Está en la página 1de 32

AVALIASAUN DIMENSAUN PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ

EFETIVU NO SPANSAUN NE’EBÉ EFISIENTE BA PONTE


COMORO III HO TIPU BETAUN PRE-ESFORSADU BOX
GIRDER HO NARUK TOTAL 250 METROS

PROPOSTA MONOGRAFIA

Husi:
PEDRO CANISIO WEKE SOARES
NRE: 2015 02 02 038

DEPARTAMENTU ENJEÑARIA SIVÍL


FAKULDADE ENJEÑARIA SIÉNSIA NO TEKNOLOJIA
UNIVERSIDADE NASIONÁL TIMÓR LOROSA’E

DÍLI
JULHO 2020
AVALIASAUN DIMENSAUN PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ
EFETIVU NO SPANSAUN NE’EBÉ EFISIENTE BA PONTE
COMORO III HO TIPU BETAUN PRE-ESFORSADU BOX
GIRDER HO NARUK TOTAL 250 METROS

PROPOSTA MONOGRAFIA

Proposta Monografia ne’e aprezenta ba Departamentu Enjeñaria Sivíl,


Fakuldade Enjeñaria Siénsia no Teknolojia, Universidade Nasionál Timór
Lorosa’e atu kompleta rekizitu akadémiku hodi hakerek monografia ba grau
akadémika Lisensiatura iha Enjeñaria Sivíl.

Husi:
PEDRO CANISIO WEKE SOARES
NRE: 2015 02 02 038

DEPARTAMENTU ENJEÑARIA SIVÍL


FAKULDADE ENJEÑARIA SIÉNSIA NO TEKNOLOJIA
UNIVERSIDADE NASIONÁL TIMÓR LOROSA’E

DÍLI
JULHO 2020
D EKLARASAUN HUSI AUTÓR

Ha’u (Pedro Canisio Weke Soares) deklara katak proposta monografia ho títulu“AVALIASAUN
DIMENSAUN PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ EFETIVU NO SPANSAUN NE’EBÉ
EFISIENTE BA PONTE COMORO III HO TIPU BETAUN PRE-ESFORSADU BOX
GIRDER HO NARUK TOTAL 250 METROS ”, ha’u hakerek tuir ona regra proposta monografia
ba grau lisensiatura iha Enjeñaria Sivíl-UNTL nomós konteúdu sira lós tuir referénsia no akumula ona
ho nia títulu ne’ebé iha. Nune’e aprezenta hodi defende iha seksaun diskusaun.

Díli, loron 14 fulan Julho tinan 2020

Estudante

Pedro Canisio Weke Soares _____________________________________


NRE: 2015 02 02 038
ASEITASAUN HUSI ORIENTADÓR

Hato’o katak proposta monografia ne’ebé dezenvolve no aprezenta husi estudante Pedro Canisio
Weke Soares ho nia títulu“AVALIASAUN DIMENSAUN PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ
EFETIVU NO SPANSAUN NE’EBÉ EFISIENTE BA PONTE COMORO III HO TIPU
BETAUN PRE-ESFORSADU BOX GIRDER HO NARUK TOTAL 250 METROS”, ne’e
hakerek tuir ona regra Proposta monografia ba grau lisensiatura Enjeñaria Sivíl-UNTL no nia
konteúdu sira lós tuir referénsia nomós akumula ona ho nia titulu ne’ebé aprezenta. Nune’e nu’udar
orientadór aseita hodi lori ba seksaun diskusaun iha loron Sexta-feira, 14 fulan Julho tinan 2020

Díli, loron 14 fulan Julho tinan 2020

Aleixo Sarmento, S.T., M. Eng. _____________________________________

Professor Orientadora principal


APROVASAUN

Proposta Monografia ne’ebé dezenvolve husi estudante Pedro Canisio Weke Soares ho nia
títulu“AVALIASAUN DIMENSAUN PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ EFETIVU NO
SPANSAUN NE’EBÉ EFISIENTE BA PONTE COMORO III HO TIPU BETAUN PRE-
ESFORSADU BOX GIRDER HO NARUK TOTAL 250 METROS”, defende ona iha seksaun
diskusaun iha loron Sexta-feira, 14 fulan Julho tinan 2020, ho rezultadu aprovadu. Nune’e aseita hodi
kontinua ba serbisu peskiza no hakerek Monografia.

Díli, loron Sexta-feira, 14 fulan Julho tinan 2020

Panca Júri:

1. Aleixo Sarmento, S.T., M. Eng. _____________________________________

Professor orientadora principal

2. João Fernandes Soares, S.T. Eng.


Primeiru Júri_________________________________________________________________

3. Marcelo Marques, B.CC., M.Sc.


Segundu Júri_________________________________________________________________

Koñesimentu husi:
Diretur Departamentu Enjeñaria Sivíl

Alfredo Ferreira, S.T,. M.Sc;_________________________________________


DEDIKATÓRIA

Monografia ida ne’e atan hau hakarak, dedika ba : Aman Maromak, ba Hau nia Almamater
Universidade Nasionál Timor Lorosa’e. Ba Hau nia Familia Tomak, Especialmente ba hau
nia alin nain 5 ne’ebé hau hadomi, no mos Ba Hau nia Kolega sira hotu.

