ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Psychologia et Sociologia Religionum 25

Vilsenhetens epidemiologi
En religionspsykologisk studie i existentiell folkhlsa Cecilia Melder

UPPSALA 2011

Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in the University Main Building, Sal IV, Biskopsgatan 3, Uppsala, Friday, January 21, 2011 at 14:15 for the degree of Doctor of Theology. The examination will be conducted in Swedish. Abstract Melder, C A. 2011. Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhlsa. (The epidemiology of lost meaning. A study in psychology of religion and existential public health in a Swedish context). Acta Universitatis Upsaliensis. Psychologia et sociologia religionum 25. 305 pp. Uppsala. ISBN 978-91-554-7958-9. The existential dimension has gained importance in health studies in the last decades (DeMarinis, 2008; Moreira-Almeida & Koenig, 2006; OConnell & Skevington, 2010). Little Swedish research exists in this area. A pilot study was conducted in a Church of Sweden parish in suburban Stockholm. The research question was: How does the existential dimension of health, understood as the ability to create and maintain a functional meaning-makings system, affect the persons self-rated health and quality of life? The theoretical framework included: health research focusing on the existential dimension; public health through psychology of religion; and, object-relations theory. The mixed-methods format included semi-structured interviews, and surveys: 1) on meaning-making, and 2) a Swedish pilot translation of WHOQOL-SRPB (self-rated health and quality of life including spirituality, religiousness and personal beliefs). Central results showed a positive relation between the existential health dimension and: overall ratings of physical, mental, social, and environmental health (p = .008); mental health (p = .008); social health (p = .046); and, the combined health items How do you feel? and How satisfied are you with your health? (p = .001). These results find support in WHOs health perspective, and are linked to DeMarinis health dimensions and Winnicotts understanding of potential space. The health dimensions: physical, mental, social, ecological and existential, are closely interlinked. The existential dimension is important through its interaction with the others, and through its function as an autonomous health dimension. The study underlines the need for and offers a culturally-tested method and model to explore existential needs in this secularized context. Keywords: cultural-study, DeMarinis, existential, health, meaning, object-relations theory, personal beliefs, psychology of religion, public health, quality of live, religiousness, spirituality, WHO, WHOQOL-SRPB, Winnicott Cecilia A. Melder, The Social Sciences of Religion, Psychology of Religions, Box 511,Uppsala University, SE-75120 Uppsala, Sweden.

Cecilia A. Melder 2011 ISSN 0283-149X ISBN 978-91-554-7958-9 urn:nbn:se:uu:diva-134249 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249) Printed in Sweden by Edita Vstra Aros, a climate neutral company, Vsters 2010.

Till Theodore och Catharina

Frord

Det r i tacksam dmjukhet jag skriver dessa ord. Det r tack vare s mnga som bidragit med s mycket, som jag kan lgga sista handen vid avhandlingen. Jag vill tacka alla deltagarna i VVV-programmet och inte minst mina informanter fr att de s generst delat med sig av sina liv. Genom deras beskrivningar har jag kunnat kartlaga vergripande mnster, inte enskilda personer. Jag r ondligt tacksam ver deras bidrag fr att frmja andra mnniskors hlsa och livskvalitet. Jag vill ocks tacka alla de mnniskor som genom mitt liv stttat mig fram till denna punkt. Det r lrare, seminariekompisar, handledare och intellektuella ciceroner. Det r alla mina snlla, inspirerande, kloka och frimodiga vnner och min fantastiska, lskade, kra och outtrttliga familj som burit mig p alla stt. Utan er alla skulle detta inte varit mjligt. TACK!

Innehllsfrteckning

Frord.............................................................................................................. 7 Kapitel 1. Inledning ...................................................................................... 15 Studiens relevans ...................................................................................... 15 Ett aktuellt hlsoproblem ..................................................................... 15 Hlsodefinition med existentiell dimension ........................................ 16 Utmaningar och behov av existentiell folkhlsoforskning .................. 17 Forskningssyfte och forskningsfrgan...................................................... 18 Forskningsfrga ................................................................................... 19 Fljdfrgor ........................................................................................... 19 Bakgrund .................................................................................................. 19 Studiens teoretiska utgngspunkt ........................................................ 19 Studiens metoder och empiriska grund................................................ 20 Den postmoderna kontexten ................................................................ 21 Precisering av begreppen i denna studie .................................................. 25 Min roll som forskare ............................................................................... 28 Etiska frhllningsstrategier ..................................................................... 30 Presentation av avhandlingens delar ........................................................ 30 Kapitel 2. Utveckling av existentiell folkhlsa och VVV-Vuxet Vxande i Vllingby .................................................................................................... 32 Del 1. Utvecklingslinjer relevanta fr existentiell folkhlsa .................... 32 Historisk utveckling ............................................................................. 32 Tredje folkhlsorevolutionen ............................................................... 35 Sammanfattning av utvecklingslinjer relevanta fr existentiell folkhlsa............................................................................................... 57 Val av studiens utgngspunkt .............................................................. 59 Del 2. VVV-Vuxet Vxande i Vllingby ................................................. 60 1. Identifiera behov och problem ......................................................... 61 2. Etablera samverkan .......................................................................... 62 3. a/Formulera och konkretisera ml, b/Utveckla strategier, c/Planera utvrdering ........................................................................... 63 4. Utforma genomfrandet och mobilisera resurser ............................ 65 5. Dra i gng verksamheten, utveckla stdjande miljer, program, projekt .................................................................................. 69 6. Skapa strukturer fr att vidmakthlla............................................... 69

7. Flja upp och utvrdera ................................................................... 70 8. Frnya, frndra och/eller frstrka ................................................ 70 Kapitel 3. Teoretiskt ramverk och forskningsversikt .................................. 72 Del 1. Hlsa med existentiell dimension .................................................. 73 Hlsa och mtning av R/S som praktiskt utvande ............................. 74 Hlsa och R/S som en kombination med trosmssigt innehll ............ 75 Hlsa och SRPB som en knslomssig funktion ................................. 78 Del 2. Folkhlsa ur ett religionspsykologiskt perspektiv ......................... 85 Mental hlsa och kulturell epidemiologi ............................................. 86 Existentiella meningsskapande system och studier i hlsa .................. 93 Del 3. Objektrelationsteori ....................................................................... 95 Den klassiska grunden ......................................................................... 95 Donald W. Winnicotts utveckling av objektrelationsteorin ................. 97 Kritik av Winnicotts teorier ............................................................... 105 Religionspsykologisk utveckling av objektrelationsteorin ................ 106 Prvande reflektioner ............................................................................. 109 Bidrag frn dessa teorier och perspektiv............................................ 112 Kapitel 4. Metod och material .................................................................... 113 Del 1. Studiens epistemologiska och metodologiska grund ................... 113 Studiens epistemologiska ansats ........................................................ 113 Teorigenerering p empirisk grund.................................................... 114 Aktionsforskning som strategi ........................................................... 116 Mixed methods ............................................................................... 117 Studiens Mixed methods design..................................................... 117 Del 2. Material........................................................................................ 119 Generell beskrivning av deltagarna i VVV........................................ 119 Redovisning av studiens olika metoder ............................................. 122 Etiska vervganden och begrnsningar............................................ 131 Forskningsprocessen .......................................................................... 132 Kapitel 5. Redovisning av resultat .............................................................. 136 Del 1. Redovisning av VVV-enkten ..................................................... 136 Demografisk och social profil i VVV-enkten .................................. 136 Existentiell profil i VVV-enkten ...................................................... 137 Del 2. Redovisning av WHOQOL-SRPB enkten ................................. 142 Demografisk profil och ldersprofil i WHOQOL-SRPB enkten ..... 142 Existentiell profil i WHOQOL-SRPB enkten .................................. 144 Hlsa och vlbefinnande i WHOQOL-SRPB enkten ...................... 146 Hlsodimensionerna utifrn existentiell hlsa i WHOQOL-SRPB enkten ............................................................................................... 150 Del 3. Redovisning av intervjumaterialets resultat................................. 155 Introduktion till presentation av intervjuer ........................................ 155 Definition av hlsodimensioner i intervjuerna................................... 164

Redovisning av den generella informantprofilen p gruppniv ......... 167 Redovisning av tre existentiella kategorier ............................................ 168 1. Fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsodimensionerna med existentiell betydelse samt den autonoma existentiella dimensionen ....................................................................................... 169 2. Hlsodimension med existentiell betydelse relaterad till existentiella behov ............................................................................. 170 3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov med koppling till vriga hlsodimensioner ........ 172 Redovisning av hlsodimensioner .......................................................... 174 Redovisning av fysisk hlsodimension .............................................. 174 Redovisning av psykisk hlsodimension ........................................... 177 Redovisning av social hlsodimension .............................................. 184 Redovisning av ekologisk hlsodimension ........................................ 188 Redovisning av autonom existentiell hlsodimension ....................... 191 Sammanfattning av resultat frn kvantitativt och kvalitativt material ... 196 Summering av resultaten frn VVV-enkten..................................... 196 Summering av resultaten frn WHOQOL-SRPB .............................. 197 Summering av presenterade resultat frn djupintervjuerna ............... 199 Kapitel 6. Analys ........................................................................................ 203 Existentiell folkhlsa ur ett sociokulturellt perspektiv ........................... 203 Andlig kontakt och tro som resurs ..................................................... 204 Upplevelsen av frundran, andlig styrka, helhet och integration ...... 205 Harmoni och inre frid samt hoppfullhet och optimism...................... 206 Hjlplshet och extraordinra upplevelser ........................................ 206 Ett kontinuum mellan att m bra och att vara sjuk ................................. 208 Hlsodimensionerna och deras inbrdes relationer ................................ 209 Meningsskapande strukturer i en svensk kontext ................................... 210 Hlsodimensioner kopplade till yttre existentiell pverkan och inre existentiella behov .................................................................................. 212 Exempel p hlsodimensioner kopplade till yttre existentiell inverkan och inre existentiella behov ............................................... 213 Teoretisk analys av objektrelationsteori i relation till existentiell hlsa ... 215 Flera hlsodimensioner i kontinuerlig utveckling ............................. 215 Objektrelationsteori relaterad till yttre existentiell betydelsefull inverkan och inre existentiella behov ................................................ 216 Organisation av funktionella meningsskapande strukturer och den existentiella folkhlsoepidemiologins kaos ................................ 218 Slutsatser utifrn forskningsfrgan ......................................................... 219 Svar p forskningsfrgorna och hypotesgenerering........................... 221 Kredibilitetsanalys ............................................................................. 223

Kapitel 7. Diskussion .................................................................................. 230 En existentiell hlsomodell och hypotesgenerering ............................... 230 Utvecklingen av en existentiell hlsomodell ..................................... 230 Reflektioner kring den genomfrda studien ........................................... 236 Insider och outsider perspektivet ....................................................... 236 Studiens design och genomfrande ................................................... 237 Studiens metodologiska ansats .......................................................... 237 Studiens nyttoaspekt i en svensk postmodern kontext ........................... 238 Redovisning av material fr inventering av nyttoaspekten................ 238 Redovisning av resultat frn inventering av nyttoaspekten ............... 239 Bedmning av studiens nyttoaspekt .................................................. 240 Framtida forskning och strategier fr utvecklingen av ett existentiellt folkhlsoarbete.................................................................... 241 Att utveckla en intervention i praktiken ............................................ 241 Framtida forskning ............................................................................ 246 English Summary ........................................................................................ 248 Introduction ............................................................................................ 248 Theory .................................................................................................... 251 Health with an existential dimension ................................................. 251 Public Health from the perspective of psychology of religion .......... 252 Object-relations theory ...................................................................... 253 Method ................................................................................................... 254 Sample ............................................................................................... 254 Survey instrument and data analysis.................................................. 255 Results .................................................................................................... 256 The VVV survey ................................................................................ 256 The WHOQOL-SRPB field-test instrument ...................................... 256 The Interviews ................................................................................... 257 Analysis .................................................................................................. 260 Discussion .............................................................................................. 261 Related to Theory .............................................................................. 261 Related to Practice ............................................................................. 263 Kllfrteckning ........................................................................................... 266 Appendix ..................................................................................................... 275 Bilaga 1. Index fr bilder/modeller, tabeller och bilagor ....................... 275 Bilaga 2.VVV-enkten ........................................................................... 277 Bilaga 3. WHOQOL-SRPB frgor relaterade till existentiell hlsa ....... 279 Bilaga 4. Intervjuguide ........................................................................... 280 Bilaga 5. Skattningsskalor fr meningsskapande ................................... 282 Bilaga 6. Statistik frn enkterna ........................................................... 283 Bilaga 7. Material till intervjuerna ......................................................... 293 Bilaga 8. Kodning av intervjuerna ......................................................... 301

Bilaga 9. Hypotesprvning, empiriskt material...................................... 303 Bilaga 10. Enkt om nyttoaspekten ........................................................ 305

Kapitel 1. Inledning

I detta kapitel presenteras studiens bakgrund, en precisering av studiens kontext och begrepp samt dess forskningsfrga med fljdfrgor. Hr redovisas ven studiens etiska vervganden och min roll som forskare.

Studiens relevans
Ett aktuellt hlsoproblem
Sverige anses vara ett av vrldens mest vlmende lnder, med lg barnaddlighet och lng livslngd. Trots detta rapporteras en kad ohlsa i stora grupper av befolkningen. Denna ohlsa faller ofta utanfr de klassiska principerna fr diagnostisering av sjukdom i psykiska och somatiska kategorier. I den frsta ppna jmfrelsen av folkhlsan, som togs fram gemensamt av Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut [FHI], skriver man att hlsoutvecklingen i Sverige under en lng tid varit god och att sjukligheten minskat, medellivslngden kat, behandlingarna har blivit bttre och lkemedlen kraftfullare, Men det finns ocks flera tecken p en smre hlsoutveckling. Den psykiska ohlsan kar bland unga och srskilt bland unga kvinnor, vervikt och fetma har blivit ett allt strre problem, smrttillstnd och skador fortstter att ka (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], Socialstyrelsen & Statens folkhlsoinstitut [FHI], 2009, s. 57). I AFA-frskringars1 rsrapport frn 2009 konstateras att andelen sjukfall p grund av mentala diagnoser kar (AFA, 2009, s. 69). I AFA:s rapport frn 2010 har den andelen sjukfall minskat. Samtidigt konstateras att av de sjukdomar som medfrde mer n 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersttning, inom avtalsomrdet kommuner och landsting, baserar sig 30,0% p diagnoser relaterade till skelettets och rrelseorganens sjukdomar och 29,4% p mentala faktorer (AFA, 2010a, s. 74). Dessa mentalt relaterade diagnoser fr lngtgende konsekvenser fr svl individen som fr samhllet i stort. Socialstyrelsen fann, i en specialbearbetning av Statistiska
1 AFA-frskringar gs av arbetsmarknadens parter; Svenskt Nringsliv, LO och PTK och frvaltar de frskringar som bestms i kollektivavtal eller andra verenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Mer n tre miljoner mnniskor omfattas av dessa frskringar och de r den strsta frskringsgivaren inom sjukfrskring, trygghetsfrskring och livfrskring (AFA 2010b).

15

centralbyrns underskning av hushllens ekonomi, att endast 34% av personerna med psykiska funktionshinder mellan 20 64 r har ln (Socialstyrelsen, 2010a, s.71). Det finns ven rapporter om en kad ohlsa i Europa. r 2004 beskrev professor Wolfgang Rutz, d verksam vid Vrldshlsoorganisationens [WHO]:s Europakontor, i tidskriften The Lancet hlsolget i Europa utifrn WHO:s vetenskapliga studier. Han skriver: During this period of European transition, societal stress and loss of social cohesion and spiritual values directly affect patterns of morbidity and mortality (Rutz, 2004, s. 1652). Den nya formen av ohlsa som leder till fysisk ohlsa, till exempel sjukdomar i hjrta och hjrna och som leder till mental ohlsa, till exempel depressioner, missbruk och sjlvmord, kallar han Community syndrome. Rutz menar, utifrn WHO:s studier, att denna ohlsa relaterar till ngra av de viktigaste determinanterna fr den mentala hlsan och nmner bland annat existentiellt sammanhang, social interaktion, identitet, etiska vrden och knsla av hjlplshet:
If we look at the described community syndrome consisting of depression and aggression, addiction and violence, self-destruction and suicide, cardio and cerebrovascular diseases, accidents, risk-taking lifestyles, anomy and moral insanity, we can see how this is related to the factors we know today as the most important determinants of mental health, namely existential cohesion and ethical values, social interaction and capacity, helplessness and control, identity and dignity (Rutz, 2006, s. 99).

Den existentiella dimensionen beskriver Rutz som en knsla av existentiellt sammanhang och upplevelsen av att vara del av en meningsgivande och knslomssig kontext som r strre n individen sjlv (Rutz, 2007, s. 137).

Hlsodefinition med existentiell dimension

I WHO:s synstt p hlsa ingr dimensionen existentiell/andlig (eng. spiritual) hlsa. Deras Hlsa fr alla-strategi initierades 1977, dr vikten av att skapa stdjande miljer fr hlsan kom att utvecklas i det efterfljande arbetet. Den andliga dimensionen ingr som en del i dessa stdjande miljer jmte bland annat den fysiska och den sociala dimensionen (Vrldshlsoorganisationen [WHO], 1991). Professorerna Kathryn OConnell och Suzann Skevington frn WHO:s center fr studier av livskvalitet vid universitetet i Bath, England skriver:
Although spirituality has been seen as irrelevant, or difficult to measure, a growing body of peer reviewed articles point to a positive and important relationship between spiritual beliefs and other domains of quality of life in health (OConnell & Skevington, 2007, s. 77).

16

Det existentiella perspektivet terfinns ven i svensk hlso- och sjukvrd, till exempel i Statens offentliga utredningar [SOU], 2001:6 Dden angr oss alla vrdig vrd vid livets slut. Dr hnvisar utredningen till WHO:s hlsodefinition och fastslr att, Palliativ vrd innebr att fysiska, psykologiska som existentiella/andliga aspekter frenas till en helhet i vrden (Statens offentliga utredningar [SOU], 2001:6, s. 55). Den existentiella hlsodimensionens betydelse fr fysisk, psykisk och social hlsa uppmrksammas allt oftare i internationella vetenskapliga studier (DeMarinis, 2008; Moreira-Almeida & Koenig, 2006; Sawatzky, Ratner & Chiu, 2005). Interventioner och terapier med en existentiell dimension blir allt vanligare internationellt och deras positiva effekter p hlsa och vlbefinnande uppmrksammas (Hook et al., 2010). Trots detta har den existentiella hlsodimensionen inte ftt genomslag varken i politiskt eller praktiskt hlso- och sjukvrdsarbete. I sin ledare Spiritual health: the next frontier i tidskriften European Journal of Public Health beskriver professor John-Paul Vader vid universitetet i Lausanne, Schweiz, frnvaron av denna dimension:
Yet, with the exception of end-of-life interventions, this dimension [the spiritual dimension of health] is almost totally absent from discussions of public health and health promotion in Europe, whether it be in the discourse of public health professionals or policy-makers (Vader, 2006, s. 457).

Utmaningar och behov av existentiell folkhlsoforskning

Flera olika orsaker lyfts fram av olika forskare till varfr den existentiella hlsodimensionen inte rnt mer uppmrksamhet, exempelvis kan nmnas filosofiska, psykologiska, praktiska och forskningspolitiska orsaker (Vader, 2006; Rutz, 2006). Som exempel p filosofiska orsaker hnvisar Vader till ett historiskt och kulturellt arv av ett skeptiskt frhllningsstt till begrepp som andlighet (Vader, 2006, s. 457). Rutz menar att en bidragande orsak till att ett mer holistiskt hlsoperspektiv ftt st tillbaka r gynnandet av vissa ekonomiskt och akademiskt premierade medicinska forskningsdiscipliner (Rutz, 2004, s. 1652). En tredje bidragande orsak som framhlls r de praktiska svrigheterna att hitta erknda och funktionella definitioner, forskningsstrategier och teoretiska modeller fr en existentiell folkhlsovetenskap. I en intervju utfrd av Dr. Jamie Aten och professor Jane Schenck sger chefen fr centrum fr studier av religion/andlighet vid Duks universitet, Professor Harold G. Koenig:
We need to design better studies. There is already a lot of evidence accumulating that religion is somehow related to personal and public health, but were still left with a number of questions about how and why it works (if it indeed does positively affect health). We need more studies, better-

17

designed studies, and we need more research funding in this area so we can conduct these studies (Aten & Schenck, 2007, s. 187).

Vader framhller ocks behovet av metoder och menar att ven om det finns svrigheter med att studera fenomenet s borde det inte vara omjligt, med hnvisning till att vi lever i ett vetenskapssamhlle som bde kan kartlgga gener och resa till mnen:
There is also the practical difficulty of identifying, defining and measuring dimensions of spiritual health. It is perhaps easier to take the path of least resistance and focus on what we can readily measure, irregardless of its relative importance. However, it would not seem unreasonable to expect that a scientific community that can map the human genome and go to the moon and back can find ways and means, if the will is there and in collaboration with other elements of society, to define, measure, and ultimately improve manifestations of the spiritual dimension of health (Vader, 2006, s. 457).

Mycket tyder p att det finns ett behov av att p allvar inkludera den existentiella dimensionen i hlsobegreppet och att vi i dag har en ohlsa som krver nya kvalitativa och kvantitativa forskningsinsatser. Rutz framhller att man inom folkhlsovrden mste tnka om fr att kunna bekmpa den ohlsa som finns i Europa i dag, a new mental health approach, focusing on the psychosocial and existential determinants of mental and physical health (Rutz, 2004, s. 1652). Vader menar att man aldrig kommer att komma till rtta med den fysiska, psykiska och sociala ohlsan om man fortstter att ignorera den existentiella dimensionen:
By ignoring the spiritual dimension of health, for whatever reason, we may be depriving ourselves of the leverage we need to help empower individuals and populations to achieve improved physical, social, and mental health. Indeed, unless and until we do seriously address the question however difficult and uncomfortable it may be substantial and sustainable improvements in physical, social, and mental health, and reductions in the health gradient within and between societies, may well continue to elude us (Vader, 2006, s. 457).

Forskningssyfte och forskningsfrgan

Syftet med detta arbete r att utifrn ett existentiellt folkhlsoperspektiv genomfra en religionspsykologisk explorativ studie av en vuxen etnisk svensk populations existentiella behov, i ett postmodernt Sverige. Detta syfte leder till fljande forskningsfrga, operationaliserad i de drp fljande frgorna, utifrn den angivna sociokulturella och etniska kontexten.

18

Forskningsfrga
1. Hur pverkar den existentiella dimensionen av hlsa, i form av mnniskors mjlighet att skapa och vidmakthlla ett fungerande meningsskapande system, individernas sjlvskattade hlsa och vlbefinnande?

Fljdfrgor
2. Vilka faktorer pverkar: den existentiella dimensionen av hlsa, den sjlvskattade hlsan och vlbefinnandet? 3. Hur verkar den inbrdes interaktionen mellan dessa olika faktorer? 4. Vilka av dessa faktorer verkar d stdjande respektive frsvrande p mjligheten att utveckla och vidmakthlla den existentiella dimensionen av hlsa? 5. Kan dessa stdjande respektive frsvrande faktorer bidra till en existentiell folkhlsointervention, som kan ge kad upplevd hlsa och vlbefinnande?

Bakgrund
Studiens teoretiska utgngspunkt
I denna studie utgr jag ifrn Donald W. Winnicott, en av de tidiga psykoanalytikerna, som fokuserade p hur hlsan utvecklas och vidmakthlls. Winnicott utvecklade grunden fr synen vi i dag har p lek, som en ndvndig del i barnets mjlighet till en hlsosam utveckling. Han menade att leken vergr till andra aktiviteter nr individen vxer upp, som exempel anger han aktiviteter relaterade till kultur och religion (Winnicott, 1997). Han menade att dessa aktiviteter r absolut ndvndiga fr att individen ska kunna frena sin inre psykologiska vrld med den yttre vrld som individen lever i. Winnicott var frutom psykoanalytiker ocks barnlkare och menade att det var ndvndigt fr svl den fysiska som den psykiska hlsan att mnniskor har tillgng till ett lekomrde, som r ett potentiellt rum dr individen kan utveckla system fr att frhlla sig till omvrlden och skapa mening (Winnicott, 1998). Min handledare professor Valerie DeMarinis vid Uppsala Universitet har uppmrksammat hur central den andliga existentiella hlsan r, fr att motverka sjukdom och fr att uppn kad hlsa och vlbefinnande ur ett religionspsykologiskt perspektiv (DeMarinis, 2003, s. 119ff.). Hon har utvecklat Winnicotts teori, via Paul Pruyser, till ett perspektiv som lgger vikt vid hur den sociokulturella kontexten pverkar individen. En postmodern tid, med mnga val och inga givna tolkningar av tillvaron, innebr en utmaning fr vr hlsa, menar DeMarinis. I Sverige finns idag en brist p meningsskapande system vilket 19

leder till dysfunktion som kan ta sig skilda uttryck i olika befolkningsgrupper (DeMarinis, 2003, s. 35). Dagens ohlsa tar sig bland annat uttryck i uppgivenhetssyndrom hos unga, utmattningssymtom hos vuxna, alkohol- och drogmissbruk och psykisk sjukdom. Utifrn WHO:s uppfattning om behovet av en tredje revolution inom folkhlsa kan vi tala om en existentiell epidemiologi, menar hon (DeMarinis, 2008, s. 57). I denna studie har mitt fokus varit att studera existentiell hlsa ur ett vergripande perspektiv. Drfr har jag anvnt en bred, icke konfessionell, definition av den existentiella dimensionen med fokus p dess funktion snarare n dess dogmatiska innehll. Genom att vlja en funktionell definition av den existentiella hlsodimensionen avstr jag frn diskussionen om vad som innehllsmssigt krvs fr att kunna tala om en religis, existentiell eller andlig tro som pverkar hlsan och vilket mtinstrument som motsvarar det dogmatiska innehllet. Jag har anvnt mig av de tta existentiella perspektiv som terfinns i WHO:s instrument WHOQOLSRPB field-test instrument vilken avser att mta hlsa och livskvalitet och inkluderar frgor om informanternas andlighet, religion och personliga tro (eng. spirituality, religiousness and personal beliefs). De tta existentiella perspektiv jag anvnt fr att operationalisera begreppet existentiell hlsodimension och perspektiv avser bland annat knslan av mening, hoppfullhet, helhet och andlig styrka. Dessa perspektiv har anvnts dels som kategorier fr kodning av intervjuerna, dels i en svensk pilotversttning av WHOQOL-SRPB field-test instrument2. Denna svenska versttning r ett led i strvan att utveckla ett mtinstrument med den kulturella anpassning som freskrivs av ansvariga inom WHO (WHO, 2002b, s. 2) fr att kunna ackreditera ett svenskt WHOQOL-SRPB test-instrument.

Studiens metoder och empiriska grund

Denna studie har en explorativ ansats att utforska den existentiella folkhlsan i vid mening och drmed bidra med bde metoder fr att underska fltet och med teorier fr framtida forskning. Fr att stadkomma denna explorativa studie har den epistemologiska och metodologiska grunden hmtats ifrn den abduktiva vetenskapsfilosofiska ansatsen, teorigenerering p empirisk grund, aktionsforskning och Mixed methods (Reichertz, 2010; Starrin, Larsson, Dahlgren & Styrborn, 1991; Malterud, 1998; Tashakkori & Teddlie, 1998). Bredden i denna explorativa ansats leder till en bredd i studiens design. Studien omfattar uppbyggnaden av ett existentiellt pedagogiskt projekt, utifrn vilket det empiriska materialet insamlats med hjlp av flera olika kvantitativa och kvalitativa mtinstrument
2

Den svenska pilotversttningen av WHOQOL-SRPB field-test instrument omtalas fortsttningsvis som WHOQOL-SRPB enkten.

20

och slutligen genereras en frklaringsmodell med teoretisk utveckling av Winnicotts objektrelationsteori. I strvan att gra denna vergripande utforskning av empiri, metod och teoriutveckling jmte pedagogisk tillmpning har ansprken p generaliserbarhet inte sttt i fokus, vilket frklarar det begrnsade antalet informanter i varje enskild empirisk del. Det empiriska materialet bestr av 60 enkter med fokus p demografiska variabler kring hur individen konstruerar mening och p meningsgivande handlingar, 21 enkter som utgrs av den svenska pilotversttningen av WHOQOL-SRPB enkten samt 5 djupintervjuer. Detta ger en samlad datamngd av 86 stycken enkter och intervjuer. Utifrn arbetets explorativa ansats studerar jag hur insatser riktade mot den existentiella nivn kan strka mnniskors mjlighet att utveckla meningsskapande strukturer, vilket i sin tur kan stdja en hlsosam utveckling, framfrallt fr mnniskor i yrkesverksam lder. Mitt empiriska material bygger p ett vuxenpedagogiskt program som jag utvecklade i Vllingby frsamling, vster om Stockholm, ren 2003 2005. Verksamheten baserades p fem olika aktiviteter som inriktade sig p olika kunskapsniver. Varje termin utgick verksamheten frn ett tematiskt mne hmtat ur vardagslivet, till exempel hlsa och stress, liv och arbetsliv, nra relationer. Varje termin erbjds frutom en frelsning en endagars retreat, en workshophelg med olika kreativa arbetsmetoder, en diskussionsgrupp och en grupp som var mer teoretiskt fokuserad. Hela verksamheten kom att kallas VVV-Vuxet Vxande i Vllingby och fanns fortfarande kvar i frsamlingen 2010. Programmet utvecklades frn grunden utifrn mina tankar hmtade frn religionspsykologi och vuxenpedagogik. Vid utvrderingen efter tre r hade verksamheten haft ver 750 deltagare (Enblad, 2006, s. 8), varav flera personer som uttryckligen uppgav att verksamheten p olika stt upplevts som gynnsamt fr deras personliga utveckling och mentala hlsa. Deltagarna i VVV-gruppen som helhet utgr ett tvrsnitt av etniskt svenska lg- och medelinkomsttagare, i huvudsak mellan 35 och 55 r, fretrdesvis kvinnor bosatta i en ldre stockholmsfrort. I gruppen finns de som betraktar sig som troende och de som inte betraktar sig som troende, det finns de som r friska och de som r sjuka liksom personer som mr bra respektive mr smre. Det finns inget i urvalet som grundar sig p att gruppen skulle vara att betrakta som utsatt eller marginaliserad.

Den postmoderna kontexten

Sverige har haft en obruten dokumentation av sina medborgares liv sedan 1600-talet. Historiskt sett skttes mycket av denna samhllsorganisation av Svenska kyrkan. Detta innebar en samhllsordning dr alla invnare fanns med i kyrkans lokalorganisation, vilken bland annat innebar sockenstmmor, 21

husfrhr och folkbokfring som lagstadgades 1686 (Sundberg, 1948, s. 258). Fram till r 2000 var Svenska kyrkan en statskyrka. Svenska kyrkan har, trots en nedtgende trend, fortsatt att behlla sin starka stllning i att vara traditionsbrare vid dop, vigslar och begravningar (Svenska kyrkan, 2010, s. 3). Sverige har prglats av fred och inre stabilitet nda sedan Sveriges flttg mot Norge r 1814. Sverige har under en lngre tid n vra skandinaviska grannlnder prglats av nationell trygghet. Detta r faktorer som pverkar vr kulturella kontext och drmed hlsa, d samhllet frndras. En ny tid med mnga namn Det r mnga fre mig som har ptalat att Sverige befinner sig i en svrdefinierad tid med mnga namn som ofta uppfattas som vrdeladdade (Ekedahl & Wiedel, 2004, s. 9; Liljas Stlhandske, 2005, s. 91). Beroende p vad som betonas i analysen av vr omvrld kan vr samtid bland annat definieras som modern, senmodern eller postmodern och definitionen av dessa begrepp varierar. Trots mngfalden i anvndningen av dessa begrepp och i analysen av vr tid, r det centralt att ven i denna studie berra frgan. Definitionen av vr samtid anger den position som denna studie tar sin utgngspunkt i, d det gller synen p vr livskontext utifrn en rad centrala perspektiv ssom synen p kunskap, kultur, institutioner samt politiska, ekonomiska och sociala frhllanden. Men frgan r inte enkel, vilket mnga forskare fre mig pongterat. En grundlggande distinktion att gra i presentationen av det postmoderna perspektivet r distinktionen mellan postmodernism och postmodernitet. Professor Andy Hargreaves argumenterar fr att srskilja dessa begrepp d han menar att postmodernism r en praktisk eller kulturell uttrycksform inom till exempel litteratur, arkitektur, konst eller liknande, medan postmodernitet r ett samhllstillstnd, som i och fr sig innehller en rad olika postmoderna uttryck i form av konst, musik och dylikt. Men postmodernitet r ett vidare begrepp och omfattar mnster av kulturella relationer, likvl som sociala, politiska och ekonomiska mnster (Hargreaves, 1998, s. 52f.). Han menar att om man intar en teoretisk, postmodern position bejakar man inte existensen av ngon fundamental kunskap, d ingen social realitet r tillgnglig utanfr dess diskurser, sprk eller bilder. Utifrn detta perspektiv kan man inte tala om ngon enhetlig beskrivning fr hur man ska frst vare sig enskilda mnniskor eller det sociala systemet, d man inte kan n ngon krna bortom dess uttrycksformer (Hargreaves, 1998, s. 53). Privatisering av tro och meningskapande Vem och vad som bidrar till hur vi skapar tolkning av vra liv prglas idag av en stor flexibilitet. Som en del i att inte bejaka ngon fundamental 22

kunskap eller enhetlig beskrivning av tillvaron pverkas frhllningssttet till de klasiska institutionerna som frmedlar existentiellt relaterade livsskdningar. I dag pgar, inte minst i Sverige, en debatt om vad denna frndring i relation mellan individ, samhlle och kyrka innebr och vad den ska kallas. Professor Thorleif Pettersson, Uppsala universitet, har beskrivit situationen som att det finns en bred enighet om att religionen har frlorat sitt inflytande p det offentliga livet. Enligt honom menar vissa att detta bland annat lett till en privatisering av religionen, dr religionen fortfarande upplevs som relevant fr de privata och personliga frgorna men inte fr det offentliga och politiska livet. Han framhller ven att det finns mnga olika synstt p vad sekulariseringen r, drfr br man snarare tala om ett sekulariseringsparadigm n om sekulariseringsteorin (Pettersson, 2006, s. 232f.). Frn svenskt hll ledde Pettersson en vrldsomspnnande studie om frndringar betrffande attityder, vrderingar och tro, World Values Survey [WVS]. Studien genomfrdes i fem omgngar mellan ren 1981 och 2007 och omfattar representativa underskningar frn 97 olika samhllen (World Values Survey [WVS], 2010). I en internationell jmfrelse visar det sig att Sverige p flera viktiga punkter utgr ett land med vissa mtvrden som ptagligt avviker frn de internationella vrdena. I studien har forskarna bland annat sett att Sverige fr hga siffror betrffande Happiness/Life Satisfaction. Likas har Sverige de hgsta siffrorna betrffande att lita p andra, liksom de lgsta vrdena p Importance of God. Endast 15% av svenskarna tycker gud r viktigt, vilket kan jmfras med lnder med hg skattning av religionens vikt, dr 70 90% av de svarande menar att gud r viktigt (Pettersson, 2000, s. 19). I studien har man funnit att i kombinationen av Secular-rational value dimension och Self-expression value dimension r Sverige extremt i frhllande till de vriga lnderna. I dimensionen Secular-rational value ingr bland annat frgor om hur viktig gud r, hur viktigt det r att barn lr sig lydnad och religis tro, instllning i abortfrgan, nationell stolthet, respekt fr auktoriteter. I dimensionen Selfexpression value ingr bland annat frgor om sjlvfrverkligande och livskvalitet i frhllande till fysisk och ekonomisk skerhet, acceptansen fr homosexualitet, tilltron till andra:
God as a traditional representation is not ranked as having great importance for the majority of the population. At the same time, however, the majority of Swedes interpret Swedish society in a positive light with a high selfexpression profile expressed through a high trust in others (DeMarinis, 2008, s. 61).

Utifrn WVS studien beskriver Pettersson den religisa utvecklingen som tv utvecklingstendenser som gr i motsatta riktningar, dels blir religionen marginaliserad och det religisa engagemanget minskar, dels sker en utveckling mot ett kat religist intresse (Pettersson, 2006). En liknande 23

tendens beskriver ven Ronald Inglehart och Wayner E. Baker frn universitetet i Michigan. De har utifrn resultaten i WVS studien konstaterat att trovrdigheten fr de religisa institutionerna sjunker medan det p individniv finns ett kat intresse fr andliga frgor, Two contrasting trends are found in advanced industrial societies: Established religious institutions are losing the allegiance of their followers, but there is a growing interest in spiritual concerns at the individual level (Inglehart & Baker, 2000, s. 41). Dessa tv utvecklingslinjer, som gr i motsatta riktningar i frhllande till varandra, inkluderar inte bara instllningen till institutionaliserad religion och individualiserad andlighet utan ven det praktiska utvandet av de samma, The data reveal two contrasting trends: the decline of attendance at religious services throughout advanced industrial society, on one hand, and on the other, the persistence of religious beliefs and the rice of spirituality (Inglehart & Baker, 2000, s. 46). Flexibilitet kan leda till vilsenhet Sverige kan, utifrn resonemanget att engagemanget fr religisa institutioner med tolkningsfretrde sjunker och det individuella andliga intresset kar, beskrivas som ett postmodernt land dr de flesta etniska svenskar r sekulariserade med en hg grad av Self-Expression och tilltro till andra och med ett vxande intresse fr andlighet i vid bemrkelse. Majoritetsbefolkningen i Sverige kan ven beskrivas som ett folk dr mnga upplever en hg grad av vlbefinnande. Dock rapporteras om en kad andel ohlsa i vissa grupper. Ur ett folkhlsoperspektiv r det centralt att fokusera p hur personer i sin specifika kulturella kontext kan skapa mening, bde i de stora existentiella frgorna och i hur de kan skapa mening i de dagliga vardagsbesluten. Det som talar fr att vi befinner oss i en postmoden tid r att vi befinner oss i en tid av mer eller mindre kaos betrffande tillgngen till de verktyg som konstituerar en funktionell andlig och existentiell vrldsbild, menar DeMarinis (DeMarinis, 2006, s. 231ff.). Den tid och den kultur vi lever i innebr srskilda utmaningar fr svl den enskilda individen som fr kyrkor och institutioner. Den postmoderna kontexten kan i vissa fall leda till mental dysfunktion, d tillvaron inte lngre erbjuder ngra absoluta sanningar eller odiskutabla livsskdningar som tolkar individens liv och hjlper mnniskan att hantera olika situationer som uppkommer. DeMarinis skriver:
that pastoral care function and its primary institution, the church, are each facing the organizational/institutional challenges of the postmodern context described above. Likewise, it is argued that at the individual level of social function, people are also experiencing the challenges of postmodern reality in relation to existential health and pastoral care [] In such a case he or she has either no base for making decision and so decisions are made

24

haphazardly or in desperation, or the individual is literally paralyzed and cannot make any decision (DeMarinis, 2003, s. 29).

Utifrn detta perspektiv finns mycket som talar fr att den postmoderna kontexten medfr konsekvenser fr enskilda mnniskors hlsa och vlbefinnande. Utifrn tanken att individen i dag befinner sig i ett samhllssystem som inte traderar ngot givet meningsskapande system till individen, och det r individen som str i centrum fr min studie, vljer jag att anamma ett postmodernt perspektiv. Fljaktligen nskar jag med denna studie bidra med frstelse snarare n att uttala mig om ngra absoluta sanningar. Mitt fokus r individens utgngspunkt, ven om jag till viss del sympatiserar med sikten att vr tid till viss del nnu befinner sig, p institutionell niv, i ett modernt paradigm. Dock uppfattar jag att individen har slppt det moderna paradigmet, p fr denna studie avgrande punkter, ven om gruppen och den strre sociala kontexten nnu inte helt har frigjort sig. VVV utgr ett praktiskt exempel p vad jag lgger i innebrden av postmodern kontext och sekularisering. Trots att merparten av de som deltog i VVV-verksamheten var uppvxta i en etniskt-svensk kontext med kristna grundvrden, stod denna kontext inte fr den absoluta sanningen och kyrkan stod inte fr en oomtvistlig livsskdning. Merparten av de som deltog i de olika VVV-aktiviteterna var mnniskor som skte olika diskurser, sprk eller bilder fr att skapa sina egna livstolkningar. Det postmoderna angreppssttet utgr ven en grund i detta arbete, eftersom det erbjuder ett nytt paradigm som kan bemstra processerna i dekonstruktionen av de paradigm som lg till grund fr moderniteten (DeMarinis, 2003, s. 26). DeMarinis menar att det finns en rad frdelar med det postmoderna angreppssttet, eftersom detta angreppsstt str fr kritiskt ifrgasttande, innovationer, ifrgasttande av absoluta sanningar och medfr beskrivande funktioner av abstrakta processer. Detta stmmer vl verens med processen i hennes egna studier, enligt frfattaren sjlv, what happens in the process when an abstract term becomes a living reality (DeMarinis, 2003, s. 27).

Precisering av begreppen i denna studie

I strvan efter att i mjligaste mn konkretisera forskningens syfte med tillhrande forskningsfrga och fljdfrgor krvs att en rad centrala begrepp definieras, utifrn min tolkning och tillmpning av dem i denna studie. Andlig och existentiell Med andlig respektive existentiell menas de profana eller religisa system som en individ kan relatera till. Nationalencyklopedin definierar begreppen 25

enligt fljande; andlig, motsats till kroppslig: om sdant som tillhr mnniskans inre liv och existentiell, som rr eller r avgrande fr mnniskans existens (Nationalencyklopedin, 2010). I denna studie utgr jag ifrn att andlig och existentiell r synonyma begrepp, d fokus ligger p dimensionens funktion i den enskilda mnniskans liv och inte p dimensionens innehll. Bde andligt och existentiellt relaterar till en inre dimension, en inre dimension som naturligtvis existerar i interaktion till den yttre vrlden i form av till exempel den egna kroppen och andra mnniskor. I studien vljer jag att fretrdesvis anvnda begreppet existentiell hlsa och syftar inte p ngot frsanthllande i form av religisa, profana eller ideologiska doktriner. Existentiell i detta sammanhang relaterar till finnas till; leva: av lat. exsistere trda fram; visa sig (Wessn, 1995, s. 102). Internationellt anvnds vanligen begreppet spiritual health, vilket oftast verstts med andlig hlsa. I en svensk kontext ger andlig hlsa delvis andra associationer n vad engelskans spiritual health ger i den anglosaxiska kontexten. Fr att inte missleda associationerna till en konfessionell tolkning av denna hlsodimension vljer jag det mer neutrala begreppet existentiell dimension. Funktionen av denna dimension har i denna studie operationaliserats i tta olika perspektiv, utifrn WHO:s syn p andlig, religis och personlig tro. Dessa tta perspektiv r andlig kontakt, mening och syfte med livet, upplevelse av frundran, helhet och integration, andlig styrka, harmoni och inre frid, hoppfullhet och optimism samt tro som resurs (WHO, 2002b, s. 4). Begreppet har i detta sammanhang inga kopplingar till existentialismen, som r en filosofisk rrelse, eller den existentialistiska psykologin. Informanterna sjlva refererar dock oftast till andlig, drfr anvnder jag oftare andlig nr jag relaterar till ett informantnra perspektiv. Nr jag relaterar till olika teorier och perspektiv fljer jag den begreppsapparat som finns inom det relaterade systemet. Till exempel talar jag fretrdesvis om andlig hlsa nr jag relaterar till WHO:s arbete. Existentiell hlsa/ohlsa och existentiell folkhlsa/epidemiologi Med existentiell hlsa/ohlsa menas en individs fysiska, psykiska, sociala och ekologiska tillstnd i relation till hennes existentiella status. Existentiell hlsa respektive ohlsa relaterar till sjlvskattad hlsa och vlbefinnande, inte till kliniska bedmningar. Det r den existentiella hlsan/ohlsans roll och funktion i ett religionspsykologiskt perspektiv som str i fokus. Synen p existentiell hlsa baserar sig dels p WHO:s syn p andlig hlsa och dels p DeMarinis existentiella hlsodimension. Utifrn bde WHO:s och DeMarinis perspektiv kan den andliga/existentiella hlsan och vlbefinnandet dels relatera till den enskilda individen och dels relatera till en strre grupp av individer. I de fall jag frmst avser ett kollektivt perspektiv talar jag om existentiell folkhlsa. Nr jag frmst avser ett individperspektiv anvnder jag begreppet existentiell hlsa. Detsamma gller 26

ohlsa, dr jag p ett individuellt plan anvnder begreppet existentiell ohlsa och p ett kollektivt plan existentiell epidemiologi. Dock r de individuella respektive de kollektiva perspektiven inte exkluderande i denna studie, d den existentiella hlsan betraktas som i grunden samma fenomen, oberoende om den relateras till individen eller kollektivet. De fysiska-, psykiska-, sociala-, ekologiska- och existentiella hlsodimensionerna Med de fysiska-, psykiska-, sociala-, ekologiska- och existentiella hlsodimensionerna menas en individs kroppsliga, mentala och andliga status och hennes relation till sin omvrld, bde den materiella och immateriella. Betrffande dessa hlsodimensioner utgr jag ifrn DeMarinis begrepp: fysisk-biologisk, fretrdesvis omnmnt som fysisk, psykisk, social, ekologisk och existentiell hlsodimension. Jag refererar ven till WHO:s uppdelning av hlsa i vad de benmner perspektiv. Jag fljer de ursprungliga benmningarna i respektive uppdelning och relaterar till dimensioner nr jag refererar till DeMarinis och relaterar till perspektiv nr jag refererar till WHO:s begrepp. Som exempel p fysiska-, psykiska-, sociala-, ekologiska- respektive existentiella hlsodimensionen kan till exempel ont i lederna, depression, ofrivillig ensamhet, utanfrskap respektive frlorad tro nmnas. Hlsodimension med existentiell betydelse Hlsodimension med existentiell betydelse avser nr en individ relaterar till sitt fysiska, psykiska, sociala eller ekologiska tillstnd och det har relevans fr individen i relation till sig sjlv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft. Och drmed kombineras de fysiska, psykiska, sociala eller ekologiska hlsodimensionerna med den existentiella hlsodimensionen. Ett exempel p hlsodimension med existentiell betydelse r nr allt knns hopplst p grund av till exempel ont i lederna, depression, ofrivillig ensamhet, utanfrskap eller frlorad tro. Autonom existentiell hlsodimension Med autonom existentiell hlsodimension menas nr individen relaterar till aspekter som r relevanta fr henne sjlv i relation till sig sjlv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft samt att denna hlsodimension verkar utan direkt koppling till fysisk, psykisk, social eller ekologisk hlsodimension eller med koppling till ngon form av meningskapande system. Det kan till exempel handla om nr individen relaterar till information som berr individens hela sammantagna existentiella villkor, nr en individs hela existens upplevs hotad, utan att ndvndigtvis kopplas samman med ngon existentiell livsskdning. Ett exempel p autonom existentiell hlsodimension r upplevelsen av att jag trodde jag skulle d. 27

Meningsskapande existentiell hlsodimension Med meningsskapande existentiell hlsodimension avses nr individen relaterar till aspekter som p ett eller annat stt r kopplat till ngon form av tolkning utifrn ngon existentiell livsskdning eller ngot jmfrbart. Denna tolkning relaterar till ett system med relevans fr den enskilda individens sammantagna processer av grundlggande tankar, handlingar och knslor i relation till hennes meningskapande. Som exempel p meningsskapande existentiell hlsodimension kan jag trodde jag skulle d och undrade om jag skulle f en Nra-Dden-Upplevelse nmnas. Meningsskapande system Med meningsskapande system menas de sammantagna, mer eller mindre bearbetade, processerna av grundlggande tankar, handlingar och knslor nr mnniskan frhller sig till livets olika situationer i relation till sig sjlv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft. Dessa grundlggande tankar kan till exempel inkludera frestllningar om; vrlden, andliga och religisa livsfrutsttningar, livets ml och mening. Handlingarna r relaterade till denna process och kan utfras enskilt eller i grupp, spontant, organiserat eller institutionaliserat och de knslor som avses r individens sammantagna emotionella sfr kopplade till dessa processer. Det finns mnga system som inkluderar tankar, handlingar och knslor och som kan vara meningsskapande. Frutom olika religioner, politiska uppfattningar och ideologier finns en rad andra system som kan fungera som meningsskapande. Som exempel kan nmnas scouting, idrottsrrelsen, kolonifreningen och friluftsfrmjandet, frutsatt att de fr individen har funktionen av ett meningsskapande system. Existentiella behov Med existentiella behov avses upplevelsen av att ngot saknas, fr att den existentiella hlsoprocessen ska fungera adekvat eller utvecklas ytterligare. Som exempel kan behovet av mening i livet och hopp infr framtiden nmnas.

Min roll som forskare

Min roll som forskare r grundad i det hgre seminariet i religionspsykologi vid Uppsala universitet, som jag deltagit i sedan 1992, och avdelningens doktorandutbildning. Under ren har inriktning och mnen varierat och tillsammans har de utvecklat en frankring i min egen forskningsidentitet. Parallellt med min identitet som forskare har jag en lika lng frankring i min roll som prst i Svenska kyrkan3. I min prsterliga grning har jag ofta
3

Svenska kyrkan r ett trossamfund med evangelisk-luthersk beknnelse.

28

haft fokus p psykologiska och pedagogiska frgor, till exempel konfirmandarbete och personalutbildning. De pedagogiska frgorna har ven frdjupats genom studier i vuxenpedagogik med inriktning mot personalutveckling p Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet respektive vid Stockholms universitet. Min kulturella bakgrund bygger helt p en uppvxt i en etniskt svensk kontext. Vren 2003 anstlldes jag i Vllingby frsamling som prst med inriktning mot vuxenpedagogiskt arbete. Min uppgift var att skapa, utveckla och driva frsamlingens satsning p arbete gentemot mnniskor i yrkesverksam lder, jmte de traditionella arbetsuppgifterna som tillkommer en frsamlingsprst. De tv rollerna, som forskare och som prst och projektledare, har medfrt bde frdelar och frsvrande omstndigheter i forskningsprocessen. De bda rollerna har stllt srskilda stora krav p stringens och tydlighet i de olika momenten under studiens gng. Inte minst vid insamlingen av forskningsmaterialet, i form av enkter och djupintervjuer, har medvetenhet och hnsynstagande till dessa tv roller varit avgrande. Flera faktorer kan ha pverkat informanternas svar, dribland relationen till mig och till VVV-projektet. Informanternas svar i studien kan till exempel ha varit pverkade av nskan att ge mig eller VVV-projektet en positiv eller en negativ utvrdering. Att jag har varit vl insatt i forskningsfltet har ven inneburit stora frdelar i genomfrandet av studien. Min frkunskap underlttade de strategiska urvalen fr studien, dels i val av teoretisk ansats och val av utformning av enktunderskningarna, dels det strategiska urvalet av informanter till intervjuerna. Eftersom jag var vlbekant fr informanterna utvecklades ven en ppenhet i intervjuerna och att den fysiska miljn var vlknd fr informanterna ledde i sig till en viss avdramatisering av intervjusituationen. Ytterligare en aspekt att vara medveten om r begreppet objektivitet i relation till mitt forskningsmaterial. Huruvida forskaren kan vara objektiv i relation till en verksamhet som vederbrande sjlv format och driver kan med all rtt ifrgasttas. Jag vill hr terigen hnvisa till studiens utgngspunkt och syfte. Jag bygger min studie p det postmoderna perspektivet som i grunden ifrgastter frekomsten av objektiva sanningar. I mitt syfte reser jag inga ansprk p att ge en heltckande, kvantifierbar, objektiv redogrelse av samtliga aspekter i det meningsskapande systemet i vr tid. Som i alla studier, oberoende av disciplin, kan man aldrig till fullo avgra i vilken grad forskaren i sig pverkat de resultat som framkommit. Inom religionspsykologin finns dock en lng erfarenhet av att arbeta med intersubjektiv validitet och kredibilitetsanalys.

29

Etiska frhllningsstrategier
Denna studie har utifrn sin explorativa ansats fokuserat p att utforma metoder och utveckla teorier. Syftet har inte varit att framlgga stora generaliserbara slutsatser om mnniskors hlsotillstnd. Denna utgngspunkt har prglat studiens upplgg, till exempel har inte det empiriska materialet samlats in frn ett statistiskt urval av VVV-deltagare utan frn de informanter som vid specifika aktiviteter varit villiga att delta i studien. Allt forskningsmaterial har samlats in efter att jag har informerat bde muntligt och skriftligt om studien och att materialet var avsett fr forskning vid Uppsala universitet och utvrdering av VVV. Vid intervjutillfllena var det av yttersta vikt att det framgick att intervjun inte var ett sjlavrdande samtal utan att den gjordes med avsikten att utvrdera VVV och ingick i en studie vid Uppsala universitet. Fr att gra avsikten med materialinsamlingen tydlig, informerades informanterna om detta dels nr de ombads att medverka, dels vid intervjutillfllet, svl innan bandspelaren sattes p som inledningsvis under intervjun, samt efter att bandspelaren stngdes av. Fr att ka graden av informantstyrd och ppen intervju inleddes intervjun med att informanterna fick skapa en bild utifrn uppdraget att mla sin livslinje, livsresa. Informanterna fick sedan hemsnt den transkriberade intervjun dr de kunde gra nskade ndringar och kompletteringar. Tillsammans med den utskrivna intervjun fick informanterna skriftligen godknna att intervjun anvndes, avpersonifierad, fr det angivna syftet och att viss sprklig korrigering skulle gras i texten fr att underltta lsbarheten. Allt empiriskt material, enkter och intervjuer, har sedan avpersonifierats i analys och presentation. Denna aspekt r central fr att reducera risken fr eventuellt integritetsintrng. Inom ramen fr den etiska frhllningsstrategin har ven en beredskap funnits fr informanter att samtala med konfessionella och icke-konfessionella professionella samtalspartners, om behovet skulle uppst. Ingen ekonomisk eller annan ersttning har utgtt till informanterna, som alla varit frskrade inom ramen fr VVV-verksamheten.

Presentation av avhandlingens delar

Avhandlingen fljer en klassisk universitetsdisposition. Drmed terfinns den tekniska delen (metod, analys och resultat) fre den sammanfattande delen med slutsatser och diskussion (Sprkverkstaden, u..). Fr den som r van vid en alternativ disposition kan det vara en frdel att g direkt frn kapitel tre till kapitel sex och frst avslutningsvis ta del av den detaljerade presentationen i den tekniska delen.

30

Kapitel 1, innehller studiens bakgrund, en precisering av studiens kontext och begrepp samt dess forskningsfrga med fljdfrgor. Hr redovisas ven studiens etiska vervganden och min roll som forskare. Kapitel 2, innehller en redovisning av hur folkhlsobegreppet utvecklats med relevans fr begreppet existentiell hlsa samt hur det vuxenpedagogiska projektet VVV konstruerades, utvecklades och genomfrdes utifrn dess relevans som existentiellt folkhlsoarbete. Kapitel 3, innehller de huvudgrupper av teorier, perspektiv och forskning som denna studie och dess empiriska material relaterar till. Dessa grupper r: hlsa med en existentiell dimension, folkhlsa ur religionspsykologiskt perspektiv och objektrelationsteori. Frutom att presentera de fr studien relevanta teorierna presenteras ven aktuell forskning, kritik och utveckling som r relevant fr studien och dess teorier. Kapitel 4, hr presenteras studiens epistemologiska ansats, metod och design samt forskningsprocessen och dess olika faser, i relation till den empiri som presenteras. Vidare presenteras en generell beskrivning av dem som deltagit i VVV-aktiviteterna. Drefter fljer en redovisning av studiens empiriska delar utifrn dess bakgrund och innehll, deltagare, hur den genomfrdes samt dess dataanalys. Kapitel 5, innehller redovisningen av resultaten frn det empiriska materialet, VVV-enkten och WHOQOL-SRPB enkten. Resultaten frn intervjuerna redovisas dels utifrn de olika hlsodimensionerna, dels utifrn tta existentiella perspektiv hmtade ifrn WHOQOL-SRPB enkten. Redovisningen av resultaten frn intervjuerna inleds med en definition av hlsodimensionerna och deras inbrdes relationer. Kapitel 6, innehller redovisningen av analysen av de empiriska resultaten utifrn den teoretiska grund som presenterats. Efter att slutsatserna, i relation till forskningens syfte, studiens forskningsfrga med dess fljdfrgor och drtill hrande hypotesgenerering redovisats, genomfrs en kredibilitetsanalys. Kapitel 7, inleds med en diskussion utifrn de resultat och den analys som framlagts i studien. Utifrn de slutsatser och teorier som genererats, presenteras en ny folkhlsomodell med ett existentiellt folkhlsoperspektiv. Avslutningsvis presenteras framtida utvecklingsmjligheter i form av forskning och ngra grunder fr utvecklingen av en folkhlsointervention med en existentiell hlsoansats.

31

Kapitel 2. Utveckling av existentiell folkhlsa och VVV-Vuxet Vxande i Vllingby

Detta kapitel bastr av tv delar. I del ett redovisar jag hur folkhlsobegreppet utvecklats med relevans fr begreppet existentiell folkhlsa. I del tv redovisar jag hur det vuxenpedagogiska projektet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby [VVV] konstruerades, utvecklades och genomfrdes utifrn dess relevans som existentiellt folkhlsoarbete.

Del 1. Utvecklingslinjer relevanta fr existentiell folkhlsa

Hlsa och vlbefinnande har en avgrande betydelse fr den enskilda individen men ven fr samhllet i stort. Konsekvenserna av ohlsa pverkar ofta mnga olika aspekter, allt ifrn intrapsykiska processer till globala socioekonomiska strukturer. Nr en sjukdom leder till allvarliga fljder fr bde den enskilda individen och samhllet, och mer n en procent av befolkningen r drabbad, talar man om en folksjukdom (Janlert, 2000, s. 100). Ordet epidemiologi, lran om sjukdomar med spridning bland befolkningen, kommer frn grekiskans epi = i, p, demos = folk och logoso = ord, frnuft, vetenskap (Wessn, 1995, s. 98, 260). Existentiell folkhlsa kan hrledas etymologiskt ut sammansttningen av latinets existere = trda fram; leva och fornsvenskans folk = mngd, skara samt hlsa bildat av hel = lycka (Wessn, 1995, s. 102, 119, 176).

Historisk utveckling
Folkhlsobegreppet kan beskrivas utifrn en historisk utveckling dr framfrallt tre aspekter hr presenteras som relevanta fr det existentiella folkhlsobegreppet: den epidemiologiska situationen, den aktuella synen p vrd samt de ideologiska och politiska vervganden som styr folkhlsoarbetet. Dessa tre aspekter r sammanlnkade och pverkar varandra i en msesidig interaktion som utvecklar bde de enskilda perspektiven och den vergripande synen p folkhlsa. Utvecklingen kan illustreras med en tidsaxel dr utvecklingen gr stegvis, men samtidigt fortstter den kontinuerliga utvecklingen av de tre olika ansatserna parallellt. Detta kan illustreras med att vi i en tid med lng erfarenhet av att frebygga och kontrollera infektioner, fr 32

nya utmaningar ven p detta omrde. Ett exempel r H1N1 pandemin under 2009 med dess omfattande frebyggande folkhlsoinsatser i form av massvaccination och hygienrekommendationer.
Tabell 1. Historisk utveckling
Utveckling ver approximativ tid Folksjukdomar 1900 1.a vgen folksjukdomar Infektionssjukdomar Hlsovrd 1.a folkhlsorevolutionen Folkhlsoperspektiv Bttre levnadsfrhllanden Medicinsk behandling Efterforskar komplexa system 1950 2.a vgen folksjukdomar Vllevnadssjukdomar Sjukvrd 2.a folkhlsorevolutionen 2000 3.e vgen folksjukdomar Samlevnadssjukdomar Hlso- & sjukvrd 3.e folkhlsorevolutionen

Vrdperspektiv

Den epidemiologiska situationen i vstvrden har sedan 1800-talet genomgtt tre olika skeden, vilka beskrivs som tre vgor av folksjukdomar. I den frsta vgen var det primrt infektionssjukdomar som hotade den vsterlndska befolkningen. Dit hr sjukdomar som kolera, smittkoppor, tuberkulos och polio. Den andra vgen, som tilltog i styrka under 1900-talets andra hlft, omfattade primrt s kallade vllevnadssjukdomar. Till denna kategori sjukdomar hr bland annat hjrt- och krlsjukdomar, diabetes och flera former av cancer. I den tredje vgen, som blir allt tydligare i vr samtid, framtrder en komplex sjukdomsbild som relaterar till en fysisk svl som psykisk, emotionell och social patologi. I denna tredje vg terfinns, tminstone delvis, sjukdomarnas orsaker i vr tids sociokulturella samhllskontext och i samlevnads- och relationsfaktorer (Pellmer & Wramner, 2007, s. 38f.). Till dessa tre vgor av folksjukdomar kan olika folkhlsostrategiska vervganden kopplas, liksom synen p vrden som i stor utstrckning pverkats av de medicinska landvinningar som gjorts. Under 1800-talet var en stor del av hlsovrden i vst inriktad mot att frebygga infektioner, inte minst genom tgrder fr att minska smittspridning. Folkhlsoarbetet innebar bland annat att verka fr frbttrad personlig hygien och bttre levnadsvillkor i form av rent vatten och nringsriktig kost. Dessa insatser revolutionerade arbetet med att bekmpa den tidens folkhlsosjukdomar. Under mitten av frra seklet brjade den epidemiologiska situationen successivt att frndras, liksom synen p vrd och folkhlsovrdens arbete. I takt med att andelen vllevnadssjukdomar vxte och det medicinska kunnandet utvecklades, med 33

bland annat tillgng till ny teknik och nya mediciner, flyttades fokus frn frebyggande hlsovrd till sjukvrd. De senaste 20 ren har folkhlsoarbetet utvecklats mot en mer sammansatt syn p vad som r sjukdom och ohlsa. I dag beskrivs ohlsa ofta utifrn antal sjukskrivna, lkemedelsfrbrukning och liknande variabler som speglar denna tredje vgens ohlsa (Pellmer & Wramner, 2007, s. 40). Mer och mer talas numera om sjukdomsbrda snarare n om olika diagnoser. Vrldshlsoorganisationen [WHO] har tillsammans med Vrldsbanken tagit fram ett mtt p sjukdomsbrdan, som mter hur mycket olika sjukdomar pverkar hlsotillstndet och hur det i sin tur eventuellt leder till en fr tidig dd (Socialstyrelsen, 2009a, s. 35). Begreppet sjukdomsbrda tar sin utgngspunkt i bedmningen av avstndet mellan befolkningens faktiska hlsotillstnd och dess optimala hlsa. Med hnvisning till WHO:s lexikon fr hlsofrmjande arbete beskrivs det optimala hlsotillstndet, som sjukdomsbrdan relaterar till, som, Where all people attain full life expectancy without suffering major ill-health (Smith, Tang & Nutbeam, 2006, s. 2). I dag har vi en komplex bedmning av den epidemiologiska situationen. De vervganden som avser att styra folkhlsoarbetets utveckling har antagit flera nya former dr bland annat WHO har varit ett drivande organ. Inom ramen fr denna, den s kallade tredje folkhlsorevolutionen, ryms det existentiella hlsoperspektivet. Parallellt med tredje folkhlsorevolution, som strvar efter att stta hlsa in i en sociokulturell kontext, grs stora framsteg inom den medicinska forskningen som fokuserar p ny medicinsk teknologi, farmakologi och behandlingsmetoder. I dag har vi tillgng till allt mer avancerade behandlingar fr att bota och lindra sjukdomar. Vissa forskare, som Pellmer och Wramner, menar att denna form av sjukvrd tar allt mer resurser i ansprk samtidigt som intresset fr och utbildningen i hlsofrmjande arbete har minskat. Folkhlsokommittn beskrev den medicinska utvecklingen som att vrden under senare delen av 1800-talet och tidiga 1900-talet verkade efter den medicinska principen, Kan man inte bota mste man frebygga. Den medicinska principen frn mitten av 1900-talet, med dess medicinska expansion, beskrivs enligt kommittn utifrn principen, Nr man kan bota behver man inte frebygga (SOU, 1998:43, s. 51). I denna historiska utveckling av synen p hlsa och folkhlsa har fokus varierat mellan att lgga tonvikten p kliniskt bedmda sjukdomar och att betona mnniskors subjektivt upplevda hlsa. Bo Haglund, professor i Socialmedicin vid institutionen fr folkhlsovetenskap Karolinska Institutet, beskriver situationen i dag som att fokus har frskjutits frn sjukdomstnkande till hlsotnkande. Han menar att man ven kan se en frskjutning frn individen mot mer av ett systemtnkande och betoning av den fysiska miljns betydelse. Han menar att den milj individen lever i r central fr 34

dagens folkhlsoarbete och beskriver miljarbetet som den stora mjligheten att stadkomma bttre hlsa fr befolkningen, att skapa stdjande miljer fr hlsa (Haglund, 1996, s. 92).

Tredje folkhlsorevolutionen
Inom ramen fr den 3.e folkhlsorevolutionen ryms en rad perspektiv och strategier. Den gemensamma nmnaren r att de utgr ifrn en sammansatt syn p vad hlsa och sjukdom r samt att de utgr ifrn att mnga av livets olika dimensioner, i samspel, har en avgrande betydelse fr den sjlvskattade hlsan och vlbefinnandet. Utvecklingen av den aktuella synen p vrd samt de ideologiska vervgandena som styr WHO:s folkhlsoarbete presenteras som hndelser p en tidsaxel.
Tabell 2. WHO:s Hlsa fr alla-strategi r betydelsefull fr den 3.e folkhlsorevolutionens
utveckling, med relevans fr utvecklandet av den existentiella hlsodimensionen

1977

1986

1991 Sundsvall We Can Do It Stdjande miljer

1997 Jakarta

1999 WHO:s Europakontor Health 21

2000 Mexico City Helhetsperspektiv p livsstil

2001 WHOQOLSRPB WHO:s sex hlsodimensioner i nytt mtinstrument

WHO:s Ottawa Generalfrsamling Hlsa fr Hlsa en allalivsresurs strategin initieras Hlsofrebyggande arbete

Mot 2000talet

Dynamiska Vrderingar hlsodimensioner

Community Andlighet, religiositet & personlig tro kopplas till livskvalitet Kyrka Livskvalitet

Stdjande miljer Lek & kultur

Andlig dimension

WHO:s generalfrsamling I det internationella folkhlsoarbetet spelar WHO en nyckelroll. Redan nr organisationen fastslog sin grundlggande frordning 1948 formulerades dess hlsobeskrivning som att hlsa inte bara r frnvaro av sjukdom utan ocks r vlbefinnande p flera plan. Man utgr ifrn basprinciperna; lycka, harmoniska relationer och skerhet fr alla mnniskor, i hela frordningen och i sin definition av hlsa, Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity 35

(WHO, 2006, s. 1). Denna ursprungliga definition har i huvudsak sttt sig men har utvecklats och kompletterats med ren. Den grundlggande definitionen r i sig tvdelad och bygger dels p den professionella bedmningen av anamnesen, dels den personliga bedmningen av det egna upplevda hlsotillstndet. WHO:s generalfrsamling antog 1977 mlen fr arbetet med Health For All By the Year 2000 (WHO, 1991). Inom ramen fr det arbetet, Hlsa fr alla-strategin, fljde en rad konferenser som har bidragit till utvecklingen av det hlsofrmjande arbetet med relevans fr begreppet existentiell folkhlsa. Konferensen i Ottawa 1986 WHO:s konferens 1986 i Ottawa, Kanada, utgjorde ngot av startskottet fr den tredje folkhlsorevolutionen. I slutdokumentet frn konferensen betonas att ett hlsofrmjande arbete har till syfte att n fullstndigt fysiskt, mentalt och socialt vlbefinnande. Hlsa ses som en viktig del av livskvaliten och beskrivs som, Health is created and lived by people within the settings of their everyday life; where they learn, work, play and love (WHO, 1986, s. 3). Som ett viktigt led fr att frmja hlsa betonades arbetet med att skapa s kallade stdjande miljer. WHO menar att mnga olika faktorer kan pverka hlsan, Political, economic, social, cultural, environmental, behavioural and biological factors can all favour health or be harmful to it (WHO, 1986, s. 1). I Ottawa faststlldes synen p hlsa, inte som ett ml i sig utan som en resurs i det dagliga livet. I slutdokumentet str det att lsa:
Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health. To reach a state of complete physical, mental and social well-being, an individual or group must be able to identify and to realize aspirations, to satisfy needs, and to change or cope with the environment. Health is, therefore, seen as a resource fore everyday life, not the objective of living (WHO, 1986, s. 1).

Denna utveckling mot en alltmer komplex syn p hlsa lg i linje med WHO:s tidigare stndpunkt. Genom att betona hlsa som en resurs som omfattar det vardagliga livet, dr mnga faktorer kan ha betydelsefull inverkan p hlsan, dribland de kulturella, ppnade WHO:s konferens i Ottawa fr de andliga och existentiella dimensionerna av hlsobegreppet. Dock fick denna dimension inte ngon framtrdande eller vldefinierad position i ngot av dokumenten inom ramen fr Hlsa fr alla-strategin. Den andliga och existentiella dimensionen nmns inte alls i slutdokumentet frn den andra internationella konferensen 1988 i Adelaide. Drfr kommenteras inte den konferensen nrmare i denna presentation. P de drefter fljande konferenserna behandlas den existentiella dimension mer eller mindre summariskt och en definition eller tydlig konkretisering av den andliga hlsodimensionen saknas. 36

Konferensen i Sundsvall 1991 I slutdokumentet frn den tredje internationella konferensen, som hlls 1991 i Sundsvall, omtalas den andliga dimensionen likvrdigt och tillsammans med bland annat den fysiska och sociala dimensionen. Vid denna konferens kompletterades definitionen frn Ottawa med att inte bara tala om ett tillstnd av vlbefinnande, utan om ett dynamiskt tillstnd av vlbefinnande som ven inkluderade andligt vlbefinnande jmte det fysiska, sociala och mentala vlbefinnandet (Vang & Kristensson, 2000, s. 16). Begreppet stdjande miljer, som ftt en avgrande betydelse i resonemanget om den tredje folkhlsorevolutionen, lyfts fram i Ottawa och konkretiseras under konferensen i Sundsvall. I slutdokumentet framhlls att vgen till en hlsosam utveckling ligger i att utveckla en fysisk, social, andlig, ekonomisk och politisk milj som stdjer, snarare n skadar, hlsan, Thus action to create supportive environments has many dimensions: physical, social, spiritual, economic and political. Each of these dimensions is inextricably linked to the others in a dynamic interaction (WHO, 1991). Vid konferensen framhlls att mnniskor aktivt mste engagera sig fr att gra sin milj hlsofrmjande samt att lsningen p vra hlsofrgor ligger bortom de traditionella hlsosystemen. I slutdokumentet frn Sundsvall nmns de andliga och kulturella aspekterna vid ytterligare ett tillflle, d i samband med att man skriver att ursprungsbefolkningar ofta har en, unique spiritual and cultural relationship with the physical environment that can provide valuable lessons for the rest of the world (WHO, 1991). Konferensskriften:We Can Do It! Som ett led i Sundsvallskonferens utarbetades handboken We Can Do It! med professor Haglund som en av redaktrerna. I bokens introduktion presenteras innebrden i begreppet stdjande miljer nrmare och ven det existentiella perspektivet lyfts fram. Bland annat beskrivs stdjande miljer fr hlsan som gynnsamma omstndigheter eller, More specifically: what conditions are favourable if people are to improve their health? (Haglund, Pettersson, Finer & Tillgren, 1993, s. viii). Frfattarna menar att hlsa inte kan ses i ett vakuum utan det bestms till stor del av omvrlden och att det behvs mnga olika delar fr att skapa omgivande sociala och fysiska miljer som stdjer hlsan. Bland annat krvs vissa allmnna frutsttningar, ssom psykosociala villkor som erbjuder en knsla av sammanhang, kontroll och meningsfullhet (Haglund et al., 1993, s. 3). De olika delarna som utgr miljn r inte bara de synliga strukturerna och den service som finns. De omfattar ven andliga, kulturella, ideologiska, politiska, sociala och ekonomiska faktorer som utgr frutsttningarna fr hlsa, i form av stdjande miljer. Dessa faktorer beskrivs som oupplsligen sammanfltade, dr frndringar i ngon del pverkar de andra delarna: 37

Environments are not just the visible structures and services surrounding us but have spiritual, social, cultural, economic, political and ideological dimensions as well. Furthermore, all these different facets of life are interwoven and inseparable. Influencing one will affect changes in the others, fore better or for worse (Haglund et al., 1993, s. 4).

Avslutningsvis, i bokens ordlista, frklaras olika aspekter av stdjande miljer. Hr terfinns de andliga, existentiella dimensionerna dels inom ramen fr Political environment och dels i beskrivningen av Social environment. Den politiska miljn beskrivs bland annat som, Whether a society is open or closed politically, participative or authoritarian, secular or religious, democratic or non-democratic [] have a bearing on health and health promotion (Haglund et al., 1993, s. 219). Nr man i handbokens ordlista utvecklar beskrivningen av den sociala miljn samt socialt std och omsorg kommer de andliga och existentiella aspekterna in nnu tydligare. Det talas om tre niver av socialt std; den primra, sekundra och den tertira, dr den primra relaterar till familj och nra vnner, den sekundra relaterar till vnner, slktingar, arbetskamrater och den tredje vergripande r samhllet. Frfattarna menar att den frsta nivn med familj och nra vnner r ytterst viktig och mste strkas, nr mnniskans kraft frsvagas p grund av sociala frndringar som till exempel urbanisering. Men ven den andra och den tredje nivn har en avgrande betydelse, inte minst fr att erbjuda personlig tro, kulturella normer, religisa ideologier. Detta beskrivs som:
Secondary and Tertiary Level Support structures are established and developed depending upon the beliefs, cultural norms and political and religious ideologies that are prevalent in communities. Religious/moral values must be placed high in a communitys life so that concern and commitment lead to the development of secondary support (Haglund et al., 1993, s. 178).

I handbokens ordlista beskrivs den sociala miljn som ngot som kan variera kraftigt frn ett samhlle till ett annat och att den sociala miljn kan vara mer eller mindre hlsofrmjande. Den sociala miljn terfinns i institutionaliserad form i svl familjen som samhllet, men ven inom media och masskommunikation. I ordlistan beskrivs den sociala miljn som, The social environment consists of the norms, values, customs, fashions, habits (which might include work), prejudices and beliefs of a society (Haglund et al., 1993, s. 219). I handboken framhlls i flera olika sammanhang vikten av den sociala dimensionens betydelse fr hlsan. Till fljd av denna dimensions betydelse menar man att frgor rrande religisa

38

och moraliska vrden br placeras hgt i ett samhlle, till exempel genom utbildning. Frfattarna skriver:
Individual and community actions are influenced by societal institutions and norms, such as religion, culture, politics, economics and others. Such influences have implications for health and must be understood and used by health educators as entry points for influencing health behaviour in positive direction (Haglund et al., 1993, s. 175).

Frutom en utveckling av begreppet stdjande miljer bygger We Can Do It! p en systematisering av de essentiella delarna i de lyckade folkhlsoprojekten som presenterades under konferensen. Av de ver 1000 fall som terberttades har frfattarna valt ut 170 exempel som, tillsammans med en syntes av de tankar som presenterades p konferensen, utgr stommen i boken (Haglund et al., 1993, s. 200). Utifrn dessa exempel presenteras tre modeller fr strategiskt folkhlsoarbete. De tre modellerna som syftar till att underltta utvecklingen av folkhlsoarbetet r dels en hlsopyramid, dels modellerna Health Promotion Strategy Analysis Model [HELPSAM] och modellen Supportive Environments Action ModEl [SESAME]. Modellen HELPSAM vill visa p frdelarna med att arbeta integrerat med de olika delarna i ett hlsofrmjande arbete och inte dela upp frgorna i till exempel livsmedelsfrgor, transportfrgor eller frgor rrande arbete var fr sig. Frfattarna menar att det finns mycket att vinna genom att strategiskt arbeta grnsverskridande, fr att bland annat kunna klargra prioriteringar, skapa ny kunskap samt tydliggra svagheter i gngse strukturer. Modellen bestr av sju variabler att frhlla sig till. Hit hr att utveckla ny policy och omorientera i befintliga organisationer samt att bygga allianser, att frhlla sig till rdande bestmmelser och juridiska freskrifter samt att verka fr att mjliggra fr mnniskor att anamma ett hlsofrmjande beteende och slutligen att mobilisera och bemyndiga de som ska delta i arbetet. Dessa sju variabler relaterar i sin tur till sex omrden dr detta ska implementeras. Dessa omrden r ansatsen, insatsen, mlen, arenan, redskapen och frvntade resultat (Haglund et al., 1993, s. 22). Om modellen HELPSAM kan sgas hjlpa till med vad som ska gras s beskriver modellen SESAME i sin tur hur sjlva arbetet kan genomfras. Nr man i boken We Can Do It! beskriver SESAME framhlls att det fanns ett behov av instrument fr att beskriva folkhlsoprojekt och erfarenheter frn desamma. Syftet med modellen SESAME var att underltta genomfrandet av hlsofrmjande tgrder dr frfattarna menar att ett lyckat arbete bygger p en logisk process, som mnga kan knna igen frn svl vardagslivet som frn professionella aktiviteter. SESAME framstlls som en spiral bestende av tta olika steg (Haglund et al., 1993, s. 202).

39

Figur 1. Supportive Environments Action ModEl [SESAME] i svensk versttning av Bo Haglund tryckt med hans tillstnd (Haglund, 1996, s. 97).

Frfattarna belyser bland annat fljande aspekter nr de i handboken We Can Do It! presenterar de olika stegen i SESAME modellen. 1. Identifiera behov och problem Frutom att identifiera behov och problem handlar det om att inventera vilka mjligheter som finns. Informationen kan basera sig p epidemiologiska data men kan ocks utg ifrn en politisk agenda eller basera sig p de generella erfarenheter som terfinns i sammanhanget (Haglund et al., 1993, s. 203). 2. Etablera samverkan I detta steg handlar det om att identifiera och kontakta samarbetspartners. Tillsammans med dem kan man utveckla en gemensam agenda och upprtta en grundlggande roll- och arbetsfrdelning (Haglund et al., 1993, s. 203). 3. a/Formulera och konkretisera ml Frfattarna framhller att det finns flera olika typer av ml. Frutom vergripande ml kan man ven arbeta med ml relaterade till effekten eller processen. Istllet fr ml kan arbetet ske utifrn riktlinjer, i synnerhet om arbetet omfattar mnga delar (Haglund et al., 1993, s. 203). b/Utveckla strategier Att utveckla strategier kan inte, menar man, skiljas frn arbetet med att utveckla ml (Haglund et al., 1993, s. 203). c/Planera utvrdering Redan i tredje steget, samtidigt med att utveckla ml och planera strategier, sker planeringen av hur arbetet ska utvrderas och vad som krvs fr att genomfra utvrderingen (Haglund et al., 1993, s. 204). 40

4. Utforma genomfrandet och mobilisera resurser Frutom den konkreta planeringen av arbetet och att hitta fler samarbetspartners betonar handboken vikten av att uppbda resurser fr att kunna realisera programmet. Frfattarna till We Can Do It! skriver, Only when you can make other people visualize the concrete activity you are planning, will you be able to get them interested and involved (Haglund et al., 1993, s. 204). 5. Dra i gng verksamheten, utveckla stdjande miljer, program, projekt Betrffande steg fem i processen, nr arbetet vl ska brja, framhller frfattarna att det inte r ngon id att dra ut p eller skjuta upp starten utan att arbetet mste komma till skott. Man menar att hur vl arbetet n planeras i frvg kan man nd inte rkna med alla eventualiteter eller kontrollera allt (Haglund et al., 1993, s. 204). 6. Skapa strukturer fr att vidmakthlla Att utveckla strukturer som kan stdja arbetet framhlls som viktigt fr att lyckas stadkomma en lngsiktig uthllighet. Insatser som nmns fr att skapa dessa strukturer r bland annat utbildning samt opinionsskapande genom media och nyhetsbrev. ven yttrande frn professionella konsulter kan vara en del i detta arbete (Haglund et al., 1993, s. 205). 7. Flja upp och utvrdera Betrffande utvrdering framhller frfattarna att det r viktigt att det sker p ett systematiskt sett. Frfattarna skriver utifrn de arbeten som presenterades p konferensen i Sundsvall, att det ofta r inbyggt i sjlva systemet, men ocks att kraven p evaluering mnga gnger r orealistiskt hga (Haglund et al., 1993, s. 205). 8. Frnya, frndra och/eller frstrka I den engelska handboken We Can Do It! beskrivs detta steg som The 3 R:s (eng. Renew, Reinforce and/or Reorient) som p svenska blir de tre F.en. Det handlar d om att utifrn resultaten frnya, frndra och/eller frstrka arbetet infr framtiden. Frfattarna skriver, This a dynamic and potentially never-ending process in all types of programme activities and a characteristic of health promotion in particular (Haglund et al., 1993, s. 205). Hela presentationen av SESAME avslutas med en gender checklist. Frfattarna menar att det i alla folkhlsoprojekt r viktigt att beakta fljande frgor; vad r kvinnornas respektive mnnens roll, hur r knsfrdelningen i arbetet, i de olika rollerna, vilka mn eller kvinnor har tillgng till mark, 41

arbete, krediter och sparkapital, kunnande och teknik, vilka specifika knsbehov finns (Haglund et al., 1993, s. 206). Haglund skriver att SESAME har visat sig effektivt som grund fr planering, verksamhetsuppfljning och kvalitetsskring (Haglund, 1996, s. 98). Konferensboken We Can Do It! utvecklades som en praktisk handbok fr att ka mjligheterna till lyckade folkhlsoprojekt med ett tydligt fokus p vikten av att skapa stdjande miljer. Med utgngspunkt frn Sundsvallskonferensens slutdokumentet beskriver Haglund den praktiska definitionen av stdjande miljer som:
I folkhlsosammanhang ansluter begreppet till de fysiska och sociala aspekterna av vr omgivning. De innefattar var mnniskor bor, deras lokalsamhlle, deras hem, dr de leker, lr, arbetar och lskar. Begreppet innefattar ocks de frhllanden, som bestmmer tillgng till levnadsresurser och mjligheter till att utva sin makt. Slunda har aktion fr att skapa stdjande milj mnga dimensioner, fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska. Var och en av dessa dimensioner r oupplsligt kopplade till de andra i en dynamisk samverkan (Haglund, 1996, s. 94).

Konferensen i Jakarta 1997 Frn brjan kallades arbetet som initierades av generalfrsamlingen 1977 Health For All By the Year 2000. Vid den fjrde internationella konferensen inom ramen fr detta arbete, i Jakarta 1997, vidgades perspektivet tydligt mot det nya rhundradet. Dr sls det fast att hlsa r en nyckelinvestering som r ndvndig fr social och ekonomisk utveckling (WHO, 1997, s. 1). Vid denna konferens menar deltagarna att den globala utvecklingen, med bland annat tillvxten av kommunikation och media, pverkar mnniskors vrderingar och livsstil. I slutmanifestet str det att lsa:
Transnational factors also have a significant impact on health. These include the integration of the global economy, financial markets and trade, wide access to media and communications technology, and environmental degradation as a result of the irresponsible use of resources. These changes shape peoples values, their lifestyles throughout the lifespan, and living conditions across the world (WHO, 1997, s. 2).

Konferensen i Mexico City 2000 Den femte och sista konferensen inom ramen fr Hlsa fr alla-strategin hlls r 2000 i Mexico City. Dr lyfte konferensen bland annat fram att det finns en skillnad mellan sjukdomsprevention och hlsofrmjande arbete. Dr sjukdomsprevention inriktat sig p frnvaro av sjukdom tar hlsofrmjande arbete ett helhetsgrepp om mnniskors livsstil. I slutdokumentet str, health promotion seeks to create and maintain healthy and supportive environments, ensuring protective factors at the policy and community

42

levels, providing life skills education and developing healthy life styles and conditions (WHO, 2000, s. 4). Att strka de samhlleliga (eng. community) insatserna r en del i det arbetet som lyfts fram. Med samhlleliga insatser menas hr ett komplext socialt system som genomgtt stora frndringar. Den traditionella bilden beskrivs som, The traditional notion of community is a well-defined geographical area with formal institutions such as church; town hall and school, where families live WHO:se values are rooted in a shared history (WHO, 2000, s. 9). Men denna bild r frndrad, menar delegaterna. WHO antog 1998 nya ml inom Hlsa fr alla-strategin, Health for all in the twenty-first century. Dessa globala ml ska vara vgledande fr hlsoarbetet fram till 2020 (WHO, 1999, s. 11). WHO:s Europakontor I dag inbegrips 53 lnder inom WHO:s Europakontor och arbetet med Hlsa fr alla-strategin fortskrider inom dess ram. De hlsopolitiska mlen inom ramen fr Hlsa fr alla-strategin bearbetades av och fr medlemslnderna och resulterade 1999 i dokumentet Health 21 som bestr av 21 hlsoml infr det 21 rhundradet med tydligt fokus p jmlikhet. I detta dokument, utvecklat av och fr Europiska frhllande, lyfts de andliga aspekternas betydelse fr hlsa endast upp i samband med palliativ vrd (WHO, 1999, s. 38). Samtidigt beskriver dokumentet vikten av en rad olika stdjande miljer och citerar definitionen av stdjande miljer som fastslogs i Sundsvall 1991, dr det framhlls att stdjande miljer skapas av flera olika dimensioner, dribland den andliga dimensionen, som r oupplsligen lnkade till varandra i en dynamisk interaktion (WHO, 1991). WHOQOL-SRPB field-test instrument Den tredje folkhlsorevolutionen, med dess inkludering av den existentiella dimensionen, har inte ftt genomslag i den allmnna synen p hlso- och sjukvrd. Trots detta har WHO hllit fast vid sin interaktiva syn p hlsa, en syn dr andligheten utgr en ndvndig dimension, oupplslig frn de vriga dimensionerna, fr att skapa de stdjande miljer som r en frutsttning fr hlsa. Utifrn medvetenheten om betydelsen av den andliga dimensionen kompletterade WHO:s Evidence and Research Department of Mental Health and Substance Dependence r 2002 mtinstrument WHOQOL-100, som ursprungligen hade 100 frgor fr att mta hlsa och livskvalit. Instrumentet utvecklades genom en pilotstudie omfattande 105 frgor. Pilotstudien utvecklades i 18 olika center kopplade till WHO runt om i vrlden, dr varken Sverige eller ngot annat nordiskt land ingick4. Utifrn pilotstudien genererades 32 frgor relaterade till Spirituality, Religiousness
4

De europeiska lnder som ingick var England, Italien, Litauen, Spanien och Turkiet.

43

and Personal Beliefs, frkortat SRPB som versatts till andlighet, religiositet och personlig tro. Det nya instrumentet WHOQOL-SRPB, innehll frutom WHOQOLs ursprungliga 100 frgorna, 32 specifika frgor rrande andlighet, religiositet och personlig tro (WHO, 2002b, s. 2). Nr WHO i mtinstrumentet beskriver frgorna rrande detta perspektiv grs det med en ppenhet infr att det finns stora olikheter i hur man frhller sig till dessa frgor. I enktens instruktioner str det:
These questions are designed to be applicable to people coming from many different cultures and holding a variety of spiritual, religious or personal beliefs. If you follow a particular religion, such as Judaism, Christianity, Islam or Buddhism, you will probably answer the following questions with your religious beliefs in mind. If you do not follow a particular religion, but still believe that something higher and more powerful exists beyond the physical and material world, you may answer the following questions from that perspective. For example, you might believe in a higher spiritual force or the healing power of Nature. Alternatively, you may have no belief in a higher, spiritual entity, but you may have strong personal beliefs or followings, such as beliefs in a scientific theory, a personal way of life, a particular philosophy or a moral and ethical code. While some of these questions will use words such as spirituality please answer them in terms of your own personal belief system, whether it be religious, spiritual or personal (WHO, 2002a, s. 20).

