Kapitulu I-Ii

También podría gustarte

Está en la página 1de 7

KAPITULU I

INTRODUSAUN

1.1. Fundu

Betaun hanesan fator ida ne’ebe importante tebes iha area enjeñaria civil, ho nia
funsaun mak hanesan atu halo elementu estrutura ne’ebe konstrui iha rai leten no iha rai
okos. Husi mudansa tempu ba tempu betaun hanesan material kontrusaun ne’ebe ke mais
utilizadu iha mundu (11 billion metric tonnes every year).

Desenvolvimentu kona ba kuñesimentu teknolojia betaun utiliza hanesan estrutura


ida iha kontrusaun iha enjeñaria civil, nomó utiliza ba buat barak. Iha enjeñaria civil
konstrusaun betaun utiliza ba estrutura boot sira hanesan edificio, tower. Fasilidade
transporte hanesan pontes, camada pavimentu dalan no camada aeroportu no portu,
nomós nomós fasilidade hidroinfraestrutura hanesan barrajem, valeta no drainajem.

Utilizasaun betaun hanesan material hodi halo kontrusaun enjeñaria civil, ne’ebe
famouzu liu kompara ho utiliza material kontrusaun seluk hanesan ai no armas
brancas. Utilizasaun material betaun ba kontrusaun tamba, betaun iha nia excesso
hirak ne’ebe la iha husi material seluk, betaun hanesan material ne’ebe baratu no bele
halo iha ne’ebe de’it, betaun bele forma tuir nesesidade ne’ebe mak ita hakarak
nomós betaun hanesan material ne’ebe reziste ba bé, ahi no mudansa klimatika.

Kauza ne’ebe hodi hili no utilizasaun betaun hanesan material kontrusaun ne’ebe mak
fator efikas no nivel efisiensia. Ho karakteristika sira ne’ebe mensiona iha leten, betaun
hanesan material alternativu hodi desenvolve ho modelu fisiku nomós ninia metodu
implementasaun.

1.2. Formulasaun Problema

Iha peskiza ne’e problema ne’ebe mak

1. Atu identifika forsa kompresaun betaun ho kompozisaun proporsaun agregadu 50%


ba betaun
2. Atu determina forsa kompresaun husi W/C 0.35, 0.40 ho 0.45
3. Atu determina forsa modulus elastisitas husi W/C 0.35, 0.40, 0.45
1.3. Limitasaun Problema

iha peskiza ida ne’e hakerek na’in limita katak:


1. W/C ne’ebe utiliza ba mixturasaun betaun mak hanesan 0.35, 0.40 no 0.45.
2. Teste forsa kompresaun ba idade betaun 14 no 28 dias

1.4. Objetivu Peskiza

1.4.1. Objetivu Jeral


Objetivu jeral hakerek traballu final ne’e mak hanesan kriterias akadémika ida
ne’ebe presiza tebes atu bele remata setudu iha nivel ás, atu nune’e hodi
hetan Diploma Lisensiatura, husi departamentu Enjeñaria Sivil, Fakuldade
Enjeñaria Siensia Teknolojia.

1.4.2. Objetivu Espesifiku


Objetivu espesifiku husi monografia ne’e mak:
a. Atu halo estudu ba betaun ho proporsaun agregadu 50%
b. Atu determina forsa kompresaun betaun ba idade 28 dias

1.5. Metodolojia Hakerek

Iha monografia ida ne’e metodo hakerek kompostu husi kapitulo lima, hanesan:

 Kapitulu I: Introdusaun.
 Kapitulu II: Fundamentu Teoriku.
 Kapitulu III, hakerek kona ba Metodolojia Peskiza
 Kapitulu VI, hakerek kona ba Analiza Dadus no Diskusaun
 Kapitulu V, iha kapitulu ikus ne’e sei foti konklusaun no fo sujestaun
KAPITULU II

FUNDAMENTU TEÓRIKU

2.1. Definisaun Betaun

Betaun hanesan funsaunhusimaterial fabrikante ne’ebe mai husi material simentu


hidrauliku (portland cement), agregadu grousu, agregadu finu no bé. atu hatene
noestuda karakteristika material-material fabrikante betaun. Ita presija halo estudus
kona ba karakteristika ida-idak komponente. Nawy (1985:8) fo defenisaun betaun
hanesan konjuntu interaksaun mekanika no kimikahusini-nia material fabrikante.

2.1.1. Definisaun Betaun High Strength

Definisaun betaun hanesan mixturásaun entre sementi Portland ka sementi


hidrolika no material seluk hanesan, agregadu finu, agregadu grosu no bé, bele mós
utiliza material adetivu (admixture), ne’ebe forma mássa metin (SK.SNI T-15-1990-
03:1). Betaun hanesan mássa ida ne’ebe mixtura husi sementi, bé, agregado sira no
material adetivu (admixture) karik presiza.

