Está en la página 1de 27

FRN RENSSANSEN TILL UPPLYSNINGEN

INNEHLL
Tre rhundraden De stora upptckterna Den centraliserade staten Den nya tidens krig Den svenska stormaktstiden Slavarna Religionskrig och Upplysning Makten i samhllet Tre drottningar Reflektion 3 4 7 9 11 15 17 20 21 24

TRE RHUNDRADEN

Frn Renssans till Upplysning


Perioden efter Medeltiden (p 1500-talet) kallas Renssansen. De som levde p den tiden tyckte ansg att Antiken var fdd p nytt. Under 1600-talet frndrades Europa p mnga stt, delvis p grund av stora religionskrig som hrjade kontinenten. och p 1700-talet brjade en epok vi kallar fr Upplysningen. De som levde p den tiden ansg nmligen att de var mer upplysta n de som levde under religionskrigens tid. Detta arbetsomrde handlar om tiden mellan Renssansen och Upplysningen.

DE STORA UPPTCKTERNA

Amerika
1492 fann en italienare vid namn Christoffer Columbus Amerika. Han seglade p uppdrag av den spanske kungen och drottningen. Andra spanjorer fljde honom i spren och snart var den nya vrldsdelen uppdelad mellan spanjorer och portugiser. Spanjorerna ervrade mktiga riken i Syd- och Centralamerika och upptckte enorma silvergruvor. Silvertransporter frn Sydamerika till Spanien gjorde den spanske kungen och drottningen till Europas rikaste och mktigaste regenter. Men engelska sjrvare plundrade en del spanska skepp och snart hade englndare och fransoser landstigit i Nordamerika. Den nya kontinenten utforskades och man upptckte snart att det var en enorm kontinent med stora rikedomar som de europeiska stormakterna kunde slss om.

Sjvgen till Indien


Under Medeltiden gick det en gammal handelsvg genom Asien som kallades Sidenvgen. Lngs med den handelsvgen transporterades lyxvaror frn Indien och Kina som kunde sljas dyrt i Europa. Exempel p sdana varor var kryddor, vissa dyra frgmnen och siden. Den gamla handelsvgen genom Asien gynnade framfr allt rikena runt Medelhavets stkust. Men det var dyrt att transportera varor p land genom hela den kontinenten.

1492 fann en portugis som hette Vasco da Gama vgen till Indien, genom att segla runt Afrika. Nr portugiserna upptckte sjvgen till Indien fann de att de kunde kpa varor mycket billigare direkt frn Indien. Det drjde inte s vrst lnge innan spanska, hollndska, franska, engelska, och t.o.m. svenska skepp seglade till bde Indien och Kina fr att kpa varor billigt, som kunde sljas dyrt i Europa. Rikena vid Medelhavets stkust (t.ex. Venedig och Genua) frlorade mycket pengar p detta. Det var lnderna som lg vid Atlantkusten (t.ex. England och Frankrike) som tjnade p det. Med hjlp av kraftiga skepp som kunde bra tunga kanoner kunde Frankrike, England, Spanien, Portugal och Holland snart konkurrera ut alla motstndare p alla hav. Under 1500-talet var det Portugal och Spanien som styrde ver haven och blev rika p handel. Under 1600-talet var det England, Holland och Frankrike som tjnade mest och hade de mest skrckinjagade flottorna. P 1700-talet var det nstan bara England och Frankrike kvar som tvlade om makten.

Konflikterna flyttar
Under Medeltiden var det ofta krig i Norditalien. Anledningen var att det var stderna i Norditalien som blev mest rika p handeln med varor frn Indien och Kina, och pengar riskerar ofta att dra till sig konflikter. Men nr den nya handelsvgen gick till lnderna vid Atlantkusten i stllet, s flyttade sig krigen dit i stllet. P 1500-, 1600- och 1700-talen utkmpades de strsta krigen runt Nordsjn och stersjn. Det var dr pengarna fanns.

