Documentos de Académico
Documentos de Profesional
Documentos de Cultura
AGRADESIMENTU
Hanesan maromak oan ne’ebe forma ita tuir ninia ilhas, ho hakra’ik an hakerek nain haklaken no hahi nai
maromak nia naran nafatin, no mos ho grasa no bensaun nai maromak nian hakerek nain bele halo eskrita final
ne’e ho diak.
Alem husi ida-ne’e hakerek nain mos hakarak hatete katak iha traballu final ida-ne’e iha karik artigu balun sei
menus tanba hakerek nain espera katak kritika ka sujestaun ho objektivu hodi kompleta frakeja ne’ebe iha eskrita
ne’e.
No Hakerek nain mos la haluha ho respeitu hakarak husu obrigado ba dosente tomak Departamento engeñaria
sivil ne’ebe mak didika no transforma ona matenek hirak ne’ebe mak iha mai atan oan durante prosesu apredizazem
:
1. Alfredo Ferreira ., ST. M.Sc hanesan Director Departamentu Konstrusaun Civil
2. Marcelo Marques M.Sc hanesan Dosente Orientador
3. No mos lahaluha ba Dosentes departamentu engeñaria sivil hotu ne’ebe la bele temi ida por ida.
4. Ba kolega sira ne’ebe fo konstribuisaun liu husi apoiu ideas, seguestaun nst ba hakerek nain iha prosesu
hakerek traballu final ida ne’e.
Laiha buat murak ida ne’ebe hakerek nain atu oferese ba orgaun tomak ne’ebe mensiona iha leten so lia fuan
obrigado no espera katak ita nia favor sei hetan grasa no bensaun maromak nian.
Hera,....../......../ 2019
Hakerek na’in
( )
INDISE GERAL
Agradesimentu.........................................................................................................................................i
Indise Geral............................................................................................................................................iii
Lista Figura.............................................................................................................................................v
Lista Tabela..........................................................................................................................................viii
Lista Dezenhu........................................................................................................................................ix
Kodigu Formulasaun...............................................................................................................................x
Rezumu..................................................................................................................................................xi
1. INTRODUSAUN ...........................................................................................................1
1.1. FUNDU................................................................................................................................. 1
1.2. FORMULASAUN PROBLEMA .................................................................................................... 3
1.3. LIMITASAUN PROBLEMA ......................................................................................................... 3
1.4. OBJETIVU PROJETU ( DIMENSIONAMENTU ESTRUTURA )............................................................. 3
1.5. BENEFISIU PROJETU ............................................................................................................. 4
2. ENKUADRAMENTU TEÓRIKU........................................................................................5
2.1. DEFINISAUN ESTRUTURA ....................................................................................................... 5
2.2. BETAUN ARMADU .................................................................................................................. 5
2.2.1. VANTAGEN NO DESVANTAGEN BETAUN ARMADU TUIR MC CORMAC ( 2004 ) .............................. 5
2.3. ELEMENTU PRINSIPAL ESTRUTURA ( PORTIKU ) ........................................................................ 7
2.4. KAREGAMENTU ESTRUTURA................................................................................................... 8
2.4.1. KARGA ESTATIKA / FORSA ESTATIKA ...................................................................................... 9
2.4.2. KARGA DINAMIKA ............................................................................................................... 10
2.4.2.1. KARGA SEISMIKA NOMINAL ESTATIKA EKIVALENTE ................................................................ 11
2.5. FATOR KARGA NO KONBINASAUN KAREGAMENTU ................................................................... 13
2.6. FATOR REDUSAUN NO KOEFISIENTE SIRA ............................................................................. 14
2.7. DISTRIBUISAUN KARGA LAZE BA VIGA ................................................................................... 14
2.8. FORMULASAUN TAKABEYA ................................................................................................... 16
2.9. PRE – DIMENSIONAMENTU NO DIMENSIONAMENTU ELEMENTU ESTRUTURA ............................... 20
3. METEDOLOJIA .........................................................................................................27
3.1. LOKALIZASAUN PROJETU ..................................................................................................... 27
3.2. METODOLOGIA REKOLLA DADUS .......................................................................................... 27
3.2.1. DADUS PRIMARIA ................................................................................................................ 27
3.2.2. DADUS SEKUNDER .............................................................................................................. 30
3.3. METODU ANALIZA NO KALKULASAUN ..................................................................................... 31
Lista Figura
Figura 1.1 Estrutura Post and lintel, Konstrusaun Fatuk iha Mesir ..................................................... 1
Figura 1.2 Estrutura Post and lintel, Konstrusaun Parthenon ............................................................. 1
Figura 1.3 Estrutura Kurva, Konstrusaun Iha Roma ........................................................................... 2
Figura 1.4 Estrutura Kurva kubah konstrusaun .................................................................................. 2
Figura 1.5 Estrutura de Aço, Eifel Paris ............................................................................................ 2
Figura 2.1 Sistema esqueletu betaun armadu estrutura tipikal .......................................................... 8
Figura 2.2 Skema Karegamentu karga ba Estrutura............................................................................ 8
Figura 2.3 Mapa Zona Seimika Indonesia ....................................................................................... 10
Figura 2.4 Response espektrum Seismic Design ............................................................................. 12
Figura 2.5 Distribuisaun Laze two way .......................................................................................... 15
Figura 2.6 Distribuisaun Laze one way ........................................................................................... 16
Figura 2.7 Diresaun Kalkulasaun Momentu Parsial ......................................................................... 17
Figura 2.8 Exemplu estrutura Portiku boka’an ............................................................................... 17
Figura 2.9 Diagrama Momentu Maximu viga ................................................................................. 20
Figura 2.10 Area Influensia de Pilar 5 ............................................................................................. 20
Figura 2.11 Single Reinforcement Beam ......................................................................................... 22
Figura 2.12 Double Reinforcement Beam ....................................................................................... 23
Figura 2.13 Grafiku Diagrama Interasaun Koluna .......................................................................... 25
Figura 3.1 Mapa Fatin Projetu ......................................................................................................... 27
Figura 4. 1 Modelu Estrutura 3D ..................................................................................................................... 37
Figura 4. 2 Planta Pizu 1 - 5 Dezeñu Arquitetura ........................................................................................... 38
