2.

2012 ET T MAGASIN FRN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFRER

SHAPE

Seniorerna tar ver

Maktfaktorn ingen kan blunda fr

dar inos kryd SA Lat en i U reklam

Bikupor och fairtradejeans i Berlin

Hotellet det surras om

MAGASINEN DU INTE VISSTE

FANNS

Esther Selsdon
Shape r en tidning frn SCA, frmst riktad till kunder, aktiegare och analytiker, men ocks till journalister, opinionsbildare och andra som r intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gnger per r. Nsta nummer kommer i oktober 2012. Ansvarig utgivare Kersti Strandqvist Chefredaktr Marita Sander Redaktion Anna Gullers, Gran Lind, Ylva Carlsson, Inger Finell Appelberg Design Markus Ljungblom, Kristin Peva Appelberg Tryck Srmlands Graska AB, Katrineholm Adress SCA, Corporate Communications, Box 200, 101 23 Stockholm Telefon 08-7885100 Fax 08-6788130 SCA Shape publiceras p svenska, engelska, spanska, tyska, franska, nederlndska och italienska. Inlagan trycks p GraphoCote 90 gram frn SCA. Eftertryck endast med SCA Corporate Communications tilltelse. Redaktionen eller SCA delar inte ndvndigtvis alla sikter som framfrs i artiklarna. Du kan bestlla SCA Shape eller lsa den som pdf p www.sca.com. Adressndringar kan gras p www.sca.com/prenumeration eller genom att e-posta sophie.brauner@sca.com

SHAPE GER BRA SAMTALSMNEN

ESTHER SELSDON berttar mer n grna fr folk att hon skriver fr Shape. Hon har skrivit en roman, en radiopjs och massor av facklitteratur, men hvdar att hygienprodukter r det perfekta samtalsmnet om man vill liva upp en middagsbjudning. Infr artikeln till detta nummer har hon sprat upp Storbritanniens frsta kvinnliga professor i inkontinens, och om det utnmns fler kan de skert ocks rkna med ett besk. Esther brjade sin yrkeskarrir som advokat. Efter att ha frsvarat

brittiska ungdomar i fem r knde hon en lngtan efter att hitta p egna historier. I dag, flera decennier senare, r hon stolt vinnare av priser som Dutch Womens Book of the Month, Central American Travel Writer of the Year och Honorary Citizen of Syria for Services to Tourism (det sista r hon inte riktigt sker p om hon borde nmna). Hon r dessutom Royal Literary Fellow p University of Westminster. Esther bor i en lgenhet i centrala London tillsammans med sin man och tv tonrsbarn.

SKRIBENTEN
SCA I SOCIALA MEDIER
Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamlmer och klipp frn SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anstllda. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera anvndare och ge information som kompletterar sca.com. Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som hnder p sca.com och p SCAs andra sociala medier. Syftet r att ge olika anvndare, journalister och bloggare relevant information. Slideshare.net/ SCAeveryday vnder sig till investerare och analytiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information frn bolagsstmmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehller ca 50 publikationer, bland annat SCAs hllbarhetsredovisning, rapporten Hygien berr och tidningen Shape. Flickr.com/ HygieneMatters kompletterar utgivningen av den globala rapporten Hygien berr med bilder.

Omslagsbild: Getty Images

2 SCA SHAPE 2 2012

INNEHLL
06. En gr tsunami
Jordens ldrande befolkning r en utmaning som kommer att f drastiska konsekvenser.

12. ... med affrspotential

SCA sitter p kunskap som r viktig nr befolkningen blir ldre.

24. Udda tidningar hetast

Nischade tidskrifter sljer som smr trots de digitala mediernas frammarsch.

26. Surrande hotellgster

Bikupor p taket och hotellpersonal med rttvisemrkta jeans p Scandic i Berlin.

DET R OKEJ att skratta nr Grace Dorey pratar om inkontinens.

20

30. Reklam med latinoinfluenser

USA:s latinamerikaner fr reklambyrerna att tnka ett varv till.

34. Dda ting talar

Tryckt elektronik gr produkter intelligenta.

36. Positiv stmma hos SCA

Louise Julian och Bert Norberg nytillskott i styrelsen.

OCKS...
KINESISKT PAPPER i SCAs produktportflj sid 4 SHAPE UP sid 18 12 TIMMAR med Silvia Schirinzi sid 38 NYHETER FRN SCA sid 45, 16, 40 43

VET DU...hur det gick till nr hollndska politiker ck prova p hur det
knns att vara gammal? Se sidan 15.
S CA SHAPE 2012 SCA SHAPE 2 2012 3 A SHA E 201 SH H 2 01 0

UPPDATERAT

Nyheter frn SCA

ISTOCKPHOTO

22,6%
...s stor r SCAs

Kinesiskt mjukpapper lockar

SCA kper ytterligare 5 procent av aktierna i den kinesiska mjukpapperskoncernen Vinda. Kpeskillingen uppgr till cirka 600 miljoner kronor.
VINDA R EN av de mest framgngsrika

andel i Vinda, Kinas tredje strsta leverantr av hushllspapper.

tillverkarna av mjukpapper i Kina, den nst strsta mjukpappersmarknaden i vrlden. Fretaget har starka varumrken i Kina och r den tredje strsta aktren i landet inom hushllspapper i marknadsandel och kapacitet. Vinda har tta produktionsanlggningar med en total produktionskapacitet om 470 000 ton med mlet att n 1 miljon ton inom de nrmaste ren. Marknaden fr mjukpappersprodukter i Kina fortstter att vxa bra och den fortstter att konsolideras. De strsta aktrerna,
4 SCA SHAPE 2 2012

som Vinda, vxer med en betydligt snabbare takt n marknaden i vrigt. Vi vill vara en av de ledande aktrerna i landet och har drfr bestmt oss fr att ka vrt gande i Vinda, sger Jan Johansson, SCAs vd och koncernchef. Sljare i affren r Fu An, ett bolag som till strsta delen gs av Vindas styrelseordfrande Mr Li. Efter transaktionen kommer SCAs andel i Vinda att uppg till 22,6 procent. Affren r freml fr godknnande av Vindas lngivande banker. Fretaget r noterat p Hongkongbrsen.

SCA STRKER nrvaron i Sydamerika

SCA KPER ytter-

ligare 50 procent i det chilenska hygienbolaget PISA (Papeles Industriales S.A.) oc och kommer drigenom att ga bolaget till 10 100 procent. Kpeskillin Kpeskilling52 en uppgr till cirka 520 miljoner kronor. Fretaget r frms frmst

verksamt inom mjukpapper fr konsumenter och storfrbrukare, motsvarande knappt 70 respektive knappt 30 procent av omsttningen, som totalt uppgr till 780 miljoner kronor (2011). Inkontinensskydd under SCAs globala varumrke TENA har ven introducerats i Chile genom PISA. Tidpunkten r nu mogen fr att ta nsta steg i vr expansion i Latinamerika dr PISAfrvrvet ytterligare strker vr nrvaro p denna viktiga tillvxtmarknad, sger Jan Johansson, SCAs vd och koncernchef.

JUNI

ASIATISK AFFR I HAMN

SCAs frvrv av Everbeauty har slutfrts. Everbeauty r ett ledande asiatiskt fretag inom personliga hygienprodukter.

VISSTE DU ATT ...

SCA HAR KLTTRAT frn tredje till

andra plats i CNN/Fortunes lista ver vrldens mest beundrade skogs- och pappersfretag.

MAJ

AVTAL KLART
EU godknner SCAs avyttring av frpackningsverksamheten till DS Smith. Kommissionen har stllt som villkor att DS Smith gr vissa avyttringar efter frvrvet.

Steg framt i fransk frdlingskedja

SCA HAR FRVRVAT PLF, Frankrikes strsta

fristende leverantr av trprodukter till byggvaruhandeln. PLF distribuerar virkesprodukter till byggvaruhandeln ver hela Frankrike. Bolaget har verksamhet p tv platser, utanfr Poitiers och Rochefort, i nrheten av SCA Timbers egen terminal fr sgade trvaror. PLF vidarefrdlar cirka 70 000 kubikmeter trvaror varje r, bland annat genom hyvling och ytbehandling. Vi har lnge velat ta ett steg framt i frdlingskedjan i Frankrike, berttar Jonas Mrtensson, vd fr SCA Timber. Genom frvrvet av PLF blir vi en av de strsta direktleverantrerna till byggvaruhandeln i Frankrike, vilket vi redan r i Storbritannien och Skandinavien.

MARS

NYA HLLBARHETSML
SCA lanserar nya hllbarhetsml. Enligt en frsk SCA-underskning spelar hllbarhetsarbetet en betydelsefull roll fr affrsverksamheten.

SCA SHAPE 2 2012 5

FOKUS: EN FEATURE FEATURE PENSIONERAD VRLD A

Det vxande antalet ldre i vrlden kommer att frndra de samhllen vi lever i p en rad omrden.