Utvecklingen stter fart


5

Konkurrensen mellan de rika lnderna vid Atlanten gjorde att utvecklingen satte fart. Nya ider som du ska f lsa om ndrade mnniskors tankar, befolkningen kade, och vrldskartan blev allt mer fullstndig.

Uppgifter
1. Den spanska silvertransporten ledde till hg inflation i Spanien. Hur

fungerar inflation?
2. De ar ster om Centralamerika som Columbus kom till frst kallas

idag fr Vstindien. Varfr det? 3. Vilka skl tror du att det kan finnas till att det var billigare att transportera saker lngs den nya handelsvgen n den gamla?
4. Genua och Venedig var tv italienska stder som frlorade p att

handelsvgarna flyttades. Men varfr frlorade de p det? Det kom ju fortfarande en mngd varor lngs den gamla handelsvgen, Sidenvgen. 5. Kan du ge ngot exempel frn idag p hur pengar lockar till sig konflikter? 6. Det var europeiska fartyg som transporterade varor frn Indien och Kina till Europa. Varfr seglade inte indierna och kineserna sjlva till Europa fr att slja sina varor (det skulle de ha tjnat p)?

DEN CENTRALISERADE STATEN

Medeltidens kungar och drottningar


Under Medeltiden hade regenterna (d.v.s. kungarna och drottningarna) ofta ganska liten makt. De styrde ett litet omrde som de levde av. Resten av riket var uppdelat p mnga olika personer, tack vare feodalsystemet. Det fanns en allmnt accepterad princip som sade att regenten skulle styra riket tillsammans med folket, framfr allt de adliga, fastn bde prster, stadsbor och bnder ibland ocks hade en del att sga till om.

Mynt
Mynten hade brjat anvndas i strre skala igen. Efter vstra Romarrikets fall hade man ju inte anvnt mynt lika mycket. Men nu kunde man anvnda mynt igen. Men hjlp av mynten kunde furstarna betala sina soldater och medhjlpare och de slapp drmed ta hjlp frn adeln och feodalsystemet.

Centraliserat styre
Under slutet av Medeltiden hade dessutom en helt ny id vuxit fram. Den var annorlunda n tidigare den sade nmligen att fursten skulle styra sitt land precis som han eller hon ville. Adeln eller ngon annan skulle inte ha ngonting att sga till om. Mnga mnniskor stttade idn, och det var mnga furstar som brjade styra sina riken p precis det sttet. Den svenske kungen Gustav Wasa var en av dem han bestmde ver Sverige
7

som om han gde allting. Alla som satte sig upp emot honom blev bestraffade. Det kallas fr ett centraliserat styre. De som tyckte bst om den hr nya idn var givetvis furstarna sjlva, men ocks alla som tyckte illa om adeln och prsterna, t.ex. mnga mnniskor som bodde i stderna. De riken som hade centraliserat styre blev starkare n de riken som hade feodala styren. Efter ett par hundra r fanns det knappt ngra feodala riken kvar. Alla var mer eller mindre centraliserade.

Tjnstemn
Feodalsystemets id var att de adliga sktte lagar och rttsskipning i sina omrden, och de tog skatt frn sina omrden. Fursten fick skta lagar, rttsskipning och ta in skatt frn de omrden som han hade kvar. Men under slutet av Medeltiden skedde en frndring. Fursten krvde att hans vilja skulle rda i hela riket, och att lagar och rttsskipning skulle vara samma mellan olika omrden. Fursten krvde ocks att f in skatt frn hela riket, inte bara frn sina egna omrden. Fr att klara av detta anstllde han tjnstemn, d.v.s. personer som arbetade fr honom eller henne ute i riket. Vissa tjnstemn var domare som sktte rttsskipningen. Andra tjnstemn var fogdar som samlade in skatt t kungen. Vissa tjnstemn arbetade hos fursten och ledde hans arbete. Mnga tjnstemn var frn brjan stadsbor. Det tyckte de adliga illa om. De tyckte att de sjlva skulle ha de finaste arbetena. De som inte var adliga eller jobbade fr kyrkan kallades ofrlse och ansgs inte vara lika fina.

