Rapport

I grumliga vatten
Miljpverkan och sociala konsekvenser av rkodling i Bangladesh

I grumliga vatten

Innehll

Frord 4 Inledning 6 Mangroveekosystemet 8 Rkodling i Bangladesh 10 Sunderban: Den vackra skogen 11 Chokoria Sunderbans: Skogen utan trd 12 Fiske efter rklarver 14 versvmningar, saltvattenintrngning och kad srbarhet fr extrema vderhndelser 17 Rkdistriktet Khulna 19 Rkodling och vergrepp mot mnskliga rttigheter 21 Rkodlingar och kvinnors rttigheter 23 Bidrar rkodlingen till utveckling? 25 Finns det ngot alternativ till rkodlingen? Ett besk vid Polder 22 26 Giftanvndningen i rkpoduktionen 28 Hur sprbar r din rka? 30 Spret frn Bangladesh till Sverige 31 Slusatser 32

Text: Ecostorm Foto: Ecostorm, Phil Gains, Hanna Wolf, Martina Nilsson, Nina Wertholz och Kajsa Garpe Projektledare: Kajsa Garpe Layout: Ingela Espmark 2

I grumliga vatten

Hanna Wolf

I grumliga vatten

Frord

r 2011 vill mnniskor ta mat frn hela vrlden. Mnga semestrar i Thailand och vill ta likadan rksoppa hr i Sverige som de t dr. Vad som ltt glms bort r att importerade varor som konsumeras av oss svenskar ofta har producerats med konsekvenser fr miljn och mnniskorna i ett annat land, i omrden som ligger lngt frn turiststrken. Och att det r efterfrgan som i mycket styr produktionen nr regelverk saknas eller r svaga. Tropiska rkor som ibland kallas scampi, jtterkor, gambas eller tigerrkor r ett livsmedel vars produktion varken r miljmssigt eller socialt hllbar. Den frstr ekosystem, pverkar klimatet och r djupt orttvis. Rkor kan fiskas eller odlas. Fiske efter tropiska rkor sker med trl och r det fiske i vrlden som genererar mest bifngst, dvs ondig fngst av allehanda arter p grund av att fngstmetoden inte r selektiv. Rkorna r hrt fiskade i tropiska hav men det som dominerar jtterksproduktionen r odling. Odling av rkor sker fr det mesta i anlagda dammar efter avverkning av mangroveskogar eller p versvmmad jordbruksmark. Odlingen krver att stora ytor lggs under vatten, antibiotika och andra kemikalier anvnds rutinmssigt. Forskningen visar att de ekosystem som frstrs av rkproduktionen producerar ekosystemtjnster vars vrde vida verstiger rkproduktionens, inklusive en rik biologisk mngfald, skydd mot stormar och erosion samt lagring av kol som motverkar klimatfrndringar. Drutver vittnar forskare och civilsamhllet om svl brott mot miljlagstiftning som grova vertrdelser av mnskliga rttigheter relaterade till den exportinriktade rkindustrin.

Naturskyddsfreningen har under mnga r avrtt svenskar frn att kpa, slja, marknadsfra och konsumera rkor. Genom freningens omfattande internationella ntverk tillhandahlls information lpande frn forskare och organisationer i rkproducerande lnder. I den hr rapporten presenterar vi en helt ny underskning av rkodling i Bangladesh. Resultaten r skrmmande. I Bangladesh r rkodlingen uppenbart ohllbar och skadlig fr bde mnniskan och naturen. Tyvrr finns rkorna frn Bangladesh i svenska butiker. Naturskyddsfreningen ger std till miljorganisationer i produktionslnderna som terplanterar mangrove och std till drabbade kustsamhllen. Vi freslr och beropar miljlagstiftning och skapar tillsammans med vra samarbetsorganisationer runt om i vrlden opinion mot rkproduktion. Men vi kommer inte att lyckas utan mer aktiva konsumenter och terfrsljare. Drfr uppmanar vi alla svenska konsumenter, importrer och terfrsljare i dagligvaruhandel och restauranger att sluta konsumera, kpa, slja och marknadsfra tropiska rkor. Rkor som ingen vill ha kommer inte att odlas. Dr rkor inte odlas kan mangrove ekosystemet restaureras eller risflten terskapas. Att vlja bort rkan frn sushitallriken bidrar till bibehllen biologisk mngfald och till att strka mnniskors rtt till frsrjning och ett drgligt liv.

Naturskyddsfreningen september 2011

I grumliga vatten

Mangroveekosystemet terfinns mellan land och hav.

Hanna Wolf Nina Wertholz

Mer n hlften av Bangladesh befolkning r jordls. Antalet har frdubblats de senaste 30 ren.

Pandalus marknadsfr stora tigerrkor frn Bangladesh.

Kajsa Garpe

I grumliga vatten

Inledning

ver hela Europa kan man idag hitta tropiska rkor som frestar frbipasserande konsumenter frn livsmedelsbutikernas frysdiskar. Friterade, grillade, wokade, strdda ver sallader och som standardingrediens p sushin. P senare r har produktionen av tropiska rkor, som ocks kallas scampi, tiger- eller jtterkor, skjutit i hjden. Produktionen, som huvudsakligen ger rum i ett ftal lnder, verstiger 1,3 miljoner ton om ret1, och handeln som redan omstter mnga miljarder kronor kar varje r. Vid frsta anblicken kan de tropiska rkornas kande popularitet i Europa, USA och Japan framst som harmls, och kanske till och med som ett positivt exempel p kad handel med fattigare lnder som behver exportintkter. Men det finns en baksida som det inte berttas om, i en verklighet mnga hundra mil frn dem som konsumerar rkorna. Den handlar ofta om miljfrstring, frlorad frsrjning och korruption. Som en del i sitt globala arbete med vattenbruk och dess effekter p milj och mnniskor i Syd, och hur det relaterar till vr konsumtion, lt Naturskyddsfreningens genomfra en granskning av rkodlingen i Bangladesh. P uppdrag av Naturskyddsfreningen beskte utredare i april 2011 en av Bangladeshs viktigaste rkproducerande regioner fr att dokumentera de verkliga kostnaderna fr landets rkproduktion. Resultaten frn Bangladesh bygger p intervjuer och diskussioner med mnniskor som bor i regionen, och med relevanta experter. Urvalet av mnniskor frn omrdet bestmdes till strsta delen av vilka som var beredda att prata med utredarna. P grund av myndigheternas motvilja och restriktioner mot en ppen rapportering om rkindustrin i Bangladesh var det svrt att f bybornas uttalanden bekrftade. De flesta av de intervjuade som citeras i rapporten arbetar tillsammans med Nijera Kori, en ideell organisation i Bangladesh med mer n 200 000 anslutna.2 Medlemmar i Nijera Kori har p senare r utsatts fr allvarliga hot frn myndigheterna till fljd av sitt motstnd mot miljfrstringen och vergreppen mot mnskliga rttigheter i omrdet. Denna repressiva hllning mot rapporteringen om rkor i Bangladesh kom till uttryck ven
1 Walsh, B. 2011. The End of the Line. Time Magazine 07/07/11 2 http://www.nijerakori.org/

under denna granskning, nr en grupp bevpnade poliser skickades fr att vervaka och till och med frska gripa utredarna nr de gick runt och pratade med mnniskor i byarna. Situationen i det rkproducerande distriktet Khulna var nedslende. Bristen p naturresurser, och utsattheten fr extrema vderhndelser, var slende. Vld och hot med anknytning till rkproduktionen var allmnt frekommande. Nijera Kori, med mer n 30 rs erfarenhet av att arbeta med kustsamhllena i Bangladesh, kunde bekrfta att de vittnesml som terges i denna rapport inte p ngot stt r unika, utan tvrtom passar vl in i det bredare mnster av negativa effekter som Nijera Kori och andra redan har beskrivit.3 4 5 Fr att sammanfatta s frsvrar och frvrrar rkproduktionen villkoren fr fattiga och marginaliserade mnniskor i Bangladesh kustomrden. Denna rapport mlar en dyster bild av tillstndet fr produktionen fr odlade rkor, och av dess fortsatta negativa miljpverkan och effekter fr marginaliserade kustbefolkningar runtom i vrlden. Slutligen illustrerar granskningen hur de problem som identifierats i Bangladesh,r kopplade till vr konsumtion eftersom rkorna frn Bangladesh sljs i svensk dagligvaruhandel, exempelvis p Ica, Vi och Daglivs.

3 Ibid 4 Nijera Kori 2011. Background Description of Polder 20 5 Intervju med Sadika Halim, kommissionr fr rtten till information, Bangladesh. April 2011

I grumliga vatten

Philip Gains

Fiske efter rklarver i Sunderbans.