Det andliga perspektivet utgr ett av sex hlsoperspektiv i WHO:s enkter WHOQOL-SRPB liksom i WHOQOL-100, dr de sex hlsoperspektiven r: fysiskt, psykiskt och andligt perspektiv samt perspektiven relaterade till individens: oberoende, relationer och milj. Det andliga perspektivet, hr kallat SRPB-perspektivet, bygger p tta huvudomrden som baserar sig p tta olika kluster om vardera fyra enktfrgor. Huvudomrdena fr att inventera SRPB-perspektivet p hlsa r: 1. andlig kontakt, 2. mening och syfte med livet, 3. upplevelse av frundran, 4. helhet och integration, 5. andlig styrka, 6. harmoni och inre frid, 7. hoppfullhet och optimism samt 8. tro som resurs. SRPB perspektivet utvecklades fr att bttre kunna mta livskvalitet utifrn en definition formulerad som, Quality of Life as individuals perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns (WHO, 2002a, s. 2). Hlsa fr alla-strategins stllning i dag Arbetet som initierades i Ottawa, med relevans fr tredje folkhlsorevolutionen och den existentiella hlsan, har bland annat utvecklats av professor Ilona Kickbusch. Hon var sjlv involverad i arbetet med konferensen i Ottawa och har en gedigen erfarenhet frn att arbeta med folkhlsa i en rad olika sammanhang, ssom uppdrag frn regeringar, 44

universitet och olika organisationer. Kickbusch menar att Ottawakonferensen med dess tankar skedde i en tid nr mycket av den medicinska traditionen blivit verskuggad av medicinska strategier och av fokus p personligt beteende, en tid d vissa till och med hvdade att folkhlsoperspektivet var dtt. I det sammanhanget kommer Ottawakonferensen med sin frga om vad som verkligen skapar hlsa. P konferensen introducerades enligt Kickbusch en interaktiv frstelse fr vad hlsa r, utifrn synen att hlsa skapas i vardagslivets kontext, dr mnniskor live, love, work and play. Dr utgr folkhlsoaktioner ifrn fem grundlggande aspekter; den offentliga hlsopolicyn, stdjande miljer, personlig frmga, samhlleliga (eng. community) insatser och en omorganisation av hlsovrden. Syftet med det nya perspektivet var att kombinera den gamla synen p folkhlsa med en ny syn, vilken byggde p ett engagemang fr individens och samhllets bemyndigande (eng. empowerment) (Kickbusch, 2007, s. 9). I dag frgar sig Kickbusch var utvecklingen av den tredje foklkhlsorevolutionen tog vgen. Hon menar att tankarna ifrn konferensen var lngt fre sin tid. Hon skriver, I still maintain that the document was very much ahead of its time and that its full importance and potential has not yet been fully recognized (Kickbusch, 2007, s. 9). Kickbusch markerar det centrala och angelgna i Ottawakonferensens bidrag betrffande synen p folkhlsa, ett perspektiv som hon i en tillbakablick p Ottawas betydelse framfr i Promotion & Education 2007. Hon betonar att konferensens undertitel var the move towards a new public health och att det var en viktig pong, som mnga frbiser. Hon menar att hr sker en grundlggande frndring i WHO:s ursprungliga definition av hlsa, frn 1948. I dokumentet frn Ottawakonferensen beskrivs hlsa inte lngre som, a complete stat of wellbeing utan, a resource for living. I denna perspektivfrskjutning konstituerades enligt Kickbusch den tredje folkhlsorevolutionen (Kickbusch, 2007, s. 9). En revolution hon beskriver som:
The third public health revolution recognizes health as a key dimension of quality of life. Health policies in the 21st century will need to be constructed from the key question posed by both the health promotion and population health movements. What makes people healthy? Health policies will need to address both the collective lifestyles of modern societies and the social environment of modern life and quality of life of populations (Kickbusch, 2003, s. 386f.).

ven professor Ulrich Laaser framfr att utvecklingen av folkhlsarbetet str infr en utmaning, dr flera europeiska lnder saknar resurser fr att genomfra den tredje folkhlsorevolutionen. Han skriver:

45

public health is undergoing profound changes. Goals: from the reduction of disease and mortality to the increase of healthy life years and reduction of health inequalities. Approach: from a topdown prescriptive, administrative approach based on a knowledge transfer model to a participatory approach characterized by multicomponent solutions addressing multiple causes at the socio-economic, environmental, and individual levels. Actors: professional experts and decision makers are no longer the only relevant actors in dealing with population health, but are joined by a multidisciplinary group including researchers, institutional decision-makers, professionals, civil society, and the private sector (Laaser, 2008, s. 470).

Svensk kontext Begreppet folkhlsa r frst belagt i svenskan 1911 nr det anvndes i tidningen Svenska Dagbladet. I en artikel av Hilma Henningsson, lrare i talteknik vid Hgre lrarinneseminariet i Stockholm, framhlls vikten av att vrda talet och rsten fr att frmja hlsan. Bland annat str att lsa, Med stmman ger vi uttryck t vra tankar och knslor. Med den spelar vi p vrt sjls alla strngar och, stmmans bildning r en faktor att rkna med i den allmnna folkhlsan (Henningsson, 1911, 17 december). Nr begreppet definieras 1926 i Svenska Akademiens ordlista inkluderas den andliga dimensionen. Folkhlsa definieras som, Ett folks (fysiska l. andliga)5 hlsa (Svenska akademien, 1926, s. 1070). Men redan innan dess hade mnniskors fysiska och andliga/sjlsliga hlsotillstnd uppmrksammats och dokumenterats. Kyrkorden lades 1828 tillsynen ver den lokala hlsovrden (SOU, 1998:43, s. 47). Frsamlingsbornas liv och hlsa dokumenterades i svl folkbokfringen, som skttes av Svenska kyrkan frn mitten av 1600-talet, som i de rliga provinsiallkarrapporterna som var freskrivna frn mitten av 1800-talet (Sundberg, 1948, s. 258; Pellmer & Wramner, 2007, s. 126). Nr provinsiallkarna verkade under 1800-talet var arbetet till stor del inriktat mot frebyggande insatser, inte minst fr att minska smittspridning och motverka bristsjukdomar. Folkhlsoarbetet innebar bland annat att verka fr frbttrad personlig hygien och bttre levnadsvillkor i form av rent vatten samt mjlk till fattiga barn. Frn 1900-talets mitt och drefter i allt snabbare takt har det medicinska kunnandet flyttat fram grnsen fr vad som r mjligt att stadkomma inom internationell svl som svensk sjukvrd. Parallellt med de medicinska framstegen, och betoningen p sjukvrd, pgick under senare delen av 1900talet en satsning fr att vidga sjukvrdens hlsovrdande ansvar. Sjukvrden fick 1983 ven ansvar fr de frebyggande hlsoinsatserna (SOU, 1998:43, s. 52). Frn 1990-talets mitt och in p 2000-talet har ett antal utredningar,

l. r enligt ordbokens referenslista en frkortning fr eller.

46

och drtill kopplade beslut, slagit fast vikten av folkhlsorelaterat arbete inom svensk hlso- och sjukvrd (Pellmer & Wramner, 2007, s. 231f.). I denna svenska folkhlsokontext har den existentiella dimensionen av hlsa endast avhandlats undantagsvis. Men i vissa arbeten, som hr kommer att presenteras, terfinns tankar rrande stdjande miljer och i vissa fall ngon form av reflektion relaterat till deras ideologiska och existentiella aspekter. I Sverige har dessa tankar sllan ftt ngot strre genomslag i synen p och arbetet med folkhlsa. En stor del av folkhlsoarbetet i Sverige har istllet varit inriktat p att utveckla definitioner och ml fr folkhlsoarbetet, utifrn den rdande epidemiologiska situationen och den aktuella synen p vrd. WHO:s ursprungliga hlsodefinition frn 1948 har kritiserats fr att vara mer av en mlformulering n ett operationaliserbart instrument. Detta har franlett andra att utveckla svl begreppet folkhlsa som folkhlsoarbete. I dessa arbeten ligger inte sllan en strvan att konkretisera definitionen av vad som avses med sjukdom och hlsa samt att mjliggra olika former av evaluering. I strvan att fra folkhlsoarbetet framt har flera svenska myndigheter haft en avgrande betydelse. Till dessa hr i dag Socialstyrelsen och Folkhlsoinstitutet liksom p sin tid den Nationella folkhlsokommittn. Den tredje folkhlsorevolutionen i Sverige kan skdligras genom de insatser med tillhrande begrepp som har relevans fr den existentiella hlsodimensionen.

47

Tabell 3. Den svenska kontexten relaterad till den 3.e folkhlsorevolutionen med relevans fr den existentiella hlsodimensionen
1992 Maastrich frdraget Hlsopolitik, ett samarbetsomrde fr EU 1999 HSU 2000 2000 Nationella folkhlsokommittn 2003 2009 2009 Statens folkhlsoinstitut

11 Ml Socialfr folkhlsan styrelsen

Skapa frIdeologiska utsttningar & faktorer miljer som frmjar hlsan Solidaritet & socialt kapital Stdjande sociala miljer Knsla av sammanhang & meningsfullhet

Delaktighet & kad individ- Uppn det inflytande i ualisering goda livet samhllet Sekulra vrderingar Patientfokuserat arbetsstt Lycka Kompetens

Europeiska unionen I dag har Europeiska unionen [EU] ftt en alltmer framtrdande roll som europeisk aktr i folkhlsoarbetet. De hlsopolitiska frgorna blev 1992 formellt sett ett av EU:s samarbetsomrden i och med Maastrichtfrdraget. Detta samarbete avspeglar sig bland annat i frgor rrande alkohol och tobak, jordbruksstd och trafikskerhet. Enligt EU:s officiella hemsida gr deras hlsostrategi ut p att hlsofrgorna ska finnas med inom alla politiska omrden, fr att skydda invnarna och frbttra deras hlsa. I sammanhanget nmns till exempel kultur och freningsliv. Viktiga omrden som kommissionen anger r arbetet med att: faststlla ml, ta fram prioriteringar, bidra till hlsoupplysningen, stdja forskning, stdja utvecklingen av ny teknik samt att frdjupa EU-samarbetet i hlsofrgor (Europeiska unionen, 2009). Inte sllan har det dock visat sig att de hlsopolitiska frgorna mste vgas mot andra politiska intressen, till exempel bedrivs arbetet fr att minska tobakskonsumtionen i Europa samtidigt som den europeiska tobaksodlingen erhller omfattande subventioner frn EU (SOU, 1998:43, s. 119). I sin vergripande syn p folkhlsa utgr EU, liksom Storbritannien, frn ett mer sjukdomsinriktat perspektiv. Finland och Holland r dremot exempel p lnder som har inspirerats av WHO:s Hlsa fr alla-strategi och har ett kompletterande ml som anger sjukdom och hlsa i en vidare kontext (SOU, 1998:43, s. 15). Svenska Socialdepartementet har i sin policy skrivit att EU:s folkhlsopolitik 48

br utveckla ett mer komplext perspektiv betrffande dess hlsofrmjande insatser (SOU, 1998:43, s. 119f.). I oktober 2007 antogs EU:s nya hlsoprogram fr ren 2008 till 2013 med en budget p 321,5 miljoner Euro. I detta hlsoprogram lyftes tre ml fram, Frbttra medborgarnas hlsoskydd. Frmja hlsa, och ven minska ojmlikheter i hlsan. Ta fram och sprida information och kunskap om hlsan (Europeiska unionen, 2007). Hlso- och sjukvrdsutredningen 2000 WHO har haft ett stort inflytande p det svenska folkhlsoarbetet trots att det framfrts kritik, inte minst mot WHO:s visionra hlsodefinition. I mnga svenska sammanhang betonas vikten av att formulera tydliga ml som kan leda till en mlstyrd verksamhet, med mjlighet att bedma vrdkvalitn utifrn dess mluppfyllelse. Trots detta har mnga utredningar och organ sjlva anammat definitioner som har mer av en mlformuleringskaraktr. I Hlso- och sjukvrdsutredningen, [HSU 2000] skriver man:
Kommittn r medveten om att det aldrig kommer att kunna sgas att mlen r helt uppfyllda. Tolkningen av mlen frndras i takt med vlfrdsutvecklingen i samhllet vilket inte minst gller hur vi i Sverige tar tillvara nya medicinska rn och deltar i den medicinska kunskapsutvecklingen (SOU, 1999:66, s. 9).

Nr kommittn diskuterar folkhlsoarbetet i sin delrapport En tydlig roll fr hlso- och sjukvrden i folkhlsoarbetet, SOU 1997:119, beskrivs utvecklingen som hlsoarbetet genomgtt:
Sammantaget har utvecklingen allts inneburit att man rrt sig frn ett medicinskt-biologiskt prglat synstt till ett som i hgre grad inkluderar psykologiska, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Man har vidare flyttat fokus frn individen till denne i samspel med gruppen och samhllet. P tgrdssidan har detta ftt till fljd att man utver att anvnda de traditionella medlen sker skapa gynnsamma strukturella betingelser och miljer som medger att mnniskor kan anvnda sina egna resurser fr att leva ett gott och hlsofrmjande liv (SOU, 1997:119, s. 26).

I delrapporten betonar man vikten av att Nationella folkhlsokommittn, i linje med sitt uppdrag, utarbetar ml fr hlsoutvecklingen (SOU, 1997:119, s. 9). Nationella folkhlsokommittn 1995 tillsatte regeringen Nationella folkhlsokommittn. Uppdraget var redan frn brjan att utarbeta vetenskapligt grundade nationella ml fr hlsoutvecklingen samt att fresl strategier fr hur dessa skulle uppns. Kommittn bestod av representanter frn flera olika samhllssektorer ssom representanter frn olika riksdagspartier, myndigheter, frivilligorganisationer och frn forskarvrlden. Regeringen beslt 1997 att ge folkhlsokommittn ett tillggsuppdrag med anledning av WHO:s revidering av sin Hlsa fr 49

alla-strategi infr det 21 rhundradet. Kommittn fick i uppdrag att flja och lmna synpunkter p utformningen av WHO:s arbete. Uppdraget innebar ven att sprida knnedom om de nya mlen och strategierna till berrda samhllssektorer nr WHO:s arbete var klart (SOU, 2000:92, s. 240). I sin utredning Hur ska Sverige m bttre, frn 1998, pekar kommittn p att begreppen hlsa och sjukdom inte r, tv ytterligheter p samma skala utan som tv olika dimensioner dr sjukdom avser avvikande frn, normal kroppsfunktion och hlsa som avser upplevelse av vlbefinnande och frmga till handling (SOU, 1998:43, s. 10). Nationella folkhlsokommittn kategoriserar olika faktorer utifrn den pverkan som enskilda freteelser kan stadkomma. Man skiljer mellan; riskfaktorer ssom tobaksrkning, friskfaktorer ssom hlsosam kost och skyddsfaktorer ssom vaccination (SOU, 2000:91, s. 47). Kommittn framhller att det oftast finns flera orsaker till ohlsa. Man menar att det handlar om en multifaktoriell etiologi dr olika sjukdomsorsaker kategoriseras i fyra olika grupper utifrn olika faktorer. Nationella folkhlsokommittn beskriver ideologiska faktorer frutom de biologiska, fysiska och sociala faktorerna. De ideologiska faktorerna beskrivs som, Ideologiska faktorer, i betydelsen mnniskors uppfattning om sig sjlva och sin omvrld. Begrepp som inlrd hjlplshet och knsla av sammanhang har studerats och visat sig ha betydelse fr sjukdomsrisk framfrallt i samverkan med yttre livshndelser (SOU, 1998:43, s. 41). Kommittn talar om solidaritet och det sociala kapitalet och menar att Sverige har haft en hg grad av dessa kvaliter och att dessa br vrnas och strkas i den rdande samhllsutvecklingen (SOU, 2000:91, s. 71). Med socialt kapital menas tillit till andra mnniskor, gemenskap och solidaritet mellan medborgare samt tillit till samhllet. Kommittn betraktar dessa kvaliter som ett kitt i samhllet vilket fungerar som, en viktig mekanism bakom sambandet mellan ena sidan samhllets ekonomiska och sociala struktur och andra sidan folkhlsan (SOU, 2000:91, s. 57). I oktober 2000 lmnade Nationella folkhlsokommittn sitt slutbetnkande till Socialdepartementet. I betnkandet vljer kommittn att inte definiera vad man menar med hlsa. Kommittn skriver, Hlsa r en subjektiv vrdering dr varje individ har sin egen syn (SOU, 2000:91, s. 12). Dessutom vljer man att fokusera p vad som r friskfaktorer och menar att tillgngen till gemenskap, kultur och rekreation r ndvndigt fr hlsa. Man skriver:
Kommittn har valt att formulera ml kring ohlsans orsaker och inte kring enskilda sjukdomar. Samtidigt vill kommittn betona att de frisk- och skyddsfaktorer som finns fr att frmja hlsa oftast med de kunskaper som idag finns r likartade de riskfaktorer som finns fr ohlsa. Att frmja

50

social gemenskap, kulturella upplevelser och grna rekreationsomrden r friskfaktorer. Samtidigt innebr avsaknaden av sdana faktorer istllet risker fr hlsan p sikt (SOU, 2000:91, s. 64).

I sitt betnkande beskriver kommittn en rad utvecklingslinjer i samhllet som man menar r relevanta fr folkhlsan. Kommittn hnvisar till professor Thorleif Petterssons forskning och skriver:
Flera studier har ocks visat att mnniskor i Sverige snabbt har utvecklat en mer individualistisk hllning till arbetslivet och samhllslivet i vrigt. Med detta menas att man nskar mera betoning p individens utveckling, mindre utrymme fr auktoriteter, strre utrymme fr personliga initiativ och sjlvstndighet i arbetet, och utrymme fr strre valfrihet i livet (SOU, 2000:91, s. 54f.).

Man framhller ven att omflyttningen av befolkningen bidragit till, upplsning av gamla strukturer vilket medfr att, knslan av tillhrighet och identitet bryts snder:
att de geografiska och sociala strukturer som fanns i det gamla industrisamhllet och som gav mnniskor knsla av tillhrighet och identitet bryts snder. Mnniskors identitet r drmed i minskande grad knuten till samhllsklass, ort eller religion och i kande omfattning till mer flyktiga frhllanden som livsstil, intressen och engagemang i ngon samhllsfrga idrott, musik, miljfrgor, feminism etc. (SOU, 2000:91, s. 55).

I brjan av r 2000 tillsatte kommittn en arbetsgrupp som srskilt skulle arbeta med kulturens betydelse fr hlsan. I det arbetet belyses bde vad som kallas passiva konstaktiviteter, nr personer tar del av ngot som presenteras, till exempel tar del av en konstutstllning, och aktiva konstaktiviteter, nr personerna sjlv utfr aktiviteten, till exempel mlar (SOU, 2000:91, s. 428). Nationella folkhlsokommittn skriver:
Att mta hlsoeffekterna av kultur r inte lttKulturell verksamhet frekommer sllan som isolerat fenomen och det kan drfr vara mycket svrt att faststlla om kulturell aktivitet som sdan har effekter p hlsan. Svrigheterna blir srskilt stora nr man ska mta lngvariga bestende hlsoeffekter (SOU, 2000:91, s. 426).

Kommittn skriver att det finns vetenskapliga belgg fr att vissa kulturaktiviteter ssom till exempel: dans, musik och tecknande/mlande inte bara ger tillflliga effekter p det biologiska systemet. Man skriver att personer med hg kulturkonsumtion har en lgre ddlighet upp till 70 rs lder, samt att kulturella aktiviteter inom ramen fr olika vrd och rehabiliteringsprogram har visat p gynnsamma effekter (SOU, 2000:91, s. 433ff.). Som sitt andra av arton delml freslr Nationella folkhlsokommittn i sin slutrapport att samhllet br verka fr stdjande 51

sociala miljer. Kommittn utgr ifrn vikten av att motverka isolering och ka delaktigheten i sociala ntverk, ssom olika former av kultur- och freningsliv. De mer grundlggande ideologiska faktorerna betonas, som tidigare nmnts i form av en kategori av sjukdomsorsaker (SOU, 1998:43, s. 41). Nationella folkhlsokommittn skriver i sitt slutarbete till regeringen:
Fr att m bra har mnniskor behov av att knna delaktighet och mjlighet att pverka sina egna liv och samhllsutvecklingen. Knsla av sammanhang och meningsfullhet r begrepp som ofta terkommer nr det gller frstelsen av varfr vissa mnniskor klarar pfrestningar bttre n andra. En viktig del i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet r kunskaper om sig sjlv och omvrlden (SOU, 2000:91, s. 88).

11 Ml fr folkhlsan Nationella folkhlsokommittn var bland annat aktiv i implementeringen av Health 21 i Sverige och kommittns arbete utgjorde grunden fr regeringens proposition (Prop. 2002/03:35) Ml fr folkhlsan. I april 2003 bifll riksdagen regeringens proposition och Sverige fick 11 Ml fr folkhlsan. Dock valde regeringen, och sedermera riksdagen, att inte flja Nationella folkhlsokommittns frslag om att ange Stdjande sociala miljer fr individen som ett eget ml. Regeringen menade att den aspekten redan ingick i de ml som antagits. Istllet ville man ge demokrati och ansvarsfrgorna en strre tyngd i sammanhanget och valde att inberkna socialt stdjande miljer i det frsta delmlet Delaktighet och inflytande i samhllet. Man prioriterade bort Stdjande sociala miljer fr individen som eget ml trots att man i princip stllde sig bakom argumenten fr dess vrde. Utifrn Nationella Folkhlsokommittns arbete var det vikten av att minska ensamhet och isolering samt att frmja delaktighet i frenings- och kulturliv som regeringen valde att betona och drmed inkludera i frsta delmlet formulerat som:
Delaktighet och inflytande i samhllet r en av de mest grundlggande frutsttningarna fr folkhlsan och skall drfr utgra ett srskilt mlomrde. Fr att n det vergripande nationella folkhlsomlet skall srskild vikt lggas vid att strka frmgan och mjligheten till social och kulturell delaktighet fr ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och ldres mjligheter till inflytande och delaktighet i samhllet (Regeringens proposition, 2002/03:35, s. 47f.).

Socialstyrelsen Idag r Folkhlsoinstitutet och Socialstyrelsen tv viktiga aktrer i folkhlsoarbetet i Sverige. Socialstyrelsen presenterar vart fjrde r sin nationella folkhlsorapport med syfte att ge, en versiktlig beskrivning och analys av hur hlsotillstndet utvecklas i olika befolkningsgrupper och bidrar med underlag fr hlsopolitiken (Socialstyrelsen, 2009a, s. 3). Den sjunde nationella folkhlsorapporten presenterades 2009 dr det framhlls att man 52

br strka hlsoinriktningen i hlso- och sjukvrden s att denna verksamhet kan:

bidra till bttre hlsa, bde som minskad ddlighet, sjuklighet och nyinsjuknande, och som frbttrad funktionsfrmga, vlbefinnande och hlsorelaterad livskvalitet [] Ocks sjukhusvrden br prglas av ett hlsoorienterat perspektiv. Fr att uppn detta behver vrden utveckla sin beteendevetenskapliga kompetens och sina tvrprofessionella arbetsformer (Socialstyrelsen, 2009b, s. 15f.).

I rapporten framhlls betydelsen av de genomgripande frndringarna som skett och sker p samhllsniv. I sammanhanget omnmndes bland annat den kade individualiseringen som beskrevs som en utveckling, dr mnniskor prioriterar sina egna ml i livet framfr till exempel tradition, religion och nationens eller gruppens intressen. Socialstyrelsen hnvisar till resultaten ifrn World Values Survey [WVS]:
I den s kallade World Value Study6 genomfrs upprepade enktunderskningar av vuxnas vrderingar i nstan 100 lnder. De vrderingar som skiljer sig mest t mellan lnderna sammanfattats i tv dimensioner. I den frsta stlls en positiv attityd till traditionella auktoriteter ssom Gud, den egna nationen och frldrarna mot en uppfattning som r mer ifrgasttande och sekulr, det vill sga icke-kyrklig. I den andra dimensionen stlls mnniskors inriktning mot verlevnad och materiella villkor mot en strvan mot individuellt sjlvfrverkligande. Svenskar har enligt denna studie hgst grad av ifrgasttande och sekulra vrderingar, och strst strvan till sjlvfrverkligande (Socialstyrelsen, 2009a, s. 96).

Socialstyrelsen menade att det kan finnas ett samband mellan den kade psykiska ohlsan och frndringar i vrderingar, men man framhller att det saknas studier om kopplingen mellan dessa frndringar och utvecklingen av psykisk ohlsa. Socialstyrelsen skriver:
Det saknas dock studier som mer direkt kopplar individers frndrade vrderingar till utvecklingen av psykisk ohlsa, snarare n att se till samhllets vrderingar. Det r inte heller sjlvklart att en kad individualisering enbart r negativt fr den psykiska hlsan. Individualisering r en process som har pgtt lnge och parallellt med att mnniskor ftt strre mjligheter att pverka sin egen situation, vilket brukar frknippas med bttre psykisk hlsa (Socialstyrelsen, 2009a, s. 96).

Socialstyrelsen skrev att individualiseringen antagligen inte r huvudorsaken till denna typ av kad ohlsa och att utvecklingen av psykisk ohlsa varit mer mttfull i vra nordiska lnder trots att dessa, menar man, uppvisar samma socio-kulturella kontext (Socialstyrelsen, 2009a, s. 96).
6

Det gngse namnet p den studie som man hnvisar till och som terfinns finns i kllfrteckningen r World Values Survey.

53

Socialstyrelsen ger ven terkommande ut en hlso- och sjukvrdsrapport. I rapporten frn 2009 nmndes det existentiella perspektivet endast i samband med ett patientfokuserat arbetsstt dr frfattarna menar att olika yrkeskategoriers uppfattning, str i kontrast till patienternas bedmningar och beskrivningar som har sitt ursprung i ett annat, personligt och existentiellt perspektiv (Socialstyrelsen 2009b, s. 76). De vergripande svrigheterna med hlsorelaterad livskvalitet omtalades och man menade att det kan upplevas som fr krvande, svrt och tidsdande att mta. Som kommentar till det sistnmnda konstaterades att det fanns validerade mtt att tillg och att det vore efterstrvansvrt att dessa i hgre grad anvnds inom ordinarie verksamhet (Socialstyrelsen, 2009b, s. 232). Socialstyrelsen skrev, Om vi menar att patientens egenupplevda hlsa r viktig, r det angelget att mta vrdens resultat inte bara i kliniska och laboratoriemtta somatiska utfall, utan ocks i termer av patientens sjlvskattade hlsa och hlsorelaterade livskvalitet (Socialstyrelsen, 2009b, s. 231f.). Statens folkhlsoinstitut Statens folkhlsoinstitut [FHI] har i uppdrag att utva tillsyn betrffande olika droger och, vara ett nationellt kunskapscentrum fr effektiva metoder och strategier samt, att flja upp och utvrdera folkhlsopolitiken (Statens folkhlsoinstitut [FHI], 2010). Utifrn denna roll genomfrs ett omfattande arbete i att ta fram rapporter, inte minst relaterat till ojmlikheten som rder i hlsofrgor. Enligt FHI r begreppen psykisk hlsa respektive ohlsa allt vanligare i de offentliga sammanhangen men det saknas en enhetlig frstelse av vad begreppen betyder. P sin hemsida utgr man ifrn ordets fornnordiska ursprung att ordet hlsa r bildat av ordet hel som betyder lycka. Hlsa innebr sledes ett lyckligt eller gott liv. I dagens pluralistiska samhlle menar FHI att det finns mnga olika uppfattningar om vad det skulle vara och det frsvrar mjligheterna utifrn samhllets sida att skapa insatser. Man skriver, Den mjlighet som finns r snarare att skapa frutsttningar genom att undanrja ohlsa eftersom ohlsa fr de flesta mnniskor kan utgra ett hinder fr att uppn det goda livet (FHI, 2009a). FHI menar att det inte gr att dra ngon strikt grns mellan vad som r sjukdom och icke sjukdom. Nr Folkhlsoinstitutet talar om psykisk sjukdom relateras till ett tillstnd som avviker frn det genomsnittliga, men menar att det inte visar p en tydlig distinktion. Ett annat perspektiv som FHI relaterar till r att psykisk sjukdom kan avgrnsa ohlsan till de tillstnd som omfattas av kriterierna i de olika diagnoserna i DSM-IV (FHI, 2009b). Folkhlsoinstitutet har i sin ambition att precisera vad hlsa r lyft fram flera andra begrepp relaterade framfr allt till psykisk hlsa, dribland begreppen KASAM, lycka och kompetens. Kompetens omfattar i detta sammanhang, mental, social och emotionell frmga och kan beskrivas som psykisk hlsa alternativt som en faktor som, pverkar frekomsten av psykisk ohlsa (FHI, 2009c). I sin beskrivning av kompetensbegreppet menar Statens 54

folkhlsoinstitut att det finns mnga frdelar med att anvnda intelligensbegreppet. Det representerar hr en praktisk anvndbar mental och kognitiv frmga som inkluderar att lra av egen erfarenhet, kunna planera, resonera och anpassa sig till sin milj (FHI, 2009d). Ngra kompletterande hlsobegrepp Omrdet hlsa och vlbefinnande r vittomspnnande och innefattar idag en rad teorier och begrepp. I min presentation har jag valt att definiera och utveckla det existentiella folkhlsoarbetet genom att utg ifrn begreppet hlsa med utgngspunkt i WHO:s definition. Dock r det ngra ytterligare begrepp som jag vill nmna fr att frtydliga och utveckla innebrden i den existentiella hlsodimensionen. KASAM, coping, livskvalitet och self-efficacy Till de kompletterande hlsobegreppen som kommit fram under senare halvan av 1900-talet hr till exempel coping och Aaron Antonovskys begrepp KASAM frn 60-talet, samt det i dag alltmer uppmrksammade begreppet wellness. Vissa av dessa teorier har ursprungligen hvdat att en avgrande del av frmgan att hantera olika livssituationer r medfdd. Detta var ursprungligen fallet med KASAM, dr begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet r centrala. Likas finns tanken att en individs copingstil r medfdd medan copingstrategier kan ervras och utvecklas (Pellmer & Wramner, 2007, s. 22f.). WHO har ven arbetat med kompletterande begrepp till sin ursprungliga definition av hlsa. Nr WHO idag talar om att vi r inne i den tredje folkhlsorevolutionen framhlls livskvalitet som en avgrande dimension av hlsa. Med livskvalitet menas individer och gruppers uppfattning om sin behovstillfredsstllelse och uppfattning om att de inte frnekas mjligheten att uppn lycka och tillfredstllelse (WHO, 1999, s. 215). Ytterligare ett begrepp WHO anvnder, som r vrt att betona i sammanhanget, r selfefficacy. Begrepp saknar en sjlvklar svensk versttning men relaterar till individens disposition fr tilltro till sin egen kraft. Man skiljer mellan hg och lg self-efficacy vilket pverkar dels den individuella motivationen och individens handlingar, dels ven hur individen tnker och knner. I frlngningen pverkar det ven, enligt WHO, hur mycket individer vill satsa och utveckla sig samt hur mycket och lnge individen kan st emot pfrestningar. WHO skriver, Perceived self-efficacy refers to beliefs that individuals hold about their capability to carry out action in a way that will influence the events that affect their lives (Pavlekovic, Donev & Kragelj, 2008, s. 800).

55

Wellness I dag frekommer begreppet wellness i en rad olika sammanhang men det saknar en entydig definition, liksom det saknar en sjlvklar svensk versttning. Begreppet wellness kan bristflligt versttas med vlmende. I dag anvnder bland annat WHO begreppet wellness och ven i deras definition framhlls att det berr flera olika hlsodimensioner, bland annat den andliga dimensionen. Wellness beskrivs som ett tillstnd d individen kan realisera hela sin hlsopotential och har mjlighet att uppfylla sin roll i olika sociala sammanhang. Detta formuleras som:
Wellness is the optimal state of health of individuals and groups. There are two focal concerns: the realisation of the fullest potential of an individual physically, psychologically, socially, spiritually and economically, and the fulfilment of ones role expectations in the family, community, place of worship, workplace and other settings (Pavlekovic, Donev & Kragelj, 2008, s. 802).

Karin Martinson vid Karlstad Universitet har gjort en omfattande litteraturversikt utifrn 69 vetenskapligt publicerade interventionsstudier och visat p hur olika studier relaterar till begreppet wellness (Martinson, 2008). Martinson menar att det finns tv stt att se p begreppet wellness, antingen som ett tillstnd eller som en process. Utifrn tidigare forskning betonar hon att begreppet kan avse flera olika dimensioner dr de vanligaste frekommande dimensionerna r den: fysiska, intellektuella, emotionella, sociala, arbetsrelaterade och existentiella. Med den existentiella dimensionen avses individens syn p tillvarons syfte och mening. Nr man i wellnesssammanhang talar om den emotionella dimensionen rr det sig ofta om vikten av att medvetandegra, acceptera samt hantera knslor och beteenden. Att utveckla sig sjlv och positiva knslor om sig sjlv samt att hantera stress r ven aspekter som lyfts fram i den emotionella dimensionen. Med den fysiska dimensionen avses ofta egenvrd, fysisk aktivitet och nutrition. Den intellektuella dimensionen relaterar till intellektuell stimulans, kreativa aktiviteter och att gna sig t olika intressen. Ett helhetsperspektiv med betoningen p samspelet mellan den enskilde, omgivningen och naturen lyfts ofta fram inom ramen fr den sociala dimensionen, liksom vikten av relationer i olika former och kommunikation i dessa relationer. Dimensionen som relaterar till arbete fokuserar ofta p individens attityd till arbetet, vilken antas kunna ligga till grund fr tillfredstllelse och leda till utveckling (Martinson, 2008, s. 6f.). Melvin Witmer och Thomas J. Sweeney har i sin forskning utvecklat den existentiella dimensionen, i relation till wellness-begreppet. Deras studie publicerades 1992 i artikeln, A Holistic Model for Wellness and Prevention Over the life Span i Journal of Counseling & Development. I deras 56

forskning om hlsa ingick svl wellness som att frebygga sjukdomar och fysiska problem. Med wellness menade forskarna hela individens, Approach for improving the quality of life in proaktiv and positive ways (Witmer & Sweeney, 1992, s. 140). Witmer och Sweeney utvecklade en dynamisk modell fr wellness och prevention som bygger p fem grundlggande livsuppgifter; andlighet, sjlvbestmmande (eng. selfregulation), arbete, vnskap och krlek. Dessa livsuppgifter r beroende dels av den egna individens inre kraft, dels socialt av inrttningar med uppgift att verka fr de olika livsmlen. I detta sammanhang spelar religionen en viktig roll enligt Witmer och Sweeney, The role of religion in functioning as a primary source for inner peace, values, and social harmony merits exposition (Witmer & Sweeney, 1992, s. 146). Begreppet andlighet handlar enligt forskarna om knslan av enhet, ndamlsenlighet, meningsfullhet, mlmedvetenhet, optimism och vrde i individens liv. Andligheten fungerar som modellens nav och beskrivs som, The characteristics of the healthy person over the life span are described under five life tasks, which are likened to a wheel of wholeness [] At the center of wholeness is spirituality (e.g., oneness, purposiveness, optimism, and values) (Witmer & Sweeney, 1992, s. 140). En viktig del av denna dimension r enheten och det inre livet som forskarna menar uppmrksammas i bde den sterlndska och den vsterlndska religiositeten, liksom nskan om inre frid och syster/broderskap. Nsta livsuppgift r sjlvbestmmande, vilken i modellen omgrdar navet, det vill sga andligheten. Med sjlvbestmmande avses knslan av egenvrde, sjlfrtroende och sjlvkontroll (Witmer & Sweeney, 1992, s. 141). I sin konklusion beskrivs en hlsosam mnniska som:
Characteristics of healthy persons have been described to include spiritual values; sense of worth; sense of control; realistic beliefs; spontaneous and emotional responsiveness; intellectual stimulation, problem solving, and creativity; sense of humor, physical fitness and nutrition; success in the work task; satisfying friendship and a social network; and satisfaction in marriage or other intimate relationship (Witmer & Sweeney, 1992, s. 146).

Sammanfattning av utvecklingslinjer relevanta fr existentiell folkhlsa

I detta sammanhang relaterar utvecklingen av begreppet existentiell folkhlsa till en dynamisk utveckling dr svl den rdande epidemiologiska situationen som synen p vrd pverkar de vervganden som styr folkhlsoarbetet. Det strategiska folkhlsoarbetet pverkar i sin tur synen p den epidemiologiska situationen och p vrden. Synen p hlsa och folkhlsa har frndrats med tiden, inte minst i takt med att den medicinska forskningen rnt stora framgngar inom den somatiska vrden. I en tid nr 57

resurserna var knappa, tekniken bristfllig och kunskapen i viss mn var begrnsad, var det ndvndigt att fokusera p frebyggande hlsovrd. Dessa tgrder kunde omfatta ett stort antal mnniskor och handlade inte sllan om information, beteendefrndringar och miljaspekter. Den medicinska utvecklingen medfrde att vrden blev mer inriktad mot sjukvrd och att behandla individuella specifika symtom. I vr postmoderna tid har pendeln till viss del brjar sl tillbaka, dels p grund av att vrdens resurser p mnga omrden r begrnsade och dels fr att vi i dag mter ohlsa som mest effektivt tgrdas med frebyggande insatser. Till denna ohlsa hr svl andra som tredje vgen av folksjukdomar, den livsstilsrelaterade ohlsan och vr tids komplexa ohlsa. I detta sammanhang r det viktigt att vitalisera arbetet med att ta den tredje folkhlsorevolutionen p allvar. Idag finns ingen enkel modell fr att komma till rtta med den nya formen av ohlsa, vilket flera forskare ptalat (Vader, 2006; Rutz, 2006). Alla modeller som presenteras hr betonar ohlsans komplexitet och talar om flera inbrdes relaterade dimensioner. Detta perspektiv terfinns tydligt i WHO:s arbete under och efter Ottawakonferensen och i viss mn i frstelse av begreppet wellness. Vi kan se att WHO redan 1948 tog ett initiativ att presentera en mngdimensionell syn p hlsa som inte bara inkluderade den fysiska och den psykiska dimensionen. Redan d inkluderade det ven den sociala dimensionen fr att sedan utkas med den andliga dimensionen, utifrn ett vlbefinnandeperspektiv som baserar sig p alla mnniskors rtt till lycka (WHO, 2006, s. 1). Dessa tankar utvecklades sedermera i en rad konferenser och tankarna plockades upp av svl WHO:s egna lokalkontor som av olika aktrer p den folkhlsopolitiska arenan. I den utveckling som hr skissats framgr att det existentiella perspektivet omtalas som en viktig del i tankarna om de stdjande miljerna, men att det existentiella perspektivet hitintills inte ftt ngon framtrdande roll. Som Valerie DeMarinis har framfrt, tycks den existentiella dimensionen av hlsa bde vara svrfngad och frsummad. Hon menar att ansvaret fr denna aspekt inte sllan blivit frlagd till de religisa institutionerna (DeMarinis, 2003, s. 39). I de svenska statliga utredningarna finns vissa tankar om de existentiella faktorernas betydelse, oftast p ett indirekt plan, till exempel som behovet av ideologisk frankring. Men ju nrmare konkretisering man kommer, ju mer frsvinner aspekterna relaterade till mnniskans meningsskapande strukturer i vardagen, till frmn fr en mer klinisk uppfattning av hlso- och sjukvrd eller politiska stllningstaganden. Detta framgr bland annat i hur WHO:s tankar om stdjande miljer, som bygger p dynamiska; fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska dimensioner, blivit stdjande sociala miljer i Nationella Folkhlsokommittns utredning, fr att slutligen i mlen fr svensk folkhlsopolitik bli delaktighet och inflytande i 58

samhllet. Inte heller i det europeiska sammanhanget har stdjande miljer, med aspekten existentiella dimensioner, lyfts fram. En bidragande orsak till att perspektivet inte ftt en framtrdande roll kan vara att begreppen andlig eller existentiell kan upplevas svrdefinierade, inte minst i en svensk kulturell kontext. I Sverige, med sin lngt gngna sekularisering och tradition att frlgga religiositet till den privata sfren, kan det vara svrt att fra upp frgan om andlighetens betydelse fr hlsan p en nationell niv. Med strsta sannolikhet har ven svrigheterna att utveckla tydliga och vrdeneutrala definitioner av andlighet, religion och personlig tro bidragit till att den existentiella dimensionen inte lyfts fram.

Val av studiens utgngspunkt

I min studie avser jag att fokusera p de existentiella aspekterna av sjlvupplevd hlsa p gruppniv. Utifrn detta perspektiv blir WHO:s definition med efterfljande utveckling anvndbar. WHO:s definition av hlsa r en utopisk mlformulering som r svr att konkretisera och sannolikt svr att mta utifrn ett mer traditionellt objektivt perspektiv. Frmodligen r den ven som ml svr att fullstndigt uppn. Trots att kritik utifrn dessa perspektiv ofta framfrs har ngon ny definition av hlsa, med en mer distinkt och operationaliserbar definition, inte ftt motsvarande internationellt genomslag och erknnande. Jag har fr denna explorativa studie inte funnit ngon lmpligare definition och, trots medvetenhet om dess brister, vljer jag att till stor del anvnda mig av WHO:s begrepp och tankar. Vinsten med den definitionen och dess efterfljande resonemang r att den har den komplexitet som krvs fr att kunna gripa den svrfngade, mngfacetterade ohlsa som terfinns i dag. Fr att n en fr denna studie ndvndig konkretisering och kunna operationalisera hlsa och folkhlsa i frhllande till det empiriska materialet har jag valt att arbeta utifrn DeMarinis tankegngar om existentiell folkhlsa och WHO:s begrepp om andlig hlsa. I synen p den existentiella dimensionens betydelse fr hlsa har ven bland annat Witmers och Sweeneys syn p wellness bidragit. Likas har svenska utredningar och myndigheter bidragit till det svenska perspektivet. Betrffande hur en mjlig intervention kan utvecklas har modellen SESAME, som den presenterades i handboken We Can Do It! frn konferensen 1991 i Sundsvall, utgjort en inspiration. Modellen visar p mjliga utvecklingsstrategier vl i linje med de pedagogiska grundtankarna som terfinns i svl det vuxenpedagogiska programmet VVV som i min aktionsforskning med sin abduktiva ansats. Min frhoppning r att vi, den dag vi vet mer om den existentiellt relaterade ohlsan, ska kunna konkretisera hlsobegreppet, utan att riskera att frlora viktig och intressant information i en fr snv definition.

59

Del 2. VVV-Vuxet Vxande i Vllingby

I andra delen av detta kapitel presenteras det vuxenpedagogiska projektet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby [VVV], utifrn dess relevans som existentiellt folkhlsoarbete och d som ett praktiskt exempel p att skapa stdjande miljer utifrn Supportive Environments Action ModEl [SESAME]. versikt av det vuxenpedagogiska systemet VVV, ren 2003 2005
Tabell 4. Sammanstllning av det pedagogiska systemet VVV under dess fem frsta terminer, 2003 2005. Deltagarantalet bygger p utvrderingen av VVV (Enblad, 2006, s. 8).
Aktivitet VVVvxtnring/ frelsningen Mlsttning Ge en introduktion & frsta inspiration att arbeta med terminens tema Presentera tankar & frhllningsstrategier fr livstolkning utifrn bibeln & dess kontext Frmja mjligheten att formulera & prva frhllningsstrategier Upptcka & utveckla frhllningsstrategier fr livet Kunskapsniv Fakta & frstelse Pedagogisk utformning Antal En kvll 2 timmar 305 frelsning med inhyrd frelsare, under frtringen samtalade deltagarna Fem kvllar 1 61 timme med kvalificerad frelsning om terminens tema utifrn bibeln och dess kontext Fem kvllar 1 timme med diskussion 53

VVV-vetande

Fakta

VVV-velande

Frstelse

VVVworkshop

Frtrolighet

Tv heldagar per 117 termin med en kombination av kreativa, gruppdynamiska & intellektuella aktiviteter En heldag i tystnad i en 220 rofylld milj

VVV-vila

Stimulera till eftertanke

Frnimmelse

Nr Haglund presenterar SESAME framhller han att det fanns behov av ett instrument fr att beskriva olika folkhlsoprojekt och erfarenheter frn dessa projekt. Han skriver att det var fr detta ndaml som modellen togs fram. Det har ven visat sig att modellen r effektiv som grund fr planering, verksamhetsuppfljning och kvalitetsskring (Haglund 1996, s. 12). Drfr 60

avser jag att strukturera beskrivningen av VVV-projektet och drtill hrande erfarenheter utifrn de tta stegen i den spiralformade utvecklingsprocessen som ligger till grund fr SESAME.

1. Identifiera behov och problem

Nr SESAME beskrivs i handboken We Can Do IT! lyfter man fram att en politisk agenda och erfarenheter kan utgra grund fr behovsinventeringen, likavl som olika data (Haglund et al., 1993, s. 203). Nr behovsinventeringen genomfrdes i Vllingby infr det vuxenpedagogiska projektet var det en kombination av alla tre delarna. Grunden fr projektet var satt genom frsamlingsinstruktionerna och kyrkordets beslut. Behoven identifierades ven utifrn mngrig erfarenhet frn frsamlingsmedarbetare och forskning frn bland annat svenska religionssociologiska studier som den tidigare refererade WVS. Medarbetare berttade att man ofta mtte mnniskor som menade sig vara religisa p sitt eget stt, att de var intresserade av andliga frgor och att de nskade personlig utveckling. Dessa behov kommer ofta fram i enskilda samtal och sjlavrd (DeMarinis, 2003, s. 89ff.). Men frhllandevis sllan anger dessa personer att traditionella kyrkliga aktiviteter, ssom sndagens gudstjnst eller bibelstudiegrupper, r ett sjlvklart alternativ fr att f sina andliga behov tillfredstllda. Frsamlingsmedarbetare upplever inte sllan att kyrkan har mycket att ge men inte har ngra bra former att n mnniskor i yrkesverksam lder i dag. Utifrn detta startade Vllingby frsamling, Svenska kyrkan, i februari 2003 ett projekt med mlet att utveckla frsamlingens vuxenpedagogiska arbete. Avsikten med projektet var att hitta former fr en verksamhet som riktade sig till mn och kvinnor i yrkesverksam lder, utifrn frsamlingens ml att, levandegra evangeliet om Jesus Kristus fr dagens mnniskor och erbjuda en mtesplats dr man kan vxa i tro och ansvar (Vllingby, 2002, s. 10). Frsamlingens kyrkord och kyrkoherde ville utveckla en lokalt frankrad verksamhet och valde drfr att inte satsa p ngot av de vanligaste koncepten som till exempel Alfa, Vuxendialog eller Vuxenkatekumenatet. Fr ndamlet anstlldes jag, som projektanstlld komminister i tre r, med srskilt ansvar fr att utveckla och genomfra frsamlingens vuxenpedagogiska arbete. Jag fick utifrn min religionspsykologiska och vuxenpedagogiska bakgrund samt frhllandevis fria hnder att utveckla nya verksamhetsformer. Man ptalade svrigheten med att n mnniskor i yrkesverksam lder, dels med referens till bristande tid och ovilja att binda upp sig, dels utifrn i vad och i vilken utstrckning dessa mnniskor kunde tnka sig att delta. Samtidig betonades behovet hos dessa mnniskor att hitta stt att hantera sin vardag och att n personlig utveckling. Fr att skapa en hllbar och fr deltagarna svl som fr frsamlingen relevant verksamhet fr yrkesverksamma mn och kvinnor krvdes, menade jag, att de pedagogiska insatserna avsg att leda till ngon form av personlig 61

utveckling. Fr att denna verksamhet dessutom ska betraktas som meningsfull br denna utveckling uppfattas som vrdefull fr i frsta hand den enskilda individen och i andra hand fr frsamlingen. Drfr blir den centrala mlsttningen med det vuxenpedagogiska arbetet att efterstrva en fr individen upplevd utveckling mot en allt mer funktionell livstydning av sig sjlv och sin omvrld i vardagen, med en mjlighet att utveckla andliga dimensioner7.

2. Etablera samverkan
I beskrivningen av det andra steget i SESAME, att etablera samverkan, beskrivs detta som, Identify and contact coalition partners, develop and shared agenda and clarify the division of roles and labour between all parties involved (Haglund et al., 1993, s. 203). Detta gjordes i Vllingby dels p ett traditionellt manr genom att ta kontakt med samarbetspartners i och utanfr frsamlingen, dels som en del av behovsinventeringen. Genom att diskutera och presentera projektet fr alla medarbetare och frtroendevalda i frsamlingen kom mnga vrdefulla synpunkter fram och mnga blev engagerade ambassadrer fr projektet. Genom den information som togs fram skapades ven flera vrdefulla mten med till exempel folktandvrden, den lokala hlsokostaffren och frsamlingsbor. Medarbetare p studiefrbundet SENSUS och i Stockholms stift blev likas vrdefulla kontakter i sammanhanget. Den andra delen av detta steg genomfrdes i form av en inventering av livsfrgor, med dubbelt avsikt: dels fr att inventera behoven och dels fr att informera, frankra och skapa frvntan fr projektet. Genom att aktivt be mnniskor om hjlp med behovsinventeringen blev mnga delaktiga i utvecklingen av projektet. Med hjlp av flera medarbetare i frsamlingen blev olika grupper delaktiga i inventeringen av vilka behov, kallade livsfrgor, som de trodde mnniskor hade i angiven lder. Drfr genomfrdes vren 2003 en anonym, enkel inventering av livsfrgor. Inventeringen hade inga vetenskapliga ansprk utan syftade till, frutom att informera om och frankra projektet, att se vilka livsfrgor som olika vuxna mnniskor uttryckte i frsamlingen och dess nrhet. Grupper som tillfrgades var bland annat konfirmandfrldrar, krmedlemmar, studenter, personal och kyrkord. Personerna fick svara p vad de trodde var, mnniskors tre viktigaste livsfrgor. Avsikten med formuleringen, att frga i tredje person, var att delvis avprivatisera frgan och ven erbjuda de svarande att frlgga sina livsfrgor hos mer av en generaliserad allmnhet.

Begrepp som livstydning andliga dimensioner och personlig utveckling var det begrepp som brukades inom ramen fr VVV verksamheten.

62

Av de 177 freslagna livsfrgorna som uppgavs i inventeringen vren 20038, summerades antalet svar i fljande kategorier utifrn de ppna svaren. Inventering av livsfrgor9 Livsfrgor Utbrndhet och stress Familjen och nra relationer Arbete Etik och vrderingar Identitet Hlsa Relationer till barn och unga Tro Materiell trygghet Prioriteringar Livsgldje Livet och dden Betydelsefull fritid Fred Frekomst 32 30 19 15 12 11 11 10 9 8 7 7 5 1

Genom denna inventering avsg jag ven att stadkomma en frutsttning fr att en pedagogisk process skulle vara mjlig, nmligen att kunskapen upplevs som relevant fr kommande deltagare. I det pedagogiska system som utvecklades utgick verksamheten frn de frgor som p detta stt var lokalt frankrade i mnniskors livssituation, i form av livsfrgorna.

3. a/Formulera och konkretisera ml, b/Utveckla strategier, c/Planera utvrdering

a/Formulera och konkretisera ml. Sammantaget ledde den samlade inventeringen av frsamlingens mlsttning, frsamlingsbornas behov, problem och mjligheter parat med den information som erhllits via kontakten med potentiella medarbetare, samarbetspartners och deltagare till fljande ml fr verksamheten, nmligen att skapa ett arbete som var; a) lokalt frankrat och b) syftade till att erbjuda mn och kvinnor i yrkesverksam lder mjlighet att frmja utvecklingen av en subjektivt upplevd funktionell livstydning av sig sjlva och sin omvrld

Vid flera tillfllen under projektettiden upprepades denna inventering fr att vaska fram nya livsfrgor, som fr tillfllet kunde upplevas aktuella. 9 Denna uppstllning r ej en del av empiriska materialet utan en inventering inom ramen fr den pedagogiska utformningen av VVV-projektet.

63

med mjliga andliga dimensioner samt c) att verksamheten skulle ske i ett pedagogiskt system som var livsfrgebaserat. Fr att en personlig utveckling av denna typ skulle komma till stnd planerades insatserna p flera pedagogiska plan utifrn specifika ml. Det finns en rad pedagogiken taxonomier for att systematisera kunskap i olika aspekter. I den svenska lroplanen, som utfrdats av regeringen fr att styra det svenska skolvsendet, beskrivs kunskap utifrn fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet. Man skriver:
Kunskap r inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former ssom fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet som frutstter och samspelar med varandra. Skolans arbete mste inriktas p att ge utrymme fr olika kunskapsformer och att skapa ett lrande dr dessa former balanseras och blir till en helhet (Skolverket, 2009, s. 6).

Denna taxonomi terfinns ven i Svenska Kyrkans riktlinjer fr konfirmandarbete (Svenska kyrkans frsamlingsnmnd, 2000, s. 18) och utgjorde den pedagogiska grunden i VVV. Den fyra kunskapsniverna som VVV utgick ifrn var; faktanivn som avser den intellektuella tolkningen, frstelsenivn som avser den logiska begripligheten, frdighetsnivn som avser den emotionella frstelsen och mjligheten till egna tillmpningar. I stllet fr att anvnda begreppet frtrogenhet valde jag att tala om frnimmelsenivn fr att betona upplevelseaspekten, en niv som inkluderar den intuitiva, tysta kunskapen. Mnniskor antogs ha behov av att utveckla olika kunskapsniver vid olika tillfllen i sin personlighetsutveckling. De praktiska frutsttningarna antogs ven kunna skifta mellan olika individer, liksom vid olika tillfllen i samma individs liv. Drfr krvdes flexibilitet och hg grad av valfrihet i det vuxenpedagogiska systemet som utvecklades. Mlet var sledes ven att skapa ett arbete som d) utgick frn fyra grundlggande kunskapsniver dr e) de olika niverna kunde fungera separat eller i kombination med varandra utifrn individens behov och frutsttningar. b/Utveckla strategier. Eftersom mlet var att frmja en personlig utveckling utifrn aktuella livsfrgor gjordes bedmningen att det behvdes avsttas skligt med tid fr varje livsnra mne. En termin fr varje mne bedmdes som lmpligt att brja med. De tre frsta terminerna bestmdes de olika livsnra temana till hlsa och stress, nra relationer samt liv och arbetsliv. Fr att betona att det pedagogiska systemet var en enhet bestende av olika delar som kunde fungera gemensamt eller var fr sig utvecklades en enhet i namnen, p den vergripande nivn och i namnen p de olika aktiviteterna. Fr att n faktakunskapsnivn erbjds en studiecirkel som fokuserade p bibelkunskap 64

utifrn terminens livsnra tema. Faktakunskapen syftade till att bli en del av den hermeneutiska processen som enligt professor Owe Wikstrm kan ge sprk och form t enskilda mnniskors upplevelser (Wikstrm, 2004, s. 86). Studiecirkeln fick namnet VVV-Vuxet Vetande i Vllingby, ofta kallad VVV-veta. Fr att utveckla en logisk frstelse erbjds en studiecirkel som fokuserade p diskussion och samtal utifrn det livsnra temat med koppling till de andliga dimensionerna. Denna studiecirkel fick namnet VVV-Vuxet Velande i Vllingby, ofta kallad VVV-vela. Frtrolighetens kunskapsniv, som syftar till att p ett djupare plan ge integrerad kunskap som kan omsttas till egen praktik, nskades uppns genom att utnyttja olika kreativa tekniker. Detta ledde till en utveckling av en tvdagarsaktivitet frlagt till en helg per termin som initialt kallades VVV-Vuxen Verkstad i Vllingby. Denna aktivitet bytte sedermera namn till VVV-Vuxen Workshop i Vllingby, ofta kalla VVV-workshop. Den sista och djupaste kunskapsnivn, frnimmelsen, nskades uppns genom att erbjuda en dag i tystnad med olika kroppsbehandlingar, stilla stunder och reflektioner. Denna dag i stillhet kallades VVV-Vuxen Vila i Vllingby och kallad VVV-vila. Med avsikt att ge en introduktion till terminens nya livsnra mne samt att ge en presentation av VVV-Vuxet Vxande i Vllingby och dess olika aktiviteter inleddes varje termin med en frelsning som fick namnet VVV-Vuxen Vxtnring i Vllingby. c/Planera utvrdering. Redan i utvecklingen av VVV inplanerades utvrderingar, dels kontinuerligt under terminen vid samtliga VVV-vilor och VVV-workshopar, dels planerades en strre utvrdering av hela projektet under den sista avslutande terminen. Denna utvrdering skulle genomfras i samarbete med Uppsala universitet och professor Valerie DeMarinis. Tanken med den utvrderingen var, frutom en traditionell ml- och resultatutvrdering, ven att den skulle uppfylla kraven p en processutvrdering. Tanken var att resultaten frn svl de terkommande som den avslutande utvrderingen i ett senare skede skulle bidra till denna avhandling. Infr projektets slutskede beslutade frsamlinsledningen att, i stllet fr att genomfra en utvrdering inom ramen fr projektet, genomfra en utvrdering med hjlp av en extern konsult. Kerstin Enblad Coaching & Consulting genomfrde hsten 2005 en utvrdering infr beslut om projektets framtid, om det skulle permanentas, avvecklas eller i grunden frndras. Resultaten frn de olika delarna av utvrderingen redovisas under punkt 7, Flja upp och utvrdera i SESAME.

4. Utforma genomfrandet och mobilisera resurser

En grundlggande tanke, som redan nmnts, var att bygga upp arbetet utifrn en strvan att uppn personlig utveckling utifrn olika kunskapsniver. Fr 65

att ge en djupare frstelse fr dessa olika ml och drtill kopplade aktiviteter fljer hr en beskrivning av de olika aktiviteterna och delar av deras innehll. VVV-Vuxen Vxtnring i Vllingby Varje VVV-termin brjade med en upptaktsfrelsning10. Vid dessa tillfllen introducerades dels terminens livsnra mne, dels de olika VVVaktiviteterna. Denna frelsning vara tnkt att fungera som stimulans till att brja reflektera ver de egna meningsskapande aspekterna relaterade till terminens mne. Frelsningen var ppen, ingen frhandsanmlan krvdes och deltagandet noterades endast med antal. VVV-Vuxet Vetande i Vllingby Denna aktivitet avsg att erbjuda faktakunskap om bibelns innehll och kontext i relation till terminens livsnra mne, samt att ge baskunskaper i kristen tro. Fr att n denna kunskapsniv erbjds en serie p fem frelsningskvllar p vardera en och en halv timme, varannan tisdag d det ej var VVV-velan. ven hr anmlde sig deltagarna till alla fem tillfllena. Frelsningarna tog sin utgngspunkt i terminens livsnra mne och lades upp strikt utifrn det temat, till exempel vad som r skrivet i bibeln och vad dess samtid sade om hlsa och stress eller om livet och arbetslivet. Som exempel p frelsningsmnen kan nmnas synen p tid, som r intimt kopplat till begreppet liv i bibeln. Bibelns syn p tid som bde cirkulr och linjr kan ge en bild av hur man kan relatera till tid i dag, ssom ett ekorrhjul, ett kretslopp eller det linjra som liv med ett antal milstolpar eller faser. Som ytterligare exempel p en frelsning kan nmnas hur slavarbetet i Egypten beskrevs i gamla testamentet, vilket kan belysa likheterna med dagens arbetsmilj som bidrar till kade krav, stress och utmattningsdepression. Bibeln anvndes fr att f kunskap som kunde ka frstelsen fr vr egen tid utifrn de olika temana. Denna selektiva lsning av bibeln med belysande information om dess samtida kontext ledde till att inga ansprk restes p att ge en komplett bild av bibeln eller den kristna tron. Dremot gavs en grundlig frdjupning i de fr vra livsnra teman relevanta delarna. Detta ledde till att aktiviteten p en och samma gng fungerade som frdjupning fr dem som varit med tidigare terminer och som introduktion fr dem som var med fr frsta gngen. Samtliga aktiviteter utformades utifrn terminens tema, oberoende av om det var VVV-frelsningen, VVV-vetan, VVV-velan, VVV-vilan eller VVVSom exempel p frelsare och frelsningar kan nmnas Anna Rundblom som talade under rubriken Varfr rcker tiden aldrig till?, Owe Wikstrm som talade om att mogna som mnniska nr terminens tema var AndRum, och Larske W.. Persson som inledde terminen om nra relationer.
10

66

workshopen, s utgjorde terminens tema utgngspunkten. Alla aktiviteter kunde kombineras fritt med varandra. Vid alla aktiviteter serverades hlsokostinspirerat fika och samtliga aktiviteter utom frelsningen avslutades med en och samma handling. I denna handling tog alla varandra i hand och bildade en cirkel. Ena handflatan hll deltagarna upp och den andra ner fr att symbolisera att alla bar ngons hand och sjlv blev buren av ngon annans hand. Deltagarna lste sedan tillsammans, Livets Gud, skapelsens kraft bevarar oss idag och alla dagar. VVV-Vuxet Velande i Vllingby ndamlet med denna aktivitet var att stdja utvecklingen av en frstelse av sig sjlv i relation till terminens tema. Fr att skapa frutsttning fr utveckling p denna kunskapsniv erbjds en serie p fem samtalstrffar om vardera en och en halv timme, varannan tisdag. Deltagarna anmlde sig till alla fem tillfllena. Trffarna tog sin utgngspunkt i den enskilda personens reflektioner och knsla infr terminens tema. Terminerna startades med att deltagarna fick vlja ut tre bilder utifrn ett 40-tal svart-vita schablonbilder. En bild skulle uttryckta ngot om terminens mne, en skulle uttryckte ngot om deltagaren sjlv och den sista skulle vara en bild som deltagaren tyckte om. Det som kom fram i detta inledande samtal utgjorde sedan grunden fr de fortsatta samtalen. I vissa fall avslutades dessa samtalstrffar med ngon text eller dikt som inte sllan ngon av deltagarna bidrog med. VVV-Vuxen Verkstad/Workshop i Vllingby Mlet med VVV-verkstaden, som sedermera bytte namn till VVVworkshopen, var att stdja utvecklingen av en emotionellt frankrad frtrolighet med sig sjlv i relation till terminens tema. Den pedagogiska utgngspunkten i VVV-verkstaden syftade till att utveckla dels en tillmpning av fakta i nya situationer, dels frmgan att vrdera och ta stllning till olika argument och tankar. Till denna helg anlitades en workshopledare som skulle ha dubbel kompetens. Personen skulle dels behrska terminens tema, ssom till exempel varande relationspedagog eller organisationskonsult, dels behrska arbete med kreativa metoder. Under helgen varvades kreativt arbete p individniv svl som p gruppniv med reflektioner, enskilt och i grupp, samt korta fredragningar. Inom ramen fr denna helg erbjds ven en gudstjnst, fr den som nskade, dr delaktighet och de kreativa uttrycken terfanns. De som inte deltog i gudstjnsten erbjds att fortstta arbeta med enskilda kreativa arbeten. De kreativa metoder som framfrallt har anvnts r arbete med hobbymaterial och fysiska vningar. VVV-Vuxen Vila i Vllingby Mlet med VVV-vilan var att deltagarna skulle f mjlighet att utveckla den kunskapsniv som hr kallats frnimmelse och bland annat inkluderar tyst 67

kunskap. Denna kunskapsniv anses vara nra kopplad till vra knslor. Fr att uppn denna tysta frnimmelsekunskap erbjds en dag som fick namnet VVV-Vuxen Vila i Vllingby. Det var en hel helgdag 6 eller 7 timmar beroende p om man valde att delta p lrdagen eller sndagen. Infr dagen hade en rad lokaler stllts i ordning, kallade Andrum. I hela frsamlingsbyggnaden inklusive kyrkan hade en rad utsmyckningar gjorts. Redan nr deltagarna kom till entrn var stmningen lugn med avkopplande musik. Lokalen var utsmyckad med mnga levande ljus och andra attribut, till exempel sdana hmtade frn naturen. Avsikten var att skapa en atmosfr som kunde hjlpa deltagarna att varva ner till en lugn sinnestmning. Utsmyckning med ljus, glasprlor, hstlv, visdomsord p vggarna var sedan genomgende i hela huset. De olika Andrummen hade olika inriktningar. Andrum musik med klassisk musik, Andrum ord med litteratur och mjlighet att sjlv skriva, Andrum frg och form med olika material fr fritt skapande med lera, frg och collagebcker, Andrum ljus som var ett rum med ljus, ikoner och sm blandade tavlor med profana motiv som till exempel fyrar och blommor. Andrum luft var en vandring i trdgrden dr det hngde bibelord och dr en rad marschaller var tnda. Andrum bild, dr en rad naturbilder visades, dels som bildband, dels som affischer p vggarna och Andrum eld, ett rum som ven anvndes som matrum, dr det brann i de ppna spisarna. Vissa Andrum har frndrats, bytts ut och utvecklats under projektets gng. Kyrkan var ven iordningstlld fr deltagarna med kuddar och mattor fr mjlighet att ligga p golv eller bnkar, samt en ftlj att sitta i. Dagen inleddes med en introduktion, som utmynnade i uppmaningen att g in i tystnaden och gra det som kndes rtt fr var och en. Det betonades med emfas att deltagarna var dr helt fr sin egen skull och inte behvde gra ngot fr ngon annan. Alla rum var ppna och deltagarna kunde sjlv vlja vad vederbrande knde att han eller hon nskade och behvde. Detsamma gllde alla de aktiviteter som pgick under dagen. Alla aktiviteter var erbjudanden och det stod var och en fritt att delta i dem eller avst frn dem. Tystnaden inleddes med att alla deltagare tog en sten som, symboliserade ngot som han eller hon ville lgga ifrn sig. Fr den som nskade erbjds introduktion i zenmeditation alternativt handledd avslappning, fyra ledda reflektioner i kyrkan samt enskilda samtal. Temat i reflektionerna var en resa in i ett inre symboliskt landskap. Deltagarna leddes genom en berttelse p en vg mot sitt eget innersta. P vgen fick de lmna det som hll dem tillbaka och fick mta andliga symboler. Primrt anvndes begrepp som helhet, helighet och de korta bibelord som frekom var invvda i texten utan hnvisningar, till exempel Mte med den kraft som vill ge oss liv och liv i verfld, en anspelning p Johannesevangeliet kapitel 10, vers 10. Till ngra av dessa reflektioner var rituella handlingar kopplade, kallade ceremonier, till exempel att lgga ifrn sig stenen vid 68

frsta reflektionen. Drefter fljde, i allmnhet, att ett stort ljus stlldes fram vid ngon av de fljande reflektionerna fr att deltagarna vid den nst sista reflektionen skulle f mjlighet att tnda ett eget ljus p det stora ljuset och placera det p altaret. Under dagen erbjds ven kroppsbehandlingar fr den som nskade, vilket innebar en extra kostnad fr de deltagare som valde det, till exempel klassisk- eller taktil massage, zonterapi och fotvrd. Fr de som deltog p sndagarna erbjds ven sndagens gudstjnst. I likhet med i alla andra aktiviteter i sammanhanget betonades ven hr att det var individens egna val om de ville deltaga i gudstjnsten eller om de ville vara kvar i de vriga rummen. Antalet gudstjnstbeskare som var VVV-are varierade, men vanligen deltog ungefr hlften av gruppen i gudstjnsten. ven frtringen var tnkt att stdja den atmosfr som efterstrvades, genom att vara inspirerad av hlsokost, med frukt, mrk choklad, vegetarisk mat och rtteer med mera. Detta koncept fr frtring var genomgende p samtliga VVV-aktiviteter.

5. Dra i gng verksamheten, utveckla stdjande miljer, program, projekt

Hsten 2003 startade VVV-Vuxet Vxande i Vllingby. Hsten inleddes med att inbjudningsfoldrar i fyrfrgstryck distribuerades till olika grupper i frsamlingen. Den delades ven ut i tunnelbanan och p torget och sndes ut via direktutskick till frsamlingsmedlemmar i yrkesverksam lder, utvalda efter fdelser, samt till dop och konfirmandfrldrar och vigselpar. Informationen, med tillhrande artikel VVV-Vad?, trycktes ven i frsamlingsbladet (Melder, 2003, s. 4f.). Redan frsta terminen var det fler n frvntat som deltog i aktiviteterna. Som exempel kan nmnas att VVVvilan blev full nr det fortfarande var ver 500 direktutskick som lmnats till posten men nnu inte distribuerats. Detta resulterade i att VVV-vilan redan frn frst terminen erbjds under tv dagar, p lrdagen och p sndagen.

6. Skapa strukturer fr att vidmakthlla

Som en viktig del fr att skapa hllbarhet i projektet som dels kunde borga fr de tre r projektet varade, dels fr att n utver svl frsamlingen som den utsatta tiden, genomfrdes en rad aktiviteter. Som ett led i att hlla kontakt med de som deltagit i de olika VVV-aktiviteterna upprttades adresslistor med tillhrande maillistor, som anvndes fr regelbunden information om de aktiviteter som erbjds. Kyrkordet informerades regelbundet och VVV-projektet lyftes fram en gng per termin i frsamlingsbladet. I brjan av varje termin skrev jag sjlv eller ordnade en artikel utifrn terminens livsnra tema, jmte information om och inbjudan till terminens aktiviteter. Frsamlingsbladet ndde samtliga hushll i 69

frsamlingen. Redan inledningsvis etablerades kontakt med Stockholms stifts vuxenpedagogiska ntverk och drtill kopplade stiftsanstlld personal. Detta ledde r 2005 till medverkan p en vuxenpedagogisk dag anordnad av det vuxenpedagogiska ntverket, en endagars VVV inspirations- och utbildningsdag anordnad av Stockholms stift, samt en personalfortbildning i en av stiftets frsamlingar. Projektet rnte visst medialt intresse och blev omskrivet i stiftets kompetensguide, p stiftsidorna i Kyrkans tidning och som ett uppslag i Kyrkans tidnings riksupplaga.

7. Flja upp och utvrdera

Vid samtliga helgaktiviteter, VVV-vilan och VVV-workshopen, genomfrde deltagarna en utvrdering utifrn hur de upplevt aktiviteten och om aktiviteten uppfyllt deras frvntningar och verksamhetens ml. Hsten 2005 genomfrdes ven en utvrdering av VVV-projektet p uppdrag av frsamlingens kyrkord utfrd av Kerstin Enblad Coaching & Consulting. Under de fem frsta terminerna, frn 2003 till och med 2005, hade VVV ver 756 anmlningar frn 246 fysiska personer. Av deltagarna terkom 32% till flera aktiviteter och deltog under flera terminer (Enblad, 2006, s. 7). Till detta kom de individer som deltog i de ppna frelsningarna, dr ingen anmlan krvdes och endast deltagarantalet noterades. Deltagandet i de olika aktiviteterna var frdelade enligt tabell 4 versikt av det vuxenpedagogiska systemet VVV under ren 2003 2005. Vid sammanstllning av utvrdering frn samtliga fem terminer som projektet pgick fann Enblad att 89% av deltagarna p VVV-workshop och 94% av deltagarna p VVV-vilan tyckte att aktiviteten varit bra eller mycket bra. P VVV-Workshopen menade 74% att de upptckt nya verktyg fr sitt liv och sin vardag och p VVV-vilan menade sig 88% ha ftt mjlighet till pfyllnad (Enblad, 2006, s. 9). Enblad noterar att frhllandevis mnga inte lmnat in utvrderingarna och alla inte har svarat p samtliga frgor. Dock r hennes sammanstllning p respektive frga gjord utifrn det totala antalet inlmnade utvrderingar. Detta medfr bland annat att ingen har uppgivit att de inte var njda med VVV-vilan utan alla har uppgivit att de var njda eller mycket njda, vilket d motsvarar 94% av svaren och ett bortfall p denna frga motsvarande 6% (Enblad, 2006, s. 9).

8. Frnya, frndra och/eller frstrka

I handboken We Can Do It! beskrivs det ttonde steget i SESAME som det som gr processen dynamisk och medfr att arbetet har potentialen att fortg (Haglund et al., 1993, s. 205). Detta sista steg leder till en ny inventering av behov och mjligheter, s att processen kan fortstta och bidra till en stndig utveckling. Detta var en genomgende ambition i det vuxenpedagogiska projektet VVV. Arbetet prglades av en medveten strategi att framst som 70

lyhrt och ppet fr frslag och initiativ. Att skapa strukturer fr att skra denna terkoppling var centralt, nda frn den frsta inventeringen av livsfrgor till de terkommande utvrderingarna efter helgaktiviteterna till den vetenskapliga analysen. Mnga goda frslag kom projektet till del genom helgutvdringarnas sista ppna frga. P frgan, Har du ngra tips, ider eller synpunkter utver detta som vi kan ta med oss till nsta VVVverkstad/vila, skriv grna p baksidan skrev mnga av deltagarna frikostigt ner sina kommentarer och frslag. Fr att redovisa ngra exempel kan nmnas fljande freslag som ocks genomfrdes efter frsta terminens VVV-vila och VVV-workshop: madrasser i kyrkan, ett Andrum med naturbilder, ngon vila i december, hemgjorda i stllet fr bestllda pajer, smrja gngjrnen p drrarna, fler frgpaletter, inte s mycket musik inne i kyrkan. Vissa nskeml uppfylldes inte som: fler VVV-vilor per termin, dela gruppen i troende och icke troende, vissa rum blir genomgngsrum, lite mindre om Jesus, ocks dessa exempel frn frsta terminens utvrderingar. I den utvrdering som utfrdes av den externa utredaren lyftes ven frslag p frndring och frbttring upp, som att utse ett VVV-arbetslag med tydligare definierade uppgifter, roller och ansvar. Enblad skriver i sammanfattningen:
Utvrderingen har visat att det finns en uppsj av behov och knslor fr att tillsammans med andra belysa och f belyst de olika frgor som livet stller till oss mnniskor idag. Kyrkan har genom VVV blivit mtesplatsen, som har skapat gemenskap kring dessa frgor (Enblad, 2006, s. 2).

Efter den treriga projektettiden permanentades arbetet. Projektet har utvecklats och bland annat har ett nytt V tillkommit, VVV-vandring, som r en pilgrimsdag med meditation ver texter och samtal som avslutas med en nattvardsgudstjnst. Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetet med att utveckla det vuxenpedagogiska projektet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby med ltthet kan inordnas under strukturen fr att skapa stdjande miljer utifrn SESAME, ssom modellen presenterades i handboken We Can Do it!

71

Kapitel 3. Teoretiskt ramverk och forskningsversikt

I detta kapitel beskrivs de tre huvudgrupper av teorier, perspektiv och forskning som denna studie och dess empiriska material relaterar till. Dessa tre grupper r: hlsa med en existentiell dimension, folkhlsa ur religionspsykologiskt perspektiv och objektrelationsteori. Frutom att presentera de fr studien relevanta teorierna presenteras ven aktuell forskning, kritik och utveckling som r relevant fr studien och dess teorier11. Ngot av en historisk bakgrund kommer ven att presenteras d denna bidrar till frstelsen av vissa teoretiska begrepp. Frdelen med att sammanfra teoripresentation och forskningsversikt till ett kapitel r att tydliggra den aktuella forskningens betydelse fr frstelsen och utvecklingen av de teorier som brukas, inte minst d det visar p hur teorierna relaterar till sin ursprungliga respektive nutida kontext. Grundhllningen r att samtiden och drtill hrande forskning alltid pverkar tolkning av de teoretiska bidragen av ldre datum. Den vrld jag vljer att beskriva r ett samhlle i frndring som jag kallar postmodernt. Det teoretiska postmoderna perspektivet i min studie anvnder jag som ett raster fr frstelsen av vrt svenska samhlle
I tv skeden av studien har mer omfattande artikelskningar genomfrts, i studiens senare skede har en kontinuerlig uppdatering skett genom artikelskning. Primrt har skningen skett via databaserna: MEDLINE, PsycINFO, ATLAS- Religion, Web of Science och Scopus. De tv grundliga artikelskningarna skedde frst inledningsvis, innan forskningsfrgan var specificerad och varken begreppen personligt meningsskapande system eller religionspsykologiska utvecklingsprocesser var nrmare definierade. I det skedet fungerade artikelskningen primrt som inspiration till vad som kunde bli forskningens syfte och upplgg. Resultaten frn den frsta versikten har inte haft ngon ytterligare bring p studiens senare utformning. Den andra, mer omfattande, artikelskningen genomfrdes nr studiens empiriska material var insamlat och analysen var genomfrd. Syftet med denna skning var dels att skapa en forskningsversikt som placerade in mina teorier och resultat i en forskningskontext, dels att fungera som en kritisk reflektion av bde mina teorier och mina resultat. Sledes kan man sga att frutom det mer traditionella syftet med en forskningsversikt s utgjorde artikelskningen en del av forskningsprocessen, utifrn sin funktion i relation till studiens bedmning av kredibilitet i retroduktionsfasen och likas i relation till andra steget i en ny aktionsforskningsspiral; att sammanfatta tidigare kunskap dr bde egna och andras kunskap och erfarenheter ska beaktas. Efter detta har artikelskning skett kontinuerligt i ovan angivna databaser fr att frdjupa och utveckla resultaten i denna studie. Artikelskningen har utgtt frn studiens centrala teoretiska perspektiv.
11

72

under 2000-talets brjan. Jag vljer att lyfta fram hlsa med en existentiell dimension, utifrn ett icke konfessionellt perspektiv, som betonar vad den existentiella dimensionen bidrar till i de religionspsykologiska processerna och vad det har fr inverkan p den sjlvskattade hlsan. Studier som bygger p specifika religisa doktriner eller mtning av religis praktik r endast redovisade som en forskningskontext till det forskningsperspektiv som innefattats i studiens syfte. Utifrn denna utgngspunkt vljer jag en religionspsykologisk ansats som kan bidra till frstelsen fr hur existentiell hlsa etableras och vidmakthlls, samt hur existentiell ohlsa kan motverkas. Forskningen r relaterad till den existentiella epidemiologin, vilken anvnds svl fr att tolka vr samtid som fr att tolka de religionspsykologiska processerna som verkar i denna tid. I anslutning till detta tillmpar jag objektrelationsteorin fr att frdjupa och utveckla frstelsen av den existentiella utvecklingens betydelse fr mnniskors hlsa och vlbefinnande.

Del 1. Hlsa med existentiell dimension

Att definiera begreppen och utforma metoder fr att studera den existentiella dimensionens inverkan p hlsan har utmanat forskare sedan lngt tillbaka. Med kad medvetenhet om den existentiella hlsodimensionens betydelse har frgan blivit allt mer angelgen. Ett stt att kategorisera forskningen r att dela in den utifrn hur man operationaliserar de religisa och andliga faktorerna (eng. religious/spiritual) som ofta, och ven i denna studie, benmns [R/S]. Ett traditionellt stt, som fortfarande r framtrdande, r att studera kvantiteten av det praktiska utvandet, till exempel i form av gudstjnstbesk och bnefrekvens. Idag r det flera av de mest framstende forskarna som betonar vikten av den existentiella dimensionen i studier av hlsa och vlbefinnande, samtidigt som de framhller svrigheterna i att definiera och konkretisera begreppen fr vetenskapliga syften (Sawatzky, Ratner & Chiu, 2005, s. 156; Vader, 2006, s. 457; King & Koenig, 2009). Den andra kategorin av studier frsker svara upp mot denna komplexitet genom att studera R/S faktorerna utifrn deras trosmssiga innehll i kombination med andra faktorer, ssom deras knslomssiga betydelse och religisa engagemang. Merparten av dessa vetenskapliga ansatser r formade i en given kulturell kontext, fretrdesvis den vsterlndska. En tredje kategori, som nnu inte uppmrksammats i s hg utstrckning, r den forskningsansats som utgr ifrn den existentiella dimensionens knslomssiga funktion fr den enskilda individen. Denna ansats baserar sig inte p ngon given kultur eller konfessionell kontext. Det existentiella perspektivet bygger inte p ngon specifik uppfattning om orsaken till den knslomssiga funktionen. Exempelvis kan den enskilda individen relatera 73

till ngon hgre makt, en politisk uppfattning, en ideologisk grundhllning eller annan vertygelse.

Hlsa och mtning av R/S som praktiskt utvande

Att mta hur praktiskt utvande av religisa aktiviteter pverkar hlsan har en lng tradition. Redan r 1872 genomfrde antropologen och psykologen Francis Galton, Charles Darwins kusin, den frsta kritiska och strikt vetenskapliga studien inom omrdet hlsa och religionspsykologi (Wulff, 1991, s. 8). Galton presenterade 1872 sin studie om frbnens inverkan p hlsa och livslngd. Hans tes var att om frbn har en positiv inverkan p hlsan borde regenter och prster leva lngre n andra mnniskor. Regenterna skulle gra det eftersom de omfattades av allmn frbn, d folket regelbundet bad fr deras hlsa och liv. Men Galton fann att de inte levde lngre n andra mnniskor utan snarare tvrtom, The prayer has therefore no efficacy, unless the very questionable hypothesis be raised, that the conditions of royal life may naturally be yet more fatal, and that their influence is partly, though incompletely, neutralized by the effects of public prayers (Galton, 1872). Inte heller prsterna uppvisade hgre medellivslngd n andra, vilket de enligt Galton borde gra d de ingick i deras arbetsuppgift att stndigt be, Hence the prayers of the clergy for protection against the perils and dangers of the night, for protection during the day, and for recovery from sickness, appear to be futile in result (Galton, 1872). Mycket har hnt sedan Galtons studie men fokus p hur religionen eller det religisa utvandet kan pverka hlsan r fortfarande en tydlig inriktning inom religionspsykologin. Ett exempel p en studie som analyserade sambandet mellan hlsa och praktisk religionsutvning presenterades 1999 i tidskriften Demography. Dr studerade man medellivslngd i relation till antal gudstjnstbesk utifrn 22 080 informanter i den amerikanska National Health Interview Survey-Multiple Cause of Death. I studien, som spnde ver tta r, fann forskarna att den frvntade livslngden hos 20ringar som deltog mer n en gng per vecka i kyrkliga eller religisa gudstjnster var sju r lngre n hos dem som aldrig deltog i gudstjnster (Hummer, Rogers, Nam & Ellison, 2009, s. 273). I studien konstateras att det r flera faktorer som pverkar hlsan, till exempel demografiska faktorer som lder, kn, socioekonomisk stllning och geografisk hemvist, liksom livsstilsfaktorer som alkohol och droganvndning. Men ven nr forskarna tagit hnsyn till dessa faktorer kvarstod deltagandet i kyrkliga och religisa gudstjnster som en viktig hlsofaktor:
To determine why religious involvement is associated with mortality, we controlled for demographic, socioeconomic, health, behavioral, and social

74

variables. Religious attendance exhibited a significant association with allcause mortality and most specific causes, even net of socioeconomic and health selection effects (Hummer, Rogers, Nam & Ellison, 2009, s. 283).

Hlsa och R/S som en kombination med trosmssigt innehll

Den andra inriktningen av denna forskningsansats r att operationalisera den existentiella dimensionens trosmssiga innehll mer eller mindre i kombination med andra faktorer, som dess knslomssiga betydelse och dess praktiska utvande. I dag menar flera forskare att det behvs metoder och definitioner som mter komplexiteten i den existentiella dimensionens relation till hlsa och vlbefinnande. I Handbook of the Psychology of Religion and Spirituality skriver Brian Zinnbauer och Kenneth Pergament:
Within the next several decades one thing is certain. Social and technological changes will continue to alter human culture and communication dramatically, leading to changes in all spheres of life. We stand at the edge of tomorrow, curious about some of the most fundamental human beliefs, feelings, and experiences. And whereas the field may evolve in due time to use methods and means currently undreamt of, current movement toward multidimensional/multilevel paradigms appear to hold great promise (Zinnbauer & Pargament, 2005, s. 39).

Pargament har sjlv arbetat med begreppet coping, som ven influerat svenska forskare. MarieAnne Ekedahl har studerat personal p sjukhus, i relation till religion, hlsa och stress. Ekedahl genomfrde en studie baserad p djupintervjuer med nio sjukhussjlavrdare. Hon studerade hur deras orienteringssystem fungerade ver tid, analyserat utifrn Pargaments copingteori (Ekedahl, 2001, s. 276f.). Hon fann att fr sjukhussjlavrdarna fungerade bde de religisa och det profana orienteringssystemen som resurser, och de versattes till religisa respektive profana copingstrategier. Dessa anvndes fr att hantera intensiv stress, inklusive stress som har en existentiell dimension. Ekedahl talar om livsorientering som ett frsta koncept fr de bda orienteringssystemen, vilket omfattar en orientering fr sjukhussjlavrdarna nr de ska hantera arbetsrelaterad stress. Orienteringssystemet bde bestr och frndras av svl religisa som profana coping mekanismer (Ekedahl, 2001, s. 279). Ekedahl presenterar en tentativ modell fr stress/stressorer som innefattar fysisk, psykisk och social stress, dr materiell stress finns som en del av den sociala stressen och etisk stress som en del inom den psykologiska stressen. Den existentiella dimensionen relaterar p flera olika stt till dessa olika dimensioner, dels har den existentiella dimensionen en verlappande funktion i relation till det fysiska, psykiska och sociala omrdet, dels relaterar den existentiella dimensionen till fenomen p de andra niverna. Dessutom har den existentiella dimensionen en nyckelfunktion i relation till stress och 75

stressorer. Det existentiella konceptet inkluderar aspekter ssom dd, tid, isolering och mening. Frfattaren menar att denna modell inte ska blandas ihop med till exempel DeMarinis modell ver de olika kulturella dimensionerna, ven om det finns uppenbara likheter. Modellen relaterar till copingteori och r en modell fr stress med existentiell dimension, fr att ge frstelse fr arbetsrelaterad stress. I en efterfljande studie i samarbete med Yvonne Wengstrm studerade Ekedahl funktionell och dysfunktionell coping, som onkologsjukskterskor anvnde nr de utsattes fr arbetsrelaterad stress. Forskarna genomfrde en kvalitativ studie, baserad p intervjuer med 15 sjukskterskor utifrn en livsberttelseansats. Intervjuerna analyserades med hjlp av Pargaments copingteori. Ekedahl och Wengstrm fann att sjukskterskorna anvnde en mngd olika copingstrategier men att strategin att stta yttre grnser dominerade. Nr den yttre grnssttningen och det sociala stdet fallerade, fann forskarna att copingstrategierna kunde bli dysfunktionella (Ekedahl, 2006, s. 128). Pargament har ven medverkat till utvecklingen av det flerdimensionella mtinstrumentet Brief Multidimensional Measure of Religiousness/Spirituality [BMMRS]. Det r ett resultat av samarbetet mellan The National Institute on Aging och the National Institutes of Health. r 1995 inleddes arbetet med en konferens, varefter en forskargrupp bestende av 11 personer arbetade fram ett nytt instrument med tillhrande rapport. Forskarna utgick frn 12 olika dimensioner av religion och andlighet som pverkar hlsan: daglig andlig erfarenhet, mening, vrden, livsskdningar, frltelse, privatreligisa handlingar, religis och andlig coping, religist std, religis och andlig historia, engagemang, organisatorisk religiositet och religisa preferenser (Abeles et al., 1999, s. 4). Arbetsgruppen hade som ml att kombinera flera olika dimensioner och niver av religiositet och andlighet, vilket krvde att man tydliggjorde skillnaderna i dessa tv begrepp. Religiositet beskrivs som det som utgr ifrn speciella konfessionella beteenden, doktriner och mnster fr sociala och religisa sammankomster. Andlighet beskrivs av frfattarna som det som avser det transcendenta som berr grundlggande frgor om livsmening och som kan skapa medknsla, samt knslan av att livet r mer n vad man kan frst. I flera dimensioner frsker man lyfta in ett ickekonfessionellt perspektiv genom att betona andlighet och privatreligiositet. Arbetsgruppen skriver att deras primra ml var att utveckla frgor som kunde bedma religiositet och andlighet i en bred bemrkelse. Trots denna strvan framhller forskarna att det finns en tydlig jude-kristen inriktning i perspektiven och frgorna (Abeles et al., 1999, s. 3). Som exempel p ngra av de 38 stllningstaganden och frgor som terfinns i BMMRS enkten, vilken arbetet resulterade i, kan nmnas: 76

Jag tror p en Gud som vakar ver mig. Jag vet att Gud har frltit mig. Hur ofta lyssnar eller tittar du p religisa program p radio eller TV? Hur ofta lser du bibeln eller annan religis litteratur? Hur ofta ber du bordsbn? Hur ofta r mnniskor i din frsamling kritiska mot dig och det du gr? Hur mnga timmar under en normalvecka utfr du aktiviteter till frmn fr din kyrka eller till frmn fr andra religisa och andliga skl? (Abeles et al., 1999, s. 85ff.). Instrumentet infrlivades 1997 1998 i den amerikanska General Social Survey, som r en nationell underskning fr sociala studier (Abeles et al., 1999, s. 6). BMMRS har bland annat anvnts i studier av hur R/S faktorer relaterar till fysisk hlsa. Till exempel har den anvnts i en studie med 168 personer som verlevt cancer, ryggmrgsskador, traumatiska hjrnskador och stroke bland annat. Forskarna fann bland annat, efter att ha tagit hnsyn till demografiska faktorer och hlsofaktorer, att det finns en signifikant positiv relation mellan en bttre fysisk hlsa och en positiv vrldsbild samt en kad vertygelse om en krleksfull Gud (Campbell, Yoon & Johnstone, 2008, s. 11). Harold G Koenig och Michael B King r tv av de forskare som har engagerat sig i att skapa konsensus i definitionen av hur begreppet andlighet (eng. spirituality) ska brukas i vetenskapliga studier och kliniskt arbete som avser medicinsk forskning. Betrffande begreppen religiositet och andlighet beskriver frfattarna hur utvecklingen gtt frn att vara synonyma, till att religion str fr frestllningar om det gudomliga och det praktiska utvandet, medan andlighet relaterar till knslomssiga upplevelser (King & Koenig, 2009). King och Koenig beskriver en rad svrigheter med att formulera en definition utifrn annat n en subjektiv frstelse fr vad begreppet andlighet innebr. Forskarna menar att man br grunda definitionen i hur begreppet frsts i ett vardagligt sprkbruk, we propose a definition that is rooted in how we believe the word is used by everyday speakers. We suggest that the word spirituality has been difficult to define because most attempts to do so have tried to abstract the word from its application (King & Koenig, 2009). De bygger upp en definition utifrn fyra komponenter: tro, utvande, medvetenhet och erfarenheter. Dessa dimensioner relaterar till tro p en icke materiell tillvaro, religisa handlingar som kontemplation, bn, erfarenheter av extraordinr karaktr (King & Koenig, 2009).