Frgor
1. Frklara (s gott du kan) hur ett land som styrs centraliserat kan vara mycket starkare n ett land som styrs feodalt? 2. Vilka frlorade p centraliseringen? 3. Varfr var det mycket lttare fr furstarna att betala sina soldater och medhjlpare med mynt n med t.ex. ktt och mjl?
4. Kan du komma p ngon anledning till varfr furstarna ville ha

tjnstemn som var ofrlse? 5. Kan du ge exempel p ngra tjnstemn som finns idag? 6. r Sverige idag centraliserat eller feodalt? 7. Ls eller lyssna till en text ur boken Fursten. Tycker du att det verkar som vettiga ider och tankar? Motivera!

DEN NYA TIDENS KRIG

De medeltida krigen
Armerna p Medeltiden var nstan alltid sm. De flesta krig utkmpades med max ett hundratal soldater p varje sida. Det fanns tv huvudanledningar: Fr det frsta gjorde feodalsystemet att man inte kunde samla srskilt stora armer, vasallerna kunde vgra att hjlpa sin herre, eller helt enkelt byta sida mitt i ett krig. Fr det andra krvdes stor muskelstyrka fr att orka slss, eftersom man fr det mesta hgg, stack och slog mot varandra med vapnen. Det var ofta bara de starkaste som klarade av att slss. De svagare kunde man anvnda som skydd mot pilar.

Centralisering
Nr Europas riken centraliserades brjade soldaterna lyda direkt under fursten i stllet fr att lyda hans vasaller. Det gjorde att det blev mycket enklare fr Europas furstar att samla alla soldater, utan att behva bry sig om utifall ngon vasall inte ville stlla upp med sina soldater.

Krutet
Nr krutet kom till Europa innebar det en enorm frndring. Eldvapen krver nmligen ingen strre muskelstyrka, s pltsligt kunde man anvnda sig av mnga fler soldater n tidigare. Alla som kunde rra sig, sikta och trycka p avtryckaren kunde slss.

Krig och miljfrstring


10

De nya krigen ledde till att mnga skogar hggs ned. Krigsskepp skulle byggas av tr och de nya eldvapnen gjordes av jrn som tillverkades i ugnar som eldades med ved. Skottland t.ex. var tckt av tjocka skogar under Medeltiden men idag r stora delar av Skottland trdlsa hedar.

Uppgifter
1. Om du var en vasall under Medeltiden vilka anledningar skulle kunna f dig att inte hjlpa din herre i krig? Vilka anledningar skulle f dig att byta sida mitt under ett krig? 2. De nya krigen var fruktansvrda jmfrt med Medeltidens smkrig. Nu kunde tiotusentals soldater slss p varje sida och armerna vxte i snabb takt. Men nu fick man ett annat problem hur skulle s stora armer f mat nr de befann sig i krig? 3. Hur pverkades vanliga mnniskor i Europa av att armerna blev s mycket strre?

11

DEN SVENSKA STORMAKTSTIDEN

Sverige ett fattigt land


Sverige i brjan av 1600-talet var ett fattigt, efterblivet land i utkanten av Europa. Ett land som nyligen hade blivit sjlvstndigt frn Danmark och som inte hade s mycket att gra med stormakterna i resten av Europa England, Frankrike, sterrike och Holland. Runt Sverige lg ett antal riken med varierande styrka. Danmark i vster, Polen i sder och Ryssland i ster. Men inget av dessa lnder var srskilt starka. Tidigare hade omrdet runt stersjn styrts av tre stormakter: Danmark, Polen och Ryssland.

kande kungamakt
Den svenske kungen Gustav Wasa centraliserade riket hrdhnt med hjlp av pengar och soldater. Mnga tyckte illa om det, men det fanns en vits med det: genom detta blev nmligen Gustavs rike, Sverige, starkare. De vriga lnderna runt stersjn gick t motsatt hll. De danska och polska regenterna kunde inte kontrollera adeln och centraliserades inte

12

lika mycket. Ryssland var ett stort rike med gammaldags teknik som inte kunde jmfras med tekniken hos vstra Europas stormakter.