I grumliga vatten

Mangroveekosystemet

Det finns mnga orsaker att skydda jordens kustomrden. De utgr endast sju procent av havens yta men bidrar p grund av sin produktivitet till exempel med hlften av vrldens fiskresurser. Drutver r mngfalden i ekosystem som korallrev och mangrove slende. Fisk och skaldjursfngsterna frn vrldens kustomrden nyttjas av nstan tre miljarder mnniskor, inte minst bidrar de med huvuddelen av proteinintaget fr 400 miljoner mnniskor i vrldens fattigaste lnder. Mangroveekosystemet terfinns mellan land och hav lngst tropiska och subtropiska kuster och r ett av vrldens mest produktiva ekosystem. Mangrovetrden med sina labyrinter av rtter och stammar fungerar som barnkammare, skydd och skafferi t fiskar, skaldjur och andra organismer. De skyddar ocks ovder och vgor samt stabiliserar marken s att risken fr kusterosion minskar. Dessutom fungerar mangroven som ett filter fr sediment och froreningar som skiljs frn vattnet p sin vg ner till havet. Det r en vanlig missuppfattning att mangroveekosystemet bara bestr av mangrovetrd. Faktum r att mangroveskogar ven innehller omrden med salt- och leravlagringar.6 De lglnta strandngarnas ekologi r mycket komplex och dynamisk, och deras betydelse fr inte underskattas.7 8 Dessa vanligtvis karga omrden versvmmas ibland. Vxlingarna mellan liv och dd leder till att stora mngder nringsmnen frigrs nr strandngarna versvmmas. Saltlaguner, saltken och saltngar spelar en viktig roll fr att upprtthlla funktionerna och stabiliteten hos floddeltan, kustlaguner och vikar. De r ocks viktiga habitat fr flyttfglar. Jordens hav och kustomrden har en enorm frmga att lagra kol. Kol som tagits upp av havslevande djur och vxter kan bevaras i sediment p havsbotten. I mangroveskogens och de tillhrande saltngarnas sediment kan kolet bevaras

Ecostorm

Mangroven r ett av vrldens mest produktiva ekosystem.

Kajsa Garpe

Mangrovens rtter utgr uppvxtomrde fr mnga fiskar och skaldjur.

6 Definition of mangrove ecosystems 1986. Gulf of Guayaquil, Ecuador. University of Delaware Newark och Centro de Levantamientos Integrados de Recursos Naturales por Censores Remotos (CLIRSEN) 7 Proposed Ramsar Guidelines For Designating Salt Flats as Wetlands of International Importance. www.lewisenv.com/Salt_Flat_draft_for_MAP.doc 8 Cullinan, M et al. 2004. Salt Marshes - A Valuable Ecosystem. The Traprock 3:20 - 23

under tusentals r. Fungerande ekosystem i haven och vid kusterna motverkar p s stt klimatfrndring. Miljontals mnniskor r beroende av mangroveekosystemet fr sin frsrjning. De fiskar, samlar musslor, byggmaterial, hmtar ved och anvnder vxter frn mangroveskogen som medicin. I dag frsvinner mangroveskog och saltngar i snabb takt. Ungefr hlften av de ursprungliga mangroveskogarna r redan borta. I mnga lnder r odlingen av tigerrkor den frmsta orsaken och fortfarande ett allvarligt hot.

Nepal

Bhutan

Indien

Burma Laos

Bangladesh
Yta: 147 570 km2 (en tredjedel av Sveriges) Befolkning: 164,4 miljoner Huvudstad: Dhaka Styrelseskick: parlamentarisk republik Naturresurser: naturgas, jordbruksmark, skog, kol Frvntad livslngd: 67 r Medianlder: 23,5 r Barnaddlighet (under 5 r): 57 per 1 000 Lskunnighet bland vuxna: 55 procent Arbetslshet: 5,1 procent (drutver r ca 40 procent av befolkningen r undersysselsatt) Ranking i HDI: 129 av 1699 Ranking CPI10: 134 av 178 (CPI fr Bangladesh r 2,4, CPI fr Sverige r 9,2) Rkproduktion: 102 854 ton (2008-2009) Rkexport: 50 368 ton (2008-2009), vilket tillsammans med exporten av andra frysta livsmedel svarar fr mindre n en procent av exportintkterna.11 Mangroveekosystem: Omkring 200 000 250 000 hektar mangroveskog har frstrts av rkodlingen. Fiske: Fisk och fiske har alltid varit viktigt fr en stor del av Bangladeshs innevnare. Hantverksfiske erbjuder frsrjning fr miljoner mnniskor och drar med 60 procent

9 Human Development Index (HDI) mter mnsklig utveckling. Det r ett jmfrande mtt p frvntad livslngd, lskunnighet, utbildning och levnadsstandard fr lnder i vrlden. Sverige r rankat som land nummer 9 av 169. 10 Corruption Perception Index tas fram av Transparency International och mter nivn av korruption inom den offentliga sektorn. Indexet sammanfattar graden av mutor till offentliga tjnstemn, korruption i offentlig upphandling, frskingring av offentliga medel samt styrkan och effektiviteten i den offentliga sektorns insatser mot korruption. 11 Statistik frn Trend Index, Export Promotion Bureau, Ministry of Commerce, Government of Bangladesh

I grumliga vatten

Rkodling i Bangladesh

I Khulnadistriktet har rkodlingen lagt stora delar av jordbruksmarken under vatten.

12 Jentoft S, Eide A. 2011. Poverty Mosaics: Realities and Prospects in Small-Scale Fisheries

Ecostorm

av proteinintaget.12

Rkodlingarna I Bangladesh tcker 217 877 hektar mark, och produktionen r koncentrerad till tv omrden lngs landets kust. 20 procent av landets produktion sker omkring Coxs Bazaar i det sydstra hrnet av Bangladesh. De resterande 80 procenten produceras i nrheten av Sunderbans mangroveskogar i sydvst, i distrikten Khulna, Bagerhat, Jessore, Narail, Gopalganj and Noakhali.13 Bangladesh r en av vrldens tio strsta rkproducenter. Cirka 55 procent av produktionen exporteras till EU, 35 procent till USA och resten till Japan. Tropiska rkor har alltid varit en viktig del av kosten i Bangladesh, och srskilt i kustomrdena dr bde vildfngade marina arter och frskvattenrkor som odlas tillsammans med ris i risflten traditionellt har bidragit till en varierad kost lngs kusten och vid flodmynningarna. Ngra av arterna heter harina, chali, bagda, rashna, chamni, chaka och galda. Nr den globala handeln med tropiska rkor inleddes brjade markanvndningen frndras genom att entreprenrer frn stderna, rika markgare och transnationella banker frskte ka sina vinster och hja Bangladeshs nationalinkomst. I brjan av 90-talet fddes den s kallade bl revolutionen. I takt med att efterfrgan p bagda (tigerrka, Penaeus monodon) och galda (stor stvattenrka, Macrobrachium rosenbergi) kade utomlands rapporterades vinsterna frn denna sektor 2003-04 uppg till 378 miljoner dollar, vilket gjorde den till en av landets mest lnsamma exportindustrier. Rkodling hade blivit en storindustri, och historier om enorma vinstmarginaler eldade p expansionen.

13 Nupur, J.M. 2010. Problems and Prospects of Shrimp Farming in Bangladesh

10

I grumliga vatten

Sunderban: Den vackra skogen

Sunderbans r vrldens i srklass strsta mangroveekosystem. Det tcker mer n 10 000 kvadratkilometer i tv lnder, och har utnmnts till Vrldsarv av UNESCO. Omrdet, prglat av mygg, snriga luftrtter, lerbankar och saltvatten, hyser ngra av vrldens mest hotade dggdjursarter. Den srbara irrawadidelfinen14, den starkt hotade gangesdelfinen15 och saltvattenkrokodiler ingr i den mngfald av djur som frodas i de versvmmade skogarnas vatten. Olivfrgade havsskldpaddor lgger sina gg i sandiga omrden nra havet. Torrare omrden lngre int land erbjuder ett ovrderligt habitat fr vrldens strsta population av bengaliska tigrar: man uppskattar att tminstone flera hundra djur lever innanfr Sunderbanskogarnas krympande grnser.16 Sunderbans hyser 58 dggdjursarter, 55 arter av reptiler och omkring 315 fgelarter.17 Sunderbans kan frefalla ogstvnligt, men dess saltiga tigerhabitat r mycket mer en ett viltreservat fr naturvrdare. I hundratals, kanske tusentals r har den rika biologiska mngfalden i Bangladeshs kustskogar bidragit till frsrjningen fr lokalbefolkningen som bor i nrheten, och som lnge har frlitat sig p att mangroven ger dem mat, husrum och inkomst. Man tror att den vidstrckta och versvmmade skogen ftt sitt namn, Sunderbans som betyder vacker skog efter sundari-trdet, en av 30 vanliga trdarter som vxer i skogen, och en art vars timmer r ett utmrkt byggmaterial. Ett annat bra byggmaterial som vxer i skogen r nipapalmen, gol pata, som allmnt anvnds till takbelggning. Honung, bivax och skaldjur r andra produkter som regelbundet hmtas frn Sunderbans, liksom fisk av ungefr 150 arter, som utgr en viktig del av lokalbefolkningens kost.18

Skogarna i Bangladesh r vldigt viktiga: de r ju det enda vi har. Nr skogen mr bra har vi allt vi behver.18

Trots den respekt som traditionellt visats fr den vackra skogen har stora delar av Sunderbans skogar i Bangladesh avverkats och utarmats, till stor del p grund av den expansion av exportinriktade rkodlingar som drivits fram av en vxande efterfrgan frn Europa och USA. Utarmningen r ett vxande problem som n idag hotar Sunderbans och de lokalsamhllen som r beroende av mangroven.19
Martina Nilsson

Sunderbans r vrldens strsta mangroveskog och utnmnd till Vrldsarv av UNESCO.