6 SCA SHAPE 2 2012 SC SHAPE 2 012 SHAPE 201 PE 20

Hundraringarnas tid
TEX T: MATTIAS ANDERSSON FOTO: GETT Y IMAGES

Efter 1900-talets rekordsnabba folkkning blir bebisarna nu dramatiskt allt frre och vi har klivit in i hundraringarnas grnande epok. Den ldrande befolkningen r utmaning utan motsvarighet som kommer att f genomgripande globala konsekvenser, konstaterar FN i en rapport.

jmfrde Vrldsbankens dvarande chef, USA:s tidigare frsvarsminister Robert McNamara, hotet frn vrldens vxande befolkning med hotet frn en krnvapenkonflikt. Synen delades av de flesta demografiska experter och hade sina rtter i ett klassiskt verk av nationalekonomen, prsten och demografen Thomas Malthus frn 1798 An Essay on the Principle of Population. Den pessimistiske Malthus frutspdde en katastrof d befolkningen skulle ka lngt snabbare n produktionen av mat. Strikt befolkningskontroll var dr-

ETT OFTA CITERAT tal frn 1973

fr nyckeln till vlfrd - hgre ersttningar till arbetarfamiljer skulle bara leda till fler barn. Drygt tvhundra r senare r utmaningen den omvnda. - Nr jag var student i demografi var den stora frgan hur vi skulle stoppa befolkningskningen frn att n 24 miljarder. Idag sps vi g frn sju miljarder till tio i mitten av det hr rhundradet, konstaterar Sarah Harper, professor och chef fr the Oxford Institute of Population Ageing och en av de ledande experterna p den nya demografiska utmaningen. Den procentuella kningen av jordens

befolkning ndde sin topp redan under mitten av 1960-talet och har minskat sedan dess. Det demograferna lnge frbisg i sina framtidsscenarier var den dramatiska hastigheten med vilken den globala fertiliteten fll, och antalet bebisar raskt minskade. Att fertilitetstalen i Europa och Japan sedan rtionden ligger p rekordlga niver r ingen nyhet. I mnga lnder lngt under den niv p strax ver tv som krvs fr att hlla befolkningen konstant i utvecklade lnder, vilket innebr krympande befolkning. Men trenden r global och nr bortom Kinas centralt dirigerade enbarnspolitik:
SCA SHAPE 2 2012 7 A SHAPE 2012 SHA E HA 1

FOKUS: EN PENSIONERAD VRLD

Minskande globala klyftor

FERTILITET (BARN PER KVINNA)
9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 19501955 20052010 20452050 2,82 2,46 1,64 2,41 1,93 1,80 5,92 4,39 6,62 Mindre utvecklade regioner* Utvecklade regioner Minst utvecklade regioner

FRVNTAD LIVSLNGD VID FDSELN

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 19501955 20052010 20452050 41,7 36,4 66,0 77,1 67,7 55,9 82,8 75,9 68,5 Minst utvecklade regioner Mindre utvecklade regioner* Utvecklade regioner

*Exklusive minst utvecklade regioner. Klla: United Nations Population Division 2009.

Thailand har idag lgre fdelsetal n Storbritannien, Vietnam lgre n Sverige, berttar Sarah Harper. Den enormt snabba folkkningen gjorde 1900-talet till ungdomens rhundrade. Mellan 1901 och det nya millenniet kade befolkningen frn 1,6 miljarder till strax ver 6 miljarder. Nr utvecklingen nu planar ut fr att senare sjunka och grdagens rekordkullar blir ldre innebr det att vrlden under kommande rtionden kommer att bli dramatiskt mycket ldre.
8 SCA SHAPE 2 2012

Fr hundra r sedan utgjorde andelen ldre enligt FN:s definition 65+ mellan 3 och 4 procent av vrldsbefolkningen. I de utvecklade lnderna utgr de idag grovt rknat 15 procent och r p vg mot 25 procent i mitten av rhundradet. I vissa snabbt grnande europeiska lnder kommer andelen 65+ att vara 35 procent, i Japan 40 procent. Utvecklingen kan beskrivas som en triumf fr den mnskliga vlfrden. Fr det r inte bara frre barn som ligger bakom utvecklingen. 1900-talet har ven sett en

dramatisk kning i livslngd. Antalet r som en mnniska i den utvecklade vrlden kan se fram emot vid fdseln har nstan frdubblats p ett rhundrade. Den frvntade livslngden har frn stenldern fram till 1800-talet legat ngonstans mellan 30 och 40 r, till stor del p grund av hg barna- och mdraddlighet. Idag kan tyska, japanska, argentinska och amerikanska kvinnor se fram mot fler n 80 levnadsr (mnnen lever i snitt kortare). Ingen vet exakt var den yttersta

Frgan fr de hr lnderna r om de kommer att bli gamla innan de blir rika.

grnsen fr den mnskliga livslngden gr. Inom forskningen har stort intresse gnats hundraringar och s kallade superhundraringar, mnniskor som lever mnga r ven efter att ha fyllt tresiffrigt. Frn att ha varit mrkvrdiga undantag som uppvaktats av kungar och presidenter kommer hundraringarna snart att bli vardagsmat. I flera folkrika lnder kommer de att vara fler n en miljon (se nsta sida). Fr dem som kan se fram mot ett lngre liv r det naturligtvis goda nyheter. Fr vrlden innebr det en rad utmaningar, inte minst i de utvecklingslnder som fljer trenden i den utvecklade vrlden. r 2020 kommer 70 procent av vrldens gamla att bo i utvecklingslnder. Frgan fr de hr lnderna r om de kommer att bli gamla innan de blir rika, frgar Vrldsbanken i en bekymrad rapport kring utvecklingen. ven om de med minst resurser kommer att ha det tuffast s ndrar hundraringarna spelreglerna p en rad arenor.

FOKUS: EN FEATURE PENSIONERAD VRLD

USA

2073

100-ringarna som blev en miljon

kningen av svl befolkning som livslngd kommer att gra 100-rskalas till vardagsmat. Fram till r 2100 kommer antalet hundraringar att vara ver en miljon i era lnder.

BRASILIEN

2100

GR TSUNAMIN FRNDRAR VRLDEN

1. EN KRYMPANDE EKONOMI En ekonomisk tumregel r att det r 20 till 40-ringarna som driver den ekonomiska tillvxten d de skaffar hem, prylar, barn och kmpar p med karriren. ven om 60 skulle bli det nya 40 terstr att se om skiftande livs- och konsumtionsmnster frmr att kompensera fr skiftet. 2. SLUTET P BUBBLORNA Under rtionden har bde bostadsmarknad och aktiebrser drivits av att nya och vxande generationer tillkommit p jakt
10 SCA SHAPE 2 2012

efter bostder och aktiesparande. Mnga forskare pekar p att frre unga och er ldre, som brjar ta ut pension och ser sig om efter nytt och mindre boende, ver tid kommer att dra ner temperaturen rejlt. 3. JAKTEN P HLSA OCH EVIG UNGDOM 10 000-kronorsfrgan fr framtiden r hur vrlden ska klara att hlla de vxande grupperna ldre friska, vitala och sjlvstndiga s lnge det bara gr. Gr-

dagens stora folkhlsoproblem rkning hejdades genom genomgripande livsstilsfrndringar. Idag utgr den globala fetmaepidemin ett liknande hot. Effektivitet och global rttvisa kommer att st i fokus nr efterfrgan p vrd, lkemedel och hjlpmedel skjuter i hjden. 4. TALANGKRIGET Trots att dagens ungdomsarbetslshet str hgt p den politiska agendan r den ett mindre problem p sikt. Morgondagens unga kommer att vara hett

FEATURE

2069
KINA JAPAN

2075

INDIEN

Kina frvntas framver bli strst i vrlden p att rekrytera talanger frn vriga omvrlden, frmst frn Latinamerika och Afrika.

2084

K LL A: UN POPUL ATION PROSPECTS, 2010 REVISION, BEARBETNING ECONOMIST

byte nr bristen p arbetskraft blir ett globalt dilemma. Kina, som str infr fr vad analytiker kallar fr en gr tsunami, sps bli vrldens strsta rekryterare och tros efter r 2030 dammsuga Latinamerika och Afrika p arbetskraft . 5. PENSIONSBOMBEN Om inte medlemsstaterna p allvar frsker desarmera denna tidsinstllda pensionsbomb, s kommer den att explodera i hnderna p vra barn och barnbarn och ge dem en brda som

inte gr att bra, konstaterade Joaqun Almunia, tidigare kommissionr fr ekonomiska och monetra frgor, ngra r innan skuldkrisen tog strupgrep p Europas ekonomier. Under rtionden har politiker, inte minst i Europa, vunnit val p lftet att medborgarna ska sluta jobba i femtiorsldern. Nu har man ett tufft arbete framfr sig med att backa frn de lftena fr att undvika statsbankrutt, vxande grupper fattigpensionrer och generationskrig.

6. EN NY LIVSPLAN Med siktet instllt p ett liv efter hundra frndras perspektiven p livet. Idag fr mnga kvinnor barn bortom den lder som de fr tvhundra r sedan knappt vgade hoppas leva till. Den normala ldern fr arv frn frldrar kan skjutas upp till 80-rsldern. Samtidigt har de aktiva och produktiva ren stadigt kat. Drmmen om en tidig pension och 40 rs golfspelande kommer snart att vara utom rckhll fr de esta.

SCA SHAPE 2 2012 11

FOKUS: EN PENSIONERAD VRLD

SCA har kunskapen och ambitionen att nnas p marknaden i en vrld med en befolkning som blir allt ldre.

Med all respekt

Genom att fokusera p innovation och mnsklig vrdighet nns det stora affrsmjligheter fr SCA i en vrld dr antalet ldre snabbt kar.
12 SCA SHAPE 2 2012

Potentialen fr TENA r enorm.

Mansoor Parvaiz

har det funnits s mnga ldre mnniskor p vr planet som idag. Enligt aktuella berkningar r antalet personer ver 65 faktiskt fem gnger fler n antalet barn. Den demografiska utvecklingen med en ldrande befolkning kommer att prgla vrlden ekonomiskt, socialt och politiskt inom verskdlig tid. Det r Parvaiz Mansoor, Vice President Incontinence Care, SCA sker p. Politikerna i mnga utvecklade lnder str infr enormt tuffa utmaningar redan idag och kommer att vara tvungna att hitta lsningar fr hur fler ldre ska tas om hand fr mindre pengar i framtiden, sger han. Parvaiz konstaterar att de ldre kommer att bli en inflytelserik grupp som politikerna mste ta strre hnsyn till i framtiden. De ldre vill ha vrdiga liv, samtidigt mste omsorgen bli smartare och billigare.
SCA HAR BDE KUNSKAPEN och en ambition att bition

LDRIG TIDIGARE I mnsklighetens historia

finnas p marknaden nr befolkningen blir allt ldre. I Kina r SCA redan inblandat i ett program fr professionella hemvrdstjnster. Inkontinens r ett av de vanligaste problemen hos ldre och blir ofta en faktor som bidrar till beslutet att g frn eget boende till institution. TENA r SCAs varumrke fr inkontinensprodukter och varumrket har en nyckelroll i arbetet med att ta fram allt smartare produkter och tjnster till ldre.

