Está en la página 1de 27

INTRODUSAUN ............................................................................................................................

OBJETIVU ANALIZA ................................................................................................................... 1

VANTAGEN MATERIAL ESTRUTURA METALIKA .............................................................. 1

KARAKTERISTIKA ESTRUTURA ASU ..................................................................................... 1

Diagrama tensaun-deformasaun .................................................................................................. 2

KRITERIA ATU PLANO ESTRUTURA ASU ............................................................................. 4

EZEMPLU I ............................................................................................................................. 8

EZEMPLU II ................................................................................................................................. 13

EZEMPLU III ................................................................................................................................ 14

Syarat Kekakuan ........................................................................................................................ 15

FORSA PAKU KELING/ BAUT.................................................................................................. 16

PLAKA AIN .................................................................................................................................. 18

PERFIL BESI TOOS SIMU KARGA PRESAUN ....................................................................... 24

EZEMPLU PORTAL BERGOYANG .......................................................................................... 26


INTRODUSAUN
Estrutura asu ka estrutura metalika(estruktur baja) mak hanesan metalika ne’ebé mak
hanesan lolon no metal sheet(batang dan pelat), ne’ebé tetu ba ekonomis liu no seguro ba tempu
naruk, tuir nia forsa no karakteristika , ne’ebé diak tebes atu simu peso. Estrutura metalika mos
barak mak uza hodi halo konstruksaun hanesan ponte, uma ,torre,,, nst.

PONTE UMA TORRE

OBJETIVU ANALIZA
Atu bele hetan resultdu estrutura ne’ebé seguru, komfortavel, forsa, durasaun kleur, ekonomis, no fasil
atu minimiza tempu konstrusaun ka lalais. Estrutura hetan resuadu maksimal se kuandu nia prense
kriteria;

• Osan
• Todan
• Tempu konstrusaun
• Traballador.

VANTAGEN MATERIAL ESTRUTURA METALIKA


Estrutura metelika mak hanesan tipu ida husi metalika (besi) toos nebe bele aguenta husi
explosaun, bazeia ekonomia nia baratu, nia forsa no karateristika toos, bele simu mos forsa liur
sira.

Tuir PPBBG, Estrutura metalika toos nebe tuir nia forsa bele fahe ba tipu barak mak hanesan
tuir mai nee: BJ 34, BJ 37, BJ 41, BJ 44, BJ 50 no BJ 52. Besi toos halo husi elementu fe(
elementu besi no besi tuan)nebe mai husi elementu misturasaun husi Si,Mn,C,P, no S ho O nebe
utiliza iha tempertura boot nia laran.

KARAKTERISTIKA ESTRUTURA ASU


Atu ita nia planementu ba strutura ida nebe atu hetan optimal, hodi ita nia resultadu ba ita nia
planeamentu nebe efisiente no ekonomia, mak ita presija hatene karakteristika elemetu estrutura
nebe ho diak.

- Fy mak tensaun limite husi rezistensia ba trasaun


- Fu mak tensaun limite husi rezistensia ba trasaun (variavel ba tipu besi toos sira).
- E mak modulo elastisidade = 205 Gpa.

Karakteristika besi toos nebe presija hatene mak :diagrama tensaun-


deformasaun,altaresistensia,elastisidade,plastisidade,duktibilitas,modul elastisidade,tensaun
residuais.

Diagrama tensaun-deformasaun - mak hanesan bara metalika ida nebe submete ba


esforsu kresente ba trasaun nebe sofre deformasaun progresiva ba estensaun.(fig.a)

Mak relasaun ida entre tensaun aplikada (σ = F/A) no deformasaun linear espesifika(ԑ =
∆l/l) ba estrutura besi toos sira bele hare vista digrama Tensaun-deformasaun.(fig.b).

