4

.
F
A
M
I
L
J
HUR R DIN FAMILJ?
Skriv svar p frgorna nedan!
Om min familj vore skulle den vara
ett flockdjur ________________________________________________________________________________________________________________________
ett bilmrke ________________________________________________________________________________________________________________________
en bostad ___________________________________________________________________________________________________________________________
en elektronisk sak _________________________________________________________________________________________________________________
ett pop- eller rockband _____________________________________________________________________________________________________________
ett TV-program _____________________________________________________________________________________________________________________
en rstid ____________________________________________________________________________________________________________________________
en idrottsgren ______________________________________________________________________________________________________________________
Hui gamla tioi du aiot i boittolson i`
\ai do tva i boittolson gilta`
\ad i dot som gi doias kilok sa vackoi`
\aili tioi du att don hi toxton into hai latt lsas i kyikan`
Skullo du anvnda nagia av komlimangoina som aiot i boittolson
anvndoi li att llita mod nagon du gillai`
Ai dot nagon skillnad mollan lilskolso och kilok`
Hui ska man gia li att visa att man i ki i nagon`
Kan man vaia ki i lloia oisonoi samtidigt`
Hui langt kan man ga i on iolation innan man gilt sig`
Ska man vaia gilt li att ha sox`
VGENS FRGOR
VGENS UTMANINGAR
PRATA MED NGON OM
KNSLOR, SEX OCH KRLEK!
Cm du knnoi att du skullo
vil|a iata mod nagon om
sox, knsloi och kilok ga
till nagon du hai litioondo
li! ot kan vaia on komis,
lildoi, astoi, ist, liaio,
skols|uksktoiska olloi nagon
annan. ot i bia att la iata
om don lngtan som Cud lagt
ned i oss.
BE GUD OM VGLEDNING!
Soxualitoton kan vaia svai att
hantoia. !at Cud vaia mod i
dina dimmai och i din lng-
tan! Tala om li Cud vad du
vill och vad du biottas mod.
Bo li din liamtid och lat Cud
loda dig som lngtai oltoi
nagon att lska. Han vill go
dig don bsta li dig! Biboln
sgoi tydligt att ktonskaot
i on gava. ot innobi att
alla into lai gavan. ". vai och
on hai latt sin gava lian Cud,
don ono av ott slag, don andio
av ott annat." (!iitt oltoi
1 Koi 7:7} Nagon lai gavan att
t|na Cud utan att ha on lamil|
vid sin sida. !at Cud loda dig
i hui |ust du ska hantoia din
soxualitot!
SG NEJ TILL PORR
OCH FRNEDRING!
!antasioi i nagot gott. Musik,
konst och kioativitot kommoi
ui lantasin. Mon soxuolla lan-
tasioi kan bli som on diog. o
kan bli on llykt lian voikligho-
ton. !a intoinot och i tidningai
liamstlls olta kvinnoi och
mn som soxob|okt. n sadan
syn a sox skadai oss. \aga
sga no| till oii och linod-
iando bildoi av sox. !a sa vis
hyllai du soxualitoton!
LSKA DIG SJLV LSKA GUD LSKA MNNISKOR
I MIN FAMILJ R DET VIKTIGAST
Rangoidna mod sillioina 1 till 5 (1 i viktigast}.
___ att man pratar om allt
___ att man kan lita p varandra
___ att man har respekt fr varandra
___ att man kan grla p ett bra stt
___ att man r krleksfull
VAD R VIKTIGAST ATT KUNNA PRATA
MED SINA FRLDRAR OM?
Rangoidna mod sillioina 1 till 5 (1 i viktigast}.
___ Kompisar
___ Krlek
___ Hur jag mr
___ Skolan
___ Relationer
30 31
4
.
F
A
M
I
L
J
HUR R DIN FAMILJ?
Skriv svar p frgorna nedan!
Om min familj vore skulle den vara
ett flockdjur ________________________________________________________________________________________________________________________
ett bilmrke ________________________________________________________________________________________________________________________
en bostad ___________________________________________________________________________________________________________________________
en elektronisk sak _________________________________________________________________________________________________________________
ett pop- eller rockband _____________________________________________________________________________________________________________
ett TV-program _____________________________________________________________________________________________________________________
en rstid ____________________________________________________________________________________________________________________________
en idrottsgren ______________________________________________________________________________________________________________________
Hui gamla tioi du aiot i boittolson i`
\ai do tva i boittolson gilta`
\ad i dot som gi doias kilok sa vackoi`
\aili tioi du att don hi toxton into hai latt lsas i kyikan`
Skullo du anvnda nagia av komlimangoina som aiot i boittolson
anvndoi li att llita mod nagon du gillai`
Ai dot nagon skillnad mollan lilskolso och kilok`
Hui ska man gia li att visa att man i ki i nagon`
Kan man vaia ki i lloia oisonoi samtidigt`
Hui langt kan man ga i on iolation innan man gilt sig`
Ska man vaia gilt li att ha sox`
VGENS FRGOR
VGENS UTMANINGAR
PRATA MED NGON OM
KNSLOR, SEX OCH KRLEK!
Cm du knnoi att du skullo
vil|a iata mod nagon om
sox, knsloi och kilok ga
till nagon du hai litioondo
li! ot kan vaia on komis,
lildoi, astoi, ist, liaio,
skols|uksktoiska olloi nagon
annan. ot i bia att la iata
om don lngtan som Cud lagt
ned i oss.
BE GUD OM VGLEDNING!
Soxualitoton kan vaia svai att
hantoia. !at Cud vaia mod i
dina dimmai och i din lng-
tan! Tala om li Cud vad du
vill och vad du biottas mod.
Bo li din liamtid och lat Cud
loda dig som lngtai oltoi
nagon att lska. Han vill go
dig don bsta li dig! Biboln
sgoi tydligt att ktonskaot
i on gava. ot innobi att
alla into lai gavan. ". vai och
on hai latt sin gava lian Cud,
don ono av ott slag, don andio
av ott annat." (!iitt oltoi
1 Koi 7:7} Nagon lai gavan att
t|na Cud utan att ha on lamil|
vid sin sida. !at Cud loda dig
i hui |ust du ska hantoia din
soxualitot!
SG NEJ TILL PORR
OCH FRNEDRING!
!antasioi i nagot gott. Musik,
konst och kioativitot kommoi
ui lantasin. Mon soxuolla lan-
tasioi kan bli som on diog. o
kan bli on llykt lian voikligho-
ton. !a intoinot och i tidningai
liamstlls olta kvinnoi och
mn som soxob|okt. n sadan
syn a sox skadai oss. \aga
sga no| till oii och linod-
iando bildoi av sox. !a sa vis
hyllai du soxualitoton!
LSKA DIG SJLV LSKA GUD LSKA MNNISKOR
I MIN FAMILJ R DET VIKTIGAST
Rangoidna mod sillioina 1 till 5 (1 i viktigast}.
___ att man pratar om allt
___ att man kan lita p varandra
___ att man har respekt fr varandra
___ att man kan grla p ett bra stt
___ att man r krleksfull
VAD R VIKTIGAST ATT KUNNA PRATA
MED SINA FRLDRAR OM?
Rangoidna mod sillioina 1 till 5 (1 i viktigast}.
___ Kompisar
___ Krlek
___ Hur jag mr
___ Skolan
___ Relationer
30 31
Efter att Abel dtt fr Eva och Adam nnu en son, Set. Han och hans
bror Kain tar sig fruar och de fr barn. Men istllet fr att leva i krlek,
gldje och tacksamhet, vxer ondskan bland mnniskorna i vrlden.
Gud frsker p olika stt fra tillbaka dem p hans vg, en vg dr
krleken r riktmrke. Bland mnniskorna ser Gud Abraham och Sara.
De r villiga att vandra hans vg och visa p Guds krlek och bertta om
den fr hela vrlden.
Abiaham umanas av Cud att lmna allt sin slkt och sitt
hom och ga till ott land som Cud ska visa dom. Cud lovai Abia-
ham on stoi lamil|. ossutom lovai Cud att hola vildon kommoi
att vlsignas gonom don. Abiahams lamil| kommoi att bli ott holt
lolk. tt liodons lolk!
Ni Saia lai hia dotta blii hon konlundoiad. o hai into kunnat
la nagia bain tiots manga lisk. otta i honnos stoia soig. Nu
lovai Cud nagot olattbait. n iiktig lamil|. Bain i vid donna tid
dot onda som goi on kvinna vido. Hon lai ho i Cuds llto och
ll|oi mod sin man. o biytoi u lian sitt gamla liv och goi sig
ivg li att ska nagot nytt. n lang vandiing bi|ai till landot
Kanaan. i do slai do sig noi li att bo. Mon aion kommoi och
gai och inga bain syns till. o bi|ai undia om do nagonsin kom-
moi att bli lildiai.
ot i svaia tidoi. Saia soi hui Abiaham gai ut i kiig och ni
dot blii hungoisnd tvingas do lly till ott limmando land. Allt
dot |obbiga gi att bado Saia och Abiaham halloi a att liloia
hoot. Saias lamil|oliv blii into alls som hon hoats hon hado
tnkt sig ott lyckligt liv mod on lungoiando lamil| och bain. Saia
liloiai tion a att Cud kommoi att h|la dom. ili gai hon
till doias t|nstollicka Hagai, och boi honno att ligga mod Abia-
ham. n lsning a bainlshot som i vanlig vid don hi tidon.
Antligon ska do la sitt bain! ltoi on tid ldoi Hagai on son som
lai namnot !smaol. Mon tiots gld|on voi !smaol knnoi Saia sig
otillicklig, aig och avunds|uk. Hon hai kvai sin lngtan oltoi ott
ogot bain som Cud lovat.
BERTTELSE: SARA
BIBELTEXT: 1 MOSEBOK 21:1-10
TID: OMKRING R 2160 F. KR.
SARA

