Islams fem grundpelare

I ALLAHS, DEN NDERIKES, DEN BARMHRTIGES NAMN

Islams fem pelare Islams praktiska del bygger p fem (grund)- pelare (arkn al-Islam) och dessa r obligatoriska att iaktta fr varje muslim, oavsett kn, kulturell bakgrund, social status eller nationalitet. D ordet islam ibland verstts med underkastelse infr Guds vilja s kan man sga att de fem pelarna r ndvndiga fr att denna underkastelse skall frankras i det praktiska livet. Vikten av att hlla fast vid de fem pelarna i sitt liv kan inte pongteras nog eftersom de grundar en mnniskas islamiska identitet, hennes medvetna religiositet och inte minst utgr de ett minimalt krav som varje muslim i sitt liv br uppfylla. I en hadith (profetens autentiska utltande) kan vi lsa fljande: Det har terberttats enligt Omars son (Abdullah) att Allahs sndebud sade: Islam r stadgat p fem pelare. Att vittna om att det inte finns ngon gud frutom Allah och att Muhammed r hans tjnare och sndebud, att frrtta bnen, att betala zakat (allmsoan), att pilgrimsfrda till huset (Kaba i Mecka) och att fasta (under) mnaden Ramadan. Sahih Muslim, Vol I/4, Kitab al-Imn hadith nr 20. Varje pelare har i sin tur olika krav som mste uppfyllas fr att den specifika grningen skall utfras p ett korrekt stt. Men i praktiken kan man sga att de fem pelarna r ett fundament p vilket en muslim sedan i sin tur bygger p och frfinar sin islamiska praktik. Vi skall nu g igenom de fem pelarna var fr sig och titta p de olika delmoment som terfinns i dessa Att vittna att det inte finns ngon gudom frutom Allah och att Muhammed r hans sndebud Den frsta pelaren i Islam r trosbeknnelsen. Ordet hrstammar frn det arabiska verbet shahida som betyder att vittna. Genom att medvetet och med rlig tro och vertygelse utropa: Ashhadu an l ilha ill-Llh, wa ashhadu anna Muhammadan rasulu-Llah blir man muslim. Innebrden av beknnelsen p svenska r: Jag vittnar att det inte finns ngon gud frutom Allah och att Muhammed r hans sndebud. Vittnesbrdet brukar avlggas infr tv muslimer, ibland r ven en imam eller en frsamlingsledare nrvarande. Barn och ungdomar som r fdda i en islamisk familj behver vanligtvis inte avlgga ngot srskilt vittnesbrd fr att de officiellt skall betraktas som muslimer. Trosbeknnelsen kan delas upp i tv delar, den frsta (l ilha ill Llah) som syftar p bekrftelsen av Guds enhet (tawheed) och vikten av att man i alla sina vertygelser och grningar skall vara medveten om att Gud, -Allah inte har ngon like eller kan