Fig.a Deformasaun ne'ebe hamosu husi trasaun Fig.b Diagrama de tensaun-deformasaun ba kazu
real

Alta rezistensia tensaun masimu nebe maka atu besik kotu ona ka akontese
(strength) ruptura.
Elastisidade ita fo forsa ka kapasidade ida ba elementus estruturais nebe ita
husik kapasidade nee nia sei fila ba orizinal. Modulus
elastisitas iha material ida sei ki’ikoan maka sei aumenta
komprimentu no sai bo’ot maka nia sei la naruk tan
Plastisidade objetu ida ne’ebe baihira ita aumenta todan ba ne,e todan ida
ne’e nia sei aumenta tan nia sei dada an ka halo deformasaun
ho ida ne’e objetu ne’e sei la sai hanesan nia original
V : (koefisiente ba koefisiente proporsionalidade nebe entre deformasaun
poison =0.30) longitudinal no transversal ba pesa ida
Dureza resisstensia ba risku ka abrasaun no bele medida husi
resistensia ba superfisie mateial karik iha introdusaun ba pesa
nebe ho dureza boot. Ba ensaiu dureza mak utiliza atu verifika
ba material omogeneidade.
Duktilidade forsa ka kapasidade ba material bele hetan deforma wainhira
aksaun husi kargas no estrutura sira adota ba duktilidde boot
sofre deformasaun boot antes hetan kotu, no iha pratika nee
hetan ka konstitui nebe esiste tensaun aas, no besi toos nee too
limite elastiku
Tenasidade energia mecanika total nebe material bele absorve ba
deformasaun elastiku no plastiku too nia hetan ruptura.
Reziliensia energia mecanika total nebe material bele absorve ba
deformasaun elastiku too nia hetan ruptura.
Ruptura Fragil perigozo liu, iha kuak sira ne’ebe mak la hatudu avizu ruam
kona-ba deformsaun husi material refere
Fadiga ruptura ba elementu (peça) nebe nia esforsu repetido ho geral
determina elementu (peça) ida ba maquina no estrutura efeitu
ba karga moveis(moris).

KRITERIA ATU PLANO ESTRUTURA ASU


• Funsaun konstruksaun
• Deside lokal ka (fatin) konfigurasaun estrutura hahu no ikus atu bele hili material ne’ebé
atu uza.
• Deside peso ba estrutura ne’e rasik.
• Deside uluk forma no size ba estrutura ne’e rasik
• Analiza estrutura, atu hetan forsa husi mundasa komponente
• Halo evaluasaun, katak plano ne’e optimal.
Fig.3 carga distribuida ba estrutura
𝑞𝑞 ∗ 𝑙𝑙2 Fig.4 Carga pontual/concentrada
𝑀𝑀. 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =
8 𝑞𝑞 ∗ 𝑙𝑙2
q∗l 𝑀𝑀. 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =
𝑉𝑉. 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 = 8
8
5 ∗ q ∗ 𝑙𝑙4 q∗l
𝑓𝑓. 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 = 𝑉𝑉. 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =
384 ∗ 𝑒𝑒 ∗ 𝐼𝐼 2
p ∗ 𝑙𝑙4
𝑓𝑓. 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =
48 ∗ 𝑒𝑒 ∗ 𝐼𝐼

Onde :

M.max =momento fletor maximo aplicado

Vmax =reacao de apoio ou esforco cortante

Ε =modulo de deformacao

I =momento de inercia da peca no sentido da aplicacao da carga

1) Tipos de perfil aço/ tipo ba perfil besi toos


a. Tipo perfil H ka I nia funsaun uja ba viga ka kolom
b. Tipo perfil C nia funsaun uja ba gording
c. Tipo perfil L nia funsaun uja ba gording. Nst
Tipo perfil uja ba modelu trilesa no travessa mak iha figura tuir my ne’e :

Figura.5 Travesa

- Tipo besi toos wainhira tensaun entaun nia sempre ho pozisaun diagonal no pozisaun tuir
eisu x.
- Tipo besi toos wainhira kompresaun entaun nia sempre ho pozisaun tuir eisu y
- Se kuandu uma ho distansia 20 m maibe besi toos nebe mak iha merkado ho 6 m entaun
presija amenta ka halo sambungan
1) Perfil tensaun

Fig.6 Junsaun perfil 2

Fig.7 Junsaun perfil 3

 H1,2 = forsa H1 fahe ba rua


 Batang tensaun : area neto

Area neto = An Deskrisaun;