14 IUCN Red List of Threatened Species 2011 http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/15419/0 15 IUCN Red List of Threatened Species 2011 http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/41756/0 16 Forest of Tigers Annu Jalais, Routledge New Delhi 2010, s. 1 17 Sunderban Biosphere Reserve http://www.sundarbanbiosphere.org/html_files/fauna.htm 18 Gain, P. 2006. Stolen Forests SEHD, s. .82

19 Intervju med Javed Sana, smamlare av nipapalm , Harinagar District Bangladesh

11

I grumliga vatten

Chokoria Sunderbans: Skogen utan trd

I sydvstra Bangladesh, i nrheten av Coxs Bazaar, spred Chokoria Sunderbans ut sig ver 8 500 hektar. Liksom mangrove verallt i Sydasien var mngfalden i detta skogsomrde fantastisk. Den hyste hundratals djurarter tigrar och hjortar, och en mngd kommersiellt viktiga fiskarter och frsg de omkringliggande byarna med byggmaterial, mediciner och skydd.20 Men rkor trivs i det grumliga brckvatten som r vanligt i mangroveekosystemen. Industrilndernas kade aptit fr rkor, och en vertygelse om att rkodlingar skulle bidra till utveckling, drev p 80talet Vrldsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken att finansiera projekt som frstrde stora delar av skogen och omvandlade den biologiska skattkistan till ett platt, trdlst landskap som bara bryts upp av bevattningskanaler som leder in i de otaliga rkdammarna.21 22 23 Kalhuggningen och frdelsen r obestridd. Till och med Asiatiska utvecklingsbanken, som var med och finansierade skvlingen av mangroven i Chokoria, medger att rjningen av mangrove i

Det frmsta mlet var att frmja produktionen av odlade rkor fr att generera exportintkter, ka tillgngen av fisk fr inhemsk konsumtion och frbttra inkomsterna och sysselsttningen p landsbygden.26

Chokoria Sunderban som projektet medfrde har tveklst minskat uppvxtomrdena fr rkor och fisk i omrdet. 24 Det ligger en smrtsam ironi i att frdelsen av mangroven i Chokoria, till frmn fr rkdammarna, syftade till att ka den lokala fiskeriproduktionen, bland annat genom rkodling, i tron att det skulle hjlpa till att minska fattigdomen p landsbygden. 25 26 27

Chokoria Sunderbans fre och efter expansionen av rkodlingar i omrdet. Det grna r mangrove.25

20 Roban Rosan Chokoria Sunderbans a dead horse New Age Magazine, 9 augusti 2003 21 Chowdhury, S.R.K. 2009. Devastating Development: a case of WB and ADB financed ecological debt. Climate Justice Campaign Brief 22 Gain, P. 2002. The Last Forests of Bangladesh 23 Choudhury, A.M., Quadir, D.A., Islam, J. 1994. Study of Chokoria Sundarbans using remote sensing techniques. Technical report

24 Asian Development Bank 1989. Project Completion Report of the Aquaculture Development Project in Bangladesh 25 Asian Development Bank 1989. Project Completion Report of the Aquaculture Development Project in Bangladesh 26 Prof. Raquib Ahmed tog fram dessa tv bilder fr Society for Environment and Human Developments (SEHD) film Chokoria Sunderbans: A Forest without Trees 27 Asian Development Bank 1989. Project Completion Report of the Aquaculture Development Project in Bangladesh

12

I grumliga vatten

Dhaka, april 2011 Philip Gain, chef fr Society for Environment and Development i Bangladesh Det finns ett direkt samband mellan rkodlingen och frlusten av mangrove. Se vad som hnde i Chokoria Sunderbans. Det var ett sammanhngande mangroveomrde p 8 500 hektar, men sedan rkodlingen brjade har det huggits ned helt och hllet. Nr ett s dant omrde erstts med rkodlingar gr allting frlorat. Vi fr lorar den biologiska mngfalden: i Chokoria fanns det apor och krokodiler, och det var ett viktigt yngelomrde fr fisk. Nr man be sker det nu r det helt kalt, p hll ser det ut som en ken. Naturens vv r helt snderbruten: inga trddungar, inga djur, ingenting finns kvar.

Hanna Wolf

I rkodlingarnas spr lmnas obrukbar och frsaltad mark.

13

I grumliga vatten

Fiske efter rklarver

Odlingen av rkor medfr ytterligare ett hot mot den marina miljn i Bangladesh: fisket efter vilda rklarver fr att frse rkdammarna. Omkring 60 procent av alla rkor som odlas i Bangladeshs vidstrckta ntverk av dammar hrrr frn vildfngade larver, och fiskemetoderna r mycket destruktiva. Varje dag trlar tiotusentals mnniskor med mycket finmaskiga nt i kanaler och lngs strnderna vid Sunderbans och Coxs Bazaar fr att fnga rklarver. De infngade sm larverna sljs vidare via en kedja av mellanhnder innan de brjar sina liv i en rkdamm. Men nr rklarverna samlas in fngas ocks enorma mngder av andra marina organismer, som sedan kastas bort. Bland dessa finns fiskyngel som r av stor betydelse fr kustekosystemet och fr landsbygdsbornas livsmedelsfrsrjning. Fr varje hundratal tigerrklarver som fngas dr 5 000 fiskyngel och zooplankton nr larvfiskarna sorterat sin

fngst och lmnat dem t sitt de p de leriga flodbankarna.28 Metoden fr att fnga rklarver fr allvarliga fljdeffekter fr flodekosystemen, och drmed ocks fr de mnniskor som r beroende av dem. Enligt Rizwana Hassan, chef fr Bangladesh Environmetal Lawyers Association och vinnare av Goldmanpriset29 ter flera miljoner mnniskor i Bangladesh en kost som innehller fr lite protein, och rkodlingen r en viktig orsak till denna tragiska situation. Att fiskar som kai, magur, shoal, taki, royna och bele nu tros vara utrotade kan, enligt Hassan, kopplas till fngsten av rklarver.30 Vissa hvdar att fngsten av rklarver ska rknas in bland rkodlingen frdelar, eftersom den ger inkomstmjligheter och ett mtt av sjlvstndighet t kvinnor som annars skulle g utan arbete. Men snarare n att stdja kvinnorna anses larvfisket allmnt vara svrt, farligt och fga
Ecostorm

Fisket efter rklarver utfrs ofta av kvinnor och barn som kmpar utan andra alternativ.

28 Hoq. E. 1999. Environment and Socio-Economic impacts of shrimp culture in south-western Bangladesh. UN-FAO 29 http://www.goldmanprize.org/2009/asia 30 Hasan, R.S. 2009. Commerical Shrimp Cultivation: Food Security, Social and Environmental Impact, presentation

14

Fr varje hundratal tigerrk larver som fngas dr 5 000 fiskyngel och zooplankton

givande. Dessutom utfrs arbetet ofta av kvinnor och barn som kmpar fr sin verlevnad i samhllets utkanter, inte sllan efter att de frlorat sin frsrjning just p grund av rkodlingarnas negativa effekter.31 Istllet fr att lyftas ur fattigdomen tvingas mnga kvinnor fnga rklarver som skuldslavar; tvingade att betala tillbaka ln med extremt hg rnta till ockrare, eller dhadon som de kallas.32 Det har rapporterats om missfall, hudkommor och andra sjukdomar som drabbar gravida kvinnor och barn nr de vadar i vattnet i timmar varje dag.33 Eftersom tillgngen p rklarver i kanaler och floder som ligger i nrheten av jordbruksmarkerna minskar r frn r sgs det att larvfiskarna och mellanhnderna som utnyttjar dem sker sig allt lngre bort. De frdas med bt lngt in i de skyddade delarna av Sunderbans, till hjrtat av vrldens strsta kvarvarande mangroveskog, dr experterna menar att de reducerar antalet fiskyngel, minskar den biologiska mngfalden och undergrver de marina ekosystemens funktioner. 34

Fr varje rklarv som sorteras ut, kasseras ca 50 fiskyngel och andra djur. Nufrtiden r det inte mycket liv kvar i floderna.

Kamarkhali, april 2011 Montosh, btfrare Nr de anvnder myggnt fr att fnga rklarver ddar det ocks mnga olika sorters fisk. Nr de sitter och samlar rklarverna slnger de fiskynglen p flodbanken Alla fiskynglen dr, s de kan aldrig vxa sig stora. Man fr knappt ngon fisk alls i floden nu fr tiden. Nstan ingen alls.