EPÍGRAFE KA MOTTO:

“ Moris konsiste husi buat rua de’it mak a’at no di’ak,


Depende fali ba ema ida-idak oinsa atu hare”

(Pedro Canisio Weke Soares)


Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

AGRADESIMENTU

Ba dahuluk hau la haluha agradese ba Aman Maromak tanba Aman Maromak mak matenek no siensia
nia hun, Nai hau hakarak husu nafatin ita nia tulun atu haraik espiritu matenek nian mai hau atu hau
bele hakerek hau nia monografia ida ne’e to’o fim, ne’ebe ho nia titulu “AVALIASAUN
DIMENSAUN PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ EFETIVU NO SPANSAUN NE’EBÉ
EFISIENTE BA PONTE COMORO III HO TIPU BETAUN PRE-ESFORSADU BOX
GIRDER HO NARUK TOTAL 250 METROS” , lao ho diak no prepara ona ba peskija monografia
nian. Monografia ida ne’e submete ba atu bele kontinua ba hau nia projetu final ida ne’e sai hanesan
kriteria ida atu hetan grau Lisensiatura iha Departamentu Enjeñaria Sivil, Fakuldade Enjeñaria siesia
no Teknolojia, Universidade Nasionál Timor – Lorosa’e (UNTL).

Nune’e mós eskritor la haluhan hato’o agradese wain ba :

1. Hau nia Apá, Amá ho terus no susar tomak ne’ebe mak imi hasoru, maibe nunka mais iha
liafuan kolen ba sakrifisiu hirak ne’e no kontinua ho vontade tomak hodi suporta nafatin hau
iha kualker situasaun ne’ebe hau hasoru.
2. Hau nia Alin nain 5, Gema, Biski, Morena, Kaka no Selfia ne’ebé hau hadomi, sai hanesan
rasaun mai hau atu halo estudu iha universidade atu nune’e karik iha futuru hau bele hetan
di’ak no sai maun ne’ebe di’ak
3. Sr. Dr. Eng. Ruben Jeronimo Freitas, ST, M.Eng.Sc, nu’udar Dekanu iha Fakuldade
Enjeñeria Siensia no Teknolojia, Universidade Nacional Timor Lorosa’e no nia estrutura
tomak.
4. Sr. Alfredo Ferreira, St, M.Sc. nu’udar Xefe Departamentu iha Enjeñeria Sivil ho nia
estrutura tomak.
5. Sr. Aleixo Sarmento, S.T., M. Eng. nu’udar orientador Prinsipal ne’ebé mak fo ona sujestaun
no orienta hakerek nain durante hakerek trabállu final ne’e ho di’ak.
6. Dosentes hotu-hotu iha Fakuldade Enjeñeria Siensia no Teknolojia, liuliu bá dosentes sira iha
Departamentu Enjiñeria Sivil, ne’ebé mak fahe sira nia matenek durante hakerek nain hala’o
estudu iha fatin fatin no fo sujestaun bárak bá hakerek na’in durante hakerek trabállu final ida
ne’e.
7. Kolega sira iha Departamentu Enjeñaria Sívil anu letivu 2015, no mos bá kolega sira seluk
ne’ebé fó ona apoiu no korazem hodi halo trabállu final ne’e ho di’ak.no to’o nia rohan.
8. Ha’u nia Almamater Universidade Nacional Timor-Lorosa’e (UNTL).

Iha parte ida ne’e mós hakerek na’in espera katak trabállu final ida ne’e bele fó benefisiu, no haklean
liu tan iha siensia Engenharia sívil nian bá hakerek na’in nomós bá lee na’in sira.

Durante prosesu hakerek trabállu Monografia ne’e hakerek nain hetan aijuda husi parte barak mos
tanba ne’e ho haraik an la haluha hakarak hato’o obrigadu wain ba parte sira hotu husi korajen no
aijuda nain sira hotu.

i
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

Díli, loron Sexta-feira, 14 fulan Julho tinan 2020

Autór

ii
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

ÍNDISE

AGRADESIMENTU .......................................................................................................................... I
ÍNDISE ..........................................................................................................................................III
1 INTRODUSAUN..................................................................................................................... 1

1.1. FUNDU PROBLEMA ................................................................................................................ 1


1.2. FORMULASAUN PROBLEMA ................................................................................................... 2
1.3. LIMITASAUN PROBLEMA ........................................................................................................ 2

1.4. OBJETIVU ESTUDU ................................................................................................................ 2


