Documentos de Académico
Documentos de Profesional
Documentos de Cultura
Kapitulu I-Ii
Kapitulu I-Ii
Kapitulu I-Ii
INTRODUSAUN
1.1. Fundu
Betaun hanesan fator ida ne’ebe importante tebes iha area enjeñaria civil, ho nia
funsaun mak hanesan atu halo elementu estrutura ne’ebe konstrui iha rai leten no iha rai
okos. Husi mudansa tempu ba tempu betaun hanesan material kontrusaun ne’ebe ke mais
utilizadu iha mundu (11 billion metric tonnes every year).
Utilizasaun betaun hanesan material hodi halo kontrusaun enjeñaria civil, ne’ebe
famouzu liu kompara ho utiliza material kontrusaun seluk hanesan ai no armas
brancas. Utilizasaun material betaun ba kontrusaun tamba, betaun iha nia excesso
hirak ne’ebe la iha husi material seluk, betaun hanesan material ne’ebe baratu no bele
halo iha ne’ebe de’it, betaun bele forma tuir nesesidade ne’ebe mak ita hakarak
nomós betaun hanesan material ne’ebe reziste ba bé, ahi no mudansa klimatika.
Kauza ne’ebe hodi hili no utilizasaun betaun hanesan material kontrusaun ne’ebe mak
fator efikas no nivel efisiensia. Ho karakteristika sira ne’ebe mensiona iha leten, betaun
hanesan material alternativu hodi desenvolve ho modelu fisiku nomós ninia metodu
implementasaun.
Iha monografia ida ne’e metodo hakerek kompostu husi kapitulo lima, hanesan:
Kapitulu I: Introdusaun.
Kapitulu II: Fundamentu Teoriku.
Kapitulu III, hakerek kona ba Metodolojia Peskiza
Kapitulu VI, hakerek kona ba Analiza Dadus no Diskusaun
Kapitulu V, iha kapitulu ikus ne’e sei foti konklusaun no fo sujestaun
KAPITULU II
FUNDAMENTU TEÓRIKU
Tuir ACI Committe 363R-92, katak betaun high strength hanesan betaun ne’ebe atinji
valor forsa kompresaun 41 MPa ka liu. Betaun high strength signifika hanesan betaun
atinji ba forsa ne’ebe ás, ne’ebe rezulta betaun dura (durability) no fásil atu halo servisu
ba betaun (workability).
Geralmente betaun kompostu husi material tolu prinsipal mak hanesan simentu,
agregadu no bé. nomós aumenta ho material adisionadu aditivu (admixture) hodi altera
karakteristika betaun. Em geral, betaun konteúdu kavidade aproximadamente 1% -
2%, pásta simentu (simentu no bé) mais ou menus 20% - 35% no agregadu(agregadu
finu no agregadu grousu) mais ou menus 65% - 80%. Mixturásaun materialsira ne’ebe
mensionadu rezulta misturásaun ida ne’ebe fásilmente prodús kondis ho forma ne’ebe ita
hakarak. Tamba iha hidratásaun simentuhusi bé, entaun mixtura ossified no iha forsa
hodi tula karga. Atu hetan betaun kualidade ne’ebe di’ak, tan ne’e lala’ok no
karakteristika husi material fabrika ida-idak tenki identifika loloos.
2.2.1 Sementi Portland
2.2.2 Agreadu
Agregadu finu hanesan agregadu ho graun ne’ebe ki’ik ho medida menus husi 5 mm
(Tjokrodimulyo, 1996). Na selesaun agregadu finu tenkiser loloos alkansa kriteria
ne’ebe determinadu. Tamba determina liu ba kausa fásil halo serbisu (workability),
forsa (strength), no nivel durabel (durability) husi betaun produzidu. Rai henek
hanesan material forma agramássa konjuntu simentu no bé funsaun filler ba agregadu
grousu sai unidu ne’ebe forsa no solidu. Kriteria-kriteria agregadu finu (rai henek)
hanesan material fabrikante betaun tuir ÁSTM C – 33 maka hanesan :
Rai henek iha mixtura betaun determina maka’as ba fásilita hodi serbisu
(workability), forsa (strength), no nibel durabel (durability) husi betaun
ne’ebeprodús. Atu hetan rezultadu betaun ne’ebe uniforme, kualidade rai henek
tenki kontrolado. Purtantu rai henek nudar agregadu finu tenki alkansa gradásaun
norekizitus ne’ebe determinadu. Limita kompozisaun granula agregadu finu sei hare iha
tabela 2.1 tuir mai.
