Está en la página 1de 49

TRADUCCION EN MAYA

abigaeto : okol wakax wáa abstracto : ma’ chika’ani’,

a : a, hunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ ba’alche’o’ob. istikyah u na’ata’al

bix u huum ich maayae’ bey abismo : taam abuchear : awat t’aan

xan ich káastlan t’aan. ablandar : ts’u’uts’ukin, abuela : chiich

a (hacia) : ich, ichil sulbankúun abuelo : nool

a lado : tséel abobar : hap chi’, náay óol abultar : tuchkiin

a que : asta abocar : náats’al abundancia : ya’ab

ababol : k’uyche’ (x) (papaver abochornar : ooxol, chokoh óol abundar : ya’abtal

rhoeas) abogar : áantah aburrir : nak óol

abajo : kaabal, kaabah, yáanal, abolengo : ch’i’ibal acá : waye’, weye’

yáanah abolir : luk’s, tseel acabar : ts’o’ok, xu’ul

abalanzar : puul, píikch’iin abollar : bool academia : u nahil tu’ux ku

abandonar : p’aat, xúun p’aat abonar : bo’ol p’aax much’tal máako’ob u

abandono : p’aat abono (para tierra) : ba’al, ku yohelo’ob ya’ab ba’al.

abanicar : pikil, pikit ts’a’abal ti’ lu’um utia’al u acaecer : úuchul

abanico : pikit (x) ma’alobtal. acampar : u p’áatal máak he’elel

abaratar : éems tohol, kabulkun aborigen : wi’it’, maaya wíinik wáa wenel ti’ k’aax.

tohol aborrecer : p’eek acanalar : meen yáam

abarcar : bak’paach, méek’, abortar : éems aal acaparar : méek’táan

méek’táan aborto : éemel aal acariciar : báay

abarrotar : chuup abotonar : k’al nook’ acarrear : púut

abarrote : ba’alo’ob ku ko’onol abrasar : tóok acaso : beey wale’

ku hach k’abéetchahal. abrazar : méek’, lóoch acatar : u’uy t’aan

abastecer : ts’aa ba’ax k’abéet abrazo : lóoch, méek’ acaudalado : ayik’al

abatir : pul kaabal, lúubs abrevar : ts’aa uk’ul acceder : óot

abdicar : p’aat, cha’ abreviar : chichankúun, kóom acceso : beh, hool

abdomen : nak’, chuun nak’ ts’íib accidentar : u yúuchul loob

abecedario : u ts’íibil tuláakal abrigar : teep’, baal accidente : loob

huum ku ya’ala’al ken t’aanak abrigo (prenda) : nook’il ke’el acción : péek

máak. abrir : he’, he’bik acechar : ch’eeneb

abeja : kaab, yik’el kaab (apis abrochar : k’aal acedar : pah, su’uts’

mellifica) abrumar : nak óol acedera : abalkan (rumex

abejorro : holom, báalam kaab abundancia : yaab, pik’taan acetosa)

(apis bombus) absceso : chu’uchum acedía : chuhkal

abertura : hool, pa’al, xiik absorber : xuuch, chu’uch acedo : paah

abierto : he’ek’ab, he’epaha’an aceptación : heeh


acometer : k’óoch acuario : u un’ukul tu’ux ku admirable : hak’ óolal

acomodar : tsool ts’a’abal kayo’ob. admirar : hak’ óol

acompañante : láak’inah acuartelar : u k’a’alah waacho’ob admitir : k’aam

acompañar : láak’in tu mahilo’ob. adobado : makkuum, áakat

acondicionar : utskin acuático : ha’il adobar : pak’ xa’ak’

aconsejar : tsol xikin acuchillar : loom adobe : pak’ lu’um

acontecer : úuchul acudir : taal, náats’al, biin adobo : pak’ xa’ak’

acoplar : nuup acuerdo : ch’a’ nu’uk tumen adoctrinar : ka’anbes

acordar : k’a’ahal ba’al tuláakal. adolescencia : táankelemil (h),

acordarse : tuukul acumular : mool, muuch’ lo’bayanil (x)

acorralar : k’aal acuñar : no’oxkin adolescente : táankelem (h),


acortar : kóomkin acurrucarse : mochtal lo’bayam (x)

acosar : áalkab paach acusar : tak pool, tak ho’ol adoptar : ch’a’

acostar : chitaal, chitaah achacoso : mantats’ k’oha’an adorar : yaakun

acotar : koot achatar : yuuch’ adormecer : weens

acostumbado : suk’taah achiote : k’uxub, kiwi’ (bixa adornar : hats’utskin, hats’utskun

acre : si’ih orellana) adorno : p’oot

acrecentar : ya’abkun, achocar : chook’ adueñarse : tia’altal

nohochkun adán : yáax xiib yóok’ol kaab. adular : leets’

acreditar : uts adaptar : tsool adulterar : heel, k’eex

acreedor : máak ku ts’ik he’ adecuar : éet k’alap adulterio : okol ts’iis

ba’axak p’axbile’ adelantar : táanilkun adulto : nohoch máak, nohoch

acribillar : ts’ots’op loom adelante : táanilkun wíinik

acróbata : máak ku xíinbal adelgazar : bek’echkun advertir : a’al

yóok’ol hunt’i’in suum. ademán : béech’ k’ab, éets’ aerolito : chamal xnuuk

acta : hu’un ku ts’íibta’al tu p’a’as. afanar : meyah yéetel ki’imak

yóo’lal hunp’éel ket t’aan además : bey xan óolal

ichil hunmúuch’ máako’ob. adentro : ich, ichil afecto : yaakun

activar : t’aab, hoop adeudar : p’aax afeitar : ts’iik

activo : sáak’óol, t’a’ah adeudo : p’aax afeminado : ch’upul xiib

acto : beet, meent adherir : taak’ afición : uts tu yich, uts tu t’aan

actualmente : behla’e’ adiestrar : ka’ansah, suukkin afilado : yeh

actuar : beet adinerado : ayik’al afilar : haa’

actuacion : beet, meent adiós : ka’a xi’itech afinidad : chika’anil


actualizar : túunbenkun adivinar : na’at afirmar : haah, haahkun

actuar : meentbil he’ ba’axake’ adivino : na’at (h), na’at (x) afirmación : haah
aflicción : yah óol agro : k’áaxil ahuyentar : p’u’us, toohol

afligido : tuukul, yah tu yool agrura : chuhkal aire : iik’

afligir : oks yah agua : ha’ aislar : p’aat, hóok’es

aflojar : cha’, waach’ agua salada : ch’och ha’ ají : iik (capsicum annuum)

afónico : ma’as kaal aguacate : oon ajonjolí : sikil p’uus

afuera : táankab, paachil aguacatero : oon che’ (persea ajustar : p’elechkun, p’iiskun

agachar : t’uchkin americana) ajusticiar : kiims, xot k’iin

agalla de pez : bu’ul aguacero : cháak al lado : tséel

agarrar : ch’a’, maach, cháach aguado : áak’al, áak’al che’, al principio : yaaxil

agave : kih ha’achi’ ala : xiik’

agave mezcalero : kiiw (agave aguador : bisah ha’ (h) alabar : ki’iki’ t’aan
potatorium) aguantar : muk’yah alacrán : síina’an (buthus

agazapar : mot’kin aguar : húulha’, ha’ach’kun occitanus)

ágil : péeka’an, sáak’óol agüero : tomoh chi’, tomok chi’, álamo : kóopo’ (populus nigra)

agitador : máak ku káahsik tomox chi’ alarife : meen pak’ (h)

ba’ate’il aguijón : yaach alargar : chowakkin, chowakkun,

agitar : chiik, yúuk águila : kóot (aquila chrysaetos) siik

aglomerar : much’kiin, mulkiin agudo : yeh alarido : táah awat, chi’ibal ok’ol

aglutinar : taak’, tsaay aguililla : koos alba : píik’ sáas, sáastal

agobiar : ka’anal aguja : púuts’ albahaca (silvestre) : kakaltuun

agonía : pa’ muuk’ aguja (para hamaca) : kayche’ (x)

agonizar : tu’upul, muk’yah agujerear : po’pot, ho’hol albañil : meen pak’ (h)

agorar : tomoh chi’, tomox chi’ agujero : hool albarrada : koot

agotar : xuup, ts’o’ok agutí : tsuub alborotar : awat, huum

agradar : ki’imakkun óol ahí : te’elo’ albino : chak lóol

agrario : k’áaxil (h), k’áaxil (x) ah (interjección) : ah albur : buul

agravar : yaahtal ahogar : bul ni’, kup iik’ alcalde : halach wíinik u nohchil

agravio : a’alah ba’al, pooch’il ahora : behla’e’ kaah

agredir : loox, ba’ate’el ahorcajar : hets’ méek’ alcancía : u nu’ukulil u ta’aka’al

agregar : ya’abkun, nuup’ ahorcarse : hektal taak’in

agresivo : kaxan ba’a (h) ahorcar : hich’ kaal, bits’ kaal alcanzar : chuuk, nak’paach

agriar : su’uts’kin, pahkun ahorrar : líik’es, ta’ak alcohólico : máak sen ya’ab u

agrio : pah ahorro : t’áal k’u’ káaltal

agricultor : kolnáal (h), kolnáal ahuehuete (árbol) : ha’bin alcoholismo : káaltalil


(x), meehi k’áax (taxodium macronatum) aldaba : k’alab

agrio : su’uts’, pah ahumar : buuts’kin aldea : chan kaah


alegrar : ki’imakkun óol aligerar : séebkun, lep’ óol alumno : kaanbah (h), he’

alegre : ki’imak óol alimentación : tséen hanal máaxak ku bin tu nahil xook

alegría : ki’imak óol alimentar : tséen, tsaa hanal utia’al u kaanbale’.

alejar : náachkun alimento : hanal, o’och alzar : ch’úuy, líik’es

alemán : alemkáan wíinik alinear : tohkin allá : tolo’, te’elo’, ti’i

alemán (idioma) : alemkáan alisar : báay, hi’, yúul allanar : táaxkun

t’aan alistar : líik’es allí : ti’i, te’elo’, tolo’

alemana : alemkáan (x) aljibe : chuulu’ ha’, chultun amabilidad : utsil

Alemania : Alemkáan alma : píixan, óol amable : uts

alentar : ch’a’ iik’, múus iik’, ch’a’ almacenar : ta’ak, kuup amado : yaakuna’an, óota’an

óol almanaque : tsolk’in amaestrado : ka’anbesa’an


alepusa : p’aay, p’ah almeja : ch’ulam amaestrar : ka’anbes

alfabeto : u ts’íibil tuláakal huum almíbar : ch’uhuk amamantar : ts’aa chu’uch

ku ya’ala’al ken t’aanak almidón : cha’ak amanecer : píik’il, sáastah

máak. almizclero (rata) : p’u’us amansar : suukkin

alfabetización : ka’ansah xook almohada : k’áan pool, k’áan amante : weey (h), k’eech (x)

yéetel ts’íib ho’ol amapola : k’uyche’ (x) (papaver

alfabetizar : ka’ansah xook yéetel almorzar : hanal, hanah rhoeas)

ts’íib almud : muut amar : yaakun

alfarería : u kúuchil tu’ux ku almuerzo : hanal, hanah, o’och amargar : k’áahkun

ko’onol wa ku meyahta’al alocar : chokokin pool amargo : k’áah

k’at. alojar : k’am u’ula’ amarillarse : k’aank’antal,

alfarero : máak ku meyahtik k’at alpargata : xanab, xanab k’éewel k’aank’anchahal

alfiler : púuts’ yan u pool alquilar : ts’aa mahan amarillo : k’an, k’aank’an

alforja : oot’el sáabukan alquiler : u tohol mahan amarillo claro : sam k’aan

alforza : wuuts’il nook’ alrededor : bak’ paach amarillo medio : k’anil k’aan

algo : wa ba’ax alterar : k’eex, heel amarrar : k’aax

algodón : taman, piits’ alteza : u ka’analil amarre : k’aaxil, k’aaxih

(gossypium herbaceum) altillo : búu’tun, káakab amasar : ya’ach’, xa’ak’

agitar : book’ altivo : ka’anal óol ambición : ts’íibol, poochtal

aguien : wa maax alto : ka’anal, ka’anah ambicionar : ts’iibol, poochtal

algún : hayp’éel altura : u ka’analil ambidextro : ka’amatil k’ab

alguno : wa maax aludir : k’a’as ambiente : tuláakal ba’al yaan

alguna : wa hayp’éel alumbrar : sáaskun, huul yóok’ol kaab.


alianza : much’bal, much’bah ambos : tu ka’atulil, le ka’peel

aliento : múus iik’, yooxol chi’ ambular : xíinbal, xíinbah


amenazar : sahakkun, ts’aa sahak anaranjado : chak k’an anona : óop, poox (anona glabra)

amenizar : ki’ óol anatomía : u xookil u wíinklil anotar : ts’íib

amerindio : máasewal máak. ansia : taak, ts’íibol, k’áat

amígdala : p’aakil kaal, bu’ulil anca : p’u’uk iit, bak’el iit antaño : úuchben

kaal anciano : ch’iha’an, noxiib, anteanoche : áak’ab ka’ohe,

amigo : amikoo biyeho áak’ab ka’awheh.

amigos (plural) : amikoo’ob ancho : kóoch anteayer : ka’ohe, ka’awhe

amistad : uts bisbah yéetel he’ anchura : kóoch u táan antebrazo : k’ab

máaxake’. ¡anda ve! : ¡xeen! anteceder : k’ab

amnistía : u sa’asa’al u si’ipil andar : xíinbal, xíinbah, máan anteponer : bin táanil

máak. anegado : búulul anterior : táanil


amo : yuum, yuumil, ts’uul anegar : buul, búulul antes : táanil, táanih, yáax

amodorrarse : chich wenel, anexar : taak’, nuup anticipar : yáaxkun, paybe’enkun

t’uubul u wenel máak. anglicano : íinglese’ wíinik antifaz : u piixil ich

amoldar : u beeta’al hunp’éel anglosajón : íinglese’ wíinik antiguamente : ka’ach úuchih

ba’al he’ex u nu’ukulil tu’ux angosto : un’ut’ antigüedad : úuchbenil

ts’a’abale’. ángulo : ti’its’, tu’uk’ antiguo : úuchben, laab

amonestar : k’eey, táah t’aan anhelar : ts’íibol, yaanyan antojo : ts’íibol, pooch

amontonar : mulkin, muchi’kin anidar : k’u’ankil, meen k’u’ antorcha : tah che’

amor : yaah, yaakunah anillo : ts’ipit (x) anudar : k’aax, mook, hook’

amoratarse : éek’kume’ental, ánima : píixan, óol anular : xu’uls, ts’o’oks

ée’puk’e’ental. animal : ba’alche’ anunciar : k’a’ay, a’al

amordazar : k’ax chi’ animal doméstico : aalak’ anzuelo : lutsub, hok’ob

amortajar : tep’ kimen animales (plural) : ba’alche’o’ob añadir : tsaay

amparar : kalan, kanan animar : lep’ óol, lep’ óolal añejar : úuchbental

ampliar : kóochkin, nohochkin ánimo : óol añejo : úuchben, laab

amplificar : nohochkin, kóochkin aniquilar : xu’uls, chéehs añicos : xéexet’al

amplio : kóoch aniversario : noh k’iin, k’iin añil : ch’ooh

ampolla : xaak, p’ool k’aaba’ año : ha’ab, tun

amputación : xoot, luk’s ano : iit, mool, chuun apaciguar : hets’kun

amputar : xoot, xoot’ anoche : áak’abhil, ok’onhih, apachurrar : peech’, pupuch’,

amurallar : k’aal bak’ paach o’niak yaach’

analfabetismo : máako’ob ma’ u anochecer : áak’abtal, apadrinar : máak ku bisik huntúul

yohlo’ob xooki’. ée’hoch’e’ental, chanpaal ok ha’ wáa huntúul


analfabeto : máak ma’ u yohel ée’same’ental, ok’nak kíin máak utia’al u ts’o’okol u

xook mix ts’íibi’. anolar : nóol beel.


apagar : tuup aplastado : yaach’ apropiar : tia’alint, ch’a’

apalear : nóok haats’, táah haats’ aplastar : peech’, puuch, yaach’, aprovechar : k’abéetkun,

apañar : maach, ch’a’ maax k’a’ana’ankun

aparador : u nu’ukul tu’ux ku aplaudir : papax k’ab, lalah k’ab aproximación : náats’al, húuts’ul

ye’esa’ah koonol. aplauso : papax k’ab aproximar : huuts’, naats’

aparato : nu’ukul aplicar : ts’aabil ba’al yóok’ol apto : ma’alob

aparear : nuup, ts’iis uláak’. apuesta : buul

aparecer : chíikpahal, hóok’ol, apodo : k’aaba’ apuntalar : táak che’, tóohche’

tíip’il apolillar : u k’uux yik’el che’ wáa apuntar : tuuch’ub, e’es

aparentar : chéen tu menkubah, nook’. apuñalar : loom

chéen tu tuus aporrear : p’uuch apurar : séebkun, lep’ óol,


apartar : haats, huuts’, kóol aportar : ts’aa chichkun

aparte : hunpáay aposentar : ts’aa tu’ux wenel aquél : lelo’

apasionar : uts tu yich máak aquello : lelo’

apaste : káat aposento : u k’áasil nah aquella : lelo’

apatía : ma’ óolal apostar : u buul máak yéetel aquí : te’ela’, waye’

apedrear : ch’iin ku meenta’al taak’in. aquietar : hets’kúun

yéetel tuunich. apoyar : hets’kun, nakkun arado : yiik

apellido : a’ake apoyo : tóohche’, áantah araña : am

apenar : yahkun óol, subtal apreciar : yaakun, yaabil arañar : la’ach

apenas : istikyah, istakyah aprecio : yaakunah arar : buuk’

apendejar : sat óol aprehender : chuuk, maach, árbol : che’

apéndice : u ni’ polok chooch cháach arbusto : che’ ku hóok’ol u k’ab

apertura : he’, chúunpahal, aprehensión : chuuk tak tu chuun.

káahal aprender : kaanbal, kaanbal arcabuz : ts’oon

apesgar : peets’, ts’aal aprendido : kanik arcilla : kat

apestar : tu’ aprendiz : kaanbal (h) arco iris : chéel

apestoso : tu’ apresar : chuuk, maach, peets’ archivar : ta’ak

apetecer : ts’íibol, taak, k’áat apresurar : chichkun, séebkun, archivo : u kúuchil tu’ux ku

apetito : taakil hanal lep’ óol ta’aka’al wáa ku líi’sa’al

apicultor : máak ku meyahtik apretón : chich maach, kan hu’uno’ob.

kaab. maach arder : elel

apicultura : meyahil kaab, aprisa : séebal, tu séebal ardilla : ku’uk, p’eex (sciurus

kanáanil kaab, kaláanil kaab aprisionar : k’aal poliopos)


apisonar : koh lu’um wáa beh aprobación : haah, haahkun ardor : hach chokoh, elel

aplanar : táaxkun aprobar : haah, haahkun arena : sa’am, u lu’umil k’áa’náab


arete : tuup arrojar : ch’iin, puul así : beey, beya’, beyo’