An = A-2dt An = area neto


A = area perfil
d =diameter
t = espesura

Nota:

• Se perfil mak sei mos entaun besi seidauk amenta ka sambung ka sei orijinal
• Se perfil mak foer ona entaun besi n kuak tiha ona ka sambung tiha ona.
• Area neto :

Deskrisaun;
An = area neto
Fig.8 Area kuak Neto
A = area perfil
An = A – 2dt => area neto efetivo d =diametro
t = espesura
 Area neto : (sik sak lubang)

Fig.8 Area Kuak Neto Zig-Zag


Deskrisaun;
2

An = A − ndt + S1 * t An = area neto ; A = area


4 *U ⇒ areanetoefetivo perfil; d =diameter; t = espesura
n=numeru kuak; U=distansia husi
sentru kuak ba kuak ida

1) Se kuandu nia kuak barak liu ne’e diak no halo nia metin hodi kaer malu maibe nia forsa
menus tiha ona ( perlemahan forsa)
2) Se kuandu sambungan mak halo Sik-sak ho forsa 200 Mpa entaun uja baut tenke 200 Mpa.
3) Se ezemplu elementu besi toos ida mak nia forsa too 2000 Mpa entaun bainhira halo
sambungan mos presija baut mos forsa 200 Mpa hotu.
4) Se kuandu uja las entaun las iha area share section maibe nia forsa fraku
5) Se kuandu amenta ka aperta prrafuso/baut iha sambungan tenke ho nia faktor safety ho
distansia 5mm – 20mm.
6) Ba elementu tensaun nian :

Fig.9. Elementu tensaun nian


7) Anin hu’u ba 1m2 iha pozisaun ba siku ba diresaun anin nian.
a. 40 kg – 60 kg ( anin natoon )
b. 70 kg – 100 kg ( anin makaas )
c. PMI (peraturan muatan Indonesia 1970 ),
d. LPMB ( penielidikan masalah bangunaan 25 kg – 40 kg )

 EZEMPLU I → S 2 * cos 25 − S1 = 0
→ S1 = 11831.01 * cos 25
→ S1 = 10722.54kg

Perguntas :

1) Kontrola Forsa perfil S1, S2!


2) Buka distansia L2!
3) Tegangan ijin 1 ( ᵟ ) no
4) Tegangan ijin 2 ( ᵟ )

a) Kontrolu forsa perfil S1 no S2?


300 300
cos 25 0 = → L2 = → L2 = 331.01cm
L2 cos 25 0

∑Fy=0
→ 5000 − sin 25 * S 2 = 0
5000
→ S2 =
sin 25
→ S 2 = 11831.01kg
∑Fx=0
A) BARA/BATANG S1 (PERFIL 60*60*6)
Perfil 60*60*6
Dados :
A = 6.91 cm2 H =60mm=6 cm

Ix = Iy = 22.8 cm4
b = 60 mm = 6 cm
3
wx = wy = 5.29 cm
ix = iy = 1.82 cm espesura = t = 6 mm =0.6 cm

Lk 300 d = 12 mm = 1.2 cm
→ λ x = x →= → λ x = 164.835
ix 1.82

Lk x 300
→ λy = = ⇒ λ y = 164.835
ix 1.82

a.2) Lamda = 164.84 entaun ≈ W 165 = entaun faktor tekuk = 5.254

a.3) Karik nia W165 mak boot 2 entaun nia.....NOT OK..!!!..signifika nia la
aguenta atu simu forsa nebe mak atua ka forsa ne’ebe mak fo ba.

a.4) Area kuak a.6)Frakeza/perlemahan =F = ( %)

→ Akuak = 2(θ + 1.5) * t Frakeza nia valor kiik liu 15% entaun
→ Akuak = 2 * (1.2 + 0.15) .....OK....!
* 0.6
→ Akuak = 1.62cm
Akuak
→ F = *100%
2A
a.5) Area neto ( An) 1.62
→ F = *100%
2 * 6.91
→ An = 2 A − 2 * d * t → F = 11.72%
→ An = 2 * 6.91 − 2 * 1.2 * 0.6
→ An = 12.38cm 2

Rezumu estrutura metalika| 9


a.7) Kontrol forsa perfil iha σ 1 = .... ?

