Feminismen i Sverige

Kvinnorörelse i arbetsliv

Författare: Magda Marcu

SFI: Grupp D
Skolämne: Svenska
Handledare: Sanja Popovic
Datum: HT 2010

1
Innehållsförteckning

1. Inledning........................................................................................................... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................ 4
1.2 Upsatsen disposition ........................................................................................ 5
2. Vägen till jämställdhet ................................................................................... 5
2.1 Historia................................................................................................................5
2.2 Lagar för lika rättigheter......................................................................................6
3. Önskan om frigörelse........................................................................................7
3.1 Högre utbildning för ett ’’man jobb’’ ................................................................7
3.2 Kvinnorsarbetsyrke ............................................................................................8
3.3 Kvinnor under 2000-talet....................................................................................9
3.4 Svenska maktkvinnor ........................................................................................11
4. Kvinoorganisationer i Sverige ........................................................................12
4.1 Politiska organisationer .....................................................................................12
4.2 Andra organisationer .........................................................................................13
5. Egna tankar .................................................................................................... 14
6. Sammanfattning...............................................................................................15
7. Källförteckning ................................................................................................16

2
 1. Inledning

Detta examensarbete belyser feminismen i relation till arbetsliv i samhället.

Mytt syfte var att se hur svenska kvinnorna kämpade för sina rättigheter i
arbetslivet. Om de föredrog att stanna hemma som ’’husmodrar’’ eller bli ekonomiskt
oberoende. Jag var också nyfiken om vad de valde att jobba med och betydelse av kvinnors
företagande i svenska samhälle. För att besvara alla mina frågoreställningar har jag samlat in
material samt läste jag flera böcker.

Feminismen är ”en rörelse för kvinnors jämställdhet med män”1. Enligt

Nationalencyclopedin feminismen är ”rörelse och åskådning bestående av flera olika
inriktningar med den gemensamma målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön.
Vad som förenar all feminism är att man vill upphäva eller förändra diskriminering på grund
av kön och/eller könstillhörighet.”

På senare tid har Sverige välkomnat många besökare från andra länder som har
ett särskilt intresse när det gäller kvinnor och jämställdhet. Dessa typer av besökare har
uppfattningen att svenskar är ett exempel för resten av världen genom att nå verklig
jämställdhet mellan könen. Några av svenskarna tror på denna teori också. Alla dessa
människor kommer snart att upptäcka att inte alla mål nåddes av feminister. Vi måste gå
tillbaka till 1940-talet eller 1950-talet när Sverige upplevde en period av underbara
industriella, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella utveckling. Detta innebar att det var
den tid då mer arbetskraft behövdes överallt.

Birgitta Wistrand berättar i sin bok som heter ’’ Swedish women on the move’’
om jämlikhet och jämställdhet som är två olika situationer. Författaren diskuterar om
jämställdhet mellan könen, nådde på ena sidan, genom utbildning och rätten att studera för att
få en utbildning och senare, chansen att ha ett jobb liknande med en man jobb.

Jämlikhet [...]den hänvisar till den filosofiska eller etiska

principen om lika värde för varje människa oavsett kön, ras

och religion eller ursprung, samt att den rättsliga principen

om allas lika rätt inför lagen.

1
Svenska Akademiens ordlista, 2006, 13:e upplagan. ISBN 91-7227-419-0.

3
 Jämställdhet är ett ord ganska ny i det svenska språket, som

förekommer i allmänt bruk först i början av 1970-talet. Den

hänvisar till motsvarande villkor, möjligheter och responibilities

för alla, kvinnor och män.

Enligt Birgitta Wistrand, det enda sättet att få samma möjligheter mellan
kvinnor och män är att kvinnor anta manliga roller. Det innebär att kvinnor måste acceptera
manliga regler från arbetslivet och bli av med sina egna principer och värderingar.Detta
fenomen sker på grund av kvinnors speciella erfarenheter som är oräkneliga i samhället.

