Lyckad

etablering av en ny reform
Vrnamo, Borlnge och Solna

Liyen Chin

FORES Policy Paper 2011 : 5

Om frfattaren

Liyen Chin har en filosofie kandidatexamen med inriktning mot internationell samhllsvetenskap frn Linnuniversitetet. Hon har ven studerat i Melbourne, Australien och har en bred erfarenhet frn arbete inom ideella organisationer.

Innehll
Om frfattaren ........................................................................................................................................................ Innehll ...................................................................................................................................................................... Frord ...................................................................................................................................................................... 1 Sammanfattning .................................................................................................................................................. 3 1 Inledning ......................................................................................................................................................... 3 2 Etableringsreformen ................................................................................................................................. 8 3 Kommunernas syn p etableringsreformen ................................................................................. 12 Vrnamo - fortsatt framgngsrik etablering ......................................................................... 12 Solna - bra frut, bttre nu ............................................................................................................ 14 Borlnge - brjan p bttre etablering? .................................................................................. 16 4 Avslutande kommentarer och frslag p tgrder ................................................................... 20 Referenser ........................................................................................................................................................... 24

Frord
Fr kort tid fr konkreta resultat, fr lng tid fr att gra fel

Drygt ett r har gtt sedan etableringsreformen trdde i kraft. Genom rapporten Etableringsreformens 100 frsta dagar var FORES en av de frsta att frska ge en bild av hur infrandet av reformen har sktts. Sedan dess har flera andra, ssom Arbetsfrmedlingen, SKL, Statskontoret och Lnsstyrelserna och otaliga tidningar, radio och tv gett sina omdmen av den strsta integrationspolitiska reformen p 25 r1. Som mnga har ptalat r ett r alltfr kort tid fr att utvrdera resultaten av reformen. Betyget beror p huruvida nyanlnda snabbare kommer in p arbetsmarknaden n med det gamla systemet. Givet att det frut har tagit i genomsnitt sju r fr en nyanlnd att f jobb, r ett r en mycket kort tid. Dock kan det vara lng tid fr de personer det gller. Tidigare har man sett lyckade exempel p integration i kommuner som sett till att erbjuda tidiga insatser fr nyanlnda. Fastnar man dremot i r efter r av bidragsberoende r det betydligt svrare att ta steget in p arbetsmarknaden. Inom ramen fr den nya etableringsreformen har nyanlnda rtt till insatser under en tvrig period. Efter de tv ren blir det svrare att med andra insatser bryta ett ekonomiskt och socialt utanfrskap. Efter infrandet av den nya etableringsreformen har det rapporterats om hur bristande samarbetsklimat mellan inblandade aktrer skapat dliga frutsttningar fr succ. Ofta har man upplevt en msesidig skepsis mellan kommunala tjnstemn, Arbetsfrmedling och lokala lotsfretag. I denna rapport har frfattaren gjort ett djupdyk i tre kommuner, dr hon har intervjuat nyckelaktrer i det lokala integrationsarbetet. Tv av rapportens fall r tidigare omtalade lyckade exempel p integrationsomrdet: Vrnamo och Solna. Vad har hnt i dessa kommuner efter infrandet av etableringsreformen? Lyckligtvis verkar de fortfarande vara lyckade exempel, och har hittat goda stt att arbeta p ven under den nya reformen. Drutver har frfattaren satt fokus p en annan kommun som efter egna rapporter s lngt lyckats ver frvntan med att genomfra

1

Regeringen, 2011-08-23, http://www.regeringen.se/sb/d/14749/a/173622

reformen: Borlnge. Hr finns tecken p att etableringsreformen har mjliggjort ett frbttrat integrationsarbete, precis som var avsikten med reformen. Naturligtvis r det svrt fr denna rapport att i ngon strre grad frska utvrdera resultatet av etableringsreformen jmfrt med det gamla mottagandesystemet. Dock pekar rapporten p att frutsttningar finns fr ett lyckad genomfrande, ngot som i sin tur ger hopp om ett mer framgngsrikt integrationsarbete. Lyckad reform visar ven att det finns utrymme fr frbttringar av den nya ordningen, ngot som regeringen ocks har ppnat fr. Enligt rapportens slutsatser br man i fortsttningen prioritera fljande tgrder p lokal, regional och nationell niv: Flexibilitet - dagens etableringsreform upplevs i mnga fall som ganska stelbent, vilket hindrar mjligheten till ett lokalt anpassat integrationsarbete. Effektivare kommunikation - i synnerhet mellan Arbetsfrmedlingen och kommunen. En konkret tgrd fr att underltta samarbete dem emellan r en samlokalisering av Arbetsfrmedlingens och kommunens (integrationsenhets-)lokaler i de fall de inte redan r det. Flja upp lotsarna - med dagens system r det svrt fr nyanlnda att bedma kvaliteten hos lotsarnas tjnster och lotsarna upplever stora skillnader sinsemellan i kontakten med kommunen. Lotsarnas arbete, som tilldelas en viktig roll i den nya etableringsreformen, borde drfr kontinuerligt fljas upp och justeras. FORES vill tacka alla de som har stllt upp p intervju fr denna rapport. I synnerhet vill vi tacka Liyen Chin som idog och engagerad har skrivit FORES senaste uppfljning av etableringsreformen. Tack ocks till Karin Zelano fr goda inspel och korrekturlsning. Stockholm, december 2011 Petter Hojem Samordnare Migration, FORES

Sammanfattning
Alltsedan etableringsreformens infrande i december 2010 har ett flertal utvrderingar och rapporter ppekat brister och framfrt rekommendationer fr reformen. Trga administrativa processer, till exempel att f ut personnummer till nyanlnda och bristen p bostder i kommuner dr det finns arbete, r tv problem som tagits upp. FORES publicerade i brjan av 2011 en egen utvrdering av reformens 100 frsta dagar. Trots bristerna som uppmrksammades i rapporten, ppekades att det fanns ngra kommuner dr reformen verkade ha genomfrts med goda resultat. I denna rapport vill vi fortstta i samma anda och belysa tre kommuner som har lyckats med etableringsreformen; Vrnamo, Solna och Borlnge. Vad kan vi lra frn dessa kommuner? P vilka stt har de lyckats implementera reformen mot bakgrund av sitt tidigare arbete? Vrnamo har tidigare haft positiva resultat frn sitt arbete med nyanlndas etablering, och storstadskommunen Solna har haft ett framgngsrikt arbete med arbetsfrberedande insatser. Borlnge r en av de kommuner som tidigare uppvisat svrigheter, men som nu under den nya reformen verkar lyckas bttre. Frhoppningen bakom denna rapport r att andra kommuner i Sverige ska kunna ta lrdom av de tre kommunernas erfarenheter frn ret som gtt. Etableringsreformen infrdes i syfte att underltta nyanlndas introduktion p arbetsmarknaden. Kommunens huvudansvar fr integrationsarbetet frflyttades till Arbetsfrmedlingen. En ny aktr, etableringslotsar, introducerades fr att hjlpa till med att knyta de nyanlnda till arbetsmarknaden. Denna rapport baseras drfr i huvudsak p intervjuer med fljande aktrer: Arbetsfrmedlingen (lokalt), kommunal organisation samt lotsfretag. Vrnamo r en liten kommun som redan innan etableringsreformen hade ett vl fungerande integrationsarbete. Den nya reformen har drfr inte pverkat deras arbete eller resultat i ngon hgre grad. Kommunikationen aktrerna emellan har fungerat vl och planeringen infr de nyanlndas ankomst inom den nya reformen planerades tidigt. Tv andra anledningar till Vrnamos framgngar uppgavs vara Invandrarbyrn, en enhet som enbart sysslar med migration och integration, och Vrnamo Internationella Vnner. Genom informella trffar hos Vrnamo Internationella Vnner integreras de nyanlnda och kan i vissa fall ven knyta arbetslivskontakter.
3