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

1/ 12

Islams fem grundpelare

jmfras med ngon eller ngot och att all dyrkan endast br gnas t Gud den allsmktige utan att man tillskriver med- gudar vid hans sida. Flera Koran- verser upplyser oss om detta Hll fast vid din kunskap att det inte finns ngon gud utom Gud; be honom om frltelse fr dina synder och (be om frltelse) fr alla troende mn och kvinnor! Gud vet vad ni dagligen bekymrar er om och mlet dr ni (till sist) fr vila. Koranen 47:19 Sg: Jag har frbjudits att dyrka dem ni kallar i Guds stlle jag har ftt klara bevis frn min Herre och jag har befallts att underkasta mig Guds, vrldarnas Herres, vilja. Koranen 40:66 Den rena, uppriktiga gudsdyrkan r ju frbehllen Gud (ensam)! Koranen 39:3 Denna instllning och uppfattning samt det enkla och sanna stt att dyrka Gud p r gemensam fr alla profeter som snts frn Gud genom tiderna d de alla predikade fr och kallade till tron p en allena- rdande Gud Han har freskrivit fr er samma (regel fr) tron som Han anbefallde Noa- detta har Vi uppenbarat fr dig (Muhammed) och som Vi anbefallde Abraham och Moses och Jesus, nmligen att hlla fast vid (den sanna) trons (principer) och att aldrig tillta sndring Koranen 42:13 Den andra delen av shahada (wa ashha-du anna Muhammadan rasulu-Llah ) syftar p vittnesbrdet om att profeten Muhammed r det avslutande sndebudet i en lng rad av profeter som snts till mnniskorna ifrn Gud. Denna profetiska kedja brjar vid profeten Adam, byggs vidare p med bland annat profeterna Noa, Abraham, Moses, Jesus och avslutas med profeten Muhammed (frid vare med dom alla). Troende! Muhammed r inte fader till ngon av era mn. Han r Guds sndebud och profetlngdens sigill. Gud har kunskap om allt. Koranen 33:40 Att erknna profeten Muhammed som den avslutande sndebudet betyder ocks att man i sitt liv skall frska flja hans levnadsexempel (sunna) och i sitt hjrta vara njd med de frhllningsstt, pbud och frbud samt flja profetens exempel i all form av gudsdyrkan. I Koranen sger Gud fljande: I GUDS sndebud har ni ett gott fredme fr alla som (med hvan och hopp) ser fram emot (mtet med) Gud och den Yttersta dagen och har stndigt Gud fr gonen. Koranen 33:21 OCH vi har snt dig (Muhammad) som budbrare till mnniskorna (om detta) behvs inget annat vittne n Gud. Den som lyder Sndebudet lyder Gud; och den som vnder honom ryggen (br veta att) du inte r snd att vaka ver dem. Koranen 4:79-80

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

2/ 12

Islams fem grundpelare

Att frrtta fem obligatoriska bner under ett dygn P arabiska kallas den dagliga och obligatoriska bnen salat. Salat r en form av gudsdyrkan som Gud gjort obligatorisk genom att beordra profeten Muhammed att frrtta bnen fem gnger under ett dygn. Fr en muslim r bnen vsentlig d den r en av islams pelare och genom att utfra bnen s uppfyller man delvis den av Gud givna roll p jorden Jag har skapat de osynliga vsendena och mnniskorna endast fr att de skall (knna Mig och) dyrka Mig. Koranen 51:56 Enligt ovanstende vers r mnniskans primra roll p jorden, enligt Islam, att dyrka Gud och fr en utomstende s kan detta te sig vldigt pfrestande men det r bara drfr att man i vanliga fall frknippar ordet gudsdyrkan med bn, fasta, pilgrimsfrd med mera. I Islam r konceptet av gudsdyrkan (ibada) mycket bredare d den innefattar allt som man sger eller gr fr att ska guds vlbehag som till exempel att frtjna sitt levebrd, att uppfostra sina barn vl, att bete sig hederligt mot andra mnniskor eller att ta och dricka, i Guds namn, med mtta fr att inte utstta kroppen fr verdriven belastning, allt fr att visa tacksamhet till Gud och drmed utfra en gudsdyrkan. Bnen r visserligen endast en del av detta koncept men den har likvl en central roll i hela den praktiska delen av Islam och flera verser i Koranen pongterar drmed vikten av bnen och dess utfrande: FRRTTA regelbundet (de dagliga) bnerna och (srskilt) den bn som har en central plats och res er i from dmjukhet infr Gud. Koranen 2:238 Och minns Gud efter bnens slut- nr ni str upp, nr ni sitter och nr ni lgger er till vila. Och nr ni ter r i trygghet, frrtta d bnen (p freskrivet stt). Bnen r alla troendes plikt, knuten till bestmda tider. Koranen 4:103 Sk med tlamod (Guds) hjlp i bnen! Det r frvisso en svr (vg) utom fr de dmjuka, Koranen 2:45 Eftersom medvetandet om Guds existens hela tiden r nrvarande i bnen s blir relationen mellan skaparen och mnniskan drmed mer ptaglig och verklig. Dessutom innebr bnerna en stor belning fr den troende p domens dag om bnen utfrts med en sann intention, verklig vertygelse samt i enlighet med profetens exempel Det skall g de troende vl i hnder; de som ber med dmjukt sinne, Koranen 23:1-2 () och de som slr fast vid sitt vittnesml, och de som slr vakt om bnen (och de freskrifter som omger den). (Alla) dessa skall (hlsas) med hedersbetygelser i (paradisets) lustgrdar. Koranen 70:33-35