Figura 4. 3 Planta Pizu 1 - 5 Dezeñu Estrutural.............................................................................................. 38
Figura 4. 18 Momentu Desing ba Kada Join, Portiku E – 3 Direksaun X ( Karga Mate DL ) ............................. 46
Figura 4. 19 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku E – 3 Direksaun X ( Karga Mate DL) ............. 47
Figura 4. 28 Momentu Desing ba Kada Join, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Mate DL ) ............................. 51
Figura 4. 29 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Mate DL )............. 51
Figura 4. 68 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Seismika E ).......... 71
Figura 4. 73 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Seismika E ) ......... 73
Lista Tabela
Tabela 2. 1 Tipu no klasse reinforcement steel tuir SII 0136-80........................................................... 6
Tabela 2. 2 Limitasaun Espesura cover betaun .................................................................................... 7
Tabela 2. 3 Planu Todan ne’ebé atua iha estrutura .............................................................................. 9
Tabela 2. 4 Koefisiente ζ limitada tempu vibrasaun natural fundamentu ba estrutura edifisiu ............ 12
Tabela 2. 5 Fator Importansia Edifisiu .............................................................................................. 13
Tabela 2. 6 Fator Redusaun Forsa ..................................................................................................... 14
Tabela 2. 7 Koefisiente Redusaun Forsa Karga Moris ....................................................................... 14
Tabela 2. 8 Formulasaun momentu primaria ..................................................................................... 17
Tabela 2. 9 Espesura minimu viga no Laze one way karik defleksaun la konsidera ........................... 20
Tabela 4. 1 Rezultadu Pre – Dimensionamentu Seksaun Viga...............................................................40
Tabela 4. 2 Rezultadu Pre – Dimensionamentu Seksaun Koluna........................................................ 40
Tabela 4. 3 Karga Mate ne’ebé atua Ba Portiku E – 3, Direksaun X .................................................. 41
Tabela 4. 4 Karga Mate ne’ebé atua Ba Portiku 2 - B, Direksaun Y ................................................... 42
Tabela 4. 5 Karga Maten ne’ebé atua Ba Portiku F - 6, Direksaun X ................................................. 43
Tabela 4. 6 Karga Mate ne’ebé atua Ba Portiku 4 - A, Direksaun Y................................................... 43
Tabela 4. 7 Karga Moris ne’ebé atua Ba Portiku E – 3, Direksaun X ................................................. 44
Tabela 4. 8 Karga Mate ne’ebé atua Ba Portiku 2 - B, Direksaun Y ................................................... 44
Tabela 4. 9 Karga Mate ne’ebé atua Ba Portiku F - 6, Direksaun X ................................................... 45
Tabela 4. 10 Karga Moris ne’ebé atua Ba Portiku 4 - A, Direksaun Y................................................ 45
Tabela 4. 11 Forsa Horizontal Ba Estrutura Portiku Diresaun X no Y ( Planta Sorin Karuk No Los ) . 66
Tabela 4. 12 Forsa Horizontal Ba Estrutura Portiku Diresaun X no Y ( Planta Klaran )...................... 66
Tabela 4. 13 Rezultadu Momentu Maior Ba kada Pizu ( Portiku E – 3 Diresaun X ) ......................... 82
Tabela 4. 14 Dimensionamentu Armadura viga 5 <> 6, Portiku E - 3 ................................................ 82
Tabela 4. 15 Rezultadu Armadura Ba Viga 5 <> 6, Portiku E – 3 ..................................................... 82
Lista Dezeñu
Dezeñu Fp 0.1 Ground Floor Plan .................................................................................................. 28
Dezeñu Fp 0.2 Planta do Pizo 2 – 4 ................................................................................................. 28
Dezeñu Rf 0.1 Roofing Plan............................................................................................................ 29
Dezeñu Ls – A 0.1 Longitudinal Section A – A ............................................................................... 29
Dezeñu Ts – B 0.2 Transversal Section B – B ................................................................................. 29
Dezeñu Ts – C 0.3 Transversal Section C – C ................................................................................. 30
Kodigu Formulasaun
DL = Dead Load
LL = Live Load
E = Karga Seismika
A = Karga Kakuluk
R = Karga Udan been
WL = Wind Load
MF = Momentu Primaria
K = Rigides da Barra
M = Momentu Design
m = Momentu Rotasaun
T = Translasaun no Trasaun
𝜌 = Ratio Rigides no Ratio Armadura
m’ = Momentu Translasaun Koluna
As = Area Steel
∅ = Fator Redusaun
f’y = Registensia Flexural Armadura
f’c = Registensia Kompresaun Betaun
𝜌𝑚𝑖𝑛 = Ratio Armadura minimu
𝜌𝑚𝑎𝑥 = Ratio Armadura maximu
C = Compresaun
E = Modulu elastisidade Armadura Nian
d = Altura Efektivu Viga
a = Coef Whitney
𝜀𝑠 = Regangan Steel
REZUMU
Analiza Estrutura mak parte Importante ida ne’ebé tenke fo atensaun Wainhira harí Edifisiu Ruma,
nune’e iha Trabalhu Final ida ne’e Atu halo Dimensionamentu ba Elementu Estrutura Viga ho Koluna
Utiliza metodu Sira hanesan tuir mai ne’e ;
Pre – Dimensionamentu ba Elementu estrutura Viga Utiliza Maneira “ ACI Coefficient Method “ Utiliza
Diagrama Momentu Maximu ba Viga.
Pre – Dimensionamentu Ba elementu Estrutura Koluna Utiliza Metodu Area Influensia Koluna.
Distritbuisaun Karga Laze ba viga Utiliza metodu Amplop, no Kalkulasaun Karga Seismika Utiliza
Metodu Statika Equivalente.
Kalkulsaun Analiza Estrutura Utiliza Metodu TAKABEYA.
Dimensionamentu Armadura ba Viga Utiliza Flowchart ACI no Dimensionamentu Armadura ba Koluna
utiliza grafiku diagrama interalsaun Koluna.
Ho Motodu no maneira Hirak ne’ebé Temi ona Hakerek Nain Hetan Rezultadu :
Seksaun Vida Ne’ebé hetan mak 0.2 m x 0.4 m
Seksaun Koluna 0.4 m x 0.4 m
Armadura Reforsu viga ba planta Parte ninin mak 10D16 Kontrola ba Ratio Ok, no Ba planta
Parte Klaran mak 12D19 Kontrola Ratio KO over reinforcement iha parte ne’e Presiza aumenta
Dimensaun seksaun Viga.
Armadura Reforsu ba Koluna A1 mak 12D19 no Ba koluna A2 mak 20D19.
1
INTRODUSAUN
1.1. FUNDU
Istória konstrusaun edifisiu dezenvolve ona desde tempu antigu, nune’e mos evolusaun sistema estrutura
ne’ebé agora dadaun konstrui iha nasaun hotu-hotu, sistema estrtutura hirak ne’e dezenvolve liu husi
dimensionamentu tryal and error ne’ebé halo husi Mesir no Yunani primitivu.
Susesu bo’ot sientísta tékniku Mesir mak utiliza fatuk husi mota Nil hodi konstrui Kuil no Piramida,
tamba kapasidade suporte rai ne’ebé ki’ik. Iha altura ne’ebá konstrusaun hirak ne’ebé iha sempre utiliza
viga ho komprimentu ne’ebé badak atu nune’e bele registi faila flexural ( Figura 1.1 ).
Figura 1.1 Estrutura Post and lintel, Konstrusaun Fatuk iha Mesir
Fonte : Bautechnik Fachunde
Yunani, Gosta liu mak Koluna fatuk ne’ebé ninia modelu furak no kaber ( Figura 1.2 ), Utiliza ba tipu
estrutura ne’ebé hanesan Post-and-lintel Sistem ba konstrusaun Parthenon. Até altura sekulu xx depois
konstrusaun Post-and-lintel troka no utiliza fali Aço no Betaun, Arquitetura kontinua utiliza hodi taka
ba kakuluk kuil Yunani Klasiku iha parte Resepsaun.
Figura 1.2 Estrutura Post and lintel, Konstrusaun Parthenon, Fonte : Bautechnik Fachunde
Sai hanesan konstrusaun ne’ebé kreativu maka tekniku husi Roma utiliza estrutura Kurva hodi konstrui
iha fatin-fatin hanesan konstrusaun Stadion ( coliseum ) no Ponte ( Figura 1.3 ). Modelu kurva bele
utiliza ho komprimentu ne’ebé naruk kompara ho estrutura Post and lnitel ne’ebé utiliza fatuk.
Maske Katedral no Konstrusaun sira seluk konstrui ona durante sekulu hirak nia laran iha Europa maibe
la iha mudansa ne’ebé signifikante iha tekñologia konstrusaun, até produz besi tuang sai hanesan
Materíal komersiu iha altura sekulu XVIII. Materíal ne’e fo posibilidade ba Sientista tekniku atu
dimensiona edifisiu ho simples maibe utiliza Viga ne’ebé forsa, no Koluna ho seksaun ne’ebé solidu.
Nune’e hahu husi altura ne’ebá komesa iha hanoin ona atu halo dimensionamentu estrutura ne’ebé
kama’an no ho komprimentu ne’ebé naruk.
Hahú husi fim de sekulu XIX, Eifel, Sientista tekniku husi Fransa ne’ebé hari ponte barak utiliza Aço
ho komprimentu ne’ebe naruk nune’e fo homenajen ba inovasaun Eifel, ne’ebé koñesidu hanesan
simbolu sidade Fransa/Paris ( Figura 1.5 ).