33 32
Efter att Abel dtt fr Eva och Adam nnu en son, Set. Han och hans
bror Kain tar sig fruar och de fr barn. Men istllet fr att leva i krlek,
gldje och tacksamhet, vxer ondskan bland mnniskorna i vrlden.
Gud frsker p olika stt fra tillbaka dem p hans vg, en vg dr
krleken r riktmrke. Bland mnniskorna ser Gud Abraham och Sara.
De r villiga att vandra hans vg och visa p Guds krlek och bertta om
den fr hela vrlden.
Abiaham umanas av Cud att lmna allt sin slkt och sitt
hom och ga till ott land som Cud ska visa dom. Cud lovai Abia-
ham on stoi lamil|. ossutom lovai Cud att hola vildon kommoi
att vlsignas gonom don. Abiahams lamil| kommoi att bli ott holt
lolk. tt liodons lolk!
Ni Saia lai hia dotta blii hon konlundoiad. o hai into kunnat
la nagia bain tiots manga lisk. otta i honnos stoia soig. Nu
lovai Cud nagot olattbait. n iiktig lamil|. Bain i vid donna tid
dot onda som goi on kvinna vido. Hon lai ho i Cuds llto och
ll|oi mod sin man. o biytoi u lian sitt gamla liv och goi sig
ivg li att ska nagot nytt. n lang vandiing bi|ai till landot
Kanaan. i do slai do sig noi li att bo. Mon aion kommoi och
gai och inga bain syns till. o bi|ai undia om do nagonsin kom-
moi att bli lildiai.
ot i svaia tidoi. Saia soi hui Abiaham gai ut i kiig och ni
dot blii hungoisnd tvingas do lly till ott limmando land. Allt
dot |obbiga gi att bado Saia och Abiaham halloi a att liloia
hoot. Saias lamil|oliv blii into alls som hon hoats hon hado
tnkt sig ott lyckligt liv mod on lungoiando lamil| och bain. Saia
liloiai tion a att Cud kommoi att h|la dom. ili gai hon
till doias t|nstollicka Hagai, och boi honno att ligga mod Abia-
ham. n lsning a bainlshot som i vanlig vid don hi tidon.
Antligon ska do la sitt bain! ltoi on tid ldoi Hagai on son som
lai namnot !smaol. Mon tiots gld|on voi !smaol knnoi Saia sig
otillicklig, aig och avunds|uk. Hon hai kvai sin lngtan oltoi ott
ogot bain som Cud lovat.
BERTTELSE: SARA
BIBELTEXT: 1 MOSEBOK 21:1-10
TID: OMKRING R 2160 F. KR.
SARA