N =....?

N
w* <σ1
A
σ *A → Pn = An * 0.75 * σ 1
→N=
1

w → Pn = 12.38 * 0.75 *1600


1600 * 6.91 → Pn = 14856kg
→N=
5.254
→ N = 2104.302kg

a.8) Tegagan isin( σ 1 )

Pn
→ σ1 =
An
14856
b) → σ 1 =
12.38
→ σ 1 = 1200 kg .....OK ...!!!
m2
B) BARA/BATANG S2 (PERFIL 70*70*7)
Perfil 70*70*7
Dados :
H =70mm=7 cm
A = 9.4 cm2
b = 70 mm = 7 cm
Ix = Iy = 42.4 cm4
espesura = t = 7 mm =0.7 cm
wx = wy = 8.43 cm
d = 12 mm = 1.2 cm
ix = iy = 2.12 cm

Lk x
→ λx =
ix
331.01
→ λx =
2.12
→ λx = 156.137

Rezumu estrutura metalika| 10


Lk x
→ λy =
ix
331.01
→ λy =
2.12
→ λy = 156.137

b.1) Lamda = 156.137 entaun ≈ W 156 = entaun faktor tekuk = 4.7

b.2) Karik nia W156 mak boot 2 entaun nia.....NOT OK..!!!..signifika nia la
aguenta atu simu forsa nebe fo ba.

b.3) Area kuak

→ Akuak = 2(θ + 1.5) * t


→ Akuak = 2 * (1.2 + 0.15) * 0.7
→ Akuak = 1.89cm
b.4) Area neto ( An)
→ An = 2 A − 2 * d * t
→ An = 2 * 9.4 − 2 * 1.2 * 0.7
→ An = 17.12cm 2

b.5) Frakeza/perlemahan =F = ( % )

Akuak
→F = * 100%
2A
1.89
→F = * 100%
2 * 9 .4
→ F = 10.05%
Frakeza nia valor kiik liu 15% entaun .....OK....!!!

Rezumu estrutura metalika| 11


b.6) Kontrol forsa perfil iha
σ 1 = .... ? N=....?

N
w* <σ1 → Pn = An * 0.75 * σ 1
A
σ1 *A → Pn = 17.12 * 0.75 *1600
→N= → Pn = 20544kg
w
1600 * 9.4
→N=
4.7
→ N = 3200kg

b.6) Tegagan isin( σ 1 )


Pn
→σ1 =
An
20544
→σ1 =
17.12
→ σ 1 = 1200 kg .............OK ...!!!
m2

Rezumu estrutura metalika| 12


EZEMPLU II
a. Bj37, Fe360
Perfil Wf 500*200*9*14

 Dadus : ts=14mm=1.4cm
h = 500 mm =50 cm p=2ton=2000kg
b=200mm=20cm q=1.5t/m=15kg/cm
tb=9mm=0.9cm
1 1
→ M max = * q * L2 + * P * L
8 4
1 1
→ M max = * 15 * (1000) 2 + * 2000 * 1000
8 4
→ M max = 2375000 Kn.m

c) KONTROL VIGAS
h E
→= ≤ 75 → C 2 = 0.63 *
tb L*h σ
50 → C1 = 2000000
→= ≤ 75 b * ts → C 2 = 0.63 *
0.9 1600
1000 * 50
→= 55.56 ≤ 75......OK ..!!! = → C 2 = 787.5
20 * 1.4
→ C1 = 1785.114
C1>C2

Rezumu estrutura metalika| 13


C2 −
→ σ KIP = * 0.7 * σ
C1 L b
→= ≥ 1.25 *
1785.114 h ts
→ σ KIP = * 0.7 * 1600
787.5 1000 20
→= ≥ 1.25 *
→ σ KIP = 2538.8288 Kg 2 50 1.4
cm

EZEMPLU III

fig(Ezemplu 3)