árido : bóoh tikin, bobóohki arrollar : wuuts’, koots’ asidero : xikin, ook, k’ab

arisco : k’o’ox arroyo : beel ha’ asiento : k’áanche’

aristócrata : ayik’al, halach arrugar : yuuch’, yaach’ así como : he’ebix

wíinikil arruinado : hostil así es : beey

arma : ts’oon arrumbado : naats’ba asir : máach, cháach

armadillo : weech (dasypus arruinar : k’askun, huut, óotsikun asma : k’aak’as se’en, kok se’en

novemcintus) artesanía : u meyah máako’ob ku asmático : wíinik yaan kok se’en

armadura de madera : beel ch’o’ meentko’ob ba’alobb yéetel ti’

armazón : wíinkil, wíinklil u k’abo’ob bey xan yéetel u asociar : much’kin

aroma : ki’bok mehen nu’ukulo’ob. asolear : hayk’iin


arquear : wuuts’, looch, p’uun artesano : máak ku meentik asomar : chíikpahal, tíip’il

arraigar : táabal, tak’moots ba’alo’ob yéetel u k’ab bey asombrar : kak’ óol, ha’as óol

arrancar : hook, hoots’, t’ook xan yéetel u mehen asperjar : líil ha’, wiits’

arrasar : táaxkun, míis nu’ukulo’ob. áspero : hihixkil, po’opo’ox,

arrastrado : hiilaal artificial : ba’al menta’an tumen to’och

arrastrar : hiil, kóol wíinik. aspirar : ch’a’ iik’, múusiik’

arrear : k’a’am t’anbil wáa asa : xikin, ook, k’a asqueado : may taak u xeh

hats’bil ba’alche’o’ob. asado : póoka’an, k’áak’ ta’an asquear : taatak xeh

arrebatar : tóok pay, háan pay asaltar : ookol astilla : u xéexet’al che’, tuunich

arreciar : k’a’aamtal asar : k’áak’at, póok, tóok wáa uláak’ ba’alo’ob

arreglar : utskin, ma’alobkin ascendencia : ch’i’ibal astillar : xiixkun

arrepentirse : yah óol, k’a’a’hal ascender : na’akal astuto : may hach yaan u na’at

iik’ asco : p’eek asumir : ch’a’, k’aam

arrestar : k’al asear : ch’óoch’, míis, púus asunto : beel

arriar : éems asentar : kukin, hets’kun, akkun asustar : ha’as óol

arriba : ka’anal, yóok’ol asentir : haahkun atacar : k’óoch

arribar : kóohol, k’uchul, u’ul aserradero : kúuchil tu’ux ku atado : k’aaxal

arribo : k’uchul. u’ul, kóohol xo’otol che’. atajar : k’áas ho’ol, xóot’ ho’ol

arriesgar : péek óol aserrín : ma’ay che’ atajo : xot’ beh

arrimado : naats’ba asesinar : kiimsah, kíimsah atar : k’aax

arrimar : naats’, huuts’, taak’ asesino : máak ku kiimsah, atarantado : saatal óol

arrinconar : nakkun, ts’aa nak’lik kiimsah may atarantar : sat óol

arrodillar : xolkin, xóol píix asesor : máak ku tsol nu’uk atardecer : t’úubul k’iin, bin k’iin
arrogante : ka’anal paakat, k’áak’ aseverar : haahkun atascar : k’aal, ts’oop

ich asfixia : ku’upul iik’, xu’ulul iik’


ataúd : máaben tu’ux ku bisa’al auge : u hach ma’alobtal máak avispón : holom, xuux kaab

mukbil huntúul kimen. wáa he’ ba’axake’. avivar : t’aab, hoop

ataviar : utskin augurar : tomoh chi’, tomok chi’, axila : xiik’

atemorizar : sahakkun tomox chi’ ayer : ho’oleh, ho’olheak

atender : ts’aa óol, u’uy aullar : uyok’ol chi’ibal peek’ ayuda : aantah

ateo : mina’an ki’ichkelem yuum aullido : awat yok’ol ba’alche’ ayudar : aantah

ti’ aumentar : ya’abkun, nohochkun ayunar : su’uk’in

aterrizar : háayal, éemeh, éemel aunque : kex ayuno : su’uk’in

atestar : chuup, buut’, chook’ aunque sea : kex teech azabache : boox

atestiguar : haahkun aura (zopilote) : ch’oom azahar : loot pak’áal

atinar : tsaay; na’at aureola : peet azar : binak, buul


atisbar : ch’eeneb aurora : tu taal u sáastal azotar : haats’

atizar : péeks k’aak’, huts’ ausente : biha’an, ma’ kula’ani’, azote : haats’

náahche’, much k’áak’ mina’an azotea : u táaxil u yóok’ol pak’ik

atole : sa’ autobús : wawa nah

atole ritual : áak sa’ autóctono : wayile’, weyile’ azteca : wach wíinik

atolladero : ts’ots’opkil, autoridad : nohochil kaah azúcar : ch’uhuk, asukaar

ts’ots’opkih autorizar : cha’abal azucarar : ch’uhukkin

atollar : ts’óopol, k’áalal avanzar : táanichahal, máan azul : ch’ooh

atónito : hak’a’an óol táanil azul cielo : sam ch’ooh

atontar : sat óol avaro : ts’u’ut azul marino : boox ch’ooh

atorar : k’aal, leech ave : ch’íich’ azul turquesa : tuunich ch’ooh, k

atormentar : to’otop avejentar : teek ch’íihil, póot ’áak’ ch’ooh

atracador : ookol ich kaah (h) ch’íihil azuzar : chu’uy

atraer : naats’, taas aventar : puul, píik ch’iin b : b, ka’ap’éel le ts’íib he’ela’ he’

atragantar : hak’ab, ku’uchul avergonzar : sublakkun, bix u huum ich maayae’ bey

atrancar : no’oxche’, tóohche’ sublakkin xan ich káastlan t’aan.

atrapar : chuuk, maach averiarse : k’astal, k’aschahal baba : k’aabankil chi’, lúulankil

atrás : paachil, paachih averiguar : k’áat chi’, káatpéeks babear : k’aabankil chi’, lúulankil

atrasar : xaankun, p’áatal paachil avicultor : may ku meyahtik (x), babosa (insecto) : iisíil

atravesar : k’atkun kaaxo’ob (h) baboso : máak hach ku choh u

atrevido : ko’ avisar : u ts’a’aba yohéeta’al lúul, ku ya’ala’al xan ti’ máak

atropellar : héentan, naktáan hunp’éel ba’al. mina’an u na’at.

atuendo : nook’, búuk avispa : xuux (vespa vulgaris) bacín : u kúuchil tu’ux ku kutal ta’
aturdir : sat óol avispa roja : bobo’te’ máak.

avispero : xuux, paak’ xuux bacinica : ch’eneb iit


bache : hool barda : koot belleza : ki’ichpanil, hats’utsil

bagazo (de henequén) : ta’kih barrenar : poot bello : hats’uts, ki’ichpan,

bagre : lu’, boox kay barrer : míis ki’ichkelem

bailador : óok’ot (h-), óok’ot (x-) barriga : nak’ bendecir : tsíits ha’

bailar : óok’ot barrigón : p’uruxnak’ benévolo : uuts, uts máak

baile : óok’ot barril : p’úul bermejo : k’aan chak

bajar : éemel barro : k’at besar : ts’u’uts’

bajareque : kolóohche’, báscula : p’iisib beso : ts’u’uts

kolóoxche’ base : chuun, chuun pak’, iit bestia : ba’alche

bajo : cabal, taam basilisco : tóolok biblioteca : kúuchil tu’ux ku

bala : yóol ts’oon bastante : ya’ab ts’a’abal ya’akach xokbil


Balancán : Baálamk’aan (lugar de bastón : xóolte’ hu’uno’ob.

jaguares y serpientes) basura : sohol bíceps : muuk’ k’ab, muuk’il k’ab,

balancear : úumbal basurero : u nu’ukulil u ts’a’abal miis k’ab

baldío : xtokoy sohol wáa u kúuchil tu’ux ku bicicleta : t’íinchak’ háanchak’

balido : u yawat taman pu’ulul. balak’ ook

balompié : báaxal kóocha’, batalla : ba’ate’il bicho : ik’el

kóocha’ wóolis batallar : ba’ate’el bien : ma’alob, uts

bambolear : takchalak, chíikba batata : íis (ipommea batatas) bienestar : ma’alob kuxtal

banano : ha’as bate : che’il haats’ bifurcación : xa’ay

banco : k’áanche’ batea : u nu’ukul tu’ux ku bigote : me’ex, k’ono’ch

bandido : ookol (h-) yúuchul p’o’ bikini : kul eex

banquillo : k’áanche’ batear : haats’ bilingüe : ka’ap’éel t’aan

bañar : isíim batida (cacería) : p’uuh bilis : k’aah, k’an chik’in

bañarse : ichkíil batir : book’ billete : ju’unil taak’in

baño : ichkíil baúl : baas biografía : u ts’íibil u kuxtalil

bar : nah tu’ux ku ko’onol yéetel bautismo : oka’, ok ha’ huntúul máak.

ku yu’uk’ul ba’ax ku bautizar : oka’, ok ha’ bistec : tsahbi bak’

káalkunsik máak. bautizo : oka’, ok ha’ bizco : ts’eeb

barajar : xa’ak, xa’ak’kun bazar : kúuchil u yúuchul koonol blanco : sak

barato : ma’ ko’ohil bazo : yal peek’ blancura : sakil

barba : me’ex bebé : chaanpal blando : o’olkih, bi’bi’ki

barbacoa : píib beber : uk’ul blanquear : sakkun

barbero : k’oos (h) bebida : uk’ul, uk’uh blanquillo : he’, e’el


barbilla : no’och becerro : bees blasfemar : pooch’il

barco : cheem bejuco : aak’ blasfemia : pooch’, pooch’il


bloquear : k’al beh, wa’akuns borracho : kala’an brecha : t’úut’ul beh

boa : och kaan (boa constrictor borrar : tuup breve : kóom, ma’ xaani’

occidentalis) borrasca : cháak hach k’a’am briago : kala’an

bobo : hahap chi’, meehen kee yéetel u yiik’el. bribón : k’aas, loob

boca : chi’ borrego : taman brillante : léembal, léets’bal

bocado : níich bosque : k’áax, nukuch k’áax, brillar : hoop, léembal, léets’bal

bocanada : p’u’uk ka’anal k’áax brillo : léembal, léets’bal

bochorno : ooxol, choko iik’ bostezar : haayab brincar : síit’, puul, p’iit

boda : ts’o’okol beel botar : puul, ch’iin, píik ch’iin brinco : síit’, puul, p’iit

bodega : u kúuchil wáa u nahil botica : u nahil koonol ts’aak, u brindar : uk’ul tu yóo’lah uláak’

tu’ux ku ta’aka’al ba’alo’ob. nahil wáa u kúuchil tu’ux ku máak


bofe : soorot’, sot’ot’ meenta’al yéetel ku ko’onol brisa : yik’al k’áak’náab

bofetada : xiik lah ts’aako’ob. británico : íinglese’ wíinik

bofetear : laah boticario : meen ts’aak (h), kon brocado : chuuyil nook’ yéetel

bola : wóolis ts’aak (h) k’an taak’in

bolsa : chíim, pawo’, sáabukan botija : p’úl nu’ut’ yéetel wóolis. brocal : chi’, chi’ ch’e’en

bolso : sáabukan botiquín : u nu’ukul u bisa’al wáa brocha : chan míis ku meyahtia’al

bollo : wool, wóolis u li’isa’al ts’aak. u bo’onol pak’

bombero : tup k’áak’ (h) botón (de flor) : úuntulis broma : báaxal

bomitar : k’uux, p’eek bovéda : pak’ tu’ux ku mu’uku bromear : báaxal, p’a’as

bonanza : kukupkil kimen bronquio : soorot’, sot’ot’

bondad : utsil boxeador : loox (h) brotar : tóop’, xíitil, hóok’ol,

bonete (planta) : k’úumche’, boxear : loox, loxbáah tóop’ol

k’úunche’ boxeo : loox brote : k’u’uk

bonito : hats’uts, ki’ichkelem (h), bozal : hool ni’ bruja : wáay (x)

ki’ichkelen, ki’ichpam (x) bragueta : hool tu táan u nook’ brujo : wáay (h)

boquete : hool xiib wáa xch’uup bruñir : yúul

bordado : chuuy brama : u k’iini táan u bruto : ba’alche’, tsíimin

bordador : chuuy (h), chuuy (x) báaxlaantkuba ba’alche’o’ob. buche : tsuuk, chíin

bordar : chuuy bramar : awat, áakam budin : ch’uhuk meenta’an yéetel

borde : chi’ u xuul waa ba’ax, bramido : áakam u xéexet’al ch’ujuk waah.

haal branquia : bu’ul, úul buen : ma’alob, uts, ki’

borbotar : popok’ look, pok’os brasa : chúuk, náaxche’ bueno : ma’alob

look, lookankil bravo : ts’íik buey : xiibil wakax (bos indicus)


boreal : xaman, ti’ xaman braza : sáap bufón : chi’ik

borrachera : káaltal brazo : k’ab buho : tunkuruchu, kulte’


buitre : chak pol ch’oom caca : ta’ calcinar : ta’ant

bulla : huum, ya’ab t’aan cacao : kakaw cálculo : mehen tuunich ku yantal

bullicio : huum, t’aan cacarear : totohk’e’ tu beel u wiix máak.

bullir : look, óomankil caceria : ts’oon, p’uuh caldo : k’aab, ha’il

burbuja : óom cachetada : pe’ lah, pa’ lah calentar : k’íin, chokokiin

burdel : u nahil tu’ux ku yúuchul cachete : p’u’uk calentura : chokwil, chokwih

ts’iis. cachorro : aal, mehenil Calkiní : Kalk’iin (lugar de la

burdo : poopox, tóotol cachucha : p’óok garganta del sol)

burgués : ayik’al máak cacique : halach wíinik, tatich, cálido : chokoh, k’iilkab

burla : p’a’as, baaxal t’aan batab caliente : chokoh, k’iilkab

burlar : p’a’as cacto : múul callar : mak chi’


buscar : kaxan cadáver : kimen calle : beel

buzo : mak ku meyah tu taamil cadera : t’eet’ callo : t’aaham

ha’ wáa ich k’aa’náab. caducar : úuchbental, ch’iihil calma : kukupkih, heets’

c : c, óoxp’éel le ts’íib he’ela’ he’ caer : lúubul, báanal, húutul calmar : heets’ kuup, ch’een

bix u huum ich maayae’ bey café (color) : chukwa calor : ooxol

xan ich káastlan t’aan. café : káapeh (caffea arabica) calostro : yáax k’aab yiim ko’olel

cabal : chúuka’an, p’elech cagada : ta’ wáa ch’upi ba’alche’ ku ts’aik

cabalgar : nat’ tsíimin, xiimbal cagar : ta’ ti’ u yaal.

yóok’ol tsíimin caimán : áayin (crocodillus calumnia : líik’sah t’aan, a’al

caballero : ts’uul linnaeus) ba’al, a’al t’aan

caballete : ho’ol nah che’ caja : máaben, ba’as calumniar : líik’sah t’aan, a’al

caballo : tsíimin cajete : lak, k’at ba’al

cabaña : paasel cajón : máaben calvo : k’olis, t’ooroch

cabañuelas : xok k’iin cal : ta’an calza : no’ox

cabaret : u nahil tu’ux ku káaltal calabaza : k’úum (cucurbita pepo) calzado : xanab

yéetel ku yóok’ot máak. calabazo : k’úum, chúuh calzar : ts’aa xanab, taak’ xanab

cabecilla : poolil, ho’olil calabozo : k’alab che’, k’alab calzón : eex

cabello : tso’ots, tso’otsel pool, máaskab calzoncillo : kul eex

tso’otsel ho’ol calambre : lot’ kéeh cama : ch’aak

caber : he’ u páahtal u yokol ti’ calamidad : noh yah camada : pakab

uláak’ ba’ale’. Calan : Kalam (Coralillo) cambiar : heel, k’eex

cabeza : pool, ho’ol calandria : sak chíik cambio : heel, k’eex

cabo : ho’ol, ni’, iit, xuul, ts’ook, calar : k’uup, háat k’up caminar : xíimbal, xíinbah
yala’ calavera : baakel pool camino : beh

cabra : xuulubil taman calcañal : tuunkuy camino habitado : beel


camisa : kóoton caña de azúcar : sak’ab, ch’uhuk carmín : chak chak, hach chak,

camote : íis (ipommea batatas) sak’ab seen chak

Campeche : Kaanpeech (lugar de caña de maíz : halal cárcel : k’alab máaskab

serpientes y garrapatas) cáñamo : k’uuch carcoma : bis

campesino : kol náak (h), kol náal cañarroza : sak’ab kool cardenal : chak ts’íits’ib

(x) caño : beel ha’ cardo : múul

campo : k’áax, kol caoba : punab, cardón : múul (opuntia tunicata)

can : peek’ capa : yáal carga : kúuch

cana : sak tso’ots, sak pool capacitar : ka’ans, ka’anbes carne : bak’

canalera : wach’ iit, k’áaxil capar : u xo’otol u ye’el u keep carne de cerdo : u bak’el k’éek’en

canasta : xaak, xúuxaak ba’alche’ wáa may carne de conejo : u bak’el t’u’ul
canasto : xúux, xúuxaak caparazón de tortuga : aakbal carne de cordero : u bak’el

cancha : u kúuchil u báaxta’al capataz : maayol taman

boola’ wáa wóolis. capital : taak’in, noh kaah carne de gallina : u bak’el kaax

canción : k’aay capitán : nohochil carne de guajolote (pavo) : u

Cancún : Kaank’uun (Lugar de la capón : mina’an u ye’el u keep bak’el úulum

serpiente de oro) capullo : úuntulis, úunturis carne de res : u bak’el wakax

candela : k’aak’, kib cara : ich carne de serpiente : u bak’el

candente : chakhole’en carabina : ts’oon kaan

caníbal : mak ku haantik u yéet carcajada : awat che’eh carne de venado : u bak’el kéeh

máakil. caracol : huub; úurich carnero : xiibil tamaan (ovis aries)

canino : peek’, peek’il carapacho : sóol, maak carnicero : kon bak’ (h)

canjear : k’eex carbón : chúuk caro : ko’ok

canoa : cheem carcajada : che’eh, jaja’ che’eh, carpintería : u kúuchil u

cansar : ka’anal k’a’am che’eh, awat che’eh meenta’al ba’alo’ob yéetel

cantar : k’aay carcomer : néet, nóot’, níich’, che’

cántaro : p’úul biis, sib carpintero : pool che’ (h), men

cantidad : ya’ab, ya’abach, carecer : mina’an ba’alo’ob (h), yéetel che’

ya’abil, nohochil carga : kuuch, k’óoch carrera : áalkab

cantil (animal) : wol poch’ cargado : kuuchan carretera : beh, noh beh

cantina : kúuchil tu’ux ku ko’onol cargar : kuuch, k’óoch carrillo : balak’

yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku cargo : kuuch carrizo : halal

káalkuntik máak. caricia : báay carta : ts’iibil hu’un

canto : k’aay caridad : máatan, síih cartílago : muun bak, muumun


caña : híim, ch’uhuk híim caries : hoolol koh, laab koh bak

cariño : yaakun cartucho : yóol ts’oon


casa : nah, taanah, otoch cedro : k’u’che’ cero : mixba’al

casamiento : ts’o’okol beel cegar : ch’óopchahal, ch’óopkin cerúmen : ta’ xikin

casar : ts’o’okol beel ceguera : ch’óopil, ch’óoptal cervatillo : aal kéek

cascabel : tsáab ceiba : ya’axche’ cervato (venadito) : aal kéek

cáscara : paach, sóol ceja : motón cervicio : kúul kaal, pachkab

cascarón : sóol he’ Celectún : Seleektuun (espanto cerrado : k’aal’an

casco : maay de piedra) cerrar : k’aal, ch’oot, maak

casi : óolak, óoli’, ta’aytak, k’as celeste : ka’an cerro : pu’uk, wiits, múul

caspa : ta’ pool célibe : ma’ ts’oka’an u beeli’ cerro pequeño : búu’tun

casta : ch’i’ibal cementerio : kúuchil tu’ux ku cerveza : cheba, seerbéesa

Castamay : K’áast’aamay (Lugar mu’ukul kimeno’ob. cesar : háawa, ts’o’ok, ch’éen


dónde la gente se ataja) cena : ook’in hanal césped : su’uk

castaño : chukwa cenar : u hanal máak oka’an k’iin cesto : xáak, xúuxak

castellano : káastlan wíinik cenit : chúumuk ka’an, chúumuk chac mool (gladiatorio) : chak