Så långt som det verkar, de svenska damerna antog mäns regler och år 1921
valdes fem kvinnor att vara en del av Parlamentet. Senare, 1947, kämpade kvinnor mer att
vara en del av i mäns yrkesliv och för att visa att kvinnor kan göra samma arbete som män,
och blev anställd i kansliet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med min uppsats är att undersöka hur svenska kvinnorna började arbeta
och vad som fick dem att ha ett yrke. Jag undrar vad som kunde ha beslutat om deras
rättigheter att uppnå jämställdhet med männen och hur de använt dem. Jag kommer att belysa
fram preferenser av kvinnor som ett arbetsyrke och jag kommer att argumentera varför.
Genom att lyfta fram feminism vill jag veta om det blev en förändring i samhället och om
kvinnornas tog makten eller om det fanns en hel del arbete för att få mer jämställda med
männen.

Jag kommer att svara på följande frågeställningar i min uppsats:

• Vilka kvinnor började feministrörelse i Sverige?

• Vilken betydelse har feminism i arbete?
• Har kvinnor samma chans som män att få samma typ av jobb?
• Vill svenska kvninnorna att ha ett jobb likadan män?

4
 1.2 Uppsatsen disposition

För att kan man kunna förstå min text, började jag definiera skillnaden mellan
jämlikhet och jämställdhet. Jag berättade om kvinnors historia, om kvinnors position inom
familj och inom samhälle. Efter jag hade förklarat det, försökte jag bevisa att kvinnor vill och
kan få ett jobb lika som män. För att att stärka denna teori har jag kommit på verkliga
exempel på svenskt arbetsliv.

2. Vägen till jämställdhet

2.1 Historia
Feminism började dyka upp i slutet av 1800-talet. Först ville kvinnan att
övervinna sin sjukdom att bli mor och försökte att bli självständig kvinna, men detta
skedde inom familjen och var inte ett föremål för offentlig debatt. Författaren Hedvig
Charlotta anses vara den första feministiska som försökte försörja sig. En annan anhängare
av självständiga kvinnan var Fredrik Bremer, som vägrade att gifta sig och förespråkade
vikten av att få myndigheten av kvinnor. Det anses vara grundaren av den feministiska
rörelsen.

Första kvinna som utalade orden ’’feminism’’ var författaren Frida Steenhoff.
Hon skrev om kvinnans frihet och försökte bevisa att en kvinna kan göra samma jobb som
en man, till exempel att bli en fantastiskt författare.

I Sverige arbetade kvinnor alltid inom familjeföretaget. Det menar att

svenskorna som var bondhustrur arbetade på gården, torparen i närheten och alla

Som var beroende av lantbrukens produktion arbetade inom familjenföretaget.

Adelskvinnorna arbetade också inom familjeföretaget. De antog mynghetsarbete eller stora
gods, eller herrgårdar som fungerade som mindre industrianläggning, under makens
bortavaro. Prästfruar arbetade för familjens försörjning i köksträdgård eller lantbruk, de
hjälpte sina män med undervisning och administrativa saker inom församlingen. Alla kvinnor
arbetade för familjens välfärd oavsett social status.

I svenska socialismentid växte intresset för kvinnans husmodersroll och för att
skapa en professionell yrke som omfattar verksamhet i huset. Mödrar från arbetsklass eller

5
medelklass kunde arbeta som husmödrar och kunde få en utbildning i husmoderskolor. Där
kunde kvinnorna lära sig om hushållsskötsel och om effektiva metoder för matlganing.

För kvinnors önskan har hela tiden varit att kunna leva med sina tre roller
samtidigt – som mor, husmor och yrkesarbetande2

Under 1955 til 1990, kunde kvinnorna både vara hem och arbeta en del av dagen
och inkomsterna blev inte så stora, då kvinnorna inte var fullt självständiga.