Dados:
A = 192.5 cm2
BJ37; fe 360 Ix = 11800 cm4

Perfil 600 x 300 x 12 x 20 Yx = 9020 cm4

h = 60 cm Wx = 4020 cm3

b = 30 cm Wy = 601 cm3

L = 100 ix = 24.8 cm

iy = 6.85 cm

1 1 2000000
 Mmax = × 𝑞𝑞 × 𝑙𝑙2 = × 20 × 10002 = = 25 × 106
8 8 8
Kg/cm

tb = 1.2 cm ; ts = 2 cm

Controla Vigas

Rezumu estrutura metalika| 14


ℎ 60
≥ 75 → ≤ 75 …OK
𝑡𝑏 1.2

𝐿 𝑏 1000 30
≥ 1.25 × → ≥ 1.25 × → 16.67 ≥ 18.75 …OK
ℎ 𝑡𝑠 60 2

Syarat Kekakuan
𝐿 5 𝑞𝑞 × 𝐿4
≥ (𝑓𝑓 = ×
600 384 𝐸 × 𝐼𝐼𝑚𝑚

1000 5 20 × ( 1000)4
≥ (𝑓𝑓 = ×
600 384 2000000 × 11800

5 20 × (10)12
1.667 ≥ (𝑓𝑓 = ×
384 236 × (10)9

5 1 × (10)14
1.667 ≥ (𝑓𝑓 = ×
384 90624 × (10)9

1.667 ≥ (𝑓𝑓 = 1.1035

𝑓𝑓 ≤ 1.667

1.1035 < 1.667 OK…

Rezumu estrutura metalika| 15


FORSA PAKU KELING/ BAUT
1. Karga nornal ba koneksaun p.k./baut konaba karga nebe nebe servisu siku ba
as P.K/baut
1.2. P.K/baut ba koneksaun nebe tesi ida I (Tunggal I ) no koneksaun doble.
 se tesi ba ida-I perfil PK/baut too kotu
 se tesi ba rua-II perfil pk/baut too kotu

I. koneksaun tesi ida ( berpotongan tunggal )

fig.10 (koneksaun tesi ida )

π *d 2
Kotu iha fatin ida ( putus di suatu tempat F = *1 ==> F = A
4

II. Koneksaun tesi doble (putus di dua tempat )

1
S1 ≥ S
2

Fig 11(Koneksaun tesi doble (putus di dua tempat )

π *d 2
F= * 2 ====> F = 2 * A
4

1.3.Formulasaun ba (perhitungan dilakukang terhadap)


 Geser (shear)

Rezumu estrutura metalika| 16


π *d 2
- tesi ida ( berpotongan tunggal ) F = *1
4
π *d 2
- tesi rua/doble ( berpotongan doble ) F = *2
4
 Tuur fatin / sadere (Tumpuan / koluna)
- tesi ida F = d * s
-tesi doble F = 2 * d * s ====> F = d * s
1.4. Tegangan yang diinjikan ( Tesi koneksaun nebe bele autorija )
 Tensaun ba geser shear ( τ = 0.8 * σ )
 Tumpuan tuur fatin ( σtp = 1.6 − − − a − −2 * σ )
 Bain-bain tegagan geser ( shear tension ) ba plat ida ( plaka ida ) =
1 * 3 * σ = 0,58 * σ
3

1.5.Ng (geser ) = forsa nebe fo pk/baut ida nebe hasoru shear


 Ntp ( tumpuan ) forsa nebe fo pk/baut ida nebe hasoru tuur fatin
 Gaya / karga = F*tegangan diijinkan

1.6. Sura praktis ( perhitungan praktis )


Komparasaun sura entre P.K/baut tesi ba da –I no tesi ba doble –I
2.1 Tesi I-I ba pk baut tomak bele lori hiit karga shear (geser)
s1 > s 2
s 2 > s3

Fig. 12 Komparasaun sura entre P.K/baut tesi ba da –I no tesi ba doble –II

Rezumu estrutura metalika| 17


PLAKA AIN (PLAT KAKI)
π *d 2
Ng = *1* 0.85 * σ
4 terhadap tumpuan
Ntp = d * s 2 * σtp tamba S2 > S1