77

Som exempel p ngra av de sju operationaliserande frgorna som definitionen mynnar ut i kan fljande nmnas: r du p ngot stt en andlig person? Handlar din andlighet huvudsakligen om dig sjlv eller r den huvudsakligen i relation till andra mnniskor? Har du ngonsin varit medveten om en andlig vrld eller nrvaro?

Hlsa och SRPB som en knslomssig funktion

En tredje kategori av studier bygger p definitioner och mtinstrument som utgr helt frn en operationalisering av den existentiella dimensionens knslomssiga funktion och inte p det trosmssiga innehllet eller utvandet. Forskningen operationaliserar den existentiella dimensionen utifrn till exempel i vilken utstrckning informanten knner hopp, andlig styrka eller frundran infr tillvaron. Detta perspektiv reducerar en del av den konfessionella och kulturella styrning som mnga av de i dag rdande instrumenten uppvisar. Genom att exkludera frgor som berr det trosmssiga innehllet undviker man ven den komplexa frgan att definiera vad religion och spiritualitet r. Likas kar ppenheten i instrumentet, ngot som mnga av de moderna instrumenten efterstrvar. Detta perspektiv efterfrgar funktionen av andlighet, religiositet och personlig tro inte den existentiella dimensionens substantiella innehll. Detta kan stllas i kontrast till hur vissa forskare tenderar att studera religiositet och andlighet snarare n att studera hlsa och hur den existentiella dimensionen frmjar hlsan och vlbefinnandet (Fleck & Skevington, 2007). Denna utgngspunkt lmpar sig ven fr en svensk postmodern kontext, med hg grad av personligt definierad andlighet och med merparten av det kyrkliga engagemanget frlagt till frrttningar. WHO:s mtinstrument WHOQOL-SRPB r ett internationellt framtaget instrument med fokus p den existentiella dimensionens knslomssiga funktion, i relation till hlsa och vlbefinnande. Studier utifrn WHOQOL-SRPB field-test instrument Studien som utvecklade WHOQOL-SRPB 2006 publicerade WHOQOL-SRPB gruppen en artikel utifrn deras tvrkulturella studie av andlighet, religion och personlig tro (SRPB) i relation till livskvalitet (QOL). Gruppen konstaterar att forskning och hlsooch sjukvrd inte rutinmssigt har relaterat till frgor om religion, andlighet eller existentiellt vlbefinnande, eller till livskvalitet. Detta till trots, skriver gruppen, att det kommer fler och fler bevis fr att mnniskors andliga och religisa erfarenheter r viktiga i relation till mnniskors livskvalitet och frmga att hantera sjukdom. I den mn kopplingen mellan de andliga frgorna och hlsa har studerats r det framfrallt i relation till 78

cancerpatienter, HIV/AIDS sjuka eller mnniskor i livets slutskede och dessa resultat kan inte appliceras p mnniskor utan sjukdom. Andra instrument som har utvecklats fr bedmning av religion eller andlighet i relation till livskvalit har begrnsat sig till livskvalit ur ett psykologiskt och/eller socialt perspektiv (WHOQOL-SRPB Group, 2006, s. 1486). Forskarna menar att mnga av dagens mtinstrument utvecklats i vstvrlden, vilket kan vara en bidragande orsak till att den inte i s stor utstrckning bejakat det andliga perspektivets roll. Genom att uppmrksamma andliga och religisa erfarenheter ur ett tvrkulturellt perspektiv vill WHO ka kunskapen om hur dessa faktorer relaterar till livskvalitet utifrn hlso- och hlsovrdsperspektivet (WHOQOL-SRPB Group, 2006, s. 1487). Studien baserade sig p WHO:s testinstrument WHOQOL-SRPB, som utarbetades av 18 olika fokusgrupper och genomfrdes i 18 lnder med totalt 5087 deltagare dr: Italien, Lettland, Spanien, Turkiet och England utgjorde representationen frn de Europeiska lnderna. Informanternas medellder var 41,3 r, 48.9% av dem var mn. I studien frekom en stor variation av trosinriktningar (WHOQOL-SRPB Group, 2006, s. 1490). Forskarna fann en hg grad av korrelation (p = 01) mellan den existentiella hlsodimensionen, som mttes med SRPB frgorna, och summan av de vriga hlsoperspektiven. Likas fann forskarna signifikant korrelation till vart och ett av samtliga hlsoperspektiv. Den starkaste korrelation var mellan SRPB frgorna och psykisk hlsodimension, social hlsodimension samt till den vergripande livskvalitn. I en knsrelaterad analys fann forskarna att kvinnor rapporterade hgre vrden betrffande andlig kontakt och tro n mnnen och att kvinnorna rapporterade lgre vrden betrffande det psykiska hlsoperspektivet. WHOQOL-SRPB gruppen freslr att SRPB perspektivet borde bli mer rutinmssigt utnyttjat i skattningen av livskvalitet. De menar att det skulle kunna innebra en skillnad betrffande livskvalitet i hlsa och hlsovrd, i synnerhet fr de med svag hlsa och de som befinner sig i livets slutskede (WHOQOL-SRPB Group, 2006, s. 1486). Kritik mot de existentiella frgorna i WHOQOL-SRPB Alexander Moreira-Almeida och Harold G. Koenig kommenterade WHOQOL-SRPB gruppens artikel. De skriver att man under de senaste ren sett en kad uppmrksamhet av relationen R/S och hlsovrd samt drtill relaterad forskning. Forskarna vlkomnar drfr WHO:s satsning, inte minst nr den r utformad utifrn ett tvrkulturellt perspektiv och inte som tidigare d utvecklingen vanligen skett inom ramen fr den amerikanska kulturen. De menar att, there is an urgent need for more transculturally validated scales and replication of studies in different countries (Moreira-Almeida & Koenig, 2006, s. 843). Men samtidigt menar Moreira-Almeida och Koenig att det finns ett problem i WHOQOL-SRPB:s mtning, i synnerhet relaterat till skattningen av R/S och den mentala hlsan. Forskarna menar att frgor om psykiskt vlbefinnande delvis har anvnts som variabler fr R/S. Forskarna 79

framhller att det i utvecklingen av ett vrldsvitt instrument finns en risk i att det blir fr brett i S/R definitionen och drmed frlorar den andliga och religisa grundmeningen. Detta menar de har skett nr det gller WHOQOLSRPB skalan, som enligt dem inkluderar frgor som snarare mter vrden relaterade till altruism, meningen med livet och mental hlsa. De menar att, ven om definitionen av religiositet r omdebatterad, s finns det en enighet i tolkningen, there is general agreement that these constructs are related to the search for the sacred or transcendent, which includes concepts of God, a higher power, the divine, and/or ultimate reality (Moreira-Almeida & Koenig, 2006, s. 844). Moreira-Almeida och Koenig vill relatera till en snvare definition av religion och andlighet n den som terspeglas i WHOQOL-SRPB enkten och menar att fem av WHO:s perspektiv inte mter R/S, nmligen; meningen med livet, frundran, helhet och integration, harmoni och inre frid samt hoppfullhet och optimism. Dessa aspekter menar de kan associeras till och ing i ett religist liv, men r snarare ett resultat av religiositet n att de str fr religiositet och andlighet i sig. Bland annat refererar Moreira-Almeida och Koenig till att detta uppmrksammades av den brasilianska fokusgruppen som ingick i arbetet med att utveckla instrumentet WHOQOL-SRPB. Gruppen som helhet efterlyste att frgor som inte hade en klar koppling till religiositet skulle strykas, ven om det hade framkommit kritik betrffande frgornas religisa undermening frn ateister och professionella hlsoarbetare. Forskarna menar att frgor om hopp, mening, frltelse, frundran ska finnas i ett instrument som undersker livskvalitet, men att de inte ska kopplas till andlighet utan till mental hlsa (Moreira-Almeida & Koenig, 2006, s. 844f.). Betoning av en ppenhet i utformningen av existentiella frgor Marcelo P. Fleck frn Brasilien och Suzanne M. Skevington frn England, bda medlemmar i WHOQOL-SRPB gruppen och delaktiga i utvecklingen av instrumentet, svarar i egenskap av oberoende forskare p kritiken frn Moreira-Almeida och Koenig. De framhller att WHOQOL-SRPB inte r ett instrument fr att mta, andlighet, religiositet och personlig tro utan fr att mta livskvalitet i relation till hlsa och hlsovrd (Fleck & Skevington, 2007). Fleck och Skevington hller visserligen med om att vissa frgor r mer relaterade till religist engagemang n till religiositet och andlighet i sig. Forskarna menar att detta var just tanken med dessa frgor, utifrn intryck frn de olika fokusgrupperna vrlden ver. Vikten av att utg ifrn en vid definition pongterades, dr man menar att den filosofiska basen bygger p att mnga olika trossystem, religisa svl som profana, kan fungera som strategier fr att hantera mnskligt lidande och existentiella dilemman. Betrffande kritiken att vissa frgor snarare mter mental hlsa n andliga och religisa aspekter, menar Fleck och Skevington att det ofta r fallet med 80

koncept som inte enkelt lter sig mtas. Frfattarna skriver att trots att aspekterna korrelerar eller ligger nra varandra innebr det inte att de mter samma sak. Ett alternativ till att frska mta dessa variabler skulle d vara att avst frn att studera vissa fenomen, bara drfr att det r komplicerat att mta. Fleck och Skevington understrk vikten av att inte ha en fr snv definition av SRPB perspektivet, d en och samma person mycket vl kan rra sig frn en religis position till en annan under en livstid och att den hlsorelaterade livskvaliten kan frndras. Forskarna menar, If we apply a definition that ties a spiritual QOL solely to religion, we miss the rich scientific opportunities to investigate the many areas of that persons spiritual experience across the lifespan (Fleck & Skevington, 2007). De betonade vikten av att utveckla ett internationellt instrument som kan finna en hg grad av konsensus vrlden ver. Detta kan medfra att vissa aspekter som uppfattats viktiga i en kultur, men saknat validitet i andra kulturer, exkluderas. Avslutningsvis skriver Fleck och Skevington i sitt inlgg:
As a pioneering work, WHOQOL-SRPB is in the middle of two expanding and very important fields in health measurement: SRPB and QOL. How are these two constructs inter-related? Empirical work will certainly help to answer this question. The WHOQOL-SRPB is not end of this story; it is only the beginning (Fleck & Skevington, 2007).

Engelska fokusgrupper i en WHOQOL-SRPB studie Suzanne Skevington har tillsammans med Kathryn OConnell genomfrt en studie utifrn de fokusgrupper i Storbritannien som fanns med i utvecklingen av WHOQOL-SRPB. I studien ingick nio grupper med totalt 55 informanter, medelldern i studien var 51 r och 47% var mn. Studien hade en blandad religis sammansttning av kristna, buddister, kvkare, agnostiker och ateister. Merparten, 56.9%, hade genomgtt hgre akademisk utbildning. Av informaterna uppgav 35.5% att de var gifta och 43,8% att de var singlar. Tv av de nio grupperna var sammansatta av personer som var sjuka eller levde med en kronisk sjukdom. Totalt svarade 63,3% av deltagarna att de hade problem med hlsan (OConnell & Skevington, 2005, s. 384). Forskarna genomfrde svl en kvalitativ som en kvantitativ analys och fann att SRPB var relevant fr den hlsorelaterade livskvaliteten, i synnerhet genom kategorierna andlig styrka, meningen med livet och helhet och integration som forskarna fann vara de viktigaste kategorierna (OConnell & Skevington, 2005, s. 379). Studien bygger p 18 olika perspektiv som hade definierats utifrn ett av WHO:s internationella expertmten. Dessa perspektiv fokuserade p erfarenheterna frn att ha en tro, inte p styrkan i vertygelsen eller den religisa tillhrigheten hos individen (OConnell & Skevington, 2005, s. 382). I England har antalet som rapporterat att de har en 81

tro sjunkit frn 90% till 70% mellan ren 1968 och 2000, och 10% svarar i dag att de inte vet vad de tror p. Studien genomfrdes i form av bandade gruppintervjuer dr gruppen diskuterade de 18 olika existentiella perspektiven utifrn frgan, Hur pverkar det din livskvalitet?. Efter intervjun gjordes en snabb sammanfattning av diskussionen infr gruppen innan informanterna individuellt besvarade en enkt om hur viktigt vart och ett av de 18 perspektiven var, jmte ett av WHO:s mtinstrument fr livskvalitet (WHOQOL-100). Det tog cirka tre timmar att genomfra intervjuerna och enktstudien. De transkriberade intervjuerna kodades och analyserades (OConnell & Skevington, 2005, s. 383ff.). Fem perspektiv visade sig viktiga och ltta att diskutera. Det var: hopp och optimism, vnlighet mot andra, inre frid, andlig styrka och upplevelse av frundran. Dr fann frfattarna att hoppfullheten och optimismen kunde delas upp i optimism betrffande sig sjlv, sin familj, samhllet eller vrlden samt att vnlighet mot andra ocks aktualiserade vikten av att vara vnlig mot sig sjlv. Betrffande den andliga styrkan rrde sig en del diskussioner om varifrn den andliga styrkan hrstammade, om det var frn individen sjlv, frn gud eller frn meditation och bn. I relation till perspektivet inre frid aktualiserades ven frgan om dess motsats, vrede, aggressivitet. Betrffande upplevelsen av frundran uppmrksammades det i grupperna att den knslan kunde relateras till flera olika saker, svl stora som sm, alltifrn upplevelsen av universum, andra mnniskor, mla eller springa London maraton. ven hr togs knslan av motsatsen upp, i detta fall i relation till frundran. En del diskussioner som relaterade till vissa teman var mer splittrade mellan de olika grupperna, dribland mening och syfte med livet. Vissa grupper menade att det var perspektiv de sllan tnkte p, som var svra att frst eller inte vrda att frdjupa sig i, vilket de grupper som dominerades av kristna inte instmde i (OConnell & Skevington, 2005, s. 385ff.). Betrffande perspektivet rrande kontakt med en andlig entitet eller kraft visade det sig var mer komplicerat. Ateisterna upplevde frgan exkluderande och tolkningen av hur man skulle frst perspektivet och vad det syftade uppfattades p olika stt av de olika deltagarna. Detsamma gllde helhet och integration, dr svl ateister som deltagare som arbetade inom vrden uppmrksammade problemen med definition och grnsdragning mellan medvetande, kropp och sjl (OConnell & Skevington, 2005, s. 389f.). En aspekt som grupperna uppehll sig runt var perspektivet kontroll, dr grupperna menade att det var ett komplext perspektiv och att det till stor del relaterade till vilken typ av kontroll som avsgs. Alla grupper var verens om att man till viss del kunde ha en liten grad av kontroll betrffande dagliga beslut och val, knslor och andligt utvande. Men ibland var kontrollen kopplad till det och det som upplevdes som frutbestmt, dr mnniskors 82

svrigheter i livet kunde vara helt utanfr deras kontroll. Avsaknaden av kontroll relaterades ofta till samhllet och sociala strukturer. Personer som nyligen upplevt allvarlig sjukdom knde att de saknade kontroll ver sitt fysiska vlbefinnande. Det visade sig ven att det frst efter vissa verlggningar i gruppen var mjligt fr deltagarna att frst konceptet tro, frikopplat frn religisa undermeningar (OConnell & Skevington, 2005, s. 389ff.). I den kvantitativa analysen fann forskarna att en stor del av informanterna angav hga vrden betrffande de efterskta perspektiven, men man fann ven att standardavvikelsen inom gruppen var hg. Nr OConnell och Skevington analyserade gruppen utifrn lder, kn och hlsostatus fann de sm skillnader. Dock rapporterade kvinnorna i hgre grad n mnnen att andlig styrka var viktigt. De som fr nrvarande var sjuka rapporterade att dd och dende var viktigare n fr dem som fr nrvarande var friska och det var viktigare fr de yngre med inre frid n fr de ldre (OConnell & Skevington, 2005, s. 393). Fortsatta WHOQOL-SRPB studier i England I efterfljande studier har OConnell och Skevington analyserat resultaten frn den engelska gruppen utifrn informanternas religisa engagemang, dels utifrn om de har en religis tro, dels i vilken grad man har en stark personlig tro och om man r religist engagerad. Forskarna fann att detta inte var avgrande:
the importance ratings showed that all SRPB facets were important or very important to QoL overall, despite expected variations between beliefs groups. Furthermore, the findings from this heterogeneous sample show that in assessing QoL outcomes, SRPB are appropriate and applicable beyond the health context (OConnell & Skevington, 2010, s. 744).

OConnell och Skevington har ven i en jmfrande studie analyserat sju instrument som inkluderar den existentiella dimensionen och syftar till att mta hlsorelaterad livskvalitet. Man fann att flertalet instrument endast mtte ett mindre antal existentiella dimensioner som ofta inkluderades i frgor om den generella livskvalitn. Vidare fann man att f av dessa instrument var utarbetade i samarbete med representanter frn den grupp som de avsg att studera, till exempel saknades terkoppling frn relevanta patientgrupper. Och slutligen konstaterar de att alla instrument utom WHOQOLSRPB saknar en transkulturell ansats, Finally, apart from the WHOQOL100, none of these instruments was designed for cross-cultural use in contexts where religion and spirituality may be particularly salient to health and wellbeing (OConnell & Skevington, 2007, s. 85). I British Journal of Health Psychology skriver OConnell och Skevington, The WHOQOLSRPB therefore represents a new assessment frontier for investigations of positive health (OConnell & Skevington, 2010, s. 744). 83

Italiensk vrdpersonal i en WHOQOL-SRPB studie I Italien genomfrde forskarna Boero, Caviglia, Monteverdi, Braida, Fabello & Zorzella en studie med 116 personer som arbetade p tre olika vrdavdelningar. Deltagarna fick besvara WHOQOL-SRPB enkten kompletterad med tv frgor relaterade till vrden. Forskarteamet ptalar att det rder konsensus i vetenskapliga studier om att det finns en koppling mellan andlighet och hlsa. Forskning visar att balansen mellan det fysiska, psykiska och andliga r ndvndigt fr hlsa, men att det rder en oskerhet om hur andlighet ska tolkas (Boero m. fl., 2005, s. 916). Forskarna menar att den vetenskapliga forskningen och ny teknik gjort att diagnostisering, behandling och rehabilitering blir allt mer avancerad, men att det rder en risk fr att depersonalisera den sjuke. Man ptalar att detta sker samtidigt som tanken p en holistisk vision i vrden blir allt starkare. I detta sammanhang menar frfattarna att vrdpersonalen r vl trnad utifrn ett vetenskapligt och tekniskt vrdperspektiv, men inte trnad i att omhnderta andliga aspekter, varken hos sig sjlva eller hos sina patienter. Drfr bestmde sig forskarna fr att studera hlsorelaterad livskvalitet i relation till andlighet hos vrdpersonal. Forskarna intresserade sig ven fr om det fanns ngon skillnad mellan personal som arbetade med olika patientkategorier. Deltagarna bestod av personal frn en avdelning som behandlade Alzheimersjuka och en neurologavdelning, bda frn samma sjukhus, jmte personal frn en avdelning p ett annat sjukhus som ocks behandlade Alzheimersjuka. Av deltagarna i studien var 10,3% lkare medan resten var sjukskterskor (Boero m. fl., 2005, s. 917f.). WHOQOL-SRPB instrumentet kompletterades med tv ytterligare frgor, dels huruvida informanterna menade att det var viktigt att ta hand om den andliga dimensionen hos en lidande person och dels om de menade att det r till nytta om personalen tar hand om den andliga dimensionen hos lidande personer. De SRPB perspektiv som fick hgsta medelvrde var mening och frundran, men alla perspektiv hade medelvrde ver skalans mittpunkt. De som rapporterade god hlsa hade hgre vrden betrffande personlig vrdering, mening, frundran, helhet och hopp. Men forskarna fann inget std fr att det frekom skillnader mellan personalen p de olika avdelningarna. De som betraktade sig som religisa tergav hgre vrden betrffande hlsorelaterad livskvalitet n de som i lgre grad betraktade sig som religisa. 96,6% av personalen menade att det var viktigt att ngon tog hand om lidande personers andliga dimension och 88.8% av personalen menade att det var viktigt att personalen gjorde det (Boeroet m. fl., 2005, s. 918f.). Utifrn sina resultat skriver forskarna, So the presence of spirituality may be an important factor to explain subjective health status and it is deeply linked to functional and physical well-being (Boero m. fl., 2005, s. 920). 84

Del 2. Folkhlsa ur ett religionspsykologiskt perspektiv

Bde klassisk religionspsykologi och religionspsykologi av senare datum har uppehllit sig runt frgor rrande hlsa och vlbefinnande p mikro(individ), meso- (grupp) och makroniv. Att individen str i relation till en strre kontext och att det dr finns en sjlvklar pverkan mellan individen och den strre kontexten r inte en ovanlig utgngspunkt i den religionspsykologiska forskningen. Tanken att koppla samman religion, individ, grupp, samhlle och hlsa r drfr inte frmmande fr religionspsykologin. I studien Tro och vrderingar i 90-talets Sverige fann forskarna att 60% av de tillfrgade ofta eller ibland upplever utmattning eller kraftlshet och nstan hlften uppger att de ofta eller ibland upplever stress och jkt (Kallenberg, Brkenhielm & Larsson, 1996, s. 125). Utmattningsrelaterade symtom har under mnga r kat och r i dag en existerande diffus freteelse som upplevs som ett hot mot stora grupper av befolkningen. ven om symtomen varit svrdiagnostiserade och sjukskrivningstalen sjunkit drabbar det inte minst kvinnor mitt i livet och unga mn mitt i karriren. Likas finns en kraftigt kad andel unga som rapporterar ohlsa i en annars ver seklet rtt stabil sjlvskattning, slutenvrden fr depressioner, ngesttillstnd och sjlvmordsfrsk kar bland unga, liksom vrden av alkoholrelaterade diagnoser (Socialstyrelsen, 2010b, s. 8). I studier av bland annat kvinnor med alkoholproblematik, immigrantgrupper och i relation till sjlavrd har DeMarinis visat att det i dag finns en kad grad av oro och kraftlshet hos de personer som lever i socio-kulturellt utsatta grupper, men ven bland medelklassungdomar och kvinnor. Hon har funnit att dessa personer har svrare att hantera livssituationer med en hgre grad av press och stress, n personer med en vlfungerande vrldsbild och fungerande sociala ntverk (DeMarinis, 2003, s. 34f.). Hon menar att det idag finns flera grupper som inte kan hantera sin vardag, utifrn en djupgende avsaknad av existentiell vrldsbild och livsmening. DeMarinis talar om en ny form av fattigdom, en social och kulturell fattigdom. Denna terfinns i utsatta grupper, som inte lngre r kapabla att fungera i den rdande svenska kontexten (DeMarinis, 2008, s. 67). Till stor del menar hon att detta beror p den i dag rdande postmoderna kontext vilken leder till:
people are also experiencing the challenges of postmodern reality in relation to existential health and pastoral care [] In such a case he or she has either no base for making decision and so decisions are made haphazardly or in desperation, or the individual is literally paralyzed and cannot make any decision (DeMarinis, 2003, s. 29).

85

Den extrema formen av en postmodern kultur blir d s relativ och oplitlig fr den enskilda individen att det blir omjligt att fatta beslut. Drmed riskerar man att identitetskris kommer att rda och dessutom utvecklas till norm. Vid vergripande studier av personer med denna dysfunktionalitet har DeMarinis funnit, en otillrcklighet eller ofrmga att uppleva en knsla av sammanhang eller fungerande livsskdning fr att hantera stressfaktorer och de pfrestningar som det vardagliga livet fr med sig (DeMarinis, 2004, s. 149). DeMarinis varnar fr att Sverige kan st infr en kulturell pandemi av existentiell ohlsa:
In the Swedish healthcare context one sees evidence of dysfunction and distress in response to the effects of a postmodern context. The patterns of dysfunction and distress are different across patient population groups. However, a meta-analysis reveals a common thread across these populations: the inadequacy or inability to experience a sense of coherence or a functioning worldview in the face of the stressors and pressures of daily life (DeMarinis, 2003, s. 35).

DeMarinis beskriver tillstndet som en kulturell och identitetsmssig fattigdom som dagligen kan uppmrksammas kliniskt, inte minst i den mentala hlsovrden (DeMarinis, 2006, s. 231). Hon menar att den existentiella dysfunktion som i dag finns i Sverige kan och br klassificeras som en mental hlsokris.

Mental hlsa och kulturell epidemiologi

DeMarinis menar att den kulturella epidemiologins kritiska brnnpunkt ligger i dess existentiella krna. Hon tar sin ansats i kulturpsykologen Anthony Marsellas definition av kultur och menar att alla individer, grupper och institutioner existerar i en kulturell kontext. Dr, menar hon, finns det medvetna och omedvetna aspekter av kulturen som har betydelse i utvecklingen av paradigm fr hlsa och sjukdom. Dessa paradigm r alltid kopplade till kulturen och till de politiska och sociala strukturerna, som i sin tur r implementerade i hela hlsovrdsstrukturen och dessa institutioners policy. Hur samhllet sedan r organiserat i relation till maktstrukturer pverkar huruvida det finns samexisterande paradigm eller om det finns ett paradigm som har ansprk p att vara det universella paradigmet, vilket DeMarinis menar r det vanliga i den vsterlndska mentala hlsovrden (DeMarinis, 2006, s. 229f.). Med kulturell epidemiologi avser DeMarinis nr personer i en kulturell kontext saknar mjligheter att utnyttja de interna och externa representationerna som ligger i kulturen (DeMarinis, 2008, s. 68). Marsella menar att kulturen bestr av delade inlrda beteenden och meningar, som verfrs i syfte att gynna svl individen som gruppens utveckling och anpassning. Till de interna representationerna rknas bland annat attityder, tro, vrderingar, medvetandemnster, epistemologi och till 86

de externa hr institutioner, kulturella artefakter och roller (Marsella & Yamada, 2000, s. 12). Dessa representationer r ndvndiga fr mnsklig utveckling p svl individniv som grupp- och samhllsniv (DeMarinis, 2008, s. 68). Fr att frst den existentiella hlsans pverkan p det allmnna hlsotillstndet tar DeMarinis sin utgngspunkt i en modell inspirerad av Arthur Kleinman, psykiatriker och antropolog, frn 1980, som presenterar kulturen i olika dimensioner (DeMarinis, 2003, s. 44). Denna modell har hon omarbetat fr nutida svenska frhllanden, fr bedmningen av existentiell hlsa och existentiell epidemiologi p svl individuell som p social niv.
Fysisk och psykisk dimension Social dimension Ekologisk dimension

Existentiell dimension Figur 2. Kulturens dimensioner fr bedmning av existentiell hlsa och epidemiologi p bde samhlls och individ niv (DeMarinis, 2003, s. 45). Tryckt med frfattarens tillstnd.

DeMarinis beskriver hlsa utifrn fem olika dimensioner: en biologiskfysisk, en psykologisk, en social, en ekologisk, som motsvarar individens interaktion med sin materiella och immateriella omgivning, samt en existentiell. Den existentiella dimensionen fokuserar p grundlggande meningsskapande, som bde samspelar med och r grundlggande fr de vriga dimensionerna av hlsa. Den existentiella dimensionen beskrivs som:
This dimension includes worldview conception, life approach, decisionmaking structure, way of relating, and way of understanding. It also includes the activities or expressions of symbolic significance, such as rituals and other ways of marking meaning [] the existential dimension negotiates a balance between the cultures symbolic world and the perception of reality. If the existential dimension is impaired or dysfunctional, a general condition of dysfunction will result (DeMarinis, 2003, s. 45f.).

I detta perspektiv framhller DeMarinis att relationen mellan hlsa och ohlsa r ett kontinuum mellan existentiell hlsa och existentiell epidemiologi. I den psykologiska processen, dr upplevelsen av existentiellt 87

kaos alternativt existentiellt sammanhang utvecklas, spelar den omgivande kontexten en avgrande roll, liksom individens mjlighet att verka i den kulturen och utveckla funktionella meningsskapande strukturer. Typologi fr meningsskapande strukturer DeMarinis har utvecklat en modell fr existentiell livsskdning inspirerad av David Wulffs typologi fr religionspsykologi. Med existentiell vrldsbild menar DeMarinis i typologin, the narratives about lifes meaning and the actions associated with the lived expression of these narratives in the stories of ordinary persons confronted with lifes choices, hopes dilemmas, and decisions in postmodern Sweden (DeMarinis, 2008, s. 64). Hon utvecklar modellen fr att anvnda den med syfte att identifiera kategorier av existentiella behov och klassificera meningsskapande system (DeMarinis, 2003, s. 49). I modellen kategoriseras olika existentiella livsskdningar utifrn variablerna rknar respektive utesluter transcendent/immanent kraft, som ven beskrivs som tron p en kraft starkare n en sjlv (DeMarinis, 2006, s. 235), samt om individen har en bokstavlig respektive symbolisk instllning till livsskdningen. Utifrn dessa variabler presenteras fljande fyra kategorier:
Bokstavligt bejakande livsskdning representerar en bokstavlig bekrftelse av existensen av religisa objekt. Denna attityd terfinns till exempel bland fundamentalister. Bokstavligt frnekande livsskdning representerar motsatsen till fregende flt. Religist sprk uppfattas bokstavligt likt fregende flt men existensen av de religisa objekten frnekas. Reduktiv tolkande livsskdning representerar i sin mest extrema form en frnekelse av den religisa verkligheten och anser sig ofta g lngre och frbi denna religisa verklighet fr att n det som r den sanna verkligheten i de religisa riterna och symbolerna. Restaurerande tolkande livsskdning representerar ett skande efter den symboliska meningen bakom de religisa objekten. Detta representerar ett skande efter den inneboende meningen och en frdjupning av de religisa objekten (DeMarinis, 2004, s. 163f.).

Till dessa ursprungliga fyra kategorier utvecklade DeMarinis ytterligare tv kategorier som hon menar var ndvndiga fr anpassning till de svenska frhllandena. Hon fann bland annat behovet av en kategori fr individer och grupper som p olika stt kombinerade de olika trossystemen och vrldsbilderna. Det kan innebra till exempel att personer deltar i New Age och olika naturceremonier eller Wicca riter, samtidigt som personen i frga har en kristen bas i sin livsskdning eller att vederbrande, som icke-etnisk 88

svensk, deltar i kristna svl som muslimska och andra typer av religisa ritualer kombinerat med naturceremonier. Hon har funnit att medvetenheten om hur komparativa de olika trossystemen r med varandra varierar, dock finns ett medvetet avstndstagande frn att anamma endast ett system, d det upplevs som allt fr begrnsat och otillrckligt fr att mta livets existentiella utmaningar. DeMarinis menar att samtliga dessa kategorier, inklusive kategorin av blandade livsskdningar kan fungera praktiskt p ett tillfredstllande stt. De kan alla utgra ett meningsskapande system som kan fungera, svl i det dagliga livet som nr personen upplever svrigheter och existentiellt relaterade kriser (DeMarinis, 2008, s. 66). DeMarinis fann ocks behovet av en kategori fr de personer som saknade existentiell livsskdning. Det gemensamma fr de grupper och individer som kan hnfras till denna kategori r att de inte har ngon fungerande vrldsbild och drmed i praktiken inte har mjlighet att skapa mening. DeMarinis beskriver fenomenet som, The common denominator in these examples is the lack of structuring operational narratives, value structures, decisional pathways, and health-promoting ritual expressions (DeMarinis, 2008, s. 67). Hon menar att avsaknaden av fungerande meningsskapande struktur r ngot som utgr ett allvarligt hot mot individens hlsa och vlbefinnande. Hon har funnit att om inga, eller destruktiva, tgrder vidtas leder tillstndet fr personer i denna kategori till en mer eller mindre total existentiell dysfunktion, vilket i sin tur leder till mental dysfunktion och psykisk sjukdom (DeMarinis, 2006, s. 236). Till denna grupp hr de grupper av socialt och kulturellt fattiga som DeMarinis funnit, dribland vissa immigrantgrupper och ett vxande antal unga etniska svenskar. De tv nya kategorierna som DeMarinis fann krvdes fr en anpassning av typologin till ett svenskt folkhlsoperspektiv utifrn en postmoderna kontext beskriver hon som:
Blandad existentiell livsskdning representerar en vrldssyn dr en blandning av ngra olika traditioner ingr i en individs meningssystem. Avsaknad av existentiell livsskdning representerar en situation dr individen upplever att det inte finns ngon existentiell vrldsbild eller annat stt att skapa mening (DeMarinis, 2004, s. 164).

Den sammantagna kategoriseringen fr de sex olika existentiella livsskdningarna resulterade i fljande modell:

89

Rknar med transcendent/immanent kraft i existentiell livsskdning

Bokstavligt bejakande 1 Bokstavlig

Restaurerande tolkande 4 Symbolisk

Blandad existentiell livsskdning 5 Bokstavligt frnekande 2 Reduktiv tolkande 3

Utesluter transcendent/immanent kraft i existentiell livsskdning Avsaknad av existentiell livsskdning 6 Figur 3. Modell fr existentiell livsskdning (DeMarinis, 2004, s. 163). Tryckt med frfattarens tillstnd.

Nr DeMarinis bearbetar och utvecklar Wulffs typologi gr hon det utifrn ett existentiellt folkhlsoperspektiv, fr att skapa en kartlggning av existentiella behov och typer av meningsskapande system i en svensk postmodern kontext. Hon utgr ifrn hur prster och pastorer beskriver sin egen bild av vad sjlavrd r (DeMarinis, 2003, s. 123). Modellen r sledes inte baserad p fallstudier eller motsvarande utifrn en individniv, dremot tergers sex sjlavrdsfall fr att illustrera de sex olika typologierna i modellen (DeMarinis, 2003, s. 124ff.). Fr att utrna vad bristen i de meningsskapande strukturernas funktion innebr och bottnar i mste riter, symboler och berttelser nrmare studeras. Den typen av studier kan leda till en kad frstelse fr hur riter, symboler och berttelser kan verka som verktyg i hur andlig och existentiell hlsa skapas (DeMarinis, 2006, s. 231). I de nuvarande, liksom i tidigare studier som DeMarinis genomfrt, svl i Sverige som internationellt, har hon uppmrksammat behovet av vad hon i dag kallar existentiella funktioner. Det r ett vergripande begrepp hon anvnder, som inkluderar ett vitt spektrum av meningsskapande freteelser som till exempel olika berttelser och rituella erfarenheter som alla erbjuder vrderingar, strukturer och beslutsmnster. Dessa existentiella funktioner kan inkludera bde traditionell religiositet och andra typer av vrldsbildskonstruktioner (DeMarinis, 2008, s. 60). I sina studier har hon uppmrksammat att de religisa riterna har en avgrande betydelse fr 90

mnniskans frmga att utveckla och vidmakthlla funktionella meningsskapande strukturer. Hon har studerat riters betydelse fr mental hlsa i en rad olika kulturer och kontexter, utifrn bde ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv, och har p ett avgrande stt visat p ritforskningens betydelsen fr individers och gruppers mjlighet att utveckla existentiell hlsa. I sin religionspsykologiska forskning om kopplingen mellan hlsa och riter har DeMarinis utgtt ifrn objektrelationsteorin som teoretisk bas. Flera hlsorelaterade studier utifrn teorier om meningsskapande DeMarinis har, enskilt och tillsammans med andra, gjort en rad studier utifrn mnniskans frmga och frutsttningar fr meningsskapande. Studierna har gjorts inom skiftande hlsorelaterade omrden ssom hematopoietisk stamcellstransplantation till kvinnor med alkoholproblem. Hon menar att riter kan vara hlsosamma och goda men framhller samtidigt att riter ven kan verka frtryckande och dominerande (DeMarinis 1996a, s. 1). Riterna r ett uttryck och en erfarenhet av ett omfattande ramverk av meningsskapande. Om detta ramverk och den drtill hrande styrningen saknas, kan den rituella erfarenheten inte stdja en hlsosam utveckling utan dess konsekvenser blir farlig och skadlig. Det finns d en patologisk risk i relation till den inre och den yttre vrlden, om riten inte bygger p en lekfull grund, d riten i sig kanske r religionens mest potenta resurs (DeMarinis, 1999, s. 48). Det r svrt att definiera riter och DeMarinis menar att det kanske inte ens r ndvndigt eller mjligt (DeMarinis, 1996a, s.7). Riter beskrivs som en subjektiv erfarenhet, som kan utfras enskilt men oftare utfrs i grupp, och som relaterar till vr kultur, dr riter r ngot vi lever med varje dag. DeMarinis skriver:
From a functional perspective, these experiences of ritual seem to create their own powerful memories and to serve as unique markers of time and space. Quite simply, their function can be understood as marking experiences that have had an impact upon us (DeMarinis 1996, s. 237).

DeMarinis menar att riterna r en ndvndig del av mnskligt meningsskapande, vilket alltid sker i en social och kulturell kontext, dr det kollektiva systemet etablerar inre ordning och reda. De meningsskapande riterna, samhllet, erfarenheten och kulturen, arbetar tillsammans i processen att f den yttre och den inre vrlden att komma samman och skapa en verklighet inom ramen fr en persons minne. De rituella erfarenheterna kan analyseras utifrn ett kontinuum mellan psykisk hlsa och psykisk sjukdom (DeMarinis 1996b, s. 240ff.). DeMarinis genomfrde en studie p 37 kvinnor mellan 25 60 r i en nordamerikansk kulturell kontext, med blandad etnisk och kulturell bakgrund, men alla med en kristen bakgrund som klla fr meningsskapande frn barndomen. I studien fann hon att kognitiv dissonans kunde frorsaka svl fysiska som psykiska symtom, vilka 91

uppstod i olika utvecklingssituationer d informanterna mtte en ny ideologi (DeMarinis, 1999, s. 57f.). Studien visade att anvndningen av religist innehll hade: observerbara, lngtidsverkande, positiva effekter p en rad sjukdomar, depressioner samt p relationsproblematik. Likas kan religisa resurser och symboler ha en preventiv funktion. Dock verkar dessa effekter vara kopplade till flexibiliteten i sjlva trossystemet, dr ett samspel mellan tron och den troende tycks vara en strre resurs fr att frmja anpassningsprocessen (DeMarinis 1995, s. 126). P senare tid har DeMarinis allt mer uppmrksammat de utmaningar som det postmoderna svenska samhllet innebr. Hon menar att den nuvarande folkhlsosituationen, med en kraftig utveckling av kad existentiell ohlsa, r ytterst allvarlig och menar att: It is time for an alarm to sound that signals the start of an epidemiological warning: that of existential epidemiology (DeMarinis, 2006, s. 236). Den existentiella hlsan pverkar en rad olika hlsodimensioner. I en studie av kulturens betydelse fr kvinnor med alkoholproblematik fann DeMarinis, tillsammans med sina forskarkollegor, bland annat att patienterna menade sig ha en negativ subgruppsstatus. Studien baserade sig p journalanteckningar fr 20 kvinnor som genomgick behandling p en svensk alkoholklinik Forskarna fann att de kunde identifiera en rad olika ritualiseringar i samband med sjlva drickandet, speciellt ritualer kopplade till det privata drickandet (DeMarinis, ScheffelBirath & Hansagi, 2008, s. 1). Patienternas knsla av kad frustration, skam och efterfrgan av anonymitet skapade ett mnster. Med tiden hade kvinnorna provat en rad olika strategier, som resulterade i skapandet av en privat vrld av drickande. Det som hade brjat som ett socialt drickande hade med tiden utvecklats till ett privat drickande. Det privata drickandet hade i brjan karaktren av att vara en positiv, energigivande egen stund, men utvecklades med ett kat alkoholintag och ndrade karaktr till att bli mer av sjlvmedicinering, flykt och ett stt att koppla av. Man fann att 95% av kvinnorna rapporterade depression, ngest och stress och alla rapporterade att de upplevde apati och var kroppslig utmattade. Likas upplevde mnga fysiska problem, som vrk i mage, rygg och huvud. Fr 80% av patienterna avtog sjukdomssyntomen nr nya strategier utvecklades (DeMarinis, Scheffel-Birath & Hansagi, 2008, s. 3). Ofta behvde nya handlingsmnster utvecklas som ersttning fr drickandet, relaterat till exempel till fysiska aktiviteter och former fr att hitta inre lugn och ro. Fr hlften av patienterna krvdes att de utvecklade nya ritualiseringar som kunde erstta de som tidigare frknippats med drickandet (DeMarinis, Scheffel-Birath & Hansagi, 2008, s. 3f.). I den journalinformation som gavs om vad som hjlpte kvinnorna att skapa mening i deras situation, och i rehabiliteringsprocessen, refererade de inte till religiositet eller andlighet. Detta r en aspekt som r intressant att ytterligare studera menar DeMarinis, inte minst utifrn den sekulariserade kulturen som finns i Sverige. Att 92

studera de existentiella, meningsskapande dimensionerna av patienternas kamp med beroende samt att identifiera resurser fr att genomfra frndring vore intressant menar DeMarinis (DeMarinis, Scheffel-Birath & Hansagi, 2008, s. 4f.). Ytterligare en dimension av existentiell hlsa, i relation till kultur, r teranpassningen efter till exempel ett strre hlsoingrepp. I en studie av 23 vuxna patienter som genomgtt hematopoietisk stamcellstransplantation fann forskarna att antalet arbetslsa var hgre bland dem som genomgtt stamcellstransplantation n bland vriga, vilket i sin tur innebar en kad risk fr smrta, ngest och depression. Forskarna menar att det r viktigt att uppmrksamma faktorer i de verlevande patienternas kulturella kontext ssom: icke stdjande arbetsmiljer, frskringar och sociala vlfrdssystem. Fr framtida forskning och behandlingsplanering rekommenderar frfattarna att en kulturell analys genomfrs, en studie som bland annat analyserar det kulturella perspektivet p hlsa och sjukdom, p knsroller och dess betydelse i relation till hlso- och sjukvrden, kulturell skam och stigmatisering, faktorer som alla pverkar den existentiella hlsan (DeMarinis, Barsky, Antin & Chang, 2009 s. 57, 61).

Existentiella meningsskapande system och studier i hlsa

Begreppen meningsskapande och meningsskapande system visade sig vara allt annat n entydiga begrepp, vilket blev tydligt nr jag genomfrde mina artikelskningar i relation till begreppet hlsa. Drfr har jag valt att begrnsa mig till meningsskapande som ligger nra min egen definition av existentiell hlsa. Det handlar d om meningsskapande som r relevant fr hlsan och som berr de sammantagna processerna av grundlggande tankar, handlingar och knslor som mnniskan frhller sig till i livets olika situationer, i relation till sig sjlv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft. Hit hr tankar, handlingar och knslor, till exempel frestllningar om vrlden, rituella handlingar och knslor kopplade till dessa processer. En studie om meningsskapande hos asylskande barn i Sverige 2006 presenterade sa Lwn sin avhandling, Asylexistensens villkor, resurser och problem i meningsskapande hos asylskande barn i Sverige. Studien ingick i en internationell pilotstudie fr att ka frstelsen fr hur flyktingars erfarenheter av flykt och trauma pverkade den psykiska och fysiska hlsan, i relation till deras familjers kulturella bakgrund. Det fanns ett srskilt fokus p meningsskapande i studien. Lwn anvnde en Mixed methods dr 20 asylskande barn i ldern 7 14 r ingick. Barnen talade arabiska, ryska eller bosniska. Svl barnen som deras frldrar blev intervjuade och fick svara p en enkt, utifrn upplevelser av trauma, ngestsymtom och symtom relaterade till posttraumatisk stressdiagnos 93

[PTSD]. Barnen fick ven mla bilder utifrn sin gudsbild och fotografera en vanlig dag i sina liv. ven deras medicinska journaler studerades (Lwn, 2006, s. 162f.). I sin studie konstaterar Lwn lekens centrala roll och tolkar det utifrn Pruysers teori. Mnga frldrar hade observerat att nr barnen kunde leka var det ett tecken p att de mdde bra. Skolan och umgnget, tillsammans med lek och andra kreativa aktiviteter, utgjorde i sig en tillvaro som kunde balansera den realistiska och den inre autistiska vrlden som Pruyser talar om (Lwn, 2006, s. 166). Lwn fann att barnen anvnde sig av emotionella, kognitiva och beteenderelaterade coping-mnster samt olika relations-mnster i relation till sig sjlva, till andra och till gud. I barnens mlningar framstlldes gud ofta i positiva termer som barnen kunde be om hjlp i stort och smtt. Alla barnen i denna studie vxte upp i en monoteistisk kultur, dr gud framstr som himmelens hrskare och hjlper barnen. Samtidigt finns en oskerhet om vad gud tnker gra, till exempel om gud kommer att ge dem uppehllstillstnd i Sverige (Lwn, 2006, s. 170). Utifrn teckningarna barnen gjorde kan Lwn se tre omrden relaterade till meningsskapande frgor: allmnna funderingar kring gud, till exempel Alla vill veta hur Gud ser ut och Jag str hr och funderar p Gud, guds nrvaro i det dagliga livet, till exempel Gud hjlper mig i trafiken och, djupare reflektioner om vad tro och gud kan vara, till exempel Jag vet inte hur Gud ser ut men jag kan rita och mla solen eller Gud lskar oss och vi lskar tillbaka (Lwn, 2006, s. 137f.). Lwn framhller vikten av att de asylskande barnen har tillgng till en funktionell illusionistisk vrld, inte minst genom skolans ram och i lek och kreativa aktiviteter, fr att de ska kunna f ett hlsofrmjande meningsskapande (Lwn, 2006, s. 171). Meningsskapande bland Suroyo migranter och prster i Svenska kyrkan Ytterligare tv skilda studier, med relevans fr hur denna studie relaterar till existentiella meningsskapande system respektive existentiell hlsa, r genomfrda av Cetrez och Belfrage. nver A. Cetrez presenterade 2005 sin avhandling, Meaning-Making Variations in Acculturation and Ritualization, utifrn tre generationer av Suroyo migranter i Sverige. Cetrez fokus ligger p meningsskapande processer, primrt i relation till akulturationsprocessen. P flera omrden lmnar han viktiga bidrag, bland annat i synen p meningsskapande. Den frsta nivn r relaterad till sprket, som r lnkat till identitet, privat liv, knsla av gemenskap och till kyrkan. Den andra nivn relaterar till anpassning, exempelvis till signifikanta andra ssom slkt och vnner. Det berr ven yttre frhllanden, till exempel i relation till diskriminering, missbruk av alkohol och spel. Den tredje nivn relaterar till engagemang, identitet och identifikation, till exempel till synen p sig sjlv relaterat till olika skeden i livet. Den sista nivn relaterar meningsskapande system, till exempel till gudsbilder, ritualer och symboler. Utifrn dessa 94

olika niver av meningsskapande analyserar Cetrez sitt intervjumaterial (Cetrez, 2005, s. 260ff.). Cetrez finner i sin studie att dessa olika meningsskapande niver inte r separerade utan att det finns en stark inbrdes relation mellan dem (Cetrez, 2005, s. 323). Han skriver:
The approach to meaning-making, understood on four different levels rather than being linked to any level alone, is also in line with the perspective of postmodernism This implies,, that meaning-making can not be limited to a single dominant category only, but is related to several ones (Cetrez, 2005, s. 327).

Lennart Belfrage har studerat prster i Svenska kyrkan och hur existentiella dimensioner kan bidra till frstelsen av fenomenet utbrndhet (Belfrage, 2009, s. 26). Belfrage har teoretiskt utgtt ifrn Emmy van Deurzen och existentiell psykologi, vilket innebr att hans definition av existentiell och mening r ngot annorlunda n den definition som r tillmpad i denna studie, liksom i tidigare refererade studier (Belfrage, 2009, s. 55). En central faktor som Belfrage betonar i sin studie, relaterad till existentiell folkhlsa och mjlig intervention, r att ven prsterna kanske r utmattade i relation till existentiell mening. Prsterna borde vara en professionell resurs att rkna med utifrn de angelgna existentiella behov som identifierats i ett postmodernt Sverige, menar Belfrage, men han reser frgan, But what happens when these potential resources are struck by doubt related to quest for existential meaning? (Belfrage, 2009, s. 184).

Del 3. Objektrelationsteori
Religionspsykologin r till sin karaktr en tvrvetenskaplig disciplin, som under sina r anammat teorier och metoder frn en rad olika discipliner. En fr det hr arbetet ofrnkomlig teoretisk klla r psykologin i form av psykoanalysen. Objektrelationsteorin ligger till grund fr min frstelse av mnniskans psykologiska utveckling, i detta arbete. Fr att tydliggra min tolkning och tillmpning av objektrelationsteori, som r en utveckling av psykoanalysen, vill jag inledningsvis beskriva ngra fr mitt resonemang centrala drag i den tidiga psykoanalysen.

Den klassiska grunden

Donald W. Winnicott och hans utveckling av objektrelationsteorin har sin grund i den tidiga psykoanalysen. ven om Winnicott ofta tillskrivs rollen av att vara den som uppmrksammade lekens betydelse, var han inte frst med att framhlla dess vrde. Liksom i synen p moderns roll som central fr barnets utveckling, byggde Winnicott vidare p sina fregngare. Bde 95

moderns och lekens centrala roll fr barnets utveckling var aspekter som Sigmund Freud berrde och som sedan Melanie Klein vidareutvecklade. ven i frstelsen av introjicering som en central faktor fr mnniskans utveckling, var Freud och Klein fregngare. Med psykoanalysens begrepp introjicering (infrlivande) avses nr man bearbetar olika delar av den yttre vrlden, genom att infrliva den till att bli en helt integrerad del i den egna frestllningsvrlden. Freud talar om fadern som blir introjicerad i barnet som ett jag-ideal och sedan projicerad som Gud. Klein talar om att barnet introjicerar bde goda och skrckinjagande aspekter, vilket leder till att barnet sjlvt blir fyllt av bde goda och farliga objekt (Wulff, 1993, s. 43, 118, 580). Introjicering mellan den yttre vrlden och den egna frestllningsvrlden r central i Winnicotts utveckling av objektrelationsteorin och fr denna studie. Fr Sigmund Freud var barns lek en normal funktion. Bland annat beskriver han sjlv en liten pojke han kom i kontakt med, som lekte med en trdspole med ett snre i. Genom att frst lta rullen frsvinna, fr att sedan kunna dra den tillbaka, menade Freud att pojken hanterade moderns fysiska frnvaro genom att i form av leksakens terkomst iscenstta moderns terkomst (Freud, 1986a, s. 22f.). Freud tolkar inte ndvndigtvis den typen av lek i termer av fientliga driftimpulser utan skriver, Denna strvan skulle man kunna hnfra till en drift att gra sig till herre ver situationen och som leder till oberoende av lust- eller olustkaraktren hos minnet (Freud, 1986a, s. 24). Freud uppehller sig kring hur barnet utvecklar en gudsbild genom att introjicera relationen till fadern. Men han beskriver ven modern som en central figur och menar att identifikationen r ett uttryck fr den tidigaste knslomssiga bindningen till en annan mnniska, dr bindningen till modern ven kan vara tidigare n till fadern och dr bindningen till modern utvecklas till en objektsladdning av vad han kallar anaklitisk typ (Freud. 1986b, s. 121). Med grekiskans anaklitiskt utgr Freud frn tv olika typer av sexuella objektsval till fadern och till modern. Driften i relation till modern r delvis knuten till att de elementra behoven tillfredstlls i form av fda, omvrdnad och skydd, vilka han menar knyts till modern eller hennes ersttare. Han skriver, Mycket tidigt utvecklar han en objektladdning i frhllande till modern. Den tar sin brjan vid modersbrstet och r prototypen fr ett objektval av anaklitisk typ. Sin far infrlivar pojken genom identifikation12 (Freud. 1986c, s. 188). Melanie Klein trffade Sigmund Freud 1917 efter att ha lst hans artikel, Om drmmen (Igra & Sjgren, 2000, s. 8). Klein brjade med barnanalys och 1919 utkom hennes avhandling, som bygger p analysen av hennes son
12

Freud utgr frn ett patriarkalt tnkande, dr barnet som mnniskans utveckling grundar sig i r en pojke som vxer upp och blir en man, min anmrkning.

96

Erich. Hon menade att analytikern skulle tolka barn bde avseende samtal och lek, dr leken lg nra de fria associationerna som Freud fokuserade p. Hon betonade, ven i strre utstrckning n Freud, det outsagda respektive de frgor som undveks. Genom att inrikta sig p barnets relationer och framhlla moderns centrala roll gjorde hon ett avsteg frn Freuds instinktsteori, som bde reviderade och utvecklade hans tankar (Klein, 2000, s. 205ff.). Klein menade att barnet inte bara internaliserar goda och krleksfulla bilder av modern, utan ven bilder av den onda modern. Hon menade att barnet internaliserar bde krlek och hat i frhllande till modern nda frn fdelsen, frst fokuserat p brstet som blir bde idealiserat och hatat. Genom denna dubbelhet kan barnet uthrda upplevelsen av att modern bde r hatad och lskad och drigenom kan barnet uppleva svl sig sjlv som modern mer som en helhet. Hon menar att enheten mer grundar sig p identifikation n, som Freud menade, p ett narcissistiskt sammanfrande av orala och anala instinkter. Hon hrledde mnga symtom till uppdelningen mellan krlek och hat som Freud hrledde till frtrngd sexualitet (Klein, 2000, s. 265f.).

Donald W. Winnicotts utveckling av objektrelationsteorin

Donald W. Winnicott utvecklade objektrelationsteorin som en tillmpning och vidareutveckling av psykoanalysen. Winnicott fddes 1896 och utbildade sig till barnlkare. Som lkare skrev Winnicott sjlv utifrn ett hlsoperspektiv. Hans betoning av lekens betydelse fr barnets utveckling, med paralleller till vuxenvrdens religion och kultur, ger stora mjligheter att tillmpa hans tankar p den religionspsykologiska teoribildningen. I detta avsnitt vill jag, frutom att presentera ngra av Winnicotts tankar, relatera till ngot av den utveckling och tillmpning som gjort hans tankar relevanta fr denna studie. I mitten av 1920-talet kom Winnicott i kontakt med psykoanalysen. Han menade att Freud redan hade beskrivit alla relationer och att det enda som terstod var att presentera nya redovisningar. Winnicott kom tidigt i kontakt med Melanie Klein, genom hennes undervisning och frfattarskap men ven genom hennes personliga handledning samt genom sin egen analys av Kleins son Erich. Inte minst har Klein inspirerat Winnicott i utvecklingen av moderskapets centrala funktion och vergngsomrdet. Dock utvecklade han dessa tankar i annan riktning n Klein. Genom hela sitt liv kombinerade Winnicott sin verksamhet som pediatriker och psykoanalytiker och valde att inte separera dessa tv perspektiv. Hans tankar bygger snarare p en samsyn mellan den inre psykologiska utvecklingen och den fysiologiska utvecklingen. I sin teoribild utgr Winnicott frn det nyfdda barnet och dess relation till den person som innehar den primra omvrdnadsfunktionen i barnets liv. Winnicott talar om modersfunktionen, men framhller att det inte 97

behver vara den biologiska modern utan relaterar till den som innehar den rollen13. Relationen mellan modersgestalten och barnet r avgrande fr barnets utveckling och bygger p modersgestaltens knslor fr barnet och vederbrandes frmga att tillgodose barnets behov. I samspelet mellan barnet och den omvrdande personen utvecklas hela barnets och sedermera den vuxnes frutsttningar fr ett hlsosamt liv. Winnicott utvecklar synen p barns lek och dess funktion fr att frmja ett hlsosamt liv. Han myntar begreppet snuttefilt som det lilla barnets frsta jag-godel, som anvnds som trst och trygghet (Wulff, 1993, s. 135). Mnniskans utveckling och hlsa Nr Winnicott talar om utveckling uppfattar han det som en stndigt pgende process som brjat, om inte frr, vid fdelsen och naturligt slutar med dden (Winnicott, 1991, s. 19). I denna process sker utvecklingen stegvis, ven om han menar att utvecklingsstadierna i sig r en artificiell produkt. Varje form av utveckling innebr att tyngdpunkten ligger p ett av utvecklingsstadierna. I realiteterna innehar mnniskan alla stadier samtidigt och hon pendlar stndigt fram och tillbaka mellan stadierna (Winnicott, 1991, s. 44). Varje stadium mste uppns, ven om alla stadier bara uppns gradvis, innan man gr vidare till nsta och fr det krvs att grundfrutsttningarna fr mnsklig utveckling r tillgodosedda. Utvecklingen i de olika stadierna blir aldrig fullkomlig, vilket innebr att varje stadium frloras och teruppns om och om igen (Winnicott, 1991, s. 48). I utvecklingsprocessen utgr de kroppsliga frutsttningarna en ndvndig del. Kroppen understdjer den psykiska utvecklingen och vice versa. Winnicott vljer att tala om psyke-soma nr han talar om mnsklig utveckling. I sin egenskap av pediatriker och psykoanalytiker gr inte Winnicott ngra tydliga skillnader mellan det fysiska och de psykiska sfrerna i mnniskans utveckling. Fr honom r barnpsykologin en sjlvklar del av den fysiska barnhlsovrden och han menar till och med att det kan vara en psykologisk insats fr barnet att tillgodose rent fysiska basbehov. I frlngningen av detta menar han att det r olyckligt att man inom vuxenvrden har skilt mellan den somatiska och den psykiska vrden. Ur kroppen utvecklas psyket, som under normala frhllanden blir frankrat i kroppen. Ur psyket utvecklas sedan medvetandet som en srskild del (Winnicott, 1991, s. 65ff., 165). Nr Winnicott talar om hlsa, vilket fr honom som lkare och psykoanalytiker utgr ngot av mlet fr hans praktiska och teoretiska arbete, r inte heller det ngot dr han skiljer kroppen frn de inre psykologiska funktionerna. Den psykologiska delen blir drfr central fr
13

Det vore av vrde att objektrelationsteoretiker internationellt faststllde ett vedertaget knsneutralt begrepp fr denna funktion.

98

definitionen av fysisk hlsa. Han skriver, med fysisk hlsa avses d ett tillstnd d kroppens funktioner inte strs av knslor, emotionella konflikter eller undvikande av plgsamma knslor (Winnicott, 1991, s. 15). I definitionen av psykisk hlsa, spelar det Winnicott kallar fr mognad, en central roll. Mognad handlar om en emotionell mognad, utifrn aktuell lder, dr mognad r knutet till det livsstadium individen befinner sig i. Det avgrande fr om mnniskan, gammal eller ung, r frisk r att hon varken r fr tidigt eller fr sent utvecklad utan har, mogen i frhllande till den lder hon fr tillfllet har (Winnicott, 1991, s. 19). Utifrn dessa tv aspekter av hlsa frbinder Winnicott den fysiska och psykiska hlsan. Den emotionella utvecklingen stdjer den fysiska hlsan och den fysiska hlsan stdjer den emotionella utvecklingen. Bda dessa delar handlar om att vara mogen det stadium eller den lder man befinner sig i (Winnicott, 1991, s. 19). Winnicott gr s lngt att han sger, Psykosomatisk utveckling sker gradvis och i sin egen takt, och om uttrycket mognad kan ges en ldersreferens, r mogen lder hlsa och hlsa mogen lder (Winnicott, 1991, s. 38). Detta r i grunden en definition av hlsa som innefattar mer n bara avsaknaden av sjukdom. Ohlsa r nr individen saknar den utveckling som behvs fr den lder vederbrande har uppntt. Och omvnt, om utvecklingen inte strs utan fr g i sin takt utan brdska, verhoppade stadier eller strningar, ligger utvecklingen i fas med ldern och d kommer hlsa att rda. Hlsa frutstter sledes att utvecklingsprocessen fr ske gradvis i sin egen takt, utan luckor, brdska eller drjsml. Men det r samtidigt s att ingen utveckling gr helt problemfritt. Alla mnniskor har upplevelser som bde r gynnsamma och ogynnsamma, i frhllande till sin utvecklingsprocess. Alla symtom behver inte vara ett tecken p att ngot r fel, men alla mnniskor har problem i ngon grad. Livet r enligt Winnicott problemfyllt fr alla mnniskor. Det grundlggande fr psykisk ohlsa r dock att det finns strningar i den emotionella utvecklingen, vilka bland annat kan bero p negativa miljfaktorer. Det grundlggande problemet som alla upplever r att den yttre vrlden och den inre vrlden inte helt verensstmmer med varandra. ven om omgivningen skulle vara optimal kommer den inre vrldens fantasier, drmmar och frhoppningar aldrig helt och fullt att besannas i den yttre, gemensamma vrlden, vilket leder till besvikelser. Denna diskrepans mellan den inre och den yttre vrlden kommer genom hela livet att leda till besvikelser och problem (Winnicott, 1998a, s. 132). Vad som r normalt r sledes inte detsamma som problemfritt, utan r snarare relaterat till den enskilda mnniskan. Winnicott menar att man varken uttala sig om normalitet eller hlsa genom att jmfra det enskilda barnet med andra barn, utan det handlar om en bedmning av barnet i frhllande till dess livssituation. ven mnniskor med en stark bengenhet fr neurotiska sjukdomar kan, trots sina symtom, betraktas som friska, frutsatt att de fr leva i en emotionellt stabil milj (Winnicott, 1991, s. 49). Detta resonemang 99

leder till att nr Winnicott talade om en god hlsa eller god utveckling avsg han snarare tillrckligt tillfredstllande (Winnicott, 1998a, s. 129). Med psyke-soma avsg han tv delar av samma utvecklingsprocess, dr pfrestningar i livets emotionella utveckling ger effekter p kroppen och vice versa (Winnicott, 1991, s. 33f.). Nr ngot fallerar i utvecklingsprocessen leder det till bestende men. Dessa kallar Winnicott rrbildningar. Dessa rrbildningar gr sedan att man tvingas terkomma till den fasen senare i livet, var gng de till rret relaterade omstndigheterna av ngon anledning aktualiseras:
Om den emotionella utvecklingen blivit strd p ngon punkt, blir barnet tvunget att tervnda dit och bete sig som om det fortfarande var ett mycket litet barn s fort vissa omstndigheter dyker upp. Vi sger till exempel att en person beter sig barnsligt om han s fort han rkar ut fr motgngar blir otrevlig eller fr en hjrtattack (Winnicott, 1998a, s. 129).

Mjligheten att tervnda ger mjligheter att bearbeta de ogynnsamma delarna av den personliga utvecklingen. Mnniskan frlorar aldrig helt frmgan till en kreativ ansats och drmed hoppet om att bli frstdd, vilket mjliggr bearbetning genom till exempel lek eller terapi:
Alla barn (och ven en del vuxna) har emellertid i strre eller mindre utstrckning frmga att tervinna tron p att vara frstdda, och i deras lek kan vi alltid finna en vg till det omedvetna, och till den medfdda rligheten som vi s egendomligt finner i full blom hos spdbarnet fr att sedan krympa ihop till en knopp (Winnicott, 1998a, s. 149f.).

Hlsa r lngt mer n ett effektivt frsvar mot ngest och en tillrckligt god psyko-somatisk utveckling. Hlsa r frmgan att ervra sitt sjlv och vara levande och att kunna leva med en kreativ attityd till livet. Mnniskans fysiska och psykiska aspekter utgr frutsttningen fr att ett tredje omrde, mellan yttre och inre verklighet, ska fungera ndamlsenligt. I detta tredje omrde utgr kreativiteten ett stt att leva som pverkar hela frhllningssttet till den yttre verkligheten. Motsatsen r ett frhllande till yttervrlden som upplevs som en stndig anpassning och som man mste rtta sig efter. Winnicott menar att det r kreativitet mer n ngot annat som ger upplevelsen av att livet r vrt att leva. I detta kan mnniskan utveckla det som krvs fr att etablera ett sjlv och bli hel och existera som en enhet dr hon kan knna JAG R, jag lever, jag r jag (Winnicott, 1997, s. 98). Fr Winnicott r det en sjlvklarhet att mnniskan ingr i ett strre sammanhang i form av samhllet i stort och omvrlden. Det lilla barnet blir s smningom en individ som ingr i samhllets uppbyggnad och utveckling, men omvrlden kan ocks fallera i att anpassa sig efter barnets behov. Detta r fallet, menar Winnicott, nr man talar om missanpassade barn. Han menar

100

att det r vrlden som inte lyckats anpassa sig till barnet (Winnicott, 1998a, s. 111). Leken och det potentiella rummet I denna stndiga utvecklingsprocess fr att uppn mognad, och drigenom hlsa, utgr leken en ndvndig frutsttning i svl i teorin som i praktiken:
Med andra ord r det leken som r den universella freteelsen och som hr ihop med hlsa: lekande befrmjar utveckling och drmed hlsan; lekande leder fram till grupprelationer; lekande kan vara en kommunikationsform i psykoterapi; och till sist har psykoanalysen utvecklats som en hgst specialiserad form av lekande som gagnar kommunikationen med en sjlv och andra. Det naturliga r lekandet och det hgst sofistikerade nittonhundratalsfenomenet r psykoanalysen (Winnicott, 1997, s. 77).

Denna livsviktiga lek relaterade Winnicott till ett tredje omrde, mellan det inre personliga psykologiska omrdet och den yttre gemensamt upplevda vrlden. Han talar om det potentiella rummet, som ven kallas vergngsomrdet. Det potentiella rummet uppstr i relationen som barnet har till den person som intar modersfunktionen. Redan vid frsta kontakten d barnet fr sin behovstillfredsstllelse brjar det tredje omrdet att skapas, frst som en upplevelse av sig sjlv, som illusionen om en total sammansmltning av modersfunktionen, i det lilla barnet. I denna illusion upplever det lilla barnet att det r dess egna nskningar som skapar och styr omvrlden och drmed kontrollerar att dess behov blir tillgodosedda. Utvecklingen av denna illusion bygger p att knslan av trygghet och plitlighet fr modersfunktionen r s stark att den kan introjiceras i det lilla barnet (Winnicott, 1997, s. 36). Barnet tror att de sjlva styr s att behoven blir tillfredstllda, frutsatt att modersfunktionen lyckats gra tillrckliga anpassningar, s att barnets behov blir tillfredstllda i rtt tid. I detta tillstnd finns ingen uppdelning fr barnet mellan sig sjlv och modersfunktionen. Winnicott menar att man kan dra det s lngt som att sga att det r omjligt att beskriva en baby, utan att beskriva babyn i relation till ngon annan (Winnicott, 1998a, s. 92). I denna relation grundlggs det tredje omrdet som Winnicott kallar det potentiella rummet eller vergngsomrdet. I denna sfr mellan barnet och den yttre omvrlden skapas sammansmltningen mellan bilden av ens eget inre och bilden av den gemensamt upplevda omgivningen. I brjan finns ingen integration mellan den inre psykiska vrlden och omvrlden, inte heller mellan kropp och psyke. Drfr r upplevelsen av en trygg krleksfull omvrld, som man kan lita p, grundlggande. Den trygga relationen r en ndvndighet fr att barnet ska kunna relatera till sina fysiska upplevelser, bemstra sin rdsla och r ndvndig fr att uppn hlsa menar Winnicott (1991, s. 156f.). Frmjandet av barnets utveckling av denna illusion r modersgestaltens frmsta uppgift, inte minst genom att ge mat i rtt tid. Med tiden utvecklas barnet och i den totala sammansmltningen 101

brjar allt mer av omvrlden att tas in. Efter att illusionen r etablerad blir nsta viktiga steg att pbrja det Winnicott kallar desillusioneringsarbetet. Det handlar d om att modersfunktionen och barnet successivt separeras, behovstillfredsstllelsen kommer kanske inte omedelbart och barnet brjar ska sig utanfr relationen (Winnicott, 1998a, s. 94f.). D kan de sm repetitiva aktiviteterna, som det lilla barnet gnar sig t fr att skapa knslan av den inre enheten, ersttas av yttre materiella freml som till exempel en snuttefilt eller en nalle. Dessa freml eller fenomen anvnds fr syften i den inre psykologiska vrlden och i den inre vrlden laddas fremlen med innebrder frn barnets drmmar och fantasier (Winnicott, 1997, s. 91). Illusionen erstts successivt av insikten att behovstillfredsstllelsen inte r ngot barnet kan kontrollera, utan den hrrr frn ett objekt, en person, utanfr barnet (Winnicott, 1997, s. 155). I den sfr som uppstr mellan jaget och den yttre vrlden skapas ett omrde. Det r ett omrde dr den inre vrlden och den yttre vrlden kan smlta samman och dr mnniskan kan bearbeta sig sjlv och sin relation till sin egen kropp och omvrlden. Aktiviteterna i detta potentiella rum erbjuder ramar och strukturer som gr att det blir mindre hotfullt att laborera med farliga tankar och knslor. Detta utesluter dock inte att en relativt hg grad av ngest kan rymmas inom ramen fr vergngsomrdet. Strukturerna erbjuder ven ramar inom vilka sociala kontakter kan knytas och utvecklas. I vergngsomrdet erbjuds en trygg grund fr att till synes planlst bearbeta och hantera de aspekter i livet som mnga gnger r bde spnnande och skrmmande. Lekomrdet frutstter att barnet har utvecklat en grundtillit som i sig bygger p ett absolut beroende av omvrlden i form av modersfunktionen. I det som Winnicott talar om som det potentiella rummet, eller vergngsomrdet, har kreativa aktiviteter och lek en nyckelroll. Lek r i Winnicotts terminologi ngot ytterst allvarligt som mste uppfylla en rad kriterier fr att kunna fylla sitt syfte (Winnicott, 1997, s. 90ff.). Leken sker i det potentiella rummet mellan barnet och modersgestalten, men bygger p knslan av separation utan separation. Leken r kreativ och fylld av spnning, d den befinner sig i grnsomrdet mellan det objektiva och det subjektiva (Winnicott, 1998a, s. 149). Aktiviteter i detta vergngsomrde r centrala fr den psykosociala utvecklingen och drmed fr hlsan, svl den psykiska som den fysiska. Med tiden sprids detta objektsfenomen ver en strre del av omvrlden genom lek och det enskilda objektet frlorar i betydelse fr att sedan i vuxen lder terfinnas i andra kreativa aktiviteter, som till exempel religion och kultur. Winnicott menar att det finns en direkt utvecklingslinje frn vergngsfenomen till lekande och frn lekande till gemensamt lekande och drifrn till kulturella upplevelser (Winnicott, 1997, s. 91). Det centrala r inte vilken aktivitet det r som gr in i vergngsomrdets tjnst, utan det centrala r aktivitetens beskaffenhet. Aktiviteter i vergngsomrdets tjnst mste uppfylla samma krav p trygga ramar och mjlighet till integration 102

mellan yttre och inre verklighet som leken fyller fr barnet. Vilken form kreativiteten i vergngsomrdet n tar sig r syftet att integrera den yttre och inre verkligheten och ska sitt sjlv (Winnicott, 1998a, s. 148). I det kreativa vergngsomrdet sker mnniskans stndiga utveckling fr att n hlsa och finna sitt sjlv fr varje lder, ett sant sjlv dr individen kan knna att livet r vrt att leva. Kontinuitet och kaos Vid etableringen av ett tredje omrde, det potentiella rummet mellan yttre och inre verklighet, r det centralt att knslan av frtroende och omvrldens plitlighet introjiceras. Denna utvecklingsprocess stller krav p modersgestalten, som p ett tillrckligt bra stt mste svara upp mot barnets behov. Denna person representerar omvrlden och det krvs att relationen innebr en viss medvetenhet om kontinuitet i varandet och i tiden, fr att utveckla hlsa. Winnicott talar om att den personliga utvecklingen tar sin brjan i ett ickeliv, d kroppen och psyket inte r integrerat. Utvecklingen i sig r en paradox d den bygger p en knsla hos det lilla barnet, av ensamhet som bara kan existera tack vare ett totalt beroende av modersgestalten. I detta ensamhetstillstnd finns bara ickeliv, vilket motsvarar det Freud kallar det oorganiska tillstndet, som lg till grund fr hans teorier om livs- och ddsdriften. Winnicott menar att Freuds ursprungsid om livs- och ddsdriften var genialisk men att senare utveckling av densamma borde frkastas. Winnicott menar i stllet att tillstndet av ensamhet, fre beroendet, kommer lngt innan utvecklingen av drifterna sker (Winnicott, 1991, s. 157f.). Det r i denna spnning mellan ensamhet och totalt beroende som individen och det potentiella rummet uppstr och kan utvecklas till ett vergngsomrde. Ur detta tillstnd sker integration som leder till organisation. I brjan rder icke-integration, d det inte finns ngot samband mellan den inre vrlden och kroppen och yttervrlden. Men frutsatt att det finns kontinuitet i upplevelsen av varandet kan omvrlden brja integreras och skapa en inre organisation (Winnicott, 1991, s. 156f.) I relation till denna organisationsprocess talar Winnicott om desintegration och kaos, vilket r motsatsen till organisation. Kaos r nr den upplevda kontinuiteten i tillvaron bryts av och den emotionella utvecklingen avstannar. En frutsttning fr att kaos ska upplevas r att det har utvecklats en knsla av ordning som individen har integrerat. Denna integrationsprocess skapar ngest, dr kaoset utvecklas som ett frsvar som Winnicott kallar desintegration. Desintegrationen leder till ett defensivt tillstnd som han kallar klyvning. Denna process gr alla mnniskor igenom, men klyvningen behver inte f negativa konsekvenser om individen har lyckats etablera en grundlggande trygghet genom modersgestaltens omvrdnad och etablerande av vergngsomrde. Om denna trygghet saknas 103

kan individen inte komma t sitt sanna jag och i stllet uppstr det ett falskt jag som saknar spontanitet och r fogligt i frhllande till omvrlden (Winnicott, 1991, s. 161ff.). Hur individen har frmga att hantera dessa tillstnd av kaos och desintegration pverkar sedan individen framver i kommande situationer av kaos. Resultatet av en tillrckligt god anpassning efter barnens behov blir mnniskor som vet att det inte finns ngon direkt koppling mellan deras inre vrld och yttervrlden. Men de bejakar nd att det finns ett grnsverskridande omrde som har funktionen att koppla ihop den yttre och inre verkligheten. Motsatsen blir de barn som saknar denna trygghet. Fr dem blir hotet frn de tv vrldarna, den yttre och den inre, reellt. Det blir ytterst en frga om att leva i isolering eller i krlek, en frga om liv eller dd (Winnicott, 1991, s. 136f.). Till yttervrlden och dess objekt menar Winnicott att mnniskan kan frhlla sig p tv olika stt. Antingen relaterar man till dem, objektrelaterande, eller s anvnder man dem. Relaterar man till yttervrlden och objekten r det objekten som pverkar individens inre, sjlvet. Om man anvnder objekten upplevs pverkan vara dubbelriktad och bde sjlvet och objektet frmodas pverkas. Man upplever sig kunna lgga till nya egenskaper och frndrar drigenom tingens natur (Winnicott, 1997, s. 142f.). Nutida forskning om hlsa utifrn Winnicotts objektrelationsteori Merparten av de kliniska tillmpningar som gjorts utifrn Winnicotts teorier r i relation till spdbarn och deras utveckling. Men vissa studier har gjorts i relation till en vuxen befolkning, bland annat en studie om musikterapi och dess inverkan p cancerpatienter. I studien, som strckte sig ver tre mnader, ingick 128 personer bestende av 27 patienter varav 57% med allvarlig cancer, 41 beskare, 61 frn personalen och en forskare inom musikterapi. I sin filosofiska beskrivning av musikens betydelse fr det mnskliga livet utgick man bland annat frn Winnicotts teorier, vars resonemang underbyggde de terapeutiska resultaten. Mnga av deltagarna upplevde att musikterapin bekrftade deras knsla av att vara levande och att de upplevde en kad medvetenhet, i relation till Winnicotts begrepp aliveness (O'Callaghan & McDermott, 2004, s. 151). En teoretisk studie gjord av Izydorczyk B och Czekaj B. beskriver olika psykologiska och psykoanalytiska teorier, dribland objektrelationsteorin och Winnicotts teorier, i relation till psykoterapi med kvinnor som har anorexi och bulimia nervosa. Studien belyser betydelsen av den primra moder-barnrelationen vid uppkomsten av tstrningar, likvl som processen vid barnets separation, d barnet formar sin attityd gentemot tande (Izydorczyk & Czekaj, 2006, s. 65). Winnicotts objektrelationsteori har ven anvnts i diskussionen angende berring, inom ramen fr psykoterapi och hur socialarbetare kan frhlla sig till sina klienter (Turp 2000, s. 61; Dwyer, 2006, s. 83).

104

Kritik av Winnicotts teorier

Det finns kritik av svl ldre som nyare datum mot den objektrelationsteori som Winnicott utvecklade. Freud initierade tankarna om lekens funktion fr det lilla barnets utveckling och moderns centrala roll, tankar som Klein tar upp och utvecklar till svl teori som praktik. Nr Winnicott sedermera utvecklar dessa tankar drar han delvis andra slutsatser n Klein. Det finns ngra centrala skillnader i dessa tre pionjrers syn p grunderna i det som kom att utvecklas till objektrelationsteori. Fr alla tre r begreppet aggression ett centralt fenomen. Freud och Klein frstod aggression som ngot som fanns inom oss mnniskor, medan Winnicott i hgre grad beskriver aggression som processer mellan mnniskor. Likas skiljer sig synen p fientlighet. Freud antog att mnniskan hade en inneboende predisposition fr att vara sjlvdestruktiv, liksom fr att vara destruktiv gentemot andra. Klein frstrkte den idn och menade att destruktiviteten var den primra mnskliga motivationen. I kontrast till detta menade Winnicott att mnniskan inte naturligt har bjelser fr fientlighet och destruktivitet, men menade att mnniskan mycket vl kan utveckla det om hennes grundlggande behov av stabilitet och samhrighet blir hotade (Bott, 2005, s. iii). Med denna grundlggande skillnad i synstt r det naturligt att Winnicott kom till en annan teoretisk stndpunkt. Han kom att tillhra gruppen oberoende, i den strid som blossade upp inom den brittiska analysen mellan de som anslt sig till Anna Freud och de som anslt sig till Melanie Klein. Under de sista 20 ren fram till sin dd 1971 hade Winnicott ett mycket nra utbyte med Anna Freud. Klein brt med Winnicott. Hon menade bland annat att han inte tillrckligt tydligt relaterade sin teori om vergngsobjekt till hennes teori om inre objekt (Sayers, 1992, s. 263). I ett brev till Melanie Klein den 17 november 1957 skriver Winnicott att Klein varit hans strsta lrare och den mest produktiva analytiska tnkaren sedan Freud. Men han vnder sig emot den sekteristiska prgeln och den begrnsade begreppsapparat som tillmpas inom ramen fr den Kleinianska gruppen och som utesluter alla andra frn konstruktiv diskussion. Han menar att det r av vikt att en analytikers arbete prvas av andra personer, som p sitt eget stt och med sina egna termer utvecklar och omformulerar iderna (Winnicott, 1994). Inom ramen fr den kritik som framfrs i dag r kritiken mot hans knsblindhet central. Inte minst har Winnicott ftt kritik fr att normalisera den traditionella kvinnorollen. Gal Gerson menar att i hans ideal, som bygger p engagemang och deltagande och som underordnas andra syften, delar han upp verkligheten i tv delar som exkluderar varandra. Genom denna uppdelning verkar hans teorier emot det feministiska projektet som strvar efter att verbrygga dylika delningar av tillvaron (Gerson, 2004). 105

Heather Formaini har ptalat ngot av det hon saknar i Winnicotts teoribildning, bland annat menar hon att han misslyckades med att belysa frgan om kn och kns utveckling. Drmed frbigr han analysen av sexualiteten, relaterad till barnafdandet. Hon menar att han kanske tar den fr givet eller (miss)frstr den som naturlig. Formaini menar att Winnicott, liksom mnga av hans kollegor, undvek de olyckliga omstndigheterna av en kvinnocentrerad omvrdnad om barn. Han gjorde det genom att infra begreppet good-enough mother (Formaini, 2004).

Religionspsykologisk utveckling av objektrelationsteorin

James Jones tillmpning av objektrelationsteorin En person som p senare tid utvecklat Winnicotts teorier i riktning mot religionspsykologi i studier av vuxna r professor James Jones. Han menar att nr den mer relationsorienterade psykologin utvecklas ifrn Freuds driftsteori, blir den ofta anklagad fr att nedvrdera eller ignorera kroppen. Jones menar att den uppfattningen r ett misstag och i stllet ska de kategorier genom vilka vi upplever och beskriver frkroppsligande betraktas som kategorier i en relationsprocess (Jones, 1999). Han menar att utifrn ett modernt epistemologiskt perspektiv r det paradoxalt att tala om en rigors dikotomi mellan objektivitet och subjektivitet i vergngsomrdets processer, d den processen innehller element bda frn den objektiva och den subjektiva vrlden. Han menar att Winnicott genom sitt vergngsomrde rr sig frbi dikotomin och att vergngsomrdet i sig r en process av interaktion och relation, dr kunskap varken hrstammar enbart frn sjlvet ensamt eller frn omvrlden ensamt, utan frn interaktionen mellan dessa sfrer (Jones, 1992, s. 223). Jones har uppmrksammat hlsa ur ett religionspsykologiskt perspektiv, dr han har sammanstllt en modell fr, som han skriver:
bring some order out of the variety of theories of personality and strategies of change used in clinical practice today. Drawing on modern physics and general systems theory, a multi-leveled, systemic model incorporating physical, psychological, and spiritual dimensions is proposed (Jones, 1986, s. 278).

I sin modell skissar han p fem domner i vad han kallar mikrokosmos, som motsvarar mnniskan. Dessa domner r: den andliga, ver-jaget, den omedvetna, den sociala och den fysiska. Alla fem domnerna r kopplade till vad han menar kan utvecklas till hlsa p en metaniv och en drtill kopplad intervention (Jones, 1986, s. 282). Jones har ven diskuterat signifikansen i Winnicotts begrepp vergngsomrde som en klla till religisa symboler, myter och personlig tro (Jones, 1997).