Krig i Europa
Det var djupa religisa konflikter mellan katoliker och protestanter p denna tid. Katolikerna fanns framfr allt i sdra Europa, och protestanterna fanns framfr allt i norra Europa, fast det till viss del fanns protestanter i Frankrike, och Spanien ocks. 1618 brt ett stort krig ut i Europa som fick namnet Trettioriga kriget, eftersom det varade i trettio r. Det utkmpades framfr allt mellan Frankrike och sterrike. Platsen de krigade p var de tyska staterna som fick ta strre delen av kriget. Den tyska befolkningen led enormt, eftersom man p den hr tiden hade som regel att soldaterna skulle ta den mat de behvde av lokalbefolkningen (utan betalning frsts). Vissa omrden blev nstan helt avfolkade, d.v.s. folk dog eller flydde. Den svenske kungen Gustaf II Adolf lade sig i kriget p Frankrikes sida och vann stora segrar. Ytterligare krig fljde mot Danmark, Polen och Ryssland och rikets grnser utvidgades. De svenska soldaterna var hatade i framfr allt de tyska staterna. Snart fljde nya krig, bl.a. mot Danmark dr Sverige ervrade Skne, Blekinge och Halland, som tidigare var danska landskap.

Men hur?
Men hur kunde nu detta lilla fattiga efterblivna land vinna s mycket p s kort tid? Det finns tv svar: Fr det frsta hade Sverige centraliserats betydligt mer n Danmark och Polen, och Ryssland var fortfarande hopplst efter i utvecklingen.

13

Fr det andra fick Sverige stor ekonomisk hjlp av Frankrike, som ville att Sverige skulle delta i kriget mot sterrike.

Sverige en stormakt
En stor del av rikedomen Sverige fick under denna tid berodde p att Sverige fick ett antal viktiga stder i norra Tyskland. Inkomsterna frn dessa stder var enorma och gjorde att riket kunde lgga pengar p en rejl arm, en stark flotta och att centralisera riket ytterligare.

En nationell ideologi fds


Nu hade rikets grnser blivit mycket strre och Sverige var en stormakt. Visserligen lg Sverige lngt efter lnder som England och Frankrike, men nd Nu hade man dock ftt en ny id man skulle f mnniskorna som bodde i riket att knna sig som svenskar, d skulle de frmodligen bli mer lojala och frsvara riket bttre, tnkte man. Alla som bodde i det som idag r Sverige och Finland skulle vara protestantiska kristna, och alla skulle se upp till och lyda regenten, d.v.s. kungen eller drottningen. Man brjade uppfinna en storslagen historia fr Sverige. Vissa hvdade att stora delar av jordens befolkning ursprungligen kom frn Sverige. Vissa pstod att legenden om Atlantis egentligen handlade om Sverige. Det gick s lngt s att en man t.o.m. pstod att Adam och Eva hade varit svenskar. Dessa ider kallades med ett ord fr gticismen och deras ml var att visa att svenskarna var ett mktigt folk med en lng och stolt historia. Under denna tid ervrade man ocks Skne, Blekinge och Halland frn Danmark, och det tog nstan hundra r att f mnniskorna dr att knna sig som svenskar, efter att man hade anvnt hrda metoder, t.ex. avskedat alla dansktalande prster.