Potentialen fr TENA r enorm, ven p marknader dr vi redan idag har en hg marknadsandel, p grund av den lga penetrationen fr den hr typen av produkter. Penetrationen p den potentiella marknaden i i-lnder ligger generellt p 20 procent, och i tillvxtlnder under 5 procent, sger Mansoor Parvaiz. Men inkontinens r ett knsligt mne som i de flesta delar av vrlden fortfarande r omgrdat av tabun. Det hr r ngot SCA vill ndra p, och genom varumrket TENA utbildas och informeras anhriga och vrdpersonal i just inkontinensfrgor. Det ska inte vara pinsamt att be om hjlp fr sina besvr, n mindre att anvnda de inkontinensprodukter som finns just fr att hja livskvaliteten, sger Mansoor Parvaiz och pekar p flera aktiviteter som kan avdramatisera frgan. TENA arbetar med att bryta detta tabu genom mediekanaler som tevereklam och tidningsannonser. Vi gr det ocks genom lobbyverksamhet p den politiska arenan och genom att arrangera evenemang som GFI, Global Forum Incontine of Incontinence, dr experter frn hela vrlden mts fr att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Och om man tycker att det talas tyst om kvinnors inkontinens s r det ingenting jmfrt med det tabu som omgrdar mn med samma problem. Bara omkring 20 procent av alla mn med inkontinens anvnder ngra av de produkter som finns p marknaden som skydd. Mnga vet inte ens om att det finns produkter att kpa. De frsker lsa problemet p andra stt. I kommunikationen med morgondagens gamla, som bde kommer vara friskare och mer aktiva, krvs en tonskerhet fjrran frn nedltande klappar p huvudet. Dagens nya ldre, generation baby boomers, ser inte pensioneringen som en nedtrappningsfas. Tvrtemot vill flertalet fortstta med sitt sociala liv och fylla det med nya meningsfulla upplevelser s lnge hlsan tillter, sger Liselotte Andersson, Global CRU (Consumer and Customer Research and Understanding) Director. Framtidens ldre vill ha produkter och tjnster som gr att de kan fortstta leva som de gjorde nr de var yngre.
SCA SHAPE 2 2012 13

FOKUS: EN PENSIONERAD VRLD

Gammal fr en dag
En snabbresa tur och retur till lderdomen. Det ck deltagarna prova p nr SCA arrangerade en workshop fr bland annat hollndska politiker.

RENA HNDER FR ALLA

Enkel och effektiv handhygien r en nyckel till smittobekmpning inom allt frn barnomsorg till ldreboende. Men hittills har barn, gamla och handsvaga ofta haft svrt att tvtta hnderna. Orsaken r att det ofta krvs styrka fr att f tvlen ur en normal tvldispenser. Drfr har Tork nu tagit fram en tvlhllare srskilt anpassad fr dem som inte har full styrka i hnderna; exempelvis reumatiker eller barn. Utvecklingsarbetet skedde i samarbete med Unicum, ett kunskapscenter som hjlper fretag och myndigheter att utforma produkter och tjnster tillgngliga fr alla. Test av produkten utfrdes i samarbete med svenska Reumatikerfrbundet och en grupp personer med nedsatt handfunktion. Testskalan gick frn 1 (extremt svrt) till 9 (extremt enkelt). Betygen till den nya Tork-produkten lg mellan 6,4 och 7.

ag knde mig vldigt begrnsad, klumpig och tafatt. Det var en riktig gonppnare fr mig. Det r bra att vara medveten om de problem som ldre mnniskor mter, konstaterade Jan van Ginniken frn nederlndska ministeriet fr hlsa, vlfrd och sport. Tillsammans med deltagare frn politik, media och patientorganisationer fick han fr ngra timmar uppleva hur lderdomen kan te sig; smre syn och hrsel och minskad rrlighet. Illusionen skapades genom en srskild ldringsdrkt. Upplevelsen arrangerades av TENAs Public Serviceavdelning i Nederlnderna. Vi ville ge deltagarna i workshopen en frsta erfarenhet av hur det kan knnas att bli gammal, frklarar Wilma Venes, ansvarig fr projektet som genomfrdes p ett sjukhem i Haag.
PROJEKTET R ETT av mnga exempel p hur SCA idag arbetar aktivt inom samhllsfrgor med anknytning till ldrefrgor. Centralt i sammanhanget r varumrket TENA som erbjuder lsningar fr inkontinensskydd. Vi har dialog med nationella regeringar p de flesta av vra marknader kring ersttningsfrgor fr inkontinensprodukter, sger Benjamin Gannon, vice president Public Affairs fr SCA. I mnga europeiska lnder r inkontinensskydd klassade som lkemedel, vilket ger rtt till ersttning via frskringssystemen. P flera niver nationellt och inom EU arbetar SCA p att strka relationen med politiker, myndigheter och verstatliga organisationer. Mlet r att bli en seris partner i en frga som berr nstan alla lnder den ldrande befolkningen. Drivkraften r att kunna erbjuda fler mjligheter till ett vrdigt liv, avslutar Benjamin Gannon. Och kanske kan de hollndska ldringsdrkterna vara ett steg p vgen mot strre frstelse fr de allt fler ldres villkor.

Vi utvrderade alla aspekter p hllaren och fann att den fungerade mycket bra, kommenterar Lena Lorentzen, grundare av Unicum. Allt ver fem r godknt av Reumatikerfrbundet, men betyg sex eller ver r mycket bra. Hllaren har ftt stmpeln Ltt att anvnda frn Svenska Reumatikerfrbundet och uppfyller ADAs (Americans with Disabilities Act) standards.

Det var en riktig gonppnare fr mig. Det r bra att vara medveten om de problem som ldre mnniskor mter.
Hur knns det att vara gammal? Gr som de hollndska politikerna: testa en ldringsdrkt.
SCA SHAPE 2 2012 15

SCA INSIDE
SOM EN DEL i randet av M

Nyheter frn SCA

Produkter Fr en bttre vrld till tropiska

Ea a Earth Day 2012 och med m mottot Small steps, big impact fortstter SCA i sin tradition att dela ut s stipendier fr att upps m muntra lrare och elever att lra sig mer om, a o frska tackla, och de ekologiska ute maningarna p vr man n planet. I r kommer planet t SCA att d dela ut totalt 25 000 dollar i miljstipendier till skolor p plats dr SCA platser har verksamhet i USA, bland annat i Alabama, Arizona, Kentucky, New York och Wisconsin.

bebisar
I VARMA OCH FUKTIGA klimat kan det vara svrt att

hlla en bebis hud mjuk och torr. SCAs bljmrke Drypers lanserade drfr nyligen ett babyvrdskit i Malaysia, Thailand och Kambodja. Drypers-kitet r ett fullstndigt sortiment av bljor och en ny serie med toalettartiklar som schampo, tvl, talk och servetter. De ytande produkterna innehller inga frgtillsatser. Drypers r det strsta bljmrket i Malaysia och Singapore, och r ven stort i andra delar av Sydostasien.

TENAs inkontinensunderklder utsedda till rets produkt 2012 i Tyskland

KLIMATSMART SGVERK
BOLLSTA SGVERK i Bollstabruk utkar sin kapacitet fr produktion av bioenergi och bygger bort det sista behovet av fossila brnslen. Den gamla pannan byts ut mot tv nya som anvnder bark och andra restprodukter frn produktionen av trprodukter som brnsle. Genom investeringen minskar behovet av olja vid Bollsta sgverk med 3 400 kubikmeter per r till praktiskt taget noll.

App fr rinnande NSOR

PROBLEM MED HSNUVA? Om du bor i Tyskland, sterrike eller Schweiz kan du ladda ned en pollenapp till din smartphone. SCAs mjukpappersmrke Tempo har en ny app fr pollenprognoser som visar berkningar fr sex dagar framt och som skickar en varning om det vntas ovanligt hga mngder pollen. Appen r ett samarbete mellan Tempo och lkemedelsbolaget Novartis som tillverkar Otrivin nsspray. De tv bolagen har en gemensam webbplats, www.heuschnupfenhilfe.de, med information om hsnuva. Konsumenter som lider av hsnuva eller liknande allergier kan ladda ned ett onlineverktyg med ortanpassad information.

FLJ TWITTRET
SEDAN MAJ frra ret har SCA ett konto i det so-

ciala ntverket Twitter. I dagslget har fretaget 1 200 fljare, till exempel fretagskunder, journalister, beslutsfattare, jobbskande och andra som hller koll p vad som hnder i fretaget. Hll koll p: twitter.com/SCAeveryday.

16 SCA SHAPE 2 2012

SHAPE UP
Pappershuvud
Japanskt mullbrspapper och frgyllda bladkanter frn gamla bcker det r materialet som kan anvndas fratt skulptera ett fantastiskt landskap av ett mnniskohuvud, som ettanatomiskt tvrsnitt. Genom att rulla och forma pappersremsor, s kallad quillning, har konstnren Lisa Nilsson skapat en serie anatomiska tvrsnitt av den mnskliga kroppen helti papper. Quillning praktiserades frsta gngen av nunnor och munkar under renssansen och de sgs ha anvnt frgyllda bladkanter frn utslitna biblar. Tekniken anvndes ven som fritidssysselsttning av konstnrliga damer i slutet av 1700-talet. Lisa rullar pappret p vad som helst som r litet och cylindriskt, som nlar, stickor, rundlister och borrkrnor. Jag tycker att quillning r fantastiskt fr att terge det komplexa och vackra inre landskapet imnniskokroppen i tvrsnitt, skriver Lisa Nilsson p sin webbplats www.lisanilssonart.com.

FOTO: JOHN POL AK

45 kg
25 20
Kg/Capita

VISSTE DU ATT
ETT TRD rcker till cirka

45 kg toalettpapper.

Svartlut ger miljvnligare el

SVARTLUT, EN BIPRODUKT vid tillverkning av pappersmassa, kan i framtiden bli en viktig ingrediens i miljanpassade batterier. Forskare vid Linkpings universitet har utvecklat ett material av svartlut som har frmgan att lagra protoner och elektroner. Svartlut bestr till stor del av lignin, en biologisk polymer som nns i vxternas cellvggar. Teamet utvecklade en tunn lm ur en blandning av pyrrol och ligninderivat som anvnds som katod i batteriet.