1.5. BENIFISIU ESTUDU ................................................................................................................ 2
2 ENKUADRAMENTU TEÓRIKU ............................................................................................ 3

2.1. DIFINISAUN GERAL P ONTE .................................................................................................... 3

2.1.1. SUPERESTRUTURA PONTE .................................................................................................. 3


2.1.2. SUBESTRUTURA PONTE ...................................................................................................... 3

2.1.3. FUNDASAUN ........................................................................................................................ 3


2.2. KLASIFIKASUN NO T IPU PONTE.............................................................................................. 4

2.2.1. KLASIFIKASAUN PONTE BAZEA BA FUNSAUN ........................................................................ 4

2.2.2. KLASIFIKASAUN PONTE BAZEA BA MATERIAL KONSTRUSAUN ............................................... 5


2.2.3. KLASIFIKASAUN PONTE BAZEA BA T IPU ESTRUTURA............................................................ 5
2.3. BETAO P RE-ESFORSU ........................................................................................................... 6

2.3.1. KONSEPTU BAZE ................................................................................................................. 6


2.3.2. SISTEMA PRE-ESFORSADU ................................................................................................. 7
2.4. FORSA PRE-ESFORSADU....................................................................................................... 8

2.5. LOSS OF PRESTRESS ............................................................................................................ 9


2.6. M ATERIAL BETAUN PRE-ESFORSADU.................................................................................... 9
2.7. KRITERIA P ERFIL BOX GIRDER ............................................................................................ 11

2.8. KAREGAMENTO ................................................................................................................... 12

2.8.1. KARGA PROPRIO/SELF W EIGHT (MS)................................................................................ 12

iii
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.8.2. KARGA MATE ADISIONAL/SUPERIMPOSED DEAD LOAD (MA) .............................................. 12


2.8.3. KARGA TR AFEGU “D” (TD) ................................................................................................ 13

2.8.4. KARGA PEDESTRES (TP) .................................................................................................. 14


2.8.5. KARGA TR AVAUN (TB) ...................................................................................................... 14
2.8.6. KARGA ANIN ( EW )........................................................................................................... 15

2.8.7. KARGA SISMICA (EQ)........................................................................................................ 15


3 MÉTODOLO JIA PESKIJA ......................................................................................................... 16
3.1. LOKALIZASAUN PROJ ETU .................................................................................................... 16

3.2. REKOLLIA DADUS ................................................................................................................ 17

3.2.1. DADUS EXISTING BRIDGE.................................................................................................. 17


3.2.2. DADUS REDIMENSION AMENTU ........................................................................................... 18
3.3. DADUS M ATERIAL ESTRUTURA ............................................................................................ 19

3.3.1. BETAUN PRE-ESFORSADU ................................................................................................. 19


3.3.2. ARMADURA BETAUN PRE-ESFORSADU .............................................................................. 19
3.4. M ÉTODOLOJIA PESKIZA (FLOW CHART)............................................................................... 20
3.5. M ÉTODU ANALIZA DADUS (FLOW CHART) .......................................................................... 21
REFERÉNSIA NO BIBLIOGRÁFIA .................................................................................................. 22

iv
1
INTRODUSAUN

1.1. FUNDU PROBLEMA


Konstrusaun Ponte sai hanesan parte husi facilidades infrastrutura ida ne’ebé iha papel inportante
tebes ba aspektu oi-oin iha moris lor-loron komunidade nian. Tamba funsaun ponte mak hanesan,
konekta ou liga fatin ida ba fatin seluk bainhira iha obstaklu no dezafiu hanesan, mota, rai naruk, nst.
Atu nune’e komunidade sira bele hala’o moris lor-loron ho di’ak, hanesan, hodi produtu ba merkadu,
ba eskola, ba visita fatin ruma, nst. Nune’e bainhira ezistensia estrutura ponte iha fatin ida bele garante
komunidade sira nia movimentu atu asessu ba sistema transporatsaun iha aspektu ekonomiku, sosial
no kultura.

Cidade Dili nudar Capital Timor-Leste, ezisti ona Ponte rua ne’ebé konstrui ho Prestressed concrete
ho tipo Box Girder, mak hanesan Ponte Presidente B. J. Habibie no Ponti Comoro III.
Ponte Comoro III rasik liga estrada Delta ba Ria-hun, Comoro no sai hanesan dalan alternativa hodi
prevene problema engrrafamentu, promove atividade ekonómiku no kontribui ba dezenvolvimentu iha
kapital Dili, Ponti Comoro III rasik konstrui mos husi Prestressed concrete ho tipu Box Girder, naruk
total 250 metrus no fahe ba span 6 ho pilar 5 no abutment 2, naruk span ida-idak 2@33.7 m+4@45 m.

Ho ezistensia pilar ne’ebé barak karik sei difukulta mota atu suli ho di’ak, hodi nune’e bele fo ameasa
ba estrutura ne’e rasik no mos ba komunidade sira ne’ebé hela iha mota laran no mota ninin. Alende
ida ne’e estrutura ponte refere la efisiente tamba eziste pilar ne’ebé barak.