Lotsfretagen i Vrnamo hade dremot mer blandade erfarenheter av reformens funktion. Lotsarna spekulerade bland annat ver om ansvaret kring meritportfljen hos en av lotsarna resulterat i en orttvis frdel vid rekryteringen av nyanlnda. Mot en liknande bakgrund av ett redan tidigare lyckat integrationsarbete, r Solna kommun frustrerad ver att man tvingats byta ut ett system som fungerade. Trots det fungerar reformen idag vl i Solna och kommunikation aktrerna emellan har liksom i Vrnamo fungerat bra. Kommunen frsker assistera Arbetsfrmedlingen i deras arbete i den mn de kan och r mycket motiverade att lyckas. Ett bra samarbete gr ocks att reformen kan anpassas till kommunen p bsta mjliga stt, inte minst eftersom Solna kommun besitter information frn tidigare arbete som Arbetsfrmedlingen kan dra lrdom av. Vilka lrdomar lotsarna kan dra frn tiden under reformen r fortfarande fr tidigt att kommentera. Ett gldjande besked r att de tillfrgade lotsarna i Solna har kommit igng med sin verksamhet och har en positiv instllning till reformen. Borlnges arbetsfrmedling utmanades under omstllningsarbetet av ett anstllningsstopp. Detta har dock inte hindrat dem frn att leverera goda resultat som de r stolta ver. Inte en enda person som har valt att delta i etableringsreformen har hoppat av, och man ser meritportfljen som ett bra verktyg fr att f en samlad verblick av nyanlndas meriter. Arbetsfrmedlingen i Borlnge tar hjlp av sprkkunniga i kommunikation med de nyanlnda fr at undvika missuppfattningar. Det finns dock fortfarande en del problem vad gller ansvarsfrdelningen mellan kommunerna och arbetsfrmedlingarna i Dalarna. Bland annat tidig planering och bra kommunikation pekas av kommunen som anledning till Borlnges framgng. Borlnge kommun ppekade ven att etableringsreformen i hgre utstrckning mste kunna anpassas till varje kommuns unika frutsttningar och att man mste se p de nyanlnda som individer med olika behov som tar olika lng tid p sig att komma ut p arbetsmarknaden. ven lotsarna i Borlnge ger ett blandat intryck av arbetsfrhllandena under reformen. Med dessa tre exempel vill vi belysa mjligheten att lyckas med etableringsreformen frutsatt att bristerna som framkommit tgrdas. Slutsatserna man kan dra frn dessa kommuner r behovet av kad flexibilitet, kommunikation, samarbete och uppmrksamhet t lotsverksamheterna. D alla kommuner r unika mste den nya reformen tillmpas p ett stt som passar just den specifika kommunens
4

frutsttningar. Det finns drfr ingen universal lsning. De nyanlnda r olika individer med olika behov. En analfabet kan behva mer tid p sig att komma ut p arbetsmarknaden n vad en hgskoleutbildad behver. En bttre kommunikation och tydligare riktlinjer mellan instanserna minskar frvirringen och effektiviserar arbetet med etableringsreformen. Kommunerna kan bidra med kunskap om vad som tidigare har fungerat respektive inte och p s stt underltta arbetet fr Arbetsfrmedlingen. Aktrernas sprkkunskaper r ocks viktiga fr att kunna kommunicera med de nyanlnda. Informella kontakter har visat sig spela stor roll fr integrationen av de nyanlnda, i bsta fall kan de ven leda till jobb. Drutver pminner rapporten om att lotsverksamheterna r en ny aktr i svensk integrationspolitik och br fljas upp och utvrderas kontinuerligt fr att komma till rtta med de brister som finns i nulget.

1 Inledning
Nr etableringsreformen infrdes den 1 december 2010, vergick det huvudsakliga ansvaret fr nyanlnda invandrare frn kommunerna till Arbetsfrmedlingen och Migrationsverket. Det har allts snart gtt ett r sedan frndringen genomfrdes och resultaten har enligt flera rapporter varit blandade, inte minst har skillnaderna mellan olika kommuner varit stora2. FORES har tidigare lyft fram positiva exempel p kommuner som lyckats srskilt bra med att integrera invandrare p arbetsmarknaden, och FORES policy paper Etableringsreformens 100 frsta dagar frskte i ett tidigt skede identifiera just etableringsreformens frtjnster och fallgropar. En viktig faktor som uppmrksammades d var att bra kommunikation och gott samarbete mellan de viktigaste aktrerna i introduktionen av nyanlnda r en frutsttning fr att integrationen ska lyckas. S vad kan vi d lra frn olika kommuners erfarenheter frn det gngna ret? Vad har hnt i kommuner som tidigare lyfts fram som positiva exempel p lyckad integration? Hur har de hanterat den nya reformen? Och omvnt, hur har kommuner som tidigare brottats med stora utmaningar arbetat med etableringsreformen? Hittills har media fokuserat p det faktum att resultaten frn det frsta ret inte varit lika lovande som frvntat3. Med anledning av de pessimistiska rapporterna riktar FORES nu uppmrksamheten mot tre kommuner: Vrnamo, Solna och Borlnge kommun. FORES har tidigare skrivit om Vrnamo som uppvisat positiva resultat i arbetet med nyanlndas etablering4. Solna r en storstadskommun som har haft ett framgngsrikt arbete med arbetsfreberedande insatser5. Borlnge dremot r en