Hahú husi sekulu XIX komesa dezenvolve ona mos betaun Armadu sai hanesan Materíal estrutura, no
hahú tinan 1920 komesa iha ona metode distribuisaun momentu husi Hardy Cross, hodi hafasil tékniku
atu analiza Estrutura no hatene forsa internu. To’o agora evolusaun komputador komesa as no pesquiza
sientísta sira nian kontinua barak komesa iha ona metodu oi-oin hodi analiza no halo dimensionamentu
ba Estrutura konstrusaun tantu metodu Konvensional no metodu Automatika ka Software.
Metodu Analiza estrutura konvensional hirak ne’ebé iha mak hanesan: Metodu Forsa, Cross,
Slopdeflaction, Clayparon, Matrix no Takabeya. Nune’e iha Trabalhu Final Ida ne’e Hakerek nain Sei
utiliza metodu Takabeya.
Timór – Leste Nasaun ida ne’ebé foin Independensia iha tinan 16 nia Laran ho nune’e hare ba Progressu
dezenvolvimentu sei iha faze konstrusaun, liu – liu dezenvolvimentu iha setór infraestrutura.
Edifísiu Eskola hanesan fasilidade infraestrutura ne’ebé prinsipal iha area Edukasaun atu bele prepara
Rekursu Humanu ne’ebé kualifikadu iha rai Laran.
Dimensionamentu Estrutura mak Faze ne’ebé importante liu ba konstrusaun edifísiu atu nune’e wainhira
edifísiu ne’e Realiza bele forsa, Seguru no Ekonómiku. Em geral estrutura konstrusaun edifísiu Fahe ba
parte rua, parte leten Mak hanesan Laze, viga, Koluna no Kakuluk, husi parte kraik mak hanesan
Fudasaun/Aliserce.
Iha Timor-Leste geralmente Konstrusaun edifísiu Konstrui iha fatin-fatin, Ba prosessu Konstrusaun
ida ne’e presija dimensionamentu no metodu implementasaun ida ne’ebé diak atu nune’e estrutura
edifísiu ne’e bele seguru no Forsa. Konstrusaun Edifísiu Eskola ne’ebé Atu Desenha no Analiza
Konstrui ho Materíal Betaun Armadu. Bazeia ba esplikasaun ne’ebé iha leten hakerek nain Foti Titulu
Trabalhu Final ida ne’e mak “ DIMENSIONAMENTU PORTIKU BETAUN ARMADU EDIFÍSIU ESKOLA
PIZU 5 HO METODU TAKABEYA”.
2
ENKUADRAMENTU TEÓRIKU
Vantagen
1. Betaun iha forsa kompresaun ne’ebé bo’ot kompara ho materíal konstrusaun sira seluk.
2. Betaun Armadu iha Registénsia ne’ebé bo’ot hodi hasoru ahí no bé, nune’e mos hanesan materíal
estrutura ida ne’ebé di’ak tebes utiliza hodi hari ba konstrusaun ne’ebé bé kona hela de’it. Até hetan
dezastre naturais ruma hanesan ahí han konstrusaun mos estrutura konstrusaun sei la estragus.
3. Betaun Armadu la presiza osan bo’ot hodi halo Manutensaun.
4. Betaun dala barak sai materíal ida ne’ebé ekonómiku liu hodi utiliza ba Fundasaun Sapata, Parede
basement, no Pilar Apoiu Ponte.
5. Parte di’ak ida husi betaun mak fasil hodi forma modelu oi-oin depende presizaun, hahú husi Laze,
Koluna, viga no kakuluk ho modelu ne’ebé mak oi-oin.
6. Iha parte seluk betaun utiliza Materíal iha ne’ebé folin baratu no fasil atu hetan iha Lokal hanesan,
( Agregadu Grosu, Agregadu Finu no bé ) no relativamente presiza de’it sement no Armadura
ne’ebé dala ruma foti husi Fatin seluk.
Desvantagen
1. Betaun iha forsa Trasaun ne’ebé ki’ik tebes, tamba ne’e presiza utiliza armadura.
2. Betaun Armadu presiza molde ida ne’ebé atu tahan betaun wainhira fuí, até betaun maran no forsa.
3. Tambá Registensia por massa husi betaun ne’e ki’ik entaun hamosu betaun armadu ida ne’ebé
todan. Kazu ida ne’e fo influénsia makas ba estrutura ho komprimentu ida ne’ebé naruk ho nune’e
bele hamosu Momentu Flexural ida ne’ebé bo’ot.
4. Tambá Registensia por volume husi betaun ne’e ki’ik maka bele halo mos dimesaun betaun
aumenta bo’ot, parte ne’e importante tebes hodi fo atensaun wainhira halo dimensionamentu
estrutura betaun armadu ida ho Altura ne’ebé as.
5. Karakterístika betaun ne’e oi-oin tebes, tambá iha ninia prosesu misturasaun ida ne’ebé lahanesan,
alem de parte ne’e mos manutesaun ba betaun halao ladun di’iak hanesan materal konstrusaun sira
seluk.
Dimensionamentu estrutura betaun armadu, betaun konsidera la iha forsa trasaun tambá ne’e presiza
Materíal konstrusaun seluk ne’ebé iha ligasaun ho forsa Trasaun. Materíal ne’ebé utiliza em geral mak
hanesan besi lolon.
Bazeia ba SII 0136-80, Dipohusodo haktuir katak, Armadura ba iha tipu Rua, Armadura Grossu ho
simbolu BJTD No Armadura Lisu ho simbolu BJTP.
Bazeia ba SNI 03-2847-2002, atu proteze armadura hasoru feruzen maka iha armadura nia sorin tenke
fo cover betaun. Ba betaun armadu espesura cover minimu ne’ebé autoriza tenke tuir regra hanesan iha
tabela Kraik:
Tabela 2. 2 Limitasaun Espesura cover betaun
Espesura Cover
Kondisaun Estrutura betaun
Minimu ( mm )
a) Betaun ne’ebé Fuí direitamente iha rai leten no sempre iha relasaun 75
ho rai
b) Betaun ne’ebé iha relasaun ho rai no iklima :
Lolon D-19 to’o D-56........................................................................ 50
Lolon D-16, Arame lisu P16 ka arame Grosu D16 no ki’i liu husi
ne’e.................................................................................................. 40
c) Betaun ne’ebé la direitamente hasoru ho klima ka rai :
Laze, Parede :
Lolon D-44 no D-56........................................................................... 40
Lolon D-36 no ki’ik liu husi ne’e...................................................... 20
Viga no Koluna :
Armadura prinsipal, kakesik, Stribu, Lilitan Sirkulu........................ 40
Componente estrutura
Lolon D-19, no bo’ot liu ida ne’e...................................................... 20
Lolon D-16, Arame Lisu P16 ka Arame grosu D16 no ki’ik liu ida
ne’e.................................................................................................... 15
a) Laze
Laaze mak elementu estrutura Horizontal ne’ebé Prinsipalmente distribui karga moris no karga maten
ba iha elementu estrutura vertikal iha sistema estrutura ida nia laran. Elementu ne’e rasik bele halo
mudansa ba laze iha viga leten, klaru liu bele haré iha Figura 2.1. Flat Slab ( Laze ne’ebé la iha Viga
diretamente tula iha Koluna Leten ), ka Laze kompostu. Elementu hirak ne’e bele funsiona hanesan
diresaun ida ( Laze one way ) no bele mos funsiona diresaun rua ( Laze two way ). Dimensaun objetu
ne’ebé haré iha planta bele hatudu ona katak Laze ne’e one way ka two way.
b) Viga
Viga mak elementu estrutura ne’ebé Distribui karga husi Laze ba iha Koluna ne’ebé hari vertikalmente.
