3BB;/5/A7<4@n<A1/=;B@3<23@;/@9</23@=16/44m@3@<¡ 

Nu bor
SCA hållbart

6G573<B=>>3<
LÄNDERNA SOM
KLÄTTRAR
I HYGIEN-
PYRAMIDEN

R SPAPPER
NÄ sK
ST

AM
RA: KON

E
RA: KON
ME
KA

ST

NÄ
s
 SPAPPER R

Innovationsgurun:
;7AA:G19/<23<
<G193:< Friskare barn
B7::4@/;5n<5 med svininfluensan
A1/A6/>3I F FF K
/::/D7::6/4A1( 0:r8B@3<23@( r9/2D7<AB4r@A1/³753<
 Innehåll N 1 2011

@SRO\dWRS\W\Y][ab^y
O[S`WYO\aYOR]ZZO`][
ROUS\P‡`XO`[w\\WaY]`
O\dw\RO^S\UO`\ObWZZO\\Ob
w\[Ob]QVP]S\RS³W\bS
[W\abT‡`ObbY‡^O
VgUWS\^`]RcYbS`

6
<m@:m<23@</4n@
23B0mBB@3
9:mBB@/@237
6G573<>G@/;723<
 "A6/>3C>
Starbucks ska återvinna sina pappmuggar, skral
20 kassa ökar risken för inkontinens och så många
frimärken blir det av ett träd. Detajerna får du på
Shape up-sidorna.

$A6/>31=D3@
När inkomsterna förbättras ökar konsumtionen av
hygienprodukter. Se vilka länder som klättrar i
”hygienpyramiden”.

"³'B@3<2
När barn blir bättre på att tvätta händerna blir
20 samhället friskare. Läs även om hur blöjorna blir
allt trendigare – och tunnare.

24 >@=47:
I Asien fick han heta ”Doktor Beng” – ett
namn som hängt med SCAs uppfinnare Bengt
Järrehult, som sjunger misslyckandets lov.

"9/;3@/
Papper inspirerar många konstnärer. Av den
enkla anledningen att inget är omöjligt.

%B39<79
Kyla från Klara sjö, inloggat avfall och fönster som
tar vara på värme är exempel på några tekniska
14 27 finesser i SCAs huvudkontor.

!A1/7<A723
Nytt säljbolag för virke i Kina och inkontinens-
skydd för aktiva. Läs SCA-nyheterna här.

!"39=<=;7
27 Trots höga råvarupriser och negativa valutaeffekter
ökade SCAs vinst 2010.

A1/AVO^Sw`S\bWR\W\UT`y\A1/T`w[ab`WYbORbWZZOYbWSwUO`S]QV
O\OZgbWYS`[S\]QYaybWZZX]c`\OZWabS`]^W\W]\aPWZRO`S]QVO\R`Oa][w`
W\b`SaaS`ORSOdA1/adS`YaO[VSb]QVcbdSQYZW\UAVO^SUSacbTg`O
Uy\US`^S`y`<wabO\c[[S`Y][[S`WXc\W 
/R`SaaA1/1]`^]`ObS1][[c\WQObW]\a0]f  !Ab]QYV]Z[
BSZST]\&%&&#4Of&$%&&!
/\adO`WUcbUWdO`S1O[WZZOESW\S`1VST`SROYb‡`;O`WbOAO\RS`
@SROYbW]\;O`WbOAO\RS`A1//\\O5cZZS`a5‡`O\:W\R
/^^SZPS`U2SaWU\3`aO\1c`cYZc]QV9`WabW\>wSdO/^^SZPS`U
B`gQYA‡`[ZO\Ra5`OTWaYO/09Ob`W\SV]Z[
=[aZOUaT]b](>gaaS6]Z[PS`U

A1/AVO^S^cPZWQS`Oa^yadS\aYO]QVS\USZaYO7\ZOUO\b`gQYa^y5`O^V]1]bS&U`O[T`y\A1/4]`Sab>`]RcQba3TbS`b`gQYS\ROab[SRA1/abWZZybSZaS
@SROYbW]\S\SZZS`A1/RSZO`W\bS\‡Rdw\RWUbdWaOZZOyaWYbS`a][T`O[T‡`aWO`bWYZO`\O2cYO\PSabwZZOA1/AVO^SSZZS`ZwaORS\a][^RT^yeeeaQOQ][

I   KA6/>3A1/ !
A6/>3C>

$
3BB
;/B<GBB75B
B@m2
3bbUS\][a\WbbZWUbb`wR`wQYS`
bWZZObb^`]RcQS`O\yU]bOd
T‡ZXO\RSOZbS`\ObWd(
<5@3
;3B3@: m  SfS[^ZO`Od<ObW]\OZ
32 D 7@ 9353@  5S]U`O^VWQ
: /AB07:; 31= CBA
: m>>
< B : m5 @  %SfS[^ZO`OdS\
> @= 1 3 US\][a\WbbZWUROUabWR\W\U
]`b
9wZZO(@O^^ " &"T`W[w`YS\
W\ U a^ `]XSYbSb
T`y\T]`aY\ '" abVc\R`OaWRWUOP‡QYS`
ZZ¶ 3BB

¶3\B`OdSBW
9wZZO(/[S`WQO\4]`Sab>O^S`/aa]QWObW]\
BVScaSTcZb`SS

Kända
;C55/@
>n@3BC@
2S\O[S`WYO\aYOYOTTS
YSRXO\AbO`PcQYaVO`
a][[yZObbybS`dW\\O
^`]QS\bOdOZZO
YOTTS[cUUO`y` #

B=/:3BB9:=BB@3B
0:=553<AD/55/
AZwbOdwUUO`[SRO\bWU`OT¿bWTw`UVO`
UX]`bObb]TTS\bZWUOb]OZSbbS`VO`PSbgR
ZWUb[W\R`S^`]PZS[[SRYZ]bbS`WROUw\
bWRWUO`S;S\W\bSOZZbYZ]bbS`VO`dO`Wb
ab‡`O\RSDWaaOO\aS`ObbYZ]bb`O`\Ow`
Uy`ROUS\aPZ]UUO`SSTbS`a][RS]TbO
aY`WdWb\S`aWbbVXw`bOa[S\W\U7PZO\RVO`
RSbc^^abybb`S\ORWOZ]US`[SZZO\bdy
T`w[ZW\UO`a][SbbQVObbT]`c[

"A1/A6/>3I   K
4:GB4r@ 39=:=57A9;/B
2Sbw`S\b`S\R³T‡`awZX\W\US\
OdSY]Z]UWaY[ObWdw`ZRS\‡YO`
4‡``Oy`Sb‡YORSRS\SY]Z]
UWaYOZWda[SRSZaT‡`awZX\W\US\
WAdS`WUS[SR^`]QS\b]QV
Wy`T‡`dw\bOaRS\abWUO[SR
c\USTw`ZWYO[gQYSb3Y]Z]UWaY
[Obaby`\cT‡`QO!^`]QS\bOd
OZZZWda[SRSZaT‡`awZX\W\US\
ZWUb3Q]eSP74`O\Y`WYS‡YORS
T‡`awZX\W\US\OdSY]Z]UWaY[Ob
[SR^`]QS\bc\RS` 
b`]baObbTw``SVwdRO`ObbRSwbS`
SY]Z]UWaY[Ob`SUSZPc\RSbS\
ZWUb@ScbS`a

2n:7539=<=;7
r9/@@7A94r@
7<9=<B7<3<A

3<<GAD3<A9studie visar att haft dagliga ekonomiska bekym-

det finns ett starkt samband mellan
ekonomiska svårigheter och inkon-
tinens. Av de drygt 4 600 kvinnor
som deltog i studien led 30 procent
av inkontinens. De kvinnor som
uppgav att de hade problem med
urinläckage svarade även att de un-
der de tre senaste månaderna hade
mer, skriver Svenska Dagbladet.
– De samband vi hittat är inte
kända sedan tidigare, säger forsk-
aren Karin Franzén vid Örebro
Universitet.
Sedan tidigare är det känt att hög
ålder och övervikt ökar risken för
inkontinens bland kvinnor.

I   KA6/>3A1/ #
A6/>31=D3@

<m@6G573<
blir huvudsaken
Sambandet
mellan konsumtion
av hygienprodukter och
inkomstnivå är starkt. Det hela kan
liknas vid en behovspyramid med toapapper i
botten, mensskydd i nästa steg och inkontinens-
produkter i toppen. I takt med att fler länder får det bättre,
klättrar befolkningen i ”hygienpyramiden”.

B3FB(A/@/03@5?D7AB4=B=(>GAA36=:;03@5

a llt fler länder i värl-

den klättrar uppåt i
hygienpyramiden och
befolkningen får tillgång
till grundläggande hygienprodukter
och kan höja sin livskvalitet.
Redan vid en inkomst på 2 USD
om dagen börjar människor använda
pengarna till mer än mat och boende
– inte minst hygienprodukter.
Länder med invånare som nu
snabbt får bättre livvillkor är Bra-
silien, Colombia, Turkiet, Saudi-
arabien, Ryssland, Mexiko, Ma-
laysia, Sydafrika, Chile, Indien och
Kina.
– Det fi nns ett mycket starkt sam-
band mellan BNP per capita och
konsumtion av hygienprodukter och
alla dessa länder har stark tillväxt
just nu, säger Ian Bell, researchchef
för hygienprodukter vid Euromoni-
tor International. Han berättar att en
undersökning av japanska hygien-
företaget Unicharm visar att inkö-
pen av mensskydd ökar kraftigt när
BNP per capita i ett land överstiger
1 000 USD. Det hela kan liknas vid
en behovspyramid med toapapper i
botten, mensskydd i nästa steg och
inkontinensprodukter i toppen. När
länderna får det bättre, klättrar be-
folkningen i ”hygienpyramiden”.
När BNP per capita närmar sig
3 000 USD börjar man även köpa
blöjor och våtservetter. Och vid
8 000–10 000 USD ökar efterfrågan
på inkontinensprodukter.
– Men det fi nns förstås stora skill-
nader inom länder. Flera tillväxt- och
utvecklingsländer har relativt hög
användning av hygienprodukter i
storstäderna, medan användningen
på landsbygden är närmast obefi nt-
lig. Det gäller till exempel Kina där
många hygienprodukter är vanligt
förekommande i Shanghai och östra
Kina men inte alls på samma sätt inåt
landet, säger Ian Bell.
En stor delav världens befolkning
utgår från en budget för dagen och