castellano (idioma) : káastlan k’iin mo’ol

t’aan ceniza : ta’an chachalaca : baach

castigar : haats’, toop cenote : ts’ono’ot champiñón : kuuxum

Castilla : Káastlan centinela : may ku kalan Champotón : Chak’anpeten

castillo : nukuch nah centrar : ts’aa chúumuk wáa (región de la sabana)

castrar : u tse’elel u ye’el u keep ba’ax chamuscar : sóon k’áak’, léets’

ba’alche’ wáa xiib centro : chúumuk, táan chumuk, chaparro : kaabah, p’okox

catán : ayim kay ts’u’ chapear : haran ch’aak, kool

catar : túunt cenzontle : sak chíik chapeo : haran ch’aak, kool

catarata : sak t’ah, buy ich ceñidor : k’ax nak’, hichnak’ chapotear : bok’ol ha’, báaxal ha’

catarro : se’en ceñir : k’aax, heep’, hiich’, t’iin chapulín : máas, sit’riyo

catástrofe : loob cepillar : ho’och, púus, súus chaquiste : wéel

cátedra : kaans, kaanbes cepillo : púus charal : tsak’

catorce : kanlahun cera : lokok, iis charco : ha’ akakbal ti hunp’éel

caudillo : nohchil cerca : naats’ k’oom

caverna : áaktun, sahkab cerca (muro) : suup’ charla : tsikbah, tsikbal

caza : ts’oon, chuuk cercar : k’al paach, bak’paach, chasco : tuus

cazador : ah ts’oon, máak ku bin suup’, koot chato : mach’

ts’oon, p’uuh wáa chuuk. cerco : suup’, koot chaya : chaay

cazar : ts’oon, p’uul, chuuk cerdo : k’éek’en Chetumal : Chaktumen (encima


cebar : tséen, polokkin, polokkun cerebro : ts’o’om de la ciénega roja)

cebú : wakax yan u p’uus cerillo : hiri’ich hoop chicle : cha’, yiits ya’, cha’ach
chico : chan, chichan, mehen choza : paasel cinturón : k’axab nak’

chicote : hunp’éel chan suum chubasco : k’a’am cháak círculo : wóolis

chich haxa’ani yéetel chuchería : ba’al ma’ ko’ohi’ ciricote : k’óopte’

ts’aba’an u yook utia’al u chueco : k’eech, k’eechel, cirio : nohoch kib

yúuchul haats’ k’eek’ech, loochol, looloch ciruela : abal

chicotear : haats’ chuleta : ch’ala’at yaan u bak’el cita : t’aanbail; k’iin ku

chicharrón : yoot’el k’eek’en tia’al u jaant máak. ya’aliko’ob yan u yilkuba

tsaha’an tia’al jaantbi. chulo : hats’uts, ki’ichkelem (h), máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux.

chiflar : xuuxub ki’ichpan (x) citar : u ya’ala’al tu’ux yéetel

chile : iik (capsicum annuum) chumbera : páak’am (opuntia ba’ax k’iin kun u yiluba

chillar : awal ficus indica) máako’ob; t’aanbail.


chimenea : beel buuts’, kúuchil chupaflor : ts’unu’un ciudad : noh kaah, nohoch kaah

tu’ux ku hóok’ol buuts’ chupar : chu’uch, ma’ats’ ts’u’uts ciudad de Campeche

chinche : pik cicatriz : buy bak’ : Kaanpeech (Lugar de

chingar : toop ciclón : chak iik’ serpientes y garrapatas)

chiquero : u nah k’éek’en, kuuchil ciego : ch’óop ciudad del Carmen : T-Xiib (Lugar

tu’ux ku k’a’alal k’éek’en. cielo : ka’an de hombres)

chiquito : chan, chichan, mehen ciempiés : chapat, chimes, civilizar : kaambes

chirimoya : óop, poox (anona tsemes clamar : awat, táatah awat

glabra) ciénega : áak’al, áak’alche’, chak clamor : awat

chisme : a’alah ba’al, líik’sah luuk’ clara : sakil he’

t’aan cierto : haah, beey, wa maax clarear : sáastal, sáasital

chismear : a’al ba’al, líik’s t’aan ciervo : kéeh claridad : sáas, sáasil

chismoso : a’alah ba’al, líik’s cigarra : ch’och’lem claro : sáas, sáasil

t’aan cigarro : chamal clase : xook

chispa : tip’ix k’áak’ cigarrón : koochol clasificar : tsool

chispear : tip’ix k’áak’ cima : p’iich clausurar : k’aal, ts’o’oks

chiste : báaxal t’aan cimbrar : k’ool, haats’, wich’ clavar : baah, ch’iik, ts’oop

chivo : xuulubil taman cimentar : eets’, heets’, akkun clavícula : puytáanil, u ni’ baakel

chocar : nak táan cimiento : chuun pak’ tseen.

choclo : nal cinco : ho’ clérigo : k’iin (h), yuum k’iin

chocolate : chukwa’ cincha : k’ax nak’ clero : k’iino’ob (h), yuum

chorizo : bek’ech chooch but’a’an cinchar : k’aax k’iino’ob

yéetel k’uxub yéetel tsaats. cine : cha’an cliente : maab (h), maan (x)
chorrear : chooh, tiis, weeh tiix cínico : ma’ subtal máak clima : k’iin

chorro : chooh, tiis, weeh cinta : k’axab nak’ clítoris : u yaak’ peel
cloquear : totohk’eb, totok k’eb colocar : ts’aa completo : chuup, chúuka’an

coa : lóob, lóo’che’ color : boon, boonil componer : ma’alobkun, utskiin

coagular : lakbal, síistal, olomtal coloradilla (animalejo) compra : maan

coati : chi’ik : chek’ech, chak peech, comprador : may ku maan, maan

cobarde : sahak, sah óol, sah chek’ex (h), maan (x)

lu’um colorado (color) : chak comprar : maan

cobertor : teep’ columna : t’o’ol, tsool comprender : na’at

cobija : teep’ coma : yaahtal, muk’yah, nohchil compresión : yoot’, peech’ peets’

cobijar : piix, teep’ comadreja : sáabin comprimir : chchankun,

cobrar : mol p’aax, u ch’a’abal u comal : xamach mehenkun, peech’, peets

tohol, koonol wáa meyah combate : ba’ate’el, ba’ate’il comunicar : a’al, t’aan
cocer : chaak, tahankun combatir : ba’ate’el con : yiknal, yéetel

cocina : k’óoben comedor : kúuchil hanal con él : yiknal

cocinar : chak hanal, meen hanal comején (animal) : k’amas concavidad : yaam, k’óom taam

cocodrilo : áayin comenzar : káahal, ho’op’ol, concebir : yo’omtal

cocoyol : tuk’ léekel, chúunpahal conceder : ts’aa

cocuyo : kóokay comer : hanal concentrar : much’kiin, mool

cochina : leech (x) comerciar : koonol concepto : na’at, tuunkul

cochinilla : chach kib cometa : buts’ eek’ concertar : ma’alobkin, utskiin

cochino : kéek’en (h) cometer : meet, beet conciencia : na’at, tuukul

codo : kuuk comenzar : káahal concluir : ts’o’ok, ts’o’okol

codorniz : beech’ comezón : saak’, saak’il conclusión : ts’o’okol

coger : ch’a’ah, ch’e’ maach, chuk comida : hanal, o’och concurrir : much’tal

cogollo : óol, k’u’uk comienzo : chúunpahal, káahal, concha : sóol, paach

cogote : pachkab léekel, ho’op’ol, chúun condena : bo’ol k’eban, xot’ k’iin

coito : ts’iis, naach’, taal comisura : xaay chi’, tu’ux ku condenado : paula’an u k’iin,

cojear : kohk’alak, tomchalak táak’al wáa ba’ax. xota’an u k’iin

cola : neh como : he’ebix condenar : xot’ k’iin, pul k’iin

colador : cháanchab cómo : bixi’, bix condimentar : xa’ak, ts’aaxa’ak

colar : cháach, máayt compañero : láak’ nuup, éet condimento : xa’ak’

colgar : ch’uuy, leech compañía : éet, éetel, iknal, condiscípulo : éet xook

colibrí : ts’unu’un láak’in condonar : sa’as k’eban

colina : pu’uk, búu’tun, chan comparar : keet, éet p’iis conducir : biis, aktáant

wiits, muul compartir : hats conectar : nuup’, nuup


colmena : hobon completamente : humpulil conejo : t’u’ul

colmillo : ts’a’ay completar : chúukbes conexión : nuup, nuup’


conferencia : t’aan, tsikbal consumir : xuup cordero : chan taman

conferir : ts’aa, k’uub contagiar : paak’, taak’, tsaay cordillera : pu’uk, wits

confesar : a’al k’eban, tsol k’eban contaminación : k’askuunil cordón : k’ax táab chan suum,

confesión : a’al k’eban, contaminar : k’askuun k’uuch

tsolk’eban contar : xook, tsikbal, a’al coro : múul k’aay, múuch’ k’aay

confiado : alab óol contemplar : pak corral : kúuchil tu’ux ku k’a’alal

confiar : alab óol contener : biis, ba’al ba’alche’o’ob he’ex.

conflicto : ba’ate’el, ba’ate’il contentar : ki’imakkun correa : k’axnak’

confundir : sat óol xa’ak’ pahal. contento : ki’imak óol, ki’ki óol, correcaminos : k’úumk’umi

congelar : síiskun, síistal ki’imak corregir : utskiin

congregación : múuch’ contestar : nuuk correr : áalkab


congregar : múuch’kin, mulkin contiguo : éet chi’, tutséel corretear : áalkabans, áalkabkun,

conjuntar : múuch’kin, mulkin contorno : bak’ paach áalkabt

conjunto : múuch’ contraer : moots, moot corrida : áalkab; pay wakax.

conmemorar : k’iinbes contribución : bo’ol, áant, áantah corriente : chowáak

conmover : péeks óol contribuir : áant, áantah, bo’ol cornear : k’óoch

conocer : k’ah óol, ohéelal convalecer : ch’a’ muuk’, ch’a’ cornudo : máak ku tu’usul tumen

conocimiento : na’at, ohel, óol, utstal yatan wáa u yíicham.

tuukul; k’ah óolal conversación : t’aan, tsikbal corroer : waay, ma’as

consejero : tsol xikin conversar : t’aan, tsikbal corsario : may ku yookol ich

consentir : cha’; u p’a’atal u convertir : suut, k’eex k’áak’náab

meenta’al he’ ba’axake’. convidar : múul hanal cortar : ch’aak, xoot, xoot’, k’uup

conserje : kanan (h), kalan (h) convivir : múuch’ kuxtal, múul cortar (con machete) : ch’ak

conservar : kanáan, kaláan, líik’s kuxtal, éet kahtal corte : ch’aak, xoot, xoot’, k’uup

consolar : náays óol convocar : t’aan, t’aanbah, corteza : sóol, paach

consolidar : chichkuun t’aanbail corto : kóom, xoot’ xuut’

consomé : k’aab bak’, ha’il bak’ convulsión : lo’ot’ol corva : looch, p’uus, waats’,

consorte : íicham (h), atan (x) cónyuge : íicham (h), atan (x) wuuts’

constelación : eek’o’ob u copete : p’oot cosa : ba’al, ba’ax

tsolmubao’ob copiar : u meenta’al hunp’éel cosecha : hooch, mool, uux, t’ook

construcción : beet, meent, líik’s ba’al he’ex uláak’e’. cosechar : hooch, mool, uux,

construcción (edificio) : nahil coraje : ts’íikil, p’u’uhul t’ook, éens

construir : beet, meent, wa’akun, coralillo : kalam coser : chuuy

líik’s corazón : puksi’ik’al cosquillas : chahal, chikil


consultar : k’áat chi’ corchar : haax, bal k’ab, ch’oot costa : u háal k’aak’náab, u chi’

consumar : ts’o’okol corcho : mak’ k’áak’náab


costado : tséel, xáax croar : k’aay muuch, t’aan cueva : áaktun, sahkab

costal : chíim, mukul muuch, awat muuch cuidar : kalaan, kanaan

costilla : ch’ala’at cruce : xaay, xa’ay culebra : kaan

costo : bahux crudo : che’che’ culero : táas iit

costra : sóol, ooxel crujir : heech’, herech’, hirich’ culo : iit, mool, chuun

costumbre : suuk, suukil cruz : k’atab che’ culpa : si’ipil, kuch

costura : chuuy cruzar : k’áatal, k’aatmáan cultivar : pak’al

costurar : chuuy cuajar : taat, lakbal, síistal, cultura : tuláakal ba’al ku kanik

cotorra : t’uut’, kéel olomtal yéetel ku ka’ansik máak.

coxis : k’uul, bobox, bak neh, cuajo : taat, síistal cumbre : ni’, p’iich, ho’ol,

tuch neh cuál : máakalmáak ka’analil


coyote : utiúu (canis latrans) cualquier : he’ máakalmáake’, he’ cumpleaños : k’iin k’aaba’

Cozumel : Kosomeen (isla máaxake’ cuna : kúuchil tu’ux ku

ocupada por las golondrinas) cualquiera : he’ máakalmáake’, chikúunta’al wenel channpal.

cráneo : tseek’, baakel pool he’ máaxake’ cuña : no’ox, takab, tak che’

crecer : ch’íihil, nuuktal, cuando : le kéen cuñada : baal (x)

nohochtal, ya’abtal cuándo : ba’ax k’iin, bik’ix cuñado : baal (h)

crédito : p’aax cuánto : bahux, bahun cura : k’iin (h), yuum k’iin

creencia : ok óolal, tuukul cuarta : náab curación : ts’akik

creer : tuukul, oks óol cuartear : buuh, he’, teeh curandero : meen (h); wiinik ku

crepitar : wáak’al, tip’ix cuatro : kan ts’aak yéetel xíiw wáaa yéetel

crepúsculo : okol k’iin, oka’an cubeta : ch’óoy payal chi’.

k’iin cubrir : piix, huuk, teep’, tsiik curar : ts’aak

crespo : muuch’, mulix cubo : ch’ooy curtidor : bon k’éewel (h), ts’aan

cresta : p’iich, t’eel cucaracha : k’uruch, na’ ts’uul kéewel (h)

cría : aal, mehnil cuchara : ho’opob, k’uruch curtir : bon k’éewel, ts’aam

criada : k’oos (x) cuchillo : xotob, xooteb, etsnaab k’éewel

criado : k’oos (h), meyhil cuello : kaal curva : waats’, wuuts’, koop,

criar : tséen cuenta : xook ch’ootol

criatura : paal cuento : tsikbal, tsibalil cutis : oot’, oot’el

criminal : kinsah máak cuerda : suum d : d, kanp’éel le ts’íib he’ela’ he’

crin : tsuuk, tso’ots tsíimin cuerno : baak, xuulub bix u huum ich maayae’ bey

cristianismo : ki’ichkelem tuukul cuero : k’éewel, oot’el xan ich káastlan t’aan.

cristiano : ki’ichkelem, cuerpo : wíinkil, wíinklil, kukut, dama : xunáan, ko’olel


ki’ichkelem wíinik wíiklal danza : óok’ot

cristo : ki’ichkelem yuum cuervo : hoh danzar : óok’ot


dañar : k’askuun, meen loob degollar : xot kaal, k’up kaal, dependiente : koonol (h)

daño : loob ch’ak, kúul kaal, luk’s kaal depilar : k’oos, ts’iik, hok tso’ots

dar : ts’a’ah degradar : óotsikun, t’oonkin, deplorar : yah óolt

dardo : huul haaykun deporte : báaxal

de : utia’al deidad : k’uh depositar : ts’aa, k’uub

de nuevo : ka’teen dejar : p’aat depósito : cháaltun, haltun

de prisa : séeba’an delante : táan, táanil, aktáan derecho : no’oh, toh, táats’

¿de qué tamaño? : buka’ah delatar : tak pool, tak ho’ol derramar : week, tiix, láal, k’iit

debajo : yáanal, yaalan, kaabah, deleitar : ki’kun óol derretir : yiib, yaal, puuk’

kaabal delfín : píixan kay derribar : lúubs, huut, puuk, niik

deber : p’aax delgado : bek’ech, bi’ich’, ts’ooy, derrocar : luuk’s, lúubs


débil : t’o’ona’an, ma’ muuk’il ts’oya’an, haay derrochar : xuup

decaer : t’oontal, máan óol delicado : neets derrumbar : huut, niik, heen, hul

decepción : ok’om óolal delicioso : ki’ desabrochar : waach’

deceso : kíimil delinquir : si’ip desafío : ba’ate’el

decir : a’al, t’aan delirar : t’aant’an pool, t’aant’an desagarrar : háalk’abt, cha’

declarar : u nu’ukbes, tsool, ts’aa ho’ol desaguar : ho’os ha’, pul ha’, wek

un’uk, a’al delito : si’ipil, k’eban ha’

declinar : éemel, p’áatal demanda : k’áant desajustar : cha’

decorar : hats’utskuun, hats’ demanda (consumo) : tsaa desaparecer : saat, baal

utskin demandar : k’áat, tak pool, tak desarrollado : nohoch chaha’an,

dedicar : ts’aa óol, k’uub óol ho’ol nukchaha’an, ma’alob

dedo : aal k’ab demencia : choko lakaabil chaha’an

dedo del pie : aal ook demente : choko pool, choko desarrollar : tsóol

defecar : ta’ ho’ol desatar : waach’, cha’

defender : áantah, took demonio : kisin, k’aasi ba’al, desayunar : uk’ul

deformar : yaach’, yuuch’ xulub desayuno : uk’ul

deforme : móoch, yaach’ demorar : xáantal desbaratar : hoob, huut, puuk,

defraudar : ookol, tuus demostrar : e’es pa’, niik, tilik

defunción : kíimil denso : tat desbastar : póol, ho’och

degenerado : k’aschaja’an (h) dentadura : koh desbordar : tuul

degenerar : k’astal, k’aschahal, dentera : cha’ah, cha’a koh descalabrar : ch’in pool, hats’

k’aspahal, k’askuun dentro : ich, ichil, ichih pool

deglutir : luuk’, táats’ luuk’, denunciar : tak pool, tak ho’ol, descalzar : tsel xanab, luk’s xanab
túuts’ luuk’ a’al descalzo : ma’ xanab

degollado : ma’ kaal, kúul kaal departir : tsikbal descansar : he’elel, wa’atal
descanso : he’elel, wa’atal deshierbar : páak despoblar : u bin u kahnáalilo’ob

descargar : éems kuuch, luk’s deshilar : híil, híit, tilik hunp’éel kaah

kuuch deshinchar : ts’uum, ts’úumul despojar : luk’s, took, tseel

descendencia : ch’i’ibal, aalo’ob, deshojar : luk’s le’, p’éep’ t’ok le’ déspota : k’asa’an, topa’an

meheno’ob deshonrar : k’askuun, t’aak desprender : báanal, taak, luub,

descender : éemel, ts’aam, desierto : bilim poots’