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

3/ 12

Islams fem grundpelare

(Och Gud skall sga:) I dag skall ni, Mina tjnare, inte knna ngon fruktan och ingen sorg skall tynga er, ni, som trodde p Vra budskap och som underkastade er Vr vilja! Stig in, ni och era fljeslagare, i paradiset och njut dess gldje (i fulla drag)! De skall betjnas med dryckeskrl av guld, och dr skall finnas allt det som sjlarna lngtar efter och det som r frjd fr gat. Och dr skall ni frbli till evig tid. Detta r paradiset, er arvedel (som r lnen) fr det ni gjorde (i livet). Koranen 43:68-72 Om inte bnerna utfrs eller om man p ngot annat stt avviker ifrn bnens krav kommer mnniskan likvl att ansvara fr detta p den yttersta dagen. Flera koranverser upplyser oss om detta: Nej (tag er i akt)! Nr jordskorpan smulas snder i stt efter stt, och din Herre visar sig med nglarna led vid led, och helvetet grs (synligt), den Dagen skall mnniskan minns (Vra varningar) - men vad hjlper det henne d att hon minns? Koranen 89:21-23 ...Nr de hrde den nderikes budkap fll de ner p sina ansikten i tillbedjan medan deras gon fylldes av trar. Men efter dem kom mnniskor av smmre halt. De lt bnen falla i glmska och gick dit deras passioner drev dem; de skall drabbas av bitter besvikelse. Koranen 19:58-59 Som vi ser ur de ovannmnda verserna r bnen en ytterst viktig och ven de praktiska frdelarna med att utfra bnen r mnga. Exempel p dessa kan bland annat vara att Mnniskan uppfyller sin roll i skapelsen och kommer drmed i bttre samklang med resten av omgivningen. Mnniskan lr sig disciplin och skapar en tidsrytm i sitt liv, lr sig uppskatta tiden. Man kommer ifrn den dagliga stressen och tar en andlig och hgst konstruktiv avbrck i vardagen. Man nr inre frid och lugn samtidigt som man genom bnerna lr sig vara tacksam till skaparen. Detta i sin tur skapar behovet och instllningen att man ocks mste vara tacksam till andra i sin omgivning. Man fr en mjlighet att slss med sina lgre begr och drmed har lttare att undvika negativa och destruktiva tendenser i sitt liv ssom lttja, negativt tnkande, missbruk, vld, kriminalitet osv Man lper mindre risk att drabbas av depressioner och accepterar svrigheter lttare eftersom bnen stndigt pminner en om att allt som hnder har en orsak och br en visdom med sig..

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

4/ 12

Islams fem grundpelare

Man fr naturligt bttre fysik och blir vigare d kroppsrrelserna i bnen r stimulerande och bra fr kroppen. De fem dagliga bnerna har fljande namn och frrttas under fljande ungefrliga tider: Namn: 1. Salt al-fajr 2. Salt az-zuhr 3. salt al-`asr 4. salt al-maghrib 5. salt al-`isha Utfrs ungefr: innan soluppgngen vid middagstid p eftermiddagen vid solnedgngen p kvllen Antal Rak`at: 2 4 4 3 4 Typ: hg tyst tyst hg Hg