Geralmente Elementu estrutura viga dala barak liu Fuí hamutuk ho Laze dala ida ka (
Monolit ho Laze ), no prinsipiu estrutural tau armadura ba viga tenke tau iha parte kraik ka iha parte
leten ho kraik hotu. Tamba viga Fuí hamututk ka ( monolit ho Laze ) maka seksaun husi viga refere
forma modelu hanesan T iha parte apoiu klaran no parte apoiu ninin forma modelu L, ne’ebé haktuir
iha Figura 2.1.
c) Koluna
Koluna mak Elementu estrutura vertikal ne’ebé registi sitema Laze Estrutural. Elementu ida ne’e
hanesan elementu estrutural ida ne’ebé sofre kompresaun no em geral inklui ho momentu flexural.
Koluna sai mos parte estrutural ida ne’ebé importante tebes liga ba seguru estrutural nian. Karik sistema
estrutural mak iha elementu estrutural kompresaun ida ne’ebé horizontal maka, elementu estrutural ida
ne’e hanaran Viga-Koluna.
Figura 2. 3 Sistema esqueletu betaun armadu estrutura tipikal. ( Fonte: Edward G. Nawy )
KARGA
2 Argamasa 21 Kg/m2 DL
La iha Kuak :
Espesura parede 15 cm 300 Kg/m2
Espesura Parede 10 cm
200 Kg/m2
6 Serámika 24 Kg/m2 DL
7 Instalasaun M. No E. 50 50 Kg/m2 DL
Deskrisaun :
V = Forsa sizallamentu Horizontal ( KN )
C = Fator Response Seismika
R = Fator Redusaun Seismika
Wt = Karga total Edifisiu ( KN )
I = Fator Importansia Edifisiu
T c * H 0.75 Ek 2. 2
Deskrisaun:
T = Tempu Vibrasaun Natural ( S )
c = Valor coefisiente 0.0731
H = Altura Edifisiu ( m )
Haktuir ( SNI 1726-2002 ) define katak limite tempu vibrasaun natural T, bele utiliza depende ba
komparsaun tuir mai ne’e :
T *n Ek 2. 3
Deskrisaun :
ζ = Valor koefisiente ne’ebé halo limitasaun ba tempu vibrasaun natural
n = Numeru Pizu ( numeru Laze ) la inklui Laze baze.
Liu husi kalkulsaun ho metode A ( UBC ) ka ho metodu segundu tuir norma SNI maka se valor tempu
vibrasaun natural ( T ) hetan ona, bele foti valor fatores response seismika ( C ) tuir razultadu tempu
vibrasaun natural ne’ebé mak iha no hare ba Grafiku response Espektrum bazeia ba Area zona Seismika
ne’ebé konsidera. Timor-Leste Lokaliza iha Area Zona seismika 5 entaun tuir SNI 1726-2002 grafiku
mak hanesan tuir mai :
Haktuir iha artigu 6.1.2 iha SNI katak, karga Sizallamentu baze nominal V tenke fahe tuir altura estrutura
edifisiu hodi sai karegamentu seismiku nominal ekivalente Fi ne’ebé atua iha sentru todan laze nian to’o
andar no sei kalkula ho ekuasaun tuir mai ne’e :
Wi * Zi
Fi n
*V
Wi * Zi
i Ek 2. 4
Deskrisaun :
Fi = Karga Seismika Nominal Estatika Ekivalente ( KN )
Wi = Todan Edifisiu kada Andar ( KN )
Zi = Altura Kada Andar ( m )
n = Numeru total Andar
Haktuir PPIG 1983 ( Peraturan Penbebanan Indonesia Untuk Gedung ) Koefisiente Redusaun Karga
Moris mak Hanesan tuir mai ne’e :
Ba Tipu distribuisaun Karga Laze Two way konsiste modelu Laze rua mak hanesan; modelu
Triangulu no Trapezoidal. Karga Laze ne’ebé distribui ho modelu triangulu no trapezoidal sei halo
Ekivalensia sai fali karga Distribuida, maneira ne’e atu hafasil kalkulasaun forsa internu ba Viga.
Formulasaun :
1 Lx 1
qek * q * 2 * Ly 2 * Lx 2
2 Ly 3 Ek 2. 5
Deskrisaun :
q ek = Karga distribuida ekivalente
q = Karga
ly = Distansia naruk
lx = Distansia Badak
Formulasaun :
1
qek * q * Lx
2 Ek 2. 6
Deskrisaun :
q ek = Karga distribuida ekivalente
q = Karga
lx = Distansia badak
Ba Tipu Distribuisaun Karga Laze One Way konsiste modelu ida mak hanesan karga laze sei
Distribui ba viga ho modelu retangulu no sai karga distribuida ba viga hanesan iha Figura 2.6.
𝟑𝑰
K= Ek 2. 7
𝟒𝑳
𝑰
K=𝑳 Ek 2. 8
𝑷𝒃
MFAB = 𝟐𝑳𝟐 ∗ ( 𝑳𝟐 − 𝒃𝟐 )
1
MFAB ( - )
𝑿𝟐
𝑾 𝑳 𝟐 𝑿𝟐 𝑿𝟒
MFAB = 𝟐𝑳𝟐 ∗ [ − ]
2 𝟐 𝟒 𝑿𝟏
MFAB ( -)
𝟏
MFAB = 𝟖 𝑾 𝑳𝟐
3
MFAB ( - )
𝑷𝒂𝒃𝟐
MFAB =
𝑳𝟐
MFAB ( -)
4
𝑷𝒂𝒃𝟐
MFBA = -
𝑳𝟐
MFBA ( + )
𝑿𝟐
𝑾 𝑳 𝑿𝟑 𝑿𝟒
MFAB = 𝑳𝟐 ∗ [ 𝟑
− 𝟒
]
𝑿𝟏
MFAB ( -)
5 𝑿𝟓
𝑾 𝑳 𝑿𝟑 𝑿𝟒
MFBA = - ∗ [ − ]
𝑳𝟐 𝟑 𝟒 𝑿𝟒
MFBA ( +)
𝟏
MFAB = 𝟏𝟐 𝑾 𝑳𝟐
MFAB ( - )
6 𝟏
MFBA = - 𝟏𝟐 𝑾 𝑳𝟐
MFBA ( + )
c. Ordenamentu ba kalkulsaun Momentu Parsial bele define no Kalkula tuir diresaun viga no
deresaun Koluna. Meneira Hatudu iha Figura 2.6.