14

Stormakten frloras
Men ingenting varar fr evigt. Den svenska armn och flottan blev lite fr stark. De vriga stormakterna blev fundersamma om Sverige blir fr starkt s skulle ju de kanske kunna utmana t.ex. England och Frankrike i framtiden. Sverige blev mer och mer en ensam stormakt. Dessutom brjade Ryssland moderniseras. Den nya kejsaren, knd som Peter den Store, organiserade armn och flottan och centraliserade riket s att det inte skulle vara lika efterblivet lngre. Ryssland blev allt starkare och farligare. Till sist brt krig ut mellan Sverige (nstan ensamma) och Polen, Ryssland och Danmark, Det stora nordiska kriget. Det slutade med att den svenske kungen Karl XII 1718 skts till dds nr han planerade att invadera Norge. D hade Sverige frt krig i 18 lnga r, och en stor del av den vuxna manliga befolkningen var dd. Nr det blev fred frlorade Sverige nstan allting man hade ervrat under 1600-talet. Stark r ibland ensam. Ensam r inte stark.

Uppgifter
1. Vissa pstr att det var en svensk soldat som skt Karl XII. Anser du

att det var rtt eller fel att gra det? Motivera! 2. Karl XII ville invadera Norge. Problemet var att Norge var ett mycket fattigt land, men det krvdes en stor svensk arm att ervra landet. Varfr var det ett problem?
3. Gticismen uppfann ju en passande historia t Sverige. Man

frskte ocks att beskriva hur man skulle vara som svensk: protestantisk, plikttrogen, rlig, och lska Gud och sin konung. Det

15

var faktiskt p denna tid som man hittade p begreppet svensk. Hur skulle du frklara ordet svensk idag, s att vi kan skilja det frn andra ord, som tysk, dansk och finsk? Finns det allts ngra personlighetsdrag som r typiskt svenska? 4. r det viktigt att ha en stolt historia?
5. Flyktingar fanns nu som d. Skillnaden var att krigen var mycket

nrmare p den tiden. Under den svenske kungens krig mot sterrike kommer en tysk flyktingfamilj till dig och ber att f bo hos dig. Skulle du acceptera det? Motivera!
6. Skulle du acceptera att en flyktingfamilj frn Afghanistan skulle vilja

bo hos dig idag? Motivera! 7. Frr fick mnga skolelever lra sig att Stormaktstiden var en bra tid, och att Gustaf II Adolf och Karl XII var hjltar som hade frsvarat sitt fosterland. Efter Frsta och Andra vrldskriget, med miljontals dda mnniskor och snderbombade stder, frndrades ocks vr bild av Stormaktstiden. Tycker du att Gustaf II Adolf och Karl XII gjorde rtt som frde krig fr att ka sin makt? Motivera! 8. Du r en svensk soldat, eller gift med en svensk soldat som ska skickas tvrs ver stersjn fr att slss mot Karl XII:s fiender. Du, eller din man, lper stor risk att d, kanske p slagfltet, men frmodligen av ngon av alla de hemska sjukdomar som finns i soldatlgren. Skriv ett brev till ngon som str dig nra och frklara hur du knner.

16

SLAVARNA

Amerika
I Amerika fick europernas ankomst stora konsekvenser. Det fanns redan mktiga indianriken i bde Nord-, Central- och Sydamerika. Men dessa indianriken kunde inte st emot europernas eldvapen och de nya sjukdomar som europerna frde med sig utan fll samman. Snart var stora delar av Central- och Sydamerika styrt av Spanien och Portugal. De spanska soldaterna kallades conquistadorer som betyder ervrare, och de ervrade tv mktiga indianriken: Aztekriket i Centralamerika och Inkariket i Sydamerika. De stora silvergruvorna i Sydamerika gjorde Spanien till ett rikt land, men det behvdes slavar fr att arbeta nere i gruvorna. Det jobbet var farligt s spanjorerna sjlva vgrade att gra det. Indianerna visade sig vara alldeles fr brckliga fr att kunna utfra jobbet. Lsningen p hur man skulle f slavar var att hmta dem frn Afrika. Afrikanerna var nmligen kraftigare och kunde arbeta hrdare. I de omrden som Portugal, England och Frankrike ervrat upptckte man dessutom att de afrikanska slavarna fungerade bra som arbetskraft p stora plantager man hade startat, dr man t.ex. odlade bomull som sldes i Europa. Men indianerna behandlades fortfarande som slavar av europerna och tillhrde de fattigaste i Amerika.