Konsumtion av mjukpapper i vrlden

Stor potential fr mjukpappersfretag.
Latinamerika Mellanstern steuropa

15 Nordamerika Vsteuropa 10 5 0 Australasien

Ostasien

FOTO: CHEMREC

Kina

Klla: United Nations Population Division, 2009.

18 SCA SHAPE 2 2012

Japan

Afrika

FOTON GETT YIMAGES, ISTOCKPHOTO

Gteborg satsar grnt

GTEBORG SIKTAR p att bli den mest hllbara hotellstaden i vrlden. ver 80 procent av stadens hotell r redan miljdiplomerade. Satsningen ingr i projektet

Sustainable Gothenburg, vars ml r att erbjuda transporter, hotell, mtesanlggningar och arenor med de bsta miljmssiga lsningarna.

Plantskola fr mahognytrd i Brasilien.

Forskning bidrar till minskad avskogning

DET FN-LEDDA samarbetsprogrammet REDD+, som syftar till att minska utslppen frn avskogning, ger incitament fr utvecklingslnder att minska utslppen frn skogsmarker och investera i koldioxidsnl teknik fr en hllbar utveckling. Fr att REDD+ ska fungera i praktiken r det viktigt att utveckla effektiva system fr att mta kolhalten i skogsmarkerna, och det r precis vad en grupp svenska forskare just nu arbetar med i Sri Lankas skogar. Deras arbete visar att nstan hlften av alla utslpp av vxthusgaser till

Pollen kan ge nyckel till ny mahogny

Att odla nya mahognytrd har visat sig vara svrt. Fr att bttre frst hur en utrotningshotad art kan rddas har forskare vid University of Adelaides miljinstitut studerat trdets pollen. Den hrda exploateringen av mahognyskogar har haft en stor inverkan p mngfalden och tillgngen p trdpollen. Detta begrnsar i sin tur de enskilda trdens frmga att vxa och bidra till korsbefruktning, och d blir frplantorna inte lika hrdiga. Att terstlla skogarna skulle krva terinplantering av nyckelarter och att man hittar frplantor av god kvalitet frn friska trd.

fljd av mnsklig verksamhet i Sri Lanka kommer frn avskogningen. Dessa forskningsresultat r viktiga fr arbetet med att minska avskogningen i tropiska lnder, och fr de internationella frhandlingarna om en ny klimatverenskommelse. Ls mer: www.un-redd.org

SLUTA SKAKA HAND

Det rdet har de brittiska tvlingsdeltagarna i sommarens OS ftt av den brittiska olympiska kommittns chefslkare. Sklet r att ovlkomna baciller kan leda till missad olympisk guldmedalj.

72 procent av de som har inkontinensproblem berttar det inte fr sin partner.

Klla: Sinoba

SCA SHAPE 2 2012 19

10 FRGOR
Professor Grace Dorey r en av vrldens ledande experter p inkontinens. Hon har gjort sjlvhjlpsmanualer, praktiska seriebcker, otaliga frelsningar och helt nyligen ck hon en prestigefylld utmrkelse frn Storbritanniens drottning Elizabeth. Trots ett pressat tidsschema tog sig Professor Dorey tid att besvara ngra frgor.
TEX T ESTHER SELSDON FOTO PAUL TATE

Grace Dorey utanfr sin stuga p en gammal bondgrd in nrheten av staden Barnstaple i sdra England.

20 SCA SHAPE 1 2012 2

TABUT SOM TACKLAS MED HUMOR

ur kom det sig att du brjade intressera dig fr inkontinensproblem? Jag var chef fr sjukgymnastiken p ett sjukhus i England och deltog i en utbildning om inkontinens i Bradford. Jag gick kursen fr min arbetsgrupps rkning eftersom jag var ldst och redan hade erfarenhet av barnafdande. Jag upptckte snart att ven om det fanns en del rd om bckenbottentrning fr kvinnor s fanns det praktiskt taget ingenting fr mn. Detta inspirerade mig till att doktorera p manlig inkontinens och impotens (erektil dysfunktion), vilket snabbt ledde till en professur i inkontinens vid University of the West of England. Fr nrvarande arbetar jag som konsulterande sjukgymnast dr jag behandlar patienter av bda knen. Jag hller ocks ofta i seminarier och studiedagar.

SCA SHAPE 2 2012 21 1

Om vi bara kunde f lite reklamtid i TV s att mn och kvinnor fick reda p att de kan f hjlp.
Varfr r inkontinens s tabubelagt? Jag tror att det var mer tabubelagt frr eftersom det saknades hjlp. Nufrtiden kommer mn och kvinnor fr att f behandling eftersom de vet att de kan f hjlp genom specialiserad sjukgymnastik. Konsulter och lkare r insatta i vilken hjlp vi kan erbjuda s de remitterar grna patienter till oss. Tycker britter att de hr problemen r mer genanta n personer frn andra lnder? Jag tror att vi hr i Storbritannien och i andra vstlnder inte r s generade eftersom vi frstr att det rr sig om ett medicinskt problem som kan avhjlpas med rtt behandling och rdgivning. Finns det ngra strategier som skulle fungera srskilt bra fr att bryta tabut kring inkontinens? Jag har skrivit sex sjlvhjlpsbcker och tv seriebcker som ger rd p ett konkret och humoristiskt stt. De har roliga titlar som Clench It or Drench It och Use It or Lose It som fr lsarna att skratta, och alla mina patienter fr med sig en bok hem som berr deras problem. Det r viktigt att se till varje patients individuella behov p ett stt som de knner sig bekvma och njda med. Har du personlig erfarenhet av problemet? Jag hade trngningar som botades med hjlp av blstrning. Hur r det att frelsa om behandling av inkontinens och sexuell dysfunktion? Jag gillar det. Varje frelsning blir olika beroende p mlgruppen, om det rr sig om sjukvrdspersonal eller icke-fackfolk, om det r hemmavid eller i utlandet. Jag strvar efter att gra mina frelsningar underhllande och har mngder av diagram och serieklipp. Det bidrar faktiskt till att gra vissa personer mindre frlgna nr man pratar om knsliga och ofta personliga mnen. Jag lskar nr hrarna fnissar, eftersom det r ett tecken p att de lyssnar och r p samma vglngd. Vad kan du gra fr att ka medvetenheten och frbttra lsningarna? Om vi bara kunde f lite reklamtid i TV s att

Grace Dorey tror att inkontinensfrgor var tabubelagda frr eftersom det saknades hjlp.

Grace Dorey
Yrke: Professor Grace Dorey, MBE, FCSP, PhD, konsulterande sjukgymnast lder: Jag r en kvinna i mina bsta r Familj: Dotter, son och tv underbara barnbarn (ickor) Bor: I en stuga frn 1500talet i Devon Utbildning: Magisterexamen i manlig inkontinens (University of East London). Fil.dr. med forskning p bckenbottenvningar fr erektil dysfunktion och
22 SCA SHAPE 2 2012

efterdropp (University of West of England, Bristol) Knd fr: Professur i inkontinens vid University of the West of England, en rad humoristiska sjlvhjlpsbcker, ett ertal prestigefyllda utmrkelser och i januari 2012 en MBE (Member of the Order of the British Empire) frn Storbritanniens drottning Elisabeth. Fritidsintressen: Inomhustennis och promenader med en egensinnig retriever som lystrar till namnet William.

10 FRGOR

Graces hem r fullt av verraskande detaljer.

mn och kvinnor fick reda p att de kan f hjlp av sjukgymnaster som specialiserat sig p inkontinens. Om bara mina sjlvhjlpsbcker var tillgngliga i alla strre butiker... Vad kan vi andra gra? Det skulle vara jttebra att f gra TV-reklam tillsammans med ett inkontinensskyddsfretag, fr ven om bindor hjlper till att skydda mn och kvinnor frn generande och dlig lukt p grund av urinlckage, kan de inte bota problemet. Det finns mer hjlp att f frn sjukgymnaster och sjukskterskor som specialiserat sig p inkontinensproblem. Hjlpen kan vara i form av en utvrdering av den enskilde patientens behov och en behandlingsplan som kan innehlla bckenbottenvningar, blstrning, livsstilsrd med mera. Hur var det att f en utmrkelse av drottningen? Jag fick ett brev mrkt On Her Majestys Service Cabinet Office (ung. motsvarande svenska Statsrdsberedningen) och tyckte att det sg ut

Grace Doreys sjlvhjlpsbcker ger praktiska rd p ett jordnra och ofta humoristiskt stt.

som ett kvarskattebesked. Nr jag slet upp kuvertet lste jag att kabinettsekreteraren rekommenderade Hennes majestt att ha lskvrdheten att godknna hennes [Graces] utnmnande till medlem av den Brittiska Imperieorden (Honours List) 2012. Naturligtvis svarade jag med vndande post att det var mycket hedrande att f motta denna prestigefyllda utmrkelse och att jag skulle ta emot den alla sjukgymnasters vgnar, de som ofrtrttligt arbetar med att frbttra kvinnliga och manliga inkontinenspatienters livskvalitet. Min son och dotter r mycket stolta ver sin mamma och har redan planerat nya festklder till ceremonin i Buckingham Palace. Jag tycker ocks att det r spnnande och har frsts redan kpt matchande klnning, kavaj, skor och hatt! Vilket r ditt bsta inkontinensskmt? Det kommer inte vara ltt att verstta. Men har du hrt den om kvinna som ringer till jourlinjen fr inkontinens och receptionisten sger: Please, hold!
SCA SHAPE 2 2012 23

MARKNAD

regerar
IPads och smarta telefoner hller sakta p att frndra mnniskors lsvanor. Men trots det str sig tryckta tidskrifter bra i konkurrensen. Och allra bst gr det fr de riktigt smala magasinen.
TEX T NANCY PICK FOTO GETT Y IMAGES, ISTOCKPHOTO 24 SCA SHAPE 2 2012

Udda magasin

POPULRT MED FSC-PAPPER

Hllbarhetsfrgorna blir allt viktigare fr kunderna och efterfrgan p FSC- och PEFC-certierade produkter (Forest Stewardship Council, Programme for the Endorsement of Forest Certication) kar stadigt. SCA r en av vrldens strsta leverantrer av FSC-certierade produkter och frsljningen av FSC-certierat tryckpapper kade med 35 procent under 2011.

