Está en la página 1de 2

Jordbävningar!

En jordbävning även kallat jordskalv innebär att marker skakar och rör på sig
pg.a plötsliga rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln ( den så
kallade litosfären. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader, och
om jordbävningen inträffar under havet kan det bli en flodvåg, en Tsunami,
utlösas och färdas långa sträckor och orsaka stor förödelse när den kommer
fram.

Jordklotet är uppbygt av koncentriska skikt. Innerst finns kärnan, som omges


av manteln och ytterst finns jordskorpan. Jordskorpan och översta delen av
manteln är uppdelad i olika s.k. litosfärplattor. Plattorna ligger inte still utan
rör sig i förhållande till varandra. De kan röra sig mot varandra, längs med
varandra eller ifrån varandra. I samband med detta uppstår Jordbävningar.

Vulkaner!
Vulkaner brukar finnas nära de stora sprickorna i jordens yta. Den spricka
som finns närmast oss går mellan Amerikaplattan och den platta som vi finns
på. Den går mitt ute i atlanten den går mitt igenom Island.
Nära de stora sprickorna kan het magma komma upp till ytan på olika vis.
Om två plattor glider isär blir det ett tomrum i mitten där magman kommer
upp. När plattorna stöter ihop händer nånting annat. Om en platta pressas ner
under den andra smälter den där det börjar bli riktigt hett. Sen trycks massan
upp till ytan igen.
Innan magman kallanar och blir ny jordyta kan det hända en hel del.
Nu kommer den heta magman, som nu kallas lava. Det kan vara både smält
sten, aska och olika gaser.

Varje utbrott bygger på ett lager lava på så vis kan det bli ett berg eller en
vulkan. Vulkanens form beror på om det är tjock eller tunn lava.
Tjock lava varvat med aska blir toppiga vulkaner. Lavan rinner sakta och
stelnar innan den har hunnit rinna iväg så långt det kallas strato vulkaner.
När lavan flyter lätt rinner den längre och stelnar och då blir det plattare
vulkaner som inte blir så höda de heter Sköldvulkaner.
Det kan bli sprickvulkaner också. Ibland är det som om man inte är säker
nånstans... Marken spricker och det blir lavafontäner lite här och där...
Det kan bli som en sjö av lava under jordskorpan. Lavan kommer upp på
flera ställan läns långa sprickor. Ett täcke av lava brer sig ut över marken.

Inuti endel vulkaner blir det som en stor bubbla av lava, som liksom inte kan
komma ut i tid... Den växer och växer... Hela berget exploderar.

Tsunamis!
En Tsunami är en typ av flodvåg är en typ av flodvåg som kommer upp vid
en vertikal förskjutning av stora vatten massor, i de flesta av seismisk
aktivitet på havsbottnen.

Tsunamier kan uppkomma genom att jordskorpan under havet rör på sig så
att vattnet ovanför trycks upp eller ”faller ned” en av de som åstadkommer
sådana rörelser är jordbävninngar orsakade av platt-teknotik, särdkilt när en
platta trycks in under en annan platta.
När vattnet efter förflyttningen återtar sitt jämnviktsläge under inverkan av
gravitationen bildas en våg. Det kan innebäara att det upphöjda vattnet rinner
ut åt sidorna eller att omgivand vatten rinner in i ett ”hål” som uppstått när
över den botten som sänkts. Tsunamin uppstår när det förflyttade orådet är
mycket stort.

När vulkankratrar under havet faller samman och när jordbävningar


förekommer under havet återföljs detta ofta av stora jordskred.