106

Valerie DeMarinis frstelse av kulturens och ritens funktion DeMarinis har utvecklat teorin om vergngsomrde, som i Pruysers terminologi kallas den illusionistiska vrden, med fokus p riternas funktion fr vuxna. I sina studier har DeMarinis visat att den illusionistiska vrlden inte bara kan fungera som brygga mellan den autistiska och den realistiska vrlden, utan ven som brygga mellan en ny kultur och ursprungskulturen, fr immigrantpersoner. Dr kan religionen och srskilt religisa erfarenheter verka positivt i den illusionistiska vrldens psykologiska processer, fr att skapa mjligheter till adaption av en ny kultur p en kognitiv, beteendemssig och symbolisk niv. Likas kan en ofrmga att p ett funktionellt stt utnyttja den illusionistiska vrldens mjligheter leda till svrigheter i kontakt med en ny kultur (DeMarinis, 1995, s. 132). DeMarinis menar att riten kan vara ett stt att analysera och bearbeta de meningsskapande systemen och ge tilltrde till vissa psykologiska dimensioner (DeMarinis, 1996b, s. 261). I sin forskning har DeMarinis studerat ritens funktion och roll i ett religionspsykologiskt sammanhang, fr att stdja funktionella psykologiska processer och hlsa. Hon har funnit att ritualstudier erbjuder dels ett stt att frst mnskliga aktiviteter, dels kategorier fr analys och inte minst ger det religionspsykologin mjlighet att frst funktionen och naturen i de religisa upplevelserna och uttrycken. DeMarinis menar att upplevelsen av hlsa, sjukdom och lkande ingr i ett strre socialt ramverk av meningsskapande system. Dessa meningsskapande strukturer kan till exempel studeras genom den roll som de kulturella uttrycken har, till exempel i rituella aktiviteter och symboliska dimensioner (DeMarinis, 1999, s. 49f.). Religion och religisa riter r ndvndiga delar i den mnskliga existensen och i mnniskans meningsskapande, dr det r den meningsskapande nivn som berr mnniskans varande i vardagen och som stts p prov nr mnniskan utstts fr svra situationer, In situations such as severe illness, family death, or an experience that disrupts the patterns established in daily life, the different levels of meaning-making will be tested (DeMarinis, 1996b, s. 240f.). Religisa funktioner verkar som en nyckelresurs fr de meningsskapande processerna i den illusionistiska vrlden, menar DeMarinis. Dessa existentiella funktioner kan bland annat erbjuda personligt std, frklaringssystem, lkande strukturer som kan verka positivt i frndringsprocesser och lindra stress. I studier av mnniskors anpassning till en ny kulturell kontext kan DeMarinis pvisa dessa existentiella funktioner, i form av mtbara lngtidsverkande effekter betrffande sjukdom som depression och andra typer av psykiska symtom (DeMarinis, 1995, s. 124ff.). De psykologiska existentiella funktionerna, i form av berttelser, riter och symboler, kan hjlpa oss konstituera existentiell och andlig hlsa. I en postmodern kontext i dagens Sverige kan de existentiella funktionerna 107

hjlpa oss att p samhlls-, grupp- och individniv frst ohlsan. DeMarinis skriver, To provide an answer attention needs to be focused on the narratives, rituals, and symbols that constitute how existence is understood and meaning is constructed for societies, groups, and individuals (DeMarinis, 2006, s. 231). Detta leder till, menar DeMarinis, att religionspsykologin br ta ett ansvar fr att ur ett folkhlsoperspektiv frst kulturell hlsa och kulturell epidemiologi utifrn dess existentiella krna (DeMarinis, 2008, s. 70). Maria Liljas Stlhandskes praktiska tillmpning och teoretiska utveckling av Winnicotts tankar Liljas Stlhandske presenterade 2005 en avhandling vid Uppsala universitet som dels innehll en studie av ett projekt kallat Sann Mnniska, dels en omfattande studie av Winnicotts teorier, primrt i relation till hans teorier om lek och hlsa (Liljas Stlhandske, 2005, s. 16). Inom ramen fr projektet Sann Mnniska ordnades 12 rituella workshops mellan ren 1992 och 1997, med syfte att p experimentell vg hitta nya rituella former. Cirka 70 80 personer deltog i ngot av mtena arrangerat i Sann Mnniskas regi. Merparten av deltagare var i ldern 20 till 50 r. Fler kvinnor n mn deltog och de flesta var studenter eller hade ngon form av universitetsexamen. Deltagarnas frhllande till Svenska kyrkan varierade, men de flesta knde ngon form av otillfredsstllelse i frhllande till dess gudstjnster. Liljas Stlhandske framhller ngra aspekter i de experimentella ritualerna som hon menar r centrala och som hon kallar den svenska senmoderna kontexten. Bland annat framhller hon vikten av individens egen valfrihet rrande sin egen vertygelse och avsaknaden av ett tydligt definierat ledarskap. Liljas Stlhandske menar att projektet Sann Mnniska i sig r en del av kulturen, dr det existentiella meningsskapandet rr sig frn den institutionaliserade nivn till den individuella nivn (Liljas Stlhandske, 2005, s. 158). I sin diskussion om Winnicotts teori framhller Liljas Stlhandske att Winnicott saknar en klar distinktion mellan vad som r psykologi och vad i hans teoribildning som mer hr till filosofiska och epistemologiska antaganden. Detta blir inte minst mrkbart i frgan om vergngsobjekt och vergngsomrde. Hans teorier br bttre beskrivas som ett perspektiv. Bland annat visar hon p att Winnicott varken frklarar eller definierar vad han menar med inre och yttre verklighet (Liljas Stlhandske, 2005, s. 249ff.). Hon menar att den vanliga tolkningen, att den inre vrlden refererar till en mnniskas sjl och den yttre verkligheten refererar till kroppen, eller insidan som kroppen och utsidan som samhllet i en vidare mening, inte r sjlvklar. I sin studie visar hon p en rad nyansskillnader i hur begreppen anvnts av Winnicott och hans efterfljare. Detta franleder Liljas Stlhandske att frtydliga begreppen och definiera den inre vrlden som individuell, 108

kroppsligen varande personlig och perceptuella upplevelser, medan det yttre str fr den konkret socialt och kulturellt frmedlade miljn i vilket individen befinner sig och genom vilken hennes upplevelser formas. Till en brjan verkar Winnicott, enligt Liljas Stlhandske, ha accepterat Freuds dikotomi betrffande ena sidan det som r verkligheten och andra sidan de inre upplevelserna av drmmar, illusioner och fantasier. Men Winnicott vljer att tala om den inre och den yttre verkligheten i linje med Kleins tankegngar. Den inre verkligheten r en realitet i sig sjlv och mellan den yttre och den inre verkligheten rder ett dialektiskt frhllande. Liljas Stlhandske driver detta resonemang till sin spets fr att visa att det dialektiska frhllandet i sig gr vergngsomrdet verfldigt (Liljas Stlhandske, 2005, s. 264f.). Detta leder till tv mjliga lsningar av Winnicott, menar hon. Antingen har mnniskan tv separerade verkligheter med en frenande brygga mellan de tv verkligheterna eller s rder ett dialektiskt frhllande mellan den inre och yttre vrlden och d finns inget utrymme fr ngot vergngsomrde. Liljas Stlhandske talar i stllet om vergngsomrdets funktionella snarare n meta-teoretiska vrde, i ett sammanhang dr det rder ett dialektiskt frhllande mellan den yttre och inre verkligheten. Hon beskriver det yttre och inre snarare som en process dr personen skiftar mellan olika stt att relatera till upplevelser. Denna process kan leda till balans mellan absorbering och distans, As a working definition, I want to describe the transitional mode of relating as: the keeping of balance between absorption and distance, which makes our mediated, cultural expressions communicate the sensual experience, we are in contact with (Liljas Stlhandske, 2005, s. 285).

Prvande reflektioner
Bde religionspsykologin och den kliniska religionspsykologin har lng erfarenhet av att vara ett tvrvetenskapligt forskningsflt som relaterar till flera olika discipliner. Kombinationen av teorier r inte alltid metodiskt och metateoretiskt okomplicerad. Det kan handla om att olika teorier utgr ifrn olika metateoretiska koncept, om tillvarons beskaffenhet, som gr att grundfrutsttningarna omjliggr en kombination av teorierna. Det kan handla om att olika metoder motverkar varandra, eller motverkas av de teoretiska perspektiv som tillmpas. Drfr r det viktigt i denna typ av religionspsykologisk Mixed methods studie att kritiskt reflektera ver val av teorier och metoder och ver deras kompatibilitet med varandra. I denna studie utgr jag teoretiskt ifrn tre huvudgrupper av teorier och perspektiv; hlsa med existentiell dimension, folkhlsa ur ett religionspsykologiskt perspektiv och objektrelationsteori. Jag anammar till stor del DeMarinis lsning och tolkning av de olika perspektiven och utgr 109

ifrn hennes analys och tillmpning av dessa teorier och perspektiv. Sledes kan jag konstatera att i den tappning och tillmpning som DeMarinis brukar teorierna kan de frenas utifrn ett pragmatiskt perspektiv. Vissa olikheter och skillnader i ansatserna br dock redovisas. Betrffande hlsa med existentiell dimension utgr utformningen och tolkningen primrt frn WHO:s perspektiv p andlig hlsa inklusive deras WHOQOL-SRPB fieldtest instrument med tillhrande anvndarmanual. WHO:s material r inte att betrakta som teoretiska dokument utan som ideologiska styrinstrument och praktiskt verktyg, dr den teoretiska grunden endast indirekt kan antas utifrn deras ansats och formuleringar. I svl enkt som manual framhlls en ppenhet fr individens egna tolkningar och upplevelser, dr inga uppfattningar framstr som normativa. Samma utgngspunkt terfinns i de dokument och andra kllor rrande WHO som jag relaterar till. Fljaktligen r ven den till detta perspektiv relaterade forskningen i sig sjlvstndiga tolkningar av begreppens konkreta innebrd. ven om det r vanskligt att uttala sig om en implicit metateoretisk grund, som nd kan ha stort genomslag i till exempel ett mtinstrument, menar jag att perspektivet r vl frenligt med den analys av vr postmoderna samtid och det sociokulturella antropologiska perspektiv som finns i studien. Betrffande folkhlsa ur religionspsykologiskt perspektiv bestr det i sig av flera olika teorier och modeller, dr det finns en perspektivfrskjutning i frhllande till det religionspsykologiska perspektivet. Detta beror dels p att modeller frn olika discipliner sammanfrs och dels p att de modellerna som DeMarinis utvecklar ursprungligen hrhr frn Kleinman och Wulff och primrt r tnkta fr analys p makro eller mesoniv. Religionspsykologin relaterar till en mikroniv, i form av den enskilda individen, ven om individens sociala kontext r av yttersta vikt. Likvl finns i den kliniska psykologin, utifrn ett folkhlsoperspektiv och i det objektrelationsteoretiska perspektivet, en grundlggande frestllning om att det alltid rder en interaktion mellan individens psykiska vlbefinnande och omgivningen. Drfr menar jag att det r mjlig att tillmpa dessa teorier ven p individniv. Betrffande utvecklingen av Kleinmans modell har DeMarinis redan sjlv tillmpat den p individniv i strre skala och betrffande modellen fr existentiell livsskdning har DeMarinis presenterat sex fallbeskrivningar fr att illustrera de olika typologierna. DeMarinis menar sjlv att bara med att vcka frgan, How is this meaning-making system to be understood and analyzed in terms of a clinical psychology of religion perspective? frflyttas perspektivet frn en, vad hon kallar, interpersonal kultur- och samhllsniv till en intrapersonal niv med mnniskans inre arbete i fokus (DeMarinis, 1996b, s. 241). Sledes kommer ven dessa teorier och modeller att tillmpas p bde en individ- och en gruppniv i denna studie. 110

I relation till objektrelationsteorin finns en samstmmighet i grundsynen mellan Winnicott och WHO:s folkhlsoperspektiv. I bda perspektiven betonas den subjektiva upplevelsen av den egna hlsan och vlbefinnandet, samt att individen lever i en interaktion med samhllet. Inget av dessa perspektiv dmer ut ngon individ i vrdeladdade termer p grund av ohlsa. De tillmter omgivningen och samhllet ett stort ansvar fr individens mjlighet till hlsa och vlbefinnande. I bda perspektiven betraktar man hlsa utifrn ett helhetsperspektiv som frutstter bde den psykiska och fysiska hlsan. Winnicott, som sjlv arbetade fr WHO, refererar till deras rapport frn andra sessionen angende mental hlsa 1951, Den viktigaste enstaka lngtidsprincipen fr WHO:s framtida insatser fr att befrmja psykisk hlsa r, i motsats till att behandla psykiska sjukdomar, att stimulera till att ansvaret fr befrmjandet av allmnhetens psykiska svl som fysiska hlsa innefattas inom den allmnna hlsovrden (Winnicott, 1998b, s. 171). Dock vill jag framhlla att Winnicott levde i en annan tid, och objektrelationsteorin i hans utveckling utgr ifrn den tidens kulturella kontext. Fr att redovisa ngra exempel p detta s talar han inte om ekologisk hlsa. Likas vittnar hans syn p den hierarkiska uppbyggnaden av familj och samhlle om att han inte verkade i en postmodern kontext. Ytterligare en aspekt att framhlla r att Winnicott inte primrt r en teoretiker, vilket Liljas Stlhandske med tydlighet framhllit i sin avhandlig. Detta medfr att det alltid kommer att bli tal om en ansenlig grad av tolkning nr hans tankar tillmpas som teorier. Winnicott arbetade nra praktiken och i detta ligger styrkan, att hans tankar r vl frankrade i mnniskors verkliga vardag, ibland p bekostnad av teoretisk stringens och begreppslig precision. Dock menar jag att dessa brister inte omintetgr mjligheten till tillmpning av hans tankar, s lnge dessa reservationer beaktas. I kopplingen mellan objektrelationsteorin och DeMarinis forskning kan noteras att DeMarinis primrt utgr ifrn Pruyser, utifrn att han har utvecklat objektrelationsteorin mot en vuxen population och ett rituellt perspektiv. Jag har valt att utg ifrn Winnicott p grund av Winnicotts tydliga fokus p hlsoperspektivet. ven om Winnicott primrt utgr ifrn det lilla barnet relaterar han i tillrckligt stor utstrckning, fr denna studies perspektiv, till den vuxna individen. Jag menar att utifrn ett existentiellt folkhlsoperspektiv r Winnicott fullt tillmpbar p en vuxen population.

111

Bidrag frn dessa teorier och perspektiv

I detta avsnitt har jag presenterat de tre grupper av teorier och perspektiv som denna studie relaterar till. De har bidragit p olika stt och i olika skeden, i upplgg, analys och diskussion, till min syn p: Hlsa och ohlsa Hlsa som olika dimensioner Den existentiella hlsodimensionen Meningsskapande systemen i relation till existentiell hlsa Den existentiella livsskdningens roll i det meningsskapande systemet De existentiella behovens roll i det meningsskapande systemet Hur mnniskan skapar en funktionell helhet av sina inre behov och yttre frutsttningar Hur hlsa utvecklas och vidmakthlls i relation till den existentiella hlsan

112

Kapitel 4. Metod och material

Fljande kapitel bestr av tv delar. I del ett presenteras frst studiens epistemologiska ansats, studiens metod och design och sedan presenteras forskningsprocessen och dess olika faser i relation till den empiri som presenterats. I del tv presenteras en generell beskrivning av dem som deltagit i VVV-aktiviteterna. Drefter fljer en redovisning av studiens empiriska delar, utifrn dess bakgrund och innehll, deltagare, hur den genomfrdes samt dess dataanalys.

Del 1. Studiens epistemologiska och metodologiska grund

Studiens epistemologiska ansats
I denna studie har jag valt att utg ifrn en abduktiv vetenskapsfilosofisk ansats. Detta r en ansats som Jo Reichertz, professor i kommunikationsvetenskap, med forskningsfokus p bland annat kunskaps-, kultur-, religions- och kommunikationssociologi, menar lmpar sig vl i skandet efter ny kunskap. Han skriver att man via denna form av vetenskaplig slutledning, som sker p ett logiskt och metodologiskt ordnat stt, kan generera ny kunskap utifrn nya upptckter och djup insikt. Reichertz beskriver abduction som:
it is, in every sense, a means of inferencing. It is precisely in this quality of being a "means-of-inferencing" that we find the secret charm of abduction: it is a logical inference (and thereby reasonable and scientific), however it extends into the realm of profound insight (and therefore generates new knowledge). The secret charm of abduction lies straight in this kind of inference-being: abduction is sensible and scientific as a form of inference, however it reaches to the sphere of deep insight and new knowledge (Reichertz, 2010).

Donald Polkinghorne beskriver det abduktiva perspektivet inom ramen fr den pragmatiska forskningen. Han beskriver processen som bestende av en del dr fenomenet frklaras men att nya samband uppmrksammas och att dessa frklaringar i form av hypoteser sedan mste genomg en prvning. Han skriver: 113

Abduction only suggests what may be the case, but what it suggests allows the events to be seen in a different way so that new connections will be noticed. The ideas of understanding originate in the mind. In the operation of abduction the seeing of possible connection through the use of imagination there are some requirements that the suggested explanations must meet. Most importantly, the hypothesis must be susceptible to testing (Polkinghorne, 1983, s. 122).

Som forskningsteknik r den abduktiva studien processinriktad och ett alternativ till den induktiva svl som den deduktiva forskningstekniken. I denna form av studie betonas att utgngspunkten r verkligheten, men att forskningen samtidigt verskrider verkligheten i sina generaliseringsansprk. Med abduktiv studie syftas bde den abduktiva och retroduktiva delen av forskningen. Med abduktionslogik menas den hypotesskapande delen av forskningsprocessen, det vill sga nr forskaren hrleder centrala observationer ur det empiriska materialet fr att ge frslag till arbetshypoteser. Den avslutande hypotestestande delen av processen kallas retroduktion och syftar p nr forskaren terkopplar till materialet fr att prva sin arbetshypotes. Birgitta Qvarsell, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, skriver att abduktion och retrduktion lmpar sig fr forskning som r frankrad i praktisk och pedagogisk frndring:
Hr kommer begreppet abduktion (att dra centrala erfarenheter och iakttagelser i ett empiriskt material och fresl hypotes) och retroduktion (att baklnges g in i materialet fr att frsksvis prva hypotesen) till bruk i bde problemformulering och analys av ett empiriskt material (Qvarsell, 1996, s. 7).

Detta vxelspel mellan verklighet, data i form av verklighetsbeskrivning och teori, r en form av teorigenerering (Starrin, Larsson, Dahlgren & Styrborn, 1991, s. 32). Nr forskningen rr sig mellan abduktion och retroduktion beskrivs processen som en spiral dr synen p insamlade data, teorin och verkligheten stndigt frs framt baserat p ny kunskap inom samtliga tre omrden. En central tanke i den abduktiva forskningslogiken r att det r det ovntade, det som r frvnande, som mnga gnger leder till det verkliga kunskapstillskottet (Qvarsell, 1996, s. 6). I detta ligger att man hela tiden sker efter att revidera sina hypoteser, snarare n att bekrfta dem.

Teorigenerering p empirisk grund

I denna studie har viss inspiration hmtats ifrn svensk tolkning av Grounded Theory, som presenterades 1967 av Barney Glaser och Anselm Strauss. Det r en metod som har utvecklats svl av dem sjlva som av en rad andra forskare. I den kvalitativa metodboken, Frn upptckt till presentation, vljer forskarna att tala om teorigenerering p empirisk 114

grund, fr att tydliggra att det r en ansats och inte en strikt tillmpning av Grounded Theory (Starrin et al., 1991, s. 31). Framfrallt har metoden anvnts inom den kvalitativa forskningen, men numera tillmpar alltfler forskare ansatsen ven i studier dr kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras (Starrin et al., 1991, s. 13). Forskare vid pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, dribland Katrin Goldstein-Kyaga, har arbetat med och utvecklat den abduktiva ansatsen kopplad till Grounded Theory metoden. Forskning utifrn detta perspektiv avser inte teoribekrftelse utan teorigenerering och studiens resultat blir bde det empiriska resultatet och teori (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 6f.). Grundlggande i denna ansats r just det dialektiska frhllandet mellan verklighet, data och teori. ppenheten infr verkligheten som genererar data br vara stor, ven om graden av ppenhet kan variera frn total ppenhet till att forskaren har frge- och problemstllningen relativt klar fr sig. I forskningsprocessen utgr arbetet ifrn ett teoretiskt urvalsfrfarande. Dr eftersks inte en representativ populationen, utan individer som var och en kan bidra med en bred variation av perspektiv, som i sin tur kan genereras till kategorier. Vartefter data samlas in leder det till nya urval av informanter och nr en fas i studien slutfrts leder de teoretiska slutsatserna till strategier fr upplgget av nsta fas i studien. Fljaktligen styr verkligheten inte bara datainsamlingen och teoribildningen utan ven utformningen av studien i sig (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 5). Detta innebr att det r omjligt att faststlla forskningsdesignen frn brjan i en studie med denna ansats (GoldsteinKyaga, 1999, s. 7). Det centrala r att teorin mste anpassas efter data, i betydelsen att teorin mste vara pragmatisk, relevant och kunna modifieras vartefter nya resultat kommer fram (Starrin et al., 1991, s. 32). Inom ramen fr denna ansats talar man om kredibilitet istllet fr validitet och reliabilitet. Graden av kredibilitet, det uppns, inte genom att man bevisar att teorin stmmer, utan genom integration, dvs hur lngt teorin rcker fr att frklara ett skeende (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 11). Den empiriska grunden fr underskningsresultatet kontrolleras dels utifrn sjlva forskningsprocessen, dels utifrn en retroduktion frn resultaten tillbaka till den empiriska grunden. Bland annat bedmer man hur urvalet skett och hur begreppen r relaterade till insamlat material (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 11). En central aspekt i relation till kredibiliteten r att teorin mste fungera, work, i bemrkelsen att den mste kunna frklara, frutsga och tolka vad som hnder inom den empiriska underskningen, samt att teorin ska vara relevant fr personer som r verksamma inom omrdet (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 8). Drmed uppfylls en nyttoaspekt genom att bidra med ny kunskap tillbaka till den verklighet som studien tagit sin utgngspunkt i (Qvarsell, 1996, s. 21). Grounded Theory r i sig en strikt forskningsmetod men mnga forskare, 115

till exempel Katrin Goldstein-Kyaga, har utvecklat en pragmatisk tillmpning och arbetar utifrn en Grounded Theory-ansats:
Avslutningsvis skulle jag vilja travestera Glasers ord att ingen teori r s helig att den inte kan frndras till att ingen metod r s helig att den inte kan frndras. Om man anvnder grounded theory kan man vlja att anvnda delar av eller hela metoden, att kombinera den med andra metoder och att utveckla den fr sitt forskningssyfte (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 12).

Aktionsforskning som strategi

I sin bok Metoder i medicinsk forskning, beskriver Kirsti Malterud aktionsforskning som, en strategi dr vi arbetar fr en frndring samtidigt som vi vill anvnda processen fr att utveckla ny kunskap, och, yrkesutveckling och forskning handlar ofta om utveckling, implementering och utvrdering av tgrder eller interventioner (Malterud, 1998, s. 137). Nr Malterud beskriver de olika stegen i denna form av forskningsstrategi talar hon om aktionsspiralen bestende av sju steg: 1) definiera problem, 2) sammanfatta tidigare erfarenheter, 3) formulera ml, 4) planera och utveckla tgrder, 5) beskriva tgrder, 6) implementera tgrder och 7) omdefiniera problemet. Nr Malterud beskriver de sju faserna i aktionsspiralen brjar hon med att problemet definieras i inledningen av processen, men sger samtidigt att, I allmnhet specificeras och preciseras problemidentifieringen betydligt under projektets frlopp. Drfr r det viktigt att inte inledningsvis arbeta med en snv och statisk uppfattning av fltet, utan se till att det finns utrymme fr nya insikter under processen (Malterud, 1998, s. 140). Malterud framhller dels vikten av att formulera mlen och beskriva tgrderna innan tgrderna implementeras, dels att bde erfarenheter och resultat systematiseras. Formuleringen och systematiseringen r viktig i frhllande till mjligheten att planera och utveckla tgrderna och i frhllande till sjlva mlet med de genomfrda tgrderna. Drfr r ven en systematiserad utvrdering avgrande fr en lyckad aktionsforskning. Dock avrder hon bestmt frn klassisk fre-efter design av utvrderingen, d den frutstter en ofrndrad process som kan reproduceras fr att den typen av utvrderingsresultat ska bli relevanta (Malterud, 1998, s. 141ff.). Aktionsspiralen stannar sllan med ett varv av sju genomfrda faser, utan vanligen fljer flera omgngar. Tanken r att den sjunde fasen tar till vara de insamlade erfarenheterna och kunskaperna. Dessa leder till nya strategier, utveckling av tgrderna och omdefiniering av problemet innan man terigen brjar p ett nytt varv i spiralen med en utveckling av tgrderna. Malterud framhller att det i aktionsforskning r viktigt att vara medveten om sin egen frfrstelse s att den inte frvxlas med resultaten. Denna forskningsstrategi stller krav p verblick och eftertanke hos forskaren, inte 116

minst om den egna rollen (Malterud, 1998, s. 144), eftersom, aktionsforskningsprojekt r ett flt som prglas av levande kunskap, processer och samspel mellan mnniskor (Malterud, 1998, s. 141).

Mixed methods
Addas Tashakkori och Charles Teddlie skiljer mellan Mixed methods och Mixed models. I det frsta fallet kombinerar forskningen ett kvalitativt och ett kvantitativt frhllningsstt till studiens forskningsmetod, medan i det andra fallet kombineras dessa tv ansatser genom alla faser i hela forskningsprocessen (Tashakkori & Teddlie, 1998, s. 1). Jag anvnder mig i denna studie av Mixed methods. Tashakkori och Teddlie menar ocks att det pragmatiska frhllningssttet r den bsta motiveringen fr att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Det ger ett paradigm som filosofiskt anammar Mixed methods, men undviker anvndningen av metafysiska koncept och inte minst erbjuder det en praktisk och tillmpbar forskningsfilosofi. Tashakkori och Teddlie skriver: Study what interests and is of value to you, study it in the different ways that you deem appropriate, and use the results in ways that can bring about positive consequences within your value system (Tashakkori & Teddlie, 1998, s. 30).

Studiens Mixed methods design

I ett postmodernt perspektiv r det svrt att utg ifrn ett strikt induktivt alternativt strikt deduktivt frhllningsstt, d teorier inte skapas i ett vakuum och det alltid finns ett visst mtt av frfrstelse nr forskaren samlar in och analyserar forskningmaterialet. Det gr drmed, utifrn mitt stt att tolka vr tid, inte att tala om ngra objektiva sanningar som i denna studie kan utgra grunden fr hypoteser som kan prvas. Utifrn detta perspektiv gr det inte heller att hvda att det finns ngra otolkade verklighetsbeskrivningar som kan generera hypoteser. Av detta fljer att jag i denna explorativa studie anammar den abduktiva vetenskapsfilosofiska logiken. Mitt val av forskningslogik r drmed ett frsk att tolka forskningsprocessens inre logik under studiens gng, dr det r omjligt att definiera vattentta skott mellan processens olika delar. Detta medfr att jag vljer att tala om abduktiv vetenskapsteoretisk ansats, snarare n att jag fljer en strikt abduktiv metod. Den abduktiva vetenskapsteoretiska ansatsen frutstter i sig en forskningsmetod som bygger p dialektisk interaktion mellan induktion och deduktion och som utgr ifrn ett processinriktat pragmatiskt perspektiv. I denna studie var det det initiala skedet som styrde datainsamling induktivt, utifrn det breda syftet att, studera religionspsykologiska processer gllande vuxna mnniskors utveckling av ett personligt meningsskapande system. Vartefter insamling och den preliminra analysen fortskred konkretiserades forskningsfrgan. I 117

analysfasen, med kodning av intervjuer och statistiska berkningar, tillmpades mer av en deduktiv ansats, fr att sedan terigen ta ett steg tillbaka till det empiriska materialet och utifrn det finna att det behvdes kompletterande kodningar och analyser. Initialt har jag inte utgtt ifrn en given hypotes som jag strvat efter att verifiera eller falsifiera utan snarare har jag nskat en ppenhet fr nya resultat, fr att i ett senare skede ta teorier till hjlp i analys av materialet. I denna utgngspunkt, att vara ppen fr nya och ovntade resultat, har jag inspirerats av teorigenerering p empirisk grund ven kallat Grounded Theory. Men jag vljer att tala om att det bidragit med en ansats. Detta fr att tydliggra att det primrt r den ppna och pragmatiska ansatsen som jag tilltalas av och som lmpar sig som grundhllning i denna typ av studie. Det samma gller aktionsforskningen. Studien var inte frn brjan designad som aktionsforskning men den visade sig vl lmpad att tillmpas vid denna typ av studie. Likheterna ligger bland annat i utformningen av verksamheten och dess uttalade ambition att skapa frndring i deltagarnas liv har en framtrdande roll i studien, vilket till exempel kan liknas vid interventionsstudier. Aktionsforskningens sju steg kan karaktrisera den terkommande processen i VVV-projektet och har stora likheter med stegen i SESAME modellen. En likartad utveckling terfinns i den abduktiva studien, dr processen kan beskrivas som en spiral dr synen p insamlade data, p teorin liksom p verkligheten stndigt frs framt, tack vare ny kunskap inom samtliga tre delar. Att tillmpa Mixed methods har varit naturligt i denna studie, d det r fullt tillmpbart utifrn en epistemologisk ansats och relevant i en explorativ aktionsforskning. En viktig del av VVV-projektet byggde p en kontinuerlig evaluering av de olika aktiviteterna, bde i terkommande skriftliga utvrderingar och i samtal med deltagarna. Drfr r den logiska fljden att ven de material som samlades in i forskningssyfte utgjordes av dels skriftliga enktunderskningar och dels av intervjuer.

118

Abduktion

Retroduktion

Fas 1 Kvant/ Kvalitativ, VVV enkt (N = 60)

Fas 2 Kvantitativ, WHOSRPB (N = 21)

Fas 3 Kvalitativ, intervjuer (N = 5)

Analys Kredibilitesanalys R E S U L T A T

DI

DS

DI

DS

DI

DS

Transkribering

Figur 4. 1 Modell fr forskningsprocessen p tre olika niver; forskningsansatsen,

teoretiskt och empiriskt underlag och till detta kopplad verksamhet (datainsamling, DI och datasammanstllning, DS).

Del 2. Material
I denna del presenteras inledningsvis en generell beskrivning av dem som deltagit i VVV-aktiviteterna. Drefter fljer en redovisning av studiens empiriska delar utifrn dess bakgrund och innehll, deltagare, hur den genomfrdes samt dataanalysen.

Generell beskrivning av deltagarna i VVV

Allt empiriskt material r insamlat i anslutning till det vuxenpedagogiska projektet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby som jag utvecklade och drev under ren 2003 till 2005. Under dessa r hade de olika VVV-aktiviteterna sammanlagt 756 anmlningar frn totalt 246 fysiska personer, frutom de som nrvarade vid de ppna frelsningarna. Totalt ingr 86 informanter i studien: 60 VVV-enkter kommer frn deltagarna vid en VVV-frelsning, 21 WHO-SRPB enkten frn en VVV-workshophelg och 5 intervjuer gjordes med personer som varit aktiva i olika delar av VVV-programmet. Genom en vergripande beskrivning av deltagarna i programmet som helhet och variationer betrffande deltagandet i de olika aktiviteterna, kommer hr 119

en generell deltagarprofil att presenteras. Denna deltagarprofil ger ett underlag fr det empiriska materialets olika informantgrupper. Beskrivning av deltagarna i VVV-Vuxet Vxande i Vllingby Projektet VVV, Vuxet Vxande i Vllingby, innehll fem olika delar; VVVvxtnring (den inledande frelsningen vid varje terminsstart), VVV-veta, VVV-vela, VVV-vila och VVV-workshop. Mnga, men lngt ifrn alla, deltog i flera delar. Ingen deltog i alla aktiviteter under en och samma termin. Ngra enstaka personer har under de aktuella fem terminerna provat p samtliga aktiviteter. Hur och vad man som individ deltog i varierade frn termin till termin, ofta beroende p mnet eller livsfrutsttningar. Dock finns det vissa generella drag fr merparten av dem som deltog i programmet som helhet samtidigt som det ven finns vissa skillnader hos dem som skte sig till de olika aktiviteterna. Eftersom anmlan endast skedde med namn och adress r det i dag omjligt att uttala sig om gruppen i exakta demografiska siffror, vilket hade krvt en omfattande registrering. Men utifrn min roll som ledare fr samtliga delar av VVV hade jag en god inblick ver VVV-gruppen som helhet, liksom ver undergrupperna, kopplade till de olika aktiviteterna. Trots att ngra enstaka deltagare var i vre tonren respektive i 80 rs-ldern var de flesta mellan 30 och 65 r, men med en tyngdpunkt p ldersgruppen 35 55 r. Med ngra enstaka undantag bestod gruppen av representanter fr en etnisk svensk kultur. Gruppen hade generellt en ppenhet och ett intresse fr andliga och religisa frgor. Endast i undantagsfall utvade ngon av deltagarna en bokstavligt tolkad evangeliskt-luthersk kristendom. I gruppen fanns mnga som arbetade inom vrd, service och omsorg. Det r inte ovanligt att personer i denna grupp idag tillhr kategorin med postgymnasial utbildning, d flera genomgtt till exempel personalfortbildningar som gett akademiska pong. Ungefr lika stor andel hade hgskole- eller universitetsexamen. I gruppen fanns flera individer som av olika anledningar inte frvrvsarbetat under en lngre eller kortare tid, till exempel p grund av sjukdom eller arbetslshet. Det var ytterst f deltagare som stod utanfr samhllet, socialt eller materiellt. Majoriteten av deltagarna var kvinnor. Knsfrdelningen skilde sig dock tydligt mellan de olika aktiviteterna. Mnga av deltagarna uttryckte en nskan om att finna lugn och balans i livet, som ett skl till att de deltog i VVV-programmet. VVV presenterades genomgende, i all information, som att, Vuxet Vxande i Vllingby handlar om att varva ner och att hitta sig sjlv, om vra grundlggande behov och de krav som stlls p oss som vuxna. VVV r en livsresa med ppenhet fr djupt mnskliga och andliga aspekter i tillvaron (Melder, 2003, s. 4). Generell beskrivning av deltagarna i de olika VVV-aktiviteterna VVV-vxtnring, upptaktsfrelsningen infr varje termin, var den aktivitet som brukade ha flest deltagare och som ven hade strst spridning, i 120

bemrkelsen vilka som deltog. Vissa personer gick bara p en eller flera frelsningar under rens lopp. Genomsnittsldern var ofta ngot hgre p deltagarna vid frelsningarna n vid de vriga VVV-aktiviteterna. Antalet mn som kom till de olika frelsningarna varierade i hg grad. Ngon termin var det endast en handfull mn som kom och andra terminer var det en nstan jmn knsfrdelning. Merparten av de personer som deltog i de andra VVV-aktiviteterna; VVV-veta, VVV-vela och VVV-worshopen och i viss mn VVV-vilan, gick p frelsningarna. Den aktivitet som hade jmnast knsfrdelning var VVV-vetan som vnde sig till dig som r vetgirig och vill veta mer om kristen tro och erbjd du fr en inblick i svl Jesu liv som i bibelns kulturella och historiska bakgrund. Hr var ofta gruppen nra nog jmt frdelad p mn och kvinnor. I denna grupp brukade det ven finnas personer med en uttalad kristen livsskdning, men ven personer som hade mer av ett historiskt och kulturellt intresse. VVV-velan byggde p diskussion och vnde sig till personer som inte vet vad du tror och vill diskutera livet och andligheten i grupp dr majoriteten var personer som brukar kalla skare, ofta med en tydligare koppling till icke traditionell kristen livsskdning. I denna grupp brukade, med ngon termin som undantag, drygt en tredjedel vara mn. Den absoluta merparten av deltagarna i bde VVV-vetan och VVV-velan var mellan 35 och 55 r. Till VVV-workshopen kom personer med en ppenhet fr att uttrycka sig kreativt och arbeta i grupp. Det var ofta personer som hade ngon kreativ erfarenhet, eller hade en frhoppning att utveckla sig rent konstnrligt, samt personer med erfarenhet frn andra VVV-aktiviteter. Fokus p deltagarna lg mer p de vardagsnra behoven utifrn att hitta nya verktyg fr ditt liv. Deltagarna hade ett intresse fr existentiella och andliga dimensioner, men endast i undantagsfall en strvan att med VVV-workshopens hjlp frdjupa sig i kristna trosfrestllningar. Gruppen brukade best av knappt en femtedel mn och resten kvinnor. ldersfrdelningen och den kulturella och socioekonomiska bakgrunden p VVV-workshopen brukade i det stora hela spegla VVV-gruppen som helhet. En och annan man var med p ngon av de tv VVV-vila dagarna som erbjds varje termin, men annars var det nstan uteslutande kvinnor som deltog. Vartefter VVV blev knt och etablerat var ungefr hlften av gruppen som deltog p VVV-vilan nya och hlften var deltagare som hade varit med frut, varav flera gick nra nog varje termin. Eftersom denna aktivitet var en dag under tystnad r det svrare att veta ngot om deltagarna utver den information som gavs i brjan och slutet av dagen, och det man vet frn andra sammanhang och kan observera. Denna grupp var frmodligen den som hade mest skiftande existentiella och andliga incitament fr att delta. Det fanns deltagare som var med fr att f en frdjupad andlig erfarenhet och de som deltog fr att de nskade en avkopplande dag, med mjlighet att i lugn och ro fylla p kraften du har inom dig, eller som till exempel ftt dagen, inklusive en timmes massage, av vnner i 50-rs present eller dylikt. 121

ven om VVV-arna inte var ngon homogen grupp fanns en generell grupprofil som r snarlik i alla de olika aktiviteterna. Studiens informantgrupper var inte i alla delar strikt hmtade ifrn tidigare datamaterial, som ofta r gngse i denna form av studier. Med andra ord hade inte alla i intervjustudien besvarat WHOQOL-SRPB enkten och alla som besvarat WHOQOL-SRPB enkten hade inte besvarat VVV-enkten. Trots detta gjordes bedmningen, utifrn den generella beskrivningen, att likheterna i gruppen nd kan erbjuda trovrdiga kopplingar mellan intervjumaterial, VVV-enkten och WHOQOL-SRPB enkten.

Redovisning av studiens olika metoder

Redovisning av fas 1. VVV-enkten Fas 1. Bakgrund och innehll Syftet med denna enkt var att skapa en deltagarprofil utifrn tre olika perspektiv; demografiskt, socialt och religionspsykologiskt, av de personer som skte sig till en ppen VVV-frelsning. I den demografiska bilden var jag intresserad av gruppens lder, kn och sysselsttning. Bilden av deltagarnas sociala sammanhang p en gruppniv utgick ifrn variabler om familjebild, intressen och fritidsaktiviteter. Av de totalt elva frgorna var fyra frgor utvecklade utifrn religionspsykologisk teoribildning, framfrallt utifrn meningsskapande riter och DeMarinis livsskdningstypologi (DeMarinis, 2003, s. 50f.). Enkten innehll primrt givna svarsalternativ, med mjlighet att ge kompletterande ppna svar (bilaga 2). Inga restriktioner i antalet svarsalternativ p respektive frga angavs. Fas 1. Deltagare De 60 informanter som svarade p VVV-enkten var personer som kom till en VVV-frelsning. Av de som uppgav sitt kn svarade 18,6% att de var mn och 81,4% att de var kvinnor. Majoriteten av de svarande, 71,2%, var mellan 36 och 55 r. Ingen i materialet angav att de grundade sin livsmening p ngon annan vrldsreligion, i sammanhanget underfrsttt, n den kristna. Fas 1. Genomfrande Den 13 september 2005 delades enkterna ut i samband med en ppen VVVfrelsning utan anmlan, kallad VVV-Vuxen Vxtnring i Vllingby. Professor Owe Wikstrm frelste om Att mogna som mnniska, om yttre och inre resor, inom ramen fr terminens VVV-tema som var rum fr andrum. De frsta 89-deltagarna14 som kom fick en enkt av ngon av de anstllda i frsamlingen som var nrvarande. En information om studien hlls i samband med frelsningen och de nrvarande ombads att fylla i
14

En enkt behlls som demonstrationsexemplar fr informationen om studien och enkten.

122

enkten p plats, till exempel vid fikapausen, och lmna in enkten innan de lmnade frelsningen Fas 1. Dataanalys Enkten har bearbetats i Excel och Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, Inc. Chicago, IL, USA, Version 12.0) och samtliga analyser r gjorda p gruppniv, utifrn antalet svar. De ppna svaren rrande meningsskapande riter, i enkten kallade handlingar, grupperades efter riternas innehll. Redovisning av fas 2. WHOQOL-SRPB enkten Fas 2. Bakgrund och innehll Syftet med WHOQOL-SRPB enkten var att forma en religionspsykologisk profil ver informanternas hlsa och vlbefinnande, utifrn den existentiella hlsodimensionen. Enkten r en versttning av WHOQOL-SRPB fieldtest instrument frn WHO-Mental Health: Evidence & Reserch, Department of Mental Health & Substance Dependence, World Helth Organization. Studien bestr dels av SP-frgor relaterade till det existentiella hlsoperpektivet (eng. spirituality, religiousness and personal beliefs) [SRPB] och dels F-frgor relaterade till de vriga hlsoperspektiven (de fysiska, psykiska, sociala och ekologiska perspektiven). WHOQOL-SRPB enkten valdes eftersom den erbjuder en ppenhet fr olika personliga tolkningar av SRPB perspektivet. WHO:s syfte med sin enkt r att inventera hur mnniskor har upplevt sin egen hlsa och livskvalit under de senaste tv veckorna. WHOQOL-SRPB enkten r utformad utifrn definitionen av livskvalit som, individuals perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns (WHO 2002, s. 2). Eftersom detta r en religionspsykologisk studie, med syftet att inventera vuxna mnniskors subjektiva rapportering betrffande existentiella behov utifrn ett existentiellt folkhlsoperspektiv, var det centralt, inte minst utifrn den svenska postmoderna situationen, att de instrument som jag hmtat inspiration frn har en ppen tolkning av de existentiella dimensionerna. De andliga och existentiella dimensionerna var i fokus och inga ansprk restes p att uttala sig om informanternas hlsa utifrn ngot kallat objektivt perspektiv, utan det handlade endast om att uttala sig om existentiellt vlbefinnande, utifrn individernas subjektiva sjlvrapportering. Bearbetningen och versttningen av WHOQOL-SRPB enkten fr denna studie genomfrdes av professor Valerie DeMarinis och Cecilia Melder.

123

Fas 2. Deltagare Enkten delades ut till samtliga 21 deltagare och alla returnerade den ifylld. Medelldern p informanterna var 46,4 r, med en spridning mellan den yngsta p 31 r och den ldsta p 73 r. Alla informanter var bosatta i Stockholm, fretrdesvis i Vsterort. Majoriteten av informanterna hade postgymnasial utbildning. I samtal under VVV-workshop helgen framkom att mnga var utbildade inom vrd och omsorg p hgskola. I gruppen fanns lika mnga som levde som gifta eller sambo, som de som var ensamstende. Fas 2. Genomfrande I anslutning till VVV-Vuxen Workshop i Vllingby helgen den 22 23 oktober 2005 fylldes WHOQOL-SRPB enkten i av workshopens deltagare. Helgen leddes av frfattaren och kreativitetspedagogen Astrid Sthlberg, inom ramen fr terminens VVV-tema Rum fr andrum. Efter en kort presentation av helgen genomfrdes insamlingen av enkten. Enkten och studien i sig presenterades frst, med instruktioner att det var anonymt och helt frivilligt att lta enkten ing i studien. Alla deltagare fick en enkt att fylla i i lugn och ro. De som ville fick ven ange om de kunde tnka sig att stlla upp p en efterfljande studie, om det blev aktuellt inom en sexmnadersperiod. De som var villiga till det fick fylla i sitt namn och enktnummer i samband med att enkten terlmnades till mig och frvarades i ett frslutet kuvert. Fas 2. Dataanalys WHOQOL-SRPB enkten har sammanstllts i Excel och SPSS och dr systematiserats och grupperats, dels utifrn religionspsykologisk teoribildning, presenterad i teorikapitalet, dels med std av WHOQOLSRPB, Users Manual, dr man systematiserar enkten utifrn sex perspektiv p vergripande livskvalit och generell hlsa (WHO 2002b, s. 4). De sex perspektiv man avser r frutom existentiell hlsa ocks den fysiska hlsan, den psykiska hlsan, den sociala hlsan, hlsa som graden av oberoende och ekologisk hlsa (hlsa i relation till den materiella och immateriella omgivningen). Dessa kategorier korrelerar vl med DeMarinis modell fr existentiell hlsa och existentiell epidemiologi, som jag hr valt som grund fr kodningen. DeMarinis presenterar fem dimensioner av hlsa: fysiskbiologisk, psykisk, social, ekologisk och existentiell. Den existentiella hlsodimensionen fungerar dels som en egen dimension och dels som en dimension som pverkar de andra delarna av hlsa (DeMarinis, 2003, s. 44f.). WHO:s fem hlsoperspektiv, med relaterade frgor, har kopplats till DeMarinis dimensioner. Betrffande perspektivet oberoende som ej terfinns som en egen dimension hos DeMarinis har frgorna frn 124

WHOQOL-SRPB enkten i stllet relaterats till den fr frgan relevanta dimensionen, enligt fljande.
Tabell 5. WHO:s hlsoperspektiv kopplade till DeMarinis hlsodimensioner WHO:s Perspektiv Fysiska Psykiska WHO:s Relaterade frgor F1 Smrta, F2 Energi, F3 Smn F4 P-knsla, F5 Kognition, F6 Sjlvfrtroende, F7 (Kropp) Utseende, F8 N-knsla F9 Rrlighet fysisk rrlighet F10 Frmga till dagliga rutiner, aktivitet F11 Beroende av medicinsk behandling F12 Arbete mjlighet och nje F13 Relation, F14 Std, F15 Sex F16 Trygghet, F17 Hem, F18 Ekonomi, F19 Vrd, F20 Information, F21 Fritid, F22 F-Milj, F23 Transport 5.3.SRPB-profilen (bilaga 3) DeMarinis hlsodimensioner Fysisk-biologiska Psykiska

Oberoende

Relationer Milj

Fysisk-biologiska Psykiska Fysisk-biologiska Sociala Sociala Ekologiska

SRPB

Existentiella

Av de 21 deltagarna p VVV-Workshopen terlmnade alla enkten, ifylld, med en hg svarsfrekvens. Totalt saknades svar p tolv frgor frn sammanlagt fyra informanter, tio SP-frgor och tv F-frgor. De saknade vrdena har ersatts med medelvrdet p respektive informants svar p vriga frgor inom samma kluster och i ett fall, d ett helt SP-kluster saknats, har medelvrdet p denna informants svar p vriga 32 frgor rrande existentiell hlsa ftt utgra ersttningsvrden. I den fr denna studie relevanta analysen har den existentiella hlsan analyserats, frutom att en demografisk profil ver gruppen har skapats. All databehandling och redovisning utgr frn gruppnivn. Gruppen i sig r fretrdesvis uppdelad i tre mindre grupper, antingen utifrn lder, existentiell profil eller utifrn individernas sjlvupplevda hlsa. I sammanstllningen som ligger till grund fr denna redovisning har uppmrksamhet iakttagits med hnsyn till den ojmna knsfrdelningen i materialet. Ingen av de relaterade frgorna i detta begrnsade material har visat p ngra knsskillnader. Redovisning av fas 3. Intervjuer Fas 3 Bakgrund och innehll Fem intervjuer genomfrdes r 2005, fr att studera det d aktuella forskningssyftet att, studera centrala delar i den religionspsykologiska processen gllande vuxna mnniskors utveckling av ett personligt meningsskapande system. Tre av intervjuerna genomfrdes under vren 2005. De tre intervjuerna och sedermera sammanstllningen av enkterna 125

frtydligade forskningsperspektivet infr de tv sista intervjuerna, som genomfrdes i december 2005. Intervjuerna byggde p en mlning som informanterna inledningsvis ombads att framstlla som en beskrivning av sin livslinje eller livsresa. Uppgiften var att underltta fr informanterna att beskriva sin utveckling, att frhoppningsvis n ngot djupare medvetandeniver n intellektuellt tillrttalagda svar skulle bidra till, samt att minska min styrning av intervjuerna. Frutom informanternas mlningar, som lg till grund fr intervjuerna, fungerade min intervjuguide (bilaga 4), som riktlinje fr fljdfrgorna. Samtliga informanter fick vid tre tillfllen under intervjun fylla i ett instrument bestende av tre frgor, som avsg att skatta informanternas meningsskapande; om de trodde p ngon hgre makt, om man hade en bokstavlig eller symbolisk syn p andligheten och hur viktig man ansg att andligheten var i livet (bilaga 5). Skattningsskalorna syftade till att konkretisera intervjun i relation till DeMarinis typologi fr existentiell livsskdning. Frsta tillfllet gllde en retroaktiv skattning fr barndomen, det andra en retroaktiv skattning fr cirka tre r tillbaka i tiden och det sista hur informanterna skattade sitt meningssystem i dag. Intervjuerna avslutades med frgor om informanten ville lgga till ngonting och om hur de upplevt intervjun och intervjusituationen. Fas 3. Deltagare Utifrn ett strategiskt och teoretiskt urval ur VVV-deltagargruppen som helhet, har fem informanter intervjuats. Eftersom jag har varit projektledare och ansvarig fr genomfrandet av samtliga aktiviteter inom ramen fr VVV-projektet, har jag haft knnedom om flera av deltagarna och drmed kunnat vlja informanter utifrn aspekter som jag velat belysa. Knsfrdelningen hos intervjupersonerna terspeglar knsfrdelningen inom VVV-projektet och jag valde medvetet personer i mitten av sin yrkesverksamma lder. Jag valde personer som alla p ngot stt gett uttryck fr ngon form av personlig utveckling under de senaste tre ren och som p ngot stt kunde belysa olika frhllningsstt till tro och andlighet, betrffande svl frestllningar som utvande. Utver dessa kriterier valde jag medvetet personer som hade olika livssituationer vid intervjutillfllet, samt olika religis/andlig ingng och engagemang i VVV-projektet. Fas 3. Genomfrande Som tidigare framhllits var det viktigt att klargra att intervjun ej var av sjlavrdande karaktr, utan att intervjuerna gjordes som en del av utvrderingen av projektet VVV och ingick i min forskning vid Uppsala universitet. Detta informerades personerna om, nr de tillfrgades om att stlla upp fr intervjun. Informationen upprepades vid intervjutillfllet, dels innan bandspelaren sattes p, dels avslutningsvis efter att bandspelaren stngts av. Informationen upprepades ven inledningsvis under den bandade intervjun. Samtliga informanter fick d ven information om att intervjuerna 126

skulle avpersonifieras och att viss sprklig korrigering kanske skulle gras fr att underltta lsbarheten. Informanterna fick ven information om att de skulle f hela intervjun utskriven, fr att kunna gra de ndringar eller kompletteringar de nskade, samt att de tillsammans med utskriften fick ge sitt skriftliga godknnande till om de accepterade att intervjun anvndes i forskningssyfte. Frfarandet redovisas mer utfrligt i kapitel 1, Min roll som forskare. Det gavs ven mjlighet till frgor vid dessa tillfllen. Samtliga intervjuer gde rum i en soffgrupp i mitt kombinerade arbets- och grupprum, dr ven VVV-vetan och VVV-velan hade sina trffar. Det innebar att miljn i sig var vlbekant fr alla som intervjuades. Av de fem intervjuerna delades en upp p tv p varandra fljande dagar, drfr att den resulterade i en nstan tre timmar lng intervju, medan de vriga intervjuerna tog mellan 60 och 80 minuter, exklusive mlandet. Fr att ka graden av informantstyrd och ppen intervju inleddes intervjun med att informanterna ombads att mla sin livslinje, livsresa. Till sin hjlp fick de stora mlarpapper, vattenfrg, frgpennor, sax och lim samt tv ark med symboler. Dessa bestod av svartvita vgmrken som kunde klippas ut och klistras in i bilden som informanterna mlade. Frdelarna med detta upplgg var att min styrning reducerades, d informanterna mlade utifrn sin egen tolkning av det vergripande uppdraget: att mla sin livslinje. Inga av informanterna var frberedda p att de skulle mla. De tog sig an uppgiften med olika grad av verraskning. Under tiden som informanterna mlade frdes inga samtal. Tanken var frn brjan att intervjun skulle inledas med ngra demografiska frgor, men vid frsta intervjutillfllet var det praktiskt att brja i mlandet och jag valde att fortstta med detta upplgg. Efter mlandet, som tog mellan 20 40 minuter, terupptogs intervjun. Informanterna fick bertta om sin mlning och jag stllde fljdfrgor utifrn min intervjuguide. Vid tre tillfllen i intervjun ombads informanterna att fylla i ett instrument, bestende av vardera tre skattningsskalor, fr att inventera deras existentiella livsskdning. Intervjuerna avslutades med att jag frgade om informanten ville tillgga ngonting och om hur de upplevt intervjun och intervjusituationen. Fas 3. Dataanalys Transkribering av intervjuerna skedde frn en DAT-bandspelare, manuellt till ett Word-dokument. Dessa dokument konverterades sedan till OpenCode. OpenCode r ett kvalitativt dataprogram framtaget av Institutionen fr folkhlsa och klinisk medicin vid Ume universitet, fr att analysera data genererad frn textdokument, till exempel frn intervjuer. Det r utformat fr att passa Grounded Theory metoden men kan ven anvndas fr andra metoder och ansatser i bearbetningen av kvalitativa data (Ume universitet 2010). Som beskrevs i fregende kapitel har forskningsansatsen under processens gng vergtt frn den induktiva ansatsen till en fas av deduktiv tolkning. OpenCode har inte anvnts som ett instrument utifrn en strikt 127

Grounded Theory-metod, men har nd visat sig fruktbart i analysen. Programmet bygger p tre niver av kodning, varav memos och codes har anvnts i denna studie. Fr att utveckla de olika existentiella hlsodimensionerna som framtrdde i materialet, efter den genomfrda kodningen, genomfrdes en helt ny kodning av materialet utifrn existentiella behov. Dessa tv kodningar utgr ifrn skilda existentiella aspekter i infrmanternas berttelse motsvara tv olika kategorier utifrn en abduktiv ansats. Eftersom informanterna r annonyma har referenserna till de intervjuerna ej redovisat i den tryckta versionen av studien. Memos har anvnts till all information, utom de olika hlsodimensionerna och de existentiella behoven. Memos kan betraktas som mina anteckningar och innehller bland annat tidsangivelser, upplevelser, hndelser och knsla. Memos kan liknas vid den initiala kodningen nr man kodar fritt i en Grounded Theory-ansats. Memos r inte gjorda utifrn ngon frdigstlld lista, utan r emanerade utifrn respektive enskild intervju. Detta innebr att memos i de olika intervjuerna till viss del r olika formulerade, till exempel har gemenskap/socialt/sammanhang anvnts som syftning p social gemenskap. Eftersom informationen inte uttryckligen har varit kopplad till ngon hlsodimension har det inte resulterat i ngot memos, detta trots att individen kan ha talat om det. Likas har flera personer talat om stress, men betoningen har legat p olika aspekter i stressen, drfr terfinns stress inom ramen fr flera begrepp, exempelvis frutom under begreppet stress ven under svrigheter. Vartefter intervjuerna kodats har dock alltmer enhetliga system av begrepp vxt fram och vid den sista genomgngen av kodningen har svl kodning som memos stramats upp. Under rubriken memos har ven den numeriska hnvisningen till DeMarinis typologi fr existentiell livsskdning angivits. Siffrorna, 1 till 6, i analysen refererar drmed till motsvarande siffra i DeMarinis typologi (DeMarinis, 2004, s. 163). Kodningen av hlsodimensioner i intervjuerna r utvecklade utifrn DeMarinis modell fr existentiell hlsa och existentiell epidemiologi p individuell niv och gruppniv (DeMarinis, 2003, s. 44f.). Hlsa har kategoriserats i fem olika dimensioner; fysisk-biologisk hlsa, psykisk hlsa, social hlsa, ekologisk hlsa och existentiell hlsa som har frkortats till fljande koder; Fy, Ps, So, Ek, och Ex. Samtliga av dessa dimensioner kan pverka hlsan och vlbefinnandet bde positivt och negativt, vilket innebr att alla dessa koder i frekommande fall har frsetts med ett positivt och/eller ett negativt tillgg. I vissa fall var informationen dubbeltydig eller oklar och d anvndes tecknet ?. Till var och en av ovan angivna frkortningar kan sledes lggas +, - eller ?. Den existentiella dimensionen i DeMarinis modell anvnds dels i relation till de vriga fyra hlsodimensionerna frkortade; FyEx, PsEx, SoEx, EkEx och dels fristende som en egen kod frkortad ExEx. 128

Tabell 6. Kodnyckel fr OC kodning av hlsodimensioner i intervjuerna

Dimension Fysisk hlsa Psykisk hlsa Social hlsa Ekologisk hlsa Existentiell hlsa Utan existentiell betydelse Fy Ps So Ek Ex Med existentiell betydelse FyEx PsEx SoEx EkEx ExEx

Till den fristende existentiella dimensionen, ExEx kopplades DeMarinis typologi ver meningsskapande strukturer, vilket innebr att samtliga ExEx koder r frsedda med en eller i vissa fall flera av siffrorna 1 6, enligt typologin. I ngra fall nr jag varit osker betrffande vilken kategori i typologin det rr sig om har ven tillgget ? frekommit.
Tabell 7. Kodnyckel fr OC kodning av existentiell hlsa med meningskapande system.
Existentiell hlsa med meningsskapande system 1. Bokstavligt bejakande 2. Bokstavligt frnekande 3. Reduktivt tolkande 4. Restaurerande tolkande 5. Blandad existentiell livsskdning 6. Avsaknad av existentiell livsskdning Meningskapande system/ Kod i OpenCode 1 ExEx 2 ExEx 3 ExEx 4 ExEx 5 ExEx 6 ExEx

Eftersom kodningen av hlsodimensionerna i intervjuerna, liksom sammanstllning av dessa koder och memos frn intervjuerna, var gjorda p en gruppniv, framtrdde behovet av en kompletterande kategorisering i kodningen. Drfr genomfrdes en ny kodning fr att inventera de specifikt existentiella behoven som terfanns i intervjuerna. Detta gjordes utifrn WHO:s existentiella perspektiv, som terfinns i WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument och som versatts till svenska fr denna studie. I WHOQOLSRPB enkten lyfts tta perspektiv p existentiell hlsa fram. Vardera av dessa tta existentiella perspektiv inventeras i enkten, med hjlp av ett frgekluster bestende av fyra frgor. Dessa frgor har utgjort grunden fr min frstelse av perspektivet vid kodningen av intervjuerna. WHOQOLSRPB enkten efterfrgar svar ssom i vilken grad och hur mycket respektive perspektiv frekommer. I min OpenCode-kodning har frekomsten av de existentiella behoven som ryms inom de olika 129

existentiella perspektiven kodats. Drfr har bde upplevelsen av, till exempel, andlig kontakt, som upplevelsen av avsaknad av andlig kontakt, kodats som andlig kontakt SP1. De fyra frgorna, som r relaterade till vart och ett av de tta existentiella perspektiven, har utgjort en vgledning och tolkningsram samtidigt som perspektiven har vidgats fr att fnga helheten i respektive perspektiv.
Tabell 8. Kodnyckel OC kodning av existentiella behov utifrn WHO:s existentiella perspektiv Hlsodimension med existentiella behov Andlig kontakt Mening & syfte med livet Upplevelse av frundran Helhet & integration Andlig styrka Harmoni & inre frid Hoppfullhet & optimism Tro som resurs Existentiella behov /Kod i OpenCode SP1 SP2 SP3 SP4 SP5 SP6 SP7 SP8

Det r viktigt att vara medveten om att, som i alla frsk att systematisera och organisera verkligheten, det inte rder vattentta skott i den verkligheten som begreppen frsker definiera och begrnsa. Sledes finns nra nog alltid alla dimensioner med i samtliga situationer. Fr att stadkomma en abstraktionsniv som gr analys mjlig, r det dock viktigt att tolka det sagda utifrn de aspekter som framtrder tydligast. I vissa fall hade det varit nskvrt med en strre mjlighet till verlappande koder n vad programmet OpenCode tillter. Kredibilitetsanalys Efter att det empiriska materialet var insamlat, redovisat och analyserat samt studiens slutsatser formulerats, genomfrdes en kredibilitetsanalys. Syftet var att bedma i vilken utstrckning resultaten kunde frklara, frutsga och tolka det empiriska materialet och drmed uppfylla de krav som stlls p forskningsprocessen (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 8). Detta ledde till en analys bestende av en fallstudie utifrn den sammantagna bilden av tre informanter som deltagit bde i intervjuerna och i WHOQOL-SRPB enkten. Dessa anvndes fr att terkoppla resultaten till dess empiriska grund i en retroduktion. Genom att studera dessa tre fall utifrn studiens resultat, kunde en bedmning ske huruvida de sammantagna resultaten frn de olika delarna i denna Mixed methods-studie i sin helhet kunde appliceras p en 130

individniv, d fallstudierna gav en komplexare bild av den existentiella hlsan n studiens olika delar var fr sig.

Etiska vervganden och begrnsningar

Mina tv roller som forskare vid Uppsala universitet och som projektledare och prst i Vllingby frsamling har tidigare behandlats. Att ha bde ett inifrn- och ett utifrnperspektiv har inneburit frdelar fr forskningsprojektet, men det har ven inneburit srskilda hnsynstaganden, i synnerhet i samband med insamlandet av det empiriska materialet. I samtliga fall har tydlig information lmnats, bde muntligt och skriftligt, om att det rr sig om material till min vetenskapliga studie vid Uppsala universitet jmte utvrdering av VVV-projektet, att studien r anonym och att deltagandet r frivilligt. I synnerhet i samband med intervjuerna var dessa tv roller srskilt viktiga att tydliggra, bde verbalt och i praktiskt genomfrande. Betrffande etiska vervganden r det ven centralt att tydliggra att detta r en religionspsykologisk studie. Den reser p inga stt medicinska ansprk om att uttala sig om hlsa i ngon objektiv, diagnostiserande mening. Det enda studien syftar till r att uttala sig om informanternas subjektiva upplevelser rrande sina existentiella behov, relevanta ur ett existentiellt folkhlsoperspektiv. Studien, med sitt begrnsade antal informanter, reser inte heller ngra ansprk p ngon strre generaliserbarhet utan r en explorativ inventering av fenomenet existentiell folkhlsa. Studien r gjord utifrn ett religionspsykologiskt perspektiv, fr att studera en grupp av huvudsakligen kvinnor som skt sig till en verksamhet inom ramen fr det vuxenpedagogiska arbetet VVV i Vllingby frsamling. Den studerade gruppen anses inte vara representativ fr ngon medellderspopulation i allmnhet. I samtliga analyser som ligger till grund fr hr presenterade resultatet har srskild frsiktighet iakttagits, med hnsyn till den ojmna knsfrdelningen i materialet. Detta r ven anledningen till att genusaspekter p hlsa inte lyfts fram i denna studie. Dock kan det konstateras att inte ngon av de relaterade frgorna, i detta begrnsade material, har innefattat ngra knsskillnader. Med dessa reservationer kan man nd vidhlla att det finns viktiga och centrala kvalitativa perspektiv p existentiell hlsa, som kan belysas utifrn denna studie. Allt empiriskt material, inklusive intervjuer med tillhrande kodning och sammanstllningar, har professor Valerie DeMarinis kontrollerat. Inter-rator reliabilitet fr kodning och kategorisering mellan frfattaren och DeMarinis avslutades med en 90% score.

131

Forskningsprocessen
Denna studies empiriska material samlades in under 2005 och ingr i kontexten av det vuxenpedagogiska programmet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby. Projektet startade vren 2003 med en termin av frberedelser, i form av inventering av behov och frutsttningar, formulering av mlsttning och planering av konkreta aktiviteter. Varje termin som sedan fljde motsvarade en genomgng av aktionsspiralens sju faser, dr aktiviteterna evaluerades genom enkter och samtal och ledde till att verksamheten successivt utvecklades. Hsten 2005, som var projektets sista termin, avslutades med materialinsamlingen som terfinns som underlag fr denna studie. Det empiriska materialet bestr av en mindre demografisk och kartlggande VVV-enkt, en versttning av WHO:s enkt WHOQOL SRPB field-test instrument, samt fem djupintervjuer. Enktstudierna genomfrdes mellan de tre frsta och de tv sista intervjuerna. P det sttet har de frsta intervjuerna pverkat utformningen av VVV-enkten och val av fokusering p existentiell hlsa betrffande den andra enkten, WHOQOLSRPB. Enkterna har i sin tur pverkat min frfrstelse infr de tv sista intervjuerna. Den frsta enkten samlades in i samband med en VVVfrelsning och den andra enkten som del av en VVV-workshop. Intervjuerna gjordes med deltagare frn de olika VVV-aktiviteterna. I denna studie har jag valt att inledningsvis utg ifrn en ppen induktiv ansats, inspirerad av Teorigenerering p empirisk grund, utifrn intentionen att studera centrala delar, i den religionspsykologiska processen gllande vuxna mnniskors utveckling av ett personligt meningsskapande system. Denna ansats lg till grund fr all datainsamling och den frsta sammanstllningen av materialet. I enlighet med min forskningsansats, som bygger p en vxelverkan mellan det induktiva och det deduktiva perspektivet, har vartefter forskningsfrgan konkretiserats, ocks frgorna som stllts till materialet blivit allt tydligare. Avslutningsvis genomfrdes en kredibilitetsanalys utifrn de slutsatser som framkommit i analysen. Slutsatserna anvndes som hypotes fr att tolka tre informanter som alla besvarat de bda enkterna och deltagit i intervjun. Syftet med denna sista del av studien var att nrmare faststlla studiens kredibilitet i betydelsen hur vl den kan frklara, frutsga och tolka det som hnder i den empiriska underskningen och drmed ven bedma forskningsprocessens kredibilitet. I denna del av forskningsprocessen genomfrdes ven en inventering av studiens relevans fr personer verksamma inom omrdet, detta fr att kunna bedma studiens nyttoaspekt (Goldstein-Kyaga, 1999, s. 8; Qvarsell, 1996, s. 21). De olika perspektiven, teorierna och modellerna har pverkat forskningsprocessen i skilda skeden och p flera stt. Hr avser jag att

132

redovisa denna process och drmed ven vilken funktion och inbrdes relation de olika delarna har. Primr frfrstelse och grundlggande perspektiv Jag har varit aktiv i det religionspsykologiska hgre seminariet sedan jag var klar med min grundutbildning. I ver tio rs tid har jag inspirerats och influerats av de teoretiska perspektiv och de arbeten som presenterats dr. Redan innan det vuxenpedagogiska projektet VVV startade var jag influerad av objektrelationsteori, ven om det d var ur ett mer feministiskt n hlsorelaterat perspektiv. Men Winnicotts tankar om vergngsomrdet utgjorde en viktig referens nr jag skrev om konfirmandarbetet och identitetsutvecklingen 1998 i skriften Tro och Tanke, p uppdrag av Svenska kyrkans forskningsrd (Melder 1998, s. 96ff.). Jag har ocks i min frfrstelse grundlggande teorier om hur kunskap utvecklas och hur pedagogisk pverkan kan frmjas, utifrn mina studier i vuxenpedagogik med inriktning mot personalutveckling. Det objektrelationsteoretiska perspektivet och de pedagogiska teorierna pverkade i hg grad utformningen av det vuxenpedagogiska programmet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby och utgjorde en viktig bas fr frfrstelsen av hela arbetet, som utvecklades till mitt forskningsflt. Dessutom fann jag i sammanstllningen av mina slutsatser att de pedagogiska begreppen om olika kunskapsniver kan fungera som frklarande beskrivningar av delar av mina resultat. Denna palett av pedagogiska och religionspsykologiska tankar fanns ocks med i de frutsttningar fr VVV-verksamheten som utvecklades och terfinns i min intervjuguide. I denna terfinns en rad frgor relaterade till olika teorier fr att inventera ett vitt flt av mjliga perspektiv. Dr terfinns bland annat frgor om mystika erfarenheter, signifikanta andra, tro som uppfattning eller upplevelse, knsidentitet och gudsbild, socialisation, postmodernitet, utvecklingspsykologi. Intervjuguiden bygger inte p en given hypotes utan utgr frn en rad tnkbara arbetshypoteser. Den fungerade endast som en checklista fr att inget av dessa mjligen relevanta perspektiv skulle utelmnas av misstag. Sekundr frfrstelse och pverkan p studiens genomfrande Under genomfrandet och utvecklingen av VVV upptckte jag relevansen i DeMarinis typologi fr hur mnniskor skapar meningsskapande systemutveckling. De pverkade i hg grad frgorna om hur informanterna skapade mening i det som kom att kallas VVV-enkten, dels frgan om man rknar eller inte rknar med en hgre makt vilken relaterar till om man inkluderar eller exkluderar en immanent eller transcendent kraft i DeMarinis typologi, dels frgan om vilken grund man utgr ifrn, med olika svarsalternativ, vilken relaterar till bokstavlig respektive symbolisk instllning till existentiell livsskdning. Utifrn en frsta lsning av VVVenkten fann jag att frgan om hur man skapade mening var angelgen att 133

studera nrmare. I VVV-enkten och i de inledande intervjuerna brjade jag se tendenser till hur svrt det var fr informanterna att f ihop ngot funktionellt meningsskapande system och samtidigt hur viktig detta var fr hur informanterna mdde. I samband med det kom jag i kontakt med WHO:s begrepp andlig hlsa och deras mtinstrument WHOQOL-SRPB. Analys och teoriernas pverkan p tolkning Vid frsta genomlsningen och sammanstllningen av intervjuerna och VVV-enkten var fortfarande de psykologiska utvecklingsprocesserna, relaterade till meningsskapande system, i fokus. Men nr tv intervjuer och VVV-enkten var genomfrd brjade jag beakta hlsa mer specifikt, jmte det ursprungliga forskningsperspektivet. Efter en frsta analys av WHOQOL-SRPB enkten stod det allt mer klart att meningsskapande system i relation till hlsa skulle st i fokus och drmed inriktades studien mot existentiell folkhlsa. Drmed konkretiserades forskningssyftet till: att utifrn ett existentiellt folkhlsoperspektiv genomfra en explorativ studie av en vuxen etnisk svensk populations existentiella behov, i ett postmodernt Sverige. Genom denna frskjutning introducerades DeMarinis existentiella folkhlsoperspektiv med tillhrande teorier och modeller i arbetet. Nr kodningen av intervjuerna tog vid och jag uppmrksammade att det fanns olika niver i informanternas relaterande till de meningsskapande systemen, vcktes frgan ter om det kunde finnas en grad eller artskillnad inom begreppet meningsskapande strukturer och existentiell livsskdning. Skillnaderna mellan det som jag i den primra frfrstelsen betecknade som tro som upplevelse och uppfattning utkristalliserades i tre inbrdes olika former, i de meningsskapande systemen. Dessa tre innebrder visade sig vl jmfrbara med objektrelationsteorins beskrivning av den inre vrlden, den yttre vrlden och det potentiella rummet, vergngsomrdet. Denna upptckt ledde till en frdjupad lsning, inte minst av Winnicott utifrn hans fokusering p hlsa.

134

Tabell 9. Sammanstllning av olika teoriers funktion i denna studie.

Forskningsomrde Hlsa som olika dimensioner Teori WHOQOL SRPB Fieldtest Instrument Kleinman/DeMarinis Model of Cultural Dimensions for Assessment of Existential Health and Epidemiology at both Societal and Individual Levels DeMarinis modell fr Existential Public Health Continuum in a PostModern Cultural Context. WHO:s syn p andlig hlsa med fokus p SRPB perspektiv utifrn deras SP frgorna. DeMarinis modell, inspirerad av Wulff Modell fr existentiell livsskdning Winnicotts objektrelations teori Fas i processen Sekundr frfrstelse Analys av intervjuer och WHOQOL-SRPB enkten

Synen p hlsa och ohlsa

Analys av intervjuer

De meningsskapande systemens relation till existentiell hlsa Individens existentiella livsskdning i det meningsskapande systemets Hur mnniskan skapar en fungerande helhet av sina inre behov och yttre frutsttningar

Sekundr frfrstelse Analys av intervju och WHOQOL-SRPB enkten Sekundr frfrstelse

Primr frfrstelse Analys av VVV och WHOQOL-SRPB enkterna samt intervjuer

De olika hlsodimensionerna och hur de existentiella behoven interagerar fr att Existentiella skapa meningsskapande folkhlsoperspektiv system

Hypotes och teoriutveckling Winnicotts objektrelations Analys av enkter och teori intervjuer Hypotes och teori utveckling

135

Kapitel 5. Redovisning av resultat

I fljande kapitel redovisas resultaten av VVV-enkten, WHOQOL-SRPB enkten och intervjuerna. Resultaten frn intervjuerna redovisas, dels utifrn de olika hlsodimensionerna, dels utifrn tta existentiella perspektiv hmtade ifrn WHOQOL-SRPB enkten. Redovisningen av intervjuerna inleds med en definition av hlsodimensionerna och deras inbrdes relation.

Del 1. Redovisning av VVV-enkten

Demografisk och social profil i VVV-enkten
Resultaten frn VVV-enkten, utifrn de som uppgivit lder och kn, visar att den demografiska frdelningen verensstmmer med den generella beskrivningen av deltagarna i VVV-aktiviteterna och specifikt vid frelsningarna. Av dem som uppgivit lder r 71%15 personer mellan 36 och 55 r och av dem som uppgivit kn r 81% kvinnor. ven detta stmmer vl verens med den generella bedmningen att det var cirka 20% mn som deltog i VVV, alla olika aktiviteter sammantagna. Merparten, 74% av deltagarna, uppger att de arbetar eller studerar, 12% att de r sjukskrivna och 9% att de r pensionrer (bilaga 6, tabell 29 31). P frgan vilka man rknar in i sin familj, uppger merparten en eller flera personer. En majoritet, 72%, rknar in sina barn och 64% sin partner i familjen. Pfallande mnga, 36%, rknar in sina vnner och 24% rknar in sina husdjur i begreppet familj. Bland de ppna svaren finns ven andra medrknade i familjen, ssom fastrar, boendestdjare och syskonbarn. Det framgr att 9% rknar in sina syskon i familjebegreppet (bilaga 6, tabell 32). Svaren visar att familjebegreppet r ngot subjektivt. I enkten terfanns ven frgan om vad informanterna r intresserade av, dr olika svarsalternativ angavs och det gavs mjlighet till egna kommentarer. Bilden som framtrder r att gruppen som helhet har mnga olika intressen. Endast tre stycken har inte uppgivit ngot intresse alls. De terstende 57 informanterna har tillsammans uppgivit 534 intressen. Det ger ett medelvrde p drygt 9 intressen per person. De intressen som flest
I den lpande texten anges procentsiffror i heltal, fr precisering med decimal hnvisas till tabellerna.
15

136

informanter uppger r att lsa bcker, umgs med vnner, familjen, kultur och resor. Drefter kommer musik, andlighet, religion och arbete. Minst intresse finns fr handarbete och freningsliv (bilaga 6, tabell 33). Knappt hlften, 48% av informanterna, har deltagit i VVV-aktiviteter. Det bekrftar den tidigare kvalitativa beskrivningen att frelsningarna var den aktivitet dit flest nya personer kommer och den aktivitet dr merparten av dem som gick bara deltog en gng eller bara var med p frelsningarna. Av dem som svarat p frgan om de har lust att anmla sig till ngon VVV-aktivitet, har 76% svarat jakande (bilaga 6, tabell 34, 35).

Existentiell profil i VVV-enkten

En granskning av VVV-enktens frgor rrande ett existentiellt och andligt perspektiv, visar att av gruppen som svarat p frgan tycker 72% att andlighet r viktigt eller mycket viktigt. Endast 5% menar att andlighet r oviktigt.
Tabell 10. Vikten av andlighet % (n) 100 (57) Valid 2 Viktigt 4 Oviktigt Frekvens Procent Valid Procent Kumulativ Procent 47,4 24,6 22,8 5,3 100,0 47,4 71,9 94,7 100,0

1 Mycket viktigt 27 14 3 3 Ganska viktigt 13

45,0 23,3 21,7 5,0 95,0 5,0 100,0

Totalt 57 Bortfall System 3 Totalt 60 Notera. n = 57, Internt bortfall = 3

Centralt i den religionspsykologiska delen av enkten r tv frgor relaterade till hur informanterna konstruerar mening. Det r dels frgan, huruvida man rknar eller inte rknar med en hgre makt nr man frsker skapa livsmening, dels frgan nr jag vill skapa livsmening grundar det sig p..., med tta olika svarsalternativ samt mjlighet att utveckla svaren. Dessa frgor relaterar till DeMarinis existentiella livsskdningstypologi, som utgr ifrn om man, rknar med transcendent/immanent kraft i existentiell livsskdning och huruvida den existentiella livsskdningen r bokstavlig eller symbolisk.

137

Tabell 11. Rknar/rknar inte med hgre makt % (n) 100 (58) Valid 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej Frekvens Procent Valid Procent 29 19 3 48,3 31,7 5,0 10,0 95,0 5,0 100,0 50,9 33,3 5,3 10,5 100,0 Kumulativ Procent 50,9 84,2 89,5 100,0

4 Ej svar men 6 anger livsmening Totalt Bortfall System Totalt Notera. n = 57, Internt bortfall = 3 57 3 60

Av dem som svarat p frgorna, huruvida man rknar med en hgre makt och vad man grundar sin livsmening p, rknar 51% med en hgre makt och 33% rknar inte med ngon hgre makt. I den tredje gruppen, som refereras till ovan, terfinns de 5% som uppgivit att de ej vet, eller att de bde rknar med och inte rknar med en hgre makt, samt de 11% som uppgivit grund fr livsmening men inte svarat p frgan om de rknar eller inte rknar med hgre makt. Dessa 11% motsvarar de sex informanter som inte svarat p om de rknar eller inte rknar med en hgre makt, men har svarat p vilken grunder de har fr att skapa livsmening, vilket inte sllan inkluderar frestllningen om en hgre makt. Tre av individerna har rapporterat att de inte vet om de rknar eller inte rknar med en hgre makt eller att de bde rknar och inte rknar med en hgre makt som en informant kommenterade i enkten det varierar frn dag till dag. De informanter som relaterar till ngon typ av meningsskapande system, som i sig inbegriper frekomsten eller avsaknaden av en hgre makt, och de som uppgivit sig oskra eller dubbelgarderat sig, har sammanfrts till en srskild kategori. Kategorin motsvarar 16% av informanterna och benmns odefinierade utifrn att jag baserat bedmningen p information som terfinns i enkten och inte kan definiera deras stndpunkt. Denna kategori r inte att frvxla med uteblivna svar, som r de tre informanter som inte svarat p dessa frgor verhuvudtaget. Ingen informant uppger att de utgtt ifrn ngon annan vrldsreligion, i sammanhanget underfrsttt n den kristna, nr de skapar livsmening, varken utifrn en traditionell tolkning eller p sitt eget stt. Ingen relaterar

138

till en isolerad icke-andlig/religis grund, utan d det grs sker det i kombination med andra grunder16.
Tabell 12. Grund fr skapandet av livsmening Grund fr livsmening/ hgre makt % (n) 146,5 (58) Valid Saknar fungerande livsmening Egen Ickeblandning andlig/ av tankar religis grund Annan andlig/ religis grund Kristen Traditionell grund, kristen tro eget stt

1,7 (1)

63,8 (37)

6,9 (4)

6,9 (4)

44,8 (26)

22,4 (13)

Notera. n = 58, Internt bortfall = 2

Det kan konstateras att 45% uppger att de utgr frn en kristen grund p sitt eget stt och 22% att de utgr ifrn en huvudsakligen traditionellt kristen tro. Totalt 64% anger svarsalternativet att de utgr ifrn en egen blandning av tankar som de tagit till sig. Av informanterna uppger 7% att de utgr ifrn ngon annan icke andlig/religis grund. Lika mnga utgr ifrn ngon annan existentiell religis grund och en informant uppger sig sakna fungerande livsmening. Den totala summan av angivna grunder informanterna utgr ifrn nr de frsker skapa livsmening resulterar i 147%. Flera av informanterna har uppgett att de utgr ifrn flera olika grunder d de frsker skapa livsmening. Informanternas uppgifter om hur de skapar livsmening framstr som komplex, utifrn vilka olika grunder man utgr ifrn nr man frsker skapa livsmening och relaterar till huruvida man rknar eller inte rknar med en hgre makt.

Dessa kategorier, som ingen informant angett, r avlgsnade frn grafiken i tabell 14 och tabell 15.

16

139

Tabell 13. Rknar/Rknar inte med hgre makt relaterat till grund fr livsmeningen utifrn, Nr jag frsker skapa livsmening och Nr jag vill skapa livsmening grundar det sig p Grund fr Rknar Egen IckeAnnan Kristen Traditionel livsmening/ med blandning andlig/ andlig/ grund, l kristen tro hgre makt hgre av tankar religis religis eget stt % (n) makt grund grund 100 (57) Egen blandning av tankar Ja Nej Od 14,0 (8) 14,0 (8) 7,0 (4) 3,5 (2) 1,7 (1) 7,0 (4) 5,3 (3) 7,0 (4) 1,7 (1) 1,7 (1)

Annan andlig/ Ja religis grund Nej Od Kristen grund, eget stt Traditionell kristen tro vriga Ja Nej Od Ja Nej Od Ja

7,0 (6) 3,5 (2)

5,3 (3)

7,0 (4) 1,7 (1)

1,7 (1) = Annan existentiell religis grund, Kristen grund p eget stt, Trad. Kristen Nej 1,7 (1) = Saknar livsmening, Egen blandning, Trad. kristen 1,7 (1) = Egen blandning, Icke andlig/religis gr., Kristen egen 1,7 (1) = Egen blandning, Kristen egen, Trad. kristen Od 1,7(1) = Egen blandning, Icke andlig/religis grund, Trad. Kristen Notera. n = 57 Internt bortfall = 3. Kategori Od = odefinierade bestr av 3 informanter som svarat att de inte vet om de rknar med en hgre makt eller markerat att de bde rknar/inte rknar med hgre makt. Sammanlagt har 6 informanter uppgivit vad de grundar sin livsmening p, men har inte angivit om de rknar eller inte rknar med ngon hgre makt. Dessa informanter har tillsammans ftt bilda gruppen odefinierade, d det ej framgr hur de tnker angende en eventuell hgre makt.

Nr svaren frn tabellen ovan kategoriserats ytterligare framkommer att mnga fredrar en egen kombination eller blandning som grund17 nr de
I tabellen terfinns informanternas svar, vilka ytterligare grupperats och kategoriserats. Gruppen blandad livsskdning i beskrivningen bestr till exempel bde av dem som angivit svarsalternativet egen blandning av tankar jag tagit till mig och de som ger olika svarsalternativ som resulterar i en egen blandning av olika grunder de tagit till sig.
17

140

frsker skapa livsmening. Endast 19% av informanterna har en traditionellt konstruerad grund fr sitt meningsskapande system, i form av att man tror p en hgre makt om man bejakar en andlig/religis grund, eller att man har en icke andlig/religis grund om man ej tror p en hgre makt. Sammantaget har 81% en mer komplex och sammansatt grund fr sitt meningsskapande, en grund som utgr frn ngon form av blandning och egen kombination fr sin livsmening som p olika stt frknippas med frekomsten eller avsaknaden av ngon hgre makt. Av dem som inte rknar med en hgre makt menar sig 47% utg frn en kristen grund nr de frsker skapa livsmening och 84% uppger ngon form av blandad grund nr de skapar livsmening. Av de personer som uppger att de rknar med en hgre makt, har 62%, uppgivit att de har en egen blandning av tankar de tagit till sig eller p annat stt en kombination av olika grunder som de utgr ifrn. I vissa fall ligger de olika grunderna informanterna utgr ifrn nra varandra, men i andra fall finns en potentiell motstridighet mellan de olika grunderna. Det innebr att gngse konventionella tankar om vad som r kompatibelt inte ndvndigtvis gller i olika kombinationer fr att skapa livsmening. I enkten efterfrgades ven efter meningsskapande handlingar formulerat som, utvar du ngra handlingar som fr dig r kopplade till andlighet/livsmening? tillsammans med andra eller privat. Mnga av informanterna har angivit att de utvar ngon form av existentiell handling, 71% att de gr det enskilt och 61% att de gr de tillsammans med andra. Av informanterna har 18% svarat att de inte utvar ngra religisa handlingar och 9 personer har inte svarat p frgan. Bland de ppna svaren som gav exempel p andliga handlingar, visar sig meditation tillhra den oftast angivna aktiviteten, bde som privat och som gemensam handling fr att skapa livsmening. Drefter fljer gudstjnster som kollektiv handling och bn som privat handling. Som tredje vanligaste aktivitet fljer samtal med vnner som exempel p svl privathandling som handlingen tillsammans med andra, som r kopplad till livsmening. Drefter fljer VVV-aktiviteter som handlingar i grupp och vistas i naturen som handlingar relaterade till det privata. I vrigt finns en stor variation i vilka handlingar som informanterna angivit som kopplade till meningsskapande, dribland familjesammankomster, AAs tolvstegsprogram, att odla, tystnad i kyrka, att mla och kulturupplevelser. Handlingarna kan delas in i tre grupper. En grupp av handlingar kan fras till konventionella andliga handlingar som yoga, retreat, och Qigong, en grupp till andra konventionella meningsskapade handlingar som studiecirklar, lsning och kulturupplevelser samt en grupp till handlingar som tillskrivs mening i relation till andlighet och livsmening ssom familjesammankomster, odling och att vistas i naturen (bilaga 6, tabell 36).

141

Del 2. Redovisning av WHOQOL-SRPB enkten

Demografisk profil och ldersprofil i WHOQOL-SRPB enkten
WHOQOL-SRPB enkten samlades in frn 21 informanter under en workshophelg. Den har sammanstllts, dels utifrn en generell gruppniv och dels utifrn olika variabler ssom lder, existentiell hlsa samt upplevd hlsa och vlbefinnande. Gruppen har delats i tre delar utifrn olika variabler och kluster av variabler enligt WHO:s anvndarmanual (WHO, 2002b, s. 4, 8). Betrffande ldersgrupperingen gjordes den utifrn tv vervganden, dels att den skulle vara jmfrbar med Statistiska centralbyrns ldersintervaller, i det fall det skulle bli aktuellt att jmfra med annan statistik, dels fr att mjliggra en fokusering p den generella majoritetspopulationen i VVV-verksamheten, de mellan 35 och 54 r. Denna sammanstllning ledde till tre grupper, dr gruppen 35 54 ringar bestod av nio personer och de vriga tv grupperna bestod av vardera 6 personer. Den yngsta informanten var 31 r och den ldsta var 73 r, medelldern var 46 r och medianldern var 43 r. Majoriteten av informanterna hade ngon form av hgre utbildning. Hlften av gruppen bestod av ensamstende och hlften levde gifta eller sammanboende. Betrffande dessa variabler i relation till ldersfrdelningen, terfinns merparten av de ensamstende i den ldsta gruppen, majoriteten i gruppen r kvinnor18 (bilaga 6, tabell 37 39). I materialet terfinns fem generella frgor om informanternas hlsa och livskvalitet, som hr redovisas utifrn tre ldersgrupper. Utifrn dessa frgor fann jag att ingen i den yngsta gruppen tyckte sig m mycket bra och 33%19 uppger att de varken mr bra eller dligt, trots att merparten, 83%, uppgav att de var friska. I mellangruppen var det 56% som svarade att de mr dligt eller varken mr bra eller dligt och endast en person, motsvarande 11%, som mdde mycket bra, trots att 78% uppgav sig vara friska. Medan den yngre gruppen och mellangruppen tycktes vara friska men inte mdde bra, tycktes den ldre gruppen i hgre grad vara sjuka men m bttre. I den ldre gruppen uppgav 50% att de mr bra eller mycket bra, ingen mr dligt trots att 50% av personerna i den ldsta gruppen var sjuka. Hg lder frefaller inte heller vara en avgrande faktor fr vare sig om man var sjuk eller hur man mdde (bilaga 6, tabell 40, 41). Resultaten visar att det inte var samma personer som uppgav att de var sjuka, som uppgav att de inte mdde bra.
Med hnsyn till informanternas anonymitet har jag valt att inte redovisa variabeln kn. Denna variabel har beaktats i analysen av materialet och variabeln kn har hr inte frndrat resultatet. Men med strre representation fr vardera kn kunde knsvariabeln, med stor sannolikhet, visat sig central. 19 I den lpande texten anges procentsiffror i heltal, fr precisering med en decimal hnvisas till tabellerna.
18

142

Tabell 14. Hur mr du? Frdelat p r du fr nrvarande sjuk? Korstabulering: G1.5. Hur mr du? med D6. r du fr nrvarande sjuk? % (n) D6. r du fr 100 (21) nrvarande sjuk? 1 Ja G1.5. Hur mr du? 2 Dligt Antal % inom G1.5. Hur mr du? 3 Varken bra eller dligt 4 Bra Antal % inom G1.5. Hur mr du? Antal % inom G1.5. Hur mr du? 5 Mycket bra Antal % inom G1.5. Hur mr du? Antal 0 ,0% 5 62,5% 1 11,1% 0 ,0% 6 28,6% 2 Nej 2 100,0% 3 37,5% 8 88,9% 2 100,0% 15 71,4% Totalt 2 100,0% 8 100,0% 9 100,0% 2 100,0% 21 100,0%

Totalt

% inom G1.5. Hur mr du? Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, p = .059

Av dem som uppgav att de var sjuka har ingen uppgett att de mdde dligt, medan 33% av de som var friska uppgav att de inte mr bra. Chi-square analysen visade att det inte finns ngot statistiskt skerstllt samband mellan hur man mr och om man r sjuk, i detta material (bilaga 6, tabell 42). I enktmaterialet finns ven fyra generella frgor om hur informanterna graderar sin personliga tro och religisa tillhrighet. Betrffande dessa fyra variabler kan en spridning konstateras inom de olika relaterade frgorna; I vilken grad betraktar du dig som en religis person? (A1), I vilken grad betraktar du dig som en del av en religis grupp? (A2), I vilken grad har du en existentiell vertygelse? (A3) och I vilken grad har du en stark personlig tro? (A4). Oberoende av ldersgrupp kar graden av bejakande svar, nr tron och den personliga vertygelsen frlggs till ett personligt, privat plan, snarare n till ett organiserat, institutionaliserat plan. Spridningen p svaren inom gruppen var stor (bilaga 6, tabell 43). Denna tendens var i viss mn relaterad till de olika ldersgrupperna, dr tendensen att bejaka tron och andligheten p ett personligt/privat plan var starkare i den yngre gruppen n i den ldsta gruppen. I den yngsta gruppen menade sig 143

83% inte alls eller endast lite vara del av en religis grupp medan 100% av samma grupp, den yngsta, menade sig ha en stark personlig tro. I den ldsta gruppen var det endast 33% som menar inte alls eller endast i liten grad vara en del av en religis grupp. ven i denna grupp angav mnga, men inte lika mnga som i den yngsta gruppen, att de hade en stark personlig tro, 67%. I gruppen mellan 35 54 r uppgav 78% av de svarande att de fr det mesta eller fullstndigt hade en stark personlig tro, medan 44% i denna grupp uppger att de fr det mesta knner sig delaktiga i en religis grupp. I denna ldersgrupp terfinns merparten av VVVarna som deltagit vid tidigare tillfllen, vilket skulle kunna vara den religisa grupp man relaterar till. Materialet visar ven hr att lder inte spelar ngon statistiskt avgrande roll fr hur informanterna graderar sin personliga tro och religisa tillhrighet, men att informanterna i hgre grad bejakar att de har en stark personlig tro och drefter att de har en existentiell vertygelse, medan de r mindre bengna att definiera sig som en religis person och tillhrig till en religis grupp (bilaga 6, tabell 44 47).