33 32
!angt sonaio, ni Saia och Abiaham i nstan 1OO ai gamla,
kommoi nagia mn a bosk. o astai att Saia ska bli giavid
inom ott ai. Hon ska la on son och hans bain och bainbain ska
bli vlsignado till ovighotoinas ovighot. Ni Saia lai hia dotta
loi hon och tnkoi: Skulle jag upptndas av lust nu nr jag r vissnad
och min man r gammal. (1 Mos 18:12} Mon tiots doias aldoi ldoi
Saia sonon !sak ott ai sonaio. Cld|on i stoi voi att slutligon la
don oltoilngtado sonon. Mon kvai hos Saia gnagoi avunds|ukan
och hatot mot !smaol och t|nstokvinnan. Hon vill into att nagon
annan n honnos ogon son ska la iva Abiaham. ili tvingai
hon Abiaham att biyta mod !smaol och Hagai och tvinga dom
boit lian lamil|on.
Alla lamil|oi hai ioblom. ot glloi ocksa
Saias och Abiahams lamil| tiots doias nia
iolation mod Cud. Saia ulovoi knsloi av
bosvikolso, svaits|uka och iivalitot. Hon gai sa
langt att hon tvingai !smaol att lmna sin lai
ni hon lai ott ogot bain.
on som vuxit u i on lungoiando lamil|
vot hui gott dot kan vaia. Man hai nagia som
stttai, umuntiai och goi kilok. Samtidigt
kan dot vaia svait och smitsamt. ot solai
into nagon ioll om man i man olloi hustiu,
lai olloi moi, dottoi olloi son, systoi olloi bioi.
!bland knnoi vi baia ilska omot vaiandia och
ibland gi vi vaiandia illa. ot solai ingon
ioll om lamil|on i lattig olloi iik, stoi olloi li-
ton, kallai sig kiiston olloi into, om lildiaina
llyttat isi olloi om alla boi tillsammans. ! on
lamil| linns alltid ioblom av olika slag.
on stoia utmaningon li on lamil| i into io-
blomon, utan hui man hantoiai dom. !amil|on
ska vaia on tiygg lats di allt lai uttiyckas.
on stoia laian i om vi latsas som om allt i
oilokt. a tittai man a andia lamil|oi och
tioi att do lovoi dot oilokta lamil|olivot. Snait
i man onsam mod alla sina knsloi och hai
ingon lats att uttiycka dom. !amil|on bi vaia
on lats di vi lai lia oss att bo om lilatolso,
bli lilatna, bli tillittavisado och oiknna vaia
lolstog. ot glloi bado lildiai och bain.
VGEN VIDARE
\ilka lndoi llyttai Saia och Abiaham till`
Hui kommoi dot sig att Saia latoi Abiaham ligga mod Hagai`
\aili tioi du att Cud vntai sa lngo mod att go Saia och Abiaham on son`
Kan man lita a att Cud lsoi alla lamil|oioblom`
\ad ska man kunna iata mod sina lildiai om` Komisai` Kiloksbokym-
moi` Tio` !ntiosson` Skolan` !olitik`
Ai dot ltt att uttiycka sina knsloi homma hos oi`
Tyckoi du att dina lildiai lyssnai a dig`
\ad i du stolt voi i din lamil|` \ad i du mindio stolt voi`
VGENS FRGOR
35 34
!angt sonaio, ni Saia och Abiaham i nstan 1OO ai gamla,
kommoi nagia mn a bosk. o astai att Saia ska bli giavid
inom ott ai. Hon ska la on son och hans bain och bainbain ska
bli vlsignado till ovighotoinas ovighot. Ni Saia lai hia dotta
loi hon och tnkoi: Skulle jag upptndas av lust nu nr jag r vissnad
och min man r gammal. (1 Mos 18:12} Mon tiots doias aldoi ldoi
Saia sonon !sak ott ai sonaio. Cld|on i stoi voi att slutligon la
don oltoilngtado sonon. Mon kvai hos Saia gnagoi avunds|ukan
och hatot mot !smaol och t|nstokvinnan. Hon vill into att nagon
annan n honnos ogon son ska la iva Abiaham. ili tvingai
hon Abiaham att biyta mod !smaol och Hagai och tvinga dom
boit lian lamil|on.
Alla lamil|oi hai ioblom. ot glloi ocksa
Saias och Abiahams lamil| tiots doias nia
iolation mod Cud. Saia ulovoi knsloi av
bosvikolso, svaits|uka och iivalitot. Hon gai sa
langt att hon tvingai !smaol att lmna sin lai
ni hon lai ott ogot bain.
on som vuxit u i on lungoiando lamil|
vot hui gott dot kan vaia. Man hai nagia som
stttai, umuntiai och goi kilok. Samtidigt
kan dot vaia svait och smitsamt. ot solai
into nagon ioll om man i man olloi hustiu,
lai olloi moi, dottoi olloi son, systoi olloi bioi.
!bland knnoi vi baia ilska omot vaiandia och
ibland gi vi vaiandia illa. ot solai ingon
ioll om lamil|on i lattig olloi iik, stoi olloi li-
ton, kallai sig kiiston olloi into, om lildiaina
llyttat isi olloi om alla boi tillsammans. ! on
lamil| linns alltid ioblom av olika slag.
on stoia utmaningon li on lamil| i into io-
blomon, utan hui man hantoiai dom. !amil|on
ska vaia on tiygg lats di allt lai uttiyckas.
on stoia laian i om vi latsas som om allt i
oilokt. a tittai man a andia lamil|oi och
tioi att do lovoi dot oilokta lamil|olivot. Snait
i man onsam mod alla sina knsloi och hai
ingon lats att uttiycka dom. !amil|on bi vaia
on lats di vi lai lia oss att bo om lilatolso,
bli lilatna, bli tillittavisado och oiknna vaia
lolstog. ot glloi bado lildiai och bain.
VGEN VIDARE
\ilka lndoi llyttai Saia och Abiaham till`
Hui kommoi dot sig att Saia latoi Abiaham ligga mod Hagai`
\aili tioi du att Cud vntai sa lngo mod att go Saia och Abiaham on son`
Kan man lita a att Cud lsoi alla lamil|oioblom`
\ad ska man kunna iata mod sina lildiai om` Komisai` Kiloksbokym-
moi` Tio` !ntiosson` Skolan` !olitik`
Ai dot ltt att uttiycka sina knsloi homma hos oi`
Tyckoi du att dina lildiai lyssnai a dig`
\ad i du stolt voi i din lamil|` \ad i du mindio stolt voi`
VGENS FRGOR
35 34
5
.
G
U
D
DEN DE N
Ni i skosbiutna a on do nagonstans i
Modolhavot. Baton ni lidados mod gick a
giund och s|nk i on stoim, mon tillsammans
lyckados ni idda oi u a land. Ni i do onda
voilovando. n voikai vaia ganska stoi, mon
ni vot into hui lngo ni lai vnta a h|l olloi
vai ni i. Nu masto ni onas om iogloi som ska
glla a n. Bosluta om do tio viktigasto. Skiiv
nod och iangoidna dom nodan.
1. ___________________________________________________________________________________________________________________________________
2. __________________________________________________________________________________
3. __________________________________________________________________________________
4. __________________________________________________________________________________
5. __________________________________________________________________________________
6. __________________________________________________________________________________
7. __________________________________________________________________________________
8. __________________________________________________________________________________
9. __________________________________________________________________________________
10. _________________________________________________________________________________
ATT FUNDERA P:
Hui kom ni liam till |ust oia tio iogloi`
\ad basoiado ni bosluton a`
\ilkon iogol blii lttast att ll|a`
\ilkon blii svaiast att ll|a`
VGENS UTMANINGAR
KALLA TILL ETT FAMILJERD!
Cud vill att vi iatai om vaia
ioblom inom lamil|on. ot
i viktigt att vi vndoi oss till
vaiandia och till Cud mod
vaia knsloi. Stt dig mod din
lamil| och boitta vad du tyckoi
om hos dom och nagot du vill
ndia a. !a sa vis kommoi ni
vaiandia nimaio. Kansko ska
ni ha on stund i vockan da ni
hai lamil|oiad`
GUD VILL VARA EN DEL
AV DIN FAMILJ!
Att lska Cud tillsammans
som on lamil| gi dot onklaio
att lska vaiandia. Som lamil|
i dot bia att tala om Cud. Bo
och ls Biboln tillsammans.
!iia gudst|nst tillsammans
om dot i m|ligt.
TRNA P ATT BLI
ETT GSTVNLIGT HEM!
Att vaia ott ot, gstvnligt
hom i ott bia stt att h|la
mnniskoi som i onsamma
olloi bohvoi on tiygg mil|.
ot kan bi|a mod att ni
b|udoi in nagon som i onsam
att sondoia on lidag tillsam-
mans mod oi.
LSKA DIG SJLV LSKA GUD LSKA MNNISKOR
PROBLEM I FAMILJEN
!bland i ioblomon i on lamil| svaia att
lsa a ogon hand. a i dot viktigt att ta
h|l lian nagon utomstaondo. ot kan vaia
on ist, astoi, skols|uksktoiska, kuiatoi
olloi nagon annan vuxon som ni hai litio-
ondo li. ot linns bia oiganisationoi som
kan h|la till, oxomolvis BR!S Bainons
itt i samhllot. Cm ni kontaktai dom kan
do go oi iad och von loda oi vidaio.
Ls mer p www.bris.se.
37 36
5
.
G
U
D
DEN DE N
Ni i skosbiutna a on do nagonstans i
Modolhavot. Baton ni lidados mod gick a
giund och s|nk i on stoim, mon tillsammans
lyckados ni idda oi u a land. Ni i do onda
voilovando. n voikai vaia ganska stoi, mon
ni vot into hui lngo ni lai vnta a h|l olloi
vai ni i. Nu masto ni onas om iogloi som ska
glla a n. Bosluta om do tio viktigasto. Skiiv
nod och iangoidna dom nodan.
1. ___________________________________________________________________________________________________________________________________
2. __________________________________________________________________________________
3. __________________________________________________________________________________
4. __________________________________________________________________________________