2 Se bland annat Lnsstyrelserna, gonblicksbild av etableringsreformen, mars, juni och oktober 2011; Statskontoret, Myndigheternas genomfrande av etableringsreformen, delrapport 2011:24; Arbetsfrmedlingen, Nyanlndas etablering - reformens sju frsta mnader, 2011; SKL, Uppfljning av ekonomiskt bistnd till nyanlnda i glappet december 2010 till maj 2011, 2011-08-16 3 Se bland annat Dagens Nyheter, Flyktingreformen blev en flopp, 2011-09-14; Dagens Nyheter, Drmmen om ett jobb i Sverige alltmer avlgsen, 2011-11-26; Svenska Dagbladet, Bara 60 av 4 000 nyanlnda i jobb, 2011-0823; Sveriges Television, Socialstd trots flyktingreform, 2011-09-14; Sveriges Television, Fler utlandsfdda arbetslsa, 2011-11-26 4 F. Rosenqvist, Frn nyanlnd till nyanstlld, FORES Studie 2010:2 5 Se Dagens Nyheter, "Kommunen bttre n staten p att integrera nyanlnda", 2010-01-11

kommun som tidigare har haft det tufft6, men som nu enligt denna rapport verkar lyckas bttre. Hur har det gtt fr de hr kommunerna sedan etableringsreformen infrdes? Vilka rekommendationer kan ges och vilka lrdomar kan dras frn de hr kommunernas arbete? Frutom skillnaden i utgngslge och erfarenheter, representerar de tre kommunerna olika geografiska lgen och varierande storlek, vilket frhoppningsvis gr att slutsatserna kan vara till nytta fr fler kommuner, n om urvalet varit mer homogent. Rapporten kommer att grunda sig p tidigare rapporter om etableringsreformens genomfrande. Underskningen av de tre kommunerna har gjorts genom intervjuer med de aktrer som har en huvuduppgift i arbetet med nyanlndas integration, frmst Arbetsfrmedlingen, kommunerna samt lotsfretagen. Intervjuerna skedde antingen p plats, per telefon eller via mail. Fr att erbjuda mjligheten fr de intervjuade att vara s raka i sina svar som mjligt presenteras svaren anonymt i den mn det gr.

6 Se DT, Minister vill att grannkommuner bidrar till integration, 2011-08-26; Dala-Demokratern, Budget p skr trd; 2011-11-25

2 Etableringsreformen
Bakgrund

I syfte att underltta och pskynda etableringen av nyanlnda infrdes den 1 december 2010 Lagen om etableringsinsatser, ven kallad etableringsreformen. Reformen infrdes som svar p kritiken att det tog alldeles fr lng tid att etablera nyanlnda p arbetsmarknaden (i genomsnitt 7 r)7. En av de stora frndringarna var att ansvaret fr introduktionen av nyanlnda, som tidigare frmst legat hos kommunerna, omfrdelades till Arbetsfrmedlingen och Migrationsverket. En annan stor nyhet var infrandet av s kallade etableringslotsar, aktrer tnkta att assistera de nyanlnda under den frsta tiden i Sverige.8 Syftet med etableringsreformen var allts att pskynda de nyanlndas integration p arbetsmarknaden. Efter att ha ftt uppehllstillstnd r det tnkt att de nyanlnda ska utforma en plan ver sina aktiviteter under den kommande tiden i Sverige. Frutsatt att planen fljs utdelas ekonomisk kompensation bde fr sjlva upprttandet och fr planens utfrande.
Kort om omfrdelningen: Migrationsverket har hand om asyltiden och den inledande

kartlggningen av den nyanlnde. Arbetsfrmedlingen ska efter beviljat uppehllstillstnd hlla etableringssamtal, hjlpa till att skapa en etableringsplan och eventuellt hjlpa till med att hitta bostad. Arbetsfrmedlingen r ven ansvarig fr upphandlingen av tjnsterna hos lotsfretagen. Kommunerna har hand om bostadsfrsrjning, svenskundervisning, samhllsorientering och insatser fr barn och ungdomar. Lnsstyrelsen ska se till att det finns beredskap hos kommunerna. Frskringskassan har vergripande ansvar fr att samordna rehabiliterande insatser, betala ut etableringsersttning och tillggsersttning fr barn och bostad. Landstingen bidrar med information fr bedmningen av den nyanlndes prestationsfrmga och har en viktig roll i deras tillgng till hlso- och sjukvrd.

7 Regeringen, Vi bryter med omhndertagandementaliteten, Newsmill, 2011-04-05 8 Rosenqvist, F., Etableringsreformens 100 frsta dagar, FORES, Policy paper 2011:2

 Lotsarna ska bidra till de nyanlndas etablering genom att erbjuda

professionell hjlp och svenskundervisning samt hjlpa dem knyta kontakter. Den nyanlnda vljer sjlv om den vill ha en lots och vilken lots man vill skriva upp sig hos.9
Granskningarnas resultat

Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarig minister Erik Ullenhag presenterade etableringsreformen som den strsta frndringen inom svensk integrationspolitik p 25 r10, vilket sannolikt frklarar den uppmrksamhet reformen ftt och det intresse den vckt bland svl berrda aktrer och media. Flera utvrderingar och rapporter har gjorts fr att ge en bild av hur reformen genomfrts runt om i landet11. Ngra mnader efter att etableringsreformen infrdes kom FORES ut med en granskning av reformens 100 frsta dagar i en studie med samma namn. Inom de kommuner som hade underskts fanns en stor kritik mot delar av reformens genomfrande. Trots att Arbetsfrmedlingen vertagit rollen som samordnare fr introduktionen av nyanlnda fanns det oskerhet kring ansvarsfrdelning p flera punkter. Ett annat stort hinder fr en snabb etablering var det trga folkbokfringssystemet eftersom det tog fr lng tid innan de nyanlnda fick ett personnummer. Studien beskrev ocks hur mnga positiva kommunala integrationsprojekt riskerade att lggas ner nr kommunerna frntogs huvudansvaret fr etableringen. Arbetsfrmedlingen hade inte hunnit komma igng med sina insatser och kunde inte erbjuda de resurser som behvdes. Svenska fr Invandrare (SFI) kritiserades redan innan reformen fr att inte vara individanpassat nog samt fr att vara av dlig kvalitet generellt. Mnga kommuner ansg att f frbttringar gjorts sedan etableringsreformen infrdes12. Ngra positiva aspekter av reformen lyftes dock fram i rapporten. Det fanns ngra kommuner dr reformen verkade ha genomfrts med goda resultat. En sdan ort, dr kommunikationen och samarbetet mellan de olika myndigheterna fungerat vl, var Vrnamo i Smland. Bland annat mot bakgrund av Vrnamos inspirerande genomfrande konstaterar rapporten

9 Arbetsfrmedlingen, 2011 10 Arbetsmarknadsdepartementet, Integrations- och Jmstlldhetsdepartementet, Ny politik fr nyanlndas etablering i Sverige, pressmeddelande, 2010-12-01 11 Lnsstyrelserna 2011; Arbetsfrmedlingen 2011; Statskontoret 2011; F. Rosenqvist 2011 12 F. Rosenqvist 2011.