$A1/A6/>3I   K
I   KA6/>3A1/ %
A6/>31=D3@

Redan vid två dollar om dagen blir det en

viss del över som kan användas på nöjen och
konsumtionsvaror. Tjänar man tio dollar är
den delen ganska stor. Och hygienartiklar
prioriteras ofta ganska tidigt.
måste handla allt de behöver för dagen, länder efterfrågas en helt annan typ av
varje dag. Huvudorsaken är att inkom- mensskydd än i västvärlden. Tampong-
sterna inte räcker till mer än det dagliga er och trosskydd förekommer knappt
levebrödet. Men många har också så och de bindor som används är ofta
begränsat utrymme hemma att det inte tjocka. En stor andel av det som säljs är
fi nns plats att förvara produkter och nattbindor, även för dagligt bruk.
de kan inte spara färskvaror eftersom – Många kvinnor saknar möjlighet
kylutrymmen saknas. Skillnaden mellan att byta under dagen när de arbetar.
att tjäna en dollar och tio dollar per dag Därför vill de ha mensskydd som de
är oerhört stor. känner att de kan lita på. Men allt
– Med bara en dollar är man tvungen eftersom ett land utvecklas och får
att lägga allt på mat och utgifter kopp- högre levnadsstandard brukar efter-
lade till boendet, säger Victor Niembro, frågan på tunna bindor och tamponger
SCAs kategorichef för mensskydd i Ame- öka, berättar Victor Niembro.
rika, Mellanöstern och Asien. Produkter säljs oftare i mindre för-
– Men redan över två dollar om da- packningar i tillväxt- och utvecklings-
gen blir det en viss del över som kan länder. Många har inte råd med till
användas på nöjen och konsumtionsva- exempel blöjor varje dag, men köper
ror. Tjänar man tio dollar är den delen dem för att användas under natten el-
ganska stor. Och hygienartiklar priori- ler vid bröllop, kalas och andra festliga
teras ofta ganska tidigt. tillfällen då man vill vara säker på att
undvika läckage. Det gäller även för
mensskydd. Tidigare sålde små kvar-
tersbutiker ofta mensskydd styckvis ge-
nom att själva öppna paketen och sälja
dem över disk, men numera förekom-
mer mensskydd även i färdiga småför-
packningar. Konsumenter med låga
inkomster letar också gärna efter pro-
dukter med fler användningsområden.
– Ett exempel kan vara att förpack-
ningen går att använda som kärl eller
förvaring efteråt, förklarar Victor
Niembro.
– Det är lätt att dra slutsatsen att
personer med de lägsta inkomsterna
skulle välja lågprisprodukter och ked-
jornas egna märken, men så är det inte
alls. Om man nu ändå lägger pengar på
hygienprodukter vill man kunna lita på
kvaliteten. Därför väljer de flesta väl-
kända märken.

<m@;323:A/9</A är uppfi n-
ningsrikedomen annars stor för att
hitta substitut till olika hygienproduk-
ter. Begagnat tidningspapper förvand-
las till toapapper, bindor och inkon-
tinensskydd; majsmjöl används som
deodorant och tygbitar blir blöjor eller
mensskydd.
– Speciellt när det gäller mensskydd
kan det här vara ett problem, eftersom
smutsiga trasor och papper kan orsaka
infektioner. Bra hygienartiklar har
därför en positiv effekt på folkhälsan,
inte minst för kvinnor. Dessutom är
tillgång på mensskydd ett sätt att öka
effektiviteten eftersom frånvaron på
arbetsplatser och i skolan minskar, sä- 3\T‡`^OQY\W\U[SRS\PZ‡XO
ger Victor Niembro. ³VO\bS`ZWUbWS\ROUaPcRUSb
I de flestatillväxt- och utvecklings-

&A1/A6/>3I   K
>@=2C9B3@CB/<
4r@>G@/;723<(
/:B3@</B7DB7::B=/>/>>3@(bWR\W\Ua
^O^^S`O\R`Obg^S`Od^O^^S`
/:B3@</B7DB7::3<5n<5A0:r8=@(
bgUPZ‡X]`Pgf]`R`wYb[SR‡^^\W\UT‡`
VSZOc\RS`ZWdSbbSfW9W\O
/:B3@</B7DB7::07<2=@(b`Oa]`
bWR\W\UO`awQYdwdbSfW/T`WYOa‡RS`][
AOVO`O
/:B3@</B7DB7::7<9=<B7<3<AA9G22(
[S\aaYgRRb]O^O^^S`b`Oa]`^yaO`RcPP
Hygien-
ZOc\RS`YZwRS`OZZ[w\bT‡`SY][[O\RS
/:B3@</B7DB7::23=2=@/<B([OXa
[X‡ZbSfW;SfWY]aYcabb`OYbS`

B=>>3<>n>G@/;723<(
pyramiden
W\Y]\bW\S\aaYgRRbc\\O`SPW\R]`
b`]aaYgRRbO[^]\US`PZ‡X]`T‡`
ROUZWUO\dw\R\W\U

;3::/<<7Dn<(bX]QYO`SdO`WO\bS`Od
PW\R]`PZ‡X]`T‡`[S`T`SYdS\b
O\dw\R\W\URg`O`Sb]O^O^^S`a
[w`YS\^O^^S`a\waRcYO`RS]R]`O\b

0/A3<(S\YZO`Sbg^S`Odb]O^O^^S`
[S\aaYgRR]QVPZ‡X]`Wa[yT‡`^OQY
\W\UO`T‡`O\dw\R\W\UdWRS\abOYO
bWZZTwZZS\bdyZ³wdS\a][bdwbb[SRSZ

:m<23@</A=;9:mBB@/@76G573<>G@/;723<
;O`Y\ORS`[SRab‡`abd]Zg[‡Y\W\U\w`RSbUwZZS`W\Y‡^Od[S\aaYgRRPZ‡X]`]QV
W\Y]\bW\S\a^`]RcYbS` "³ (

;3<AA9G22 0:r8=@ 7<9=<B7<3<A

9W\O 9W\O A9G22
@gaaZO\R 0`OaWZWS\ 8O^O\
0`OaWZWS\ CA/ CA/
7\R]\SaWS\ @gaaZO\R BgaYZO\R
7\RWS\ Bc`YWSb Ab]`P`WbO\\WS\
DWSb\O[ AgROT`WYO 4`O\Y`WYS
0`OaWZWS\
9wZZO(7O\0SZZ6SOR]T6][S1O`SBWaacSO\R6gUWS\S@SaSO`QV3c`][]\Wb]`W\bS`\ObW]\OZ

I   KA6/>3A1/ '
A6/>31=D3@
PYRAMIDKLÄTTRARE:
w`bdy\ObW]\S`Rw`STbS`T`yUO\
^yVgUWS\^`]RcYbS`‡YOba\OPPbc\RS`aS\O`Sy`
[gQYSbbOQYdO`Sa\OPPbdwfO\RSW\Y][ab\WdyS`
d en ekonomiska utveck-
lingen i Ryssland och
Mexiko har många lik-
heter. Båda länderna är
stora oljeproducerande nationer, har
haft en snabb tillväxt senaste decenniet
och drabbades hårdare av den ekono-
miska krisen för drygt två och ett halvt
år sedan än många andra länder.
– I Mexiko slog krisen hårt mot den
växande medelklassen. Det mesta av
konsumtionen utom den mest nödvän-
diga avstannade, berättar Boris Planer,
researchchef för Planet Retail, som ar-
betar med detaljhandelsanalys.
mD3<@GAA:/<2 drabbades hårt.
I ett land där hygien- och skönhetspro-
dukter värderas högt innebar det ändå
att marknaden för dessa produkter
fanns kvar, om än på en lägre nivå.
– Många övergav också varumärken
och började köpa lågprisprodukter
i stället, berättar Boris Planer.
Sedan ekonomin tog fart igen är
Ryssland ett av de länder i världen som
återhämtat sig snabbast. Men Mexikos
konsumenter har andra fördelar som
inte Ryssland har. En bra infrastruktur
och hög befolkningstäthet gör att det är
lätt att distribuera varor i hela landet. I
Ryssland existerar däremot knappt nå-
gon varumarknad utanför storstäderna.
A1/A6/>3I   K
]QV
Något otippat leder trosskydd topplis-
tan för inköp av mensskydd i Ryssland,
med ett trosskydd per kvinna och dag.
I de flesta andra tillväxtländer är det en
produkt som ligger högt upp i hygienpy-
ramiden (se inledande artikel).
– Den frekventa användningen av
trosskydd beror förmodligen på att det
är extremt viktigt för ryska kvinnor
att känna sig fräscha under hela dagen,
säger Yana Yakimova vid SCAs mark-
nadsavdelning i Moskva.
Än så länge är det relativt få männis-
kor i Ryssland som använder inkonti-
nensprodukter. Men med en åldrande
befolkning tror Ian Bell att efterfrågan
kommer att öka.
– Under senare år har man satsat på
stora pensionsavsättningar i Ryssland.
Det innebär att de äldre kommer att få
det bättre ställt och har råd med den ty-
pen av produkter, påpekar han.
I Mexiko har man redan sett en ökad
efterfrågan på inkontinensprodukter
trots en relativt sett yngre befolkning
än i Ryssland.
– Mycket beror på att flera grupper
jobbat hårt med att bryta tabun kring
inkontinens, säger Ian Bell.
<m@23B5m::3@mensskydd växer
marknaden stadigt med 4–5 procent
per år, medan befolkningstillväxten
ligger på runt 1,7 procent. En viktig an-
ledning är att allt fler kvinnor i Mexiko
förvärvsarbetar och därför behöver till-
gång till mensskydd. Mer än hälften av
kvinnorna väljer tjocka produkter och
en fjärdedel nattbindor även för daglig
användning. Bara två procent använder
tamponger.
– Många får inget tillfälle att byta
på jobbet och vill därför försäkra sig
om att de kan klara sig hela dagen med
samma binda, säger Victor Niembro,
säger Victor Niembro, SCAs kategori-
chef för mensskydd i Amerika, Mellan-
östern och Asien.
Ungefär 70 procent av de mexikanska
hushållen med barn köper engångsblöjor.
– Det är fortfarande många som an-
vänder tygblöjor eller som bara köper
blöjor vid enstaka tillfällen. Så även här
fi nns en god tillväxtpotential, säger
Ian Bell.
D7AAB32C/BB
@gaaZO\Rw`RSbZO\RRw`V‡Uab
O\RSZbgQYS`ObbYdW\\]`aYOdO`O
a[W\YORSPw`Oa[gQYS\]QV
`OYOPS\S\
<wabSTbS`W\Y]\bW\S\ac^^ZSda
T]bVgUWS\a][[Sab^W\aO[bObb
bOZO][W;SfWY]
9C:BC@A>3:/@@=::
77\RWS\w`RSbTyYdW\\]`a][
O\dw\RS`PW\R]`³PO`O$^`]
QS\b/\ZSR\W\US\w`ObbRSbw`
]dO\ZWUb[SRc\RS`YZwRS`]QV
ObbRSbRw`T‡`W\bSUy`ObbO\
dw\ROb`ORWbW]\SZZOPW\R]`a][
aYOTwabOaWb`]a]`\O
7AOcRWO`OPWS\w`RSbW\bSbWZZybSb
ObbU‡`O`SYZO[T‡`[S\aaYgRR
/db`ORWbW]\O\dw\RaW\bSb]O
^O^^S`W[caZW[aYOZw\RS`STbS`
b]OZSbbPSa‡YRw`[O\WabwZZSb
bdwbbO`aWU[SRdObbS\
7dWaaOZw\RS`O\aSaRSb]¿\b
Obba\gbOaWU]TTS\bZWUb3fS[^SZ
^yRSbw`AdS`WUSRw`T‡`awZX
\W\US\Od^O^^S`a\waRcYO`w`
`SZObWdbZyU
7RSÀSabOcbdSQYZW\UaZw\RS`
O\dw\RS`[O\bX]QYOPW\R]`
`c\b[[7dwabdw`ZRS\w`RSb
dO\ZWUO`S[SRbc\\OPW\R]`
bO[^]\US`]QVb`]aaYgRR
7\][VW\RcWaYb`ORWbW]\T‡`S
Y][[S`RSbObbOaYOSZZS`ZS`O
O\dw\RaWabwZZSbT‡`bdyZSTbS`
a][[O\dWZZc\RdWYOO\W[OZWaYb
TSbba][¿\\aWdO\ZWUbdyZ
79W\O]QV7\RWS\Rw`RSbw`
dO`[bT‡`SR`O`[y\UObgUPZ‡X]`
bWZZaW\OPO`\
7@gaaZO\Rw`b`]aaYgRRRS\
VgUWS\^`]RcYba][Y‡^aOZZ`O
[Sab7a\WbbO\dw\RS``gaYO
YdW\\]`Sbbb`]aaYgRR^S`ROU