Tuir ACI Committe 363R-92, katak betaun high strength hanesan betaun ne’ebe atinji
valor forsa kompresaun 41 MPa ka liu. Betaun high strength signifika hanesan betaun
atinji ba forsa ne’ebe ás, ne’ebe rezulta betaun dura (durability) no fásil atu halo servisu
ba betaun (workability).

2.2. Material Fabrikásaun Betaun

Geralmente betaun kompostu husi material tolu prinsipal mak hanesan simentu,
agregadu no bé. nomós aumenta ho material adisionadu aditivu (admixture) hodi altera
karakteristika betaun. Em geral, betaun konteúdu kavidade aproximadamente 1% -
2%, pásta simentu (simentu no bé) mais ou menus 20% - 35% no agregadu(agregadu
finu no agregadu grousu) mais ou menus 65% - 80%. Mixturásaun materialsira ne’ebe
mensionadu rezulta misturásaun ida ne’ebe fásilmente prodús kondis ho forma ne’ebe ita
hakarak. Tamba iha hidratásaun simentuhusi bé, entaun mixtura ossified no iha forsa
hodi tula karga. Atu hetan betaun kualidade ne’ebe di’ak, tan ne’e lala’ok no
karakteristika husi material fabrika ida-idak tenki identifika loloos.
2.2.1 Sementi Portland

Simentu Portland hanesan kontrusaun barak mak utiliza ba serbisu betaun.


TuirÁSTM C-150.1985, simentu porland fo defenisaun hanesan simentu
hidraulikune’ebe produzido ho circundante clínquer ne’ebe kompostu husi
kálsiusilikatus hidráulikus, ne’ebe geralmente kontem ida ou liu forma husi kálsiu sulfatu
hanesan material adisionadu ne’ebe halo rahun ou gira konjuntu ho ni-nia material
principal.Simentu hanesan material ingrediente ne’ebe importante no barak mak utiliza
ba dezenvolvimentu fisiku iha setór konstrusaun sivil. Sekarik kahur hamutuk ho bé,
simentu sei nakfila ba pásta simentu sekarik maran sei iha forsa hanesan fatuk.
Sekarik aumenta tan agregadu finu ba, pásta simentu sei nakfila ba agramássa
(mortar) ne’ebe kombinadu ho agregadu grousu sei nakfila ba mistura betaun
ne’ebefresku depois maran sei nakfila ba betaun ne’ebe forte.

2.2.2 Agreadu

Agregadu hanesan granula mineral natural ne’ebe ho funsaun hanesan materialfiller ba


mixturásaun betaun. Agregadu okupa persentagem 70 – 75 % husi totaliza volume
betaun, tamba ne’e agregadu afeita maka’as kualidade betaun, maibe lala’ok ne’e
dependente liu ba fatóres sira maka hanesan forma no medida graun ba ni-nia tipu fatuk.
Agregadu divide ba tipu 2 (rua) mak hanesan agregadu finu no agregadu grousu.

2.2.2.1 Agregadu Finu

Agregadu finu hanesan agregadu ho graun ne’ebe ki’ik ho medida menus husi 5 mm
(Tjokrodimulyo, 1996). Na selesaun agregadu finu tenkiser loloos alkansa kriteria
ne’ebe determinadu. Tamba determina liu ba kausa fásil halo serbisu (workability),
forsa (strength), no nivel durabel (durability) husi betaun produzidu. Rai henek
hanesan material forma agramássa konjuntu simentu no bé funsaun filler ba agregadu
grousu sai unidu ne’ebe forsa no solidu. Kriteria-kriteria agregadu finu (rai henek)
hanesan material fabrikante betaun tuir ÁSTM C – 33 maka hanesan :

1. Materialhusinatural ho dureza superfisie ne’ebe ideal nune’e forsa kompresaun


betaun bo’ot.
2. Graun sira afiada, dura, durabel (resistente) no sem reásaun ho material betaun
seluk.
3. Densidade agregadu ás signifika katak agregadu solidu nune’e betaun
ne’ebeprodús solidu no dura.
4. Gradásaun kondis ho espesifikásaun no evita gap graded adregadu tamba sei
presiza simentu barak liu hodi prense kabidade.
5. Forma ne’ebe di’ak no kabuar, tamba sei prense malu kabidade nu entantu iha
forma ne’ebe mihis no naruk fo limitásau másimu 15%husipeju total agregadu.

Rai henek iha mixtura betaun determina maka’as ba fásilita hodi serbisu
(workability), forsa (strength), no nibel durabel (durability) husi betaun
ne’ebeprodús. Atu hetan rezultadu betaun ne’ebe uniforme, kualidade rai henek
tenki kontrolado. Purtantu rai henek nudar agregadu finu tenki alkansa gradásaun
norekizitus ne’ebe determinadu. Limita kompozisaun granula agregadu finu sei hare iha
tabela 2.1 tuir mai.