5. __________________________________________________________________________________
6. __________________________________________________________________________________
7. __________________________________________________________________________________
8. __________________________________________________________________________________
9. __________________________________________________________________________________
10. _________________________________________________________________________________
ATT FUNDERA P:
Hui kom ni liam till |ust oia tio iogloi`
\ad basoiado ni bosluton a`
\ilkon iogol blii lttast att ll|a`
\ilkon blii svaiast att ll|a`
VGENS UTMANINGAR
KALLA TILL ETT FAMILJERD!
Cud vill att vi iatai om vaia
ioblom inom lamil|on. ot
i viktigt att vi vndoi oss till
vaiandia och till Cud mod
vaia knsloi. Stt dig mod din
lamil| och boitta vad du tyckoi
om hos dom och nagot du vill
ndia a. !a sa vis kommoi ni
vaiandia nimaio. Kansko ska
ni ha on stund i vockan da ni
hai lamil|oiad`
GUD VILL VARA EN DEL
AV DIN FAMILJ!
Att lska Cud tillsammans
som on lamil| gi dot onklaio
att lska vaiandia. Som lamil|
i dot bia att tala om Cud. Bo
och ls Biboln tillsammans.
!iia gudst|nst tillsammans
om dot i m|ligt.
TRNA P ATT BLI
ETT GSTVNLIGT HEM!
Att vaia ott ot, gstvnligt
hom i ott bia stt att h|la
mnniskoi som i onsamma
olloi bohvoi on tiygg mil|.
ot kan bi|a mod att ni
b|udoi in nagon som i onsam
att sondoia on lidag tillsam-
mans mod oi.
LSKA DIG SJLV LSKA GUD LSKA MNNISKOR
PROBLEM I FAMILJEN
!bland i ioblomon i on lamil| svaia att
lsa a ogon hand. a i dot viktigt att ta
h|l lian nagon utomstaondo. ot kan vaia
on ist, astoi, skols|uksktoiska, kuiatoi
olloi nagon annan vuxon som ni hai litio-
ondo li. ot linns bia oiganisationoi som
kan h|la till, oxomolvis BR!S Bainons
itt i samhllot. Cm ni kontaktai dom kan
do go oi iad och von loda oi vidaio.
Ls mer p www.bris.se.
37 36
VAD VET DU OM DOPET?
Frsk frst svara p de frgor du tror att du veta svaret p. Sl sedan upp de sju bibelstllen dr det
berttas om dopet i Bibeln!
Vilken flod dps Jesus i?
_________________________________________________________________________________________________________________________ (Matt 3:13)
Vem dper Jesus?
__________________________________________________________________________________________________________________________ (Matt 3:13)
Nr Jesus dps i vilken skepnad dyker den heliga anden upp?
___________________________________________________________________________________________________________________________ (Luk 3:22)
Jesus berttar att lrjungarna ska bli dpa med ngot annat n vatten. Vad r det?
____________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 1:4)
Dagen d den heliga anden kommer r det mnga som blir troende och lter dpa sig. Hur mnga?
___________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 2:41)
Vem r det som sger Hr finns vatten. r det ngot som hindrar att jag blir dpt?
__________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 8:27)
I vilken stad blir Paulus dpt?
________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 9:18-19)
1
5
.
D
O
P
VAD TNKER DU OM DOPET?
Vilket eller vilka pstenden om dopet hller du med om? Varfr?
114 115
VAD VET DU OM DOPET?
Frsk frst svara p de frgor du tror att du veta svaret p. Sl sedan upp de sju bibelstllen dr det
berttas om dopet i Bibeln!
Vilken flod dps Jesus i?
_________________________________________________________________________________________________________________________ (Matt 3:13)
Vem dper Jesus?
__________________________________________________________________________________________________________________________ (Matt 3:13)
Nr Jesus dps i vilken skepnad dyker den heliga anden upp?
___________________________________________________________________________________________________________________________ (Luk 3:22)
Jesus berttar att lrjungarna ska bli dpa med ngot annat n vatten. Vad r det?
____________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 1:4)
Dagen d den heliga anden kommer r det mnga som blir troende och lter dpa sig. Hur mnga?
___________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 2:41)
Vem r det som sger Hr finns vatten. r det ngot som hindrar att jag blir dpt?
__________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 8:27)
I vilken stad blir Paulus dpt?
________________________________________________________________________________________________________________________ (Apg 9:18-19)
1
5
.
D
O
P
VAD TNKER DU OM DOPET?
Vilket eller vilka pstenden om dopet hller du med om? Varfr?
114 115
Han lgger sina hnder ver hans gon och ett mirakel sker.
Paulus fr tillbaka sin syn. Nr Paulus sedan mter ledarna i
frsamlingen berttar han om allt som hnt honom. Han har
nu frsttt vem Jesus r. Han ser p vrlden med nya gon.
Jesus r den frlsare alla vntat p. Paulus ter tillsammans
med sina nya vnner fr att sedan lta sig dpas. Han stannar
ngra dagar innan han brjar resa runt fr att bertta om Jesus
Kristus, Guds son, i synagogorna.
Efter att Jesus farit upp till himlen faller den helige anden ver lrjung-
arna. P s stt fr de Guds kraft att hela sjuka och bertta om Jesus.
Ledd av Anden sprider sig den frsta frsamlingen i Jerusalem ut p
landsbygden. Mnga mnniskor kommer till tro p Jesus och lovprisar
hans namn. Lrjungarna brjar resa omkring fr att bertta om Jesus i
de olika stderna. De berttar att Jesus r Messias, fredskungen som
Israel s lnge vntat p. Jesus dog, men uppstod igen. Alla gillar inte
budskapet. Srskilt inte de religisa ledarna de som bestmmer vad
som r rtt och fel att tro p. De brjar jaga de kristna fr att ta dd p
alla som fljer Jesus. En av dem heter Paulus.
Paulus r religis ledare. Han kan mycket om Bibeln och ser som
sin uppgift att frflja och stta dit vgens folk. De tror fel! Han
har gtt hrt fram mot frsamlingarna, trngt sig in i hus efter
hus, slpat bort mn och kvinnor och satt dem i fngelse. Nu r
han ute efter att dda och reser drfr till synagogan i Damaskus.
Dr ska han ska efter fler kristna att gripa och fra till fngelset i
Jerusalem. Men p vgen dit frndras allt.
Pltsligt blir han blndad av ett starkt ljus. Han faller av hstryg-
gen. En rst sger: Varfr frfljer du mig? Paulus frgar: Vem
r du? Rsten svarar: Jag r Jesus, som du frfljer, g nu in till
Damaskus. Dr kommer du att f veta vad du ska gra. Paulus vet inte
vad han ska tnka. Inte heller hans vnner som r med p resan
frstod vad som hnde. De stod frstummade; de hrde rsten men
sg ingen. Paulus reser sig upp, men han kan inte se ngot trots att
hans gon r ppna. Hans vnner fr leda honom in i Damaskus.
Under tre dagar r han blind. Han varken ter eller dricker. Mtet
med Jesus har verkligen pverkat honom.
Samtidigt talar Jesus genom en syn till en man vid namn Ananias.
Han r med i frsamlingen i Damaskus. Jesus r tydlig: G genast
till Raka gatan, och frga i Judas hus efter en som heter Paulus. Ana-
nias svarar att han hrt om Paulus, hur han gjort s mycket ont
mot vgens folk. Jesus svarar att han valt just honom. Paulus ska
bertta om Jesus fr alla mnniskor i hela vrlden. Nr Ananias
kommer till Judas hus hittar han Paulus dr. Precis som Jesus sagt.
BERTTELSE: PAULUS
BIBELTEXT: APOSTLAGRNINGARNA 9:1-19
TID: R 35
PAULUS
116 117
Han lgger sina hnder ver hans gon och ett mirakel sker.
Paulus fr tillbaka sin syn. Nr Paulus sedan mter ledarna i
frsamlingen berttar han om allt som hnt honom. Han har
nu frsttt vem Jesus r. Han ser p vrlden med nya gon.
Jesus r den frlsare alla vntat p. Paulus ter tillsammans
med sina nya vnner fr att sedan lta sig dpas. Han stannar
ngra dagar innan han brjar resa runt fr att bertta om Jesus
Kristus, Guds son, i synagogorna.
Efter att Jesus farit upp till himlen faller den helige anden ver lrjung-
arna. P s stt fr de Guds kraft att hela sjuka och bertta om Jesus.
Ledd av Anden sprider sig den frsta frsamlingen i Jerusalem ut p
landsbygden. Mnga mnniskor kommer till tro p Jesus och lovprisar
hans namn. Lrjungarna brjar resa omkring fr att bertta om Jesus i
de olika stderna. De berttar att Jesus r Messias, fredskungen som
Israel s lnge vntat p. Jesus dog, men uppstod igen. Alla gillar inte
budskapet. Srskilt inte de religisa ledarna de som bestmmer vad
som r rtt och fel att tro p. De brjar jaga de kristna fr att ta dd p
alla som fljer Jesus. En av dem heter Paulus.
Paulus r religis ledare. Han kan mycket om Bibeln och ser som
sin uppgift att frflja och stta dit vgens folk. De tror fel! Han
har gtt hrt fram mot frsamlingarna, trngt sig in i hus efter