9wZZ]`(DWQb]`<WS[P`]DWdWO\O=QV]O]QV
E]ZTUO\U:S\hS\A1/aO[bE6=
A6/>31=D3@
A;n4r@>/19<7<5/@
4r@A;n>:n<0r193@
;SR^`Wadw`ROVgUWS\^`]RcYbS`Wa[yT‡`^OQY\W\UO`U‡`A1/dO`ROUS\
ZwbbO`ST‡`[WZX]\bOZaZyUW\Y][abbOUO`SWbWZZdwfb]QVcbdSQYZW\UaZw\RS`
>yaydWaTy`RSbWZZUy\UbWZZ^`]RcYbS`a][RSO\\O`aW\bSaYcZZSVO`yR[SR
f
ör många låginkomsttagare
är det för dyrt att regelbundet
använda hygienprodukter.
Det gäller till exempel blöjor,
som många bara använder för nattligt
bruk eller vid speciella tillfällen. Ge-
nom att sälja blöjorna i småpack blir
de tillgängliga för fler. I Latinamerika
producerar SCA till exempel enstycks-
förpackade blöjor, där varje blöja ligger
försluten i en tunn plastfi lm.
– SCA var först i Latinamerika med
den här innovationen. Ofta bryter af-
färsinnehavaren paketet och säljer
blöjorna styckvis, vilket är mindre
hygieniskt, säger Jan Schiavone, divi-
sionschef för SCA i Sydamerika.
Även i Asien säljer SCA blöjor i små
förpackningar. Liksom i Latinamerika
sker mer än hälften av försäljningen till
konsumenter via så kallade ”mom &
pop stores”, små lokala servicebutiker
med försäljning bakom disk. Varu-
utbudet i dessa butiker är oftast väldigt
brett och tillsammans med den starkt
begränsade butiksytan ställer det ovill-
 A1/A6/>3I   K
korliga krav på små förpackningar.
I slutet på förra året startade SCA ett
pilotprojekt med försäljning av mens-
skydd i enpack och trepack i Peru res-
pektive Nicaragua. Projektet ska göra
mensskydd tillgängliga för kvinnor i
låginkomstgrupper. I Västeuropa kon-
sumerar kvinnor i fertil ålder ungefär
352 olika typer av mensskydd under ett
år. Motsvarande siffra i Nicaragua är
46 produkter och 73 i Peru.
– Det finns flera anledningar till
detta. Bland annat prioriterar kvin-
nor inköp av produkter som är till hela
familjen. Mensskydd ses som en ren
kvinnoprodukt och är därför inte första-
valet om resurserna är begränsade, säger
Victor Niembro, SCAs kategorichef för
mensskydd i Amerika, Mel-
lanöstern och Asien.
Ett annat problem är
att produkterna tradi-
tionellt sett varit un-
dangömda i affärerna.
Många kvinnor upple-
ver det som pinsamt att
behöva fråga efter mensskydd.
– Vårt mål är att det ska kännas helt
naturligt. Vi försöker därför bryta tren-
den genom att göra produkterna mer
synliga i butiken.
Genom de små förpackningarna kan
också priset hållas mycket lågt.
– Förpackningarna innehåller ett
dagsbehov av bindor eller trosskydd
och kostar inte mer än en godisbit. Då
blir det inte en så stor sak, säger Victor
Niembro.
34B3@CBDm@23@7<5 väntar lanse-
ring av små förpackningar med mens-
skydd i fler länder i Latinamerika. Ett
liknande projekt planeras också i Afri-
ka och Mellanöstern.
– Även när det gäller toapapper har
vi erbjudanden som riktas speciellt mot
låginkomsttagare. Oftast handlar det
om små rullar som säljs styckvis, van-
ligtvis förslutna i en enkel pappersför-
packning, säger Jan Schiavone.
Förra året inledde SCA ett samar-
bete med Wal-Mart i Mexiko med
försäljning av små förpackningar av
SCAs varumärke Saba i Wal-Marts
Bodega Aurrera-butiker. Den stora af-
färskedjan satsade på speciella lågpri-
serbjudanden där alla varor på en viss
yta fick ett enhetspris motsvarande en
knapp dollar. De nya butikerna säljer
välkända märken till låga priser, men
på mindre yta än i deras vanliga stora
varuhus och med mindre förpack-
ningsstorlekar.
– Samarbetet har bland annat
lett till att vi ökat försäljning-
en av mensskydd med 20 pro-
cent i Mexiko, säger
Victor Niembro.

0GB3<0:r8/=16
A9m<9B7=<G/
9][[SRRW\PSPWa]QVPgb
S\PZ‡XO2Sbc^^[O\ORSA1/
T‡`wZR`O`W;OZOgaWOWV‡abOa
DO`XSPZ‡XOa][PgbbSa[cZ
bW^ZWQS`ORSa[SRdWZYOW
aW\bc`R]\S`ORSabWZZPSV‡
dO\RSPO`\`c\b][;OZOgaWO
@SacZbObSb³[S`w\
2`g^S`aPZ‡X]`aYw\YbSabWZZ
”I Nordamerika
konsumerar varje barn
1 900 blöjor per år, i
Västeuropa 1 700 och
i Latinamerika 850.”
En peso 4r@0@rAB1/<13@
Varje timme dör en mexikansk
kvinna i bröstcancer, enligt intresse-
organisationen Fundación Cim*ab
som engagerar sig för tidigare upp-
täckt av bröstcancer. Över 60 pro-
cent av bröstcancerfallen upptäcks
inte i tid och följderna är dyrare be-
handlingar, lägre överlevnads-
chans och större lidande.
Saba, SCAs ledande va-
rumärke för mensskydd
A1/7<A723
Tg`OdwZU‡`S\VSba]`UO\WaObW]
\S`dWRaZcbSbOdYO[^O\XS\
B]bOZbPgbbSa%!PO`\PZ‡X]`
c\RS`TS[ROUO`T`y\ (SbWZZ
"(S]Yb]PS`
A1/aYw\YbS]QYay^S\UO`
b]bOZb[OZOgaWaYO
`W\UUWbbWZZTg`OdwZU‡`S\VSba
]`UO\WaObW]\S`WZO\RSb
A1/aVgUWS\`O^
^]`b6gUWS\S
;ObbS`aY][[S`
ObbVOYdW\\O\W
T]Yca]QV^cPZW
QS`OaRS\&[O`a
W\bS`\ObW]\SZZO
YdW\\]ROUS\
:wa`O^^]`bS\^y(
eeeaQOQ][
VgUWS\
i Mexiko och Centralamerika, sam-
arbetar i kampen för att upptäcka
bröstcancer i tid. Saba donerar en
mexikansk peso till Cim*ab för
varje person som ansluter sig till
Saba på Facebook (www.facebook.
com/Saba.mx). Sidan lanserades i
januari 2011 och målet är 500 000
medlemmar vilket skulle betyda
500 000 pesos (27 700 euro) till
Cim*ab.
I   KA6/>3A1/ !
B@3<2

4@7A9/@3
0/@< med bättre
hygien
 Vi spritar händerna
varje gång vi snutit
ett barn.

Svininfluensan förde det goda med sig att förskolorna

blivit bättre på hygien. Och när barn blir bättre på att
tvätta händerna blir färre ute i samhället sjuka.
B3FB(AD3<:7<23::4=B=(53BBG7;/53A8=6<p@07:20G@n

i dag är det trångt framför

handfaten på förskolorna. Allt
fler barn tvättar regelbundet
händerna och torkar dem med
engångshanddukar. Svininfluensans ut-
brott för snart två år sedan gav hygien-
rutinerna på förskolor en rejäl knuff åt
rätt håll. Men mer fi nns att göra.
Risken för ett barn att bli smittad
med en infektion på förskolan är sju
gånger större än för barn som vistas
hemma. Och när en infektion bryter ut
på dagis är det är inte bara barnen som
drabbas. Smittan sprids till personalen,
till syskon och föräldrar och vidare till
deras skolor och arbetsplatser.
Bättre hygien i förskolan kan spara
stora pengar åt samhället. Dagarna
som en förälder är hemma från arbetet
med sjukt barn kostar i Sverige 4,2 mil-
jarder kronor per år.
De senaste åren har medvetenheten
om vinsterna med bättre hygien vuxit
snabbt i de europeiska länderna. Upp-
märksamheten kring svininfluensan
innebar en rejäl skjuts framåt för för-
skolehygienen i bland annat de nordiska
länderna, Tyskland, Schweiz, Nederlän-
derna, Frankrike och Stor-britannien.
723<DmABAD3<A9/AB/23<Gö-
teborg har man sedan några år bedrivit
ett projekt där sjuksköterskor besökt
förskolor och utbildat personalen i
rutiner och arbetssätt för att minska
smittspridning av luftvägs- och magin-
fektioner.
– Framför allt gjorde vi en uppstram-
ning av handhygienen för både barn
och vuxna och skärpte rutinerna runt
blöjbyten, berättar Sofie Arfvidson som
arbetar på förskolan Bakgården.
Nu råder strikta regler för barnens
handtvätt efter toalettbesök samt före
och efter måltider. Barnen torkar sig
med engångshanddukar av papper –
inte frotté. I fuktiga frottéhanddukar
växer virus och bakterier till sig.
– Vi spritar också händerna varje
gång vi snutit ett barn.
När magsjuka bryter ut är en av de
första åtgärderna att stoppa alla mju-
kisdjuren i tvättmaskinen. Sedan tas de
inte fram förrän smittrisken är över.
Antalet sjukfrånvarodagar, både hos
barn och personal, har minskat sedan
de nya hygienrutinerna infördes på för-
skolan.
– Framförallt magsjuka har minskat
mycket hos oss. Vi har kunnat stoppa