háayal designar : e’es destapar : he’, tsel maak

descifrar : na’at desistir : p’aat destetar : tok iim, tok chu’uch,

descomunal : táah nohoch desleir : puuk’, yaach’ luk’s chu’uch

descontar : luk’s, eems tohol, deslindar : xot’ k’áax destilar : k’aabankil

éens tohol deslizar : haak, kiip, piit destituir : hóok’s, luk’s


describir : tsool deslumbrar : huul ich destreza : péek, séeba’anil,

descuartizar : p’aay, xo’xo’ot desmayar : sa’atal óol, sak kimen péeka’anil

descubrir : síil, kaxáant desmonte : kol k’áax destrozar : xeet’, tsi’ik

descuidar : náays óol desnivel : níix, níixkab, t’oont’on destruir : k’askuun, niik, huut

desdentar : hots’ koh desnudar : chaknúult, pit nook’, desvalido : nuum

desear : k’áat, óot, ts’iibol taak, tsel nook’, luk’s nook’ desvalijar : ookol, tseel u

pooch desnudo : chaknúul, ma’ nook’ ba’alo’ob

desechar : puul, huk’s desollar : ts’iip, p’e’es desvanecer : xiib

desembocadura : chi’ despacio : chaanbéel, desviación : looch, ch’oot

deseo : taak, ts’íibol, poochil hunhunp’íit desviar : looch, ch’oot, ch’eet,

desertar : hóok’ol, púuts’ul despachar : túuxt k’eech

desértico : bobóohki despedir : cha’, hóok’s, luk’s, desvío : háal paach, pach beh

desesperación : xet’ óol, náaks tohol ch’in desvirgar : k’askuun, t’aak

óol, ts’íikil despegar : laak desyerbar : páak

desfallecer : sat óol despeinar : xa’axak’ pool desyerbe : páak

desfilar : tsol xíimbal despejar : píik’, chíikbes detectar : kaxan

desflorar : haat, t’aak despepitar : p’eel, ts’eeh detener : he’elel, he’els, wa’atal,

desfondar : hoomchahal, desperdicio : xiix, yala’ wa’akuns, k’aal

tonchahal despertar : ahal deteriorar : k’astal, húutul,

desgarrar : la’ach, haat, xeet’ despistar : saat laabtal, úuchbental

desgracia : toop, loob, k’aas desplomar : báanal, heen, luut, detestar : p’eek

desgraciar : k’askuun luub, niik detonar : waak’

desgranar : oxo’on, p’eel, p’uuch desplumar : p’éep’ detrás : paach, paachil


deshacer : puuk’, pa’, huub huut despoblado : la’ kaah, kaah deuda : p’aax, láak’

deshidratación : wach’k’ahal mina’an u máakilo’ob


deudo : laak’, ch’iilankabil, difícil : yaah, talam disminuir : chichankuun,

laak’tsil difundir : tuux tsaapahal, mina’ankuun

devoción : yaakunah óol difunto : kimen disolver : puuk’, yiib

devolver : suut digerir : tahal hanal, tahal o’och, disparar : wak’ ts’oon, ts’oon

devorar : luuk’, háanhan hanal, éemel o’och disparo : ts’oon

táats’ luuk’ digestión : tahal hanal, tahal dispersar : k’iit, k’itpahal, pa’

día : k’iin o’och disputa : ba’ate’el, ba’ate’il

diabetes : ch’uhuk k’i’ik, ch’uhuk digno : tsikbe’en distancia : náachil, yáam

wiix diligente : sáak’óol, t’a’ah distante : náach

diablo : ba’aba’al, kisin, k’aak’as diluir : puuk’ yaach’ distinguir : k’ah óol, il, téet, yéey

ba’al xulub diluvio : búulul, bulkabal distinto : hela’an, yaanal,


dialecto : u hela’anil t’aan ku dimisión : p’aat k’expaha’an

síihil ti’ u na’ t’aan dimitir : p’aat distracción : nay óolal

diálogo : tsikbal ich ka’atúul dinamita : waak’, ba’al ku distraer : náay óol

máako’ob dinastía : ch’i’ibal diurno : ich k’iin

diamante : hats’uts sak tuun ku dinero : taak’in divergente : u heel, heela’an

léembal Dios : k’uh diversión : cha’an, báaxal

diario : sáansamal, tuláakal k’iin Dios espíritu : k’uh, dyos diverso : heheláas, hela’an

diarrea : waach’, wach’k’ahal, Dios hijo : ki’ichkelem yuum divertir : ki’imakkun óol, náays

k’áaxil, tirix ta’ Dios padre : yuumtsil óol

dibujar : u ts’íibta’al wáa u dios se lo pague : dyos bo’otik dividir : t’oox, haats, buh, xoot’

bo’onol u yoochel hunp’éel dirección : u beil, u behil divisar : iil

ba’al directo : toh, taats’ división : k’áas

dicha : ki’imak óolal dirigir : ximbal, biin divorciar : p’aat, p’atba

dichoso : ki’ óol discordia : takal t’aan divorcio : p’aat, p’atba

dieciséis : waklahun discurso : tse’ek divulgar : ts’aa ohéetbil, men

diecisiete : uklahun discutir : ba’ate’el t’aan, sakach ohéetbil

diecinueve : bolonlahun t’aan dobladillo : biil, biilil

dieciocho : waxaklahun disentería : k’i’ik’ nak’, k’i’ik’ ta’ doblar : wuuts’

diente : koh disfrazar : helbes, heel doble : ka’a

dieta : p’is hanal, p’íit hanal disgustar : k’uux, k’uuxil, ts’íikil, doblez : waats’, wuuts’, wuuts’ul

diez : lahun p’u’uhul doce : lahkah, ka’alahun

difamar : a’al ba’al disgusto : k’uux, ch’a’ k’uux docencia : kaansah, kaambesah

diferencia : hela’anil disimular : ta’ak, mak chi’ docente : máax ku kaansah, máax
diferente : hela’an, heheláas, disipar : sa’atal, xuup, xu’upul ku kaambesah

yaanal dislocar : huuk’, tuuk’ dócil : suuk, suuka’an


doctor : ts’ats’aak, may ku ts’aak eclipse de luna : chi’ibal uh embestir : k’óoch

k’oha’an. eco : eets’ emborrachar : káalkun káaltal

doler : yaah, chi’ibal, k’i’inam echar : ch’iin, puul embrocar : nook, noktal, nokkin

dolor : yah, chi’ibal, k’i’inam edad : ha’abil embrujar : wáayt, pul ya’ah

domar : sukkin ba’alche’o’ob edificar : wa’akun, líik’s, meent embudo : but’ub

domesticado : suuk edificio : nahil, nohoch nah embutido : buut’, but’a’an

domesticar : alak’t, suukkin menta’an yéetel pak’. embutir : buut’, chook’

domicilio : nah, taanah, otoch educación : ka’ambes, kaans emigar : hóok’ol, biin

donar : síi, ts’aa educar : kaans, ka’ambes emoción : ki’imak óol

doncel : táankelem, táankelen efectuar : meen, úuchul empacar : paak, wool

doncella : suuhuy, xlo’bayan, egoísta : ts’u’ut empachar : t’iit’, t’iit’tal


xlo’bayen, ch’úupal ejido : u k’áaxil kaah, u lu’umil empalizada : kolóohche’,

donde : túun kaah kolóoxche’

dónde : tu’ux el (artículo) : ts’íib ku bin táanil ti’ empanada : chancham

dormir : wenel, weneh hunp’éel k’aaba’ tia’al u empapar : ch’uul, popo’kin

dormitorio : u nahil wenel ye’esik xiib yéetel chéen emparejar : keet, táaxkun,

dorso : paach, pu’uch huntúul wáa hunp’éel. táats’kun

dos : ka’a él : leti’ empatar : tsaay, taak’

dote : mu’uhul elástico : saats’, sasats’ki empeine : pach ook

duda : péek óol elegante : hats’uts, ki’ichkelem empella : tsaats, polkil

duende : alux elegir : téet, yéey empeñar : p’at ba’al yóo’lal

dueño : yuumil, nohchil elevar : na’aks, ch’úuy, taak’in

dulce : ch’uhuk ka’analkun líik’s empezar : chúunbes,

duplicar : u meenta’al ka’atéen eliminar : hóok’s, lúuk’s xu’uls chúunpahal, káahal, léekel

hunp’éel ba’al elote : nal empinar : hottal, xaktal, hotkin

durar : xáantal, úuchbental ella : leti’, le t’aan he’ela’ chéen empírico : chéen kambil

durmiente : wenekbal utia’al xch’up wáa ko’olel. empleado : meyah máak

duro : chich, chuchul, ts’u’uy ello : le ts’iib, he’ela’ ku meyah empolvar : póos lu’um, tóos

e : e, ho’p’éel le ts’íib he’ela’ he’ tia’al u ye’esa’al u k’aaba’ xiib lu’um

bix u huum ich maayae’ bey bey xan xch’up. empollar : pahkun, pakkun húuk

xan ich káastlan t’aan. ellas : letio’ob empujar : léench’in, túulch’in

ebano : bohom ellos : letio’ob empuñar : maach, laap’ láap’

ebrio : kala’an embarazar : yo’omkin, yo’omtal k’ab

echar : ch’iin embarro : pak’ lu’um en : ich, ichil


eclipse : chi’ib embellecer : hats’utskin, en este (esta) : ti’, tu, waye’

eclpse de sol : chi’ibal k’iin hats’utskun


en estado de : yo’om, enérgico : chich entender : ch’a’ un’uk, na’at

yo’omchaha’an, ko’ha’an enfermar : k’oha’ankun, enteramente : huumpul

en ninguna parte : mixtu’ux k’oha’antal entero : túulis, chika’an

en primer lugar : yáaxil enfermedad : k’oha’anil chúuka’an

enamorar : yaakun enfermo : k’oha’an enterrar : muuk

enano : aklax, kaabal baakel enflaquecer : ts’ooy, ts’o’oyol, entonces : le túun, he’ túun

encajar : ooks, laap, nuup’, k’aap, bek’echtal, bi’ich’tal entraña : hobnel

huup enfrente : aktáan, táan entrar : okol, máan

encarcelar : k’aal enfriar : síiskun, síistal, ke’eltal entre : ich, ichil, yáam, káap

encarecer : ko’ohkin enfurecer : p’u’uhkin, p’u’uhs entregar : k’uub, ts’aa

encargar : k’uben engalanar : hats’utskin, entretener : náay, náays óol


encargo : k’uben hats’utskun entrevistar : k’áat chi’

encarnar : buy bak’ enganchar : lechkun, leech entumecer : si’istal

encendedor : u xikiin k’aak’ engañar : tuus entusiasmo : kuux óol

encender : t’aab, hoop engaño : tuus enumerar : xook

encerrar : k’aal engarrotar : lot’ kéeh, loot’ enunciar : a’al

encía : chuun koh engordar : polokkin, polokkun envasar : t’ooh, buut’

encima : óok’ol enhebrar : huul envejecer : ch’íihil

encino : chakte’ enhilar : huul envés : paach

enclenque : p’eex enjambre : múuch’ kaab enviar : túux

encoger : moots enjaular : k’aal, k’aal tu che’ envidia : yah óol, ts’íibol

encomendar : k’uben enjuagar : tíix ha’, chaal envidiar : ts’iibol, yah óol

encontrar : kaxan, iil, naktáan enojar : k’uux, p’uuh enviudar : p’áatal tu huun

encorvar : p’uum, waats’, looch, enorme : nohoch enviudar el hombre : kíimil ataan

p’ooh enramada : makan enviudar la mujer : kíimil íicham

encubrir : ta’ak enredadera : bolon tibi’ envoltorio : to’, teep’

encuerar : tsel nook’, pit nook’, enredar : baak’, babak’ envolver : to’, teep’, wool

luk’s nook’, chaknúul enrollar : koots’ koop, biil epidemia : báan kíimil, háay

endeble : bi’ich’ enroscar : koop, koots’ biil kíimil, báan k’oha’antal, háay

endemoniar : okol kisin ti’ máak ensalada : xe’ek k’oha’antal

enderezar : tohkin, taats’, ensartar : huul, loom epidermis : oot’, oot’el

tats’kun enseguida : séeb época : k’iin, k’iinil

endulzar : ch’uhukkin enseñanza : ka’ansah equipaje : kuuch

endurecer : chichkun, chichtal, enseñar : kaansah, ka’ambes equivocación : si’pil


nolba ensuciar : kukul lu’umt, éek’kun equivocar : tu’ubul, sa’atal

enemigo : ch’a’ k’uxta’an entablar : chúunbes era : k’iin, k’iinil


erguir : wa’akun, tohkin, t’echkun escroto : chíim espino : k’i’ix (acassia pueblensis)

erizar : xíib, xi’ix mukuy escuchar : u’uy espíritu : píixan, óol

erizo : k’i’ix ooch, k’i’ix pach ooch escudo : chimáal, pak’áal esposa : ataan

(erinaceus europeus) escuela : nahil xook, kúuchil esposo : íicham

ermitaño : may kaha’an tu huun kaansah espulgar : ch’íich’, xíix

he’ tu’uxake’ escupir : túub, háak túub espuma : oom, yoom

error : k’aas, ma’ ma’alobi’, ma’ esa : lelo’, le he’elo’ esqueleto : baakel

beyi’ esas : lelo’ob esquina : ti’its, tu’uk’

eructar : keeb ese : lelo’, le he’elo’ esquivar : heech

erupción : k’aak’, pawo’ esos : lelo’ob esta : lela’

es cierto : haah u t’aan esforzar : men muuk’, ts’aa óol establecer : káahal, chúunbes,
es verdad : haah u t’aan esmeril : huux chunpahal, heets’, kuxtal

escaldar : mak’, xaak esófago : úul, u beel hanal, u establo : u nahil tu’ux ku k’a’alal

escalera : eeb behil hanal wakaxo’ob yéetel xan

escapar : púuts’ul, biin espalda : pu’uch, paach tsíimino’ob.

escarabajo : kuklim, kuklim ta’ espantapájaros : bohol estaca : ts’op che’

escarabajo de agua : bubul ha’ espantar : ha’as, ha’as óol, estacar : ch’ik che’

escarbar : páan, k’ooy, buuk’, hak’óol estacionar : wa’atal, he’elel

pa’as espanto : wáay, ba’ba’al estado : lu’umil

escarpa : t’o’ol pak’ España : Káastlan estafador : ookol

escasear : mina’antal español : káastlan wíinik estafar : ookol

escasez : u p’áatal mina’an wáa español (idioma) : káastlan t’aan estalactita : ch’ak xiix

ba’ax esparcir : k’iit, t’iit’, t’óot’, tóos estalagmita : ch’ak xiix

esclavo : paalitsil, máak ku meyal espectro : k’aasi ba’al estallar : waak’, wáak’al, tuup’

tia’al máax maneh. espejo : néen estampar : ts’aal, taak’

esclava : k’oos (h) espelón (planta) : xpéelon estancar : wa’atal; xu’ulul, níikil,

escoba : míis, míisib esperanza : alab óol nikkun

escoger : téet, yéey, xíix esperar : pa’at, alab óol estar : antal

esconder : ta’ak, baal espeso : tat, lolomki estar sentado : kulal

escondite : sahkab espesura : piim, tatil, piimil, su’ estatura : baakel

escopeta : ts’oon espía : ch’úuk este : lelo’, le he’elo’

escorar : tsool espiga : yi’ih este (oriente) : lak’iin

escorpión : síina’an espigar : yi’ihankil, p’o’chahal esternón : baakel tseem

escozor : saak’, saak’il, elel espina : k’i’ix estiércol : ta’


escribir : ts’íib espina dorsal : t’o’ol a pach estirar : saats’, t’iin, tiich’, siin

escritura : ts’íib, ts’íibil espinilla : tselek, baakel t’óon estofado : mak kuum
estómago : tsuuk, tsuukel, nak’ excitación : ko’, ko’il, taakkun eyacular : taal, k’uchul, u’ul,

estornudar : he’síim excitar : taaktal, taakkun, kóohol

estoy : tan in taahkun f : f, wakp’éel le ts’íib he’ela’ he’

estoy bien : tooh in wóol excusado : nah táankah kúuchil bix u huum ich maayae’ bey

estrangular : bits’ kaal, hich’ kaal, ta’ xan ich káastlan t’aan.

bits’ hul exhibir : e’es fábrica : u kúuchil u meenta’al

estregar : haax, báay, hi’, cho’, exigir : k’áat ba’alo’ob

paats’ existir : antal, kuxtal fabricar : meen, beet

estrecho : koom expendio : tu’ux ku yúuchul fácil : chéen ch’a’abil, ma’

estrella : eek’ koonol talami’, ma’ yahi’

estrenar : u ts’a’abal wáa u experto : hach kaanbanaha’an; faena : meyah


meyah túumben ba’al máak u hach yohel hunp’éel faisán : k’anbul

estreñimiento : k’al ta’ ba’al faja : k’ax nak

estuche : piix, ba’as explicar : tsool, tsol t’aan falo : keep, toon

estudiar : xook, kaanbal explorar : ch’óoch’, iil, kaxan falso : ma’ haahi’, tuus

estúpido : ma’ na’at, tsu’uy pool, explicar : tsool faltar : si’ip

chich pool explosión : wáak’al, waak’ fama : péektsil, péeksil

eterno : mina’an u káahal mix u explotar : waak’, wáak’al, xíik, familia : ch’i’ibalil, láak’tsilil

xuul; hach xaan xíikil familiar : láak’tsil, láak’

eunuco : may tsela’an u ye’el u exponer : e’es, ts’aa cha’anbil, fango : luuk’

keep ts’aa iibil fantasía : tuukul may

evacuación : hóok’s; ta’ exprimir : yaach’, yeets’, peets’ fantasma : wáay, ba’aba’al, ha’as

evacuar : hóok’s ta’ expulsar : hóok’s, hul óol

evaporar : saap’ extender : siin, xiit’, t’iin, haay, fardo : kúuch

evasión : púuts’ul haykun farmacia : u nahil koonol ts’aak

evidente : hanil, sáas exterior : paach, paachil, faringe : úul

evocar : k’a’as táankab, táanxel fastidiar : náaks óol, naks óol

exacto : beey, beyo’, huch beyo’; exterminar : ts’o’oks, xu’uls, fatiga : ka’anal

hach tu p’iis, hach leti’, ch’eeh, kíims fatigado : ka’ana’an

p’elech extraer : hóok’s, hook fauna : ba’alche’il, ba’alche’o’ob

examinar : ch’óoch’, k’aat, ch’a’ extranjero : táanxel máakm favor : áant, áantah, men uuts

t’aan, xa’ak táanxel kaahil, ts’ul faz : ich

excavar : páan extraviar : saat fécula : nooy

exceder : tiip’, tíip’il, máan, píit extremo : xuul, ni’, ts’ook, p’iich fecundar : cheek’, cheek’s
máan eyaculación : taak, k’uchul, u’ul fecha : k’iin, k’iinil

exceso : maanal, tiip’il, ya’abil felicidad : ki’imak óolal


feliz : ki’imak óol firmamento : chuun ka’an forro : piix, yáal

feliz cumpleaños : u ki’imak óol firma : hohon fortaleza : muuk’, chich

k’iin kaba’ firmar : hohon ts’íib fosa : mok’och, hool

femenino : ch’up, ch’upil firme : chich, ma’alob taak’li fósforo : hiri’ich hoop

feo : k’aas flaco : ts’ooy, ts’oya’an, bek’ech, fósil : úuchben baako’ob wáa

feria : cha’an cholo’op sóolo’ob kimen máako’ob

fermentar : yóomtal, pahtal, flauta : chuul, píitoo wáa ba’alche’o’ob

su’uts’tal fleco : piik fracasar : bin k’aas ti’ máak

feroz : ts’íik flema : k’aab chi’, yóom chi’ fractura : kaach

fértil : ya’ab u ts’aik u yich wáa u flexible : wuts’k’alak, wuwuts’ki, fracturar : kaach, káachal, teeh,