Charbandhah, april 2011 Biddut Sardar, kvinna med barn som fngar rkyngel Under de senaste dagarna har jag tjnat 1020 taka (12 kronor). Vi kper vad vi kan med pengarna. Varifrn ska jag f pengar till det jag behver? r det mjligt att leva p det hr? Det finns ingen framtid i detta, men det r det enda vi har! Vad mer kan vi gra?
31 Khanam, K. 2009. Women Shrimp Fry Collectors at Joymonir Thota. I Gain, P. Investigative Reports Environment and Human Rights, SEHD, s. 221. 32 Murtaza, G. 2004. Women in Shrimp Cultivation and their Insecurity in the SouthWestern Coastal Belt of Bangladesh. I Participatory Planning and Environment Management for Salinity Affected Coastal Regions of Bangladesh, s. 78 33 Khanam, K. 2010. Women Shrimp Fry Collectors at Joymonir Thota, from Investigative Reports Environment and Human Rights, Edited by Gain, P. SEHD Dhaka 34 Intervju med Philip Gain, chef fr Society for Environment and Development i Bangladesh. 2011

15

Ecostorm

I grumliga vatten

Hanna Wolf

Philip Gains

Sortering av rklarver.
Ecostorm

Efterfrgan p rkor frn EU, USA och Japan driver expansionen av rkodlingen .

16

I grumliga vatten

versvmningar, saltvattenintrngning och kad srbarhet fr extrema vderhndelser

De lglnta kusttrakterna i Bangladesh drabbas ofta av extrema vderhndelser. Varje r driver cykloner och stormsvallvgor in frn Bengaliska viken, och kustbefolkningen i Bangladesh har lrt sig att anpassa sig till de utmaningar naturen stller dem infr. Kampen mot saltintrngning p annars saltfria och brdiga marker r konstant. Dr det finns kustskogar r ekosystemen mer motstndskraftiga: mangroveekosystemen fungerar likt en tvttsvamp som naturens buffert mot cyklonernas effekter. Dr skogarna har frstrts, som i Chokoria Sunderbans, frvrras dremot effekterna av sdana extrema hndelser. P grund av klimatfrndringarna kan de extrema vderhndelserna komma att bli bde fler och vrre, och hoten mot kustbefolkningarna i Bangladesh nnu allvarligare. Flodvallar r en enkel men grundlggande struktur fr att bevara vrdefull jordbruksmark i Bangladeshs lglnta kustomrden: hga vallar byggdes p 60-talet fr att skydda flt och byar frn saltvattenintrngning. Men de tidigare effektiva skydden mot stormar brjar frfalla, med svra konsekvenser fr alla som frlitar sig p dem, och det hvdas att rkodlingarna r en betydande orsak till frfallet. Dammluckor gr det mjligt fr bnderna att reglera nr och med hur mycket vatten de vill bevattna sina flt. Bnderna bevattnar sina marker bara nr frskvatten fldar nedstrms, och stnger luckorna nr saltvatten strmmar upp frn Bengaliska viken. Rkodlarna gr tvrt om, eftersom rkodlingarna behver ett regelbundet flde av brckt eller salt vatten fr att hlla dammarna igng. Fr att uppn
Ecostorm

Risflt som gav livsuppehlle och tryggad tillgng till mat fr lokalbefolkningen omvandlas till saltstinna dammar. Konsekvenserna r frdande.

17

Panshu, Dacop-distriktet, april 2011 Basu Debroy, lokalpolitiker Basu Bebroy talade med reportageteamet p den isolerade flodvall dr mnga flyktingar frn byarna fortfarande bor tre r efter cyklonen Alia. De kan inte tervnda till sina marker, eftersom de har frstrts av saltvattnet. Det var den vrsta hndelsen jag har upplevt i hela mitt liv. Vallarna brast och vattnet strmmade in. De omr den som versvmmades dagen nr Alia kom var vid stllen dr vallarna hade brutits igenom av rr fr att leda in saltvatten och anlgga rkodlingar. Nstan 100 procent av alla sdana stllen brast, och vattnet forsa de in. Problemet med floderosion har frvrrats p grund av rkodlingarna, och miljeffekterna har blivit allt vrre. Vra marker frstrs, och vra mjligheter att frsrja oss hotas. Mnniskorna hr har inte mycket att leva p. Vi har ftt det vldigt svrt efter Alia. Vi har inte kunnat odla ngot p tre r. Det finns ingen doktor, folk har inte tillrckligt med mat, och vi r avskurna frn resten av landet.

3,9 miljoner mnnniskor gjordes hemlsa av cyclonen Alia. Aila.

Nstan inga grdor eller frukttrd kan vxa p mark som versvmmats av saltvatten, vilket r frdande fr de bnder som r beroende sdana stapelgrdor fr sin verlevnad.

Ecostorm

det sgs rkproducenterna i Khulna olovligen montera in rr eller luckor i flodvallarna, som gr det mjligt fr vattnet att flyta i bda riktningarna. P s stt kan mnga hektar vrdefulla risflt gras om till en salthaltig rkdamm bokstavligen frn den ena dagen till den andra. Nstan inga grdor eller frukttrd kan vxa p mark som versvmmats av saltvatten, vilket r frdande fr de bnder som r beroende sdana stapelgrdor fr sin verlevnad. Mer n 30 procent av all odlingsbar mark i Bangladesh ligger i kustomrdena, och av dessa 2,86 miljoner hektar r 1,06 miljoner hektar pverkad av frsaltning. De hgsta saltkoncentrationerna uppmts i omrden dr rkor odlas i brckvatten.35 Det verfld av luckor i vallarna som rkodlingarna orsakar minskar ocks dramatiskt vallarnas motstndskraft mot de terkommande stormarna.36 Nr cyklonen Alia drabbade Bangladesh den 25 maj 2009 uppskattade hjlporganisationer att 3,9 miljoner mnniskor blev hemlsa, och cirka 140 000 hektar jordbruksmark blev omedelbart frstrd.37 Omkring rkodlingarna i Dacopdistriktet brts vallarna lngs floderna snabbt igenom. Saltvatten forsade in ver tusentals hektar brdig mark, och byar utplnades inom loppet av ngra minuter.

Dammluckor reglerar bevattning och versvmningar.

35 SRDI and Bangladesh Government 2009. Soil Salinity Report 36 Onneshan, U. 2009 Cyclone Alia Initial Assessment Report with focus on Khulna District. Forest Peoples Program 37 Red Cross and Red Crescent Operations update Cyclone Alia November 9th 2009

18

Philip Gaines

I grumliga vatten

Rkdistriktet Khulna

Rkodlingar i Polder 20.

Det som en gng var frodiga risflt och betesmarker som kunde frsrja otaliga familjer har blivit leriga knar och sanka demarker.

Khulna-distriktet ligger i sydvstra Bangladesh, ett lglnt och ttbefolkat omrde med brdig mark och ett nt av sammanlnkade flodkanaler som grnsar till Sunderbans skogar. Men p senare r har detta jordbruksdistrikt frndrats till oigenknnlighet. Det som en gng var frodiga risflt och betesmarker som kunde frsrja otaliga familjer har blivit leriga knar och sanka demarker. I mer n ett decennium har Khulna varit centrum fr Bangladeshs rkindustri; man uppskattar att 73 000 hektar mark konverterats till rkodlingar38, vilket till och med r mer n de odlingar som byggts i skogsmarkerna omkring Chokoria och Coxs Bazaar. Men i distrikten runt Khulna har rkodlingarna inte ersatt skog, utan byggts p jordbruksmark, vilket ftt omfattande konsekvenser. 2004 publicerade Environmental Justice Foundation (EJF) en rapport som beskrev de rkproducerande regionerna i Khulna som omrden prglade av vld, hot och korruption, dr rkindustrin hnsynslst dragit fram ver

Ecostorm

38 Chakma, S, Amberntsson. 2002. Mangrove at Risk in Bangladesh, Bangladesh. Observer 21 November, 2002 Hanna Wolf

Sortering av rklarver.

19

markerna och i vissa fall ven ver de mnniskor som sttt i dess vg.39 Har det blivit bttre 2011? I arbetet med denna rapport beskte utredarna lokalsamhllen i omrdena kring Khulna fr att dokumentera vittnesml och erfarenheter frn mnniskor som bor dr. I ett omrde som kallas Polder 20, i Upazila Paikgachadistriktet nra Khulna, bor 1 220 mnniskor p 2 400 hektar mark.40 Polder 20 r epicentrum fr jordbrukssamhllenas kamp fr att terervra sina marker och sin frsrjning frn rkodlarna. Eftersom bnderna riskerar att f sina marker versvmmade koncentreras hoten, vldet och trakasserierna kring de fr bda parter viktiga dammluckorna, och enligt vad utredarna fick veta r det scener som upprepades rligen i omrden som Polder 20.

Hanna Wolf

Khushi Kabir, ledare fr Nijera Kori, samlar medlemmar till ett mte.