Etableringsreformens 100 frsta dagar att etableringsreformen hade all chans att lyckas frutsatt att de ptrffade bristerna tgrdades.13 Drygt sju mnader senare (1 aug 2011) kom Arbetsfrmedlingen ut med en frsta rapport om hur kommunerna hade klarat sig under den nya reformen. Sammanlagt hade 4 134 personer tagits emot inom etableringsreformen sedan den startade, med ett snitt p 600 personer per mnad. De tre strsta enskilda problemen som Arbetsfrmedlingen lyfte fram i sin utredning var: bostadsbrist dr jobben finns. svrt att f barnomsorg dr jobben finns. brist p information och svenskkunskaper, frmst p grund av dlig tillgng till SFI och tolkar. vriga problem som nmns r den lnga vntetiden innan nyanlnda fr ett personnummer, vilket sin tur frdrjer utbetalningar eftersom de inte kan ppna ett bankkonto. Rapporten uppmrksammade ocks det glapp som uppstod mellan utbetalningen av olika bidrag. P vissa orter var den geografiska tillgngligheten till de olika etableringsaktiviteterna dlig.14 Under rubriken Flyktingreformen blev en flopp (14 september 2011) rapporterade DN att reformen inte hade levt upp till mlsttningarna. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) stod bakom underskningen som lg till grund fr artikeln. Sammanlagt underskte SKL sjutton kommuner som tillsammans hade hand om en fjrdedel av de nyanlnda. Ngra av de stora hindren man identifierade var: det tar fr lng tid att f ett personnummer. det tar fr lng tid innan den nyanlnda lyckas stta ihop en etableringsplan. mnga r fortfarande beroende av olika sorters bidrag fr att klara sin frsrjning under den frsta tiden i Sverige.15 I SKL:s rapport ryms dessa tre problem under samlingstermen det utkade glappet. vriga problem med reformen kallas fr det frsta glappet. Mer specifikt avser det frsta glappet tidsperioden innan den nyanlnda fr sin frsta etableringsersttning. Under den tiden r de i behov av olika

13 Ibid. 14 Arbetsfrmedlingen, 2011, s.10-14 15 Granestrand, L. DN, 2011-09-14, http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingreformen-blev-en-flopp

10

ekonomiska bidrag. Alla ekonomiska kostnader som frdrjningen av etableringsersttningen medfr hamnar p kommunernas bord.16 Under oktober 2011 kom ocks Statskontoret ut med en delrapport ur sin utvrdering av etableringsreformens frsta tta mnader. Statskontoret hade p uppdrag av regeringen fljt myndigheternas genomfrande av den nya reformen. Sammanfattningsvis bedmde Statskontoret att myndigheterna hade genomfrt sitt arbete p ett godtagbart stt. Ambitionen hos berrda myndigheter r hg, men det finns problem och brister som behver tgrdas.17 Statskontoret ppekade dock att samarbetet myndigheterna emellan kan frbttras genom bttre frstelse fr varandras ansvarsomrden. ven hr kommenterade man hur lnga administrativa processer frhalar de nyanlndas etablering. Man lyfter ocks fram att det tar fr lng tid fr aktiviteterna i etableringsplanerna att komma igng. vriga omrden som behver mer tillsyn r tillgngen p bostder och utbetalningen av etableringsersttning. Trots bristerna bedmde Statskontoret att regeringen inte behver vidta ngra andra tgrder fr att skerstlla reformen n de som redan har aviserats. Den slutgiltiga rapporten planeras vara regeringen tillhanda senast den 30 mars 2012.18

16 SKL, 2011. 17 Statskontoret, 2011, s.5 18 Ibid.

11

3 Kommunernas syn p etableringsreformen

Varje kommun har ett unikt perspektiv p etableringsreformens infrande. Drmed inte sagt att aktrer i olika delar av landet inte kan dra lrdom frn och ha nytta av andras erfarenheter. Srskilt viktigt r det r att lyfta fram de kommuner dr etableringsreformen har gett positiva resultat. Genom att se vad som utmrker de positiva exemplen, kan man hjlpa andra kommuner till goda resultat. Nedan fljer djupstudier av tre kommuner: Vrnamo, Solna och Borlnge. Trots skilda frutsttningar har lokala aktrer uttryckt att de upplever att genomfrandet av reformen har skett p ett framgngsrikt stt, och deras historier kan frhoppningsvis hjlpa andra kommuner i arbetet med nyanlndas etablering p den svenska arbetsmarknaden.
Vrnamo - fortsatt framgngsrik etablering

Enligt Migrationsverkets siffror frn oktober har Vrnamo tagit emot 22 kvotflyktingar och en person frn eget boende (EBO) under 2011.19 Kartlggningen av Vrnamo baseras p intervjuer med Arbetsfrmedlingen, kommunen (Invandrarbyrn), samtliga lotsar och Vrnamos Internationella vnner. Alla intervjuade gav en vergripande positiv bild av Vrnamos arbete med nyanlndas integration och etableringsreformens genomfrande. Kommunikationen mellan ansvariga instanser har enligt Arbetsfrmedlingen fungerat vl och lett till att man i frvg har kunnat frbereda de nyanlndas ankomst, vilket i sig har underlttat ansvarsverfringen. Lotsarna i Vrnamo r kontakter som Arbetsfrmedlingen samarbetade med redan tidigare, vilket medfrde att ingen tid behvdes investeras i att knyta nya kontakter.20

19 Migrationsverket, Kommunmottagna enligt ersttningsfrordningen 2011, 2011-11-01, refererad 2011-11-04, http://www.migrationsverket.se/download/18.434af89012f6ed3a42980002824/Kommunmottagna+enligt+ers%C 3%A4ttningsf%C3%B6rordningen+2011.pdf 20 Arbetsfrmedlingen Vrnamo - intervjuat 2011-10-10

12

Varfr just Vrnamo kommun har klarat sig s vl beror enligt Arbetsfrmedlingen dels p att de har Invandrarbyrn, en vletablerad och fungerande enhet som uteslutande sysslar med migration och integration; dels p den goda kommunikationen inom kommunen. Kommunikationen har gjort det mjligt fr Arbetsfrmedlingen att f snabb information om flyktingarnas bakgrund och kunna anpassa sitt arbete efter det. Att Vrnamo r en relativt liten kommun spelar troligtvis ocks in enligt Arbetsfrmedlingen. Arbetsfrmedlingen tror ocks att Vrnamos framgngar med etableringsreformen beror p att man sedan tidigare har lyckats vl med integrationen av nyanlnda p arbetsmarknaden. De olika institutionerna hade redan fre reformens genomfrande god kontakt, samarbete och frhllande sinsemellan. Detta betydde att etableringsreformen kunde integreras i det redan pgende arbete med nyanlnda och de ndringar som skedde pverkade inte det pgende integrationsarbetet i ngon strre grad.21 Som tidigare nmnts sysslar Invandrarbyrn uteslutande med integrationen av nyanlnda och utrikes fdda. P Invandrarbyrn fr nyanlnda hjlp med det svenska sprket, praktikplatser och individuella etableringsplaner. Invandrarbyrns erfarenhet av etableringsreformen har s lngt varit positiv. Delvis beror det p att deras arbete fungerade bra redan innan etableringsreformen genomfrdes. Det var som om en ppen drr sparkades in, som en anstlld vid Invandrarbyrn sjlv uttryckte saken. vergngen till etableringsreformen gick drfr smidigt ven fr Invandrarbyrn och deras pgende arbete pverkades inte nmnvrt. Innan den 1 december 2010 hade de tillsammans med Arbetsfrmedlingen ven haft s kallade dialogtrffar dr ansvarsfrdelningen klargjordes p detaljniv. De problem som Vrnamo trots allt upplevt i samband med reformen ligger i linje med de nationella svrigheterna. Det tar fr lng tid fr myanlnda satt f ett personnummer, vilket frdrjer de frsta utbetalningarna av etableringsersttningen. Man uttrycker ocks en viss frustration ver SFI:s brist p flexibilitet. Enligt Invandrarbyrn r det fortfarande fr tidigt att uttala sig om hur etableringsreformen pverkat integrationsarbetet i Vrnamo.22