I programmet Ge mig fem minuter från 1953 intervjuar Ingrid

Samuelsson några kvinnor i olika lägen. En försvarar sitt val som
hemmafru, en annan har börjat jobba på deltid, en tredje vill studera.
Programmet slutar med ett samtal mellan
inredningsarkitekten Lena Larsson och författaren Bengt Anderberg3.

Under den andra perioden, 1870 – 1930, kunde svenska kvinnorna bli utbilda för
att det fanns skolor och de kunde få högre utbildning.

Sista perioden, från 1939 till i dag är en period när föräldrarollen och
moderskapet kan bli i relation med förvärvsarbete. Yrkesarbetande kvinnorna som hade fått
barn började få lön.

2.2 Lagar för lika rättigheter

Under en lång tid var svenska lagar uppbyggd kring mannen, och kvinnan
ansågs som den mannen måste ta hand om. Dessa lagar har fortsatt att vara i kraft även om allt
fler kvinnor börjat arbeta och tjäna sin status som självständiga kvinnor.

Alla människor som arbetade kunde få arbetsskad försäkring till 1977, men
endast ett fåtal tusen kvinnor tog vara på denna möjlighet innan detta regerings programmet
avslutades. Försäkringen gällde personer som antingen hade en årlig inkomst under 6000 kr
eller dem som var hemmafru, var grundläggande skydd i händelse av en arbetsrelaterad skada
som tillhandahålls av sjukpenning eller förtidspension.(Wistrand, s.32).
I familjen lagstiftning föreskrivs att både man och hustru måste arbeta
tillsammans för familjens bästa. Äktenskapets lagstiftning från 1920, som delvis fortfarande
är i kraft i dag, sätter båda parter formellt på lika juridiska och ekonomiska villkor. Det är inte
gjort en skillnad mellan man och hustru, de anges som makar. Det betyder att båda har samma
2
Svenskornas företagsamma historia, Anita Lignell Du Rietz, s.28
3
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=7395&artikel=2196261

6
rättigheter inom äktenskap men det finns också oskrivna regler som säger att en hustru måste
ta hand om huset och barnen. Det verkar som om dessa oskrivna regler var viktigare och hade
ett större bidrag till äktenskap och familj och satt kvinnor i en mycket svag ställning.
Verkligheten motsvarar inte de lagar.
Särbeskattning var en steg för at sätta makarna på en jämställd och självständigt
nivå. De började lägga skatt på allt. Som inkluderade intäkter och vinster av egendom,
banktillgodohavanden och nettoförmögenhet. Målet med skatten var att skapa en fördelaktiga
ekonomiskt miljö för att en fru kunde förändra från en hemmafru till en förvärvsarbete. Om
båda parter var sysselsatta var skatterna lägre.

3. Önskan om frigörelse

3.1 Högre utbildning för ett “man jobb’’

En viktig roll som spelas för att en kvinna bli sjävständigt är en bra utbildning.
Det är också en chans att konkurrera effektivt på arbetsmarknaden.
I Sverige, de första sex år i skolan är samma för alla elever. När de kan välja,
säger statistiker att flickor är mer intresserade av språk i stället för matematik, och några av
dem väljer industriell konst. När det gäller hantverk pojkar välja träslöjd eller metalslöjd,
flickor textila arbeten. Från 1971, infördes en ny typ av gymnasieskolan som erbjuder ett brett
utbud av studie linjer under ett tak. Detta gjorde närvaro av fler studenter och att undervisa
både teoretiska och yrkesinriktade kurser på samma skola. I Gymnasiet verkade det vara mer
skillnader mellan flickor och pojkar. Mindre flickor valde att studera naturvetenskap och
ekonomi, men de var överrepresenterade inom humaniora och samhällsvetenskap. Flickor
förberedde sig för jobb på kontor, i butiker, det sociala området eller hushållsarbete.Enligt
The Central Boureau of Statistics, i höst av år 1880 , var det 96% av flickor som studerade
klädtillverkning, 93 % valde att studera sociala tjänster och 92% förberedde sig i Vård och
Omsorg.
Enligt Könsfördelning registrerade studenter i forskarutbildning, våren 1980
tabel av The Central Boureau of Statistics,45 % av kvinnorna valde att studera Humanistiska
Fakulteten och på andra plats det var Samhällsvetenskapliga fakulteten som hade varit valt av
36% av kvinnor. Fler kvinnor än män avbryt sina forskarstudier. Män skyllde det på ett dåligt

7
ämne för sin forskning eller en dålig professor, medan kvinnor tenderar att skylla det på sin
egen brist på kompetens. Detta visar ett lågt självförtroende som spelade en viktig roll.