Ho rasaun sira iha leten maka hamosu redimensionamenta ba estrutura ponte comoro III ho span 5,
pilar 4 no abutment 2
hodi nun’e ho modifikasaun ba estrutura ponte comoro III ne’e rasik espera katak bele resolve
problema sira mensiona iha leten, no dezenvolve komunidade no Nasaun doben Timor-Leste,
espesialmente iha kapital Dili nia moris iha aspektu oi-oin, hanesan ekonomiku, sosial no kultura.
Ne’e duni iha traballu final ida ne’e, aternativu ne’ebe foti mak, AVALIASAUN DIMENSAUN
PERFIL BOX GIRDER NE’EBÉ EFETIVU NO SPANSAUN NE’EBÉ EFISIENTE BA
PONTE COMORO III HO TIPU BETAUN PRE-ESFORSADU BOX GIRDER HO NARUK
TOTAL 250 METROS. hodi nune’e Ponte Prestressed Concrete ho tipu Box Girder ne’ebé konstrui
espera katak bele efisiente, efetivu no seguru duni atu konstrui.
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

1.2. FORMULASAUN PROBLEMA


Bazeia ba fundu ne’ebe iha leten hakerek nain hakarak halo formulasaun ba problema mak hanesan
tuir mai ne’e :
1. Hare husi impaktu inudasaun tuir kondisaun mota Comoro persisa hamenus total pilar
ne’ebé eziste iha ponte Comoro III atu nune’e bele hamosu ponte ho tipu Prestressed
Concrete box girder ida ne’ebé efisien no efetivu, no mos bele fo espasu ne’ebé luan liu tan
ba mota atu sulin
2. Analisa spansaun ne’ebé obtimal ba PC Box Girder ne’ebé obtimal no efisiente ba ponte ho
naruk total 250 metros.
3. Analisa dimensaun perfil PC Box Girder ne’ebé obtimal, atu nune’e bele hetan planeamentu
ba superstrutura ponte ho tipu PC Box Girder ne’ebé efisiente.

1.3. LIMITASAUN PROBLEMA


Ba parte traballu final ida ne’e hakerek nain hakarak halo limitasaun ba prolema mak hanesan tuir mai
ne’e :
1. Analiza de’it ba superstrutura ponte
2. Analiza la inklui pavimentasaun.
3. Laiha esplikasaun konaba metodu konstrusaun ne’ebé uza ba konstrusaun superstruktur ponti
PC Box Girder
4. Laiha diskusaun klean konaba Abutmen no Pilar ponte nian.

1.4. OBJETIVU ESTUDU


Objetivu husi peskiza ida ne’e mak :
1. Hamenus total pilar ne’ebé eziste iha ponte atu nune’e bele hamosu Prestressed Concrete
Bridge ida ne’ebé efisien no efetivu.
2. Atu fo espasu ne’ebé luan liu tan ba mota atu suli ho di’ak, atu nune’e labele fo amiasa ba
komunidade sira hela iha mota ninin no mos ba estrutura ne’e rasik.
3. Atu hetan planeamentu superstrutura ne’ebé efisien no efetivu.

1.5. BENIFISIU ESTUDU


Bénefisiu peskiza ba hakerek traballu final ida ne’e mak hanesan tuir mai ne’e :
1. Atu hetan planeamentu estrutura ponte ida ne’ebé efisien no efetivu
2. Atu fo espasu ne’ebé luan liu tan ba mota atu suli ho di’ak, atu nune’e labele fo amiasa ba
komunidade sira hela iha mota ninin no mos ba estrutura ne’e rasik.
3. No benefisiu ba hakerek nain maka bele fo konhesementu ida ne’ebé naton konba oinsa
planu superstrutura ponte ida ne’ebé fisien no efetivu.

2
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2
ENKUADRAMENTU TEÓRIKU

2.1. DIFINISAUN GERAL PONTE


ponti mak hanesan estrutura ida ne’ebé mak konekta ou liga estrada no fatin ida ba fatin seluk bainhira
iha obstaklu no dezafiu hanesan, mota, rai naruk, nst. Alende ne’e estrutura ponti mos sei fahe ba parte
tolu mak hanesan :
a. Superestrutura Ponte
b. Subestrutura ponte
c. Fundasaun
2.1.1. SUPERESTRUTURA PONTE
Superestrutura ponte mak hanesan estrutura ponte ida ne’ebé simu diretamente karga sira ne’ebé
iha hanesan, karga mate, karga mate adisional, karga trafego, karga pedestres nst.
Parte husi Superestrutura sira mak hanesan :

a. Trotoar
b. Laje
c. Girder
d. Diafragma
e. Bearing
2.1.2. SUBESTRUTURA PONTE
Subestrutura ponte mak hanesan parte ida ne’ebé mak nia funsaun atu simu karga sira husi
superestrutura atu tranfere fali ba fundasaun.
Parte husi Subestrutura sira mak hanesan :

a. Abutmen
b. Pilar/Pier
2.1.3. FUNDASAUN
Fundasaun mak hanesan strutura ida ne’ebé nia funsaun atu simu karga hotu-hotu atu transfere
fali ba rai.