Nijera Kori, en organisation med 200 000 medlemmar I sin nuvarande form bildades Nijera Kori 1980. Mlet var att arbeta med social mobilisering p landsbygden utan att ta p sig rollen att tillhandahlla tjnster, ngot som annars ltt skapar ett beroendefrhllande till organisationen bland de mnniskor man arbetar med. Istllet fr att tillflligt lindra nden fokuserade Nijera Kori p att angripa de frhllanden som orsakar fattigdom och utarmning bland landsbygdsbefolkningen. Nijera Koris utvecklingsarbete r inriktat p att hvda frtryckta mnniskors rttigheter. Nijera Kori har ett starkt fokus p genderfrgor: organisationen arbetar med att frndra frdomsfulla manliga attityder gentemot kvinnor, och uppmuntra kvinnor att frst och hvda sin egen stllning i samhllet. Fr Nijera Kori r demokrati och mjligheten att stlla makthavare till svars ndvndiga frutsttningar for utveckling. Nijera Kori anser ven att utvecklingsprocessen mste vara miljvnlig och hllbar.
Ecostorm

Rkodling har frvandlat brdig jordbruksmark till livls ken

39 EJF in partnership with WildAid 2004. Desert in the Delta: A report on the environmental, human rights and social impacts of shrimp production in Bangladesh 40 Nijera Kori 2010. Background Description of Polder 20

20

I grumliga vatten

Rkodling och vergrepp mot mnskliga rttigheter

Enligt Nijera Kori tvingas de bnder, som ftt sin mark beslagtagen och drivits bort, nu verleva i utkanterna av de tidigare brdiga krarna. De r omgivna och kringskurna av versvmmade dammar fulla av rkor, frsaltade demarker dr de en gng i tiden bedrev jordbruk. Trots att de har lagfart p sina gor berttar familjer som har levt p markerna i generationer att de utstts fr vld, hot och andra svrigheter om de gr motstnd mot tvngsvertagandet av deras land.

De bnder som gr motstnd och klagar mts av en polismakt och ett rttsvsende som beskrivs som korrumperat.41 42 Amnesty Internationals rapporter om Bangladesh fr ren 2008-2011 bekrftar att godtyckliga gripanden och fngslanden, vervld, tortyr och andra vergrepp mot mnskliga rttigheter r vanligt frekommande.43 En taktik som ofta anvnds av myndigheter som frsvarar rkodlarna, och som beskrivits av flera av dem som utredarna intervjuat, r att lmna in anmlningar om brott: inte mot

I Polder 20 har mnniskor samlats fr att bertta om hur de och deras milj pverkas av rkodlingen.

41 Intervjuade i Bangladesh framfrde upprepade anklagelser om poliskorruption till utredarna. 42 Enligt Transparency Internationals 2010 Corruption Perceptions Index, fr Bangladesh 2.4 p en tiogradig skala dr 10 betyder nstan ingen korruption och 0 mycket korrumperat. Landet ligger p 134:e plats av de 178 lnder som ingr i Transparency Internationals granskning. 43 Amnesty International 2008, 2009, 2010, 2011. Annual Reports Bangladesh.

21

Ecostorm

Radhangar, Polder 20, april 2011 Gautam Mondol, bonde De lokala myndigheterna arbetar fr rkodlarna, och politikerna r ocks kpta av dem. De hller oss nere genom att rikta falska tal mot oss. Just nu har jag fem olika tal emot mig. Jag anklagas bara fr att jag r med i rrelsen mot rkdammar na. Den allvarligaste anklagelsen mot mig r fr mord. Jag r ocks anklagad fr slagsml, plundring och utpressning vi blir alla anklagade fr vld och utpressning. Frst satt jag fngslad i 16 dagar, och senare i fyra mnader. De hngde upp mig, och gav mig elchocker. Genom att tortera mig ville de skicka ett budskap till andra hromkring. De frgade mig inte om ngot mord, men de frgade varfr jag samarbetar med Nijera Kori! Varfr vi kmpar mot rkodlingarna Det r inte ngot ni borde hlla p med, sa de.

Hanna Wolf

Khulna, april 2011 Khushi Kabir, ledare fr Nijera Kori I Bangladesh r det vldigt ltt att ta ifrn mnniskor deras mark. De som r fattiga och maktlsa kan inte frsvara sina gor. Polisen str p rkodlarnas sida och gr allt de kan fr att hjlpa dem. Under de senaste tv mnaderna har vi upplevt mnga konflikter, d mnniskor frskt hindra att deras marker versvmmas och grs om till rkodlingar. Det har frekommit mnga falska anklagelser och mycket vld, mnniskor har misshandlats.

Nufrtiden r mnga brunnar frstrda av saltintrngning och lokalbefolkningen mste bege sig lngvga fr att hmta vatten

rkodlarna eller dem som injagar skrck hos lokalbefolkningen och stjl deras mark, utan mot dem som klagar nr de drivs bort frn sin mark. P s vis tystas offren och tvingas underkasta sig. Styrkan i bybornas berttelser, och samstmmigheten mellan vad alla bybor som utredarna talat med sger, gr det mycket troligt att det mnster av vld som EJF dokumenterade 2004 fortfarande bestr. De vergrepp som utredarna kunnat dokumentera i Polder 20 och p andra hll hnger samman med rkodlingen; med de produkter som efter nedfrysning och packning sljs till vra snabbkp och hamnar p middagsborden i Europa.

Modhukhal, april 2011. Podmanur, bonde Vi har lite land men allt r versvmmat av saltvatten. Det gr helt enkelt inte att plantera ngot dr. Min man och jag blev svrt miss handlade nr vi frskte frhindra att vr mark skulle versvm mas. Vi gr fortfarande motstnd, trots att de har trakasserat och misshandlat oss. P ntterna lmnar vi barnen hemma fr att g och hlla vakt vid dammluckorna. Nr vi sitter dr kommer skurkar na i fiskebtar. De r bevpnade, och vi kmpar mot med bara hn derna. Vi blir misshandlade och trakasserade, men vi fortstter gra motstnd. Vi vill inte ha ngra rkodlingar hr. Vi vill odla ris och annat s att vi kan frse vra barn med mat. Vi vill inte lngre veta av saltvattnet. Vi behver frskvatten s vi kan odla ris som rcker i sex mnader, s vi kan verleva. D kan vi se till att barnen fr den mat de behver, och att de fr g i skolan. Det r allt vi be gr. Ni kan inte frestlla er hur svrt det r att leva s hr. Jag vd jar till mina brder och systrar i frmmande lnder, om ni kan sluta ta rkor frn vrt land s ger ni oss chansen att leva vra liv. Om ni inte slutar ta rkorna finns det inget stt fr oss att verleva, d dr vi.

De som r fattiga och maktlsa kan inte frsvara sina gor.

22

I grumliga vatten

Rkodlingar och kvinnors rttigheter

Det negativa mnster av markstld och hot som utredarna dokumenterat i rkodlingsomrdena kring Khulna pverkar onekligen hela familjer nr deras frsrjningsmjligheter frstrs. Enligt Nijera Kori och experter p kvinnors rttigheter r de negativa effekterna av rkdammarnas expansion srskilt knnbara fr kvinnorna.44 45 46 Orsakerna till det r flera. I rkomrdena kring Khulna sgs till exempel att kvinnorna blivit mer srbara; de tvingas g lngre fr att hmta vatten, brnnved och mat, och de r i strre utstrckning ensamma eftersom frlusten av familjernas marker tvingat mnga av mnnen att ska jobb i avlgsna stder. Dessutom anstller garna till rkodlingarna ofta mn frn andra trakter fr att skta och vakta rkdammarna, vilket rubbar den demografiska balansen i lokalbefolkningen och skapar oro i de ttt sammanhllna och traditionellt konservativa bysamhllena. Enligt Nijera Kori r det vanligt att kvinnor vldtas och till och med kidnappas, men det r ofta svrt att bevisa och vcka tal. Om en kvinna som angrips eller trakasseras anmler det, sgs det att rttssystemet mycket oftare tar stllning fr den mansdominerade eliten, som stder rkodlingarna, n fr de kvinnliga offren. Det skapar dels en knsla av hopplshet bland kvinnorna, men ven en uppfattning bland de anstllda p rkodlingarna att de r immuna och kan fortstta med trakasserier och vldsbrott utan att riskera ngra pfljder. Vld mot kvinnor r bedrvligt vanligt i Bangladesh och Nijera Kori, som arbetar i mnga av Blandets kustomrden, anser att de faktorer som beskrivits ovan har skapat en situation dr kvinnor r mer utsatta fr sexuellt vld i de omrden dr det finns rkodlingar.47 Anklagelserna om vldtkt r uppenbarligen de mest extrema vergreppen mot kvinnor som dokumenterats i denna granskning. Men enligt Sadika Halim, Bangladeshs informationskommissionr och expert p kvinnors rttig44 Intervju med Sadika Halim, kommissionr fr rtten till information, Banlgadesh. April 2011 45 Murtaza, G. 2004. Women in Shrimp Cultivation and their Insecurity in the Southwest Coastal Belt of Bangladesh. In Participatory Planning and Environmental Management or Salinity Affected Coastal Regions of Bangladesh, s. 78, 46 Halim, S. 2004. Marginalisation or Empowerment? Womens Involvement in Shrimp Cultivation and Shrimp Processing Plants in Bangladesh in Women Gender and Discrimination. Red. Hossain, K.T. Imam M.H. och Habib. M. H. University of Rajshani i samarbete med DFID UK, s.110 47 Nijera Koris pstenden styrks av bl a Murtaza, G. 2004. Women in Shrimp Cultivation and their Insecurity in the Southwest Coastal Belt of Bangladesh. In Participatory Planning and Environmental Management or Salinity Affected Coastal Regions of Bangladesh, s. 78