hus, slpat bort mn och kvinnor och satt dem i fngelse. Nu r
han ute efter att dda och reser drfr till synagogan i Damaskus.
Dr ska han ska efter fler kristna att gripa och fra till fngelset i
Jerusalem. Men p vgen dit frndras allt.
Pltsligt blir han blndad av ett starkt ljus. Han faller av hstryg-
gen. En rst sger: Varfr frfljer du mig? Paulus frgar: Vem
r du? Rsten svarar: Jag r Jesus, som du frfljer, g nu in till
Damaskus. Dr kommer du att f veta vad du ska gra. Paulus vet inte
vad han ska tnka. Inte heller hans vnner som r med p resan
frstod vad som hnde. De stod frstummade; de hrde rsten men
sg ingen. Paulus reser sig upp, men han kan inte se ngot trots att
hans gon r ppna. Hans vnner fr leda honom in i Damaskus.
Under tre dagar r han blind. Han varken ter eller dricker. Mtet
med Jesus har verkligen pverkat honom.
Samtidigt talar Jesus genom en syn till en man vid namn Ananias.
Han r med i frsamlingen i Damaskus. Jesus r tydlig: G genast
till Raka gatan, och frga i Judas hus efter en som heter Paulus. Ana-
nias svarar att han hrt om Paulus, hur han gjort s mycket ont
mot vgens folk. Jesus svarar att han valt just honom. Paulus ska
bertta om Jesus fr alla mnniskor i hela vrlden. Nr Ananias
kommer till Judas hus hittar han Paulus dr. Precis som Jesus sagt.
BERTTELSE: PAULUS
BIBELTEXT: APOSTLAGRNINGARNA 9:1-19
TID: R 35
PAULUS
116 117
\om i !aulus`
\ad |obbai han mod innan
han blir kristen?
\aili latoi !aulus da sig`
VGENS FRGOR
VGENS UTMANINGAR
BRJA VARJE DAG
MED ETT JA!
Om du r dpt som barn eller
vuxen lev i ditt dop! Brja
varje morgon med att tacka
Jesus fr att du fr tillhra
honom. Att du har en vn fr
livet. Att du tillhr Guds familj.
LT DPA DIG!
Fr dig som nnu inte r dpt
r det ngot som hindrar
dig? Prata med din ledare,
prst eller pastor om du
bestmt dig eller har frgor
kring dopet och hur det gr
till i din kyrka.
KMPA FR JMLIKHET
MELLAN MNNISKOR!
Alla kan lta dpa sig
oavsett om du r tjej eller
kille, svart eller vit, rik
eller fattig, gammal eller
ung. Utseende eller bak-
grund spelar ingen roll.
Med dopet sger Gud ett
stort vlkommen till Guds
familj. Jesus dog och uppstod
fr att vi ska kunna leva i krlek
till varandra oavsett bakgrund.
Be och fundera ver hur du
med dina gvor och talanger
kan kmpa fr alla mnni skors
jmlikhet. Protestera mot mobb-
ning, smygrasism, ojmlikhet
och orttvisor. Mlet r inte att
krossa eller trycka ner ngon
som beter sig orttvist eller fel.
Mlet r att ge en ny riktning
i livet. Dopet visar att det r
mjligt.
LSKA DIG SJLV
LSKA GUD
LSKA MNNISKOR
Kan mnniskoi idag vaia mod
om samma frvandling som
Paulus?
Ai doot most on tiadition idag`
Ni bi man lata da sig`
Varfr?
\ilkon botydolso hai doot
fr dig?
Ai du dt`
\ill du bli dt` \aili`
Varfr inte?
Paulus mte med Jesus p vgen till Damaskus
r avgrande. Han som var full av hat mot
vgens folk, vill nu bertta om Jesus fr alla.
Jesus kan frvandla en mnniskas liv s att
hon lever fullstndigt annorlunda. Paulus r
kanske vrldens mest knda exempel p det.
Han gr frn att vilja dda till att ge det nya
livet med Jesus vidare. Paulus liv frvandlas
och han vljer att lta dpa sig. Dopet r Jesus
stt att frklara fr Paulus vad som har hnt
honom och visa hur han kan ta nsta steg, ett
steg mot en relation med Jesus och kyrkan.
Jesus vlkomnar Paulus att bli en del av kyrkan
nr han dps. Han fr be om frltelse fr de
dumheter han gjort tidigare i sitt liv. Det r
ocks Jesus som frlter Paulus nr han stiger
upp ur vattnet.
DOPET R GUDS STT ATT SGA
VLKOMMEN IN I GUDS FAMILJ
Detta r en revolution fr Paulus. Han har lm-
nat sitt gamla liv bakom sig! Det viktiga r inte
lngre vilket land han kommer ifrn. Om han
r fattig eller rik, kvinna eller man, jude eller
grek eller ngot annat. Han r frlten, inte
ensam, utan tillhr Jesus. Genom dopet blir
Paulus en del av kyrkan. Det r en Guds familj
VGEN VIDARE
som frlter och lskar honom trots allt ont
han gjort. Sdan r gemenskapen runt Jesus.
Sdant r livet i Guds rike. Alla r vlkomna.
Precis alla!
DOPET R VRT SVAR P JESUS INBJUDAN
TILL DEN NYA VANDRINGEN
Det r en startplats, inte ett ml. Det enda krav
Bibeln stller kring dopet r vr egen tro. Vrt
eget svar p frgan om vi vill vandra tillsam-
mans med Jesus i vra liv. Om du dpts som
barn har dina frldrar gjort ett val. Nu kan
du som ung eller vuxen bekrfta ditt dop. D
vljer du att tillhra Jesus och Guds familj p
samma stt som Paulus. Att konfirmera sig r
ett stt att sga ja. Om du nnu inte r dpt
r dopet en mjlighet att infr Gud, sig sjlv
och alla andra vlja livet med Jesus.
DOPET GR OSS AKTIVA I JESUS UPPDRAG
ATT GRA VRLDEN TILL EN BTTRE PLATS
Nr vi dps s blir vi aktiva. Vi blir del av den
levande Kristus. Vi blir en del av en stor ge-
menskap med ett syfte att tjna vrlden. Med
allt vad vi r och har av gvor och talanger s
fr vi vara med och bidra!
119 118
\om i !aulus`
\ad |obbai han mod innan
han blir kristen?
\aili latoi !aulus da sig`
VGENS FRGOR
VGENS UTMANINGAR
BRJA VARJE DAG
MED ETT JA!
Om du r dpt som barn eller
vuxen lev i ditt dop! Brja
varje morgon med att tacka
Jesus fr att du fr tillhra
honom. Att du har en vn fr
livet. Att du tillhr Guds familj.
LT DPA DIG!
Fr dig som nnu inte r dpt
r det ngot som hindrar
dig? Prata med din ledare,
prst eller pastor om du
bestmt dig eller har frgor
kring dopet och hur det gr
till i din kyrka.
KMPA FR JMLIKHET
MELLAN MNNISKOR!
Alla kan lta dpa sig
oavsett om du r tjej eller
kille, svart eller vit, rik
eller fattig, gammal eller
ung. Utseende eller bak-
grund spelar ingen roll.
Med dopet sger Gud ett
stort vlkommen till Guds
familj. Jesus dog och uppstod
fr att vi ska kunna leva i krlek
till varandra oavsett bakgrund.
Be och fundera ver hur du
med dina gvor och talanger
kan kmpa fr alla mnni skors
jmlikhet. Protestera mot mobb-
ning, smygrasism, ojmlikhet
och orttvisor. Mlet r inte att
krossa eller trycka ner ngon
som beter sig orttvist eller fel.
Mlet r att ge en ny riktning
i livet. Dopet visar att det r
mjligt.
LSKA DIG SJLV
LSKA GUD
LSKA MNNISKOR
Kan mnniskoi idag vaia mod
om samma frvandling som
Paulus?
Ai doot most on tiadition idag`
Ni bi man lata da sig`
Varfr?
\ilkon botydolso hai doot
fr dig?
Ai du dt`
\ill du bli dt` \aili`
Varfr inte?
Paulus mte med Jesus p vgen till Damaskus
r avgrande. Han som var full av hat mot
vgens folk, vill nu bertta om Jesus fr alla.
Jesus kan frvandla en mnniskas liv s att
hon lever fullstndigt annorlunda. Paulus r
kanske vrldens mest knda exempel p det.
Han gr frn att vilja dda till att ge det nya
livet med Jesus vidare. Paulus liv frvandlas
och han vljer att lta dpa sig. Dopet r Jesus
stt att frklara fr Paulus vad som har hnt
honom och visa hur han kan ta nsta steg, ett
steg mot en relation med Jesus och kyrkan.
Jesus vlkomnar Paulus att bli en del av kyrkan
nr han dps. Han fr be om frltelse fr de
dumheter han gjort tidigare i sitt liv. Det r
ocks Jesus som frlter Paulus nr han stiger
upp ur vattnet.
DOPET R GUDS STT ATT SGA
VLKOMMEN IN I GUDS FAMILJ
Detta r en revolution fr Paulus. Han har lm-
nat sitt gamla liv bakom sig! Det viktiga r inte
lngre vilket land han kommer ifrn. Om han
r fattig eller rik, kvinna eller man, jude eller
grek eller ngot annat. Han r frlten, inte
ensam, utan tillhr Jesus. Genom dopet blir
Paulus en del av kyrkan. Det r en Guds familj
VGEN VIDARE
som frlter och lskar honom trots allt ont
han gjort. Sdan r gemenskapen runt Jesus.
Sdant r livet i Guds rike. Alla r vlkomna.
Precis alla!
DOPET R VRT SVAR P JESUS INBJUDAN
TILL DEN NYA VANDRINGEN
Det r en startplats, inte ett ml. Det enda krav
Bibeln stller kring dopet r vr egen tro. Vrt
eget svar p frgan om vi vill vandra tillsam-
mans med Jesus i vra liv. Om du dpts som
barn har dina frldrar gjort ett val. Nu kan
du som ung eller vuxen bekrfta ditt dop. D
vljer du att tillhra Jesus och Guds familj p
samma stt som Paulus. Att konfirmera sig r
ett stt att sga ja. Om du nnu inte r dpt
r dopet en mjlighet att infr Gud, sig sjlv
och alla andra vlja livet med Jesus.
DOPET GR OSS AKTIVA I JESUS UPPDRAG
ATT GRA VRLDEN TILL EN BTTRE PLATS
Nr vi dps s blir vi aktiva. Vi blir del av den
levande Kristus. Vi blir en del av en stor ge-
menskap med ett syfte att tjna vrlden. Med
allt vad vi r och har av gvor och talanger s
fr vi vara med och bidra!
119 118
ATT FUNDERA P
Pverkar ens fdelseplats den religion man utvar?
Varfr? Om du fddes i Saudiarabien vilken religion
skulle du d tillhra?
VAR FINNS RELIGIONERNA I VRLDEN?
Placera in fljande religioner p kartan:
- Kristendom
- Islam
- Hinduism
- Buddism och taoism
- udendom.

