Rapport 2011:4

Penningtvtt
Rapportering och hantering av misstnkta transaktioner

Penningtvtt
Rapportering och hantering av misstnkta transaktioner
Rapport 2011:4

Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.

Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08598 191 90, fax 08598 191 91, e-post order.fritzes@nj.se Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Information och frlag, Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon 08401 87 00, fax 08411 90 75, e-post info@bra.se Br p Internet: www.bra.se Frfattare: Daniel Vesterhav, Lars Korsell, Anders Stenstrm och Johanna Skinnari Omslagsbilder: Synnve zer Engstrm Layout och omslag: Anna Bjrnstrm Tryck: Edita Norstedts Vsters 2011 Brottsfrebyggande rdet 2011 ISSN 1100-6676 ISBN 978-91-86027-67-4 URN: NBN: SE: BRA429

Br rapport 2011:4

Innehll
Frord ....................................................................................... 9 Sammanfattning ...................................................................... 11 Inledning ................................................................................ 15 Syfte och frgestllningar ........................................................ 16 Rapportens disposition............................................................ 17 Metod ..................................................................................... 18 Intervjustudie .......................................................................... 18 Registerkrningar.................................................................... 18 Misstankeregistret ................................................................... 19 Skatteregistret ......................................................................... 19 Jmfrelsegrupp ...................................................................... 19 Ekobrottsprofiler ................................................................. 19 Aktstudie................................................................................. 20 Fokusgruppsseminarium ......................................................... 20 Vad r penningtvtt? ............................................................... 21 Finns inget brott som heter penningtvtt i Sverige ................... 22 Vilka brottstyper kan generera penningtvtt? .......................... 26 Penningtvttsmetoder .............................................................. 27 Vem klarar av att tvtta pengar? ............................................. 30 tgrder mot penningtvtt frn ett selektionsperspektiv ......... 31 RESULTAT ............................................................................. 35 Rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare............................. 36 Lagstiftningen pverkar infldet ............................................. 36 Vilka faktorer hos de rapporteringsskyldiga frklarar vad som anmls? ..................................................................... 37 Yttre tryck .............................................................................. 45 Transaktionernas karaktr bestmmer vad som rapporteras ... 47 5

Br rapport 2011:4

Finanspolisen .......................................................................... 56 Finanspolisens organisation..................................................... 56 P vilket stt pverkar regleringar vilken brottslighet Finanspolisen fngar upp? ....................................................... 59 Transaktioner och personer viktiga ingngsdata fr Finanspolisen .......................................................................... 60 Omgivningens prioriteringar och resursbrist styr Finanspolisen .......................................................................... 62 Vilka faktorer hos Finanspolisen frklarar vilka renden de vljer att arbeta med? ......................................................... 68 Spren frn brottsupplggen frklarar vad som upptcks ...... 70 Mottagande myndigheter ........................................................ 75 Finanspolisens underrttelseuppslag ........................................ 75 Skatteverkets skattebrottsenheter ............................................ 77 Ekobrottsmyndigheten ............................................................ 80 Polisens kriminalunderrttelsetjnst ........................................ 83 Skerhetspolisen ...................................................................... 84 Tullverket ................................................................................ 84 RUC, NUC och aktionsgrupper .............................................. 85 vervganden och frslag ....................................................... 86 Se penningtvtt som penningfrflyttning ................................ 86 Rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare............................. 88 Finanspolisen .......................................................................... 90 Referenser ............................................................................... 97

Br rapport 2011:4

Br rapport 2011:4

Br rapport 2011:4

Frord
En historia med tveksam sanningshalt r att begreppet penningtvtt har sitt ursprung i mellankrigstidens USA. Maffian skulle ha frvrvat en rad tvttinrttningar tvttomater fr att blanda upp dagskassorna med mynt och sedlar frn narkotikafrsljning, illegala spel och annan brottslighet som generar mycket kontanter. Om denna historia r sann eller inte m vara hljt i dunkel, men p detta och liknande stt kan brottsvinster frvandlas till legitima rrelseinkomster. Utan hjda gonbryn stts dagskassor in p konto, beskattas och investeras i den legala ekonomin. Penningtvtt r ett bevis p att de som bryter mot samhllets regler och begr brott helst vill att samma samhlle ska frvalta deras kriminella kapital. Paradoxalt nog r grningspersonerna anhngare till fungerande finansiella system med tillhrande lagstiftning samt myndigheter som garanterar att investeringarna r tryggade. Samhllets motdrag r att frsvra penningtvtt och hlla rent i de finansiella systemen. Eftersom kriminella aktrer r beroende av att exponera sina inkomster i den legala ekonomin kan ocks de finansiella systemen anvndas fr att frebygga penningtvtt. Den kanske viktigaste metoden mot penningtvtt r att banker, vxlingskontor och en rad andra verksamhetsutvare r skyldiga att rapportera misstnka transaktioner. I Sverige r det Finanspolisen som tar emot rapporterna. Med hjlp av denna underrttelseinformation och andra kllor kan Finanspolisen sedan identifiera tecken p penningtvtt och underliggande brott. Nr Finanspolisen anser sig ha tillrckligt p ftterna kontaktas polismyndigheter, Tullverket, Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten. P det sttet kan en banktjnstemans iakttagelser i frlngningen bli inledningen till en frunderskning och i slutndan en fllande dom. Den hr rapporten har verksamhetsutvarnas rapportering till Finanspolisen i centrum. Vilken kriminalitet via finansiella transaktioner upptcker verksamhetsutvarna och vad beror det p? Hur hanterar Finanspolisen deras rapporter? Vilka rapporter undersker Finanspolisen nrmare och vad beror det p? Vad hn-

Br rapport 2011:4

der sedan med de underrttelser Finanspolisen delger andra myndigheter? Rapporten ingr i forskningsprogrammet Tillgngsinriktad brottsbekmpning och r skriven av enhetsrdet Daniel Vesterhav, projektledare, jur. dr Lars Korsell, utredaren Anders Stenstrm och enhetsrdet Johanna Skinnari. Utredaren Johanna Hagstedt har bisttt med ett frarbete infr registerkrningarna och vissa intervjuer och transkriberingar. Projektplanen r framtagen av utredaren Filip Nilsson. Br vill tacka alla personer som tog sig tid till att bli intervjuade i projektet. Vi vill ven rikta ett varmt tack till fljande seminariedeltagare som diskuterat centrala resultat och kommit med vrdefulla synpunkter: chefsklagare Kent Madstedt, Ekobrottsmyndigheten, enhetschef/klagare Hans Ihrman, Brottsutbytesenheten, Ekobrottsmyndigheten, kammarklagare Roger Waldenstrm, klagarmyndigheten, sakkunnig Lotta Rytter Dufwa, Tullverket, jurist Anna Carlberg, Finansinspektionen, jurist Cecilia Ekenbck, Finansinspektionen, omrdesansvarig Anette Bergvall, Skatteverket, AML officer Bjrn Spngberg, Skandinaviska Enskilda Banken, AML officer Carina Bystrm, Skandinaviska Enskilda Banken och AML Legal Adviser Lennart Kvist, Swedbank samt personal frn Finanspolisen. Vetenskapliga granskare har varit Michael Levi, professor i kriminologi vid Cardiff University och Helen rnemark Hansen, docent i straffrtt vid Lunds universitet. Tack ocks till docent Magnus Hrnqvist vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet fr synpunkter. Omslagsbilden frestller Valutatvtten i Hgersten. Tvttinrttningen ligger p Valutavgen, drav namnet, som fljaktligen inte har ngonting att gra med penningtvtt. Br tackar garna fr att vi fick anvnda deras skyltning som omslagsbild. Stockholm i april 2011 Jan Andersson Generaldirektr Lars Korsell Enhetschef

10

Br rapport 2011:4

Sammanfattning
Misstnkta transaktioner rapporteras
I Sverige r knappt 14 500 banker, vxlingskontor, auktionshus, bilhandlare och en rad andra verksamhetsutvare enligt lag skyldiga att p olika stt vidta tgrder fr att frhindra att den egna verksamheten utnyttjas fr penningtvtt och finansiering av terrorism. En viktig del av denna skyldighet r att till Finanspolisen rapportera transaktioner som misstnks utgra ett led i penningtvtt eller finansiering av terrorism. Varje r kommer omkring 10 000 penningtvttsrapporter in till Finanspolisen frn verksamhetsutvare runt om i landet, frmst frn storstadsomrdena. Alla dessa rapporter registreras i Finanspolisens penningtvttsregister. Vissa rapporter undersks mer noggrant n andra och kan leda till att Finanspolisen upprttar underrttelseuppslag som skickas till relevanta myndigheter, till exempel Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och olika delar inom Polisen. Dessa underrttelseuppslag i kombination med annan information kan i frlngningen resultera i att de mottagande myndigheterna inleder skatterevisioner, utredningar eller frunderskningar. Dessutom kan myndigheterna p eget initiativ hra av sig till Finanspolisen och frga om en viss person eller ett fretag frekommer i penningtvttsregistret. I dessa fall anvnds penningtvttsregistret mer som en skbar databas i pgende renden n fr att upptcka nya fall. Rapporteringssystemet och penningtvttsregistret r inriktat p transaktioner i den legala ekonomin. Det r ocks sdana transaktioner som grningspersoner har svrt att undvika om de ska ha ngon gldje av sina kriminella och svarta pengar. Srskilt gller det lite strre summor. Verksamhetsutvarnas rapportering kan drfr liknas vid ett fnster mot kriminell och svart ekonomi. Fljaktligen r verksamhetsutvarnas rapportering och Finanspolisens penningtvttsregister en viktig underrttelseklla fr att komma brottslighet p spren. Traditionella underrttelsekllor har nmligen fokus p brotten och grningspersonerna medan penning11

Br rapport 2011:4

tvttsbekmpningen tar sikte p de ekonomiska aspekterna kring brottsligheten, inte minst hanteringen av vinningen av brott. Informationen i penningtvttsregistret r drfr ett vrdefullt komplement i ett inledande underrttelseskede eftersom det tillfr en ytterligare dimension i form av finansiell information. Det r drfr angelget att dra frdel av penningtvttsregistrets fulla potential.

Penningtvtt, vad r det?

Redan ordet penningtvtt fr tanken till att tvtta svarta eller kriminella pengar vita. Genom tvtten skulle brottspengar kunna anvndas till konsumtion och investeringar utan att myndigheterna anar kriminalitet bakom medlen. I sjlva verket handlar de misstnkta transaktioner som verksamhetsutvarna upptcker och rapporterar till Finanspolisen mnga gnger om det rakt motsatta, att smutsa ner vita pengar. Hur kommer det sig? Som nyss nmnts r kontrollsystemet mot penningtvtt inriktat p transaktioner och fljaktligen r banker och vxlingskontor utan konkurrens de flitigast rapporterande branscherna till Finanspolisen. Vid ekonomiska brott som svartarbete i strre skala mste grningspersonerna frvandla kontobetalningar frn bestllare av exempelvis byggtjnster eller stduppdrag till kontanter fr svarta lneutbetalningar. Dessa transaktioner r ltta att identifiera och fljaktligen ocks att rapportera. Mnga andra ekonomiska brott klarar sig knappast heller utan transaktioner och kan drfr ocks hamna i rapporterna. Under sdana frhllanden r penningtvtt inget riktigt bra ord. Det krnglar till ngot som egentligen r ganska enkelt. Ett bttre begrepp r penningfrflyttning, allts frflyttning av pengar antingen i ett brottsligt syfte eller dr pengarna har ett brottsligt ursprung. Penningfrflyttning tcker bde att tvtta och smutsa ner. Faktum r att penningtvttslagstiftningen egentligen handlar om frflyttning och inte enbart tvtt.

Spelar det ngon roll vad det kallas?

Att beskriva penningtvtt som vad det r penningfrflyttning har den frdelen att rapporteringsskyldigheten blir mer begriplig. Det gller srskilt fr de verksamhetsutvare som inte rapporterar alls, och de r mnga. I dagslget finns nmligen hela branscher som inte har lmnat in en enda anmlan till Finanspolisen. Andra branscher med tydliga kopplingar till svarta eller kriminella pengar ger in orimligt f anmlningar. Avsaknaden av rapporter frn vissa branscher leder sannolikt till att vissa brottstyper och kriminella entreprenrer inte fngas upp av kontrollsystemet i ngon strre grad. Inte minst gller det konsumtion av kriminella och svarta pengar, vilket r viktigt eftersom tskilliga grningsperso12

Br rapport 2011:4

ner varken har rd, kunskap eller behov av avancerade penningtvttsoperationer. Fr att minska rapporteringssystemets blinda flckar br kunskapen om vad Finanspolisen behver fr information frbttras hos de lgrapporterande branscherna. Finanspolisen har dessutom goda erfarenheter av att samarbeta med branschorganisationer och att p det sttet f en bttre kontaktyta mot verksamhetsutvarna.

En angelgenhet fr flera myndigheter

Att rapporterna i hg grad handlar om att smutsa ner visar ocks ett annat problem med nuvarande ordning. Penningtvtt frknippas med traditionella former av organiserad brottslighet som narkotika. Finanspolisen utgr ocks en del av Rikskriminalpolisen, en myndighet med inriktning p sdan kriminalitet och som prioriterar brottsbekmpning mot olika gng. Finanspolisens prioriteringar r ngot vidare n Rikskriminalpolisens, men fokus r fortfarande i huvudsak organiserad brottslighet. Som nmnts r rapporteringssystemet framgngsrikt med att fnga upp underrttelseinformation om vsentligt fler omrden n de som prioriteras av Finanspolisen. Srskilt gller det ekonomisk brottslighet. Samtidigt har de myndigheter som tar emot Finanspolisens underrttelseuppslag, till exempel Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, polismyndigheterna och Tullverket, egna myndighetsspecifika prioriteringar. Drfr br de mottagande myndigheterna f ett strre inflytande p Finanspolisens prioriteringar och drmed i frlngningen p vilken information som skickas vidare. Det behvs en organisation som r byggd efter myndigheternas behov av underrttelseinformation och inte som i dag forma prioriteringar och informationsflde efter den befintliga organisationen och dess resurser. Penningtvttsregistrets potential br fljaktligen utnyttjas bttre n i dag och myndigheternas underrttelsearbete behver effektiviseras genom att underrttelseprodukten tas fram gemensamt av myndigheterna p en och samma plats. En lsning skulle kunna vara en myndighetsgemensam finansiell underrttelsetjnst som r uppbyggd p ett liknande stt som de regionala underrttelsecentren.

Hur har Br kommit fram till resultat och slutsatser?

Frutom en genomgng av tidigare forskning om penningtvttsbekmpning har Br anvnt sammanlagt fyra olika metoder fr att samla in data till underskningen. Den frsta metoden r in13

Br rapport 2011:4

tervjuer. Totalt har 29 intervjuer genomfrts. Intervjupersonerna arbetar med penningtvttsrapporter p Finanspolisen eller r verksamma p myndigheter som har ngon form av kontaktyta mot Finanspolisen. Dessa intervjuer har bland annat gett en bild av hur penningtvttsanmlningarna hanteras inom Finanspolisen och hur anvndbara Finanspolisens underrttelseuppslag r fr de mottagande myndigheterna. Fr att tcka de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna har resultat anvnts frn den intervjustudie som tidigare genomfrdes i projektet Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Myndigheternas arbete med att spra och terfra utbyte av brott (Br 2008:10). Den andra metoden r registerkrningar. Samtliga personer som rapporterades in till Finanspolisen r 2006 och 2007 av rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare har samkrts med Br:s register ver misstnkta personer och Skatteverkets skatteregister. P s stt gr det att dra slutsatser om vilken brottslighet som ligger bakom rapporterna. En jmfrelsegrupp har ven skapats genom att ett urval dragits frn Br:s register ver misstnkta personer. Registerkrningarna visar bland annat att kontrollsystemet fngar upp en verrepresentation av personer som r misstnkta fr olika typer av ekobrott. Nr det gller vriga brottstyper r de penningtvttrapporterade personerna misstnkta fr ungefr samma brottslighet som jmfrelsegruppen frn misstankeregistret. Dessa resultat tyder med andra ord p att rapporteringssystemet mot penningtvtt r mest effektivt fr att fnga upp ekonomisk brottslighet. Den tredje metoden r en genomgng av akter i penningtvttsregistret som bland annat visar att de i srklass vanligaste mottagarna av Finanspolisens underrttelseuppslag r Skattebrottsenheterna med Ekobrottsmyndigheten p andra plats. Det r myndigheter med tydlig inriktning p ekobrott. Den fjrde metoden r tv fokusgruppsseminarier med myndighetspersoner. Vid det frsta seminariet diskuterades underskningens upplgg och tidigare forskning presenterades. Vid det andra seminariet presenterades och diskuterades underskningens resultat och slutsatser.

14

Br rapport 2011:4

Inledning
Enligt lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism r verksamhetsutvare i vissa branscher skyldiga att vidta tgrder fr att frhindra att den egna verksamheten utnyttjas fr penningtvtt och finansiering av terrorism. Vid sidan av ett internt kontrollsystem innebr lagstiftningen frmst att banker, vxlingskontor och en rad andra verksamhetsutvare ska rapportera misstnkta transaktioner till Finanspolisen. Verksamhetsutvarnas rapporteringsskyldighet infrdes i sin ursprungliga form 1994, ett r fre Sveriges intrde i EU (Vesterhav 2010). Frgan om penningtvtt var emellertid inte p ngot stt ny. Sedan slutet av 1980-talet har penningtvtt blivit en mer och mer prioriterad frga p den internationella dagordningen. Fokus p penningtvtt har dessutom vidgats frn en tmligen ensidig inriktning p narkotikabrott till grnsverskridande organiserad brottslighet och terrorism (Levi 2002). Flera olika internationella samverkansorganisationer och arbetsgrupper har bildats, till exempel Egmont Group of Financial Intelligence Units, som r en samverkansorganisation fr olika lnders finansiella underttelseenheter (FIU) och kanske den mest knda, Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF), en aktionsgrupp som granskar och freslr tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism. Det internationella trycket p regleringar mot penningtvtt har kat markant, inte minst efter terrordden i USA den 11 september 2001. Strvan r att uppn en internationell standard fr penningtvttsbekmpning. Redan tio r innan de nyss nmnda terrordden intrffade antog EU sitt frsta penningtvttsdirektiv, vilket fr Sveriges del resulterade i lagen (1993:768) om tgrder mot penningtvtt. r 2001 kom ett ndringsdirektiv och r 2005 antog EU ett tredje penningtvttsdirektiv. Det medfrde bland annat att lagstiftningen utvidgades till fler rapporteringsskyldiga aktrer. Vidare infrlivades FATF:s rekommendationer i EG-rtten och i sin tur i viss mn i svensk lagstiftning (SOU 2007:23). Den svenska lagstiftningen bygger fljaktligen helt och hllet p internationella taganden.

Finanspolisen r Sveriges FIU.

15

Br rapport 2011:4

Trots omfattande internationella tgrder bedms penningtvtt fortfarande vara ett globalt problem, och de brottsbekmpande insatserna verkar inte ha lett till ngra avgrande genombrott (van Duyne m.fl. 2003). Vad kan d frklaringen vara till att insatserna inte tycks ha tillrckligt stor pverkan p brottsligheten? Problemet verkar inte vara en bristande kunskap om vilka tekniker som de kriminella aktrerna anvnder fr penningtvtt, tvrtom tycks kunskapsnivn vara tmligen hg (van Duyne m.fl. 2003, Reuter och Truman 2004, Schneider 2004, Syrn 2005, rnemark Hansen 1998, Grahn m.fl. 2010). Dessutom arbetar bde internationella (FATF) och nationella (FIU) organ och myndigheter kontinuerligt med att identifiera nya mnster och trender fr penningtvtt (FATF 2010, RKP 2010, The State Prosecutor For Serious Economic Crime 2009, Bundeskriminalamt 2010, kokrim 2010). Problemet verkar snarare vara de befintliga systemens bristande frmga att identifiera, vrdera och utreda misstnkta fall av penningtvtt. Efter sin utvrdering r 2006 uttryckte ocks FATF oro ver det svenska systemets bristande effektivitet, och kritiserade svl de administrativa och kontrollerande insatserna som rdande lagstiftning (FATF 2006). I den offentliga debatten har Sverige emellant pekats ut som nrmast ett paradis fr penningtvtt och att vi spelar i penningtvttsbekmpningens grdsgrdsserie (Wierup 2008).

Syfte och frgestllningar

Syftet med studien r att analysera den kontroll- och rttskedja som finns mot penningtvtt i Sverige fr att kunna belysa vad det r fr transaktioner, personer och underliggande kriminalitet dessa system fngar upp, och varfr. Lika centralt r att frska underska vad denna kontroll- och rttskedja inte fngar upp, och varfr. Underskningen r drfr en selektionsstudie i betydelsen att den frsker identifiera vilka faktorer som pverkar kontrollsystemets frmga och tillkortakommanden. Med utgngspunkt i en sdan analys kar ocks frutsttningarna att frbttra effektiviteten i de befintliga systemen. Frgestllningarna tar sikte p penningtvttsbekmpningens olika faser frn de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna via Finanspolisen till de utredande myndigheterna: 1. Vilken typ av transaktioner, personer och underliggande brottslighet fngas upp i penningtvttsbekmpningens olika faser och vad hittar man inte? 2. Vilka faktorer i penningtvttsbekmpningen avgr vilken brottslighet som upptcks, rapporteras och utreds?

16

Br rapport 2011:4

Rapportens disposition
Efter sammanfattning och inledning fortstter rapporten med ett metodavsnitt. Drefter fljer ett kapitel som diskuterar vad som egentligen menas med penningtvtt, vilka behov som finns fr att tvtta pengar och vilka metoder som anvnds. I det kapitlet presenteras och frklaras ven centrala begrepp. Efter detta presenteras det selektionsperspektiv som anvnds i underskningen. Selektionsperspektivet anlggs sedan i den fljande resultatredovisningen fr att visa varfr vissa transaktioner fngas upp av kontrollsystemet och andra inte och varfr vissa renden gr vidare i rttskedjan medan andra skrivs av. Genomgngen sker i kronologisk ordning. Frsta kapitlet omfattar de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna. De befinner sig i frsta linjen och kan drmed upptcka och rapportera misstnkt penningtvtt till Finanspolisen. Det andra kapitlet handlar om hur Finanspolisen hanterar de inkomna uppgifterna och vilka faktorer som avgr vilka rapporter de tittar nrmare p. Det tredje kapitlet beskriver vad som hnder hos de myndigheter som tar emot Finanspolisens underrttelseuppslag. Avslutningsvis kommer ett kapitel med vervganden och frslag baserade p underskningens resultat.

17

Br rapport 2011:4

Metod
Fljande metoder har anvnts i underskningen:

intervjustudie registerkrningar aktstudier fokusgruppsseminarier.

Intervjustudie
Fr att f en bild av hur penningtvttsrapporterna hanteras inom Finanspolisen och hur anvndbara Finanspolisens underrttelseuppslag r fr de mottagande myndigheterna har sammanlagt 29 intervjuer genomfrts. 13 av intervjuerna r med personer som arbetar med penningtvttsrapporter inom Finanspolisen. De resterande 16 intervjuerna r med myndighetspersoner som har ngon form av kontaktyta mot Finanspolisen. Det rr sig om anstllda vid Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, klagarmyndigheten, polismyndigheterna inklusive Skerhetspolisen, Tullverket och Frskringskassan. Det kapitel som handlar om rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare baseras till stor del p resultaten frn den intervjustudie som genomfrdes inom ramen fr projektet Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Myndigheternas arbete med att spra och terfra utbyte av brott (Br 2008:10).

Registerkrningar
I syfte att underska vad det r fr transaktioner, personer och underliggande kriminalitet som rapporteringssystemet fngar upp har registerkrningar genomfrts. Samtliga personer som rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare rapporterade in till Finanspolisen ren 2006 och 2007 har samkrts med Br:s register ver misstnkta personer och Skatteverkets skatteregister. En jmfrelsegrupp har ven skapats genom att ett urval dragits frn Br:s register ver misstnkta personer. 18

Br rapport 2011:4

Misstankeregistret De rapporterade personernas personnummer har samkrts med Br:s misstankeregister. Misstankarna avser registrerade brottsmisstankar under perioden 1 januari 2003 till 31 december 2007. Syftet med avgrnsningen r att fnga upp brottsmisstankar med ngorlunda anknytning i tid till det tillflle d personen rapporterades till Finanspolisen. Av de totalt 6 891 inrapporterade personerna terfanns 2 818 personer i misstankeregistret. Misstankeregistret innehller personer som bedmts vara skligen misstnkta fr ett eller flera brott. Skatteregistret Penningtvttsregistret har ven samkrts mot Skatteverkets skatteregister. Registren baseras bland annat p uppgifter frn ren 2006 och 2007 om taxerad inkomst, F-skatt, SNI-kod samt restfrda personer. Uppgifter om maskinell nolltaxering och sknstaxering avser ren 20062009. Skatteregistret r i hg grad baserat p uppgifter som ngon rapporterat till Skatteverket och innehller fljaktligen endast information om knda och beskattade inkomster. Jmfrelsegrupp Fr att utreda om den misstnkta brottsligheten bland personerna i penningtvttsregistret skiljer sig frn misstnkta personers brottslighet i allmnhet, skapades en jmfrelsegrupp genom att ett slumpmssigt urval personer som liknade de penningtvttsanmlda med avseende p lder och kn drogs frn misstankeregistret. Tidsperioden avgrnsades frn 1 januari 2003 till 31 december 2007. Ekobrottsprofiler Eftersom penningtvttslagstiftningen tar sikte p misstnkta transaktioner, r ett rimligt antagande att de inrapporterade personerna gnar sig t ekonomisk brottslighet av ngot slag. Fr att studera detta har tv ekoprofiler skapats. I denna underskning inkluderas fljande brott i begreppet ekonomisk brottslighet (Br 2008:23): 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.
1

Brott mot alkohollagen Brott mot arbetsmiljlagen Brott mot borgenrer och bokfringsbrott Brott mot miljbalken Frfalskningsbrott Frskingring och annan trolshet Brott mot skattebrottslagen Bedrgeri och annan oredlighet1.

Brottstyperna r indelade p samma stt som i Kodning av brott 2010. www.bra.se

19

Br rapport 2011:4

I den frsta profilen inkluderas alla de tta brottstyper som tcks av definitionen ovan. I den andra profilen har bedrgeribrotten exkluderats, vilket motiveras av att bedrgeribrottet har en stor spnnvidd och enbart delvis tcks in av begreppet ekonomisk brottslighet.

Aktstudie
Fr att f en frdjupad bild av vad penningtvttsrapporterna och underrttelseuppslagen innehller har akter i penningtvttsregistret studerats. Urvalet till dokumenstudien var slumpmssigt och omfattade 150 penningtvttsrapporterade personer. Alla renden som i penningtvttsregistret varit kopplade till dessa personer har gtts igenom. Sammanlagt handlar det om 273 renden, 1 953 penningtvttsrapporter och 166 underrttelseuppslag2.

Fokusgruppsseminarium
Tv fokusgruppsseminarier med myndighetspersoner har hllits. Vid det frsta seminariet diskuterades underskningens upplgg och tidigare forskning presenterades. Vid det andra seminariet presenterades och diskuterades underskningens resultat och slutsatser.

Dessa begrepp kommer att frklaras i resultatredovisningen.