I   KA6/>3A1/ #
B@3<2

4`WaYOPO`\PWR`O`bWZZObb
aXcYT`y\dO`]\WaO[VwZZSb
[W\aYO`

2@/568m:>
/DAD7<
7<4:C3<A/<
A1/U‡`ÀS`OaOba\W\UO`US\][
B]`YaWbbdO`c[w`YST‡`[XcY^O^
^S`T‡`ab]`T‡`P`cYO`S^yObb‡YO
[SRdSbS\VSbS\][VgUWS\WT‡`
aY]Z]`]QVdS`YOT‡`O\dw\RO\RSb
Od^O^^S`aVO\RRcYO`WabwZZSbT‡`
bSfbWZVO\RRcYO`
7BgaYZO\RVO`[O\bOUWbT`O[S\
P`]aQVg`[SRVO\RTOabObW^abWZZ
^S`a]\OZS\^yVc`[O\T‡`Pwbb
`O`VgUWS\S\]QVVc`[O\^ySbb
ZSYTcZZbawbbYO\Zw`OPO`\S\U]RO
VgUWS\dO\]`;ObS`WOZSbw`T`O[
bOUSbWaO[O`PSbS[SRc\WdS`aW
bSbSbW9‡Z\]QVO\dw\Ra]QYay^y
RSaQVeSWhWaYO]QV‡abS``WYWaYO
[O`Y\ORS`\O
7AdS`WUSaYS`ZWY\O\RSaOba
\W\UO`6w`VO`B]`YPZO\RO\\Ob
bOUWbT`O[P`]aQVg`S\¶4ww`RWU¶
[SRb]OZSbb]QVVgUWS\bW^aT‡`
T‡`aY]ZO\

En dansk studie visade BWRWUO`SVO`[O\US\][T‡`bSbb

^`]XSYbWaO[O`PSbS[SRA[Wbb

att sjukfrånvaron sjönk aYgRRaS\VSbS\W5‡bSP]`URw`S\

med hela 34 procent
efter förbättrade
hygienrutiner.
smittan efter ett eller ett par insjuknade
barn, säger Sofie Arfvidson.
72/<;/@96/@man genomfört
liknande projekt som bidragit till en
förbättrad hygien på förskolorna. En
dansk studie visade att sjukfrånvaron
sjönk med hela 34 procent efter för-
bättrade hygienrutiner. En studie från
Finland visade att sjuklighet och anti-
biotikaförbrukning bland förskolebarn
kunde sänkas med runt 26 procent ge-
nom skärpta hygienregler.
Men även om medvetenheten gene-
rellt blivit avsevärt bättre är det lång
väg kvar att gå. Många förskolor har
fortfarande brister. I en granskning av
de svenska förskolorna framgick det
att en tredjedel inte kände till att de är
skyldiga att ha rutiner för att minska
smittspridning. Fler än hälften utbildar
inte sin personal i hygien.
T‡`aY]ZO¿QY[‡XZWUVSbObb^`]dO
^O^^S`aVO\RRcYO`bdyZ]QV^O^
^S`aVyZZO`ST‡`ObbaS][VgUWS
\S\T‡`Pwbb`ORSa
C^^[w`YaO[VSbS\`c\badW\W\
ÀcS\aO\VO`RS¿\WbWdbVOTbPSbg
RSZaST‡`RST‡`Pwbb`ORSVgUWS\
`cbW\S`\O
³DWVO`T‡`a‡YbT‡`[SRZOdW\
abS`\O[SRPwbb`SVO\RVgUWS\
W[y\UOy`[S\RSbY`wdRSaS\
^O\RS[WT‡`ObbRSbaYcZZSaZyWUS
\][awUS`6OhSZES\hSZ[O`Y
\ORaQVSTT‡`B]`YW1S\b`OZSc`]^O
DO`c[w`YSbB]`Y¿\\aW[S`w\
&Zw\RS`dw`ZRS\‡dS`]QVS`
PXcRS`S\`OR^`]RcYbS`W\][Vg
UWS\][`yRSba][b]OZSbb^O^^S`
dybaS`dSbbS`S\Uy\UaVO\RRcYO`
aS`dSbbS`]QVY‡Ya`cZZO`

$A1/A6/>3I   K
 A1/aZSdS`O\aS`
Od4A1QS`bW¿S`Ob
b`gQY^O^^S`VO`‡YOb B@3<2
S\]`[baSRO\RSb
W\b`]RcQS`ORSa^y
[O`Y\ORS\WP‡`XO\
Od bOZSbaWTT`]`
O\US`O\bOZb]\
>=@B4r:83<
DmF3@
4‡`cb][S\P`SR^]`bT‡ZXOd
4A1QS`bW¿S`Obb`gQY^O^^S`
S`PXcRS`A1/wdS\ac^S`YOZO\
R`S`Ob^O^^S`A1^O^^S`Sb
5`O^V]DS`RS[SR[S`w\#
^`]QS\b`Sbc`¿PS`
0yRS ']QV VO`A1/a
^O^^S`aP`cY:OOYW`QVS\WrabS`
`WYS^`]RcQS`Obay[gQYSbOdRS\
STbS`T`yUORS^O^^S`aYdOZWbSbS\
a][TOP`WYS\VO`YO^OQWbSbT‡`
4]b\]b(4A1QS`bW¿S`W\US\W\\SPw`Obb^O^^S`SbYO\a^y`OabWZZc`a^`c\USb]QVZSdS`c^^bWZZ
4]`SabAbSeO`RaVW^1]c\QWZaabO\RO`RT‡`dW`YSa`ydO`OT`y\O\adO`aTcZZbaY‡bbOaY]UO`

;7:8r;m@9<7<5AAG;0=:3<
FSC (Forest Stewardship Council) syns
allt oftare i tidskrifter och trycksaker.
Ändå är det bara en mindre andel av
utgivarna som verkligen märker sina
produkter, trots att papperet uppfyller
kraven som ställs.
− Några av våra större kunder vi-
sar ett genuint intresse för miljömärkt
papper. Men det är få som är beredda
att betala för certifiering och märk-
ning. Trots detta tror vi att det över tid
kommer att bli en viktig fråga som kan
avgöra om man får tryckuppdragen el-
ler inte, säger Hans Engström, vd för
Sörmlands Grafiska i Katrineholm.
Omkring en tredjedel av det papper
detta tryckeri köper in i dag är spårbar-
' '! " '% # $%
"& $% '$ & ! &
! $% & $ # hetscertifierat enligt FSC. Andelen pap-
#  ! "
 " "" #$ $' $ ! ' $
per som gick till FSC-märkta tidskrift-
 
 !
! "
" #
# $
$ %
% &
& '
' 
 er uppgick 2010 till 8,3 procent.

73<5:/<2 har användningen av FSC-

6r5B@G19
certifierat tryckpapper ökat från 1 pro-
cent 2008 till 7 procent år 2010, enligt
Helen Henderson, kvalitets- och miljöan-
svarig på tryckeriet Elanders i England.
− Vi tror att frågorna får en allt

4r@;7:8r>/>>3@ större roll i valet av såväl råvara som

producent, säger Hans Engström.
Han poängterar att papper är en av
flera miljörelaterade frågor som i allt
högre grad kommer att avgöra tryckeri-
B`]baZyUY]\Xc\Ybc`S\VO`O\dw\R\W\US\Od[WZX‡ ernas konkurrenskraft:
QS`bW¿S`Obb`gQY^O^^S`‡YObRSaS\OabSy`S\=QV − Faktorer som transporter, energi-
förbrukning och koldioxidpåverkan i
^yaWYbdw\bOaRSbPZWS\w\\cdWYbWUO`SY]\Yc` processen kommer också att väga be-
`S\aTOYb]`T‡`b`gQYS`WS`\O B3FB(ACA/<</:72AB@r; tydligt tyngre i framtiden.

I   KA6/>3A1/ %
0:r8/<6m<53@
;327B@3<23@</
>`SQWaa][RSÀSabOO\R`OP`O\aQVS`T‡ZXS`wdS\PZ‡X]`b`S\RS`;‡\abS`]QV
Tw`US`dW\\S`bS``w\U:WYa][RSOZZbbc\\O`SPZ‡X]`\O B3FB(63<@793;7:A=<

e bbawbbObbbWbbO^ytren-
der är att börja med att se
bakåt i tiden. Då kan man
konstatera att blöjorna bli-
vit tunnare, mjukare och torrare och
den utvecklingen fortsätter, säger Hans

&A1/A6/>3I   K
Andersson på reklambyrån Forsman &
Bodenfors i Göteborg som har arbetat
med blöjkommunikation i 14 år.
Bakom blöjtrenderna ligger en tek-
nologiutveckling men även faktorer i
omvärlden. Det kan vara megatrender
som miljöfrågan, hushållsekonomin
och utvecklingen av föräldrarollen och
jämställdheten, det kan också vara pro-
duktspecifi ka trender.
Ett exempel på en kategorispecifik
produkt som skapat en trend är byxblö-

0Z‡X]`\OPZW`OZZbbc\\O`S]QVZWY\O`c\RS`YZwRS` PZ‡X]`]QVPgfPZ‡X]`^y[y\UO
jan. Den modellen har påverkat hela sy-
nen på blöjor, menar Hans Andersson.
Nu är blöjorna mer lika underkläder,
speciellt som de också blir tunnare. De
absorberar bättre, de är mindre bulkiga
och barnen blir rörligare.
– De blir som en sorts funktionella
underkläder. Ju mindre blöja och ju
mer underkläder de blir, desto mer får
vi betrakta dem som plagg och tänka i
de banorna. I barnklädeshandeln har
modegraden ökat dramatiskt – det gäl-
ler även blöjor.
0:r8=@</6/@23A3</AB3 åren
fått mer inslag av färger och mönster.
Libero, SCAs varumärke för blöjor, har
till exempel en så kallad Design Edition
för byxblöjor – en begränsad upplaga
med speciella mönster och tryck som
ändras varje år.
CBD319:7<53<av blöjor gynnar
miljön i form av minskad materialför-
brukning vilket leder till färre trans-
porter och mindre avfall. Precis som in-
om de flesta områden är miljö en stark
trend inom blöjproduktion.
– Föräldrar behöver blöjor till sina
barn. Att som blöjtillverkare göra allt
du kan för att minska miljöpåverkan
är därför ett måste. Det förväntas av
kunderna att du gör det, säger Hans
Andersson.
B@3<2
;=BBC<</@3
0:r8=@
B]``O`S[XcYO`S]QVbc\\O`S
³STbS`ObbVO^`W]`WbS`Ob[WZX‡
O\^OaaORSPZ‡X]`]QVS`PXcRWb
AdO\S\[w`YbOPZ‡X]`T‡ZXS`A1/
b`S\RS\[SRbc\\O`SPZ‡X]`4‡``O
y`SbZO\aS`ORSA1/S\bc\\PZ‡XO
T‡`RSbOZXVO\RSZ\adO`c[w`YS\
W<SRS`Zw\RS`\O7y`Y][[S`
A1/ObbW\b`]RcQS`Obc\\O‡^^\O
Sc`]^SWaYO[O`Y\ORS`
;WZX‡Oa^SYbS\w`dWYbWUT‡`RS
bOZXVO\RSZ\
³DWdWZZdO`O[WZX‡O\^OaaORS^y
Sbbawbba][Y]\ac[S\bS\TOYbWaYb
T‡`aby`a][PSbgRS`\yU]b]QV
a][UwZZS`VSZOdy`ba]`bW[S\b
]QVW\bSPO`OS\\WaQV^`]RcYb
awUS`8]VO\DS`VOUSO\adO`WUT‡`
RSbOZXVO\RSZ\^yA1/
3\dWYbWUTOYb]`dORUwZZS`[WZ
X‡^ydS`YO\w``y[ObS`WOZSb6w`
O`PSbO`A1/[SRObb[W\aYO
[ObS`WOZSbWPZ‡X]`\O]QVRS`Oa
QO`P]\T]]b^`W\bYZW[Ob^ydS`
YO\dWZYSbO\aSadO`OOdU‡`O\RS
T‡`[WZX‡^ydS`YO\A1/[W\aYORS
SfS[^SZdWaRS‡^^\OPZ‡X]`\Oa
QO`P]\T]]b^`W\b'&% '[SR
VSZO"#^`]QS\bA1/O`PSbO`
wdS\[SRObbcbdSQYZO\gOOZbS`
\ObWdO[ObS`WOZa][S`awbb\W\U
T‡`[ObS`WOZPOaS`ORS^yT]aaWZO
P`w\aZS\
I   KA6/>3A1/ '
>@=47:

9=<AB3<
/BB5r@/:G19/23
;7AA:G19/<23<
B3FB(;/BB7/A/<23@AA=<07:2(>=<BCA8=6/<AA=<

”Misslyckas gärna och ofta (men gör det tidigt och därige-
nom billigare), kombinera schack och poker och inse att
dina naturliga instinkter kan leda helt fel.” Möt SCAs Bengt
Järrehult – innovationsguru, dubbelprofessor och mannen
bakom Dr Bengs innovationsblogg.

e \[]`U]\T‡`#! år sedan
går en sexårig grabb om-
kring bland strömmingsbå-
tarna i Härnösands hamn.
Han förundras över de till synes orubb-
liga skeppen som rör sig tungt i vattnet
förtöjda i knirkande förtöjningsvirke.
Den unga pojken tar fatt i en av de
sig lojt genom vattnet.
– Det gjorde ett stort intryck på mig.
Att det med envishet gick att uträtta
det till synes omöjliga och rubba det
enorma, säger Bengt Järrehult.

grova tamparna och drar prövande i
den. Utan resultat. Så tar han ett rejält
tag, drar och sliter. Efter en halv minut
ger den tunga båten med sig och flyttar
4r@;32/@03B/@37<=; SCA-
koncernen är han idag främst känd
som mannen bakom ”Dr Bengs inno-
vationsblogg”. I genomarbetade och
pedagogiska inlägg resonerar Bengt
Järrehult kring de flesta aspekter kring
innovation via företagets intranät. Den
uppskattade bloggen kommer att i val-
da delar publiceras i april för en bredare
publik via sca.com/DoctorBeng.
– Bloggen är ett bevis på en impo-
nerande öppenhet i de här frågorna.
Många kollegor från andra organisa-
tioner är imponerade över att det är så
högt i tak på SCA.
Bengt Järrehult har haft en nyckelroll
i att göra innovation till ett strategiskt
viktigt område inom SCA. I de senaste

A1/A6/>3I   K
>@=47:
>@=47:
3\ZWUb0S\Ub8w``SVcZbw`RSbdWYbWUbObbdyUO[WaaZgQYOa[S\[WaaZgQYOabWRWUb]QVbWZZS\ ZyU
Y]ab\ORT‡`ObbZgQYOaa\OPPO`S
årsredovisningarna har innovation fått
ett eget stycke (läs mer i årsredovis-
ningen 2010 på sca.com).
– Min roll som klok gubbe i företaget
är väldigt behaglig. Jag har inflytande
utan en formell maktbas, säger Bengt
Järrehult.
Förutom blogg, föreläsningar och
jobbet på SCA är han även adjungerad
professor vid Tekniska Högskolan och
gästprofessor vid Ekonomihögskolan,
bägge vid Lunds Universitet
– En av mina chefer sa att jag antin-
gen måste jobba väldigt effektivt, eller
sova väldigt snabbt, säger Bengt
Järrehult.
Från fiskehamnen i Härnösand ledde
vägen via Chalmers tekniska högsko-
la vidare ut i världen. Först till Tysk-
land som teknisk säljare för kemifö-
retaget Akzo Nobel. Därefter vidare
till Asien med ett gigantiskt geogra-
fisk ansvarsområde: triangeln mellan
Mumbai i Indien, Christchurch i Nya
A1/A6/>3I   K
Zeeland och Taipei i Taiwan.
Det var här Dr Bengt Järrehult blev
”Dr Beng”.
³97<3A3@</6/@ADn@B/BBut-
tala konsonanter i slutet på ord. Så när
de – efter att tagit emot visitkortet med
alla vederbörliga ceremonier – skulle
läsa det blev det ”Doctor Beng”. De ha-
de rätt kul när jag förklarade att det var
slang för Doktor Knäpp på mitt språk,
berättar Bengt Järrehult som kombine-
rar sin passion för innovation och ut-
veckling med en rejäl nypa humor och
självdistans:
– Folk jag träffar kommer nog ihåg
mig som en kort kille med lätt stam-
ning och fluga. I Asien fick jag alltid
matfläckar på de fina slipsarna, sedan
dess bär jag alltid fluga vid högtidliga
tillfällen.
Bengt Järrehult kom till SCA 1997.
Ett av hans första projekt blev att ut-
veckla ett nytt och mer energieffektivt
7<<=D/B7D/
0=9B7>A
0S\Ub8w``SVcZbaZcYO`TOQYZWbbS`O
bc`Y`W\UW\\]dObW]\6w`w`VO\a
TS[TOd]`WbS`(
µ5`OPPW\U:WUVb\W\U¶³5W\O
1]`SZZW=¸1]\\]`aO\R]bVS`a
µ;OYW\UW\\]dObW]\e]`Y¶³
2OdWZO3^abSW\O\RAVSZb]\
µBS\@cZSaT]`ab`ObSUWQW\\]dO
b]`a¶³5]dW\RO`OXO\O\RB`W[PZS
µDW`OZ1VO\US¶³:SO\R`]
6S``S`]
µ0caW\Saa;]RSZ5S\S`ObW]\¶³
/ZSfO\RS`=abS`eOZRS`
sätt att producera hushålls- och toa-
papper.
– Vi misslyckades, och vi misslycka-
des dyrt, säger Bengt Järrehult.
– Det hedrar företaget att man tog
det med jämnmod. Att vi fick spänna
bågen och misslyckas utan att bli ut-
räknade.
Han återkommer ständigt till vikten
av att våga misslyckas, en av nycklarna
till framgångsrik innovation.
– En av de viktigaste slutsatserna på
området är att misslyckas tidigt och till
en låg kostnad för att lyckas snabbare,
säger Bengt Järrehult som inte sätter
likhetstecken mellan framgångsrik inn-
ovation och mängden investerat kapital.
”Innovate or die!” De flesta konkur-
rensutsatta organisationer har fått sig
det lätt hotfulla påbudet till livs. Gärna
i kombination med någon uppbygglig
berättelse om karismatiska entreprenö-
rer som med flit och individuell geniali-
tet byggt enorma framgångar (och för-
 >@=47:

4]ZYXOUb`wTTO`Y][[S`\]UWVyU[WU
a][S\Y]`bYWZZS[SRZwbbabO[\W\U]QV
ÀcUO7/aWS\¿QYXOUOZZbWR[ObÀwQYO`
^yRS¿\OaZW^aO`\OaSRO\RSaaPw`XOU
OZZbWRÀcUOdWRV‡UbWRZWUObWZZTwZZS\

mögenheter) mer eller mindre
över en natt.
Även om Bengt Järrehult
skriver under på att innova-
tionskraft är nödvändig för
långsiktig överlevnad, så
har han en långt mer nyan-
serad syn på innovationer.
Både i vilka uppenbarelser
de kommer och vem eller
vilka som ligger bakom.
– Det är sällan en ensam
Einstein som ligger bakom inno-
vationer. Studier av naturfolk som
levt isolerade i små grupper visar att
de ofta utvecklas betydligt långsamma-
re än större grupper.
23Bm@3</<:32<7<5B7::att
SCA, som ett komplement till det inter-
na arbetet, tillämpar så kallad öppen
innovation där man samverkar med ak-
törer utanför det egna företaget.
Innovationer kommer i många for-
mer och skepnader. Från små förbätt-
ringar som sparar pengar via mer eller
mindre omfattande förbättringar till de
stora genombrotten som blir milstol-
par och ändrar spelreglerna för hela
branscher.
– Alla typer av innovationer är vik-
tiga. Men det är de stora genombrot-
ten
som
skapar de
stora möjligheterna. Idag satsar många
– i synnerhet stora företag – enbart på
de små framstegen och missar de stora
möjligheterna, säger Bengt Järrehult.
En anledning är att människan är
biologiskt programmerad att värdera
det hon har långt högre än det hon kan
få. Vilket innebär att vi klamrar oss
fast vid den fågel vi har i handen, även
då oddsen är goda att plocka hem en
hel flock fåglar i skogen.
– Forskare har visat att de allra flesta
gör helt ologiska val när de ska värdera
risk och möjligheter, säger Bengt Jär-
rehult.
Det samma gäller för företag, som
Bengt Järrehult delar upp i två kate-
gorier.
Schackspelarna vars strategi är
att spela för att inte förlora (och
segra genom överlevnad). Poker-
spelare som spelar för att vinna
(och gärna står ut med att förlora
smått för att till sist ta hem den
stora potten).
– De flesta stora företag hör till
schackspelarna. Men för att vara
framgångsrik idag krävs förmågan att
kombinera schack och poker. Att lära
sig förlora lite för att vinna stort, kon-
staterar Bengt Järrehult.
4/9B/
<O[\(0S\Ub8w``SVcZb
nZRS`(#'y`
0]`(:wUS\VSbdWR;OabVcUUSbW
5‡bSP]`U[SRcbaWYb[]bDW\UO
]QVVO[\S\
6]PPg(8OYb[ObZOU\W\UT‡`
bXcabWOaWObWaY[ObSTbS`[y\UO
y`W`SUW]\S\W\\]dObW]\aZWbbS
`Obc`Tc\RS`O`^yObbP‡`XO[SR
TyUSZaYyR\W\U\gOY][[c\W
YObW]\aYO\OZS`a][beWbbS`]QV
TOQSP]]Y

I   KA6/>3A1/  !
9/;3@/

0SOAhS\TSZR
"A1/A6/>3I   K
@O\RW/\b]\aS\

BVWPOcZbHW[[S`[O\

AdSbOAQVcPW\O

>/>>3@A/@03B3
>O^^S`VO`Tc\\WbaWQO y`7ROUw`^O^^S`w`W\bSPO`OS\P`cYadO`O
cbO\wdS\SbbY]\ab\w`a[ObS`WOZRw`dO`WObW]\a[‡XZWUVSbS`\Ow`]w\RZWUO
AVO^SVO`^`ObOb[SR\yU`Oa][P`W\\S`T‡`[ObS`WOZSb B3FB(B=D3;583AA7<5

³8/557::/@23<bångstyriga kar-
tongen samtidigt som jag fascineras av
silkespapprets skörhet och A4-papp-
rets vardagliga tristess, säger svenska
modedesignern Bea Szenfeld som för
flera år sedan började använda papper
i stället för tyg för att få folk att se på
mode på ett annat sätt.
- Papper tål inte vatten och fukt. Sol-
ljus och beröring förstör pappret sakta
men säkert. Det är en utmaning att job-
ba med papper, jag måste anpassa mig.
Det blir en väldigt spännande process.
Hon får medhåll av en kollega.
– Jag upptäckte att jag kunde bygga
nya och intressanta ytor med hjälp av
papper som jag inte kunde göra med
tyg. Jag kan dessutom tillverka allt
själv, det enda jag behöver är sax och
lim, konstaterar Bea Szenfeld som gjort
papperskollektionen ”Sur la plage” (se
bild).
Papper är som vackrast när det med
sin väldiga vithet stirrande på dig, lig-
ger plant och stilla och väntar på att
din fantasi påbörjar ett äventyr. Så po-
etiskt uttrycker Hans Tan, designer i
Singapore sin beundran för papper.
– Jag upptäckte papperet som ett
häftigt material när jag som liten knö-
lade ihop det till en boll och lekte med
den, minns Hans Tan.
Hans Tan är en av tolv kreatörer som
medverkar i pappersgrossisten Anta-
lis årliga väggkalender. Varje år frågar
Antalis en reklambyrå någonstans i
världen om de vill ta fram en kalender
med temat papper, och 2010 var det
Singaporebyrån Silnt som bjöds in.
– Med allt mer fokus på digital
framställning försvinner många pap-
perssorter och sätt att förädla papper.