d. Determina Valor τ, ‽, ɤ, m ( 0 )
Valor τ determina liu husi Somatoriu momentu primaria no somatoriu ida ne’e so bele soma de’it
momentu primaria ba barra ne’ebé hasoru malu ( Join ). Refere ba Figura 2.8 join 5
τ5 = M56F + M52F + M54F + M58F Ek 2. 9
Valor Ratio Rigides ( 𝜌 ), Determina liu husi somatoriu Rigides de barra ( K ) ba kada join no multiplika
ba 2. Refere ba Figura 2.8 join 5
Volor Fator Distribuisaun (ɤ ), Determina liu husi Divide Rigides de kada barra ( K ) ba Ratio Rigides
( 𝜌 ). Refere ba Figura 2.8 join 5
𝑲𝟓𝟔 𝑲𝟓𝟐 𝑲𝟓𝟒 𝑲𝟓𝟖
ɤ56 = ; ɤ52 = ; ɤ54 = ; ɤ58= Ek 2.11
𝑷𝟓 𝑷𝟓 𝑷𝟓 𝑷𝟓
Valor Momentu rotasaun ( m (0) ), Determina liu husi divide valor τ ba ratio rigides ( 𝜌 );
𝜏1 𝜏2 𝜏3 𝜏4
m1 (0) = - 𝜌1 m2 (0) = - 𝜌2 m3 (0) = - 𝜌3 m4 (0) = - 𝜌4
𝜏5 𝜏6 𝜏7 𝜏8
m5 (0) = - 𝜌5 m6 (0) = - 𝜌6 m7 (0) = - 𝜌7 m8 (0) = - 𝜌8
TI = 2 * ( K67 + K58 ) TII = 2 * ( K16 + K25 + K34 ) TIII = 2 * ( KA1 + KB2 + KC3 )
ℎ1 ∗ 𝑊1 h2 ∗( W1+W2 ) ℎ3 ∗ ( 𝑊1+𝑊2+𝑊3 )
mI(0)’ = - mII(0)’ = - mIII(0)’ = -
𝑇𝐼 TII 𝑇𝐼𝐼𝐼
Tabela 2. 9 Espesura minimu viga no one way laze karik defleksaun la konsidera
Altura Minimu ( h )
Ninin ida deit Ninin rua mak Enkastrada /
Apoiu rua
Komponente mak Kontinua Kontinua Kantilever
Estrutura Komponente ne’ebé la registe ka la halo hamutuk ho parte seluk ka konstrusaun
seluk sei at tamba defleksaun ne’ebé bo’ot
Laze Solidu one
L/20 L/24 L/28 L/10
way
Viga ka Laze
L/16 L/18.5 L/21 L/8
Vias one way
Fonte : Norma SKSNI T – 15-1991-01
Formulasaun :
𝐌𝐄𝐝
= 𝟎. 𝟐 ~ 𝟎. 𝟐𝟓 Ek 2.16
𝐛 𝐝𝟐 𝐟𝐜𝐝
Deskrisaun :
Med = Momentu Maximu Viga; b = baze Minimu ( 0.4 d ); fcd = Registensia Betaun; d = Altura
𝐡 𝟏 𝟏
{ = 𝐚 } 𝐂𝐨𝐧𝐭𝐢𝐧𝐮𝐨𝐮𝐬 𝐁𝐞𝐚𝐦 Ek 2.17
𝐋 𝟏𝟐 𝟏𝟖
𝐡 𝟏 𝟏
{ = 𝐚 } 𝐍𝐨𝐫𝐦𝐚𝐥 𝐁𝐞𝐚𝐦 Ek 2.18
𝐋 𝟏𝟐 𝟏𝟖
Deskrisaun :
n = Numeru Pizu
PAi = Karegamentu iha Laze ( Konsidera : 1.2 DL + 1.6 LL ) KN / m2
Ai = Area Influênsia ( m2 )
Deskrisaun :
Ac = Area Pilar Betaun
Nd = Forsa Axial husi kalkulasaun
fcd = Registensia Kopresaun Betaun nian husi Kalkulasaun ( fcd = f’c / 1.4 )
1.4 = Koefisiente Habo’ot Aksaun
1) Dimensionamentu Viga
Ba dimensionamentu viga retangulu ka Modelu T, tenke priense kriteria/regra hanesan tuir mai ne’e :
Φ Mn ≥ Mu
Deskrisaun :
Φ = Fator redusaun ( Tabela 2.6 )
Mn = Momentu Nominal
Mu = Moment Ultimate
Ba kombinasaun karga gravitasaun ( Karga maten no Moris ), momentu Fatoradu Mu mak :
Mu = 1.2 MD + ML + ME Ek 2.21
Hanesan ohin temi ona katak prosesu ida husi kalkulasaun mak dimensiona area total armadura ho
momentu fatoradu ne’ebé sura dahuluk maske ho dimensaun ne’ebé asumsi.
0.85∗𝑓𝑐 ′ ∗ 𝛽1 ∗600
𝜌𝑚𝑎𝑥 = 0,75 𝜌𝑏 onde : 𝜌𝑏 = (600+𝑓𝑦)∗𝑓𝑦
𝜌𝑚𝑖𝑛 ≤ 𝜌 ≤ 𝜌𝑚𝑎𝑥
𝒂
𝑴𝒏 = 𝑨𝒔 ∗ 𝒇𝒚 ∗ (𝒅 − 𝟐) Ek 2.25
𝑀𝑢
𝑀𝑛 ≥
∅
b) Kalkula ( Cmax ) :
𝟔𝟎𝟎
Cmax = 𝟎. 𝟕𝟓 ∗ ∗ 𝟔𝟎𝟎 Ek 2.27
𝟔𝟎𝟎 +𝒇𝒚
C < Cmax
Se for, Mn > Mn1 maka viga konsidaera armadura duplu maibe, se for Mn < M n1 maka viga konsidera
armadura single.
e) Se Mn > Mn1
Mn2 = Mn - Mn1 Ek 2.30
f) Kalkula valor Cs = T2
𝑴
Cs = T2 = ( 𝒅 −𝒏𝟐𝒅′ ) Ek 2.31
𝑪
As’ = 𝒇𝒚𝒔 Ek 2.33
𝑪
As’ = 𝒇𝒔′𝒔 Ek 2.37
𝒇𝒔′ 𝑻𝟐
As2 = As’ * ou As2 = Ek 2.38
𝒇𝒚 𝒇𝒚
2) Dimensionamentu Koluna
Haktuir iha SNI 03-2847-2002 katak, Koluna tenke dimensiona atu registi Forsa Axial fatoradu ne’ebé
atua iha laze ka kakuluk no momentu maximu ne’ebé mai husi karga fatoradu. Kobinasaun
karegamentu ne’ebé hamosu ratio maximu husi momentu no Forsa axial mos tenke kalkula. Atu
kalkula momentu karga gravitasaun ne’ebé halo atuasaun ba Koluna, parte ninin husi Pilar tenke
konsidera apoiu fixu hotu, tamba parte ninin sira ne’e monolite ho koponente estrtura seluk. Momentu
hirak ne’ebé halo atuasaun iha kada pizu ka kakuluk tenke distribui ba Koluna.
Kombinasaun Karegamentu Ne’ebé sei Atua iha Koluna mak hanesan : Kombinasaun Karegamentu
Forsa Axial ( Pu ) no Kombinasaun Momentu Ultimate ( Mu ).
a) Kobinasaun Forsa Axial Ba Koluna.
PU = 1.2 DL + 1.6 LL Ek 2.40
Figura 2.13 Grafiku Diagrama Interasaun Koluna ( Fonte : CUR Seri beton 4 )
Valor ne’ebé hetan Husi parte vertikal no horizontal utiliza hodi dezeña ka kroschek iha grafiku no
valor ne’ebé le mak valor ( r ). Atu hatene Ratio armadura ( 𝜌 ) ne’ebé presiza, determina liu husi
( 𝛽 ∗ 𝑟 ) no valor 𝛽 depende ba registensia betaun ne’ebé utiliza.
Utilizasaun Grafiku :
Ba betaun ho Forsa Registetnsia ( f’c ) henesan : 15, 20, 25, 30, 35 MPa. Armadura ho Forsa Registensia
𝑑′
( fy ) Hanesan : 240 no 400 MPa. Valor Koefisiente ( ℎ ) hanesan : 0.1, 0.15 no 0.2
3
METEDOLOJIA
Fatin Projetu
2) Dezeñu Edifisiu
4) Espesifikasaun Materíal
Kalkulasaun Estrutura utiliza kriteria Dimensionamentu, Materíal betaun armadu ho parametru
planeamentu sira hanesan tuir mai ne’e :
Spesific gravity betaun armadu ( ɤb ) : 24 KN/m3
Forsa Kompresaun ba betaun ( f’c ) : 25 MPa
Kulidade Reforsu betaun : Flexural reinforced f’y 400 MPa
Modulu Elastisidade Betaun ( Ec ) : 4700 * f’c0.5
Modulu Elastisidade Armadura : 210000 MPa
estrutura edifisu nia laran. Dadus hirak ne’ebé inklui no klasifika an iha dadus sekundariu mak hanesan
: Literatura, Grafiku, Tabela no Rai. Hirak ne’e hotu iha influensia bo’ot tebes ba prosessu
diemensionamentu estrutura edifisiu.
1) Dadus tekniku
Dudus hirak ne’ebé faz parte ka kategoria sai hanesan dadus tekniku mak; dadus rai, Materíal
konstrusaun ne’ebé Utiliza, Dadus karga Planeamentu ne’ebé registi. Dadus hirak ne’e importante tebes
ba dimensionamentu estrutura edifisiu.
