Está en la página 1de 3

Kristendomen 1.

Den katolska kyrkan anser att sexualitet r en gva frn gud och br vara evig, skapande och osjlvisk. Allts r det fel bde att behandla frgan ltt, allts ha utomktenskapligt samlag, och att frhindra det skapande av liv som samlaget medfr. Konsekvenserna av detta r menade att vara positiva men har ven en dlig sida. Tanken r allts att en person ska ha vrdnad fr det intima och endast gra det i ett livslngt ktenskap. I och med att preventivmedel frbjuds blir det ju omjligt att flja det samtidigt som man gr sdant man inte br och frhoppningen r att det ska minska syndandet. Det hindrar allts mnniskor frn att delta i samlag, vilket anses vara bra. Men baksidan r d att mnga fortfarande fljer sin lust och sina impulser, men gr det inte p ett skert stt vilket skulle hindra sjukdomar och opassande graviditeter. Det r vl helt enkelt lttare att flja frbudet mot preventivmedel n frbudet mot utomktenskapligt samlag.Det kan ven leda till att personer ingr i ktenskap snabbt och utan tillrcklig omtanke fr att f gra sdant de vill. I ett samhllsperspektiv leder frbudet i verkligheten till ett kat antal onskade barn som ges bort eller uppfostras av personer som egentligen inte har den rtta mognaden fr ansvaret. Stkiga familjeliv leder till fler vuxna med problem av olika slag vilket kostar samhllet resurser och pengar. Det leder ven till en minskad sexualundervisning eftersom det enda meddelandet som ska ges r att inte ha sex. S sjukdomar och skydd diskuteras inte och sjukdomar kan spridas i stor utstrckning. I vrlden, men framfr allt Afrika, r HIV/AIDS ett stort problem. Det visar tydligt vilken effekt bristen p skydd kan f, ven om det ocks beror p oroligheterna dr. Genom hjlporganisationernas arbete fr att sprida kunskap och skydd skulle man kunna minska spridningen, men ett frbud frn katolska kyrkan skulle betyda att mnga inte vill ta del av dem. Vi har ven precis blivit 7 miljarder mnniskor p jorden. Ett tal som r vldigt hgt och vars kande helst ska begrnsas. Det har visat sig att utbildning av familjeplanering r ett av det bsta stten att f mnniskor att hlla sig till ca 2 barn. I den ingr att preventivmedel anvnds fr samlag verkar mnniskor ha oavsett. Ett oansvarigt frhllningsstt till preventivmedel (att frbjuda det) pverkar mjligheterna till planering och skadar drigenom mnskligheten. 2. Katolsk kristendom infrdes i Sverige runt 1000-talet och runt 1500-talet introducerade Gustav Vasa Luthers protestantism. Det var ven Gustav Vasa som brjade gra Sverige till Sverige. Allts byggdes Sverige upp med den kristendomen som huvudtro. De flesta av vrt lands vrderingar kommer ocks frn kristendomen. Men de vrderingarna finns ven i andra religioner och behver inte vara en kristen sak. Som det ser ut idag r cirka 70% av vr befolkning medlemmar i den svenska kyrkan, vilket nd r ett kristet samfund. S p de stten r Sverige ett kristet land. Och det r definitivt mer kristet n det r t.ex. hinduiskt. Men det behver nd inte ndvndigtvis betyda att Sverige r ett kristet land. Vldigt mnga i Sverige anser sig vara Ateister eller Agnostiker, och vldigt f (i de stora stderna) gr regelbundet till kyrkan, ber eller gr ngot kristet. Det r ven f som lever efter strikta kristna regler. Vi firar kristna hgtider, men ven frkristna som midsommar och majbrasor. I skolan lr sig barnen om alla de stora religionerna och inga ptvingade religisa traditioner fr utfras. Att det str i skolverkets ml att man ska studera kristendomen och andra religioner visar ju en viss favr fr kristendomen, men det skulle kunna frklaras med att den varit en stor del i vr historia och behver inte spegla nutidens syn.