Samma religion kan uttolkas p olika stt. __________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Man ska respektera andras religion. ________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Varje mnniska vljer sjlv sin religion. _____________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Religion har alltid med Gud att gra. _________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Mnga strider med vapen fr sin religions skull. ____________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r viktigt med riter och traditioner i en religion. _________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________
VAD STMMER BST MED RELIGION?
Anvnd siffrorna 1-5 och rangordna de fem uttryck du tycker stmmer bst.
Motivera sedan ditt val!
2
3
.
R
E
L
I
G
I
O
N

Religion r viktigt fr mnniskor. _____________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Man kan lra sig ngot av andras tro. ________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Alla mnniskor har en religion. _______________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Religion har mnniskor hittat p. _____________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Alla religioner leder till Gud. __________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r inte s viktigt vilken religion man tillhr. _____________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r omjligt fr dem som utvar olika religioner att respektera varandra. _______________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r viktigt vad religionen leder till fr liv. _________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Tro och religion r samma sak. ________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________
168 169
ATT FUNDERA P
Pverkar ens fdelseplats den religion man utvar?
Varfr? Om du fddes i Saudiarabien vilken religion
skulle du d tillhra?
VAR FINNS RELIGIONERNA I VRLDEN?
Placera in fljande religioner p kartan:
- Kristendom
- Islam
- Hinduism
- Buddism och taoism
- udendom.