3.2 Kvinnors arbetsyrke

Mellan 1910 och 1930 år ökat Antalet kvinnor som arbetar för lön i Sverige
började öka upp till 31%.1980 fanns där ca 4 miljoner människor i arbetskraften, 1,8 miljoner
kvinnor av en total befolkning på över 8 miljoner. Under samma år, 75% av alla kvinnor i
åldern 16 - 64 år förvärvsarbetar och det viktigaste är att nästan 65% av mödrar med barn
under sju år förvärvsarbetar.Vilka var skälen till detta ökar? En av dem var utbyggnaden av
den offentliga sektorn,där hade kvinnor traditionellt har haft många av dessa jobb. Vi kan ta
hänsyn till antalet sysselsatta kvinnor i vårdyrken, som har fördubblats under de senaste 15
åren.
Det sägs att i Sverige får kvinnors mindre betalt än män, trots att de har samma
position. År 1961 antog Sverige i Internationella Arbetsorganisationens konvention om lika
lön för lika arbete.

0 20 40 60 80 100
Bokhållare, kassörer

Postkassörer, restaurang kassörer

Kök hjälp

Skräddare, sömmerskor

Hembiträden

Barnskötare

Städare
Diagram 1 . De vanligaste yrkena för kvinnor och män år 1975
Shop asisstants osv

Sjuksköterska assistenter, skötare 8

Sekreterare, maskinskrivare, särskilda

 Enligt statistiker, i industri sektorn började kvinnliga tjänstemän få lika jobb
som män. Det betydde att kvinnorna började ta fart steg för steg i mäns yrke.
Kollektivanställda kvinnor började få 91% av vad män gjorde. I publik sektorn var nästan lika
löner för båda könen. Kvinnorna dominerade lägre rang och jobbade som sekreterare och
assistenter och männen tog de huvudsakliga ansvarar som var direkt proportionell mot lön. En
undersökning gjort i 1977 bevisade att från 300 jobbkategorierna, 200 tillsatt av män och 70
av kvinnor och resten var jobb för båda könen.
Saker tog en annan vändning lite senare när myndigheterna beslutade att
engagera sig i att riva barriären som definierade jobb för kvinnor och män och för att skapa ett
enda arbetsmarknad för alla. Således kom ut programmet som inkluderade skolor för kvinnor
som ville bli pilot. Det var ett steg för att uppnå målet att skapa jämställdhet mellan kvinnor
och män i yrkesområde. Också till stöd för kvinnor, hade antagit en lag som beviljade
utveckling pengar för företager som delade lika för båda könen minst 40% av skapade
arbetstillfällen.
Arbetsmarknadsstyrelsen och Utbildningsstyrelsen organiserade tränings kurser
för könen underrepresenterad i en viss typ av jobb. Således 10% av mekaniker, 16 % av
politiker och 37% av tekniska läkare var kvinnor. Det betydde att mer och mer kvinnorna blev
läkare och företagande. Trots att fanns regler för jämställdhet i yrkesområdet var verkligheten
annorlunda. Människorna tyckte att kvinnorna kunde inte orka jobba övertid och därför blev
de värdelös än män. På grund av detta, löner försatte vara mindre än män.