3
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.2. KLASIFIKASUN NO TIPU PONTE


2.2.1. KLASIFIKASAUN PONTE BAZEA BA FUNSAUN
Klasifikasaun ponte bazea ba nia fuansaun fahe ba klasifikasaun 3 mak hanesan tuir mai ne’e :
a. Ponte Rodaviarias ( highway bridge )

b. Ponte Ferroviarias (railway bridge )

c. Ponte Pedonais/Pedestres (Pedestrians )

4
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.2.2. KLASIFIKASAUN PONTE BAZEA BA MATERIAL KONSTRUSAUN


Klasifiakasaun ponte bazea ba material konstrusaun fahe ba klasifikasaun 5 mak hanesan tuir
mai ne’e :
a. Ponte Ai (Log Bridge )
b. Ponte Betaun ( Concrete Bridge )
c. Ponte Betaun Pre-esforsadu ( Prestressed Concrete Bridge )
d. Ponte Aço ( Steel Bridge )
e. Ponte Kompostu (Compossite Bridge )

2.2.3. KLASIFIKASAUN PONTE BAZEA BA TIPU ESTRUTURA


Klasifikasaun ponte bazea ba tipu estrutura fahe ba parete 6 mak hanesan tuir mai ne’e :
a. Ponte Plat ( Slab Bridge )
b. Ponte Girder ( Girder Bridge )
c. Ponte Trelisa ( Truss Bridge )
d. Ponte Arku ( Arch Bridge )
e. Ponte Suspensa ( Suspension Bridge )
f. Cable Stayed Bridge

5
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.3. BETAO PRE-ESFORSU


2.3.1. KONSEPTU BAZE
Betaun mak hanesan elementu konstrusaun ida ne’ebé konsiste husi kombinasaun material
hanesan be, agregadu grosu no finu, no simentu. Betaun iha forsa kompresaun be’ebé boot
maibé iha forsa trasaun naton de’it. Forsa trasaun betaun varia husi 8% to’o 14% husi
forsa kompresaun betaun ne rasik, maibé besi/armadura hanesan material ida ne’ebé iha
forsa trasaun ne’ebé bo’ot, ne’e duni bainhira halo kombinasaun entre betaun ho armadura
ba material konstrusaun bele hetan estrutura ida ne’ebé forsa tamba forsa kompresaun sei
resiste husi betaun no forsa trasaun sei resiste husi armadura. Kombinasaun husi betaun no
armadura hanaran betaun armadura, ne’eduni sai hanesan konseptu baze ba betaun pre-
esforsu.

Iha estrutura ne’ebé nia naruk span liu huis 25 metros, struktur betaun armadu normal
ladun bele atu resiste tensaun fleksaun, ne’ebé bele nakfera iha area ne’ebé tensaun
flesaun, forsa sisallamentu no forsa torsaun ne’ebé bo’ot, mosu nakfera iha betaun armadu
kauza husi non compatibility iha tensaun sira (regangan-regangan ) husi betaun no
armadura, ho kazu ne’eduni mka mosu dezenvolvimentu material foun hanaran “Betaun
Pre-Esforsu”

Lalaok husi Betaun pre-esforsu mak, premeru fo uluk forsa kompresaun ba estrutura ho
objetivu atu halakon no hamenus forsa trasaun internal, atu nune’e nakfera iha betaun bele
halakon, forsa compresaun ne’ebé fo ho meus dada axial iha span.

Iha konseptu 3 ne’ebé bele uza hodi esplika no analisa karakteristika baze husi betaun pre-
esforsu mak hanesan tuir mai ne’e :

a. Konseptu primeiru, sistema pre-esforsu atu mudah betaun sai material ida
ne’ebé elastiku
b. Konseptu segundu, sistema pre-esforsu halo kombinasaun betaun ho besi
koalidade aas (baja mutu tinggi)
c. Konseptu terseiru, sistema pre-esforsu halo balansu ba karga sira ne’ebé iha.

