Documentos de Académico
Documentos de Profesional
Documentos de Cultura
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Ilustraciones · Irudiak
5
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • •
• • • •
¡Hola!, ¿Cómo estás?
Quiero contarte unos cuentos muy
divertidos, con unos personajes
muy especiales que viven en el hospital. Kaixo! Zer moduz?
Permíteme presentarte, antes que nada, Ipuin batzuk kontatu nahi dizkizut.
a un señor muy simpático: Oso ipuin dibertigarriak dira.
un tal... Don Hospital. Ospitalean bizi den zenbait pertsonaia
berezi ezagutuko duzu ipuinotan.
• • • • • • • • • • • • • Baina, hasi aurretik, utzidazu
aurkezten jaun oso atsegin bat:
Ospitale Jauna!
Salut! Ça va?
Je voudrais te raconter quelques
histoires très amusantes, avec des
personnages très drôles qui habitent • • • • • • • • • • • • • • • • •
dans un hôpital.
Tout d’abord, je vais te présenter un
monsieur très sympa :
c’est… Monsieur Hôpital.
• • • • • • • • •
Hospital.
8 9
• • • • • • • • • • • • • • •
Don Hospital es muy bueno. Algunas
veces, cuando los niños se ponen malitos
tienen que ir a él, pero no van por haber
sido malitos...¿eh? Ospitale Jauna oso ona da. Batzuetan,
gaixo daudenean, haurrek berarengana
Cuando los niños llegan, Don Hospital se etorri behar izaten dute… Baina gaixo
hace grande, grande, grande para que daudelako, eta ez gaixto direlako, e?
los niños puedan estar cómodos en sus
camitas. Eta haurrak etortzen zaizkionean,
Ospitale Jauna handi-handi-handia
egiten da haurrak eroso egon daitezen
• • • • • • • • bere ohetxoetan.
• • • • • • • • • • • • •
10 11
• • • • • • • • • • •
• • • •
Cuando los niños y niñas están en Don
Hospital, sus mamás y papás NUNCA,
NUNCA, NUNCA les dejan solitos.
Algunas veces, es un familiar el que
está al lado de los niños y niñas.
Ospitale Jaunari neska-mutilak
etortzen zaizkionean, hauen gurasoek
ez dituzte INOIZ, INOIZ, INOIZ
• • • • • • • • • • • •
bakarrik uzten. Bueno, batzuetan beste
senideren bat da neska-mutilen alboan
egoten dena.
Quand les petits garçons et les petites
filles logent chez Monsieur Hôpital,
leurs mamans et leurs papas ne les
laissent JAMAIS, JAMAIS, JAMAIS, • • • • • • • • • • • • • • •
seuls. Parfois c’est un familier qui reste
à côté des enfants.
• • • • • • • • • • •
12 13
• •
• • • • • • • • • • •
En Don Hospital hay médicos,
enfermeras, auxiliares... que van a
ayudarte a que te cures pronto para ir
cuanto antes a tu casa. Ospitale Jaunak medikuak ditu,
eta erizainak, eta laguntzaileak…
eta guztien artean azkar sendatzen
lagunduko dizute lehenbailehen joan
• • • • • • • • • • • • •
zaitezen zure etxera.
• • • • • • • • • • • • •
14 15
• • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • •
16 17
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Pique Seringue
Prickle Syringe
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • •
• • • • • • • • • • •
Érase una vez una señora que se
llamaba Doña Pincha Jeringa. Sus papás
le habían puesto ese nombre porque solo
tenía un pelo pincho, muy, muy tieso,
solo uno. Bazen behin Xixt Xiringa deitzen
zen emakume bat. Ile-ziri bakar bat
zuelako jarri zioten gurasoek izen hori.
Ile-ziri zut-zut bakar-bakarra zuelako.
• • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • •
20 21
• • • • • • • • • • •
Doña Pincha Jeringa era muy
presumida. Le gustaban los collares,
las pulseras, los bolsos y los zapatos
de tacón. Oso pinpirina zen Xixt Xiringa Andrea.
Oso gustuko zituen idunekoak,
eskumuturrekoak, zorroak eta
• • • • • • • • • • • • •
takoidun oinetakoak.
• • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • •
22 23
• • •
• • • • • • • •
Ella trabajaba en un tal...Don Hospital,
ese que vosotros conocéis.
Ayudaba a curarse a los niños que Ondo ezagutzen duzun
estaban malitos. Acudía corriendo Ospitale Jaunean lan egiten
cuando le llamaban, a veces perdía zuen Xixt Andreak.
uno de sus zapatos pero eso no Gaixorik zeuden umeak
le importaba mucho. sendatzen laguntzen zuen.
Ziztuan joaten zen deitzen
ziotenean. Batzuetan
• • • • • • • • • • • • • oinetako bat galtzen zuen
korrikaldian; baina ez
zitzaion hori asko axola.
Elle travaillait là….. à l’Hôpital
que vous connaissez.
Elle aidait à guérir les enfants qui
étaient malades. Elle allait si vite, • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • •
24 25
• • • • • • • •
Para que los niños se curaran, tenía que
pincharles con su pelo pincho y pasarles
un lí quido mágico que llevaba dentro. Umeak senda zitezen ile-
Esto a ella no le gustaba nada, pues los ziriaz ziztatu behar zituen Xixt
niños y niñas algunas veces lloraban, Andreak, barruan zeraman likido
otras veces eran valientes, aguantaban magikoa sartzeko. Hau ez zuen
un poquito y...¡zas! ya pasaba el susto. batere gogoko, izan ere neska-
mutilek batzuetan negar egiten
baitzuten. Beste batzuetan,
ordea, ausardiaz eramaten zuten
• • • • • • • • ziztadatxoa umeek eta, xixt!,
berehalakoan akabo sustoa.
• • • • • • • • • • •
26 27
• •
• • • • • • • • •
Al final, a ella hasta se le escapaba
alguna gota de sudor porque no le
gustaba NADA, NADA, NADA, hacer
daño a los niños pero se iba contenta
porque sabía que gracias a su trabajo Azkenean izerdi tantaren batek ihes
los niños estarían mejor. egiten zion Xixt Andreari, ez zitzaiolako
ezer ere gustatzen –EZ, EZ eta EZ–
haurrei min egitea. Baina pozik alde
egiten zuen bazekien-eta bere lanari
• • • • • • • • • • • • • esker haurrek hobera egingo zutela.
• • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • •
that thanks to her work, the children
would get better.
• • • •
28 29
• • • • • • • •
Cuando Doña Pincha Jeringa se
despedía de los niños y niñas, apretaba
un botón de su camisa de rayas y de su
pelo pincho salían burbujas de colores Xixt Xiringa Andreak neska-mutilei
en forma de letras en las que se podía agur esaten zienean, alkandora
leer: OS QUIERO AYUDAR. marraduneko botoi bat sakatu eta ile-
CURAOS PRONTO. ziritik burbuilak ateratzen zituen, letra
itxurako koloretako burbuilak. Eta
letra-burbuilek hala zioten: LAGUNDU
• • • • • • • • • • NAHI ZAITUZTET, SENDATU AZKAR.
• • • • • • • • • • • •
30 31
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Tensio Mètre
Tensio Meter
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • •
Érase una vez un manguito muy, muy Bazen behin mahukatxo berezi-berezi
especial. Era diferente a los otros bat. Ez zen beste mahukak bezalakoa,
manguitos pues nunca se metía en el ez horixe! Bazituen, bai, izen-abizenak:
agua y, además, tenía un nombre y un Tentsio Metro.
apellido: Tensio Metro.
Egia esan, mahukatxoa Tentsiren tripa-
En realidad, el manguito era como la edo zen. Batzuetan puztu egiten zen eta
tripa de Tensi, a veces se le hinchaba y él Tentsi lodi-lodi jartzen zen.
se ponía muy, pero que muy gordo.