Existentiell profil i WHOQOL-SRPB enkten

Utifrn de frsta fyra existentiella frgorna som fanns med redan i den ursprungliga WHOQOL-100 enkten, framgr i denna studie att fr majoriteten inom gruppen ger den personliga tron mycket och till och med vldigt mycket mening i livet. De flesta av informanterna upplevde livet som meningsfullt. Medelvrdet p respektive frga tangerar eller nr nda upp till nst hgsta vrderingen, 4 = mycket och ingen informant uppgav det lgsta vrdet, 1= inte alls p ngon av frgorna. Dock var spridningen inom gruppen stor.
Tabell 15. Medelvrdet p respektive F24 frga p en 5 gradig skala 1 = lgt 5 = hgt F24.1 Ger din personliga tro mening i ditt liv? F24.2 I vilken grad upplever du ditt liv meningsfullt? F24.3 I vilken grad ger din personliga tro dig styrka att hantera svrigheter? 3,86 ,964 F24.4 I vilken grad hjlper din personliga tro dig att tolka svrigheter i ditt liv? 3,90 ,995

Medel 4,05 3,86 Std. 1,117 ,910 Avvikelse Notera. N = 21, Internt bortfall = 0

Fem individer menade att livet var meningsfullt i mycket hg grad. Mnga menade ven att den personliga tron gav styrka att hantera svrigheter liksom att tolka svrigheter i livet. Det finns en tydlig grupp, om cirka en

144

tredjedel av informanterna, beroende p specifik frga, som genomgende skattade frgorna lgt och ger den personliga tron mindre betydelse. WHO utvecklade den ursprungliga WHOQOL-100 enkten till att innefatta en strre andel frgor rrande andlighet, religiositet och personlig tro. De existentiella frgorna utgr i dag 32 frgor uppdelade p tta mnen, frutom de fyra ursprungliga SRPB-frgorna. Varje mne relaterar till ett kluster om fyra frgor. Dessa fyra frgor kan summeras fr att mta respektive perspektiv. Genom summeringen av dessa kluster erhlls ytterligare information om hur informanterna relaterade till de existentiella dimensionerna. Som grupp har informanterna genomgende hga vrden, men spridningen inom gruppen var stor.
Tabell 16. Gruppens totala medelvrdet p respektive SP kluster en 5 gradig skala 1 = lgt 5 = hgt
F24. SP1. SP2. SP3. SP4. SP5. SP6. SP7. SP8.
SRPB Andlig Mening Frundran Helhet Andlig Frid Hoppfullhet Tro s. kontakt m. livet integration styrka harmoni optimism resurs

Medel

3,92 3,76 1,03

3,80 ,76

3,99 ,81

3,63 ,68

3,70 ,95

3,33 ,82

3,58 ,88

3,76 1,04

Std. Av- ,91 vikelse

Notera. N = 21 med undantaget SP6 dr n = 20 d samtliga svar p detta perspektiv saknas frn en av informanterna. Internt bortfall = 10 (SP. 2.4, 4.2, 5.1, 6.1-4, 7. 3+4, samt 8.4 ) Internt bortfall har ersatts av medelvrdet av respektive informants givna svar inom samma SP kluster, alternativt medelvrdet av informantens samtliga svar vriga F24 samt SP frgor.

Utifrn resultaten p dessa olika existentiella frgor framtrder bilden av hur gruppen uppfattade andlighet, religiositet och personlig tro. Betrffande frgeklustret andlig kontakt (SP1) var det mnga som upplevde hjlp av sin kontakt med en andlig existens, nr det gller att komma igenom svra tider. Detsamma gller nr det handlar om att frst andra mnniskor och vid stresshantering. Betrffande mening i livet (SP2) knde mnga i gruppen mycket mening i sina liv, sju uppgav till och med vldigt mycket mening. Mnga uppgav att mjligheten att hjlpa andra pverkar meningen med livet. Endast tv personer uppgav p frgorna om mening i livet att de i liten grad knde att deras liv hade ett speciellt syfte och att de r i vrlden av en speciell anledning. Mnga knde en frundran ver sin omgivning (SP3) och uppgav att de blev andligt berrda av sknhet och knde tacksamhet fr saker i naturen. Ingen av informanterna graderade tacksamhet fr saker i naturen lgre n mitt i mellan. Dessutom knde de flesta inspiration/sinnesrrelse i sina liv.

145

De flesta informanterna uppgav p frgorna om helhet och integritet (SP4) att de fr det mesta knde en samhrighet mellan kropp, sjl och psyke. Ingen har angett att de gr det i lgre grad n mitt i mellan. Men ven som grupp var man njd med denna balans, dock finns fem personer som var missnjda eller mycket missnjda med den. Tre personer upplevde att deras liv inte verensstmde med deras stt att leva och knna. Majoriteten upplevde ven att deras personliga tro skapade samstmmighet mellan dessa entiteter. Majoriteten av informanterna knde en andlig styrka (SP5), som fr det mesta bidrog till ett bttre och mer gldjerikt liv. Man kunde ven hitta existentiell styrka i svra tider. Mellan tv och tre individer har p dessa frgor svarat att de inte upplever ngon andlig styrka. Fr det mesta upplevde gruppen sig tillfreds med sig sjlva och upplever harmoni och inre frid (SP6). Mnga knde harmoni i livet och lugn nr de behver det. Mellan tre och fem personer svarade dock lite eller inte alls i relation till dessa frgor. De flesta i gruppen uppgav p frgorna om hoppfullhet och optimism (SP7) att de fr det mesta r hoppfulla och knner en optimism som frbttrar deras livskvalitet. Ngot lgre har man dock graderat mjligheten att frbli optimistiska i tider av oskerhet. Betrffande tron som resurs (SP8) tycks tron bidra till det allmnna vlbefinnandet enligt majoriteten av gruppen och vldigt mycket fr sex personer. Tron gav ven en knsla av att vara omhuldad i vardagslivet, den gav styrka i vardagslivet och den bidrog ven till frmgan att njuta av livet. Men cirka en tredjedel av informanterna, beroende p specifik frga, upplevde inte tron som ngon positiv resurs.

Hlsa och vlbefinnande i WHOQOL-SRPB enkten

Den sammantagna hlsoprofilen visar p att gruppen, om n med viss spridning, r relativt frisk och vlmende. Detta framkommer ven i materialet via de fem generella frgor, G-frgorna, om hur man mr, hur njd man r med sin hlsa, sitt liv och sin livskvalitet. Medelvrdet fr gruppen p dessa frgor r mellan 3 och 4, beroende p specifik frga, vilket motsvarar svarsalternativen 3 = varken bra eller dligt/varken njd eller missnjd och 4 = bra/njd. Inom svaren p respektive frga finns en stor spridning.

146

Tabell 17. Gruppens totala medelvrdet p respektive G frga Medelvrde p respektive G variabel p en 5 gradig skala 1 = lgt 5 = hgt G1. G2. G3. G4. G1.5. Hur skulle du Hur njd r du Generellt, hur Hur njd r Hur mr gradera din med din livs- njd r du med du med din du? livskvalitet? kvalitet? ditt liv? hlsa? Medel 3,76 3,57 3,76 3,43 3,52 Std. Av- ,768 ,926 ,889 1,076 ,814 vikelse Notera. N = 21, Internt bortfall = 0

Flera av informanterna har uppgivit 2 = dligt/missnjd och flera har uppgivit 5 = mycket bra/mycket njd. Dock finns det ingen informant som uppgivit 1 = mycket dligt/mycket missnjd p ngon av de 5 generella frgorna. Som framlagts bde i redovisningen av resultaten avseende den andliga hlsan liksom de vriga hlsodimensionerna, finns en spridning i svaren inom grupper, dr en tredjedel av svaren r lga och en tredjedel mycket hga. Fljande jmfrelse baserar sig p en indelning av informanterna i tre olika grupper, utifrn hur de svarat p respektive frgekluster. Existentiell hlsa baserar sig p totalt 36 frgor, uppdelade p tta existentiella perspektiv, om vardera 4 frgor i ett kluster, motsvarande SP-frgorna 1 8, samt en ursprunglig frga om andlighet, religion och personlig tro, frgan F.24.1 4. Utifrn dessa tre grupper med hga, lga respektive mellanliggande vrden p existentiell hlsa, finns ett signifikant samband till hur informanterna besvarar frgorna Hur njd r du med din hlsa? (G.4) kombinerat med Hur mr du? (G.1.5) p p = .001.

147

Tabell 18. Existentiell hlsa * G.4+ G.1.5 SRPB.total.Existentiell hlsa, 3 grupper * G.4.+ G.1.5, 3 grupper Korstabulering Hur njd r du med hlsan?, Hur mr du? p en 5gradig skala 1 = lgt 5 = hgt G.4.15, 3 grupper 1 Lg SRPB.total. Existentiell hlsa, 3 grupper 1 Lg Antal % inom G.4.15 6 66,7% 2 22,2% 1 2 Medel 1 14,3% 5 71,4% 1 3 Hg 0 ,0% 0 ,0% 5 Totalt 7 33,3% 7 33,3% 7

2 Antal Medel % inom G.4.15 3 Hg Antal

% inom G.4.15 11,1% 14,3% Totalt Antal 9 7 % inom G.4.15 100,0% 100,0% Notera. N = 21, Internt bortfall = 10 (SP = 10, G = O), p = .001

100,0% 33,3% 5 21 100,0% 100,0%

Samtliga informanter av de i gruppen som mdde bst och var mest njda med sin hlsa, fanns ven i gruppen av informanter med hgst sjlvskattade existentiell hlsa. Av dem som var i medelgruppen fr hur de mr och hur njda de r med hlsan terfanns 71% ocks i medelgruppen existentiell hlsa och slutligen fanns 67% av de med lgst vrdering betrffande hur de mr och hur njda de r med sin hlsa i gruppen fr de med lg existentiell hlsa. Resultatet frn WHOQOL-SRPB enkten visar inte bara ett samband mellan den existentiella dimensionen och hur man uppger att man mr, utan ven hur man sjlvskattar sin hlsa utifrn de vriga frgorna. Detta baserat p samtliga variabler i enkten fr att bedma fysisk, psykisk, social och ekologiska hlsa; med andra ord de vriga hlsodimensionerna. Det statistiskt skerstllda sambandet mellan den existentiella hlsodimensionen och sjlvskattade hlsan inklusive livskvalitet r p = .008.

148

Tabell 19. Existentiell hlsa * F.1 23 .totalt SRPB.total. Existentiell hlsa, 3 grupper * F.1 23.total, 3 grupper Korstabulering F.total, 3 grupper 1 Lg SRPB.total. Existentiell hlsa, 3 grupper 1 Lg Antal % inom F.Totalt 6 85,7% 1 14,3% 0 2 Medel 1 14,3% 3 42,9% 3 3 Hg 0 ,0% 3 42,9% 4 Totalt 7 33,3% 7 33,3% 7

2 Antal Medel % inom F.Totalt 3 Hg Antal

% inom F.Totalt ,0% 42,9% 57,1% 33,3% Totalt Antal 7 7 7 21 % inom F.Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Notera. N = 21, Internt bortfall = 12 (SP = 10, F = 2), p = .008

En jmfrelse med den sammantagna upplevda hlsan och den sammantagna existentiella hlsan visar att 86% av de informanter som uppgivit de lgsta vrdena betrffande hlsan och vlbefinnandet, fanns i gruppen med lgsta vrden betrffande den existentiella hlsan. Av dem som genomgende vrderar sin hlsa och sitt vlbefinnande hgst fanns 57% i den av de tre grupperna med den hgsta graden av existentiell hlsa. Ingen av informanterna som fanns i gruppen med hgst skattad existentiell hlsa, terfanns bland dem som skattat sin upplevda hlsa och vlbefinnande lgst. Inte heller fanns ngon av dem som skattat sin existentiella hlsa lgst, i gruppen av dem som upplever sin hlsa och sitt vlbefinnande som hgst. De tre gruppernas svar p de olika existentiella perspektiven, baserat p de fyra till klustret hrande frgorna, har var fr sig studerats i relation till de generella G-frgorna. Mellan de olika existentiella perspektiven framstr inget tydligt statistiskt samband med hur man mr. Vid sex av nio existentiella kluster av frgor har kopplingen varit starkare d Hur njd r du med din hlsa? (G.4) har kombinerats med Hur mr du? (G.1.5), n d (G.1.5) har jmfrts separat mot de olika klustren av frgor.

149

Tabell 20. Existentiell hlsa *G.4,G.1.5 redovisat som p-vrde Existentiell hlsa *G.4,G.1.5, 3 grupper respektive G.1.5, 3 Resultat frn chi-analys, redovisat som p-vrde Respektive existentiellt frgekluster, 3 grupper G.4 och G.1.5, 3 grupper G.1.5, 3 grupper

F24.SRPB. .060 .087 SP1.Andlig.kontakt .056 .037 SP2.Mening.m.livet .347 .321 SP3.Frundran .100 .571 SP4.Helhet.integration .093 .121 SP5.Andlig.styrka .192 .109 SP6.Frid.harmoni .023 .029 SP7.Hoppfullhet.optimism .046 .708 SP8.Tro.s.resurs .056 .115 Notera. N = 21 med undantaget SP6 dr n = 20 d samtliga svar saknas p detta perspektiv saknas frn en av informanterna. Internt bortfall = 10 (SP. 2.4, 4.2, 5.1, 6.1-4, 7. 3+4, samt 8.4 ) Internt bortfall har ersatts av medelvrdet av respektive informants givna svar inom samma SP kluster, alternativt medelvrdet av informantens samtliga svar vriga F24 samt SP frgor. Internt bortfall = 10

Sambandet verlag till de enskilda existentiella frgorna terfinns endast betrffande tre av frgeklustren: andlig kontakt (SP1), frid och harmoni (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). En jmfrelse mellan de olika signifikansvrdena betrffande frgeklustren p existentiell hlsa relaterat till (G.1.5) eller till (G4) kombinerat med (G1.5), kan ge en vergripande bild av variationen mellan kopplingar betrffande de olika frgeklustren. Det r en anmrkningsvrd skillnad mellan sambanden, beroende p hur frgorna kombineras. Betrffande vissa av frgeklustren r skillnaderna s stora att det terigen br pongteras att i en s pass liten studie som denna fr ett stort spridningsvrde ett stort genomslag. Trots detta kan konstateras att det inte r ngot eller ngra existentiella perspektiv som enskilt framtrder som avgrande fr informanternas sjlvskattade hlsa.

Hlsodimensionerna utifrn existentiell hlsa i WHOQOL-SRPB enkten

Sammanstllningen av de vriga frgorna, F-frgorna, som relaterar till fysisk, psykisk, social och ekologisk hlsa, ger vid handen att informanterna som grupp var relativt vlmende, men inom gruppen var det en stor spridning i svaren. Betrffande den upplevda energin fr att orka med de dagliga gromlen fanns det en tydlig oro hos mnga fr utmattning. En handfull av dem som svarar p de olika fysiskt relaterade frgorna uppgav 150

att de hade besvr med smrta och sin fysiska rrlighet, vilket motsvarar samma antal som anger att de var beroende av medicin. Betrffande den psykiska hlsoprofilen terfanns en grupp individer som upplevde bekymmer och upplevde sig missnjda. De flesta var dock njda med sitt utseende och sitt sjlfrtroende. Pfallande mnga, hlften av gruppen, svarar att de ganska eller mycket ofta upplevde knslor som melankoli, frtvivlan, ngest, depression. De flesta informanterna upplevde sig i stort sett njda med det sociala stdet frn vnner och familj, men ett par personer gav uttryck fr ensamhet. Pfallande f var oroliga fr sitt sexliv, trots att flera uppgav att de inte r njda med det. Frgorna om miljn omfattar dubbelt s mnga frgor som de vriga perspektiven. Endast ett ftal individer var missnjda med sin bostad. Som grupp tyckte man generellt att transporter och information fungerade bra. En grupp individer rapporterade att de upplevde sig otrygga. Likas uppgav en grupp av informanter att de strdes av oljud. Vissa informanter uttryckte allvarlig oro fr ekonomin. Till den fysiska miljn hrleder WHO ven frgan om tillgngligheten till vrd, medicinsk som social. Ngra individer uttryckte vissa bekymmer i relation till vrden. I fljande analys har jag utgtt ifrn de tre olika grupperna refererade ovan, baserad p informanternas svar p de existentiella frgorna. Fljaktligen har vi en grupp med lga existentiella vrden, en grupp med hga existentiella vrden och en grupp dremellan. Fljande jmfrelse utgr frn min tillmpning av Valerie DeMarinis hlsodefinitioner, som utgjort en tolkningsmall fr WHOQOL-SRPB enktens olika variabler20. Materialet har ven i kontrollsyfte analyserats utifrn WHO:s egna hlsoperspektiv, redovisade i deras anvndarmanual. Den hlsodimension som i detta material uppvisar minst koppling till den existentiella hlsan r den fysiska hlsodimensionen, dr ingen statistiskt skerstlld signifikans r uppmtt. Betrffande den fysiska hlsan terfinns tv personer i de tv ytterlighetspositionerna, tillhriga den hgsta respektive lgsta fysiska hlsogruppen och samtidigt med tillhrighet till den hgsta respektive den lgsta gruppen fr existentiell hlsa. Denna kombination r p intet stt svrtolkad, eftersom flera i gruppen uppger att de fr nrvarande r sjuka, vilket kan antas pverka svaren p de fysiskt relaterade frgorna, till exempel Hur ofta lider du av fysisk smrta? (F1.1), Hur beroende man r av medicin? (F11.1), eller Hur mycket medicinskbehandling man behver (F11.3) (Bilaga 6, tabell 48). Sambandet mellan hlsodimensionerna,
20

den den

existentiella psykiska,

hlsan sociala

och och

de vriga ekologiska

Min tillmpning av olika variabler i relation till DeMarinis hlsodimension finns redovisad i fregende kapitel Fas 2. dataanalys.

151

hlsodimensionen, r starkare n betrffande den fysiska hlsodimensionen. Starkast r relationen till den psykiska hlsodimensionen.
Tabell 21. SRPB.Totalt Existentiell hlsa, 3 grupper * F variablerna fr V. DeMarinis psykiska hlsodimension, 3 grupper VD.psykiska, 3 grupper 1 Lg SRPB.total. Existentiell hlsa, 3 grupper 1 Lg Antal % inom VD.psykiska 6 85,7% 1 14,3% 0 2 Medel 1 14,3% 3 42,9% 3 3 Hg 0 ,0% 3 42,9% 4 Totalt 7 33,3% 7 33,3% 7

2 Antal Medel % inom VD.psykiska 3 Hg Antal

% inom ,0% 42,9% 57,1% 33,3% VD.psykiska Totalt Antal 7 7 7 21 % inom 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% VD.psykiska Notera. N = 21, Internt bortfall = 11 (SP = 10, F = 1), p = .008

86% av de som skattar sin psykiska hlsa som lgst tillhr ocks gruppen med lgst existentiell hlsa och 57% av de som tillhr gruppen med hgst vrden betrffande den psykiska hlsan fanns ven i gruppen som mr existentiellt bst. Endast tv personer terfanns inte i ngondera av de lga grupperna, existentiell respektive psykisk hlsa, och samtidigt i gruppen fr medelvrden p den andra variabeln. Av de med tillhrighet i ngon av grupperna med hgsta vrde betrffande existentiell respektive psykisk hlsa, r det tre informanter som hamnar i vardera av frgeklusters medelgrupp. Utifrn WHO:s psykiska hlsoperspektiv terfinns samma statistiska samband som utifrn min tillmpning av DeMarinis psykiska hlsodimension, p = .008. Betrffande det sociala hlsoperspektivet, utifrn min tillmpning av DeMarinis sociala dimension, fanns ett samband, om n inte lika starkt som det relaterat till den psykiska hlsodimensionen.

152

Tabell 22. SRPB.total.Existentiell hlsa, 3 grupper * F variablerna fr V. DeMarinis sociala hlsodimension, 3 grupper VD.sociala, 3 grupper 1 Lg SRPB.total. Existentiell hlsa, 3 grupper 1 Lg Antal % inom VD.sociala 5 71,4% 2 28,6% 0 2 Medel 2 25,0% 3 37,5% 3 3 Hg 0 ,0% 2 33,3% 4 Totalt 7 33,3% 7 33,3% 7

2 Antal Medel % inom VD.sociala 3 Hg Antal

% inom ,0% 37,5% 66,7% 33,3% VD.sociala Totalt Antal 7 8 6 21 % inom 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% VD.sociala Notera. N = 21, Internt bortfall = 10 (SP = 10, F = 0), p = .046

Trots att sambandet till det sociala hlsoperspektivet r svagare r det inte ngon informant som terfanns i de motsatta ytterpositionerna, tillhrande lg social hlsa alternativt lg existentiell hlsa och hg social hlsa alternativt hg existentiell hlsa. Det finns ett svagare samband, i denna studie, betrffande existentiell hlsa och WHO:s relationsrelaterade hlsoperspektiv n i DeMarinis motsvarighet, den sociala hlsodimensionen. Skillnaden kan frklaras med att DeMarinis har fyra olika hlsoperspektiv och WHO har fem. DeMarinis har ej ngot hlsoperspektiv fr oberoende och de frgekluster som relaterar till detta hlsoperspektiv har i min studie istllet utgjort delar av DeMarinis fyra vriga hlsoperspektiv. Drfr har klustret av frgor relaterat till trivsel p arbetet relaterats till den sociala hlsodimensionen. Det visar sig d att den existentiella hlsan har ett samband med DeMarinis sociala hlsodimension motsvarande p = .046 och till WHO:s relations hlsoperspektiv p p = .073. WHO:s hlsoperspektiv, relaterat till graden av oberoende, visar sig ocks ha ett tydligt samband med den existentiella hlsan, p = .025, i denna studie. Betrffande min tillmpning av DeMarinis ekologiska hlsodimension, som fr vrigt helt motsvarar WHO:s hlsoperspektiv relaterat till milj, s frefaller det att finnas ett samband men det uppvisar ingen skerstlld signifikans, p = .051.

153

Tabell 23. SRPB.total.Existentiell hlsa, 3 grupper * F variablerna fr V. DeMarinis ekologiska hlsodimension, 3 grupper VD.ekologiska, 3 grupper 1 Lg SRPB.total. Existentiell hlsa, 3 grupper 1 Lg Antal % inom VD.ekologiska 5 71,4% 2 28,6% 0 2 Medel 2 28,6% 2 28,6% 3 3 Hg 0 ,0% 3 42,9% 4 Totalt 7 33,3% 7 33,3% 7

2 Antal Medel % inom VD.ekologiska 3 Hg Antal

% inom ,0% 42,9% 57,1% 33,3% VD.ekologiska Totalt Antal 7 7 7 21 % inom 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% VD.ekologiska Notera. N = 21, Internt bortfall = 11 (SP =10, F =1), p = .051

Inte heller hr finns ngra informanter i ngon av ytterlighetspositionerna, informanter som kombinerar tillhrighet till ngon av de hgsta respektive ngon av de lgsta grupperna. Dremot visar det sig att merparten av informanterna som relaterar till den hgsta av ngon av grupperna ven relaterar till den hgsta av den andra gruppen respektive att de som relaterar till den lgsta gruppen betrffande en hlsodimension ven relaterar till den lgsta av den andra hlsodimensionen. Av dem som terfinns i gruppen med lg social hlsa rapporterar 71% ven en lg existentiell hlsa och 67% av dem som relaterar till en hg social hlsa relaterar ven till en hg existentiell hlsa. Ytterligare en aspekt som r intressant att studera, utifrn dess relation till meningsskapande system som relevanta fr att tolka och hantera svrigheter i livet, r om det finns ngot samband mellan hur informanterna tolkar och hanterar svrigheter och hur man mr. Tv av de ursprungliga existentiella frgorna I vilken grad ger din personliga tro dig styrka att hantera svrigheter? (F24.3) och I vilken grad hjlper din personliga tro dig att tolka svrigheter i ditt liv? (F24.4) fokuserade p detta perspektiv. Dessa frgor jmfrdes med den generella frgan Hur mr du? (G1.5). I analysen framkommer ett samband, p p = .008, betrffande upplevelsen av att den personliga tron hjlper informanterna att hantera och tolka svrigheter och hur man mr.

154

Tabell 24. F24.3,4 Att hantera och tolka svrigheter i livet, 3 grupper * G1.5.Hur mr du?, 3 grupper G1.5.Hur mr du? 2 3 4 Dligt Varken Bra bra eller dligt F24.3.4, 1 3 grupper Lg Antal 1 % inom G1.5. 50,0% 2 Antal 0 Medel % inom G1.5. ,0% 3 Antal 1 Hg % inom 50,0% G1.5.Hur mr du? Totalt Antal 2 % inom 100,0% G1.5.Hur mr du? Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, p = .008 7 87,5% 0 ,0% 1 12,5% 1 11,1% 5 55,6% 3 33,3% 5 Mycket bra 0 ,0% 0 ,0% 2 100,0%

Totalt 9 42,9% 5 23,8% 7 33,3%

8 9 2 21 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Med tanke p det statistiska sambandet i analysen av resultaten frn WHOQOL-SRPB enkten, trots studiens begrnsning, kan man anta att den existentiella hlsan utgr en viktig faktor i hanteringen av de fysiska, psykiska, sociala och ekologiska svrigheter i livet som har existentiell betydelse.

Del 3. Redovisning av intervjumaterialets resultat

Introduktion till presentation av intervjuer
I detta avsnitt presenteras de fem livslinjer, eller livsresor, som informanterna mlade i brjan av intervjuerna. De tre skattningsskalorna som varje person fyllde i redovisas; dels de retrospektiva skattningarna fr uppfattningarna i barndomen och tre r innan intervjun och dels de fr uppfattningen vid intervjutillfllet gllande: 1. trodde att det fanns ngon hgre makt, 2. hade en bokstavlig eller symbolisk syn p andligheten i sin vardag och 3. vilken vikt man tillskrev andligheten i sitt vardagsliv. Slutligen redovisas min bedmning av vilka existentiella livsskdningar som frekommer i respektive intervju (bilaga 6). Ingen av informanterna knde i frvg till momentet att mla och flera reagerade positivt p uppgiften. Alla tog sig an uppgiften med engagemang och mlade under tystnad en bild av hur livet utvecklat sig. Informanterna lste uppgiften p olika stt, de flesta 155

men inte alla, har anvnt sig av trafikmrken som symboler fr att markera olika delar av livslinjen. Samtliga har anvnt sig av olika frger och egna symboler. Flera av informanterna ger, efter att intervjun terupptas, spontant uttryck fr en vergripande beskrivning och tolkning av den livslinje de mlat. Den rda stigen

Det gick som en rd stig den som jag vandrat eller som jag vandrar. Informanten beskriver uppgiften att mla en livslinje och anvnda den som underlag fr intervjun som det var som jag tycker, fascinerande att hur man p ett vldigt enkelt stt kan liksom beskriva hela sitt liv, det var och det var vldigt stor hjlp allts jag tnkte vad ska du frga och vad ska jag bertta? Men det var vldigt bra, ett bra stt att gra det och som sagt enkla grejer som trafikmrken det var fascinerande. Vederbrande mlar sin livslinje i form av en fyllig rd tidslinje som utvecklas snett uppt. ver linjen finns en bl bakgrund och omrdet under linjen r grnmlat. Linjen i sig r kantad av symboler fr viktiga hndelser, dels vgmrken, dels egna mlade och ritade symboler. Symbolerna som valts nr linjen pekar uppt r bland annat familj, friluftsliv, krlek, avsmalnade vg och ljus. En period i ung vuxen lder beskrivs med referens till vgmrkena fr flygplan, hotell och en egen bild av tv personer vid en bl linje med en sol och ett hjrta ver som mycket vatten och det var krlek Det var en sng att vila i det var en vldigt vilsam period, den var vldigt lyxig p ett stt. Merparten av de nertgende delarna terfinns p linjens senare del. Symbolerna som informanten valt nr livslinjen gr nedt r bland annat vgarbete, farlig ledning, varning fr kajkant och ett stopptecken. Informanten beskriver till 156

exempel smrta i nacke och arm och en arbetssituation relaterar till vgmrkena farlig ledning och varning fr kajkant sedan kom den dr livsfarlig ledning in dr in, Att jag knde oj vad hller jag p med. Vi hade personalbrist p jobbet och jag stllde upp och jobbade och jag har vl aldrig gtt in i vggen eller varit utbrnd men d var jag nog p vg att tippa ver som den dr bilen dr nere. Men det var det som fick mig sjlv att sga stopp innan jag kom s lngt och sen s fortsatte jag vl d och frskte hitta olika vgar. Linjens sista del gr uppt och r hgre n vid ngot annat tillflle i livet. Utvecklingen under de senare ren beskrivs bland annat som jag vet inte hur mitt liv skulle se ut utan det hr (VVV) men jag tror att det r det hr som ftt mig att tnka p saker och ting och mycket att ndra p mig sjlv. Linjen avslutas med ett stort gult ljus och ett mindre rtt frgetecken. I ord beskrivs framtiden som Jag vet inte var vgen r p vg men det knns spnnande liksom. I skattningsskalorna som fylldes i under intervjun uppger denna informant att vertygelsen om att det finns ngon form av hgre makt alltid har varit stark; i barndom, fr tre r sedan och nu. I barndomen beskrivs det som nej jag var nog helt vertygad. Jag kommer inte ihg men frn det jag var fem vad jag minns s var jag nog helt vertygad. Andligheten har alltid varit viktig fr vederbrandes syn p vardagslivet. P frgan hur viktig var synen p andligheten fr ditt vardagsliv? har personen angivit det hgsta vrdet fr barndom och nutid och det nst hgsta fr perioden fr tre r sedan, vilket sammanfaller med dalarna p den mlade livslinjen. Informanten beskriver bland annat frndringen jag har hittat en plats dr jag kan komma till ro och hade ngon sagt fr fem r sedan, ja inte ens det, att g och lgg dig p kyrkgolvet och titta upp, men gud det kan man ju inte gra men det kan man ju och det ger en s otroligt, ett annat perspektiv tycker jag, p det hr med andligheten man kommer nrmare allting p ngot stt. Betrffande frgan om andligheten tolkats som bokstavlig eller symbolisk uppger informanten att den i barndomen och fr tre r sedan var mer av en bokstavlig tolkning om n inte helt igenom bokstavlig, medan en frskjutning skett till att i dag vara nstintill helt symbolisk. Min bedmning utifrn den sammantagna intervjun r att personen rrt sig frn en 1. bokstavligt bejakande livsskdning i barndomen via en 5. blandad existentiell livsskdning, till en i dag 4. restaurerande tolkande livsskdning vid intervjutillfllet.

157

Musik ver tidsskala

Jag har mlat en proportionerlig tidsskala, ngot snr sen har jag ngra utropstecken av olika storlekar. Informanten reagerar p uppdraget att mla med att ironiskt sga Jag som r s fruktansvrt duktig p snt [skratt]. Sedan mlar vederbrande en linje som gr rakt horisontellt bestende av olika perioder i livet; grnt fr positiva, svart fr negativa och brunt fr mitt i mellan. Linjen r uppdelad i tidsintervaller markerade med olika stora utropstecken fr positiva hndelser respektive frgetecken som till exempel beskrivs som Men sen dyker det upp ngra bruna frgetecken och det handlar vl mer om tankar kring familj och s dr. Man lngtar efter, jag lngtar efter ngon att bilda familj med och knde mig lite desorienterad. Livslinjen inleds av en heldragen grn linje som snart vergr i tre streckade linjer, en grn, en svart och en brun. Den streckade linjen vergr sen i heldraget brunt, sedan svart och sedan ter till brunt. Ovanfr denna del av linjen, motsvarande ldre barndom och tonr, r en flaska mlad beskriven som ovanfr s har jag en flaska, den symboliserar sprit och l, det vill sga min pappa drack och det r mitt bagage. Lngs livslinjen finns ven flera blommor och noter, vilket symboliserar ett starkt intresse fr naturen och musik Ett av mina absolut strsta intressen och som betyder vldigt mycket fr mig det r musik. Sista delen av linjen inleds med ett svart staket med ett frgetecken, fljt av flera utropstecken och frgetecken och frgerna grnt, brunt och svart varvas om vartannat. Informanten beskriver sig sjlv i nulget som Jag gr framt, vldigt kaotiskt p ngot stt turbulent. Jag beskrev det som hnde mig [r] det gller nog fortfarande. Tidsskalan avslutas med en linje av bruna streck och nskan infr framtiden beskrivs

158

som Det som jag nskar av framtiden, att p ngot stt f lugnet och harmonin i min sjl, att hitta rtt. I skattningsskalorna uppger informanten, p frgan om existensen av ngon hgre makt, en fyra fr barndomen, motsvarande den nst hgsta siffran, fr att det inte finns ngon hgre makt. Fr tiden fr intervjun och tre r innan markerar informanten positionen mitt emellan tro och inte tro, att det finns ngon hgre makt. P frgan om tron varit bokstavlig eller symbolisk uppger informanten att den alltid varit symbolisk och helt symbolisk fr tiden fr intervjun och tre r innan. Betrffande hur viktig andligheten uppfattats, har informanten gtt frn inte viktig alls, viktig lika med en nolla, till att vid intervjutillfllet uppge en fyra, allts den nst hgsta kategorin fr att andligheten var viktig. Fr perioden tre r innan intervjun uppgavs en trea. Informanten sger hller det fortfarande min sikt som jag hade frut eller hller jag p att driver? Jag tnker, funderar p kanske kpa ett kors och ha runt halsen, varfr d? Sen hller jag p att fundera fram och tillbaka . Min bedmning, utifrn den sammantagna intervjun, r att informanten brjat i en 3. reduktiv tolkande livsskdning dr informanten medvetet och aktivt tagit stllning bort frn en frnekande livsskdning. Utifrn inte minst naturintresse och musik har en 5. blandad existentiell livsskdning formats. Denna livsskdning erstts av 6. avsaknad av livsskdning efter svrigheter som utlser en turbulent tid. Under den sista tiden finns flera olika livsskdningar dels frn tidigare livstolkningar och dels nya influenser. Bland annat har en film haft en positiv betydelse fast det r en fnig amerikansk film s, det dr r ngonting som jag brukar fundera ver nu fr tiden och om jag ngon gng ber ngonting och s den dr filmen hur fnig den r ger en rtt bra bild fr hur jag ser p saker. Dessa olika delar har inte harmoniserats utan skapar en pendling mellan 6. avsaknad av livsskdning och 5. blandad existentiell livsskdning. Ljussken ver mrkgrn vardag

Informanten reagerade spontant p uppdraget att mla livslinje med Ja, ja vad kul. I slutet av intervjun beskriver vederbrande hur mlandet upplevts 159

det knns roligt att kunna, fr jag r sn som skriver annars s jag knner genast att jag vill brja skriva, men det r bra att kunna gra ngonting snt dr ocks ngon gng. Informantens livslinje brjar i en gul utgngspunkt. Utifrn den punkten smalnar tv linjer av, en streckad som lper ovanfr livslinjen och en heldragen som utgr brjan p sjlva livslinjen. Livslinjen byter snart frg, markerat av vgmrket varning fr kajkant, till mrkrtt. Drefter byter linjen frg till mrkrtt och dalar. Nr linjen ter gr uppt byter den frg till mrkgrnt och lper sedan rakt horisontellt i ngot hgre niv n i utgngslget. Informanten beskriver sen kom mitt grna det r liksom mitt vanliga vardagsliv som, det har aldrig varit ngra stora svngningar dr det har lunkar p. Efter tv tredjedelar av linjen sker en tudelning, markerad av vgmrket varning fr tunnel, dr en mrkrd linje dalat och slutar i en svart oval och en linje i grnt fortstter rakt fram. Den gula linjen, som lper ovanfr livslinjen, leder till en kraftig gul markering med nedslag efter en tredjedel av livslinjen, motsvarande tiden fr ung vuxen. Efter det frsvinner den streckade gula linjen som lpt ovanfr, men en bl krusig linje tillkommer under livslinjen och lper nda fram till en delning av livslinjen Vid ytterligare fyra tillfllen frekommer gula markeringar med nedslag mot livslinjen, dessa r svagare n det frsta och sammanlnkade av en gul krusig linje. Det sista gula nedslaget p tidslinjen ligger efter att livslinjen delat sig, d ven den bla krusade linjen terkommer under livslinjen. Informanten beskriver det bla och gula i mlningen som hr blev det bltt och sen kom jag att tnka p livets vatten, att det kanske var det som rkade bli bltt i och med det hr i 25 rs lder [frsta gula markeringen]. Att jag har burit med mig det och att det finns kvar samtidigt som jag lttare kan knna ljuset frn ovan som r kvar hela vgen. Den del av livslinjen som fortstter att lpa vgrtt avslutas med vgmrket fr vg som delar sig, och informanten beskriver framtiden som jo osker infr framtiden och vad det ska bra med sig, men samtidigt lite hoppfull att det kan vara ngot nytt p gng knns det som. I de tre skattningsskalorna frn denna intervju uppger informanten med genomgende hgsta vrdet, att det alltid funnits en vertygelse om att det finns ngon typ av hgre makt. Samtidigt tyder intervjun p att denna instllning genomgtt frndringar, frn en stark barnatro till Men sen frsvann [tron] sen i tonren d sa jag att jag var ateist. P skattningsskalornas andra frga, om hur viktig synen p andligheten har varit i vardagslivet, uppger informanten att den har varit mycket viktig i vuxen lder men mindre central i barndomen. Informanten beskriver i intervjun hur andligheten blev allt viktigare jag blev frvnad sjlv nr jag tnker p det att det blev s att jag skte mig till kyrkan. Men jag ville ha ett sammanhang. Det var s starkt d att ngon religis tro, jag mste ha ngot sammanhang dr det kan uttryckas. Informanten uppger att vederbrande aldrig haft ngon utprglad bokstavlig eller symbolisk syn p andligheten. En svag 160

dragning t bokstavlig tolkning rapporteras fr barndomen och vid intervjutillfllet och en svag dragning t symbolisk tolkning tre r innan intervjutillfllet. I min bedmning utifrn intervjun har personens livsskdning varierat ver tid. Det finns en 1. bokstavligt bejakande livsskdning i barndomen som vergr i en period av 2. bokstavligt frnekande. I ung vuxen lder utvecklas en kontakt med en grupp andligt aktiva och en 5. blandad existentiell livsskdning formas med delar av de nya tankarna blandade med livsskdningen frn barndomen. Nr kontakten med gruppen avtar, fljer en period utan helt tillfredstllande relation till ngon livsskdning och drmed inslag av 6. avsaknad av existentiell livsskdning. Detta frhllande utvecklas med tiden allt mer mot en 4. restaurerad tolkning livsskdning utifrn barndomens tro. Den bl bcken

Det ser ut som en bck men det frvnar mig. Informantens frsta kommentar till uppdraget att mla en livslinje var pirrigt. Lngre fram beskriver vederbrande mlandet som jobbigt p mnga olika stt det r jobbigt att se sitt liv p s dr, p det sttet och vad det r man eller jag lgger fram. Den livslinje informanten mlat bestr av en kraftig bl linje som brjar hgt fr att sjunka en bit in, motsvarande barn och ungdomstiden, fr att sedan efter ytterligare en tid sjunka kraftigt och sedan rra sig under en lngre strcka i ett lgt lge med vissa mindre vgrrelser fr att sedan, fortfarande med vgrrelser, arbeta sig uppt. Linjen kantas av vgmrken. Vgmrken, som till exempel rastplats, gngbana [vuxen som hller ett barn i handen], cykel och hst, markerar nr linjen gr uppt eller den dalande linjen planar ut. Till exempel med anledningen av cykeln och hsten det var 161

en ganska bra tid, tycker jag faktiskt, nu nr jag kan se det s hr eftert, att ja den var slitsam men den var nd brajag kunde gra saker fr mig sjlv. Vgmrken som slirig vg, vgarbete, tunnel och kajkant, markerar nr linjen dalar eller den upptgende linjen planar ut. Lngs livslinjen finns ven tv stoppmrken och tervndsgrnd. Till exempel beskrivet som men i slutndan sa det stopp och jag hamnade i en tervndsgrnd dr det inte gick lngre. Linjen mynnar ut i en upptgende vinkel, mitt emellan utgngslget och den lgsta punkten p livslinjen. Om deltagandet i VVV svarar informanten ja tack och lov fr det och menar att dessa aktiviteter har varit viktiga fr den positiva utvecklingen. Livslinjen avslutas med vgmrket fr minskning av antalet krflt, dr tv vgar gr samman i en pil som pekar rakt uppt. ja s hr har det varit, det kan jag inte heller gra ngot t. Men jag kan vlja att frhlla mig till det och framfrallt infr framtiden. Vid genomgng av denna informants skattningsskalor fr tro p ngon form av hgre makt, uppger vederbrande sig ha varit helt vertygad i barndomen men visst har det funnits ngon slags barnatro och jag ha varit jttetroende, allts jag tyckte det var jttekul med sndagskolan och lste mycket. Detta fr att sedan tappa mycket av den vertygelsen och sedan, tre r innan intervjutillfllet, vara helt vertygad om att det inte fanns ngon form av hgre makt. Vid intervjutillfllet har informanten terigen en tro att det finns en hgre makt men vertygelsen r inte lika stark som i barndomen. Informanten beskriver att synen p andlighet har rrt sig, frn att vara bokstavlig i barndomen till att vara symbolisk vid intervjutillfllet. Vidare beskrivs att vikten av andlighet i vardagslivet gtt frn att inte vara viktig alls i barndomen, till att vara totalt oviktig tre r innan intervjutillfllet, fr att vid intervjutillfllet vara mycket viktig. Vederbrande beskriver andligheten, allts det hr, det r ju mer intressant tycker jag i dag. Allts fr det frsta r det att jag tror att det finns en hgre makt i dag. Det r ngonstans det hr r barnatro men min hgre makt i dag ser ju annorlunda ut. I min bedmning av informantens livsskdning utifrn informationen i intervjun har informanten med sig en 1. Bokstavligt bejakande livsskdning frn barndomen, som sedan under en lngre period pendlar mellan en 6. avsaknad av existentiell livsskdning och en 5. blandad existentiell livsskdning.

162

Graf med rosa och gul livslinje

Som jag r, s har jag mlat en graf jag brjade med att klippa ut de hr vgmrkena fr det var lite, det var bra symbolik. Informanten kommenterade hur det kndes att mla som det r helt OK [skratt]. Jag trodde det lg kvar frn ngon gammal, gammal vning. Men hr fr man brja mla! Men det gr bra [skratt]. Vederbrande har mlat en gul och en rosa linje, som fljs t som en livslinje med upp och nedgngar, dr merparten av linjen ligger ovanfr en utmlad normal linje. Under tonren sker en nedgng, symboliserad av vgmrket ojmn vg, och som beskrivs som d var jag vldigt skande, men jag kan inte, jag kan inte, sga s dr jtteandlig, utan d var jag mer inne i filosofi. Tyckte jag var vldigt intressant allts generellt och dikter och mycket sdant, att hitta ngon slags mening med livet. Sedan vnder linjen uppt, symboliserat av ett vgmrke med flygplan, och linjen fortskrider p en hg niv. Denna del av livslinjen kompletteras under intervjun med en djup svacka, d informanten kom p att en god vn dog. Efter ytterligare en period p fortsatt hg niv dalar linjen, symboliserat av vgmrket fr tunnel, fr att n botten symboliserat av vgmrkena varning fr kajkant och stopp. Detta sker i samband med en sjukdom och beskrivs som och d var det verkligen ett stopp, vad r det jag hller p med, vad r det som r viktigt och vad r det jag har. Linjen gr terigen upp, ovanfr medellinjen, fr att sedan sjunka, symboliserat av trafikmrket fr slirig vg, och sedan sluta med mrket fr vg som delar sig. Efter det brjar linjen terigen peka uppt, symboliserat av vgmrket fr vgarbete. Framtiden beskriver informanten som, utan det r hela tiden, kommer. Jag mste jobba lite p det, men jag knner att jag har bttre 163

frutsttningar n ven fr tre r sedan. Och jag ser en logik i att jag gick bet. Livslinjen slutar i en upptgende vinkel, dr den rosa linjen fortstter rakt i en stark nyans, medan den gula stannar av i en uttplanande riktning. Vid genomgng av informantens skattningsskalor, uppger vederbrande att det i barndomen fanns en stark vertygelse om att det fanns en hgre makt. Men tre r innan intervjutillfllet har detta ersatts av en nstan lika stark vertygelse av att de inte finns ngon hgre makt. Denna vertygelse har dock blivit ngot mindre vid sjlva intervjutillfllet. Samma utveckling visar sig p skalan fr om man har en bokstavlig eller symbolisk syn p andligheten dr informanten rrt sig frn mitten p skalan fr bokstavlig till mitten p skalan fr symbolisk, dock med ett stegs tillbakagng mot mer bokstavlig vid intervjutillfllet. P skattningsskalornas sista frga uppger informanten att det alltid varit mer viktigt n oviktigt med andlighet i vardagen och kommenterar samtidigt frgan allts det r svrt att sga, hur viktigt r det nr det r naturligt?. I den samlade bedmningen av livsskdningen som den beskrivs under intervjun utgr informanten frn en tydlig 1. bokstavlig bejakande livsskdning, fr att frn tonren ver till ung vuxen lder verg i en pendling mellan 4. restaurerande tolkande livsskdning och en 3. reduktiv tolkande livsskdning, utifrn en filosofisk profan kontext. Under tiden fr ung vuxen handlar det fortfarande om en 3. reduktiv tolkande livsskdning men snarare utifrn en tillvaro som beskrivs som oandlig och flygplansytlig och bara framt och uppt och vi vljer sjlva Fr det var trots allt 80-t, alla valde sin egen lycko[grej]. Drefter inleds en tid av skande utifrn en 6. avsaknad av existentiell livsskdning, som utlses bland annat av stress och fysisk sjukdom. I detta skande utvecklar informanten en 5. blandad existentiell livsskdning med inslag frn asiatisk filosofi. Vid tiden fr intervjun har informanten brjat komplettera denna 5.blandade existentiella livsskdningen med ett nytt intresse fr kristendomen. Dr finns tendenser att utveckla en 4. restaurerande tolkande livsskdning. Informanten berttar om en vning d vederbrande skulle vlja en bild som representerade andlighet jag vet att jag sg ngon som du hade, en liten man som stod dr, en lite ldrad, frad som tittade rakt in i kameran. D knde jag de hr det r fr mig andlighet. Just den hr oegennyttan som finns mellan mnniskor hr i vrlden.

Definition av hlsodimensioner i intervjuerna

I efterfljande redovisning presenteras intervjuerna utifrn de begrepp som definierats ovan och som anvnts fr att systematisera intervjuerna. I de fem intervjuerna som transkriberats och kodats i OpenCode finns information som jag redan i kodningsprocessen identifierade som existentiellt relevant p olika stt, dels finns det information om existentiell betydelse som kopplas 164

till de olika hlsodimensionerna, dels finns det information som r existentiellt relevant i sig och ven material som r existentiellt meningsskapande till sin karaktr. Fr att tydliggra de olika delarna som presenteras och hur koderna har anvnts, fljer hr en definition och redovisning av hur koderna har tillmpats vid kodning respektive tolkning av intervjuerna. Hlsodimension utan existentiell betydelse Nr informanten tydligt har talat om en hlsodimension: fysisk, psykisk, social eller ekologisk, utan ngon frdjupad innebrd, har detta kodats utifrn respektive hlsodimension som hlsodimension utan existentiell betydelse. Till exempel har jag var halvtidssjukskriven ett par mnader, kodats som, i det hr fallet, fysisk hlsodimension utan existentiell betydelse (Fy) . Hlsodimension med existentiell betydelse Merparten av insamlat material relaterar dock till existentiella dimensioner. Med hlsodimension med existentiell betydelse avses nr informanten uppger eller det av mig tolkas som relevant fr personen i relation till sig sjlv, till sin omgivning och eller till en transcendent eller immanent kraft. Till exempel har dessutom blev jag prickig sista gngen jag kkade penicillin det kndes allmnt kaotiskt kodat som fysisk hlsodimension med existentiell betydelse. Eftersom de flesta uttalandena tolkats som just hlsodimension med existentiell betydelse, har detta medfrt att de olika hlsodimensionerna fretrdesvis terfinns kodade, som (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx). Autonom existentiell hlsodimension Eftersom jag valt att tolka och koda information som existentiell, utan koppling till ngon annan hlsodimension, har jag skilt p information som r existentiell och det som r existentiellt meningsskapande. Information som r existentiellt kopplat, utan koppling till en existentiellt meningsskapande livsskdning, har kodats som existentiell hlsodimension (Ex). Hit hr till exempel information som berr hela individens sammantagna existentiella livsvillkor, exempelvis nr en individs hela existens upplevs hotad och ingen koppling till ngon existentiell livsskdning eller existentiella behov grs. Till exempel har samtidigt som jag vet, det gjort mig gott p mnga olika stt, kodats som existentiell hlsodimension (Ex) . ven information relaterad till livsskdning hos tredje person har kodats som existentiell (Ex), till exempel hon [mormodern] var kristen och bad aftonbn med mig.

165

Hlsodimension med existentiella behov Samtliga hlsodimensioner med existentiell betydelse kan relateras till existentiella behov. De andliga behoven har operationaliserats utifrn WHO:s tta kategorier av frgor relaterade till deras vida definition av andlighet, religiositet och personlig tro i WHOQOL-SRPB enkten. Det kan handla om uttalade eller outtalade behov fr att individen ska uppleva att deras hlsoprocess ska fungera adekvat eller utvecklas ytterligare. Till exempel har, Fr att kunna hjlpa s mste man ngonstans hmta kraft kodats som psykisk hlsodimension med existentiell betydelse och behov av tro som resurs (FyEx + SP 8). De andliga behoven kan ocks relatera till en meningsskapande existentiell hlsodimension. Till exempel har, det hr handlar egentligen om allting som stkar till det bde trosuppfattningar och icke trosuppfattningar och vad jag vill med mitt liv och alla val man gr kodats som meningsskapande existentiell hlsodimension, med bde en blandad existentiell livsskdning och avsaknad av existentiell livsskdning kopplade till det existentiella behovet av hoppfullhet och optimism (5, 6 ExEx + SP7). Meningsskapande existentiell hlsodimension Det som istllet tolkats och kodats som meningsskapande existentiell ska p ett eller annat stt av informanten sjlv, eller av mig, vara kopplat till existentiell livsskdning eller ngot jmfrbart, med relevans fr den enskilda informanten. Nr denna kategori tillmpas kan det handla om uttalanden som direkt refererar till etablerade livsskdningar, men ven mer allmnt hllna uttalanden med karaktr av en livstolkning. Nr det r kopplat till livsskdning fr den egna individen kodas det som existentiell meningsskapande dimension (ExEx). I samtliga fall d information betraktas som existentiellt meningsskapande har, som tidigare beskrivits, en referens till DeMarinis typologi fr livsskdning angetts, i form av siffrorna 1 till och med 6. Till exempel har Hr var jag snarare mer grubblande och filosofiskt intresserad, kodats som existentiell meningsskapande dimension med blandad existentiell livsskdning (5 ExEx). De olika existentiella hlsodimensionernas inbrdes relation i kodningen Som tidigare nmnts rder det inga vattentta skott mellan de olika dimensionerna i intervjumaterialet. Mnga gnger terfinns sammanhang dr olika dimensioner frekommit parallellt, i relation till varandra. Ofta r det d tydligt p vilken dimension tonvikten ligger, dr det ibland rder ett orsakssamband. Vid dessa tillfllen har den dimension som kategoriserar konsekvensen varit den fr kodningen avgrande, till exempel har fysiska begrnsningar, som ftt sociala konsekvenser, kodats som en social dimension, eller sociala relationer som ftt existentiell betydelse. Till exempel har man pratar om att mta Gud i samtal med andra mnniskor det 166

knde jag verkligen d kodats som meningsskapande existentiell hlsodimension med bde en blandad existentiell livsskdning kopplad till det existentiella behovet andlig kontakt (5 ExEx+ SP1). I de fall dr varken dominans eller orsak kan styra tolkningen har den psykologiska respektive den existentiella dimensionen ftt tolkningsfretrde, eftersom detta r ett arbete i religionspsykologi. Som exempel kan anges fysiska hlsotillstnd som pverkat sjlvbild eller sociala omstndigheter, som i sin tur pverkat det psykiska vlbefinnandet. Detta exempel skulle, utifrn ovan angivna principer, ha kodats som psykologisk dimension med existentiell betydelse (PsEx).

Redovisning av den generella informantprofilen p gruppniv

vergripande informantprofil Informanterna var vid intervjutillfllet mellan 40 och drygt 50 r gamla, fretrdesvis kvinnor. Det religisa intresset i deras barndomsmilj varierade. Flera av informanterna har med sig en allmn kristen barnatro frn sin uppvxt, ofta understdd av ngon nrstende, signifikant annan. Flera har ven en icke religis eller delar av en icke religis uppvxt med sig frn sin ursprungsfamilj och de flesta r dpta och konfirmerade. Samtliga informanter representerar en etniskt svensk kultur ven om det finns flera inslag av annan etnisk representation i centrala sociala relationer och erfarenheter. Samtliga informanter har eller har haft minst en lngre parrelation, likas har alla barn. Informanterna representerar svensk medelklass, bde betrffande utbildning och sysselsttning. Flera av dem r eller har varit sjuka och lngtidssjukskrivna. Flera av informanterna har inlett ett aktivt skande, efter att de upplevt psykiska och/eller fysiska pfrestningar som de upplevt att de inte haft resurser att hantera och tolka i den uppkomna situationen. Alla informanter har skt i flera olika meningsskapande strukturer, som till exempel i olika profana och andliga sammanhang, bde kristna och icke kristna. Samtliga informanter har fungerande sociala ntverk och ordnade materiella frhllanden. Informantprofilen utifrn Memos Memos har anvnts till all information, utom de olika hlsodimensionerna respektive de existentiella behoven. De olika memos i OpenCode ger en uppfattning om informanterna som grupp (bilaga 7). Samtliga informanter har talat om viktiga relationer i sin barndom som pverkat deras instllning till tro och existentiella frgor, inte alla dessa erfarenheter var positiva. Samtliga informanter har ven talat om sin nuvarande livssituation, nuvarande och/eller tidigare erfarenheter av parrelationer och sin familj. Samtliga informanter har talat om olika former av avgrande val, sin sjlvbild, behovet att ska efter personlig utveckling och nya existentiellt 167

relaterade tolkningar. Alla har talat om svrigheter i livet, om n i olika situationer, till exempel sorg, ohlsa, rdsla, missbruk otrygghet och separationer av olika slag. Samtliga informanter framhller vikten av social gemenskap och samtalet med andra fr att utveckla sin existentiella frstelse. Alla har ven relaterat till meningsskapande former som bn, VVV, privata och gemensamma riter, sin relation till gudsbilder och till kyrkan som byggnad och/eller organisation. Informantprofilen utifrn kodning av hlsodimensioner p gruppniv Med utgngspunkt i de olika koderna som anvnts i OpenCode framkommer bilden av informanternas hlsa relaterad till de olika hlsodimensionerna. I de olika intervjuerna har mellan 16 och 24 olika koder anvnts, fr att vid 158 till 452 tillfllen koda de mellan 856 och 3113 raderna med information som intervjuerna genererade.21 Samtliga koder utom Ek-, Ek+, So+ och Fy, FyEx, Ps (utan tillgg i form av +/-/?) har anvnts. Hlsodimensioner utan existentiella dimensioner I denna studie visar kodningen i OpenCode att majoriteten av informationen p ett eller annat stt r relaterad till existentiella dimensioner i informanternas liv. Informanterna talar sllan om sin hlsa och sitt vlbefinnande utan att ven relatera till att det har betydelse utifrn en existentiell utgngspunkt. Det frekommer endast vid tolv tillfllen; en informant relaterar vid ett tillflle till den fysiska dimensionen, tv informanter relaterar till den sociala dimensionen vid sammanlagt tre tillfllen, tv informanter relaterar till psykisk dimension vid sammanlagt fyra tillfllen, och fyra informanter har vid sammanlagt fyra tillfllen relaterat till den fysiska hlsodimensionen, utan att gra en existentiell koppling. Sledes har alla informanter tillsammans relaterat till ngon av de olika hlsodimensionerna utan att det har ngon uttalad existentiell betydelse vid totalt tolv tillfllen.

Redovisning av tre existentiella kategorier

Vid analysen av intervjuerna framkom att det fanns tre olika kategorier av existentiell information med relevans fr informanternas sjlvskattade hlsa och vlbefinnande. I detta avsnitt presenteras dessa tre kategorier. Den frsta kategorin av information relaterar till fysiska, psykiska, sociala eller ekologiska hlsodimensioner nr de tillskrivs existentiell betydelse. Den
En av intervjuerna r betydligt mycket mer omfngsrik, med 3113 rader varav 452 r kodade, jmfrts med de vriga som i medeltal bestr av 1142 rader varav 215 r kodade. Fr att skapa en mer representativ informantprofil p gruppniv har antalet koder i den intervjun delats till hlften. Avrundning av udda tal har konsekvent skett uppt.
21

168

andra kategorin av information relaterar till de knslomssiga, existentiella behoven som framtrder i materialet och som relateras till fysiska, psykiska, sociala eller ekologiska hlsodimensioner med existentiell betydelse. De knslomssiga existentiella behoven har analyserats utifrn WHO:s tta perspektiv p andlig hlsa. Den tredje kategorin relaterar till nr informanten gr en tankemssig eller intellektuell tolkning av sina existentiella behov utifrn ngon av hlsodimensionerna. Det kan till exempel grunda sig i en existentiell livsskdning, dr dessa existentiella livsskdningar har analyserats utifrn DeMarinis typologi fr existentiell livsskdning. Dessa tre kategorier utgr olika dimensioner av existentiell hlsa. Tre centrala kategorier av existentiell hlsa Fljande tre kategorier av fr hlsan relevant existentiell information framkom i intervjuerna; 1. fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsodimensionerna med existentiell betydelse samt den autonoma existentiella dimensionen, 2. hlsodimension med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov, 3. meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov med koppling till vriga hlsodimensioner.

1. Fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsodimensionerna med existentiell betydelse samt den autonoma existentiella dimensionen
Det som r genomgende i intervjumaterialet r att nstan alla uttalanden om hlsa, positiva och negativa, innehller en existentiell dimension. Endast vid 12 tillfllen har hlsa omtalats utan att ngon existentiell betydelse terfunnits, vilket d ska jmfras med 418 tillfllen d informanterna talar om fysisk, psykisk, social och ekologisk hlsa och tillskriver det betydelse fr sin existentiella situationen. Detta definieras i enlighet med tidigare i kapitel 1 som, nr informanten uppger eller det av mig tolkas som relevant fr personen i relation till sig sjlv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft22.

22

Kapitel 1 precisering av begrepp.

169

Tabell 25. Frekomsten av hlsodimensioner med existentiell betydelse

Hlsodimensioner med existentiell betydelse Fysisk existentiell hlsa Psykisk existentiell hlsa Social existentiell hlsa Ekologisk existentiell hlsa Kodning Frkortning FyEx PsEx SoEx EkEx Kodningar Antal 31 297 71 19 Informanter Antal 4 5 5 5

Till detta kommer den autonoma existentiella dimensionen och den meningsskapande existentiella dimensionen, som sammanlagt frekommer 593 gnger.
Tabell 26. Frekomsten av autonoma och meningsskapande hlsodimensioner
Autonoma och meningsskapande hlsodimensioner Autonom existentiell hlsa Kodning Frkortning Ex Kodningar Antal 160 433 Informanter Antal 5 5

Meningsskapande existentiell ExEx hlsa

Som framgr av tabellerna r de tre strsta hlsodimensionerna i denna studie den meningsskapande existentiella (ExEx), den psykiska existentiella (PsEx) och den rent existentiella (Ex). De existentiellt relaterade aspekterna har en framtrdande roll i materialet och den existentiella dimensionen av hlsa och vlbefinnande r avgrande i upplevelsen av den fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsan. Vid sammanstllning av de olika hlsodimensionerna med existentiell betydelse, kodade som fysiskt existentiell, psykiskt existentiell, socialt existentiell och ekologiskt existentiell, terfinns en rik informationsmngd rrande hlsa och ohlsa. Antalet koder sger ingenting om hur viktig hlsodimensionen upplevs av informanten i frhllande till de vriga hlsodimensionerna. Dock r det en indikation p hur frekvent dimensionen frekommer i intervjuerna. Mnga av informanterna har lmnat ett rikt bidrag till frstelsen av dessa dimensioner.

2. Hlsodimension med existentiell betydelse relaterad till existentiella behov

Nr kodningen och sammanstllningen av de olika hlsodimensionerna var genomfrd, vidtog tolkningen och kodningarna av de existentiella behoven i intervjuerna utifrn WHO:s existentiella perspektiv. De existentiella behov som anvnts fr analysen r: andlig styrka (SP1), meningen med livet 170

(SP2), frundran ver omgivningen (SP3), helhet och integration (SP4), andlig styrka (SP5), harmoni och inre frid (SP6), hoppfullhet och optimism (SP7) och tro som resurs (SP8). Sammanstllningen visar att tre av de fem informanterna frn intervjuerna redovisar samtliga tta existentiella perspektiv. En av informanterna terger alla perspektiv utom det existentiella perspektivet tro som resurs (SP8) och en informant saknar bde det perspektivet och det existentiella perspektivet andlig styrka (SP5).
Tabell 27. Perspektiv p existentiell hlsa frdelat p de fem olika informanterna Existentiella behov Andlig kontakt Meningen med livet Frundran ver omgivningen Helhet & integration Andlig styrka Harmoni & inre frid Hoppfullhet & optimism Tro som resurs Kodning frkortning i i SP1 12 5 SP2 6 4 SP3 SP4 SP5 SP6 SP7 SP8 6 5 9 8 5 i i 12 8 2 17 4 9 6 8 10 11 Kodningar i Antal 8 45 15 44 6 7 1 32 36 27 Informanter Antal 5 5 5 5 4 5 5 3

16 20 9 8 9

66/ 21 99 3323 15 12 45/ 17 74 2224 - 7 1 17

Alla informanterna uppehll sig till stor del vid behovet av harmoni och inre frid i livet (SP6) och tankar rrande sin utveckling och framtid relaterat till hoppfullhet och optimism (SP7). Betrffande frgeklustret tro som resurs (SP8), r detta det perspektiv som kodats vid minst antal tillfllen. Perspektivet terfinns hos frre antal informanter, tre av de fem, och d r det primrt tv informanter som uppehllit sig kring detta perspektiv. I samtliga intervjuer r det relativt sett vid f tillfllen som hlsa eller ohlsa utifrn den fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsodimensionen tillskrivs existentiella behov, trots att den upplevs pverka individens existentiella livssituation. Med andra ord; hlsan pverkar informanternas existens men formuleras inte ndvndigtvis som den knslomssiga upplevelsen av existentiella behov. Den hlsodimension dr de existentiella behoven tydligast framtrder r den autonoma existentiella
I likhet med fregende presentation har information frn en intervju halverats fr att f en balans p gruppniv, i detta fall betrffande SP6 och SP7 som har en stor representation i intervjun. 24 Se fregende notering.
23

171

hlsodimensionen, vilken definierats i kapitel 1 som information som berr hela individens sammantagna existentiella villkor, till exempel nr en individs hela existens upplevs hotad, utan koppling till ngon existentiell livsskdning25.

3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov med koppling till vriga hlsodimensioner
Nr intervjuerna brjade analyseras utifrn DeMarinis livsskdningstypologi framkom det, relativt omgende, att det inte gick att placera de olika informanterna i endast en kategori. Ingen informant relaterade endast till en kategori, till exempel kategori 2. bokstavligt frnekande eller 5. Blandad existentiell livsskdning. I likhet med det vriga insamlade datamaterialet kan vi, betrffande intervjuerna, konstatera att informanterna har erfarenheter frn flera olika meningsskapande system under sin livstid, men ocks i vissa fall vid en och samma tidpunkt. Tv av de fem informanterna relaterar till alla sex kategorierna av meningsskapande system, tv relaterar till fem av dem och en relaterar till fyra system. I samtliga intervjuer finns information om att personen, vid ett eller flera tillfllen, under kortare eller lngre tid, saknat ett fungerande meningsskapande system. Det kan rra sig om en total avsaknad av ngot, fr de meningsskapande processerna, relevant system eller att de system som individen har att tillg inte fungerar i den faktiska livssituationen .
Tabell 28. Frekomst av olika meningsskapande system hos informanterna Existentiell hlsa med existentiell livsskdning 1. Bokstavligt bejakande 2. Bokstavligt frnekande 3. Reduktivt tolkande 4. Restaurerande tolkande 5. Blandad existentiell livsskdning 6. Avsaknad av existentiell livsskdning Kodning frkortning 1 ExEx 2 ExEx 3 ExEx 4 ExEx 5 ExEx 6 ExEx Informanter Antal 5 2 4 5 5 5

Nr svaren inom de olika existentiella perspektiven sammanstlldes, visade det sig att en stor del av informationen om individernas existentiella behov lg inom ramen fr uttalanden som kodats som meningsskapande existentiell information (ExEx), vilken definierades i kapitel 1 som existentiellt meningsskapandet, ska p ett eller annat stt, av informanten sjlv, eller av mig, vara kopplat till existentiell livsskdning eller ngot jmfrbart, med
25

Kapitel 1 precisering av begrepp.

172

relevans fr den enskilda informanten26. Av 433 uttalanden som kodats som meningsskapande existentiell relaterade 211 till ngot av de efterforskade existentiella behoven. Det r framfrallt information som r relaterad till existentiell livsskdning och meningsskapande tolkning som kopplas samman med de existentiella behoven, inte den fysiska, psykiska, sociala eller ekologiska hlsan, inte ens d dessa har tydlig existentiell betydelse fr informanterna. Detta innebr dock inte att meningsskapande existentiell information i allmnhet relateras till existentiella behov. Materialet uppvisar en rad vergripande teman, som till sin karaktr r bde meningsskapande existentiell och relevant fr de existentiella behoven. Bland dessa teman terfinna vissa som r kopplade till de olika vriga hlsodimensionerna. Dock relaterar merparten av temana till mer av en abstrakt och vergripande form av existentiella behov, i form av till exempel generell trygghet och allmn hoppfullhet. Som tidigare beskrivits kopplades den existentiella meningsskapande informationen (ExEx) till DeMarinis typologi fr existentiell livsskdning. I intervjumaterialet, liksom i VVV-enkten, framgr det att det inte rder ngra vattentta skott mellan de olika livsskdningstypologierna. I intervjuerna terger ingen av informanterna en renodlad existentiell livsskdning, utifrn DeMarinis typologi. I intervjuerna frekommer svl kategori 5 blandad existentiell livsskdning, som de vriga kategorierna i olika skeden i livet, men ven parallellt. I vissa fall kan olika existentiella livsskdningar relatera till olika delar av tillvaron. Fretrdesvis handlar det dock om en utveckling ver tid. Utifrn en sammanstllning av en utvecklingslinje fr var och en av informanterna, kan konstateras att det vanligen r ngon av de existentiella livsskdningarna som har varit dominant vid respektive tidpunkt. Dessa utvecklingslinjer kan sammanfras med bilderna som informanterna framstllde under intervjuerna och med informanternas egna skattningar av sitt meningsskapande system fr tre givna tillfllen i livet (bilaga 6). I detaljstudien av intervjuerna visade det sig att flera existentiella livsskdningssystem kunde vara verksamma samtidigt, utan att det fr den skull kunde betraktas som en helt igenom funktionell 5. blandning av existentiell livsskdning. Det handlade d snarare om en spnning mellan olika existentiella livsskdningar, till exempel 5. blandad existentiell livsskdning och ngon av de vriga fem kategorierna. Denna spnning framtrdde framfrallt i den vid intervjuerna aktuella samtiden.

26

Kapitel 1 precisering av begrepp.

173

Redovisning av hlsodimensioner
Hr fljer en redovisning av de olika hlsodimensionerna utifrn de tre ovan angivna existentiella kategorierna

Redovisning av fysisk hlsodimension

1. Fysisk hlsodimension med existentiell betydelse Flera av informanterna berttar om sjukdomstillbud i sin barn- och ungdom, som p ett eller annat stt fortfarande berr eller pverkar dem. Det kan handla om en fysisk sjukdom eller smrta, som upplevts som obehaglig och skrmmande. Det r ptagligt att fr flera informanter r just fysisk sjukdom starkt kopplat till oro och rdsla.
Citat, fysisk hlsodimension jag blev allts ordentligt sjuk en gng [] jag var jttesjuk och att som jag sjlv kommer ihg det r att jag skulle nog inte klara det hela jag fick ofta kramp i benet och tyckte det var s fruktansvrt jag tappade knseln nda hit och ut i armarna ocks, jag lg inne p XX och de kollade vad det var och de visste inte riktigt och s gjorde det en massa tester att man hetsar upp sig ssom jag gjorde d och brjar tolka massa symtom och det, jag hller p att f hjrtinfarkt och hjrntumr och allt du vill

P det fysiska hlsoplanet framtrder hos flera informanter en fysisk svaghet som fr tillfllet inte aktivt pverkar individens dagliga liv, men som ligger latent. Individerna r medvetna om vad de upplever som en hlsorisk och oroar sig fr att symtomen terigen ska blossa upp. I materialet terfinns ven information om hur flera informanters fysiska ohlsa lett till ett behov av att utveckla nya strategier fr deras dagliga liv och deras prioriteringar.
Citat, fysisk hlsodimension ngon gng s tnker man ngon gng s kan man inte reparera det som blir skador av p ngot stt fr jag har misshandlat kroppen p s stt att man inte orkar springa eller gra ngonting d var det inte det kroppsliga utan d var det nog mer, det satte sig ju i kroppen ocks jag fick fruktansvrt ont verallt i nacken och att jag har det problemet s stter det sig naturligtvis dr. det stter sig i kroppen eller i sjlen ocks d och det var det som fick mig p ngot stt att tnka att jag mste gra omprioriteringar helt enkelt

2. Fysisk existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov Det existentiella perspektiv som framtrder med en tydlig koppling till den fysiska hlsodimensionen r helhet och integrering (SP4), vilket r det perspektiv som uttalat efterfrgar sambandet mellan kropp, psyke och sjl. 174

Citat, fysisk hlsodimension d frstod jag att fortstter man s hr kommer det att bli allvarliga saker, det stter sig i kroppen och sjlen d man blir rdd [fr rdslan] istllet fr att man bara mr illa fr de symtom man faktiskt har har jag problem s stter sig det naturligtvis dr [i nacken] men det var egentligen att jag frskte stressa alldeles fr mycket med allting

Det finns ven kopplingar till de existentiella behoven harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). Det kan handla om att knna sig tillfreds med sina fysiska begrnsningar, hr relaterat till en VVVvning. Betrffande hoppfullhet och optimism (SP7) r det tydligt fr ett par informanter, att kroppen kan inverka negativt p hur hoppfull och optimistisk man knner sig. En av informanterna uttryckte det betrffande tidigare upplevelser och en beskriver nr vederbrande drabbades av en allvarlig sjukdom.
Citat, fysisk hlsodimension det r ngot sknt ocks att se att det hr kan jag gra men inte det hr det finns i kroppen, allts i kroppen i cellerna, ngonstans s finns det hr d var jag i en livskris fr d tnkte jag att OK jag kommer att d gode Gud gr s att jag inte fr kramp kom jag ihg att jag la till p slutet [av aftonbnen]

I materialet framkommer att den fysiska hlsodimensionen, ven nr den upplevs som relevant fr den egna existentiella situationen, endast i vissa f fall kopplas samman med existentiella behov av informanterna. Det totala antalet kodningar relaterat till fysisk hlsodimension med existentiell koppling r 159. Av dessa har 10 uttalanden kodats som relaterade till ett existentiellt behov. 3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov med koppling till fysiskt existentiell hlsodimension Vid analys av intervjuerna framkom att det vid ett ftal tillfllen fanns information, dr ett existentiellt behov kopplats till en fysisk existentiell hlsodimension i form av existentiell meningsskapande tolkning, det som i detta arbete kodats som existentiellt meningsskapande (ExEx). Fr tv av informanterna sker denna koppling vid terberttande av barndomsminnen, d den fysiskt existentiella hlsodimensionen upplevts hotad och personerna i frga anvnt bn till en transcendent kraft som de bda betecknar som Gud fr att f hjlp. Fr en av personerna var det vid en akutsjukdom, fr den andre informanten var det ett mer terkommande fysiskt tillstnd. Bda informanterna beskriver att de bad i dessa sammanhang. Berttelserna

175

relaterar till barns tro, utifrn det som DeMarinis betecknar som kategori 1. bokstavligt bejakande perspektiv i sin livsskdningstypologi.
Citat, fysisk hlsodimension jag var jttesjuk och som jag sjlv kommer ihg det r att jag nog inte skulle klara det hela och att d bad jag, allts bad Gud om hjlp att jag skulle verleva och det gjorde jag svrt s kunde man alltid ta till det [bn] p ngot stt sdana dr saker [i bn] att jag inte blir sjuk, hitta p lite sjlv

Dennna informant beskriver en meningsskapande existentiell tolkning, med koppling till en fysisk existentiell hlsodimension med existentiella behov, nr vederbrande beskriver ett allvarligt sjukdomstillstnd i vuxen lder. Informanten fick veta att vissa personer i informantens nrhet hade haft frbn fr personen i frga. Denna meningsskapande existentiella tolkning kan delvis hrledas till en barnatro influerad av pietistiska inslag, som personen som initierade frbnen fortfarande till viss del representerar. Informantens nuvarande meningsskapande existentiella tolkningsram har en dragning t kategori 5. blandad existentiell livsskdning, utifrn DeMarinis typologi. Vid detta tillflle finns tydliga inslag frn barn- och ungdomsrens kristna system, drfr r tolkningen i just denna situation att det rr sig om kategori 4. restaurerande tolkande livsskdning. En informant kompletterade intervjun i efterhand utifrn frgan om VVV pverkat vederbrandes syn p kroppen. Denna information ligger utanfr det primra intervjumaterialet men kan nd ge relevant information. I sin komplettering om den fysiska hlsodimensionen hnvisar informanten till meningsskapande existentiell tolkning, bde med kopplingar till det existentiella perspektivet frundran ver omgivningen (SP3) och helhet och integration (SP4). Den frsta aspekten relaterar till ett upplevt tillstnd efter en VVV-aktivitet. Vederbrande beskriver ven en kad grad av integration och helhet i relation till kropp, psyke och sjl samt till knsla, tanke och handling. I sin komplettering till intervjun beskriver informanten att olika aktiviteter som vederbrande deltagit i, dr man kopplar ihop fysisk rrelse med en existentiell ansats, jmte VVV, haft betydelse fr personens meningsskapande existentiella tolkning. Detta leder mig till att tolka de meningsskapande existentiella tolkningarna utifrn DeMarinis terminologi som kategori 5. blandad existentiell livsskdning, med dragning t kategori 4. restaurerande tolkande livsskdning.
Citat, fysisk hlsodimension nu har det vnt och det var i samband, d sa hon Vet du att de har bett fr dig?

fylld av kraft [...] jag bde gr och pratar lngsammare och ser mnga saker med nya gon mr mycket bttre i sjlen och mr man bra i sjlen mr ven kroppen bra. Fr kropp och sjl hr ju ihop

176

hittar man inte ett inre lugn s r det vldigt svrt att f kroppen i balans VVV-aktiviteterna har hjlpt mig att hitta det inre lugnet och d ven ftt hela min kropp att m bttre

Redovisning av psykisk hlsodimension

1. Psykisk hlsodimension med existentiell betydelse ven utifrn den psykiska hlsodimensionen har de flesta informanterna upplevt en viss brcklighet. En aspekt relaterad till den psykiska hlsan, som flera informanter beskriver, r behovet att hantera frndring i samband med mer eller mindre frivilliga rollfrluster, liksom behovet att hantera nya roller. Centralt r ven sjlvinsikten som utvecklas utifrn upplevelsen av egna begrnsningar. Flera informanter berttar om en knsla av otillrcklighet under tiden som smbarnsfrldrar.
Citat, psykisk hlsodimension sen s knner jag liksom hur jag r p vg nert igen och sover smre allts alla eller alla mnga av symtomen brjar komma tillbaka fr nu har jag varit hr nere lnge s att det kan rcka med det jag srade mig sjlv vldigt mycket skadade mig mentalt kom i vldigt djupa svackor s det var vldigt jobbigt, vldigt kaotiskt de behver mig inte lngre p samma stt och jag har vldigt mycket egen tid jag bara glider omkring och hamnar hit och dit och det r vl mer med jobb och sdana saker jag har alltid tyckt att jag kan vl jobba hur mycket som helst och jag kan vl, men d var jag nog p vg. Jag har aldrig gtt in i vggen eller varit utbrnd men d var jag nog p god vg men jag vet inte riktigt hur och om jag kommer att greja det, det heller det vet jag inte nr jag var vl dr d var vl det d jobba man bara p allts det var bara s hr r det och det r det som gller att gra man hinner inte tnka som smbarnsfrlder

Men det finns ven informanter som relaterar till upplevelsen av allvarliga negativa upplevelser utifrn den psykiska hlsodimensionen. Flera informanter uppehller sig kring frgan om att sakna en tydlig struktur i tillvaron. Utifrn en psykisk hlsodimension varierar informanternas upplevelser av barndomen. Vissa uppger att de har haft en bra uppvxt och vissa uppger att de har haft en smre uppvxt. I ngra fall upplever man att det var bra, eller kunde ha blivit bra, men att barndomen utvecklades i en negativ riktning. Flera informanter relaterar till att upplevelserna frn ursprungsfamiljen i stor utstrckning pverkar deras liv ven i vuxen lder. Det handlar d om svl den grundlggande livsinstllningen, som att de tidiga upplevelserna pverkar hur man upplever och tolkar konkreta situationer i vuxen lder. Vid 177

de tillfllen informanterna relaterar till en positiv pverkan frn barndomen r det inte sllan relaterat till signifikanta andra som haft betydelse under uppvxten.
Citat, psykisk hlsodimension man kanske kan se lite ljus dr uppe, men man vet inte hur man ska komma dit upp. Det r att vara nere i depressionen det men det var egentligen att jag frskte stressa p alldeles fr mycket med allting jag hller p att omprva mig sjlv jo osker infr framtiden och vad det ska bra med sig ja hr r min lyckliga barndom och sen min olyckliga barndom det r en bild utav mig, det r sdr jag skulle kunna ha blivit men aldrig blev det r mitt bagage och det har pverkat mig bde bakt och framt och pverkar mig n i dag ngonstans har jag ju ftt en, den trygghet som jag har [] har nog ocks hon hjlpt mig till att f den, absolut

2. Psykisk existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov Informanterna talar oftare om existentiella behov i relation till den psykiskt existentiella hlsodimensionen, n till den fysiska hlsodimensionen. Detta r genomgende betrffande samtliga existentiella perspektiv. Av det totala antalet kodningar, 296 stycken, relaterade till psykisk hlsodimension med existentiell koppling, r 90 av dessa relaterade till ngot av tta existentiella behoven som terfinns i WHO:s SRPB perspektiv. Betrffande de existentiella behoven relaterade till den psykiska hlsodimensionen finns en tydlig tyngdvikt p perspektivet harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). Dessa perspektiv str fr 36 respektive 32 kodningar, frdelade ver samtliga informanter. De vriga 22 koderna terfinns i de vriga perspektiven, ojmnt frdelade mellan informanter och perspektiv. Vid en nrmare studie av de tv mest representerade existentiella perspektiven, harmoni och inre frid (SP6) respektive hoppfullhet och optimism (SP7), terfinns olika aspekter av dessa tv existentiella perspektiv. Inom ramen fr harmoni och inre frid (SP6) talar informanterna om sin upplevelse, primrt relaterad till den inre friden och att vara tillfreds med sig sjlv. Materialet visar p svl upplevelsen av dessa perspektiv som avsaknaden av dessa perspektiv. Vissa informanter relaterar ven till sin barn- och ungdomstid utifrn det existentiella perspektivet harmoni och inre frid (SP6). En informant beskriver hur upplevelsen av inre frid och tillfredstllelsen med sig sjlv frndrades, i och med utvecklingen frn barndomen till ungdomsren och sedan till ung vuxen. Ngon annan konstaterar att en del av barndomen upplevdes som olycklig. Det r flera personer som relaterar till att yttre omstndigheter ftt psykisk 178

existentiell betydelse, som relateras till i termer av harmoni och inre frid (SP6). En annan informant beskriver hur bostadssituationen frndrades och den personliga integriteten blev begrnsad, vilket pverkade den inre friden.
Citat, psykisk hlsodimension det [barndomen] var bra och lugnt och ver huvud taget kommer jag ihg det som rtt bra, lnge d [i tonren] kom guppen in d var det mycket upp och ner hela baletten var man dr nere [mentalt] och hrjade ett tag och sen s upptckte man jaha att s hr r det d [ung vuxen] var jag uppe och seglade p alla mjliga moln och d fanns det inga problem min olyckliga barndom, jag flyttade och det blev inte bra fr mig det var en vldigt vilsam period, den var vldigt lyxigt p ett stt, jag jobbade halvtid som barnflicka och halvtid som reseledare det var en omvlvande hndelse. Frn att ha haft det bra allts, gott om pengar eller s nr jag bodde sjlv det hade jag inte haft, men jag hade i alla fall styrt mig sjlv och helt pltsligt s kommer det tv andra som jag inte hade bett komma dit

Ngra informanter beskriver upplevelserna i samband med stark negativ psykisk existentiell erfarenhet och drtill kopplade existentiella behov. VVV-verksamheten och kyrkan har vid dessa tillfllen upplevts som en tilltande plats, men kyrkan kan ven ge dubbla knslor. En annan aspekt, som berrs inom ramen fr harmoni och inre frid (SP6), r informanternas upplevelse av hur tillfreds de r med sig sjlva. De flesta informanterna uttrycker att de r tillfreds med sig sjlva och ett par informanter reflekterar ver vad de valt att lyfta fram fr bild av sig sjlv i intervjusituationen och i olika VVV-sammanhang. Flera informanter talar om vikten av att kunna dra sig undan. Ett par informanter ger uttryck fr att livet r, eller har varit, som ett ofrndrat tillstnd och att det finns ett behov av att komma vidare. Den frndringen upplevs som pfrestande men nd som positiv.
Citat, psykisk hlsodimension har jag trngt undan jttemycket som jag inte verhuvudtaget har orkat med tv frsta depressionerna vart det hr att allts anledningen till att jag ville ta livet av mig var fr att jag skulle slippa lida mer jag mste ha varit i frskrckligt skick jag knde att det var nd tilltet fr mig att i alla fall frska att vara dr. Och just det att det betydde ju allts jag kan ha svrt att st fr att jag r i kyrkan p ngot vis knslan att man kan tycka om varje del, allts den person jag var i varje skede varfr vill jag ge den hr bilden av mig sjlv och vad varfr r det s viktigt. S det var en sdan dr sjlvknnedoms vning jag ville ha mitt eget, min privata svr

179

jag tycker att jag har varit exakt likadan hela livet faktiskt [skratt] jag har aldrig frndrats det r svrt att sga s hr r jag nu och s hr var jag d och s dr. Allting velar omkring jag bara glider omkring och hamnar hit och dit och det r vl mer med jobb och sdana saker som jag mste skrpa mig eller ta itu med saker d beskriver jag mitt liv som grtt. Inte allt fr stora dalar och inga toppar, utan det var ett stt att ha livet i balans jag vet nog inte riktigt var mitt liv r p vg och det r lite turbulent och bljligt jag vill vara i frgerna med allt vad det innebr av bde smrta och gldje

Strvan efter frndring terfinns ven i det existentiella perspektivet hoppfullhet och optimism (SP7). Inom det perspektivet terfinns behov av hopp och livskvalitet men ven knslan av maktlshet. Informanterna i samtliga intervjuer ger uttryck fr ngon form av hoppfullhet. En informant, har tidigare gett uttryck fr att livet varit grtt, men vederbrande har nu infrt frgerna. En annan beskriver hur psykiskt existentiella svrigheter rubbat den upplevda balansen, men att det nu terfinns en viss optimism. Det finns ven informanter som berttar om hur traumatiska hndelser i frlngningen lett till nya beslut och drmed en positiv utveckling. En del av detta perspektiv berr den upplevda livskvalitt eller hur livskvaliteten kan pverkas och frndras. Det kan ven vara relaterat till en lngtan efter gemenskap.
Citat, psykisk hlsodimension det min mest spnnande period i livet fr att det r nu det brjar hnda saker lite frhoppningsfull och att det kan vara ngot nytt p gng den dr hndelsen den gjorde att faktiskt att, d knde man att vnta nu tar vi ett kliv framt bara fr att man fr en lttnad s innebr det inte att alla bekymmer r lsta utan naturligtvis finns dem kvar [det] hr som har ftt mig att tnka p saker och ting och mycket att ndra p mig sjlv d gjorde jag jtte mnga bra saker. Det frsta var att jag gick p frelsningen som ni hade fr d var det ju precis det hr arbete att det finns s mnga som faktiskt funderar och som har varit med om och gtt igenom och r mitt i och bara f ha den hr diskussionen jag lngtar efter ngon [] och knde mig lite desorienterad

Det tredje strsta existentiella perspektivet som kopplas till den psykiskt existentiella hlsodimensionen r meningen med livet (SP2), vilket fyra av de fem informanterna har relaterat till vid sammanlagt nio tillfllen under intervjuerna. Inom ramen fr detta perspektiv terfinns, utifrn WHO:s existentiella perspektiv, relaterat till de fyra SP2 frgorna, meningsgivande handlingar i frhllande till andra mnniskor. Som exempel p meningsgivande handlingar kan dels specifika hndelser nmnas och dels ett allmnt frhllningsstt. Det visar sig ven att relationerna i sig beskrivs som meningsgivande, till exempel relationer till svl barn som andra nra 180

personer. Knslan av att man som individ ingr i ett strre sammanhang ger ngra av informanterna en knsla av mening i sitt liv.
Citat, psykisk hlsodimension jag i alla fall knde att jag kunde hjlpa lite grann med allts det var ganska sknt det hr att jag hade en uppgift samt alltid varit vldigt lyhrd fr andra och lyssnar grna och tycker vldigt mycket om det [barnen] behver mig inte lngre p samma stt och jag har vldigt mycket egen tid Ja allts NN betyder vldigt mycket fr mig, det gr hon och hon r en vldigt fascinerad person men kolla det kan fungera saker och ting och vi hjlps t med det hr det r inte bara du som ska rdda vrlden utan alla andra r hr ocks

Det existentiella perspektivet helhet och integration (SP4) har flera informanter relaterat till vid sammanlagt fem tillfllen, och d i samband med den psykiskt existentiella hlsodimensionen. I det perspektivet terfinns tv olika aspekter, dels upplevelsen av integration och helhet mellan kropp, psyke och sjl, dels mellan knsla, tanke och handling. Denna aspekt r tydligt kopplat till de fyra SP4 frgorna i WHO:s enkt. Frutom detta finns en dimension av helhet och integration (SP4), som upplevs utifrn individens relation till en grupp eller samhllet. Upplevelsen av helhet och integration mellan kroppen, psyket och sjlen pverkar svl en fysiskt existentiell hlsodimension, vilket redovisats i fregende avsnitt, som upplevelser relaterade till en psykiskt existentiell hlsodimension. Ngra av informanterna har relaterat till extraordinra upplevelser, som i ngot fall lett till en kad knsla av helhet och integration. Det existentiella perspektivet frundran ver omgivningen (SP3) har tv informanter relaterat till, med koppling till psykisk existentiell dimension. Likaledes har tv informanter relaterat till andlig styrka (SP5) i relation till denna hlsodimension. Sammantaget har dessa informanter relaterat till dessa perspektiv vid fem tillfllen. Det existentiella perspektivet frundran ver omgivningen (SP3) r framfrallt relaterat till den ekologisk existentiella hlsodimensionen, vilket belyses senare. Men vid ett par tillfllen relaterar det till psykisk hlsodimension med existentiell betydelse och r d relaterad till upplevelsen av sig sjlv och sin egen identitet. I bda fallen relaterar det till vningar gjorda i VVV-sammanhang.
Citat, psykisk hlsodimension jag var helt ur slag och sedan s kom det hem en lkare och det enda han sa till mig var [] Ja men det hr r stress och jag kan vara lite skeptisk men jag litade p honom, p ngot stt. Och efter det s slppte det hr det hr med stenen i kyrkan r det att jag kommer in i mig sjlv att jag lr knna mig sjlv bttre

181

det r ju spnnande att, jag tycker nd det r spnnande att se vad var det som hnde med mig, i det arbetet fr jag r en som skriver annars s jag knner genast att jag vill brja skriva. Men det r bra att kunna gra ngonting snt dr [mla] ocks

Betrffande existentiella perspektivet andlig styrka (SP5) har ett par informanter relaterat till svl aspekten att f styrka i svra tider som att andlig styrka kan ge ett bttre liv, dr VVV spelat en viktig roll. En informant r den enda som relaterar till bde de existentiella perspektiven kontakt med andlig existens (SP1) och tro som resurs (SP8), till en psykisk hlsodimension med existentiell betydelse. Vederbrande har tidigare relaterat till andlig styrka (SP5) i samband med att f kraft och uttrycker hr en form av tro p en resurs som kan ge kraft. Informanten beskriver inom ramen fr perspektivet kontakt med andlig existens (SP1) att vederbrande knt kraft frn svl en gud som VVV.
Citat, psykisk hlsodimension just d gr man ju p ngon fart som, man fr ju kraft eftert jag mrker att det fortfarande sitter kvar gick igenom den dr stormen p ngot stt. Men d mste man ngonstans f [hjlp] och det hade jag allts. Jag tror allts att hade inte VVVn funnits s vet jag inte ju fler [VVV] saker som jag r med p s att sga s r det ju, ger det mig en styrka och en mjlighet att bejaka den sidan mer fr att kunna hjlpa s mste man ngonstans hmta kraft, s knde jag liksom och det var precis innan den frsta VVVn precis som Gud har ju hrt mig [] sen bestmde jag mig jag skulle inte vara s himla feg jag har behvt hjlpa andra vldigt mycket s har jag knt, ja ngonstans ifrn hade vl jag ftt ta den dr kraften d, men jag har ftt den kraften hrifrn [VVV och kyrkan]

3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov kopplat till psykiskt existentiell hlsodimension Inom ramen fr de meningsskapande tolkningarna, relaterade till psykisk existentiell hlsodimension, frekommer en rad uttalanden som p ett eller annat stt relaterar till en grundlggande trygghet i tillvaron med existentiella frtecken. Denna aspekt terfinns inom ramen fr flera olika existentiella perspektiv, ssom andlig kontakt (SP1), andlig styrka (SP5), tro som resurs (SP8), men ven harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). Flera informanter relaterar tillbaka till en grundlggande tro frn barndomen och den andlighet man ftt och utvecklat nr en andlighet som beskrivs som relativt ptaglig i det dagliga livet. Denna tro finns sedan med i olika utstrckning lngre fram i livet. Vissa informanter beskriver det som en naturlig del av och kraft i vardagen, som en informant uttrycker det. Inte fr alla informanter relaterar det till en 182

grundlggande trygghet frn barndomen, utan i ngot fall handlar det snarare om en frhoppning som utvecklats i vuxen lder.
Citat, psykisk hlsodimension det r en form av ngon slags andlighet och jag knner mig ganska trygg bad aftonbn med mig och s dr. Men p, inte alls s att hon pracka p utan vldigt naturligt s dr hon sdde ett fr dr d inte bara den hr lite positiva, man kunde utnyttja det mjligtvis till det dr med proven det hur viktigt det [tron] r nr det r lite naturligt han [Gud] finns bland oss hr, krngligare r det inte p ngot stt det finns verallt s dr tror jag [andliga dimensionen] finns ju med hela tiden [...] S p det viset s r det ju mycket viktigt r det ngonting som knns kaotiskt och jobbigt och p ngot stt ber jag till ngonting som jag inte vet om jag tror p, d ber jag

Flera informanter beskriver att tilltron under delar av livet varit svagare eller vilande. Fr dessa informanter r det tydligt att den existentiella dimensionen har terkommit, eller teraktualiserats, de senaste ren innan intervjutillfllet. Informanterna beskriver kyrkan och att olika aktiviteter i frsamlingen hjlpt dem komma tillbaka till en andlig grundtrygghet. Flera informanter uttrycker en stark knsla av att deras grundlggande trygghet i en existentiell bemrkelse upplevs som en naturlig del av livet och tillvaron. Informanterna beskriver att den alltid finns dr som resurs, inte minst att f vgledning och finna lugn. Trots att flera informanter talar om sin andlighet som en naturlig resurs i tillvaron, beskriver de sllan att de faktiskt anvnder sig av den i svra stunder, snarare tvrtom. Grundtrygghet kopplas inte till en tydlig existentiell livsskdning, utan det centrala r tryggheten som den str fr.
Citat, psykisk hlsodimension allts den hr kraften som man har inom sig sjlv, den kanske tynar bort p olika stt, eller kan bli mindre att man har svrt att hitta den det finns ju perioder i livet nr jag inte bett lika mycket, man glmmer bort det, det fanns inte tid, eller det finns det ju alltid jag hade en vldig svacka p, vad ska man kalla det, p gudstroplanet jag liksom bara knde hur allt rann av mig, s och sen s var det lg, jag bad inte ingenting och sluta g i kyrkan jag brja komma igng igen p det andliga planet, s att sga att det vakna till liv igen eller jag bara fortsatte dr jag hade varit p ngot vis det knns som jag brjar ta mig hemt p ngot stt frra hsten var det [andligheten brja komma tillbaka] fr d brjade jag ju g hr och meditera igen [] sen kom ju den hr VVV-aktiviteten, vad hette den, workshops som var jtteroligt, den hade betydelse ocks faktiskt kyrkan r ju som ett andra hem fr mig

183

d ber jag ofta efter hjlp mig att hitta rtt i tillvaron bara vara med Gud och d tnkte jag att det var ju det [bara vara] jag gjorde i gr med det fanns liksom ngonting dr hela tiden, jag menar blev det fr svrt s kunde man alltid ta till det p ngot stt jag kan inte sga att jag vnde mig till kyrkan p ngot stt Gud r s ibland och ibland och det finns inte och det r vl dr man brjar skapa sig kanske en egen uppfattning p ngot stt jag vill inte flumma ut i ngot mera New Age aktigt [] ven om det kan finnas mycket gott dr

Relaterat till den grundlggande andliga livstryggheten, bottnar den fr flera informanter i en grundlggande barnatro som har sitt ursprung i en 1. bokstavligt bejakande av en i dessa fall kristen existentiell livsskdning. Det r naturligt att den i barnaren r bokstavlig av flera skl, inte minst utvecklingspsykologiska. Denna existentiella livsskdning ndrar ofta karaktr med ren och nr informanterna vid intervjuerna reflekterar ver sin meningsskapande existentiella tolkning, har alla lmnat sin bokstavliga tolkning och mer eller mindre hmtat inspiration frn andra religisa influenser n frn sitt ursprungssammanhang. Alla informanter med ursprunglig barnatro kan vid intervjutillfllet hrledas till 5. blandad existentiell livsskdning, men med mer eller mindre tydliga inslag av 4. restaurerande tolkande livsskdning. En annan central dimension inom ramen fr psykisk existentiell hlsodimension r relaterad till avgrande val och valsituationer som terfinns i de existentiella perspektiven harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). Det framgr tydligt att valsituationer ofta skapar stress och starka knslor. ven i dessa val kan det kopplas till en grundlggande tillfrsikt fr vissa informanter. Uttalandena utifrn detta existentiella perspektiv lter sig inte relateras till ngon specifik existentiell livsskdning, d informationen inte r tillrckligt utfrlig fr att gra en koppling till medveten livsskdning.
Citat, psykisk hlsodimension jag tyckte att, men det finns ju tid fr allting, men nej det finns inte tid fr allting alla de hr jobbiga valen, gr jag rtt nr jag gr det hr, eller gr jag rtt nr jag gr det hr och ven att p ngot stt kunna luta sig tillbaka i men lite tryggare i att det hr r en del av ngot sammanhang [] du vljer din egen vg och s och mera dmjuk att ja det kommer

Redovisning av social hlsodimension

1. Social hlsodimension med existentiell betydelse Den sociala hlsodimensionen gr sig gllande, inte minst i relation till knslan av tillhrighet och ensamhet hos informanterna. Flera informanter relaterar till dessa upplevelser tidigt i livet, ssom att man innehar en sjlvklar plats i familjen eller knslan av att st utanfr bde sin familj och 184

att familjen skiljer sig frn gngse normer, men ven att knna sig frmmande i frhllande till sin sociala omgivning, i form av kamrater och lrare. ven i vuxna r finns knslan av att vara ensam eller att gemenskap kan innebra krav, och en knsla av prestation i engagemanget fr andra. I kontrast till detta beskrivs positiva upplevelser av umgnget med andra, i flera fall relaterat till gemenskapen i VVV.
Citat, social hlsodimension d spelade jag och s sjng vi lite grann och de satt dr och snllt lyssnade p mig nr hon frsvann d s var det ju det att jag blev nyckelbarn och [] det var mycket ovanligt p den tiden jag trivdes nog inte med mina klasskompisar med ny skola med nya lrare i och ssom inte kunde hantera det jag blev minimerad i mitt umgnge det blev ocks sn hr lite av en prestationsgrej nr jag sg andras vackra kreationer man frsker vara vldigt duktig och sen har jag haft mnniskor omkring mig som mtt ganska dligt det r s givande att hra andra p ngot stt och kunna utbyta tankar och ngon har alltid ngot vldigt klokt att sga att p ngot stt knyta ihop mig in, att p ngot stt vara med i frsamlingen ven om jag inte deltar i gudstjnster. det r jttetrevligt att knna att det finns den hr gemenskapen och att det finns en annan vrld utanfr gallerierna

2. Social existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov Det totala antalet av kodningar relaterade till social hlsodimension med existentiell koppling r 71 stycken. Av dessa har 31 uttalanden kodats som relaterade till ngot av de efterforskade existentiella behoven. Fr ngra informanter r den sociala hlsodimensionen kopplad till meningen med livet (SP2). Ett par informanter kopplar det till att arbeta med mnniskor och ngra kopplar det till nra relationer. Ett par informanter talar om knslan att vara en del av ett strre sammanhang, som i sig ger en knslan av mening med livet. Det existentiella perspektiv som framtrder tydligast r, frutom meningen med livet (SP2), perspektivet harmoni och inre frid (SP6). Tv informanter kopplar det till barndomen. En informant beskriver upplevelsen av familjens julfirande och en annan beslutet att inte konfirmeras i sin hemmilj. Inom ramen fr detta existentiella perspektiv finns bde upplevelsen av frid och harmoni i relation till andra, och upplevelsen av dess motsats. En informant berr livskvalit som terfinns som en del av det existentiella perspektivet hoppfullhet och optimism (SP7), i relation till social existentiell hlsodimension i samband med upplevelse relaterade till familjefrhllanden.

