maíz b at c hi
mal, malo j uë na; k aa t üri
malacate; tarabilla j í ku ri a
malagradecido k ai t a bái s ah uër a
maldad k aa t üh uam e
maldecir j uë nasi y óret c hai y a
maldición j uë na no kt a c hú pa h uam e
maloliente c hï c ha j u bam e
malparir t om m a j erej t i
maltratar j i ók ot j oo hu a
malvado j uë na
mama p i p pi ; pí ppi m , pl
mamá ai ye
mamar c hë ye; ch ëk a, pre t ; ch ï n ake , f ut </ I < < p >
mamífero c hë yem e
manada m ó ch al a
manantial s éne ka
manar k a uh ue
manco m am m o och o
mandadero s aul eer o; s ái h uam e
mandamiento n és au hui
mandar s au hu e; nés au hu e, i nd ef
mandíbula c ha ro h uás äri a
manejar h ue ri a
manera, de la misma ál ëp o bé nasi
mano m ám m am
mano derecha b at t a
manso k aa y ool i ; m á ns öl a
manta j í ni am
mañana y oo ko
mañana, muy de t ua ke t h uee yo
mañana por la mañana y ok o ket hu eey o
mañoso á nt uäri
mar b aa h ue
maravillar h u óm t i a
77

maravillarse h u om t e
marido k u un a
mariposa b ai s éb öri
marrano k oo h ui
martillar p o po na
mas të
más c hë
mascar, masticar k öa
masturbación b út na hu am e
masturbarse b ut na
matar (a uno) mëa
matar (a más de uno) s uh ua
matrimonio em o j ubí ah uam e
maxilar; quijada c ha ro h uás äri a
mear si i se
mecate h ui t eri
mecer y oo hu a
medianoche t uk áa n ásu k h uée yo
medicamento j í t t oa
medicina j í t t oa
mediodía l ul l a k at t e k
mejilla j op pe
mejor c hë t ü ri
melón m í nn ol
mellizos h u oh uöl i m
mendigar n ét a ne; l i m oj na
menospreciar k ái t äp o bi t c ha
menstruación m ec ha kö ko hu am e
menstruar m ec ha kö kor e
mentir a ra nó kï c hi
mentira a ra nó kï c hi a
mentiroso a ra nó kï c hi
meñique i l i su t t u
meramemte kia
mercado p ari án
mero (pez) y ab ár ou
mes m ee ch a
mes, en el m et po
78

mestizo c hu k ul i yoo ri
metal t et a b ua ní a
meter k i b ach a; ki i m a, pl
meterse k i b ake ; ki i m u , pl
mezclar k u ut í a
miedo m a uj ri a; m ái j huam e
miedoso m a uj rï chi
miedo, tener m aj h ue
miel sí t öri m
miembro viril j üi ; j uy ; bí c hom
mierda b ui t a
migajas b ët er i m
milagro, de c hës an é ak a
mimar n öc hi l e
mirar b i t c ha
misericordia j i ók ol i h uam e
mismo, por sí ä é ä pám a ni
mocos c ho óm i m
mofarse j un neri a
mohoso, ponerse p o po sí u hu e
mojar k óm o ni a
mojarse k óm o na
moler t uu se; j eet e
molestar m uksi ée t u a
¡momento! c hú bal a!
mondar b at t e
montaña k a uh ui
montañés k a up o j oom e
monte j ui y a
morar j ou hu a
morder k ëy e; kë ka, p ret ; kï na ke , f ut
moribundo m ukí ap o a nem e
morir m uu ke; m u úk uk , pret ; m u kn ak e, f ut
morir k o kk o, suj . pl
mosca s ëb ori
moscardón k u ka sé bör a; k uk u sé bö ra
mosquito h u öo
mostacho b ue ur u j i í m si
79

mostrar bittua
mostrarse bittu
muchacho u usi
muchacha i l i j ám m ut
mucho, muchos b ür u
muchísimos t üi si b ür um
mudo, —a m úur o
muerte m ukí a; kó kk oh uam e
muerto m uki r a; m u ki l a; k ókol am , pl
mujer j ám m ut ; j a ám uc hi m , pl
multiplicar b ür uri a
mundo a ni a
murciélago s ot c hi k; s óchi ki m , pl
murmurar j ásos öt i n oo ka
músico j i po nl ee ro
muslo m at ch a
muy u n na; m ai ; t e pa