• • • • • • • • • • • • • • • • • •
Il était une fois un petit manche très, Once upon a time there was a very, very
très bizarre. Il était différent des autres special cuff.
petits manches car il ne se plongeait He was different from the ones you use
jamais dans l’eau ; en plus, il avait un to swim, this one never entered into
prénom et un nom : Tensio Mètre. the water, and he had a name and a
En réalité, le petit manche était comme surname: Tensio Meter.
le ventre de Tensi, parfois il gonflait et il In fact, the cuff was like Tensi’s tummy,
devenait alors très, très gros. he sometimes swelled up and he got very,
very fat.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • •
34 35
Don Tensi también era especial porque Beste gauza bat ere bazuen berezia On
siempre andaba sobre patines. A él le gustaba Tentsik; beti ibiltzen zen irristailuetan.
mucho la magia y los niños podían ver cómo Oso gustuko zuen magia eta haurrek ikus
en su cara aparecían y desaparecían unos zitzaketen Tentsiren aurpegian zenbaki
números bailones. dantzazaleak agertu eta desagertzen.
En el cuerpo de Don Tensi había una pequeña On Tentsiren gorputzean saskitxo txiki
cestita, pero no creáis que era para ir a hacer bat zegoen, baina ez gero pentsatu
la compra, no, era para que el manguito erosketa egiteko zenik, ez, lanean ari
estuviera cómodo sobre ella cuando no ez zenean bertan eroso egoteko zen
trabajaba. ¡Qué bueno era Don Tensi! saskitxoa. Zeinen zintzoa zen On Tentsi!
• • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Tensi Mètre était spécial aussi parce qu’il Tensi was also special, because he always
roulait sur des patins. Il adorait la magie went round on his skates. He liked magic a
et les enfants pouvaient voir comment de lot and the children could see some dancing
drôles de nombres danseurs apparaissaient numbers appear and disappear on his face.
et disparaissaient sur son visage. In Tensi’s body there was a little basket, but
Dans le corps de Tensi il y avait une petite it wasn’t to go shopping, no, it was for the
corbeille, mais ne pensez pas que c’était cuff to be comfortable sitting on it when he
pour aller faire le marché, non, c’était didn’t work. What a good lad Tensi was!
pour que le petit manche y soit confortable
quand il ne travaillait pas. Comme il était
sage, Tensi Mètre!
• • • • • • • • •
• • • • • • • • • •
36 37
• • • • • • •
Casi siempre, Don Tensi dejaba tocar Ia beti uzten zien On Tentsik mediku
los lunares que tenía en la cara, que eta erizainei aurpegiko botoi itxurako
eran como unos botones, a los médicos oreztak ukitzen. Orduan On Tentsiren
y enfermeras. Entonces su tripa tripa loditzen hasten zen eta…
comenzaba a ponerse gorda y...¡magia «Artxila, mortxila; handia zena txikia
potagia! cuando se deshinchaba se da», berriz husten zenean, zenbakiak
ponían a bailar los números. dantzan hasten ziren.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Presque toujours, Tensi Mètre Almost always, Tensi let doctors and
permettait aux médecins et aux nurses touch the moles he had on
infirmières de lui toucher ses grains de his face, which were like buttons.
beauté qui étaient comme des boutons. When they did this, his belly started
Alors son ventre commençait à grossir getting fat and, then, something magic
et… magie potagie ! quand happened!, when it deflated, the
il se dégonflait les nombres se numbers started dancing.
mettaient à danser.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • • • • • •
38 39
• • • • • • •
De esa manera, los médicos y Horrela medikuek bazekiten nola zebilen
enfermeras sabían cómo circulaba la odola zainetan gora eta behera…
sangre por el caminito de las venas izan ere, batzuetan odola alfertu
pues, a veces, ésta se volvía un poco egiten baitzen eta berak idatzitako
«vagoneta» y se entretenía recitando poematxoak errezitatzeagatik moteldu
poemas que ella misma escribía. egiten zen.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
De cette façon, les médecins et les That way, doctors and nurses knew how
infirmières savaient comment circulait le blood was flowing through the vein
sang, à travers le petit chemin des veines, paths, because, blood sometimes became
car, parfois le sang se rendait un peu quite lazy and she amused itself by
« fainéant » et s’amusait à réciter des telling the poems she used to write.
poèmes qu’il écrivait lui-même.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • •
40 41
• • • • • • •
Hace poco tiempo, escribió éste:
Don Tensi ha llegado
Pues me quiere oí r Duela gutxi, honako hau idatzi zuen:
A mi puerta llama,
No le puedo abrir. Iritsi da iritsi
On Tentsi, On Tentsi;
Le cuento mis cuentos entzun nahian dabil
Sin parar de andar oso trebe eta abil.