20

Br rapport 2011:4

Vad r penningtvtt?
Trots internationella konventioner och regleringar r penningtvtt ett oklart begrepp som anvnds flitigt i den offentliga debatten, i medierapportering och vetenskapliga texter utan ngon nrmare precisering. Det finns ingen vedertagen definition, och innebrden varierar beroende p i vilket sammanhang och syfte begreppet anvnds. Diskussionen om hur penningtvtt br definieras har pgtt i flera decennier inom forskarvrlden, och ven om det naturligtvis r viktigt att ha klart fr sig vad det r som studeras, mts, frebyggs eller bekmpas finns en risk att sjlva utvecklingen p omrdet fastnar i denna akademiska tvist (jfr van Duyne m.fl. 2003, Ingvaldsen och Larsson 2007). Fr att kunna underska vad det r som det svenska kontrollsystemet fngar upp respektive inte fngar upp nr det bekmpar penningtvtt finns det emellertid anledning att operationalisera begreppet. Om vi brjar med att underska vad lagstiftaren och myndigheterna menar med penningtvtt r det vanligt att de anvnder sig av mer vergripande och generella beskrivningar, till exempel: Penningtvtt r en process varigenom pengar och tillgngar frn brottslig verksamhet tvttas rena i det finansiella systemet fr att dlja den brottsliga kllan.
Finansinspektionen

En sdan definition ger visserligen en fingervisning om vad penningtvtt r men samtidigt ger den gott om utrymme fr tolkningar. Vad menas till exempel med tvttas rena och dlja den brottsliga kllan? Rcker det att stta in pengar med ett illegalt ursprung p ett bankkonto fr att det ska betraktas som penningtvtt? r konsumtion med pengar som hrrr frn en kriminell verksamhet penningtvtt? r det penningtvtt om pengarnas ursprung r legalt, men de ska anvndas i ett illegalt syfte, till exempel att betala ut svarta lner? Om vi vnder oss till lagen (2009:62) om tgrder mot penning21

Br rapport 2011:4

tvtt och finansiering av terrorism (1 kap. 5 ) definieras penningtvtt p fljande stt: Sdana tgrder (a) med brottsligt frvrvad egendom, som kan medfra att egendomens samband med brott dljs, att den brottslige fr mjlighet att undandra sig rttsliga pfljder eller att teranskaffandet av egendomen frsvras, samt sdana tgrder som innefattar frfogande ver och frvrv, innehav eller brukande av egendomen, (b) med annan egendom n som avses i (a), om tgrderna r gnade att dlja att ngon har berikat sig genom brottslig grning. Penningtvtt beskrivs hr som tgrder med pengar eller annan egendom som frvrvats genom brott om tgrderna r gnade att dlja att ngon har berikat sig genom brottslig grning. Penningtvtt omfattar ocks egendom som inte hrrr frn ett brottsligt frvrv, som skattebrott. Under (b) talas nmligen om annan egendom n vad som frvrvats genom brott om tgrderna r gnade att dlja att ngon har berikat sig genom brottslig grning (Grahn m.fl. 2010). Vid skattebrott sker inget brottsligt frvrv eftersom det r underltenheten att redovisa som r straffbar. Det r tydligt att lagstiftaren samlar mnga olika frfaranden under begreppet penningtvtt, dr den minsta gemensamma nmnaren r att pengar eller egendom har en koppling till brott.

Finns inget brott som heter penningtvtt i Sverige

ven om det finns en lagstiftning om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism frekommer inte ngot brott som heter penningtvtt. Det nrmaste man kommer penningtvtt r de traditionella brotten hleri (9:6 BrB) och hlerifrseelse (9:7 BrB) samt de fr penningtvtt relativt nya brotten penninghleri (9:6a BrB) och penninghlerifrseelse (9:7a BrB). Penninghleri handlar om personer som frmjar mjligheterna fr annan att tillgodogra sig egendom frn brott. Det gller ven nr ngon med uppst att dlja egendomens ursprung medverkar till att bortfra, verlta, omstta eller vidta annan sdan tgrd med egendom som hrrr frn brottsligt frvrv. Penninghleri tar sikte p situationer dr ngon annan n grningspersonen till det underliggande brottet frn vilket egendomen frvrvats eller har koppling till, medverkar till att egendomen tvttas. Att grningspersonen sjlv tvttar egendom frn det egna brottet sjlvtvtt r inte penninghleri. I stllet ingr sjlvtvtt som ett efterfljande moment i det underliggande brottet. Exempelvis bestraffas en

22

Br rapport 2011:4

narkotikaentreprenr fr narkotikabrott och inte ocks fr penninghleri. Eftersom det inte finns ett penningtvttsbrott, samtidigt som hleri r inriktat p ngon annan n grningspersonen till det underliggande brottet, uppkommer frgan vad lagstiftningen om tgrder mot penningtvtt egentligen fngar upp fr grningar? Lagstiftningens betydelse blir d att ta fram finansiell underrttelseinformation om eller bevisning fr det brott som pengarna r kopplade till. Mnga andra lnder straffbelgger dock penningtvtt specifikt och en utredning ser nu ver den svenska lagstiftningen (dir. 2010:80). Fr att kunna underska vad regleringen om penningtvtt fngar upp fr typer av personer, transaktioner och brott rcker det inte att utg frn lagstiftningens breda beskrivning. Fr att i detalj studera de olika fenomen lagstiftaren med en samlingsbeteckning valt att kalla penningtvtt krvs andra kllor n den nyss citerade paragrafen. Vi ska drfr titta nrmare p hur penningtvtt presenteras inom forskningen i betydelsen av att gra svarta och kriminella pengar vita. Forskningen lyfter fram tre syften med penningtvtt. 3 1. Brottsutbytet ska omvandlas till en mindre misstnkt form av tillgng. 2. Pengarnas illegala ursprung och deras garskap ska dljas. 3. En legitim frklaring eller klla fr pengarna ska skapas. Det handlar fljaktligen om att dlja pengars och annan egendoms brottsliga ursprung och skapa en fiktiv legitim klla. ven om det r syftet med en heltckande penningtvttsprocess r det inte alltid som samtliga tre punkter behver vara uppfyllda fr att en tgrd ska betraktas som penningtvtt. Fr den nyss nmnda lagtexten rcker det med det frsta syftet fr att uppfylla kriteriet fr penningtvtt. Det r dessutom sllsynt att alla tre syftena uppfylls vid ett och samma penningtvttsfrfarande (Gold och Levi 1994, Schneider 2004). Utifrn de tre syftena r det mjligt att dela in penningtvttsprocessen i olika faser. De flesta forskare anvnder sig vanligtvis av tre verlappande faser, men ibland tillfrs ven en fjrde: 1. 2. 3. 4. Placering Skiktning Integrering terinvestering.

Se till exempel Gold och Levi 1994, Reuter och Truman 2004, Schneider 2004.

23

Br rapport 2011:4 Figur 1. Penningtvttsfaserna.

Brottsutbytet placeras i en finansiell institution.

Frvillande transaktioner och frflyttningar vidtas.

En falsk frklaring till var pengarna kommer ifrn skapas.

De tvttade pengarna investeras i legal verksamhet.

Placering
I det frsta steget placeras brottsutbytet i en finansiell institution. Placeringen r det synligaste och drmed ocks det mest riskabla steget i penningtvttsprocessen, eftersom det i denna fas r lttast att upptcka pengarna och koppla dem till en illegal klla, till exempel genom kundidentifiering (jfr rnemark Hansen 1998). Placeringsfasen r den fas d brottsutbytet trnger igenom den yttre barriren och rent fysiskt trder in i den legala ekonomin. Det innebr ofta en frflyttning av sedelbuntar, inte sllan sm valrer, som placeras ngonstans, till exempel genom att sttas in p ett bankkonto (Gold och Levi 1994, Schneider 2004, van Duyne m.fl. 2003). Placeringen av pengarna betyder emellertid inte att de r tvttade. Gold och Levi (1994) beskriver detta metaforiskt med att de smutsiga kldesplaggen kan sgas ha placerats i tvttmaskinen utan att tvttmedel har tillfrts och utan att den har satts p. Pengarna har dock konverterats till en annan mindre misstnkt form vilket kar mjligheterna fr penningtvtt i nsta steg, det vill sga skiktningen (Gold och Levi 1994, Reuter och Truman 2004, Schneider 2004).

Skiktning
Nr pengarna har placerats i den legala ekonomin r det frsta av de tre tidigare nmnda syftena med penningtvtt uppfyllt. Fr att dlja deras illegala ursprung och garskap frutstts att pengarna cirkuleras genom olika ekonomiska sektorer, fretag, institutioner och kommersiella transaktioner (Schneider 2004). Genom dessa frflyttningar och transaktioner, som ven kan ske ver nationsgrnserna, skapas vanligtvis spr som r svra att flja (Gold och Levi 1994, Reuter och Truman 2004, Schneider 2004, van Duyne m.fl. 2003). I denna fas (bortsett frn de tidigaste frflyttningarna och transaktionerna) r den omedelbara upptcktsrisken betydligt lgre n vid placeringen eftersom pengarna flyttas inom den legala ekonomin som vilka legitima tillgngar som helst (Gold och Levi 1994).

24

Br rapport 2011:4

Integrering
Nr skiktningsfasen r slutfrd och pengarnas ursprung r dolt terstr att skapa en legitim frklaring eller klla till pengarna. I klartext handlar det om att f pengarna att framst som vita (van Duyne m.fl. 2003). Det sker exempelvis genom fiktiva affrsaktiviteter, ngot som kommer att utvecklas i avsnittet om penningtvttsmetoder. Nr detta steg har slutfrts r pengarna integrerade i det finansiella systemet och kan anvndas p ett legitimt stt. Penningtvtten r sledes avslutad (Gold och Levi 1994, Reuter och Truman 2004, van Duyne m.fl. 2003).

terinvestering
En del forskare anvnder sig ven av ett fjrde steg, terinvestering. Det innebr att de tvttade pengarna investeras i legal verksamhet. Detta steg frutstter vanligtvis att en fullstndig penningtvttsprocess har genomfrts eftersom det vid stora investeringar ofta krvs att man kan pvisa varifrn pengarna kommer fr att inte dra till sig myndigheternas uppmrksamhet (van Duyne m.fl. 2003).

Penningfrflyttning ett vidare begrepp

Som tydligt framgr av genomgngen av penningtvttsprocessens olika faser stlls hga krav fr att det ska vara tal om regelrtt penningtvtt. Det r sllan som alla faser uppfylls, och drfr finns bde brottsbekmpande och analytiska skl till att inte lsa fast sig vid om en tgrd uppfyller alla faser eller inte nr man diskuterar penningtvtt (Schneider 2004). Flera forskare lyfter ocks fram att begreppet penningtvtt stller till problem genom att komplicera och dramatisera en s pass trivial handling som att dlja ett brottsutbyte (se till exempel Gold och Levi 1994, van Duyne 2003). Drfr freslr forskarna Gold och Levi (1994) i stllet benmningen penningfrflyttning som ligger nrmare de aktiviteter det oftast handlar om och inte frutstter ngon avancerad process eller verensstmmelse med ngon specifik penningtvttsdefinition. Fokus fr brottsbekmpningen br fljaktligen vara hur brottsutbytet trder in och cirkulerar i den legala ekonomin oavsett om transaktionerna uppfyller kriterierna fr penningtvtt eller inte (Schneider 2004). En sdan bred beskrivning stmmer vl verens med vad den svenska lagstiftningen menar med penningtvtt. Egentligen handlar lagstiftningen om alla typer av befattning med svarta och kriminella pengar, inte om att skapa en hllbar falsk frklaring till varifrn pengar och egendom kommer. En frdel med att anvnda begreppet penningfrflyttning r att det ven omfattar andra relaterade omrden som inte frutst25

Br rapport 2011:4

ter ett brottsligt frvrv, till exempel skattebrottslighet och terroristfinansiering. Ett exempel r s kallad penningmaskering (Br 2007:18) dr syftet inte alls r att frvandla pengar frn illegala aktiviteter att framst som legala utan tvrtom att maskera pengarnas mottagare. Exempel p sdana situationer r nr legala pengar frs ut frn ett konto fr att anvndas till svarta lneutbetalningar (Br 2007:18, jfr Gold och Levi 1994, jfr van Duyne och Houtzager 2005) eller nr pengar frn legala kllor finansierar terrorism och annan politisk brottslighet (Kochan 2005, Reuter och Truman 2004). Eftersom lagstiftning och myndigheter anvnder termen penningtvtt fr sdana frfaranden som i grund och botten r penningfrflyttning kommer ocks rapporten att fortsttningsvis anvnda begreppet penningtvtt p detta stt. Riktig penningtvtt dr det skapas en falsk frklaring till pengarnas ursprung benmns regelrtt penningtvtt.

Vilka brottstyper kan generera penningtvtt?

Behovet av regelrtt penningtvtt hnger ihop med hur mycket pengar de kriminella aktiviteterna inbringar och vad pengarna ska anvndas till. Fr att det ska anses vara bde lnsamt och ndvndigt att tvtta pengar r en rimlig utgngspunkt att den kriminella verksamheten genererar s mycket pengar eller ska anvndas p ett sdant stt, att den riskerar att dra till sig myndigheternas uppmrksamhet (Br 2007:4, jfr Reuter och Truman 2004). Uppfattningen om hur mycket det kostar att tvtta pengar varierar och anses vanligtvis ligga p mellan 4 och 30 procent av det belopp som ska tvttas (Br 2007:4, Masciandaro 1999, Posener 2004, Reuter och Truman 2004, van Duyne m.fl. 2003). Behovet av regelrtt penningtvtt uppkommer i princip endast nr medel ska investeras i den legala ekonomin. Det finns drfr knappast ngot behov av att tvtta pengar som anvnds fr smskalig legal konsumtion eller fr att tcka olika utgifter i den kriminella verksamheten, till exempel ersttningar till medgrningspersoner. Dessa pengar stannar i stllet kvar och cirkulerar i den illegala ekonomin (Br 2007:4, Langenskild 2007, Reuter och Truman 2004, van Duyne m.fl. 2003). Slutsatsen r att behovet av regelrtt penningtvtt r strst fr brottstyper som kan generera stora inkomster, till exempel ekobrott (Br 2007:4, Ingvaldsen och Larsson 2007, Naylor 2004, Reuter och Truman 2004, rnemark Hansen 1998) samt bankoch vrdetransportrn (jfr Br 2007:4, Skinnari och Korsell 2006). Vilket behov narkotikabrottslingar har av att tvtta pengar r en omdiskuterad frga. En del forskare har uppfattningen att nar-

26

Br rapport 2011:4

kotikabrottslighet r den brottstyp som genererar strst behov av penningtvtt (se till exempel Arlacchi 1993, Kochan 2005, Powis 1992) medan andra menar att behovet r verskattat (se till exempel Br, 2007:4, Ingvaldsen och Larsson 2007, van Duyne 2003). En frklaring till dessa olika uppfattningar r sannolikt att forskarna utgr frn olika definitioner av penningtvtt. Om ven vardaglig konsumtion rknas in r nrmast all pengahantering penningtvtt (se kritik i Ingvaldsen och Larsson 2007). En annan utgngspunkt r vilken del av den globala distributionskedjan fr narkotika som avses. Behovet av penningtvtt r givetvis vsentligt strre fr internationella narkotikabaroner n fr aktrer p nationella narkotikamarknader. Studier i Norge och Sverige visar att en stor del av vinsten frn narkotikabrottslighet gr till konsumtion och till att upprtthlla en kriminell livsstil (Br 2007:4, Ingvaldsen och Larsson 2007). Behovet av regelrtt penningtvtt skulle drfr vara begrnsat.

Penningtvttsmetoder
Efter genomgngen av vad som brukar rknas in i begreppet penningtvtt, vilka faser en penningtvttsprocess kan best av och vilka brottstyper som har behov av penningtvtt r det dags att ka frstoringsgraden ngot och underska vilka konkreta penningtvttsmetoder som anvnds i de olika faserna. Eftersom den fjrde fasen, terinvestering, ligger utanfr penningtvttsprocessen kommer den inte att behandlas hr.

Metoder som anvnds i placeringsfasen

En frutsttning fr att ett brottsutbyte ska placeras i den legala ekonomin r att medlen frflyttas till det land eller den plats dr de ska sttas in, till exempel p ett bankkonto. Smuggling eller transport av pengar kan drfr beskrivas som ett frstadium till placering. Penningkurirer, reguljra godstransportrer, alternativa betalningsfrmedlare och posten utnyttjas (Br 2007:4, Reuter och Truman 2004). Transport av reda kontanter r ett srskilt knsligt kapitel. Fr att minska risken fr frskingring eller stld anlitas ofta personer som uppdragsgivaren har stort frtroende fr (Br 2007:4). Transport av pengar anvnds inte enbart som ett frstadium till penningtvtt utan frekommer ven vid kriminella affrstransaktioner, till exempel vid betalning av narkotikapartier och vid terroristfinansiering (Br 2005:11, Br 2007:4, Br 2007:7, Napoleoni 2006, Reuter och Truman 2004). Fr att terknyta till diskussionen ovan r denna tgrd inte att betrakta som regelrtt penningtvtt, men vl penningfrflyttning. Om brottsutbytet bestr av sedlar i mindre valrer, vilket inte r ovanligt om pengarna hrrr frn narkotikafrsljning, brukar de 27

Br rapport 2011:4

frst vxlas till strre valrer fr att minska risken att dra till sig bankens uppmrksamhet (Desroches 2005, Schneider 2004). ven vxlingskontor har dock, precis som bankerna, en skyldighet att rapportera misstnkta transaktioner till Finanspolisen, och drfr anvnds ofta srskilda metoder vid vxlingen. En vanlig metod r att anlita flera personer smurfar fr att sprida vxlingen av pengar till flera vxlingskontor (Rose 2003). Syftet r att undvika rapportering genom att endast mindre summor stts in eller vxlas t gngen (Levi 2002, Rose 2003, Schneider 2004, rnemark Hansen 1998). En variant r att en bulvan vxlar hela summan p en gng. Vid denna metod bryr man sig inte om att vxlingen drar till sig uppmrksamhet och att bulvanen kommer att f legitimera sig. Det handlar om en rekryterad person utanfr det kriminella ntverket som inte har ngon vetskap om var pengarna kommer ifrn (Br 2005:11). Nr pengarna har vxlats till strre valrer och p s stt omvandlats till en mindre misstnkt form fljer nsta steg, sjlva placeringen. Det sker ofta genom att pengarna stts in p ett bankkonto. P samma stt som vid vxlingen kan smurfar eller bulvaner anlitas fr att gra insttningarna (Levi 2002, Rose 2003, Schneider 2004, rnemark Hansen 1998). Ett annat stt r att utnyttja automatiska insttningsmaskiner eller nattinsttningsluckor (Schneider 2004). Fr att dlja kopplingen mellan pengarna som stts in p ett bankkonto och den illegala kllan registreras kontot p en bulvan, inte sllan en slkting (Schneider 2004, rnemark Hansen 1998) eller ngon annan person som grningspersonen har stort frtroende fr (jfr Br 2007:4, Br 2007:7). Kriminella aktrer som kontrollerar ett legalt fretag kan utnyttja det fr att placera brottsutbytet (Sheetz 2004, Schneider 2004, van de Bunt och van der Schoot 2003). Pengarna anvnds exempelvis till vrdehjande renoveringar av fastigheter eller lokaler som en restaurang. Det kan ocks ske genom att pengarna placeras i en affrsrrelse ofta i en kontantbransch fr att i en kommande penningtvttsfas blandas upp med fretagets kassamedel och redovisas som vinst (Naylor 1999, van de Bunt och van der Schoot 2003). Placeringen kan ocks best av anskaffning av fordon eller investeringar i fastigheter och vrdefreml. Fordon och fastigheter registreras p grningspersonen sjlv eller en bulvan (Schneider 2004, Br 2007:4, Br 2007:7). Om egendomen inte sedan sljs vidare eller lses in p ngot stt r det emellertid inte frga om regelrtt penningtvtt. Investeringar i vrdefreml som ett led i penningtvtt kan till exempel handla om dla metaller och stenar. Guld och delstenar r ltta att dlja och transportera och r gngbar valuta ver hela 28

Br rapport 2011:4

vrlden. Det innebr att de i princip kan omvandlas till pengar var som helst (Junninen 2006, Kochan 2005, Sheetz 2004, Schneider, 2004).

Metoder som anvnds i skiktningsfasen

Nr pengarna har placerats i den legala ekonomin tar skiktningsfasen vid. Tillvgagngsstten vid skiktningen varierar, men grundfrfarandet r att pengarna flyttas mellan olika bankkonton, bde inom och utom ursprungslandet. Det sker genom elektroniska verfringar (Kochan 2005, Schneider 2004, rnemark Hansen 1998) eller genom att pengarna tas ut och sedan stts in igen p ett annat bankkonto (Schneider 2004). Sklet till att kontanter tas ut frn ett bankkonto och stts in p ett annat r att bryta kedjan av elektroniska spr, vilket r en del av skiktningen (Br 2005:11). ven andra typer av frvillande transaktioner kan ing i skiktningsprocessen, till exempel handel med vrdepapper eller att en frskring med en engngsavgift tecknas fr att en tid senare lsas in (Reuter och Truman 2004, Schneider 2004). De placerade pengarna kan ven tas ut i form av postvxlar eller checkar, vilket ofta r brukligt vid kp av fastigheter eller fordon. Det r inte ovanligt att kriminella aktrer delfinansierar investeringar med bankln och i stllet anvnder brottsutbytespengarna till lpande renoveringar (Schneider 2004). Syftet med att ta ln r att upptrda som andra investerare och undvika misstnkta transaktioner. Fr kriminella aktrer minskar ocks frlusten vid myndigheters eventuella frverkande av egendomen om den utgr skerhet fr inteckningsln (Schneider 2004, jfr Br 2007:7).

Metoder som anvnds i integreringsfasen

Kriminella aktrer anvnder en rad olika metoder fr att skapa en legitim frklaring eller klla till pengarna. Graden av komplexitet varierar kraftigt. En av de enklare metoderna r att vxla pengar mot spelmarker p ett kasino. Efter en tid vxlas markerna tillbaka mot pengar fr att ge sken av att det handlar om spelvinster (Dutton 1996, Levi 2002, Schneider 2004, Reuter och Truman 2004). En nrbeslktad metod r att kpa vinstkuponger frn ngon som vunnit p trav eller lotto och inkassera vinsten (Reuter och Truman 2004, Schneider 2004, Br 2007:4). En metod som kriminella affrsidkare och fastighetsgare anvnder r att redovisa fiktiva dagskassor eller hyresintkter genom insttningar p konto (Schneider 2004). En annan integreringsmetod r handel med fastigheter (jfr van Duyne m.fl. 2003). I dess enklaste form anvnds brottsutbytet till renovering av en lgenhet eller fastighet som sedan sljs till en hgre kpeskilling n den ursprungliga (Schneider 2004). Fastighe29

Br rapport 2011:4

ten kan dessutom p papperet vara kpt till underpris genom att mellanskillnaden betalades under bordet, vilket leder till en hgre redovisad vinst vid en kommande frsljning (Schneider 2004). Om renoveringen sker genom svartarbete betalas den dessutom kontant. Det frekommer ocks att frsljningen av objektet iscenstts och att kparen r en bulvan, medan penningtvttaren r den egentlige garen (Schneider 2004). De beskrivna upplggen med fastighetshandel anvnds p liknande stt vid bilaffrer (Schneider 2004).

Vem klarar av att tvtta pengar?

Fr att genomfra avancerade ekonomiska transaktioner frutstts god kunskap om de finansiella systemen. Alla kriminella aktrer besitter inte denna kompetens, och det kan vara en tnkbar frklaring till den stora variationen av penningtvttsmetoder. En grundregel r att kriminella aktrer tvttar pengar i ett sammanhang som de knner igen och r vl frtrogna med (Ingvaldsen och Larsson 2007). Det avspeglar sig i att de mest avancerade penningtvttsmetoderna som inbegriper en rad olika komplicerade transaktioner i de finansiella systemen ofta har koppling till ekonomisk brottslighet. Aktrerna har den kunskap som krvs fr att tvtta pengar med ett komplext tillvgagngsstt. (Ingvaldsen och Larsson 2007, Reuter och Truman 2004, Levi 2002, Br 2007:4). Penningtvtt inom narkotikabrottsligheten karaktriseras i stllet av relativt enkla upplgg som att exempelvis ta ett ln fr att kunna frklara de kontanter som man br p sig fr tillfllet (Br 2007:4, Levi 2002). Bristen p kunskap gr att kriminella aktrer ibland sker kontakt med personer som erbjuder penningtvtt. Det innebr dock kostnader och risker eftersom ytterligare en person involveras (Reuter och Truman 2004). Det r vanligare att den kriminelle aktren sjlv ombesrjer penningtvtten, s kallad sjlvtvtt. (Reuter och Truman 2004, Schneider 2004). Enligt svensk rtt bestraffas inte det vanligaste penningtvttsfrfarandet sjlvtvtt utan endast det underliggande brottet, som tidigare nmnts. I de f fall dr den kriminelle aktren fr professionell hjlp, antingen genom rdgivning eller genom praktisk penningtvtt, r det vanligast att stdet kommer frn ngon i den kriminelle aktrens sociala ntverk (Reuter och Truman 2004). ven om mnga kriminella aktrer ombesrjer penningtvtten sjlva, lt vara med hjlp av rekryterade bulvaner, r det i princip oundvikligt att inte komma i kontakt med professionella aktrer under penningtvttsprocessen. Dessa kan till exempel vara jurister, revisorer, banktjnstemn, vxlingskontorspersonal, bilfrsljare eller fastighetsmklare. Mnga gnger r dessa personer ovetande om att penningtvtt pgr, ven om misstanke kan uppst. Men 30

Br rapport 2011:4

det kan ocks frekomma att de medvetet blundar fr de suspekta omstndigheterna (Schneider 2004, van der Bunt och van der Schoot 2003). I de fall ngon misstanke inte uppstr kan orsaken vara att det helt enkelt inte finns ngra uppenbara misstnkta omstndigheter. Det kan ven bero p bristande kunskap om penningtvtt (Schneider 2004).

tgrder mot penningtvtt frn ett selektionsperspektiv

Tidigare avsnitt har gett en bakgrund om penningtvtt. I det hr avsnittet gr vi en genomgng av det selektionsperspektiv som anvnts i underskningen. Den drp fljande resultatredovisningen kommer ven att disponeras utifrn detta perspektiv. Rttssystemet r ottt som ett sll, hvdar Zats och Hagan (1985:105) och menar att det sker en selektion genom hela kontroll- och rttskedjan frn upptckt till domstolens prvning dr information sorteras bort eller frs vidare (jfr Hawkins 2002, Korsell 2003). ven samhllets tgrder mot penningtvtt kan liknas vid ett sll, och frgan uppkommer om hur sllningen gr till och vad den fr fr konsekvenser. Vad fngas upp och vad passerar? Vilka transaktioner och underliggande brott upptcks och varfr? Vilka penningtvttsrapporter r intressanta fr Finanspolisen och vad prioriteras bort? Vilka faktorer pverkar selektionen? Baserat p tidigare forskning om selektion bedms fyra grupper av faktorer vara mest relevanta fr att frklara selektionen inom penningtvttsbekmpningen (jfr Hawkins 2002, Korsell 2003). Dessa r: Lagstiftning
Selektion anvnds i denna rapport som begrepp fr att beskriva utfallet av att olika faktorer skapar frutsttningar fr samt pverkar och formar handlingar och beslut, exempelvis att upptcka misstnkta transaktioner.