3.3 Kvinnor under 2000-talet

En undersökning visar att kvinnors chef antalet ökade i sista 20 år. Mer och mer
kvinnor tog ansvariga positionen genom yrkesarbete. Enligt Monica Renstig, antalet ökade
från 9% i 1990 till 26 procent i 2006.
Kvinnorna började få chefs jobb genom manliga yrkesarbete, som:
tillverkningsindustrin, byggindustrin, partihandel, detaljhandel, bank, finans, försäkring,
hotell och restaurang, transportbranschen, telekom och film , tv media och rekreation.4 Det
verkade att en stark förbättring märkte inom bank-, finans- och försäkringsbranschen

4
Kvinnliga chefer i näringslivet 2006, Monica Renstig, Karin Westlin

9
 som ökat från 21 till 35 procent kvinnliga chefer, en utveckling som forsatte
fram till nuförtiden.
Monica Renstig visade i sin undersökning från 2006 år de Kvinnliga toppchefer
på företag.

Andel Andel Andel

kvinnliga kvinnliga kvinnliga Andel kvinnliga
Befattningar
chefer 2002 chefer 2004 chefer 2005 chefer 2006 (%)
(%) (%) (%)
1.Hotellchef 68 68 68 68

2.Ekonomichef 39 40 38 33

3.Plastchef 24 22 24 24

4.Personal 26 27 24 21

5.Vice VD 20 20 20 20

6.Reklambyråchef 17 18 19 20

7.IT-Data chef 17 17 15 15

Jonas Leijonhufvud, som redovisas i artikeln skriven dn.se som i Sverige, kvinnor
är mindre benägna att starta ett nytt företag projekt på grund av den höga andel av kvinnorna
som arbetar deltid. Svenskt Näringsliv föreslår för att öka andelen kvinnliga chefer bland
andra åtgärder är att uppmuntra fler kvinnor att starta eget företag.
-  Eftersom många kvinnor jobbar inom vård och omsorg anser vi att man bör
tillåta fler att driva företag i den sektorn. Vår statistik visar att två av tre nya
företag inom vården startas av kvinnor5
De första tre svenska företagen med högst andel kvinnor i företagsledningen är
Q-Med(63%), FeelGood (60%) och KappAhl (57%). Företag som Eniro, Hennes& Mauritz
och Hemtex har mindre kvinnor chef, procenten minskar från 46% till 33%.
Tillväxverket, em organisation som arbetar för fler och växande företag har en
strategisk stöd för entrepenörskap företags konkurrenskraft och nationell och regional
utvecklingskraft. Detta organisation driver sedan 2007 ett projekt för att främja kvinnors
företagande. Sedan starten har drygt 86 000 personer på olika sätt haft nytta av programmet.
5
http://www.dn.se/ekonomi/bara-en-av-30-svenska-kvinnor-har-chefsjobb-1.619459

10
De har börjat en program, Resurscentra för jämställd tillväxt 2010-2012, som har syfte att
finansiera verksamhet som ska bidra till jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet genom
att ljusa fram kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande.6

3.4 Svenska maktkvinnor

Varje år, utser tidningen Veckans Affärer, den mest 125 kraftfulla företegande
kvinnor i Sverige.
I år 2010, Lena Olving rankas första plats i toppen. Med 25 års erfarenhet inom
bilindustrin, intar nu position som vice VD i Saab.
Andra plats går till Annika Falkengren, sveriges mest omskrivna bankdirektör.
Hon är Vd och koncernchef till Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) från november 2005. I
en intervju med den dagliga Realtid, berättar Annika förtroende för kvinnor som har en lågt
självförtroende. Hon rapporterade också att SEB kommer att behandla återintegrering av
kvinnor som har barn på arbetsmarknaden. Inte konstigt att hon är en ivrig
jämställdhetsförespråkare.7
På tredje plats är placerad Mia Brunell, Vd till investmentbolaget Kinnevik. Mia
valdes till styrelsen för Millicom i maj 2007. Från augusti 2006 har Mia varit koncernchef för
Investment AB Kinnevik, ett svenskt publikt aktiebolag förvaltar en portfölj av långsiktiga
investeringar i ett antal offentliga företag som Millicom. Mia gick Kinnevik ägda företaget
Modern Times Group MTG AB 1992 och utsågs till Chief Financial Officer 2001. Som Chief
Financial Officer, spelade Mia en central roll i MTGs utveckling. För närvarande är Mia en
ledamot i styrelsen för Korsn? S AB, Mellersta Sveriges Lantbruks AB, Metro International
SA, Tele2 AB, Transcom WorldWide SA, Modern Times Group (MTG), Hennes & Mauritz
AB (H & M).
Starka kvinnor finns också i massmedia, till exempel Karin Andersson,
programledare på SVT TV. har arbetat som politisk reporter och kommentator på SR och
SVT sedan 70-talet. Enligt svt.se, hon startade och arbetade tillsammans med Pia Brandelius
under 90-talet pionjärprogrammet Speciellt - det första politiska programmet med två
kvinnliga programledare. Under senaste valrörelsen medverkade hon som kommentator av