Las flores, los árboles
Los veo al pasar. Txutxu-mutxuka ari natzaio:
aza, piper, porru eta azenario.
Ibilian nabil gora eta behera,
• • • • • • nire pausoak neurtzen bera.
• • • • • • •
42 43
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Mendo Phonendo
Mendo Phonendo
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • •
Érase una vez un señor muy delgadito Bazen behin oso argaltxoa zen gizon bat
que se llamaba Mendo y se apellidaba Mendo izena zuena eta Fonendo abizena.
Fonendo. Zeharo kaskasoila zen On Mendo, baina
Don Mendo era completamente calvo, bibote handia zuen eta, ahal zuenero,
pero tenía un gran bigote y, siempre leun-leun txukuntzen zuen. Bazirudien
que podía, se lo atusaba con suavidad. «n» letra itsatsi zitzaiola sudurpean.
Parecía que se le había pegado la letra
«n» debajo de la nariz.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Il était une fois un monsieur très mince Once upon a time there was a very thin
dont le prénom était Mendo et dont le man whose first name was Mendo and his
nom était Phonendo. surname Phonendo
Monsieur Phonendo était tout chauve, Mr Phonendo was completely bald, but he
mais il avait une grande moustache had a bushy moustache and whenever he
et, chaque fois qu’il pouvait, il la lissait could he straightened it with his fingers
doucement. On dirait que la lettre « n » gently. It seemed as if the letter « n » were
s’était collée sous son nez. stuck under his nose.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • •
46 47
Su cuello era muy largo, muy largo y On Mendoren lepoa oso luzea zen,
terminaba en dos piernas muy delgaditas oso luzea. Eta muturrean belarri bana
con dos orejas al final. Sí, sí , habéis zuten bi hanka oso mehar zituen lepoari
oí do bien, en vez de pies tenía orejas, lotuta. Bai, bai, ondo entzun duzu; oinak
pues su trabajo consistía en andar izan beharrean belarriak zituen, izan ere
siempre escuchando por el pecho o por haurren bular eta bizkarretan adi-adi
la espalda de los niños y niñas. entzuten ibiltzea baitzen
bere lana.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Son cou était long, très long et finissait His neck was very very long and it ended
dans deux jambes très maigrichonnes in two very thin legs with two ears at
avec deux oreilles au bout. Mais oui, vous the end.. Yes, you have heard properly,
avez bien entendu, au lieu des pieds, il instead of feet he had ears, because his
avait des oreilles, car son travail consistait job involved listening to the children’s
à écouter toujours par la poitrine ou par chest and backs.
le dos des enfants.
• • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • •
• • • • • • • • • •
48 49
• • • •
Él siempre iba colgado del cuello On Mendo beti joan ohi zen medikuen lepotik
de los médicos y médicas, menos zintzilik, lanean ari zenean izan ezik, orduan
cuando trabajaba, entonces se doktorearen belarrietara igotzen baitzen umeen
subía hasta los oídos del doctor bular barruan zer entzuten zen kontatzeko.
para contarle qué es lo que se oía –Zer entzuten duzu, On Mendo?
dentro del pecho de los niños. –galdetzen zion sendagileak.
–¿Qué escuchas, Don Mendo?– –«Tik-tak, tik-tak…» –esaten zuen On
le decía el médico. Mendok–, beharbada iratzargailu bat egongo
–Tic tac, tic tac, –decía Don da barruan…
Mendo–quizás hay un despertador –Eeeeeeeeez… –esaten zuen medikuak–,
dentro. bihotzaren hotsa da.
–Noooooooo– decía el médico–
es el sonido del corazón. • • • • • • • • •
50 51
Otra de las veces que le preguntaron a ver Zer entzuten zuen galdetu zioten beste
qué era lo que escuchaba, dijo: egun batean esan zuen:
–Oigo un «toc, toc, toc, toc», quizás –«Dan, dan, dan…» entzuten ari naiz.
alguien esté llamando a la puerta. Beharbada ate joka ari dira.
–Que no, Mendo, que ya te he dicho una y –Ezetz ba, Mendo, esan dizut behin eta
mil veces que es el sonido del corazón– le berriz bihotzaren hotsa dela hori
volvía a decir el médico. –esaten zion berriz ere medikuak.