P vilket stt lagstiftningens innehll pverkar vilken penningtvtt som fngas upp. Inre faktorer - Faktorer hos de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna samt myndigheterna som frklarar vad som upptcks, rapporteras, utreds och frmedlas vidare i kedjan. Yttre tryck - Yttre tryck frn omvrlden eller brist p pverkan som frklarar hur penningtvtt upptcks, rapporteras och hanteras. rendets karaktr - Karaktren hos transaktionerna som frklarar vad som upptcks, rapporteras och hanteras.
Dessa fyra grupper av faktorer kommer nu att frklaras utifrn ett 31

Br rapport 2011:4

generellt perspektiv, dr vi inte enbart frhller hos till penningtvtt utan ven talar om selektion av brott i allmnhet.

Lagstiftningen
Lagstiftningens innehll och hur den r formulerad har naturligtvis stor betydelse fr vad som upptcks, rapporteras och hanteras. I ett tidigare avsnitt diskuterades lagstiftningen och definitionen av penningtvtt. I den kommande resultatredovisningen kommer lagstiftningens betydelse fr penningtvttsbekmpningen att diskuteras vidare.

Inre faktorer
Inre faktorer omfattar omstndigheter hos den aktr som upptcker brottet. Ett brottsoffer kan till exempel ha olika skl att inte anmla ett brott (Black 1971). Det kan uppfattas som pinsamt eller knsligt, som vid bedrgeri. Brottsoffret kanske inte heller tror att myndigheterna kommer att agera och tycker inte att det r mdan vrt att anmla. Vid penningtvtt saknas bde tydliga offer och tydliga brott. Det handlar mer om finansiella system som utnyttjas, och det kan sannolikt pverka intresset av att rapportera misstnkta transaktioner. En ytterligare frsvrande omstndighet r att de rapporteringsskyldiga fretagen r vinstdrivande verksamheter och att de ven tjnar pengar p misstnkta transaktioner. Det finns ocks brottsoffer som r rdda fr att utsttas fr hot eller trakasserier om de anmler (Br 2008:8). ven personer som r skyldiga att rapportera misstankar om penningtvtt till myndigheterna kan knna obehag eller rdsla fr att p relativt svaga grunder rapportera kunder. Fr att brott som saknar tydliga brottsoffer ska upptckas frutstts ngon form av kontroll. Ofta r det myndigheter som upptcker sdana brott. Det gller inte enbart tull och polis som vid narkotikabrott, utan en lng rad myndigheter med kontroll- och tillsynsfunktioner, frn Kemikalieinspektionen till Skatteverket. Penningtvtt r nnu svrare att upptcka. I stllet fr myndigheter och brottsoffer r det en rad privata verksamhetsutvare som ska upptcka misstnkta transaktioner och rapportera dessa. Det handlar inte om brottsanmlningar utan om rapporter av underttelsekaraktr. Steget frn en misstnkt transaktion till konstaterad penningtvtt med ett underliggande brott r dessutom lngt. Detta kommer att utvecklas mer lngre fram i rapporten. Kontrollresurserna i myndighetsvrlden har kommit till vid olika tidpunkter och r ojmnt frdelade (Levi 1993, Sigler och Murphy 1988). Det leder till att vissa brott knappast alls frekommer i statistiken. Vilka myndigheter som finns och deras kontrollresurser 32

Br rapport 2011:4

och inriktning bestmmer drfr i hg grad vad som upptcks eller inte upptcks (Coleman 2001). P penningtvttsomrdet r situationen nnu mer komplicerad eftersom det inte enbart handlar om myndigheter utan om en rad privata verksamhetsutvare som omfattas av lagstiftningen. Det r verksamhetsutvare frn en rad olika branscher och inriktningar, vilket pverkar utsattheten fr penningtvtt och frmgan att upptcka misstnkta transaktioner. Tjnstemnnen har ocks olika drivkrafter, och det som uppmuntras och belnas inom organisationen fr grna fretrde framfr mer diffusa eller lngsiktiga ml (March och Simon 1958, du Gay 2000). Det gller bde myndigheter och verksamhetsutvare. Inom brottsbekmpande myndigheter intresserar sig tjnstemnnen betydligt mer fr personer som tidigare begtt brott och som uppfattas som kriminella jmfrt med dem som inte finns i ngra register (Brown 1988, Baumgartner 1992).

Yttre tryck
Myndigheter arbetar inte i ett vakuum utan pverkas av sin omgivning. Det som efterfrgas av omgivningen tenderar att prioriteras oberoende av om det r brottsoffer, medier eller andra intressenter som ligger p (Benson och Cullen 1998, Hawkins 1984, Hutter 1986). Myndigheter kan ocks ha ett behov av att visa framftterna, visa att de behvs och att de lser sina uppgifter. Exempelvis tenderar brottsbekmpande myndigheter att lgga ned mycket stora resurser p att vinna uppmrksammade prestigeml, vilket givetvis ger mindre utrymme fr andra mindre framtrdande fall. Inte heller verksamhetsutvare som ska rapportera misstnkta transaktioner r befriade frn yttre tryck som pverkar hur starka deras incitament r att upptcka och rapportera misstnkta transaktioner.

rendets karaktr
Vissa brott har egenskaper som gr dem tydliga och hanterbara, vilket kar frutsttningarna fr att de utreds. Exempelvis r mnga bokfringsbrott av enkel beskaffenhet och det r ett av flera skl till att de r vanligt frekommande bland straffrelgganden och domar (Korsell 2003). Polis och klagare tenderar att rikta in sig p sjlvbrande brott som narkotikabrott, dr sjlva innehavet r brottsligt, och dr en rad andra bevis knappast behvs. Ett annat exempel r myndigheternas satsning mot organiserad brottslighet som tenderar att riktas mot de mer synliga inslagen av organiserad brottslighet, som gng med vstar och symboler (Br 2009:19). Vid penningtvtt r det ocks rimligt att det tydliga och uppenbara rapporteras.

33

Br rapport 2011:4

En person som utsatts fr brott kanske inte upptcker att den utsatts, exempelvis fr en frskingring av en trotjnare med hgt frtroende och obegrnsad tillgng till redovisningssystemen (Friedrichs 1996). Vissa brott r komplexa, och det kan vara svrt fr ett brottsoffer att reda ut vad som egentligen har hnt (Levi 1987). Det r fallet vid en del ekobrott, avancerade bedrgerier, industrispionage eller korruption. tskilliga ekobrott r dessutom integrerade i legalt fretagande och kan vara svra att skilja frn vad som uppfattas som normalt (Mann 1985). Vad som hittills sagts om brott gller i hg grad fr penningtvtt dr svrigheten fr verksamhetsutvarna ligger i att identifiera de transaktioner som kan utgra penningtvtt. ven om Finanspolisen har tillgng till en rad register r det givetvis svrt att utifrn en rapport om misstnkta transaktioner knyta dessa till brottslighet. rendets karaktr kan ocks ha betydelse genom att det handlar om vissa vertrdelser som till sin natur r terkommande, som p miljomrdet, och d kan myndigheterna arbeta mer strategiskt och strva efter framtida regelefterlevnad i stllet fr att en gng fr alla reagera p vad som faktiskt skett (Hawkins 1984). Myndigheterna kan drfr inta en frsonande och lngsiktig hllning och underlta att brottsanmla. Fr att terknyta till penningtvttsomrdet kan verksamhetsutvare med lngsiktiga kundrelationer p ett liknande stt vara terhllsamma med att klassificera transaktioner som misstnkta.

34

Br rapport 2011:4

RESULTAT

35

Br rapport 2011:4

Rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare
Kontroll och bekmpning av penningtvtt i Sverige bygger inte enbart p myndigheter i kontroll- och rttskedjan. Ett stort antal privata verksamhetsutvare i rapporteringsskyldiga branscher som ska upptcka penningtvtt och lmna information till Finanspolisen har en viktig uppgift. I detta kapitel synas verksamhetsutvarna. Fokus ligger p att beskriva deras selektion av penningtvttsrapporter och frklara vad den beror p.4

Lagstiftningen pverkar infldet

Snrig regel om penningtvtt
I ett tidigare avsnitt diskuterades olika definitioner av penningtvtt, och det framgick att penningtvtt r ett tmligen svrfngat fenomen. Inte minst den tidigare citerade definitionen av penningtvtt i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism illustrerar svrigheten fr mklare, bilhandlare, vxlingskontor och andra att f ett tydligt grepp om vad penningtvtt r och hur det yttrar sig. Mnga verksamhetsutvare upplever penningtvttslagen som oklar och anser att det lggs ett fr stort ansvar p enskilda befattningshavare i banker och fretag att gra kvalificerade juridiska bedmningar (Br 2008:10, Verhage, 2009).

Kontrollsystemet bygger p verksamhetsutvarna

Med lagstiftningens definition som grund lggs verksamhetsutvare ett lngtgende ansvar fr att motverka penningtvtt. Enligt lagen r vissa fretag och finansiella institutioner skyldiga att
4

Avsnittet om rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare baseras i stor utstrckning p resultat frn underskningen i Br 2008:10.

36

Br rapport 2011:4

vidta tgrder fr att frhindra att den egna verksamheten utnyttjas fr penningtvtt och finansiering av terrorism. tgrderna ska tillmpas utifrn ett riskbaserat frhllningsstt, vilket innebr att de ska anpassas efter verksamhetsutvarens risk att utnyttjas fr penningtvtt eller finansiering av terrorism. Exempelvis kar kravet p en god knnedom om kunderna och deras transaktioner i relation till risken fr penningtvtt eller finansiering av terrorism. Vidare r verksamhetsutvarna skyldiga att granska transaktioner fr att kunna upptcka sdana som de misstnker eller har sklig grund att misstnka utgr ett led i penningtvtt eller finansiering av terrorism. Om misstanken kvarstr efter en nrmare analys, ska uppgifterna om alla omstndigheter som kan tyda p penningtvtt eller finansiering av terrorism utan drjsml lmnas till Rikspolisstyrelsen. Inom Rikspolisstyrelsen r det Finanspolisen som tillhr kriminalunderrttelsetjnsten vid Rikskriminalpolisen som tar emot rapporter om penningtvtt. Verksamhetsutvarna ska ven ha ett system fr att snabbt och sjlvstndigt kunna lmna upplysningar om huruvida de under de senaste fem ren har haft en affrsfrbindelse med en viss person och om frbindelsens art. Verksamhetsutvarna fr inte rja fr kunden eller ngon utomstende att en granskning har gjorts eller att uppgifter lmnats till Finanspolisen. De rapporteringsskyldiga aktrernas penningtvttsrapporter utgr grunden fr vilka brott Finanspolisen fngar upp. ven om Finanspolisen fr in tips och uppgifter frn annat hll, till exempel frn andra brottsbekmpande myndigheter, str den privata sektorn fr den strsta delen av informationsinfldet. De rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna kan med andra ord beskrivas som penningtvttsbekmpningens gon och ron ute p fltet och selektionen hos dem r drfr av avgrande betydelse fr vilka misstankar som nr Finanspolisen och i slutndan kan leda till tal och dom. Som senare kommer att framg finns det uppenbara blinda flckar i rapporteringen.

Vilka faktorer hos de rapporteringsskyldiga frklarar vad som rapporteras?

Kontaktytor med svarta och kriminella pengar
r 2009 var 14 462 verksamhetsutvare i Sverige skyldiga att rapportera misstnkt penningtvtt till Finanspolisen (Finanspolisen 2010). Endast 140 (1 procent) anmlde ngon misstnkt transaktion. Frn vissa branscher, till exempel handel med antikviteter och konst, handel med skrot och handel med delstenar och del37

Br rapport 2011:4

metaller lmnades ingen eller endast ngon enstaka rapport till Finanspolisen.
Tabell 1. Antalet branscher, rapporteringsskyldiga aktrer samt antalet penningtvttsrapporter som dessa skickat in till Finanspolisen under r 2009. Klla: Finanspolisens rsrapport 2009.

Rapporteringspliktiga branscher Advokater Bank och Finans Penningfrmedling Bilhandlare (handel med transportmedel) Casino Fastighetsmklare Fondbolag Frskringsrrelse Handel antikviteter och konst Handel delstenar och metaller Handel skrot Kreditmarknadsbolag Pensionsstiftelser Revisorer Skatterdgivare Valutavxlingsfretag Verksamhet fr utgivning av elektroniska pengar Vrdepappersrrelse vriga, icke rapporteringspliktiga Summa

Antal penningtvttsrapporter per bransch 3 3 275 1 749 10 322 8 5 7 1 1 0 51 0 8 0 3 680 1 1 15 9 137

Antal juridiska och fysiska personer som rapporterat 3 56 17 6 1 8 5 6 1 1 0 7 0 5 0 14 1 1 11 140

Antal rapporteringspliktiga juridiska och fysiska personer 148 118 42 1 000 1 6 100 117 1 046 150 1 000 86 97 79 4 117 159 43 3 156 15 14 462

En frklaring till den lga rapporteringsnivn skulle kunna vara att de branscher som endast rapporterar ett ftal misstnkta transaktioner eller inga alls helt enkelt inte kommer i kontakt med svarta eller kriminella pengar. Denna hypotes fr emellertid svagt std i forskningen. Flera av de lgrapporterande sektorerna r branscher som kommer i kontakt med sdana pengar. Exempelvis lgger personer med koppling till organiserad brottslighet pengar p smycken och klockor (Junninen 2006, Skinnari 2010, jfr Hall, Winlow and Ancrum 2008). ven bilhandlare, auktionsfretag samt antik- och konsthandlare sljer objekt som r av intresse fr personer 38

Br rapport 2011:4

med kriminella pengar (Br 2007:4, Van Duyne and Levi, 2005). ven denna studie ger en bild av att de lgrapporterande branscherna kommer i kontakt med pengar frn kriminell verksamhet. En intervjuperson p Finanspolisen berttar till exempel att det hnder att de upptcker transaktioner som borde ha blivit rapporterade genom att en bank eller ett vxlingskontor rapporterar transaktioner som fljt efter en oanmld transaktion hos en annan verksamhetsutvare. Oanmlda transaktioner kan ocks upptckas nr Finanspolisen i efterhand kartlgger en transaktionskedja och ser att pengarna tidigare passerat genom exempelvis en mklares eller skrothandlares konto. Frekomsten av kontaktytor mellan lgrapporterande branscher och pengar frn kriminell verksamhet behver inte betyda att transaktionerna identifieras som misstnkta. Tvrtom r det sannolikt att en stor del av dessa transaktioner smlter in i det vardagliga handelsmnstret. Det r ngot som kommer att utvecklas nedan. nd r det anmrkningsvrt att vissa sektorer inte uppfattade en enda eller endast ett ftal transaktioner som misstnkt penningtvtt (se tabell 1). Frklaringen till den lga rapporteringsnivn fr vissa branscher mste sledes ligga ngon annanstans n vid att man saknar kontaktytor med pengar frn kriminalitet.

Rapporteringsskyldiga branscher har olika frutsttningar att upptcka penningtvtt

Som ovan nmnts r det svrt fr verksamhetsutvarna att bedma om en enskild situation br betraktas som misstnkt penningtvtt eller inte (Br 2008:10, Finansinspektionen 2006, Harvey 2004, Levi 1991). En relevant frga r drfr vad verksamhetsutvarna ska leta efter och vad de har frutsttningar att hitta? Fr att frska svara p den frgan brjar vi med att vnda oss till freskrifterna om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism5. Freskrifterna skiljer sig lite t beroende p vem som har meddelat dem, men sammantaget anger freskrifterna att verksamhetsutvarna ska gna srskild uppmrksamhet t fljande transaktioner och situationer:6

Detta avsnitt baseras p fljande freskrifter: FFFS 2009:1 (Finansinspektionen), FMN 2009:1 (Fastighetsmklarnmnden), LIFS 2010:1 (Lotteriinspektionen). 12FS 2009:174 (Lnsstyrelsen Skne), 01FS 2010:1 (Lnsstyrelsen i Stockholm), 14FS 2009:534 (Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland). Tillsynen av efterlevnad av lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism r uppdelad p Finansinspektionen, Lotteriinspektionen, Fastighetsmklarnmnden samt lnsstyrelserna i Stockholms, Vstra Gtalands och Skne ln.

39

Br rapport 2011:4

1. Svrigheter att identifiera kunden och kundens bakomliggande intressen. 2. Transaktioner som r komplicerade och ovanligt omfattande och drmed kan innebra srskild risk fr penningtvtt. 3. Stora kontantbetalningar samt sdana betalningar som avviker frn kundens eller kundkategorins normala beteende. 4. Ett flertal kp eller frsljningar under en viss tid som inte verensstmmer med ett normalt affrsbeteende fr kunden eller kundkategorin. 5. Transaktioner som kan ifrgasttas utifrn vad som r knt om kundens ekonomiska stllning. 6. Kp eller frsljningar dr kpeskillingen inte str i rimlig proportion till varans marknadsvrde. 7. vriga kp som inte verensstmmer med kundens normala mnster. 8. Bulvanfrhllanden. 9. Om kunden r en person i politiskt utsatt stllning och bor utomlands. Indikatorerna tar allts bde sikte p individen som utfr transaktionen och p karaktristiska drag eller mnster i sjlva transaktionen. Till stor del handlar det om avvikelser frn det normala. Mnga affrsfrbindelser r dock kortvariga och gller enstaka objekt som ett fordon (bilhandlare), en fastighet (mklare), en mlning (konsthandlare), en antikvitet (antikhandlare) fr att ta ngra exempel ur listan p rapporteringsskyldiga branscher. Det innebr att frutsttningarna fr att identifiera penningtvtt skiljer sig t mellan branscherna, srskilt fr sdana som har lngre och mer omfattande kundrelationer. Ett tydligt tecken p att premisserna att upptcka och rapportera penningtvtt skiljer sig t r de olika procentsatserna i tabell 2 ver vilken typ av transaktioner som leder till penningtvttsanmlningar.
Tabell 2. Frdelning av rapporterade transaktionsformer under r 2009. Klla: Finanspolisens rsrapport 2009. Rapporterade transaktionsformer Valutavxling verfring Uttag Betalningsfrmedling Insttning vrigt Procent 24,8 21,1 20,3 16,8 10,4 6,6

40

Br rapport 2011:4

Som framgr av tabell 2 r valutavxling den mest rapporterade transaktionsformen. Av intervjuerna och aktstudien framgr att anmlningarna frn vxlingskontoren mnga gnger baseras p omstndigheter vid en enskild transaktion eller enklare transaktionsmnster som upprepade vxlingar. Tidigare beskrevs att mjligheterna att upptcka penningtvtt borde vara strst i sjlva placeringsfasen, det vill sga nr kontanter stts in p konto. Av tabellen framgr dock att majoriteten av de rapporterade transaktionerna rr vxling, verfring och uttag, transaktioner som sker senare i penningtvtten (skiktning). Vad tabellen antyder r att rapportrerna snarare n regelrtt penningtvtt fngar upp enklare penningfrflyttning dr pengar frs ut och inte in i de finansiella systemen. En frklaring skulle kunna vara att den svarta och kriminella ekonomin i Sverige framfr allt handlar om att ta ut kontanter frn de finansiella systemen i stllet fr att stta in brottsvinster, vilket kommer att utvecklas senare i rapporten. Bankernas rapporter baseras i strre utstrckning n vxlingskontorens p lite mer komplicerade transaktionsmnster. Frklaringen r, enligt flera intervjupersoner p Finanspolisen, att vxlingskontoren inte har samma kundknnedom och lngvariga kundkontakter som bankerna. Vissa rapportrer str fr en bttre kvalitet. De kan leverera mer. Det r ju inget konstigt, en bank har ju sin kund, men ett vxlingskontor trffar sin kund i 28 sekunder. S det r olika kvalitet p anmlningarna, och s mste det vara.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Till fljd av att bankerna ofta har lnga affrsrelationer med sina kunder har de bttre frutsttningar att se avvikande mnster ver tid. Det ger bankerna en mjlighet att vid sidan av den manuella granskningen ven anvnda automatiska detekteringssystem. Dessa reagerar p vissa typologier. Detekteringssystemen pminner i ngon mn om de automatiska granskningssystem som Skatteverket lnge anvnt fr att hitta rkenskapsenliga samband som tyder p felaktigheter i sjlvdeklarationen. Bankerna ansvarar sjlva fr hur bevakningssystemets parametrar ska stllas in ven om de fr en dialog med Finanspolisen. Flera intervjupersoner anser att det r en frdel, eftersom det kan leda till att bankerna upptcker penningtvttsupplgg och marknader som tidigare missats. Till fljd av att bankernas detekteringssystem inte r identiska med varandra r det ocks rimligt att anta att olika banker delvis hittar olika typer av transaktioner. Bankerna kontrollerar ven sina kunder mot olika bevakningsoch sprrlistor. Tanken med autodetekteringssystemet r emellertid att bankerna ska bli mer proaktiva och hitta de misstnkta

41

Br rapport 2011:4

personerna och fretagen redan innan de hamnar p ngon av varningslistorna.

Faktor som pverkar selektionen Banker och i viss mn vxlingskontor har mjlighet att se mnster ver tid. Drfr rapporterar de mest. Konsekvenser En majoritet av rapporterna rr kontanthantering (kontantuttag och vxlingar). Vissa typer av transaktioner rapporteras inte alls eller mycket sllan.

Resurser och utbildning avgr vad som rapporteras

Verksamhetsutvarnas skyldigheter i bekmpningen av penningtvtt innebr kostnader fr dem i form av utbildning, administration och hantering. En del forskare menar till och med att det har blivit en ojmn frdelning av allmnna och privata resurser i och med att en stor del av kontrollkostnaderna vervltrats p verksamhetsutvarna (Cribb 2003, Harvey 2004, Levi 2006, Reuter och Truman 2004, jfr Larsson och Magnusson, 2009). Mnga fretag anser att uppgifts- och granskningsskyldigheten r resurskrvande, inte minst nr det gller att utbilda personalen i penningtvttsfrgor. En del verksamhetsutvare lser detta genom att helt enkelt inte utbilda personalen (Br 2008:10, jfr Finansinspektionen 2006). Srskilt banker och vxlingskontor anordnar grundutbildning fr nyanstlld personal dr penningtvttslagen r ett stende inslag. Vissa verksamheter har dessutom uppfljande internutbildningar.
Faktor som pverkar selektionen Sm fretag anser sig inte ha tillrckliga resurser att lgga p utbildning, administration och hantering av penningtvttsfrgor. Konsekvenser Vissa branscher rapporterar inte alls eller har en lg kvalitet i rapporteringen. Man tillter transaktioner som enligt lag ska nekas.

Jmfrt med mnga fretag inom andra rapporteringsskyldiga branscher har banker dessutom strre resurser att bygga upp skerhetsavdelningar med srskild kompetens i penningtvttsfrgor. Rapporteringen till Finanspolisen sker d inte direkt av den som haft kundkontakten utan av skerhetsavdelningen. Genom att skerhetsavdelningar kopplas in r trffskerheten sannolikt hgre i frga om vilka transaktioner som br vara misstnkta eller inte.

42

Br rapport 2011:4

Fr den enskilde banktjnstemannen kan det ocks innebra en lgre trskel att sl larm nr srskilda befattningshavare tar slutgiltig stllning till om en penningtvttsrapport ska skrivas eller inte. Skerhetsavdelningarna kan dessutom integrera tgrder mot penningtvtt med skerhetsarbetet mot sdana brott som riktas direkt mot banken, exempelvis bedrgerier. Att resurser och kunskap r avgrande fr om misstnkta transaktioner rapporteras eller inte framgr tydligt ven i freliggande underskning. En intervjuperson p Finanspolisen berttar att de fr flest och bst renden frn de rapportrer som lnge omfattats av lagstiftningen, det vill sga banker och vxlingskontor.
Faktor som pverkar selektionen Fretag inom den finansiella sektorn kan integrera penningtvttsfrgorna i sitt ordinarie skerhetsarbete. Konsekvenser Banker och vxlingskontor har mer utarbetade rutiner och hgre kvalitet p penningtvttsrapporterna n mnga andra rapportrer.

kad kunskap ger fler penningtvttsrapporter

Enligt flera intervjupersoner p Finanspolisen r det mjligt att ka rapporteringsfrekvensen med hjlp av dialog, riktad information och uppskande verksamhet. Ett exempel r fastighetsmklare. Fram till och med 2008 lmnade de inte in en enda rapport till Finanspolisen. r 2009 arrangerade emellertid Fastighetsmklarnmnden utbildningar om penningtvttslagstiftningen p ett flertal platser i Sverige med frelsningar av bland annat Finanspolisen. Utbildningarna fick omedelbar verkan och r 2009 inkom tta penningtvttsrapporter frn tta olika fastighetsmklare. ven om antalet rapporter fortfarande r lgt r det ett tecken p att fastighetsmklarbranschen har blivit mer medveten om frgan. Fastighetsmklare har ocks brjat hra av sig till Finanspolisen och stlla frgor samt diskutera affrer som de upplever som mrkliga. Ngra av lsningarna p den lga rapporteringsfrekvensen stavas allts dialog, information och uppskande verksamhet. Enligt flera intervjupersoner p Finanspolisen r emellertid problemet att det saknas resurser fr denna typ av verksamhet. En intervjuperson uttrycker sig p fljande stt om informationsinsatser riktade mot lgrapporterande verksamhetsutvare: Det r skert bra, men det r nd en droppe i havet. Man mste bygga upp frtroende mot alla rapportrer. De kan inte veta det hr. Deras strsta grej r kanske att slja bilar, de skiter ju i det hr. Det r inget konstigt med det. Men om de fr 43

Br rapport 2011:4

trffa oss och se vad vi hller p med, och stta in sin verksamhet i ett sammanhang s kanske de kommer ihg, en gng per r nr ngot r lite annorlunda, att de kan skicka ett fax till oss och att det stannar i den hr korridoren och att det r helt okej. Men det r en jttelng resa dit.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Viljan att upptcka penningtvtt

Flera intervjupersoner p Finanspolisen upplever att en del av de branscher som endast rapporterar ett ftal fall eller inga alls r obengna att rapportera. En alltfr offensiv kontroll och granskning av kunderna anses riskera att pverka fretagets konkurrenssituation negativt eftersom kunden kan vlja att g till ett fretag med en lgre kontrollniv (Br 2008:10, Harvey 2004). En transaktion kan bde vara ett led i penningtvtt och generera inkomster fr den rapporteringsskyldige verksamhetsutvaren (Br 2008:10, Naylor 1999). En rimlig utgngspunkt r drfr att tskilliga verksamhetsutvare frsker hitta en balans mellan att frebygga penningtvtt och att vrna om kundrelationerna. Konsekvensen kan dock bli att lagstiftningen i vissa fall tillmpas p ett s kostnadseffektivt stt som mjligt. Det kan yttra sig i att misstnkta transaktioner slpps igenom om kunden identifierar sig. P s stt gr verksamhetsutvarna en vinst p transaktionen samtidigt som de bedmer att de gr sin plikt enligt lagstiftningen (Br 2008:10). Dessutom kan det tidigare nmnda meddelandefrbudet knnas besvrligt eftersom det leder till att kassapersonal emellant fr hlla inne med sanningen fr kunderna (Br 2008:10). Personalen kan ven knna ett obehag av att kunden ska f reda p att hon eller han rapporterats till Finanspolisen. Fr mnga r det ett stort steg att rapportera. Man r vldigt orolig fr att det ska komma fram att man rapporterat.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Antaganden om Finanspolisens resurser

En del verksamhetsutvare ifrgastter nyttan med att lgga ner resurser p att skriva rapporter eftersom de upplever att Finanspolisen redan svmmar ver av rapporter som de inte har tid att g igenom (Br 2008:10, jfr Harvey 2005, jfr Kochan 2005, jfr Reuter och Truman, 2004). Mnga verksamhetsutvare verkar dessutom ha uppfattningen att de transaktioner som de kommer i kontakt med inte r tillrckligt intressanta fr Finanspolisen.