Triangelhandeln
Europeiska skepp seglade till Afrika, och kpte slavar av afrikaner och europer som bosatt sig dr. Afrikanska stammar hjlpte till att samla in slavar, genom att europerna gav dem eldvapen som betalning fr slavarna. Sedan fylldes skeppen och seglade tvrs ver Atlanten till Amerika dr slavarna sldes till gruvor och plantager. Det man odlade p plantagerna och fick upp ur gruvorna skickades med skepp till Europa dr
17

sldes eller anvndes. Slutligen kte nya skepp frn Europa till Afrika fr att skaffa nya slavar. Detta kallas fr Triangelhandeln, eftersom skeppen seglade som i en triangel ver Atlanten. Miljoner afrikanska slavar skeppades i trnga utrymmen ver havet. Mnga dog under resan. Mnga blev ihjlslagna. Mnga krossades, kvvdes eller drunknade i gruvorna. Mnga dog av sjukdomar och ledsamhet i fngenskap. Det drjde flera hundra r innan tillrckligt mnga mnniskor i Europa tyckte att slavhandeln var s fruktansvrd att den frbjds.

Uppgifter
1. Mnga afrikanska stammar hjlpte till att fnga in slavar. Varfr det? 2. Hur pverkades Afrikas utveckling av slavhandeln tror du?
3. Mnga conquistadorer var frn brjan fattiga spanjorer. Varfr reste

inte lika mnga rika spanjorer till Amerika fr att ervra land? 4. Finns det slavar idag? 5. En viktig anledning till att Syd- och Centralamerikas indianer dog i mngder var europernas sjukdomar. Indianerna saknade motstndskraft mot dem. ven fredliga spanjorer som inte ville indianerna ngot ont spred sjukdomar. Kan du ngot exempel p ngon annan smittsam sjukdom som har ddat mnga mnniskor? 6. Hur har dagens vrld pverkats av slavhandeln under denna tid?

18

19

RELIGIONSKRIG OCH UPPLYSNING

Reformationen
Katolska kyrkan hade haft stark makt i Europa i mnga hundra r. Under en stor del av Medeltiden var Katolska kyrkan faktiskt en av de f saker som hll samman vstra Europas riken och folk. Men under den senare delen av Medeltiden hade Katolska kyrkan befunnit sig i blsvder. Mnga tyckte att de som arbetade inom Kyrkan hade blivit giriga och bara var ute efter pengar och makt. Motstndet mot Kyrkan var stort i vissa omrden och med jmna mellanrum hade Kyrkan varit tvungen att anvnda vld fr att f tyst mot dem som protesterade. Alla protestrrelser hade gemensamt att de ville att Bibeln inte Katolska kyrkan skulle bestmma vad som var rtt och fel. Katolska kyrkan ansg nmligen att de som arbetade inom Kyrkan kunde frlta mnniskors synder. De som protesterade ansg att det enligt Bibeln endast var Gud som kunde frlta synder. Dessutom var de upprrda ver att de anstllda inom Katolska kyrkan tog betalt fr att frlta synder. Katolska kyrkan slde nmligen avlatsbrev, som var bevis p att man skulle slippa ett visst antal dagar i Helvetet beroende p hur mycket pengar man betalade.

20

Reformationen
I brjan av 1500-talet startade ytterligare en ett par sdana protestrrelser. Det brjade med en munk som hette Martin Luther som ville frndra Katolska kyrkan och ta bort det dliga. Det gick s lngt att det blev en djup konflikt mellan Katolska kyrkan och anhngarna till Martin Luther. Men Martin Luther fick std av mktiga furstar som tjnade p hans nya ider Katolska kyrkan var nmligen rik och gde nmligen mycket land, och den furste som fljde Martin Luthers ider kunde ta ver strre delen av det som Katolska kyrkan gde. Snart bildades en ny kristen lra: den protestantiska kristendomen som framfr allt fick std i norra Europa. Protestanternas ider spred sig och fick andra att fortstta. Snart bildades nnu en lra som kallades reformert kristendom av en man som hette Jean Calvin.