También podemos escuchar los ruiditos que Umeek arnasa hartzen dutenean aireak
hace el aire cuando los niños respiran – egiten dituen zaratatxoak ere entzun
continuaba diciendo el médico–. ditzakegu -azaltzen zion medikuak.
–¡Ah, es verdad, a veces silba!– decía Don –A, bai, egia da. Batzuetan txistu jotzen
Mendo. du… –azaltzen zuen On Mendok.
• • • • Une autre fois où on lui a demandé ce qu’il One of the times he was asked about • • • • •
écoutait, il a dit : what he heard, he said:
–J’entends « toc, toc, toc, toc », peut-être –I hear a toc, toc, toc, toc, maybe
quelqu’un est en train de frapper à la porte. somebody is knocking at the door.
– Mais non, Mendo, je t’ai déjà dit une et –No, Mendo, I have told you once
mille fois qu’il s’agit du son du coeur– disait and again that is the sound of the
le médecin, encore une fois. heart- told him the doctor,
On peut entendre aussi les petits bruits que We can also hear the noises that air
fait l’air quand les enfants respirent makes when children breathe- went
– ajoutait le médecin –. on saying the doctor.
– Ah, c’est vrai, parfois il siffle- disait –Ah, it is true, sometimes it whistles,
Mendo. said Mr Phonendo.
• • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • •
52 53
• • • • •
Una vez, me contó Don Behin batez kontatu One day, Mr Phonendo
Mendo que él era capaz zidan On Mendok told me that he could
de escuchar canciones neska-mutilen bular hear songs and other
y otros sonidos dentro barruan abestiak eta sounds inside the chests
del pecho de los niños y beste soinu batzuk of little boys and girls,
niñas y que la que más entzun zitzakeela. and the one he liked
le gustaba era una que Eta gustukoen zuenak most was one that said:
decía así: halaxe zioela: Mister Phonendo
Don Mendo Fonendo On Mendo Fonendo Starts listening
Se pone a escuchar adi-adi ari da ari: Tarara, tarari
Tararí tarará txori txorrotxio Goldfinches, songs
Jilgueros, canciones kantu kantari; And the sound of the sea
Y el ruido del mar itsas murmurio Tararí , tarará
Tararí tarará. kontu kontari. Tarara, tarari.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
54 55
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Abaisse Seur
Depre Sor
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• •
• • • • • • • • • • •
Érase una vez un señor muy triste, muy
triste, que se llamaba Don Depre y se
apellidaba Sor.
Solía estar delgado como un palo y muy Bazen behin oso tristea zen gizon bat.
paliducho porque no le gustaba nada Oso-oso tristea zen eta On Depre zuen
tomar el sol. izena eta Sore abizena.
Fin-fin egon ohi zen, makila bat bezain
mehe. Eta oso zurbil, ez zuelako atsegin
• • • • • • • • •
eguzkitan egotea.
• • • • • • • • • • • • •
sunbathing.
• • • • • • • •
58 59
Su trabajo consistía en • • • • • • • • • • • • • • • • •
His job was to go into the
entrar en la boca de children’s mouths to…
los niños para... bueno, well, it would be better
mejor se presenta él y On Depreren lana zen haurren
ahoan sartu eta… tira, hobe if he introduced himself
os lo cuenta: and told you all about it.
izango da berak azaltzea:
–Soy un palito I am a small stick
muy delgadito Ni naiz makila fin-fina;
ireki ahoa, adiskide fina; Very very thin
en tu boca entraré
la luz encenderé argia piztuta… jakina! I’ll get into your mouth
y tu garganta miraré Ikusi dut zure I’ll switch on the light
¡GRACIAS por eztarriko mina. and look at your throat
dejarme ver! ESKERRIK ASKO, THANK YOU for letting
Don Depre era muy adiskide mina. me see in
educado, pues siempre Ongi hezia zen On Depre; beti Mr Sor was very polite, he
daba las gracias. ematen zituen eskerrak. always said «thank you».