yaal ma’ chichi’ téehel


fetiche : póolbil che’ floja : hooypel, meelen peel fragancia : : ki’ibokil

fetido : book flojo : ma’kóol, hooykep, meelen frágil : kakachki, o’op’ki,

feto : chan paal ma’ síihki’ keep op’chalak, op’k’alak

fiado : p’aax flor : lool, nikte’ fragmento : xéet; xéet’el, káach,

fiar : p’aax flora : k’aaxil, che’o’ob xoot

fibra : sook’, so’ok’ floración : loolankil, nikte’il francés : gáaria wíinik

fibra de henequén : kihaab flotar : k’ak’aknak, báab francés (idioma) : gáaria t’aan

fiebre : chokwil fluir : áalkab, hóok’ol, wéekel Francia : Gáaria

fiera : ts’iik ba’alche’ fobia : sahkil fraude : ookol, tuus, balk’ab

fiero : k’o’ox fogata : ka’anal k’áak’, k’áak’ ku freír : tsaah

fierro : máaskab hohopaankil frenillo : t’iin aak’

fiesta : cha’an, máank’inal fogón : k’óoben, k’óoben k’áak’, frente : táan, aktáan, táan pool,

figura : oochel chi’ k’áak’ táan ho’ol

figurarse : ts’íibol folklore : ba’axo’ob suuk u fresco : áak’, túumben, siis,

fijar : taak’, heets’, akkun meentik hunp’éel kaah che’che’, tulup

fijo : héets’a’an follaje : k’aak’ friega : topo

fila : tsool, t’o’ol fonda : nah tu’ux ku ko’onol fríjol : bu’ul

filo : yeeh hanal frío : ke’el, síis

filtrar : t’ooh, t’aah, ch’aah, ts’iib fondo : iit frontera : xuul, xuul u lu’umil

fin : xuul, ts’ook, naak foráneo : táanxel kaahil hunp’éel kaah

finado : kimen forastero : táanxelil frotar : hi’, haax, xu’ul

final : ts’ook, xuul forma : wíinkil fruncir : ch’uuk, meek, chaak’

finca : xtansia formar : paat frustrar : luk’s, toop, p’at k’aasi


fingir : tuus forraje : yo’och ba’alche’o’ob fruta : ich

fino : mamaykil forrar : piix fruto : ich che’


fuego : k’áak’ gancho : hok’ob, lutsub golpear : k’ool, k’oop, laah, loox

fuego futuo : chakhole’en ganglio : ma’ah goma : iits

fuente natural : sayab gargajo : k’aab chi’, yóom chi’ gordo : polok

fuente artificial : sayab ha’ garganta : kaal gorgojo : yik’el

fuera : paach, paachil, táankab garra : mo’ol gorjear : k’aay

fuerte : mu’k’a’an, chichha’an, garrapata : peech gorrear : máat, hoch’ob

t’at’ahkl gastar : xuup gota : ch’aah, t’aah

fuerza : muuk’ gatear : huuk’ gotear : ch’aah, t’aah

fuga : púuts’ul gato : miis gozar : ki’ óolt, ch’a’ u ma’alobi

fumar : ts’u’uts’ gato motés : yak hunp’éel ba’’al

funda : piix gavilán : ch’uuy, i’ gracias : dyos bo’otik


fundador : kahkunah gemelo : iich, k’uh grajo : k’a’aw, k’aaw

fundar : aktal, chúunpahal, gemido : áakam gran bretaña : ingl’aan

káahal, kahkunah gemir : áakam grande : noh, nohoch, nuuk,

fúnebre : kimenil genealogía : ch’i’ibal, ch’i’ibalil nukuch, nuxib

fusil : ts’oon generación : ch’i’ibal, ch’i’ibalil granero : ch’iil

fusilar : ts’oon genio (duende) : alux granizar : k’áaxal bat

fustán : piik gente : máako’ob, wíiniko’ob granizo : bat

futbol : kóocha’ wóolis geografía : u xookil yóok’ol kaab grano (de semilla) : neek’

futuro : bíin úuchuk germinar : hóok’ol, tóop’ol grasa : tsaats, polokil

g : g, ukp’éel le ts’íib he’ela’ he’ gesto : eets’ grave : yaah

bix u huum ich maayae’ bey giba : p’uus grieta : yáam, xiik, xiiki

xan ich káastlan t’aan. gigante : táah nohoch, hach grillo : máas, sit’riyo

gajo : héek, héek’el nohoch gripe : se’en

galán : may ku búukintik ma’alob girar : suut, pirin suut gris : sak boox, sak éek’, boonil

nook’ gladiatorio : chak mo’ol ch’o’

galápago : áak glande : pool keep gritar : awat

gallarda : ki’ichpam (x) glandula : bu’ul grito : awat

gallardo : ki’ichkelem globo : wóol, wóolis grueso : polok, piim

gallina : kaax (x) glotón : hoolok’ gruñir : k’eey, tutuk chi’

gallinero : so’oy glúteo : p’u’uk iit, bak’el iit grupo : múuch’

gallo : t’eel (h) gobernante : ahau gruta : áaktun, sajkab

ganadero : yuumil wakaxo’ob golondrina : kosom guajolota : tuux (x)

ganado : wakax golosina : ch’uhuk guajolote : úulum tso’ (h)


ganancia : náahal, náahalil goloso : hoolok’ guajolote silvestre : kuuts

ganar : náahal golpe : loox, haats’, k’ool, laah


guanacaste (árbol tropical) halcón : kóos heredad : kool

: piich hallar : kaxan herida : yaah, loob

guano : xa’an, bóom hallazgo : kaxan herir : ki’inpahal, loob

guapa : ki’ichpam hamaca : k’áan hermana : láak’ (x)

guapo : hats’uts hambre : wi’ih, taakil hanal hermana menor : íits’in, ko’olel

guardapolvos : toon harto : nak óol hermana mayor : kiik

guardar : ta’ak; kalan, kanan hasta : tak hermano : láak’

guardían : kalan, kanan hasta la vista : tu heel k’iin hermano mayor : suku’un

guarida : sahkab hasta luego : tu heel k’iin hermano menor : íits’in

guarapo : bolin haz : ich, táan hermoso : hats’uts

Guatemala : Kuhatemalha’ hebra : tsíil, tíich’ hermosura : hats’utsil


(montaña que vomita agua) hechicera : wáay (x), pulya’ah (x) hernia : p’it tuuch, p’it chooch

guayaba : pichib, pich’ hechicero : wáay (h), pulya’ah (h) herramienta : nu’ukul

guayabo : pichib che’ hechizar : wáay, pul ya’ah herrero : men máaskab

güero : chak lóol hedor : tu’, tu’il, book hervir : look, lookankun

guerra : ba’ate’el, ba’ate’il helado : ke’el, síis hidrofobia : sahakil ti’ ha’, ko’il

guiñar : muts ich, chak’ ich helado (postre) : ke’el ch’uhuk hidrografía : u xookil u ha’il

guisado : hanal, áakat helar : síiskun yóok’ol kaab

guisar : meen hanal, chak hanal hembra : ch’up, ch’up(x), ko’olel, hidropesia : k’oha’anil ku ts’aik ti’

guiso : hanal ba’al (x) máak tumen u yantal ha’ ich

gula : bal nak’, hoolok’il hemorragia : tuul k’i’ik’ u wíinklil

gusano : nook’ol henchir : buut’ hiedra : bolon tibi’

gusarapo (animal) : bolin hender : buuh, heet, teeh hiel : k’aah

h : h, wakaxp’éel le ts’íib he’ela’ hendidura : k’oop hielo : ha’ chichkunta’an tumen

he’ bix u huum ich maayae’ henequén : kih ke’el wáa síis

bey xan ich káastlan t’aan. henequenal : kúuchil kih hierba : xíiw

haber : yaan, antal hepatitis : k’oha’anil ku meentik hierba graminea : aak

hábil : péeka’an u chu’upul u táammel máak hierbatero : meen, máak ku

habitación : nah, otoch, taanah herbario : máak u hach yohel ts’aak yéetel xíiwo’ob.

habitar : kahakbal ba’alo’ob ti’ xíiwo’ob hierro : máaskab

habituar : suuktal, suuktah herbívoro : ba’alche’ ku haantik hígado : táaman, táamne’el

habla : t’aan xíiw higuera : k’o’och (x)

hablar : t’aan herbolario : máak ku kaxtik higo : k’o’och

hacer : beet, meen, máak’an xíiwo’ob utia’al u meent a higo chumbo : núum tsutsuy
hacha : báat ts’aakil yéetel utia’al u hija : waal (x)

halagar : ki’imak óolt koneh. hijo : aal


hilar : haax horca : hich’ kaak, bits’ kaal hule : k’i’ik’ che’, saats’

hilvanar : hul púuts’ horcajadas : héets méek’ humanidad : wíinikil

hincar : xoltal, xoltah, xolkin horcón : okom humano : wíinik, máak, lu’um

hinchado : chuup horizonte : chuun ka’an kaab

hinchar : chuup, chu’upul hormiga : síinik humear : luk’ul

hinchazón : chuup hormiga arriera : chak wayah húmedo : ch’uul

hipo : tuk’ub kaab humildad : óotsilil

hispano : káastlan wíinik hormigón : sáakal, jóoch’ humilde : óotsil

historia : u tsikbalil wáa u xookil hormiguero : nahil síinik, muul humillar : t’oonkin, sublakkun

ba’ax ucha’an síinik humo : buuts’

hocico : ni’ horno subterráneo : píib, píibil hundir : ts’aam, buul, búulul,
hogar : otoch, nah, nahil, taanah horqueta : xa’ay, tóoxche’ tomchahal

hoja : le’ horror : ha’as óol, hak’óol huracán : chak iik’

hojalatero : utskinah hortelano : kanan pak’al, kalan huraño : k’o’ox

hojear : walak’ pak’al hurgar : loom, húul che’

holgazán : ma’k’óol, hooykep hospedar : k’aam u’ulab, hurón : sáabim

holgazana : hooypel k’ubenba hurtar : ookol

holbox : hoolboox (hoyo negro) hospital : nah k’oha’an hurto : ookol

hollejo : saay, saayel hotel : nah u’ulab husmear : úuts’ben, uuts’, ch’a’

hollín : sabak, yabak nah hoy : behla’e’ book

hombre (humano) : wíinik, may hoyo : hool i : i, bolonp’éel le ts’íib he’ela’ he’

hombre (vaón) : xiib (h) hoyuelo : tuux bix u huum ich maayae’ bey

hombro : keléembal, keléenbal hoz : báat xan ich káastlan t’aan.

homicida : kíinsah wíinik, kíinsah huano : xa’an idea : tuukul

may huasteco : téenek identificar : k’ahóol

homosexual : ch’upul xiib, huaya : wayúum idioma : t’aan

kankalas hueco : hool idolo : póolbil che’, k’uh

honda : yúuntun huella : pe’echak’ iglesia : nah k’uh, u yotoch

hondo : taam huérfano : ma’ yuum, ma’ na’ ki’ichkelem yuum.

hongo : kuuxum hueso : baak ígneo : chakhole’en

hongo rojo : chacha waay hueso sacro : bobox ignorante : ma’ ohel, máak ma’ u

honrar : tsiik huésped : u’ulab yohel wáa ba’axi’.

Hopelchen : Ho’pelche’en (lugar huevo : he’, e’el ignorar : ma’ ohel

de cinco pozos) huir : púuts’ul, hóok’ol igual : keet, beey xan


hora : ora huizache : k’i’ix (acassia igualar : keet, táaxkun

horadar : hool, poot pueblensis) iguana : huuh, t’ool, t’ool huuh


ileso : ma’ úuch loob ti’i’, ma’ incubadora : u n’ukul tu’ux ku inhalar : ch’a’ book, ch’a’iik’

úuchuk loob ti’i’ pahkúunsa’al he’; u n’ukul injertar : taab, taak’

ilícito : ma’ utsi’, ma’ ma’alobi’ tu’ux ku ts’a’abal mehen injuria : pooch’, pooch’il

iluminar : sáaskun paalal ma’ k’uchuk u k’iinil u injuriar : pooch’, pooch’il

imagen : oochel síihili’. inmigrar : k’uchul, taal ti’ kaah

imaginar : ts’i’ óol, tuukul indagar : k’áat chi’ inmovilizar : wa’akun, wa’atal

imbécil : meelem, mina’an u indicar : e’es inmune : ma’ tu k’oha’antal

na’at indígena : máasewal, wíinik, wi’it’ inquietar : péek óol

imitar : éets’, u beetik máak le ku indígena maya : wi’it’, maaya insecto : ik’el

meentik uláak’e’ wíinik insertar : oks, buut’, chook’,

impedir : weet’ indigente : óotsil k’aap


imperfecto : ma’ ts’oka’ani’, ma’ indigestión : bah chíim insomnio : ma’ wenel

ma’alob menta’ani’ indio americano : máasewal, instante : súut, súutuk

impermeable : ma’ tu máan ha’i’ wíinik, wi’it’ instrucción : ka’ambes, kaans

impertinente : nak óol individuo : wíinik, máak instruir : ka’ambes, kaans

implorar : k’áat, yaanyan inducir : tak t’aan instrumento : nu’ukul, ba’aluba

impoerante : k’ana’an indultar : sa’asal si’ipil, sa’at insultar : pooch’, pooch’il

importe : tohol si’ipil insulto : pooch’, pooch’il

imposible : ma’ tu páahtal u indulto : sa’as si’ipil, sa’at si’ipil inteligencia : na’at

meenta’al, hach talam infancia : paalil, tu paalil intensidad : séeb, séebil, chich,

impotencia : ma’ muuk’il infantil : chan paal, mehen paal chichil

impotente : ma’ muuk’, mina’an infectar : yaahtal, tu’tal intentar : k’áat, óot

u muuk’ infeliz : nuum yah, óotsil may intercambio : paklan k’eex, k’eex

inaugurar : chúunpahal, léeks, infierno : mitnal interesar : k’abéet

káahs, holbes inflar : p’utu’us, uus, sotba internar : oks, oksah

incendiar : tóok, elel , t’aab información : t’aan, ts’aa t’aan intérprete : tsol t’aan

incensario : p’uulut informar : t’aan, ts’aa t’aan,a’al interrogación : wa

indicar : e’e ts’aa ohéetbil interrogar : k’aat, k’aat chi’,

incisivo : koh yan táanil ti’ u chi’ ingerir : u yoksa’al hunp’éel ba’al ch’ooch’ k’áat

may ti’ uláak’ interrumpir : xu’uls, wa’akun

inclinar : chiin, ch’e’, t’oon Inglaterra : Ingl’aan intestino : chooch, choochel

incómodo : ma’ ma’alob aniki’, inglés : íinglese’ wíinik intoxicar : ts’aak

ma’ ma’alob u yu’ukubai’ inglés (idioma) : íinglese’ t’aan intrigar : t’aan tu paach

incordio : ma’ah ingle : he’eh introducir : oks, juup, ts’oop


introducir : oksah ingrediente : xa’ak’ ts’oot

ingresar : okol inundar : búul, búulul


invadir : okol Japón : Xapo’o jugo : k’aab, ki’is

inventar : paat, tuus japonés : xapo’o wíinik jugo de limón : u k’aab muliix

investigar : ch’e’, k’áat t’aan, japonés (idioma) : xapo’o t’aan jugo de naranja : u k’aab pak’áal

kaxan jarabe : ch’uhuk ts’aak juguete : báaxal, báaxah

invierno : ke’elil jarana : síit’ óok’ot juicio : tuukul, na’at

invitar : t’aan, a’al jardín : tu’ux ku pa’ak’al hats’uts juntar : nuuch, nuup, mool,

inyección : huup’, ts’aabil ts’aak loolo’ob yéetel hats’uts muuch’, much’kin

yéetel púuts’ che’o’ob. junto a él : yiknal

inyectar : huup’, ts’aa ts’aak jaspeado : páapay justán : piik

yéetel púuts’ jarro : buuleb juventud masculina

ir : bin, xi’ik jaspear : páapay boon : táankelemil, xi’ipalil


ira : k’uux, p’uuh, ts’íikil jaula : k’alab che’, kúuchil tu’ux juventud femenina : ch’úupalil,

irrigar : líil ha’ ku k’a’ahal ch’íich’o’ob wáa lo’obayanil (x)

irritar : p’uuh, ts’íik, chi’ichnak ba’alche’o’ob. k : k, bulukp’éel le ts’íib he’ela’

irse : ximbal jefe : yuum nohoch yuum, halach he’ bix u huum ich maayae’

isla : peten, káach lu’um wíinik, tatich, nohochil bey xan ich káastlan t’aan.

isleta : peten, petenil jeme : háat k’ab kaki : boon ku ho’op’ol kitak

Italia : Itaia jesucristo : ki’ichkelem yuum k’aank’an tak ya’ax sak éek’.

italiano : italia wíinik jeta : ich karate : loox ku ka’ansa’al tia’al

italiano (idioma) : italia t’aan jícama : chi’ikam ma’ u ha’ats’al may.