Dhaka, april 2011 Sadika Halim, kommissionr fr rtten till information, Bangladesh Kvinnor drabbas av olika sorters trakasserier och vld, men bara ett mycket litet antal kvinnor gr en polisanmlan. Institutionerna som ska upprtthlla lagen r partiska och korrupta, och de som utvar vldet har alltid makt. Dom anvnder sin politiska makt fr att muta sig fram, och de har rttsvsendet i sina hnder. Nr kvin nor anmler vldet hnder ingenting, s de ger upp; andra kvinnor bryr sig inte ens om att anmla.

heter i landet, r sdana rapporter inga isolerade fenomen utan del i ett bredare mnster av vergrepp inom rksektorn.48 Rkindustrins fresprkare pstr ofta att mjligheterna till inkomsterna frn insamling av rklarver, rjning av dammar och arbete vid bandet i fiskfabrikerna bidrar till att strka kvinnornas stllning. Det ifrgastts av experter och andra som utredarna talat med. De sger att rkindustrin i Banglades ofta undergrver kvinnors rttigheter och skerhet i alla led.49 50 Kvinnor som samlar rklarver arbetar exempelvis ofta fr liten eller ingen betalning, inte sllan som skuldslavar t handlare eller ockrare, dhadon, som mnga av dem str i skuld till.51 ven nr de inte har ngon anstllning r det ofta hushllens kvinnliga medlemmar som tvingas arbeta hrdare p grund av rkodlingarnas negativa effekter: de tvingas ska brnnved och frskvatten lngre bort. Floden i utkanten av Khulna omges av ett stort antal fabriker dr rkorna bereds. Misstnksamhet mot utlnningar gjorde det omjligt fr utredarna att beska de hrt be-

48 Intervju med Sadika Halim, kommissionr fr rtten till information, Banlgadesh. April 2011 49 Ibid 50 Bangladesh Centre for Advanced Studies 2001. Fry Collectors Livelihood Study 51 Murtaza, G. 2004. Women in Shrimp Cultivation and their Insecurity in the Southwest Coastal Belt of Bangladesh. In Participatory Planning and Environmental Management or Salinity Affected Coastal Regions of Bangladesh, s. 78

23

Ecostorm

Invnarna i Poler 20 har samlats fr att diskutera problemen med rkodlingarna.

Roskok, april 2011 Rafiza Som tonring vldtogs Rafiza av en anstlld vid en rkodling Det var en pojke som freslog att vi skulle vara ihop, men jag svarade honom inte. D brjade han hota att dda mig, och han tvingade mig att ha sex med honom. Det hnde nra mitt hem, vid rkodlingen. Vldtkter, sdant vld r vanligt i det hr omrdet. Mnga av arbetarna kommer frn andra delar av landet. garna till rkodlingarna gr och sger ingenting, s att de lgavlnade arbetarna ska vara njda. Fr ngra mnader sedan vldtogs en annan flicka av en arbetare. Men garna hjlper och skyddar sina anstllda. Fr en fattig flicka som jag r det inte mjligt att f en vldtktsman talad. S de dr mnniskorna fr aldrig ngot straff, och vi kan inte bekmpa vldet. Till skillnad frn de flesta gick Rafiza nd till polisen, och hela hennes familj lever nu med hotet av rkodlarnas hmnd. De gick till polisen innan jag hann gra det. De lmnade in en anmlan mot mig, mina frldrar och en av mina farbrder, och de fortstter att stta press p min far och mina brder. De sa till oss: Ni r som flugor, och vi kan rja undan er nr vi vill. Vi kommer att dda er, skra upp er i bitar och kasta era kroppar i floden. Dra tillbaka er anmlan! Och de fortstter att hota oss.

vakade anlggningarna. Enligt Sadika Halims forskning utstts kvinnor som arbetar i fabrikerna fr hot, ekonomisk otrygghet och hlsorisker nr de bereder rkorna fr export till EU och USA.52 53 Fabrikerna hyr ofta in kvinnorna p som tillflliga arbetare, vilket kar den ekonomiska otryggheten och hindrar dem frn att bilda fackfreningar eller andra strukturer som skulle gra det mjligt fr dem att slss fr bttre villkor p arbetsplatsen. I avsaknad av formella anstllningskontrakt blir mnga kvinnor blir offer fr trakasserier, eller tvingas slja sig till frmnnen fr att skra sina jobb. Enligt Sadika Halim ser kvinnorna arbetet i rksektorn oavsett om det gller att fnga rklarver, rja dammar eller att arbeta i fabrikerna som den enda mjligheten i en situation dr de inte har ngot val eftersom det r s ont om andra inkomstkllor. Rkproduktionen har inte bara medfrt ekonomiska frluster och ekologisk utarmning i kustomrdena, den har ven marginaliserat de fattigaste bland de fattiga, som oftast r kvinnor, sger Halim.54

52 Halim, S. 2004. Marginalisation or Empowerment? Womens Involvement in Shrimp Cultivation and Shrimp Processing Plants in Bangladesh in Women Gender and Discrimination. Red. Hossain, K.T. Imam M.H. And Habib, M. H. 2004 University of Rajshani i samarbete med DFID UK, s.110 53 Intervju medSadika Halim, kommissionr fr rtten till information, Banlgadesh. April 2011 54 Intervju medSadika Halim, kommissionr fr rtten till information, Banlgadesh. April 2011

24

I grumliga vatten

Bidrar rkodlingen till utveckling?

Fresprkare fr rkodlingarna menar att utvecklingen av en exportorienterad rkindustri i avlgsna landsbygdsomrden lngs Bangladeshs kuster i grunden r ett klokt beslut: den drar in vlbehvliga exportinkomster till landet, och kommer automatiskt att hjlpa till lyfta den lokala ekonomin frn sjlvhushllning till ett marknadsutbyte. Stora delar av omvrlden delar den bedmningen. Med en ideologisk inriktning p frihandel och export hjlpte Vrldsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken hjlpte till att dra igng det exportledda vattenbruket i Bangladesh. Drivna av samma motiv har USAID, brittiska DFID och andra utlndska bistndsorgan under det senaste decenniet fortsatt att investera i, subventionera och uppmuntra en fortsatt tillvxt inom rkexportsektorn i Bangladesh. Utver de historier som redan tergivits om frstrd mangrove, vldtkter och hot r det uppenbart att vattenbruket i grunden har utarmat de tidigare brdiga marker som kunnat frsrja lokalbefolkningen i omrden som Khulna, och omvandlat dem till frsaltade och obruktbara monokulturer av rkor. Den exportledda produktionsmodellen fr rkor har bde direkt och indirekt undergrvt frsrjningsmjligheterna och de grundlggande frutsttningarna for mnga lokalsamhllen att leva ett drgligt liv. Fr Khushi Kabir, samordnare p Nijera Kori, r de vittnesml som utredarna samlat in kring Polder 20 historier som hon hr alltfr ofta i hushll runt om i de regioner dr rkodlingen hnsynslyst rullat fram ver mnniskors odlingsmark, hem och frsrjning. Hr, menar hon, finns det mycket att lra fr dem som fortfarande fresprkar en utbyggnad av det exportledda vattenbruket som en patentlsning fr fattigdomen p landsbygden i lnder som Bangladesh.

Dhaka, april 2011 Khushi Kabir, ledare fr Nijera Kori I Bangladesh hnger allting ihop marken man lever av, byskolan man gr i, familjen. Fr bonden eller fiskaren r det ett samman kopplat och sammanhngande system. Men med rkodlingen gr allt det frlorat. Hela systemet som familjerna r beroende av faller samman. Den exportinriktade rkodlingen r motsatsen till utveckling. Mnniskorna som bor i omrden dr rkorna odlas frlorar alla mjligheter att frsrja sig, och ibland ocks sina liv, fr det frekommer s mycket vld. Det r ett system som ver huvud taget inte r hllbart, och som bara syftar till att producera mat s att mnniskor ska kunna ta billigt i konsumentlnder i Nord. Hur kan det vara utveckling?

Mnniskorna som bor i omrden dr rkorna odlas frlorar alla mjligheter att frsrja sig, och ibland ocks sina liv, fr det frekommer s mycket vld.