NOM TIDSKRIFTSVRLDEN finns mnga ex-

empel p framgngsmagasin, mitt i en era som blir allt mer digital. Under 2012 lanseras till och med ett nytt livsstilsmagasin fr en mycket speciell mlgrupp personer med en frmgenhet p minst fem miljoner US-dollar. I USA dk det frra ret upp en ny tidskrift fr videospelfans, Game Informer, som fick en raketstart. Upplagesiffrorna har stigit med otroliga 48 procent till ver 7 miljoner prenumeranter, de flesta av dem yngre. Tidskriften, som ges ut frn Minneapolis, r nu rankad som den fjrde strsta i vrlden. Vilken tidskrift r d strst? AARP The Magazine r fortfarande nummer ett och vnder sig till en ngot mognare mlgrupp, nmligen 55-plussarna. Medlemmarna i AARP, en organisation fr folk i denna ldersgrupp, fr tidskriften automatiskt, vilket ger publikationen en frdel gentemot andra tidskrifter som r beroende av vanliga prenumerationer. I slutet av 2011 lg upplagan p runt 22 miljoner.

FEM (MYCKET) NISCHADE TIDSKRIFTER NYA STT ATT LSA

De nya teknikerna fr att lsa r inte lngre nya, men p uppgng. Allt er anvnder sina brbara datorer, lsplattor och smartphones fr sina lsbehov: $ I r berknas Apple slja mer n 50 miljoner iPads ver hela vrlden. $ P Europas strre marknader kade antalet personer som lser nyheter p sina smartphones med 74 procent under 2011*. $ I USA brjar det bli vanligt att anvnda era medier. Nu nr 44 procent av alla vuxna ger en smartphone, har allt er brjat lsa nyheter digitalt p datorn, i surfplattan och p telefonen. $ Runt 23 procent av alla vuxna i USA fr sina nyheter via minst tv elektroniska kllor.
* Klla: comScore, ett marknadsunderskningsfretag p Internet

ven om en del papperstidskrifter med allmnt innehll har haft svrt att hlla uppe sina frsljningssiffror rullar frsljningen av nischmagasin p. Hr r ngra publikationer som vnder sig till lsare med specialintressen: GARDEN AND GUN Fr dem som gillar jakt och mat. PAINKILLER Fr diggare av heavy metal-musik i Kina. MINIATURE DONKEY TALK Fr gare av snor av alla storlekar. BACON BUSTERS Fr grisjgare i Australien. MAKE Fr gr-det-sjlvare med hightechinriktning.
Miniature Donkey Talk

VRLDENS TREDJE strsta tidskrift, Better Homes

and Gardens, behll sina upplagesiffror under 2011. Fr New Yorker gick det nnu bttre den betalda upplagan kade med 2,2 procent till drygt en miljon exemplar under andra halvret 2011. Inte lngt efter ligger GQ, vars upplaga kade 4,5 procent under samma period, till strax under en miljon. ven i Kina r utvecklingen fr pappersmagasinen lovande. Dr har frsljningen av damtidningar kat kraftigt under senare r. Elle lanserade sin frsta kinesiska upplaga 1988 och nu ges drygt dussintalet internationella damtidningar ut p mandarin, dribland Vogue, Cosmopolitan och Marie Claire. Vogue China, som lanserades 2005, har en upplaga p cirka 650 000 ex och har varit en mycket lnsam satsning.
I KINA R COSMOPOLITAN nnu strre, med en upp-

/Sep Jul/Aug 2010

Issue Numbe r 138

The TALK of the donkey world

Miniature Donkey Talk Page 1

laga p runt 1,2 miljoner. P tidskriftens omslag str det Cosmopolitan bde p engelska och med de kinesiska tecknen fr Damernas trender. Och Cosmo r inte bara populr i Beijing. Tidskriften ges nu ut i omkring 100 lnder och p 35 sprk, bland annat turkiska och estniska. Hur r det d med hllbarhetstnket? Under senare r har tidskrifterna dragit ned p sidstorle-

karna, delvis fr att bli miljvnligare och minska papperstgngen. Musikmagasinet Rolling Stone hade ett verdimensionerat format i fyrtio r. r 2008 beslutade utgivarna att dra ner storleken fr att den skulle f plats i tidningsstllen utan att behva vikas. Under 2009 drogs formatet p New York Times Magazine ned 9 procent fr att minska spillet. Och fr att terkomma till det nya exklusiva magasinet som nmndes inledningsvis, heter det Du Jour. Frsta numret av detta livsstilsmagasin r planerat till hsten 2012 fr att sedan ges ut en gng per kvartal. Magasinet vnder sig till lyxshoppare i New York, Los Angeles, Chicago, Miami, Dallas, Las Vegas och San Francisco, dit frsljningen av lyxprodukter och exklusiva tjnster i USA r koncentrerad.
SCA SHAPE 2 2012 25

MARKNAD

BIN OCH RTTVISEMRKT

p excentriskt hotell
TEX T TEXT ELISABET TAPIO-NEUWIRTH FOTO THOMAS MLLER X

Scandic Berlin Potsdamer Platz har ingen rankning i form av stjrnor, dremot bikupor p taket, odukade frukostbord och gratis utlning av cyklar till gsterna.

ET HYPERMODERNA hotellet i skan-

Scandic Berlin Potsdamer Potsdamer Platz en s byggnad byggnad spckad med g hllbara hllbara ider. b

dinavisk stil, mitt i Berlins mest surrande shopping- och turistomrde, slog upp portarna den 1 oktober 2010 och r nu det frsta i Tyskland som har ftt miljmrkningen EU Ecolabel, tidigare knd som EU-blomman. Scandic Berlin Potsdamer Platz r dessutom byggt enligt den tyska organisationen DGNB:s krav som certifierar, frmjar och belnar hllbart byggande. Det r en organisation som lgger stor vikt vid byggnadernas livscykel och att allt i huset frn golv till tak r noga utvalt fr miljns skull. Om man en dag bestmmer sig fr att hotellet ska rivas eller byggas om till ett bostadshus med

26 SCA SHAPE 2 2012

lgenheter kan 80 procent av de vl valda materialen, exempelvis glas, sten, kta parkettgolv och golv av bambu teranvndas och f ett nytt liv, sger hotellchefen Robert Schmiel. Han berttar att hotellet r fyllt med intelligenta miljlsningar. Man anvnder 100 procent frnyelsebar energi frn norska vattenkraftverk, drtill fjrrvrme och fjrrkyla. I ventilationsystemet anvnds UV-ljusteknik som renar frnluften och drefter tervinns. Samtliga rum r frsedda med lgenergilampor och rrelsestyrd belysning. Efter en konferens r det ltt hnt att man glmmer slcka lamporna efter sig, men nu r det ordnat p det hr viset. Vi skonar miljn och spar samtidigt pengar s r oftast ekvationen nr man jobbar miljmedvetet. Ekologi och ekonomi gr hand i hand, sger han. Hotellets fnsterkldda fasad har integrerade persienner som ger ett jmnt klimat i alla rum, designade efter de fyra rstiderna. Toaletterna r snlspolande, dricksvattnet som erbjuds r Berlins vanliga kranvatten som filtreras nnu en gng, och vill man ha ett vatten med mineralkaraktr kolsyras det direkt p hotellet p det sttet slipper man kpa buteljerat vatten.
I KKET ANVNDS energisnla induktionsspisar

80 procent av materialen kan teranvndas och f ett nytt liv.

ROBERT SCHMIEL, hotellchef

Vi satsar stort p regionala varor och ser till att de levereras till oss med de miljvnligaste lastbilarna som just nu finns p marknaden. Men honungen vi serverar p frukostbuffn tar priset mer nrproducerat gr inte, sger Robert Schmiel. Miljtnket strcker sig ven strax utanfr hotellet dr man har anlagt en park som man ocks skter om. Sannolikheten att ngra av de 100 000 bina flyger dit fr att samla nektar frn blommande kastanjer, lindar och blommor r stor. Honungen har en alldeles unik karaktr, en exotisk litchismak, och det som inte ts upp av gsterna sljs i burkar i hotellets butik. Frukostborden r odukade och gsterna fr sjlva hmta sin tallrik, bestick, pappersservett och drefter fylla tallriken efter egen smak och behag. Det hr r ngot som de yngre gsterna inte har ngot emot. Den ldre generationen dremot kan stlla sig frgande till greppet: p Precis som allt annat p vrt hotell r det hr ett medvetet val vi har gjort. Dukar och servetter

och p frukostbuffn serveras 120 sorters olika livsmedel som till minst 25 procent r ekologiska. Man satsar ven p nrproducerade livsmedel och en pikant detalj r att den honung som serveras kommer direkt frn de tre bikupor som finns p hotellets tak.

Bikupor p hotelltaket frser frukostbuffn med egen honung.

MARKNAD

TORK MINSKAR PAPPERSTGNGEN

IN I MINSTA detalj har Scandic Berlin granskat och frhandlat med de leverantrer de slutligen anlitar. Miljmrkningen EU Ecolabel har strikta krav att leva upp till och nr valet av pappersprodukter fr personlig hygien och rengring skulle gras fll valet p SCA och produkten Tork. De frsta inledande samtalen hade vi i juli 2010 och under byggnadsfasen levererade vi bland annat toalettpapper till personaltoaletterna och pappershanddukar till personalrummen, berttar Katrin Wenzel, Manager Products & Sales, SCA Hygiene Products GmbH. Utbudet har nu utkats och p hotellrummen nns bland annat boxar med ansiktsservetter, pappershanddukar och toalettpapper ur produktserien. I restaurangen nns servetter bde med och utan tryck, och i kket anvnder personalen Torks kkspapper p rulle. Sklet till att valet fll p Tork r att produkterna r effektiva, har hg kvalitet och smart dispenserdesign som sammantaget gr att frbrukningen av papper minskar. Ett annat skl r naturligtvis att vissa av produkterna r miljmrkta, sger Katrin Wenzel.