21 Ibid. 22 Invandrarbyrn - intervjuat 2011-09-27

13

Ytterligare en aktr i Vrnamos integrationsarbete r ett ntverk som kallar sig Vrnamo Internationella Vnner. I styrgruppen fr ntverket sitter bland annat Rda Korset, Svenska Kyrkan, Vrnamo kommun och Studiefrbundet Vuxenskolan. Vrnamo Internationella Vnner r en mtesplats dr kommuninvnare kan komma i kontakt med nyanlnda och dr man som nyanlnda kan skapa sig ett kontaktnt. Genom de informella ntverken kan nyanlnda skaffa sig nya vnner, lttare integreras i lokalsamhllet och i bsta fall etablera arbetskontakter. Vrnamo Internationella Vnner har minst ett sammantrde per mnad med ett hundratal deltagare vid varje tillflle.23 Medan kommunen i form av Invandrarbyrn, Arbetsfrmedlingen och Vrnamo Internationella Vnner ger uttryck fr en optimistisk grundsyn p reformen, r de intervjuade av Vrnamos lotsfretag av en annan uppfattning. Frst br nmnas att antalet nyanlnda hos Vrnamos lotsar skiljer sig markant lotserna emellan; frn att inte ha en enda nyanlnd till sju uppskrivna. Frklaringarna till det lga antalet hos ngra av lotsarna r flera. Vissa ppekar att den lots som ansvarar fr kommunens s kallade meritportflj24 har en frdel gentemot vriga. D de nyanlnda nd mste registrera sig hos fretaget s vljer de av bekvmlighetsskl att stanna kvar hos denna lots ven efter det att meritportfljen har registrerats. Det spekuleras ven om att mnga nyanlnda hamnar utanfr etableringsreformen nr de vljer att lsa vidare istllet fr att leta efter en anstllning. Det skulle mjligtvis kunna frklara knslan av att det inte finns tillrckligt mnga nyanlnda fr Vrnamos lotsar att arbeta med. En lots var ngot sjlvkritisk och tnkte satsa mer p att marknadsfra sitt lotsfretag fr att locka fler nyanlnda. Det nmndes ven att de nyanlnda ibland inte r medvetna om sina valmjligheter eller vad det r fr papper de egentligen skriver p. Trots ett lgt antal registrerade nyanlnda, verkar en av lotsarna tycka att kontakten med Arbetsfrmedlingen fungerat bra. Detta beror som tidigare nmnts delvis p deras tidigare kontakt och samarbete innan etableringsreformens genomfrande.25
Solna - bra frut, bra nu

ven i Solna kommun har man goda erfarenheter frn infrandet av etableringsreformen. Precis som Vrnamo har Solna haft ett tidigare lyckat

23 Vrnamo Internationella Vnner, 2011-07-28 24 Under planeringen av den nyanlndas etableringsplan kan den nyanlnde bli rekommenderad av Arbetsfrmedlingen att skriva upp sig i meritportfljen. Meritportfljen r en samling av alla nyanlndas meriter. Genom att registrera sig kan man f en samlad bild av personens kompetens. Detta i sig rknas som steg 1 och varar i max 13 veckor. 25 4 olika lotsar i Vrnamo - intervjuat i perioden 2011-07-27 september till 2011-08-05

14

integrationsarbete som de har fortsatt att hlla vid liv ocks efter att reformen infrts. Under ret har Solna tagit emot 15 personer frn EBO och en person frn ABO.26 Frn Arbetsfrmedlingens sida pongteras att kommunikationen med kommunen och lotsarna har fungerat vl och de nyanlnda har kommit i kontakt med Arbetsfrmedlingen tidigt. Fastn de nyanlnda har ftt tillrcklig information om lotsarnas funktion s anser Arbetsfrmedlingen i Solna att det r fr tidigt att uttala sig om samarbetet med lotsarna. Vilka frbttringar som mste gras samt rekommendationer p vad andra kommuner kan lra sig av Solna ansgs ocks vara fr tidigt att kommentera. Dock uppgav man att personalstyrkan utkades infr etableringsreformens infrande.27 Solna kommun gav mer utfrliga svar som utstrlade ven en stolthet kring vad kommunen har lyckats att stadkomma. Trots en knackig brjan och det faktum att f av Solnas nyanlnda omfattas av reformen, anser kommunen att etableringsreformen nu fungerar bra i Solna. Solna kommun anser sig ha gjort ett bra tidigare jobb med arbetsfrberedande insatser. D kommunens arbete frn brjan var bde omfattande och framgngsrikt, kan man knna av en viss frustration i att behva byta ut ett system som fungerade. De har inte heller uppfattningen att ngra andra tgrder har satts in utver de som kommunen anvnde sig av innan december 2010. Ett kommunalt finansierat projekt med visstidsanstllningar av flyktingar i fretag som planerar att anstlla inom en viss framtid kommer dock att behva lggas ner. Kommunens integrationsenhet har nu istllet tagit sig andra mlgrupper; de som gr p frsrjningsstd och samtidigt studerar p SFI. Ett heltidskoncept som de tidigare anvnt enbart p flyktingar kommer att tillmpas p dessa tv nya mlgrupper. Om inte det fungerar s kommer de att frsvinna som enhet. Fastn kommunens ansvar frsvunnit frsker de assistera Arbetsfrmedlingen i integrationsarbetet s gott det gr. Enligt dem s r det kommunen som drabbas i slutndan om etableringsreformen skulle misslyckas. Drfr har de om ngon stora incitament att vilja lyckas. Kommunen rekommenderar att Arbetsfrmedlingen borde frska kpa in tjnster frn andra kommuner som lyckats med sitt integrationsarbete. Kommunen strvar ocks efter att samarbeta med Arbetsfrmedlingen om

26 Migrationsverket, 2011 27 Arbetsfrmedlingen Solna - intervjuat 2011-10-14

15

att ta ver dem som r arbetslsa samt frstrka sin koppling med SFI och arbetsmarknaden. P s stt kan man lra frn ett system som har visat sig fungera, av personer som har erfarenhet frn arbetet. Kommunen r dock kritisk till att de som hamnar mellan Migrationsverkets ersttning och etableringsersttningen hnvisas till socialtjnsten fr frsrjningsstd. Detta motverkar p ett vis sjlva tanken med etableringsreformen, att s mnga som mjligt ska komma ut p arbetsmarknaden.28 Som redan nmnts, r anvndningen av lotsfretag ett av reformens verktyg fr att effektivisera de nyanlndas introduktion in p arbetsmarknaden. Trots skillnaden i geografiskt lge och befolkningsstorlek29 mellan Solna och Vrnamo s har Solna enbart tre lotsar registrerade hos sig, jmfrt med Vrnamos fyra. Responsen frn Solnas lotsar har varit odelat positiv. Det tog ett tag innan deras verksamhet med de nyanlnda kom igng, delvis p grund av att det tar tid innan de nyanlnda inser funktionen av en lots trots presentation i samband med Arbetsfrmedlingens ppet hus. Men i vrigt s har de nd lyckats dra igng sin verksamhet. Kommunikationen med Arbetsfrmedlingen har ven fungerat som det ska. Vilka frbttringar som nskas anses fortfarande vara fr tidigt att kommentera.30
Borlnge - brjan p bttre etablering?