Varje bn bestr av rrelser som utfrs sammanhngande och en rad bestmda rrelser bildar en bnenhet eller en s kallad rakah. De fem dagliga bnerna bestr av antingen tv, tre eller fyra rak`at. De olika bnerna skiljer sig ven ur recitationshnsyn d tv av de faststllda bnerna frrttas i tysthet medan tre av bnerna frrttas med en hg recitation av Koranen. Om en bn som krver hg recitation av Koranen utfrs i grupp (jamaa) s r det endast imamen som reciterar Koranen hgt, de andra fljer med i tysthet. Fr att kunna utfra sin bn mste den bedjande vara i wudhu. Wudhu uppns genom en enkel tvagning som utfrs p et specifikt stt och den kan ven frnyas om man av ngon freskriven orsak frlorar den. (t.ex. d man slpper vind, utrttar sina behov mm). Drefter r det ocks nskvrt att den bedjande r vnd mot den utsatta bneriktningen (qibla) som r mot Kaba i Mecka. Vanligtvis frrttas bnen i moskn och i synnerhet fredagsbnen d de bedjande samlas fr att lyssna p predikan (khutba) och utfra sin fredagsbn som omnmns i fljande vers i Koranen: TROENDE! Nr bneutroparen kallar till fredagsbnen, lmmna d handel och kpenskap och skynda er dit dr Guds namn kallas; detta r fr er det bsta - om ni kunde veta (det)! Och nr bnen r slut skall var och en g tillbaka till sitt fr att ska det som Gud i Sin godhet (beviljar honnom). Och bevara alltid Gud i minnet, fr att det skall g er vl i hnder. Koranen 62:9-10 Utver fredagsbnen (Salt al Jumah) finns det ven andra typer av bner som till exempel Hgtidsbnen (Salat al Eid), bn fr den avlidne (Salt al Genaza) med flera Att betala allmosan Zakat r en obligatorisk allmoseskatt som grundar sig p en persons tillgngar, den har vissa bestmmelser och den frdelas till speciella grupper under speciella tider.

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

5/ 12

Islams fem grundpelare

Vikten av zakat kan tydligt illustreras genom att iaktta att den i Koranen upprepade gnger omnmns i samband med den obligatoriska bnen: Frrtta bnen och ge t de ndstllda! Det goda ni snder fram fr er (till Domen) skall ni terfinna hos Gud; Gud ser vad ni gr. Koranen 2:110 Men inga andra pbud gavs dem n att dyrka Gud och Gud ensam med ren och uppriktig tro liksom de som i gngna tider skte sanningen, och att frrtta bnen och att hjlpa behvande. Detta r den sanna, i mnniskans nedlagda religionens klara och evigt giltiga (pbud). Koranen 98:5 P svenska verstts Zakat till allmosa eller religis skatt. Sjlva ordet Zakat hrstammar frn verbet zak som kan ha olika betydelser, blad annat att frodas, att vara nyttig eller att vara ren och drfr kan man definiera Zakat som att vara: en allmosa som r mnad att rena ens egendom Den som betalar zakat renar sin egendom bde i andlig och social bemrkelse. Sttet att driva in och frdela zakat frklaras tydligt i Koranen och profetens levnadsexempel (sunna). Det finns enligt dessa kllor fyra typer av tillgngar/egendom som faller under obligationen att betala zakat: 1. Jordbruksprodukter som jorden frambringat (frukt, bnor, sd, mm) P den jord som bevattnats med regnvatten eller med naturliga vattenkanaler eller om jorden (kunnat vara) fuktig p grund av nrliggande vattenkanal s r en tiondel obligatorisk (10%) i zakat och p den jord som bevattnats av en brunn r hlften av detta (5%) obligatoriskt i zakat av jordens avkastning. Zakat r obligatorisk endast om volymen uppgr till fem s.k. awsuq som motsvarar 618 kg. 2. Tillgngar i form av guld, silver och pengar: a) Fr tillgngar i guld r 2,5% obligatoriskt i zakat om volymen uppgr till 20 dinarer eller 85 gram. b) Fr tillgngar i silver r 2,5% obligatoriskt i zakat om volymen uppgr till 5 awaq som motsvarar 595 gram. c) Fr tillgngar i pengar r 2,5% obligatoriskt i zakat om vrdet uppgr till antingen 85 gram guld eller 595 gram silver. 3. Affrsinventarier: Zakat betalas p varor som gs med avsikten att sljas. Detta kan innefatta fastigheter, djur, matvaror, dryck, bilar mm. garen br rkna ut vrdet p inventarierna efter det frsta affrsret och sedan gra det samma fr varje nstkommande r. Zakat betalas med 2,5% p det aktuella vrdet ven om vrdet har