Samma religion kan uttolkas p olika stt. __________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Man ska respektera andras religion. ________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Varje mnniska vljer sjlv sin religion. _____________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Religion har alltid med Gud att gra. _________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Mnga strider med vapen fr sin religions skull. ____________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r viktigt med riter och traditioner i en religion. _________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________
VAD STMMER BST MED RELIGION?
Anvnd siffrorna 1-5 och rangordna de fem uttryck du tycker stmmer bst.
Motivera sedan ditt val!
2
3
.
R
E
L
I
G
I
O
N

Religion r viktigt fr mnniskor. _____________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Man kan lra sig ngot av andras tro. ________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Alla mnniskor har en religion. _______________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Religion har mnniskor hittat p. _____________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Alla religioner leder till Gud. __________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r inte s viktigt vilken religion man tillhr. _____________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r omjligt fr dem som utvar olika religioner att respektera varandra. _______________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Det r viktigt vad religionen leder till fr liv. _________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________

Tro och religion r samma sak. ________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________________________________
168 169
Koranen r en skrift med visdomsord och regler som ger vgled-
ning fr hur en muslim ska leva. Hr finns anvisningar om hur man
ska frhlla sig till syskon, frldrar, fattiga, sin livspartner, Gud,
vld, bn, skapelsen, livets utmaningar och mycket annat.
MUSLIMER SAMMANFATTAR SIN TRO I FEM REGLER,
ISLAMS GRUNDPELARE:
1. Tiosboknnolson, "ot linns ingon gud utom Allah och
Muhammed r guds profet
2. Be fem gnger om dagen
3. Ge pengar till de fattiga
4. Fasta under en mnad per r, Ramadan
5. Vallfrda till Mecka, muslimernas heliga stad
BERTTELSE: PROFETEN MOHAMMED
TID: R 570-632
PROFETEN MOHAMMED
De frsta kristna berttar om Jesus. Tron p honom sprider sig ver hela
vrlden. Efter ett par hundra r kommer till och med kejsaren i romar-
riket till tro p Jesus. D vljer nstan alla i romarriket att dpa sig.
Men samtidigt som tron p Jesus vxer explosionsartat i Europa, finns
alltjmt andra religioner i vrlden. I Sverige och Norden dominerar asa-
tron med Tor, Oden och Freja. I Asien r buddismen och hinduismen stora
livsskdningar. Vid den hr tiden uppstr ocks helt nya religioner. En
av dessa r islam.
Mohammed r grundare av religionen islam. Han fds r 570 i
staden Mecka i det land som r nuvarande Saudiarabien. Moham-
meds far dr innan han fds och hans mor dr nr han endast r
sex r gammal. Han vxer upp hos sin farbror och hans familj.
Precis som farbrodern blir Mohammed kpman. I hemstaden
Mekka och under sina lnga handelsresor mter han bde
kristna och judar. Han tar intryck av deras andlighet, skrifter och
tillbedjan. Samtidigt r situationen i Mecka svr. Staden lider av
vld och girighet. Detta bekymrar Mohammed, och han drar sig
ofta undan till bergen som omger staden fr att dr ska Gud och
bttre frst varfr vrlden omkring honom ser ut som den gr. I
bergen fr han enligt islamisk tradition se syner och hra lror ut-
talade av ngeln Gabriel. Budskapet ska varna mnniskorna infr
den kommande domedagen. Mohammed och hans vnner r
vertygade om att budskapet r frn Gud. Det ngeln berttar och
det Mohammed fr se nedtecknas av skrivare. Dessa texter utgr
vad vi idag kallar Koranen, muslimernas heliga skrift.
Mohammed kom att bli islams grundare. Idag finns omkring 1,5
miljarder muslimer. Fr de flesta r Mohammed en av Gud utvald
profet och som sdan utan synd. Berttelserna om Mohammed
och undervisningen i Koranen pverkar hur muslimer lever sina
liv. Som exempel s beskriver Koranen hur man ska vara rlig
nr man vittnar: O ni som tror, ni ska vara fullkomligt rttvisa
och iakttaga Gud Vare sig den anklagade r rik eller fattig, tar
Gud hand om dem bda. Var drfr inte partiska p grund av era
personliga nskeml. (Koranen 4:135)
171 170
Koranen r en skrift med visdomsord och regler som ger vgled-
ning fr hur en muslim ska leva. Hr finns anvisningar om hur man
ska frhlla sig till syskon, frldrar, fattiga, sin livspartner, Gud,
vld, bn, skapelsen, livets utmaningar och mycket annat.
MUSLIMER SAMMANFATTAR SIN TRO I FEM REGLER,
ISLAMS GRUNDPELARE:
1. Tiosboknnolson, "ot linns ingon gud utom Allah och
Muhammed r guds profet
2. Be fem gnger om dagen
3. Ge pengar till de fattiga
4. Fasta under en mnad per r, Ramadan
5. Vallfrda till Mecka, muslimernas heliga stad
BERTTELSE: PROFETEN MOHAMMED
TID: R 570-632
PROFETEN MOHAMMED
De frsta kristna berttar om Jesus. Tron p honom sprider sig ver hela
vrlden. Efter ett par hundra r kommer till och med kejsaren i romar-
riket till tro p Jesus. D vljer nstan alla i romarriket att dpa sig.
Men samtidigt som tron p Jesus vxer explosionsartat i Europa, finns
alltjmt andra religioner i vrlden. I Sverige och Norden dominerar asa-
tron med Tor, Oden och Freja. I Asien r buddismen och hinduismen stora
livsskdningar. Vid den hr tiden uppstr ocks helt nya religioner. En
av dessa r islam.
Mohammed r grundare av religionen islam. Han fds r 570 i
staden Mecka i det land som r nuvarande Saudiarabien. Moham-
meds far dr innan han fds och hans mor dr nr han endast r
sex r gammal. Han vxer upp hos sin farbror och hans familj.
Precis som farbrodern blir Mohammed kpman. I hemstaden
Mekka och under sina lnga handelsresor mter han bde
kristna och judar. Han tar intryck av deras andlighet, skrifter och
tillbedjan. Samtidigt r situationen i Mecka svr. Staden lider av
vld och girighet. Detta bekymrar Mohammed, och han drar sig
ofta undan till bergen som omger staden fr att dr ska Gud och
bttre frst varfr vrlden omkring honom ser ut som den gr. I
bergen fr han enligt islamisk tradition se syner och hra lror ut-
talade av ngeln Gabriel. Budskapet ska varna mnniskorna infr
den kommande domedagen. Mohammed och hans vnner r
vertygade om att budskapet r frn Gud. Det ngeln berttar och
det Mohammed fr se nedtecknas av skrivare. Dessa texter utgr
vad vi idag kallar Koranen, muslimernas heliga skrift.
Mohammed kom att bli islams grundare. Idag finns omkring 1,5
miljarder muslimer. Fr de flesta r Mohammed en av Gud utvald
profet och som sdan utan synd. Berttelserna om Mohammed
och undervisningen i Koranen pverkar hur muslimer lever sina
liv. Som exempel s beskriver Koranen hur man ska vara rlig
nr man vittnar: O ni som tror, ni ska vara fullkomligt rttvisa
och iakttaga Gud Vare sig den anklagade r rik eller fattig, tar
Gud hand om dem bda. Var drfr inte partiska p grund av era
personliga nskeml. (Koranen 4:135)
171 170
\om i Mohammod`
\ilka ioligionoi knnoi du
till?
Kommoi mnniskoi som
tror p en annan religion till
himlen?
VGENS FRGOR
\ad kan vi lia oss lian andia
religioner?
Ai dot viktigt li kiistna att
bertta om Jesus fr mnni-
skor av en annan religion?
Knnoi du nagon som tillhi
en annan religion?
Biukai du boitta om din tio
fr andra? Hur tas det emot?
Hui vill du vaia mot mnniskoi
av en annan sikt eller tro?
Skullo du kunna tnka dig att
beska en mosk, synagoga el-
ler annan byggnad frknippad
med en religion?
Vi delar vr vrld med miljarder mnniskor.
Alla har sin egen tro eller tanke om hur och
varfr vi finns till. P vilket stt ska kristna
frhlla sig till muslimer, hinduer, judar, bud-
dister och andra religioner? Muslimer har en
tro som pverkar hur de lever sina liv det
har ven kristna. P samma stt som muslimer
sker Gud, sker kristna och de flesta andra
religioner ocks Gud.
Ju tryggare vi r i oss sjlva, desto ppnare
kan vi vara mot andra. Genom hela historien
har mnniskan grubblat ver hur vi bst lever
tillsammans. Och varje kultur har i alla tider
skt svar p frgor om livets mening och vem
Gud r.
I mnniskan har Gud lagt ned kunskap och
knsla li vad som i itt och lol. Tolkningon
av rtt och fel verensstmmer drfr i hg
grad mellan de stora religionerna. Religion r
mnniskans frsk att svara p frgorna om
Gud, om godhet, ondska och lidande.
Alla mnniskor kan ana Guds existens, men
vi kan inte p egen hand frst att det faktiskt
r Gud vi frnimmer. Det r det som r Paulus
pong nr han mter atenarna. (Ls mer i tema
19.) Gud arbetar bakom kulisserna i alla kultu-
rer, och i de flesta finns spr av sanningen. Dr
VGEN VIDARE
kan vi mta varandra, inleda samtalet. P s
stt finns det mjlighet att bygga broar mellan
mnniskor med olika religioner.
Som vgens folk r det vrt ansvar att visa p
det unika med Jesus. Att den kristna vgen
handlar om hur Gud uppenbarar sig fullt ut i
honom. Genom Jesus visar Gud vem han r.
Kyrkan bestr av ett vgens folk. En gemen-
skap av kristna som inte har hela sanningen.
Vi har inte allting rtt medan andra har allting
fel. Den enda som kan sga sig ha och vara
sanningen r Jesus sjlv. Vrt uppdrag r att
vara dmjuka och visa en vilja att stndigt lra
oss mer om livet och tron.
Det r lngt bttre att vinna ngons frtroende
n att vinna en argumentation. Kyrkan r
en gemenskap som inte vill se ned p ngon
annan religions berttelser, visdomsord eller
historia. Vi vill lyssna till andras erfarenheter
av tro. Vi vill vara ppna och dmjuka och bli
tillrttavisade nr vi begr misstag. P samma
stt vill vi kunna hjlpa andra i deras tro och
liv. Det gr vi genom att vandra tillsammans,
vinna frtroenden och hjlpa andra se det vi
ser, hra det vi hr och genom vra liv bertta
om Jesus.
JU TRYGGARE VI R I OSS SJLVA, DESTO
PPNARE KAN VI VARA MOT ANDRA.
172 173
\om i Mohammod`
\ilka ioligionoi knnoi du
till?
Kommoi mnniskoi som
tror p en annan religion till
himlen?
VGENS FRGOR
\ad kan vi lia oss lian andia
religioner?
Ai dot viktigt li kiistna att
bertta om Jesus fr mnni-
skor av en annan religion?
Knnoi du nagon som tillhi
en annan religion?
Biukai du boitta om din tio
fr andra? Hur tas det emot?
Hui vill du vaia mot mnniskoi
av en annan sikt eller tro?
Skullo du kunna tnka dig att
beska en mosk, synagoga el-
ler annan byggnad frknippad
med en religion?
Vi delar vr vrld med miljarder mnniskor.
Alla har sin egen tro eller tanke om hur och
varfr vi finns till. P vilket stt ska kristna
frhlla sig till muslimer, hinduer, judar, bud-
dister och andra religioner? Muslimer har en
tro som pverkar hur de lever sina liv det
har ven kristna. P samma stt som muslimer
sker Gud, sker kristna och de flesta andra
religioner ocks Gud.
Ju tryggare vi r i oss sjlva, desto ppnare
kan vi vara mot andra. Genom hela historien
har mnniskan grubblat ver hur vi bst lever
tillsammans. Och varje kultur har i alla tider
skt svar p frgor om livets mening och vem
Gud r.
I mnniskan har Gud lagt ned kunskap och
knsla li vad som i itt och lol. Tolkningon
av rtt och fel verensstmmer drfr i hg
grad mellan de stora religionerna. Religion r
mnniskans frsk att svara p frgorna om
Gud, om godhet, ondska och lidande.
Alla mnniskor kan ana Guds existens, men
vi kan inte p egen hand frst att det faktiskt
r Gud vi frnimmer. Det r det som r Paulus
pong nr han mter atenarna. (Ls mer i tema
19.) Gud arbetar bakom kulisserna i alla kultu-
rer, och i de flesta finns spr av sanningen. Dr
VGEN VIDARE
kan vi mta varandra, inleda samtalet. P s
stt finns det mjlighet att bygga broar mellan
mnniskor med olika religioner.
Som vgens folk r det vrt ansvar att visa p
det unika med Jesus. Att den kristna vgen
handlar om hur Gud uppenbarar sig fullt ut i
honom. Genom Jesus visar Gud vem han r.
Kyrkan bestr av ett vgens folk. En gemen-
skap av kristna som inte har hela sanningen.
Vi har inte allting rtt medan andra har allting
fel. Den enda som kan sga sig ha och vara
sanningen r Jesus sjlv. Vrt uppdrag r att
vara dmjuka och visa en vilja att stndigt lra
oss mer om livet och tron.
Det r lngt bttre att vinna ngons frtroende
n att vinna en argumentation. Kyrkan r
en gemenskap som inte vill se ned p ngon
annan religions berttelser, visdomsord eller
historia. Vi vill lyssna till andras erfarenheter
av tro. Vi vill vara ppna och dmjuka och bli
tillrttavisade nr vi begr misstag. P samma
stt vill vi kunna hjlpa andra i deras tro och
liv. Det gr vi genom att vandra tillsammans,
vinna frtroenden och hjlpa andra se det vi
ser, hra det vi hr och genom vra liv bertta
om Jesus.
JU TRYGGARE VI R I OSS SJLVA, DESTO
PPNARE KAN VI VARA MOT ANDRA.
172 173
Resan har varit lng. Lngs vgen har vi mtt
gldje och utmaningar. Vi har lrt knna ngra
av dem som gjort avtryck i Guds berttelse om
vrlden och hans folk: Eva och Adam, Sara och
Abraham, Mose, kung David och Batseba, pro-
feterna. Genom dem har vi ftt kad frstelse
fr vr relation till Gud och om de utmaningar
som fljer med ett liv i gemenskap med andra.
Vi r alla med i samma berttelse, Guds stora
berttelse om vrlden.
MIN RESA
Rut 1-4
Berttelsen om Rut
och Noomi
Kapitel 6
Hga visan 7
Det lskade paret

Kapitel 3
1
S
a
m
8

Is
r
a
e
ls
k
u
n
g
a
r

K
a
p
it
e
l 7
Amos 2
Amos kmpar fr
rttvisan
Kapitel 8
Jesaja 9
Fredsfursten
Kapitel 9
1 Mos 1-2
Gud skapar universum
GAM
LA TESTAM
EN
TET
NYA TESTAMENTET
1 Mos 2-3
Adam och Eva skapas
Kapitel 1
1 Mos 4
Kain ddar sin bror Abel
Kapitel 2
1 Mos 6
Noa bygger en ark
1 M
os 12
Sara och Abraham
lm
nar landet
Kapitel 4
2 M
os 3
M
ose och den
brinnande busken
2 Mos 20
Mose fr de 10 budorden
Kapitel 5
Matt 2
Stjrntydarna
Matt 3
Jesus dop och
Johannes Dparen
Kapitel 10
Lukas 4
Jesus lser ur
Jesaja i Synagogan
Kapitel 11 M
a
tte
u
s
4
-7

B
e
rg
s
p
re
d
ik
a
n
J
o
h
a
n
n
e
s
8

J
e
s
u
s
o
c
h

k
t
e
n
s
k
a
p
s
b
r
y
t
e
r
s
k
a
n
L
u
k
1
0

M
a
r
t
a
o
c
h
M
a
r
ia
Luk 22
Den sista mltiden
Luk 22
Petrus frnekar Jesus
Kapitel 13
Mark 15
Romerska oceren
och Jesus dd
Kapitel 12
Matt 28
Kvinnorna vid graven
Matt 28
Jesus
Missionsbefallningen
Apg 2
Pingstdagen
Kapitel 14
Apg 9
Paulus dop
Kapitel 15
1 Kor 11
Frsamlingen i Korint
och nattvarden
Kapitel 16
Apg 17
Paulus berttar om