Tabela 2.1 kompozisaun limite granula agregadu finu


Fonte : kardiyono Tjokrodimuljo (1996)

Keterangan :

Regiaun 1 : rai henek grouse

Regiaun 2 : rai henek ladun grousu

Regiaun 3 : rai henek ladun finu

Regiaun 4 : rai henek finu

2.2.2.2 Agregadu Grosu

Agregadu grousu iha efeitu ne’ebe bo’ot ba forsa no propriedade stutura bataun.
Purtantu, agregadu finu ne’ebe utiliza di’ak liu iha granula ne’ebe dura, livre husi
rachadurás ou area sira ne’ebe fraku, mos, nomós ni-nia supefise labele taka husi
kamada. Além disso, propridade agregadu grousu mós fo influensa ligásaun entre
agregadu ho nesesidade bé mixturásaun.

Akordu husi norma ÁSTM C.33, entaun agregadu grousu ne’ebe utiliza hodi alkansa
kriteria mak henesan tuir mai ne’e :

1. Agregadu grousu tenke ser kompostuhusigranula sira ne’ebe grousu no sem


porosu. Agregadu grousu ne’ebe konteudu granula sira mihis so bele utilza
wainhira kuantidade labele liu 20% husipeju agregadu total. Granula
agregadu grousu sira ho karakter durabel sifnifika la nakfera ou rahun husi
efeitu klimatika, hanesan manás no udan.
2. Agregadu grousu labele kontamina tahu liu husi 1% (determinásaun ba peju
maran). Tahu hanesan parte sira ne’ebe liu pineira 0.063 mm (pineira no. 200).
Wainhira tahu liu 1% entaun agregadu grousu tenki fáse antes utiliza.
3. Agregadu grousu labele kontamina substansia ne’ebe destroi betaun, hanesan
substansia alkalinu reaktivu.
4. Durabelhusigranula agregadu sira investiga ho teste container Rudeloff ho 20
toneladás ou ho mákina Los Angeles, labele akontese lakon peju liu husi 50 %.
5. Agregadu grousu kompostuhusigranula sira diferenti bo’ot signifik gradásaun
di’ak.

2.3 Bé
Bé presija ba fabrika betaun hodi áselera prosesu kimiku simente, habokon
agregadu no fásilita ba serbisu betaun. Kriteria áseitásaun bé ba betaun kualidade la
presija fo atensaun espesial wainhira bé ne’ebe utiliza kualidade di’ak hodi
konsume.wainhira lae, entaun bé presija investiga tuir ÁSTM C–94. Bé ne’ebekonten
substansia sira perigoju kontaminadu ho másin, mina, másin midar noprodutus
kimiku seluk, sekarik utiliza ba mixtura betaun afeita redus kualidade betaun nomós
altera propriedade betaun ne’ebe mak prodús. Portanto, bé ida ne’e mós bele redus
adisaun entre agregadu ho matriz simentu (pásta) no bele mós influensa fásilita
serbisu.

Tamba pásta simentu hanesan rezultadu reásaun kimiku entre simentu ho bé, ne’e
duni la’os divizaun kuantidade bé ho total pesu mixtura ne’ebe importante, maibe
divizaun entre bé ho simentu ou normalmente hanaran ho fator agua simentu (W/C). Bé
barak liu fo kauza ba kuantidade bolha bé depois prosesu hidratásaun remata, maibe
bé oituan liu mós fo kauza ba prosesu hidratásaun la atinji tomak ne’e duni fo efeitu ba
forsa betaun. Valór W/C ne’ebe ke ki’ik liu no rezulta forsa compresaun ne’ebe ás
liu, presija hodi hetan protesaun ba korosaun husi materialne’ebe planta iha betaun.

2.4.Estudu Previu Kona ba Betaun High Strength

2.4.1 Estudu Forsa Kompresaun Betaun High Strength Utiliza Material Adetivu
Fly Ash no Zat Adiktif (Bestmittel).

Ninia objetivu husi peskiza ida ne’e mak atu estuda kona ba proporsaun ne’ebe
adekuadu ba aumenta zat additive (bestmittel) no fly ash kona ba betaun high strength atu
hatene influensia aumentu zat addetive (bestmittel) no fly ash ba forsa kompresaun
betaun high strength. Amostra variedade konsideradu tolu (3), ho forma silindru ho ás 30
cm, diametru 15 cm, no hala’o teste ba idade 28 diás. Aumenta zat addetive (bestmittel)
ba betaun high strength material orijem fly ash influensia ba forsa kompresaun
betaun. Wainhira fly ash aumentu barak, forsa kompresaun betaun mós boot, se wainhira
dimunui. Rezultadu forsa kompresaun betaun ho aumentu fly ash no zat additive
(bestmittel) ho variásaun 5%, 7.5%, ho 10% mak 35.95 MPa, 41.49 MPa no 40.45
MPa.

2.4.2 Kompozisaun Variásaun Betaun High Strength

Tabela 2.2 Kompozisaun Variásaun Betaun High Strength.

También podría gustarte