Man fr dremot inte glmma bort landsbygden dr kristendomen p sina hll och ver lag r strre n i storstderna. P det hela tycker jag inte Sverige r ett kristet land men gillar nd svenska kyrkan, vilken jag d ser mer som en tradition n en levande religis frening, i alla fall fr mig. 3. Det ena budskapen r att givmildhet, krlek och att hjlpa andra r det som gr en mnniska. Detta r viktigt fr kristna eftersom det r en av grundpelarna i kristendomen och det som gr ndringen frn judendomen, dr riter och att tillbe och tro p rtt stt var viktigt. Detta var ven en stor sak i kristendomens brjan d det mest var fattigare, maktlsa som blev anhngare. De sg nog en ny chans att bli respekterade och vara rtt infr gud. De var inte de hrda ledarna som var nrmast gud eller det rtta utan vem som helst som var vnlig och givmild. Det andra r att Jesus har inte kommit till jorden fr att bli betjnad och tillbedd utan fr att hjlpa mnniskan och finnas dr fr henne. Detta r ocks en av de saker som var annorlunda frn Gud i det gamla testamentet dr Gud skulle tillbes och blidkas av mnniskan (lite grann). Men med det nya, var gud dr fr mnniskans skull, fr att hjlpa och frlta. Detta lockar sjlvklart mnniskor som, igen, har det lite svrare i livet och behver trst. Jag tror det r dessa saker som gjort att kristendomen har kunnat vxa sig s stor. Det var de fattigas religion, folkets religion helt enkelt. Den blev ju s populr bland folket att kejsaren ver romarriket till slut var tvungen att anta religionen som standard i imperiet. 1. I frsta testamentet framkommer dels att Gud skapade mnniskan i sin avbild, men ven att Adam skapades frst och sedan skapades Eva (kvinnan) frn hans revben. Det r ven Eva, kvinnan, som tycks f den strsta skulden fr sveket mot Gud och syndafallet. Bara hr kan man se ledtrdar om att mannen r lite mer framtrdande och kanske viktig. Genom resten av det gamla testamentet fortstter mn ha huvudrollerna. Det finns visserligen argument fr att Maria (kvinna) r den Gud vljer fr att komma till vrlden genom Jesus men det kan ju vara eftersom kvinnan r den som redan fick barn och inte en ny ra fr kvinnan. Sedan kommer Jesus och hans apostlar, alla mn. Att just apostlarna r mn r ju en anledning till att kvinnor inte fr bli prstvigda inom den ortodoxa och katolska kyrkan, d prsterna ska representera apostlarna. Inom den ortodoxa kyrkan hr kvinnan enligt tradition hemma i hemmet. Det r hon som ska f barn och ta hand om sin familj. Och det r genom att nra och lska sin familj och man som hon bidrar till samhllet.. Detta r dock en vldigt traditionsenlig syn och jag r sker p att det finns vissa ortodoxa som ser det hela lite mer jmstllt eftersom jag har hittat en del frsvarstexter om varfr kvinnan och mannen inte r lika. Om ngon knde ett behov av att frsvara sig finns det dem som sger emot. Det verkar ven som kvinnor grna ska kl sig blygsamt i vardagen men framfr allt i kyrkan hos bde katolska och ortodoxa. Inom bda inriktningarna kan kvinnor dock bli nunnor eller abbedissor om de s nskar. Protestantismen r den del av kristendomen (av de strre) som r nyast. Jag tror det r en av anledningarna till att den verkar ha en ppnare och mer jmstlld syn p kvinnan. Dels eftersom den skapades senast men kanske ocks eftersom de som antog protestantismen r och blir mer ppna fr frndring och nytolkning och drfr kan flja med och forma samhllet till ett mer ppet. Hr kan kvinnor bli prster och prster fr ven och frvntas ha familjer och vara exempel fr sin frsamling. Detta innebr att om kvinnor kan bli prster och prster ska vara exempel s kan mn och kvinnor gra lika mnga saker.

2. Som jag nmnde tidigare var det nya budskapet med Jesus krlek och att vara god. Till skillnad frn innan var det inte reglerna och riterna som var allra viktigast. Det viktigaste var vad man knde och hur man behandlade andra mnniskor. Det r allts fortfarande praktik och teori samlat men nu ska praktiken vndas frn kyrkan och till mnniskorna och teorin frn allt dligt till att tro och knna bra saker. Gud fanns dr fr att frlta och hjlpa snarare n att straffa och bli tillbedd. Som med alla svar och budskap finns det olika tolkningar. Bara det kan i sig skapa konflikter men i modern tid har man nd lyckats hlla ngorlunda sams mellan frgreningarna av kristendomen. Dremot blir det konflikter nr ngon anser sig ha lsningen p livets gtor och vill sprida det medan andra har andra lsningar. I kristendomens brjan frtrycktes de kristna och jagades fr sin nya tro. Senare nr ett svar blir allmnt godknt kan de som sker makt anvnda sig av religion fr sina egna syften. Den katolska kyrkan kan vara ett exempel p det, med den stora makt som den har haft och utvat. Sedan kom korstgen som var fr att ta tillbaka land, omvnda icketroende men antagligen framfr allt ett maktspel. Hur man lyckas vnda ett budskap om krlek till att utva krig r ett mysterium. Men vi mot dom tankestt har alltid varit ett bra stt att ena vi. Det moderna samhllet r fullt av motsgelser. Katolska kyrkan fresprkar en sak, medier och samhllet en annan. Fr det som hnt p senare tiden r att samhllet och kyrkan blivit skilda frn varandra medan de frut var samma sak. Kyrkan (menar framfr allt katolska) fresprkar ett visst levnadsstt medan de som r utanfr kyrkan vill ha frihet att gra som man vill. Jag tycker religisa kan f stta, nstan, vilka regler som helst men precis som tidigare i historien blir det svrt nr ngon frsker ptvinga sitt stt p vad som r rtt p alla andra. Det mest aktuella exemplet mste vara homo-ktenskap. Kyrkan tycker ktenskapet r heligt medan mnga anser att homosexuella par br ha samma plats infr staten som heterosexuella par. I och med att kyrkan r s pass separerad frn det styrande i stater tycker jag att om man tror p deras budskap, kan man lta bli att gifta sig med en av samma kn. Det br vara en personlig sak och inget andra som en kyrka eller politisk grupp ska lgga sig i. Ett hinduiskt, ateistiskt eller muslimskt par r ju inte heller gifta inom den kristna kyrkan men ses nd som gifta av staten. D br de som anser att homosexuella ska f ha rtt till gifterml f genomfra dem. verlag blir det allts konflikter nr kyrkan, eller ngon grupp fr den delen, anser sig ha makt ven ver de som inte tillfr den uppfattningen.