44

Br rapport 2011:4 Faktor som pverkar selektionen Mnga branscher har dlig kontakt med och kunskap om Finanspolisen. Konsekvens Verksamhetsutvare har dlig kunskap om vad Finanspolisen vill ha och vad som fljaktligen br rapporteras.

Yttre tryck
Anseende och krav
Verksamhetsutvare vill inte riskera sitt anseende och frknippas med penningtvtt och oseris verksamhet (Br 2008:10, Harvey 2004, Reuter och Truman, 2004). ven freliggande studie ger en bild av att frtroende r srskilt viktigt och fljaktligen hgprioriterat fr vissa rrelser, till exempel banker och vxlingskontor. Ett frsmrat rykte kan leda till att rrelsen tappar kunder och frlorar internationella samarbetspartner. Mnga utlndska banker, inte minst amerikanska, har satt upp mycket hrda krav fr banker de samarbetar med. I bakgrunden ligger kriget mot terrorism och den reglering och praxis som vuxit fram efter terrordden i USA den 11 september 2001.
Faktor som pverkar selektionen Fr vissa branscher, till exempel banker och vxlingskontor r det srskilt viktigt att upprtthlla kundernas frtroende och inte f dligt anseende genom att frknippas med penningtvtt. Konsekvens Banker och vxlingskontor r mna om att upprtthlla en god kontroll mot penningtvtt. Fr andra branscher r detta incitament inte lika starkt.

Sanktioner
Verksamhetsutvarna vill inte riskera att utsttas fr sanktioner p grund av att de bryter mot penningtvttslagstiftningen. Fr att detta incitament ska vara starkt krvs emellertid att verksamhetsutvarna upplever att det finns en fungerande tillsyn och att pfljder dms ut. I en tidigare studie uttryckte en intervjuad verksamhetsutvare att kontrollen r s bristfllig att man nstan fr ett intryck av att rapporteringsansvaret r frivilligt (Br 2008:10). I freliggande studie delar flera intervjupersoner p Finanspolisen uppfattningen att antalet penningtvttsrapporter skulle ka om

45

Br rapport 2011:4

tillsynen frbttrades i form av mer uppskande verksamhet och inspektioner p plats. Ett exempel som nmns r den straffavgift p 50 miljoner kronor som utfrdades mot en bank fr brister i hanteringen av tgrder mot penningtvtt. En del intervjupersoner menar att straffavgiften fungerade som en vckarklocka ven fr andra rapportrer och resulterade i ett kat antal anmlningar. Samtidigt finns det intervjupersoner som stller sig frgande till att en straffavgift utfrdas mot en enskild bank samtidigt som det finns hela branscher som inte rapporterar alls.
Faktor som pverkar selektionen Vissa verksamhetsutvare r av uppfattningen att det inte finns ngon fungerande tillsyn och kontroll av rapporteringsskyldigheten. Konsekvens Om vriga incitament fr att rapportera r svaga samtidigt som verksamhetsutvarna upplever en avsaknad av tillsyn och kontroll r risken stor att de vljer att inte rapportera misstnkta transaktioner.

En del intervjupersoner pekar p att det ven finns en risk fr att vissa verksamhetsutvare endast rapporterar fr rapporterandets egen skull. Vissa rapporterar bara fr att de r skyldiga att rapportera, och d blir det en kort rapport dr det ibland kan vara svrt att frst vad de menar. Det vore bra om de kunde lgga ytterligare fem minuter p rapporten och gra den frstelig och kanske frklara saker. De ser ofta mycket mer n de skriver. Mnga banker ser ju varifrn pengarna kommer och vart de gr. Men de skriver bara att det kommer in pengar och att de gr ut. D mste vi stlla motfrgan och s drjer det tv veckor innan vi fr svaret.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Internationella studier har visat att det frekommer att en del rapportrer vljer att hellre rapportera ngra gnger fr mycket n fr lite fr att vara skra p att slippa sanktioner (Harvey 2004, Favarel-Garrigues, Godefroy och Lascoumes 2008), ngot som den nyss nmnda straffavgiften mot en bank kan ha resulterat i. Ett stort inflde av rapporterade misstnkta transaktioner behver emellertid inte vara negativt, vilket kommer att utvecklas i kapitlet om Finanspolisen.

46

Br rapport 2011:4

Faktor som pverkar selektionen Viktigt att tillsynen och kontrollen av verksamhetsutvarna inte r deras enda incitament fr att rapportera. Konsekvens Kvaliteten p rapporterna riskerar att bli lg om verksamhetsutvarna bara rapporterar fr rapporterandets skull.

Transaktionernas karaktr bestmmer vad som rapporteras

Avvikande transaktioner samt speciella freteelser och mnster tenderar att rapporteras
Det r sllan som rapportren har tydliga bevis p att en transaktion r kopplad till ett brott, men i vissa fall har bankerna och vxlingskontoren lrt sig att knna igen vissa transaktionsmnster och kan knyta dem till specifika brottstyper, till exempel att mnga postvxelkp frn ett fretag inom byggbranschen kan vara ett tecken p svart arbetskraft. Frutom transaktionsmnster baseras en stor del av bankernas penningtvttsrapporter p kontantuttag. Mnga gnger handlar det om uttag som i rapportrens gon betraktas som ofrklarligt stora. Det kan ocks glla upprepade kontantuttag under en kort tidsperiod. Vid rapporteringen vger man ven in kundens ekonomiska situation fr att avgra om transaktionen ska betraktas som misstnkt eller inte. I de fall dr det r svrt att identifiera misstnkta transaktioner finns det dock en risk fr att det snarare r ovanliga eller stora transaktioner som rutinmssigt rapporteras i stllet fr transaktioner som skligen kan antas utgra penningtvtt (Br 2008:10, Harvey 2004, Langenskild 2007, Reuter och Truman 2004).

ven transaktioner utan koppling till kriminalitet rapporteras

Konsekvensen av att verksamhetsutvarnas indikatorer tar sikte p speciella freteelser eller mnster i transaktionen blir att kontrollsystemet blir en ganska stor hv som ven fngar upp transaktioner som inte r kopplade till ngot brott. Intervjupersonerna frklarar att mnga legitima transaktioner kan vara identiska med ett klassiskt penningtvttsupplgg, till exempel att man kper en lgenhet eller en bil och sljer den innan den tas i bruk eller att en 47

Br rapport 2011:4

person pltsligt fr in en stor summa pengar p sitt konto. Till fljd av detta speglar statistiken ver penningtvttsrapporter inte p ngot stt den faktiska penningtvtten utan endast transaktioner som uppfyller ngot av kriterierna fr att anses misstnkta av rapportren. Kontrollsystemet fr penningtvtt kan med andra ord beskrivas som en stor tratt dr verksamhetsutvarnas rapporteringsskyldighet utgr en frsta grovfiltrering av transaktionerna och att tratten sedan smalnar av och filtrerar mer och mer finmaskigt ju lngre in man kommer i kontrollsystemet (Vesterhav 2010). Av de 6 891 personer som rapporterades till Finanspolisen under ren 2006 och 2007 var mindre n hlften, 41 procent (2 818 personer), misstnkta fr ngot brott mellan ren 2003 och 2007. ven om en del av de 59 procent penningtvttsrapporterade personer som inte fanns i misstankeregistret rimligen r kriminella personer som polisen inte tidigare knde till, har sannolikt ocks en stor andel av dem inte koppling till ngon brottslighet. Dessa rapporterade personer kan vara ett utslag fr att det i vissa fall snarare r ovanliga eller stora transaktioner som rutinmssigt rapporteras i stllet fr transaktioner som skligen kan antas utgra penningtvtt.
Faktor som pverkar selektionen Det r det avvikande som rapporteras till Finanspolisen. Konsekvenser ven legitima transaktioner utan ngon kriminell koppling rapporteras in. Transaktioner som inte sticker ut tillrckligt frn det vardagliga fldet missas. Rapporteringssystemet fngar inte upp kriminell konsumtion.

Fokus p transaktioner fngar in ekobrott

En jmfrelsegrupp av misstnkta individer har skapats genom att ett slumpmssigt urval personer, som liknade de penningtvttsanmlda med avseende p lder och kn, drogs frn misstankeregistret. Tidsperioden avgrnsades frn 1 januari 2003 till 31 december 2007.

De personer som fngas upp av kontrollsystemet och rapporteras till Finanspolisen r eller har varit misstnkta fr ekonomisk brottslighet i strre utstrckning n jmfrelsegruppen av misstnkta individer.7
7

Omkring hlften av alla penningtvttrapporterade personer som misstnktes fr ett brott under ren 20032007 misstnktes fr ett ekobrott (t-vrde=22,206, p=0,000, n1=2 818, medelvrde=0,50, standardavvikelse=0,500, n2=2 571, medelvrde=0,23, standardavvikelse=0,419). I jmfrelsepopulationen var andelen omkring 23 procent. T-testet bekrftar allts att dessa skillnader r signifikanta p 1 %-nivn. Nr bedrgeribrottet exkluderas kvarstr dessa skillnader, fast andelarna r lgre (37 % fr de penningtvttrapporterade och 15 % i jmfrelsegruppen). T-vrde=18,960, p=0,000, n1=2 818, medelvrde=0,37, standardavvikelse=0,482, n2=2 571, medelvrde=0,15, standardavvikelse=0,357. Fr att hantera problemet med att flera tester genomfrdes samtidigt har signifikanstestet Bonferronikorrigerats. Med denna korrigering kan vi konstatera att samtliga tester r signifikanta p 5 %-nivn.

48

Br rapport 2011:4

Sklet r att penningtvttssystemet tar sikte p transaktioner. Vid tskilliga ekobrott, inte minst skattebrott med inriktning p svart arbetskraft eller vissa bedrgerier, utgr transaktioner i den legala ekonomin ett viktigt inslag i det kriminella upplgget. Kontrollsystemet fngar upp en verrepresentation av personer som r misstnkta fr bedrgeri och annan oredlighet, bokfringsbrott och brott enligt skattebrottslagen (se tabell 3).8 Dessa brott r betydligt vanligare bland de penningtvttsrapporterade personerna n i jmfrelsegruppen. Slagsidan mot ekobrott i Finanspolisens register stds ven av sammansttningar av de inrapporterades lder och kn; enligt tidigare forskning r den typiska ekobrottslingen en man i yngre medelldern (Br 1996:5).
8

Ett t-test visar att dessa skillnader r signifikanta p 1 %-nivn.

Tabell 3. Penningtvttsrapporterade samt jmfrelsegruppens andel av brottsmisstnkta efter brottstyp. Procent. Observera att en person kan frekomma i flera typer av brott, men endast en gng inom varje brottstyp. Brottstyp Brott mot trafikbrottslagen m.m. Brott mot liv och hlsa Stld, rn och andra tillgreppsbrott Brott mot smugglingslagen, narkotikastrafflagen m.m. Brott mot frihet och frid Bedrgeri och annan oredlighet Brott mot borgenrer, bokfringsbrott m.m. Brott mot skattebrottslagen m.m. Brott mot vapenlagen och knivlagen Brott mot allmn verksamhet m.m. Skadegrelsebrott Frskingring och annan trolshet Frfalskningsbrott Sexualbrott Btesbrott Specialstrafflagstiftning Mened, falskt tal och annan osann utsaga rekrnkning Arbetsmiljlagen m.m. Allmnfarliga brott Brott mot utlnningslagen Brott mot alkohollagen m.m. Brott mot miljbalken, m.m. Brott mot allmn ordning Brott mot familj Tjnstefel m.m. Penningtvttsrapporterade 33,1 27,1 26,7 26,6 26,0 24,4 21,0 17,5 14,2 12,6 8,0 6,9 6,5 3,9 3,9 3,2 2,8 2,1 1,3 1,2 1,2 1,1 1,1 1,0 0,5 0,0 Jmfrelsegrupp 36,0 26,6 28,1 21,8 25,2 11,8 4,2 2,8 10,8 10,8 10,1 4,5 3,2 3,7 3,2 0,5 1,3 2,6 0,5 1,4 0,0 1,6 1,5 1,1 0,5 0,2

49

Br rapport 2011:4

Detta r en beskrivning som stmmer vl in p de misstnkta personerna i penningtvttsregistret. Genomsnittsldern fr dem r 41 r, och omkring 90 procent r mn. Nr det gller vriga brottstyper r de penningtvttsrapporterade personerna misstnkta fr ungefr samma brottslighet som jmfrelsegruppen. De penningvttsrapporterade personer som finns i misstankeregistret r ven en grupp som r mer brottsaktiv n jmfrelsegruppen. I genomsnitt r de penningtvttsrapporterade misstnkta fr 8,78 brott. I jmfrelsegruppen r medelvrdet 5,74. Dessa vrden terspeglar sig ven i tabell 4, dr skillnaden i antal misstankar tydligt framgr.
Tabell 4. Antal misstankar per person. Procent.9 Antal misstankar 1 23 45 610 1119 20 Penningtvttsrapporterade 28,7 25,3 13,4 14,1 8,6 9,8 Jmfrelsegrupp 42,0 26,5 10,1 10,5 5,1 5,8

Transaktioner frn personer med lga inkomster fngas in

Utmrkande fr de personer som rapporteras till Finanspolisen r att de ver lag har lga inkomster10, medianinkomsten r 32 968 kr11 om ret. Det ska jmfras med att medianinkomsten fr inkomsttagare i riket lg p omkring 214 000 kronor.12 Anmrkningsvrt r ocks att en stor del av de penningtvttsrapporterade personerna (40 procent) inte har ngon deklarerad inkomst alls enligt Skatteverkets register. Fr samtliga personer i Sverige i ldern 2064 r uppgr denna andel till cirka fem procent (www.scb.se). Om man bara granskar de penningtvttsrapporterade personer som misstnktes fr brott mellan 2003 och 2007 r deras medianinkomst 82 000 kronor om ret, vilket allts r en hgre inkomst jmfrt med samtliga som rapporterades in till Finanspolisen. Det handlar dock fortfarande om lga inkomster, och en tredjedel av denna grupp saknar deklarerad inkomst.
9

10 11

12

Ett Mann-Whitneytest visar att skillnaden mellan grupperna r signifikant p 1 %nivn (z=-12,015, p=0,000). Med inkomst menas bruttoln och inkomst av nringsverksamhet. M=120 988 kronor och det korrigerade medelvrdet (trimmed mean)=91 738 kronor. Medianinkomsten av frvrvsinkomst fr personer ldre n 20 r var r 2006= 209 500 kronor och r 2007=217 900 kronor. Klla: SCB Hushllens ekonomi. Tabellkrning p Internet.

50

Br rapport 2011:4

Ett annat noterbart resultat r att ungefr en av fem inrapporterade personer har en taxerad inkomst p mellan 100 000 och 249 999 kronor. Det kan vara en indikator p att de fr ut pengar frn ngot av vlfrdssystemen.
Tabell 5. Inkomst. Bruttoln och inkomst frn nringsverksamhet sammanslaget. Procent. Bas: Penningtvttsrapporterade personer. Inkomst Mindre n 0 149 999 50 00099 999 100 000249 999 250 000499 999 500 000779 999 750 000999 999 Mer n 1 000 000 Samtliga penningtvttsrapporterade 1,0 56,1 7,5 19,1 13,1 1,8 0,8 0,6

Personer som Skatteverket inte har ngon information om nolltaxeras (denna grupp kallas fr maskinellt nolltaxerade). I Sverige r, enligt uppgift frn Skatteverket, ungefr tre procent maskinellt nolltaxerade, medan andelen i penningtvttsregistret r betydligt hgre. Fr taxeringsren 20072009 var omkring tta procent av de penningtvttsrapporterade personerna nolltaxerade, och bland dem som misstnkts fr brott var andelen tretton procent. Det finns visserligen en rad naturliga och legitima frklaringar till nolltaxering, men fr vissa personer r det indikation p svartarbete eller brottslig verksamhet (Persson 2006). De lga inkomsterna i kombination med verrepresentationen av maskinellt nolltaxerade i penningtvttsregistret tyder p en verrepresentation av svarta inkomster eller inkomster frn kriminalitet. Ett annat mtt p att ekonomin inte r i ordning r sknstaxeringar, vilket sker om Skatteverket inte fr in ngon deklaration eller om denna r bristfllig. Andelen som r sknstaxerade i penningtvttsregistret r ungefr lika stor som andelen maskinellt nolltaxerade, det vill sga 8 respektive 13 procent (gller ven dem som varit misstnkta fr brott). Sammantaget r det allts en stor andel personer med ingen eller mycket lg legal inkomst som rapporteras fr penningtvtt. En frklaring kan vara att det i hg grad r mellanhnder som rapporteras. Tidigare forskning visar att en vanlig kriminell strategi vid ekobrott r att anlita bulvaner, mlvakter och gngare som fr utfra transaktionerna (Rose 2003, Br 2005:11, Levi 2002, Schneider 2004, rnemark Hansen 1998). Dessa personer r inte sllan ekonomiskt utsatta.

51

Br rapport 2011:4

Knda och mindre knda riskbranscher selekteras fram

Av samtliga personer som rapporterats till Finanspolisen r omkring en femtedel registrerade som nringsidkare13 i Skatteverkets register. De enskilda nringsidkarna har ven en s kallad SNI-kod (svensk nringsgrensindelning), som anger inom vilken bransch verksamheten bedrivs. 84 procent av dem som r angivna som nringsidkare i Skatteverkets register har en SNI-kod. Resterande andel utgrs av aktiebolags- och handelsbolagsdelgare, vilka inte har ngon SNI-kod angiven. I tidigare studier har restaurang-, taxi-, bygg-, std- och friserbranscherna lyfts fram som branscher dr ekonomisk brottslighet r vanligt frekommande (van Duyne och Houtzager 2005, Alalehto 1999, Persson och Malmer 2006, Larsson 1995, RRV 1998, Punch 1996, Appelgren och Sjgren 2001, SOU 2006:64). Bland de nringsidkare som finns med i penningtvttsregistret ser strukturen emellertid ngot annorlunda ut. De vanligaste branscherna r parti- och detaljhandel (inklusive reparation av motorfordon), transport och magasinering, bygg, uthyrning, hotell- och restaurang och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Tabell 6. Branscher dr nringsidkare som rapporterats fr penningtvtt 20062007 r verksamma. Indelning efter avdelning i SNI 2007. Bransch Handel (inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar) Transport och magasinering Byggverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, resetjnster och andra stdtjnster Hotell- och restaurangverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Jordbruk, skogsbruk och fiske Kultur, nje och fritid Informations- och kommunikationsverksamhet Annan serviceverksamhet Fastighetsverksamhet Tillverkning Vrd och omsorg: sociala tjnster Finans- och frskringsverksamhet Utbildning Vattenfrsrjning: avloppsrening, avfallshantering och sanering Ingen uppgift Total 22,5 15,3 9,4 9,3 8,9 8,9 3,4 3 2,9 2,7 2,6 2 1,4 1,2 0,6 0,2 5,7

13

Skatteverket definierar nringsidkare som en person som under de tre senaste ren r eller har varit registrerad som F-skattare och/eller fr moms och/eller som arbetsgivare.

52

Br rapport 2011:4

En nedbrytning av branscherna visar att det frmst r detaljhandel, post- och kurirverksamhet och restaurang-, catering- samt barverksamheter som rapporteras till Finanspolisen. Varfr r dessa branscher mest rapporterade? En tnkbar frklaring skulle kunna vara att det r kontantbranscher som till stor del hanterar dagskassor. Som nyss nmnts r stora belopp en av indikatorerna fr en misstnkt transaktion och drfr finns det sannolikt en risk fr att dessa kontantbranscher rapporteras. Bankerna har dessutom inget att frlora p att lgga ribban lgt och rapportera mycket. Dremot kan de utsttas fr sanktioner om de rapporterar fr lite.

Rapporteringssystemet missar det som inte sticker ut

Frgan r vilka typer av penningtvtt som inte upptcks eller anmls av de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna. Att det finns penningtvttsupplgg som obemrkt slinker igenom kontrollsystemet r intervjupersonerna vertygade om, de har dremot svrare att konkretisera vilka tillvgagngsstt det handlar om. En intervjuad penningtvttshandlggare uttrycker sig p fljande stt: Jag tror sjlvklart att vi missar. Sanningen om hur penningtvtt i Sverige ser ut kan ju inte ligga i vr fax. I s fall skulle det betyda att alla fall av misstnkt penningtvtt blir rapporterade och det tror inte jag. S bygger man en rapport p vad som kommer i faxen d tror man att det r sanningen, men jag gr inte det och jag tror inte att ngon hr gr det. Men den drnker oss. S det r ju det vi hinner med.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Om man bortser frn de fall som medvetet inte rapporteras till Finanspolisen r ett rimligt antagande att de oupptckta penningtvttsfallen utgrs av transaktioner som inte sticker ut tillrckligt mycket frn det vardagliga fldet. Som tidigare beskrevs letar de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna efter avvikande beteenden, och drfr r det svrt, om inte omjligt, att hitta en transaktion som inte p ngot stt skiljer sig frn det vanliga mnstret. Ofta kan det dessutom handla om mycket sm indikationer som kan vara svra att bedma. En intervjuperson sger att det finns risk fr att rapportrerna missar en del upplgg dr smbelopp skickas under en lngre tid. Sammanlagt kan dessa sm transaktioner uppg till mycket stora belopp. En annan intervjuad penningtvttshandlggare menar att det ironiskt nog finns en risk fr att de penningtvttsupplgg som omfattar riktigt stora summor inte upptcks. De stora beloppen ger i

53

Br rapport 2011:4

sig transaktionen en upplevd legitimitet som frstrks av att legala strukturer anvnds, till exempel revisorer, mklare och advokater.

Kriminell lyxkonsumtion fngas inte in

Knappast ngra rapporter tar sikte p lyxkonsumtion i form av guld, silver, smycken, dyra bilar och exklusiva klockor. Som tidigare nmnts anvnds svarta och kriminella pengar till sdan konsumtion. Trots detta fr Finanspolisen ingen eller endast ett ftal rapporter frn antikvitetshandlare, konsthandlare, bilhandlare och andra relevanta branscher. En frklaring r svrigheten att identifiera de fall dr det r frga om pengar frn brottslig verksamhet. Dessutom r ett rimligt antagande att vissa fretagare inte nrmare efterforskar bakgrunden till kpet (Br 2006:2, Br 2006:6). En intervjuperson frn Finanspolisen menar att kontrollen r bristfllig p sdana tillgngar som inte registreras i ngot datasystem, till exempel btar. Men ven vid registrerade tillgngar finns problem eftersom det frekommer bulvaner, det vill sga att egendomen skrivs p ngon annan (jfr Br 2007:4; Br 2005:11).

Geografisk snedfrdelning
En annan form av blinda flckar i kontrollsystemet mot penningtvtt framtrder i den geografiska frdelningen av anmlningarna.
Tabell 7. Geografisk frdelning av inkomna anmlningar uppdelat p ln. Klla: Finanspolisens rsrapport 2010. Ln Annat Blekinge Dalarna Gotland Gvleborg Halland Jmtland Jnkping Kalmar Norrbotten Skne % av totalt 3,9 0,2 0,6 0,1 0,6 0,9 0,2 0,9 0,3 0,5 12,8 Ln Stockholm Sdermanland Uppsala Vrmland Vsterbotten Vsternorrland Vstmanland Vstra Gtaland rebro stergrland % av totalt 60,8 1,2 1,4 0,7 0,2 0,5 0,9 10,5 0,8 1,4

54

Br rapport 2011:4

Som framgr av tabell 7 svarar de tre storstadsomrdena fr 84 procent av penningtvttsanmlningarna. 61 procent av samtliga anmlningar r koncentrerade till Stockholms ln. Att de tre storstadsomrdena str fr den strsta andelen rapporterade transaktioner r knappast frvnande eftersom mnga affrshndelser sker dr. Det kan dremot tyckas anmrkningsvrt att skillnaden mot de andra lnen r s avsevrt stor. Flera av intervjupersonerna finner denna stora diskrepans mellan lnen mrklig, men ingen har ngon frklaring till varfr det ser ut p detta stt. Finanspolisen uttrycker ven i sin rsrapport fr r 2009 att den lga rapporteringsfrekvensen fr vissa ln kan frsvra Finanspolisens arbete att bitrda de nyinrttade Regionala underrttelsecentren i dessa ln till fljd av att Finanspolisen inte har s mycket information att delge dem (Finanspolisen 2010).
Faktor som pverkar selektionen En majoritet av rapporterna kommer frn storstderna. Konsekvens Vissa delar av Sverige utgr en blind flck p kartan nr det gller penningtvttsrapporterna vilket innebr att Finanspolisen inte har s mycket information att delge de Regionala underrttelsecentren i dessa regioner.

Formulr penningtvttsrapport

Penningtvtt Finansiella transaktioner Penningtvtt

Verksamhetsutvare:
Kontaktytor Frutsttningar Incitament Avvikande transaktioner Vlknda och lttidentifierade tillvgagngsstt

Mnga kontantuttag och vxlingar

Penningtvttsrapport till Finanspolisen

ven en del legitima transaktioner Mnga personer med ingen eller lg deklarerad inkomst Mnga personer tidigare misstnkta fr ekobrott

Penningtvtt som inte sticker ut Konsumtion med kriminella medel vissa Transaktioner utanfr storstadsregionerna

Rapporteras inte

55

Br rapport 2011:4

Finanspolisen
I frra avsnittet beskrevs de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna. I det hr kapitlet fljer vi rapporterna in till Finanspolisen fr att underska vad som hnder med dem dr.

Finanspolisens organisation
Vid sidan av penningtvtt har Finanspolisen det nationella ansvaret fr frgor om terroristfinansiering, miljbrott samt penningfrfalskning och frfalskning av andra betalningsmedel. Vid Finanspolisen finns ven tillgngsutredare som bistr med att kartlgga tillgngar i pgende frunderskningar.

Finanspolisen r en del av Rikskriminalpolisens underrttelsetjnst, och alla penningtvttsrapporter frn verksamhetsutvarna hamnar dr. P Finanspolisen arbetar knappt trettio personer, och av dessa r ungefr hlften penningtvttshandlggare. Varje r tar Finanspolisen emot mellan 9 000 och 13 000 penningtvttsrapporter. Till fljd av det stora infldet saknas frutsttningar att djupare granska varje enskild rapport. Det r inte heller ndvndigt, eftersom rapporteringssystemet ven fngar upp transaktioner som inte r kopplade till ngon kriminell handling. Utmaningen fr Finanspolisen ligger i stllet att i strmmen av fullt legitima rapporterade affrshndelser identifiera misstnkta transaktioner. Hur den selektionen gr till redovisas nedan. Nr vl misstnkta transaktioner vaskats fram grs en ny filtrering fr att avgra vilka renden som r prioriterade och fljaktligen fr g vidare i processen. Resterande penningtvttsrapporter lggs t sidan ad acta och blir ofta inte freml fr ngon vidare utredning. De kan dock aktiveras igen om det till exempel kommer in nya penningtvttsrapporter avseende samma person eller fretag. I tre organisatoriska steg sorterar Finanspolisen fram de penningtvttsrapporter som utreds djupare och kan komma att leda till underrttelseuppslag och drmed g vidare till olika mottagande myndigheter.