Borlnge har under 2011 tagit emot 13 personer frn ABO, 55 frn EBO och tre inom vriga kategorier. Med sina 71 mottagna har Borlnge tagit emot flest personer i Dalarnas ln.31 Det hga antalet nyanlnda i kombination med personalbrist har kat trycket p Borlnges resurser. Med det i tanke anser Arbetsfrmedlingen i Borlnge att de har lyckats vl med etableringsreformen och r stolta ver sin prestation. Viktigt i sammanhanget r att Arbetsfrmedlingen i Borlnge fick order om anstllningsstopp parallellt med etableringsreformens infrande (jmfr Solna som utkade sin personalstyrka infr reformens genomfrande). Detta betydde att man frst var tvungen att genomfra frndringar bland personalstyrkan fr att kunna hantera den nya reformen. En del fick lmna

28 Solna kommun - intervjuat 2011-10-14 samt beskt 2011-10-26 29 Befolkningsmngd i kommunerna mtta 2011-09-30: Vrnamo: knappt 32 800 Solna: knappt 70 000 Borlnge: drygt 49 500 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167883.aspx 30 2 lotsar i Solna - intervjuat 2011-10-31 och 2011-11-02 31 Migrationsverket, 2011

16

sina poster fr att utbildas och trnas till att bli handlggare inom etableringsreformen. Detta resulterade i att andra instanser blev lidande i processen och det finns en nskan om att f anstlla fler. Borlnges intag av nyanlnda har enligt Arbetsfrmedlingen varit hanterbart, runt 120 personer sedan starten. Man har allts lyckats hantera infldet trots den bristande arbetsstyrkan. Man ppekar ven att inte en enda person som valt att delta i etableringsreformens insatser har hoppat av. I det avseendet anser Arbetsfrmedlingen i Borlnge att reformen har varit lyckad. Man har en positiv syn p meritportfljen eftersom den bidrar till att ge en samlad bild av nyanlndas kompetens och underlttar Arbetsfrmedlingens arbete. Med hjlp av sprkkunniga, frmst inom somaliska och arabiska, har Arbetsfrmedlingen lyckats underltta kommunikationen med de nyanlnda. Kundtjnsten hos Arbetsfrmedlingen i Borlnge har ven utbildats fr att snabbt kunna hnvisa den nyanlnda till rtt person och frst vilka tgrder som krvs s fort de nyanlnda kommer in med sina papper, oberoende av deras svenskkunskaper. Trots de positiva resultaten och ett till synes vlfungerande system finns en del kritik p kommunen som r vrd att uppmrksamma. Innan etableringsreformen sattes in valde regeringen ut vissa kommuner till pilotprojekt fr att testa den freslagna reformen. Men pilotprojekten innefattade inte rutiner fr de ekonomiska ersttningarna, vilket flera rapporter och utvrderingar pekar ut som en mycket betydelsefull faktor fr hur reformen fungerar. Inte heller rknade man med att vissa nyanlnda har eget boende och klassas som EBO. Detta har enligt Borlnge lett till att kommunen delvis har ftt jobba efter andra frutsttningar n berknat. Som tidigare nmnts bestr de nyanlnda i Borlnge till strre delen av EBO.32 Dessutom efterlyser kommunen ngon form av sammanstllning av slutsatserna frn pilotprojekten. Ansvarsfrdelningen mellan kommunerna och arbetsfrmedlingarna i Dalarna r ett exempel p hur komplicerad den nya reformen visat sig vara. Under de senaste mnaderna har de olika parterna frskt komma fram till vem som ska gra vad. Frhoppningen r att de snart ska ha frhandlat fram lokala verenskommelser dr parternas skyldigheter framgr tydligt. Trots besvret med ansvarsfrdelningen anser arbetsmarknads- och

32 Ibid.

17

integrationsenheten i Borlnge kommun att processen varit vervgande positiv, men framfr en del nskeml om frbttringar.33 ven i Borlnge menar man att ett tidigare framgngsrikt arbete och mjligheten att integrera det arbetet i den nya ordningen, har utgjort en bra grund till Borlnges arbete med etableringsreformen. Utver tidig planering och omstrukturering fortsatte kommunen under 2011 att utveckla nya stt att ta tillvara nyanlndas erfarenheter, frmst genom arbetsfrberedande insatser som alfabetisering samt skogs- och lantbruksprojekt. Fr att kunna samordna de nyanlndas behov trffas kommunen (via en socialsekreterare) och arbetsfrmedlingens handlggare en gng i veckan under ppet Hus hos Arbetsfrmedlingen. En annan anledning till framgngarna r enligt kommunen att man har en positiv instllning till de nyanlnda - de ska ses som en resurs istllet fr en brda. Borlnge har ven en politisk instllning med en fokus p integration och mngfald samt ett bra samarbete med de vriga ansvariga inom reformen. Borlnge kommun har under ret utvecklat en modell fr att frdjupa samverkan mellan (...) institutioner/enheter och handlggare inom reformen.34 Tanken r att man ska ka den fysiska nrheten mellan de olika institutionerna; Arbetsfrmedlingen, vgledningscentrum och SFI ska alla ha ett kontor i samma byggnad. De nyanlnda ska kunna f svar p alla sina frgor p samma plats och bli erbjuden hjlp p en gng. Frdelen fr de olika institutionerna r att de ocks fr en samlad bild av den nyanlnda vilket leder till en snabbare och bttre anpassad hjlp. I nulget saknas enbart vgledningscentrumet och Arbetsfrmedlingen i den gemensamma byggnaden.35 Vgledningscentrumet r p vg att flytta in, medan Arbetsfrmedlingen inte har mjlighet att utfra flytten under den nrmaste tiden p grund av personalbrist. Utver nskeml om att ocks Arbetsfrmedlingen ska flytta in i den gemensamma byggnaden, har kommunen andra frslag p frbttringar. Etableringsreformen r en statlig reform som i grunden inte r anpassad till varje kommuns unika frutsttningar och tidigare arbete. Drfr mste nu varje enskild kommun hitta det bsta sttet att genomfra

33 Arbetsmarknads- och integrationsenheten i Borlnge kommun- intervjuat 26 oktober 2011 34 Ibid 35 Fljande mottagningar som befinner sig i byggnaden i nulget: Socialsekreteraren, handlggare fr etableringsreformen, administrativ personal, reception, socialfrvaltningen och socialsekreterare, samhllsorientering, SFI, skolskterska, grundskolan samt modersml.