Organiskt och nrproducerat r nyckelord, och frukosten serveras p ett okonventionellt stt.

i tyg mste tvttas och p det hr sttet skonar vi miljn genom att minska antalet maskintvttar med allt det tvttmedel och vatten som annars skulle krvas. Nu behver vi bara torka av borden nr gsterna r klara, sger Robert Schmiel. Teet och kaffet som serveras r fairtrade-mrkt. De varma dryckerna blir naturligtvis lite dyrare fr oss i inkpspris, men eftersom vi mnar om att bidra till en bttre vrld r det ett annat val vi har gjort. Vra gster uppskattar den gesten, sger han.
GSTERNA R TILL strsta delen affrsresenrer som sjlva gr medvetna val, som tycker att det r sjlvklart att sopsortera efter sig och njuta av det sunda frnuft i lyxfrpackning som Tysklands mest miljanpassade hotell kan erbjuda i form av vernattning, gastronomi, konferens och event. Personalen som gsterna mter r som byggnaden de arbetar i miljmedvetna och uppdaterade in i minsta detalj, drtill beredda att frklara hur man tnker och svara p allskns frgor. Exempelvis varfr personalen r kldd i jeans. Vi r moderna och medvetna. Hos oss finns inga material som sammet, plysch och mssing och vi har heller inga traditionella hotelluniformer, utan r kldda i ekologiska och fairtrademrkta jeans av mrket Good Society. Vi vill frmedla en knsla av att det vi erbjuder r vardagligt och normalt, ngot vi ocks mrker smittar av sig p hotell i nrheten. Drfr pratar vi inte heller om konkurrens med andra hotell, utan om att vi leder och inspirerar dem till miljmedvetenhet. Det knns bra, sger Robert Schmiel.
28 SCA SHAPE 2 2012

Vi har inte traditionella hotelluniformer, personalen r kldd i ekologiska jeans som r fair-trademrkta.

Miljmrkt papper p toaletterna.

www.sca-tork.com

Smarter handling saves time, money and improves ergonomics.

Choose the easy way to handle boxes and bags

Cleaning crews spend a lot of time carrying and handling boxes and bags. To make their job easier and free time for other tasks, Tork has developed Tork Easy Handling. Here are some of the smart solutions: Smart one-hand-grip you can lift and carry a box and still have one hand free, or carry two boxes at a time. Quick opening no tools are needed to open our packs. Easy disposal carry away up to ten attened boxes at a time. Tork Easy Handling the easy way to improve your business. Talk to your distributor or read more at www.sca-tork.com.

MARKNAD

30 SCA SHAPE 2 2012

marknadsfring
I USA har ver 50 miljoner mnniskor (en sjttedel av befolkningen) sitt ursprung i de spansktalande lnderna i Latinamerika. Det har ftt marknadsfrarna att tnka om och anpassa sin reklam efter denna vxande befolkningsgrupp. TEX T THETA PAVIS PHOTO GETT YIMAGES

LATINOS KRYDDAR

SA BESKRIVS ofta som en smltdegel av olika kulturer, men i dagslget r det latinamerikanska inslaget dominerande. Enligt den senaste folkrkningen har numera en av sex amerikaner latinamerikanskt ursprung. ven om merparten r mexikaner r den grupp av 50 miljoner latinamerikaner som lever i USA mycket olika nr det gller intressen och kultur. Det hr r en utmaning fr marknadsfrare. Den reklam som fungerar fr en f mexikansk mamma kanske inte lika effektivt fngar en nygift man frn Puerto Rico eller en singeltjej frn Ecuador. Fretag brjar inse att de mste ta hnsyn till latinamerikanska kulturella vrderingar i sina produkter, tjnster och reklambudskap, berttar Felipe Korzenny, rektor vid Center for Hispanic Marketing Communication vid Florida State University och medfrfattare till boken Hispanic Marketing: Connecting with the New r Latino Consumer. Detta r definitivt en trend som kommer att

SCA SHAPE 2 2012 31

MARKNAD

fortstta. Latinamerikanerna r den snabbast vxande befolkningsgruppen i landet och experterna rknar med att Hispanics kommer att utgra 30 procent av USA:s befolkning r 2050. Likas vntas kpkraften i denna grupp ka. r 2010 uppskattades den till en miljard dollar och 2015 kan den vara s stor som 1,5 miljarder dollar mer n 10 procent av nationens totala kpkraft. Pew Hispanic Center, ett ideellt forskningscenter i Washington DC, sger att ven om nrmare tv tredjedelar av latinamerikanerna i USA r frn Mexiko s utgr nio av de tio vriga strsta grupperna det vill sga puertoricaner, kubaner, salvadoraner, dominikaner, guatemalaner, colombianer, honduraner, ecuadorianer och peruaner en fjrdedel av USAs latinamerikanska befolkning. De hr grupperna skiljer sig stort t, inte minst i sprkkunskaper samt andelen som r utlndska medborgare kontra amerikanska medborgare, till brden eller genom naturalisering.
32 SCA SHAPE 2 2012

Fretag brjar inse att de mste ta hnsyn till latinamerikanska kulturella vrderingar i sina produkter, tjnster och reklambudskap.
Dr. Felipe Korzenny, rektor vid Center for Hispanic Marketing Communication vid Florida State University.

Fr att n de latinamerikanska konsumenterna utgr mnga reklammakare frn att de mste kommunicera p spanska. Korzenny ppekar emellertid att mnga latinamerikaner pratar bra engelska, srskilt de USA-fdda barnen till immigranter, vilka str fr en stor del av befolkningskningen. Vissa fretag har brjat annonsera bde i spanska och engelska TV-kanaler, men den strsta frndringen r exponeringen av produkter och varumrken som hittills varit oknda fr nordamerikanerna, sger Korzenny. Nr amerikanerna fr syn p produkter som de nnu inte knner till, kan fretagen kanske fnga upp dessa konsumenter ocks. Ett exempel r Coca-Cola importerad frn Mexiko som r gjord p sockerrr i stllet fr den fruktos som anvnds fr att sta USA-tillverkad Coke. Mexikoimporterad Coke, fortstter Korzenny, har blivit populr hos en del amerikaner som fredrar denna smak. andra sidan kan kunskap om kulturerna vara

FEATURE

Kunskap om kulturerna kan vara viktigare n sprk fr att n de latinamerikanska konsumenterna.

Felipe Korzenny

Etablerade varumrken nr nya marknader

NR LATINAMERIKANERNA lmnar sitt hemland tar med sig sina varumrkesfavoriter till sitt nya land. Detta ger fretagen mjligheter att fra in sina varumrken p nya marknader. SCAs varumrke Saba som tillverkar mensprodukter har funnits i ver trettio r. ven om det r ett ledande mrke i Mexiko och Centralamerika r det frst nu som det lanseras i utvalda butiker i USA. Vi kommer att lansera en serie mensskydd med kamomilldoft, berttar Lauren Entrekin som r varumrkeschef fr Saba i USA. Vi vet att mexikanska kvinnor fredrar en emotionell, feminin marknadsfring och frpackning. Vi anvnder samma reklammaterial som i Mexiko fr att frskra oss om att konsumenterna genast ska knna igen och kpa detta starka varumrke. Vi kommer att koncentrera oss till utvalda stder i sydvstra USA dr en stor del av mlgruppen med mexikanskt ursprung nns, tillgger Bruno Zepeda, slj- och marknadschef fr SCA Personal Care i Nordamerika. Vra underskningar visar att Saba redan r ett knt varumrke fr denna mlgrupp. Detta, kopplat till varumrkesaktiviteter i traditionella och sociala medier och eventmarknadsfring, skapar goda frutsttningar fr en framgngsrik expansion av varumrket i USA. SCAs frsljning i USA uppgick 2011 till 1,3 miljarder US-dollar (8,5 miljarder SEK). SCAs varumrken i USA omfattar i dagslget TENA inkontinensprodukter och Tork servetter, pappershanddukar, toapapper och vtservetter.

Latinamerikaner r den snabbast vxande befolkningsgruppen i USA och de tar med sig sina varumrkesfavoriter till sitt nya hemland.

viktigare n sprk fr att n fram till de latinamerikanska konsumenterna, sger Korzenny som sjlv kom till USA frn Mexico City. En del identifierar sig med latinokulturen ven om de inte talar spanska. S hur hanterar man dessa kulturella skillnader? Korzenny betonar att det inte finns ngra absoluta sanningar, och i mnga fall mste marknadsfrarna frska knna av nyanser och tendenser. Han nmner Nature Valley, ett fretag som sljer protein- och mslibars, som exempel. Bolaget krde tv olika kampanjer i USA fr sina proteinbars, en fr latinamerikaner och en fr vriga. Uppdelningen var motiverad menar Korzenny eftersom latinamerikanerna brukar se naturen som ngot de lever i harmoni med, medan anglosaxarna ser naturen som ngot som behver kontrolleras och domineras. En annan viktig kulturell skillnad r tabun. Nr det gller mensskydd till exempel ppekar Korzenny att mnga spansktalande katolska kvinnor tycker att det r fel att stra kroppens naturliga funktioner. En del latinamerikanska kvinnor r vldigt rdda fr att anvnda tamponger, berttar Korzenny. Gisela Girard, chef fr Creative Civilization, en ledande latinamerikansk reklambyr i Texas, hller med, men precis som Korzenny menar hon att marknadsfrare mste vara medvetna om att dessa tabun hller p att frndras. Girard berttar att nr hon vxte upp trodde hennes latinamerikanska mamma precis som mnga andra frn hennes hemland att om man anvnde tampong var man frmodligen inte oskuld. Girard sger att detta har frndrats och att de flesta latinamerikanska tjejer idag tycker att tamponger r bekvma och enkla att anvnda. Den latinamerikanska kvinnan litar ofta p rekommendationer, srskilt om de kommer frn kndisar. De r i regel ppna fr nya produkter som de hrt talas om av andra, eller nr det finns andra bevis fr att just det varumrket r bttre n ett annat, sger Gisela Girard.