56

Br rapport 2011:4

De tre stegen r: 1. Desk 2. Beredning 3. Handlggning.

Desken
Finanspolisens desk bemannas av civilanstllda administratrer som utfr den frsta filtreringen av de penningtvttsrapporter och andra handlingar som kommer in till Finanspolisen. De tar del av och registrerar all inkommande information. Frutom mngden penningtvttsrapporter kommer ven rapporter in om misstnkt terroristfinansiering. Till detta finns ett inflde av underrttelser och information som kan fungera som kompletterade uppgifter i rendena. Underrttelseuppslagen lmnas till Finanspolisen av polispersonal som har information eller iakttagelser som kan vara av relevans fr penningtvttsutredningarna. Uppgifter kan ven komma frn andra myndigheter, till exempel Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Finanspolisen fr ocks frfrgningar eller begran om bitrde frn andra myndigheter i Sverige eller utomlands. Det kan variera frn att underska om en person frekommer i penningtvttsregistret till att Finanspolisens bitrde efterfrgas under lngre tid fr att till exempel sl ut en specifik kriminell organisation. Enklare frfrgningar handlggs av desken. I annat fall skickas de vidare till beredningen fr bedmning. De renden som desken bedmer vara vrda att arbeta vidare med gr till nsta steg, beredningen. Om personen eller fretaget som penningtvttsrapporten gller redan ingr i ett rende som handlggs kan desken hoppa ver beredningen och lgga rendet direkt p den aktuella handlggaren.
Ett underrttelseuppslag r information om misstnkta brott eller brottslingar som dokumenteras p en srskild blankett. Underrttelseuppslaget frmedlas till underrttelseenheter p de myndigheter som bedms kunna vara intresserade av informationen. Informationen i underrttelseuppslaget kan analyseras tillsammans med kompletterande information och anvndas som underlag fr operativa tgrder.

Beredningen
Beredningen bestr av tre penningtvttshandlggare och en gruppledare som varje morgon gr igenom de frn desken inkomna rendena. Antalet renden varierar, men det handlar om ett tjugotal om dagen. Beredningens huvudsakliga uppgift r att prioritera och frdela rendena p sig sjlva och sina kollegor efter vissa huvudinriktningar. Se mera nedan.

Handlggning
De renden som gr vidare frn beredningen undersks av handlggningen. ven penningtvttshandlggaren gr en bedmning om det r vrt att g vidare med rendet eller om det br lggas 57

Br rapport 2011:4

till handlingarna (ad acta). Som en fljd av att rendet redan har passerat bde desk och beredning r det dock en ganska frdigserverad produkt penningtvttshandlggarna fr. Intervjuerna visar att det drfr gr ganska snabbt fr dem att gra en ytterligare bedmning av om det r vrt att arbeta vidare med rendet. Som beskrevs i tidigare avsnitt r rapporteringssystemet ett relativt trubbigt verktyg, och det finns en tendens till att det snarare r ovanliga n misstnkta transaktioner som anmls. Nr ett rende vl har ntt fram till penningtvttshandlggarna r det deras uppgift att frska identifiera eventuell underliggande brottslighet. Intervjuerna och aktstudien visar emellertid att detta inte alltid r s enkelt. Vr underskning visar att mjligheten att lyckas r strst om transaktionerna fljer ett vlbekant mnster och om det finns ngon registerinformation om den rapporterade personen, exempelvis tidigare brottsmisstankar eller lagfringar, som kan ge en ledtrd om vilken brottstyp personen kan tnkas gna sig t. ven andra polisregister kan vara en viktig informationsklla. En frsta tgrd som penningtvttshandlggarna vidtar brukar vara att begra in kompletterande kontoutdrag samt underlag fr de transaktioner som bedms vara intressanta. Det handlar om att lgga pussel, och en penningtvttsrapport utgr endast en av pusselbitarna. Ju fler rapporterade misstnkta transaktioner i kombination med kompletterande registerinformation, desto bttre frutsttningar fr penningtvttshandlggarna att bilda sig en uppfattning om vilken typ av kriminell verksamhet som transaktionerna r kopplade till. Det r intressant om man redan har en rapport frn en annan verksamhetsutvare p den person som rapporteras. Lgg sen en fastighetsmklares rapport p det och en ldre rapport frn ett vxlingskontor. D brjar man se ett mnster och frstr att det r en person som rr sig med mycket kontanter. D mste man ta reda p vad det r fr ngot.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Med hjlp av dessa uppgifter frsker handlggarna bygga upp en misstanke och f ett tillrckligt underlag fr att formulera ett underrttelseuppslag, som r ngot av Finanspolisens viktigaste produkt. Under 2009 tog Finanspolisen fram 1 180 underrttelseuppslag (Finanspolisen 2010). Underrttelseuppslag kan liknas vid en produkt av vissa penningtvttsrapporter tillsammans med registerinformation, annan inhmtad information, som kontoutdrag samt analysarbete. I ett senare avsnitt beskrivs hur Finanspolisens underrttelseuppslag skickas vidare till andra myndigheters underrttelsetjnster och brottsutredningar. renden kan ocks g t andra hllet, dr initiativet kommer frn 58

Br rapport 2011:4

Ekobrottsmyndigheten, Skattebrottsenheter, Tullverket, polismyndigheter eller regionala underrttelsecentra. Som nyss nmnts kan de stlla en frfrgan till Finanspolisen och exempelvis ge in en lista ver personer eller bolag som de vill ha kontrollerade i penningtvttsregistret. Penningtvttshandlggarna gr sedan en skning, och om ngon av personerna har blivit penningtvttsrapporterade, har Finanspolisen rtt att begra in dessa personers bankuppgifter. Med hjlp av den information som finns i penningtvttsregistret och de begrda bankuppgifterna kan sedan penningtvttshandlggaren hjlpa bestllaren att arbeta upp ett rende. P detta stts anvnds penningtvttsregistret som en databas, och ett nytt rende skapas genom en impuls frn de samverkande myndigheterna och inte genom den ursprungliga penningtvttsrapporten. I det fljande undersks nrmare vad som hnder med penningtvttsrapporter och frfrgningar inom Finanspolisen och vilka mekanismer som frklarar vad som skickas vidare.

P vilket stt pverkar regleringar vilken brottslighet Finanspolisen fngar upp?

Det hnger p mngden rapporter
Verksamhetsutvarnas skyldighet enligt lag att rapportera misstnkta transaktioner resulterar i ett tiotusental penningtvttsrapporter till Finanspolisen om ret. Det kan drfr ligga nra till hands att dra slutsatsen att rapporteringssystemets trl r fr finmaskig och drmed resulterar i ett fr stort informationsinflde till Finanspolisen (jfr Harvey 2004, Gelemerova 2009). Det krvs dock en stor informationsmngd fr att Finanspolisen ska kunna gra skningar och se eventuella mnster. Intervjuerna och aktstudien visar att tidigare penningtvttsrapporter r en viktig klla fr att sortera fram misstnkta transaktioner. Ju fler rapporter, desto bttre r frutsttningarna fr att f fram indikationer p brott. Ett omfattande penningtvttsregister r dessutom en frutsttning fr att kunna besvara andra myndigheters frfrgningar och begran om bitrden. Om en person r rapporterad fr misstnkt penningtvtt har Finanspolisen enligt lag rtt att begra in kompletterande finansiell information frn verksamhetsutvarna, till exempel kontoutdrag. Det finns ett behov av fler rapporter fr att man ska kunna se flden hit och dit. Det finns ett stort mrkertal och vi kan inte flja pengarna i dag i den mn vi kanske vill. Sen r resurser en annan sak, men d fr man skapa frutsttningar. Om man skulle f ett strre antal rapporter kanske man skulle organi59

Br rapport 2011:4

sera sig p ett annat stt. Men nu r det som det r och vi har gjort det som vi tror r bst just nu. Om vi skulle f in mer rapporter s skulle vi se mer, men vi skulle kanske inte kunna jobba med mer. Informationen skulle i alla fall finnas dr och ju fler som blir rapporterade, desto fler uppgifter skulle vi kunna hmta frn olika personer.
Intervjuperson frn Finanspolisen
Faktor som pverkar selektionen Ett stort informationsinflde till Finanspolisen r en frutsttning fr att de ska kunna ta fram relevanta underrttelseuppslag. Konsekvens Ett kat inflde av rapporter leder sannolikt inte till fler renden hos Finanspolisen. Dremot innebr den kade informationsmngden i penningtvttsregistret att det blir lttare att se eventuella mnster och f fram indikationer p brott.

Internationella verenskommelser
Finanspolisen fr frfrgningar frn internationella myndigheter och organ som vill ta del av viss information. En del av de internationella frfrgningarna mste, enligt verenskommelser med andra lnder, prioriteras i frhllande till andra inkomna renden. Det gller frfrgningar inom ramen fr datantverket FIU. net och Egmont-samarbetet. Det sistnmnda r ett internationellt samarbetsorgan fr olika lnders Financial Intelligence Units (FIU) med syfte att skapa direkta kontakter mellan enheterna fr att utbyta operativ information. Finanspolisen r Sveriges FIU. Mnga internationella frfrgningar kommer ocks frn andra lnders Assets Recovery Offices (ARO) som r nationella enheter som utbyter information om frgor kopplade till tillgngsinriktad brottsbekmpning. Under 2009 bitrdde Finanspolisen i totalt 272 internationella renden (Finanspolisen 2010). 160 av dessa frfrgningar omfattades av Egmont-samarbetet.

Sveriges Assets Recovery Office utgrs av Brottsutbytesenheten p Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen.

Transaktioner och personer viktiga ingngsdata fr Finanspolisen

Typologier och erfarenhet styr filtreringen
Nr en penningtvttsrapport kommer in gr desken en inledande skning i penningtvttsregistret fr att ta reda p om den rapporterade fysiska eller juridiska personen frekommer i registret se-

60

Br rapport 2011:4

dan tidigare. Om s r fallet gr desken en bedmning om de nya uppgifterna ska tillfogas det befintliga rendet eller om rapporten ska registreras som ett nytt rende. Om personen inte frekommer tidigare skapas ett nytt rende. Nr rapporten registrerats gr desken en grundlggande registerkontroll genom slagningar i olika tillgngliga polisregister. Till sin hjlp har desken tillgng till ett dokument som innehller vissa typologier. Dessa kan anvndas fr att vara vgledande i selektionsprocessen(RPS 2010). Det rcker med att en av de upprknade typologierna i dokumentet uppfylls fr att den rapporterade transaktionen ska vara kvalificerad och slussas vidare till beredningen. Det stora infldet av rapporter leder till att administratrerna r tvungna att prioritera eftersom de inte har mjlighet att lgga mycket tid p varje rapport. Bde desken och beredningen arbetar p detta stt, enligt intervjupersonerna. Det beskrivs p fljande illustrativa stt av en intervjuperson p Finanspolisen: Det blir mer p magknsla, att oj, det hr mste ngon titta p. Mycket av det som kommer in r ju konstigt, s det krvs att det framstr som mycket konstigt fr att vi ska knna att det hr mste vi g igenom. Annars faller ju tanken med att man ska ha ett filter med desk och beredning som gr igenom handlingarna fre handlggarna. Vi ska ju frska f hgre kvalitet p de renden som gr vidare.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Faktorer som vgs in i bedmningen, frutom registerinformationen, r om den rapporterade personen r aktuell i ngot annat rende eller om det finns specifika egenskaper i den rapporterade transaktionen, till exempel ett knt tillvgagngsstt eller avvikande beteende. Som tidigare nmnts lggs de renden som inte gr vidare till handlingarna (ad acta), men de kan aktiveras igen vid behov. Flera intervjupersoner lyfter fram att det r en svr balansgng. En intervjuperson frklarar: De flesta ad acta-lggningarna sker p desken. Infldet r ju jttestort s det r en grovgallring. Sen om man gallrar bort fr mycket eller fr lite, det r svrt att svara p. Det r drfr man vill hitta rtt och det r ju det som r svrt.
Intervjuperson frn Finanspolisen

61

Br rapport 2011:4 Faktor som pverkar selektionen Det stora infldet av penningtvttsrapporter gr att desken och beredningen mste vlja ut vilka renden som br granskas ytterligare. Detta grs med hjlp av typologier, registerkrningar och tidigare erfarenheter hos bedmaren. Konsekvenser Individer som inte frekommer i ngra polisira register riskerar att selekteras bort. Oknda penningtvttsmetoder som inte ingr i typologierna riskerar att selekteras bort.

Bankernas rapporter gr alltid vidare till beredningen

Penningtvttsrapporter frn banker passerar bara desken och gr alltid vidare till beredningen. Det kar sannolikheten fr att bankernas penningtvttsrapporter leder till underrttelseuppslag. Sklet till att bankerna befinner sig i en klass fr sig bland de rapporteringsskyldiga r att Finanspolisen anser att deras penningtvttsrapporter hller en hgre kvalitet n andras. Det beror delvis p att bankerna knner sina kunder ver tid, men en avgrande frklaring r att deras rapporter passerat olika filter redan p banken. Som framgick av fregende avsnitt kopplar det aktuella bankkontoret in bankens skerhetsavdelning fr att f hjlp med att vrdera misstnkta transaktioner. Skerhetsavdelningen bedmer sedan om en penningtvttsrapport ska upprttas.
Faktor som pverkar selektionen Finanspolisen anser att bankernas penningtvttsrapporter hller en hgre kvalitet n andra verksamheters, och de gr drfr alltid vidare till beredningen. Konsekvens Bankernas penningtvttsrapporter leder med strre sannolikhet till underrttelseuppslag.

Omgivningens prioriteringar och resursbrist styr Finanspolisen

Rikskriminalpolisen och andra prioriterar
Enligt intervjupersonerna r Finanspolisens organisation och arbetsstt anpassat efter det rdande resurslget.14 Ett av Finanspolisens interna dokument beskriver syftet med organisationsstrukturen p fljande stt:
14

Detta kapitel beskriver organisationen och arbetssttet som det sg ut nr studien genomfrdes.

62

Br rapport 2011:4

Syftet med arbetet r att f till en organisation som effektivt prioriterar, sorterar och p annat stt bedmer infldet s att Finanspolisen arbetar med rtt renden enligt Rikskriminalpolisens huvudinriktningar och andra prioriteringar ssom aktionsgrupper och RUC-projekt [Regionala underrttelsecentra]. Vi ska frska minska administrationen fr varje handlggare, som d kan lgga mer kraft i det operativa arbetet. Huvudfrgan handlar om prioritering och frdelning av renden.
Finanspolisen 2010, s. 1. PM. Sammanstllning av beredningsgruppens arbete

Som framgr av citatet r bland annat Rikskriminalpolisens huvudinriktningar vgledande i Finanspolisens arbete. r 2009, nr datainsamlingen genomfrdes, var dessa: Gng

Organiserade kriminella som utnyttjar etablerat vldskapital och som begr grova brott, inte minst utpressning och systemhotande brottslighet. sterled - Kriminella grupperingar och ntverk med knytningar till de steuropeiska lnderna inklusive Ryssland med inriktning p bland annat narkotikahandel. Balkan - Kriminella grupperingar och ntverk som kommer frn Balkanomrdet och som bedriver grov varusmuggling, begr grova narkotikabrott och vapenbrott. Vsterled - Kriminella grupperingar inom narkotikahandel med koppling till Sydamerika, Vsteuropa och Vstafrika. Mnniskosmuggling - Fokus p Mellanstern och mnniskohandel, frmst fr sexuella ndaml.
Rikskriminalpolisen 2009

Fr samtliga dessa omrden, frutom mnniskosmuggling, finns srskilt utsedda penningtvttshandlggare. Mnga gnger r det dock inte ltt att avgra till vilket omrde ett rende hr och fljaktligen vilken handlggare som r lmpligast. Beredningens bedmning baseras i regel p tillvgagngsstt och den rapporterade personens historik. Bland annat har Rikskriminalpolisen srskilda underskningsregister (SUR) fr varje huvudinriktning, och beredningen gr skningar i dessa. Det kan ocks frekomma att ett rende tillhr flera olika huvudinriktningar. Nr detta intrffar fr handlggare fr respektive inriktning i tur och ordning granska rendet och bedma om det r ngot fr dem.

63

Br rapport 2011:4

Vid sidan av Rikskriminalpolisens huvudinriktningar prioriteras dessutom terroristrelaterade renden, arbeten inom srskilda projekt och aktionsgrupper samt renden frn Regionala underrttelsecentra. Till detta kommer intresselistor frn bland annat Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ver vissa fretag och individer. Som tidigare nmnts prioriteras ocks vissa internationella frfrgningar. I Finanspolisens interna dokument nmns ven andra vrdeskapande indikationer som en prioritering. Ngon nrmare beskrivning av vad detta innebr finns inte men en tolkning r att uttrycket r en ventil som skapar visst utrymme fr att kunna prioritera renden som inte omfattas av de specifika prioriteringarna, men som bedms viktiga att prioritera fr stunden.
Faktorer som pverkar selektionen Finanspolisen prioriterar enligt Rikskriminalpolisens huvudinriktningar, terroristrelaterade renden, internationella frfrgningar, arbeten inom srskilda projekt och aktionsgrupper samt renden inom regionala underrttelsecentra. Till detta kommer intresselistor ver vissa fretag och individer frn bland annat Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Konsekvens Frutom de individer och fretag som nmns i de mottagande myndigheternas intresselistor och frfrgningar vger Rikskriminalpolisens prioriteringar tungt nr det avgrs vilka renden som Finanspolisen skriver underrttelseuppslag p. De mottagande myndigheterna har drfr ett begrnsat inflytande p vilka typer av renden som resulterar i underrttelseuppslag.

Till fljd av att skattebrott inte har ngon hg prioritet hos Finanspolisen lper skattebrottsrenden utan ngon koppling till Finanspolisens prioriteringar stor risk att falla bort. Skatteverket har lst detta genom att ha en underrttelsehandlggare p plats hos Finanspolisen varje vecka. Denna person gr igenom renden som inte prioriteras av Finanspolisen, men som Finanspolisens beredning bedmt kan vara intressanta fr Skatteverket. Jag tror att det r vldigt viktigt fr Finanspolisen att informationen inte blir liggande. Fr d r den ju vrdels. Man kan samla ihop hur mycket som helst, men om man inte kan delge, d jobbar man i tomma luften.
Intervjuperson frn Skatteverket

Ungefr hlften av de renden som Finanspolisens beredning valt ut till Skattebrottsenhetens handlggare resulterar i ett underrttelseuppslag. Dessa skickas till Skatteverkets skattebrottsenhet och Ekobrottsmyndigheten. 64

Br rapport 2011:4

Att endast ungefr hlften av rendena resulterar i underrttelseuppslag beror, enligt intervjuerna, inte p att det endast r dessa renden som r intressanta utan terigen handlar det om prioriteringar. I Skatteverkets fall baseras urvalet ofta p att man bedmer att det finns en framgngspotential i rendet, att det handlar om betydande belopp och att det finns ett identifierat bolag inblandat. De renden som lggs t sidan r de som anses vara minst relevanta och dr det inte finns s mnga uppgifter, exempelvis om det endast rr sig om ngon enstaka penningtvttsrapport.
Faktor som pverkar selektionen Skattebrottsenheten har en egen handlggare p plats hos Finanspolisen som identifierar skatterenden. Konsekvenser Skatteverket, och i frlngningen Ekobrottsmyndigheten, drar stor nytta av penningtvttsrapporterna. Andra mottagare riskerar att inte f lika mycket information p de omrden dr deras behov inte verensstmmer med Finanspolisens prioriteringar.

Grov organiserad brottslighet behver inte innebra grova brott

Till fljd av att Rikskriminalpolisens huvudinriktningar i stor utstrckning styr Finanspolisens prioriteringar hamnar fokus p det som benmns grov organiserad brottslighet eller GOB. Det innebr emellertid inte att det alltid r srskilt allvarliga brott som prioriteras, utan arbetet mot organiserad brottslighet r i hg grad inriktat mot specifika individer. En intervjuperson frklarar att man inte bara kan utesluta vissa typer av brott nr det gller targets utan man tar alla typer av brott som kan leda till framgng. Fljaktligen gr penningtvttsrenden som avser mindre allvarliga brott vidare i kedjan endast om det handlar om en prioriterad individ. ven sm brott r ju brott. Och vi vet ju egentligen inte hur stort det r frrn vi brjar lyfta p stenarna. Jag tror att vi missar mycket dr. Men terigen, det handlar om resurser.
Intervjuperson frn Finanspolisen

En tidigare underskning visar ocks att tskilliga av de brott som targets lagfrts fr inte r srskilt allvarliga (Br 2009:19).

65

Br rapport 2011:4 Faktor som pverkar selektionen Target-personer prioriteras oavsett vad det handlar om fr typ av brottslighet. Konsekvens Penningtvttsrenden som avser mindre allvarliga brott gr endast vidare i kedjan om det handlar om en prioriterad individ.

Alcatrazlistan r en nationell lista ver personer som r aktiva inom organiserad brottslighet och som prioriteras av brottsbekmpande myndigheter. I Sverige finns tta regionala underrttelsecentra dr flera olika myndigheter samverkar i underrttelsesyfte. De regionala underrttelsecentren r en del av organisationen i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet.

Av de nationella frfrgningarna till Finanspolisen har Alcatrazmarkerade personer och frfrgningar frn Regionala underrttelsecentra och aktionsgrupper hgst prioritet. Under 2009 genomfrde Finanspolisen totalt 242 nationella bitrden (Finanspolisen 2010). Den strsta andelen av dessa gller Regionala underrttelsecentra. Finanspolisen har en handlggare kopplad till vart och ett av de tta Regionala underrttelsecentren och deltar vid en del av deras mten. Finanspolisens engagemang omfattar att delta i operativa insatser, samverka med andra myndigheter samt inhmta och omstta relevant underrttelseinformation. Arbetet med de regionala underrttelsecentren r tidskrvande och tar en stor andel av Finanspolisens resurser i ansprk.

Antaganden om vad mottagarna vill ha

I bde beredningen och hos penningtvttshandlggarna grs antaganden om vad de mottagande myndigheterna r intresserade av. Grundinstllningen hos intervjupersonerna r att eftersom det inte finns tillrckliga resurser fr att utreda samtliga renden, varken p Finanspolisen eller hos mottagande myndigheter, gller det att vlja ut de renden dr mjligheten fr att de leder till ngon tgrd lngre fram i rttskedjan r strst. Det r ofta svrt fr penningtvttshandlggarna att p frhand bedma vilka underrttelseuppslag som kommer att leda till ngon tgrd hos mottagaren och vilka som inte kommer att gra det. Det som blir avgrande i valet av mottagare r vilka som tros vilja ha informationen. Pgende utredningar eller att en person redan frekommer i vissa underrttelseverksamheters srskilda underskningsregister r, enligt flera intervjupersoner, tydliga indikationer p att ett underrttelseuppslag kan komma till nytta. Penningtvttshandlggarna utnyttjar ven sina ntverk och anvnder bde telefon och mejl fr att vara uppdaterade p vad de olika myndigheterna arbetar med fr nrvarande och vad de kan tnkas vara intresserade av. Ngra intervjupersoner var av uppfattningen att det finns en risk fr att verbelasta systemet om fel renden gr vidare.

66

Br rapport 2011:4

Om rendet inte r prioriterat och efterfrgat skapar det bara ett brus och jobb fr ngon annan att ta hand om.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Det r penningtvttshandlggaren som fattar beslut om till vilka myndigheter ett underrttelseuppslag ska skickas. Avgrande faktorer r, enligt flera intervjupersoner, vilka personer eller bolag rapporten omfattar samt varifrn och till vem transaktionerna har gtt. I samband med att underrttelseuppslaget skickas ivg ser handlggaren ven till att det registreras i kriminalunderrttelseregistret och eventuella relevanta srskilda underskningsregister hos Rikskriminalpolisen. Mnga intervjupersoner lyfter fram att en risk med prioriteringarna r att renden av en viss karaktr faller mellan stolarna och systematiskt sllas bort. Nr man prioriterar riskerar man att tappa bort saker och ting, men vad ska man gra? Prioritering r det enda vi kan gra och man r inte hundraprocentig. Genom att prioritera har vi i alla fall inriktat oss p det som vi vet att ngon efterfrgar. Resurserna kommer ju nd inte rcka till [] det kommer alltid att finnas en strre efterfrgan n resurser. S r det ju.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Av intervjuerna framgr ocks att Finanspolisen riktar in sig p kvalitet i stllet fr kvantitet. Flera intervjupersoner argumenterar fr att Finanspolisen skulle kunna lta fler renden g vidare om de fick utkade resurser. En konsekvens av detta skulle emellertid bli att trycket kade p myndigheterna i de efterliggande stegen. En del av intervjupersonerna p Finanspolisen var av uppfattningen att mottagarna knappast kan ta emot fler renden. Nr det handlar om renden som byggs upp som en fljd av inkomna penningtvttsrapporter r det relativt ovanligt att penningtvttshandlggarna fr ngon terrapportering p ett skickat underrttelseuppslag. Till fljd av detta vet de sllan om uppgiften haft ngon avgrande betydelse eller inte. Mot bakgrund av vad som nyss nmndes, att penningtvttshandlggarna till viss del baserar sina val p antaganden om vad mottagarna vill ha, fr avsaknaden av tillrcklig terrapportering frn mottagarna betraktas som problematisk. Dremot har handlggarna en bttre verblick av resultatet i de fall de agerar bitrden till specifika projekt, inte minst till fljd av att det ofta finns en pgende frunderskning. ven om penningtvttshandlggaren fr besked om vilka tgrder som vidtagits r det emellertid svrt att bedma vilket inflytande det specifika underrttelseuppslaget har haft. En intervjuperson frklarar:

67

Br rapport 2011:4

Underrttelseverksamhet r otacksamt p det sttet. Det r svrt att peka p vilken avgrande faktor det var som jag bidrog med fr att det skulle bli ngonting.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Vilka faktorer hos Finanspolisen frklarar vilka renden de vljer att arbeta med?
F experthandlggare gr systemet srbart
P samma stt som desken har beredningen mjlighet att lgga de renden som de inte anser vara relevanta till handlingarna (ad acta). Beredningen kan emellertid ven lgga renden ad acta till fljd av resursbrist. Det intrffar nr det dyker upp renden som anses vara intressanta samtidigt som det inte finns tillrckliga resurser fr att g vidare med dem. Det kan till exempel handla om ett srskilt stort inflde av renden eller att det fr tillfllet inte finns tillrckligt med personal p plats till fljd av semestrar, andra ledigheter eller olika uppdrag. Det som gr systemet srskilt srbart r att penningtvttshandlggarna har specifikt tilldelade ansvarsomrden. Det innebr att renden riskerar att lggas ad acta till fljd av resursbrist om den handlggare som ansvarar fr det omrde som rendet r kopplat till inte r p plats. Det r ingen id att lgga ut en massa renden p personal som r borta p tv veckors semester s att de har 2030 renden som vntar. Fr de fr nya direkt nr de kommer. r man d specialist p ett omrde och r borta 23 veckor, d lggs sdana renden p resursbrist.
Intervjuperson frn Finanspolisen

ven penningtvttshandlggarna kan lgga ett rende ad acta till fljd av resursbrist. Om arbetsbelastningen r hg vljs bara de allra intressantaste och mest uppenbara rendena ut. En del av de intervjuade penningtvttshandlggarna uttrycker en frustration ver att tvingas lgga intressanta renden t sidan till fljd av resursbrist. Andra penningtvttshandlggare verkar ha accepterat att det r s arbetssituationen ser ut. Underrttelser r ingen sanning. Det r ngot som man ska arbeta vidare med. Vi kan inte gra fullstndiga utredningar hr fr d skulle vi fastna i varenda papper som kom in. Det 68

Br rapport 2011:4

r det som r problemet, men nd vr lycka! Att ha mjlighet att hlla nsan ver vattenytan och utreda det vi kan och lgga resten p resursbrist eller ad acta. Allting gr att lyfta upp igen av det som vi lgger undan. Vi har ju inte ngon tidspress som man har i en frunderskning, med anhllningstider och vissa formalia. Vi gr aldrig ngra husrannsakningar eller har telefonavlyssningar i underrttelseverksamheten, utan det gr man sedan i frunderskningen. Vi har en viss frihet att lgga undan det vi inte hinner med, ven om det r beklagligt att vi mste lgga s mycket t sidan. Vissa renden tar mer tid n andra.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Fr att inte relevant information ska fastna hos Finanspolisen tilllmpar en del penningtvttshandlggare en kompromisslsning dr de i vissa fall, i stllet fr att lgga rendet ad acta, skriver ett frenklat underrttelseuppslag utan att lgga ner tid p att frdjupa sig i rendet. P det sttet blir de mottagande myndigheterna i alla fall uppmrksammade p att informationen har kommit in till Finanspolisen, och om det finns intresse fr rendet kan myndigheten sledes vnda sig till Finanspolisen med en frfrgan. Ett rende markerat ad acta resursbrist kan dock bli aktivt igen om en handlggare fr tid att arbeta med det. Om utrymme finns kan handlggaren ven frska bygga upp ett rende som kanske inte har en lika tydlig brottsmisstanke vid frsta anblicken. I praktiken r det dock ovanligt. Intervjuerna visar att handlggarna har fullt upp med att hinna med de nya renden som kommer in, och det uppstr i princip aldrig en lucka som gr att de kan beta av resursbristrenden. Som tidigare nmnts r den vanligaste orsaken till att ett rende blir aktivt igen att det kommer in ny information i rendet, till exempel en ny penningtvttsrapport. D brjar bedmningsprocessen p nytt.
Faktorer som pverkar selektionen Penningtvttshandlggarna har tilldelade ansvarsomrden. P grund av det hga infldet av renden riskerar renden att lggas ad acta till fljd av resursbrist om den handlggare som ansvarar fr det omrde som rendet r kopplat till inte r p plats. Handlggarna har fullt upp med att hinna med de nya renden som kommer in, och i princip uppstr det aldrig ngon lucka som gr att de kan beta av resursbristrenden. Konsekvens Systemet r srbart och relevanta renden riskerar att inte hanteras om det uppstr personalbrist.