nacer y eu t om t e
nada k ai t a
nada más k ai t a é nt o ko
nadar b aj um e
nadie k aa be
nalgas k ái y i m
naranja n ar áas o
narigón y ék ära
nariz y ek ka
nasal, tabique y ek a ot t a
nata b ec hori a
nativo j oom e
—es de Etchojoa E t c hoj óa po j oom e
neblina b ái j hu o
necesario, ser uttia
80

necesitar a u bë ye; h uá at i a
néctar s eh ua sí t ö ri
negro, —a c hu k uri
ni é nt o k. .. j un ne
nido t oos a
nido, hacer t osat e
nieta am m u
nieto á pal a
nieve s ap pam
niño i l i us si ; i l i ússi m , pl
niña i l i us si j ám m ut
ni siquiera k at c h u
—nosotros ni siquiera k at c ha nt e j u n ne
no ë e; ka a
—¡cuándo no! j ak hu éei s u!
noche t uk áa
noche, en la t uk áa po
noche, a la a be j ël a
—anoche t uk ábi ak o
nombrar t é h uaat ua
nombre t é h uaa
nopal n aa bo
nosotros í t ap o
novia, es su ä h ui kö w i i ke
nube n aam u
nublarse n am ut u
nuca b ï a , bï am
nuevo b em el a
nuevo, verse como b em él asi m aac hi
nunca k ai bu

obedecer k áa sot a j oorí a


obesidad á h ui ri a
81

obeso á u hui
obrar t e ki pá noa
obrero t e ki pa noal eer o
obsequiar m i i ka
obsequio m i i ki
obvio, —a ä bittu
ocasión, en otra c hú k ul a j ü bu a; ch úku l ü bu a
occidente t aa kom h ué chë po
océano b a hue a ni a
oculista p uj m éri ko
ocultar e sso
ocultarse e us u
oculto é ssor i
ocupación b öj ori a
ocupado o bi si
odiar om t í a
odio om t í ri a
odontólogo t am m ér i k o
odre h u ak aj bea b óo sa
oeste t aa kom h ué chë po
ofender b ue re aá hu a; óm t i t ua
oído n á kk am
oír j í kk aj a
ojo p u usi ; p uú si m , pl
ojos, abrir los p uj t e
ojos, alzar los r eém t e
ojos, cerrar los k u up e
ojos cerrados, a k u pe ka
ola m á arem
oler, olfatear j ubt i a; j új üb ua
oler, despedir olor j uu ba
olivar b ai j ká por a söri a
olivo b aj ká por a
oloroso, fragante h ui nj u u ba
olvidar k o pt i a
olla s ót ör i
olla, en la s ót ö po
ombligo si kk u
82

oneroso b et t e; m ai b ej re
opinar ei ya
oponente b éj rem e; saa yo
oprimir, apretar pitía
optar y eu p uh ua
oración D i ó st a u no kh uam e
orador n o kam e
orbe y ö ani a
ordenar s au hu e; nés au hu e
ordeñar p i i k e; j i pï k e
oreja n a kk a
orejón n á kär a
oriental t aa ye u hu ée bét an a
oriente t aa ye u hu éep o
orilla m a yo a
orillas del pueblo, a las " j am y oy öl am sí ss ëp o"
orina si i si
orinar si i se
osadamente o usi
oscuro c hu k uri ; ka a m aac hi
osificarse a u ót a t u a
otoño s ébe yat e
otitis n a ka h ua nt e
otorrinolaringólogo n á kam ént ok y ek á m é ri k o
ovalado k a ba bé na si
ovario k a ba j o hu am e
oveja k a bar a
ovíparo k á ka bam e
óvulo i l i k ab ba
oyente j í kaj am e