Krig och konflikt


Konflikter brt ut i Europa mellan anhngarna till protestantisk/reformert kristendom och katolsk kristendom. Inbrdeskrig brt ut i mnga lnder, bl.a. Frankrike och England. I flera lnder startade hxjakter i stor skala, eftersom mnga trodde att hxorna och Djvulen var orsaken till krigen och splittringen. Under 1600-talet var splittringen mellan katoliker och protestanter/reformerta ofta stor. Men det fanns ocks mnga som ville att de skulle enas och acceptera varandra.

Upplysningen
Bland utbildade mnniskor uppstod under slutet av 1600-talet en motreaktion mot religionskonflikterna. Mnga tyckte att man skulle ta reda p sanningen om vrlden genom att underska den och vara nyfiken i stllet fr att vara rdd och hata alla som hade en annan sikt. De som
21

tyckte s ansg att de var upplysta av frnuftet. Denna period kallas Upplysningen och de mnniskor som ville att frnuftet skulle styra dem lade grunden fr den moderna vetenskapen och humanismen. ter har vi ett exempel p att mnniskor ger namn t sin egen tid p.g.a. sin egen syn p sig sjlva.

Westfaliska freden
1648 tog Trettioriga kriget slut och det blev fred. Det kallas Westfaliska freden, och den innebar ngonting helt nytt: fursten i varje land skulle bestmma vilken religion befolkningen i det landet skulle ha. Det var ett stt att frska f slut p striderna mellan katoliker och protestanter.

Uppgifter
1. Tror du att det bara var religion som startade krigen under 1600talet, eller kan du komma p ngra fler tnkbara anledningar? Kan du jmfra med ngon konflikt idag? 2. Knner du till ngra krig som har startat endast p.g.a. religion? 3. Ett bermt citat frn Upplysningen r jag hatar dina sikter, men jag r beredd att d fr din rtt att uttrycka dem. Hller du med? Motivera! 4. Tycker du att Westfaliska fredens id om att fursten ska bestmma sin befolknings religion var en bra id? Vilka positiva/negativa saker kan uppst?

22

MAKTEN I SAMHLLET

Folket i stderna
Furstarna fick sin makt frn pengarna. Pengarna kom allt oftare frn stderna. Genom att stderna stttade fursten kunde man t.ex. fra krig. I gengld fick stderna friheter och rttigheter. Mnga stder byggdes under denna tid fr att fursten skulle kunna tjna p handeln i stderna. I mnga lnder frbjds all handel utanfr stderna. Mnga stadsbor blev tjnstemn t Europas furstar och fick stor makt och rikedom.

Adeln
Adeln hade frlorat sin gamla stllning som krigare. Nu var det ofrlse soldater som slogs p slagflten. Adeln hade dock frtur till att bli officerare och leda armer. Bnder och stadsbor ville inte betala skatt till adeln, nr adeln inte lngre gjorde ngonting fr pengarna under Medeltiden hade de tminstone frsvarat mnniskor mot fiender. Hatet mot de adliga var p mnga hll starkt.

Prsterskapet
Katolska kyrkan frlorade makten ver stora delar av Europa. I de katolska delarna blev det en hel del frndringar t.ex. tog man bort avlatsbreven. I de protestantiska och reformerta lnderna blev Kyrkan en statskyrka, d.v.s. det blev fursten som bestmde ver Kyrkan. Prsterskapets roll blev nu att f mnniskorna att lyda sin furste.

Frgor
1. Nr grundades Bors och Gteborg?
23

2. Vilka inkomster kunde fursten f frn en stad? 3. Vad tror du att mnga adliga tyckte om att stadsbor fick bli mktiga tjnstemn?