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

6/ 12

Islams fem grundpelare

sjunkit eller blivit hgre frn det datum man har kpt in varorna. 4. Kreatursbesttning I denna kategori rknar man in kameler, ntkreatur, fr eller getter under frutsttningen att de r fritt betande, att de inte r uppfda med sd eller speciellt framtagen mat, att de mnade fr uppfdning eller mjlkproduktion och att antalet djur uppgr till det minimala beskattningsantalet. Det r dock nmnas att om djuren uppfds med sd eller speciellt framtagen mat, men r mnade fr frsljning, s r zakat nd obligatorisk, inte fr att de faller inom ramen fr kreatursbesttning utan drfr att det r en vara till frsljning som drmed faller under kategorin affrsinventarier. Den obligatoriska zakat skatten blir i detta fall 2,5% av dess vrde rknat fr sig sjlv eller som en del av andra inventarier. Fr kameler r det minimala beskattningsantalet 5 kameler och zakt p dem r ett fr. Fr ntkreatur r det minimala beskattningsantalet 30 kor och zakt p dessa blir en ettrig kalv. Betrffande fr och getter s r zakat skatten ett fr om antalet djur uppgr till 40. Zakat samlas och frdelas en gng rligen och frdelningen sker enligt versen som lyder: Offergvorna r avsedda enbart fr de fattiga och de ndstllda och fr dem som har hand om insamlandet av dem och fr att vinna hjrtan (fr tron) och fr att frikpa mnniskor ur fngenskap och slaveri och (fr att ltta) de skuldtyngdas brdr) och fr (kampen fr) Guds sak och fr vandringsmannen. Detta har Gud freskrivit; Gud r allvetande, vis. Koranen 9:60 Under det islamiska kalifatet samlades zakat in av den islamiska statens tjnstemn som hade till uppgift att driva in skatten men idag r frgan om zakat i den islamiska vrlden olika fr varje enskilt land. I det flesta fall r det individens eget ansvar att sjlv se till att zakat r betald. I Sverige brukar man betala in zakat till olika mosker eller hjlporganisationer som sedan i sin tur ser till att medlen anvnds i fr de utsatta ndamlet. Att fasta under mnaden Ramadan Fastan r islams fjrde pelare och den innefattar pbudet om att fasta under mnaden Ramadan som r den nionde mnaden enligt det islamiska mnrs- kalendern. Som muslim avstr man drfr frn mat, dryck och sexuellt umgnge frn soluppgngen till solnedgngen och den utsatta fastetiden berknas enligt fljande: Abu Huraira terberttade att Allahs sndebud omnmnde nymnen och sa: Iaktta fastan nr ni ser det (nymnen) och bryt fastan nr ni ser det (nymnen som markerar