25

Finns det ngot alternativ till rkodlingen? Ett besk vid Polder 22
Det tar bara ngra minuter att resa med passagerarbt frn Polder 20, p ena sidan floden, till Polder 22 p den andra, men skillnaderna mellan de tv omrdena r slende. De som fresprkar och frsvarar den kommersiella rkindustrin hvdar ofta att rkodlingen r en bttre klla till frsrjning fr lokalbefolkningen n jordbruket och fisket, men intrycken frn Polder 22 berttar en annan historia. I Polder 22 finns inga rkdammar, istllet vxer trd, frukt och grnsaker vid varje hem. Barnen gr i skolan, och man ser mnniskor arbeta p de kringliggande flten med att skrda matgrdor som de kan ta och slja. Polder 22 r ett undantag i regionen, eftersom befolkningen framgngsrikt lyckats bli av med rkodlingarna. Kampen var hrd. Om man vandrar lngs floden i Polder 22 passerar man ett minnesmrke ver dem som dog. En av dem var Korunamoi Sardar, som lemlstades och mrdades av inhyrda gangsters och skerhetspersonal som frskte tvinga befolkningen att acceptera rkodlingar p sina marker.55 Men mnniskorna stod emot. Idag r Polder 22 mot alla odds en av de f platser i regionen dr det inte finns ngra rkodlingar, och ett lysande bevis fr att det finns realistiska alternativ till rkodlingen fr kustsamhllena i Bangladesh.

Polder 20

Modhukhali, april 2011 Noorjahan Begum, bonde Vi har svrt att verleva. Det r svrt att veta om man egentligen lever. Vi lever ur hand i mun, och gr ofta hungriga. Vr familj befinner sig i en vldigt besvrlig situation. Fattiga mnniskor har det vldigt svrt i det hr omrdet. Hur kan vi verleva om vi inte ens har det allra ndvndigaste?

Frut kunde vi odla vra egna grnsaker, men nu mste vi kpa allt. P grund av saltvattnet kan vi inte odla ngonting alls.

55 Korunamoi Sardar mrdades av privata skerhetsvakter d hon deltog i en fredlig protest den 7 november 1990, p order av affrsmannen Wajed Ali som ville tvinga fram rkodlingar i Polder 22. Ali dog innan han kunde stllas infr rtta. Mer n tio r senare dmdes tolv personer fr mordet, men ingen av dem har nnu fngslats. Nilufar, A.1997. Innocent victims: The women of Bangladesh are paying a heavy price for resisting the powerful interests in the shrimp farming industry. Samudra 17:19-21

Parmodhukhali, april 2011 Shantilata Biswas, bonde Vi kmpade och lyckades f bort rkodlingarna frn vr by under tv r, men nu har de gtt till motangrepp och rkodlingarna har kommit tillbaka. Om vi kommer i nrheten av dammarna misshandlar de oss, och de angriper boskapen om djuren gr dit fr att dricka. Vad ska boskapen ta? Ser du ngot grs hr? Frut kunde vi odla vra egna grnsaker, men nu mste vi kpa allt. P grund av saltvattnet kan vi inte odla ngonting alls. Vissa dagar har vi ingenting att ta. Vi ter nr vi har rd att kpa mat, annars fr vi g hungriga hela dagar. Det r utomstende som odlar rkor, och som blir rikare. Men vad kan vi som r fattiga gra? Delgger beslag p all mark och blir rika, medan vi drabbas och fr lida.

26

Ecostorm

Polder 22
Ecostorm

Sayedkhali, april 2011 Taiub-Ur Rahman, bonde Min by r omgiven av jordbruksmark t alla hll. Folk kan odla sin mark som de vill. Vi odlar sesam och linser, vattenmeloner och pumpor. Om ngra dagar kan vi skrda bittergurka, okra, aubergine och andra grnsaker. Dessutom fr vi tv skrdar ris om ret. Vi har hummer, olika sorters karp och annan fisk i dammar. Frut hade vi inte s mycket boskap, men nu har nstan alla hushll kor och getter. Det finns ocks kycklingar och lamm, och ankor. Se dig omkring, det finns mngder av frukt: lychee, mango, jackfrukt. Vi har ocks kokosntspalmer.

Horinkhola, april 2011 Urmila Sardar, bonde Dr det inte finns ngra rkodlingar r det en bttre milj p alla stt. Bttre bde fr barnen och fr de vuxna. Bttre fr trden, fr boskapen fr alla. Sedan vi kmpade mot rkodlingarna och fick dem stngda har trden som nstan var dda ftt liv igen. Vi kan odla grnsaker och ris, vi kan f mjlk och foder till vra kor. Vra barn gr i skolan, och vi har vad vi behver fr att leva nu. Allt knns mycket bttre nu. Vi lever i fred.

27

I grumliga vatten

Giftanvndningen i rkproduktionen

Som en ytterligare dimension av de anklagelser om miljfrstring och vergrepp mot mnskliga rttigheter som samlats in under denna granskning, kom utredarna ven ver oroande indikationer p att vissa rkor frn Bangladesh utgr en hlsorisk, inte bara fr mangroveekosystemen och de jordbrukssamhllen som pverkas av produktionen, utan ocks fr dem som ter dem. Salim, som vi vljer att kalla honom, r en rkodlare som sger att han bde sljer olagliga bekmpningsmedel och anvnder dem i sina rkdammar, varifrn han sedan sljer rkorna till fiskfabrikerna i Khulna. Ett av medlen sljs under namnet Hildan, vilket r ett av dussintals varumrken fr det kraftfulla insektsmedlet endosulfan. Endusulfan, som r frbjudet under Stockholmskonventionen56 och olagligt i mer n 150 lnder runt om i vrlden, r akut giftigt, frdande fr de marina ekosystemen
56 The Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants antogs 22 maj 2001; http://chm.pops. int/default.aspx

och fr arbetare och lokalbefolkning som kommer i kontakt med det, och potentiellt ven fr konsumenter som ovetandes ter produkter som r frorenade av medlet. Intergovernmental Forum on Chemical Safety har klassar endosulfan som ett akut giftigt bekmpningsmedel.57 I sin riskbedmning fr endosulfan58 skriver EU att det r: Giftigt vid hudkontakt Mycket giftigt vid inandning Mycket giftligt vid frtring Mycket giftigt fr vattenlevande organismer Kan orsaka skadliga lngtidseffekter i vattenmilj Endosulfan har ven lngsiktiga risker fr mnniskors hlsa; det r hormonstrande, och kan orsaka brstcancer; det pverkar de manliga knshormoner, frsvagar immunsystemet och orsakar allergiska reaktioner; det r ven ln57 GFEA-U 2007 citerad i Endosulfan briefing PAN 58 Ibid

28

Hanna Wolf

kat till neurologiska strningar som epilepsi och kan orsaka Parkinsons sjukdom. Medfdda missbildningar har ven konstaterats i laboratoriefrsk och hos befolkningsgrupper som utsatts fr endosulfan.59 Med tanke p endosulfanets allvarliga effekter fr arbetarna, miljn och eventuellt ven konsumenterna kan pstendena om att medlet anvnds regelbudet f allvarliga effekter fr Bangladeshs rkexport och fr handlare som vill fortstta att slja rkor frn Bangladesh. Men det r viktigt att ppeka att det i denna underskning endast var en person som villigt visade oss en frpackning med endosulfan och beskrev hur det r allmn tillgngligt och anvnt, och det r inte ndvndigtvis representativt. Men 2010 fann ven ett brittiskt filmteam som producerade en dokumentr om fiskindustrin belgg fr pstdd anvndning av endosulfan, ocks det frn en odlare som levererar rkor till EU frn Khulna-regionen. P nationell niv har partier av rkor p vg frn Bangladesh till Europa ven funnits innehlla fr hga halter av potentiellt skadliga kemikalier, exempelvis fosfater och det cancerframkallande mnet nitrofuran.6061 Det pstas ven att skrupelfria handlare manipulerar rkor som ska exporteras till Europa. 2010 filmade ett brittiskt team en rkhandlare som visade hur fusket kan g till i Khulna-omrdet: man injicerar smutsigt vatten i var och en av rkorna fr att ka deras vikt och drmed ven vinsterna. Handlaren pstod att 70 procent av alla rkor som kommer frn de viktigaste rkomrdena i Khulna manipuleras p liknande stt av lokala handlare. 62

London, UK, april 2011 Keith Tyrell, Pesticide Action Network UK61 Effekterna av endosulfan r katastrofala fr den marina miljn. Det r en bestndig kemikalie som ocks r otroligt giftig. Endosulfan pverkar ns tan alla delar av akvatiska ekosystem, frn sniglar till fiskar och amfibier. Det fr effekter hela vgen upp i nringskedjan. Den akuta toxiciteten har or sakat massdd av fisk, men det pverkar ven fis karnas reproduktionsfrmga, och effekterna kan best i flera generationer. Mitt budskap till konsumenter som ter rkor frn dammar dr endosulfan kan ha anvnts r: Gr inte det! Det finns ingen anledning att utstta sig fr sdana risker.