TRE DROTTNINGAR

Drottning Elisabeth av England


Under 1500-talet blev en protestantisk kvinna vid namn Elisabeth drottning. Hon var dotter till Henrik VIII som hade infrt protestantismen i England. Katolikerna fick std av Spanien som var Europas frmsta stormakt. Elisabeth frde en hrd utrikespolitik och beordrade t.ex. engelska pirater att plundra spanska skepp p vg med silver frn Amerika till Spanien. Spanien frskte att invadera England med hjlp av en enorm flotta (Den spanska armadan), men besegrades. Det var delvis tack vare Elisabeths fasta styre som England utvecklades till en stormakt p vrldshaven. Elisabeth gifte sig aldrig. Fast hon fick storslagna anbud bl.a. friade den spanske kungen Filip till henne. Hon tackade nej och sade att hon var gift med England.

Drottning Christina av Sverige


Under 1600-talet hade Sverige utvecklats till en stormakt med bl.a. fransk och hollndsk hjlp. Nr Gustaf II Adolf hade dtt i krig i Tyskland blev hans dotter Christina drottning. Eftersom hon inte gifte sig (precis som Elisabeth av England) var det hon som styrde Sverige. Men det var inte helt enkelt fr henne. Eftersom hon var kvinna saknade hon militr

24

utbildning, och man ansg att en riktig furste skulle leda sina armer i krig. Vissa tyckte inte att hon dg eftersom hon var en kvinna. Det mesta tyder p att hon sjlv ocks frgade sig om hon verkligen rckte till. Dessutom gjorde hon ett val som medfrde att hon inte fick vara drottning lngre. Hon valde att byta religion och bli katolik. Fr att vara kung eller drottning i Sverige mste man nmligen vid denna tid vara protestant. Hon lmnade landet och tronen frivilligt.

Katarina den stora av Ryssland


Katarina den stora var kejsarinna av Ryssland p 1700-talet. Hon kom frn Tyskland och gifte sig med den ryske kejsaren. Han mrdades och hon tog makten. Katarina utvecklade Ryssland med hrda nypor. Hon utvecklade Ryssland till en riktig stormakt och infrde vsteuropeisk kultur i det enorma landet. Katarina skickade ivg upptcktsresande som utforskade Asien. Rysk musik och rysk litteratur pverkades av Europeisk kultur och skapade en helt ny blandning. Katarina var mycket intresserad av Upplysningen och ville att den skulle pverka Ryssland. Dessutom sg hon till att Ryssland ervrade stora omrden frn sina grannlnder vid hennes tid vid makten.

25

Uppgifter
1. Elisabeth kmpade hrt mot katolikerna hela sitt liv, och hon

anstrngde sig fr att strka Englands makt p alla stt. Hon r frmodligen den som har ftt minst kritik av de tre drottningarna. Varfr tror du att hon aldrig gifte sig?
2. Christina har ftt en hel del negativa omdmen genom historien

p.g.a. att hon blev katolik, nr hennes far dog fr protestantismen i Tyskland. Tycker du att hon gjorde rtt? Motivera!
3. Katarina har ftt en del negativa omdmen fr att hon lade alldeles

fr mycket tid p krleksaffrer, fastn de flesta kungar och kejsare ocks lade stor tid p det utan att f srskilt mycket kritik. r det skillnad mellan hur vi ser p mns och kvinnors sexualitet? Ge exempel! 4. Varfr lser vi s sllan om kvinnor i historiebckerna, fastn det finns gott om exempel?

26

REFLEKTION

Att fundera ver


Denna tid var en tid av stora frndringar. Feodalismen ersattes av centraliserade stater, nya religioner uppstod, nya stder grundades, vrldskartan ritades om ordentligt, armerna vxte, stora krig rasade ver Europa, Amerikas indianer frslavades och Afrikas svarta mnniskor jagades och frslavades. Men det var ocks en tid d vetenskapen satte fart och man p allvar brjade arbeta fr alla mnniskors lika vrde och frihet. 1. Finns det ngonting av det som hnde under 1500-, 1600- och 1700talet som du tycker att du inte har ftt svar p?
2. Vad tycker du har varit mest intressant under detta arbetsomrde?

27