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

7/ 12

Islams fem grundpelare

den nstkommande mnaden Shawwl), men nr (den faktiska tiden av mnaden r) gmd fr er (p grund av t.ex. molnigt himmel), s fasta trettio dagar. Sahih Muslim, Vol II, Kitb Al-Sawn, Hadith nr 2381 Fr att ytterligare f en uppfattning om fastan och dess freskrifter s kan vi lsa fljande verser ur Koranen: TROENDE! Det r en plikt fr er att fasta, liksom det var en plikt fr dem som levde fre er kanske skall ni frukta Gud. (Fastan skall vara) ett begrnsat antal dagar. Men den av er som r sjuk eller p resa (skall fasta senare) under motsvarande antal dagar och den som har mjlighet skall som offer ge den ndstllde att ta. Och den som sjlvmant gr gott utver vad plikten bjuder, (skall finna att) detta kommer honom sjlv till godo. Och fastan r fr ert vl om ni visste (hur mycket gott det tillfr er)! Koranen 2:183-184 Fastan r obligatorisk fr alla knsmogna muslimer men dispens ges till de sjuka, de resande, de lderstigna och fr havande kvinnor. Fastans frdelar r mnga, vissa r andligt frankrade, andra r av fysisk natur och ven ur socialt perspektiv fyller fastan en viktig roll. Fastemnaden Ramadan r enligt islams lra en vlsignad mnad p grund av flera vsentliga faktorer. Den frsta faktorn r att Koranen, Guds sista uppenbarelse till mnskligheten, brjade uppenbaras fr profeten Muhammed genom ngeln Gabriel under allmaktens, dets eller ocks hrlighetens natt (laylat ul Qadar). Under denna natt rder ett speciellt tillstnd som r full av vlsignelser, fred och andlig ro Fr att ge mnniskorna vgledning (inleddes) i mnaden Ramadan uppenbarelsen av Koranen i vilken vgledning klargrs och en mttstock ges med vilken rtt kan skiljas frn ortt(.) Koranen 2:185 1. Se, vi har uppenbarat denna (heliga skrift) under Allmaktens Natt. 2. Och vad kan lta dig frst vad allmaktens Natt betyder? 3. Allmaktens Natt r mera vrd n tusen mnader; 4. D stiger nglarnas hrskaror och Anden ned med sin Herres tillstnd fr (att utfra) alla (Hans) uppdrag. 5. Den (Natten andas) fred till dess dagen gryr! Koranen 97:1-5 Dessutom omnmns Ramadans vlsignade egenskaper i flera autentiska uttalanden frn profeten Muhammed: Abu Huraira rapporterade att Allahs Sndebud sade: Nr (mnaden) Ramadan brjar, (s) ppnas barmhrtighetens portar, helvetets portar stngs och djvlarna kedjas fast. Sahih Muslim, Vol II, Kitab Al-Sawn, Hadith nr:2362

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

8/ 12

Islams fem grundpelare

Den fastande ingr sledes i ett tillstnd av avhllsamhet i bde fysisk och andlig bemrkelse. De negativa influenserna minimeras och mnniskan fr en strre chans att slss med sina lgre begr och utveckla sin personlighet i en atmosfr som r fylld av Guds barmhrtighet. Ramadan r en tid av mnniskans nrmande till hgre andliga vrden, en tid av frltelse och en tid d man ytterligare frsker strva mot sina lgre begr fr att p s stt finna sin Herres belning och frltelse Men den som bvade vid tanken att en dag st (till svars) infr sin Herre och som kunde lgga band p sina begr Skall (f se) att paradiset r hans slutliga bestmmelse. Koranen 79:40-41 Denna atmosfr kan ven mrkas i Sverige under Mnaden Ramadan d muslimer i strre grad besker de olika moskerna, de trffas och umgs med varann, de lyssnar p frelsningar, lser Koranen och frsker frfina sin islamiska praktik. Ofta brukar man bryta fastan med en gemensam mltid och p kvllarna brukar man gemensamt utfra en frivillig bn som heter salat ul Tarawiah. Nr man betraktar pbudet om att fasta ur en medicinsk synvinkel s ser man att fastan r bland annat nyttig fr matsmltnings systemet d den fr en chans att vila och renas. Samtidigt blir man mer medveten om sina egna egentliga mat och motions behov. En del muslimer knner ven att de har lttare att bryta negativa vanor som t.ex. rkning eller verdrivet kaffe- drickande under denna period och drmed kan pbrja ett mera hlsosammare liv i samband med fastan. Ur det sociala perspektivet har fastan en viktig roll att uppfylla ven i dagens samhlle. Genom att man, oavsett social status, avstr frn mat och dryck under en viss period uppns en knsla av samhrighet med de mnniskor vrlden ver som kanske inte har mjlighet att ta sig mtta eller dricka i den mn de skulle behva. Frhoppningsvis s skapar fastan en strre ansvarsknsla och en gedigen vilja att dela med sig till de behvande . I mnga vlutvecklade lnder dr mat finns i verfld r det ltt att ta mat fr givet och detta kan i sin tur skapa slseri mat resurser dr produkten blir ohlsosamma matvanor. Speciellt fr ungdomar som kanske aldrig i sitt liv tvingats knna p hur det r att inte ha mat fr dagen, kan fastan innebra en tankestllare och medfra en insikt om hur svrt andra mnniskor i vrlden kan ha det. Att vallfrda till Kaabah i Mekka Varje muslim, man som kvinna, som r fysiskt och ekonomiskt kapabel, br en gng i sitt liv bege sig till Hajj. Hajj r den obligatoriska pilgrimsfrden till Mekka och islams femte pelare, Varje r besks vallfrdsplatsen av inte mindre n tv miljoner mnniskor frn alla jordens hrn som samlas i en broderlig gemenskap fr att