Gud i Athen
Kapitel 17
Upp 5
Johannes av Patmos
och framtiden
Kapitel 18
Mark 16
Jesus omsorg om skapelsen
Kapitel 19
I Nya Testamentet har vi ftt lra knna vrldshistoriens huvudrollsin-
nehavare: Jesus Kristus. Han r vrldens frlsare och den som gr det mj-
ligt fr oss att ha en relation med Gud. Han besegrar ondskan och dden, r
hela vrldens frlsare och vr vn i vardagen. Jesus upprttar och helar
vr kropp och vr sjl. Han r den som ger oss ny kraft nr vi misslyckas.
Genom honom lever vi och finns till.
TRONS RESA
RESAN GENOM KRISTEN TRO R VER. GENOM TRE RESOR OCH
28 KAPITEL HAR VI MTT PERSONER FRN GAMLA OCH NYA
TESTAMENTET OCH UR KYRKANS HISTORIA. ALLTSAMMANS
HAR GETT OSS EN RIKTNING FR LIVET: TRE RESOR EN VG.
216 217
Resan har varit lng. Lngs vgen har vi mtt
gldje och utmaningar. Vi har lrt knna ngra
av dem som gjort avtryck i Guds berttelse om
vrlden och hans folk: Eva och Adam, Sara och
Abraham, Mose, kung David och Batseba, pro-
feterna. Genom dem har vi ftt kad frstelse
fr vr relation till Gud och om de utmaningar
som fljer med ett liv i gemenskap med andra.
Vi r alla med i samma berttelse, Guds stora
berttelse om vrlden.
MIN RESA
Rut 1-4
Berttelsen om Rut
och Noomi
Kapitel 6
Hga visan 7
Det lskade paret

Kapitel 3
1
S
a
m
8

Is
r
a
e
ls
k
u
n
g
a
r

K
a
p
it
e
l 7
Amos 2
Amos kmpar fr
rttvisan
Kapitel 8
Jesaja 9
Fredsfursten
Kapitel 9
1 Mos 1-2
Gud skapar universum
GAM
LA TESTAM
EN
TET
NYA TESTAMENTET
1 Mos 2-3
Adam och Eva skapas
Kapitel 1
1 Mos 4
Kain ddar sin bror Abel
Kapitel 2
1 Mos 6
Noa bygger en ark
1 M
os 12
Sara och Abraham
lm
nar landet
Kapitel 4
2 M
os 3
M
ose och den
brinnande busken
2 Mos 20
Mose fr de 10 budorden
Kapitel 5
Matt 2
Stjrntydarna
Matt 3
Jesus dop och
Johannes Dparen
Kapitel 10
Lukas 4
Jesus lser ur
Jesaja i Synagogan
Kapitel 11 M
a
tte
u
s
4
-7

B
e
rg
s
p
re
d
ik
a
n
J
o
h
a
n
n
e
s
8

J
e
s
u
s
o
c
h

k
t
e
n
s
k
a
p
s
b
r
y
t
e
r
s
k
a
n
L
u
k
1
0

M
a
r
t
a
o
c
h
M
a
r
ia
Luk 22
Den sista mltiden
Luk 22
Petrus frnekar Jesus
Kapitel 13
Mark 15
Romerska oceren
och Jesus dd
Kapitel 12
Matt 28
Kvinnorna vid graven
Matt 28
Jesus
Missionsbefallningen
Apg 2
Pingstdagen
Kapitel 14
Apg 9
Paulus dop
Kapitel 15
1 Kor 11
Frsamlingen i Korint
och nattvarden
Kapitel 16
Apg 17
Paulus berttar om

Gud i Athen
Kapitel 17
Upp 5
Johannes av Patmos
och framtiden
Kapitel 18
Mark 16
Jesus omsorg om skapelsen
Kapitel 19
I Nya Testamentet har vi ftt lra knna vrldshistoriens huvudrollsin-
nehavare: Jesus Kristus. Han r vrldens frlsare och den som gr det mj-
ligt fr oss att ha en relation med Gud. Han besegrar ondskan och dden, r
hela vrldens frlsare och vr vn i vardagen. Jesus upprttar och helar
vr kropp och vr sjl. Han r den som ger oss ny kraft nr vi misslyckas.
Genom honom lever vi och finns till.
TRONS RESA
RESAN GENOM KRISTEN TRO R VER. GENOM TRE RESOR OCH
28 KAPITEL HAR VI MTT PERSONER FRN GAMLA OCH NYA
TESTAMENTET OCH UR KYRKANS HISTORIA. ALLTSAMMANS
HAR GETT OSS EN RIKTNING FR LIVET: TRE RESOR EN VG.
216 217
I kyrkans historia ryms gldje, frvandling och vnskap, men hr finns ocks
mrkare perioder av orttvisor, segregation och maktmissbruk. Mnga har gtt
fre oss och vi kan av dem. Nu r det vr tur att ta vid, plocka upp stafettpinnen
och vandra vidare. Vi ska bertta att Guds rike r en verklighet p jorden, lta
Guds vilja ske hr och nu. Alla folk kan bli Jesus lrjungar. Vi r inte ensamma.
Vr Herre Jesus finns vid vr sida, p samma stt som han vandrat med alla dem
som gtt fre.
KYRKANS RESA
Profeten Mohammed
570 - 632
Kapitel 13
KYRKANS HISTORIA
Jakob Hutter
1500 - 1536
Kapitel 20
Moder Teresa
1910 - 1997
Kapitel 26
D
ie
tric
h
B
o
n
h
o
e

e
r
1
9
0
6
- 1
9
4
5

K
a
p
ite
l 2
7
Broder Roger
1915 - 2005
Kapitel 22
Martin Luther King
1929 - 1968
Kapitel 28
John W
esley
1703 - 1791
Kapitel 21
Charles Darwin
1809 - 1882
Kapitel 24
Astrid Lindgren
1907 - 2002
Kapitel 25
218 219
I kyrkans historia ryms gldje, frvandling och vnskap, men hr finns ocks
mrkare perioder av orttvisor, segregation och maktmissbruk. Mnga har gtt
fre oss och vi kan av dem. Nu r det vr tur att ta vid, plocka upp stafettpinnen
och vandra vidare. Vi ska bertta att Guds rike r en verklighet p jorden, lta
Guds vilja ske hr och nu. Alla folk kan bli Jesus lrjungar. Vi r inte ensamma.
Vr Herre Jesus finns vid vr sida, p samma stt som han vandrat med alla dem
som gtt fre.
KYRKANS RESA
Profeten Mohammed
570 - 632
Kapitel 13
KYRKANS HISTORIA
Jakob Hutter
1500 - 1536
Kapitel 20
Moder Teresa
1910 - 1997
Kapitel 26
D
ie
tric
h
B
o
n
h
o
e

e
r
1
9
0
6
- 1
9
4
5

K
a
p
ite
l 2
7
Broder Roger
1915 - 2005
Kapitel 22
Martin Luther King
1929 - 1968
Kapitel 28
John W
esley
1703 - 1791
Kapitel 21
Charles Darwin
1809 - 1882
Kapitel 24
Astrid Lindgren
1907 - 2002
Kapitel 25
218 219
MARCUS FRLAG
Magnus Sternegrd,
f 1978, r teolog och
arbetar som barn- och
ungdomskoordinator p
equmenia, equmenia.se.
Skander Kurtin, f 1976,
r teolog och marknads-
frare med bakgrund
som pastor och konfir-
mationsledare.
De frsta kristna kallades fr De som tillhr Vgen. Jag r
vgen, sanningen och livet hade Jesus sagt, flj mig.
Mnniskorna som fanns omkring Jesus levde och vandra-
de med honom. Men Jesus tog ocks med dem p en inre
vandring. De som fljde honom fick sina liv frvandlade.
Genom det nya livet med Jesus hade de ftt ett nytt stt att
tnka och frhlla sig till vrlden omkring dem.
Vgens Folk en resa genom kristen tro r ett lrjunga- och
konfirmationsmaterial av med utgngspunkt i Bibeln och
en ung mnniskas liv och frgestllningar. Genom 28
temakapitel gr resan mot Guds rike. Lngs vgen disku-
teras mnen som sjlvbild, familj, vnner, identitet, Gud,
Jesus, Anden, befrielse, dop, nattvard, kyrkan, ansvar,
skapelse, delaktighet och gemenskap.