padre á t ch ai
83

padre de mujer j abc hi


padrastro h u ái m á t ch ai
pagar b éj t ua
pájaro h ui í ki t ; h ui kí chi m , pl
pajoso, estiércol [ hu ak aj t a] b ui t t a
palabra n oo ki
palabra, de acuerdo con tu em n oki j í ä po b én asi
paladar k á ppë ri a
palma t ak ko
palma de la mano m am t é kör i
palo; estaca; leño k ut t a
palo; árbol k ut t a
paloma h u ók ko u; hu ók oh ui m , pl </ I< < p >
pan p áa ni m
pan, hacer p a nt e
panadero p a nt el é ero
panal s em m a
pandear k ó hui kt i a
pandearse k ó hui kt e
pantorrilla h u ok k áb bam
panza t op pa
panzón t óp ära
paño (mancha) e yo a
papache (fruto) j óso yn a
papel j ï osi a; j i ösi a
papel sanitario n úi j na j i ö si a
paralítico k ár akt i l a
paralizar k ár akt i a
paralizarse k ár akt e
pararse k i kt e
—tener una erección k i kt e
—ser impotente k ar a kí kt em e
paralizarse k ár akt e
paralizar k ár akt i a
parar, plantar j äb ue; ke t ch a, pl
parecerle m á chi l e
parecerse a b en na
parecido; similar; como b én asi
84

parecido, de la misma manera ál ëb en na


parecido, bien t ut ül i
pared s aam i
pared de adobe b a bu sa am i
paredón; reliz si i ba
parejo, nivelado n a ná hui c hi
parejo, al n a ná beu chi ; n an áb eu
parpadear k u pi kt e; répi kt e
párpados p uj b eéh ua ; puj m a yó a
partidas, por; en grupitos m ó ch al a
partir; quebrar ét aj t i a
partirse ét aj t e
pasar, suceder h uei ye
—así pasó j ún el y eu si i ka
paso, de b o ul a; b úr uj t i
pasto; pastura b aa so
pasto, cortar b áj ü
—cortarle pasto a b áj üri a
patear t em m u; j í t em u ( i nd ef .)
patillas, polacas j ope b óu h uam
pato b át c ha u
patoles k um t í ri am
patrón; amo t e ek o
pecado k aa t üh ua yá ari
pedazo r éb bei
—cortar un pedazo r ébe kt i a
pedazo; fragmento l é bel ay
pedestal m á kö chi a
pedigüenño n í ni hu ëra
pedir a áh ua
pedir; suplicar n ét a ne
pedirle a u aá hu a
pedir limosna l i m o j n a; ní ni h ue
pedo j uuj a; j uj ari a; j uúj am , pl
pedorro j uj är a
peer; peerse j uuj a
pegajoso c hü ak t em e
pegar; azotar b eb ba ; bée ba
85

peinar c hi k ke
peinarse a u chi k ke
pelar b es um a
pelar (una rama) si i ba
pelarle b es úm ari a
pelechar, brotar pelo b oa h uet ch e
pelea n ás ua hu am e
pelear n as sua
peligroso j i nh ua m at chi
pelo c ho óo ni m ; bo uh ua ; bo a
pelo,cortar c ho n ch ukt i a; si k ka
pelos parados c ho n bu áh ui a
peludo, —a b óä ra
peluquero j í si ka l eer o
pencas de nopal b ér oam
pene j üi ; bí c hom
—glande j üi ko bb a
pensar e ri a; ei y a
peor c hë k aa t ür i
peor, ahora e n chë h ua; ch ëh ua su
pequeño i l i t chi
pequeño, ser k aa j a yc hi
perder; extraviar t äru
perder; ser derrotado k oo be
perderse; desorientarse c hi k t u
perdonar j i ók ore
perdón j i ók ori h uam e
permitir t oj j a; j e huí t eri a
—permítame b uë t u ku
perro c hü u
perra c hü u j ám m u t
perseguir j aase ; j áa na ke, f ut
persona y orem e; bat öri
persona non grata k aa am a kí u ri
persona non grata, ser k aa am a kí u h ua
pertenecer á t t ea; át t i a
pertenencias, tiliches ä na ri
—me pertenece, es mío í na po ä át t i a
86