Tv-kndisen Brbara Mori r en mexikansk ikon och vlknd bland mexikansk-amerikanska kvinnor. I reklamen uppmanar hon tydligt kvinnorna att agera: Varfr inte prova Saba en dag?.
SCA SHAPE 2 2012 33

TEKNIK

Tryckt elektronik fr

TOMMA TING ATT TALA

S KALLAD TRYCKT elektronik kan lta futuris-

Frestll dig ett pappersband runt ett trd som larmar brandkren om det blir skogsbrand. Eller ett hgtalarsystem inbyggt i din tapet som aktiveras av din musikspelare nr du kommer in i rummet. Tryckt elektronik skapar otaliga mjligheter att massproducera till lg kostnad.
TEXT SUSANNA LINDGREN ILLUSTRATION LADISLAV KOSA 34 SCA SHAPE 2 2012

tiskt, men tekniken r faktiskt redan hr. Den anvnds i smarta frpackningar, till exempel i displayer eller fr datummrkning av varor. Tryckta batterier och antenner fr trdls kommunikation mellan en etikett och en lsare r ocks i produktion. Och nu hller nnu mer avancerade produkter p att utvecklas. Frmgan att trycka elektroniska funktioner i stora kvantiteter direkt p papper eller andra material har vckt ett stort intresse bland forskarna. En stor utmaning r att klara kvalitetskraven fr en

storskalig tryckprocess av elektroniska enheter. Genom att trycka kretskort eller andra elektroniska komponenter fr man flera olika intressanta elektronikfunktioner som snabbt kan appliceras p stora ytor, sger Hans-Erik Nilsson, professor i elektronisk design p Mittuniversitetet i Sundsvall. Detta r ett enkelt stt att stadkomma nya funktioner och ven skapa mjligheter fr stora ytor med interaktion och kommunikation via elektronisk utrustning. Att trycka elektroniska media, till exempel elektriska ledare och halvledare, har blivit mjligt tack vare elektroniskt blck som bygger p funktionella polymerer och nanopartiklar. Blcket kan appliceras p underlag som papper genom en vanlig tryckprocess, i en blckstrleskrivare eller i en tryckpress. Hans-Erik Nilsson ser flera mjligheter fr denna teknik. Tryckt elektronik kan till exempel f en bild att tala nr du rr vid den med fingret. Maskiner kan interagera med de trdlsa apparaterna i ditt hem fr att sl p hgtalarna som r dolda i vggen. En skogsbrand skulle kunna aktivera en radiokommunicerande givare med tryckta komponenter som placerats i ett trd, eftersom hga temperaturer fr den pyttelilla radion att skicka larmsignaler. Just detta exempel p tryckt elektronik i ett

larmsystem fr skogsbrnder har redan demonstrerats och vckt stort intresse i lnder som Grekland, sterrike och USA, dr man vill skydda gammal skog med hgt skyddsvrde, berttar Hans-Erik Nilsson. Tryckta hgtalare har ocks testats, men n s lnge har det inte varit mjligt att trycka alla elektroniska komponenter som behvs. Vi behver en supermagnet som kan kopplas till vr lsning, men den mste vara liten och flexibel, sger Hans-Erik Nilsson. Det r papperet sjlvt som fungerar som membran. Konsten r att trycka ett speciellt mnster och begrnsa frlusterna fr att hlla kretsen intakt. Hga frluster alstrar vrme som kan orsaka lokal skada p bde kretsen och papperet. Andra omrden dr tryckt elektronik r p vg att f genomslag r smarta frpackningar och personliga hygienprodukter. Frpackningen blir allt viktigare i marknadsfringen och i media, fortstter Hans-Erik Nilsson. Den behver inte bara fungera som skydd, den kan ocks aktivera en hndelse och starta en kommunikation. Ta till exempel inkpet av en ny maskinsg. Frpackningen kan spra platsen fr inkpet och informera kunden om annan tillgnglig service i nrheten, till exempel ett lokalt byggvaruhus.
SCA SHAPE 2 2012 35

TEKNIK

Dags att byta? Bljan sger till.

TRYCKT ELEKTRONIK
TRYCKT ELEKTRONIK r ett begrepp fr olika

Smarta frpackningar kan ocks ha en uppgift i logistikkedjan. Tryckt elektronik i frpackningar kan lagra information om temperatur under transporten, garantera att produkten r kta eller att frpackningen r oppnad och inte har manipulerats. Frpackningar brukar inte stldmrkas frrn i ett senare led, men det finns numera mjlighet att trycka stldlarmet direkt p frpackningen, sger Hans-Erik Nilsson. Sm elektroniska enheter som kommunicerar ver en stor yta kan ocks anvndas i personliga hygienprodukter eller i sjukvrden, till exempel fuktsensorer i inkontinensskydd eller snglinne. Komforten r viktig p detta omrde, menar Hans-Erik Nilsson. Sensorerna fr inte knnas eller synas men ska nd kunna avlsa en strre yta. Tester av olika applikationer, som att upptcka sm eller stora mngder fukt beroende p anvndning, har genomfrts. Utmaningen r att verstta detta till en storskalig produktion s att den blir ekonomiskt frsvarbar.
36 SCA SHAPE 2 2012

metoder att verfra elektroniskt blck som skapar aktiva eller passiva enheter p olika underlag, exempelvis papper. Den tekniska plattformen bestr av komponenter som ledare, resistorer, transistorer, batterier, antenner eller tangenter som kan tryckas p den nya generationen av frpackningar eller pappersskrmar. Tryckningen kan gras med de vanligaste tryck-/utskriftsmetoderna. Jmfrt med traditionell elektronik r den hr metoden billigare vid massproduktion. Tekniken skapar ven goda frutsttningar fr en miljanpassad produktion.

Utmaningen r att verstta detta till en storskalig produktion s att den blir ekonomiskt frsvarbar.

PAPER FOUR
PAPER FOUR r ett forskningsprojekt i Fiber

Science and Communication Network (FSCN) vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Genom att kombinera papper med tryckta graska koder och elektroniskt ledande blck har gruppen lyckats skapa det talande papperet som lmnar meddelanden via tryckta hgtalare. Detta projekt r delvis nansierat av SCA. Ls mer p http://mkv.itm.miun.se/projekt/ paperfour/

Nu hjer vi ambitionsnivn!
Hllbarhetsarbetet bidrar starkt till SCAs framgng. Nu hjer vi ribban med ett antal nya hllbarhetsambitioner- och ml. Ls mer om hur vi skapar vrde fr mnniska och milj p www.sca.com/hllbarhet

www.sca.com

Ivg till jobbet kl. 8.00. Tack och lov fr att jag pendlar mot traken, frn Milano till Legnano, och fr att SCA har exibla arbetstider.

12 TIMMAR

med Silvia Schirinzi

Passion fr att st till tjnst r mer n bara en slogan fr SCA i Italien. Att vara serviceinriktad stmmer ocks bra in p Silvia Schirinzi som ansvarar fr frsljningen till offentliga institutioner. Shape fljde Silvia, som d var gravid i ttonde mnaden, en vanlig dag p jobbet.

TEX T CL AUDIA FLISI FOTO MAURIZIO CAMAGNA

ILVIA SCHIRINZI ANSVARAR fr frsljningen av TENA-produkter till vrdhem, sjukhus och offentliga vrdcentraler. Hon ingr i sljstdsteamet och samarbetar med SCAs kundansvariga som hanterar den kommersiella delen, och med rdgivare som ger tekniskt std till sjukskterskor. Tvlingen La passione di assistere r ett sljstdsprogram och r en av mnga uppgifter som hon hanterar under en vanlig dag p jobbet.

Silvia Schirinzi bor i Milano, dr hon r fdd, uppvuxen och har gtt p universitet. Nr hon var yngre pluggade hon sprk, red och drmde om att resa och att bli journalist. Hennes nuvarande befattning r dock mer varierad n en journalists. Hon arbetar med nya offerter, skriver reklammaterial, hller i reklamkampanjer, vljer reklamprylar, arbetar med leverantrer och tryckerier samt hller kontakten med universitet angende forskningsprojekt, dr vissa blir till bcker.

Stiger upp fr att sga hejd till sin sambo, Manuel Macr, som har lngre vg till jobbet.

ker hemifrn (Milano).

1. Kommer till SCAkontoret i Legnano, tar en kopp kaffe med Lucia Tagliaferri, SCAs marknadschef fr sdra regionen, och Alessandro Nigro, logistikhandlggare.

2. Lser morgonens post och trffar Mailyn Seyoum, kundansvarig, fr att diskutera en konkurrents bljprodukt.

3. Mte i fem timmar med sjukskterskerdgivarna frn norra och centrala Italien.

7:00
38 SCA SHAPE 2 2012

8:00

8:30

9:00

10:00 15:00

12 TIMMAR
Tillsammans med Mailyn Seyoum inspekterar Silvia en konkurrents bljprodukt. Bra vning fr Silvia.

Silvia Schirinzi
lder: 33 Yrke: Chef, sljkampanjer med inriktning p institutioner Fdd: Milano Bor: Milano Familj: Maken Manuel och snart frsta sonen, berknad fdsel i slutet av maj 2012. Intressen: Resor, mat, lm Fritidsintressen: lskar tatueringar och har fyra, tnker addera en femte fr att hedra sonens fdelse. Favoritrtt: Spaghetti alla carbonara, och risotto Milanese p andra plats Favoritglass: Stracciatella (grddglass med bitar av choklad) Filmsmak: The Rocky Horror Picture Show r en absolut favorit

2
Silvia kommenterar utbildningsvideon som diskuteras med sjukskterskerdgivarna.

Lunch ingr i dagens mte, vanligtvis ter Silvia i SCAs matsal.

Mtet avslutas och Silvia arbetar med Manuela Grassi, en sljassistent som ska vikariera fr Silvia nr hon r mammaledig.