• • • • • •
• • • • • • • • • • • • • • • • •
60 61
• • • • • • • • •
A los niños no les gustaba NADA,
NADA, NADA tener que abrir la
boca y decir. «aaaaaaaaaaaaaaaaa». Haurrei ez zitzaien ahoa ireki
Pero Don Depre siempre intentaba eta «aaaaaaaaaaaaaa» esatea
ayudarles, se apoyaba en su lengua batere gustatzen –EZ, EZ eta
y así el médico y la médica de bata EZ–. Baina On Depre beti saiatzen
blanca podían mirar su garganta. zen laguntzen; haurren mihietan
jartzen zen txabusina zuridun
medikuek eztarrira begira zezaten.
• • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • •
Les enfants n’aimaient pas DU TOUT,
DU TOUT, DU TOUT ouvrir la bouche et
dire «aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa ».
Abaisse Seur, quand même, essayait de
les aider toujours, il s’apuyait dans leur
langue, pour que les médecins à la blouse
blanche puissent regarder leur gorge.
• • • • • • • • • • •
62 63
Cuando los niños y niñas
cerraban la boca, Don Depre se Neska-mutilek ahoa ixten zutenean, On
ponía contento, ¡Yupiii!, porque Depre pozik jartzen zen: Iupiiiii! Izan ere,
muchas veces pintaban en él sarritan begiak, ahoa eta sudurra margotzen
ojos, boca, nariz y se convertía baitzizkioten haurrek… eta hala, makila
en un palo muy divertido. En jostari bihurtzen zen, alai-alaia. Hain alaia non,
esas ocasiones prefería que batzuetan, batuta bihurtuta, kantuan hasten zen
le llamaran al revés. Don Sor On Depre Sore: Do-Re-Re-Sol-Re. Eta gorritu
Prede y hasta se ponía un poco ere gorritzen zen pixkat, kar-kar, eta eguzkitan
colorado, jeje, sin tomar el sol. jarri gabe, La-Si-Fa-Re, «farre eta farre».
Don Depre Sor...Don Sor Prede...
SORPRENDENTE, ¿verdad?
• • • • • • • • •
• • • • • •
Oto Scope
Oto Scope
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • •
• • • • • • • • • • •
Érase una vez un señor muy serio, muy
serio, que se llamaba Don Oto Scopio.
Don Oto era muy mirón, le encantaba
ver qué había dentro del oí do de los niños
y de las niñas. Bazen behin oso serioa, oso-oso serioa
zen gizon bat On Oto Skopio izena zuena.
On Oto oso begiluzea zen; ikaragarri
gustatzen zitzaion neska-mutilen belarri
• • • • • • • • • • •
barruetan zer zegoen ikustea.
• • • • • • • • • • • • • • • •
68 69
Cuando Don Oto se ponía a mirar, • • • • • • • • • • • • • • • • •
voyons ici.
Les docteurs disaient très souvent :
– Ohhhhhhhhhh !
Et Oto Scope répondait :
– Ahhhhhhhhhh !
• • • • • • • •
70 71
• • • • • • • • • • • •
Parece que era muy interesante lo que Antza denez, oso interesgarria zen
veían los doctores, tanto tanto que Maku medikuek ikusten zutena. Hain
quiso saber qué se veía por allí.. Entonces interesgarria… Makuk ere handik
le dijo a Don Oto: zer ikusten zen jakin nahi izan zuen.
– ¿Me dejas mirar lo que tú miras? Eta esan zion On Otori:
A lo que Don Oto, serio, serio, respondió: – Utziko didazu zuk begiratzen
– Bueno, vale, de acuerdo... diozun horri begiratzen?
Iker también quería mirar...No sé, a lo On Otok, serio-serio, erantzun zion:
mejor se veía una pelí cula de dibujos – Bueno, tira, ados…
animados. Ikerrek ere begiratu nahi zuen…
Ez dakit, bada, marrazki bizidunak
• • • • • •
ikusiko ziren beharbada.
Il paraît que c’était tellement intéressant ce que les
docteurs voyaient que Maku a voulu savoir ce qu’on
voyait là. Alors elle a dit à Oto Scope : • • • • • • • • • • • • • • • • •
– Est-ce que tu me permets de voir ce que tu vois ?
Oto, très sérieux lui a répondu :
– Bon, d’accord…
Iker aussi voulait voir… Je ne sais pas, on voyait ,
peut-être, un film de dessins animés.