pesar; ser pesado b et t e


peso b ét er i a
—con todo el peso b o ut i
pescado; pez k ut ch u
pescador k uc h ul eer o; bi r om e ( a rc. )
pescar k üt ch um bui sse; k ut c hu j a ase
pescuezo k ut a na ah ua
pescuezudo h uí ül a y
peso b ét er i a
pestañas p uj së bem
petate, esterilla j í pet am
petimetre " usi b ui t a pét c he y"
picar (insecto) y ore j uj j a
picar; punzar s oi y a
picar; enchilar k ö ko
pie h u ok; h uó kki m ; p l
piel b ee hu a
—callo t ara b eeh ua
piernas h u ok ót t am
pieza, de una sola s en u hu ëp o
pinole s ak t u usi
piojo et t e
—despulgar ét em e
pisar c he pt e
pista, seguir la h u ok j a áse
pitahaya a aki
pizcar; recolectar j í pes um a
placenta k a uh ua
planta, vegetal j ui y a
planta medicinal j uy a j í t oa
platicar et t ej o; et t éj o a
—como lo platicaron ä et t éj o kä po
pliegues; plisado k um t í ri am
plumas; pelo b o uh uh a; bo a
pobre p ol ó ob e; pó ob e
poco; poquito i l i kki ; ám m äl i
poco a poco; gradualmente l a u l a ut i
poco tiempo, al k aa b í n hu at u ka
87

poder á ra hu e; ara
—no poder k ar a
polacas; patillas j ope b óu h uam
polígamo j ub ëra
polvo t óröc hi a
pómulo j ope ot t a
poner y et c ha; ör e; j oi y a ( pl . )
poquito, de a i l í c hi si
por; para b éc hï b o
¡Por el amor de Dios! t ua Di os!
por eso k í al ï ku; j uäri b éc hï bo
¿por qué? j át ch i a ka?
porque b uëi t u k; béc hï bo
porqueriza; "cochera" k o hui k óräi
posarse en a a be pp a t aa hu a
poseer; tener; usar á t t ea k; át t i ak
prender (árbol); dar brotes j apt e ; ki kt e
prenderse; agarrarse c hät u
preocupar k aa al l éet ua
preocuparse j achi n eri a; j ach i n ei y a
—no preocuparse k aa chi n ä eri a
prestar r éu hu a
—fiar; vender a crédito r eu ne nk a
—pedir prestado r éu hu e
presumido, —a a u j á bel em e
presumir a u j á bel e; a u j í t al e; m a y au eri a
primavera t ak ari a
primero; primogénito k ës am
primero, primeramente b at c h u; bat
principal b ue re
principio, en el k ës am huë po
prisa, tener b aam se
probar; degustar j i i hu e
probar, ensayar, "calar" j i öbi l a
probablemente j áchï na yk o
procesión k oo nt i
procesión, hacer k oo nt e
profundo, —a k öm i ; k om
88

proverbio n oo ki i nel hué em e


pubis b aa t a
pues b uéi t u k; —b ua n
—sí, pues jeéhuïbuan
pulga t é p put ; t é pu chi m , pl
pulmones j í absi bóo sa; sá rëc hi am
punta b uj j a
puntear; germinar b uj t u
puntos cardinales, los n ai ki j eék am
punzar; pinchar s oi y a

¿qué? ¿cuál? j í t as u?
¿qué es? ¿qué son? j í t as u?; j í t a sam m e ?
—¿con qué? j í t t ai ?
quebradizo; frágil k ot kót e ra
quebradizo, ser k ot kot t e
quebrar k ot t i a
quebrarse k ot t e
quebrarse; desmoronarse k ay t e
quebrarse (loza) j am t e
quebrar (loza) j am t i a
quejarse t ëi ne
quelite j ï u; j ï uri m , pl
quelitear; recoger quelites jïu
quelitear, ir a j ï use; j ï ub o, pl
—andaba queliteando j ï usa kai
quelite chual b a kué
quemar b éet i a
quemarse b éet e
querer h u aat i a; — bá are; —p ei y a
—no querer k aa b áa re
¿quién? j ab be?
¿quién es? j ábe sa?
89