6
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.3.2. SISTEMA PRE-ESFORSADU


Atu fo presaun ba betaun pre-esforsadu iha sistema 2 mak hanesan tuir mai ne’e :
a. Antes (Pre -tensioning), iha sistema pre-tensioning fo uluk tensoens ba
tendon antes fui betaun, ho meus angkur fiu/besi pre-esforsu ba abutmen
hafoin fui betaun. No bainhira betaun to ona nia tempu, mais ou menus loron
28 bele ona husik/tesi fiu pre-esforsadu husi butment hafoin forsa pre-
esforsadu bele ona transfere ba betaun.

b. Depois (Post-Tensioning), sistema post-tensioning dalabarak halo iha


kampo, iha sistema post-tensioning tendon forma uluk iha nia fatin depois
foin fui betaun, no bainhira beton toos no to ona nia tempu, foin dada
strand/fiu tendon uza makaku iha abutment, depois iha abutment ida seluk
sabi metin no angkur strand/fiu uza parfusu. Hafoin Forsa sei transfere husi
angkur ba betaun no tendon sei halo forma parabola hodi ankontese presaun
radial .

7
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.4. FORSA PRE-ESFORSADU


Forsa pre-esforsadu P determina bazea ba prinsipiu mekanika sira hanesan tuir mai ne’e :
a. Viga retangular ho suporta simples bainhira transfere forsa pre-esforsadu ba, viga refere sei
infrenta tensaun kompresaun hanesan tuir mai ne’e :

b. Viga retangular ho suporta simples bainhira transfere forsa pre-esforsadu no karga


distribuida ba, hodi hamosu momentu iha viga refere. No viga sei infrenta tensaun sira
hanesan tuir mai ne’e :

c. Tensaun Konpresaun ne’ebé kauza husi forsa pre-esforsadu mais karga distribuida halo
kapasidade kompresaun viga atu simu forsa esternal menus. Ne’e duni armadura pre-
esforsadu/tendon tenki koloka iha sentru gravidade massa nia okos no iha L/2 viga. Ne’e
duni viga infrenta tensaun sira hanesan tuir mai ne’e :

8
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.5. LOSS OF PRESTRESS


Loss of prestress hanesan prosesu ida ne’ebé forsa pre-esforsadu menus ka lakon sorin balu bainhira
transfere forsa pre-esforsadu ne’e rasik ba estrutua ho tipu betaun pre-esforsadu.
Loss of Prestress rasik sei fahe ba parte rua, mak hanesan loss of prestress tempu badak no loss of
prestress tempu naruk, hanesan imagen tuir mai ne’e

.
2.6. MATERIAL B ETAUN PRE-ESFORSADU
d. Betaun
Betaun mak hanesan material ida ne’ebé halo kombinasaun entre be, agregadu grosu no
finu no simentu, dalaruma amenta tan ho material aditif bainhira persija. Forsa betaun
ne’ebé lolos bele hatene bainhira to’o ona nia tempu mais ou menus 28 dia.
Iha betaun pre-esforsadu persija tebes betaun koalidade bo’ot/a’as, geralmente persija f’c
6000 psi (41.369 Mpa).

e. Armadura
Armadura ne’ebe uza ba betaun pre-esforsadu iha modelu 3 mak hanesan tuir mai ne’e :
1. Wires, geralmente uza ba betaun pre-esforsadu ho sistema Pre-tensioning. Wires ne’ebé
uza ba betaun pre-esforsadu tuir espesifikasaun ASTM A 421 ho tensaun trasaun ( fp )
entre 1500-1700 Mpa, ho diameter 3-8 mm

9
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2. Fiu ( strand ), tipu ida ne’e dalabarak uza iha betaun pre-esforsadu ho sistema Post-
Tensioning. Tuir kriteria ASTM A 416 nia tensaun trasaun entre 1750-1860 Mpa ho
diameter 7,9-15,2 mm

3. Barras (Bars ), tipu ida ne’e mos dalabarak uza ba betaun pre-esforsadu ho sistema Pre-
tensioning. No nia spesifikasaun tuir ASTM A 722 no nia tensaun trasaun fp ) entre
1000-1100 Mpa ho diameter 8-35 mm

10
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.7. KRITERIA PERFIL BOX GIRDER


a. Minimun Thickness Web
Tabela 3.4.1 Minimun Thickness Web
Minimun Thickness Web Informasaun
La ezisti tendon
200 mm
Ezisti duct ki’ik
250 mm
Uza tendon ho strand 12.5
300 mm
Fatin pengangkuran
350 mm

b. Minimun Thickness top flange


Tabela 3.4.2. Minimun Thickness top flang
Distansia entre Web Minimun Thickness top flange

175 mm
Menus husi 3 m
200 mm
Entre 3 m – 4.5 m
250 mm
Entre 4.5 m – 7.5 m

c. Minimun Thickness bottom flange


Minimun Thickness bottom flange box girder = 125 mm

11
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.8. KAREGAMENTO
2.8.1. K ARGA PROPRIO/SELF WEIGHT (MS)
Karga proprio mak hanesan todan material multiplika ba volume baterial ne’e rasik no mos amenta ho
elementu estrutural no non-estrutural sira seluk.