Izamal : Itzamna’ (rocio del cielo) jícara : luuch kermesse : cha’an ku meenta’al

izquierda : tsíik jilote : chakpak’e’en tia’al u mo’olol taak’in tia’al u

j : j, lahunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ joda : topo ma’alobkinta’al hump’éel

bix u huum ich maayae’ bey jornal : náahal ku ts’a’abal tu kaah

xan ich káastlan t’aan. yóo’lal hunp’éel k’iin meyah. kilómetro : u p’iisil mil

jabalí : kitam jornalero : kol náahal meetroso’ob

jabón : sak p’o’ joroba : p’uus kiosco : hunp’éel chan nah yaan

jacal : xa’anil nah, paasel joto : ch’upul xiib, kankalas ti’ u k’íiwikil kaaho’ot tia’al u

jade : ya’ax chich hun joven : xi’ipal, táankelem meenta’al cha’ano’ob.

jadear : héesbal, héesbah joven (mujer) : ch’úupal, claxon : hunp’éel chan ba’al yaan

jaguar : báalam (panthera onca) lo’obayan (x) ti’ buus wáa, he’ ba’axak ki

jaguar negro : boox bola’ay juanete : t’aaham buuts’ile’ tia’al u yawtik máax

jaguar pequeño : chak bola’ay júbilo : ki’imak óolal ku táakal tu beel.

jalar : kóol, páay, híits’ juego : báaxal, báaxah l : l, ka’alahunp’éel le ts’íib he’ela’
jalea : yo’och mehen kaab juego de azar : buul he’ bix u huum ich maayae’

jamás : mix bik’in jugar : báaxal, báaxah bey xan ich káastlan t’aan.
labio : booxel chi’ lavabo : u n’ukul tia’al u p’o’obol levantar : líik’s, láat’

laborar : meyah k’ab libélula : tulix

labrar : póol, póol che’ lavado : p’o’ liberar : háalk’ab, cha’

lactar : chu’uch, ts’aa chu’uch lavandera : p’o’ (x) libertad : háalk’ab, cha’

ladear : k’eech, ch’eet, k’uuy, niix lavar : p’o’ librar : cháalk’ab, hóok’s, luk’s

ladera : níix lazar : léeh libre : cha’ak’ab, háalk’ab

lado : tséel, xáax, háal lazo : mook, léeh libro : hu’un

ladrar : chi’ibal peek’, chi’ibal leal : haah, uts licor : ha’ ku káalkunah, k’aab

ladrón : ookol lealtad : haahil, utsil lid : ba’ate’el, ba’ate’il

lagaña : ch’eem lección : xook líder : halachil, poolil, ho’olil

lagartija : meemech lectura : xook lidiar : loox, paay


lagarto pequeño : t’ool lechar : u bo’onol wáa ba’ax liebre : tsuub, t’u’ul

lagarto (cocodrilo) : áayin yéetel ta’an yétel ha’ liendre : ye’el uk’

lágrima : k’aab ich, ha’il ich leche : k’aab liim liga : saats’

lago : ha’ leche materna : iimix ligar : k’aax, heep’

laguna : áak’al lechón : leech ligero : saal

laja : cháaltun lechuza : iikim, t’óohka’ x nuuk lijada : haab’

lamento : ok’ol, awat, áakam leer : xook lijar : haab’

lamer : ma’ats’, leets’ legua : lúub lila : chak puk’e’en

lámpara : ch’uyub sáas, huul lejos : náach lima : haab

lampiño : birich lejía : ho’ol lima (fruto) : hiix

langosta : sáak’ lelo : meelen, ma’ óol limar : haab

langosta de mar : chakay lengua : t’aan limitar : p’iis

lanzar : ch’iin, puul lengua (organo) : aak’ límite : xuul, ts’ook

lapidar : ch’iin lenguaje : t’aan limón : muliix

lapo : lah, wéek’ lah, bok’ lah lento : chaanbéel limón agrio : su’uts’ muliix

largo : chowak leña : si’ limosna : máatan, síih

larva de carne : sib leñar : si’, mol che’ limpiar : cho’, chúul, pus

larva de mosco : bolin leño : che’ limpio : sak, hanil

lástima : ch’a’ óotsilil león americano : koh linaje : ch’i’ibal

lastimar : k’ool, k’iil, meen loob leoncillo : koh liquidar : láah bo’ol

lata : latáa lepra : háaway, we’ech liso : táax, babayki, hahalki

látex : lits lesbiana : ch’up ma’ tu ts’aik u listo : séeb, péeka’an

latido : péek, puul, síit’ yaal (x) litoral : háal ha’, háal k’áak’náab
latir : péek, síit’, populaankil lesión : yah, yahil loob llaga : yah

letrina : u kúuchil ta’ llagar : yahtal


llamada : t’aan lucir : léembal, léets’bal madrugada : ha’atskab k’iin,

llamar : t’aan lucro : náahal sáastal

llano : táax, táats’ lucha : ba’ate’el madurar : tahal, tahankun,

llanto : ok’ol luchar : ba’ate’el tak’antal

llanura : chak’an, táax lu’um lugar : kúuch, kúuchil maduro : yi’h, tak’aan

llave : ch’otob lumbre : k’áak’ maestra: ka’ansah xook (x)

llegar : u’ul, k’uchul, kóohol luna : uh maestro : ka’ansah, ka’ambesah

llenar : chuup, buut’, chook’ lunar (de la piel) : yuuy (h)

lleno : chuup luxación : sáay, sáayal magro : ts’ooy, ts’oya’an,

llevar : biis, taas luz : sáas, sáasil bek’ech, cholo’op

llorar : ook’ol m : m, óoxlahunp’éel le ts’íib magullar : nuul, maax


llover : k’áaxal cháak, k’áaxal ha’, he’ela’ he’ bix u huum ich maguey (agave) : kih

cháak maayae’ bey xan ich káastlan maíz (planta) : ixi’im

llovizna : tóos ha’, tóosa’ t’aan. maíz (mazorca) : nal

lloviznar : tóos ha’, tóosa’ macana : xtol, xtol che’ majar : maax, peech’, yaach’

lluvia : cháak, k’aaxal ha’ maceta : pak’al ts’aba’an ti’ p’úul mal : k’aas, loob

lóbrego : loob, loba’an wáa ti’ kuum mal olor : book

localidad : kaah machácar : kool, k’uut, peech’, mala suerte : loob

localizar : kaxan maax maldad : k’aasil, loobil

loco : ko’, choko pool choko ho’ol machete : máaskab malear : k’askun, k’astal,

lodo : luuk’ machetear : ch’aak yéetel k’aspahal

lodazal : chak luuk’ máaskab maleza : aban, loob, k’ak’as xíiw

lograr : páahtal, náahal macho : xiib maligno : ba’aba’al, kisin

loma : múul, pu’uk, chan wits macho (animal) : xiibil ba’alche’ malo : k’as

lombriz : kanil nak’ machorra : ch’up ma’ tu ts’aik u maltratar : to’to’op

lombriz de tierra : lukum kaan yaal (x) malva : chi’chi’beh

lomo : paach, pu’uch, sibin, machucar : peech’, maax, muux, malla : sawin

sibnel yaach’ mamá : na’

longaniza : bek’ech chooch madeja : cháach, chúuch, k’aax mamar : chu’uch

but’a’an yéetel huch’bil bak’ madera : che’ mamey : chakal ha’as

lonja : tsaats madera dura : bohom manantial : sayab

loquear : ko’il, choko poolil madero : che’ manatí : teek

loro : t’uut’ madrastra : mahan na’, ka’ana’ mancebo : táankelen, táankelem

los dos : le ka’peel madre : na’ mancillar : u báabaxta’al xch’up


lucero : eek’ madriguera : áaktun, k’u’, sahkab mancha : éek’

luciérnaga : kóokay mandar : túux, tusbeel


mandíbula : kama’ach mariposa : péepem mear : wiix

manga : k’abil, k’abil nook’ mariposa nocturna : áak’ab mecapal : táab

manglar : áak’alche’ ts’unu’un mecate : k’aan, ts’áak

mango : ook marisco : k’omoh mecer : úumbal, úumbah, pik’

manija : k’ab marrana : leech (x) mechón : p’oot

manjar : ki’il marrano : k’éek’en mechón de pavo : tsuum

mano : k’ab martillo : bahab madia noche : chmuk aak’ab

mano derecha : nooh k’ab martirizar : muk’yah medicar : ts’aak

mano izquierda : tsíik k’ab más : máas, maasil medida : p’iis

manojo : cháach’, ch’uuy, k’aax masa : sakam, huuch’ medicina : ts’aak

manosear : báabax, máamach masacrar : kíinsah medición : p’iis


manso : suuk masaje : páats’, yéet’, yeets’ médico : ts’ak máak ts’ak yah

manteca : tsaats mascar : cha’ach, haach’ medida : p’iis, p’isib

mantel : nook’ ku ha’ayal yóok’ol máscara : tep’ ich, pix ich medir : p’iis

mayak che’ mascota : aláak meditar : tuukul

mantener : tséen, kuxkin masculino : xiib medio : chumuk

mantilla : bóoch’ masticar : cha’ach, haach’ medio día : chumuk k’iin

manzana : chak pak’áal masturbarse : kóol keep, kóol iit medir : p’iis

manzana de adán : k’o’och mata : che’ médula : ts’o’omel baak

manzanita (planta) : bisil matanza : kíimsah, banban mejicano : wach wíinik

mañana : sáamal, ha’atskab kíimsah Méjico : Mexikoo

mañana (del día) : hatskaab k’iin matar : kíimsah mejilla : p’u’uk

mapache : k’ulu’ matorral : aban, haban, pokche’ mejorar : ma’alobkin, ma’alobtal

mar : k’áak’náab matraca : bohol che’ mellar : p’uuy, ts’eeh

maratón : k’iinsabil matrimonio : ts’o’okol beel mellizo : iich

maravillar : ha’ak’ óol, ha’ak’óol matriz : káakbach (x), choko iit (x) mencionar : chiha

marca : weet matrona : xunáan, ko’olel mendigar : k’áat, matan

marcar : chíikbes, weel maullar : awat miis, ok’ol miis mendigo : matan (h), k’áat matan

marchar : xiimbal, bin maxilar : kama’ach menear : k’uuy, biik’, yúuk, pipik’

marchitar : much’, muuts’, maya : maaya wíinik meneo : niik’, k’uuy, biik’, bibik’,

chuchul, kíimil, k’ak’altal maya (idioma) : maaya t’aan pipik’

marear : éek’hoch’e’ental ich Mayab : Maaya’ab (Lugar de menester : k’abéet

margen : chi’, háal pocos) menguar : éemel, kaabaltal

maricón : ch’upul xiib, k’uuruch, mayor : nohochil menor : chan, chichan, ts’iris
kankalas mayoral : mayokol, mayol mensaje : t’aan, k’iben t’aan

marido : íicham mazorca : nal, hek’ nal mensa : meelen peel (x)
menso : meelen kep (h) miedo : sahkil, sahakil mollera : ya’al

menstruación : éemel k’i’ik’ miel : kaab momento : súut, súutuk

menstruar : éemel k’i’ik’ miembro viril : keep, toon momoto (animal) : toh

mensura : p’iis, hol ch’ak mierda : ta’ mondar : ts’eeh, ts’iil, p’eel

mensurar : p’iis, xot’ k’áax, hol migaja : p’úuy, xéet’, xéet’el mondongo : u tsuukel wakax

ch’ak milpa : kool meenta’an tia’al haantbil

mente : tuukul mina : áaktun, sahkab moneda : taak’in

mentir : tuus mío (mía) : in tia’al monedero : u nu’ukul tu’ux ku

mentira : tuus mirar : il, paakat, cha’an ts’a’abal taak’in

mentón : no’och miserable : óotsil mono : ma’ax

meñique (dedo) : t’uup miseria : óotsilil monografía : u ts’íibil ba’alo’ob


meollo : nooy, ts’u’ mitad : búuh, táan buh, táan ucha’an, ku meenta’al ti’

mercado : k’íiwik, u kúuchil u chumuk, táankoch hunp’éel kaah, ba’alo’ob

ko’onol yéetel u ma’anal mocho : móoch yaan yéetel ba’alo’ob.

ba’alo’ob. moco : síim monstruo : k’aak’as máak,

Mérida : T-Ho’ (lugar de cinco) moderar : p’iis, ts’aa p’iis k’aak’as ba’al

meridano : ho’il modista : chuuy (x) montaña : wiits, noh k’aax, múul

mermar : p’íitkun, éemel, modo : bay, bey, beya’, beyo’ bix, montar : naat’

kaabaltal, kaabalkun lay monte : k’áax, wiits, múul

mesa : ka’anche’, mayak, che’ mofar : p’a’as. eets’ montículo : múul

meseta : chakáan moho : kuuxum, ta’ cháak montón : túuk, múul, múuch’

meta : xuul mojado : ch’uul tsúuk

metal : máaskab mojar : ch’uul montura : xéek

metate : ka’ mojón : xu’uk, multun moño : t’uuch

meteorito : k’áak’, chamal xnuuk mojonera : xu’uk’, multun moretón : chak puk’e’en

meter : ts’oot, huup, chook’, oks, molar : cha’am koh morada : otoch, nah, taanah

kaap molde : u nu’ukul hóohochil tu’ux morar : kahtal

mexicano : wach wíinik ku láala’al wáa ba’ax. morcilla : chooch

mexicano (idioma) : wach t’aan moldear : paat, u meenta’al wáa mordaza : k’ax chi’

México : Mexikoo ba’ax ichil hunp’éel un’ukul mordedura : ch’i’ibal

mezcla : xa’ak’, xe’ek, ya’ach’ hóohochil. morder : chi’ibal, níich’, k’uux

mezclar : buuk’ mole : kool mordizco : níich’, k’uux, nóot’,

mi (pronombre) : in, tin moler : huuch’, muux néet’

mico : ma’ax molestar : k’uuxil, ts’íikil, p’u’uhul moreno : boox wíinik


mirada : ta’ molinillo : huuyub morir : kíimil

microbio : ik’el molleja : tuuch morral : chíim, sáabukan


mortaja : nook’ ku meyah utia’al multa : bo’ol ku meentik máak nanche (planta) : chi’

u te’ep’el kimen ts’o’ok u meentik wáa ba’ax naranja : pak’áal

mortandad : báan kíimil, kíimilil k’aasil naranja (color) : chak k’an

mortero : muxub, k’utub multiplicar : ya’abkun naranja agria : su’uts’ pak’áal

mosca : ya’axkach multitud : ya’ab, ya’abal, múuch’ naranja dulce : ch’uhuk pak’áal

mosco : k’oxol mundo : kab, yóok’ol kab nariz : ni’

mosquito : k’oxol, boox k’oxol munición : yóol ts’oon narrar : tsikbal, tsool

mostrar : e’es muñeca : hunp’éel báaxal he’ bix nata : oots’

mover : péek, péeks, pik’, húuy chan ko’olel ku báaxtik nativo : wayil, máasewáal,

movimiento : péek mehen siknáal

mozo : táankelem; paalitsil muralla : pak’, ka’anal pak’ naufragar : búulul


mucosidad : síim murciélago : soots’ náusea : taaktal xeh

muchacha : ch’úupaal (x), xi’ipaal murmullo : mukul t’aan neblina : yeeb

muchacho : paal, táankelem murmurar : mukul t’aan, mukul necesario : k’ana’an, k’abeet

mucho (superlativo) : hach, seen, chi’ negación : ma’ mina’an

seten, heta’an, ya’ab muro : pak’ negar : ma’ haahi’, mix haahi’

muda de ropa : u heel nook’ músculo : xiich’, muuk’, bak’ negligencia : náay óolal, nay óolal

mudar : heel, k’eex museo : kúuchil tu’ux ku ye’esa’al negro (color) : boox

mudo : toot úuchben ba’alo’ob negro (persona) : boox wíinik

mueca : éets’, nich’ koh música : paax nejayo : bóo’ ha’

muela : cha’am, cha’am koh músico : máak ku paax nene : chaanpal, chan paal

muerte : kíimil muslo : muk’ ook nevar : bat, k’áaxal ke’el

muerto : kimen mutilar : xoot’, kúul ni (conjunción) : mix

mugir : awat wakax, áakam muy (superlativo) : hach, seen, nido : k’u’

wakax seten, héet, heta’an, táah niebla : yeeb

mugre : éek’, éek’chok’, kiirits’ n : n, kanlahup’éel le ts’íib he’ela’ nieta : áabil (x)

mujer : ch’up, ko’olelm, ba’al (x) he’ bix u huum ich maayae’ nieto : áabil (h)

mujer joven : ch’úupaal, bey xan ich káastlan t’aan. nieve : bat

lo’obayan (x) nacer : síih, antal, hóok’ol nigua (animal) : al ch’ik

mulato (planta) : chakah nacimiento : síihil ninguno : mix may

muleta : che’ ku ts’aik yáanal u nada : mix ba’al niña : paal (x)

xiik’ máak k’oha’an nada más : chéen, ha’alili’ niña del ojo : neek’ ich

wáaki’inpaha’an u yook tia’al nadar : báab niñez : xi’ipaal

u páahtal u xíimbal. nadie : mix máak niño : paal


náhuatl (idioma) : wach t’aan nivelar : táaxkun, táats’kun,

nalga : bak’el iit, p’u’ukil iit tohkin


nixtamal : k’u’um o : o, waklahunp’éel le ts’íib ojalá : baatsina’

no : ma’ he’ela’ he’ bix u huum ich ojo : ich

no (condicional) : wa ma’e maayae’ bey xan ich káastlan oler : úuts’, úuts’ben, ch’a’ book

no hay : mina’an t’aan. olor : book

nocivo : k’aas o (conjunción) : wa olvidar : tu’ub, p’aat

noche : áak’ab, ook’in obedecer : u’uy t’aan olla : kuum

nodriza : chiw (x), paal na’ obeso : polok ombligo : tuuch

nómada : máak chéen bey u objeto : ba’al omitir : p’aat, ma’ u meenta’al

máano’ yéetel ma’ u obrero : meyhil ba’ax

hets’kunmah u yotoch ti’ obscurecer : éek’hoch’e’ental, omnipotente : ku páahtal u

hunp’éel kúuchi’. áak’abtal, áak’abchahal beetik tuláakal ba’al


nombre : k’aaba’ obscuridad : áak’abil, omóplato : u baakel keléembal

nopal : páak’am (opuntia ficus éek’hoch’e’enil once : buluk

indica) observar : il, paakat, cha’an ondear : péek, wilbáa

norte : xaman obstruir : k’aal, maak, tsuuts onomástico : k’iin k’aaba’

nosotros (nosotras) : to’on obtener : antal, chuuk opacar : éek’hoch’e’ental

notar : chíikpahal, il ocaso : t’úubul k’iin, bin k’iin, operar : xoot

noticia : péektsil chíinil k’iin opinar : t’aan, a’al tuukul, ts’aa

noveno : bolonp’éel occidente : chik’in tuukul

nube : múunyal ocelote : chak mo’ol oprimir : heep’

nublar : nookoytal, líik’ih ha’ océano : k’áak’náab oración : payal chi’

nuca : pachkab ocho : waxak orar : kamat’aan

nudo : mook, k’aax, hook’ ocupar : tusbel orden : tsool

nuera : ilib ocurrir : máan, úuchul ordenar : a’al, tsool, taas

nueve : bolon odiar : p’eek, k’uux ordeñar : poots’, pots’ im, hóok’s

nuevo : túumben odio : k’uux p’eek, ch’a’ k’uux k’aab im

nuez de la garganta : k’o’och odontólogo : hots’ koh oreja : xikin

numeración : xookilil oeste : chik’in organismo : wíinklil, wíinkilil

número : xook ofender : si’ip, si’ipil, pooch’il, órgano genital femenino : peel,

nunca : mix bik’in p’a’as k’uul

nupcias : ts’o’okol bel ofensa : si’ip, pooch’, p’a’as orientar : tsol xikin, ts’a nu’uk,

ñ,: ñ, ho’lahup’éel le ts’íib he’ela’ oficio : meyah ch’a’ nu’uk

he’ bix u huum ich maayae’ ofrecer : ts’aa, k’a’ay oriente : lak’in

bey xan ich káastlan t’aan. ofrenda : síih, k’aam orificio : hool
ñame (planta) : makal oído : xikin origen : chuun, káahal, moots,