¡quién sabe! j e yt u !
¿quiénes son? j ábe sam m e ?
¡quítate! ém och i !
quizá; quizás j ant uk o; j an t u k

rabadilla c ho be ot t a
rabo; cola b u asi a
rabón; corto p oo chi
racimo t éj ön i a
radiante b él oj ko
raíz n aa h ua
rajar rí ut i a ; ét aj t i a
rajarse rí ut e; ét aj t e
rajadura; grieta ét aj t i ri a
rallar; raspar b ek t í a
rama; brazo (de árbol) m es ëki ri a
ramada j öt a
ramera; prostituta c ha hu eri
rana b át ächi
rápido; rápidamente l a ut i
rasar n a ná hui t e
rascar h u öke
—se rasca a u h uö ke
rasguñar s uk ke
rastrear h u okt e
raspar b ek t í a
rasurarse a u be kt í a
rata doméstica k oc hi r aat a
ratón; ratones c hí k k ul ; chí kul i m
ratero; ladrón e kb ual éer o
rato, a cada él ak a
rato, hace b éj a ko
ratos, a j üb ua j i b ba
90

raudo; veloz üte


raya (pez) a ba t a kka
rayo y u ku j í m m ari
razón, con ál l ä ku!
razonar s ua h uet che
reanimar Jí ab i t et ua
reata h ui t eri
rebanar r ébe kt i a
rebatir n o k nas su a
reblandecer b u ál k ot e
reblandecerse b u ál k ot e
rebosar ú t t esi t á p uni a
rebuscar p ú hu a
rebuznar b ur ú b uaa na
recado j i ösi a
recado, llevar un j i ösi a t oj j a
recaudador n a u t oi j l ee ro
recargar; apoyar j i m áni at u a
recargarse; apoyarse j i m ani a
recibir m a bet a
recién j üb ua
recién parida e n j ü bu a a só al am e
recientemente e n j ü bu a
recio, —a ú t t ea kam e
recitar; rezar l i o noo ka
recluir p eré esot eb o
recluso p eré eso
recobrar t e u hu a; t éu na ke, f ut ; t éa ka , pret
recoger n a u t oj j a; t ó bo kt i a
recolectar n a u t oj j a; p ú hu a
recordar; acordarse h u áat e
recordar; conmemorar h u át i t u a
recorrer n aa h uei ye; n aa k aat e , pl
recortar c hu kt i a
recoveco; rincón k ó bëri a
recto; derecho l út ul ay
recular; retroceder ám au h uei ye; ám a u k aa t e
rechazar om out e
91

rechoncho t e pa á uh ui
red; redes j í t eri m
redil k ór äi
redimir; recomprar j í në u
reforzar ú t t i at ua
refrenar p eré en at u a; ri é nd at ua
refrenarse a u pe rée nat ua
refrescar y ori se bb e
regalar m i i ka
regalo; don m a k ki
regañar b u uye
regar (plantas) b a nya
regar (el patio) b ä sï t i a
régimen; gobierno y äu ra
región b uí ara
regocijar al l éet ua
regocijo al l ée hu am e
reír a ac he
reír, hacer attúa
reírse a b bu a
relámpago b ér okt i
relampaguear b ér okt e
remanente; resto b ëri
remedar; imitar m a at o
remendar c hä bu a
remiendo j í c hä b uy
remojar b ä m an na
remojar; poner en remojo s ab o m an na
remolinear; girar k u ure
remolino t et u uk u; t ée k uk úrem e
remozar b em él at e
renacuajo si bö ri ; s i b öl i
rendirse a u ne nk a
renguear; renquear l ö i l öi t i h uer am a
rengo; renco; cojo löi
renovar b em él at e; bem él asi ya u hu a
rentar p ere nt ua
reñir b u uye
92