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

9/ 12

Islams fem grundpelare

utfra sin religisa plikt. Hajj omnmns i Koranen i bland annat fljande vers: Det frsta tempel som rests fr mnniskornas bruk var helt visst helgedomen i Bakkah (*), en vlsignelse och en ledstjrna fr vrlden. Den frmedlar klara budskap (och dr finns) den plats dr Abraham en gng stod; den som stiger in dr r i trygghet. Vallfrden till denna Helgedom r en plikt gentemot Gud fr var och en av er som har mjlighet att genomfra den. Och den som frnekar sanningen (skall veta att) Gud r Sig sjlv nog och inte behver (ngon eller ngot) i Sin skapelse. Koranen 3:96-97 (*) Alla auktoriteter r ense om att detta namn r liktydigt med Mekka. Hajj- ceremonin inleds vid den tolfte mnaden i det Islamiska mnret som heter Dhul-Hijjah och drfr s kan Hajj, precis som Ramadanfastan, infalla p olika tider under solkalenderret. De olika pilgrimsriterna r enligt islams lra av Abrahamitiskt ursprung och vissa av riterna r obligatoriska fr att en persons Hajj skall vara giltig medan andra r frivilliga. I korta drag s utfrs pilgrimsfrden p fljande vis: Under den frsta delen av Hajj ingr pilgrimen i ett speciellt tillstnd som p arabiska heter ihram. Innan man skall ing i ihram br man frslagsvis duscha. Ihram innebr bland annat: Att man frst har niyah (avsikt) att ing i ihram och drefter att Man avstr frn sexuellt umgnge och allt som kan leda drtill. Man avstr frn syndiga grningar. Man avstr frn grovt tal och tvister. Man tar p sig speciell kldnad som bestr av tv enkla tygstycken, (gller endast fr mn). Man avstr frn att arrangera ett ktenskap fr ngon, sjlv avstr frn att gifta sig eller fria till ngon. Man avstr frn att klippa sitt hr eller naglar. Man avstr frn att parfymera sin kropp eller ens kldnad. Man avstr frn att jaga landdjur. Den frsta dagen (8:e Dhul- Hijjah) Efter att man ingtt i ihram vid utsatta platser utanfr staden Mekka beger man sig in till sjlva staden. Nr man anlnt till Mekka besker man den stora moskn, Masjid al Harm och gr en vlkomstvandring sju varv runt Kabah d man ocks, om mjligheten ges skall pussa den svarta stenen enligt profetens exempel. Det r dock viktigt att pongtera att den svarta stenen inte dyrkas p ngot stt eller att man tillskriver den ngra gudomliga attribut. Efter att ha gjort vlkomstvandringen ber man en bn till Gud mellan den svarta stenen och Kabahs drr. Drefter beger man sig till Abrahams plats (maqam ibrhim) dr man utfr en frivillig bn p tv bneenheter.