6
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/programfortillvaxt/resurscentraforjamstalldtillvaxt20102012.4 .
21099e4211fdba8c87b800017797.html
7
http://www.realtid.se/ArticlePages/200509/29/20050929173310_Realtid329/20050929173310_Realtid
329.dbp.asp

11
partiledar-utfrågningarna i Aktuellt och i valprogrammet Testa ditt val. 1991 vann hon
Jämställdhetsarbetares förenings pris för programmet Kvinnolistan.8
I politiken, är mest berömd Mona Sahlin, ledare av Sveriges Demokraterna.
Hennes karriär började vid 16 års ålder när hon gick den svenska FNL-gruppen. Hon
representerade Stockholms län från 1982 till 1996 och under 2002 again.Sahlin är den första
kvinnliga ledaren för den svenska socialdemokratiska partiet och det enda man aldrig vald till
premiärminister sedan Claes Tholin.9

4. Kvinnoorganisationer i Sverige

4.1 Parti politiska organisationer

Feministiskt Initiativ

Fi tror inte att alla kvinnor kan enas om allt. Vi skiljer oss i intressen,
förhoppningar och önskningar, förutsättningar och resurser. Vi tillskrivs olika positioner
i samhället beroende på våra ekonomiska villkor och vilken klass vi råkar födas in i,
vilken utbildning vi har, vilket land vi är födda i, vilken sexuell läggning vi har, vilken
hudfärg vi har och vilka kulturella tillhörigheter vi har. Men även om kvinnor talar med
olika röster, befinner sig på olika platser, har olika erfarenheter och lever under skilda
villkor, så möter vi alla den maktstruktur som överordnar män och underordnar kvinnor.
Vi enas i viljan att montera ner den maktordning som utgår från föreställningen om att
män ska ha mer makt och inflytande än kvinnor.10

Centerns Kvinnoförbund
Det har aktivt främjat jämställdhet både inom och utanför partiet, i synnerhet
sedan 1973 när den antog målet att arbeta för ett samhälle där kvinnor och män har samma
möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Det ger också särskilda utbildningar som en
möjlighet för kvinnor att hitta olika valbara tjänster.
8
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=58360&a=171299&printerfriendly=true
9
http://en.wikipedia.org/wiki/Mona_Sahlin
10
http://www.feministisktinitiativ.se/faq.php#2

12
 Folkpartiets Kvinnoförbund
År 1978 denna huvudsakliga målet med detta parti var att 40% av kvinnorna
vara representerade i någon av partiets egna organ. Målet har nåtts och de Nationella
Direktionen består av 43% kvinnor.

Moderata Kvinoförbundet
Partiets mål är att öka kvinnors representation i partiet och att arbeta politiskt för
att ge kvinnor och män samma möjligheter till tillväxt och utveckling på alla områden i livet.
Det ger kurser för kvinnor för att ge dem de kunskaper, färdigheter och självförtroende för att
kunna delta effektivt i politiska arbetet.