repartir n ái ki m t e
repente, de s en u hu échi äp o
reposar j i m yóo re
reprender b u uye
resbalar; resbalarse c hí t o kt e; c hí t o kt i a
reservar, apartar b ëa
resina (de mezquite) j üp a bu aní a
resplandor t át ch i ri a
resoplar k u bu kú b ukt i j i a hu a
respetable y öri m at c hi
respetar y öre
—darse a respetar a a yör i t eb o
responder y om ni a; yom m i a
retobado s ur am an t i
retoñar b así uh ue
retoño b así uri
restregar t uu se
retrete j úy aut e h uä po
retribuir b ej t ua
retroceder ám au bi ch a hu ei ye ; ám au bi ch a ka at e
reúmas t óm p uy hue ri am
reunirse n a u hue t ch e
reventar; desfondar b óc hej t i a
reventarse; desfondarse b óc hej t i
revolver k ú ut i a; b uá at i a
rifle y ori h uí k öri
rígido s út t a y
rincón k ó bëri a
riña n ás ua hu am e
riñones sí ki puri am
río b at hu e
risa a t h uam e
rival b ej ri ; s aay o
rivera m a yo a
rodear; caminar alrededor k óo nt i a
rodear; sacar la vuelta c hí k ol a si i ka
rogar a u b ua ní a
rogar por; interceder ä b ua ní a
93

romper sí ut i a
romperse sí ut e
roncar j oor öt i kot ch e; kam a ba k ke
ropa s an ko
rostro p uj ba
rozadura j út i ri a
rozarse j ut t e
rubio si ki ch on ék am e; si ki c ho ón ek
ruidosamente k usi si

sábado s áb al a
saber t äya; j ün ei ya ; j ün neri a
—saber leer j i ösi am t ä ya
—hasta donde sé i n j ün éä po
sabiduría k o ba sú ah uam e; j i t a t äya h uam e
sabiendas, a y ore é äp o
sabio k o ba b uas si
sabrosamente, exquisitamente k í asi
sabroso k í u hu a
sabroso, estar k í u hu a; kí a na ke , f ut
sacar y eu h ui kke
saeta j üi h ua
sal o n na
salar ó nt ua
saliva c hi t c hi
salpicar c hí j a kt i a
saltamontes h u öchi
saltar c he pt e
saltarse, omitir c he pt i a
salud, ponerse bien de t üri
saludar t e bot e; t eb ot u a
saludo t e bót eri
salvación j í në uri a
94

salvar j í në u
sanar; curar jitto
sanar, aliviar t üri a
sandía s ák ob ari
sangrar p oj na
sangre ojbo
sanguijuela n át öchi
sapetas b u áj j i m
sapetas, poner; ponerse b u aj t i a; b ua j t e
sapo b óo ro k; bo rö ki m , pl
sarmiento p ar as m ésë ki ri a
sarna k ee ka
sarnoso k ek är a
sarpullido si j öni a
sauce h u at t a
secador j i hu ác hari a
secar h u aac ha
secarse, enflaquecer h u aa ke; h ua kn ake , f u t
secarse, marchitarse c hu ur e
secreto, en é hui l
sed, tener b ai m uu ke; b ai yo ko , pl
segadores j í c h up at a t ó bo kt i am e
según, de acuerdo con p ám a ni ; p am a n
segundo a a sa u hue em e
seleccionar y eu p úh ua
selecto y eu p úri
sembradío e chí a
sembrador et l eer o
sembrar e ech a
semen j üi bu aní a
semilla b ac hi a
sempiterno j i ba bé chï bo
senda h u ok b öo; i l i bö o
seno t au hui
senos p í p pi m
sentado, estar k at t e ; j oo ka , p l
sentarse y ees a; j oo ye
sentir í nne a; ei y a
95

señalar, guiar b ö t ej j oa
señalar, apuntar y u pt i a
señal j ün akt eh uam e
ser á j äri a; ám ëri a, pl
sí j é eh ui ; j eé hui ; al l a
—ahora sí voy a ir e n ál l a ne h uee ba are
sino al l a
sinquechado c hí n al a c hä ka
sinquechar c hí n ak t i a
sinquecharse c hí n ak t e
sirena j ám ut k ut c hu
sobras b ët er i m
sobrar y eu b ëye
soga h ui t eri
solidaridad em o aní ah uam e
sonido k usí a
subirse j äm u
suceder y eu si i ka
suceso y eu si kam e
sucio, puerco c hï c ha m aa chi
sudar b aa rut t e
sudar, hacer b aa rút i t u a
sudor b aa rút i ri a
sueño y eét em
sueño, le dio y eét em at h uét che k
sueño, visión onírica t e n kuri
sueño, tener un t e en ku
suicida a u m ëam e
suicidio em o s ús uh ua