• • • • • • • •
72 73
• • • •
Pocos sabían que Don Oto era un mago Gutxik zekiten jakin On Oto aztia zela
y cuando los niños miraban a través eta, begiratzen zuen zulotik begiratuta,
de él, podían ver las cosas que más les gustukoen zituzten gauzak ikus
gustaban. zitzaketela haurrek.
Maku veía mariposas y flores, Iker veía Tximeletak eta loreak ikusten zituen
caramelos y otras «chuches», Chu Lin Makuk, gozokiak eta beste litxarreria
veía peces y anémonas... batzuk Ikerrek, arrainak eta anemonak
¡Qué contento se puso Don Oto al ver ikusten zituen Txu Linek…
felices a los niños! Zeinen alai jarri zen On Oto umeak pozik
ikustean!
• • • • • • • • • • • • • • •
Peu de gens savaient qu’Oto Scope Very few people knew that Mr Scope
était un magicien et quand les enfants was a wizard and, when children looked
regardaient à travers lui, ils pouvaient voir through him, they could see the things
les choses qu’ils aimaient. they most liked.
Maku voyait des papillons et des fleurs, Maku saw butterflies and flowers, Iker
Iker voyait des bonbons et d’autres saw caramels and other sweets, Chu Lin
« sucreries », Chu Lin voyait des poissons saw fish and anemones.
et des anémones de mer. How happy Oto felt when he saw the
Comme il était content, Oto Scope quand children so happy!
il voyait les enfants heureux !
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • •
74 75
• • • • • • • • • •
En verdad, pensó, «es un poco aburrido «Egia esan», pentsatu zuen, «hain
ser tan serio». serioa izatea ere, aspergarri
Entonces decidió hacer una fiesta en samarra da».
la casa-maletín en la que vivía con Eta horrela, etxean jai bat egitea
Doña Pincha, Don Depre, Don Mendo erabaki zuen. Maletatxo batean
y Don Tensi. bizi zen On Oto, Xixt Andrearekin,
Bailaron y rieron hasta decir BASTA, On Deprerekin, On Mendorekin
momento en el que Don Hospital apagó eta On Tentsirekin.
sus luces para que los niños pudieran Dantzan eta barrezka ibili
dormir en silencio... ziren, NAHIKOA esan arte. Une
horretan Ospitale Jaunak bere
argiak itzali zituen haurrek
• • • •
A vrai dire, a-t-il pensé, « il est isiltasunean lo egin ahal izateko.
ennuyant d’être si sérieux »
Alors , il a décidé de faire une fête
dans la maison-trousse où il vivait avec
Pique Seringue, Abaisse Seur, Mendo • • • • • • • • • • • • • • • • •
Phonendo et Tensi Mètre.
Ils ont dansé et ils ont ri jusqu’à dire
ÇA SUFFIT, moment où Monsieur
Hôpital a éteint ses lumières pour que
les enfants puissent dormir en silence…
76 77
AGRADECIMIENTOS
Gracias a todas las personas que han creí do
en estos cuentos y me han ayudado a darles
forma. Gracias a Borja que, como niño enfermo
que fue, se hizo más presente a través de ellos.
Mi eterna gratitud a Malera.
ESKERRAK
Mila esker ipuin hauetan sinetsi duten
guztiei eta horiek osatzen lagundu didatenei.
Eskerrik asko Borjari, ipuin hauen bidez berriz
ere geure artean izan dugun haur hari.
Nire betiko eskerrak Malerari.
TRADUCCIONES · ITZULPENAK
Euskera: Jon Suárez
Francés: Belén Ferreira
Inglés: Mª Eugenia Zapatería
Árabe: Abdallah Lamin
COLABORACIONES · LAGUNTZAILEAK
En las ilustraciones · Marrazkiekin
Maialen Gonzalo
Edición · Argitaraldia
1.ª, mayo 2011 maiatzean
Edita · Argitaratzailea
OSAKIDETZA
Hospital Txagorritxu
Impresión · Inprimaketa
Mccgraphics
R.P.I.: VI 38-2011
HEZKUNTZA, UNIBERTSITATE
ETA IKERKETA SAILA
DEPARTAMENTO DE EDUCACIÓN,
UNIVERSIDADES E INVESTIGACIÓN TXAGORRITXU OSPITALEA · HOSPITAL TXAGORRITXU • • • • • • • • • • • • • • • • • •