2.8.2. K ARGA MATE ADISIONAL/SUPERIMPOSED DEAD LOAD (MA)


Karga mate adisional ( Super Dead Load ) mak hanesan karga elementu non-estrutural sira ne’ebé
eziste iha ponte ne rasik. No nia kuantidade sei aumenta iha futuru. Elementu non-estrutural sira
partense ba Karga mate adisional mak hanesan tuir mai ne’e :
a. Asfaltiku betaun ho mahar 100 mm sei aumenta ba tempu tuir mai.
b. Be nalihun ho a’as 50 mm bainhira drainase lafunsiona ho di’ak
c. Tiang eletrisidade ( light ) ho todan 0.1 kN/m

12
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.8.3. K ARGA TRAFEGU “D” (TD)


Karga trafegu “D” konsisti husi karga uniforme (Uniformly Distributed Load), UDL no karga
konsentrada (Knige Edge Load), KEL hanesan iha imagen.
UDL ho intensidade q (kPa) no nia kuantidade bazea ba naruk L ne’ebé fo karga ba, hanesan formula
tuir mai ne’e :
q = 8 kPa ba L ≤ 30 m
q = 8*(0.5+15/L) ba L > 30 m

no KEL nia intensidade p = 44 kN/m


fator karga dinamis (Dinamic Load Allowance ) ba KEL fo basea ba formula iha kraik :
DLA = 0.4 ba L≤ 50 m

DLA = 0.4 – 0.0025*(L – 50) ba 50 < L < 90 m


DLA = 0.3 ba L ≥ 90 m

Karga unforme QTD = q*(B+5.5)/2


Karga konsentrada P TD = (1+DLA)*p*(B+5.5)/2

Medida faixa trafegu B

13
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.8.4. K ARGA PEDESTRES (TP)


Palanu trotoar iha ponte atu nune’e trotoar bele simu karga pedestres
Area trotoar ne’ebé simu karga pedestres A (m2 ) A = bt *L
Trotoar nia luan bt (m)

Karga moris uniforme ba trotoar ba A ≤ 10 m2 q=5


ba A 10 m2 < A ≤ 100 m2 q = 5-0.033*(A-10)
ba A > 100 m2 q=2

Karga ne’ebé simu husi trotoar no tranfere ba ponte QTP = q*bt

2.8.5. K ARGA TRAVAUN (TB)


forsa travaun konsidera serbisu iha distansia 1.8 metrus husi superfise ponti nian, no nia kuantidade
depende ba distansia/naruk total ponti nian (Lt ), hanesan formula tuir mai ne’e :

Forsa travaun, TTB = 250 Kn ba Lt ≤ 80 m


Forsa travaun, TTB = 250+ 2.5*( Lt – 80 ) kN ba 80 < Lt < 180 m
Forsa travaun, TTB = 500 kN ba Lt ≥ 180 m

Legan thd. Titik berat box Girder, y = 1.8 + ta + ya


Mahar kamada asfaltiku ta (m)
Distansia husi titik berat ba superfise perfil box girder y (m)
Karga Momentu kausa husi forsa travaun M = TTB*y

14
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

2.8.6. K ARGA ANIN ( EW )


Karga uniforeme iha superfise ponti causa husi karga anin ne’ebé hu’u kareta iha ponti leten sura ho
formula hanesan tuir mai ne’e :
Karga Anin Tew = 0.0012*Cw *(Vw )2 kN/m

Kofisiente Atrito Cw
Velocidade anin planu Vw m/s
Parte husi kareta ne’ebé anin hu’u maka parte sorin husi kareta no nia distansia husi superfise ponte
maka (h) = 2 m, no distansia entre roda maka (x) = 1.75 m
Tranfere karga anin ba superfise ponte Qew = (1/2*h/x*Tew )*2 kN/m
Naruk vaun ponte L m

2.8.7. K ARGA SISMICA (EQ)


Forca sismica vertikal iha ponte sura ho forga gravitasaun multiplika ba 0.1 (0.1*g)

Forca gravidade g = 9.81m/s2


Karga sismica vertikal planu TEQ = 0.1*Wt
Todan total husi ponti konsiste husi karga proprio ho karga adisional

Wt = (QMS+QMA )*L kN
Karga sismica vertikal QEQ = TEQ /L kN/m

15
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

3
MÉTODOLOJIA PESKIJA

3.1. LOKALIZASAUN PROJETU


Metodolojia Peskiza hanesan métodu ida ne’ebé utiliza ba peskiza problema ruma, materia,
indikasaun, akontesimentu ka seluk ho meius sientífiku hodi rezulta resposta ne’ebe bele
responsabiliza. Elabora dadus bazeia ba lokalizasaun ne’ebé define ona iha Ponte Comoro III, liga
diresaun Delta –Tasi tolu ho naruk Total 250 metros no luan 11.55 metrus, tipu ponte PC Box Girder
Bridge ho total vaun 6, lokaliza iha Comoro, Dom-Aleixo, Dili, Timor-Leste hanesan imagen hirak
tuir mai ne’e:

16
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

3.2. REKOLLIA D ADUS


3.2.1. D ADUS EXISTING BRIDGE
a. Dadus geral
Naran nia ponte : Comoro III
Lokalizasaun Ponte : Comoro, Dom-Alexo, Dili, Timor-Leste
Tipu Ponte : Prestressed Concreate Box Girder Bridge
b. Dadus Tekniku
Ponte nia naruk : 250 m, ho Span 6 (33.7 m, 45 m, 45 m, 45 m, 45 m, 33.7 m)
Ponte nia Luan : 11.55 m Using two-cell box girder
Estrada nia luan : 3.5 m ho (1 jalur, 2 arah )
Trotoar nia luan :2x1m

17
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

3.2.2. D ADUS R EDIMENSIONAMENTU


a. Dadus tekniku
Ponte nia naruk : 250 m, ho Span 5 ( 42 m, 55 m, 55 m, 55 m, 42 m )
Ponte nia luan : 11.55 m Using two-cell box girder
Estrada nia luan : 3.75 m ho (1 jalur, 2 arah )
Trotoar nia luan :1x2m
Modifikasaun ka redesign estrutura ponte mak hanesan hatudu iha imagen tuir mai ne’e:

b. Interpretasaun a’as husi box girder ( h )


Determina ( h ) bazea ba formula tuir mai ne’e :

L/30 < h < L/15

18
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

3.3. DADUS MATERIAL ESTRUTURA


3.3.1. B ETAUN PRE-ESFORSADU
a. Kualidade betaun pre-esforsadu box girder : K-500
b. Rezistensia kompresaun betaun pre-esforsadu ( fc’) : fc’= 0.83*K/10 = 41.5 Mpa
c. Modulu Elastisidade betaun Pre-esforsadu ( Ec ) : Ec = 0.043*wc1.5 *√fc’= 35669.973 Mpa
d. Koefisiente poisson ( υ ) : 0.2
e. Modulo Cisilhamentu ( G ) : G = Ec/(2*(1+υ)) = 14682.489 Mpa
f. Tegangan ijin
Geralmente iha sistema Pre-tensioning no Post-tensioning meus ne’ebé uza atu kontrolu ka
verifika tensaun iha rua mak hanesan, Transfer no Service.
Bainhira iha tempu Transfer otas betaun foin mak loron 14 neduni forsa betaun iha de’it 80%,
hanesan formula tuir mai ne’e: fci’ = fc’ * 80% = 41.5*0.8 = 33.2 Mpa
1. Tegangan ijin bainhira Transfer
 Kompresaun fci = 0.6 * fci’ = 0.6 * 33.2 = 19.920 Mpa
 Trasaun fci = 0.25 * √fci’ = 0.25 * √33.2 = 1.441 Mpa
2. Tegangan ijin bainhira Service
 Kompresaun fci = 0.45 * fci’ = 0.45 * 33.2 = 14.940 Mpa
 Trasaun fci = 0.5 * √fci’ = 0.5 * √33.2 = 2.881 Mpa

3.3.2. ARMADURA BETAUN PRE-ESFORSADU


a. Tipu Strands Uncoated 7 wire super strands ASTM A-416 grade 270
b. Yeild Strenght strands fpy = 1580 Mpa
c. Tensile Strenght strands fpu = 1860 Mpa
d. Nominal diameter Strands 0.0127 m
e. Steel area of strands Ast = 0.00009871 m2
f. Minimum Breaking Load strands P bs = 183.7 kN
g. Total cabel iha tendon ida 20 kabel
h. Diameter selbung ideal 0.084 m
i. Luas tampang strands 0.00188 m2
j. Breaking Load one Tendon P b1 = P bs *20 cabel = 3674 kN
k. Modulus elastisidade strands Es = 190000 Mpa
l. Tipu Dongkrak VSL 19

19
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

3.4. MÉTODOLOJIA PESKIZA (FLOW CHART)

Hahú

Identifika fatin

Estudu Literatura Rekolla Dadus

Livru sira no Dadus Primáriu no


Internet Dadus Sekundáriu

Analiza dadus ho
estandarte SNI ba ponte

Revizaun no Avaliasaun
Rezultadu Planeamentu

Konkluzaun no
Sujestaun

Remata

20
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

3.5. MÉTODU ANALIZA DADUS (FLOW C HART)

Hahu

Rekolha Dadus PC Box


Girder

Preliminar desain
estrutura PC Boc Girder

Karegamentu

Analisa Superstrutura
No
uza SAP 200 v14 no CIS
Bridge v21

Analisa Loss of Prestress

Kontrolu

Ye
s

Konkluzaun

REMATA

21
Avaliasaun Dimensaun Perfil box girder ne’ebé Efetivu no Spansaun ne’ebé Efisiente ba Ponte
Comoro III ho tipu Betaun Pre-esforsadu box girder ho naruk total 250 metros

REFERÉNSIA NO BIBLIOGRÁFIA

22

También podría gustarte