185

Citat, social hlsodimension gra en massa andra saker och kanske bara jobba med att hjlpa andra mnniskor professionell erfarenhet ocks av att hjlpa mnniskor, s att det r ngonting som jag grna skulle vilja fortstta med finnas till i mina barns liv och barnbarns liv, fr det r ingenting som jag tar fr givet. Jag r glad och tacksam s lnge jag fr vara dr att vara en del av gemenskapen det r att hitta meningen i livet jag har nog min plats ngonstans, allts fr helheten ska funka p ngot stt, s att alla bitar behvs. Fr annars plockar man bort ngon bit s blir det ngot tomrum d spelade jag och s sjng vi lite grann och de satt dr och snllt lyssnade p mig. Och d tnde jag liksom ett litet ljus det hr var ngonting som jag verkligen sjlv ville. Jag ville inte g med de andra hr i stan vi hade liksom inte bekymmer om ngonting egentligen det dr negativt om andra kom vl p grund ut av att jag sg negativt p mig sjlv han lovade bot och bttring och han skrev p papper och slkten skulle stlla upp och alltihop

3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov med koppling till social existentiell hlsodimension Nr informanterna kopplar ett existentiellt meningsskapande till sina existentiella behov inom ramen fr social hlsodimension, sker det primrt i relationen till behov rrande meningen med livet (SP2), dr relationen till andra mnniskor utgr en viktig komponent. Det finns ven en koppling dr vissa informanter tolkar in kontakt med andlig existens (SP1) i mtet med medmnniskor. Betrffande meningen med livet (SP2) handlar det dels om hur man tolkar relationen till sin primrgrupp, dels hur man uppfattar sin roll i ett strre samhllsperspektiv, dr det finns mest uttalat i det sistnmnda perspektivet. Det r ingen av informanterna som tolkar in sina nra relationen i termer av ngon existentiell livsskdning, i bemrkelsen att barnen r guds gva eller att det ingr i en hgre plan att vi ska bilda familj. Den tolkning som sker r meningsskapande, men har inte karaktren av att bilda ett meningsskapande system utifrn ngon existentiell livsskdning. Den koppling som grs i relation till nrstende handlar om att tolka in ett ansvar som en hgre uppgift i relationen, till exempel valet att konfirmeras och ha ett ansvar fr nra anhrigas liv. Ett par informanter relaterar till samhllet i stort och uttrycker tanken p att varje enskild mnniska ingr i en strre konstruktion som krvs fr att tillvaron ska fungera. En annan informant relaterar till en VVV-gudstjnst, dr alla deltagare ftt varsin bit frn ett hjrtformat pussel, som symbol fr att alla utgr en ndvndig del av gemenskapen. Betrffande den existentiella livsskdningen, som kopplas till meningen i livet (SP2) i relation till den primra gruppen, och i relation till samhllet i stort, tycks meningsskapandet ske utifrn ett starkt socialt patos som, inte primrt men indirekt, tolkas i andliga termer kopplat till en 186

hgre makt. Detta franleder mig att se att dessa meningsskapande existentiella tolkningar kan hrledas till 4.restaurerande tolkande livsskdning och 5.blandad existentiell livsskdning utifrn DeMarinis typologi.
Citat, social hlsodimension lite grann s att nu r jag del i ngot strre d var det familjen som var min lilla enhet finnas till i mina barns liv och barnbarns liv, fr det r ingenting som jag tar fr givet. Jag r glad och tacksam s lnge jag fr vara dr fr hennes skull d egentligen, fr att, ja fr att hon skulle ha tyckt om det Jag vet att jag grubblade mycket ver hur det hr kommer att g han som inte r dpt. Hur ska det hr sluta allts att jag skulle mste ta ansvar fr det det kndes som jag bar hans liv i mina hnder mellan mnniskor hr i vlden och vi har faktiskt, vi kan faktiskt bygga upp det hr. Inte liksom strukturellt utan det r det hr som kan vara, s den andligheten tror jag r viktig fr mig som med pusselbiten d, det hr att det faktiskt r en del av den hr gemenskapen. S ok att jag kanske mste ta mig den platsen, det blir ju min nsta tanke andlighet i det hr att man trffas och jobbar i allts mot ngot gemensamt ml

Det finns ven informanter som tolkar kontakten med andra mnniskor som ett stt att indirekt komma i kontakt med en andlig existens (SP1). Dessa tankar terfinns hos flera informanter, men r endast mer utvecklade hos ett par av dem. En annan informant beskriver samtalen i VVV-sammanhang som ett exempel p andlig kontakt, hr finns ven en tanke om att varje mnniska i sig r helig. I detta sammanhang finns en tydlig tanke p att ngon form av hgre existentiell kraft finns, immanent eller transcendent, vilket franleder mig att se de meningsskapande existentiella tolkningarna som hrledda ur 4. restaurerande tolkande livsskdning i DeMarinis typologi fr existentiell livsskdning.
Citat, social hlsodimension mta Gud i samtal med andra mnniskor, det knde jag verkligen d d frstr jag vad man menar med det. Att mta Gud tillsammans eller genom och med andra vad andlighet r till exempel fr en sjlv[] underska tillsammans med andra mnniskor: r det mrkt eller ljust, r det tystnad eller r det Gud eller kan man hitta det i naturen eller, allts det hr bara att f prata om olika saker, r en, det r en lttnad det finns en helighet i oss, det hr att varje mnniska har det och inte ska lta ngon trampa p det eller utnyttja det allts, eller frminska det

187

Redovisning av ekologisk hlsodimension

1. Ekologisk hlsodimension med existentiell betydelse Som positivt i den ekologiska hlsodimensionen relaterar pfallande mnga informanter till naturen och upplevelser utomhus som ngot positivt. Betrffande den ekologiska hlsodimensionen relaterar flera informanter till att det blivit frndringar i arbetsmiljn p grund av omorganisation och frhjd arbetsbelastning, vilket lett till en kad ohlsa. Ngra informanter har erfarenheter frn kulturfrndringar i vuxen lder, dessa erfarenheter r av skiftande karaktr. Den ekologiska ohlsan r primrt relaterad till otrygghet i den fysiska miljn, som till exempel kan utgras av ett otryggt hem och nrmilj. Det inkluderar ven reflektioner infr samhllet och dess frndring som exempel kan nmnas att man knner en oro fr nr barnen r ute p kvllarna, som man inte knner igen frn sin egen ungdom.
Citat, ekologisk hlsodimension jag har i och fr sig alltid varit naturintresserad men det blev p ngot stt mycket mer ptagligt dr odlade jag, odlade jag blommor ett r jag lskar och cykla och det r en viktig grej man kan hmta allts styrka kraft i andra saker runt omkring i naturen, vxter, odling, djur oklar organisation hela baletten och det slutade med att jag var sjukskriven vi hade personalbrist p jobbet och jag stllde upp och jobbade sjlv sen bt jag arbetsplats fr det blev ju omorganisation en i raden det r ju mitt andra hem jag knde mig jtte ensam dr nere, alla andra de hade inga problem det hade aldrig ngonsin gtt att f studiero om det var kaotiskt hemma det var inte allt det farliga som finns i dag p ngot stt

2. Ekologisk existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov Det totala antalet av kodningar relaterade till denna hlsodimension med existentiell koppling r 19 stycken. Av dessa har 8 uttalanden kodats som relaterade till ngot av de efterforskade existentiella behoven. De existentiella behoven som framtrder inom ramen fr ekologisk existentiell hlsodimension r dels frundran ver omgivningen (SP3) och dels harmoni och inre frid (SP6). Inom ramen fr frundran ver omgivningen (SP3) terfinns svl upplevelser av att bli andligt berrd, som tacksamhet och inspiration med direkt koppling till de fyra formulerade SP3 frgorna. En informant refererar till naturen, en annan till musik. Ett par informanter uttrycker inspiration som de kan knna fr svl utomhussom inomhusaktiviteter. Det finns ven en djup tacksamhet ver naturen och att man lrt sig i unga r att uppskatta den. Tv informanter kopplar ven upplevelsen av en negativ omgivning till det existentiella behovet av 188

harmoni och inre frid (SP6), i detta fall avsaknaden av densamma. En informant talar om en hotfull utomhusmilj och en annan om en hotfull arbetsmilj.
Citat, ekologisk hlsodimension kanske finns det ngon kraft jag kan knna ngon sorts religis knsla nr jag gr i naturen jag brja grta vid orgelmusik, allts att man kan f den hr, den hr knslan ser jag en cykel s mste jag ju ha med den fr att jag lskar och cykla och det r liksom viktigt grej i min identitet att jag r en sdan som cyklar. Det r bara drfr den hamnade dr [kraft] runt om kring en i naturen, vxter, odling, djur, kreativa saker att man sjunger, dansar odlade jag blommor ett r bara fr att jag tyckte att det var, och d kunde man sitta shr och f en sdan knsla att hr r jag en del dom var mycket friluftsmnniskor s det har jag mycket minnen, att vi kte p lov och sdana saker vi promenerade och hade kompisar och liksom det var inte allt det farliga som finns idag p ngot stt. De [barnen] r mycket rddare jag frskte stressa p alldeles fr mycket med allting [i en] oklar organisation

3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov med koppling till ekologiskt existentiell hlsodimension I likhet med motsvarande koppling till fysisk existentiell hlsodimension, r informanternas koppling mellan existentiell livsskdning och de existentiella behoven inte omfattande. Dock frekommer vissa kopplingar p tv omrden, i relation till naturen och i relation till kyrkobyggnaden, bda primrt relaterade till det existentiella behovet som WHO talar om som frundran ver omgivningen (SP3). Informanterna beskriver naturen med mer eller mindre drag av en existentiell livsskdning. Det handlar inte om en utvecklad livsskdning, men i vissa fall tycks naturen i sig vara en hgre makt och fr andra informanter har naturen mer en karaktr av att vara ett medel som visar p en hgre makt, eller som hjlper informanterna att komma i kontakt med en hgre makt. En informant upplever naturen p ett nytt stt efter att hrt betraktelser i kyrkan och en annan beskriver en existentiell knsla svl som en tanke som informanten ftt, nr vederbrande planterat blommor. Utifrn den samlade bedmningen av informationen frn de olika informanterna i vriga delarna av intervjuerna, tycks det naturrelaterade existentiella meningsskapandet mest vara en frstrkning av andra befintliga komponenter i det existentiella meningsskapandet. Har man i grunden ett meningsskapande, som vetter mot inkluderandet av en hgre makt, tolkas naturen som ett tecken p denna makt. Har man ett meningsskapande som vetter t ett uteslutande av en hgre makt, uppfattas naturen i naturvetenskapliga termer. Fr samtliga informanter tycks dock naturen bidra till att strka en symbolisk tolkning av 189

den existentiella livsskdningen, snarare n den bokstavliga. Nr informanterna beskriver naturen som meningsskapande existentiell kan det primrt hrledas till kategori 5. blandad existentiell livsskdning.
Citat, ekologisk hlsodimension dr kan jag knna ngon form av odefinierad religis knsla ver hur, hur naturen r skapad och fascinerad ver hur man frsker f insekterna att spela ett samspel mellan insekter och blommor som r otroligt fascinerande och vad beror det p. Det kan man ju ha olika svar jag kan helt pltsligt se lven p ett helt annat stt en lyckoknsla att nu passar det, nu finns nstan alla bitar hr i pusslet

Det andra omrdet som relateras till meningsskapande existentiellt i relation till existentiella behov, kopplade till den ekologiskt existentiella hlsodimensionen, r kyrkobyggnaden och kyrkorummet. ven detta omrde berr samtliga informanter i viss utstrckning. Flera beskriver att de tnder ljus i kyrkan och beskriver det d primrt som en handling av meningsskapande karaktr. Ngra av informanterna tolkar dessa handlingar existentiellt, men inte i utifrn ngon formulerad existentiell livsskdning. En del av workshophelgerna, inom ramen fr VVV-programmet, var att till sndagens gudstjnst gemensamt smycka kyrkorummet med de kreativa alster som skapats av deltagarna under helgen. Detta visar sig vara en viktig del fr flera av deltagarna.
Citat, ekologisk hlsodimension Jag blir lugn. Jag knde det nr allt det hr hemska hnde, att gud, jag vill g och lgga mig i kyrkan i kvll Jag gillar kyrkor jag vet inte vad det r fr ngonting som drar om jag ngon gng ber ngonting, Jag brukar vldigt ofta g in och tnda ljus i kyrkor alla sakerna som har frts ut i kyrksalen, har tillfrt ytterligare en dimension att ta fr sig, att gra rummet till mitt eget. Allts det hr att det faktiskt r tilltet att jag kan ta det hr till mig. Jag behver inte bara g dit och allts kpa det som det ser ut

Den existentiella livsskdning som kopplas till kyrkobyggnaden vetter mer t inkluderande n exkluderande av en hgre makt. Dock finns det ingenting som i sig tyder p att kyrkobyggnaden, eller aktiviteter i kyrkorummet ssom att tnda ljus, mste innebra ett bejakande av en hgre, immanent eller transcendent makt. Informanterna kommer med sin egen existentiella livsskdning och knner till kyrkans livsskdning, men anvnder byggnaden fr sitt eget existentiella meningsskapande. Drfr ryms inom detta omrde informanter vars meningsskapande existentiella tolkningar, relaterade till kyrkorummet, kan hrledas till kategorierna 3.reduktiv

190

tolkande livsskdning, 4.restaurerande tolkande livsskdning och 5.blandad existentiell livsskdning utifrn DeMarinis typologi.

Redovisning av autonom existentiell hlsodimension

1. Autonom existentiell hlsodimension I materialet terfinns information om hur grundlggande frndringar, i frutsttningen fr den egna existensen, pverkar den existentiella hlsodimensionen. Det kan handla om ndrade livsfrutsttningar i nra relationer, ssom parrelationer och frldraskap, eller nya relationer som ndrar livsfrutsttningarna. Frndringen kan ven handla om upplevelsen av att ldras, eller att bli av med sin yrkesidentitet. I flera fall beskrivs knslan som att man kommer till en punkt d det inte gr att fortstta lngre, en knsla som ofta leder till ngon form av nyorientering.
Citat, existentiell hlsodimension det [att f barn] r den absolut hftigaste upplevelsen som jag har varit med om hittills barnen var jtteviktiga fr mig, det har de varit hela tiden frn att de kom jag trffade det som kom att bli min absolut strsta krlek i livet man knner att man blir ldre, man orkar inte lika mycket det knns som jag kommer att bli personlig assistent, antagligen, eller vad som helst bara fr att det var det som fick mig sjlv att sga stopp innan jag sjlv kom s lngt och sen fortsatte jag d och frskte hitta olika vgar

I materialet terfinns ven information om nr informanterna upplever att hela deras existens p ett eller annat stt r hotad. Det kan vara relaterat till minnet av stark rdsla nr vederbrande var ett litet barn, p grund av hemfrhllandena eller, som en informant berttade, att vederbrande som barn med mrkrdsla var tvungen att vara ensam hemma p ntterna. I vuxen lder terfinns knslan av hotad existens till exempel vid fysisk sjukdom, vid nrstendes dd och till fljd av svra familjesituationer. I motsatsen till knslan av att hela existensen r hotad, finns upplevelsen av att upptcka eller terupptcka vrden i livet. Det kan handla om att upptcka nya intressen, till exempel att upptcka skapargldjen eller upptcka nya sidor hos sig sjlv.

Citat existentiell hlsodimension kaotisk och rdd [] det sista ret innan (skilsmssan) d var jag fruktansvrt rdd utan det var bara fr mig att vnja mig [vid mrkrdslan] med det naturligtvis har jag alltid knt det hr bilan hngande ver huvudet, kanske kommer det igen och hur ska jag gra att det inte kommer igen

191

nu ser jag det kommer en jtte ledsamhet dr som jag missat [] s tog en god kompis till mig, livet av sig utav mnga anledningar har jag frminskat bde mig sjlv och mitt liv det var d att sticka ifrn honom eller att ta livet av mig, det fanns inget tredje alternativ jag var s pass deprimerad, det fanns ingenting, inte ens en gng mina barn var ju intressanta prova ngonting nytt allts och det r det just det hr att vxa som vuxen [] helt pltsligt kommer p att men gud jag kan ju skapa ngonting har jag inget behov av det dr [inre] rummet eller r det hr en del av min utveckling? det [VVV] har frndrat mitt liv faktiskt

2. Autonom existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov De existentiella behov som tydligast terfinns i den existentiella hlsodimensionen r, i likhet med den psykiskt existentiella dimensionen, behov relaterade till harmoni och inre frid (SP6), hoppfullhet och optimism (SP7) och mening med livet (SP2). De existentiella perspektiven helhet och integration (SP4) och tro som resurs (SP8), frekommer inte kopplade till den sjlvstndiga, existentiella hlsodimensionen hos ngon av informanterna. Det totala antalet av kodningar relaterade till den autonoma existentiella hlsodimensionen r 160 av dessa har 56 uttalanden relaterade till ngot av de efterforskade existentiella behoven. Ett tydligt perspektiv av existentiella behov, som relaterats till existentiell hlsodimension, r behovet av harmoni och inre frid (SP6). Ett perspektiv som WHO inkluderar inom ramen fr harmoni och inre frid r hur tillfreds man r med sig sjlv. Detta r ngot som ett par informanter uppehller sig vid. Det kan ven handla om att komma till insikt och acceptera sin livssituation. Fyra informanter har relaterat till existentiella behov inom ramen fr hoppfullhet och optimism (SP7). Det finns situationer dr informanterna beskriver en optimistisk hoppfullhet, i samband med nyorientering i relation till situationer som pverkat den existentiella hlsodimensionen. Relaterat till detta behov finns ven knslan av tveksamhet och oskerhet infr hur tillvaron ska utveckla sig, och inte sllan handlar det om att man inte upplever hoppfullhet och optimism (SP7) i sin situation utan man refererar till en stark knsla av uppgivenhet.
Citat existentiell hlsodimension nd tror att jag har en krna i mig sjlv som r vrd att bevara jag har ett eget inre rum dr jag fr hlla till sjlv i mellan t, det r ngot nytt, som jag blivit fascinerad av det r jobbigt att se sitt liv s dr p det sttet [intervjuns mlning] och vad det r man eller vad jag lgger fram jag r inte i harmoni med mig sjlv riktigt p det sttet

192

man kan vara rdd men det finns ens sak som r vrre och det r att man r rdd fr rdslan att jag faktiskt brjade acceptera och att ta konsekvenserna utav det. Det hr att det r ok jag gr s hr jag lser det s hr det har lunkat p med jobb och studier jag frsker dra slutsatser av mitt liv, r ju det hr att ok s hr r det varit, med det innebr inte att jag mste styras av det i dag. Allts jag kan gra andra val jag inte kommer str still utan jag gr, men vart jag hamnar det vet jag inte, inte p ngot plan fr att komma vidare s mste jag ta det lite lugnare men att det fortfarande r slirigt hur ska jag gra att det inte kommer igen, kan jag gra det? De tankarna [om sjukdomen] har naturligtvis snurrat mycket jag vet inte vad jag ska ta mig till med mitt liv verhuvudtaget [] och vet inte var jag ska ta vgen om man lr sig att allting bara kommer att g t skogen, s kommer man se till att det gr t skogen det dr r en bild utav mig, det r sdr jag skulle kunna ha blivit men aldrig blev. Fr livet, vad ska vi sga, livet medfrde vissa pfrestningar

De existentiella behoven relaterade till meningen med livet (SP2) blir tydliga, nr den existentiella hlsodimensionen pverkas svl negativt som positivt. Inte minst syns den positiva kopplingen till frndringar i de nra relationerna, till exempel nr man fr barn, men det kopplas ven till andra relationer. Tankar om livets mening finns i form av uttalade reflektioner frn svl unga r som i vuxenlder. I relation till autonom existentiell hlsodimension och vlbefinnande finns upplevelser som ligger inom ramen fr det existentiella perspektivet frundran ver omgivningen (SP3), till exempel i upplevelsen av musik eller skapande. Tv informanter relaterar till tro som resurs (SP8) i form av en andlig kontakt som kan frmedla trygghet. I ett av uttalandena tillskrivs mtet med en livsavgrande person ngot av en existentiell dimension. En person relaterar till det existentiella perspektivet andlig styrka (SP5), i relation till autonom existentiell hlsodimension i samband med en anhrigs dd.
Citat existentiell hlsodimension varfr finns jag [ ] det var en olyckshndelse att jag finns hr d [nr man blev frlder] fick man en sn dr knsla att det r mer n bara det hr som jag har sett hr hittills, s det var nog en riktigt, ja verkligen bra tid nej jag r hel lycklig jag knner mig, i min [frldrar] roll det r en roll som jag tycker om, om jag sger s och det tar jag p strst allvar familjen betyder ju vldigt mycket fr mig gldje att man har ftt mta den hr personen fr det r ju en gva men samtidigt sorg att man inte kunde frvalta det p ett bttre stt normal tonrsdepression allts, som r normalt man funderar p vad som r meningen med livet och alltihop jag ju verkligen undrat det hr: vad r meningen med livet en sdan knsla att det hr r jag en del av [] jag kan f det av musik, eller barnen nr man ser dom

193

ett av mina absolut strsta intressen och som betyder vldigt mycket fr mig det r musik en enorm skapargldje och frstelse fr vad viktigt det r att gra sdana saker, praktiskt skapande bad aftonbn med mig och s dr men p, inte alls s att hon pracka p utan vldigt naturligt s dr s hon sdde ett fr dr jag trffade en person [] och om man kan snacka om sjlarnas samklang p ngot stt nr allt det hr hemska hade hnt s jag faktiskt och lste den hr bnboken som jag lnat

3. Meningsskapande existentiell hlsodimension relaterad till existentiella behov Som tidigare redovisats har knappt hlften av den information som relaterar till existentiell meningskapande hlsodimension, relaterat till existentiella behov. Vidare saknas en stor del av uttalandena med en meningsskapande existentiell tolkning, som har en koppling till existentiella behov, koppling till ngon specifik hlsodimension. Inom ramen fr existentiell meningsskapande tolkning utan koppling till annan existentiell hlsodimension frekommer tv perspektiv, dels information som r relaterad till mer av reflekterad meningsskapande existentiell tolkning, dels information som r relaterad till existentiellt meningsgivande handlingar. Handlingarna kan delas in i handlingar som relaterar till specifika tillfllen, och handlingar som utfrs med viss regelbundenhet. Som exempel p handlingar som relaterar till specifika tillfllen kan nmnas upplevelser vid ngon enskild gudstjnst och handlingar vid sorg. Det finns ven information om regelbundet utfrda handlingar som meditation och Tai Chi. Flera informanter relaterar ocks till olika VVV-aktiviteter, till handlingarna i grupp och dr r det inte minst gemenskapen med andra som framhlls som avgrande. Bland annat beskrivs mjligheten att sjlv vara delaktig i utformandet av gemensamma gudstjnster som viktig. Vissa informanter beskriver vikten av att inte vara styrd, utan autonom i sitt meningsskapande handlande, samtidigt som kyrkan i vissa fall upplevs som ett naturligt val. Betrffande individuella handlingar och handlingar i grupp uppger informanterna att det funnits perioder i livet d man inte utvat denna form av handlingar. I dessa handlingar r behovet av lugn och ro centralt och en informant talar om en viss frdrjningseffekt av effekterna av gudstjnstfirandet.
Citat existentiell hlsodimension dom hade vrldens hrligaste gudstjnst och allting var fruktansvrt magiskt lite grann s dr trst i och sen s hitta verser till sjlva begravningen och hela alltet tog vi med oss varsitt ljus och s tnde vi det och s stllde vi den dr blomman dr. Och sen kte vi hem och det var jttefint [meditation och Tai Chi] tar liksom med kroppen i andligheten, p ngot vis. Det r vldigt bra

194

men jag har ftt den kraften hrifrn, allts VVVn hjlp av vilan, workshopen och velan att stanna upp mitt i vardagen, ka in till rastplatsen och hmta ny kraft [] fylld av kraft s har det ju en otrolig kraft [VVV] fr man knner ju ocks den hr gemenskapen som finns i det, man har ju faktiskt jobbat en hel helg ihop med mnniskor som man aldrig har trffat tidigare syn frndrats i och med att jag har ftt uppleva vldigt mycket saker man kan vara med och skapa gudstjnst man kan gra lite grann som man vill om jag inte var i kyrkan var skulle jag d vara, jag vet inte faktiskt. D ska man brja om frn brjan och stta sig in i ngot helt annat det var nog att de tv grejerna [meditationen och VVV] fanns d som gjorde att jag kom igng igen tror jag faktiskt s upplever jag aldrig ngonting just d i kyrkan s, men att det finns det ger nd ngonting som p ngot mrkligt vis ger ngot eftert eller som kan och att man lngtar dit ibland s, fast man inte knner ngonting just d jag vill att, att jag vill komma till ro, till lugn, det vill jag

Betrffande den andra gruppen av information, med mer av reflekterande existentiella meningsskapande tolkningar, betonar flera informanter betydelsen av dessa reflektioner, till exempel frgor om livets mening. Ngra informanter talar om att de redan som unga hade en hel del tankar om livet och dess mening. En informant beskriver en lek som gick ut p att en person skulle sga - Livet r som en(till exempel apelsin), varp den andra skulle svara hur livet kunde liknas vid (till exempel en apelsin). I materialet framgr att livsfrgorna aktualiseras vid livskriser. Hur informanterna beskriver att de formar tolkningar i dessa situationer kan delas in i tv kategorier, dels uttalanden som relaterar till ngon vedertagen existentiell livsskdning och dels uttalanden som relaterar till mer av en privat livstolkning. Att den egna livstolkningen r egen och autonom framhlls av ngra av informanterna, p samma stt som det var viktigt fr vissa att inte vara styrd i utformningen av sina meningsskapande handlingar. Betrffande uttalanden som r relaterade till ngon vedertagen existentiell livsskdning, r det ingen informant som helt och fullt bejakar ngot livsskdningsperspektiv, ej heller som tillmpar ett och samma system i all sin existentiella meningstolkning. I samtliga fall handlar det om att man tar valda delar och stter ihop dem med andra delar, fr att f en existentiell meningsskapande tolkning, dr frestllningarna kan hmtas och blandas frn olika traditioner och paradigm, religisa svl som icke religisa. Det handlar d dels om att man kombinerar dem p ett eget stt, dels att man tolkar teserna p delvis ett oortodoxt stt. Ngra informanter tolkar ven in lidandet i sitt existentiella meningsgivande tolkande. Den mer individuella livstolkningen r mer relaterad till det dagliga livet och inkluderar de val man gr. Kyrkan som byggnad och VVV-verksamheten kan ven hr spela en roll i tolkningen.

195

Citat existentiell hlsodimension jag ju verkligen undrat det hr: vad r meningen med livet hur nra sanningen r jag? Det r s mina tankar gr, s de har drivit mer och mer skulle man liksom frklara varfr det sg ut s [] det var lite sna hr, vad r meningen med livet och hur hnger det hr ihop d var det existentiella frgor i jttekubik jag bildade mig en egen uppfattning om precis allting hans vgar r outgrundliga [skratt] och man frstr inte alltid jag tror ju att det finns ngonting omedvetet, eller ngonting annat som styr och antar jag att det finns en sjl d r, d r det ven fr en skeptisk naturvetare som jag ngonting relativt reellt, skulle jag prata dremot om gudsbegrepp d blir det symboliskt hitta kraften ven i lidandet p ngot stt, det hr som gr att man kan g vidare d slog det oss, men Gud r ju hr, han r p vrat kksbord, han finns bland oss hr. Krngligare r det inte p ngot stt. Det finns verallt. det hr ocks till planen p ngot stt och det hnger ihop. S p s stt r det ju lite t den hr men jag har hittat en plats (kyrkan) dr jag kan komma till ro [] det ger en s otroligt, ett annat perspektiv tycker jag, p det hr med andligheten man kommer nrmare allting p ngot stt

Sammanfattning av resultat frn kvantitativt och kvalitativt material

Summering av resultaten frn VVV-enkten
Utifrn VVV-enkten kan konstateras att informanterna till 71% utgrs av personer mellan 36 och 55 r och merparten, 74%, arbetar eller studerar. De flesta relaterar till en familj i ngon form, partner och/eller barn, 64% respektive 72%. Relativt mnga inkluderar andra i sin familj, ssom vnner, syskon, husdjur och grannar. Den stora majoriteten av deltagarna i VVVsammanhangen r kvinnor vilket bekrftas av VVV-enkten dr 81%, av dem som uppgivit kn r kvinnor. Utifrn materialet kan ven konstateras att mnga av informanterna har mnga olika intressen, medelvrdet r ver 9 per person och 36 respektive 27 personer har uppgett andliga respektive religisa frgor som ngot som de har som intresse. Av informanterna menar 72% att den andliga dimensionen r viktig eller mycket viktig och 5% menar att den r oviktig. Av informanterna har 48% redan deltagit i VVV och 76% har lust att anmla sig till ngon VVVaktivitet. Bilden av hur informanterna frsker skapa livsmening r komplex. 51% rknar med en hgre makt, 33% gr det inte. Ngra informanter, 16%, har inte angivit om deras grund fr livsmening inkluderar 196

eller exkluderar en hgre makt, eller s har de svarat att de inte vet, alternativt har de dubbelgarderat sig p annat stt eller svarar att de inte kan svara med ja eller nej. Endast 19% av gruppen har en traditionellt konstruerad grund fr sitt meningsskapande system, till exempel i form av att man sger sig rkna med en hgre makt om man bejakar en andlig/religis grund eller att man har en icke andlig/religis grund, om man inte rknar med en hgre makt. Resten av gruppen har en mer komplex och sammansatt grund fr sitt meningsskapande. Av de som inte rknar med en hgre makt svarar 47% samtidigt att de utgr frn en kristen grund nr de vill skapa livsmening. Av dem som tror p en hgre makt har 62% uppgivit att det har en egen blandning av tankar de tagit till sig, eller kombinerar olika svarsalternativ, ssom att man kombinerar kristendom med ngon annan andlig/religis grund. Av dem som inte rknar med en hgre makt, utgr 84% frn flera grunder som de p olika stt kombinerat till en egen blandning fr att skapa livsmening. Totalt har 81% en komplex bild fr hur de skapar livsmening, dr det i flera fall handlar om att de olika grunderna som kombineras kan vara motstridiga. Av de informanter som svarat p frgan om de utvar ngra handlingar som r kopplade till andlighet och livsmening gr 71% dessa handlingar privat och 61% utvar meningsgivande handlingar tillsammans med andra. Andliga handlingar som meditation och gudstjnst respektive bn, r de vanligaste exemplen p bde privata och gemensamma handlingar, fljt av samtal med vnner. Genomgende visar de ppna svaren att de exempel p handlingar som utfrs, relaterat till andlighet och livsmening, varierar i stor utstrckning. Handlingarna kan delas in i tre grupper: konventionella andliga handlingar, andra konventionella meningsskapade handlingar och handlingar som tillskrivs mening i relation till andlighet och livsmening.

Summering av resultaten frn WHOQOL-SRPB

I gruppen som besvarade WHOQOL-SRPB enkten och som bestod av nra nog enbart kvinnor, r ldersfrdelningen mer spridd n i VVV-gruppen som helhet. I VVV-workshop gruppen som helhet har merparten av informanterna ngon form av postgymnasial utbildning och hlften, fretrdesvis de ldre, r ensamstende. Utifrn de demografiska uppgifterna i enkten finns det inget som tyder p att gruppen r marginaliserad. I en indelning utifrn lder, dr en ldersgrupp verensstmmer med ldern hos majoriteten av deltagare i VVV, bildade jag tre grupper. En grupp bestr av sex personer som r under 35 r, en grupp bestr av sex personer som r ldre n 54 r och en grupp bestr av nio personer som r mellan 35 och 54 r. Nr jag analyserar informanternas svar fann jag att merparten av gruppen, 71%, uppger att de fr nrvarande r friska, men samtidigt svarar 48% att de inte mr bra. I den yngsta gruppen uppger ingen att de mr mycket bra, trots att 83% r friska. I mellangruppen r det bara 11% som mr mycket 197

bra, trots att 78% r friska. Den ldsta gruppen r den som mr bst i frhllande till hur mnga som r sjuka. I den gruppen r det 50% som mr bra eller mycket bra och ingen som mr dligt, trots att hlften i den gruppen r sjuka. I svaren fann jag att ingen av de personer som svarat att de r sjuka uppgivit att de mr dligt p denna generella frga, Hur mr du (G1.5). Det frefaller att finnas ett samband mellan om man r sjuk och hur man mr, men det r ingen statistisk skerstlld signifikans mellan dessa frgor. Utifrn de tre ldersgruppernas svar p de allmnna frgor om hur de identifierar sig i relation till andlighet och personlig tro, framkommer att ju mer institutionaliserad andligheten och den religisa tron definieras i frgan, desto mindre bejakas den av informanterna. Det r fler som bejakar en privat/personlig tro n som definierar sig som en religis person och som knner sig tillhriga till en religis grupp. Denna tendens syns ngot tydligare i den yngre gruppen. Dock visar materialet inte p ngon statistisk signifikans betrffande dessa enskilda frgor, i relation till lder. Utifrn en existentiell profil har bland annat WHO:s ursprungliga frga fr att inventera det existentiella perspektivet studerats. Mnga i gruppen upplever livet som meningsfullt och man har ngon form av tro som kan hjlpa personen genom svrigheter, men spridningen inom gruppen r stor. Samma bild visar sig betrffande de existentiella perspektiven, utifrn dess frgekluster, som inkluderades i WHOQOL-SRPB enkten, och de fem generella frgorna om hlsa och vlbefinnande. ven hr r hela gruppens medelvrden hga, men spridningen mellan olika informanters svar r stor. Detta franledde mig att nrmare studera svaren, utifrn en indelning av informanterna i tre lika stora grupper. Hela gruppen delades upp i tre undergrupper, utifrn sina sammantagna svar p alla de existentiella frgorna. I de tre grupperna betrffande existentiell hlsa fanns en grupp med hga existentiella vrden, en grupp med lga existentiella vrden och en grupp med vrden mitt i mellan. Dessa tre grupper analyserades sedan utifrn flera av variablerna som var relevanta fr den upplevda hlsan och vlbefinnandet. Det fanns en koppling mellan dessa tre grupper, baserad p svaren p existentiell hlsa och svaren p hur man generellt mr utifrn de generella frgorna Hur mr du? (G1.5), i kombination med Hur njd r du med din hlsa? (G4). Hr terfinns ett signifikant samband p p = .001. De tta olika perspektiven av den existentiella hlsan, i form av respektive frgekluster relaterat till de olika SP-frgorna, tycks inte enskilt ha ngot avgrande betydelse fr den sjlvskattade hlsan och vlbefinnandet. Nr sambandet mellan den upplevda hlsan i form av svaren p den generella frgan hur mr du? analyserades i relation till den existentiella dimensionen, terfanns signifikans endast betrffande sambandet till andlig kontakt (SP1) p = .037 och till frid och harmoni (SP6) p = .029. D bda de tv generella frgorna betrffande, hur man mr (G1.5) och om man, r njd med sin hlsa (G4) jmfrdes med de olika existentiella frgeklustren, 198

terfanns ett statistiskt samband endast till; frid och harmoni (SP6) p = .023 och till hoppfullhet och optimism (SP7) p = .049. De tre grupperna, med lga, hga, respektive medelvrden p frgorna om existentiell hlsa, jmfrdes utifrn summan av alla frgor relaterade till de olika fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsotillstndet. Det statistiskt skerstllda sambandet mellan hur man skattar sin existentiella hlsa och den sammantagande skattningen av den fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsan, har en signifikans p p = .008. Sambandet mellan den existentiella hlsan och informanternas sammantagna skattning av den fysiska, psykiska sociala och ekologiska hlsan bekrftas, nr skattningen i de olika hlsodimensionerna delas upp. Sambandet mellan existentiell hlsa och psykisk hlsa har en statistisk signifikans p p = .008, sambandet mellan den existentiella hlsan och den sociala hlsan har en statistisk signifikans p p = .046 och sambandet mellan den existentiella hlsan och den ekologiska hlsan upvisar ingen statistisk skerstlld signifikans p = .051. Det statistiska sambandet mellan existentiell hlsa och WHO:s hlsoperspektiv relaterat till oberoende r p = .025. Den enda hlsodimensionen i detta begrnsade material som saknar ett statistiskt samband med existentiell hlsa, r den fysiska hlsodimensionen. Centralt i mitt teoretiska resonemang r hur den existentiella hlsan fungerar i relation till att tolka och hantera svrigheter i livet. Drfr var det intressant att nrmare studera tv av de ursprungliga SRPB frgorna i materialet som frgar efter just dessa funktioner av den sjlvupplevda existentiella hlsodimensionen. Frgorna r: I vilken grad ger din personliga tro dig styrka att hantera svrigheter? (F24.3), I vilken grad hjlper din personliga tro dig att tolka svrigheter i ditt liv? (F24.4) och dess samband med frgan Hur mr du? (G1.5). ven hr finns en statistisk signifikans mellan hur ens tro hjlper en att tolka och hantera svrigheter i livet och hur man uppger att man mr. Sambandet mellan dessa frgor visar en signifikans p p = .008.

Summering av presenterade resultat frn djupintervjuerna

Informanterna som deltog i djupintervjuerna tillhr samma ldersgrupp som majoriteten av de aktiva i VVV, och de r, liksom VVV-deltagarna i allmnhet, framfrallt kvinnor. P samma stt som i det kvantitativa materialet framstr informanterna i intervjugruppen p intet stt som en marginaliserad grupp. Informanterna som deltagit i intervjuerna representerar en etnisk svensk medelklass betrffande; uppvxt, familjesituation, utbildning och nuvarande sysselsttning. De vxte upp i hem med skiftande religist intresse, dock r de flesta dpta och konfirmerade. Samtliga informanter har mer eller mindre aktivt skt efter nya meningsskapande strukturer, i olika profana och andliga sammanhang. Inte sllan inleddes skandet efter att de upplevt psykiska och/eller fysiska 199

pfrestningar i olika livssituationer. Nr informanterna i intervjuerna beskriver sitt liv utifrn de mlningar de gjort, framstr tydligt att interaktionen mellan existentiella behov och existentiell hlsa utgr ett komplext samspel. Samtliga informanter visar genom sina bilder olika perioder i livet som varit prglade av god hlsa och hg grad av vlbefinnande, och perioder som prglats av ohlsa. Likas visar de olika skattningsskalorna och min sammanstllning av de olika existentiella livsskdningarna att de meningsskapande systemen frndras ver tid, betrffande intensitet, utformning och betydelse och att de har ett nra samband med upplevd hlsa och vlbefinnande. I det samspelet vill jag framhlla frhllandet mellan de olika hlsodimensionerna, den existentiella dimensionens stora betydelse fr samtliga hlsodimensioner och komplexiteten i begreppen hlsa och ohlsa, sjukt och friskt. Endast i undantagsfall handlar det om att ngon av hlsodimensionerna terfinns utan existentiell betydelse. Endast tolv uttalanden totalt relaterar till ngon av hlsodimensionerna, utan att det har ngon existentiell betydelse fr individen. Utifrn den kodning som gjorts av informationen i intervjuerna framgr det att den stora merparten av alla uttalanden rymmer existentiella dimensioner. I materialet terfanns tre olika kategorier av existentiell information, med relevans fr informanternas sjlvskattade hlsa och vlbefinnande. Det framgr tydligt att den existentiella hlsodimensionen har en avgrande betydelse fr hur informanterna relaterar till den fysiska svl som den psykiska, sociala och existentiella hlsodimensionen. Inte sllan finns ven kopplingar till flera hlsodimensioner. Det framgr ocks att den existentiella hlsodimensionen i sig kan utgra en autonom hlsodimension, med stor betydelse fr hlsan. Utifrn de tre centrala kategorierna av existentiell hlsa i intervjumaterialet relaterar 418 uttalanden till den frsta kategorin fysisk, psykisk, social, eller ekologisk hlsodimension med existentiell betydelse. Av alla uttalanden relaterade 593 till autonom existentiell hlsodimension eller meningsskapande existentiell hlsodimension. Detta komplexa samspel mellan de olika hlsodimensionerna terspeglar sig ven i en komplexitet betrffande grnsdragningar mellan sjukt och friskt, respektive att m bra och att inte m bra, dr materialet inte sllan vittnar om att den subjektiva upplevelsen av vlbefinnande skiljer sig frn mer objektiva bedmningar av individens hlsotillstnd. Betrffande den andra kategorin av information i materialet hlsodimension med existentiell betydelse som relaterar till existentiella behov terfinns relativt sett f uttalanden, dr informanterna verbaliserar emotionella existentiella behov, utifrn perspektiven gjorda via WHO:s definition av existentiell hlsa. Informanterna tenderar snarare att frlgga informationen till ett intellektuellt plan med existentiella livsskdningar och andra 200

tolkningar. Den hlsodimension med existentiell betydelse som relaterar till existentiella behov som terfinns oftast i materialet, r den psykiska hlsodimensionen. Den psykiska hlsodimensionen associeras fretrdesvis till de existentiella perspektiven harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). Dessa tv existentiella perspektiv r de existentiella behov som tycks ligga nrmast fr informanterna att relatera till, med koppling till de vriga hlsodimensionerna. Den sociala hlsodimension r den dimension som har den nst starkaste kopplingen till existentiella behov och kopplas fretrdesvis till meningen och syftet med livet (SP2). Det framgr tydligt vilken vikt informanterna lgger vid den sociala interaktionen med andra mnniskor, relaterat till sina existentiella behov. Det existentiella behov som har en stark koppling till den fysiska hlsodimensionen r helhet och integration (SP4), med fokus p sambandet mellan kropp, psyke och sjl samt mellan knsla, tanke, och handling. Betrffande den ekologiska hlsodimensionen utgr frundran infr natur och religisa miljer det starkaste inslaget och kopplas d till frundran ver omgivningen (SP3). Den existentiella hlsodimensionen har naturligt sin koppling till existentiella behov, men inte alls i den utrckning som man kunde frvnta sig. Endast 56 av samtliga 160 uttalanden relevanta fr den autonoma existentiella hlsodimensionen kopplas till existentiella behov. I de fall det grs r det ven hr harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7) som dominerar. Betrffande den tredje kategorin av information som framkom i analysen av intervjuerna meningsskapande existentiell hlsodimensionen relaterad till existentiella behov med koppling till de vriga hlsodimensionerna tycks den framfrallt utgra en reflekterande intellektuell tolkning. I materialet framstr bilden av den existentiella livsskdningen som ngot av en reflekterande tolkning, som till stor del r skild frn ett mer knslomssigt kopplat meningsskapande system, ett meningsskapande system som d r relaterat till de existentiella behoven och p ett funktionellt stt kan skapa mening i livets vardagssituationer. Det r vid ngra f tillfllen som de existentiella behoven blir ptagliga i informanternas olika livssituationer och dr kan relatera till existentiell livsskdning, i form av ett fungerande meningstolkande system i den aktuella situationen. Dessa tillfllen handlar till exempel om barndomsupplevelser kopplade till fysisk sjukdom, eller utifrn ett starkt behov av trygghet och inre frid kopplat till psykisk utsatthet. Den existentiella livsskdningen, utifrn DeMarinis typologi, varierar ver tid och ven utifrn olika situationer i livet. I materialet framkommer hur individerna sker efter nya meningsskapande system, nr de gamla inte rcker till fr att tolka nya situationer. Detta har fr samtliga informanter lett till perioder av en existentiell livsskdning enligt kategori 5. blandad existentiell livsskdning enligt DeMarinis typologi. Samtliga informanter har ven givit uttryck fr att det funnits 201

tillfllen d man upplevt kategori 6. avsaknad av existentiell livsskdning, fr att p ett funktionellt stt kunna tolka och bemstra den situation man befinner sig i. En anledning till att det finns relativt f uttalanden om meningsskapande existentiell hlsodimensionen relaterad till existentiella behov med koppling till de andra existentiella hlsodimensionerna, kan vara att WHO:s definition av existentiell hlsa, tolkad utifrn SP frgorna i WHOQOL-SRPB field-test instrument, inte i denna studie r anpassade till en svensk postmodern kontext. Detta franleder att jag vill uppmrksamma WHO:s perspektiv p existentiell hlsa utifrn en svensk postmodern kontext. Instrumentet r inte utformat med hnsyn taget till de andliga och religisa frhllandena som rder hr i Sverige. Men detta kan endast delvis frklara varfr inte knslan av existentiella behov r mer ptaglig, nr informanterna relaterar till situationer i livet som tolkas av svl mig som informanterna som relevanta fr deras existentiella situation. Det frklarar inte heller varfr de existentiella livsskdningarna inte i hgre utstrckning kopplas till den knslomssiga upplevelsen av situationen. En hgre grad av interaktion mellan dessa delar skulle kunna erbjuda existentiellt meningsskapande strategier, som intellektuellt och emotionellt kan ge en funktionell tolkning av informantens livssituation.

202

Kapitel 6. Analys

I detta kapitel redovisas analysen av de empiriska resultaten, utifrn den teoretiska grund som presenterats. Efter att slutsatserna, i relation till forskningens syfte, studiens forskningsfrga med dess fljdfrgor och drtill hrande hypotesgenerering redovisats, genomfrs kredibilitetsanalysen. Utifrn de presenterade resultaten i fregende kapitel kan jag svl bekrfta som utveckla perspektivet p existentiella behov, i relation till ett folkhlsoperspektiv och drtill centrala meningsskapande processer hos ett urval av en svensk population. Urvalet omfattar lg- och medelinkomsttagare, till strsta delen i 35 55 rs lder, frmst kvinnor, bosatta i en ldre, till stor del etniskt-svensk stockholmsfrort. I gruppen finns de som betraktar sig som troende och de som inte betraktar sig som troende, de som r friska och de som r sjuka, liksom personer som mr bra respektive mr smre. Det finns inte ngonting i resultaten som tyder p att gruppen kan betraktas som en srskilt utsatt eller marginaliserad grupp.

Existentiell folkhlsa ur ett sociokulturellt perspektiv

WHO har framhllit vikten av att hlsa och vlbefinnande mste sttas i relation till en given social och kulturell kontext. Vikten av detta framhlls ven av Valerie DeMarinis. I min studie framkommer att den sociokulturella frankringen betrffande synen p hlsa r viktig p flera omrden. Det framstr inte minst viktigt betrffande de existentiella behoven relaterade till existentiell hlsa. Trots det begrnsade antalet informanter i denna studie, s visar resultaten av de sammanlagda svaren p WHO:s frgor om existentiell hlsa, ett statistiskt skerstllt samband till hur man mr och hur njd man r med sin hlsa, p p = .001. Men i studien framkommer ven att de tta enskilda perspektiven, i sin nuvarande form, inte r helt ndamlsenliga i relation till svenska frhllanden. Flera av perspektiven, tolkade genom sina SRPB-frgor, r mer traditionellt religist formulerade n vad som r fullt tillmpbart utifrn dagens svenska frhllanden.

203

Andlig kontakt och tro som resurs

Perspektiven andlig kontakt (SP1) och tro som resurs (SP8) r tydligt kopplade till en extern, andlig existens i WHOQOL-SRPB. Antingen syftas ngon form av kontakt med den externa, andliga existensen eller ngon form av tro p densamma. De flesta informanterna i mitt material saknar en tydligt definierad gudsbild. Deras beskrivning fokuserar i stllet p knslan i den existentiella upplevelsen. Den existentiella knslan kan vara kopplad till svl en transcendent som en mer inomvrldslig realitet, till exempel kontakt med andra mnniskor. Kontakten med andra mnniskor tillskrivs vid flera tillfllen existentiella frtecken, som mycket vl kan rymmas inom ramen fr WHO:s perspektiv p andlig hlsa. VVV-enktens ppna svar ger information om vilken form av social kontakt som syftas. Det framkommer att samtal och mte med andra mnniskor r den tredje vanligaste formen av meningskapande handlingar informanterna anger bde som handling i grupp och enskilt. Dessa aspekter, att vrdera sociala kvaliter och att inte tolka de existentiella dimensionerna i konfessionella kategorier, r tydliga i intervjuerna. Flera informanter talar om vissa mten som djupt existentiellt meningsbrande. Dessa mten upplevs som andliga eller existentiella och beskrivs bland annat kunna hjlpa informanterna att hantera stress, frst andra och ge styrka i vardagen, fr att nmna ngra exempel som efterfrgas i WHOQOL-SRPB perspektiven. Den traditionellt religisa tolkningen r inte framtrdande i denna svenska studie. Dremot r de existentiella behoven, kopplade till en social hlsodimension med existentiell betydelse, tydligare i denna studie n vad WHO perspektivet gr gllande. Fljande uttalande belyser hur andlig kontakt (SP1) och tro som resurs (SP8) tolkas in i en social kontext, dr samtliga citat refererar till upplevelser i VVV-sammanhang, man vet ingenting om varandra men man det r ju det som hnder p [VVV-] vilan att man fr en sn gemenskap fast man inte sger ett ord s finns ju gemenskapen och s var det oerhrt givande [samtal] och jag var enormt uppt efter den dr kvllen [] men det var verkligen wow s dr. Skillnaden mellan dessa upplevelser och de perspektiv som efterfrgas i WHOQOL-SRPB enkten r vad som tillskrivs de andliga attributen, om det r den andra existensen som mtet sker med eller om det r en kvalitet i sjlva mtet. I intervjuerna upplevs vissa kontakter som mte med en andlig existens, medan vissa andra mten upplevs som andliga mten men med en profan existens. Kontakten i sig tillskrivs andliga funktioner, i form av att de frmedlar andlig styrka och kraft att komma igenom svrigheter. Det r funktionen av interaktion som beskrivs som ngot som gr utver den profana sfren, inte vem man mter. De andliga mtena kan ske med helt vanliga mnniskor och krver inte ett mte med en andlig existens. Detta kan tolkas som att tolkningen av upplevelsen r mindre konfessionell till sin 204

karaktr. Men man kan inte tolka det som att denna form av andliga eller existentiella upplevelser och de drtill kopplade existentiella behoven, r mindre viktiga. Det skulle vara nskvrt att utveckla ett instrument fr svenska frhllanden, som kunde inkludera bde mer och mindre sekulariserade personer. I ett sdant arbete skulle det vara ndamlsenligt att flytta fokus i WHO:s perspektiv p andlig hlsa, frn kontakt med andlig existens till att relatera till existentiell kontakt med andliga kvaliter.

Upplevelsen av frundran, andlig styrka, helhet och integration

Flera av de existentiella hlsoperspektiv som terfinns i studien har en social dimension som inte helt ryms inom en ordagrann tolkning av WHO:s andliga perspektiv. Men de existentiella perspektiv som framkommer i studien verensstmmer vl med den grundlggande innebrden i WHO:s SRPBfrgor. Ett av dessa perspektiv r upplevelsen av frundran (SP3). Mte med andra mnniskor kan innehlla andliga kvaliter och drmed, som i detta fall, vcka tacksamhet och frundran som r minst lika stark som den som kan upplevas i kontakt med naturen eller kulturen, vilket efterfrgas i WHOQOL-SRPB enkten. Det finns ven beskrivningar av fascination i relation till skapandeprocesser, nyfikenhet och kunskapstrst som kan franleda att perspektivet frundran ver omgivningen (SP3) utifrn svenska frhllanden borde breddas. Perspektivet borde snarare fokusera p vad som r kvalitn i upplevelsen av frundran, tacksamhet, inspiration eller att bli andligt berrd, n vad som frorsakar upplevelsen, i form av till exempel natur, kultur eller sknhet. ven betrffande perspektivet andlig styrka (SP5) finns det anledning att fr svenska frhllanden bejaka ett vidgat perspektiv med social koppling, alla kloka mnniskor eftert man hrde. Men dr och dr kolla vad mnga det finns, det var liksom ett helt rum och det vet jag att det var s dr fantastiskt. Ytterligare ett av WHO:s perspektiv p andlig hlsa, som rimligen kunde vidgas i relation till social hlsodimension med existentiell betydelse utifrn svenska frhllanden, r perspektivet helhet och integration (SP4). Nr WHO talar om det perspektivet r det uteslutande kopplat till den enskilda individen, antingen till individens upplevelse av sin kropp, psyke och sjl, eller i relation till individens tankar, knslor och handlingar. Ett perspektiv, som tydligt har kopplingar till existentiella behov i det material som hr presenteras, r individens knsla av att vara integrerad i en social kontext, i individens relation till sin omgivning. Det kan handla om relationen till sin primrgrupp, till en sekundrgrupp eller till samhllet som helhet, jag r faktiskt en del av samhllet och en del av livet. Jag har faktiskt betytt ngonting eller att jag finns med i den hr cirkeln [anslutnings handlingen p VVV]. Fr svenska frhllanden skulle man ven kunna relatera perspektivet Helhet och integration (SP4) till knslan av helhet 205

och integration mellan individ, grupp och samhlle. frutom till kropp, psyke och sjl och tankar, knslor och handlingar.

Harmoni och inre frid samt hoppfullhet och optimism

Att de sociala hlsodimensionerna med existentiell koppling har en framtrdande roll i svenska frhllanden r inte anmrkningsvrt, utan ligger vl i linje med tidigare refererade studier som visar p att svenskarnas generella instllning till andra mnniskor prglas av ppenhet och tilltro till andra. I detta svenska material terfinns ofta de tta SRPB-perspektiven, med sin tolkning i traditionellt religisa termer mindre framtrdande n vad man i en annan sociokulturell kontext skulle kunna frvnta sig. Faktum att de tv perspektiven som r minst konfessionellt styrda och tillter den vidaste tolkningen av andligt, religist och personlig tro, r de kategorier som ocks ftt i srklass flest kodningar. Dessa tv perspektiv r harmoni och inre frid (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). De innehller information med betydelse fr existentiella behov som inte ndvndigtvis r kopplade till traditionellt religisa tolkningar. De r snarare relaterade till upplevelsen och knslan av harmoni och inre frid (SP6) respektive hoppfullhet och optimism (SP7), n till ett substantiellt innehll i en uttalad gudsbild. Att dessa religist ppna frgor r det mest framtrdande perspektivet i intervjuerna bekrftar bilden av att WHO:s perspektiv p andlig hlsa r fr snvt utformat fr svenska frhllanden. I analysen av WHOQOL-SRPB enkten framkommer ven, att inget enskilt existentiellt perspektiv tycks vara avgrande fr den existentiella hlsan. Detta talar fr att det r den sammantagna bilden av den existentiella funktionen som pverkar den sjlvskattade hlsan och vlbefinnandet, inte enskilda perspektiv av mer eller mindre konfessionell karaktr. Som tidigare har refererats, har det frts en diskussion om huruvida WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument r fr vitt formulerat betrffande det religisa och andliga perspektivet, som Moreira-Almeida och Koenig (2006, s. 844) menar, eller om det, som WHOQOL-SRPB gruppen (2006, s. 1487) samt Fleck och Skevington (2007, s. 69) hvdar, finns en vinst med en vid formulering i ett internationellt instrument som r avsett fr tvrkulturella studier. Mina resultat talar fr att en vid definition, som inkluderar funktionen av den andliga dimensionen, snarare n att mta innehllet i en religis frestllning, r att fredra.

Hjlplshet och extraordinra upplevelser

Ytterligare tv av WHO:s perspektiv p andlig hlsa, som kan beaktas och utvecklas utifrn resultaten i denna studie, r det existentiella hlsoperspektivet i relation till upplevelsen av hjlplshet och i relation till 206

extraordinra, mystika upplevelser. Inom ramen fr perspektivet hoppfullhet och optimism (SP7) finns tydligt dess motsats, upplevelsen av avsaknad av mjlighet att pverka sin situation och avsaknaden av framtidstro. Detta terfinns till exempel nr informanterna upplevt tillfllen i livet, nr den psykiska hlsodimensionen inte gr att pverka eller frndra, och det r mitt bagage och det har pverkat mig bde bakt och framt och pverkar mig n i dag. Det kan handla om tidiga erfarenheter. Det kan ven handla om upplevelsen av att befinna sig i ett tillstnd som man upplever inte kan stoppas, dr man inte ser ngon utvg, inte sllan kopplat till den existentiella hlsodimensionen, nr hela individens existens upplevs som hotad, det fanns ju ingenting, ingenstans man kunde ta vgen. Den andra aspekten, som enligt min studie r centralt relaterad till existentiella behov som endast indirekt ryms inom ramen fr WHO:s studie, r extraordinra upplevelser och mystikerfarenhet. I denna studie har dessa upplevelser primrt relaterat till andlig kontakt (SP1). Ett par informanter i materialet har haft extraordinra upplevelser av en eller annan form. Dessa upplevelser har en central betydelse fr informanternas existentiella hlsodimension och de drtill kopplade meningsskapande strukturerna, jmte de existentiella behoven, det kom in ngonting i mig, ngon vetskap i mig. Om jag kom nra Gud, om det var Jesus som kom eller om jag kom in i mig sjlv, det vet inte jag. Att denna typ av upplevelser ofta har en avgrande betydelse i mnniskors liv och livstolkning, har konstaterats i andra studier (Geels, 2003; Maslow, 1964; Melder, 1991). Det skulle drfr vara intressant om WHO mer tydligt synliggjorde betydelsen av dessa upplevelser i ett existentiellt perspektiv, d dessa upplevelser r vlrepresenterade i olika religisa och sociokulturella kontexter. P flera punkter framkommer att WHO:s perspektiv p andlig hlsa och WHOQOL-SRPB instrumentet, bde kan anvndas fr att inventera och frtydliga de existentiella behoven i denna studie. Samtidigt finns aspekter, inte minst utifrn en svensk kontext, som kan aktualisera behovet av att i hgre utstrckning bejaka perspektivets funktion fr individen, snarare n dess substantiella innehll, ssom individens gudsbild. Som exempel kan nmnas en strre betoning p de sociala hlsodimensionerna och att tona ner perspektivens traditionellt religisa nyanser. Perspektivet p andlig hlsa, som det presenteras i originaldokumentet WHOQOL-SRPB Field-test Instrument, mste, precis som WHO framhller, anpassas till rdande kontext nr det verstts. Instrumentet kan inte bara versttas till ett annat sprk, utan mste anpassas till en annan sociokulturell kontext, med srskild hnsyn tagen till de existentiella frhllandena i den kulturen. Fr svenska villkor gller att verstta instrumentet till en kontext dr den traditionellt religisa tolkningsramen r betydligt mindre framtrdande, medan den 207

socialt existentiella hlsodimensionen r mer framtrdande n vad som tycks vara gllande fr den kontext dr instrumentet utvecklades och prvades.

Ett kontinuum mellan att m bra och att vara sjuk

Det kan konstateras att i svl WHOQOL-SRPB enkten som i intervjuerna terfinns betydande information, som indikerar att det upplevda hlsotillstndet inte i alla delar utgr en resurs i det dagliga livet, fr att relatera till WHO:s hlsodefinition. I WHOQOL-SRPB enkten framkommer att 6 av de 21 informanterna uppger att de r sjuka. Samtidigt uppger 10 av 21 informanter att de inte mr bra. Vid en nrmare granskning visar det sig att mnga anger att de r sjuka samtidigt som de svarar att de mr bra, och motsatsen, att de som uppger att de r friska samtidigt svarar att de inte mr bra. Materialet visar att det inte bara r den professionella och den individuella bedmning av hlsotillstndet som skiljer sig t. Individen kan ven gra en delvis skild bedmning utifrn dels aspekten hur sjuk eller frisk man r, dels aspekten hur bra eller dligt man mr. I intervjuerna blir det tydligt att det inte r hlsa ur ett kliniskt perspektiv som betonas. Ngra av informanterna berttar att de har eller har haft kontakt med sjukvrden, men det centrala r informanternas berttelser utifrn sitt personliga vlbefinnande. Informanterna relaterar till sin upplevda hlsa och ohlsa, utifrn svl en fysisk, psykisk, social, ekologisk som existentiell dimension. Det r ofta flytande grnser i beskrivningen svl mellan de olika hlsodimensionerna som mellan graderna av upplevd hlsa och vlbefinnande. Nr informanten relaterar till ohlsa, r grnserna mellan till exempel den fysiska eller psykiska dimensionen ofta diffusa, liksom var grnsen gr mellan nr man upplever sig frisk eller sjuk. Hur informanterna upplever sitt vlbefinnande flyter samman med diagnoser som man relaterar till och tvrt om, d var det inte det kroppsliga utan d var det nog mer, det satte sig ju i kroppen ocks jag fick fruktansvrt ont verallt i nacken och att jag har det problemet s stter det sig naturligtvis dr. Hlsa r, till synes, mer n att m bra eller dligt, mer n att vara frisk eller sjuk. Inte heller r ohlsan relaterad till endast en hlsodimension, vilket presenterats tidigare. I materialet finns individer som mr bra men r sjuka i klinisk bemrkelse och de som mr smre trots att de i klinisk bemrkelse r friska. Utifrn DeMarinis syn p hlsa och kulturell epidemiologi, har jag utgtt ifrn perspektivet att hlsa r ett kontinuum mellan existentiell och kulturell hlsa och existentiell och kulturell epidemiologi. Detta kontinuum visar sig i mitt material vara vl tillmpbart ven p de vriga hlsodimensionerna. Utifrn materialet kan vi sluta oss till att det varken p individ- eller gruppniv r meningsfullt att tala om hlsa/ohlsa, sjuk/frisk eller m bra/inte m bra, som varandras exkluderande motsatser. 208

Hlsodimensionerna och deras inbrdes relationer

Utifrn studien kan konstateras att den existentiella hlsodimensionen i sig har tv funktioner. Den existentiella hlsodimensionen verkar som en autonom hlsodimension, vid sidan av de vriga hlsodimensionerna. Det handlar till exempel om villkor fr den grundlggande existensen, i form av positiva eller negativa frutsttningar i ens livssituation. I samband med personlig utveckling och upptckt av nya personliga sidor, framtrder den existentiella hlsodimensionen, prova ngonting nytt allts och det r det just det hr att vxa som vuxen [] helt pltsligt kommer p att men gud jag kan ju skapa ngonting. Den existentiella hlsodimensionen som en autonom dimension blir ven tydlig d individen upplever hela sin existens som hotad. Den existentiella hlsodimensionen pverkar i hg grad informanternas upplevda hlsa, i svl den fysiska, psykiska, sociala som den ekologiska hlsodimensionen. Som tidigare konstaterats finns en ptaglig koppling mellan samtliga hlsodimensioner och en existentiellt betydelsefull hlsodimension. Den existentiella hlsodimensionen har till exempel en tydlig koppling till den fysiska hlsodimensionen. Inte sllan upplevs negativ pverkan av den fysiska hlsodimensionen som skrmmande och hotfull, oberoende av om det bygger p tidiga upplevelser i barndomen eller upplevelser senare i livet. I materialet beskrivs hur den existentiella betydelsen som kopplas till den fysiska hlsodimensionen kan leda till frndringar av prioriteringar. Betrffande den existentiella hlsodimensionens koppling till den psykiska hlsodimensionen, terfinns den ofta i informanternas berttelser om olika frivilliga eller ofrivilliga rollfrluster eller till knslan av sina egna begrnsningar. Den existentiella hlsodimensionen terfinns ven kopplad till den psykiska hlsodimensionen, i berttelserna frn barndomen och i hur informanterna frhller sig till framtiden. Betrffande kopplingen till den sociala hlsodimensionen r knslan av tillhrighet eller ensamhet genomgende, i svl barndomsberttelserna som i berttelser frn senare delar av livet. Detta framkommer ven i engagemanget fr andra mnniskor och vad socialt umgnge kan betyda fr synen p ens existens. Den existentiella hlsodimensionen r kopplad till den ekologiska hlsodimensionen, som d kan vara relaterad till en fysisk milj som till exempel naturen. Den kan ven vara relaterad till en icke primrt materiell milj, till exempel hemmet, nrmiljn, en ny kultur eller till en arbetsmilj, oklar organisation hela baletten och det slutade med att jag var sjukskriven. De olika hlsodimensionerna tycks i hg grad vara sammankopplade, dr det r svrt att se ngot generellt givet orsakssammanhang mellan de olika hlsodimensionerna. Orsakssammanhanget verkar snarare vara beroende av 209

de specifika situationerna. I materialet tycks det inte finnas ngra vattentta skott mellan de olika hlsodimensionerna, vilket inte utesluter att det finns tydliga skillnader mellan de olika dimensionerna. Inte heller kan man utifrn den hr redovisade studien sga att det finns en intern, stegvis rangordning mellan de olika hlsodimensionerna, dr till exempel den fysiska hlsan r grundlggande, sedan kommer den psykiska och s vidare. Snarare tycks den existentiella hlsodimensionen inneha en central funktion och vara avgrande fr de vriga hlsodimensionerna, men mellan dessa vriga fyra hlsodimensioner finns ingen strikt inre ordning. Dessa tankar framgr i DeMarinis utveckling av Kleinmans modell, som frn brjan syftade till att presentera kulturens olika dimensioner. DeMarinis utvecklade resonemanget utifrn ett folkhlsoperspektiv, fr att bedma existentiell hlsa och existentiell epidemiologi p svl en individuell niv som p en social niv. I denna studie fokuseras primrt p existentiell hlsa och existentiell epidemiologi, p en niv dr individens existentiella behov studeras utifrn ett folkhlsoperspektiv. Denna studie bekrftar den existentiella hlsodimensionens interaktion med de vriga hlsodimensionerna i DeMarinis modell. Resultaten i denna studie talar fr vikten av att tydligt belysa hlsodimensionernas interaktion med varandra och den existentiella hlsodimensionens helt avgrande betydelse fr upplevelsen av de olika hlsodimensionerna.

Meningsskapande strukturer i en svensk kontext

Nr DeMarinis skapade sin typologi ver existentiell livsskdning, var syftet primrt att kartlgga den svenska situationen betrffande meningsskapande i en postmodern kontext. I anslutning till redovisningen av typologin redovisades sex fallbeskrivningar, som illustrerar de olika kategorierna i hennes typologi. Genom denna redogrelse ppnar DeMarinis fr mjligheten att tillmpa typologin inte bara p en deskriptiv sociokulturell niv, utan ven att tillmpa modellen p en religionspsykologisk individniv. I de arbeten som DeMarinis gjort, med fokus p religionspsykologi p individniv, har hon inte minst lyft fram det fruktbara i att anamma objektrelationsteori och fokus p riten och de religisa handlingarnas betydelse fr en hlsosam personlig utveckling utifrn ett religionspsykologiskt perspektiv. En individualpsykologisk lsning p objektrelationsteoretisk grund, av DeMarinis typologi fr existentiell livsskdning, har visat sig fruktbar fr analysen i denna studie. Mnga svar, i bde enkterna och intervjuerna, uttrycker att andligheten r viktig eller mycket viktig. Informanterna i WHOQOL-SRPB enkten menar sig ha en stark personlig tro och stark vertygelse, men ju mer institutionaliserade frgorna blir, ju mer tar man avstnd. Man vill inte 210

betrakta sig som en religis person, ej heller tillhrande en religis grupp. Denna bild bekrftas, d man studerar vilka grunder informanterna i VVVenkten anvnder sig av fr att skapa mening i sitt liv, dr de individuella variationerna r lika stora som kombinationsmjligheterna r mnga. Motsvarande resultat har DeMarinis redan tidigare visat i andra studier. Fr flera individer tycks det vara svrt att anpassa sin existentiella vrldsbild till frndrade livsfrutsttningar. Detta leder inte sllan till en diskrepans mellan den existentiella vrldsbilden och den faktiskt upplevda vrldsbilden. Trots att flera av informanterna ursprungligen har en frhllandevis tydlig existentiell livsskdning med sig frn sin barndom, tycks mjligheten att anpassa den efter livets skiftande existentiella behov vara begrnsad. Vad som blir tydligt i de kvalitativa intervjuerna r att sttet att forma meningsskapande strukturer varierar, inom ramen fr en och samma person ver tid och i relation till olika situationer. Det tycks som att, nr nya existentiella behov utifrn fysiska, psykiska, sociala, ekologiska eller existentiella hlsodimensioner stller nya krav p de meningsskapande strukturerna, inleder informanterna ett skande. I stllet fr att skapa en fr situationen mer lmplig meningsskapande struktur, genom att bearbeta och utveckla den meningsskapande struktur man redan har, sker man helt nya tolkningar fr att mta de nya behoven, det som fick mig att sga stopp innan jag kom s lngt och sen fortsatte jag d och frskte hitta olika vgar, Det var d jag brjade leta efter olika metoder. Dessa nya meningsskapande strukturer som utvecklas blir d anpassade fr den specifika situationen och tenderar att vara situationsbundna och drigenom begrnsade, nr andra existentiella behov uppstr. Detta leder inte sllan till en existentiell livsskdning enligt kategori 5. blandad existentiell livsskdning, dr de olika meningsskapande delarna ofta, men inte alltid, r kompatibla och ibland till och med motstridiga. I vissa situationer leder detta till att individen hamnar i DeMarinis kategori 6. avsaknad av en existentiell livsskdning och saknar ett fungerande stt att tolka tillvaron, eller att det inte finns ngot meningsskapande system alls. Det tycks med andra ord som att tilltron till att individens befintliga meningsskapande system skulle ha frmgan att utvecklas, ofta saknas. Detta tyder p att den inventerade mlgruppen delvis frlorat tillgngen till att transformera de meningsskapande strukturerna till att bli en ny funktionell meningsskapande struktur, anpassad till de nya behoven, jag vill inte flumma ut i ngot mera New Age aktigt eller s, fr det blir fr det kan bli fr snett ocks, ven om det kan finnas mycket gott dr ocks. I vissa fall kan de gamla meningsskapande systemen teraktualiseras, men det tycks som om det krvs speciella omstndigheter eller insatser fr att gra den transformeringen mjlig.

211

I materialet r det tydligt att det finns en diskrepans i mjligheten att transformera meningsskapande strukturer till nya existentiella behov, kopplade till hlsodimensionerna med existentiell betydelse. Flera informanter talar om att de i unga r p ett tydligt och sjlvklart stt kunde koppla ihop de olika hlsodimensionerna med sin existentiella livsskdning och sina existentiella behov. Fr flera av informanterna tycktes det i barndomen sjlvklart, att nr individerna upplevde att de inte i allt hade egna resurser att bemstra tillvaron s aktiverades en knsla av att behva hjlp frn en hgre makt. Flera informanter hade en fungerande existentiell livsskdning som var vl introjicerad i personen och som fungerar som en meningsskapande struktur, som hos individen omgende kunde omsttas till handlig vid behov, till exempel i form av en rit. Drmed kunde informanterna skapa en tillvaro dr de hade en stndig handlingsberedskap p andlig grund, fr att bemstra tillvarons existentiella frndringar och utmaningar. Inte minst vid sjukdom i barnaren blir denna handlingsberedskap tydlig, jag var jtte sjuk och att som jag sjlv kommer ihg det r att jag nog inte klara det hela och att d bad jag, allts bad Gud om hjlp att jag skulle verleva och det gjorde jag. Med tiden tycks denna handlingsberedskap frsvinna, i stllet fr att utvecklas och anpassas till nya livsvillkor. Dessa resultat stmmer vl verens med DeMarinis resultat, att det r flexibiliteten i trossystemet som r avgrande fr de hlsovinster som de meningskapande systemen kan tillfra (DeMarinis 1995, s. 126).

Hlsodimensioner kopplade till yttre existentiell pverkan och inre existentiella behov
Uppluckringen av de meningsskapande systemen r troligen inte unik fr Sverige. Utvecklingen i Sverige har dock ntt lngt betrffande fragmentiseringen av resurser betrffande existentiell livsskdning, p svl individniv som sociokulturell niv. Utifrn min studie vill jag ven ptala att det r f utsagor som kopplar ihop situationer som pverkar hlsan med existentiella implikationer, och betydelse med upplevelsen av existentiella behov. Detta blir tydligt, i frdelningen mellan antalet uttalanden som kodats relevanta fr respektive dimension, dr 418 uttalanden betraktats som fysisk, psykisk, social, eller ekologisk hlsodimension med existentiell betydelse och 593 uttalanden r relaterade till autonom existentiell hlsodimension eller existentiellt meningsskapande, totalt motsvarande 1011 tillfllen. Endast vid 374 tillfllen, motsvarande 37%, kopplades dessa upplevelser till existentiella behov. Trots att informanterna allts i mnga fall har en uppenbar knsla av att de existentiella dimensionerna str p spel, infinner 212

sig mindre ofta upplevelsen av ngra existentiella behov. Det tycks som om informanterna inte har tillgng till varken en fulldig upplevelse, eller dess sprkliga tolkning. Behoven ligger bortom medvetandet och yttrar sig i till exempel en ospecificerad knsla av kaos, oro eller stress. De kopplingar som grs tycks frmst ske p ett mentalt och inte p ett emotionellt plan, som berr individen personligen. Utifrn resultaten i studien, inte minst utifrn intervjuerna, framtrder ett behov av att skilja mellan begreppen existentiell livsskdning och meningsskapande strukturer. Den existentiella livsskdningen skulle d representera medvetna tolkningar, livsskdningar och trossystem, som i objektrelationsteoretiska termer utgr attribut frn objektsvrlden. Dessa attribut frn objektsvrlden i form av existentiell livsskdning, skulle d ing i dimensionen av attribut som r existentiellt betydelsefulla. De meningsskapande strukturerna sin sida representerar d dess introjicerade motsvarighet. Detta i bemrkelsen att den existentiella livsskdningen r vl integrerad med individens existentiella behov, varigenom de meningsskapande strukturerna utvecklas till individens egna. I materialet framkommer att ven en icke marginaliserad grupp av etniska svenskar i dagens Sverige saknar sjlvklar stabilitet, betrffande tillgng till funktionella meningsskapande system, inte minst p grund av att de mer medvetet tolkade existentiella livsskdningar, som man till exempel br med sig frn barndomen eller som man frvrvar utefter behov, inte sjlvklart har en koppling till personens existentiella behov, relaterade till hlsodimensionerna med existentiella behov. Resultaten tyder p att den meningsskapande processen i att bearbeta existentiella livsskdningar, med faktiska existentiella behov, i mycket r dysfunktionell i dagens svenska samhlle. Varken individuella eller kulturella stdfunktioner syns fungera p ett optimalt stt. I intervjumaterialet, bde p individuell niv och utifrn olika situationer, framkommer att ju lngre det r mellan de existentiella behoven ena sidan och de existentiella livsskdningarna andra sidan, ju strre grad av dysfunktion utvecklas. andra sidan, nr dessa delar sammanfogas kan funktionella meningsskapande strukturer formas, som p ett gynnsamt stt kan frmja individens hlsa och vlbefinnande.