I   KA6/>3A1/  #
9/;3@/

Kvar blir bara det tråkiga A4 kopier-

ingspappret. De tolv konstverk som
avbildats i kalendern ska inspirera och
påminna om papperets oändliga möj-
ligheter, förklarar Germaine Chong på
Silnt Studio i Singapore.

nB3@D7<<7<5A0/@B papper i form

av dagstidningar, reklamblad och för-
packningar finns det ofta gott om och det
har bildkonstnären Randi Antonsen från
Norge använt sig av i projektet How to
read a magazine (se bild).
– Till skillnad från många andra ma-
terial väger papper lite, det är lätt att
vika och forma och det är enkelt att sät-
ta sin prägel på. Jag jobbar med många
sorters papper med olika ytor och
strukturer. Papper är vackert och pap-
per innebär möjligheter. Bara genom
att vika ett papper och därmed bryta
ljuset kan man skapa ett fantastiskt en-
kelt och vackert konstverk, konstaterar
Randi Antonsen.
:O[^O\bWZZdw\abS`Od6O\aBO\/ZZOO\R`O
Y]\abdS`Y^yRS\\OaWROY][[S`T`y\dwUU
YOZS\RS`\T‡`^O^^S`aU`]aaWabS\/\bOZWa
bWZZZdS`YOROdAWZ\bAbcRW]aeeeaWZ\bQ][

$A1/A6/>3I   K
 B39<79

i grön b y ggn a d
39B3@8/@:/AA3B;/</53;3<B
B3FB(n93@;/:;4=B=(E67B3/@97B

Ab]QYV]Z[EObS`T`]\b
w`Sbba^SYbOYcZw`b\gPgUUS[WbbWabORS\aQS\b`c[:wUSb]QVRS\
U`‡\ObSY\WYS\dO`OdU‡`O\RS\w`A1/dOZRSObbÀgbbO
Y]\QS`\S\aVcdcRY]\b]`VWb

I   KA6/>3A1/  %
B39<79
u
:wUSbT‡`Ab]QYV]Z[EObS`T`]\b0cWZRW\Uw`[gQYSbQS\b`OZb]QV\w`OY]ZZSYbWdb`O¿YS\
tsikten från översta vå-
ningen i nybyggda Stock-
holm Waterfront Building
är betagande. Västerut
slingrar sjön Mälaren sig iväg inåt
landet och österut börjar skärgårdens
labyrint av öar ut mot Östersjön. Ned-
anför ligger Klara Sjö med arkitektur-
ikonen Stadshuset på andra sidan.
Men vyn och det fi na grannska-
pet var bara en bonus när SCA valde
att flytta koncernens huvudkontor hit
förra året.
– Det var redan från början ett krav
att det skulle vara en så ”grön” byggnad
&A1/A6/>3I   K
Alla verkar ha för-
stått att vi måste se
över hur vi använ-
der de ändliga
resurserna
som möjligt, säger Johan Olsson, faci-
lity manager på SCAs huvudkontor och
projektledare för flytten.
6/<9=<AB/B3@/@ att det bland
annat var Stockholm Waterfronts lo-
gistik och gröna teknik som avgjorde
saken. Läget precis intill Stockholms
Central, ett nav för kollektivtrafi ken
lokalt och i landet, öppnar för ett ef-
fektivt och miljövänligt resande. Och
byggnaden klarar med råge kraven i
EU:s Green Building-program, där
energiförbrukningen per kvadratmeter
ska vara mindre än 75 procent av da-
gens norm. Bedömningen är att Stock-
holm Waterfront kommer att ligga på
hälften av detta.
En förutsättning för den låga nivån
är att byggnaden består av tre delar: ett
kongresscenter, ett hotell och en kon-
torsdel.
– De har olika energibehov över dyg-
net eftersom det är så skilda verksam-
heter i dem. Därför fi nns det en gemen-
sam central för alla tre delarna som kan
styra värme eller kyla dit den för tillfäl-
let behövs bäst. Det är det som gör den
här byggnaden så energieffektiv, säger
Magnus Eriksson, projektledare hos
 B39<79
A;/@B3<3@57ABG@<7<5(3bbUS[S\aO[bS\S`UWagabS[T‡`RSZO`dw`[S
]QVYgZO[SZZO\Ab]QYV]Z[EObS`T`]\baY]\TS`S\aV]bSZZ]QVY]\
b]`aRSZO`3TbS`a][RSVO`]ZWYOPSV]dc\RS`RgU\SbYO\Sbb‡dS`aY]bbW
S\RSZbOabWZZdO`OWS\O\\O\

9G:/4@n<;m:/@3<(:cTbS\WZ]YOZS`\OPSV‡dS`YgZOay`Sb][Dw`
[S^c[^O`bO`Y]\bW\cS`ZWUbYgZOc`dObb\SbW9ZO`OAX‡]QVZOU`O`RS\
WSbb #b]\aWaT‡``yRRw`YgZO\aSRO\Vw[bOaSTbS`PSV]d2SbR`O`
[W\R`SS\S`UWw\ObbO\dw\ROdO\ZWUOYgZY][^`Saa]`S`a][aYO^O`
YgZO\^`SQWa\w`RS\PSV‡da

Dm@;/<234r<AB3@(9]\TS`S\aaOZS\VO`S\a‡RS`TOaOR[SRRcPPSZ
UZOaRw`a]ZS\dw`[S`c^^ZcTba^OZbS\[SZZO\UZOaS\:cTbS\QW`YcZS`Oa
]QVdw`[S\bOabWZZdO`Oa][SbbY][^ZS[S\bbWZZQS\b`OZdw`[S\

34439B7DBA=:A9G22(/cb][ObWaYOUO`RW\S`]QVT‡\abS`UZOa[SRS\
aw`aYWZRgbPSZwUU\W\UaYgRRO`[]ba]ZS\]QVT‡`VW\R`O`]‡\aYORc^^
dw`[\W\UOdZ]YOZS`\O

5@r<B:m53(Ab]QYV]Z[EObS`T`]\b0cWZRW\UZWUUS`\wabO\`OYb
]dO\^yAb]QYV]Z[a1S\b`OZabObW]\a][w`Sbb\OdT‡`Y]ZZSYbWdb`O¿YS\
PyRSZ]YOZb]QVW\][ZO\RSb

:8CA=16:C4B(DS\bWZObW]\S\WY]\TS`S\a`c[[S\YO\abg`OaUS\][
Obb[wbOVOZbS\Y]ZRW]fWRa][dWaO`Vc`T`WaYZcTbS\w`2Saacb][YO\
W\P`]bbaZO`[SbO\dw\ROaT‡`Obb[W\aYOdS\bWZObW]\]QVPSZga\W\U\w`
Z]YOZS`\Ow`b][[O

7<Dm5B/D4/::(7YwZZO`S\a]`bS`OaOdTOZZSb]QVdwUaW\W\\O\RSbY][
^OYbS`OaDO`XSVg`SaUwabYO\Z]UUO[w\URS\OdTOZZOd]ZWYOaZOUaO[bW
RWUba][RSb^yaWYbUS`[‡XZWUVSbbWZZRSPWbS`W\USTbS`SfOYbOdTOZZa[w\UR

>:/BA4r@1G9:/@(7YwZZO`S\¿\\aS\QgYSZ^O`YS`W\UT‡`Obbc\RS`
ZwbbOT‡`RSa][dWZZbORS\[WZX‡dw\ZWUOQgYSZ\bWZZX]PPSb

byggherren Jarl Asset Management.
Stockholm Waterfront har flera
andra smarta energitekniska lösning-
ar. Ventilation och belysning kan till
exempel styras av inbrottslarmet som
visar när kontoren är tomma och be-
höver mindre ljus och frisk luft. Och
konferensdelen har en stor söderfasad
i dubbelglas där luften i spalten mellan
glasen cirkuleras och solvärmen tas till-
vara som ett tillskott till fjärrvärmen.
;3<B@=BA/BB Stockholm ligger
långt norrut på jordklotet är kyla mer ef-
terfrågat än värme, året om. Det beror på
att människor och maskiner värmer upp
lokalerna. Därför hämtar värmepumpar
kontinuerligt kyla från vattnet i Klara
Sjö och buffertlagrar den i ett 250-tons
islager i källaren. Då klarar systemet va-
riationerna i kylbehov över dygnet utan
dyra effekttoppar, samtidigt som energi-
förbrukningen minskar.
Men oavsett om det gäller drifts-
eller investeringskostnader så handlar
gröna byggnader om mycket mer än
bara kronor och ören.
– Alla verkar ha förstått att vi måste
se över hur vi använder de ändliga re-
surserna, säger Magnus Eriksson.
6CDC2
9=<B=@3B
73BB<rBA9/:(
GbO(" YdOR`Ob[SbS`
;SRO`PSbO`S(
Dy\W\Ua^ZO\( 
Ab]QYV]Z[EObS`T`]\bw``WbObOd
O`YWbSYbPg`y\EVWbS9]\b]`aRS
ZS\VO`SZdOdy\W\UO`]QVS\b]bOZ
gbO^y !!YdOR`Ob[SbS`
A1/75@r<
CA/0G55</2
A1/aVcdcRY]\b]`WCA/VO`
]QYayS\U`‡\[WZX‡^`]¿Z2Sbw`
CA5`SS\0cWZRW\U1]c\QWZa][
VO`USbbPgUU\ORS\cb[w`YSZaS\
:33217WUcZR4‡`Y]`b\W\US\
aby`T‡`:SORS`aVW^W\3\S`Ug
3\dW`]\[S\bOZ2SaWU\T]`1][
[S`QWOZ7\bS`W]`a