Kada pk/baut ida pontongan II-II bele hiit/lori


π *d 2
Ntp = *1* 0.8 * σ
4 terhdapa tumpuan
Ntp = d * s3 * σtp S3 > S2

Se Ngeser = Ntumpuan ba koneksaun tunggal ka ida –I ne’e :


π *d 2
* 0.8 * σ
4 = d * s *1.6 * σ  S = 0.393*d
s = d * s * 2 *σ
s = 0.314 * d
Ntp depende ba
Se S > 0.393d Ntp > Ngeser
Valor 0.393d=S’ tebal plat ( mahar plat ) foti = S’ ba koneksaun tesi double
𝑑2
(sambungang potongan double ) bele foti : 𝜋 ∗ ∗ 0.8𝜎𝜎� *2  d*s*1.6𝜎𝜎� 
4

S=0.785d , ou = d*s*1.6𝜎𝜎�  S= 0.628d


Se valor 0.785d (0.628d ) ita foti S’’ = haree lista iha kraik ne’e d’ kiik liu  cm
jeral S’’ boot liu S.
Kontrola ba geser no tumpuan ( tuur fatin ).

Rezumu estrutura metalika| 18


Tabela 1 daftar paku keliling
1.7.Tesi II-II ba PK/baut bele lori/hiit karga shear (geser)

Fig.13 Tesi II-II ba PK/baut bele lori/hiit karga shear (geser)

Ezemplu koneksaun paku keling / baut


 Koneksaun PK/baut para dada ou presaun
 Perfil ida husi 2 L 45*45*5 no P = 9 ton
 Tenke koneksaun ba plaka ida hasoru malu,(tebal) 8mm, no uja PK ho tensaun
2* baziku ( tegagan ijin) hanesan dezenu iha kraik ne’e:

Rezumu estrutura metalika| 19


𝜎𝜎� = 1400 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑐𝑐2

𝜏𝜏̅ = 0.8𝜎𝜎�

𝜎𝜎𝜎𝜎𝜎𝜎 = 2𝜎𝜎�

Fig 14 koneksaun paku keling / baut

Solusaun :

5+8
d) Diameter baut foti 2*mahar plaka nebe konekta nune’e fot  2 ∗ = 13𝑚𝑚𝑚𝑚 ou
2

diameter kuak 13+1=14mm.

Konklusaun:

e) Ba perfil besi toos siku ( ho ninin-ninin hasae ba besik thia por dois nune’e :
45+5
 = 25𝑚𝑚𝑚𝑚
2

e1;e2 :

3
f) e2= sai 45-25= 20mm tenke baut boot liu ≥ 1 *14=21mm. Diferensia kiik liu, 1
2

mm ho nune bele simu karga.

𝜋𝑑 2 3.14∗1.42 𝐾𝑘𝑘�
∗ 2 ∗ 𝜏𝜏 = ∗ 2 ∗ 1400 = 3982 𝑐𝑐𝑚𝑚2 ≈
g) Ngeser/Nshear=
4 2

𝐾𝑘𝑘�
3400 𝑐𝑐𝑚𝑚2 (tamba tesi double).

𝐾𝑘𝑘� 𝐾𝑘𝑘�
h) Ntumpuan = 𝑑 ∗ 𝑠 ∗ 𝜎𝜎�𝜎𝜎𝜎𝜎 = 1.4 ∗ 0.8 ∗ 2 ∗ 1400 = 3136 𝑐𝑐𝑚𝑚2 ≈ 3150 𝑐𝑐𝑚𝑚2

Rezumu estrutura metalika| 20


i) Ba S tenke hili valor ida kiik entre tebal/ mahar plaka klaran ou mahar plaka
esquerda/ direita ne’e hamutuk , tamba koneksaun ne’e tesi double .

j) Na realidade Ngeser > Ntumpuan, nune’e dibutuhkan/ nesesita :

𝐾𝑔
𝑝 9000 � 2
𝑐𝑚
k) Ntp = = 𝐾𝑔 = 2.9 ≈ 3 𝑏𝑚𝑚𝑢𝜎𝜎 𝜎𝜎𝑘𝑘 ho distansia e1≥ 2 ∗ 14 = 28 ≈
𝑁𝑡𝑝 3150 � 2
𝑐𝑚