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund

De är fokuserade på de kvinnor som har det sämst ställt, som har lägst lön, lägst
utbildning och minst inflytande i samhället. De talar för jämställdhet främjar åtgärdsprogram
och fifty-fifty fördelning av tjänster mellan män och kvinnor.

4.2 Andra organisationer

Fredrika Bremer Förbundet

Ett av målen är för kvinnor att få en rättvis representation på alla officiella

kommissioner och i offentliga myndigheter. De försöker också att integrera kvinnor i tekniska
sfär av livet. Det är anslutet till International Alliance of Women.

5. Egna tankar

13
 En sak är säker säker. I början 20th talet fram till idag hon levde i ständing
expansion. Regeringen makt hjälper ibland och ibland av organisationer som stödjer oss, hon
har utvecklats successivt.
Ett första steg, lite blyg, som gjorde kvinnan var att övervinna sin sjukdom från
mor och bidra till verksamheten i familjen. Förtrollade i samhälles ideologer, kvinnan, oavsett
sitt social status arbetade inom yrkesområdena där han var tillåtet: hon brukade marken, hade
rengjorts och vårdas för barn i andra familjer samtidigt tog hand om familjens företag i
avsaknad av män. Enligt min mening visar detta på behovet av det motsatta könet på
arbetsmarknaden.
Men det verkliga arbetet inleddes på 1960-talet, när industrin behövde
arbetskraft inom ramen för perioden efter andra världskriget. Efter 10 år kom kvinnor att
konkurrera med män om arbetstillfällena på grund av demokratiskt valda lönearbetare : klass
mot klass, kvinna mot man.
Oavsett avväpnande föreställningar om samhället, hade hon kraft att stå upp och
börja om igen. Svensk kvinna tog ställning i politisk, ekonomi,massmedia och hälsa för att
visa att hon kan få samma jobb som en man. Fortfarande tycker jag att bakom varje stark man
är en stark kvinna.
Även om alla ideologier, teorier, stöder svensk lagstiftning kvinnor till
jämställdhet med män i alla aspekter av livet, statistikerna bekräftar att den praxis skiljer sig
från teorin. Medan allt fler kvinnor innehar ledande positioner i ett företag eller öppna ett eget
företag, har svenska kvinnor ännu inte nått ställning jämställdhet med männen. Kvinnorna
fortfarande betraktas som känsliga varelser, oförmögna att ta den ''värsta stöten på axlarna''.

6. Sammanfattning

Mitt arbete innehåller en liten historia av svenska kvinnors frigörelse på professionell

nivå. Jag har försökt visa de stegen som har följt kvinnor att uppnå jämställdhet med männen.

14
Jag har visat också den svenska kvinnors yrkesliv från början fram till idag. Jag har försökt
visa vilka är den huvudsakliga inkomstkällan för kvinnan och hur är hon tillägnat till sitt
arbete.
Jag visade kvinnans arbets väg från en vanligt husmöder till en företagandekvinna.
Jag försökte visa att svåra tider som krig till exempel, kommer med goda saker, i detta fall
möjlighet att skapa arbetstillfällen för kvinnor inom industrin.

15
 7. Källförteckning

1. Anita Lignell Du Rietz, Svenkornas Företagsamma Historia,Timbro 2009, ISBN

978-91-7566-710-2
2. Birgitta Wistrand, Swedish Women on the Move, Uddevala 1981, ISBN 91-520-0102-
4
3. Juliet Mitchell, Den nya Kvinnorörelsen, Stockholm 1972
Svenska Akademiens ordlista, 2006, 13:e upplagan. ISBN 91-7227-419-0.
4. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?
programid=1602&grupp=7395&artikel=2196261
5. Kvinnliga chefer i näringslivet 2006, Monica Renstig, Karin Westlin
6. http://www.dn.se/ekonomi/bara-en-av-30-svenska-kvinnor-har-chefsjobb-1.619459
7. http://www.feministisktinitiativ.se/faq.php#2
8. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=58360&a=171299&printerfriendly=true
9. http://en.wikipedia.org/wiki/Mona_Sahlin

16