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

10/ 12

Islams fem grundpelare

Under den 8:e Dhul- Hijjah kan man frivilligt bege sig till en liten obebodd by sder om Mekka som heter Mina. I Mina ber man gemensamt och vernattar ute i naturen eller i sm enkla tlt. Den andra dagen (9:e Dhul- Hijjah) P den 9:e Dhul- Hijjah r det obligatoriskt att bege sig till Arafatsltten vid berget Jabal Rahm, barmhrtighetens berg, och p den sltten str man samlad i en enorm gemenskap. Denna samling r en symbolisk pminnelse om uppstndelsens dag d alla mnniskor kommer att stllas infr sin Herre och man kan sga att denna rit innehar en central roll i utfrandet av Hajj. En del samlar sig ven p sjlva Jabal Rahm dr profeten Muhammed, fvmh, hll sitt sista predikan. Enligt autentiska kllor lr profeten Muhammed (fvmh) ha gjort en bn till Gud om att Han skall frlta de pilgrimer som str p denna plats och enligt traditionen s accepterades denna bn p profetens begran. Drfr lmnar pilgrimerna Arafatsltten med en behaglig knsla och lttnad d de glds t Guds obegrnsade barmhrtighet och frltelse. Vid solnedgngen brjar pilgrimsmassorna bege sig till Muzdalifah som r en ppen plats halvvgs mellan Arafat och Mina dr pilgrimerna frst ber gemensamt och sedan samlar ett visst antal sm stenar som anvnds under fljande dagar. Stenarna behver inte vara strre n en kikrta och antalet stenar skall enligt profetens sunna vara 49 om man planerar att stanna i Mina 2 dagar och 70 om man planerar att stanna dr i tre dagar. Efter att ha vernattat i Muzdalifah beger sig pilgrimerna i gryningen av den tredje dagen av Hajj till Mina dr de kastar sju stenar de tre symboliska pelarna som finns i Mina. De tre symboliska pelarna symboliserar djvulens frestelser d Abraham skulle offra sin son och pilgrimen kastar sten p pelarna som ett tecken p avsky gentemot dessa. Efter att ha kastat de sju stenarna kan pilgrimen offra en kamel, en oxe, en bagge, ett fr eller en ko och frdela kttet till fattiga eller vlja att kpa en speciell kupong fr ett offer som sedan slaktas, konserveras eller paketeras och drefter skickas till stllen p jorden dr det rder matbrist. Har man ingen mjlighet att offra ett djur skall man fasta i 10 dagar, varav tre dagar skall fastas under Hajj och sju dagar d man kommer hem.

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

11/ 12

Islams fem grundpelare

Den 10:e Dhul Hijjah r ocks nmnvrd p grund av att det r en hgtidsdag fr muslimer ver hela vrlden. Hgtidsdagen Aid ul Adha som till svenska verstts med offerfesten r en pminnelse om hndelsen d profeten Abraham (fvmh) blev ombedd att offra sin son men blev befriad frn det efter att ha visat lydnad infr Gud. Istllet fr hans son fick profeten Abraham offra en bagge och i minnelse av denna hndelse offrar man djur och har en fest p denna hgtid. Efter att man offrat ett djur p Hajj rakar man huvudet som man och som kvinna klipper man symboliskt en liten bit av sina lockar. Ihram upplses hrmed men bestmmelserna som omger ihram r fortfarande gllande tills pilgrimen lmnar Mina fr gott. De avslutande dagarna (11, 12 och 13:e Dhul-Hijjah)

Under dessa dagar avslutas Hajj och pilgrimerna kastar ter en gng stenar p de tre symboliska pelarna i Mina, frst p den minsta, sedan p den i mitten och till slut den strsta. Nr man r beredd att lmna Mekka gr man en avskedsvandring runt Kabah och drefter kan man bege sig hem frn sina Hajj. I samband med Hajj s brukar mnga pilgrimer ven beska staden Medina i Saudi Arabien dr profetens Mosk ligger..

2002-05-26 WWW.ISLAMISKA.ORG

12/ 12