69

Br rapport 2011:4

Spren frn brottsupplggen frklarar vad som upptcks

Transaktionernas karaktr pekar ut olika brottstyper
Aktgenomgngen och intervjuerna talar fr att det kan vara svrt fr Finanspolisens handlggare att utifrn den givna informationen i form av aktuella och tidigare penningtvttsrapporter, registerinformation och kompletterande uppgifter vara skra p vad det r frga om fr brott. Underrttelsearbete handlar ocks i stor utstrckning om att peka ut en riktning fr ett potentiellt underliggande brott. Flera intervjupersoner frklarar att det r enklast att identifiera brott med ett karakteristiskt tillvgagngsstt fr transaktionerna. Exempelvis kan postvxelkp och upprepade kontantuttag frn vxelkontor frn ett fretag inom byggbranschen vara tecken p svart arbetskraft. En av de vanligast identifierade brottstyperna r ocks skattebrott. Andra brottstyper som r relativt enkla att identifiera utifrn transaktionernas karaktr r narkotikahandel p Internet och bedrgerier. Bedrgerierna varierar frn storskaliga brott med manipulerade kortterminaler till enskilda Internetbedrgerier. Enligt intervjupersoner r en vanlig form av bedrgerier de som sker p kp- och sljsajter p Internet. Vanligtvis identifierar Finanspolisen dessa genom transaktionsmnstret p kontoutdragen. Karakteristiskt fr dessa bedrgerier r att det kommer inbetalningar frn mnga olika insttare, samtidigt som kontot regelbundet tms. Mnga gnger avsljar ven referenstexten p kontoutdraget att transaktionen handlat om varukp. Nr Finanspolisen identifierar ett bedrgeri r ett vanligt frfarande att man gr en snabb kontroll fr att se om den penningtvttsrapporterade personen redan r polisanmld fr bedrgeri, det vill sga om det finns ett ppet bedrgerirende. Om s r fallet, och det inte finns ngon kompletterande information som utredarna i frunderskningen kan ha nytta av, saknas anledning att kontakta dem, och rendet lggs ad acta. Enligt en intervjuperson upptcker Finanspolisen ett mycket stort antal transaktioner kopplade till bedrgerier med s kallade Nigeriabrev, men det r inga renden de normalt arbetar med utan dessa lggs ad acta. I dessa fall, framhller intervjupersonen, finns redan ett brottsoffer och brottet kommer polisen till knna om en brottsanmlan grs. Dessutom anses det vara svrt att utreda brotten eftersom grningspersonerna finns utomlands. En sannolik frklaring till att skattebrott, bedrgerier samt narkotikahandel p Internet r enkla r sammanfattningsvis att de fljer ett vlknt transaktionsmnster till skillnad frn andra

Nigeriabrev r en samlingsbeteckning fr en form av bedrgeri som vanligtvis sker via brev, fax eller e-post, dr brottsoffret luras att stta in pengar p ett konto i tron att det i frlngningen kommer leda till att personen erhller ett strre belopp.

70

Br rapport 2011:4

brottstyper dr det kanske handlar om enstaka transaktioner. En intervjuperson frklarar: Jag har svrt att se att vi skulle kunna hitta rnpengar som flyter omkring och sga att det kommer frn ett bankrn. Jag skulle ha svrt att hitta det, om det inte r en knd rnare som kommer in och stter in pengar direkt efter ett rn, men hur ofta ser man det? Det tror jag r svrt. Man kanske kan se att vissa fretag, vissa vxlingsfretag och snt, tar hand om pengar som man tror kommer frn brott genom att de har onormalt mycket vxlingar eller insttningar. Men det r inget vi kan se pappersvgen, genom kontoutdrag.
Intervjuperson frn Finanspolisen
Faktor som pverkar selektionen Det r svrt fr penningtvttshandlggarna att identifiera det underliggande brottet utifrn den givna informationen i form av aktuella och tidigare penningtvttsrapporter, registerinformation och kompletterande uppgifter. Det r enklast att identifiera underliggande brott nr transaktion-erna fljer ett vlknt mnster. Konsekvens Ett av de enklaste brotten att identifiera r skattebrott. Andra brottstyper som r relativt enkla att identifiera r narkotikahandel p Internet och bedrgerier p Internet.

Vissa brottstyper r dock svra att identifiera ven om det finns ett transaktionsmnster, till exempel narkotikabrottslighet och mnniskohandel. Dessa brottstyper fngas upp av rapporteringssystemet i viss utstrckning, men det kan vara svrt att identifiera det underliggande brottet. En indikator fr narkotikabrott kan vara att pengar skickas till typiska exportlnder fr narkotika. Nr penningtvttshandlggaren lyckas identifiera sdan bakomliggande brottslighet baseras bedmningen ofta p registerinformation som att personen tidigare r lagfrd eller misstnkt fr narkotikabrott eller mnniskohandel. Det kan ocks vara underrttelseinformation eller att en polismyndighet som driver en narkotikaeller traffickingutredning mot en person frgar Finanspolisen om den aktuella personen frekommer i penningtvttsregistret.
Faktorer som pverkar selektionen Nr brottstyper som inte har ett vlknt transaktionsmnster identifieras baseras bedmningen ofta p polisir registerinformation eller att en polismyndighet stller en frga till Finanspolisen om en person frekommer i penningtvttsregistret. Konsekvens Personer som redan r knda av polisen selekteras fram.

71

Br rapport 2011:4

Mot bakgrund av att penningtvttssystemet i hg grad fngar upp ekonomisk brottslighet framstr Finanspolisens nyss nmnda prioriteringar med betoning p organiserad brottslighet inte alltid som relevanta. Egentligen borde prioriteringarna bestmmas utifrn ett vidare myndighetsperspektiv och brottsperspektiv. Br tar upp denna diskussion senare i det avslutande kapitlet med vervganden och frslag.

Nya tillvgagngsstt slinker igenom

Vilka brott missar Finanspolisen? De flesta av intervjupersonerna r vertygade om att Finanspolisen missar vissa brottstyper och penningtvttsmetoder. Strst mjlighet att slinka igenom kontrollsystemet har nya tillvgagngsstt. Som nyss beskrevs arbetar penningtvttshandlggarna mnga gnger med ett ganska tunt material och det kan vara svrt fr dem att dra ngra skra slutsatser om underliggande brottslighet. Bedmningarna baseras relativt ofta p handlggarnas tidigare erfarenheter och bakgrundskunskap. Man har lrt sig att knna igen vissa indikatorer och mnster och vilka brottstyper de kan vara kopplade till. De kriminella utvecklar och anpassar sig emellertid hela tiden efter rttsvsendets insatser, och det r omjligt att fnga upp alla nya trender. En intervjuperson illustrerade detta p fljande stt: Det finns s mycket information som man inte hinner grva i. Vi str mitt i en fors och frsker fnga de strsta laxarna. Men vi r medvetna om att det r mycket som gr frbi som vi helst skulle vilja jobba mer med. Jag vet inte, men risken r att vi tar de lttaste laxarna, de som simmar lngsammast.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Penningtvttshandlggarnas gon ser det som de r trnade att se, och tidigare erfarenheter spelar fljaktligen en stor roll fr vad som upptcks och prioriteras. Samtidigt betonar intervjupersonerna att arbetsbelastningen r hg, vilket krver aktiva val av vilka renden de ska grva djupare i och vilka som kan lggas t sidan. Under sdana omstndigheter r det inte svrt att frst att penningtvttshandlggarna prioriterar den typ av renden som de r bekanta med sedan tidigare och dr de har en uppfattning om vad de kan komma att hitta. Det finns inte tillrckligt med tid att ge sig ut p oknd mark och underska omrden om de r oskra p om det kommer att ge ngonting. ven om en sdan selektionsmekanism sannolikt innebr kad effektivitet i rendehanteringen finns det samtidigt en risk fr att den leder till att man missar nya trender och tillvgagngsstt som inte fljer de redan knda mnstren.

72

Br rapport 2011:4 Faktor som pverkar selektionen Penningtvttshandlggarnas tidigare erfarenheter spelar stor roll fr vad de upptcker och prioriterar. Till fljd av hg arbetsbelastning prioriteras den typ av renden som de r bekanta med sedan tidigare och dr de har en uppfattning om vad de kan komma att hitta. Konsekvens En kad effektivitet, men samtidigt riskerar nya trender och tillvgagngsstt att frbli oupptckta.

Intervjuerna frmedlar ven en bild av att det r sllsynt att penningtvttshandlggarna har tid att stta sig ner efter ett rende och dokumentera sina lrdomar. Konsekvensen blir att nyvunna erfarenheter och kunskap i stor utstrckning endast tillfaller den enskilde penningtvttshandlggaren och inte organisationen i stort. Eftersom penningtvttshandlggarna dessutom har egna tilldelade ansvarsomrden ser de och lr sig olika saker som inte dokumenteras och kommer andra till del. En intervjuperson uttryckte sig p fljande stt: Jag r ju lite sjlvlrd. I och med att man har gjort renden s vet man ungefr vad det finns fr spr i transaktionssystemen, men jag r helt vertygad om att det finns massor som vi inte kommer t. Vi vet inte om att vi kan frga efter det.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Eftersom penningtvttshandlggarna har fullt upp med sina specifika renden saknas en bred verblick ver det samlade materialet som kommer in till Finanspolisen. Den upplevda resursbristen leder till att penningtvttshandlggarna till stor del fljer redan uppkrda hjulspr, vilkas strckning till stor del r dragna efter Rikskriminalpolisens prioriteringar. Det r ingen som gr riktiga analyser, som ger ett helikopterperspektiv p verksamheten. Fr nr vi har gjort ett rende ligger minst 20 till och vntar.
Intervjuperson frn Finanspolisen

Lite regelrtt penningtvtt i penningtvttsrapporterna

Som konstaterat r skattebrott den vanligaste brottstypen som Finanspolisen upptcker. Bilden som framtrder r med andra ord att penningtvttslagstiftningen i strre utstrckning bidrar till att hitta penningmaskering som ett led i skattebrottslighet n regelrtt penningtvtt i betydelsen att dlja pengars brottsliga ursprung. Uppfattningen om hur vanligt frekommande regelrtt penning73

Br rapport 2011:4

tvtt egentligen r varierar hos intervjupersonerna. Vissa intervjupersoner menar att det kan finnas en skillnad mellan teori och verklighet och antyder att den faktiska frekomsten av regelrtt penningtvtt i viss mn kan vara verskattad. Andra intervjupersoner menar att regelrtt penningtvtt sannolikt r vanligare n skattebrotten, men att Finanspolisen har svrt att hitta den. En indikator p att regelrtt penningtvtt frekommer, men inte upptcks, r att nr Finanspolisen aktivt inriktar sig p specifika omrden ser de tecken p att Sverige anvnds som ett transitland fr regelrtt penningtvtt. Ett terkommande tema i en majoritet av intervjuerna r att det behvs ett kat inslag av strategisk analys i Finanspolisens arbete. En uppgift skulle vara att identifiera nya tillvgagngsstt, mnster och trender som ndvndigtvis inte behver vara kopplade till Rikskriminalpolisens prioriteringar.

Finanspolisens penningtvttsregister
Prioriteringar Resursbrist Erfarenhet/kunskap Skattebrottsenhetens handlggare hos finanspolisen Nya och Brottstyper/ oknda fenomen utanfr tillvgaprioriteringar gngsstt Individer som inte frekommer i polisens register

Frgor/bitrden andra myndigheter

Formulr underrttelseuppslag
Knda och tydliga tillvgagngsstt Transaktionsmnster

Underrttelseuppslag till mottagande myndighet

Mycket ekobrott Mnga personer som redan r knda av polisen Antaganden om vad mottagarna vill ha

Penningtvttsrapporter till Finanspolisen

74

Br rapport 2011:4

Mottagande myndigheter
Fr att verksamhetsutvarnas rapporter till Finanspolisen ska komma till nytta mste informationen g vidare frn Finanspolisen till ngon mottagande myndighet fr en tgrd. Det sker dels genom att de mottagande myndigheterna skickar frfrgningar till Finanspolisen fr att f reda p om en viss fysisk eller juridisk person finns med i penningtvttsregistret, dels genom att Finanspolisen p eget initiativ tar fram underrttelseuppslag och delger relevanta mottagande myndigheter. Frfrgningarna frn de mottagande myndigheterna har berrts i tidigare kapitel. I detta kapitel fljer vi Finanspolisens underrttelseuppslag in i de mottagande myndigheterna.

Finanspolisens underrttelseuppslag
Skatteverkets skattebrottsenheter r den vanligaste mottagaren av de 163 underrttelseuppslagen frn Finanspolisen som granskats i Br:s underskning. Drefter kommer i fallande skala Ekobrottsmyndigheten och Polisens underrttelsetjnster.
Tabell 8. Andel mottagna underrttelseuppslag. Procent. n=163. Ett underrttelseuppslag kan ha flera mottagare. Skattebrottsenheter Ekobrottsmyndigheten Polisens kriminalunderrttelsetjnst Skerhetspolisen Regionala underrttelsecentrum Tullverket Polisens aktionsgrupper Nationellt underrttelsecentrum 73 % 55 % 24 % 5% 4% 3% 2% 2%

Mnga gnger delges samma underrttelseuppslag flera mottagande myndigheter eftersom de bedms ha behov av informationen. Exempelvis arbetar Skatteverkets skattebrottsenheter i hg grad 75

Br rapport 2011:4

mot samma brottslighet som Ekobrottsmyndigheten. Ett rende kan dessutom vandra mellan flera olika myndigheter och enheter innan det resulterar i en slutlig tgrd.

Skydd av kllor leder till diffusa uppslag

Den slutsats som Finanspolisen redovisar i underrttelseuppslaget r en bedmning som baseras p alla de uppgifter som finns att tillg i rendet. Den viktigaste informationen kommer som regel frn verksamhetsutvarna med utgngspunkt frn deras rapporter om misstnkta transaktioner. Eftersom Finanspolisen arbetar med underrttelseverksamhet r de mna om att skydda sina kllor. Drfr framgr ofta inte alla de uppgifter som ligger bakom slutsatsen i underrttelseuppslaget. Fljden blir att vissa intervjuade mottagare anser att underrttelseuppslagen r diffusa och uddlsa. En intervjuperson uttrycker det s hr: Vi fr allts en liten faktaruta. Problemet r att eftersom det r s himla hemligt r det s knapphndigt att det knappt gr att frst vad de menar. Jag trodde frst att det var ngot fel p min intelligens eftersom jag inte frstod ngonting, men det visade sig att vra spanare inte heller gjorde det. Man frstr inte vad som hnt.
Intervjuperson frn Ekobrottsmyndigheten
En operativ underrttelserapport r en skriftlig rapport som innehller en underrttelseanalys av enskilda individer/grupper eller bolag. De ska kunna utgra ett beslutsunderlag fr direkta operativa tgrder och ska drfr innehlla en sammanstllning av de viktigaste uppgifterna, iakttagelserna och observationerna samt rekommendationer.

Dilemmat r fljaktligen att skydda kllorna samtidigt som underrttelseuppslagen ska vara s substantiella att det r mjligt fr de mottagande myndigheterna att arbeta med dem. Flera intervjupersoner efterfrgar mer genomarbetade operativa underrttelserapporter frn Finanspolisen till skillnad mot de underrttelseuppslag de fr i dag. Jag skulle vilja ha en mycket djupare analys. Jag vill ha kontoutdragen fr de personer och bolag som det gller. Jag vill ocks att man gr ett led tillbaka och sger till banken att ni har skrivit en penningtvttsrapport om att det hr bolaget har satt in 12 miljoner kronor under en kort period. D skulle jag i analysen frn Finanspolisen vilja ha att de hr insttningarna kommer frn det hr byggbolaget som heter s och s.
Intervjuperson frn Ekobrottsmyndigheten

Av naturliga skl har underttelseuppslagen en finansiell spets, men kompletterande information bedms ocks vara vrdefull. Det kan handla om att ngon annan person fanns med i bilden, vad dialogen med kunden gett, vilka pstenden som kunden frde fram, kort sagt kontext och bakgrund. Sdan kringinformation kan ha betydelse fr att bygga upp en helhetsbild infr beslut om 76

Br rapport 2011:4

att inleda frunderskning och att anska om tvngsmedel. Samtidigt som fler och frdjupade underrttelseuppslag efterfrgas finns det en medvetenhet om att Finanspolisen inte har tillrckligt med resurser att uppfylla alla frvntningar. En intervjuperson beskriver det p fljande stt: Finanspolisen r ju inte hur mnga som helst och frvntningarna p dem r oerhrt stora. Jag vet inte om de kan leva upp till det. Om man lmnar en frfrgan frn oss eller den allmnna polisen till Finanspolisen s frvntar vi oss jtteanalyser, som att de hr pengarna kommer hrifrn, det r han som har satt in dem och de har gtt hit och dit. Om man ska gra sdana analyser tar det ett halvr. Jag vet ju sjlv hur oerhrt mycket tid det tar om man ska backa flera steg tillbaka och se varifrn pengarna kommer. Fr det r ju inte kriminellt att transferera pengar, utan man mste se vad det r fr pengar och var de ska redovisas.
Intervjuperson frn Ekobrottsmyndigheten

Skatteverkets skattebrottsenheter
De underrttelseuppslag som Finanspolisen delger Skatteverket gr till ngon av landets skattebrottsenheter. De r organisatoriskt avskilda frn Skatteverkets vriga fiskala verksamhet (RSV 2001:7). Vid skattebrottsenheterna bedrivs utredningar av frmst skatte- och bokfringsbrott. De arbetar ocks med underrttelseverksamhet, och det r denna gren inom skattebrottsenheten som tar emot och hanterar Finanspolisens underrttelseuppslag. P skattebrottsenheten vrderas den inkomna informationen och man gr en bedmning av om uppgifterna uppfyller kriterierna fr att f registreras i Skatteverkets underrttelseregister. r 2009 registrerades drygt 930 renden i Skatteverkets underrttelseregister (SKV 2010). Det finns emellertid ingen uppgift om hur mnga av dem som baserades p underrttelseuppslag frn Finanspolisen. Om det registrerade underrttelseuppslaget inte r kopplat till ett rende som redan r brottsanmlt eller freml fr skatterevision tar sjlva underrttelseanalysen fart igen. Precis som hos Finanspolisen handlar analysarbetet terigen om att lgga pussel, men denna gng frn ett skattebrottsperspektiv och med hjlp av de kompletterande uppgifter som skattebrottsenheten har tillgng till. Steget frn underrttelse till frunderskning kan i princip ta tv vgar. Det ena innebr att skattebrottsenheten kan ta fram en operativ rapport baserad p uppgifterna frn Finanspolisen och egen information. Den lmnas sedan ver till Skatteverkets fiskala del, som kan besluta om att inleda skatterevision av de berrda fretagen. Enligt intervjuerna r det ett vanligt frfarande, och ganska 77

Br rapport 2011:4

mnga revisioner har sitt ursprung i ett underrttelseuppslag frn Finanspolisen. Om revisionen leder till brottsmisstankar grs en anmlan till klagare som beslutar om huruvida en frunderskning ska inledas. klagaren kan finnas inom Ekobrottsmyndigheten eller klagarmyndigheten beroende p var i landet frunderskningen ska bedrivas. Den andra varianten r att skattebrottsenheten sjlv bearbetar rendet. Nr underrttelsematerialet r tillrckligt konkret tas en operativ rapport fram. klagare tar sedan stllning till rapporten och beslutar om huruvida en frunderskning ska inledas eller inte. r 2009 arbetade Skattebrottsenheterna fram 290 operativa rapporter, men det saknas uppgift om hur mnga av dem som baserades p underrttelseuppslag frn Finanspolisen.

Att gra verkstad leder till mnga uppslag

Som framgr av tabell 8 gr 73 procent av de granskade underrttelseuppslagen till Skatteverkets skattebrottsenheter. Det r en hg procentsats med hnsyn till att skattebrott inte r ett prioriterat omrde fr Rikskriminalpolisen och drmed inte heller fr Finanspolisen. Rimligtvis har inte majoriteten av skattebrotten koppling till Rikskriminalpolisens tidigare nmnda huvudinriktningar. Av de 119 underrttelseuppslag som Finanspolisen skickade till skattebrottsenheterna gick 24 stycken samtidigt ven till polisens kriminalunderrttelsetjnst eller Regionala underrttelsecentra, vilket antyder att dessa renden rrde Rikskriminalpolisens prioriterade huvudinriktningar. Det finns flera troliga frklaringar till varfr en majoritet av Finanspolisens underrttelseuppslag gr till Skatteverket. Som framgtt i tidigare avsnitt hade hlften av de penningtvttsrapporterade personerna som fanns med i misstankeregistret en ekobrottsprofil. Dessutom har vissa skattebrott inslag som gr dem lttare att identifiera n vissa andra brottstyper. Det gller srskilt penningmaskering. Av de 119 granskade underrttelseuppslag som Finanspolisen skickade till Skatteverket handlade 96 om penningmaskering, det vill sga transaktioner i syfte att ta ut medel frn det finansiella systemet utan att avslja pengarnas mottagare, till exempel svart arbetskraft (Br 2007:18, jfr Gold och Levi 1994).15 Det r dessa personer och transaktioner som verksamhetsutvarna i stor utstrckning upptcker och rapporterar och det utgr d ocks grunden fr en stor del av underrttelseuppslagen frn Finanspolisen till de mottagande myndigheterna. Kontrollsystemet mot penningtvtt r fljaktligen framgngsrikt nr det
15

De vriga 23 underrttelseuppslagen rrde olika mrkliga transaktionsmnster. Tv av dem misstnktes vara narkotikahandel kopplad till nringsverksamhet, tv momsbedrgerier och en misstnktes vara bedrgeri.

78

Br rapport 2011:4

gller att upptcka vissa ekobrott, och frdelningen av underrttelseuppslag r en fljd av den tidigare beskrivna selektionen. Dessutom har Skatteverket, som nmnts tidigare, en handlggare p plats hos Finanspolisen som hmtar hem en del av de renden som annars hade prioriterats bort. Skattebrottsenheterna har en egenskap som stimulerar att de fr underrttelseuppslag. Hos flera av de intervjuade handlggarna p Finanspolisen framgr att det r mer tacksamt att skicka ett underrttelseuppslag till skattebrottsenheterna n till Ekobrottsmyndigheten eftersom man upplever att skattebrottsenheterna gr verkstad av dem i strre utstrckning n Ekobrottsmyndigheten. Skatteverket, de kan ju f i princip allting. I princip r det faktiskt s. De gr ju verkstad av det. De r ju fantastiska, det har jag frsttt. De ger sig inte.
Intervjuperson frn Finanspolisen

En intervjuperson p Skattebrottsenheten menar dessutom att Ekobrottsmyndigheten grna ser att ett rende tar vgen ver Skatteverket innan det nr Ekobrottsmyndigheten. Om inte Skatteverket redan har gjort en fiskal utredning r inte Ekobrottsmyndigheten intresserad av att ha rendet. De vill att den fiskala sidan gr sin revision frst s att de har den och nr de gr upp i rtten s har de flytvst, svngrem och hngslen fr d vet de att d vinner de det hr.
Intervjuperson frn Skatteverket

Bakom intervjupersonernas uppfattning ligger ocks att Skatteverket har stora resurser och dessutom mjligheter att genomfra revisioner. Fljaktligen har Skatteverket andra frutsttningar n Ekobrottsmyndigheten att ta fram underlag till en brottsanmlan och senare frunderskning.

Kontonummer passar skattebrottsenheternas stt att arbeta

Penningtvttssystemets kontrollsystem bygger p misstnkta transaktioner. Fr att genomfra skattebrott frutstts ocks mnga gnger transaktioner eftersom det r en kriminalitet som i grunden handlar om ekonomiska flden. Det gr att kontrollsystemet och drmed Finanspolisens underrttelseuppslag fungerar vl i skattesammanhang. Enligt intervjupersonerna vid skattebrottsenheterna r Finanspolisens underrttelseuppslag ett tacksamt material att arbeta vidare med eftersom det innehller kontonummer och ven relationer mellan individer och bolag. Det skapar frutsttningar att 79

Br rapport 2011:4

kartlgga brottshrvor fr att se hur bolag och mlvakter avlser varandra. Underrttelseuppslag med kontonummer r ocks till stor frdel eftersom den fiskala sidan annars kan behva lgga stora resurser p att gra frfrgningar till samtliga kreditinstitut efter eventuella konton.