18

etableringsreformen med hnsyn till deras tidigare arbete och nuvarande situation. Bland nyanlnda finns det olika grupper som behver hjlp med olika saker. Den allt strre gruppen analfabeter krver helt andra resurser n de nyanlnda som r hgutbildade. I dagens lge skiljer man tyvrr inte p grupperna. Andra grupper som krver srskilda insatser r ungdomar och kvinnor med lgre utbildning samt personer med mindre arbetserfarenhet.36 Enligt Arbetsfrmedlingen har 99 % av de nyanlnda inom etableringsreformen en lots.37 Det r dremot viktigt och ppeka att denna rapports underlag fr att utvrdera lotsarnas erfarenheter av etableringsreformen i Borlnge enbart representerar tta av tretton lotsar i kommunen. De lotsar som har valt att svara ger ett blandat intryck av hur man stller sig till reformen: Det finns de som r missnjda och de som inte har kommit igng n, det vill sga inga nyanlnda har valt dem som lots. Men det finns ocks de lotsar som r positiva till reformen och som pbrjat arbetet med att etablera de nyanlnda. En frklaring till varfr resultaten mellan lotsarna skiljer sig s markant r att valet av lots r fritt och frivilligt. De nyanlnda kan drfr vlja en lots som deras vnner gr till, talar samma sprk som de gr eller som helt enkelt har ett bra rykte om sig. Sprkkunskaper inom lotsfretagen har till exempel visat sig vara till en stor frdel i att attrahera nyanlnda. Det rder ven en aggressiv marknadsfring i vrvningen av nyanlnda, s lngt att marknadsfringens etik har ifrgasatts. En missnjd lots ansg att kommunikationen med Arbetsfrmedlingen varit dlig, att de hade brist p personal och informationen frn Stockholm var bristfllig. En annan som lyckats komma igng, om n bara med ett par nyanlnda, vittnar om en bra kommunikation med Arbetsfrmedlingen de gnger kontakt varit ndvndig. Lotsarnas kontakt med SFI har dock visat sig vara smre. Det finns ven en nskan om att betalningsmodellerna fr lotsarnas verksamhet ska ses ver d ersttningen inte r i linje med hur mycket lotsfretagen frvntas prestera. Ngot som fr vrigt rekommenderas r att lotsarna ska ha en, om mjligt, bttre och mer detaljerad insyn i de nyanlndas meriter och bakgrundsinformation. P s stt kan de p ett tidigare stadie skrddarsy hjlpen som nyanlnda behver.38

36 Arbetsfrmedlingen i Borlnge - intervjuat 2011-10-26 37 Ibid. 38 tta olika lotsar i Borlnge - intervjuat 2011-10-13, 2011-11-02, och 2011-12-01

19

4 Avslutande kommentarer och frslag p tgrder

Mlet med denna rapport har som sagt varit att belysa kommuner som varit framgngsrika med integrationen av nyanlnda sedan etableringsreformen sattes i verket december 2010. Efter grundlggande kartlggning och redogrelse fr de olika aktrernas intryck och upplevelser i de tre kommunerna Vrnamo, Solna och Borlnge, fljer nu ngra allmnna slutsatser och kommentarer:
Flexibilitet

Ngot som genomsyrar svaren frn kommunerna r behovet och vikten av att kunna vara flexibel i genomfrandet av reformen. Varje kommun ser annorlunda ut, frn geografisk storlek till tidigare erfarenheter av integrationsarbete. Det stller krav p att etableringsreformen, som i egenskap av statligt beslut inte tar hnsyn till kommunala och regionala skillnader, i s hg grad som mjligt mste kunna anpassas lokalt p ett stt som passar varje kommun. Kommuner som har lyckats bra har infrt etableringsreformen p ett stt som hjlper och inte stjlper deras tidigare arbete, och inte utraderar redan beprvat framgngsrika arbetsmetoder. Resultaten visar ocks p betydelsen av att se nyanlnda som individer med olika behov. Att de nyanlnda i Borlnge i nulget frmst bestr av analfabeter krver till exempel helt andra resurser och en annorlunda tidsplan n tidigare. Det gller att inte tappa fokus p att framgng inte enbart kan mtas i kvantitet utan framfrallt i kvalitet.
Kommunikation och samarbete
Kommunikation mellan institutioner

Vrnamo, Borlnge och Solna har alla en srskild instans inom kommunerna som frmst eller uteslutande arbetar med nyanlnda. Denna expertis har varit vital och deras kunskap en frutsttning nr etableringsreformen omfrdelade ansvaret mellan integrationsprocessens huvudaktrer. Bristande kommunikation mellan kommunerna (som tidigare hade ansvar fr integrationen) och Arbetsfrmedlingarna samt andra instanser som t ex SFI, har stundtals lett till frvirring om vem som ansvarar fr vad. Det i sin tur har lett till frsmrad effektivitet och kvalitet.
20

Alla tre kommunerna lgger mycket energi p att reda ut vem som ska gra vad, vilket troligen bidragit till de lyckade resultaten. I Solna kommun uttryckte man en medvetenhet om att det r kommunerna som i slutndan pverkas mest om etableringsreformen misslyckas. Vad man ville ha sagt var att incitamenten fr kommunerna att etableringen ska lyckas r stora ven efter reformen, och med tillrcklig kommunikation och bra samarbete kan kommunerna assistera Arbetsfrmedlingen i deras arbete och underltta arbetsbrdan. Detta r sannolikt en vrdefull insikt, och ngot alla kommuner borde ha i tanke i sitt fortsatta arbete. Utver det besitter kommunerna ovrderlig information p hur just deras kommun fungerar. Att svaren kring hur bra kommunikationen har varit ibland gtt isr bekrftar att det finns ett glapp i kommunikationen ven i vra framgngsexempel. Ett effektivare samarbete lttar ven trycket p de lokala arbetsfrmedlingarna eftersom aktrerna kan f en bttre bild av de nyanlndas frutsttningar. Borlnge kommun har efterstrvat fysisk nrhet mellan instanserna. Kanske har just denna detalj lett till att kommunen producerat positiva resultat. Troligtvis r detta lsningen till en bttre kommunikation, samarbete och effektivt arbete som ven kan underltta processen fr de nyanlnda.
Kommunikation mellan institutioner och nyanlnda

ven kommunikationen med de nyanlnda r sklart viktig. Att Borlnge har frskt effektivisera sitt informationsflde kan lindra frustrationen bland de nyanlnda, undvika missfrstnd samt en bttre frstelse i vad som frvntas av dem och vilka valmjligheter de har av till exempel lotsar. Ngot som str ut vid granskningen av Vrnamo r att informella kontakter kan vara lika viktiga som kontakten med lotsar och vriga formella kontakter. Informella ntverk underlttar integrationen, kar sprkkunskaperna och kan eventuellt leda till arbetsmjligheter i framtiden. Ett engagemang i till exempel civilsamhllet och vriga aktiviteter leder inte bara till enklare integration, utan ger ven resten av kommunens befolkning en mjlighet att komma i kontakt med de nyanlnda. Frgan r om lotsarna har mjlighet och kapacitet till att fylla denna roll eller om det behvs fler initiativ till verksamheter som Vrnamos Internationella Vnner.