Exempel p hlsodimensioner kopplade till yttre existentiell inverkan och inre existentiella behov
I studien finns endast f uttalanden som r relaterade till ngon av hlsodimensionerna, utan att samtidigt ha en koppling till ngon existentiell betydelse fr individen eller till individens existentiella behov. Dessa uttalanden kan sedan utvecklas i resonemang, till att bde innehlla 213

existentiella behov och vara existentiellt betydelsefulla. Men det finns delar av materialet som tyder p att det finns en dimension dr de olika hlsodimensionerna fungerar utan existentiell betydelse, till exempel muskelinflamation och friluftsliv, s fick jag en muskelinflammation i armen och under tv, tre rs tid var vi ute fruktansvrt mycket i naturen. Dessa uttalanden motsvarar den information som presenterats tidigare, kodad som Fy, Ps, So, Ek i OpenCode. I mnga fall fr dock dessa hlsodimensioner en existentiell betydelse. Individen tolkar hlsodimensionens inverkan som relevant fr personen i relation till sig sjlv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft. Ett exempel r nr muskelinflammationen fr existentiell betydelse och vistelser i naturen kan pverka bilden av en sjlv, det var det som fick mig att tnka att jag mste gra, omprioritera helt enkelt och det r ingenting som ngon kan ta ifrn mig och det r ngonting som jag faktiskt ska frska ta upp igen. I interaktionen mellan hlsodimensionen och det som har en existentiellt betydelsefull inverkan, uppstr en fysisk, psykisk, social, ekologisk hlsodimension med existentiell betydelse 27. Ytterligare en interaktion r hur dessa hlsodimensioner med existentiell betydelse kopplas till individens existentiella behov28. I upplevelsen som refererades ovan betrffande muskelinflammationen, s relaterar informanten till det existentiella behovet av helhet och integration (SP4), d frstod jag att fortstter man s hr kommer det att bli allvarliga saker. Det stter sig i kroppen och i sjlen ocks d. En informant kopplar samman naturupplevelse med det existentiella behovet av upplevelse av frundran (SP3), kanske finns det ngon kraft, jag kan knna ngon sorts religis knsla nr jag gr i naturen. Nr dessa hlsodimensioner med existentiell betydelse r sammanlnkade med existentiella behov, som integreras med en meningsskapande existentiell hlsodimension, utvecklas existentiellt meningsskapande strukturer. I studien kallas dessa meningsskapande existentiella hlsodimensioner relaterade till existentiella behov med koppling till vriga hlsodimensioner29. Denna dimension erbjuder strukturer som r funktionella i tolkningen av de behov som relaterar till livssituationen fr den enskilda individen, nr man fr tid att i stillhet ensam eller tillsammans med andra helt utan krav upptcka en massa nya saker om sig sjlv och livet, gr det att man mr bttre i sjlen och mr man bra i sjlen mr ven
Dessa uttalanden motsvarar den information som r presenterad sedan tidigare, kodad som FyEx, PsEx, SoEx, EkEx i OpenCode. 28 Dessa uttalanden motsvarar den information som presenterad sedan tidigare, kodad som FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8 i OpenCode. 29 Dessa uttalanden motsvarar den information som r presenterad sedan tidigare kodad som ExEx +SP1-8 i OpenCode.
27

214

kroppen bra och de hr stora svulstigt vackra blommorna, jag upptckte sknheten i det som man inte ser.

Teoretisk analys av objektrelationsteori i relation till existentiell hlsa

Pediatrikern och psykoanalytikern Donald W. Winnicotts teorier r skapade utifrn samsyn mellan den inre psykologiska utvecklingen och den fysiologiska utvecklingen. Drfr lmpar de sig vl fr att utveckla en frstelse fr hur de ovan presenterade hlsosfrerna relaterar till varandra. Hans teorier, och efterfljande utveckling av dem, lmpar sig ven fr att analysera hur existentiell hlsa utvecklas och vidmakthlls, och drmed hur hlsosamma processer kan stdjas.

Flera hlsodimensioner i kontinuerlig utveckling

Studiens kvalitativa material visar p att utvecklingen inom samtliga hlsosfrer r en pgende process, som p intet stt avstannar i vuxen lder utan snarare aktualiseras i samband med fysiska, psykiska, sociala och ekologiska frndringar. Det finns inte bara en nra koppling mellan psyke och soma utan man kan frtydliga Winnicott ansats med att lgga till ytterligare tv sfrer, den sociala och den ekologiska. Samtliga fyra hlsosfrer finns vl frankrade i Winnicotts teorier, som i sig har sin grund i att individen inte r solitr utan str i relation till en annan mnniska och i relation till sin omgivning. Utifrn ett existentiellt folkhlsopsykologiskt perspektiv kan grundperspektivet i Winnicotts resonemang utvecklas, genom att tydliggra de fyra hlsosfrerna, ngot som inte i grunden ndrar hans resonemang. Winnicott menar att individens utveckling r en process som strcker sig ver hela livscykeln, dr inget stadium till fullo blir frdigt utan teraktualiseras genom hela livet. I vilken utstrckning tidigare utvecklingsstadier, fr att anvnda Winnicotts terminologi, aktualiseras betrffande meningsskapande strategier r inte mjligt att avgra utifrn mina intervjuer. Men informanternas beskrivning tycks snarare vara att de frsker hitta nya meningsskapande strategier fr uppkomna situationer, n att de sker bakt fr att hmta strategier frn tidigare erfarenheter. Fr Winnicott r denna mjlighet, att tervnda till utvecklingsstadier, central, fr att kunna reparera tidigare skador i utvecklingen, s kallade rrbildningar. Denna process r kopplad till aktiviteter i det potentiella rummet, ven kallat vergngsomrdet, vilket i sig r en avgrande komponent i bearbetningen av de meningsskapande strukturerna. Hur denna 215

frmga att bearbeta gamla skador pverkas, d de meningsskapande strukturerna och drtill kopplade aktiviteter inte understdjer en sdan tillbakagng, r svrt att utifrn denna studie uttala sig om. Utifrn erfarenheterna frn psykoanalysen av att i terapi genomfra samma process, kan man sluta sig till att bristen p insatser kopplade till de meningsskapande processerna frmodligen bervar mnniskan en mjlighet att bearbeta och reparera tidigare negativa upplevelser. Dessutom att det avsevrt frsvrar mjligheten att utveckla nya meningsskapande strukturer. Detta r ngot som bde objektrelationsteoretiska studier av cancerpatienter som erhllit musikterapi, samt studier av bulimia nervosa patienter tidigare visat (OCallaghan, 2004, Izydorczyk & Czekaj, 2006).

Objektrelationsteori relaterad till yttre existentiell betydelsefull inverkan och inre existentiella behov
Winnicott saknar tydliga definitioner av vad han menar med inre och yttre verklighet och drmed ven av vergngsomrdet, det potentiella rummet. Enligt Liljas Stlhandske kan den inre vrlden referera till en mnniskas sjl och den yttre verkligheten refererar till kroppen. Men hon fresprkar en tolkning dr den inre vrlden motsvarar individuellt, kroppsligt varande, personliga och perceptuella upplevelser, medan den yttre vrlden str fr konkreta, socialt och kulturellt frmedlade miljer. Utifrn min studie, och ur ett existentiellt folkhlsopsykologiskt perspektiv, kan en tredje lsning vara fruktbar. Den inre vrlden str d fr mnniskans nskningar och upplevda behov vilket har sin grund i det lilla barnets behov. Den yttre vrlden utgrs d av attribut utanfr den inre vrlden, som pverkar individen. Den yttre vrlden existerar i detta perspektiv utifrn att den alltid r en subjektivt upplevd inverkan, som relaterar till faktorer utanfr den inre vrlden. Dessa faktorer kan vara relaterade till svl individen sjlv som till omvrlden. Det kan till exempel handla om fysiska, psykiska, sociala, ekologiska och existentiella faktorer, inom eller utanfr individen. Fljaktligen kan individens upplevelse av till exempel effekten frn organisationsfrndringar p en arbetsplats, eller ett fysiskt tillstnd ssom sjukdom, vara en sdan faktor som relaterar till den yttre vrlden, utifrn min tolkning av begreppen. Dessa resonemang talar fr, precis som James Jones tidigare ptalat, att det inte handlar om en dikotomi och att vergngsomrdet i sig r en process av interaktion och relation (Jones, 1992, s. 223). Det potentiella rummet kan hrbrgera existentiell hlsa Det tredje omrdet, det potentiella rummet, blir sledes ett omrde dr inre nskningar och behov, tillsammans med den subjektivt upplevda inverkan frn yttre faktorer, kan bearbetas genom interaktion. I detta potentiella rum 216

finns mjligheten att utveckla den existentiella hlsosfren, dr existentiella behov utifrn samtliga hlsosfrer kan bearbetas utifrn den upplevda inverkan frn yttre faktorer. De processer som sker, eller inte sker, i detta potentiella rum kan stdja respektive motverka en existentiellt hlsosam utveckling. Fljaktligen blir graden av existentiell hlsa beroende av graden av integration, respektive desintegration, mellan den inre och den yttre vrlden, vilket skapar ett kontinuum mellan hlsa och ohlsa. Graden av desintegration respektive integration mellan den yttre och den inre vrlden, r relaterad till de kreativa aktiviteterna som kan verka i vergngsomrdets tjnst. Nr DeMarinis utvecklade Pruysers teoretiska ram och applicerade den p immigrantpersoner, visade hon p att den illusionistiska vrlden inte bara kan fungera som brygga mellan den, i Puysers terminologi autistiska och den realistiska vrlden, utan ven som brygga mellan en ny kultur och ursprungskulturen. Det som skiljer DeMarinis ursprungliga studier frn hennes studier i en svensk sociokulturell kontext, genomfrda p senare tid, r att vi i Sverige inte kan tala om ngon homogen inhemsk kultur med tillhrande normativa meningsskapande strukturer. Detta faktum jmte min studie och tillmpning av Winnicotts teori, aktualiserar behovet av att skapa nya former av aktiviteter, fr att frmja integrationen mellan den inre och den yttre vrlden. Dessa aktiviteter kan verka i det potentiella rummets tjnst, stdja utvecklingen och vidmakthllandet av funktionella meningsskapande strukturer och drmed etablera en hgre grad av existentiell hlsa. Aktiviteter i den existentiella hlsan tjnst Min studie har visat att de kreativa aktiviteterna och den sociala interaktionen, som kan rymmas inom till exempel VVV-liknande verksamhet, kan ha en stdjande funktion fr att integrera den inre och den yttre vrlden. I VVVs fall har aktiviteterna tillhandahllit ramar och strukturer, dr deltagarna erbjudits mjlighet att p ett kreativt stt prva olika frhllningsstt till sig sjlv och sin omgivning, dr ven olika frhllningsstt till de existentiella behoven kan ing. Dessa strukturer och ramar har gett mjligheter att bearbeta olika meningsskapande behov och livsskdningar och att forma sina egna funktionella meningsskapande existentiella strukturer vilket i sin tur frmjar den individuella utvecklingen och drmed hlsan. Denna typ av verksamhet har ven erbjudit ramar, inom vilka sociala kontakter kan knytas och utvecklas. Hr kan sa Lwns betoning av skolan som resurs fr asylskande barn ge viktig kunskap i att utveckla fr hlsan stdjande miljer, utifrn objektrelationsteoretiskt tnkande (Lwn, 2006, s. 171).

217

Organisation av funktionella meningsskapande strukturer och den existentiella folkhlsoepidemiologins kaos

Winnicott talar om individens frmga att via det potentiella rummet uppn integration mellan den inre och den yttre vrlden. Frutsatt att det finns kontinuitet i upplevelsen av tillvaron, menar han att omvrlden kan introjiceras och drigenom kan en inre organisation skapas. Motsatsen till denna organisation r desintegrationen, vilken uppstr d det i allt fr hg utstrckning fr rda ett tillstnd som han kallar kaos. Kaos knnetecknas av att utvecklingen avstannar och ett defensivt tillstnd uppstr, som leder till vad han kallar klyvning. Nr Winnicott utvecklar denna del av teorin r den av naturliga skl frankrad i hans samtid och i hans sociokulturella kontext. Men det r inte svrt att finna bring fr hans tankegngar, i modifierad form, i en svensk postmodern sociokulturell kontext. I dag kan den inre organisationen och dess motsats, kaos, jmfras med funktionella meningsskapande strukturer, respektive avsaknaden av dessa. Drmed kan dessa teorier jmfras med existentiell hlsa respektive ohlsa, utifrn ett existentiellt folkhlsoperspektiv. Winnicott menar att klyvningen, som kaos frorsakar, i sig inte behver f negativa konsekvenser, frutsatt att individen har lyckats etablera en grundlggande trygghet och ett funktionellt vergngsomrde. Hr terfinns en parallell till nr inverkan frn den yttre vrlden skapar en tillfllig avsaknad av funktionella meningsskapande strukturer och nr detta tillstnd blir permanent eller kroniskt. Har individen en tillrckligt god anpassning och r medveten om att det inte ndvndigtvis mste finnas ngon direkt koppling mellan den inre vrldens existentiella behov och yttervrldens inverkan, kan hon nd bejaka att det finns ett grnsverskridande omrde som kan koppla ihop den yttre och inre verkligheten. Men om individen saknar denna trygghet, upplevs ett reellt hot frn svl den inre som den yttre vrlden. Utifrn dessa tv olika mjligheter att integrera respektive desintegrera den inre och yttre vrlden, kan mnniskan utveckla tv olika frhllningsstt, menar Winnicott. Antingen relaterar man till den inre och den yttre vrlden, eller s anvnder man dem. Relaterar man till dem kan objekten pverka ens inre, sjlvet, men inte tvrt om. Men om man anvnder objekten r det bde sjlvet och objektet som frmodas pverkas. Man tnker sig att man lgger till nya egenskaper och tror sig kunna p ett eller annat stt frndra tingens natur. Utifrn vr svenska kontext kunde man tnka sig att detta sistnmnda frhllningsstt i sin tur kan leda till tv olika frhllningsstt. Detta frhllningsstt grundar sig antingen i en upplevelse av omnipotens, dr individen r styrd av sin inre vrld och tror sig ha frmgan att helt styra och kontrollera den yttre vrlden, eller grundar det sig i att man upplever den inre vrlden som helt maktls i frhllande till den yttre vrldens inverkan. Det r inte svrt att se 218

dessa tv grundlggande frhllningsstt som tv terkommande tema i vr tids rapportering om den tilltagande ohlsan, som sprider sig ver allt fler och strre grupper av vr befolkning.

Slutsatser utifrn forskningsfrgan

Slutsatser i relation till forskningssyftet Syftet med detta arbete har varit att utifrn ett folkhlsoperspektiv genomfra en explorativ studie av en etniskt svensk vuxen populations existentiella behov, i ett postmodernt Sverige. Den explorativa studien r gjord inom ramen fr det vuxenpedagogiska projektet VVV-Vuxet Vxande i Vllingby. VVV var en ny verksamhet som jag, som projektledare och prst, utvecklade och drev i Vllingby frsamling, Svenska kyrkan, mellan ren 2003 och 2005. Till sin form har VVV-projektet likhet med WHO:s strategi fr att skapa stdjande miljer, som den beskrivs i Supportive Envionments Action ModEl (SESAME). Verksamheten var speciellt utformad fr att erbjuda mn och kvinnor mjlighet att frmja utvecklingen av en subjektivt upplevd funktionell livstydning av sig sjlva och sin omvrld, med mjliga existentiella dimensioner. Verksamheten skulle ske inom en pedagogisk ram som utgick frn flera olika kunskapsniver, vara lokalt frankrad, livsfrgebaserad och de olika aktiviteterna skulle kunna fungera separat eller i kombination med varandra, utifrn individens behov och frutsttningar. Vid utvrderingen av projektet efter tre r uppgick deltagarantalet till ver 750 i de olika VVV-aktiviteterna. Mnga av de 246 enskilda individerna terkom i flera olika verksamheter, under flera terminer. Mnga uttryckte att VVV-verksamheten varit viktig fr deras personliga utveckling och mentala hlsa. I anslutning till denna verksamhet genomfrdes studiens empiriska delar i form av tv enktstudier och fem djupintervjuer, med syfte att dels utvrdera VVV och dels att bidra till den religionspsykologiska forskningen vid Uppsala universitet. Studiens teoretiska utgngspunkt utgrs dels av teorier relaterade till existentiell folkhlsa, d framfrallt inspirerade av Valerie DeMarinis forskning, och WHO: s perspektiv p andlig hlsa, dels p objektrelationsteorin, primrt utifrn Donald W. Winnicott och senare utveckling av hans tankegngar. Jag fann i min studie, utifrn DeMarinis hlsodimensioner och WHO:s hlsoperspektiv kopplat till Winnicotts teorier om det potentiella rummet, att de olika hlsosfrerna i form av fysisk, psykisk, social, ekologisk och existentiell hlsosfr r nra sammanlnkade med varandra. Den existentiella hlsosfren r en avgrande faktor, svl i samspelet med de vriga hlsosfrerna som i sin egenskap av att fungera som en autonom hlsosfr. Nra nog ingen upplevelse av de vriga hlsosfrerna str opverkad av den 219

existentiella dimensionen. Hlsa och vlbefinnande visar sig vara komplexa begrepp, oberoende av vilken hlsosfr som avses. Bde intervjuerna och enktsvaren talar fr att det rder ett dialektiskt frhllande mellan hlsa och ohlsa respektive mellan att m bra och inte m bra, men att det inte ndvndigtvis behver finnas en samstmmighet mellan att vara sjuk och m dligt, respektive att vara frisk och m bra. I studien framkommer ven ett klart samband mellan hur informanterna skattar sin existentiella hlsa utifrn WHO:s perspektiv p andlig hlsa och hur informanterna skattar sin fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsa. I intervjuerna terfinns ett tydligt samband mellan existentiell hlsa och samtliga vriga hlsodimensioner. I WHOQOL-SRPB enkten terfinns ett statistiskt samband mellan den existentiella hlsodimensionen och den psykiska, sociala och ekologiska. De informanter som har en hg grad av existentiell hlsa, har ven en hg grad av hlsa p de vriga underskta omrdena och de informanter som svarar att de mr bra och r njda med sin hlsa, anger ven hga vrden p frgor som relaterar till existentiell hlsa. Det fanns en klar skillnad betrffande den knslomssiga och den intellektuella kopplingen till de meningsskapande processerna, som informanterna anvnde sig av fr att skapa mening i olika situationer i livet. Detta franledde mig att separera begreppen existentiellt meningsskapande system som d avser strukturer som har en emotionell koppling till individens existentiella behov, respektive existentiell livsskdning, som r system som i hgre grad r relaterade till en intellektuellt reflekterande tolkning. I min studie fann jag att merparten av de situationer i livet som pverkar de olika hlsosfrerna har en existentiell betydelse, dremot upplevs det mer sllan som ett existentiellt behov och n mer sllan kopplas knslan av existentiella behov ihop med den intellektuella existentiella livsskdning som individen reflekterar ver. De reflektioner som grs utifrn den existentiella livsskdningen r snarare teoretiskt hypotetiska n frankrade i livssituationen. Det tycks som att den intellektuella existentiella livsskdningen delvis r skild frn det vardagliga livet med dess upplevelser, rrande svl hlsosfrerna som existentiella behov. Nr individens frutsttningar frndras, relaterade till de olika hlsosfrerna, uppstr ett behov av att skapa mening i situationen. Men d tycks det inte primrt upplevas som ett existentiellt behov, utan som behov relaterat till den enskilda hlsosfren. Inte heller tycks den existentiella livsskdningen erbjuda ngon potential fr att utvecklas i situationen, till en funktionell tolkning. Individen inleder istllet ett skande efter nya meningsskapande system, som p ett nytt stt ska kunna fungera meningskapande i relation till hlsosfrens existentiella betydelse med tillhrande existentiella behov. P det hela taget framstr bilden av att det som kunde utgra grunden fr funktionella meningsskapande strukturer, d individen har tillgng till emotionellt relevanta reflekterade meningsskapande strukturer fr att skapa 220

mening i situationer relaterade till de olika hlsotillstnden, snarare utgr disparata enheter i situationen n en fungerande helhet i livet. Utifrn dessa resultat kan man tolka tecken p att den postmoderna utvecklingen inte bara inneburit en yttre fragmentering av tillvaron, dr olika existentiella livsskdningar erbjuds likt smakbitar p ett svenskt smrgsbord. Fragmenteringen har ntt s lngt att den ven introjicerats i individens mentala frutsttningar. Livets skilda delar r som rtterna p ett smrgsbord, och de meningsskapande systemen liksom de existentiella behoven utgr inte ngot undantag. ven dessa delar r ngot som man frtr vid specifika tillfllen, separerat frn livets andra delar. Oberoende av hur det faktiskt r med den eventuella introjicerade fragmentiseringen, kan man utifrn materialet se att den praktiska funktionen av de meningsskapande systemen till stor del utgr en separerad intellektualiserad del av tillvaron, dr den endast undantagsvis tas i bruk som en resurs fr att tolka den existentiella pverkan som individen upplever i olika livssituationer.

Svar p forskningsfrgorna och hypotesgenerering

Utifrn genomfrd studie kan jag sammanfatta ngra centrala slutsatser utifrn forskningsfrgorna, med brjan i fljdfrgorna. Drefter besvaras den vergripande forskningsfrgan och tv hypoteser presenteras. Svar p de fyra fljdfrgorna Vilka faktorer pverkar: den existentiella dimensionen av hlsa, den sjlvskattade hlsan och vlbefinnandet? Den existentiella hlsan pverkar den upplevda hlsan och vlbefinnandet och omvnt, den upplevda hlsan och vlbefinnande pverkar den existentiella hlsan. Sambandet terfinns mellan den existentiella hlsan relaterat till den allmnna upplevelsen av hlsa och vlbefinnande, likavl som till de enskilda fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsodimensionerna. Likaledes pverkar dessa olika hlsodimensioner varandra. Hur verkar den inbrdes interaktionen mellan dessa olika faktorer? Mjligheten att utveckla och vidmakthlla ett existentiellt meningsskapande system, centrala fr den existentiella hlsan, relaterar till olika delar. Det existentiella meningsskapande systemet har dels en emotionellt kopplad sida som jag kallar existentiella behov, dels en mer intellektuell sida som jag kallar yttre existentiell pverkan, till exempel i form av existentiell livsskdning.

221

Vilka av dessa faktorer verkar d stdjande respektive frsvrande p mjligheten att utveckla och vidmakthlla den existentiella dimensionen av hlsa? Pfrestningar p samtliga hlsosfrer kan leda till en diskrepans hos individen, mellan yttre existentiellt betydelsefull pverkan, inre existentiella behov och funktionaliteten i de meningsskapande existentiella strukturerna. Informanternas upplevda hlsa och vlbefinnande r relaterad till hur individen kan skapa och vidmakthlla funktionella existentiella meningsskapande strukturer. Kan dessa stdjande respektive frsvrande faktorer bidra till en existentiell folkhlsointervention, som kan ge kad upplevd hlsa och vlbefinnande? Det gr att med stdjande insatser, till exempel i enlighet med Supportive Envionments Action ModEl (SESAME), arbeta fr att frmja mnniskors mjligheter att utveckla och vidmakthlla funktionellt existentiella meningsskapande strukturer. I fljande kapitel utvecklar jag ngra tankar om hur det kan g till. Svar p den vergripande forskningsfrgan Hur pverkar den existentiella dimensionen av hlsa, i form av mnniskors mjlighet att skapa och vidmakthlla ett fungerande meningsskapande system, individernas sjlvskattade hlsa och vlbefinnande? Samtliga hlsosfrer: den fysiska, psykiska, sociala, ekologiska och den existentiella kan pverka varandra. Den existentiella hlsosfren har en srstllning, dels i sin avgrande pverkan p de vriga hlsosfrerna och dels i sin avgrande roll som autonom hlsosfr med fundamental betydelse fr den upplevda hlsan. Den existentiella hlsosfren r ett resultat av individens mjlighet att skapa en fungerande enhet mellan yttre existentiell pverkan och de inre existentiella behoven. Denna yttre existentiella pverkan kan dels vara relaterad till de olika hlsosfrerna och dels vara relaterad till existentiell livsskdning. De inre existentiella behoven kan dels vara relaterade till de olika hlsosfrerna och dels till de autonoma existentiella behoven. Mellan den yttre och den inre existentiella hlsosfren kan ett omrde skapas, ett potentiellt rum fr den existentiella hlsosfren. I denna potentiella hlsosfr kan existentiellt meningsskapande strukturer utvecklas och vidmakthllas och drmed skapas en fungerande existentiellt meningsskapande hlsosfr. Denna existentiella hlsosfr r avgrande fr individens upplevelse av hlsa och vlbefinnande, bde generellt och i relation till de olika vriga hlsosfrerna. I denna process r integrationen mellan alla de olika sfrerna avgrande, dr en hg grad av integration leder till upplevd hlsa och en hg grad av desintegration leder till upplevd ohlsa.

222

Studien har genererat fljande tv hypoteser: Sjlvskattad hlsa och vlbefinnande bygger p fem hlsosfrer: den fysiska, psykiska, sociala, ekologiska och den existentiella. Samtliga hlsosfrer kan pverka varandra. Den existentiella hlsosfren, som i sig r resultatet av en process grundad i introjiceringen av yttre existentiell pverkan och de inre existentiella behoven, har en srstllning fr sjlvskattande hlsa och vlbefinnande.

Kredibilitetsanalys
Med utgngspunkt i de ovan presenterats slutsatserna, relaterade till studiens forskningssyfte, genomfrdes en kredibilitetsanalys. Denna del representerar ocks den avslutande fasen i studiens design. Genom en retroduktion sker en hypotestestning som r det andra ledet i den abdutiva forskningsansatsen. I detta steg terkopplas den framvxande hypotesen till resultaten och deras empiriska grund. Drigenom bedmdes i vilken utstrckning slutsatserna kan frklara, frutsga och tolka det empiriska materialet och drmed uppfylla de krav som stlls p forskningsprocessen (Goldstein-Kyaga, 1999, s, 8). Genom att studera tre fall utifrn studiens slutsatser, kunde en bedmning gras huruvida de sammantagna resultaten frn de olika delarna i denna Mixed methods studie kunde appliceras p en individniv. Fallstudierna gav en komplexare bild av den existentiella hlsan n studiens olika delar var fr sig. Redovisning av kredibilitetsanalysens material Kredibilitetsanalysen utgick ifrn fallstudier baserade p tre informanter som deltagit bde i intervjuerna och i den WHOQOL-SRPB inspirerade enkten. Utifrn materialet skapades en profil dr enkter och intervjuer analyserades som en enhet, fr att ge en sammantagen bild av aspekter relaterade till individens existentiella hlsa. WHOQOL-SRPB enkterna analyserades utifrn de centrala temana, upplevd hlsa, livskvalitet och de olika klustren av frgor som relaterar till SRPB-frgorna (bilaga 8). Avslutningsvis bedmdes verensstmmelsen mellan studiens resultat och analysen av intervjuerna och enkten. Dessa tre informanter verensstmmer med den vergripande, generella profilen fr VVV-deltagarna. Fallstudien skedde p redan insamlat material, fr detaljerad information om detta se redovisning av metod och material i kapitel 4. Presentation av frsta kredibilitetsanalysens informant Kvalitativ redovisning Utifrn det empiriska materialet framkommer att denna informant i barndomen har haft en vlfungerande existentiell hlsodimension, som 223

inverkat positivt vid fysiska pfrestningar och bidragit till grundlggande vlbefinnande. Denna existentiella hlsodimension har inslag av yttre existentiellt betydelsefull inverkan, utifrn den allmnna uppvxtmiljn och en nra slkting. Till denna tidigt formulerade tro p en hgre makt kopplas en hg grad av interaktion med personens existentiella behov, till exempel vid fysisk ohlsa. Den existentiella hlsodimensionen manifesterade sig i olika typer av meningsgivande handlingar, bland annat egenutformade andakter fr slktingar och egna bner. Detta kade den sjlvupplevda hlsan och vlbefinnandet. Efter barn och ungdomsren uppger informanten att den existentiella dimensionen inte utgjorde ngon aktiv del i vardagen, ven om tron p en hgre makt alltid funnits. Nr den fysiska, psykiska och sociala hlsan frsvagades upplevs existentiella behov av att frbttra hlsan och vlbefinnandet och ett skande inleds efter nya frhllningsstt till vardagslivet. Bland annat Qigong och VVV utgr en yttre existentiellt betydelsefull pverkan, som hjlper informanten att formulera nya existentiella tolkningar. Detta manifesterar sig i egen andakt som en del av vardagen och egenutformade andakter i samband med sorg. I intervjun framkommer att informanten har haft en betydelsefull extraordinr upplevelse under en av VVV-aktiviteterna och att den sociala dimensionen av den existentiella hlsodimensionen r central. Informanten beskriver ett fungerande meningsskapande system som gtt frn bokstavlig livsskdning, via blandad livsskdning till restaurerande tolkande livsskdning. I livslinjen beskrivs hela livet som en utveckling framt och uppt. Vid studiens genomfrande mr informanten bra, men det finns en medvetenhet om fysisk, psykisk och social skrhet. Detta, i relation till tidigare fysisk ohlsa, risk fr hg arbetsbelastning och ett stort socialt ansvarstagande betraktas som risker fr hlsan. Fr informanten r hlsa och vlbefinnande inte en sjlvklarhet, utan ngot som mste ervras och vidmakthllas, till exempel med bde fysiska och existentiellt relaterade aktiviteter. Utifrn materialet kan konstateras att informanten uppfattar den sociala aspekten av den existentiella hlsodimensionen som central. Kvantitativ redovisning Vid tillfllet fr genomfrandet av WHOQOL-SRPB enkten uppger informanten sig vara frisk och menar sig ha en mycket bra livskvalitet. Vederbrande mr bra och r njd med sitt liv och sin hlsa. Den sammantagna bilden av de generella frgorna om hlsa och livskvalitet visar att personen i frga hamnar i gruppen med hgst upplevd hlsa och vlbefinnande, men att personen i frga inte r mycket njd med sin hlsa och inte mr mycket bra gr att vederbrande terfinns i mellangruppen avseende de frgor som r specifikt hlsorelaterade (G4, G15). Informanten instmmer fullstndigt med att vederbrande har en andlig vertygelse och en stark personlig tro. Dremot svarar personen att den fr det mesta tillhr en religis grupp och betraktar sig varken eller som en religis 224

person. P den ursprungliga enktens frgor (F24) rrande existentiell hlsa, uppger denna person hgsta grad av bejakande p samtliga frgor, sledes rrande om den personliga tron ger mening i livet, om livet upplevs meningsfullt och om den personliga tron ger styrka i och hjlper till att tolka svrigheter i livet. Bilden terspeglas i de existentiella dimensionerna, dr informanten har svarat med hgsta svarsalternativ p fyra av tta andliga dimensioner; andlig kontakt (SP1), meningen med livet (SP2), andlig styrka (SP5) och tro som resurs (SP8). Betrffande de vriga existentiella dimensionerna har informanten genomgende svarat i snitt med en 4, vilket motsvarar det nst hgsta svarsalternativet, undantaget dimensionen helhet och integration (SP4) som erhllit ett snitt p 4,25. Detta leder till att denna person terfinns i gruppen med hgst existentiell hlsa. Betrffande den sammantagna gruppen fr fysisk, psykisk, social och ekologisk hlsa terfinns informanten i mellangruppen. Det r framfrallt den fysiska hlsogruppen som skattas ngot lgre, medan den psykiska och sociala skattas hgt, liksom den generella upplevelsen av hlsa. Presentation av andra kredibilitetsanalysens informant Kvalitativ redovisning Denna person beskriver en barndom med influenser av yttre existentiell pverkan utifrn dels en betydelsefull nra slkting, dels utifrn sndagsskolan som vederbrande fljde med ngra vnner till. Denna yttre existentiella pverkan beskrivs som ngot som kunde vara roligt eller trkigt, beroende p ledaren, eller ngot som man gjorde fr slktingens skull, i frhllande till konfirmationen. Sedermera utvecklar personen ett avstnd gentemot kyrkan och tron, benmner sig ateist och gr ut Svenska kyrkan. I ung vuxen lder kommer personen i frga, via ngra bekanta, i kontakt med en rrelse vederbrande sjlv beskriver som lite New Age inspirerad. P grund av familjesituationen avtar detta engagemang. Informanten beskriver inga strre fysiska pfrestningar p hlsan. Dremot har personen haft sociala och psykiska pfrestningar, utifrn en svr arbetssituation, vilken kopplas till dels existentiella behov, dels till en existentiell tolkning. Efter en tid av svrigheter inleds ett skande, framfrallt inom ramen fr den yttre existentiella pverkan som vederbrande hade tillgng till i barndomen. Individen beskriver hur vederbrande gnar sig t svl traditionella meningsskapande handlingar som att delta i gudstjnster och meditationer, liksom egna handlingar, som att frska lsa bibeln, men ven i mer specifika aktiviteter ssom Qigong, VVV-helger och retreater. Vederbrande har ven haft en upplevelse som tillskrivs extraordinra kvaliter. Dock upplever informanten en diskrepans mellan denna yttre existentiella pverkan och behovet av helhet och integration, d tron saknar konkret nedslag i handling. Livet beskrivs som frhllandevis ofrnderligt och behovet av att uppleva dels harmoni och inre frid, dels hoppfullhet och optimism, r ptagligt. Informanten beskriver ven den sociala dimensionen 225

av de existentiella behoven som viktig, till exempel fr dimensionen andlig kontakt. Kvantitativ redovisning Vid tillfllet fr genomfrandet av WHOQOL-SRPB enkten uppger personen att vederbrande mr bra och fr nrvarande r frisk, men upplever sig missnjd med sitt liv. Vederbrande betraktar sig vldigt mycket som en religis person och fr det mesta som en del av en religis grupp, med egen andlig vertygelse dr tron hjlper till att tolka svrigheter i livet. Likas p den ursprungliga enktens frgor, betrffande existentiell hlsa (F24), svarar personen i frga med hg grad av bejakande p samtliga frgor rrande: att tron ger mening i livet, ger styrka att tolka respektive hantera svrigheter i livet. Informanten svarar med att det stmmer i vldigt hg utstrckning. Endast betrffande frgan om i vilken grad informanten upplever livet som meningsfullt sjunker svaret ngot, men ligger dock p den nst hgsta nivn mycket. I studien av de olika existentiella dimensionerna visar det sig att ven hr r svaren hga, vilket gr att personen i frga terfinns i gruppen med hgst existentiell hlsa. De existentiella dimensionerna med hgsta andelen av bejakande svar r andlig kontakt (SP1), frundran ver omgivningen (SP3) och tro som resurs (SP8). De dimensioner som ftt ngot lgre vrden r frid och harmoni (SP6) och hoppfullhet och optimism (SP7). Den dimension dr informanten anger lgst vrden r helhet och integration (SP4). Betrffande de olika hlsodimensionerna terfinns personen i frga utifrn samtliga hlsodimensioner i mellangruppen fr fysisk, psykisk, social respektive ekologiska hlsa. Den fysiska hlsodimensionen skattats hgst medan den sociala och psykiska hlsan skattats lgre. Presentation av tredje kredibilitetsanalysens informant Kvalitativ redovisning Denna informant beskriver hur vederbrande i barndomen har haft en grundlggande existentiell hlsa, som bidragit positivt till samtliga hlsodimensioner och vlbefinnandet, i en svr uppvxtsituation. Den existentiella hlsodimensionen har besttt av yttre existentiellt betydelsefyll inverkan, utifrn tolkningar frmedlade av tv centrala slktingar, men ocks frn sndagsskola, skola och konfirmationsarbetet. Den existentiella hlsodimensionen har ven besttt i upplevelsen av inre existentiella behov, som tillsammans med yttre existentiell pverkan lett till meningsskapande handling vid allvarlig ohlsa. Informanten beskriver sedan hur den existentiella hlsodimensionen frsvunnit, och att vederbrande under en stor del av sitt liv upplevt psykisk svl som fysisk och social ohlsa. I denna period upplevs ngot av ytterligheten betrffande det existentiella behovet av hoppfullhet och optimism, knslan av hjlplshet. Dock framgr det att det finns en grundlggande predisposition fr den existentiella 226

hlsodimensionen som, vid ytterst svra tillfllen, haft existentiellt meningsskapande funktioner. Bland annat gller detta en upplevelse som tillskrivs extraordinra kvaliter. Under senare tid har informantens intresse fr andliga frgor kat, ven vikten av denna dimension har kat. Informanten har ndrat sig frn en, 6. avsaknad existentiell livsskdning mot tendenser till en, 5. blandad existentiell livsskdning. Informanten beskriver VVV-aktiviteterna, inte minst de rituella meningsskapande handlingarna kopplade till VVV, som mycket viktiga. Likas har vederbrande skapat en egen rituell plats i hemmet utifrn material frn VVV. Vederbrande betonar vikten av de sociala dimensionerna i de existentiella behoven, dels vad gller behovet av mening med livet, dels vad det gller harmoni och inre frid. Informanten uppger sig m p det hela taget allt bttre ven om vederbrande haft en period med lgre grad av vlbefinnande. Grnsen mellan att m bra och m dligt r i hgsta grad flytande och fr denna person r hlsan skr. I den vergripande livsbeskrivningen, terskapad i livslinjen, terger informanten en livslinje som under de senaste ren rrt sig uppt frn den lgsta nivn. Under intervjun framkommer vid flera tillfllen att det till exempel i barndomen, i nulget och vid extremt svra situationer, finns en resurs som bst kan beskrivas som high efficacy. Detta utgr ngot av en grundlggande potent personlig styrka, som kan belysas med citatet nd tror att jag har en krna i mig sjlv, vrd att bevara. Fr annars skulle jag inte sitta hr i dag. Kvantitativ redovisning Betrffande svaren p WHOQOL-SRPB enkten framkommer att p de generella frgorna om hlsa och livskvalitet (G frgorna) svarar informanten att vederbrande fr nrvarande r sjuk (D6). Vederbrande uppger sig vara missnjd med sin livskvalitet och sin hlsa, ven om vederbrande uppger sig varken m bra eller dligt. Informanten hamnar i den grupp som anget lgst vrden, utifrn hur de mr och hur njda de r med sin hlsa. Likas terfinns denna informant bland dem som angett lgst vrdering betrffande samtliga frgor som berr allmn religis tillhrighet och identifikation, samt p den ursprungliga enktens frgor betrffande andlig hlsa. P samtliga allmnna frgor om religis personlighet (A), del av religis grupp, andlig vertygelse och stark personlig tro, har informanten uppgett en liten grad av verensstmmelse. P de fyra ursprungliga frgorna om andlig hlsa; om den personliga tron ger mening i livet, om livet upplevs meningsfullt, om tron ger styrka att hantera svrigheter respektive att tron hjlper till att tolka svrigheter i livet, har denna informant ven hr uppgett att det r fallet endast i liten grad. Detta svarsmnster gr ven igen i de olika existentiella dimensionerna, dr informanten genomgende har tergett lga vrden p de andliga dimensionerna och drmed hamnar informanten i gruppen med lgst existentiell hlsa. Intressant att notera r dock att medelvrdet p de olika andliga dimensionerna skiljer proportionellt sett mer fr denna informant, n 227

hos de tv andra informanterna. Betrffande andlig styrka (SP5), ligger det sammantagna vrdet p svaren inom respektive dimension p 5, vilket motsvarar att informanten i tre fall av fyra svarat inte alls och i ett fall svarat lite. I studiet av den andliga dimensionen meningen med livet (SP2), har informanten en total svarsfrekvens p 10, vilket visar att denna dimension skattats dubbelt s hgt som den andliga styrkan. Informanten skattar generellt dimensionerna andlig styrka (SP1) och tro som resurs (SP8) lgt och dimensionen helhet och integration (SP4) hgre. Dock svarar denna informant avsevrt lgre p samtliga existentiella dimensioner, n de andra intervjuinformanterna. ven betrffande hlsan terfinns denna person i den lgsta gruppen, svl utifrn den sammantagna hlsan (F) som utifrn de specifika hlsodimensionerna. Kredibilitetsanalys utifrn slutsatser tillmpade p tre fallbeskrivningar I denna del prvas dessa fall i relation till tidigare redovisade slutsatser. Funktionell existentiell hlsosfr som resurs fr hlsa Tv av informanterna beskriver hur de haft en hg grad av existentiell hlsa, i bemrkelsen att yttre existentiell pverkan, i form av en barnatro och inre existentiella behov, introjicerats och fungerat som en resurs i barndomen. Detta blir tydligt, dels vid fysisk ohlsa, dels vid pfrestningar utifrn de andra hlsosfrerna och relaterat till det allmnna vlbefinnandet. Tv av informanterna har vid intervjutillfllet en inte helt igenom funktionell existentiell hlsosfr, dr yttre existentiella pverkan i form av livsskdning eller motsvarande och inre existentiella behov helt igenom utgr en resurs fr att bemstra negativ pverkan frn de vriga hlsosfrerna. Den tredje informanten har, efter en tids dysfunktionalitet i den existentiella hlsosfren, lyckats erhlla en introjicering som leder till en gynnsam process mellan yttre existentiell pverkan och inre existentiella behov. Drmed har informanten utvecklat en existentiell hlsosfr i det potentiella rummet, som kan fungera som en resurs fr att bemta ohlsa relaterat till olika hlsosfrer. Frndrade frutsttningar pverkar den existentiella hlsosfren Samtliga informanter beskriver hur de under lngre eller kortare tid i livet frlorat den existentiella hlsosfren som resurs. I samtliga fall r det p grund av att de inre existentiella behoven frndrats, ofta p grund av att nya behov stllts utifrn frndringar i de vriga hlsosfrerna, och den yttre existentiella pverkan av olika anledningar inte utvecklats i relation till de nya behoven. Frndringar i de existentiella behoven, som inte ocks inkluderar en frndring betrffande den yttre existentiella pverkan, leder till dysfunktionalitet i den existentiella hlsosfren. I ett fall kan konstateras att en tidigare stark existentiell hlsodimension i ngra extrema livssituationer utgjort en hlsofrmjande resurs, trots att den existentiella 228

hlsan inte normalt stt gr det. Inte hos ngon av dessa informanter har den yttre existentiella pverkan frndrats till exempel med frndring i livsskdning och att det skulle ha utlst en dysfunktionalitet i den existentiella hlsosfren. Sledes kan jag inte utifrn dessa tre informanter uttala mig om hur tvivel eller byte av livsskdning pverkar den existentiella hlsosfren. Hlsosfrerna pverkar varandra Fr samtliga informanter visar det sig att de olika hlsosfrerna kan pverka varandra positivt och negativt. Till exempel att den sociala hlsosfren som pverkar den fysiska, som i sin tur pverkar den psykiska och sedermera den existentiella eller den psykiska hlsosfren, pverkar den existentiella och ven den sociala och den fysiska. Alla olika hlsosfrerna kan pverka varandra. Den existentiella hlsosfren kan utgra en resurs fr att frbttra den sjlupplevda hlsan inom samtliga hlsosfrer. Samtliga informanter upplever dock att den existentiella dimensionen kan vara en resurs som de aktivt arbetar med att strka. Stdjande miljer Informanterna beskriver olika insatser som strkt den existentiella hlsan och hjlpt till att f en hgre grad av funktionalitet i den existentiella hlsosfren, som i sin tur bidragit till kad hlsa inom de vriga hlsosfrerna. Stdjande insatser som beskrivs r meditation, Qigong, Tai Chi, lsa och skriva, meningsgivande handlingar enskilt eller i grupp och VVV-aktiviteter. Alla tre informanterna har ven haft upplevelser med extraordinra kvaliter och samtliga framhller vikten av de sociala aspekterna av de inre existentiella behoven. Kredibilitetsanalysens resultat Eftersom studien bygger p flera olika typer av empiriskt material i en Mixed methods design, r det viktigt att bedma kompatibiliteten mellan de olika materialen och kredibiliteten i slutsatserna frn analysen. I denna retroduktion framkommer, i samtliga tre fall, en samstmmighet mellan de olika empiriska materialen frn respektive informant och studiens slutresultat. Studiens slutsatser kan frklara och tolka informationen frn bde den kvalitativa intervjun och den kvantitativa enkten, samt frutsga hur informanterna responderar i de olika datamaterialen. Naturligtvis r dessa slutsatser en mjlig tolkning som inte reser ngra exkluderande ansprk, men slutsatserna ger en rimlig tolkning, utifrn det givna empiriska materialet. Utifrn denna analys menar jag att studien uppfyller kraven p kredibilitet.

229

Kapitel 7. Diskussion

Detta kapitel inleds med en diskussion, utifrn de resultat och den analys som framlagts i studien. Utifrn de slutsatser och teorier som genererats, presenteras en ny folkhlsomodell med ett existentiellt folkhlsoperspektiv. Avslutningsvis presenteras framtida utvecklingsmjligheter i form av forskning och ngra grunder fr utvecklingen av en folkhlsointervention med en existentiell hlsoansats.

En existentiell hlsomodell och hypotesgenerering

Som tidigare redovisats finns en rad faktorer att beakta betrffande existentiell hlsa. De olika perspektiv som presenterats relaterar till hlsa med existentiell dimension, folkhlsa ur ett religionspsykologiskt perspektiv samt objektrelationsteori. Alla dessa perspektiv har sina egna teorier och frklaringsmodeller. I detta arbete har en sammanhllen modell utvecklats fr existentiell hlsa, p bde grupp- och individniv. Denna modell bygger p slutsatserna och de hypoteser som presenterades i fregende kapitel. Modellen kan anvndas som ett sammanfogat alternativ till de olika modeller som presenterats i kap 3 Teoretiskt ramverk.

Utvecklingen av en existentiell hlsomodell

I fljande avsnitt presenteras uppbyggnaden av min existentiella hlsomodell likt en byggsats. Delarna presenteras var fr sig, fr att avslutningsvis fogas samman. Modellen bygger p sex hlsosfrer och en potentiell existentiell hlsosfr. Sfrernas inbrdes samband prglas av olika grad av integration. Modellen bestr av: fyra hlsosfrer; den fysiska, psykiska, sociala och ekologiska, en inre sfr relaterad till mnniskans existentiella nskningar och behov, en yttre sfr, bestende av individens subjektivt upplevda pverkan som relaterar till faktorer utanfr den inre vrlden, en potentiell existentiell hlsosfr som r summan av de existentiella meningsskapande processerna och som uppstr i introjiceringen mellan den inre sfren och den yttre sfren. 230

Min studie visar att hlsa r ett kontinuum mellan att m bra och att vara sjuk. Det finns inga vattentta skott mellan dessa tv tillstnd, utan den upplevda hlsan och vlbefinnandet relaterar till graden av interaktion mellan modellens olika sfrer, dr en tillrckligt god interaktion frmjar upplevd hlsa och dr svag integration eller en desintegration leder till upplevd ohlsa.

FysiskPsykiskSocialEkologiskExistentiellHLSA

FysiskPsykiskSocialEkologiskExistentiellOHLSA

Figur 5. Hlsans och ohlsans kontinuum i de olika hlsosfrerna

Resultatet visar att det finns ett nra samband mellan de olika hlsosfrerna, dr samtliga hlsosfrer: den existentiella, den fysiska, den psykiska, den sociala och den ekologiska, pverkar varandra. Till detta kommer att den existentiella hlsosfren har en unik roll i sin ptagliga inverkan p de vriga hlsosfrerna samt att den kan verka helt autonomt i frhllande till de vriga hlsosfrerna. Detta franleder mig att, fr min studie, frtydliga den illustration DeMarini gjort i sin utveckling av Kleinmans modell. Syftet med illustrationen r att frska frtydliga den existentiella hlsosfrens tv centrala funktioner, att vara en autonom hlsosfr i frhllande till de vriga hlsosfrerna och att vara en hlsosfr med interaktiv pverkan p samtliga vriga hlsosfrer. Jag vill ocks frtydliga den interaktiva funktion mellan samtliga hlsosfrer, dr alla kombinationer mellan de olika hlsosfrerna r mjliga. Det finns inte, utifrn vad jag har funnit, ngra vattentta skott mellan hlsosfrerna, utan ofta finns tv eller fler hlsosfrer representerade i individens upplevelse. Jag vill ven framhlla att alla sfrer: den fysiska, psykiska, sociala och ekologiska, str i frhllande till modellens krna, som utgrs av den existentiella hlsosfren.

231

Autonom existentiell hlsosfr

Fysisk hlsosfr

Interaktiv existentiell hlsosfr

Ekologisk hlsosfr Mjlighet till interaktion mellan olika hlsosfrer

Psykisk hlsosfr

Social hlsosfr

Figur 6. Hlsans olika sfrer

Den existentiella hlsosfren baserar sig p individens meningsskapande processer. Introjiceringen bygger p mjligheten att frena den yttre inverkan av, i detta fall den existentiella livsskdningen och de inre existentiella behoven, dr dessa behov relaterar till mnniskans inre behov. De existentiella livsskdningarna avser medveten tolkning och trossystem som relaterar till en upplevd omgivning. Dr sfrerna mts skapas ett omrde dr utvecklingen av meningsskapande processer r mjlig. Interaktionen mellan dessa sfrer blir central fr mjligheten att utveckla funktionella meningsskapande strukturer. Det r i omrdet mellan de olika sfrerna som den funktionella existentiella hlsosfren utvecklas. Nr den hlsosfren kopplas till de vriga hlsosfrerna kan det frmja hlsa och vlbefinnande. Mts inte sfrerna, eller en obalans uppstr i integreringen, pverkar det mjligheten att forma funktionella integreringsprocesser, mellan svl de olika hlsosfrerna som mellan existentiellt betydelsefull inverkan frn yttre pverkan och individens existentiella behov.

Existentiell livsskdning Existentiellt meningsskapande sfr Existentiella behov

Figur 7. Meningsskapande processer kopplade till existentiell livsskdning och existentiella behov

232

Nr sfrerna av existentiella behov och existentiella livsskdningar pverkar eller pverkas av de vriga hlsosfrerna, i form av den fysiska, psykiska, sociala, och ekologiska hlsosfren, uppstr: hlsosfr med existentiell betydelse respektive en hlsosfr med existentiell betydelse relaterade till existentiella behov och en existentiellt meningsskapande hlsosfr.
Hlsosfr med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx)

Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsskdning) FysiskPsykiskSocialEkologiskhlsosfr

Inre existentiella behov

Existentiellt meningsskapande FysiskPsykiskSocialEkologiskhlsosfr (ExEx +SP1-8)

Hlsosfr med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8)

Figur 8. Meningsskapande processer kopplat till hlsosfrer och existentiella behov

Nr samtliga hittills presenterade perspektiv av analysen summeras, framtrder en bild av existentiell folkhlsa som bygger p ett kontinuum mellan hlsa och ohlsa, till stor del beroende p hur vl integrerade de existentiella behoven r med den yttre sfrens existentiellt betydelsefulla inverkan och de olika hlsosfrerna. Nr dessa modeller sammanfrs, resulterar det i en flerdimensionell bild dr de sex olika sfrerna str i ett dynamiskt frhllande till varandra. De olika sfrerna har en inbrdes relation, dr graden av interaktion mellan de olika sfrerna pverkar hur vl de meningsskapande processerna fungerar och tvrtom. Fr vissa individer i vissa livssituationer kan en avsaknad av integration mellan vissa sfrer uppst. D intrder vad DeMarinis talar om som kategori sex i sin typologi 233

fr existentiell livsskdning, 6. avsaknad av existentiell livsskdning och i min begreppsapparat, avsaknad av existentiellt meningsskapande hlsosfr. Till denna modell kan Winnicotts tankar om hur hlsa r avhngigt av utvecklingen av ett potentiellt rum, ven kallat vergngsomrde, kopplas. I detta potentiella rum har individen mjlighet att bearbeta yttre objekt, som har en existentiellt betydelsefull inverkan, med individens inre nskningar och behov, hr i form av inre existentiella behov. Fr en gynnsam utveckling av det potentiella rummet krvs interaktion mellan dessa vrldar. Interaktionens motsats r desintegration, vilket enligt Winnicott kan leda till kaos och ohlsa.
1. Yttre sfr med yttre existentiellt betydelsefull inverkan 3. Fysisk hlsosfr 4. Psykisk hlsosfr

Krnan i mitten= Potentiellt existentiellt meningsskapande hlsosfr

5. Social hlsosfr 2. Inre sfr med inre existentiella behov

6. Ekologisk hlsosfr

Kontinuum mellan sfrernas integration och desintegration

Figur 9. Den existentiella hlsomodellen

Samtliga sfrer samspelar och skapar mjlighet till interaktion, likavl som desintegration, finns mellan samtliga sfrer. I den innersta krnan av dessa sfrers samspel finns mjligheten till en potentiell sfr, motsvarande Winnicotts potentiella rum. I denna potentiella sfr kan en sfr av existentiell hlsa uppst. Detta sker i samspelet mellan den yttre och den inre sfren, 234

men ven med samspel av de vriga hlsosfrerna. Detta r en sfr dr meningsskapande strukturer kan utvecklas och vidmakthllas. Tankarna om samspelet mellan dessa sex sfrer och uppkomsten av ett potentiellt rum, centralt fr vr existentiella hlsa/ohlsa, har hrletts ut min tolkning av informanternas beskrivningar, i intervjuer respektive enkter kring sin upplevda hlsa och sitt vlbefinnande. Utifrn detta resonemang bygger existentiell hlsa p i vilken utstrckning en fungerande existentiell hlsosfr kan skapas, mellan den yttre och den inre sfren. I den potentiella sfren kan meningsskapande strukturer utvecklas utifrn interaktionen mellan till exempel existentiell livsskdning och existentiella behov och utifrn upplevelsen av pverkan frn de olika hlsosfrerna och drtill kopplade existentiella behov. Omrdet mellan den yttre och den inre sfren r avgrande fr mjligheten att forma en existentiell hlsosfr, som kan erbjuda fungerande existentiellt meningsskapande strukturer i olika situationer och drmed frmja existentiell hlsa. Sledes blir upplevelsen av att vara sjuk eller att vara frisk, respektive att m bra eller inte m bra, avhngigt av omrdet mellan yttre och inre verkligheten och graden av funktionalitet i den existentiella hlsosfren. Ohlsa rder nr det finns desintegration eller en avgrande brist i interaktionen mellan den yttre och den inre sfren och individen drmed saknar tillgng till fungerande meningsskapande strukturer. De fyra vriga hlsosfrerna, den: fysiska, psykiska, sociala och ekologiska, kan fungera autonomt men fretrdesvis finns de kopplade till en eller flera av de existentiellt relaterade sfrerna, den yttre sfren, den inre sfren och/eller den potentiella existentiellt meningskapande hlsosfren. Interaktion med de fr den existentiella hlsosfren centrala delarna, i form av den existentiellt relevanta yttre sfren och den existentiellt relevanta inre sfren, och den dr till kopplade existentiella hlsosfren, r avgrande fr om individen ska kunna anvnda sig av existentiellt meningsskapande strukturer och drmed hantera pverkan frn de olika hlsosfrerna. Fr att ytterligare beskriva diskrepansen mellan faktorer med yttre existentiellt betydelsefull inverkan, inre existentiella behov och existentiellt meningsskapande strukturer kan en terkoppling till pedagogikens tankar om olika kunskapsniver vara p sin plats. Utifrn ett pedagogiskt synstt kan begreppet existentiell livsskdning relatera till fakta: faktorer med yttre existentiell betydelsefull inverkan relaterar till frstelsenivn. De existentiellt meningsskapande strukturerna relaterar till frtrolighetsnivn och de inre existentiella behoven till frnimmelsenivn. Utifrn det kan jag se, att p faktanivn r mnga av informanterna vl insatta i en rad olika existentiella livsskdningssystem. P frstelsenivn upplevs det som en sjlvklarhet att olika livssituationer har existentiell betydelse. Fljaktligen r det i frsta hand p frtrolighetsoch frnimmelsenivn som de svaga lnkarna tycks finnas, i den existentiella hlsokedjan. P frtrolighetsnivn framkommer en uppenbar svrighet fr 235

informanterna, att knyta ihop de yttre delarna av den existentiellt meningsskapande processen med de inre delarna. P frnimmelsenivn tycks behoven vara s outtalade att de bara upptrder som diffusa aningar. Mina tankar gr till mitt forskarfrberedande arbete om modern mystik, baserat p berttelser frn informanter som haft Nra-Dden-Upplevelser. En del i den studien berrde dem som inte hade ett sprk och en tolkningsram fr sina upplevelser och inte heller upplevelsemssigt hade tillgng till hela sin upplevelse, vilket r en tanke som professor Nils G Holm ven har uppmrksammat i sina studier om tungotal (Holm, 1988, s. 35). Sammantaget leder detta till en modell dr alla de olika hlsosfrerna ingr med sina inbrdes relationer och dr den existentiella hlsan utvecklas ur ett potentiellt omrde, som skapas i interaktionen mellan den yttre, subjektivt upplevda vrlden och den inre vrlden, dr funktionaliteten i individens existentiellt meningsskapande strukturer utgr grunden fr mjligheten att utveckla hlsa och vlbefinnande.

Reflektioner kring den genomfrda studien

Att tnka efter fre r inte alltid det lttaste, det r lttare att i efterhand vara efterklok. Hr kommer jag drfr att reflektera ver en rad, fr studien centrala aspekter. De flesta studier vcker i allmnhet frgor, dels relaterade till den studie som genomfrts och dels i relation till de frgor som lmnats obesvarade eller som har uppkommit utifrn studien. Denna studie r inget undantag.

Insider och outsider perspektivet

Att vara bde projektledare och forskare, och drmed vara delaktig i den verksamhet som studien genomfrdes inom, har stllt en rad krav p arbetet. Det var en del av de praktiska frutsttningarna, men ven om s inte skulle ha varit fallet, skulle jag i dag inte valt att ha en annan roll, om jag kunde backa bandet. Frdelarna med att ha nra kunskap om det som r freml fr studien har varit en resurs i arbetet. Alla de samtal som skett med VVVare som inte ingtt i studien men som nd kan ge kunskap, strker mig i svl analysfas som i diskussion. Inte sllan vet jag att en rad VVVare skulle ge samma svar, som de informanter som generst bidragit till studiens olika empiriska delar. Med detta vill jag inte negligera den pverkan som mitt engagemang kan ha inneburit, i form av omedveten styrning. Studiens design kan motiveras av att detta r en explorativ studie, i annat fall hade denna design kanske inte varit att rekommendera. Jag menar att en explorativ studie i en postmodern tid, till stor del syftar till att detektera olika aspekter inom ramen fr forskningsfrgan, snarare n att uttala sig om 236

sanningen och hela sanningen med stort S. Vidare har en tydlighet och transparens, i svl projektarbetet som i forskningsarbetet, efterstrvats, liksom en stor portion av egen medvetenhet och reflektion betrffande de bda rollerna, i enlighet med aktionsforskningens anvisningar. Till dessa tv roller r naturligtvis ven kopplat att jag som prst har srskilda restriktioner och skyldigheter i frhllande till frsamlingsborna, som ven r studiens population, dr den primra lojaliteten gentemot mina prstvigningslften aldrig kommit i konflikt med studiens syfte. Frsamlingsbornas integritet har alltid gtt i frsta hand, ven nr det stundom inneburit att jag valt bort information och informanter, som kunnat bidra till forskningen. Likas har rigorsa frskringar gjorts betrffande studien syfte fre, under och efter intervjuerna, fr att klargra intervjuernas forskningssyfte och betrffande anonymiteten, i relation till det insamlade empiriska materialet.

Studiens design och genomfrande

Som jag vid flera tillfllen redan ppekat, r detta en begrnsad studie, vars lilla informantpopulation starkt reducerar eventuell generaliserbarhet. Jag hade nskat att jag hade haft fler informanter och en jmnare knsfrdelning. Dessa begrnsningar beror p studiens upplgg och de faktiska frutsttningarna inom ramen fr VVV. Vad jag inte hade gjort, om jag skulle kunna backa bandet och gra om studien, var att dela ut VVVenkten p en ppen frsamlingsafton, med instruktioner att fylla i den under kaffet och lmna in den innan man gick. Den enkten hade stort bortfall, med en striktare ram runt det praktiska frfarandet tror jag att enkten skulle ha ftt en hgre svarsfrekvens. Jag hade ven funderat en gng till betrffande databearbetningen av materialet. Initialt brjade jag behandla det empiriska materialet i Excel, fr att sedan verg till SPSS. Det innebr i och fr sig att resultaten av materialen har framkommit p tv olika vgar, och drmed genomgtt en extra kontroll. Men det innebar ven ett dubbelarbete, vars omfattning kunnat reduceras om jag brjat direkt i SPSS. Samma fundering har jag angende OpenCode, dr jag frst analyserade materialet utifrn hlsodimensioner och sedan analyserade det ytterligare en gng utifrn de existentiella behoven, tolkade utifrn WHO:s tta perspektiv. Jag anvnde inte programmet fr en strikt Grounded Theory tolkning, vilket i och fr sig inte r ndvndigt, enligt dess utvecklare.

Studiens metodologiska ansats

Betrffande den abduktiva ansatsen har den inte inneburit den lttaste vgen att g. I efterhand hade jag nskat att studiens olika metodiska delar varit striktare relaterade till varandra, och inte som nu r fallet, nr frgestllning och val av underskningsverktyg utvecklats utifrn studiens gng och de tidiga resultaten. Det hade varit lttare att redan initialt ha haft en hypotes att 237

testa, s att frsta enkten strikt hade kunnat fokusera p en mer generell inventering av den strre populationen, utifrn given population, fr att sedan genomfra WHOQOL-SRPB enkten strikt utifrn de informanter som svarat p frsta enkten. Utifrn resultaten frn dessa tv enkten kunde resultaten, relaterade till en given hypotes, anvndas fr att slutligen strategiskt plocka ut ett antal informanter, utifrn deras svar p WHOQOLSRPB enkten, som kunde utveckla sina svar i djupintervjuer. Detta har inte varit mjligt inom ramen fr den studie som genomfrts, primrt p grund av tv skl. Den frsta orsaken till att det blev ett abduktivt upplgg r att det r en explorativ studie. Den existentiella folkhlsoforskningen r ny och befinner sig i ett utvecklingsskede som gr det svrt att konkretisera en strikt hypotes som kunde legat till grund fr en deduktiv forskningsansats. Den andra orsaken relaterar delvis till diskussionen i fregende avsnitt, om lojaliteten relaterad till mina tv roller. Studien relaterar inte till en population som primrt erbjudit sig att vara med i VVV fr min eller forskningens skull. Drfr har studien alltid skett p informanternas villkor. En sdan design, som beskrivits ovan, krver en hgre grad av kontroll och upprepade psttningar, fr att f en s hg svarsfrekvens som mjligt och kunna veta vem som fyllt i vad, fr att veta vilka som kunde respondera i nsta del. Detta skulle med stor skerhet leda till minskad trovrdighet fr svl mina intentioner som VVV-projektets syfte. I vrigt finns det mer som kunde ppekas och som den enskilde lsaren kan reflektera ver och stlla sig kritisk till. Dock r min frhoppning att nyttan med min studie r det som slutligen fr avgra om studien i praktiken r tillfrlitlig.

Studiens nyttoaspekt i en svensk postmodern kontext

En viktig del av den abduktiva studien r att forskningsresultaten ska tillfra ny kunskap och vara till nytta fr dem som r verksamma inom det omrde som studerats (Qvarsell, 1996, s. 21). Att resultaten frn studien fungerar, works, i praktiken r en del av kredibiliteten.

Redovisning av material fr inventering av nyttoaspekten

Fr att gra en inventering av studiens potentiella nyttoaspekt, samlade jag in en enkt i samband med att studien presenterades vid ett seminarium arrangerat av Stockholms stift, den 24 februari 2010. Seminariet Vilsenhetens epidemiologi vnde sig primrt till personer anstllda inom Svenska kyrkan i Stockholms stift, men ven andra intresserade var vlkomna. Efter att jag frelst i cirka en timme utifrn min studie, om dess upplgg och resultat, med efterfljande frgestund, ombads deltagarna att 238

fylla i en enkt (bil. 9/E4:3). Enkten bestod av sex frgor med givna svarsalternativ samt en ppen frga utifrn formuleringen, Lmna grna synpunkter, kommentarer och reflektioner p baksidan. De sex givna frgorna var formulerade utifrn olika tnkbara delar av nyttoaspekten, bland annat hur vl resultaten verensstmde med deltagarnas erfarenheter och i vilken grad studien kunde bidra i deras egen verksamhet. Alla 29 personer som deltog i seminariet besvarade samtliga givna frgor och 16 personer lmnade ven svar p den ppna frgan. De flesta som deltog, 23 personer, var aktiva i frsamlingstjnst med olika uppgifter. Bland deltagarna fanns frskolepersonal, pedagoger, diakoner, prster, informatrer med mera. Frutom 23 personer i frsamlingstjnst deltog sex frn andra verksamheter, tv frn annan svensk kyrklig verksamhet och fyra frn verksamheter utanfr kyrkan, ssom rehabilitering och kriminalvrd.

Redovisning av resultat frn inventering av nyttoaspekten

Studiens relevans och angelgenhetsgrad Mycket tyder p att det fanns ett stort intresse fr dessa frgor frn personer som befinner sig i praktisk verksamhet, dr de p olika stt mter mnniskor. Det fanns ett stort intresse med mnga anmlningar infr seminariet, vilket bland annat ledde till att man fick boka en strre lokal n den som var tnkt frn brjan. Det fanns ven ett stort intresse under och efter seminariet, vilket visade sig bland annat p frgestunden. Vid frgestunden uttrycktes genomgende att dessa frgor om hlsa och andlighet r angelgna och det fanns en frhoppning att kyrkan skulle kunde bidra till arbetet med existentiell hlsa. Dock genomsyrades mnga kommentarer av en stark skepsis gentemot kyrkans faktiska frmga att lyckas med den uppgiften. Detta terspeglas ven i enkterna. Studiens trovrdighet och funktionalitet Av deltagarna svarade 86%, att de bedmde att det i hg eller mycket hg grad fanns ett samband mellan existentiell hlsa och sjlvupplevd hlsa. Mnga av deltagarna beskriver att de knner igen mycket frn sin egen erfarenhet, i det som beskrivs i studien. En deltagare ppekar vikten av den sociala kontexten. Till frgan om den hlsomodell som studien mynnar ut i kan bidra till frstelsen av den ohlsa deltagarna mter, menar 79% att den i hg eller mycket hg grad kan bidra. Likas bedmer 79% att de i sin egen verksamhet kan ha nytta av de presenterade resultaten frn studien, min hgsta nskan r att skapa dessa stdjande miljer (ki.28). De flesta deltagarna kom frn kyrklig verksamhet, men fyra personer uppgav att de var verksamma inom andra omrden. Dessa personer svarade i genomsnitt n mer bejakande p samtliga frgor, frutom den om i vilken 239

utstrckning sjlva modellen kan bidra till frstelsen av den ohlsa de mter. Framtida mjligheter fr kyrkan I flera av kommentarerna nskas samtal och utbyte av erfarenheter i mnet och man kommenterade framfrandet s, att merparten, 90%, i hg eller mycket hg grad var njda med seminariet. Andra kommentarer berr hur kyrkan och stiftet kan agera, dr vissa uttrycker en tveksamhet till kyrkans frmga att arbeta i denna frga. Det finns ven kommentarer om relevansen fr verksamheten utanfr kyrkan och kopplingen mellan kyrklig och profan verksamhet framhlls, min undran r om vi i kyrkan som r ett meningsskapande system som den sekulra svensken har lmnat i stor utstrckning ter kan bli en stdjande milj? eller mste det bli utanfr kyrkan (ki.28). Ngra kommentarer hade mer av en generell karaktr, om vikten av att synliggra det grsrtterna vet (ki13), eller som en deltagare skrev det r ngot speciellt nr sjlvklarheter blir radikala! (ki10).

Bedmning av studiens nyttoaspekt

Kommentarerna kring frgestunden och svaren p enkten tyder p att mnga, utifrn den kontext de sjlva r verksamma i, knner igen den existentiella situationen och den ohlsa som studien beskriver. Merparten av deltagarna bekrftar studiens resultat p samtliga frgor med givna svarsalternativ, detta trots den frhllandevis korta presentationen av studien under ett seminarium. Mnga av deltagarna framfr en frhoppning, och uppfattar det som en utmanande mjlighet, att kyrkan skulle kunna bidra till denna form av hlsofrmjande arbete. Det fanns en nskan frn flera, svl frsamlingsmedarbetare som vriga, att g vidare med detta arbete, till exempel under en heldag. Dock framfrs ven en skepsis till kyrkans frmga i detta avseende. Utifrn den sammantagna bedmningen av deltagarnas reaktioner och svar, kan jag sluta mig till att det finns en god potential fr att studien och dess resultat kan komma till nytta, p lokal frsamlingsniv men ven inom andra icke kyrkliga omrden. Samtidigt aktualiseras att det kommer att stllas stora krav p den eller de organisationer, som kan tnka sig att utveckla en existentiell folkhlsointervention.

240

Framtida forskning och strategier fr utvecklingen av ett existentiellt folkhlsoarbete

I den fortsatta utvecklingen av ett existentiellt folkhlsoarbete, ser jag det som centralt att forskning och praktiska tillmpning r integrerad i en tillmpad forskning. Genom en tillmpad forskning med strukturerad dokumentation, kontinuerlig utvrdering, jmte gngse kvalitativ och kvantitativ forskning, r det mjligt att vidareutveckla teorier, metoder och praktik fr att skapa en evidensbaserad existentiell hlsointervention.

Att utveckla en intervention i praktiken

Att utveckla en intervention utifrn detta existentiella folkhlsoperspektiv ligger vl i linje med den tredje folkhlsorevolutionens ansats, men det r varken enkelt eller problemfritt. Arbetet krver politisk vilja, mod och nytnkande, samt resurser p mnga plan. Dessa resurser kan med strsta sannolikhet rknas hem, i form av kad hlsa och livskvalitet. Men i vntan p att den stora reformen kommer, fr jag nja mig med att dra upp dessa riktlinjer fr hur en existentiell folkhlsointervention kan se ut. Utifrn resultatet i denna studie kan jag sluta mig till att det r viktigt, att man p olika stt skapar stdjande miljer som erbjuder mnniskor mjlighet att utveckla och vidmakthlla funktionellt existentiella meningsskapande strukturer i dagens postmoderna Sverige. Arbetet r viktigt i syfte att strka den existentiella hlsan, men ocks i syfte att strka den fysiska, psykiska, sociala och ekologiska hlsan och vlbefinnandet. Detta arbete r angelget, fr att bromsa utvecklingen av ohlsa i vrt samhlle. Utifrn mitt arbete mnar jag presentera ngra viktiga frutsttningar fr en existentiell folkhlsointervention, ven i detta hmtar jag inspiration frn Supportive Envionments Action ModEl (SESAME) modellens struktur. Grundlggande frutsttningar fr utvecklingen av en existentiell folkhlsointervention Uifrn Supportive Environments Action ModEl [SESAME] r det framfrallt inom de fyra frsta stegen i modellen som jag vill betona ngra centrala aspekter: steg 1. inventera behov och problem, steg 2. etablera samverkan, steg 3. utveckla strategier och steg 4. utforma genomfrandet (Haglund et al., 1993, s. 202). Inventera behov och problem Interventionen br grunda sig p insatser fr att strka de tre verksamma delarna i den meningsskapande processen. Arbetet mste utg ifrn en realistisk bedmning av situationer i livet, med yttre existentiellt betydelsefull inverkan, dess inre existentiella behov och dess introjicering fr att utveckla och vidmakthlla funktionella existentiella meningsskapande 241

strukturer. De inre behoven skulle sannolikt kunna ns via terapeutiska samtal med just detta som fokus, men br kompletteras med upplevelserelaterade aktiviteter som ven nr de djupare behoven. En viktig del av arbetet mste utgras av en faktisk koppling till en realistisk bedmning av den yttre vrlden och hur individen praktiskt kan frhlla sig till den. Det finns en risk att om man inte gr en realistisk bedmning av verkligheten, kan resonemanget lta bra och trovrdigt men fallera vid frsta konfrontation med realiteten. Jag menar att det inte gr att endast fokusera p individens behov och nskningar, ej heller gr det att bara ge coachande rd hur ens liv ska bemstras. Utmaningen ligger i att arbetet med den meningsskapande processen mste komma till stnd. Utan den processen kan arbetet i grunden inte skapa lngsiktiga frutsttningar fr den existentiella folkhlsan, helt enkelt fr att man inte lyckats stadkomma ngon introjicering av de meningsskapande strukturerna. Om detta skulle visa sig vara fallet, tenderar verksamheterna bli nnu en i raden av m bra manualer, med livsstrategier som endast fr stunden ger nya tankar att relatera till i vardagssituationen, eller en stunds m bra upplevelser som fr tillfllet ger en knsla av vlbefinnande, vilket underlttar i situationen. Men i bda fallen riskerar insatserna att leda till kortsiktiga frbttringar, ngot som kan liknas vid att lindra symtomen i stllet fr att tgrda orsakerna. Fr att komma t orsakerna och pverka p det planet krvs en mer omfattande och djupgende psykologisk process, allts processer just i syfte att strka det potentiella rummet, s att man drmed skapar lngsiktiga frutsttningar fr att sammanfra inre existentiella behov och yttre existentiellt betydelsefull pverkan till en funktionell helhet i livet. Etablera samverkan En avgrande aspekt fr att utveckla en kraftfull intervention r att identifiera en lmplig huvudman och drtill koppla lmpliga samarbetspartners. Jag kan utifrn denna studie sluta mig till att det gr att utveckla en existentiell folkhlsointervention, bland annat utifrn att VVVVuxet Vxande i Vllingby hade sdana sidoeffekter, trots att det endast indirekt var ett syfte med projektet. De stora frgorna r inte om det gr? utan vem gr det?. I dag finns etablerade institutioner och organisationer som har till uppgift att stdja mnniskors fysiska och psykiska hlsa. Det finns ven organiserat inom den sociala sektorn, fr mnniskors std i sitt sociala liv och det r organiserat fr att i mjligaste mn underltta det dagliga livet i mnniskors omgivning och milj. Betrffande livets andliga dimensioner finns organisationer och institutioner som har i uppgift att vrna dessa dimensioner. Problemet r nr det kommer till existentiell hlsa. Hlsa i Sverige hr av hvd till den profana sfren och existentiella och andliga frgor hr till den religisa sfren. Sjukvrden i vr kulturella kontext r inte fokuserad p existentiella frgor och vra kyrkor och trossamfund r inte fokuserade p hlsa. Drfr tenderar den existentiella hlsan att falla mellan 242

stolarna. Naturligtvis finns det goda exempel p undantag, hlsovrd som betraktar den existentiella dimensionen som sjlvklar i sitt arbete och frsamlingar som medvetet har en grundinstllning att verka fr mnniskors vlbefinnande. Likas finns det mer eller mindre privata initiativ, med sjlvhjlpsgrupper och stdprogram, som nr goda resultat. Men tyvrr r frgan fr stor och allvarlig fr att verlta ansvaret till ngra enskilda goda krafter. P samma stt som WHO internationellt betonar perspektivet och talar om att det r den tredje folkhlsorevolutionen genom tiderna, skulle det behvas ett vergripande och auktoriserat ansvar i Sverige fr denna frga. Vilken organisation eller samfund som skulle stlla sig villig att gra detta r dock mindre tydligt, eftersom denna frga lnge, om den alls beaktats, varit ngot man skter vid sidan om alla andra befintliga uppdrag, nr resurser i form av tid, kraft och pengar rcker till. I vr postmoderna tid kanske det r dags fr en ny organisation, en myndighet fristende frn kyrkorna och medicinska discipliner, som kan utveckla interventioner fr insatser inom en rad olika omrden, ssom skola, hlso- och sjukvrd, folkrrelser och samfund. Utveckla strategier Interventionen mste utg ifrn den postmoderna kontext som rder i dag. I vr tid fungerar p det stora hela inte auktoritrt baserade kollektiva enhetslsningar, utan det r de individuella lsningarna med personlig anpassning och flexibilitet som tillskrivs legitimitet. Att i denna tid utveckla en intervention, med ett tydligt syfte att verka fr mnniskors utveckling och vidmakthllande av existentiellt meningsskapande strukturer, innebr en balansgng. ena sidan finns en strvan att pverka och utveckla dessa meningsskapande strukturer och andra sidan finns individens krav p total autonomi, fr att frndringstgrderna ska accepteras. Det gr inte att g ut med ngra generella existentiella kostrd, utan att riskera en motreaktion som fresprkar det motsatta. En existentiell folkhlsointervention mste ograverat vara utformad utifrn vr svenska sociokulturella kontext. Arbetet br ocks ske via olika typer av insatser, fr att n olika kunskapsniver och drmed underltta processen med introjicering av de existentiellt meningsskapande systemen. Utforma genomfrandet I arbetet fr att utveckla en existentiell hlsointervention, kan denna frenklade jmfrelse med hur den fysiska hlsan som resurs utvecklas och vidmakthlls och den existentiella hlsan vara behjlplig. Utan att tolka bilden fr bokstavligt, modellen r en grov frenkling av den komplexitet som rder betrffande den fysiska hlsan, kan den utifrn en alldaglig frstelse ge en vgledning i hur den existentiella hlsan som resurs kan utvecklas och vidmakthllas. 243

A. Inre villkor t.ex. biologiska

C. Fysiska frutsttningar t.ex. blodtryck & BMI

B. Yttre pverkan t.ex. kost och motion

E. Resurs vid t.ex. -benbrott -svininfluensa -livskriser

D. Rrlighet, immunfrsvar & kraft

F. Strks genom t.ex. -motion -vitaminer -mental trning

Figur 10. Fysisk hlsa

A. Inre existentiella behov t.ex. hopp

C. Existentiellt meningskapande hlsosfr

B. Yttre existentiellt betydelsefull pverkan t.ex. livsskdning

E. Resurs vid t.ex. -benbrott -svininfluensa -livskriser

D. Tankar, knslor & handlingar

F. Strks genom t.ex. -fakta/Veta -frstelse/diskussion -frtrolighet/ verkstad -frnimmelse/ upplevelser

Figur 11. Existentiell hlsa

244

A. Den fysiska hlsans inre betingelser, till exempel de biologiska betingelserna, kan liknas vid de existentiella behoven, till exempel behovet av mening. B. Den fysiska hlsans yttre pverkan, till exempel kost, kan liknas vid den yttre existentiellt betydelsefulla pverkan, till exempel livsskdningar. C. I mtet mellan de inre biologiska villkoren och den yttre fysiska pverkan skapas vra fysiska frutsttningar, till exempel blodtrycket. Detta kan liknas vid nr de existentiella behoven och den yttre existentiella pverkan introjiceras och de existentiella frutsttningarna utvecklas, i form av en existentiellt meningskapande hlsosfr D. Detta omrde ger de fysiska frutsttningarna, till exempel rrlighet, immunfrsvar och kraft, vilket kan liknas vid att den existentiellt meningskapande hlsosfren ger mnniskan mjlighet till meningskapande tankar, knslor och handlingar. Dessa resultat terverkar sedan i sin tur p mjligheten att utveckla och vidmakthlla omrdet dr det yttre och det inre sammanfogas. E. Den fysiska och den existentiella hlsoprocessen kan fungera som en resurs fr sjlvskattad hlsa och vlbefinnande, vid till exempel benbrott, influensa och livskriser. F. Hela denna fysiska process kan strkas genom till exempel motion, vitaminer och mental trning, den existentiella processen kan strkas genom existentiell intervention. Utvecklingen och vidmakthllandet av en existentiell hlsosfr r mjlig att frmja genom olika insatser som pverkar processen i flera led, som tidigare beskrivits. En aspekt som framkom som central i min studie, fr en lyckad intervention, r att den br ske i grupp med individuella inslag. I mitt material r det flera av informanterna som hnvisar till betydelsen och det meningsgivande i den sociala kontexten, betrffande frgor som berr just deras meningsskapande. De meningsskapande processerna mste finna legitimitet i den enskilda individen, vilket r tydligt i vr postmoderna kontext. Drfr kan denna meningsskapande frndringsprocess inte stadkommas med ett auktoritrt freskrivande. Processen mste ske i dialog med andra, dr individen fr del av flera mnniskors stt att skapa mening i vardagen och ven sjlva f mjlighet att formulera sina egna funderingar fr att prva dem. Dr kan ven relevansen i utvecklingen av meningsskapande strukturer fr andra, fungera som legitimering fr 245

utvecklingen av egna meningsskapande strukturer. Ytterligare en inte ointressant faktor, som strker att arbetet br ske p gruppniv, r naturligtvis den ekonomiska. ven om man skulle kunna uppn samma resultat med enskilda terapeutiska samtal s begrnsas den mjligheten av tillgngen till resurser.

Framtida forskning
Denna studie har utgtt ifrn en abduktivt inspirerad forskningsansats, dr en explorativ studie genomfrts inom ramen fr en aktionsforskningsansats. Studien har relaterat till existerande teorier och modeller betrffande existentiell folkhlsa och utifrn studiens resultat har en hypotes presenterats. I den bemrkelsen r studien en hypotesgenererande snarare n en hypotesprvande studie, trots att mycket av den teoretiska grunden inte r ny. I ett nsta forskningsskede vore det naturligt att testa hypotesen, fr att revidera och/eller utveckla den. Tv synnerligen intressanta omrden att genomfra en hypotesprvning inom r, dels att genomfra en studie inom redan existentiellt inriktad verksamhet och dels att genomfra en studie inom den hlso- och sjukvrdsinriktade sektorn. Studie i existentiellt inriktad milj I den frsta formen av studie, inom den existentiella sektorn, kan en rad olika upplgg tnkas vara intressanta, till exempel att jmfra en grupp av personer som inte aktivt ingr i ngon form av institutionaliserat existentiellt livsskdningssammanhang med ett par olika grupper av individer som ingr i olika institutionaliserade existentiella livsskdningssammanhang. Till exempel sammanhang relaterade till olika trossamfund, med rtter i olika kulturer och till andra idburna organisationer som till exempel scouter, idrottsrrelsen eller andra ideella freningar. Man skulle ven kunna tnka sig att reproducera denna studie, men d utifrn att det pedagogiska arbetet utformades annorlunda, inte med en frsamling som huvudman utan med en akademisk part som huvudman. Studie i kliniskt inriktad milj Det andra intressanta omrdet att utfra en hypotesprvande studie inom vore vrdsektorn. ven hr kan en rad olika upplgg vara intressanta. Dels kan man tnka sig en studie som utgr ifrn en grupp individer med likartade diagnoser och jmfra den med en grupp utan knda diagnoser, dels kan man tnka sig att jmfra flera grupper med olika diagnoser, fr att se skillnader mellan till exempel individer med psykiskt relaterade diagnoser och med fysiskt relaterade diagnoser. Ett tredje alternativ, och kanske det mest intressanta och angelgna i dagens situation, skulle vara att fortstta p den inslagna linjen och genomfra en interventionsstudie i en rehabiliteringssituation. Studien skulle d inkludera utvecklingen av en 246

grund fr en existentiell folkhlsointervention och sedan erbjuda den till en grupp patienter. Sledes skulle studien baseras p tv olika grupper som deltog i ett traditionellt rehabiliteringsprogram, men dr en av grupperna ven fick del av ett srskilt utformat existentiellt hlsoprogram. En sdan studie skulle erbjuda mjligheten att studera eventuella skillnader i upplevelsen av rehabiliteringen och dess resultat, mellan de patienter som deltagit i det existentiella hlsoprogrammet och de som inte gjort det. Naturligtvis innebr dessa freslagna studier en rad etiska svl som teoretiska och praktiska frgor att ta stllning till. Men i den mn de frgorna gr att lsa p ett tillfredstllande stt, borde dessa studier kunna bidra p ett viktigt och vrdefullt stt till kad kunskap om existentiell folkhlsa och till utvecklingen av en intervention relaterad till existentiell folkhlsa. Interventionen mste ha en beredskap fr att ett strre antal mnniskor kan f en frsmrad hlsoutveckling, med en kning av bland annat psykisk ohlsa, vervikt och olika smrttillstnd. I takt med att allt fler mnniskor lever utan stabila funktionella meningskapande system, kar risken fr att vi str infr hotet om en existentiell pandemi. Ingenting r s bra fr hlsan som att knna att livet r meningsfullt och att varje dag innebr ngot nytt
Arvid Carlsson, 2000-rs Nobelpristagare i medicin

247

English Summary

The epidemiology of lost meaning. A study in psychology of religion and existential public health in a Swedish context

Introduction
The existential dimension of spirituality has proven to be of great importance during the last two decades when it comes to studies of self-rated-health and quality of live (DeMarinis, 2008; Moreira-Almeida & Koenig, 2006: OConnell & Skevington, 2010; Sawatzky, Ratner & Chiu, 2005). In the public health sector, it is interesting to note that this existential/spiritual dimension had been present in the early years when the term public health first occurred in the Swedish dictionary. In the year 1926 it was defined as a peoples physical and spiritual health (Svenska akademien, 1926, p. 1070). During the intervening years of great medical- and scientific technical improvements in the field, the existential/spiritual perspective had been put aside and now once again this dimension has come into focus (Vader, 2006; Rutz, 2006). The World Health Organization [WHO] began its Health for all peoplestrategy in 1977. At its conferences in Ottawa 1986 and Sundsvall 1991 attention was given to the need for supportive environments, including a spiritual dimension, as a key aspect of the third public health revolution (WHO, 1986, 1991). One of the main factors in the work of creating an effective way of including the existential/spiritual dimension in the overall health perspective has been to develop theories and methods that can be used for research studies and therapeutic interventions aimed at developing an understanding of the conditions of existential/spiritual public health, and the potential for existential/spiritual epidemiology. Professors Kathryn OConnell and Suzann Skevington from the WHO Centre for the Study of Quality of Life at the University of Bath write, Although spirituality has been seen as irrelevant, or difficult to measure, a growing body of peer reviewed articles point to a positive and important relationship between spiritual beliefs and other domains of quality of life in health (OConnell & Skevington, 2007, p. 77). Also, Professor Harold 248

Koenig, Director of the Center for Spirituality, Theology and Health at Duke University, North Carolina notes the following in an interview for the Journal of Religion and Health:
We need to design better studies. There is already a lot of evidence accumulating that religion is somehow related to personal and public health, but were still left with a number of questions about how and why it works (if it indeed does positively affect health). We need more studies, better-designed studies, and we need more research funding in this area so we can conduct these studies (Aten & Schenck, 2007, p. 187)

In The Lancet professor Wolfgand Rutz describes the current public health status in Europe in this way, During this period of European transition, societal stress and loss of social cohesion and spiritual values directly affect patterns of morbidity and mortality (Rutz, 2004, p. 1652). Professor JeanPaul Vader claims that we need to address the spiritual dimension. In his Editorial in the European Journal of Public Health 2006 Vader writes:
By ignoring the spiritual dimension of health, for whatever reason, we may be depriving ourselves of the leverage we need to help empower individuals and populations to achieve improved physical, social, and mental health. Indeed, unless and until we do seriously address the question however difficult and uncomfortable it may besubstantial and sustainable improvements in physical, social, and mental health, and reductions in the health gradient within and between societies, may well continue to elude us (Vader, 2006, p. 467).