tabaco biiba
tacaño a u j i ó kor em e
talega b óo sa
96

talón t ém përi a
talón, en el t ém pë po
tal vez j i bb a t ua
tallar r uu se; ru j na ke , f ut
tamales n ój j i m
tamales, hacer n oj j a
también k et c hi ; j u nn e
tápalo k o ba j í ni am
taparse p at t e
tapar p át t i a
tarántula m a ri so k ka
tarde k u pt e
tarde, por la k ú pt e u bi c ha; k úpt ey o
tarea t é eki a
tartamudo n ëo
tecolote m üu
techo b ép äri a; ká a pát äk u
tejer j í j oa
tejón j uu ri
tela s an ko
temblar a u yo oh ua
temer m aj h ue
temor m ái j h uam e; m a uj ri a
templo t e öp o; t i ö po
tener j í pu re
—tener años h u ásu kt i ri am hu eri a
tentar, tocar, palpar j ál oj t e
tepalcates h u ak ö r éb bei m
tercero b áj i ku n hu éem e
terminar a ns u; yá at e
testículos j üi bó ol am ; bi ch ö t aá kam
tetas p í p pi m
tiempo, el t aá hu ari
tiempo, hace mucho b i n hu a
tiempo, al poco k aa b í n hu at u ka
tigre y oo ko
tinaja b äc hi a
tirador, honda, resortera h ui c hä ra kí a
97

tirar j i m m a ; hu öt i a
tizne s ot ö c hu ku ri a
tobillo; tobillos t é rö ki ; t érö ki am
tocar (instrumento) j i po na ( i n def i ni d o ) ; p oo na
todavía k et une; kee
todavía no k ee j ee; k et u ni ke e j e e
todo t okt i ; sï m e ; bek t i
—en todas partes sï m ek uc hi
tomado; ebrio p om t i r a
tomar, asir n ü ye
tomar, beber j ë ye; p om t í a
tomar, beber p oom t e, i n def
tomates, jitomates t om áa ri m
tomatillos t om rí i si m
tortilla, pan indígena t áj k ari
tortillas, hacer t áj k are
tortuga; tortugas m ót chi k; m óc hi ki m
tortuga de mar; jicotea m o ose n; m osé ni m , pl
tos t assi ri a
toser t asse
tostar granos s aa ke
trabajador t e ki pa noal eer o
trabajar t e ki pá noa
trabajo t é k ki l
traer n ü pa; ä bo h ueri a
trago; bebida alcohólica p oom t i
traicionar n en ka
traidor t óro ko y oori
tranco h u ará kt i ri a
trancos, dar h u ara kt e; h ua ra kt i a
tranquilo y an t i m a ac hi
tranquilamente k áa chi n éa ka
trasparente j áa hu ara y
transpirar b aa rut t e
tras s au ku; s au
trastornado j e ka b eb ri
través, a n aa b úr uj t i
travesaño h u ásal a hu éem e
98

travieso m úksi ac hi
trinar k ól o l öt i j í a hu a
tripa; tripas si i h ua; si í h uam
triste r ój i k t e; si ro ka
tristemente si ro ksi ; rój i kt i m ac hi si
tristeza r ój i k t i h uam e; r ój i k t i ri a
tromba n am u baá ko t
tronar t ë ye
tropezar t ë yt e
tropezón t é yt i ri a
tumbar t át a be
tuna; tunas n a bo t aá kam

ubicar, localizar t e u hu a; f ut .t éu na ke
ubre; ubres p i p pi ; pí ppi m
ustedes em ë
últimamente j üb ua
ultimar a ns u; ch up pa ; y aat e
último, —a c hú k ul a h uéem e
único h ué p ül ay
Universo Y ö A ní a
uno h ué p ül a
uno, de uno en h ue h uép ül am
uno tras otro n a u s au ku
untar a t t e ek a
uña s ut t u kóc hö ri
útero a só ah uari
uvas p ár asi m
99