2) Dadus Non Tekniku
Mak dadus ne’ebé ho funsaun hanesan suportasaun ba dimensionamentu, hanesan kodisaun fatin projetu
ne’ebé atu konstrui konstrusaun ba. Dadus hirak ne’e tenke kompletu bazeia ba tipu konstrusaun, dadus
hirak ne’e mak hanesan :
Fatin Projetu
Zona seimika
Dadus Karegamentu
Mutu Materíal ne’ebé Utiliza
Metodu Analiza ne’ebé Utiliza
Analiza Estrutura
TAKABEYA
Pu, Vu no Mu
Dezenhu Detail
Konkluzaun no Sujestaun
Determina Valor Mu No Pu
Eixu X Eixu Y
𝐏𝐮 𝒆 𝐏𝐮
∗
∅ ∗ 𝐀𝐠 ∗ 𝟎. 𝟖𝟓 ∗ 𝐟 ′ 𝐜 𝒉 ∅ ∗ 𝐀𝐠 ∗ 𝟎. 𝟖𝟓 ∗ 𝐟 ′ 𝐜
Hili Valor 𝜷
Fonte : Autor
PLANEAMENTU BA ATIVIDADE
No Atividade Oktober November Desember Januari Februari Marsu Abril
Preparasaun I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV
1 Eskola no Entrega Topiku
2 Orientasaun ba Etapa Primeiru (Topiku Proposta)
3 Aseitasaun ba Topiku Proposta
4 Orientasaun ba Kapitulu I
5 Hakerek kapitulu I (Introdusaun)
6 Orientasaun ba Kapitulu II
7 Hakerek kapitulu II (Enkuadramentu Teorika)
8 Orientasaun ba Kapitulu III
9 Hakerek kapitulu III (Metedeolojia)
10 Ezame Proposta
11 Kalkulasaun no Analiza
12 Orientasaun ba Kapitulu IV
13 Hakerek kapitulu IV ( Analiza Dadus)
14 Orientasaun ba Kapitulu V
15 Hakerek kapitulu V (Sujestaun no Konkluzaun)
16 Finaliza Dokumentu no Preparasaun
17 Hatama Dokumentu no Preparasaun
18 Ezame Monografia
OBS: Orientasaun
Planu
4
MODELU ESTRUTURA, ANALIZA NO DIMENSIONAMENTU
Bazeia ba kalkulasaun ne’ebé hakerek nain Halo, hetan Rezultadu distribuisaun Karga ba Viga hanesan
iha Tabela No Figura tuir Mai ne’e. Kalkulasaun Detaillu Bele hare iha Anexu.
A. Portiku E - 3 Direksaun X
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Maten DL ).
Figura 4. 19 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku E – 3 Direksaun X ( Karga Mate DL )
B. Portiku 2 - B Direksaun Y
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Maten DL ).
Figura 4. 24 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 2 – B Direksaun Y ( Karga Mate DL )
C. Portiku F - 6 Direksaun X
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Maten DL ).
Figura 4. 29 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Mate DL )
D. Portiku 4 - A Direksaun Y
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Maten DL ).
Figura 4. 34 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Mate DL )
A. Portiku E - 3 Direksaun X
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu. ( Karga
Moris LL ).
Figura 4. 39 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku E – 3 Direksaun X ( Karga Moris LL )
B. Portiku 2 - B Direksaun Y
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Moris LL ).
Figura 4. 44 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 2 – B Direksaun Y ( Karga Moris LL )
C. Portiku F - 6 Direksaun X
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Moris LL ).
Figura 4. 49 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Moris LL )
D. Portiku 4 - A Direksaun Y
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Moris LL ).
Figura 4. 54 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Moris LL )
Tabela 4. 11 Forsa Horizontal Ba Estrutura Portiku Diresaun X no Y ( Planta Sorin Karuk No Los )
A. Portiku E - 3 Direksaun X
Rezultadu Analiza estrutura portiku E – 3 direksaun X, karga Seismika ( E ) konsidera Esforsu
axial Ba viga de’it, tamba valor husi esforsu transversu no momentu Zero.
B. Portiku 2 - B Direksaun Y
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Seismika E ).
Figura 4. 63 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 2 – B Direksaun Y ( Karga Seimika E )
C. Portiku F - 6 Direksaun X
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Seismika E ).
Figura 4. 67 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Seismika E )
Figura 4. 68 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Seismika E )
D. Portiku 4 - A Direksaun Y
Rezultadu Diagrama Korpu Livre Ba Esforsu Axial, Esfosu Transversu No Momentu.
( Karga Seismika E ).
Figura 4. 72 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Seismika E )
Figura 4. 73 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Seismika E )
B. Portiku 2 – B Diresaun Y
C. Portiku F – 6 Diresaun X
D. Portiku 4 – A Diresaun Y
4.6.2.1. KOLUNA A1
Valor Korelasaun Eixu Y no Eixu X ne’ebé Hatudu iha Tabela 4.25 no Tabela 2.26 Sei hatama Ba
Grafiku Interesaun Koluna Hodi determina Valor ( r ), hatudu iha Figura tuir Mai.
Rezultadu Korelasaun Entre Eixu Y no X ne’ebé hatudu Figura 4.89 hetan rezultadu Maximu liu mak
hanesan tuir mai ne’e :
Tabela 4. 27 Rezultadu Valor “ r “ Momentu Direksaun X, ( Kolom A1 )
Rezultadu Valor r ne’ebé hatudu iha Tabela 4.27 no 4.28 valor r ne’ebé bo’ot liu mak r = 0.017 nune’e
hakerek nain Foti valor r ne’ebé bo’ot liu hodi determina Ratio Armadura Ba Koluna A1.
Ratio Armadura ( 𝜌 )
𝜌=𝑟𝑥𝛽 onde : 𝛽=1
𝜌 = 0.017 𝑥 1 = 0.017
Area Armadura
As = 𝜌 𝑥 𝐴𝑔
As = 0.017 𝑥 400 𝑥 400
As = 2720 mm2
Utilizasaun Armadura D19
2720
𝑛= = 9.598 ~ 12 𝑆𝑡𝑖𝑐𝑘
1 2
4 𝑥 3.14 𝑥 19
4.6.2.2. KOLUNA A2
Tabela 4. 29 Parseiru De Esforsu Axial no Momentu Diresaun X, ( Kolom A2 )
Valor Korelasaun Eixu Y no Eixu X ne’ebé Hatudu iha Tabela 4.29 no Tabela 2.30 Sei hatama Ba
Grafiku Interesaun Koluna Hodi determina Valor ( r ), hatudu iha Figura tuir Mai.
Rezultadu Valor r ne’ebé hatudu iha Tabela 4.31 no 4.32 valor r ne’ebé bo’ot liu mak r = 0.031 nune’e
hakerek nain Foti valor r ne’ebé bo’ot liu hodi determina Ratio Armadura Ba Koluna A2.
Ratio Armadura ( 𝜌 )
𝜌=𝑟𝑥𝛽 onde : 𝛽=1
𝜌 = 0.031 𝑥 1 = 0.031
Area Armadura
As = 𝜌 𝑥 𝐴𝑔
As = 0.031 𝑥 400 𝑥 400
As = 4960 mm2
Utilizasaun Armadura D19
4960
𝑛= = 17.494 ~ 20 𝑆𝑡𝑖𝑐𝑘
1 2
4 𝑥 3.14 𝑥 19
5
KONKLUZAUN NO SUZESTAUN
5.1. KONKLUZAUN
Hafoin halo Analiza no Dimensionamentu Utiliza Metodu Takabeya iha katitulu IV, hakerek nain foti
konkluzaun hanesan Tuir mae ne’e :
1. Seksaun Viga ne’ebé utiliza ba edifisiu refere mak ( 0.2 m x 0.4 m ), Seksaun Koluna mak
( 0.4 m x 0.4 m ).