30𝑚𝑚𝑚𝑚 𝑛𝑜 𝜎𝜎 = 3 ∗ 14 = 42 ≈ 45𝑚𝑚𝑚𝑚

𝑘𝑘𝑘𝑘�
l) Se uja baut bubut/pas ho 𝜎𝜎� = 1400 𝑐𝑐𝑚𝑚2 = 𝜏𝜏̅ = 0.8 𝜎𝜎�, 𝜎𝜎�𝜎𝜎𝜎𝜎 = 2 𝜎𝜎�. Bele foti

1
diameter perfil : ∅ ′′ = 1.27 cm nebe hanesan ho diameter kuase 13mm. Iha
2
𝜋𝐷2
ezemplu no. 1 Nune’e kontrolo iha e2 ne’e la presija Ngeser= ∗ 2 ∗ 𝜏𝜏� =
4
𝜋(1.27)2 𝑘𝑘𝑘𝑘�
∗ 2 ∗ 1400 = 2830 𝑐𝑐𝑚𝑚2.
4

𝑃
m) Na realidade Ngeser < Ntp, nune’e Ngeser mak sai determinadu Ng = =
𝑁𝑔𝑒𝑠𝑒𝑟
9000
= 3.2 ≈ 4 𝑏𝑢𝑚𝑚ℎ 𝑏𝑚𝑚𝑢𝜎𝜎.
2830

Fig 15Ezemplu koneksaun paku keling / baut

𝑘𝑘𝑘𝑘�
n) Se uja baut metan ho 𝜎𝜎� = 1400 𝑐𝑐𝑚𝑚2 , 𝜏𝜏̅ = 0.6𝜎𝜎� , 𝜎𝜎�𝜎𝜎𝜎𝜎 = 1.5𝜎𝜎�

Rezumu estrutura metalika| 21


1
o) Diameter baut foti ho ezemplu no.2, ∅ ′′ = 1.27 cm
2

πD 2 -
Ngeser = * 2 * 0.6 *σ
4
3.14 * (1.27) 2
= * 2 * 0.6 *1400
4
Ngeser = 2120 Kg

p) Ngeser < Ntp, nune’e, Ng

4 3 5 𝑏𝑢𝑚𝑚ℎ 𝑏𝑚𝑚𝑢𝜎𝜎
KARGA nebe bele hetan mudansa iha signal ( tarik/tekan  dada/presaun)
𝑃 9000
= = = . ≈
𝑁𝑔𝑒𝑠𝑒𝑟 2120

Fig 16 Ezemplu koneksaun paku keling / baut

Atu buka øPK tebal rata** =

11𝑚𝑚𝑚𝑚
Øperfil 2*11=22mm  se foti D19mm +1mm  diameter kuak = 20 mm.
10 12
=
2
q) Sura tebal pk +

P=26 ton ( boot liu ba signifikadu absoluta ) Pk tamba double.

Rezumu estrutura metalika| 22


πD 2 Ntp = 2 *1.2 * 2 *1600 = 7720kg
Ngeser = * 2 *τ
4
36000
3.14 * (2) 2 Ntp = = 4.6...... ≈ 5 − pics − baut
= * 2 *1600 7680
4
Ngeser = 8042 Kg

𝑃 36000 144000
r) Atu kontrola ~ = 𝜋∗𝑑2
= 3.14∗22
= = 1146 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑚𝑚2
2 ∗5 2 ∗5 125.6
4 4

1146 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑚𝑚2 < 𝜏𝜏 = 0.8𝜎𝜎� = 0.8 ∗ 1600 = 1280 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑚𝑚2

s) Tamba karga axial iha perfil ( pk  jepit) halo gesekan (geser ). Se perfil hetan
todan (dibeban) atu hiit karga kiik liu nune’e karga tomak sei hiit karga dudu
(gesekan).
t) Kuandu liu karga dudu (beban gesekan . karga dudu pergerasan
𝜏𝜏̅ = 500 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑚𝑚2 < 1146 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑚𝑚2 .
u) Nune’e karga 36 ton sei dudu husi kuak iha perfil se karga iha servisu por kontariu
sai 26 ton. nune’e por PK sei lori 26/5 no hetan 5.2 ton
p
τ=
2πd 2
*9
4
26000
=
2 * 3.14 * 2 2
*9
4
τ = 800 kg cm2 > 500 kg cm2