It is against this background that it is of importance to study the existential/spiritual dimension in relation to self-rated-health and life quality in Sweden. This is done through three theoretical perspectives: health related to an existential dimension; public health out of a perspective of psychology of religion; and, object-relations theory. Sweden is a country with a very developed privatization of the meaning-making arena related to spirituality, religion, and personal beliefs. In many studies, Sweden stands out as a country with a very high number of members in the Church of Sweden and with many turning to the church for the baptizing of children, for marriage, and for funerals. Yet at the same time many of these people do not believe that the churchs theology can be of use in creating meaning in their lives. With that in mind when we examine public health reports from Sweden we see that there is a very healthy population considering ratings of: infant death, smoking, exercising, and longevity, but at the same time we have studies indicating that a high percentage of people report that they do not feel well. These results are partly from groups that normally are not in the health-risk groups. We can see this profile in groups of young men and especially women with mental illnesses such as depression and anxiety, the increasing statistics connecting overweight and stress, and an increase in the experiencing of 249

pain (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], Socialstyrelsen & Statens folkhlsoinstitut [FHI], 2009). Rutz notes, During this period of European transition, societal stress and loss of social cohesion and spiritual values directly affect patterns of morbidity and mortality (Rutz, 2004, p. 1652). He writes that:
If we look at the described community syndrome consisting of depression and aggression, addiction and violence, self-destruction and suicide, cardio and cerebrovascular diseases, accidents, risk-taking lifestyles, anomy and moral insanity, we can see how this is related to the factors we know today as the most important determinants of mental health, namely existential cohesion and ethical values, social interaction and capacity, helplessness and control, identity and dignity (Rutz, 2006, p. 99).

This thesis is based on an explorative study in the psychology of religion, through the perspective of existential public health, on an ethnic Swedish adult populations existential needs. Central research question: How does the existential dimension of health, understood as a persons ability to create and maintain functional meaning-makings systems, affect the persons self-rated health and quality of life? Sub-questions: What factors affect the existential dimension of health, self-rated health and self-rated quality of life? How do these factors interact with each other? Which of these factors have a supportive and which have a debilitating effect on the possibility to create and maintain the existential dimensions of health? Can these supportive and debilitating factors contribute to an existential public health intervention that can increase self-rated health and selfrated quality of life? The study has been conducted in conjunction with a new pilot program VVV (adult growth in Vllingby parish) for adult persons in a suburb of Stockholm, Sweden, organized by a parish within the Church of Sweden. The purpose of the program has been to create a locally-based program for men and women of working ages, offering them the opportunity to develop a functional lifeview of themselves and their environment with the opportunity for developing their existential/spiritual dimension, in a program based on different life issues. These issues have included but were not limited to: Health and Stress, Life and Work, and Close Relationships. The program has included five different elements every semester. It has started with a lecture on the life issues for the season followed by four different activities in which 250

each participant could choose to take part. These activities have included: a day in silence for rest and recreation; a weekend with creative activities; a group for existential/spiritual discussion with a focus on everyday life; and, a seminar about life issues viewed from the Holy Bible and its context. All activities during the season have been centered on the chosen life issues. The program has given each participant the opportunity to take part in as many of the activities that the person has wanted. Over the first five semesters of this new pilot project, when the material for this study was conducted, a total of 756 participants have taken part in the programs cumulative activities, representing 246 individuals who participated in different program activities.

Theory
The working theories and basic perspectives in this thesis are drawn from three areas: health research with attention to an existential dimension; public health from the perspective of psychology of religion; and, object-relations theory.

Health with an existential dimension

In the last couple of decades there has been an increasing interest in the existential/spiritual dimension in relation to self-rated health. Different definitions and methods have been used in these studies, for example: participation in religious activities impact on the health dimension; faith content and its impact on health; and, a third perspective, which I use here, the function of the existential/spiritual dimensions impact on health. WHO has, from the beginning, pointed to the importance of a holistic perspective on health (WHO, 2006, p. 1). In the work of Health for all people-strategy WHO developed the concept of supportive environment which includes different aspects, including the spiritual dimension, to increase health and life quality, Thus action to create supportive environments has many dimensions: physical, social, spiritual, economic and political. Each of these dimensions is inextricably linked to the others in a dynamic interaction (WHO, 1991). WHO has also presented models for developing Public Health programs for increasing supportive environments. Supportive Environments Action ModEl [SESAME] is one of them, which can be used for planning and evaluating programs (Haglund, 1996, p. 98). With inspiration from the third international WHO-conference within the Health For All-strategy in Sundsvall, SWEDEN, 1991 and the Supportive Environments Action ModEl [SESAME] that was presented in the conference book We Can Do It!, SESAME has been used in this study for presentation of the VVV-program and for identifying importent aspects in developng futher existential health inteventions. 251

WHO has developed a trans-cultural field-test instrument for measuring the function of the existential/spiritual dimension related to health and life quality. The instrument was developed in a pilot study conducted in 18 different countries around the world. Some scientists have criticized the instrument for measuring mental health instead of the religious/spiritual dimension. Others have pointed to the importance of developing a trans-cultural instrument, which could work in different religious cultures and environments. The instrument focuses on a persons health and life quality during the a time period of the last two weeks and measures the spiritual, religious, and personal beliefs [SRPB] through eight different aspects: spiritual connection, meaning and purpose in life, experience of awe and wonder, wholeness and integration, spiritual strength, inner peace, hope and optimism, and faith. In the worldwide pilot study with 5,087 persons, a significant relation was found between the SRPB-items and the overall self-rated-heath items, and also between the SRPB-items and each of the different aspects of health. The greatest significance was found in the relation to the mental health dimension and the social health dimension. In a study with medical personal statistic significance was found between self-rated health and the existential/spiritual dimension (WHOQOL-SRPB Group, 2006, p. 1486). OConnell and Skevington who conducted the WHOQOL-SRPB pilot study in the UK have also analyzed the results in relation to belief characteristics including the strength of personal beliefs, practice, and religion. They found that, the importance ratings showed that all SRPB facets were important or very important to QoL overall, despite expected variations between beliefs groups (OConnell & Skevington, 2010, p. 744). They have also reviewed and evaluated seven quality-of-life assessments (OConnell & Skevington, 2007, p. 77). They found that apart from the WHOQOL-100, none of these instruments was designed for cross-cultural use in contexts where religion and spirituality may be particularly salient to health and wellbeing (OConnell & Skevington, 2007, p. 85). There conclusion is that WHOQOL-SRPB represents a new assessment frontier for investigations of positive health (OConnell & Skevington, 2010, p. 744).

Public Health from the perspective of psychology of religion

In the field of psychology of religion there is a long history of investigating perspectives related to health on individual, group, and community levels. There are many researchers today who define the time we are living in as being post-modern. This concept is not completely clear as to what it relates to and what it stands for (Ekedahl & Wiedel, 2004, p. 9; Liljas Stlhandske, 2005, p. 91). To some extent it can be related to the concept of secularism, which also is a complex phenomenon. However, a post-modern usage does include, for some researchers, two trends that partly work in opposite direc252

tions. One trend is that people tend to be more and more interested in aspects concerning the spiritual dimension of life, and another trend is that people tend to be less involved in traditional ways of expressing their religiosity, for example decreasing participation in local church services (Pettersson, 2006). These trends have been observed both in Sweden and internationally as reported in results from the World Values Survey [WVS] (Inglehart & Baker, 2000; Pettersson, 2006). A post-modern situation, with too many choices, can lead to mental dysfunction if a person is unable to make a choice, unable to make meaning and thereby affecting the persons ability to make life decisions (DeMarinis, 2003, p. 29). Professor Valerie DeMarinis has shown that this could lead to chaos do to the loss of cultural and existential tools that could assist persons or groups in there meaning-making processes and, depending upon the extent of this phenomenon in a given cultural context, can constitute a threat to society: It is time for an alarm to sound that signals the start of an epidemiological warning: that of existential epidemiology (DeMarinis, 2006, p. 236). In her study she has developed a cultural analysis model, an adaptation of Kleinmans model of the dimensions of culture, and has used it for analyzing the existential health dimension in Sweden. The existential dimension is one dimension among the physical, psychological, social and ecological dimensions, but also plays a special role for understanding perceptions of health and illness in its interaction with the other dimensions (DeMarinis, 2003, p. 44f.). Through a second model DeMarinis has, inspired by David Wulffs categories for psychology of religion, constructed a worldview typology model for how different approaches to meaning-making systems can be understood, including both literal and symbolic worldview constructions of systems with or without a transcendent belief foundation (DeMarinis, 2004, p. 163f). In the Swedish context she found it necessary to add two additional categories to the original model. One new category includes a mix of different systems for meaning making, for example being a Christian and also attending Wicca-ceremonies; and a second category is for people that lack the capacity for constructing meaning, thus indicating a dysfunctional worldview function (DeMarinis, 2008, p. 66).

Object-relations theory
My understanding of how the existential dimension is developed and maintained as a resource for health and life quality is related to one of the early psychoanalysts, Donald W. Winnicott. Winnicott focuses on a health perspective that includes both the psychological and somatic aspects of a persons growth. He advocates the important role of play and its contributions 253

to health and development. The childs play transforms in adulthood into forms of cultural and religious expressions (Winnicott, 1997, p. 77, 91). Human growth is an ongoing process for Winnicott, which starts with birth, if not earlier, and continues until death (Winnicott, 1991, p. 19). Physicaland psychological developments are two parts of the same developing process and not separate entities (Winnicott, 1991, p. 33f., 65ff.). Life is complicated and the big issue is to handle the fact that the outer world and the inner world, with its fantasies, dreams, and wishes, will not be in harmony and that will lead to problems and disappointments (Winnicott, 1998a, p. 132). The childs ability to play is crucial to the ability to develop and negotiate between these worlds. The negotiation between the inner personal psychological side and the outer common side takes place in a third area, a potential room for negotiation, the transitional space. This transitional space is created through the relation a baby has to the person that has primary parenting responsibilities, called the mothering function for the baby. Through that person the baby creates an illusion that he/she is the same unit as the parenting function. The baby thinks he/she controls the world. The development of this illusion is based on a feeling so strong that it can be introjected into the small childs world (Winnicott, 1997, p. 36). For Winnicott introjection, incorporating an attribute from the outer world and making it ones own, is an important process in creating the potential room whereby play can contribute to processing the outer- and inner worlds so that good enough-health and growth can develop (Winnicott, 1991, p. 156f.). For the adult person different activities can work for promoting the transitional space, it could be religion, culture, and all kinds of different activities that have the same standard and safety frames that play has as long as its purpose is to integrate the inner and outer realities (Winnicott, 1998a, p. 148).

Method
Sample
A mixed-methods design, including two quantitative surveys and a qualitative semi-structured deep interview, has been used for this study. The 87 persons that took part in the study were selected out of the total VVV-group. The group itself was not a group of marginalized persons and they could in an overall perspective be seen as representatives of a group of ethnic Swedish people of working age, from one of the older suburbs of Stockholm. Most of the participants had some type of secondary education and some also post-secondary education. Most of the participants in VVV, about 80%, were women and so also in the sample for this study.

254

The 61 persons that answered the VVV instrument were people that went for the lecture that began the semester focused on the theme: A Place of Respite. A total of 89 people were asked to participate in the VVV survey and 61 returned the questionnaire. In the WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument, 21 persons were asked to participate in the survey and all answered the questionnaire. This group consisted of all participants in a weekend activity where creative activities such as: painting, arts and crafts lectures, and discussions were included. The purpose of these activities was to help participants to develop a functional life view. Five persons were strategically selected for the interviews. The strategic selection criteria were: they represented different spiritual/existential approaches to the VVV activity; they had different life situations and religious backgrounds; and they were representative of the age and gender of the overall VVV population.

Survey instrument and data analysis

The VVV surveys were designed for doing an inventory of demographic factors, factors about meaning-making in life and meaning-making rituals. The WHOQOL-SRPB was a Swedish translation of WHOs international instrument (presented above). The semi-structured interview was partially based on a drawing that the person did in the beginning of the interview with the instruction to: paint a lifeline/life journey. The person then told her/his life story from the drawing and follow-up questions for clarifications were posed. An interview-area guideline was used for the rest of the interview. At three selection points in the life journey: retrospectively for childhood and three years ago, and currently at the time of the interview, the person marked on a scale provided if he/she included a higher (transcendent) dimension in the life journey, if it was a literal or symbolic interpretation, and if it was important or not for daily life function. In the analysis of the results from WHOQOL-SRPB the whole group was divided into smaller groups: three groups out of the health and quality of life items, and three groups out of the SRPB items. The analyses were then conducted for these sub-groups. The data from the WHOQOL-SRPB and VVV instruments were analyzed in the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, Inc. Chicago, IL, USA, Version 12.0), for quantitative data-analysis. The interviews were analyzed first by the themes derived from the physical, mental, social, environmental, and existential health dimensions. Further analysis of the existential dimension was done through DeMarinis six categories of meaning-making systems. In the next step I categorized the interviews out of the eight existential dimensions from WHOQOL-SRPB as dimensions of spirituality, religiousness, and personal belief with attention to the function of and meeting of existential needs. The interviews were ana255

lyzed in the OpenCode 3.4 data-analysis program (Ume universitet, 2010), a system developed for coding Grounded Theory-based data, but which worked well even for other forms of qualitative data that were more theory driven.

Results
The VVV survey
In the VVV survey 71% of participants were between the ages of 36 and 55, and 81% were women. A total of 74% were working or studying and 12% were on sick leave. Concerning the existential dimension, 72% believed that spirituality was important or very important. There was a great variety concerning how people were making meaning in their lives. A slight majority, 51% included a higher dimension, 33% excluded it and 11% didnt know. When people responded to what they use as a grounding system for their meaning-making, they combined a lot of different systems. Almost half, 47%, responded that they used a Christian ground but excluding any higher power, 62% included a higher power using a combination of different systems to make meaning in their lives. Only 19% reported a single-tradition way of making meaning: that they had a non-spiritual/non-religious ground and didnt count on any higher power; or that they counted on a higher power and had a spiritual/religious ground. The rest, 81%, made their own combinations in a mix of different meaning-making systems that sometimes were in direct contradiction to each other. Many of the responding persons, 70%, created some kind of meaning-making activity on their own and 61% did so in conjunction with others. Among the answers to the open-ended question about private-based activities, the four most frequent activities included: meditating, pray, conversations with friends, and being in the nature. Among the examples of group-based activities, the four most frequent answers included: meditation, worship, conversations with friends, and VVV-activities.

The WHOQOL-SRPB field-test instrument

The Swedish pilot translation of the WHOQOL-SRPB field-test instrument was completed by 21 persons. The age range was 31-73, the median age was 43. Of the responding persons 20 were female. The results showed no statistical significance between How do you feel?30 and Are you currently ill?. But when focusing on the health items How do you feel? and How satisfied are you with your health? the results showed a significant relation to
The original question G1.5,How is your health? is in the Swedish context translated to How do you feel?.
30

256

the existential health dimension (p = .001)31. The results also showed a significance between the overall ratings of physical, mental, social, and environmental health and the existential health dimension (p = .008). In relation to the different dimensions, the results showed that there is significance between the overall existential health dimension, and mental health (p = .008), and social health (p = .046). There seems to also be a tendency towards a link to environmental health but it is not statistically significant (p = .051). The results do not reveal any mayor significance when the SRPB dimensions where divided into the different components, the eight clusters, of the existential dimension. A significant relation was found only between a few of the eight different aspects of the existential, SRPB, dimensions when analyzed in relation to the two overall items about health: How do you feel? and How satisfied are you with your health?. How do you feel? had a significant relation to Spiritual connection (p = .037) and Inner peace (p = .029). When that question was combined with How satisfied are you with your health? there was a significant correlation to: Inner peace (p = .023) and to Hope and Optimism (p = .046). The SRPB dimensions as a whole showed significance in relation to how people feel and the function of the existential dimension for handling and interpreting difficulties. The respondents answers to two of the four original SRPB items in the WHOQOL-100, the ones that included health, To what extent do your personal beliefs give you the strength to face difficulties? and To what extent do your personal beliefs help you to understand difficulties in life? had in combination a significant correlation to the item How do you feel? (p = .008).

The Interviews
The results showed that all five persons in the interviews had experienced times of good and poor health, and good and poor life quality. All of them had also experienced changes in their meaning-making systems, related to intensity, form, and importance in close connection to self-perceived health and life quality. In the coding of the interview material, nearly no statement related to health was unrelated to an existential dimension of life, regardless if it was physical, mental, social or environmental. Of a total of 430 statements in the interviews, only 12 that related to physical-, mental-, social- and environmental health dimensions did not relate to an existential dimension, compared to 418 statements related to any of those health dimensions that had existential relevance. In addition to these, there were 593 statements related to the existential dimension with explicit connection to an autonomous existential health dimension, or related to an existential meaning-making dimension on more conscious intellectual level.

31

All correlations presented here are positive.

257

Analysis of the interviews revealed that to be sick is not the same as feeling unwell and the other way around. There is a continuum between being sick and being healthy, and another between feeling well and feeling unwell. One of the most important results was that the existential dimension needs to be divided into three different aspects as noted below. 1) Physical, mental, social and environmental health dimensions of existential significance and the autonomous existential dimension Almost all statements in the interviews concerning any of the health dimensions show that there is an existential significance, 418 statements compared with 12 that did not show this. Different health dimensions have existential relevance as construed by the person in relation to her-/himself, her/his surroundings, and/or in relation to a transcendent or immanent force, for example, also when I had blisters the last time I ate penicillin, and it truly felt generally chaotic and "I've suppressed a lot as I have no energy whatsoever to deal with it". There are also 160 statements that appear to make the case that the existential health dimension in itself could constitute an autonomic health dimension of importance for self-rated health. This health dimension can be separated out and can function independently from the other health dimensions for example when the person feels a serious threat to her/his life. 2) Health dimension of existential significance related to the existential needs In relation to the large number of statements in this study where informants talked about their physical, mental, social, and environmental health aspects as having existential relevance there was relatively little connection to or in common with the eight categories in WHOs perspective for spirituality, religiousness, and personal beliefs in the WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument. At 545 occasions, during the interviews, information was coded as health dimensions with existential significance and of those 139 were related to existential needs. The strongest connection was found in the mental health dimension relation to existential need and more specifically to the need for inner peace (SR 6) and hope and optimism (SR7). For example, I do not really know where my life is going and it is a bit turbulent and wavy and, Im longing for someoneand was feeling a bit disorientated. The second strongest connection to existential need was in relation to the social health dimension, which was related to the need for meaning and purpose in life (SP2). For example, To be part of a community is to find a meaning in life. In relation to the physical health dimension with existential relevance there was the need for wholeness and integration (SR4), with a focus on body, mind and soul and feeling, thought and action for exam258

ple, I realized that if I continue like this, it is going to be a serious thing, it will be placed in the body and in the soul. And also the need for hope and optimism (SP7) was conveyed, like this memory from childhood, God please help me so I dont have cramps, I remember that I added this at the end (of the evening payer). Not many statements connected the environmental health dimension with any existential needs. Of a total number of eight statements, six related this dimension to the need for experiences of awe and wonder (SP3) for example, Perhaps there is some force, I can feel some sort of religious feeling when I go into the wilderness". In the autonomic existential health dimension there are also statements that connect this dimension to existential needs but not to the extent that might be expected. Only 56 of 160 statements related to the autonomic existential health dimension are linked to existential needs and once again the most common needs are those of inner peace (SR 6) and hope and optimism (SR7), for example Still I think I have a core of myself that is worth preserving, and "To move forward so I have to take it easy, but it is still slippery". 3) Meaning-making existential dimension of health, related to the existential needs in relation to the other health dimensions The third aspect of the existential health dimension with this population concerns the infrequency of a conscious level of reflection where the informants combined their own health situation with the feeling of existential need (related to a spiritual, religious and/or personal need), that also had some kind of interpretation on an intellective level to religion, philosophy or other ideology. This aspect is quite rare in my material. Some of the informants related to this kind of interpretation when they talked about experiences of physical illness in childhood, and some about experiences of a strong need for security and inner peace associated with psychological vulnerability. Besides these experiences, most of the meaning-making is more related to an intellectual level without being conscious about the existing existential needs. The interviews showed that in times of life changes there often is a lack of a functioning existential, meaning-making health dimension that could interact between the new situation with its existential relevance, the feelings related to existential needs, and the existential interpretation. When there is a discrepancy between these dimensions the informants often seek new forms of existential interpretation when the old one is not enough to handle the new situation with its needs. For all persons in the interviews there had been experiences of a mixing of meaning-making systems, and also experiences of lacking a functional meaning-making system, in terms of DeMarinis typology. One reason why the potential introjection between existential needs and existential interpretation is just partly working as a functional existential meaning-making health dimension could be that cultural differences exist between the Swedish context and WHOs definition 259

and approach to understanding spiritual health as found in the items in the WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument. However, this can only partly explain why the sense of existential need is not more pronounced when the informants relate to situations in life relevant to their existential situation. Nor does it explain why the existential interpretation is not to a greater extent interacting with the emotional experience of the situation. This pilot study naturally has its limitations, not in the least its small size as well as other methodological issues. Its results cannot be generalized, nor is this the aim of such studies. However, the results provide a way of thinking about these issues and their challenges within the Swedish cultural context.

Analysis
As an answer to the research question, I found that there is a relation between self-rated health and a persons existential dimension in life. The relation is strong and complex. This relation finds support in WHOs health perspective, in DeMarinis health dimensions and is linked to Winnicotts understanding about the function of potential space. I found that the various health spheres in the form of physical, mental, social, ecological, and existential health are closely interlinked (see Figure 1). The existential health sphere plays a key role both in the interaction with the other spheres of health, and through its capacity to function as an autonomous sphere of health. Almost no experience of the other health spheres is unaffected by the existential dimension.

Autonomic existential health sphere

Physical health sphere

Interactive existential health sphere

Ecological health sphere

Mental health sphere

The possibility of interaction between different health spheres

Social health sphere

Figure 12. The different spheres of health

260

Furthermore, I found in the material that there is a clear difference in the emotional- and the intellectual connections to the meaning-making processes. This has prompted me to identify as a separate sphere (See Figure 2) existential meaning-making systems which have an emotional connection to the existential needs of each individual and an existential interpretation linked to a religious, philosophical and/or ideological reflection. A higher degree of introjection between these dimensions, of an internal/autistic sphere related to the existential needs and wishes and an external/realistic sphere consisting of the existential interpretation, could provide an existential meaning-making health sphere that could work as a resource in a persons life and experienced health. That introjection process is possible to reinforce by interventions based on creating supportive environments.
Health sphere with existential significance (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx)

External existential significant impact (Eg, beliefs) PhysicalMentalSocialEcologicalhealth sphere

Internal existential needs

Existential meaning-making PhysicalMentalSocialEcologicalhealth sphere (ExEx +SP1-8)

Health sphere with existential significance related to existential needs (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8)

Figure 13. Meaning-making processes related to health spheres and existential needs

Discussion
Related to Theory
To go further in scientific studies exploring the existential dimension of health, to analyze the impact of this health dimension, and in the end to use 261

the knowledge as a resource in public health work, we need to develop theories, models, and methods. To contribute to the development, I wish to present a model based on the theoretical conclusions of the study and how the model can contribute to knowledge to develop an existential health intervention. The model is based on the six spheres and a potential existential health sphere (See Figure 3). The interrelationship between the different spheres is dependent upon varying degrees of integration. Well-integrated spheres give a higher level of self-rated health. The model consists of: four spheres of health: the physical, mental, social and ecological; an internal sphere related to the existential needs;

an external sphere, consisting of the individual's existential interpretation related to factors outside the inner world, factors relating to a religious, philosophical and/or ideological reflection; and, a potential existential health sphere, which is the sum of the existential meaning-making processes, which is based on the degree of introjection between the internal sphere and the outer sphere. This gives rise to a model in which all the various health spheres are included with their mutual relationships, and the existential health developed out of a potential dimension created by the introjection between the external subjectively perceived world and the inner world. In this potential dimension the functionality of the individual's existential meaning-making structure forms the basis for healthful development and life quality.

262

1. Outer sphere with external existentially meaningful impact 3. Physical health sphere 4. Mental health sphere

The core of the middle= Potentiall existentiall meaning-making health sphere

5. Social health sphere

6. Ecological health sphere

2. Inner sphere with inner existential needs

Continuum between the spheres integration and disintegration

Figure 14. The existential health model

The study has generated two hypotheses: Perceived health and life quality are based on the five spheres of health: the physical, mental, social, ecological, and existential. All spheres of health may interact and influence each other. The existential health sphere, which in itself is the result of the introjection between the existential interpretations and internal existential needs, has an essential position.

Related to Practice
Some implications for the development of public health program interventions could be drawn from these results.

263

Identify needs and problems An intervention should be based on efforts to strengthen the three active components of the meaning-making process. Efforts must therefore be based on: a realistic assessment of situations in life with external existential meaningful relevance; internal existential needs; and, with attention to the introjection process to develop and maintain functional existential meaningmaking structures. Building alliances A key aspect for developing an effective intervention is to identify who is going to be in charge of an existential public health program intervention and finding the appropriate partners in this endeavor. I can conclude from this study that it is possible to develop an existential public health intervention, but the question remains, who is going to take the responsibility in the societal context? Health in Sweden belongs traditionally to the secular sector and existential and spiritual issues to the religious sector. Medical care in our cultural context is not focused on existential issues and our churches and faith communities are not focused on health. The consequences of this tend to be that the issue falls in the gap between different organizations. Maybe it is time to create a new authority that could be in charge of existential public health work, with other organizations as supportive partners. Develop strategies An existential public health intervention in Sweden needs to be constructed from our Swedish socio-cultural context. Efforts should be made through various types of interventions to reach different dimensions (with reference to Figure 14) to reinforce the process of introjection of the existential meaning making systems. It is important that there are a variety of activities in the intervention including: discussion, intellectual reflection, creative work, and playful experiences. There have to be aspects in the program for supporting the introjection process by impacting both inner existential needs and external existentially-meaningful expressions. Design implementation The interventions should be done in groups, with a format that permits each individual member to understand and work with her /his relevant information. In my material there are a number of informants mentioning the importance of the social context for issues relating to the meaning-making dimension. The processes must find legitimacy for the individual, which is clear in our postmodern context. Therefore, this change in meaning-making cannot be achieved by an authoritarian regulatory format as it needs to emerge in dialogue with others. In this way individuals may take part in and through many people's ways of creating meaning in everyday life and also of getting the opportunity to formulate their own thoughts and to test them. Another 264

factor that is of importance in conducting the intervention on a group level is of course economic. Even if one could achieve the same results with individual interventions, group interventions must be considered as a much more cost-effective alternative. This is important not in the least because the intervention must be prepared for a large number of people, as we might have an increasing number of people with health problems relating to the existential dimension. There is a risk that we are facing the threat of an existential crisis due to the increasing number of people that are living without a functional meaning-making system. "Nothing is as good for your health as feeling that life is meaningful and that every day means something new"
Professor emeritus Arvid Carlsson, awarded The Nobel Prize in Medicine, 2000.

265

Kllfrteckning

Referenslitteratur
Abeles, R., Ellison, C., George, L., Idler, E., Krause, N., Levin, J., Williams, D. (1999). Multidimensional Measurement of Religiousness/Spirituality for Use in Health Research. A Report of the Fetzer Institute/National Institute on Aging Working Group. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.fetzer.org/images/stories/pdf/MultidimensionalBooklet.pdf> [2010-09-24] AFA-Frskring. (2009). Allvarliga arbetsskador och lngvarig sjukfrnvaro 2009. Stockholm: Litografia Alfaprint AB. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.afaforsakring.se/PageFiles/5366/AFA_rapport_2009_FINAL.pdf> [2010-11-02] -. (2010a). Allvarliga arbetsskador och lngvarig sjukfrnvaro 2010. Stockholm: Litografia Alfaprint AB. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.afa.se/PageFiles/5356/Afa%20Skaderapport%202010_100601.pdf > [2010-11-02] -. (2010b). Vr verksamhet, om oss. AFA-Frskrings hemsida. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.afaforsakring.se/Om-oss/> [2010-10-06] Aten, J. D. & Schenck, J. E. (2007). Reflections on Religion and Health Research: An Interview with Dr. Harold G. Koenig. Journal of Religion and Health, 46(2), 183 190. dio: 10.1007/s10943-006-9076-z. Belfrage, L. (2009). Clergy Existence Challenged. An Existential Psychological Exploration of Meaning-Making and Burnout Related to the Church of Sweden. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Teologiska institutionen. Boero M. E., Caviglia M. L., Monteverdi, R., Braida, V., Fabello, M., & Zorzella, L. M. (2005). Spirituality of health workers: a descriptive study. International Journal of Nursing Studies 42, 915 921. doi:10.1016/j.ijnurstu.2004.11.007 Bott, J. (2005). The concept of aggression in the work of Freud, Klein and Winnicott. Dissertation, The State University of New Jersey, The gradute School of Applied and Professional Psychology. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://proquest.umi.com/pqdlink?did=1221659121&Fmt=14&VType=PQD& VInst=PROD&RQT=309&VName=PQD&TS=1289907825&clientId=79356> [2010-11-16] Campbell, J. D., Yoon, D. P., & Johnstone, B. (2008). Determining Relationships Between Physical Health and Spiritual Experience, Religious Practices, and Congregational Support in a Heterogeneous Medical Sample. Journal of Religion and Health, 49(1), 3 17. doi:10.1007/s10943-008-9227-5 Cetrez, . A. (2005). Meaning-Making Variations in Acculturation and Ritualization. A multi-generational study of Suroyo migranst in Sweden. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Teologiska institutionen.

266

DeMarinis, V. (1996a). Introduction. Aune, M. B. & DeMarinis, V. (Eds.). Religious and Social Ritual: Interdisciplinary Explorations (pp. 1 16). Albany: State University of New York Press. -. (1996b). A Psychotherapeutic Exploration of Religious Ritual as Mediator of Memory and Meaning. Aune, M, B & DeMarinis, V. (Eds.). Religious and Social Ritual: Interdisciplinary Explorations (pp. 235 266). Albany: State University of New York Press. -. (1999). Psychosocial Development and Religious Ritual Experience: a Female Population Study in Cognitive Consonance and Dissonance. Belzen J. A. & Corveleyn J. (Eds.). Crossing Boundaries in Psychology of Religion: Case Studies in Cross-National and Cross Denominational Context (pp. 45 60). bo: bo Akademi University. -. (2003). Pastoral Care, Existential Health, and Existential Epidemiology. A Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum. -. (2004). Sjlavrd, existentiell hlsa och existentiell epidemiologi i det postmoderna Sverige. M. Ekedahl, & B. Wiedel, (Red.), Mtet med den splittrade mnniskan. Om sjlavrd i postmodern tid (s. 145 173). Stockholm: Verbum. -. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro p teatret -essays om Religion og Teater, Religion i det 21 rhundrede nr 3 (pp. 229 243). Kpenhavn: Kpenhavns Universitet. -. (2008). The Impact of Post-Modernization on Existential Health in Sweden: Psychology of Religions Function in Existential Public Health Analysis. Archive for the Psychology of Religion, 30, 57 74. doi:10.1163/157361208X316962 DeMarinis, V., Barsky, A. J., Antin, J. H. & Chang, G. (2009). Health psychology and distress after haematopoietic stem cell transplantation. European Journal of Cancer Care 18(1), 57 63. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://onlinelibrary.wiley.com.ezproxy.its.uu.se/doi/10.1111/j.13652354.2008.00931.x/pdf> [2010-11-16] DeMarinis V. & Grzymala-Moszcynska, H. (1995). The Nature and Role of Religion and Religious Experience in Psychological Cross-Cultural Adjustment: Ongoing Research in the Clinical Psychology of Religion. Social Compass, International review of Sociology of Religion, 42(1), 121 135. DeMarinis, V., Scheffel-Birath, C. & Hansagi, H. (2008). Cultural Analysis as a Perspective for Gender-Informed Alcohol Treatment Research in a Swedish Context. Alcohol & Alcoholism, 15. doi:10.1093/alcalc/agn092 Dwyer, S. (2006). Some thoughts on the relevance of the work of D. W. Winnicott for present day social work practice with adults. Journal of Social Work Practice 20(1), 83 89. doi:10.1080/02650530600566116 Ekedahl, M. (2001). Hur orkar man I det svraste? Copingprocesser hos sjukhussjlavrdare i mtet med existentiell problematik. En religionspsykologisk studie. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Teologiska institutionen. Ekedahl M. & Wengstrm Y. (2006). Nurses in cancer care-coping strategies when encountering existential issues. European journal of oncology nursing 10(2), Ekedahl, M. & Wiedel. B. (Red.). (2004). Nya utmaningar fr sjlavrden. Mtet med den splittrade mnniskan. Om sjlavrd i postmodern tid (s. 9 16). Stockholm: Verbum. Europeiska unionen. (2007). Europaparlamentets och rdets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007). (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:301:0003: 0013:SV:PDF> [2009-09-28]

128 139.

267

-. (2009). Europeisk hlsovrdsstrategi. (Elektronisk). Htm format. Tillgnglig <http://eur-lex.europa.eu/sv/dossier/dossier_36.htm> [2009-09-28] Fleck, M. P & Skevington, S. (2007). Explaining the meaning of the WHOQOLSRPB. Revista de Psiquiatria Clnica 34(l), 67 69. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.hcnet.usp.br/ipq/revista/vol34/s1/en/67.html> [2010-11-08] Formaini, H. (2004). Peering into One of Winnicott's "Blank Spots". American Imago, 61(4), 527 538. <http://muse.jhu.edu.ezproxy.its.uu.se/journals/american_ imago/v061/61.4formaini.html> [2010-11-16] Freud, S. (1986a). Bortom lustprincipen. Jaget och Detet och tre andra skrifter om jagpsykologins framvxt (O. Andersson, vers.). Stockholm: Natur och Kultur (Originalutgvan publicerad 1920) -. (1986b). Masspsykologi och jaganalys. Jaget och Detet och tre andra skrifter om jagpsykologins framvxt (O. Andersson, vers.). Stockholm: Natur och Kultur (Originalutgvan publicerad 1921) -. (1986c). Jaget och Detet. Jaget och Detet och tre andra skrifter om jagpsykologins framvxt (O. Andersson, vers.). Stockholm: Natur och Kultur (Originalutgvan publicerad 1923) Galton, F. (1872). Statistical Inquiries into the Efficacy of Prayer. The Fortnightly Review 12, 125 135. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://galton.org/essays/18701879/galton-1872-fortnightly-review-efficacy-prayer.html> [2010-11-08] Geels, A. (2003). Transforming Moments, A Psychological Perspective on Religious Visions: Contemporary and Historical Cases. Belzen, J. A. & Geels, A. (Eds.). Mysticism: A Variety of Psychological Perspectives. (International series in the psychology of religion vol. 13). pp 235 261. Amsterdam; New York: Rodopi. Gerson, G. (2004). Winnicott, Participation and Gender. Feminism & Psychology. 14(4), 561 581. doi:10.1177/0959-353504046872 Goldstein-Kyaga, K. (1999). Grounded Theory och fltmetod: exempel frn avhandlingen, The Tibetans School for Survival or Submission. (Texter fr forskningsmetod, 2). Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Haglund, B. (1996). Stdjande miljer fr hlsa - ett strategiskt begrepp fr det hlsofrmjande arbetet. Socialmedicisnk tidskrift 2 3, 91 99. Haglund, B., Pettersson, B., Finer, D., & Tillgren, P (Eds.). (1993). We Can Do It! The Sundsvall handbook. From the 3rd International Conference on Health Promotion Sundsvall, Sweden June 9 15 1991. Sweden: Repro Print AB, Solna, Hargreaves, A. (1998). Lraren i det postmoderna samhllet (S. Andersson, vers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalutgvan publicerad 1994) Henningsson, H. (1911, 17 december). Talrstens kultur. Svenska Dagbladet, 342,2, 2 3. Holm, N. G. (1988). Religionspsykologins grunder. (Religionsvetenskapliga skrifter, nr 13). (2. rev. uppl.). bo: bo akademi Hook, J. N., Worthington, Jr. E. L., Davis, D. E., David J. J., Jennings II, D. J., Gartner, A. L., & Hook, J. P. (2010). Empirically Supported Religious and Spiritual Therapies. Journal of Clinical Psychology, 66(1), 46 72. doi:10.1002/jclp.20626. Hummer, R. A., Rogers, R.G., Nam, C.B. & Ellison, C.G. (1999). Religious Involvement and U.S. Adult Mortality. Demography. 36(2), 273 285. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/stable/ 2648114?origin=JSTOR-pdf&> [2010-09-27] Igra, L., & Sjgren, L. (2000). Melanie Klein. En introduktion till hennes liv och verk. Klein, M. Krlek, skuld och gottgrelse (I. Lfgren, vers.). (s. 7 26). Stockholm: Natur och Kultur.

268

Inglehart, R., & Baker, W. E. (2000). Modernization, Cultural Change, and the Persistence of Traditional Values. American Sociological Review, 65(1), 19 51. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/ stable/pdfplus/2657288.pdf> [2010-06-30] Izydorczyk, B. & Czekaj, B. (2006). Review of certain conceptions on eating disorders. Suggestions on psychotherapy for women with anorexia and bulimia nervosa. Psychiatria polska, 40(1), 65 74 Janlert, U. (2000). Folkhlsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur. Jones, J. W. (1986). Macrocosm to Microcosm: Toward a Systemic Model of Personality. Journal of Religion and Health, 25(4), 278 290. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.springerlink.com.ezproxy.its.uu.se/content/ h605r1uqm737q362/fulltext.pdf> [2010-11-16] -. (1992). Knowledge in transition: Toward a Winnicottian epistemology. Psychoanalytic Review, 79(2), 223 237. -. (1997). Playing and believing: The uses of D. W. Winnicott in the psychology of religion. J. L. Jacobs & D. Capps (Eds.). Religion, society, and psychoanalysis: Readings in contemporary theory (pp. 106 126). Boulder: Westview Press. -. (1999). Embodying Relationships: An Object Relational Perspective on the Body. Gender & Psychoanalysis, 4, 387 398. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://ovidsp.tx.ovid.com.ezproxy.its.uu.se/sp3.2.4b/ovidweb.cgi?&S=CPBNFPNLDODDFBHFNCDLICLBEOGAAA00&C omplete+Reference=S.sh.14%7c1%7c1> [2010-11-22] Kallenberg, K., Brkenhielm, C. R., & Larsson, G. (1996). Tro och vrderingar i 90-talets Sverige. Om samspelet livsskdning, moral och hlsa. rebro: Libris. Kickbusch, I. (2003). The Contribution of the World Health Organization to a New Public Health and Health Promotion. American Journal of Public Health 93(3), 383 388. -. (2007). The move towards a new public health. Promotion & Education 14(9). doi:10.1177/10253823070140020301x: King, M. B. & Koenig, H. G.(2009). Conceptualising spirituality for medical research and health service provision. BMC Health Services Research 9(116). doi:10.1186/1472-6963-9-116 Klein, M. (2000). Krlek, skuld och gottgrelse (I. Lfgren, vers.). Stockholm: Natur och Kultur. (Originalutgvan publicerad 1975) Laaser, U. (2008). Editorial: Global Health and Health Diplomacy. Journal of Public Health Policy, 29, 467473. doi:10.1057/jphp.2008.36 Liljas Stlhandske, M. (2005). Ritual invention; A play perspective on existential ritual and mental health in late modern Sweden. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Teologiska institutionen. Lwn, . (2006). Asylexistensens villkor. Resurser och problem i menigskapande hos asylskande barn i Sverige. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Teologiska institutionen. Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (I. Almqvist, vers.). Lund: Studentlitteratur. Marsella, A. & Yamada, A., (2000). Culture and mental health: An introduction and overview of foundations, concepts and issues. I. Cullar & F. A Paniagua (Eds.), Handbook of multicultural mental health: Assessment and treatment of diverse populations. San Diego: Academic Press Martinson, K. (2008). Wellness - en litteraturversikt.Karlstada universitet, Fakulteten fr samhlls- och livsvetenskap. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:5622> [2010-11-19]

269

Maslow, A. H. (1964). Religions, Values, and Peak-experiences. Columbus, Ohio: Ohio State University Press Melder, C. (1991). Nra-Dden-Upplevelser, en studie i modern mystik. Forskarfrberedande uppsats i religionspsykologi. Uppsala universiet: Teologiska institutionen. -.(2003). VVV vad? Vlkommen till VVV-Vuxet Vxande i Vllingby. Vllingby frsamlingsblad 3, 3-4. Stockholm: Vllingby frsamling. Moreira-Almeida, A. & Koenig H. G. (2006). Retaining the meaning of the words religiousness and spirituality: A commentary on the WHOQOL SRPB groups A cross-cultural study of spirituality, religion, and personal beliefs as components of quality of life. Social Science & Medicine 63, 843 845. doi:10.1016/j.socscimed.2006.03.001. Nationalencyklopedin. (2010). Andlig, Existentiell. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.ne.se/lang/andlig/114301>; <http://www.ne.se/kort/existentiell> [2010-11-03] O'Callaghan, C. & McDermott, F. (2004). Music therapy's relevance in a cancer hospital researched through a constructivist lens. Journal of Music Therapy, 41(2), 151 85. OConnell, K. A. & Skevington S. M. (2005). The relevance of spirituality, religion and personal beliefs to health-related quality of life: Themes from focus groups in Britain. British Journal of Health Psychology 10, 379 398 -. (2007). To measure or not to measure? Reviewing the assessment of spirituality and religion in health-related quality of life. Chronic Illness 3, 77-87. doi:10.1177/1742395307079195 -. (2010). Spiritual, religious, and personal beliefs are important and distinctive to assessing quality of life in health: A comparison of theoretical models. British Journal of Health Psychology, 15, 729-748. doi:10.1348/135910709X479799 Pavlekovic, G., Donev, D. & Kragelj, L. Z. (2008). Health Promotion Glossary: Selected Terms and Comments. Programmes for Training on Research in Public Health for South Eastern Europe. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://biecoll.ub.uni-bielefeld.de/volltexte/2009/2301/pdf/dokument6.1.pdf > [2009-09-28] Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundlggande folkhlsovetenskap andra upplagan. Stockholm: Liber AB Pettersson, T. (2000). Svensken och religionen. Lewin L (Red.). Svenskt kynne (s.9 23). Uppsala: Acta universitatis Upsaliensis. -. (2006). Religion in Contemporary Society: Eroded by Human Well-being, Supported by Cultural Diversity. Comparative Sociology. 5(2 3), 231 257. Polkinghorne, D. (1983). Methodology of the Human Sciences: Systems if Inquiry. Albany: State University of New York Press Qvarsell, B. (1996). Pedagogisk etnografi fr praktiken en discussion om frndringsfokuserad pedagogisk forskning. (Texter fr forskningsmetod, 2). Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Regeringens proposition. (2002). Prop. 2002/03: 35, Ml fr folkhlsan. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf> [2009-09-28] Reichertz, J. (2010). Abduction: The Logic of Discovery of Grounded Theory. Forum: qualitative social research . 11(1). (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/article/view/1412/2903> [2010-10-04] Rutz, W. (2004). A need to rethink social psychiatry in Europe. The Lancet, 363, 1652. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig:

270

<http://download.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140673604162247.pd f> [2010-09-06] -. (2006). Social psychiatry and public mental health: present situation and future objectives. Time for rethinking and renaissance?. Acta Psychiatrica Scandinavica, 113 (Suppl. 429), 95100. doi:10.1111/j.1600-0447.2005.00725.x -. (2007). A need to rethink social psychiatry. International Journal of Public Health, 52, 137139. doi 10.1007/s00038-007-7024-7 Sawatzky, R., Ratner, P. A., & Chiu, L. (2005). A Meta- Analysis of the Relationship Between Spirituality and Quality of life. Social Indicators Research, 72, 153 188. Sayers, J. (1992). Psykoanalysens mdrar. (A. Gegenheimer, vers). Falun: Alfabeta Bokfrlag AB. Skolverket. (2009). Lroplan fr det obligatoriska skolvsendet, frskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Skolverket. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069> [2010-09-20] Smith, B. J., Tang, K. C. & Nutbeam, D. (2006). WHO Health Promotion Glossary: New Terms. Health Promotion International Advance Access. doi:10.1093/heapro/dal033 Socialstyrelsen. (2009a), Folkhlsorapport 2009. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/ 8495/2009-126-71_200912671.pdf> [2009-09-28] -. (2009b). Hlso- och sjukvrdsrapport 2009. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/ 2009-126-72_200912672_rev2.pdf> [2009-09-28] -. (2010a). Inkomster och utgifter fr vissa personer 20 64 r med funktionsnedsttningar - Specialbearbetning av SCB:s underskning HEK. Stockholm: Socialstyrelsen (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/ 17904/2010-1-12.pdf> [2010-11-02] -. (2010b). Lgesrapport 2010. PDF format. Tillgnglig: <http://www. socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-21> [2010-04-12] Sprkverkstaden om disposition. (u..). (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.nordiska.uu.se/sprakverkstaden/omdisposition.pdf> [2010-10-06] Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Frn upptckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering p empirisk grund. Lund: Studentlitteratur Statens folkhlsoinstitut. (2009a). Psykisk hlsa avgrnsningar. Folkhlsoinstitutets elektroniska uppslagsverk. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Psykisk-halsa--avgransning/> [2009-09-28] -. (2009b). Psykisk sjukdom avgrnsningar. Folkhlsoinstitutets elektroniska uppslagsverk. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Psykisksjukdom---avgransning/> [2009-09-28] -. (2009c). Psykisk hlsa -alternativa begrepp. Folkhlsoinstitutets elektroniska uppslagsverk. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Psykisk-halsa--alternativa-begrepp-/> [2009-09-28] -. (2009d). Kompetensbegrepp. Folkhlsoinstitutets elektroniska uppslagsverk. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverkbarn-och-unga/Kompetens--begrepp-/> [2009-09-28]

271

-. (2010). Vrt uppdrag. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.fhi.se/Vartuppdrag/> [2010-11-04] Statens offentliga utredningar [SOU]. (1997:119). En tydligare roll fr hlso- och sjukvrden i folkhlsoarbetet. Kommittn om hlso- och sjukvrdens finansiering och organisation, [HSU 2000]. Stockholm: Fritzez offentliga publicationer. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/51/09/53f26bf3.pdf> [2009-09-28] -. (1998:43). Hur skall Sverige m bttre? -frsta steget mot nationella folkhlsoml Betnkande av Nationella Folkhlsokommittn. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/45/10/150e7666.pdf> [2009-09-28] -. (1999:66). God vrd p lika villkor? -om statens styrning av hlso- och sjukvrden, Kommittn om hlso- och sjukvrdens finansiering och organisation, [HSU 2000]. Stockholm: Fritzez offentliga publicationer. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/25/75/5be1e7e6.pdf> [2009-10-01] -. (2000:91). Hlsa p lika villkor -nationella ml fr folkhlsan. Nationella folkhlsokommittn Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: sid 1 251, <http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/22/f8487356.pdf>, sid 337 551 <http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/22/008a34a4.pdf>, sid 554 807 <http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/22/a829fb74.pdf>[2009-09-28] -. (2001:6). Dden angr oss alla Vrdig vrd vid livets slut. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/82/a9b91231.pdf> [2011-11-02] Sundberg, H. G. F. (1948). Kyrkortt. Helsingfors: Institutet fr offentlig och internationell rtt. Svenska akademien. (1926). Ordbok ver svenska sprket (band 8). Lund: Gleerups frlag. Svenska kyrkan. (2010). Dpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning 1970 2009. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: < http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562> [2010-11-03] Svenska kyrkans frsamlingsnmnd. (1994:1). Riktlinjer fr Svenska kyrkans konfirmandarbete. Stockholm: Svenska Kyrkans Information. Sveriges Kommuner och Landsting, Statens folkhlsoinstitut & Socialstyrelsen. (2009). ppna jmfrelser 2009 Folkhlsa. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39592_1.pdf> [2010-10-18] Tashakkori, A. & Teddlie, C. (1998). Mixed Methodology: Combining Qualitative and Quantitative Approaches. Thousand Oaks, California: SAGA Publications Ltd. Turp, M. (2000). Touch, enjoyment and health: in adult life. European Journal of Psychotherapy, Counselling & Health 3(1), 61 76. doi:10.1080/13642530050078565 Ume universitet. (2010). Open Code 3.4. Epidemiologi och global hlsa. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.phmed.umu.se/enheter/epidemiologi/forskning/open-code/> [201010-07] Vader, J-P. (2006). Spiritual health: the next frontier. European Journal of Public Health, 16 (5), 457. doi:10.1093/eurpub/ckl234

272

Vang, J. & Kristenson, M. (2000). The concept of self-rated health. P. Nilsson & K. Orth-Gomer (Red.). Self-rated Health in a European Perspective. (FRN-rapport 2000:2), (pp. 15-27). Stockholm: Forskningsrdsnmnden. Wessn, E. (1995). Svenska Sprknmnden, Kortfattad etymologisk ordbok, Vra ord deras uttal och ursprung, andra tillkade upplagan (2 utk. uppl.). Stockholm: Norstedts Frlag AB WHOQOL-SRPB Group. (2006). A cross-cultural study of spirituality, religion, and personal beliefs as components of quality of life, Saxena, S. (Ref.). Social Science & Medicine 62, 1486 1497. doi:10.1016/j.socscimed.2005.08.001 Wikstrm, O. (2004). Sjlavrd mellan sprk och erfarenhet religionspsykologiska perspektiv. M. Ekedahl & B. Wiedel (Red.). Mtet med den splittrade mnniskan. Om sjlavrd i postmodern tid (s. 73 94). Stockholm: Verbum. Winnicott, D. (1991). Mnniskans natur (E. Hammelberg, vers.). Ludvika: Dualis frlag AB (Originalutgvan publicerad 1988) -. (1994). Letter to Melanie Klein (November 17, 1952). Percurso Revista de Psicanalise. 7(12;1), 80 82. (Elektronisk). Tillgnglig: < http://ovidsp.tx.ovid.com.ezproxy.its.uu.se/sp3.2.4b/ovidweb.cgi?&S=GLNKFPHHAHDDNBDMNCDLNFDCMKIJAA00& Complete+Reference=S.sh.15|11|1> [2010-11-16] -. (1997). Lek och verklighet (2. rev. uppl., I. Lfgren, vers.). Stockholm: Natur och Kultur. (Originalutgvan publicerad 1971) -. (1998a). Barnet, familjen och omvrlden (L-G. Lundh, vers.). Stockholm: Natur och Kultur. (Originalutgvan publicerad 1957) -. (1998b). Frlust och frbrytelse (K. Sjstrm, vers.). Dualis frlag AB (Originalutgvan publicerad 1984) Witmer, J.M., & Sweeney, T.J. (1992). A Holistic Model for Wellness and Prevention over the Life Span. In Journal of Counseling & Development, 71, 140 148. World Health Organization [WHO]. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion, First International Conference on Health promotion, Ottawa, 21 November 1986. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.who.int/hpr/NPH/docs/ottawa_charter_hp.pdf> [2009-09-28] -. (1991). Sundsvall Statement on Supportive Environments for Health, Third International Conference on Health promotion, Sundsvall, Sweden, 9 15 June 1991. (Elektronisk). Tillgnglig: <http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/sundsvall/en/print.h tml> [2009-09-28] -. (1997). Jakarta Declaration on Leading Health, Promotion into the 21st Century. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.who.int/hpr/NPH/docs/jakarta_declaration_en.pdf> [2009-09-28] -. (1999). Health 21, The health for all policy framework for the WHO European Region. European Health for All Series: No. 6. Regional Office for Europe. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/98398/wa540ga199heeng .pdf> [2010-11-04] -. (2000). Framework for Countywide Plans of Action for Health Promotion, Fifth Global Conference on Health Promotion, Mexico City, Mexico, 5 9 June, 2000. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.paho.org/English/AD/SDE/HS/5thGlobalConf9.doc > [2009-0928] -. (2002a). WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument. Department of Mental Health and Substance Dependence. Geneva: WHO. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: < http://www.who.int/mental_health/media/en/622.pdf > [2009-10-01]

273

-. (2002b). WHOQOL-SRPB Users Manual, Scoring and Coding for the WHOQOL SRPB Field-Test Instrument. Geneva: Department of Mental Health and Substance Dependence, World Health Organization. (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.who.int/mental_health/media/en/620.pdf> [2009-1001] -. (2006). Constitution of the World Health Organization. Basic Documents (45 ed. Suppl.). (Elektronisk). PDF format. Tillgnglig: <http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf> [2009-09-28] World Values Survey, [WVS] (2010). Learn more about the WVS. World Values Survey Home page. (Elektronisk). Tillgnglig: < http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_1 10> [2010-09-15] Wulff, D. (1991). Psychology of Religion: Classic and contemporary views. New York: John Wily & Sons. -. (1993). Religionspsykologi 2 (L. Nilsson, vers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalutgvan publicerad 1991) Zinnbauer B. J, & Pargament, K. I. (2005). Religiousness and Spirituality. Paloutzian R. F. & Park C.L. (Red.), Handbook of the Psychology of Religion and Spirituality (21-42). New York: The Guilford Press, vriga kllor: Opubliserade referenser Enblad, K. (2006). Utvrdering av verksamheten Vuxet Vxande i Vllingby en rapport som beskriver, analyserar och drar slutsatser infr framtiden. Stockholm: Vllingbyfrsamling Vllingby frsamling. (2002). Frsamlingsinstruktioner fr Vllingby frsamling, Stockholms stift Svenska kyrkan. Otryckta kllor Dat band. Inspelningar frn intervjuerna med tillhrande transkribering och kodning Materialet finns i frfattarens go. Enkter. Svarsenkterna frn VVV-enkten och den WHO inspirerade enkten. Materialet finns i frfattarens go.

274

Bilaga 3. WHOQOL-SRPB frgor relaterade till existentiell hlsa

versttning av DeMarinis,V. & Melder, C. SPSRPB frgor perspektiv Andlig I vilken grad hjlps du av kontakt med en andligt existens till att kontakt komma igenom svra tider? SP1.1 4 I vilken grad hjlps du av kontakt med en andligt existens till att hantera stress? I vilken grad hjlper kontakten med en andlig existens dig att frst andra? I vilken grad ger kontakt med en andligt dig trygghet/tillfrsikt? Mening & I vilken grad knner du mening med ditt liv? syfte med I vilken grad ger mjligheten att hjlpa andra dig mening med ditt livet liv? SP2.1 4 I vilken grad knner du att ditt liv har ett speciellt syfte? I vilken grad knner du att du r hr i vrlden av en speciell anledning? Upplevelse I vilken grad kan du knna frundran ver din omgivning? (t.ex. av naturen, konst, musik) frundran I vilken grad knner du dig andligen berrd av sknhet? SP3.1 4 I vilken grad knner du inspiration/sinnesrrelse i ditt liv? I vilken grad r du tacksam fr saker i naturen som du kan njuta av? Helhet & I vilken grad knner du samhrighet mellan kropp, psyke och sjl? integration Hur njd r du med din balans mellan kropp, psyke och sjl? SP4.1 4 I vilken grad knner du att ditt stt att leva verensstmmer med dina knslor och dina tankar? Hur mycket hjlper din personliga tro dig att skapa samstmmighet mellan det du gr, tnker och knner? Andlig I vilken grad knner du en inre andlig styrka? styrka I vilken grad kan du hitta en andlig styrka i svra tider? SP5.1 4 Hur mycket strker andligheten dig till ett bttre liv? I vilken grad hjlper andlig styrka dig till att knna gldje i ditt liv? Harmoni & I vilken grad knner du dig tillfreds med dig sjlv? I vilken grad har du inre frid? inre frid Hur mycket kan du knna lugn nr du behver? SP6.1 4 I vilken grad knner du harmoni i ditt liv? Hoppfullhet Hur hoppfull knner du dig? & optimism I vilken grad r du hoppfull betrffande ditt liv? SP7.1 4 I vilken grad ger optimism dig en frbttrad livskvalitet? Har du frmgan att frbli optimistisk i tider av oskerhet? Tro som I vilken grad bidrar din tro till ditt allmnna vlbefinnande? resurs I vilken grad ger din tro dig en knsla av att vara omhuldad i ditt SP8.1 4 vardagsliv? I vilken grad ger din tro dig styrka i ditt vardagsliv? I vilken grad hjlper din personliga tro dig att njuta av livet?

279

Bilaga 4. Intervjuguide
Intervju inventeringskategorier Mla livslinjen: i frg och form: kns och kroppstnkande Demografiska: Kn, lder, utbildning, socio-, ekonomisk-, kulturellkontext. C) Tidig livstolkning: Substantiell: Gudsbild, religis- och andlig bakgrund, signifikanta andra, uppvxtmilj. Funktionell: upplevelser, erfarenhet av bn, religis- och andlig praktik, funderingar D) Predisposition fr transformering: Livssituation, behov, kriser, varfr lockade VVV E) Nuvarande livssituation och livstolkning: Andligutvning och andliga erfarenhet i dag, eventuell pverkan frn VVV eller liknande F) 3 x 3 skalor: Ngon gng under intervjun: Fylla i 3 skalor x 3: barndom, innan VVV och nu. G) Framtida utvecklingspotential H) Avslutning Intervjufrgor A) 1. Mla: Livs linje, livs resa frn fdelse till nu. 2. Kan du bertta lite om hur du har mlat och om ditt frhllande till tro/andlighet/religion genom livet? 3. Tror du att det skulle vara annorlunda om du varit pojke/flicka? 4. Har synen p din kropp frndrats under denna tid? B) 1. Demografiska faktorer kontinuerligt genom hela intervjun C) 1. Kan du bertta lite om hur du vxte upp? 2. Var det ngon som betydde extra mycket fr dig som liten, Varfr , Hur skulle du beskriva henne/honom? 3. Hur skulle du beskriva dig sjlv som liten? 280

4. Tnkte du ngon gng p livet, Gud och sdana saker? Trodde du p ngot som var "andligt", hnde det att du bad. 5. Hnde det att du gick i kyrkan, sndagsskolan, konfirmerades du eller dyl.? 6: Har du varit freningsaktiv, medlem i ngon religis eller ideologisk frening? D) 1. Om vi frflyttar oss framt i tiden, hur skulle du beskriva din livssituation under de senaste tio ren? 2. Har du upplevt ngra kriser eller andra avgrande frndringar? 3. Har du har ngot intresse fr andlighet, livsfrgor, kyrka eller liknande? Varfr i sdana fall? 4. Hur skulle du beskriva din samtid, synen p tiden, auktoriteter, omvrlden, krav i arbetslivet, osv. 5. Vad var det som gjorde att du intresserade dig fr VVV? 6. Vilka aktiviteter har du deltagit i. Kan du bertta lite om hur du upplevde denna/dessa olika aktiviteter? (C 4, 5 eventuellt efter inledande frgor i kategori D) E) 1. Hur skulle du beskriva dig sjlv i dag? 2. Skulle du sga att du p ngot stt har frndrat dig och din instllning till saker och ting efter att du deltagit i VVV? 3. Har din instllning till kroppen frndrats. 3. Fljdfrga p andlig- och knsidentitet, din relation till andra, din vardag, arbete o dyl.? 4. Fljdfrga p instllning till andligheten, Gud och kyrkan? F) Bilaga 4/I4:2 G) 1. Hur skulle du vilja att ditt syn p livet och andligheten utvecklades? 2. Hur skulle du vilja att ditt vardagsliv utvecklades? H) 1. r det ngot du vill tillgga? 2. Hur har du upplevt denna intervju?

281

Bilaga 5. Skattningsskalor fr meningsskapande

3 x 3 skalor, en av var fr barndom, innan VVV och nu.

1) Det finns ngon typ av hgre makt

Stmmer helt och fullt 5 4 3 2 1 Osker 0 1

Det finns ingen typ av hgre makt

Stmmer helt och fullt 2 3 4 5

2) Din syn p andligheten i ditt vardagsliv?

Bokstavlig 5 4 3 2 1 Osker 0 1 2 3 4 Symbolisk 5

3) Hur stark tycker du att din syn p livet och andligheten har varit och r
mycket stark 5 4 3 2 1 0 inte stark alls

282

Bilaga 6. Statistik frn enkterna

Tabell 29 49, redovisning av resultat frn det empiriska materialet.
Tabell 29. ldersfrdelning i VVV-enkten lder Frekvens Valid 0 25 25 35 36 45 46 55 56 65 66 Totalt System 2 3 16 26 7 5 Procent 3,3 5,0 26,7 43,3 11,7 8,3 98,3 1,7 100,0 Valid Procent 3,4 5,1 27,1 44,1 11,9 8,5 100,0 Kumulativ Procent 3,4 8,5 35,6 79,7 91,5 100,0

59 Bortfall 1 Totalt 60 Notera. n = 59, Internt bortfall = 1

Tabell 30. Knsfrdelning i VVV-enkten Kn Frekvens Valid 1 Kvinna 2 Man Totalt System 35 8 Procent 58,3 13,3 71,7 28,3 100,0 Valid Procent 81,4 18,6 100,0 Kumulativ Procent 81,4 100,0

43 Bortfall 17 Totalt 60 Notera. n = 43, Internt bortfall = 17

283

Tabell 31. Sysselsttning i VVV-enkten % (n) 100 (57) Valid 1 Arbetar 2 Studerar 4 Pensionr 5 vrigt Total System Frekvens Procent Valid Procent Kumulativ Procent 64,9 8,8 12,3 8,8 5,3 100,0 64,9 73,7 86,0 94,7 100,0

37 5 5 3

61,7 8,3 11,7 8,3 5,0 95,0 5,0 100,0

3 Sjukskriven 7

57 Bortfall 3 Totalt 60 Notera. n = 57, Internt bortfall = 3

Tabell 32. Familjebild i VVV-enkten. Till min familj rknar jag % Partner (n) 100 (58) Vali 63,8 d (37) Mina Bonus- Vnner Barn- Husdjur barn barn barn Grannar Mor & Ngon far annan frldrar 46,6 (27) 31,0 (18)

72,4 (42)

12,1 (7)

36,2 (21)

13,8 (8)

24,1 (14)

6,8 (4)

Notera. n = 58, Internt bortfall = 2 Tabell 33. Informanternas intressen Intressen lsa bok vnner familjen kultur resor musik andlighet religion arbete myskvll matlagning djur dans 50 49 42 40 39 37 36 27 24 22 22 20 18 ppna frgor motion friluftsliv snickra psykologi mentala hlsofrgor skriva & mla 2 2 1 1 1 1

284

sport politik odla blommor mode & sknhet hem & hushll studera freningsliv handarbete vrigt

15 15 15 13 12 10 9 5 6

Tabell 34. Tidigare deltagande I VVV Deltagit i VVV Frekvens Valid 1 Aldrig 2 Sllan 3 I bland 4 Ofta Totalt System 28 13 3 10 Procent 46,7 21,7 5,0 16,7 90,0 10,0 100,0 Valid Procent 51,9 24,1 5,6 18,5 100,0 Kumulativ Procent 51,9 75,9 81,5 100,0

54 Bortfall 6 Totalt 60 Notera. n = 54, Internt bortfall = 6 Tabell 35. nskat deltagande I VVV Vill anmla sig till VVV Frekvens Valid 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej Totalt System 38 9 3

Procent 63,3 15,0 5,0

Valid Procent 76,0 18,0 6,0 100,0

Kumulativ Procent 76,0 94,0 100,0

50 83,3 Bortfall 10 16,7 Totalt 60 100,0 Notera. n = 50, Internt bortfall = 10

285

Tabell 36. Utvar du ngra handlingar som fr dig r kopplade till andlighet/livsmening? tillsammans med andra eller privat Andliga handlingar % (n) 100 (51) N Valid Andliga handlingar i grupp 60,8 (31) Utvar inga Andliga andliga handlingar privat handlingar 70,6 (36) 17,6 (9)

Notera. n = 50, Internt bortfall = 9

ppna svar Andliga handlingar i grupp, ppna svar Meditation Gudstjnstlivet Samtal med vnner VVV Studiecirklar Existentiellmusik Familjesammankomst Friluftsliv Retreat Kulturupplevelser Tolvstegs programmet 8 8 7 5 3 3 2 2 1 1 1

Andliga handlingar privat, ppna svar Meditation Bn Samtal med vnner Vistas i naturen Lser Yoga Qigong Tystnad i kyrka, natur Friluftsliv Odling Existentiellmusik Retreat Bibelstudier Skriva & mla 14 10 8 7 5 3 3 1 1 1 1 1 1 1

286

Tabell 37. Medellder i WHO inspirerade enkten D2 Medel 46,43 Median 43,00 Std. Avvikelse 13,463 Minimum 31 Maximum 73 Notera. N = 21, Internt bortfall = 0 Tabell 38. Utbildning i WHO inspirerade enkten Frekvens Valid Grundskola 1 Gymnasium 4 Universitet 15 20 Bortfall 1 Totalt 21 Notera. N = 21, Internt bortfall = 0 Totalt System Procent 4,8 19,0 71,4 95,2 4,8 100,0 Valid Procent 5,0 20,0 75,0 100,0 Kumulativ Procent 5,0 25,0 100,0

Tabell 39. Civilstnd i WHO inspirerade enkten Civilstnd Frekvens Procent Valid Procent Kumulativ Procent Valid Ensamstende 10 47,6 52,4 100,0 47,6 52,4 100,0 47,6 100,0 Gift/sammanboende 11 Totalt 21 Notera. N = 21, Internt bortfall = 0

287

Tabell 40. r du fr nrvarande sjuk? Frdelat p tre ldersgrupper. Korstabulering: D2.2lder med D6. r du fr nrvarande sjuk? D6.r du fr nrvarande sjuk? 1 Ja D2.2lder 1. < 35 Antal % inom D2.2lder 2. 35 54 Antal % inom D2.2lder 3 55+ Antal 1 16,7% 2 22,2% 3 2 Nej 5 83,3% 7 77,8% 3 Totalt 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21 100,0%

% inom 50,0% 50,0% D2.2lder Totalt Antal 6 15 % inom 28,6% 71,4% D2.2lder Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas Tabell 41. Hur mr du? Frdelat p tre ldersgrupper. Korstabulering: D2.2 lder med G1.5. Hur mr du? G1.5.Hur mr du? 2 3 Varken Dligt bra eller dligt D2.2lder 1. < 35 Antal % inom D2.2lder 2. Antal 35 54 % inom D2.2lder 3. 55+ Antal 0 ,0% 2 2 33,3% 3 4 Bra

5 Mycket bra 0

Totalt 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21 100,0%

66,7% ,0% 3 1

22,2% 33,3% 0 3

33,3% 11,1% 2 1

% inom ,0% 50,0% 33,3% 16,7% D2.2lder Totalt Antal 2 8 9 2 % inom 9,5% 38,1% 42,9% 9,5% D2.2lder Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas

288

Tabell 42. Hur mr du? Frdelat p r du fr nrvarande sjuk? Korstabulering: G1.5. Hur mr du? med D6. r du fr nrvarande sjuk? D6. r du fr nrvarande sjuk? 1 Ja G1.5. Hur mr du? 2 Dligt Antal 0 % inom ,0% G1.5.Hur mr du? 3 Varken bra eller dligt 4 Bra Count 5 % inom 62,5% G1.5. Hur mr du? Antal 1 % inom 11,1% G1.5. Hur mr du? 5 Mycket bra Antal 0 % inom ,0% G1.5. Hur mr du? Antal 6 Totalt 2 Nej 2 100,0% 3 37,5% 8 88,9% 2 100,0% 15 Totalt 2 100,0% 8 100,0% 9 100,0% 2 100,0% 21 100,0%

% inom 28,6% 71,4% G1.5. Hur mr du? Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas

Tabell 43. Medelvrdet p respektive A frga, i form av gruppens totala medelvrde, utifrn en femgradig skala dr 1 r lgt/svagt och 5 r hgt/starkt. Medelvrde p respektive A variabel p en 5 gradig skala 1= lgt 5= hgt A1.I vilken grad A2.I vilken grad A3.I vilken grad A4.I vilken betraktar du dig betraktar du dig har du en grad har du en som en religis som en del av en existentiell stark personlig person? religis grupp? vertygelse? tro? Medel 3,00 2,62 3,95 4,00 Std. 1,265 1,322 1,071 1,000 Avvikelse Notera. N = 21, Internt bortfall = 0

289

Tabell 44. Svar p A1 frgan betrffande personlig tro och religis tillhrighet Korstabulering: D2.2lder med A1.I vilken grad betraktar du dig som en religis person? A1.I vilken grad betraktar du dig som en religis person? 1 Inte alls D2.2lder 1. < 35 Antal 2 2 Lite 0 3 4 5 Mitt i Mycket Vldigt mellan mycket 2 33,3% 2 33,3% 3 33,3% 1 16,7% 6 0 ,0% 1 11,1% 1 16,7% 2 9,5%

Totalt 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21 100,0%

% inom 33,3% ,0% D2.2lder

2. 35 Antal 2 1 2 54 % inom 22,2% 11,1% 22,2% D2.2lder 3. 55+ Totalt Antal 0 1 3 % inom ,0% D2.2lder Antal 4 16,7% 50,0% 2 7

% inom 19,0% 9,5% 33,3% 28,6% D2.2lder Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas

Tabell 45. Svar p A2 frgan betrffande personlig tro och religis tillhrighet Korstabulering: D2.2lder med A2. I vilken grad betraktar du dig som en del av en religis grupp? A2.I vilken grad betraktar du dig som en del av en religis grupp? 1 Inte alls 2 Lite 3 4 5 Mitt i Fr det Fullstndigt mellan mesta Totalt 1 16,7% 0 ,0% 0 ,0% 1 16,7% 1 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21

D2.2lder 1. < Antal 3 2 0 35 % inom 50,0% 33,3% ,0% D2.2lder

2. 35 Antal 2 1 2 4 54 % inom 22,2% 11,1% 22,2% 44,4% D2.2lder 3. Antal 1 1 2 1 55+ % inom 16,7% 16,7% 33,3% 16,7% D2.2lder Antal 6 4 4 6

Totalt

290

Korstabulering: D2.2lder med A2. I vilken grad betraktar du dig som en del av en religis grupp? A2.I vilken grad betraktar du dig som en del av en religis grupp? 1 Inte alls 2 Lite 3 4 5 Mitt i Fr det Fullstndigt mellan mesta Totalt 1 16,7% 0 ,0% 0 ,0% 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21 100,0%

D2.2lder 1. < Antal 3 2 0 35 % inom 50,0% 33,3% ,0% D2.2lder

2. 35 Antal 2 1 2 4 54 % inom 22,2% 11,1% 22,2% 44,4% D2.2lder

3. Antal 1 1 2 1 1 55+ % inom 16,7% 16,7% 33,3% 16,7% 16,7% D2.2lder Totalt Antal 6 4 4 6 1 % inom 28,6% 19,0% 19,0% 28,6% 4,8% D2.2lder Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas

Tabell 46. Svar p A3 frgan betrffande personlig tro och religis tillhrighet Korstabulering: D2.2lder med A3.I vilken grad har du en existentiell vertygelse? A3.I vilken grad har du en existentiell vertygelse? 2 Lite 3 Mitt i 4 Fr mellan det mesta 1 16,7% 0 ,0% 3 50,0% 3 33,3% 5 Fullstndigt 2 33,3% 4 44,4%

Totalt 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21 100,0%

D2.2lder 1 < 35

Antal

% inom ,0% D2.2lder

2 35 Antal 2 54 % inom 22,2% D2.2lder

3 Antal 1 2 1 2 55+ % inom 16,7% 33,3% 16,7% 33,3% D2.2lder Totalt Antal 3 3 7 8 % inom 14,3% 14,3% 33,3% 38,1% D2.2lder Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas

291

Tabell 47. Svar p A4 frgan betrffande personlig tro och religis tillhrighet Korstabulering: D2.2lder med A4.I vilken grad har du en stark personlig tro? A4.I vilken grad har du en stark personlig tro? 2 Lite 3 Mitt i 4 Fr mellan det mesta 0 ,0% 0 ,0% 4 66,7% 4 44,4% 5 Fullstndigt 2 33,3% 3 33,3%

Totalt 6 100,0% 9 100,0% 6 100,0% 21 100,0%

D2.2lder 1 < 35

Antal

% inom ,0% D2.2lder

2 35 Antal 2 54 % inom 22,2% D2.2lder

3 Antal 1 1 2 2 55+ % inom 16,7% 16,7% 33,3% 33,3% D2.2lder Totalt Antal 3 1 10 7 % inom 14,3% 4,8% 47,6% 33,3% D2.2lder Notera. N = 21, Internt bortfall = 0, statistisk signifikans saknas Tabell 48. Existentiell hlsa * F variablerna fr V. DeMarinis fysiska hlsodimension

SRPB.Totalt.Existentiell hlsa, 3 grupper * F variablerna fr V. DeMarinis fysiska hlsodimension VD.fysiska, 3 grupper 1 Lg SRPB.Totalt. Existentiell hlsa, 3 grupper 1 Lg Antal 5 2 3 Medel Hg 1 1 Totalt 7

% inom VD.fysiska 62,5% 14,3% 16,7% 33,3%

2 Antal 3 2 2 7 Medel % inom VD.fysiska 37,5% 28,6% 33,3% 33,3% 3 Hg Antal 0 4 3 7

% inom VD.fysiska ,0% 57,1% 50,0% 33,3% Totalt Antal 8 7 6 21 % inom VD.fysiska 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Notera. N = 21, Internt bortfall = 10 (SP=10, F=0), statistisk signifikans saknas

292

Bilaga 7. Material till intervjuerna

Intervjuinformanternas; livslinje mlningar, dominanta livsskdningstypologier ver tid och meningsskapande skattningsskalor Informant 1: Informanternas existentiella livsskdning utvecklad ver tid.32
Informant i1 Existentiell livsskdning ver tid 1 5 4

Informantens svar p skattningsskalor som fylldes i under intervjun

Det finns ngon typ av 1 hgre makt Stmmer helt i 1 T A B C 5 5 5 5 Din syn p andligheten i ditt vardagsliv? 2. Bokstavlig i 1 T A B C 5 4 4 3 2 3 2 1 0 Symbolisk 1 2 3 4 5 4 3 2 1 0 Det finns ingen typ av hgre makt Stmmer helt 1 2 3 4 5

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

32

1. Bokstavlig bejakande livsskdning, 2. Bokstavligt frnekande livsskdning, 3. Reduktiv tolkande livsskdning, 4. Restaurerande tolkande livsskdning, 5. Blandad existentiell livsskdning, och 6. Avsaknad av existentiell livsskdning.

293

Hur viktig var din syn p andligheten fr ditt vardagsliv? Mycket viktig Inte viktig alls 3 2 1 0

i 1

T A B C

5 5

4 5

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

Informant 2: Informanternas existentiella livsskdning utvecklad ver tid.

Informant i2 Existentiell livsskdning ver tid 3 5 6 5/6

294

Informantens svar p skattningsskalor som fylldes i under intervjun

1 Det finns ngon typ av hgre makt Stmmer helt i 2 T A B C 2. 0 0 Din syn p andligheten i ditt vardagsliv? Bokstavlig i 2 T A B C Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag 5 4 3 2 1 0 Symbolisk 1 2 3 3 5 5 4 5 5 4 3 2 1 0 Det finns ingen typ av hgre makt Stmmer helt 1 2 3 4 4 5

Hur viktig var din syn p andligheten fr ditt vardagsliv? Mycket viktig Inte viktig alls 3 2 1 0 0 3 4

i 2

T A B C

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

295

Informant 3: Informanternas existentiella livsskdning utvecklad ver tid.

Informant i3 Existentiell livsskdning ver tid 1 2 5 6 4/6

Informantens svar p skattningsskalor som fylldes i under intervjun

1 Det finns ngon typ av hgre makt Stmmer helt i 3 T A B C 2. 5 5 5 5 Din syn p andligheten i ditt vardagsliv? Bokstavlig i 3 T A B C 1 5 4 3 2 1 1 2 0 Symbolisk 1 2 3 4 5 4 3 2 1 0 Det finns ingen typ av hgre makt Stmmer helt 1 2 3 4 5

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

296

Hur viktig var din syn p andligheten fr ditt vardagsliv? Mycket viktig Inte viktig alls 3 2 2 5 5 1 0

i 3

T A B C

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

Informant 4: Informanternas existentiella livsskdning utvecklad ver tid.

Informant i4 Existentiell livsskdning ver tid 1 6 5 6 5 5/6

297

Informantens svar p skattningsskalor som fylldes i under intervjun

1 Det finns ngon typ av hgre makt Stmmer helt i 4 T A B C 2. 3 Din syn p andligheten i ditt vardagsliv? Bokstavlig i 4 T A B C 5 4 3 3 0 4 2 1 0 Symbolisk 1 2 3 4 5 5 5 5 4 3 2 1 0 Det finns ingen typ av hgre makt Stmmer helt 1 2 3 4 5

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

Hur viktig var din syn p andligheten fr ditt vardagsliv? Mycket viktig Inte viktig alls 3 2 1 1 0 4 0

i 4

T A B C

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

298

Informant 5: Informanternas existentiella livsskdning utvecklad ver tid.

Informant i5 Existentiell livsskdning ver tid 1 3/4 6 5 5/4

Informantens svar p skattningsskalor som fylldes i under intervjun

1 Det finns ngon typ av hgre makt Stmmer helt i 5 T A B C 2. Din syn p andligheten i ditt vardagsliv? Bokstavlig i 5 T A B C 2 5 4 3 3 3 2 1 0 Symbolisk 1 2 3 4 5 2 5 5 3 4 3 2 1 0 Det finns ingen typ av hgre makt Stmmer helt 1 2 3 4 5

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

299

Hur viktig var din syn p andligheten fr ditt vardagsliv? Mycket viktig Inte viktig alls 3 3 4 4 2 1 0

i 5

T A B C

Notera: i= Informant, T= Tid i livet; A= Nr jag var liten trodde jag, B= Fr tre r sedan trodde jag, och C= Nu tror jag

300

Bilaga 8. Kodning av intervjuerna

Tabell 49. Antal koder i intervjuerna av existentiella behov frdelade p de olika SRPB-perspektiven av existentiell hlsa
tot 120 100 80 60 40 20 0

tot

SP1 SP-perspektiv

SP2

SP3

SP4

SP5

SP6

SP7

SP8

Tabell 50. Memos frn intervjuerna Memos som frekommer i flera av intervjuerna i 5 intervjuer i 4 intervjuer i 3 intervjuer andlighet barndom aktivitet arbete bn barn frlder religion gudsbild familj frndring konfirmation frlder/ar bakgrund kyrkobyggnad/ fri/frigrelse gemenskap/socialt/ organisation hlsa fysisk sammanhang parrelation natur kreativitet rit egen rdd kris rit kyrkan sorg kroppen VVV/VVV rit tro kulturell samtal trygg missbruk/medsjlvbild ung vuxen beroende skande upplevelse religis tolkning VVV rit annan ungdom separation utveckling/hitta signifikant a. nytt/tillbaka svrigheter val utbildning i 2 intervjuer acceptans ansvar bekymmersls frebild frldraroll gldje kontroll musik naturligt nystart stress std svrighet syskon tradition traumatisk

301

Memos som frekommer i en av intervjuerna lycka frsvar begrnsad mansbild frtroende bekant materialism frvntningar bekrftelse misshandel ge std bekymrad morfrldrar g i kyrkan berttelser ordningsam harmoni besvikelse otillrcklighet hem bibel relationer hlsa chock rolig jobbpress distans samhlle krlek duktig sedd knsroll dd sjlvstndighet litteratur ej skapande livsmening ensamhet social acceptans lugn f kraft

sommarstlle tveksamhet uppgivenhet utanfr utbrnd utelmnad utomhus utsatt vardag vlbefinnande vnner vrdefull ldrande

302

Bilaga 9. Hypotesprvning, empiriskt material

Tabell 51. Informanternas enkt respektive intervju WHO informant Intervju informant 2 i.4 14 i.3 16 i.1 Tabell 52. Informanternas svar p G-frgorna om hlsa och livskvalit G1 G2 G3 G4 G15 G.1234.Summa G.4+15 G.4+15.3gr 3 2 3 2 3 .10 .05 1 4 4 2 5 4 .15 .09 3 5 4 4 4 4 .17 .08 2 Notera: G1 Hur skulle du gradera din livskvalitet? G2 Hur njd r du med din livskvalitet? G3 Generellt, hur njd r du med ditt liv? G4 Hur njd r du med din hlsa? G15 Hur mr du? D6 r du sjuk

D6 1 2 2

Tabell 53. Informanternas svar p A-frgorna om andlig/religis identifikation A1 A2 A3 A4 2 2 2 2 5 4 4 4 4 3 5 5 Notera: A1 I vilken grad betraktar du dig som en religis person? A2 I vilken grad betraktar du dig som en del av en religis grupp? A3 I vilken grad har du en andlig vertygelse? A4 I vilken grad har du en stark personlig tro?

Tabell 54. Informanternas svar p de ursprungliga SRPB-frgorna F24.1-4 F24.1 F24.2 F24.3 F24.4 F24.3.4 F24.3.4.3gr 2 2 2 2 .04 1 5 4 5 5 .10 3 5 5 5 5 .10 3

303

Notera: F24.1 F24.2 F24.3 F24.4

Ger din personliga tro mening i ditt liv? I vilken grad upplever du ditt liv meningsfullt? I vilken grad ger din personliga tro dig styrka att hantera svrigheter? I vilken grad hjlper din personliga tro dig att tolka svrigheter i ditt liv?

Tabell 55. Informanternas svar p de olika SRPB-frgorna SP.1-8.1-4 SP7. SP6. SP5. SP3. SP4. SP2. SP1. Hoppfullhet. Andlig. Frid. Andlig. Mening. Frundran Helhet. integration styrka harmoni optimism kontakt m.livet .07 .10 .08 .09 .05 .08 .08 .20 .18 .20 .13 .17 .15 .16 .20 .20 .16 .17 .20 .16 .16 Tabell 56. Informanternas svar p SRPB-totalt F24.SRPB F24.SP18.total .08 .69 .19 1.58 .20 1.65

SP8. Tro.s. resurs .06 .20 .20

F24.SP18.total.3gr 1 3 3

Tabell 57. Informanternas svar p de olika hlsodimensionernas frgor VdM. VdM. VdM. VdM. F.total F.total. fysiska psykiska sociala ekologiska 3gr .52 .55 .45 .92 2.44 1 .80 .78 .55 1.12 3.25 2 .69 .93 .62 1.10 3.34 2

G.1234. bind.3gr 1 2 3

304

Bilaga 10. Enkt om nyttoaspekten

Jag r tacksam fr dina svar utifrn den verksamhet du befinner dig i Vilket omrde r du primrt verksam inom? Frsamling Annan kyrklig verksamhet Vrden Skolan Annat Ange grna mer specifikt vad.... I vilken grad bedmer du att det finns ett samband mellan existentiell hlsa och sjlvupplevd hlsa? Inte alls Lite Mitt emellan Hg Mycket hg 1 2 3 4 5 I vilken grad bedmer du att denna studies resultat verstmmer, i stort, med dina erfarenheter? Inte alls Lite Mitt emellan Hg Mycket hg 1 2 3 4 5 I vilken grad bedmer du att den presenterade modellen kan bidra till frstelsen av den ohlsa som du mter? Inte alls Lite Mitt emellan Hg Mycket hg 1 2 3 4 5 I vilken grad bedmer du att de tankar som presenterats kan vara till nytta frn dig i din verksamhet? Inte alls Lite Mitt emellan Hg Mycket hg 1 2 3 4 5 I vilken grad r du njd med seminariet? Inte alls Lite Mitt emellan Hg 1 2 3 4

Mycket hg 5

Lmna grna synpunkter, kommentarer och reflektioner p baksidan. TACK!

305

ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Psychologia et Sociologia Religionum Editor: Owe Wikstrm

1. Stig Eklund, Hgstadieelevers attityd till kristen tro en religionspsykologisk studie i k 9. 1987. 2. Gunnar Hansson (Ed.), Bible Reading in Sweden. Studies related to the translation of the New Testament 1981. 1990. 3. Ingrid Emanuelsson, Livstolkning i den obligatoriska skolans urval av psalmer och religisa snger 18891990. 1990. 4. Eva M. Hamberg, Studies in the Prevalence of Religious Beliefs and Religious Practice in Contemporary Sweden. 1990. 5. Sven Halvardson, Samfund och samhlle. Svenska Missionsfrbundet dess medlem sutveckling, inre milj och socio-kulturella kontext. 1991. 6. Thorbjrn Lengborn, Sven Lidmans omvndelse. Frlsningsupplevelse och omvndel seprocess 19151921. En religionspsykologisk studie. 1991. 7. Lars G. Lindstrm, Christian Spriritual Healing. A Psychological Study. Ideology and Experience in the British Healing Movement. 1992. 8. Anders Bckstrm, Att frndras av utbildning. Om stabilitet och frndring vid re li gionsvetenskaplig linje. 1993. 9. Desmond Ayim-Aboagye, The Function of Myth in Akan Healing Experience. A Psy chological Inquiry into Two Traditional Akan Healing Communities. 1993. 10. Thorleif Pettersson and Ole Riis (Eds.), Scandinavian Values Religion and Morality in the Nordic Countries. 1994. 11. Lisbeth Rubensson, gonblicket det frvandlande. En religionspsykologisk studie av en livsavgrande gudsupplevelse i Gunnar Edmans liv. 1996. 12. Alf Linderman, The Reception of Religious Television. Social Semeiology Applied to an Empirical Case Study. 1996. 13. Jacob A. Belzen and Owe Wikstrm (eds.), Taking a Step Back. Assessments of the Psychology of Religion. 1997. 14. Lars Johan Danbolt, De srgende og begravelsesriten. En religionspsykologisk studie. 1998. 15. MarieAnne Ekedahl, Hur orkar man i det svraste? Copingprocesser hos sjukhus sjlavrdare i mte med existentiell problematik. En religionspsykologisk studie. 2002. 16. Anita Boij, Jorden r mrk och svart. Vad som rr pastorer i Svenska Missionsfrbundet nr de ska predika om samhllet. 2002. 17. nver A. Cetrez, Meaning-Making Variations in Acculturation and Ritualization: A multi-generational study of Suroyo migrants in Sweden. 2005. 18. Anders Sjborg, Bibeln p mina egna villkor. En studie av medierade kontakter med bibeln med srskilt avseende p ungdomar och Internet. 2006. 19. Madeleine Sultn Sjqvist, Vi blev muslimer Svenska kvinnor berttar. En religions sociologisk studie av konversionsberttelser. 2006. 20. Ingrid Persenius. Omsorg och mnskligvrdighet. Teoretiska och empiriska perspektiv p frbttringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning p begravningar. 2006. 21. Tomas Axelson. Film och mening. En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frgor. 2007. 22. Lennart Belfrage. Clergy Existence Challenged. An Existential Psychological Exploration of Meaning-Making and Burnout Related to the Church of Sweden. 2009. 23. Religion, Democratic Values and Political Conflict. Festschrift in Honor of Thorleif Pettersson. 2009. 24. Yilmaz Esmer and Thorleif Pettersson (Eds.), The International System, Democracy and Values. 2009. 25. Cecilia Melder. Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhlsa. 2011.

Prior to 1987, the series was called Psychologia Religionum. The following books were published under this title: 1. Thorvald Kllstad, John Wesley and the Bible. A Psychological Study. 1974. (Commer cially published by Nya Bokfrlagets AB, Box 5020, S-102 41 Stockholm, Sweden.) 2. Sven Stibe, Poul Bjerres mnniskouppfattning och hans syn p religionen. 1974. 3. Thorleif Pettersson, The Retention of Religious Experiences. 1975. 4. Owe Wikstrm, Guds ledning. En explorativ religionspsykologisk studie av fromheten hos ett antal vsterbottniska ldringar med srskild hnsyn tagen till upplevelsen av Guds ledning. 1975. 5. Nils G. Holm, Tungotal och andedop. En religionspsykologisk underskning av glosso lali hos finlandssvenska pingstvnner. 1976. 6. Johan Unger, On Religious Experience. A Psychological Study. 1976. 7. Thorvald Kllstad (Ed.), Psychological Studies on Religious Man. 1978. 8. E. Anker Nilsen, Religion and Personality Integration. 1980. 9. Nils Gunnar Holmberth, Innanfr eller utanfr. En socialpsykologisk underskning av ifrgasttandet av religis tradition och grupptillhrighet. 1980. 10. Gunnar Sundin, Guds ord som krav eller gva. En explorativ religionspsykologisk underskning av upplevelsen av predikan som lag och evangelium. 1984.