2. Armadura ne’ebé utiliza ba viga parte Planta Sorin Los no sorin karuk mak ( 10D16) , Parte ida
ne’e hakerek nain kontrola Ratio Armadura “ OK “ no la iha mudansa ba seksaun Ne’ebé iha.
3. Armadura ne’ebé utiliza ba viga parte Planta Klaran mak ( 12D19 ), Parte ida ne’e hakerek nain
kontrola Ratio Armadura “ KO ka Over reinforcement “ tamba ne’e presiza aumenta dimensaun
seksaun karik halo redesign.
4. Armadura ne’ebé Hakerek nain Utiliza ba Koluna A1 mak ( 12D19 ) no Utiliza Ba koluna A2
mak ( 20D19 ).
5.2. SUZESTAUN
Liu husi Trabalhu Final ida ne’e hakerek nain ho laran tomak hakarak sujere buat balun ne’ebe
importante ba dezenvolvimtu siensia enjenaria sivil - Liu liu Ba Estudante Egenharia Civil Hera :
1. Husu ba Estudante Departamentu Enjeñaria Sivil atu bele tau importansia ba Analiza Estrutra
ho Metodu Manual atu nune’e bele haaae ita nia konhesimentu, oinsa bele analiza no hatene
lalaok atuasaun karegamentu iha estrutura. Bele Utiliza metodu automatika ka software maibé
wainhira ita iha ona servisu ruma atu nune’e bele aselera Ita nia servisu.
2. Ho Haraik aan Husu ba Mestre no Lee Nain sira hotu atu fo Kritika no Sujestaun ne’ebe
barak tamba Eskritor Konsiente katak Traballu ida ne’e sei dook husi Perfeitu, nune’e ita
bo’ot sira nia Sujestaun no Kritika bele ajuda hodi dezenvolve liu tan.
5.3. BIBLIOGRAFIA
[ 1 ] M., M. ( 2017 ). ( Apotamentu Aula Materia Analiza Estrutura II ( FECT ), Departamentu EC.
[ 2 ] L., M ( 2016 – 2017 ) ( Apotamentu Aula Materia Betaun Armadu I no II ( FECT ),
Departamentu EC.
[ 3 ] Dr. Edward G. Nawy, P.E ( Beton Bertulang )
[ 4 ] Ir. Ali Asroni, M.T ( Kolom Pondasi Balok “ T “
[ 5 ] CUR serie 4
[ 6 ] SNI 1726 – 2002 ( Gempa )
[ 7 ] Aplikasi Perencanaan Estruktur Gedung Dengan Etabs ( Seri 1 )
[ 8 ] Teknik Estrutur Bangunang Jilid 2
[ 9 ] ACI
[10 ] SNI 03-2847-2002 Beton
[ 11 ] Norma PPIUG – 1983
[ 12 ] Livru Takabeya
ANEXU
4.2. PRE – DIMENSIONAMENTU VIGA NO KOLUNA
DADUS PRINSIPAL :
L =5m
𝛾𝑏 = 24 𝐾𝑁/𝑚 3 ( Tabela 2.3 )
h = 0.12 m ( Espesura Slab )
f’c = 25 MPa ~ 25000 GPa
b = 0.4 d
LL = 2.5 KN/m2 ( Tabela 2.3 )
SDL = 0.5 + 0.21 + 0.11 + 0.24 = 1.06 KN/m2 ( Tabela 2.3 )
Kombinasaun Karegamentu Konsidera = 1.2 DL + 1.6 LL
Batako = 2 KN/m2 ( Tabela 2.3 )
SOLUSAUN :
Karga P ne’ebé influensia husi DL ( Dead Load ), utiliza Ek 2.6
1
DLLaze = ( 2 𝑥 0.12 𝑥 24 𝑥 5 ) 𝑥 2 = 14.4 𝐾𝑁/𝑚
Deskrisaun : Multiplika ba 2, tamba viga ne’ebé indentifika hodi hodi halo dimensionamentu simu
karga Slab husi parte Los no parte Karuk.
Karga P ne’ebé influensia husi SDL ( Supper Dead Load ), utiliza Ek 2.6
1
SDLLaze = ( 2 𝑥 1.06 𝑥 5 ) 𝑥 2 = 9.74 𝐾𝑁/𝑚
Batako = 2 x 4 = 8 KN/m
Kalkulasaun Momentu maksimu ba Viga utiliza diagrama momentu masimu ne’ebé hatudu iha
Figura 2.8.
58.568 𝑥 52
MEd = 14
= 104.586 𝐾𝑁. 𝑚
d = 0.374 m ~ 0.4 m
b = 0.4 x 0.4 = 0.16 ~ 0.2 m
Pre – Dimensionamentu Pilar Utiliza metodu Area influensia Pilar, ne’ebé ninia formulasaun hatudu iha
Ek 2.21 no Ek 2.22.
Solusaun :
Karga P ne’ebé influensia husi DL ( Dead Load )
DLLaze = 0.12 𝑥 24 = 2.88 𝐾𝑁/𝑚 2
𝐾𝑁
PCOMB = (1.2 𝑥 3.94) + ( 1.6 𝑥 2.5 ) = 8.728
𝑚
Dadus Prinsipal
a. Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 55.8 - 59.5 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 55.8 + 59.5 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 29.62 * 5 * ½ * 5 ) – 55.8 + 59.5 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 29.62 * 5 * ½ * 5 ) + 55.8 - 59.5 = 0
( 5RV2 ) – ( 370.25 ) + 55.8 - 59.5 = 0
( 5RV1 ) – ( 370.25 ) – 55.8 + 59.5 = 0
370.25− 55.8+ 59.5
RV1 =
370.25+55.8−59.5 RV2 = 5
5
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 11.7 + 23.4 = 0 ( RH1 * 4 ) - 11.7 - 23.4 = 0
4RHA + 35.1 = 0 4RH1 - 35.1 = 0
RHA = - 35.1/4 RH1 = 35.1/4
RHA = - 8.775 KN RH1 = 8.775 KN
ԐMC = 0
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
( RV2’ * 2 ) – ( q * L * ½ * L ) – 17.9 – 7.98 = 0
( RV2’ * 2 ) – ( 1.92 * 2 * ½ * 2 ) – 17.9 – 7.98 = 0
G. Digrama
( 2RV2’ )Korpu Livre
– ( 3.84 ) – 17.9 – 7.98 = Ba
0 esforsu Transversu No Axial
3.84+ 17.9 + 7.98
RV2’ =
2
RV2’ = 14.86 KN
Figura 7 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku E – 3 Direksaun X ( Karga Mate DL )
a. Barra 1 – 2
Mmax = 73.310X – 14.81X2 – 55.8 Mmax = 73.310 * ( 2.475 ) – 14.81 * ( 2.475)2 – 55.8
X = - 73.310 / -29.62
X = 2.475 m
Deskrisaun : Kalkulsaun Momentu Maximu Ba Barra sira seluk, Maneira Hanesan To’o Hotu :
I. Diagrama Sira.
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 41.36 + 53.552 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 41.36 – 53.55 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 23.71 * 5 * ½ * 5 ) + 12.192 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 23.71 * 5 * ½ * 5 ) – 12.192 = 0
( 5RV1 ) – ( 296.375 ) + 12.192 = 0 ( 5RV2 ) – ( 296.375 ) – 12.192 = 0
296.375 −12.192 296.375 +12.192
RV1 = RV2 =
5 5
RV1 = 56.837 KN RV1 = 61.713 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 7.739 + 17.666 = 0 ( RH1 * 4 ) – 7.739 – 17.666 = 0
4RHA + 25.405 = 0 4RH1 – 25.405 = 0
RHA = - 25.405/4 RH1 = 25.405/4
RHA = - 6.351 KN RH1 = 6.351 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 12 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 2 – B Direksaun Y ( Karga Mate DL )