ñoño : ma’ na’at oir : u’uy ch’i’ibal


orilla : chi’, p’iich, háal paila : nohoch yéetel kóoch pantano : áak’al, áak’alche’, chak

orina : wiix kuum luuk’

orinar : wiix país : lu’umil pantera : boox bola’ay

oro : k’uun, taak’in paisaje : hunxéet’ lu’um, k’áax pantorrilla : p’ul ook, t’óon

ortiga : láal, much, p’óop’ox wáa k’aak’náab hach hats’uts panza : tsuuk, nak’

oruga : chamal k’iin paja : su’uk pañal : táas iit

orzuela : xooy pájaro : ch’íich’ paño : xéet’ nook’ tia’al u

osamenta : baako’ob pala : ho’opob yúuchul cho’

oscurecer : áak’abtal, palabra : t’aan, t’aanil papá : yuum, taat, taatáa

éek’hoch’e’ental paladar : nab ka’an papada : k’oh, k’o’och, chíin

oscuro : éek’hoch’e’en Palenque : Tuliha’ (lugar de papaya : puut


oso : chab polok aguas grandes) papel : hu’un

oso hormiguero : chab palidecer : sak pile’ental, saktal papera : chuchup kaal

oso negro : chab polok palido : poos par : ka’

otorgar : ts’aa, k’uub palillo : ch’ilib par de zapatos : ts’áam

otra vez : ka’teen palma : xa’an para : tia’al

otro : uláak’ palma de la mano : lalah k’ab paralizar : wa’atal, wa’akun,

otro día : tuláak k’iin palmear : papax k’ab, lalah k’ab he’elel

ovar : e’el palmera : xa’an parar : wa’atal, wa’akun, he’elel

oveja : taman palmo : nab, nab k’ab pararse : níikil

oxidar : iitsin palo : che’ parecer : chíikpahal

óxido : iits palo mulato : chakah pared : pak’

p : p, uklahup’éel le ts’íib he’ela’ paloma : úukum, tsuutsuy, pariente : láak’, láak’ tsil, éet

he’ bix u huum ich maayae’ sakpakal k’i’ik’el

bey xan ich káastlan t’aan. palpitar : síit’, péek parir : aalan, óolinkun

pabellón : lakam palta : óon parpadear : múumuts’ ich,

pabellón de la oreja : le’ xikin paludismo : ke’el chokwil p’i’ip’i’il ich

pabilo : k’uuch pan : waah párpado : sóol ich, paach ich

paciencia : chuka’an óol, pa’at pan de trigo : káastlan waah parque : tsúuk

padecer : muk’yah panadería : nah tu’ux ku parral : abanil

padrastro : mahan yuum, ka’a meenta’al yéetel ku ko’onol parte : xet’

yuum waah. partera : aalans (x), ilah k’oha’an

padre : yuum, taat, taatáa panal : pak’ kaab wáa xuux (x)

pagar : bo’ol pantaleta : chupul eex partícula : p’úuy, p’úuyul, xéet’,


pago : bo’ol pantalón : eex káach

página : yich hu’un, táan hu’un particular : beel


partido : buuh, xoot, teeh pedorrear : kiis perdonar : sa’as si’ipil, sa’asa’al

partir : buuh, xeet’, xiik, xoot, pegar : taak’, paak’, haats’ si’ipil

haats, teeh peinar : xáach, xáache’b perdurar : xáantal

pasado mañana : ka’beh peine : xáache’b perecer : kíimil

pasar : máan pejelagarto : ayim kay peregrinar : xíinxinbal

pasear : ximbal, máan pelagra : tikin sóolba peregrina : máansbah (x)

paseo : xíimbal, máan pelar : ts’íil, súus, k’oos peregrino : máansbah

pasión : muk’yah, ts’íibolal, óol pelear : ba’ate’el perezosa : hooypel

paso : xáak’ab pelícano : p’onto’ perezoso : ma’k’óol, jooykep

pastar : háalsuum peligroso : hach k’as perforar : poot, hool

pasto : su’uk, xíiw pelirrojo : chak lóol perfumar : ki’bokkin, ki’bokkun


pastor : máak ku kanáantik pelo : tso’ots perfume : ki’bok, ki’bokil

ba’alche’o’ob pelón : k’olis período : k’iin, k’iinil

pata : ook, mooch’, xaaw peludo : máak wáa ba’alche’ permanecer : p’áatal

patear : kóochak’, háanchak’ hach ya’ab u tso’otsel permanencia : p’áatal

patio : táankab peluquería : kúuchil k’oos permitir : cha’

patria : lu’umil kaah pelvis : t’eet’ pero : kux, ba’ale’

patrón : nohchil pellejo : oot’, oot’el perra : ch’upul peek’

pava (hembra) : tuux (x) pellizcar : xe’ep’, le’ep’ perro : peek’, xiibil peek’

pavo : úulum, tso’ penacho : p’oot perseguir : áalkab paach, ch’a’

pavo de monte : kuuts penca : le’kih, le’kiiw paach, tsay paach

payaso : chi’ik pendejo : sahlu’um, meeten keep persona : may, wíinik

peca : eek’, yeek’ pene : keep, toon, birich perverso : k’ak’as máak, k’asa’an,

pecado : k’eban, si’ipil penetrar : okol, okoh, máan, kisin máak

pecadora : k’eban (x) táats’ máan, póot máan pervertir : k’askun

pecador : k’eban pensamiento : tuukul pesadilla : wayak’, k’ak’as náay

pecar : kuch k’eban, kuch si’ipil pensar : tuukul pesado : aal

pécari : kitam peón : xíimbal máak, meeyhil pesar : yah óol

pecho : tseem máak (h) pesar : p’iis

pechuga : tseemil ch’íich’, sak pepita : neek’ pesca : chuklantáabah

bak’, tseem pepita de calabaza : tóop, sikil pescado : kay

pedazo : xóot’, xéet’, káach, pequeño : chaan, chichaan, pescar : chuuk, chuuk kay, maach

kóots mehen, ts’iris pescozón : k’oop, wáas k’op

pedernal : tok’, tok’ tuunich perder : saat pescuezo : kaal


pedir : k’áat perdiz : noom peso : aalil

pedo : kiis peso (moneda) : peso


pestaña : máatsa’ piso : lu’um polígama : ch’up wáa (x)

pestañar : muts’ ich pisotear : pepe’echak’ polígamo : xiib maanal ti’,

peste : k’oha’anil ku meentik u pitahaya : wo’ huntúul u yichamo’ob wáa

yantal báan kíimilil pizote (animal) : chi’ik yatano’ob.

petaca : ba’as placer : ki’imak óolal polilla : ik’el, cháabche’

petaca (de huano) : bik’ix planchar : hi’, yúul, taats’ polvear : tóos, póos

petate : póop planta : aban, che’, xíiw pollo : t’aaw, chan t’eel; kuluul

pez : kay plantar : pak’, pak’al, xaab pomada : naab

pezón : pool im plantío : pak’al poner : ts’aa, taak

pezuña : maay, mo’ol plata : sak taak’in poniente : chik’in

piar : ts’its’ianki plátano : ha’as ponzoña de víbora : k’i’inam


picado : t’óoch platicar : tsikbal, t’aan por : tumen, tu yo’olal, yóok’lal

picadura : chi’ibil plato : u nu’ukul tu’ux ku por eso : le beetik

picante : páap ts’a’abal hanal wáa he’ por poco : áaynak

picar : t’óoch, chi’ ba’axak tia’al haantbile’ por qué : ba’ax ten

picazón : saak’, saak’il playa : háal ha’, háal k’aak’náab, porción : ts’e’ets’ek, p’íit

pico de ave : u koh ch’íich’, u ni’ chi’ k’áak’náab porque : tumen

ch’íich Playa del Carmen : Xamanha’ Portugal : Lusíitáan

picoso : páap (agua del norte) portugués : lusíitáan wíinik

pie : ook plaza : k’íiwik, chúumuk kaah portugués (idioma) : lusíitáan

piedra : tuunich plazo : xot k’iin t’aan

piel : oot’, oot’il pleito : ba’ate’il posada : mahan nah

pierna : t’óon pliego : wuuts’, paak posar : túuchul, háayal, ts’áamal

pinchar : loom pluma : k’u’uk’um posible : unah, páahtal

pinole : k’áah población : kaah, kaahtalil posición : anik, anil

pintar : boon poblar : kaahkun postema : chu’uchum

pintura : boon pobre : óotsil potro : toon tsíimin, xiibil tsíimin

piña (fruta) : boob pobreza : óotsilil pozo : ch’e’en

piña de henequen : boob pochote (planta) : ch’oh, pi’im pozole : k’eyem, k’eyen

piñata : p’úul poder : muuk’ preceder : paybe, biin táanil,

piñuela : ch’am, ch’om poder (verbo) : páahtal máan táanil

piojo : uk’ podrido : tu’, tu’ha’an, k’aas, precio : tohol

pipián : óom sikil k’aasa’an presiosa : ki’ichpam

pirata : may ku yookol ich podrir : tu’tal, tu’tah, book’ precioso : hats’uts, ki’ichkelem
k’áak’náab polen : u ta’anil lool ts’o’ok u precoz : peew

pisar : pe’echak’, ts’a’acha’ k’antal predicar : tseek


preferir : icht primo mayor : ka’ suku’un pueblo : kaah

pregonar : k’a’ay primo menor : ka’ íits’in puerca : leech (x)

preguntar : k’áat, k’áat chi’ principiar : káahal, lékel, puerco : k’eek’en, beel (h)

prematuro : ma’ chuka’an u chúunpahal, ho’op’ol puerta : hoonah, hool nah

k’iini, ma’ k’ucha’an u k’iini’ principio : chuun, káahal pujar : áakam, men muuk’

premeditación : tuukul u tukla’al pringar : wiits’ pulga : ch’ik

wáa ba’ax táanil ti’ u prisa : séeb, sséebil, séeba’an pulgar (dedo de la mano) : na’

meenta’al privar : luk’s, tseel k’ab

premiar : bo’ol probar : túum pulgón : pok’ol

prenda : nook’ problema : toop pulir : haab, haabalkun

prender : máach, cháach proclamar : a’al, ts’aa ohéetbil pulmón : sak óol, soot’ot
preñada : yo’om producir : ts’aa, antal pulsera : k’aap

preñez : yo’om, yo’omtal profesora : kaansah pulverizar : p’uuy, huuch’

preparar : beet, meen profesor : kaambesah puma : koh

presagiar : tomok chi’ prófugo : may puuts’ul punta : ni’, xuul, p’iich

presencia : táan, tu táan profundo : taam punzar : huup’, loom, ts’oop

presentir : kóohol prohibición : weet’il puñado : lóoch’, óok, láap’

preservar : ta’ak prohibido : weet’ puño : wol k’ab, tap’ k’ab

presidente : nohoch halach prohibir : weet’ pupila : neek’ ich

wíinik prójimo : láak’, éet wíinikil puro : chamal

presionar (físicamente) : ts’aal, proletario : meeyhil máak, pus : puh

peets’ kolnáal puta: káakbach (x), chek’a’an

preso : k’ala’an promulgar : a’al, ts’aa ohéetbil peel, choko iit (x)

préstamo : páay, mahan pronto : séeb, háan puto: ch’upul xiib, k’uuruch,

prestar : páay, mahan propagar : ya’abtal, nohochtal kankalas

presumir : u’uyba nohchil, u’uyba propiedad : ti’il, tia’al q : q, waxaklahup’éel le ts’íib

noh ba’al propio : tia’al he’ela’ he’ bix u huum ich

pretender : k’aat prostituta : káakbach (x) maayae’ bey xan ich káastlan

primavera : yáax k’iin protector : aantah, kanan t’aan.

primer : yáax, táanil proteger : kalan, kanan, baal qué : ba’ax

primero : yáax, táanil provincia : chan kaah, peten ¿qué cantidad? : buka’ah

primicia : holbes lu’um, káakab ¿qué cosa? : ba’ax

prima mayor : ka’ kiik provocar : kaxan ba’ate’el, kaxan que : ka, kex

prima menor : ka’ íits’in (x) k’uuxil, kéex que bueno : kex beyo’
primeras horas del día : h’atskab prueba : túum quebrado : kaachah

k’in podrir : tu’tal, tu’tah quebradura : ki’impahal


quebrar : kaach, oop’, p’iik, pa’ax radio : radióo rebajar : chichankun, mehenkun,

xiik raer : ho’och, horo’ox éens

quedar : p’aat, p’áatal, p’áatah raíz : moots rebanar : k’uup, háat k’uup

quedarse : p’atal raja : xéet’, xóot’, búuh, ts’íit rebelión : líik’il, líik’ ba’ate’el

quejarse : tak ho’ol, tak pool rajar : buuh, teeh, haat, xiik rebosar : tuul

quejido : áakam, áakan rama : k’ab, k’ab che’, héek’, xay rebozo : bóoch’

quema : tóok che’; xa’ay che’ rebusca : meents’ul, kaxan

quemadura : chuuh, chuuhilil ramo : héek’, chúuch rebuscar : meents’ul, kaxan

quemar : chuuh, tóok, elel ramón : oox recado : túux t’aan, túuxbil t’aan

querella : tak pool, tak ho’ol rana : muuch recaudo : xa’ak’

querer : k’áat, óot, yaayan rapar : ts’iik, k’oos, k’oliskun, recaudar : mool, mool taak’in
querida : k’eech (x) noroch k’oos, norot’ k’oos recelar : sahaktal, péek óol, k’ux

querido : weey rápido : séeb, séeba’an, chich óol

queso : kéex hach chich recelo : péek óol, k’ux óol

quetzal : kuk, kukuul raptar : ookol, biis recibir : k’aam, ch’a’

Quetzalcoatl (Serpiente-Quetzal) raquítico : p’eex, ts’uuts’ recio : k’a’am

: Kukuulkaan raro : hela’an recluir : k’aal

quiché : kich’ée rascar : hoot’, la’ach, leep’ recoger : mool, háaymol

quiebra : kaach, wat rasgar : la’ach, le’ep’ recompensar : bo’ol

quién : máax, máaxi’ rasguñar : la’ach, ho’ot, xe’ep’ reconocer : k’ahóol

quijada : kama’ach, no’och raspar : ho’och, ha’ach recordar : k’a’ahal, k’a’ahs

quince : ho’lahun rasurar : ts’iik recostar : naak, nakkun

quiote del henequén : boob rata : ch’o’ rectificar : utskin

quitar : took, luk’s, tseel rato : súutuk recto : taats’, toh

quizá : wáa, wale’, úuchak, ratón : ch’o’ recuerdo : kahatsa’

úuchak, binaki’ raudo : séeb recular : kukul iit

r : r, bolonlahup’éel le ts’íib raya : haat’ recuperar : ch’a’ óol, utstal, ch’a’

he’ela’ he’ bix u huum ich rayar : haat’, hara’at’ muuk’

maayae’ bey xan ich káastlan rayo : haats’ cháak rechazar : ma’ óota’ah, ma’ u

t’aan. rayo de sol : huul k’iin k’a’amah ba’al

rabadilla : bobox raza : ch’i’ibal red : k’áan

rabia : ko’, ko’il razón : na’at, tuukul redactar : ts’íib

rabo : neh razonar : tuukul, na’at redimir : loh

racimo : ch’úuy, p’óoch realizar : beet, meent redondo : wóolis


ración : o’och realizarse : uuchul reducir : chichantal, chichankun,

radicar : kuxtal mehenkun


reflexionar : tuukul rentar : mahan resplandor de fuego : léets’

refrigerador : un’ukul ku renuevo : k’u’uk’, top’ che’, óol responder : núuk

síiskuntik ba’alo’ob renunciar : p’aat responsabilidad : kuuch

regalar : síih reñir : ba’ate’el respuesta : núuk

regalo : síih, matan reparar : utskin restar : tseel, luk’s

regañar : k’eey, k’eeyal repartir : t’oox restaurante : nah tu’ux ku

regaño : k’eey, k’eeyah repetir : u ka’ meenta’al wáa ko’onol hanal

regar : hóoyab ba’ax resto : yala’, xiix

registrar : ts’íib reposar : he’elel, wa’atal, ch’a’ resucitar : ka’ kuxtal, ka’síihil

regla : p’isib iik’ resuello : ch’a’ iik’

regresar : suut, taal reposo : he’elel, wa’atal, ch’a’ iik’ retar : kax ba’ate’el, kaxan
reina : ch’upul ahau, ahau (x) reproducir : ka’ meent ba’ate’el

reino : ahauil reptar : hiil, hiilankal retazo : xéet’, xóot’, yala’

reír : che’eh reptil : tuláakal ba’alche’o’ob retener : ta’ak, k’aal

reja : hool beh hilankil u máano’ob retentar : léekel

relación : ts’iis repugnante : che’ k’aas, táah retirar : luk’s, luk’ul

relación sexual : naach’ k’aas retobado : k’o’ox

relámpago : lehem cháak res : wakax retoñar : k’u’uk’ankil

relatar : tsikbal, tsool, a’al resbalar : haak, haakchahal, retoño : k’u’uk’, top’ che’

relinchar : awat tsíimin haalk’ahal, kipchahal retornar : suut

remar : báab yéetel che’ rescatar : k’eex, loh retorno : suut

remediar : utskin rescate : k’eex retortijón : ch’oot

remedio : ts’aak resembrar : xaab, taab, hulbe’en retortijón de tripas : ch’ot nak’

remendar : pak’a kook, utskin resfriado : síis óol, oka’an se’en retozar : síit’, pa’ muuk’,

remitir : túux, túuchi’ residir : kahak bal pompom síit’

remo : che’ yéetel ku yáantkuba resina : iits retrato : yoochel he’ ba’axake’

máak, utia’al u bin ich ha’ resistir : ts’áaba chichi, ma’ tu retroceder : kukul iit

remojar : ts’aam, suul p’atkuba retumbar : huum, áamba, líil

remolino : moson respirar : ch’a’íik reunión : much’tal, much’kinah,

remozar : utskin, túumbenkun responder : nuuk mulkinah

remuneración : bo’ol resollar : hahak iik’ reunir : much’kin

renacuajo : mehen muuch, chan respetar : chíin ho’ol, tsiik revelar : e’es

muuch respeto : chíin ho’ol, tsiik reventar : wak’

rencor : k’uux, ch’a’ k’uux respiración : ch’a’ iik’ reverdecer : ya’axtal, áak’tal
renegar : pooch’, pooch’il, k’ex respirar : ch’a’iik’ revés : paach, kúul pach

óol resplandecer : léembal, huul revisar : il wáa ma’alob


revivir : ka’ kuxtal, ka’ kuxkin rojo : chak s : s, k’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’

revolcar : babal, hawlankil romper : haat, xeet’, xiik, pa’, bix u huum ich maayae’ bey

revolotear : popokxiik’, kaach, t’aak xan ich káastlan t’aan.