vaca h u aa kas; h ua ká si m ( p l .)
vadear j ah uaj t e
vagina k oo y
vaho j áa hu a
vaina t aa ka
valentía ö ur a
valer b ej re
valiente, ser o usi ei ya
vano, en k í al i
vapor j áa hu a
vaquero h u ak ási m su áyam e
vara l ó l öa
varón ö ou
vástago b ár oa; l ól öa
vasto b ue ur u
vela k a nt éel a
veloz üte
vello b ó uh ua
velludo b óä ra
vena o j b o huí i ; oj bo t a t e
venado m a aso
—de venado m aj t a
vencer k oo ba
vender n en ka
veneno j ou hu o; oj j i
venenoso j óh uo k, ver bo p osesi v o
vengarse j uj u che
venir y eb sa; ya j j a ( pl .)
ventosear; ventosidad j uuj a
Venus; el lucero B u ere C ho k ki
ver b i t c ha; p uu se
—¡ve! ¡mira! j uy ú!
100

verano t asar i a
Verbo N o oki
verdad l út ü ri a
—¡es verdad! l út ül a! yö l ul l a!
—en verdad t ua
verdaderamente l út ü ri a po
verdadero t ua
verde sí ari
verdear sí ari t e
vereda h u ok b öo
vergonzoso t i hu era
vergüenza t í ura
vergüenza, tener t i i hu e
verosímil s úal m at chi
verraco k o hui ör a
verruga t ë su ki a; t a ak a
vertir h u öt i a
vertirse h u öt e
vestido s úp pem ; k óär i
vestir s án kot ua; s úp et u a
vestirse s án kot e; s ú pet e
vez, tal j äni
vez, una; en cierta ocasión s éj t ul
—cada vez que c hi k t i .. .bé l ek u
—una vez h ué p ül si
—dos veces h u osa
—tres veces b ai j si
—otra vez j uc hi
víbora b aá ak ot ; b ak óchi m , pl
vid p ar as ou h uo
vida j í absi h uam e
vieja j am yöl a
viejo ö ra; öl a
viejos, los; los antepasados y oi y öh uam e
viejo, hacerse öl at e; y oi y ot u
viento j e ék a
vientre t om m a
vigas h u ásal a t óo yem e; rí pa kt i ri am
101

vinagrillo; matavenados k o bat aár au; k ob an aa ro


violín l a ab en
violinista l a bel éer o; l ab el ée o
virgen b eem e
viril o usi m a achi
viril, miembro j üi ; bí c hom
visitar n ot t e
viuda j ók opt ul a
—enviudar j ok opt u
viuda negra j úb are
vivir; estar vivo j í abs a
vivir, habitar, morar j ou hu a
vociferar s öt i t ëye
volar n ëy e; në ka, p ret ; nï na ke , f ut
voltear; voltearse ám au re em t e
vomitar b í sat a
vómito b í sat ri a; bí sat c hi
voraz t e bai m u ki r a; t eb ai k ó kol am ( pl .)
voz j í ah ui

y é nt o k
ya b ej a
ya mero a bé sul a
ya no k aa n áp at c hi
¡ya no! j áy bus u!
ya que b éj a su
yaqui j i aki

zacate b as so
102

zacatear b áj ü
—ir a zacatear b áj üse
zambullir r ópt i t u a
zambullirse r opt e
zancada h u ára kt i a
zancadas, dar c ho ra kt e
—a zancadas c ho rac hór ak t i
zancón, zancudo c ho ora
zancudo (mosquito) h u öo
zangolotear p ári j t i a; y ul i j t i a
zapatos b oó ch am
—de vestir y ori b oóc ham
—ponerse los zapatos b oc hat e; hu okt e
zarcillos r éep am
zopilote t e k ué
zoquete t é ch oa
zorra á ay es
zorrillo j up pa
zurdo m í kk oy
zutano j u ori ; j ac hi n t é h uära

También podría gustarte