Keterangan :
Agregadu grousu iha efeitu ne’ebe bo’ot ba forsa no propriedade stutura bataun.
Purtantu, agregadu finu ne’ebe utiliza di’ak liu iha granula ne’ebe dura, livre husi
rachadurás ou area sira ne’ebe fraku, mos, nomós ni-nia supefise labele taka husi
kamada. Além disso, propridade agregadu grousu mós fo influensa ligásaun entre
agregadu ho nesesidade bé mixturásaun.
Akordu husi norma ÁSTM C.33, entaun agregadu grousu ne’ebe utiliza hodi alkansa
kriteria mak henesan tuir mai ne’e :
2.3 Bé
Bé presija ba fabrika betaun hodi áselera prosesu kimiku simente, habokon
agregadu no fásilita ba serbisu betaun. Kriteria áseitásaun bé ba betaun kualidade la
presija fo atensaun espesial wainhira bé ne’ebe utiliza kualidade di’ak hodi
konsume.wainhira lae, entaun bé presija investiga tuir ÁSTM C–94. Bé ne’ebekonten
substansia sira perigoju kontaminadu ho másin, mina, másin midar noprodutus
kimiku seluk, sekarik utiliza ba mixtura betaun afeita redus kualidade betaun nomós
altera propriedade betaun ne’ebe mak prodús. Portanto, bé ida ne’e mós bele redus
adisaun entre agregadu ho matriz simentu (pásta) no bele mós influensa fásilita
serbisu.
Tamba pásta simentu hanesan rezultadu reásaun kimiku entre simentu ho bé, ne’e
duni la’os divizaun kuantidade bé ho total pesu mixtura ne’ebe importante, maibe
divizaun entre bé ho simentu ou normalmente hanaran ho fator agua simentu (W/C). Bé
barak liu fo kauza ba kuantidade bolha bé depois prosesu hidratásaun remata, maibe
bé oituan liu mós fo kauza ba prosesu hidratásaun la atinji tomak ne’e duni fo efeitu ba
forsa betaun. Valór W/C ne’ebe ke ki’ik liu no rezulta forsa compresaun ne’ebe ás
liu, presija hodi hetan protesaun ba korosaun husi materialne’ebe planta iha betaun.
2.4.1 Estudu Forsa Kompresaun Betaun High Strength Utiliza Material Adetivu
Fly Ash no Zat Adiktif (Bestmittel).
Ninia objetivu husi peskiza ida ne’e mak atu estuda kona ba proporsaun ne’ebe
adekuadu ba aumenta zat additive (bestmittel) no fly ash kona ba betaun high strength atu
hatene influensia aumentu zat addetive (bestmittel) no fly ash ba forsa kompresaun
betaun high strength. Amostra variedade konsideradu tolu (3), ho forma silindru ho ás 30
cm, diametru 15 cm, no hala’o teste ba idade 28 diás. Aumenta zat addetive (bestmittel)
ba betaun high strength material orijem fly ash influensia ba forsa kompresaun
betaun. Wainhira fly ash aumentu barak, forsa kompresaun betaun mós boot, se wainhira
dimunui. Rezultadu forsa kompresaun betaun ho aumentu fly ash no zat additive
(bestmittel) ho variásaun 5%, 7.5%, ho 10% mak 35.95 MPa, 41.49 MPa no 40.45
MPa.