21

Lotsar

Intervjuerna med lotsarna visar att sikterna och resultaten skiljer sig markant t beroende p vilken lots som tillfrgas. Mnga har brjat dra nytta av den nya reformen medan andra har misslyckats och ser inget positivt alls med reformen. De drastiska skillnaderna i lnsamhet samt sikter om etableringsreformen bland lotsarna r problem som mste lsas, inte bara fr att processen inom etableringsreformen ska effektiviseras och kunna fortstta problemfritt nr de rent administrativa hindren tgrdats, men ocks fr att bilden av invandrare p arbetsmarknaden ska ndras. Till viss del tycks det rda en uppfattning bland lotsfretagen om att konkurrensen dem sinsemellan r orttvis. D det rder valfrihet fr de nyanlnda r det ltt fr dem att g efter popularitet och/eller de som har kunskap i deras modersml. Det r i dagslget dremot svrt att vlja lots utifrn hans/hennes goda resultat i att f nyanlnda in p arbetsmarknaden, och rykten frn andra nyanlnda kan vara missvisande. Sprkkunskaper har visat sig vara vldigt viktigt i lotsfretagens framgng; hur vl de kan kommunicera med de nyanlnda och frst vad de behver assistans med. Kommunikation spelar drfr ven i detta fall en viktig roll. Vidare r stmningen bland lotsarna i dagslget vldigt tvlingsinriktad. Mnga har valt att marknadsfra sig aggressivt, vilket riskerar att ta fokus frn den ursprungliga uppgiften. I Etableringsreformens 100 frsta dagar kommenterade Rosenqvist oron som fanns ver att lotsarna inte rckte till. I det nuvarande lget s har konkurrensen istllet lett till att vissa lotsar inte ens kunnat komma igng, andra som har lagt ner sin verksamhet och de som lyckats, men nd bara har ett f antal inskrivna. Det finns drfr ytterligare anledningar till att se ver funktionen av lotsarna och regleringen kring deras verksamhet. Trots att det i mnga fall fortfarande r fr tidigt att utvrdera lotsarna s r det viktigt att flja upp deras arbete och ha konstanta utvrderingar. Nr de administrativa problemen vl r lsta, vore det frargligt om dlig stmning och bristande kontakt med lotsarna stod i vgen fr ett framgngsrikt etableringsarbete.
Avslutande kommentar

Sammanfattningsvis finns det ett uppenbart behov av tydligare riktlinjer fr att undvika missuppfattningar om ansvarsfrdelningen mellan kommun, arbetsfrmedling och lotsfretag. Kommunikation och samarbete mellan dessa tre aktrer tycks ocks avgrande fr en lyckad implementering.
22

Vad gller lotsarnas verksamhet borde den ses ver. Lotsfretagen r en ny freteelse i etableringsprocessen, och det saknas erfarenhet att lra sig frn och referera till. Mer utvrdering av vad lotsfretagen kan bidra med och hur de kan frbttras behvs sannolikt. Exempelvis finns det mjlighet fr en del nyanlnda att vlja en lots som har samma kulturella och sprkliga bakgrund som dem sjlva, men saknas kunskap om huruvida den mjligheten leder till en frbttrad integration eller inte. Avslutningsvis pminner vi om Borlnge- en kommun som tidigare har kmpat med sitt integrationsarbete, tagit emot flest nyanlnda inom sitt ln i r (2011) och vars arbetsfrmedling verkar under anstllningsstopp. Trots det har Borlnge lyckats infra etableringsreformen p ett framgngsrikt stt - frn att ha haft problem med integrationsarbetet upplever de nu positiva erfarenheter. Borlnges exempel visar att det finns all mjlighet fr andra kommuner att lyckas under den nya reformen, frutsatt att de brister som framkommit tgrdas och de frndringar som efterlysts genomfrs.

23

Referenser
Arbetsfrmedlingen, Nyanlndas etablering - reformens sju frsta mnader 2011 Arbetsmarknadsdepartementet, Integrations- och Jmstlldhetsdepartementet, Ny politik fr nyanlndas etablering i Sverige, Pressmeddelande, 1 dec 2010 Granestrand, L. Flyktingreformen blev en flopp, DN, 14 september 2011 http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingreformen-blev-en-flopp Kommunmottagna enligt ersttningsfrordningen 2011 http://www.migrationsverket.se/download/18.434af89012f6ed3a429800 02824/Kommunmottagna+enligt+ers%C3%A4ttningsf%C3%B6rordninge n+2011.pdf, 4 november, 2011 Lnsstyrelserna, gonblicksbild av etableringsreformen, mars, juni och oktober 2011 Rosenqvist, F. Etableringsreformens 100 frsta dagar, FORES,Policy paper 2011:2 http://www.fores.se/migration/etableringsreformens-100-forsta- dagar-ny-rapport-30-mars SKL, Uppfljning av ekonomiskt bistnd till nyanlnda i glappet, december 2010 till maj 2011 SCB Statistiska Centralbyrn, Befolkningsstatistik, hmtad 15 november, 2011 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167883.aspx senast uppdaterad 8 november, 2011 Statskontoret, Myndigheternas genomfrande av etableringsreformen, delrapport 2011:24
Intervjuer (september, oktober, november 2011)
Vrnamo

Arbetsfrmedlingen Vrnamo - intervjuat 10 oktober 2011

24

Invandrarbyrn - intervjuat 27 september 2011 Vrnamo Internationella Vnner 28 september 2011 Samtliga fyra lotsar lotsar i Vrnamo - intervjuat 27 september - 5 oktober 2011
Solna

Arbetsfrmedlingen Solna - intervjuat 14 oktober 2011 Solna kommun - intervjuat 14 oktober samt beskt 26 oktober 2011 Tv av tre lotsar i Solna - intervjuat 31 oktober - 2 november 2011
Borlnge

Arbetsmarknads- och integrationsenheten i Borlnge kommun- intervjuat 26 oktober 2011 Arbetsfrmedlingen i Borlnge - intervjuat 26 oktober 2011 tta av tretton lotsar i Borlnge - intervjuat 13 oktober - 2 november, 1 december 2011

25

26

27

28

Om FORES
FORES r en ny tankesmedja som vill frndra. Globalisering och klimatfrndring innebr utmaningar som krver nya stt att se p samhllet. FORES ger debatten nya perspektiv, frimodiga ider och positiv energi. Vi bygger ntverk av samhllsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta frslag p lsningar fr en hllbar framtid.

www.fores.se brev@fores.se Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm

FORES FORUM FR REFORMER OCH ENTREPRENRSKAP