Arbetar med underlaget fr ett nytt projektanbud. Dessa anbud, upp till 50 sidor lnga, r viktiga fr att vinna nya affrskontrakt.

ker hem. P grund av dagens mte och dligt vder, tar hemresan lngre tid n vanligt.

4. Manuel mter Silvia i drren.

12:30 PM

15:00

16:00

17:00

18:00
SCA SHAPE 2 2012 39

EKONOMI

Optimistisk stmma
SCAs aktiegare hade all anledning att knna sig njda vid rets bolagsstmma. Den senaste tidens stora fretagsaffrer hade ftt aktiekursen att stiga med 25 procent sedan budet p Georgia-Pacics europeiska mjukpappersrrelse annonserades i november.
TEX T MALIN HALL ARE PHOTO SCA

TV NYA ANSIKTEN I STYRELSEN

Under stmman valdes tv nya medlemmar in i SCAs styrelse Louise Julian och Bert Nordberg. Sren Gyll, som avbjt omval av ldersskl, avtackades fr sina 15 r i styrelsen.

sin rliga stmma i centrala Stockholm i mars. Ordfrande Sverker Martin-Lf pratade huvudsakligen om frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet och frsljningen av SCAs frpackningsverksamhet (vrd SEK 15,3 mdr eller EUR 1,7 mdr), vilken han beskrev som en milstolpe i SCAs historia Affrerna ger starka synergier, strker den europeiska verksamheten och ger kade utvecklingsmjligheter p tillvxtmarknaderna, samtidigt som vi bibehller en finansiell flexibilitet, sade styrelseordfrande Sverker Martin-Lf. Vd Jan Johansson konstaterade att 2011 var det fjrde ret i rad som prglades av kris men sg hoppfullt p framtiden: Det r viktigt att slutfra alla stora processer som frvrvet och integrationen av Georgia-Pacific, frsljningen av frpackningsrrelsen och att snka vra kostnader samtidigt som det r viktigt att vi fortstter med ytterligare effektiviseringar och innovation. Med det knner jag mig trygg i att vi str vl rustade fr en fortsatt vrdetillvxt i SCA, sade Jan Johansson. Efterfrgan p hygienprodukter kar tack vare att de disponibla inkomsterna kar fr mnniskor i utvecklingslnderna, liksom att befolkningen blir att ldre. SCAs kp av hygienfretag i bde Turkiet och Brasilien, liksom SCAs intentioner att kpa taiwanesiskkinesiska hygienfretaget Everbeauty, gr ocks bolaget mer etablerat p tillvxtmarknaderna. Idag r SCA det tredje strsta fretaget i vrlden p hygienmarknaden, men medrknat de frestende frvrven blir SCA nummer tv.
40 SCA SHAPE 2 2012

UNT 300 aktiegare nrvarade nr SCA hll

HON VET VAD KONSUMENTEN VILL HA

Vad kan du tillfra SCAs styrelse? Som koncernchef p EF Education First ledde och utvecklade jag en global verksamhet och jag hoppas att den erfarenheten kan komma till anvndning i mitt styrelsearbete. Framfrallt har jag kunskap och erfarenhet om hur konsumenter tnker, var de benner sig, vad de gr och nr de fattar beslut om kp. Jag vet ocks en del om SCAs nya marknader i Asien och Latinamerika. Jag vistades mycket i Asien under min uppvxt och dessutom r EF mycket aktivt i bda regionerna. Vilka r SCAs stora utmaningar under de kommande ren? Jag behver lite tid fr att stta mig in i SCAs verksamhet, och ska nog vnta med att uttala mig tills jag frstr mer. Rent allmnt nns mnga tuffa konkurrenter och jag hoppas SCA kommer att fortstta att vara lika modigt och strategiskt som frut vad gller att ta sig in p nya marknader. Efterfrgan p tillvxtmarknaderna r en stor potential med stora mjligheter fr den som gr rtt. Vad gr SCA till ett bolag som det r intressant att sitta i styrelsen fr? Det r roligt att det r ett svenskt fretag med en lng historia och na vrderingar, som har lyckats s vl p den tuffa vrldsmarknaden. SCA har bra produkter och benner sig just nu i en mycket spnnande och krvande fas dr ambitionen r att ka fokus p konsumentsidan.

efter hndelserikt r
Louise Julian
Fdd: 1958 Utbildning: Civilekonom Gjort tidigare: Louise Julian var under 24 r verksam p ledande poster inom EF Education First, under de sista tta ren som koncernchef. Sedan 2010 har hon varit konsult och rdgivare, frmst inom utveckling av struktur och kultur, produktivitet, process och effektivitet. Familj: Tre barn och partnern Carl-Henric Svanberg. Intressen: Frutom jobbet, att vistas i naturen, fotvandra, segling, skidkning, familj och barn. Ovntad talang: Att sy, ven om det blivit mindre p senare r.

Bert Nordberg
Fdd: 1956 Utbildning: Ingenjr i elektroteknik, utbildad i management och ekonomi vid INSEAD (Institut Europen dAdministration des Affaires). Gjort tidigare: Bert Nordberg har varit verksam p ledande poster inom Ericssonkoncernen sedan 1996. Han r idag vd fr det som tidigare kallades Sony Ericsson.
SCA SHAPE 2 2012 41

SCA INSIDE
INKONTINENSMTE I DANMARK
FJRDE UPPLAGAN av Global Forum on Incon-

Nyheter frn SCA

tinence (GFI) hlls i Kpenhamn i april. I r var temat Strategies Through Life An Integrated Approach to Incontinence Care. Genom att se p inkontinens ur ett livscykelperspektiv illustrerades hur inkontinens pverkar individer, familjer och samhllet. GFI etablerades av SCA 2006 som en plattform fr att lra mer om och diskutera inkontinensproblem. Ls mera: www.gforum.com

Sm plantor
stora frdelar
GENOM ATT PLANTERA mindre trdplantor halva storleken jmfrt med tidigare minimerar SCA sin miljpverkan samtidigt som planteringen gr mycket fortare. Transporten blir mer kostnadseffektiv och plantren kan bra med sig er plantor. SCA driver upp 100

miljoner gran-, tall- och contortatallplantor varje r. Runt en tredjedel av dessa plantor stts i SCAs egna skogar medan resterande plantor sljs till andra skogsgare.

Bindor med grnt te

VISSTE DU ATT
MER N VART TIONDE KONSUMENTUNDERSKNINGAR

trd i SCAs skogar lmnas att d p naturlig vg. Dda trd r en naturlig livsmilj fr insekter, vedsvampar och bland annat ugglor.

visar att unga kvinnor oroar sig ver menslukt, srskilt under perioder med kraftigare mens. Libresse har drfr lanserat en ny serie bindor och trosskydd i Malaysia med luktkontrollfunktion och uppfriskande doft av grnt te. Det nns ett stort och icke tillgodosett nskeml hos konsumenterna om doftsatta mensskydd fr att undvika dlig lukt, sger Christine Kok p SCA. Libresse PureFresh Green Tea med luktkontroll r utformad fr att effektivt hantera menslukt och ge en frschare knsla under menstruationen.

42 SCA SHAPE 2 2012 12

SCA INSIDE

FOTO: SCA, ISTOCKPHOTO

SCA kvar bland hllbara gelikar

FR TOLFTE RET i rad fortstter SCA att nnas med i det globala hllbarhetsindexet FTSE4Good. SCA ck 99 pong av 100 mjliga i FTSE4Goods rankningssystem.

Ls mer om SCAs hllbarhetsarbete p www.sca.com/sustainability.

Anstllda planterar
SCA HAR DONERAT 2 000 trd fr att bekmpa klimatfrndring och terstlla den ekologiska balansen i Inre Mongoliet i norra Kina. Fr projektet Million Tree Project samlade SCA en grupp anstllda som reste till staden Kulun Qi fr att hjlpa till att plantera poppel. Fem SCA-anstllda deltog i gruppen om 60 personer som planterade cirka 600 popplar under en dag. Million Tree Project r ett initiativ

poppel i Inre Mongoliet

frn frivilligorganisationen Shanghai Roots & Shoots som har som ml att plantera en miljon trd i Inre Mongoliet fram till 2014 fr att stoppa kenspridning och motverka Kinas vxthusgasutslpp. Marken har planterats med poppel, tall och blomsterkastanj, arter som r srskilt effektiva p att binda koldioxid och frhindra att knen breder ut sig. Ls mer: www.mtpchina.org.

ETISK FREBILD
SCA HAR TERIGEN utsetts till ett av vrldens mest etiska bolag av det amerikanska Ethisphere-institutet. Institutet uppmrksammar fretag som visar att affrsetik r avgrande fr ett fretags varumrke och lnsamhet. Fr varje r hrdnar konkurrensen i Ethispheres rankning och 2012 rs upplaga med rekordstort antal nominerade fretag var inget undantag. Etisphere utvrderade tusentals fretag frn ett 40-tal branscher. Listan ver de nominerade fr 2012 innehll 145 fretag som vertrffade sina branschkonkurrenter i etiskt fretagande.

Libero i topp i bljtest

LIBEROS NYA TUNNA Comfortblja blev nyligen nummer ett i en jmfrelse med tio andra bljor i ett test. Studien gjordes p uppdrag av Testfakta, ett svenskt oberoende testoch researchfretag.

Vid adressndring eller om ni ej nskar erhlla Shape meddela den bank/fondkommisionr som fr ert VP-konto. Returadress: Strmberg SE-120 88 Stockholm

Cross-fertilization.
The Mid-Sweden University Fibre Research Centre has quickly established itself in a world-class position in forest industry research. SCA is concentrating its resources and competence in the eld in a new unit known as SCA R&D Centre. This research centre will support SCA Packaging as well as SCA Forest Products with advanced R&D. A skywalk builds a bridge linking shared ofce space, labs and other resources. This is unique cooperation between a companys research and development undertakings and the academic world. Merging basic research with product and process development for mutual benet. In this environment knowledge and competence will grow and new ideas sprout.

SCA R&D Centre

Box 716 SE-851 21 SUNDSVALL Telephone +46 60 19 38 00 www.sca.com