I   KA6/>3A1/  '
 2SbbOw`S\O\\]\aT`y\A1/>OQYOUW\U

Le Fresh Pack de Moët et Chandon,

Quatre étapes d’une innovation signée SCA Packaging Nicollet

The Fresh Pack by Moët et Chandon

Four stages of an innovation by SCA Packaging Nicollet

Ses innovations rythment les saisons

du luxe. Cette année, c’est le Fresh Pack des
champagnes Moët et Chandon qui permet à
SCA Packaging Nicollet de souffler un vent de
fraîcheur sur les créations. Un étui à double
ouverture offrant une isothermie toute nouvelle,
dont la création, en quatre étapes, révèle la
philosophie du fabricant : faire que le design ne
soit pas que design. Retour sur une success story.
SCA Packaging Nicollet innovations set the pace
for the luxury goods season. This year, it’s the
Moët et Chandon champagne Fresh Pack, which
allowed them to blow a breath of freshness into
their creations. A premium case with a double
opening giving a brand new insulating quality,
whose creation, in four stages, reveals the ma-
nufacturer’s philosophy: to make design that is
not just design. It is the return of a success story.
RESEARCH
Épouser l’univers d’une marque
Bien plus qu’une recherche de données,
la phase Research est un premier moment
d’écoute et d’échange. Etape fondamentale
de tout projet, elle permet aux équipes de SCA
Packaging Nicollet de s’imprégner de l’esprit
du client. «Ici, nous connaissions déjà l’univers
des champagnes Moët et Chandon, précise
François Bouneau, responsable développement
luxe. Nous nous sommes donc concentrés sur le
brief qui nous avait été soumis.»
Un brief très large dans lequel la maison
champenoise laisse à son fournisseur le soin
d’innover sur l’aspect visuel de son étui pre-
mium de Moët Impérial et Rosé Impérial. Seule
contrainte : donner à ce nouvel emballage une
fonctionnalité identifiable en accord avec l’idée
de nomadisme. Au Design Centre, la réflexion
sera rapide : «Qui n’a jamais souhaité apporter
un jour, chez des amis, une bouteille parfai-
tement fraîche ?» Le futur étui ne s’appelle
pas encore Fresh Pack, mais, déjà, l’isothermie
s’affirme comme une piste majeure.
RESEARCH
Bringing together the worlds of a brand
Much more than informational “research”,
the Research phase is an initial moment of
listening and sharing. It is a fundamental step
for any project, and it allowed teams from SCA
Packaging Nicollet to immerse themselves in
the mind of the client. “Here, we already knew
the world of Moët & Chandon champagnes,
says François Bouneau, luxury development
manager. We therefore focused on the brief
that was submitted to us.”
A very wide ranging brief in which the cham-
pagne house left their supplier a free hand to
innovate on the visual aspect of its premium
case for Moët Impérial and Rosé Impérial. Their
only constraint was to give this new packaging
a recognisable functionality related to the idea
of nomadism. At the Design Centre, their thin-
king would be rapid: “Who has never wished
to bring their friends a perfectly cool bottle
of Champagne?” The future case was not yet
named Fresh Pack, but insulation was already
establishing itself as a major line of thought.

ble de nous apporter de l’innovation. Et c’est là le point fort

G`kjdio_`qp`
Hj‹o`o>c\i_ji
Quel était votre objectif en revisitant l’étui premium
de Moët et Chandon ?
Nous voulions un étui esthétique et fonctionnel qui corres-
ponde à une consommation estivale de notre champagne.
En jouant sur les notions de fraîcheur et de nomadisme, nous
voulions faire que nos packagings ne soient pas uniquement
beaux, mais proposent un vrai plus à nos consommateurs.
L’étui isotherme du Fresh Pack apporte une double valeur
ajoutée : la conservation au frais de notre champagne
pendant deux heures et la réutilisation possible de la cale
hermétique dans d’autres circonstances. Ce deuxième point
nous importait particulièrement pour inscrire le Fresh Pack
dans une notion de développement durable.
Pourquoi avoir fait appel à SCA Packaging Nicollet pour
la réalisation du Fresh Pack ?
Ce que nous attendons d’un fournisseur, c’est qu’il soit capa-
de SCA Packaging Nicollet. Le process en quatre étapes du
Design Centre est une vraie recherche appliquée : quand les
équipes de SCA nous proposent un projet, nous savons qu’il
est réalisable industriellement. Pour nous, c’est un gain de
temps. Nous pouvons aller plus vite au développement pour
satisfaire au mieux nos clients.
Quelles portes a ouvert le Fresh Pack pour vos prochains
étuis ?
Le Fresh Pack correspond à une tendance de la maison
Moët et Chandon qui, depuis deux ans, innove dans les
expériences qu’elle fait vivre à ses consommateurs. Nous
sortirons des versions festives du Fresh Pack pour la
fin de l’année. Pour celles-ci, il nous paraît essentiel de
travailler encore d’avantage sur les qualités écologiques
de notre étui. Demain, certainement, nous utiliserons un
film polyester biodégradable, ce qui était impossible au
moment de la réalisation du Fresh Pack. Notre objectif
est de continuer à faire grandir l’association du plaisir, du
beau et du fonctionnel.

Jean-David Jacoby, international brand manager Patrice Baraud, responsable développement packaging
et POSM
EXPLORE
Faire place à l’inventivité
A ce stade, tout est envisageable. La phase Explore fait entrer les équipes
du Design Centre en pleine effervescence. Matériaux, systèmes d’ouver-
ture, techniques d’isothermie... tout est étudié dans la pluralité des idées.
Une quinzaine de concepts sortiront de ce brainstorming très poussé.
«Nous avons travaillé sur l’ouverture en deux mouvements du pack pour
lui donner une singularité dans le geste», reprend François Bouneau.
L’idée restera. Mais c’est surtout sur l’isothermie du futur pack que se
portent très vite les réflexions des ingénieurs du Design Centre. Plusieurs
pistes sont identifiées : celle d’une mousse en polyuréthane et celle d’un
insert carton aux propriétés isothermes. Les deux projets sont présentés
aux équipes de Moët et Chandon.
EXPLORE
Embracing inventiveness
At this stage, anything is possible. The Explore phase puts the teams at
the Design Centre into full swing. Materials, opening systems, insulating
techniques... everything was considered in the totality of ideas. Fifteen
concepts emerged from this dynamic brainstorming. “We worked on an
opening of the pack in two motions in order to give a uniqueness to the
movement,” continues François Bouneau. The idea would stick.
But it was above all the idea of the insulating package that would soon
be the focus of the thoughts of the engineers at the Design Centre.
Several ideas were identified: that of polyurethane foam and that of
a cardboard insert with insulating properties. The two projects were
presented to teams from Moët et Chandon.
CHALLENGE
Concevoir un sur-mesure industrialisable
La maison d’Epernay n’hésite pas : le projet de cale insérée dans un étui
extérieur, plus écologique, est retenu. Reste à tester la meilleure méthode
de réalisation. C’est la phase Challenge : un moment charnière dans la
conception du pack, qui permet au Design Centre de présenter un produit
qui ne soit pas que joli sur le papier. Les tests s’enchaînent, sur maquette ou
prototype. Les difficultés aussi : «L’isothermie est une science très pointue,
avertit la chef de projet Frédérique Sementery. Une fuite d’air au niveau
de la fermeture de la cale aurait nuit à l’hermétisme. Il a fallu mettre au
point chaque détail juqu’au pli de la cale.» Même chose pour l’étui
extérieur : «Moët et Chandon a adapté sa création graphique, commente
Jean-Charles Moras, responsable commercial Grands Comptes de SCA Pac-
kaging Nicollet. Les flocons, découpés dans le carton extérieur pour laisser
apparaître le gris métallisé de la cale intérieure, étaient à l’origine trop sty-
lisés et donc impossibles à réaliser en machine.» Chaque élément est réglé
au millimètre près. Un perfectionnisme qui permet à la trentaine de chercheurs
du Design Centre de Rochechouart de concevoir pour chaque marque un étui
unique en son genre prêt à passer en phase d’industrialisation.
CHALLENGE
Designing a premium made-to-measure industrial product
The house from Epernay did not hesitate: the insert encased in an exterior
ecological case, was retained. Now what remained was to test the best
method of production. It is this Challenge phase - a turning point in pack
design, which allows the Design Centre to present a product that is not just
pretty “on paper”. Tests followed, on a prototype model. And difficulties too:
“Insulation is a very exact science,” says the project manager Frédérique
Sementery. An air leak at the closure of the insert would have affected its
hermetic qualities. It was necessary to design every single detail right up
to the fold of the insert.” It was the same thing for the external case: Moët
& Chandon adapted their graphic design,” says Jean-Charles Moras, Key
Accounts Sales Manager at SCA Packaging Nicollet. The snowflakes, cut into
the outer box to reveal the gray metallic interior of the insert, were origi-
nally too stylized and therefore impossible to achieve
industrially. “Each item is set to millimetre precision. A
perfectionism which allowed the thirty researchers at
the Rochechouart Design Centre to design a unique
case in its field.
VALIDATE
Concrétiser un design
Le Design Centre n’en a pourtant pas encore fini. En lançant une succession
de préséries jusqu’à la première série industrielle, SCA Packaging s’assure
que ses concepts fonctionnent en mécanisation à grande échelle. Parés
d’une liste de risques à analyser, les services de production de SCA Packa-
ging associés à ceux de Moët et Chandon vérifient les derniers détails : la
cale est ajustée directement sur les machines de fabrication pour parer à
tous soucis d’étanchéité. Le travail de précision de la phase Validate vient
éclairer en final toute la philosophie du 4 Step Process : «Il fait de nous
autre chose qu’un simple bureau d’études, analyse François Bouneau.
Au Design Centre, le client et nous vivons ensemble, jusqu’au bout, le
lancement d’une aventure.»
VALIDATE
Realising a design
The Design Centre had not yet finished. By launching a series of
pre-series right up to the first industrial series, SCA Packaging Nicollet
ensured that their design concepts worked in large-scale mechanisa-
tion. Kitted out with a list of risks to analyse, the production departments
of SCA Packaging, together with those of Moët et Chandon checked very
detail: the insert was adjusted directly on the manufacturing machinery
in order to meet all concerns with air-tightness. The precision work in the
Validate phase reflects the philosophy of the 4 Step Process:
“It makes us more than just a design department,” says François
Bouneau analysis. At the Design Centre, we and the client experience
the launch of a project together right to the very end.”