Det finns mer att hmta fr Skatteverket

Trots att skattebrottsenheterna r de frmsta mottagarna av Finanspolisens underrttelseuppslag och att de har en egen handlggare p plats hos Finanspolisen ger intervjuerna en bild av att det egentligen finns nnu mer information hos Finanspolisen som r av intresse fr Skatteverket. Fljande citat r ett tydligt exempel p detta: Jag kan nstan sticka ut hakan och sga att jag skulle kunna garantera att allting som Finanspolisen fr in dr det rr en person som r kopplad till ett bolag kan vi gra ngonting t. Eller vi r i alla fall intresserade av informationen fr att kunna gra det. Men sedan r frgan hur mycket resurser det finns. Men jag tror att det skulle kunna vara en helt annan snurr p det.
Intervjuperson frn Skatteverket

Ekobrottsmyndigheten
De underrttelseuppslag som Finanspolisen delger Ekobrottsmyndigheten gr till ngon av de tre polisoperativa enheter som bitrder ekobrottskamrarna med kriminalunderrttelsetjnst, spaning och hemliga tvngsmedel. En stor del av de underrttelseuppslag som Finanspolisen verlmnar till Ekobrottsmyndigheten har ven en skattebrottsenhet som mottagare. Av de 89 granskade underrttelsesuppslag som Finanspolisen skickade till Ekobrottsmyndigheten gick 74 samtidigt till en skattebrottsenhet. Som tidigare nmnts kan det innebra att Ekobrottsmyndigheten bakvgen via skattebrottsenheten inleder en frunderskning. Av de 89 granskade underrttelseuppslagen berrde 75 penningmaskering. De vriga 14 handlade om olika mrkliga transaktioner. Om Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrttelsetjnst bestmmer sig fr att frdjupa sig i ett rende bearbetar och analyserar de det inkomna underrttelseuppslaget med hjlp av kompletterande underrttelseinformation. Det sker bland annat genom att rita upp en bild ver vilka personer och bolag som r inblandade och hur penningstrmmarna dem emellan ser ut. Nr analysen r klar skrivs en operativ rapport fr att belysa brottsupplgget och 80

Br rapport 2011:4

vilka personer som str bakom det. Den operativa rapporten fredras fr klagare som fattar beslut om huruvida en frunderskning ska inledas eller inte. Under 2009 tog Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrttelsetjnst fram 40 operativa rapporter som i 18 fall ledde till frunderskningar p Ekobrottsmyndigheten (EBM 2010). I 12 av rendena som ledde till frunderskningar bidrog Finanspolisen med underrttelseuppslag.16 De flesta rapporterna handlade om grova skattebrott och bokfringsbrott med koppling till organiserad brottslighet. Vidare frekom grova bedrgerier och brott i samband med bolagsplundring.

Ekobrottsmyndigheten prioriterar pgende renden och targetlistor

Den mottagande handlggaren gr registerslagningar i Ekobrottsmyndighetens diarium fr att se om det redan finns ett pgende rende mot personerna eller bolagen som nmns i underrttelseuppslaget. Om s r fallet delges informationen den utredare och klagare som handlgger rendet. Drefter lggs informationen in i Ekobrottsmyndighetens srskilda underskningsregister s att de personer p myndigheten som arbetar med kriminalunderrttelseverksamhet har tillgng till den. I detta register finns ven de underrttelseuppgifter som kommit in frn annat hll. Enligt Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplanering fr 2010 omfattar den strategiska inriktningen bland annat en kraftsamling mot grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet, bekmpning av penningtvtt samt tgrder fr att spra, skra och terfra utbyte av brott. I praktiken innebr det att de inkomna underrttelseuppslagen kontrolleras mot olika targetlistor, bde Ekobrottsmyndighetens egen och Rikskriminalpolisens. Det grs ven en bedmning av om det finns en rimlig framgngsfaktor i rendet. Vi har ju begrnsade resurser, vi hinner inte bearbeta alla utan vissa kan man ta bort. Den hr pizzerian i [frort] fr skatten titta p, vi ser p underrttelseuppslaget att ven de ftt den, s fr de komma tillbaka till oss. Det r den grova prioriteringen som vi gr.
Intervjuperson frn Ekobrottsmyndigheten

Bedmningen av om ett rende ska prioriteras baseras p den samlade underrttelseinformationen som Ekobrottsmyndigheten har p personen eller bolaget. P samma stt som Finanspolisen utfr ven Ekobrottsmyndigheten slagningar i olika register fr att f indikationer p vad det kan handla om.
16

Uppgift frn Ekobrottsmyndighetens polisoperativa enhet.

81

Br rapport 2011:4

Det r svrt att avgra sina prioriteringar. Du vet ju inte vad det r. Det r frst eftert du vet vad det var.
Intervjuperson frn Ekobrottsmyndigheten
Faktor som pverkar selektionen Nr ett underrttelseuppslag kommer in till Ekobrottsmyndigheten kontrolleras om det finns en pgende utredning eller om personen finns p olika targetlistor. Konsekvens De av Finanspolisens underrttelseuppslag som leder till tgrd hos Ekobrottsmyndigheten handlar oftast om redan knda personer.

Intervjuerna ger en bild av att mnga av Finanspolisens underrttelseuppslag blir liggande i Ekobrottsmyndighetens srskilda underskningsregister utan ngon vidare tgrd. En rimlig gissning r att det handlar om uppgifter som inte r knutna till ngot pgende rende och som anses fr diffusa fr att leda till en tgrd.

Det finns mer att hmta ocks fr Ekobrottsmyndigheten

En annan aspekt som kommer fram i intervjuerna med personer p Ekobrottsmyndigheten r en farhga om att renden och uppgifter som kan vara relevanta fr myndigheten gallras bort i Finanspolisens filtreringsprocess, inte minst nr renden lggs ad acta till fljd av resursbrist eller fr att de inte omfattas av Finanspolisens prioriteringar. Intervjupersonerna skulle grna se att dessa uppgifter frdes vidare till Ekobrottsmyndigheten i ngon form i stllet fr att isoleras hos Finanspolisen. Som tidigare beskrevs har Skatteverket lst detta problem genom att ha en handlggare p plats hos Finanspolisen fr att bevaka Skatteverkets intressen. I skrivande stund finns en arbetsgrupp bestende av representanter frn Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen. Deras uppdrag r att gra en versyn av Ekobrottsmyndighetens och Finanspolisens samverkan i syfte att skapa frutsttningar och lngsiktigt hllbara rutiner fr en bttre samverkan.
Faktorer som pverkar selektionen De underrttelseuppslag som kommer till Ekobrottsmyndigheten frn Finanspolisen r prioriterade utifrn Rikskriminalpolisens huvudinriktningar eller skattebrottsenhetens handlggare som identifierar skatterenden hos Finanspolisen. Konsekvens Det finns en risk fr att renden och uppgifter som kan vara intressanta fr Ekobrottsmyndigheten fastnar hos Finanspolisen.

82

Br rapport 2011:4

Polisens kriminalunderrttelsetjnst
Polisens kriminalunderrttelsetjnst finns p lokal, regional och nationell niv. Finanspolisens underrttelseuppslag kan delges samtliga niver ven om tanken r att de ska frmedlas stegvis frn nationell niv och nedt. I praktiken skickar Finanspolisen en kopia av underrttelseuppslaget direkt till den niv som berrs av underrttelseuppslaget. Jmfrt med mnga andra underrttelseuppslag som kommer in till kriminalunderrttelsetjnsten r Finanspolisens ofta mer genomarbetade och kan tcka lngre tidsperioder. De har dessutom ett hgt vrde eftersom det r en verifierad underrttelseuppgift och bevisliga transaktioner. Det r skillnad mot svrvrderade underrttelseuppgifter frn exempelvis informatrer.

Polisen utgr frn tydliga framgngsfaktorer

Nr ett underrttelseuppslag kommer in till polisens underrttelsetjnst registreras det ofta i en eller flera srskilda underskningsregister. Det kan ocks skickas vidare till en annan niv inom polisens underrttelsetjnst som bedms ha intresse av informationen. Enligt intervjupersonerna r det ovanligt att Finanspolisens underrttelseuppslag ensamt r tillrckligt substantiellt fr att inleda en frunderskning. Dremot kan ett uppslag tillsammans med annan underrttelseinformation vara en viktig pusselbit fr att bygga upp ett rende. En frsta tgrd r drfr att underska vilken kompletterande information som finns om de berrda personerna. Avgrande fr om en frunderskning inleds r om man bedmer att det finns en framgngsfaktor i rendet. Ett idealrende innehller flera oberoende kllor. Det ska innehlla information som r aktuell i tid, det ska innehlla saker som gr att kontrollera och det ska vara tillrckligt bra information.
Intervjuperson frn en polismyndighets kriminalunderrttelsetjnst

Polisen har ansvar fr ett mycket brett brottsomrde och fr drfr del av en stor mngd information. Det r en frklaring till att polisen prioriterar hrt, och framgngsfaktorn i den samlade informationen r drfr central. Av de 40 granskade underrttelseuppslag som skickades till ngon av niverna inom polisens kriminalunderrttelsetjnst handlade 16 om narkotika eller dopningsbrott, 14 om penningmaskering, och fyra om bedrgeri. De vriga sex underrttelseuppslagen berrde olika former av mrkliga transaktioner.

83

Br rapport 2011:4

Uppgifterna upplevs ibland som inaktuella

Ngot frenklat arbetar polisens kriminalunderrttelsetjnst med snabbare tidsfrlopp n vad som gller fr skattebrott. Exempelvis handlar grova narkotikabrott om smugglingsaktioner, leveranser och distribution. Mot bakgrund av det menar ngra intervjupersoner att det kan ta fr lng tid innan Finanspolisens underrttelseuppslag nr kriminalunderrttelsetjnsten. De ldsta transaktionerna i ett underrttelseuppslag kan vara flera mnader gamla. I vissa fall kan det hnda att polisen hade behvt ha tillgng till informationen lngt tidigare. En frklaring till att Finanspolisens underrttelseuppslag kan strcka sig ngra mnader tillbaka i tiden r att det ofta inte r den frsta rapporterade transaktionen som leder till tgrd hos Finanspolisen. Det r frst nr Finanspolisen ftt in flera penningtvttsrapporter p en och samma person eller bolag som det blir mjligt att sknja ett mnster och koppla det till en brottstyp. ldre transaktioner som ingr i underrttelseuppslaget kan ocks vara transaktioner som upptckts frst nr Finanspolisen bestllt och granskat personens kontoutdrag frn banken. Med andra ord har de rekonstruerat ett hndelsefrlopp bakt i tiden.

Skerhetspolisen
Huvudansvaret fr kontraterrorism ligger hos Skerhetspolisen. Finanspolisens ansvar r att upprtta underrttelseuppslag p misstnkta fall av finansiering av terrorism. Skerhetspolisens renden pgr ofta under en lngre tid. Det r drfr inte skert att underrttelseuppslaget leder till ngon direkt tgrd, utan informationen anvnds fr att skapa en bttre helhetsbild. Skerhetspolisen och Finanspolisen har dessutom tt kontakt med varandra och fr en dialog om vad som kan vara av intresse.

Tullverket
Av de fem granskade underrttelseuppslag som Tullverket tog emot frn Finanspolisen handlar tre om narkotika eller smuggling av dopningspreparat, en om punktskattebrott och en om varusmuggling. Mest anvndbara, anser intervjupersonerna, r de underrttelseuppslag som handlar om personer som Tullverket redan knner till. I dessa fall fungerar informationen som ett kvitto som kan bekrfta att Tullverket r p rtt spr. Men det kan ven vara ett viktigt komplement som kan ge ny, vrdefull kunskap om personens frehavanden, till exempel genom att pvisa regelbundenheter i transaktioner, vilka summor det handlar om och nr de sker. 84

Br rapport 2011:4

Jag ser egentligen Finanspolisens information som en pusselbit bland mnga, men en viktig sdan.
Intervjuperson frn Tullverket

I de fall som informationen berr tidigare oknda personer r uppgifter om vilka lnder det handlar om vrdefulla eftersom det r en indikator p vilken typ av smugglingsbrott det kan rra sig om.

RUC, NUC och aktionsgrupper

Endast sju av de granskade underrttelseuppslagen gick till ngot av de Regionala underrttelsecentren (RUC), tre till Nationellt underrttelsecentrum (NUC) och tre till polisens aktionsgrupper. En frklaring till att s f underrttelseuppslag skickas till dessa instanser r att Finanspolisens samverkan med dem till stor del rr frfrgningar och bitrden.

Myndigheternas olika underrttelseregister

Skattebrottsenheterna Ekobrottsmyndigheten Polisens kriminalunderrttelsetjnster Tullverket Regionala underrttelsecentra Nationellt underrttelsecenter Skerhetspolisen m.fl. Underrttelseuppslag om renden dr mottagaren inte har egen kompletterande information Ingen bedmd framgngsfaktor i rendet

Formulr Operativ rapport

Underrttelseuppslag frn finanspolisen

Operativ rapport

Redan pgende utredningar Targets Framgngsfaktor

Brottsutredning Fiskala skattetgrder

De renden som inte leder vidare till tgrd

85

Br rapport 2011:4

vervganden och frslag

Som framgtt av de tidigare avsnitten r det en rad faktorer som pverkar vilka misstnkta transaktioner som upptcks och rapporteras och vad som slutligen leder till ngon tgrd i penningtvttsbekmpningen. Det r nu dags att hja blicken och frska sammanfatta hur detta informationsflde ser ut och vilka konsekvenser som fldet leder till. Slutsatserna och frslagen r uppdelade efter faserna verksamhetsutvare, Finanspolisen och mottagande myndigheter.
FRFRGNINGAR frn myndighet kan aktivera registrerade renden frn finanspolisen
Underrttelseuppslag penningtvttsrapporter Operativ rapport

Penningtvttsregister

Finanspolisen

Underrttelseregister

Mottagande myndighet

Finansiella transaktioner Penningtvtt

Verksamhetsutvare:
ex. Banker och Finansbolag Penningfrmedling Antikhandlare Bil- och skrothandlare Valutavxlingsfretag Fastighetsmklare Casino m fl.

Fiskala skattetgrder
registreraT rende

BROTTSUTREDNING

Ej rapporterade Transaktioner

Ej rapporterade Transaktioner

renden som Registreras Men som inte leder till ngot underrttelseuppslag i nulget

renden som Registreras men inte leder vidare i nulget

DET SOM INTE LEDER VIDARE TILL Tgrd

Se penningtvtt som penningfrflyttning

Penningtvtt fr tanken till olika processer eller tvttningar i syfte att dlja pengars eller annan egendoms kriminella ursprung genom att skapa en falsk legitim klla. Frn brjan anvndes ocks penningtvtt frmst fr att beskriva hur narkotikapengar tvttades vita i de finansiella systemen. Med tiden har dock begreppet penningtvtt brjat anvndas fr att beskriva freteelser dr man frsker dlja mottagaren av pengar och egendom. Det gller framfr allt i den svarta ekonomin, dr pengar och egendom har ett lagligt ursprung. Denna 86

Br rapport 2011:4

penningmaskering r fljaktligen rena motsatsen till penningtvtt. Vid finansiering av terrorism har medlen ofta en legitim bakgrund, men avsndaren vill dlja vad det handlar om och vart pengarna slutligen ska g. Med andra ord har penningtvtt med rnemark Hansens (1998) ord blivit ett urvattnat begrepp. Det handlar bde om att tvtta smutsiga pengar (cleaning dirty money) och att frorena rena pengar (dirtying clean money) (Hrnqvist 2011). Det skulle drfr vara mycket bttre om penningtvtt byttes ut mot den mer klargrande termen penningfrflyttning (Gold och Levi 1994). Allra helst eftersom regelrtt penningtvtt r en liten del av det som hanteras av Finanspolisen. Den organiserade brottslighetens smskaliga importverksamhet genererar sllan tillrckligt stora summor fr att det ska finnas ngot behov av regelrtt penningtvtt. I stllet handlar det om konsumtion av kriminella och svarta pengar samt rena verfringar, kort sagt penningfrflyttning. Till det kommer penningmaskering av svarta lner inom den svarta ekonomin, som ocks r ett bra exempel p penningfrflyttning. I det inledande kapitlet redovisades lagstiftningens definition p penningtvtt. Den tar sikte p penningfrflyttning och inte bara regelrtt penningtvtt. Detsamma gller det korresponderande lagrummet fr penninghleri i brottsbalken. Det talar ytterligare fr att penningfrflyttning r ett lmpligare begrepp. De administrativa kontrollsystemen mot penningtvtt frknippas med att frebygga och avslja kriminell verksamhet med inriktning p mrklggning av pengar och egendom. I sjlva verket handlar det i liten utstrckning om straffbara grningar i den mn som man avser sjlva penningfrflyttningen. Att anvnda eller frflytta vinning frn egen brottslighet sjlvtvtt r inte straffbart i Sverige, lt vara att en statlig utredning undersker saken (dir. 2010:80, jfr Grahn m.fl. 2010). Den straffbara grningen r det s kallade underliggande brottet, exempelvis narkotikabrott. Nr det gller skattebrott och andra brott som inte avser brottsligt frvrvad egendom avser verksamhetsutvarnas rapportering ofta transaktioner som r ett led i ett frfarande som senare kommer att bli ett fullbordat skattebrott. Men vid rapporteringstillfllet finns mnga gnger nnu inte ett fullbordat underliggande brott. Det administrativa regelsystemet mot penningtvtt handlar drfr egentligen om grningspersonens penninghantering av tidigare begngna underliggande brott eller framtida brott och inte om penninghanteringsmssigt straffbara tgrder. Det r ocks sdana transaktioner som i hg grad hamnar i penningtvttsregistret. En mer korrekt beskrivning av det administrativa systemet mot penningtvtt och Finanspolisens penningtvttsregister r drfr att de r viktiga rapporterings- och underrttelsekllor om finansiella transaktioner som kan anvndas fr att upptcka och utreda olika 87

Br rapport 2011:4

tidigare och framtida underliggande brott, inte minst skattebrott, bedrgerier och narkotikabrott. Genom att ta det administrativa systemet och registret fr vad det r skapas bttre frutsttningar fr att utnyttja dem till sina fulla potentialer. Det borde vara enklare att kommunicera till de rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna vad det egentligen handlar om i fall man kallar saker vid dess rtta namn. ver huvud taget skulle det vara enklare att fra en diskussion om freteelsens rtta innebrd. Frgan utvecklas nedan under rubriken riktad information till verksamhetsutvare

Rapporteringsskyldiga verksamhetsutvare
Ett fnster mot kriminell och svart ekonomi
De rapporteringsskyldiga verksamhetsutvarna kan liknas vid olika fnster mot den kriminella och svarta ekonomin som fngar upp misstnkta transaktioner, kp och investeringar och rapporterar dem till Finanspolisen som registrerar dem i penningtvttsregistret. Inga andra register inom rttsvsendet och samverkande myndigheter har ngot liknande lagstadgat inflde av information frn den privata sektorn. Visserligen r fnstren olika stora och riktade t olika hll. Banker och vxlingskontor ser och rapporterar mycket. Bilhandlare, skrothandlare och mnga andra rapporteringsskyldiga verksamheter r dock inte lika frekventa rapportrer. Med knappt 15 000 rapporteringsskyldiga verksamheter r potentialen dock stor att f in rapporter till registret. Inte minst mngden uppgifter kar registrets anvndbarhet. Banker r centrala knutpunkter inom ekonomin och upptcker framfr allt misstnkta verfringar av pengar inklusive uttag och insttningar. Bankernas lngvariga kundrelationer och utvecklade kontrollrutiner med srskilda skerhetsavdelningar gr ocks att de har en strre mjlighet att identifiera mnster n rapportrer med tillflliga kundrelationer. Den brottslighet bankerna kan f indikationer p r allt frn bedrgerier till terroristfinansiering. Drmed r kontrollhven mycket stor. Vissa vxlingskontor liknar banker, men annars r kundrelationerna ofta tillflliga och gller valutavxling eller uttag. De upptcker framfr allt misstnkta fall av kontantuttag fr svarta lneutbetalningar. Det kan ocks handla om valutavxling fr betalning av importerad narkotika. Kontrollhven r betydligt mindre fr de rapporteringsskyldiga fretag som till exempel sljer bilar, smycken och annan vrdefull egendom. I dessa fall r kundrelationen ofta kortvarig och miss-

88

Br rapport 2011:4

tankarna kan glla konsumtion av svarta eller kriminella pengar. Frn lyxkonsumtion r steget inte lngt till investeringar. Mklare kan upptcka misstnkta investeringar eller kpbeteenden med svarta eller kriminella pengar. Uppgifter om investeringar eller verddig konsumtion r vrdefull information fr att identifiera kriminella entreprenrer.

Riktad information till verksamhetsutvarna

En av orsakerna till att vissa verksamhetsutvare knappast alls rapporterar ngra misstnkta transaktioner r att de har en bristande kunskap om vad det egentligen r som Finanspolisen r intresserad av och hur Finanspolisen kommer att hantera penningtvttsrapporten. Lagstiftningen stller krav p att rapportera alla omstndigheter som kan tyda p penningtvtt, men som tydligt framgtt r begreppet penningtvtt svrgreppbart och det r inte ltt fr den enskilde fretagaren att frst vad lagstiftaren r ute efter. Att rapportera en kund till polisen, baserat p tmligen svaga misstankar, kan dessutom upplevas som en ganska drastisk tgrd, och vissa verksamhetsutvare knner obehag fr att gra detta. I sjlva verket rcker det emellertid med en misstnkt i praktiken onormal transaktion fr att Finanspolisen ska ha nytta av den i registret. Varje penningtvttsrapport ska ses som en pusselbit i ett strre sammanhang. Med andra ord r behovet stort av kad kunskap hos verksamhetsutvarna om vad som ska rapporteras och nr. Inte minst gller det att de fr strre frstelse fr vad penningtvttsrapporten ska anvndas till och vilken nytta den kan gra. Vad som br lyftas fram r att rapporterna inte r en brottsanmlan utan ett uppgiftslmnande om misstnkta transaktioner som r att betrakta som ett sekretesskyddat underrttelsematerial.

Avdramatisera begreppet penningtvtt och bli tydligare med att rapporteringsskyldigheten handlar om att rapportera misstnkta finansiella transaktioner som kan anvndas fr att upptcka och utreda olika underliggande brott. Studien visar emellertid att Finanspolisen inte har tillrckliga resurser fr att arbeta med informationskampanjer och uppskande verksamhet i ngon strre utstrckning. Behovet av att skapa en bttre kontaktyta mellan Finanspolisen och vissa branscher och drmed en strre frstelse fr vad som br rapporteras och varfr bedms dock vara stort. Det skulle bidra till en frbttrad och effektivare rapportering av penningtvttsrapporter och br drfr vara en prioriterad frga.

89

Br rapport 2011:4

Skapa en bttre kontaktyta mellan Finanspolisen och lgrapporterande branscher fr att ka verksamhetsutvarnas frstelse fr vad de br rapportera.

Finanspolisen
Brottsbekmpningens landskap har frndrats
Den svenska penningtvttslagstiftningen r inte ngot eget initiativ utan kom till 1994 som en fljd av internationella taganden. En historisk bakgrund r kampen mot narkotikabrottsligheten, the war on drugs. Narkotikaleverantrer har ett behov av att omvandla tvtta stora mngder kontanter i sm valrer till kontomedel och andra legitima finansiella tillgngar. Att sl mot penningtvtt blir drmed ett redskap mot kriminaliteten. Genom terrorattacken den 11 september 2001 kade det internationella trycket p att infra system och lagstiftning mot finansiering av terrorism. Det r d frga om att komma t omvnd penningtvtt, s kallad penningmaskering, dr syftet med transaktionerna r att dlja pengarnas mottagare. ven finansiering av terrorism kom fljaktligen att omfattas av regleringen. Av frklarliga skl r det politiska trycket mot penningtvtt betydande och frvntningarna r stora p systemen fr att bekmpa penningtvtt. Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF) driver p utvecklingen och utvrderar olika nationers regleringar och rutiner. Krav stlls p lnderna, inte minst p penningtvttsstatistik (se till exempel FATF 2003, FATF 2004). Det finns emellertid ven ett tryck p penningtvttsbekmpningen inom Sverige. De senaste ren har det skett en frndring inom den svenska brottsbekmpningen i form av en kraftsamling mot organiserad brottslighet. Fokus har vidgats frn att ha handlat om att utreda brotten till att i nnu strre utstrckning n tidigare ven sl mot drivkraften fr brotten, det vill sga pengarna. Utgngspunkten r att det inte ska vara enkelt att livnra sig p kriminell verksamhet och drfr har ven brottsutbytet hamnat i myndigheternas kikarsikte. En av byggstenarna i konceptet r samverkan, inte minst mellan myndigheter. Organiserad brottslighet har gtt frn att vara en polisir frga till att bli en angelgenhet fr hela samhllet. Mobiliseringen mot organiserad brottslighet har naturligtvis haft konsekvenser fr Finanspolisen. Som exklusiv mottagare av verksamhetsutvarnas rapporter om misstnkta transaktioner ansvarar de fr en ovrderlig underrttelseklla, och som en fljd av satsningen har en rad nya aktrer blivit intresserade av att nyttja 90

Br rapport 2011:4

den information som finns i penningtvttsregistret. En betydande frndring r till exempel de tta regionala underrttelsecentren som alla har en penningvttshandlggare knutna till sig. Till detta kommer en kning i antalet frfrgningar frn andra myndigheter och polisira enheter som vill veta om Finanspolisen har uppgifter om de personer som de arbetar med fr tillfllet. Vid sidan av Finanspolisens arbete med att granska de inkomna rapporterna frn verksamhetsutvarna och formulera underrttelseuppslag som i bsta fall kan leda till frunderskning har dessa frfrgningar och begran om bitrden blivit en alltmer tidskrvande uppgift fr Finanspolisen. I dessa fall anvnds med andra ord penningtvttsregistret som en skbar databas fr andras pgende utredningar. Om en person r penningtvttsrapporterad ppnas en laglig mjlighet fr Finanspolisen att krva in kompletterande finansiella transaktioner, till exempel kontoutdrag.