a. Barra 1 – 2
J. Diagrama Sira.
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 75.56 + 93.189 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 75.56 – 93.189 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 29.62 * 5 * ½ * 5 ) + 17.629 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 29.62 * 5 * ½ * 5 ) – 17.629 = 0
( 5RV1 ) – ( 526.5 ) + 17.629 = 0 ( 5RV2 ) – ( 526.5 ) – 17.629 = 0
526.5 −17.629 526.5 +17.629
RV1 = RV2 =
5 5
RV1 = 101.744 KN RV1 = 108.826 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 15.79 + 31.581 = 0 ( RH1 * 4 ) – 15.79 – 31.581 = 0
4RHA + 43.371 = 0 4RH1 – 43.371 = 0
RHA = - 43.371/4 RH1 = 43.371/4
RHA = - 11.843 KN RH1 = 11.843 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 17 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Mate DL )
a) Barra 1 – 2
J. Diagrama Sira.
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 52.67 + 66.064 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 52.67 – 66.064 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 29.62 * 5 * ½ * 5 ) + 13.394 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 29.62 * 5 * ½ * 5 ) – 13.394 = 0
( 5RV1 ) – ( 370.25 ) + 13.394 = 0 ( 5RV2 ) – ( 370.25 ) – 13.394 = 0
370.25 −13.394 370.25 +13.394
RV1 = RV2 =
5 5
RV1 = 71.372 KN RV1 = 76.728 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 10.717 + 22.148 = 0 ( RH1 * 4 ) – 10.717 – 22.148 = 0
4RHA + 32.865 = 0 4RH1 – 32.865 = 0
RHA = - 32.865/4 RH1 = 32.865/4
RHA = - 8.216 KN RH1 = 8.216 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 22 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Mate DL )
a) Barra 1 – 2
J. Diagrama Sira.
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 23.56 + 25.079 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 23.56 – 25.1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 12.5 * 5 * ½ * 5 ) – 23.56 + 25.08 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 12.5 * 5 * ½ * 5 ) + 23.56 – 25.1 = 0
( 5RV1 ) – ( 156.25 ) +1.52 = 0 ( 5RV2 ) – ( 156.25 ) – 1.52 = 0
156.25 − 1.52
RV1 = 156.25 +1.52
5 RV2 = 5
RV1 = 30.946 KN RV1 = 31.554 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0
ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 9.87 + 4.93 = 0
( RH1 * 4 ) – 9.87 – 4.93 = 0
4RHA + 14.8 = 0
4RH1 – 14.8 = 0
RHA = - 14.8/4
RH1 = 14.8/4
RHA = - 3.7 KN
RH1 = 3.7 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 27 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku E – 3 Direksaun X ( Karga Moris LL )
a. Barra 1 – 2
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 15.266 + 19.762 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 15.266 – 19.762 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 8.75 * 5 * ½ * 5 ) – 15.266 + 19.762 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 8.75 * 5 * ½ * 5 ) + 15.266 – 19.762 = 0
( 5RV1 ) – ( 109.375 ) + 4.496 = 0 ( 5RV2 ) – ( 109.375 ) – 4.496 = 0
109.375 − 4.496
RV1 = 109.375 +4.496
5 RV2 = 5
RV1 = 20.976 KN RV1 = 22.774 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 6.517 + 2.856 = 0 ( RH1 * 4 ) – 6.517 – 2.856 = 0
4RHA + 9.373 = 0 4RH1 – 9.373 = 0
RHA = - 9.373/4 RH1 = 9.373/4
RHA = - 2.343 KN RH1 = 2.343 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 32 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 2 – B Direksaun Y ( Karga Moris LL )
a. Barra 1 – 2
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 22.424 + 27.66 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 22.424 – 27.66 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 12.5 * 5 * ½ * 5 ) + 5.232 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 12.5 * 5 * ½ * 5 ) – 5.232 = 0
( 5RV1 ) – ( 156.25 ) + 5.232 = 0 ( 5RV2 ) – ( 156.25 ) – 5.232 = 0
156.25 −5.232 156.25 +5.232
RV1 = RV2 =
5 5
RV1 = 30.204 KN RV1 = 32.296 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 9.370 + 4.685 = 0 ( RH1 * 4 ) – 9.370 – 4.685 = 0
4RHA + 14.055 = 0 4RH1 – 14.055 = 0
RHA = - 14.055/4 RH1 = 14.055/4
RHA = - 3.514 KN RH1 = 3.514 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 37 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku F – 6 Direksaun X ( Karga Moris LL )
a. Barra 1 – 2
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) – 22.134 + 27.99 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( q * L * ½ * L ) + 22.134 – 27.99 = 0
( RV1 * 5 ) – ( 12.5 * 5 * ½ * 5 ) + 5.856 = 0 ( RV2 * 5 ) – ( 12.5 * 5 * ½ * 5 ) – 5.856 = 0
( 5RV1 ) – ( 156.25 ) + 5.856 = 0 ( 5RV2 ) – ( 156.25 ) – 5.856 = 0
156.25 −5.856
RV1 = 5 RV2 =
156.25 +5.856
5
RV1 = 30.078 KN RV1 = 32.422 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) + 9.322 + 4.434 = 0 ( RH1 * 4 ) – 9.322 – 4.434 = 0
4RHA + 13.756 = 0 4RH1 – 13.756 = 0
RHA = - 13.756/4 RH1 = 13.756/4
RHA = - 3.440 KN RH1 = 3.440 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Figura 42 Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 4 – A Direksaun Y ( Karga Moris LL )
a. Barra 1 – 2
J. Diagrama Sira
Deskrisaun : Forsa Sizailamentu ( V ) Utiliza EK 2.1 no Valor Fator Respons Seismika Utiliza Grafik
Wilayah Gempa 5.
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) + 63.654 + 59.379 = 0 ( RV2 * 5 ) - 63.654 - 59.379 = 0
( RV1 * 5 ) + 123.033 = 0 ( RV2 * 5 ) – 123.033 = 0
( 5RV1 ) + 123.033 = 0 ( 5RV2 ) – 123.033 = 0
− 123.033 123.033
RV1 = 5
RV2 = 5
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) – 84.298 - 27.690 = 0 ( RH1 * 4 ) + 84.298 + 27.690 = 0
4RHA – 111.988 = 0 4RH1 + 111.988 = 0
RHA = 111.988/4 RH1 = - 111.988/4
RHA = 27.997 KN RH1 = - 27.997 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Diagrama Korpu Livre Ba esforsu Axial no transversu, Portiku 2 – B Direksaun Y ( Karga Seimika E )
Diagrama Sira
Dadus Prinsipal
a) Barra 1 – 2
ԐM2 = 0 ԐM1 = 0
( RV1 * 5 ) + 100.605 + 93.978 = 0 ( RV2 * 5 ) – 100.605 – 93.978 = 0
( RV1 * 5 ) + 194.583 = 0 ( RV2 * 5 ) – 194.583 = 0
( 5RV1 ) + 194.583 = 0 ( 5RV2 ) – 194.583 = 0
− 194.583 194.583
RV1 = 5
RV2 =
5
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Viga Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
a) Barra A – 1
ԐM1 = 0 ԐMA = 0
( RHA * 4 ) – 126.256 - 36.895 = 0 ( RH1 * 4 ) + 126.256 + 36.895 = 0
4RHA – 163.151 = 0 4RH1 + 163.151 = 0
RHA = 163.151/4 RH1 = - 163.151/4
RHA = 40.788 KN RH1 = - 40.788 KN
Deskrisaun : Kalkulsaun Reasaun De Apoiu Ba Koluna Sira Seluk Maneira Hanesan Ne’e To’o Hotu.
Diagrama Sira
A. Portiku E – 3 ( Direksaun X )
KOMBINASAUN M AX ( COMB II )
B. Portiku 2 – B ( Direksaun Y )
C. Portiku F - 6 ( Direksaun X )
D. Portiku 4 - A ( Direksaun Y )
KOMBINASAUN M AX ( COMB II )