innovation. And this is the strong point of SCA Packaging

Hj‹o`o>c\i_ji
kjdiojaqd`r
What was your goal in redesigning the premium
Moët & Chandon case?
We wanted an aesthetic and functional case that
matches the summer consumption of our champagne.
In playing with notions of freshness and nomadism, we
wanted our packaging to be not only beautiful, but to
offer a real plus to our consumers. The isothermal case
of our Fresh Pack provides a double value: keeping our
champagne cool for two hours and its possible reuse in
other circumstances. This second point was particularly
important for us in order to include the Fresh pack within
the framework of sustainable development.
Why did you call upon SCA Packaging Nicollet to
design the Fresh Pack?
What we expect from a supplier, is for them to bring us
Nicollet. The four-step process at the Design Centre is
genuine applied research: when the teams from SCA
propose a project to us, we know that it is feasible
industrially. For us, that saves time. We can go faster in
development in order to better satisfy our customers.
What doors has Fresh Pack opened for your next
cases?
The Fresh pack corresponds to a trend at Moët et Chan-
don, where, for the last two years, we have innovated in
experiments with our consumers. We will release festive
versions of Fresh Pack for the end of the year. For those,
it seems essential to us to work even more on the
ecological qualities of our case. In the future, for sure,
we will use a biodegradable polyester film which was
not possible at the time of the design of the Fresh Pack.
Our goal is to continue to increase its association with
pleasure, beauty and functionality.
 A1/7<A723

7<<=D/B7DB
A/;/@03B3
Förpackningen Magic Corner,
som har utvecklats av SCA i nära
samarbete med konsumentföre-
taget Mars, tog hem förstapriset
i den tyska förpackningstävling-
en Deutscher Verpackungspreis
2010 inom kategorin för display-
och promotionförpackningar.
Magic Corners öppningar i sidor
och bakstycke i kombination
med den öppna förpacknings-
lösningen gör att produkten syns
optimalt. Instruktion var att
montera lådorna manuellt på
bara fyra sekunder.
Med den utmaningen i åtan-
ken utvecklade SCA Packaging
förpackningen med ”magiska
hörn” som gav lösningen dess
namn. De stödjande hörnen åker
upp av sig själva under den ma-
nuella monteringen av lådorna.
Förpackningarna är lätta att
stapla och så robusta att åter-
vunnet papper kan användas i
hela tillverkningsprocessen.
D7AABm@A1/
A=17/:B
A1/VO`VWbbObaW\^ZObaWÀS`Oa]QWOZO
\wbdS`Y6w`YO\RcPZO\RO\\ObVWbbO
^`SaS\bObW]\S`]QVb`gQYaOYS`(
eeeg]cbcPSQ][A1/SdS`gROg
2SaS\OabS`SYZO[¿Z[S`\OdWRS]W\bS`
dXcS`\O]QVT‡`SbOUa^`SaS\bObW]\S`\O
eeeTOQSP]]YQ][A1/
BgQYbWZZ]QVY][[S\bS`ORSaS\OabS
Vw\RSZaS`\O^yA1/
eeeÀWQY`Q][6gUWS\S;ObbS`a
0WZRS`^yVgUWS\^`]RcYbS`]QVVgUWS\
\w`OSdS\S[O\UWVSZOdw`ZRS\
eeeaQ`WPRQ][A1/SdS`gROg
A1/ab`gQYaOYS`T‡`Zwa\W\U^y7\bS`\Sb
eeeaZWRSaVO`SQ][A1/SdS`gROg
AS\OabSA1/^`SaS\bObW]\S`\OT‡`
W\dSabS`O`S]QVO\OZgbWYS`

6/<20=9
74r@9G:<7<5AB723@
3\YZObW^aa][VyZZS`RWUT`WaYO`STy`RcU`ObWaUS\][Obb
ZORRO\S`S\VO\RP]YT`y\W\bS`\Sba][VO\RZO`][dWYbS\
OdU]RVO\RVgUWS\3\YZO[Sb]RS`a][ObbO\dw\RO\waRcY
\w`[O\\gaS`]QVObbbdwbbO]QVb]`YOVw\RS`\O\]UU`O\\b
VW\R`O`dS`YZWUS\dW`caT`y\Obba^`WROa
6O\RP]YS\VO`UWdWbacbOdA1/adO`c[w`YSB]`YWAb]`P`W
bO\\WS\]QVYO\ZORROa\S`^yeeeb]`YQ]cY2S\bwQYS`OZZO
][`yRS\W\][VO\RVgUWS\T`y\bW^a][Vc`[O\bO`Wbc[SR
VgUWS\S\^yO`PSba^ZObaS\^yaXcYVca]QVWaY]Z]`bWZZTOYbO]QV
aWTTS`c^^UWTbS`

<GBBA9G224r@/9B7D/
Inkontinensskydd i byxmodell är
en bra lösning för människor som
inte vill att urinläckage ska hindra
en aktiv livsstil. De konsumenter
som använder inkontinensskydd är
måna om att de håller tätt och har
god passform.
– En del konsumenter upplever
byxskydden som lite klumpiga un-
der kläderna och oroar sig för läcka-
ge på grund av att skyddet sitter för
löst, säger Duncan Phillips, mark-
nadschef för TENA i Europa.
För att öka känslan av säkerhet
har TENA lanserat TENA Pants.
Den förbättrade elasticiteten i skyd-
det gör att det sitter tätare runt mid-
ja och mage.

! A1/A6/>3I   K
 A1/AB/@B/@
<GBBAm:80=:/5
4r@D7@93797</

A1/BW[PS`‡^^\O`SbbT‡`awZX
\W\UaP]ZOUW6]\UY]\UA1/BW[
PS`1VW\OA3/aWO:bRSTbS`
a][b`wdO`c[O`Y\ORS\WZO\RSb
PZW`OZZb[S`W\b`SaaO\b
³DWV]^^Oa^yT‡`Pwbb`OR
aS`dWQS]QVS\YZO`SY][[c\WYO
bW]\[SRdy`OYc\RS`awUS`;ObVWOa
4`WRV]Z[a][PZW`dR
;yZawbb\W\US\w`Obb\wabOy`awZXO
[W\ab"YcPWY[SbS`dW`YSdWZYSb
W\\SPw`S\T‡`RcPPZW\U[]bROUS\ad]Zg[

A8C23A75<3@A
- sju synder
SCAs varumärken för mensskydd, Libresse och Bodyform,
har tagit fram metallaskar att förvara
bindor i. Askarna har designats av sju olika konstnärer och
porträtterar de sju dödssynderna vrede, vällust, högmod,
lättja, avundsjuka, frosseri och girighet.
Askarna är gratis och följer med bindorna.

<r82/B@G199C<23@ A1/ay`a`SR
]dWa
A1/ab`gQY^O^^S`Ty`PwabPSbgUWS\c\RS`a‡Y\W\Ua][UX]`RSa \W\U]QVVy
T‡``Oy`SbPZO\Rb`gQY^O^^S`aYc\RS`C\RS`a‡Y\W\US\dWaO`ObbYc\ ZZPO`VSba
`SR]dWa\W\U
RS`\OUS`A1/V‡U`SPSbgU^yOZZO][`yRS\WT‡`VyZZO\RSbWZZY]\Yc` Y][[S`
`S\bS`\O cbW[O`a6y
2SbOZZ`OdWYbWUOabST‡`Yc\RS`\Ow`b`gQY]QVY‡`PO`VSbRSbdWZZawUO
ZZcbYWY
^yeeeaQO
Obb^O^^S`SbTc\US`O`P`OWb`gQY^`SaaO`\O Q][
³Ab‡`abT‡`a^`y\UVO`dW^yVO\bS`W\US\Od`SYZO[ObW]\S`ObbadO`O
a\OPPb^yT`yU]`]QVdy`[WZX‡^`]¿ZawUS`/\SbbS@]aS\Z‡d^yA1/a
P`cYW=`bdWYS\

I   KA6/>3A1/ !!
39=<=;7

Högre vinst trots dyrare råvaror

SCA lyckades öka vinsten under 2010 trots kraftigt stigande råvarupriser
och negativa valutaeffekter. B3FB(5r@/<:7<2
A1/58=@233<D7<ABföre skatt på
8,5 miljarder, exklusive omstrukture-
ringskostnader, under 2010. Det var 6
procent bättre än under 2009.
– Vi har ökat volymerna inom samt-
liga verksamhetsområden och höjt
priserna inom Mjukpapper och För-
packningar. Tillsammans med kost-
nadsbesparingar har det kompenserat
för drygt 5 miljarder i högre råvaru-
kostnader och negativa valutaeffekter,
sade vd Jan Johansson i samband med
presentationen av bokslutet.
SCA lyckades också öka marknads-
andelarna för bolagets globala varu-
märken TENA (inkontinensskydd) och
Tork (mjukpapper för storförbrukare).
– Inom inkontinensskydd ökade vi
vår globala marknadsandel från 24 till
25 procent. I Europa ökade den från 39
till 41 procent, sade Jan Johansson.
Inom Förpackningar lyckades SCA
öka rörelseresultatet med drygt en
miljard. Resultatförbättringen var en
följd av högre priser och volymer samt
besparingar från omstruktureringspro-
grammet. Omstruktureringsprogram-
met har genomförts enligt plan och vid
utgången av 2010 hade på årsbasis hela
den årliga besparingen på drygt en mil-
jard SEK uppnåtts.
8/<8=6/<AA=<A/23att SCA
lyckats med sina prioriteringar för
2010: minskade kostnader, ett starkt
kassaflöde, högre kapitaleffektivi-
tet, ökad innovationstakt och tillväxt.
Valutaeffekter och avyttringar bort-
räknat ökade koncernens omsättning
med 5 procent. Kassaflödet uppgick till
7,4 miljarder kronor och nettoskulden
minskade med 6 miljarder.
Vinsten per aktie, inklusive omstruk-
tureringskostnader, ökade med hela 17
procent till 7,90 kronor. Styrelsen fö-
reslår också en höjning av utdelningen
med 8 procent till 4,00 (3,70) kronor
per aktie.
Jan Johansson anser att SCA idag är
ett starkare företag än för ett år sedan
– Vi förväntar oss god efterfrågan in-
om SCAs samtliga affärsområden och
är säkra på att kunna öka såväl vinst
som omsättning under 2011.

/<23:/D /<23:/D @3AC:B/B4r@3

4r@Am:8<7<53< @r@3:A3@3AC:B/B3B A9/BB;A39

#
 &

 %"

 %"

AY]Ua
'$

W\Rcab`W AY]Ua 

>S`a]\ZWUO
$&

^`]RcYbS` W\Rcab`W
VgUWS\
# ^`]RcYbS` >S`a]\ZWUO
%"&

^`]RcYbS`
# VgUWS\ #

^`]RcYbS`
'
4‡`^OQY\W\UO` 
4‡`^OQY
%
"#

\W\UO`$
;XcY^O^^S` #
!$
;XcY^O^^S`
!






'












!

"

"


9d

9d
9d

9d
9d

!"A1/A6/>3I F FF K
 DWROR`Saaw\R`W\USZZS`][\WSX‡\aYO`S`VyZZO
AVO^S[SRRSZORS\PO\YT]\RY][[WaW]\w`a][
T‡`S`bD>Y]\b]
@Sbc`OR`Saa(
Ab`‡[PS`U
A3 &&Ab]QYV]Z[

The first step to

corporate sustainability
is one you take with
your hands.
Tork 100% recycled paper towels.
Better. Hands down.

Visit us at: talktork.com/getgreen

We have some simple, easy ways to help
you improve the sustainability of your business
and improve your bottom line.

Tork is a registered trademark of SCA Tissue North America LLC or its affiliates.