Prioriteringarna baseras p organiserad brottslighet

Finanspolisen har inte tillrckligt med resurser fr att p djupet granska alla de renden som bedms vara intressanta. Konsekvensen blir att de mste prioritera och vlja ut de renden som anses mest relevanta att titta nrmare p. Det som prioriteras r Rikskriminalpolisens huvudinriktningar, terroristrelaterade renden, internationella frfrgningar, arbeten inom srskilda projekt och aktionsgrupper samt renden inom Regionala underrttelsecenter. Till detta kommer intresselistor frn bland annat Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ver vissa fretag och individer. Med andra ord r prioriteringarna i stor utstrckning baserade p den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Denna prioritering fungerar mycket bra i det lpande arbetet med frfrgningar och bitrden frn bland annat regionala underrttelsecentra, aktionsgrupper och internationella samverkanspartner. Det fungerar ocks vl i de fall dr penningtvttsrapporterna faller inom ramen fr prioriteringarna. Det blir emellertid mer problematiskt nr inkomna penningtvttsrapporter inte faller inom ramen fr Finanspolisens frhllandevis snva prioriteringar. ven om de myndigheter som r mottagare av Finanspolisens skrivna underrttelseuppslag r en del av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet har de ven andra behov och prioriteringar. Dessa behov hamnar i skymundan nr Finanspolisen prioriterar. Det tl att upprepas att penningtvttsregistret innehller vsentligt mycket mer n frsk att dlja pengars ursprung. Information som, om den anvnds rtt, kan vara till mycket stor nytta fr myndigheterna inom rttsvsendet och flera myndigheter med kontroll- och tillsynsfunktioner. Finanspolisen efterlyser ocks ett 91

Br rapport 2011:4

ngot strre engagemang frn de mottagande myndigheterna att fra fram sina inriktningar och prioriteringar. En slutsats r drfr att de mottagande myndigheterna br f mer inflytande p Finanspolisens prioriteringar och drmed i frlngningen p vilken information som kanaliseras fram och skickas vidare. P s stt skulle penningtvttsregistrets potential utnyttjas p ett bttre stt.

De mottagande myndigheterna br f mer inflytande p Finanspolisens prioriteringar och drmed i frlngningen p vilken information som skickas vidare.

men det r frmst ekobrott som fngas upp

Begreppet penningtvtt i kombination med Rikskriminalpolisens prioriteringar om gng i olika vderstreck fr tankarna till organiserad brottslighet. I sjlva verket fngar systemet framfr allt in ekonomisk brottslighet. De personer som rapporteras r i betydligt strre utstrckning misstnkta fr ekobrott n en jmfrelsegrupp med brottsmisstnkta personer. Intervjuerna visar ocks att rapporteringssystemet i hg grad upptcker ekobrott. De tv strsta mottagarna av Finanspolisens underrttelseuppslag r Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Naturligtvis har en del av dessa ekobrott kopplingar till organiserad brottslighet, men mycket tyder p att majoriteten av fallen handlar om ekobrott utan denna koppling. P vad beror denna skillnad mellan vad kontrollsystemet fngar upp och vad Finanspolisen prioriterar? En tnkbar frklaring r att de verksamhetsutvare som frekvent rapporterar misstnkta transaktioner, det vill sga banker och vxlingskontor, inte har en sdan tydlig kontaktyta med organiserad brottslighet som frmodats. Ekonomihanteringen fr den organiserade brottslighet som inte inkluderar ekobrott i sin brottskatalog kanske inte utnyttjar banksystemen i den skala som antagits? Ett sdant antagande fr std i forskningen om organiserad narkotikabrottslighet i Sverige som visar att en stor del av brottsvinsterna konsumeras och att det drfr inte finns ett s stort behov av att anvnda sig av banksystemet (Br 2007:4, Korsell, Skinnari och Vesterhav 2009). Ett inte obetydligt inslag i konsumtionen handlar om uteliv, att stta guldkant p tillvaron och regelrtt lyxkonsumtion (Skinnari och Korsell 2006). Detta skulle i s fall betyda att det i sjlva verket r de verksamhetsutvare som i dag rapporterar minst antal misstnkta transaktioner till Finanspolisen och verksamhetsutvare som inte ens omfattas av rapporteringsplikten som r viktigast fr att f in in-

92

Br rapport 2011:4

formation om den organiserade brottslighetens ekonomihantering och konsumtion. Det r emellertid inte enbart verksamhetsutvare som kan gra iakttagelser om konsumtion av kriminella och svarta pengar. Ordningspoliser, spanare och andra myndighetspersoner inom och utanfr polisen kan ocks f information om olika inkp och innehav som tyder p penningfrflyttning.

Avsaknaden av rapporter frn vissa branscher leder sannolikt till att vissa brottstyper och kriminella entreprenrer inte fngas upp av kontrollsystemet. Fr att f lgrapporterande branscher att rapportera mer krvs fler insatser i form av uppskande verksamhet, utbildning och frbttrad terkoppling. Dessa insatser br ske i samverkan mellan Finanspolisen, tillsynsmyndigheter och branschorganisationer.

En isolerad databas
Mot bakgrund av den viktiga finansiella information som penningtvttsregistret innehller och med hnsyn till att myndighetssamverkan i dag befinner sig i ett helt annat lge n fr bara ngra r sedan br registret kunna komma till bttre anvndning n i dag. Som rapporten visat selekteras mycket information bort och kommer till begrnsad nytta. Det r srskilt anmrkningsvrt eftersom nringslivet belastas med en omfattande rapporteringsskyldighet vars resultat inte fullt ut anvnds av myndighetsvrlden. Det r inte enbart prioriteringarna som hindrar ett fullt utnyttjade av penningtvttsregistret. Informationen silas genom polisira glasgon, och det de mottagande myndigheterna fr del av r enbart bearbetade underrttelseuppslag. Visserligen kan myndigheterna stlla frgor om huruvida personer frekommer i penningtvttsregistret, men det bygger p ett redan pgende fall. Det finns drfr inte tillrckliga mjligheter att anvnda registret fr att hitta nya mnster och freteelser utifrn den egna myndighetens perspektiv och kompetens. Ett annat problem r Finanspolisens begrnsade resurser. Omkring 15 handlggare p Finanspolisen arbetar med att analysera penningtvttsrapporter. En stor del av deras arbetstid gr t till bitrden och frfrgningar frn andra myndigheter, inte minst nr det gller Finanspolisens engagemang vid de tta regionala underrttelsecentren. Konsekvensen blir att det blir mindre tid till att identifiera och bygga upp nya renden utifrn de inkomna penningtvttsrapporterna. Ett exempel p en myndighet som hamnat i klm mellan Fi93

Br rapport 2011:4

nanspolisens prioriteringar och begrnsade resurser r Skatteverket. Lsningen har blivit att verket via sin skattebrottsenhet har en underrttelsehandlggare ngra dagar i veckan p Finanspolisen med uppgift att frska identifiera skatteklon i rendemngden. Trots lsningen med en underrttelsehandlggare fngar dock inte Skatteverket upp all den information som kan vara anvndbar. ven Ekobrottsmyndigheten br ha stor nytta av ett strre informationsflde. Dessutom finns andra myndigheter med behov av finansiell underrttelseinformation, exempelvis landets polismyndigheter och Tullverket. Penningtvttsregistrets fulla potential uppns drfr inte. Skatteverkets speciallsning illustrerar behovet av att avstndet mellan myndigheternas underrttelseenheter och penningtvttsregistret br minska. Egentligen frebdar Skatteverkets underrttelsehandlggare en finansiell underrttelsetjnst dr flera myndigheter samlokaliseras och anvnder den vrdefulla informationen i penningtvttsregistret. En frebild r de Regionala underrttelsecentra som byggts upp p senare tid dr analytiker frn olika myndigheter sitter tillsammans med tillgng till sina myndigheters respektive register. En nationell myndighetsgemensam finansiell underrttelsetjnst skapar ocks ett resurstillskott eftersom fler myndigheter r involverade. Penningtvttsregistrets potential br utnyttjas bttre n det grs i dag och myndigheternas underrttelsearbete behver effektiviseras genom att underrttelseprodukten tas fram gemensamt av myndigheterna p en och samma plats. En lsning skulle kunna vara en nationell myndighetsgemensam finansiell underrttelsetjnst som r uppbyggd p ett liknande stt som de regionala underrttelsecentren.

Underrttelsearbete i flera led

Det r de olika myndigheternas underrttelsetjnster som tar emot Finanspolisens underrttelseuppslag. En gyllene regel inom underrttelsearbete r att inte avslja ngra kllor. I detta sammanhang innebr det att nr ett underrttelseuppslag bearbetas p Finanspolisen skalas en rad uppgifter bort. Till fljd av detta kommer aldrig alla de fakta fram som ligger till grund fr slutsatsen i underrttelseuppslaget. Konsekvensen blir att vissa mottagare anser att underrttelseuppslagen r uddlsa och diffusa. Finanspolisens underrttelseuppslag har av naturliga skl en finansiell spets eftersom de baseras p penningtvttsrapporter. Nr penningtvttshandlggaren arbetar med rendet kontrollerar de dock ven personen i olika underrttelseregister. Det r dock ovanligt att uppgifter frn dessa underrttelseregister finns med i 94

Br rapport 2011:4

det underrttelseuppslag som Finanspolisen sedan skickar vidare, utan det brukar vara renodlat till att handla om ett misstnkt finansiellt beteende med en spekulation om vilken typ av brott det eventuellt kan handla om. I de fall som den mottagande myndigheten inte har ngon pgende utredning p den berrda personen eller bolaget blir deras underrttelsetjnst tvungen att utifrn sina egna register bygga vidare p underrttelseuppslaget fr att kunna beskriva kontext och bakgrund. Detta r viktigt eftersom underrttelserapporten mste innehlla s pass mycket information att det r mjligt fr en klagare att avgra om det finns tillrckliga skl fr att inleda en frunderskning. Den mottagande myndighetens underrttelsetjnst r emellertid lika angelgen som Finanspolisen att inte avslja ngra kllor, vilket ger en balansgng i att ena sidan skriva en s substantiell underrttelserapport som mjligt och andra sidan inte lmna ut fr mycket och detaljerad information. Vr underskning visar att Ekobrottsmyndigheten frgar efter mer fylliga underrttelseuppslag n de fr i dag. I praktiken vill man ha operativa underrttelserapporter i stllet fr underrttelseuppslag. Att ta fram genomarbetade operativa underrttelserapporter r emellertid en mycket tidskrvande uppgift och, som freliggande studie visar, upplever sig Finanspolisen vara tungt arbetsbelastad redan i dag och man r tvungen att prioritera hrt i rendemngden. Konsekvensen av operativa underrttelserapporter skulle sannolikt bli att frre, men bttre underbyggda, underrttelserapporter skickades till de mottagande myndigheterna. Denna konsekvens rimmar emellertid dligt med den farhga som intervjupersoner p Ekobrottsmyndigheten uttryckte om att intressanta uppgifter fastnar p Finanspolisen och inte skickades vidare. Ompaketeringen av underrttelserna i olika led och efterfrgan p operativa underrttelserapporter talar terigen fr en myndighetsgemensam finansiell underrttelsetjnst. Det skulle vara effektivare om paketeringen och framtagandet av den operativa underrttelserapporten kunde gras p ett stlle och i ett sammanhang. Det skulle frigra resurser samtidigt som kvaliteten skulle ka eftersom varje myndighet kan bidra med sina uppgifter och sin kompetens. En frdel med en myndighetsgemensam finansiell underrttelsetjnst r ocks att respektive myndighets underrttelseanalytiker kan slja in ett underrttelseuppslag till sin myndighet. Av nyss nmnda skl mste underrttelseuppslag vara tmligen allmnt hllna, men om det r en underrttelseanalytiker frn den egna myndigheten som r kontaktperson minskar problemen med sprksvrigheter eftersom rtt information frs fram. En nationell myndighetsgemensam finansiell underrttelsetjnst 95

Br rapport 2011:4

synes ocks vara i verensstmmelse med det relevanta rdsbeslutet inom EU, dr det uttrycks att en medlemsstats finansunderrttelseenhet ska best av enbart en central nationell enhet (artikel 2 i rdets beslut den 17 oktober 2000 om en samarbetsordning fr medlemsstaternas finansunderrttelseenheter avseende utbyte av information, 2000/642/RIF).

Det behvs en organisation som r byggd efter myndigheternas behov av underrttelseinformation och inte som i dag formar prioriteringar och in-formationsflde efter den befintliga organisationen. Konsekvensen med detta anvndningsomrde av penningtvttsregistret blir att det till viss del uppmuntrar till en verrapportering av misstnkta transaktioner, vilket skulle kunna innebra en viss integritetsrisk. Ju fler finansiella transaktioner som finns i penningtvttsregistret desto strre r chansen att det ska bli trff nr en myndighet frgar efter en specifik person. Drmed ppnas juridiska mjligheter till att hmta in nnu mer finansiell information.

96

Br rapport 2011:4

Referenser
Alalehto, T. (1999). Motiv eller tillflle? En studie om ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Stockholm: Atlas. Appelgren, L. och H. Sjgren (red) (2001). Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt. Stockholm: Gidlunds frlag. Arlacchi, Pino (1993). Corruption, organized crime and money laundering world-wide. I: Punsch, M. m.fl. (red) Coping with corruption in a borderless world. Deventer, Boston: Kluwer law and taxation publishers. S. 89-103. Baumgartner, M.P. (1992). The Myth of Discretion. I: Hwakins, K. (red.), The Use of Discretion. Oxford: Clarendon Press. Benson, M. L. Och Cullen, F. T. (1998). Combating Corporate Crime Local Prosecutors at Work. Boston: Northeastern University Press. Black, D. J. (1971). The Social Organization of Arrest. I: Stanford Law Review. Vol. 23, s. 733748. Brottsfrebyggande rdet, Br (1996). Ekonomisk brottslighet Den rttsliga processen. PM 1996:5. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2005). Narkotikabrottslighetens organisationsmnster. Rapport 2005:11. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2006). Cultural Heritage Crime the Nordic Dimension. Rapport 2006:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2006). Hleri. Den organiserade brottslighetens mte med den legala marknaden. Rapport 2006:6. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Vart tog alla pengarna vgen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering. Rapport 2007:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.

97

Br rapport 2011:4

Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Narkotikadistributrer. En studie av grossisterna. Rapport 2007:7. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Fina fasader med fixade fakturor Kriminella entreprenrer i byggbranschen. Rapport 2007:18. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Otillten pverkan mot brottsoffer och vittnen. Om ungdomsbrott, relationsvld och organiserad brottslighet. Rapport 2008:8. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Myndigheternas arbete med att spra och terfra utbyte av brott. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till r 2007. Rapport 2008:23. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2009). Polisens satsning mot organiserad brottslighet. En utvrdering av 43 projekt. Rapport 2009:19. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet. Br (2010). Kodning av brott. www.bra.se Brown, M. K. (1988). Working the street. Police Discretion and the Dilemmas of Reform. New York: Russel Sage. Bundeskriminalamt (2010). Annual Report 2009 Financial Intelligence Unit (FIU) Germany. Wiesbaden: Bundeskriminalamt. van der Bunt, H.G. och van der Schoot, C.R.A. (2003). Prevention Of Organised Crime. A Situational Approach. Meppel: Boom Juridische uitgevers. Cribb, Nicholas (2003). Tracing and Confiscating the Proceeds of Crime. I: Journal of Financial Crime Vol. 11, Nr. 2, s. 168184. Coleman, J. W. (2001). The Criminal Elite. Understanding White-Collar Crime. New York: St Martins Press. Desroches, Frederick J. (2005). The Crime That Pays. Drug Trafficking and Organised Crime in Canada. Toronto: Canadian Scholars Press Inc. Dir. 2010:80. En versyn av kriminaliseringen av penningtvtt. Justitiedepartementet. Dutton, D. W. m.fl. (1996). Money Laundering: Rapid Growth of Casinos Makes Them Vulnerable. Washington, D.C.: (United States General Accounting Office) GAO. Nerladdad 2005-11-28. http://www.gao.gov. archive/1996/gg96028.pdf

98

Br rapport 2011:4

van Duyne, Petrus C. m.fl. (red.) (2003). Financial investigations of crime. A tool of the integral law enforcement approach. Nijmegen: Wolf Legal Publishers. van Duyne, Petrus C. och Houtzager, Mark J. (2005). Criminal sub-cone, tracting in the Netherlands: the Dutch koppelbaas as crime-entrepreneur. I: van Duyne m.fl. (red.) : The Organised Crime Economy. Managing Crime Markets In Europe. Nijmegen: Wolf Legal Publishers. Van Duyne, Petrus C. och Levi, M. (2005). Drugs and money managing the drug trade and crime-money in Europe. London: Routledge. Ekobrottsmyndigheten (2010) rsredovisning 2009. Stockholm: Ekobrottsmyndigheten. Favarel-Garrigues, G., T. Godefroy och P. Lascoumes. Sentinels in the banking Industry. Private actors and the fight against money laundering in France. The British Journal of Criminology, 2008, vol. 48, nr. 1, s. 119 Financial action task force on money laundering (FATF) (2003). The forty recommendations. Paris: Financial action task force on money laundering. Financial action task force on money laundering (FATF) (2004). Special recommendations on terrorist financing. Sweden. Paris: Financial action task force on money laundering. Financial action task force on money laundering (FATF) (2006). Third mutual evaluation/Detailed assessment report. Anti-money laundering and combating the financing of terrorism: Sweden. Paris: Financial action task force on money laundering. Financial action task force on money laundering (FATF) (2010). Money Laundering using new payment methods. Paris: Financial action task force on money laundering. Finansinspektionen (2006). Penningtvtt och terroristfinanisering finansektorns frebyggande tgrder. Rapport 2006:17. Dnr. 06-3299-306. Stockholm: Finansinspektionen. Finanspolisen (2010). rsrapport. Finanspolisen. 2009. RKP-rapport. Stockholm: Rikskriminalpolisen. Finanspolisen (2010). Sammanstllning av beredningsgruppens arbete. PM. Friedrichs, D. O. (1996). Trusted Criminals. White Collar Crime in Contemporary Society. Belmont: Wadsworth Publishing. Gelemerova, L. On the frontline against money-laundering. The Regulatory minefield. Crime, Law and Social change, 2009, vol.52, nr 1. s. 3355.

99

Br rapport 2011:4

Gold, Michael och Levi, Michael (1994). Money-Laundering in the UK: an appraisal of suspicionbased reporting. Cardiff: The Police Foundation and University of Wales College of Cardiff. Grahn, Thomas m.fl. (2010). tgrder mot penningtvtt m.m. En praktisk vgledning och kommentar. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Du Gay, P. (2000). In praise of bureaucracy. Weber, organization, ethics. London: Sage Publications. Hall, S., Winlow, S. och Ancrum, C. (2008). Criminal Identities and Consumer Culture. Willan Publishing: Cornwall. Harvey, J. (2004). Compliance and reporting issues arising for financial institutions from money laundering regulations: A preliminary cost benefit study. Journal of Money Laundering Control, 2004, vol.7, nr. 4, s. 333346. Harvey, K. (2005). Controlling the flow of money or satisfying the regulators? I: van Duyne, Petrus C m.fl. The organised crime economy. Managing crime markets in Europe. Nijmegen: Wolf Legal Publishers. Hawkins, K. (1984). Environment and Enforcement: Regulation and the social definition of pollution. New York: Oxford University Press. Hawkins, Keith (2002). Law as last resort. Prosecution Decision-Making in a Regulatory Agency. New York: Oxford University Press. Hutter, B. M. (2001). Regulation and risk. Occupational health and safety on the railways. New York: Oxford University Press. Hrnqvist, Magnus (2011). Sovereign regulation: challenging the dogma of the marketfunctional state. Working paper. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stockholms universitet. Ingvaldsen, Karsten och Larsson, Paul (2007). Hvitvasking p det norske verdipapirmarkedet. Om hvitvaskingens betingelser. I: Magnusson, Dan och Sjgren, Hans (red.) Skatteundandragande, penningtvtt och organiserad brottslighet. Forskningsrapport nr 19. Stockholm: Handelshgskolan. Junninen, Mika (2006). Adventurers and risk-takers: Finnish professional criminals and their organisations in the 1990s cross-border criminality. Helsingfors: European institute for crime prevention and control, affiliated with the United Nations (Heuni). Kochan, Nick (2005). The washing machine. How money laundering and terrorist financing soils us. USA: The Thomson Corporation (Texere). Korsell, Lars (2003). Bokfringsbrott En studie i selektion. Kriminologiska institutionen vid Stockholms Universitet. Akademisk avhandling. Edsbruk: Akademitryck.

100

Br rapport 2011:4

Langenskild, Angela (2007). Penningtvtt och finansiering av terrorism. I: Hartelius, Jonas (red.). Systemhotande brottslighet. Halmstad: Langenskild. Larsson, Paul (1995). Svarte klipp. Om skatteunndragelser i frisrnaeringen. Oslo, Norges forskningsrd, 1995. Larson, Paul och Magnusson, Dan (2009). Hvitvaskingsreguleringens kostnader. I: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. 96. rgang, Nr. 1 s.325. Levi, Michael (1987). Regulating Fraud. White-Collar Crime and The Criminal Process. London: Tavistock Publications. Levi, M. (1991) Pecunia non olet: Cleansing the money-launderers from the Temple. Crime, Law and Social Change, 1991, vol. 16, s. 212302. Levi, Michael (1993). White-Collar Crime: The British Scene. I: The Annals of The American Academy of Political and Social Science. Vol. 525. Levi, Michael (2002). Money laundering and its regulation. I: The annuals of the American academy, nr 582, s. 181194. Levi, Michael (2006). The preventative Control of Organised Crime in Europe: The Emerging Global Paradigm? I: Aromaa, Kauko och Viljanen, Terhi (red.) International Key Issues in Crime Prevention and Criminal Justice. Helsingfors: Heuni. Mann, K. (1985). Defending White-Collar Crime. A Portrait of Attorneys at Work. New Haven: Yale University Press. March, J. G. och Simon, H. A. (1958). Organizations. Second edition, 1993. Cambridge: Blackwell Business. Masciandaro, Donato (1999). The financing of criminal organizations, money laundering and the banking and financial system: Europe in an international context. I: Organized criminality. Security in Europe. Working paper. European commission, Forward studies unit. S. 2530. Hmtat 21 april 2006 frn <http://europa.eu.int/comm/cdp/working-paper/organised%20criminality.pdf> Napoleoni, Loretta (2006). Oheligt krig. Den moderna terrorismens ekonomiska rtter. Stockholm: Anderson Pocket AB. Naylor, R.T. (1999). Wash-out: A critique of the follow-the-money methods in crime control policy. I: Crime, Law & Social Change, nr 32, s. 157. Naylor, R.T. (2004). Wages of crime. Black markets, illegal finance, and the underworld economy. Revised edition. Ithaca & London: Cornell University Press.

101

Br rapport 2011:4

Persson, A. (2006). Dolda inkomster och folkbokfringsfel bland nolltaxerade. Skatteekonomiska meddelanden. Nr 52 2006-01-18. Solna: Skatteverket. Persson, A. and H. Malmer (2006). Svartkp och svartjobb i Sverige. Del 1: Underskningsresultat. Rapport 2006:4. Solna: Riksskatteverket. Posener, Joachim (2004). Internationellt efterlyst. Mitt liv efter Trustor. TV3 reportage frlag. Powis, Robert E. (1992). The money launderers. Lesons from the drug wars how billions of illegal dollars are washed through banks & businesses. Chicago, Illinois: Probus publishing company. Punch, M. (1996) Dirty business. Exploring corporate misconduct. Analysis and cases. London, SAGE publications. Reuter, Peter och Truman, E. M. (2004). Chasing dirty money. The fight against money laundering. Washington D.C.: Institute for international economics. Rikskriminalpolisen (RKP) (2010). Penningtvtt inom den grova organiserade brottsligheten. Rapport 2010:2. Stockholm: Rikskriminalpolisen. Rikspolisstyrelsen (RPS) (2010). Hantering av handlingar vid desken en beskrivning av registrering och frdelning av inkomna handlingar. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. Rose, Ronald M. (2003). Another deal, another dollar i Security management. Vol 47, nr 6, s. 121127. RRV (1998). Svart arbete 3. Struktur. Rapport 1998: 29, 1998. Stockholm: Riksrevisionsverket, RSV 2001:7. En ny kraft i ekobrottsbekmpningen. En utvrdering av skattebrottsenheterna. Solna: Riksskatteverket. Scheetz, Michael (2004). Investigating global money laundering i Law and order, vol. 52, nr 8, s. 106111. Schneider, Stephen (2004). Money Laundering in Canada: An Analysis of RCMP Cases. Toronto: Nathanson Centre for the Study of Organized Crime an Corruption. York: York University. Sigler , S. A. Och Murphy, J. E. (1998). Interactive Corporate Compliance. An Alternative to Regulatory Compulsion. New York: Quorum Books. Skatteverket (2010). rsredovisning fr Skatteverket 2009. Solna: Skatteverket.

102

Br rapport 2011:4

Skinnari J. och Korsell, L. (2006). Svart p rtt statliga kasinon, skattekriminalitet och svart konsumtion. Bilaga till Kasinoutvrderingens betnkande, Internationella kasinon i Sverige en utvrdering. SOU 2006:64. Stockholm: Fritzes. Skinnari, Johanna (2010). Where did all the money go? A study of the financial management of organised drug crime. I: van Duyne, Petrus m.fl. (red.) Cross-border crime inroads on integrity in Europe. Nijmegen: Wolf Legal Publishers. SOU 2006:64. Internationella kasinon i Sverige. En utvrdering. SOU 2006:64. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:23. Genomfrande av det tredje penningtvttsdirektivet. Betnkande av utredningen om tgrder mot penningtvtt och terrorismfinansiering. Stockholm: Fritzes. Syrn, Agneta (2005). Svarta pengar en handbook om penningtvtt. Stockholm: Ntnavet. The State Prosecutor For Serious Economic Crime (2009). The Money Laundering Secretariat Annual Report 2009. Verhage, A., Compliance and AML in Belgium: a booming sector with growing pains. Journal of Money Laundering Control, 2009a, vol.12, nr. 2, s. 113133. Vesterhav, Daniel (2010). Measures against money laundering in Sweden: The role of the private sector. I: van Duyne, Petrus m.fl. (red.) Cross-border crime inroads on integrity in Europe. Nij-megen: Wolf Legal Publishers. Wierup, Lars (2008). Fp vill vssa vapnen mot penningtvtt. Dagens Nyheter, den 4 november 2008, www.dn.se Zatz, M. S. Och Hagan, J. (1985). Crime, Time and Punishment: An Exploration of Selection Bias in Sentencing Research. Journal of Quantitative Criminology. Vol. 1, s. 103126. kokrim (2010). Annual Report 09. Oslo: kokrim. rnemark Hansen, Helen (1998). Penningtvtt. Ett urvattnat begrepp? Stockholm: Norstedts juridik.

103

Narkotikapartier betalas till utlandet. Svenska kronor vxlas drfr till euro. Svartjobbare krver betalt i reda pengar. Medel p bolags bankkonton behver tas ut i kontanter. Svarta pengar blir vita och vita blir svarta. Det handlar om penningtvtt eller penningfrflyttningar. I Sverige r knappt 14 500 banker, vxlingskontor, auktionshus, bilhandlare och en rad andra verksamhetsutvare enligt lag skyldiga att p olika stt vidta tgrder fr att motverka penningtvtt. Misstnkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen, som skriver underrttelseuppdrag till exempelvis Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten eller polismyndigheterna. Vad r det fr typ av transaktioner, personer och brottslighet som kontrollsystemen fngar upp? Och vad missar man? Dessa frgor fr sitt svar i den hr rapporten.

Brottsfrebyggande rdet/National Council for Crime Prevention

BOX 1386/TEGNRGATAN 23, SE-111 93 STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0)8 401 87 00 . FAX +46 (0)8 411 90 75 . E-POST INFO@BRA.SE . WWW.BRA.SE ISBN 978-91-86027-67-4 . ISSN 1100-6676 . URN:NRN:SE:BRA-429