Khulna-distriktet, april 2011 Salim Det hr medlet heter Hildan. Det kommer inte frn en auktoriserad leverantr, utan har smugglats in i landet av skrupelfria affrsmn. Det r vldigt ef fektivt och ger bra resultat. Drfr r det hr indis ka medlet vldigt efterfrgat. Det r 100 procent effektivt att anvnda, men det r ocks mycket skadligt. Jag har sjlv anvnt det och vet att det r mycket skadligt. Vi anvnder det mest till rkod lingarna. I vrt land r det frbjudet att anvnda det hr bekmpningsmedlet, men det smugglas in oavbrutet. Om du frgar efter det i affren fr du det samma dag. Man kan dda vad som helst med det hr. Titta p etiketten, det str GIFT klart och tydligt. Det r de hr medlen som anvnds i alla rkdammarna.

59 Ibid 60 Swiss Federal Department of Economic Affairs DEA Federal veterinary office FVO International affairs Stop and Test List 01/09/11 http://www.bvet.admin.ch/ein_ausfuhr/01183/index.html?lang=en &download=NHzLpZeg7t%2Clnp6I0NTU042l2Z6ln1acy4Zn4Z2qZpnO2Yuq2Z6gpJCEeoF%2CfWym16 2epYbg2c_JjKbNoKSn 61 http://www.panna.org/our-community/pan-international; http://www.pan-uk.org/ 62 Fish Unwrapped Dispatches Channel 4, Blakeway Productions

29

I grumliga vatten

Hur sprbar r din rka?

I omrdena kring Khulna och Coxs Bazaar finns det dussintals rkfabriker. Alla dessa fretag, som ofta producerar rkor med flera varumrken under ett och samma tak, kommer strre delen av omsttningen av att bereda och exportera odlade rkor till skaldjursmklare, handlare och, i sista ledet, konsumenter i industrilnderna. Cirka 55 procent av de rkor som odlas fr export frn Bangladesh hamnar i EU, och 35 procent i USA. Merparten av den resterande produktionen sljs till Japan.63 Enligt exportstatistiken r Belgien och Storbritannien de i srklass strsta marknaderna fr rkor frn Bangladesh. Men statistiken r missvisande, eftersom mycket av de rkor som importeras till Belgien och Storbritannien sedan sljs vidare till andra EU-lnder, dribland Sverige. Utredarna tog kontakt med kpare av rkor frn Bangladesh runtomkring i Europa. Flera kpare hvdar att de kan spra exakt varifrn de rkor de kper kommer. En underskning som gjordes 201064 visade dock att pstenden om sprbarhet fr rkor som odlas i individuellt gda dammar i Khulna-regionen, och som passerar tre eller fyra mellanhnder innan de levereras till beredningsfabriken, ofta r falska. Utredarna konstaterade att de kvitton som utvxlas mellan handlarna och fabrikerna som levererar till EU vanligen uppger kvantiteten och kvaliteten p de slda rkorna, men inte namnet p rkodlingarna eller ens frn vilken region de kommer. Oroande anklagelser om manipulation och bristande sprbarhet reser frgetecken kring de europeiska importrer till Sverige som fortstter kpa rkor frn Bangladesh. Som en del av denna granskning valde utredarna att se nrmare p distributionskedjan fr tv strre rkfretag i Khulna. Liksom de flesta rkfabriker kper Sobi Fish Processing Industry och Jalalabad Frozen Foods hdanefter kallade Sobi och Jalalabad sina rkor genom ett komplicerat ntverk av handlare p olika niver runt Khulna. Sobi och Jalalabad frser i sin tur mnga handlare runt om i Europa; rkor frn dessa fretag kommer bland annat till Sverige via Holland.
63 Bangladesh Export Statistics 2003-4 Export Promotion Bureau 64 Research team working for Channel 4 documentary series Dispatches, Fish Unwrapped Blakeway Productions

Rkor av mrket Seaboy produceras i Khulna och sljs p Ica och Daglivs.

Vissa av exportfretagen hvdar att de, fr att garantera full insyn, tar 100 procent av rkorna frn sina egna odlingar. Men utredarna fann att sdana fretag, fr att kunna mta de europeiska konsumenternas efterfrgan ven under perioder d produktionen r lg, ven vnder sig till de handlare som beskrivits ovan fr att ka exporten och uppfylla importrernas frvntningar. Bde Sobi och Jalalabad nmnde fr utredarna bakom denna rappor att de ven levererar till Seamark ett stort fretag med ste i Storbritannien, 250 miljoner dollar i omsttning, rkor av nio olika mrken och beredningsanlggningar i nrheten av Coxs Bazaar. P sin hemsida hvdar Seamark , otroligt nog, att fretaget har ett kontrollsystem fr total sprbarhet.65 Men om Seamark kper rkor frn Sobi och Jalalabad, s har de handlare som levererar till dessa fabriker i Khulna ingen aning om det exakta ursprunget fr varje parti som de sljer. Drmed faller Seamarks frskringar.

65 Seamark Welcome Sales Presentation

30

Kajsa Garpe

I grumliga vatten

Kajsa Garpe

Partyrkor av mrket Epic Select produceras i Khulna och Coxs Bazaar och sljs p Ica och Daglivs.

Rkor av mrket Ocean Pride produceras i Khulna.

Frn Bangladesh till Sverige

Daglivs Livsmedelskedjan Daglivs r del av KF-koncernen. Daglivs kper bl a rkor av mrket Sea Boy frn fisk- och skaldjursfretaget Galana i Belgien, som berttade fr utredarna att de i sin tur kper dem frn Modern Seafoods i Khulna, en region som exporterar rkor frn mnga av de konfliktomrden som nmnts i rapporten. Galana visade teamet ett certifikat fr etisk handel som hvdar att de produkter de sljer inte ska vara producerade p ett stt som medfr skador p miljn, och att mnskliga rttigheter, s som de uttrycks av Frenta Nationerna, inte skall krnkas. Ett annat varumrke som finns hos Daglivs r Epic Select. Epic Selects rkor odlas i Khulna och Coxs Bazaar, och bereds av Meenhar Fisheries via Hotlett Frozen Food i Belgien. Ica Ica-gruppen r ett av norra Europas strsta detaljhandelsfretag, med omkring 2 200 egna och anslutna butiker i Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Och ven Ica sljer rkor frn Bangladesh. Trots att Ica, i enlighet med Naturskyddsfreningens rekommendationer, har tagit bort de tropiska rkorna frn sitt centrala utbud, s sljs de av mnga enskilda Ica-handlare runt om i Sverige. Bland dem terfinns rkor av mrket Epic Select, Sea Boy samt rkor frn Nordic Seafood som odlas och bereds i Khulna och levereras till Sverige via Nordic Seafood Danmark. ven rkor frn svenska Pandalus kommer frn Bangladesh, men ingen information kunde inhmtas om var dessa odlas. Vibutikerna Hos Vi-butikerna fann utredarna rkor av mrket Tiger, som odlas i Coxs Bazaar, bereds hos Seamark BD I Chittagong och levereras till Sverige via Seamark UK. Som nmnts ovan har Sobi och Jalalabad, som bda tidigare kpt rkor frn det omstridda omrdet Polder 20, sagt till utredarna att de levererar till Seamark. ven rkor frn Ocean King och Ocean Pride hittades hos Vi. Rkorna frn Ocean King odlas i Khulna av Southern Food Limited, medan rkorna som salufrs som Ocean Pride hrstammar frn Khulna, sljs av Modern Seafood i Bangladesh till Setraco i Belgien, och sljs slutligen vidare till Sverige.

31

Kajsa Garpe

I grumliga vatten

Slutsatser

Denna rapport visar att rkindustrin, som omstter miljarder, har grundats p frstrda ekosystem och krnkningar av mnskliga rttigheter. Och problemen bestr nnu. Den aktuella granskningen omfattar endast rkindustrin i Bangladesh, men det som beskrivs r inte unikt. Runt omkring i vrlden har vrdefull mangrove huggits ned och jordbruksmark frstrts, vilket har lett till minskad frsrjning fr mnniskor i kustsamhllena. Sllan har en enskild industri varit ansvarig fr s mycket frdelse i ett av jordens rikaste ekosystem. Rkodlingen r verkligen en ekologisk och social katastrof. Det r ltt att skylla de problem som beskrivs i denna rapport p korrumperade tjnstemn och svag myndighetstillsyn i ett land som Bangladesh. I realiteten drivs dock den

tropiska rkindustrin, med alla dess problem, av konsumenternas efterfrgan och av utbudet p restauranger, i butiker och annorstdes. Konsumenter som fortstter kpa tropiska rkor gder rkindustrin, och hjlper oavsiktligt till att finansiera och uppmuntra en ohllbar produktion som frstr ekosystem och undergrver frsrjningsmjligheterna fr srbara kustbefolkningar runt om i vrden. P samma stt stimulerar alla som handlar med rkorna en fortsatt frdelse. Fr den som inte vill bidra till att mer mangrove skvlas och frsrjningsmjligheter frstrelse runt om i vrlden r svaret enkelt: Sluta kpa, sluta marknadsfra, sluta slja och sluta ta tropiska rkor!
1

Vr uppriktiga uppmaning till alla r: t inte rkor! Bara det kan rdda vra liv. Om de hr odlingarna stngs s kan vi leva vra liv i fred.66

66 Noor Jahan Begum, Polder 20, Bangladesh. April 2011

32