v) Se akontese mudansa ba kuak basente kuak, ho nune’e konsenksaun sei luan liu no
be’e bele tama hodi halo frasaun (karak).
w) Prinsipalmente ba konstrusaun, PK tenke halo brak :
840
∑ PK − foti = n = 500 = 8.4 ≈ 9 pics − PK
p 26000
Kontol : τ = = = 460 kg cm2 ≤ 500 kg cm2
2 *π * d 2
2 * 3.14 * 2 2
*9
4 4

Rezumu estrutura metalika| 23


500 kg/cm2 ne’e rata** =(media) : nebe hetan husi experimental** (percobaan). Maibe
sei tuie regras , artikel 49 (VOSB – 1938).

x) Maka tensaun (tegangan ) ba PK no baut ba koneksaun husi perfil** nebe hetan


karga dada no presaun (tekan) no husi sekmentu** perfil** nebe hetan kargamentu
ba karga boot (valor absoluta / nilai mutlak) ou momento nebe boot, karga ne’e
hanesan karga baibain. Ba karga ki’ik liu momento ki’ik liu ita foti labele boot liu
husi 𝜏𝜏 = 0.8𝜎𝜎�.
y) Nune’e ba karga kiik aturiza, �𝜏𝜏 = 0.4 ∗ 1600 = 640 𝑘𝑘𝑘𝑘⁄𝑐𝑐𝑚𝑚2 ou total PK presija
840
haa𝑛 = ∗ 5 = 6.6 ≈ 7 𝜎𝜎𝑖𝑐𝑐𝑠 𝑃𝐾
640
z) Tuir formulasaun baibain = presija de’it 5 pics PK atu labele haat kon0eksaun maka
tuir.
aa) Regulamentu / peraturan presija ujan7 pics PK,
P 26000
τ= = = 600 kg cm2 < 640 kg cm2
2 * πd 2
2 * 3.14 * 2 2
*7
4 4
bb) Tenke uja 4 pics pk ba perfil siku inan (baja siku induk ) no 3 pics ba perfil siku por
kontrariu.
Sei uja 9  5 ba perfil siku inan 4 ba perfil kontrario ( 4 pada baja siku balik ).

PERFIL BESI TOOS SIMU KARGA PRESAUN ( PERFIL BATANG TEKAN –


PPBBI PG.15)

Tabel. 5.1 Panjang efektik koluna

Rezumu estrutura metalika| 24


Ba portal kontinua presija metode nebe mak akurasi liu hodi desidi valor K. Ba objetivo
ne’e baibain uja kurva alinamentu ( alinamentu kurva chart ). Nebe sei fo iha besi toos 7
nia laran. Ba bab ne’e se fo prosesu ida hodi desidi valor K ba portal ho no sedauk nunka
doko ( bergoyang). Kurva ne’e sei uza hodi merancang koluna ho valor nebe akurasi ka

Rezumu estrutura metalika| 25


EZEMPLU PORTAL BERGOYANG
Dadus :
P = 120 kg
Wf = 200 * 200 * 12 * 12
A = 71.53 cm2
Ix = 4980 cm4
Iy = 1700 cm4
Wx = 490 cm3
Wy = 167 cm3
ix = 8.35 cm
iy = 4.88 cm

GH =
∑ ICH
LCH
∑ IbH LbH
4980
350 + 4980
GH = 350
1700 + 1700
600 600
GH = 5.03cm

GE =
∑ ICE
LCE
∑ IbE LbE
4980
350 + 4980
GH = 400
1700 + 1700
600 600
GH = 471cm

Rezumu estrutura metalika| 26


GH = 5.03cm
K =1
GE = 4.71cm
K = 2 .2

P
σtk =
A
120
σtk =
71.53
σtk = 1.678 Kg
cm 2

Rezumu estrutura metalika| 27

También podría gustarte