papalaankil ron : cho’ol sábana : teep’

revoltillo : xe’ek’ roncar : nóok’ áakan sabana (clima) : chak’an

revoltura : xa’ak, xe’ek’ ronco : ma’as kaal, so’oh kaal sabañón : weeret’

revolver : xa’ak, péeks, chíikt roncha : siip’ saber : oohel

revolver la tierra : buuk’ rondar : máan sábila : hunpets’ k’in kih

revolver líquidos : book’ ropa : nook’, búuk sabor : ki’, ki’il

rey : ahau ropero : u kúuchil tu’ux ku sabueso (perro) : peek’

rezar : payal chi’, kama t’aan ts’a’abal nook’ sacar : háal, hook’s, hoots’, ho’op
rezo : payal chi’ rosa : sam nikte’ sacerdote : k’iin (h), yuum k’iin

ribera : chi’, háal rosa (color) : sam chak saciar : na’ahtal

rico : ayik’al rosado : sam chak sacudir : líil, tíit, púus

rico (de sabor) : ki’ rosca : koots’ sagú (planta) : cha’ak

ridículo : su’utsil, subtalil rostro : ich sal : ta’ab

riego : hóoyab roto : haatal, pa’al, xeet’el salar : ch’óoch’kin, ch’óoch’ kun,

riel : u beel wakax k’áak’ rótula : pool píix pak’ ta’ab

rienda : hok’ ni’ roza : kool, páak salario : náahal, bo’ol

rifle : ts’oon rozar : kool, páak saldar : bo’ol u ts’ook p’aax

rincón : tséel, tu’uk’ rubio : ch’eel, chak lóol salida : hool, hóok’ol

risa : che’eh rúbrica : horon ts’íib salir : hóok’ol, tiis

rizar : mulixkun, mulixkin rudo : máak chich u meentik wáa saliva : túub

rizo : u mulixil u pool máak ba’ax salpicar : wiits, tiits’

robar : ookol rubí : chak xike’en tuunich salpicón : tsi’ikbil bak’ yéetel u

roble : béek ruedo : u kúuchil u pa’ayal wakax xa’ak’

robo : ookol ruido : huum, ch’e’eh salpullido : uusáan (x)

roca : nohoch tuunich ruin : k’aas, k’aak’as máak salsa : k’utbil p’aak, k’utbil iik

rociar : líil, tsiits, wits’ ha’ ruina : la’ pak’ (x) saltamontes : máas, sit’riyo

rocío : p’iha’, hats’al ha’ ruiseñor : k’ook’ saltar : síit’, p’iit

rodaja : pe’et, me’et rumiar : haach’, ka’ haach’ salto : síit, p’iit

rodar : bahak’, balk’ahal rumor : huum u tsikbalil wáa salud : toh oolal

rodilla : piix ba’ax saludar : béech ho’ol, tsiik

roedor : ch’o’ rústico : to’otol salvaje : k’áaxil, ba’alche’


roer : nées, néet’, p’éep’ ruta : beh, beel, behil salvar : áant, luk’s ti’ toop

rogar : yaayan k’áat sanar : utstal, tohtal óol


sancochar : chaak sembrar : pak’al siembra : pak’al

sandalia : xanab semana : p’is k’iin siempre : huntiich’, maantats’,

sangrar : took’, k’i’ik’ankil semen : sa’il keep, u k’aab toon léeyli’e’

sangre : k’i’ik’ sementera : kool sierra : wiits, pu’uk

sangría : took’ semilla : neek’ siete : uk

sanar : utstal semilla de maíz : i’inah silbar : xóob, xuuxóob

sanar heridas : buy bak’ sendero : beh silbido : xóob, xuuxóob

sano : ki’ óol, toh óol sensibilidad : cha’ah silenciar : mak chi’, p’aat ma’

santo : kili’ich sencillo : bi’ich t’aan

saña : k’uux, p’uha’an sentar : kutal, kuklin silencio : ch’een, ch’ench’enki

sapo : muuch sentenciar : xot’ k’iin silueta : oochel


saquear : ookol sentir : u’uy silvestre : k’áaxil

saramullo (planta) : ts’almuy señal : chíikul, béech’ ho’ol, silla : k’áanche’, xeek

sarro (de los dientes) : ta’ koh béech’ k’ab, béech’ kaal sima : taam, hool hach taam

sarteneja : haltun señalar : tuch’ub sin : ma’, mina’an, mix

sastre : chuuy, chuuy nook’ señor : yuum, taat, nohoch máak singular : hunp’éel, huntúul

satanás : kisin, kisin ba’al señora : xunáan (x), ko’olel sirvienta : meyhil (x), k’oos (x)

sátiro : may ku ts’isik mehen señorita : ch’úupal, ba’al (x), sirviente : k’oos, meyhil

paalal lo’bayan sitiar : bak’ paach, k’al paach

satisfacer : ki’imak óol, ki’imaktal separar : tseel, haats sitio : kúuchil

óol sepelio : muuk, muksah sobaco : xiik’

sazón : k’aan, tak’an, siip’ sepulcro : muknal sobar : páats’, yeet’, yoot’

sazonar : k’antal, tahal, tahankun sepultar : muuk sobra : xiix, yala’

secar : tihil, tihinkun sepultura : muknal sobre (encima) : óok’ol

seco : tihil, bobóohki sequía : yáax k’iin, noh k’iin sobrecarga : p’ik kuuch

secretaria : ts’íib (x) ser : antal, yaan sobrecargar : p’ik kuuch,

secreto : mukul, ta’ak tsikbal serenata : k’aay yéetel paax ku píitmáan kuuch

secuestrar : u yokolta’al máak bisa’al tak tu nahil máak sobrina : sob (x)

tumen u yéet máakil sermón : tseek, tse’ek sobrino : sob

sed : uk’ah serpiente : kaan socorrer : áantah

seguir : áalkab paach, toohol, servir : meyah soga : suum

chuuk seso : ts’o’om sol : k’iin

seis : wak sexo : kobol, máantan máak solamente : chéen, ha’alil

seleccionar : teet, yéey si : kux, túun, wáa soldar : taak’, u tsu’utsuhool


selva : k’áax, nukuch k’áax sí (condiciona) : beey, beyo’, yéetel kib wáa uláak’

sembradío : kool haah, haan, he’le’ solear : hayk’iin


solicitar : k’áat, kaxan substituir : heel, k’eex taberna : u kúuchil tu’ux ku

sólo : chéen subterráneo : yáanal lu’um ko’onol ha’ ku káalkunsik

solo eso : chéen lehaah suburbio : pach kaah máak

soltar : háalk’ab, cha’, waach’ succionar : ts’u’uts’, chu’uch tabique : pak’

soltera : ma’ íicham suceder : úuchul, máan tabla : che’, xóot’ol che’, xéet’el

soltero : ma’ atan, may suceso : úuchul che’

ma’ts’oka’an u beeli’. sucio : éek’, k’óok’ol, kiirits’ tablado : ka’an che’, k’ax che’

sollozar : ok’ol, xuxuch ni’ sudar : k’íilkab tacaño : ts’u’ut

sollozo : haha’ ok’ol sudor : k’íilkab tachar : honhon ts’íib

sombra : bo’oy, oochel suela : k’éewel tahúr : may ku buul

sombrero : p’óok sueldo : náahal tajada : búuh, xéet’, x’óot’


sonaja : soot suelo : lu’um tal vez : wale’

sonaja de calabazo : tuch’ (x) sueño : náay, wayak’ talar : ch’ak che’, píik’ ch’aak,

sonámbulo : chukut kib, chukut sufrir : muk’yah luk’s nukuch che’o’ob

wenel sumar : xook, ts’aa talón : tuunkuy

sonar : huum sumergir : ts’aam, t’uub, buul tallar : pool

sonido : huum sumir : buul, ts’aam, t’uub tallo : chuun che’

sonreir : che’eh, mukul che’eh, súplica : yaanyan, yaanyan k’áat tamal : tamali’, to’obil holo’och

k’as che’eh suprimir : luk’s, háaws tamandúa : chab

sonrisa : sak che’eh, k’as che’eh sur : nohol tamaño : nohochil

sonso : meelen, nuum surco : t’i’il también : bey xanláayli’e’,

soñar : náay, wayak’ suscitar : úuchul léeyli’e’

sopa : ya’ach’, chok’ (x), chok’ob suspender : ch’úuy, ch’een, t’úuy, tambor : tunk’ul

soplar : uust líik’s, naak tamo : ma’ay

sorber : xúuch, háap suspirar : ch’a’ iik’ tamo del maíz : ki’is

sorbo : xúuch, háap, luuk’ sustentar : tséen, láat’ tampoco : mix

sordo : kóok sustento : o’och, hanal tan : hach

sorprender : chuuk, hak’ óol, sustituir : heel, k’eex tantear (con la mano) : tatal k’ab

ha’as óol susto : hak’ óol tapa : maak

sospecha : tuukul, péek óol susurrar : mukul t’aan tapar : maak, nuup’, k’aal, piix

sostener : láat’, maach, ch’úuy suyo (suya) : u tia’al tapír (animal) : tsíimin

sótano : yáanal lu’um t : t, hunk’aalp’éel le ts’íib he’ela’ tarántula : chiwoh

suave : bi’bi’ki, susulki, o’olki he’ bix u huum ich maayae’ tardar : xáantal

suavizar : ts’u’uba, ts’u’ubankun bey xan ich káastlan t’aan. tarde : chúunk’iin
subir : na’akal tabaco : k’úuts tartamudear : k’alk’alak t’aan,

subsistir : kuxtal tábano : áakach k’alk’alak aak’


taza (de ceramina) : lak terremoto : péek áamba, kíilba, tobillo : kaal ook

tea : táah che’, náax che’ tíitba tocar : maach

techo : ho’ol nah terreno : lu’um, k’aax tocar música : paax

tejado : u ho’ol nah terror : sahkil tocayo : éet k’aaba’

tejer : hiit’ testículo : e’el keep todavía : láayli’

tejón : chi’ik teta : iim, chu’uch, chuchu’ todo : túulis, tuláakal, láah, bul

tejon rojo : bok’ol ooch tibia : tselek, baakel tselek todo el día : bul k’iin

Tekax : T-K’áax (lugar del bosque) tibio : pa’ síis, sat síis, k’íinah todos : tuláakal

tela : nook’, xéet’ tiburón : ch’ilam todos los días : tuláakal k’iin

telaraña : k’aan am tiburón tigre : ch’ilam báalam tomar : ch’a’

televisión : teléebits’ióo tiempo : k’iin, k’iinil tomar (líquidos) : uk’


Telchac : Telchak (raíz de mangle) tienda : nahil koonol, nah tu’ux tomate : p’aak

temazcal : ku ko’onol ba’alo’ob. tomate verde : ya’ax p’aak

temblar : kikilaankal, kikiláankil, tiene razón : haah a t’aan tonto : ma’ na’at

kukuyaankil tierno : muun, áak’, ya’ax topar : héentan, naktáan

temblor : áamba, kíilba, tíitba tierra : lu’um, kaab topo : ba’

temer : sahaktal, ch’a’ sahkil tierra elevada : búu’tun torbellino : moson, moson iik’

temor : sahkil tigre : báalam, chak bola’ay torcer : ch’oot, k’eech, looch

tempestad : chak iik’ tigre negro : boox bola’ay tordo (ave) : pich’, ts’iiw

templo : nah k’uh tigrillo : sak xikin torear : paay, pay wakax

temporal : iik’al yéetel u cháakil tinaja : káat tormenta : chak iik’

temprano : ha’atskab, sáastal tinte : boon tormento : toop

Tenabo : Tenaab (lugar de tintura : boon tornado : moson

nenúfares) tía : ts’eh na’ tornear : póol che’, súus che’

tendero : tu’ux ku le’ebe nook’ tío : ts’eh yuum toro : xiibil wakax

tender : le’, siin, t’iin, haay tirahúle : saats’ torpe : aal, ma’ péeka’ani’, xaan

tendón : xiich’ tirar : ch’iin, puul u xíinbal

tener : yaan tiritar : kikilaankil, kukuyaankil tortear : pak’ach

tener oportunidad : uuchul tiro : yóol ts’oon; ts’oon, ch’iin tortilla : waah

Tenosique : Tenahtsiik (casa de titilar : léembal, hohopaankil, tórtola : mukuy

hiladeros) ninibaankil tortuga : áak

tensar : t’iin, siin Tizimin : T-Tsíimin (Tierra de tos : se’en

tentar : mach, il túun tapires) toser : se’en, se’en kaal

teñir : boon tizne : sabak, yabak nah tostar : oop’, eel, póok
tepezcuintle (animal) : haaleb tizón : náax che’ total : túulis, tuláakal, chuka’an

terminar : ts’o’okol toalla : cho’obo ha’ (x) trabajar : meyah


trabajo : meyahil trece : óoxlahun u : u, ka’ak’aalp’éel le ts’íib

trabar : t’i’il, k’aal trenzar : hiit’ he’ela’ he’ bix u huum ich

traducir : tsool, k’es t’aan, u trepar : na’akal maayae’ bey xan ich káastlan

su’utul hunp’éel t’aan ti’ tres : óox t’aan.

uláak’. triángulo : óox tu’uk’, óox tséel, ubre : chu’uch ba’alche’, yiim

traer : taas, púut óox ti’its ba’alche’

tragar : luuk’, píit luk’ trinar : k’aay ch’íich’ ultrajar : pooch’, pooch’il

tragedia : noh k’aas, nohoch loob tripa : choch ultraje : pooch’, pooch’il

trago : luuk’ triquina (animal) : muuch un : hun

traición : tuus, toop triste : tuukul, yah tu yool un momento : hun súutuk

traicionar : tuus, toop troje : ch’iil, kumche’ una : hun


traje : nook’ trompa : ni’, chowak ni’ uno : hun

trama : o’och trompear : loox ungüento : naab

tramo : xóot’ tronco : chuun, chuun che’ único : hun

trampa : léech, núup’ tropezar : t’óochpahal unificar : hunp’éelkun,

tranca : no’ox che’, tóoh che’ trozo : xóot’, káach, xéet’, kóots, pa’ate’kun, much’kin

tranquilizar : hets’ óol, hets’ háat unión : nuuch, nuup, keet

tuukul, ki’imaktal óol trueno : kíilbal cháak áamba unir : nuup, tsaay, nuuch

transcurrir : máan, áalkab cháak universo : yóok’ol kaab

transformar : heel, suut, k’eex tu (posesivo) : a untar : hi’, paak’, ku’ul

transitar : xíimbal, máan tú (personal) : teech uña : íich’ak

transportar : biis, púut tubérculo : wi’ uña de gato (planta) : béeb

trapear : cho’ yéetel nook’ tucán (ave) : pam, pam ch’eel uñero : ts’op ta’, tsop íich’ak

trapo : xóot’ nook’ tuerto : ch’óop urbe : kaah, nohoch kaah

traquea : úul, yúul Tulúm : tu’u’lu’um (lugar en la urdir : waak’

trasegar : báab, piich, t’ooh isla de los conejos) urdir hamaca : waak’ k’áan

trasladar : biis, máans’, k’eex tumba : muknal urgente : séeb

traspasar : máan, píit máan, tumbar : kook, lúubsah che’ urraca : ch’eel, pa’ap

táats’ máan tumor : chu’uchum usar : ts’aa

trasplantar : xaab tuna (higo chumbo) : núum uso : ts’aa, suuk

trasquilar : neenet’, neeret’ hóon tsutsuy usted : teech

k’oos tupido : su’, piim, chehekbal, ustedes : te’ex

trasto : nu’ukul kokohekl, chechehekl utensilio : nu’ukul

travieso : ko’ tuya : a útil : k’abéet


trayecto : beh, behil tuyo : a utilizar : ch’a’, maach

trébol : tuk’ tuza : ba’ uva : aba (vitis uvifera)


v : v, óoxk’aalp’éel le ts’íib he’ela’ vela : kib vestido : nook’, u nook’ (x)

he’ bix u huum ich maayae’ veloz : séeb, péekla’an, séeba’an vestir : búuk, ts’aa nook’

bey xan ich káastlan t’aan. vello : mehen ts’ots vez : téen, -máal, -puul

vaca : wakax, ch’upul wakax vello púbico : cho’om vía : beh

vaciar : láal, t’ooh, piich, báab vena : beel k’i’ik’ viajar : bin, máan, xíinbal

vacilar : tuskep venadito : yuuk vianda : hanal, ki’il, o’och,ki’

vadear : ch’aak; k’aat venado : kéeh (cervus communis) waah

vagar : máan chéen mina’an u vencer : toop, loots’, náahal víbora : kaan

haahil, máan chéen beyo’ vendar : k’aax, piix, to’ vívora de cascabel : tsáab kaan

vagina : peel, k’uul vender : koon, koonol vibrar : tíit, tíil

vaina : sóol, piix veneno : ts’aak, ba’al ku kiimsah vid : aba (vitis uvifera)
valor : tohol veneno de víbora : k’i’inam vida : kuxtal

valla (de palos) : k’at che’, vencedor : kóonol vieja : nuuk (x)

kolóohche’, kolóoxche’ vendedora : kóonol (x) viejo : laab, asbe’en, úuchben,

Valladolid : Chowáakha’ vender : kóon chuchul, ch’iha’an; nuxib (h)

(corriente de agua) venerar : yaakun yaabil, tsiik viento : iik’

valle : k’óom venir : taal, taah vientre : hobnel, nak, chuun nak’

¡vamos! : ko’ox venta : koonol, koonoh vigilar : kahan, kanan, ch’úuk

vampiro : úukum soots’ ventosa : nup’ luuch vigor : muuk’, muuk’il, óol

vapor : ooxol ver : il, paakat, cha’an vil : p’ekta’an, k’aasil máak

vaquero : mayol; máak ku léeik vera : háal, háalchi’, tséel villa : kaah

wakax wáa tsíimin. verdad : haah, haahil vino : ki’

vara : ch’ilib, p’isib che’ verdadero : haah vino tinto : u k’aabil ki’

varejón del henequén : boob verde : ya’ax viña : abanil

variar : helbes, k’eex verde claro : sam ya’ax viñedo : abanil

varilla : bek’ech che’, ku ts’a’abal verdín (planta) : kuuxum violar (deshonrar) : ts’iis, t’aak

tu jo’ol naj utia’al u ch’i’ikil le verdolaga : xukul (x) violencia : u meenta’al wáaba’ax

xa’ano’obo’. vereda : t’úul beh, t’úut’ul beh yéetel ya’abach muuk’

varón : xiib vergüenza : sublak, subtal violeta : chak puk’e’en

vasija : lak, k’at verraco : beel virar : suut, ch’eet

vástago : k’u’uk, aal kih, aal che’ verruga : aax virgen : suhuy, ch’úupal ma’

vástago de agave : boob vértebra : t’o’olol pu’uch, t’o’olol ta’alki’ (x)

vegetación : k’áax, k’áaxil, che’il paach virgen María : Ko’lebil

veinte : k’aal verter : báab, láal, piich, toox, virginidad : suhuy


vejez : ch’íihil, ch’iihilil, ch’iha’anil week viril : xiibil

vejiga : chíim vértice : p’iich, ni’ virtud : uts, utsil


viruela : k’áak’ xenofobia : u yaakunta’al táanxel z : z, wak’aalp’éel le ts’íib he’ela’

virus : ik’el kaahil he’ bix u huum ich maayae’

visión : il xenófobo : may ku p’ektik wáa bey xan ich káastlan t’aan.

visión entre sueños : wayak’ sahak ti’ táanxel kaahil zacate : su’uk

visita : u’ulab, xíimbal xerofago : máak ku haantik tikin zafar : hoots’, híits’, poots’

visitar : xíimbah, xíimbal hanal zaguán : nohoch hool nah,

vista : ich, paakat xilófago : bey u ya’ala’al ti’ le nohoch hoonah

viuda : ma’ íicham (x); máak yik’elo’ob ku néesko’ob zambullir : buul, t’uub

kimen u yatan. che’o’ zampar : ts’oop, oks

viudo : ma’ atan (h) xilografía : u ts’íibta’al wáa ba’ax zanca : ka’anal ook

vivir : kuxtah, kuxtal yóok’ol che’ zancadilla : bak’ ook, ba’ak’al


vivo : kuxa’an xilógrafo : may ku ts’íibtik yook máak tu yóok’lal máax

vocablo : t’aan ba’alo’ob yóok’ol che’ ku bin tu paach utia’al u

vocabulario : múuch’ t’aano’ob x : x, ho’k’aalp’éel le ts’íib he’ela’ lúubsik.

volar : xik’nal he’ bix u huum ich maayae’ zancudo : k’oxol, túuts’

volcán : wits tu’ux ku hóok’ol bey xan ich káastlan t’aan. zanja : hool, k’óom

k’áak’ wa ba’ax k’iin. y (conjunción) : yéetel, kux zapatear : hanchalak’,

volcar : walk’ahal, tselk’ahal y tu ? : kux teech hanhanchak’

voltear : suut, walak’, balak’ ya : ts’o’okih, ts’oka’an zapato : xanab

volumen : kóochil, ka’anlil, ya me voy : pa’atik in bin zapote : ya’

nohchil, chowkil ya que : túumen zapote mamey : chakal ha’as

voluntad : óol yacer : chilikbal, chilikbah zarigüeya : bok’ol ooch, holil

volver : suut, balak’, walak’ Yaxkaba : Ya’axkaaba’ (Lugar del ooch

vomitar : xeeh nombre verde) zopilote : ch’oom

vómito : xeeh yegua : ch’upul tsíimin (x) zopilote rey : chak pol ch’oom

voz : u huum kaal, t’aan yema de huevo : óol, k’u’uk’; zorrillo : páay ooch

vuelo : xik’nal k’anil he’ zorra : ch’omak, ooch

vulva : peek, k’uul yema del dedo : ni’yaal k’ab zorro : waax, ooch

x : x, kank’aalp’éel le ts’íib he’ela’ yerba : xíiw zumbido : wo’oh

he’ bix u huum ich maayae’ yerno : ha’an zumo : k’aab, ki’is

bey xan ich káastlan t’aan. yo : in, kin, teen, tin zurcir : utskin nook’

Xelhá : Xelha’ (Lugar donde se yuca : ts’íin, ts’íim zurda : ts’íik (x)

esparce el agua) yugular : úul, kaal zurdo : ts’íik (h)

xenofilia : u yaakunta’al táanxel Yucatán : Uuyut’aan (lugar donde


kaahil no se entiene nada)

yuya (animal) : yúuyum

También podría gustarte