Miljörelaterad cancer och

clusteranalys

MariaPer Gustavsson,
Albin, Institutetprofessor,
överläkare, för Miljömedicin 2017 för arbets- och miljömedicin och Institutet för miljömedicin
Centrum
 Lärandemål som föreläsningen berör

Studenten ska kunna

• värdera ny kunskap och forskning om (..) miljörelaterade faktorer
– reflektera över hur den kan användas för
hälsoriskbedömning
– kommunicera riskbedömningar till patienter och till
allmänheten
• med beaktande av miljö- och samhällskontext självständigt
diagnosticera vanliga sjukdomstillstånd och handlägga dessa
• reflektera över hur individers och olika gruppers hälsa och sjukdom
påverkas av (…) faktorer i arbetslivet och i den allmänna miljön

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

Maria Albin, Centrum för arbets- och miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Till stöd för detta

• Clusteranalys – ett problem

• Viktiga enskilda tumörtyper
• Sjukdomsbörda
• Hälsoriskbedömning- exemplet asbest
• Samhällets preventiva strategier
• Läkarens roll

Per Gustavsson,
Maria Albin, Institutet
Centrum för Miljömedicin 2017och
för arbets- miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Viktiga budskap
• Clusteranalys
– Hur man bedömer och hanterar ett ”cluster”
• Enskilda tumörtyper
– Det finns ”signalcancrar” – tänk då på yrkesexponering
• Sjukdomsbörda
– Exponering för cancerframkallande ämnen i arbetet svarar för
ca 5% av all tumörsjuklighet, i enskilda yrken är risken hög
– Exponering i allmän miljö ger liten individuell riskökning men
många extra cancerfall
• Hälsoriskbedömning
– Basera riskkommunikationen på exponeringens omfattning
– Begränsa fortsatt exponering

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Cluster - Exempel
Ni vikarierar som företagsläkare. En
rektor på en skola ringer
– ”Vi har haft så många cancerfall i
personalen här de senaste åren. Alla är
oroliga. Det finns radon i huset och
flytspackel i golven. Det har varit problem
länge. Ni måste komma hit och informera
och tala om vad vi ska göra.”

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Vad behöver Ni ta reda på?

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Clusteranalys

• Vad är det för tumörer

• Hur länge hade personerna arbetat

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Vad var det för cancer?
Hjärnan kvinna, 38 år, arbetat 2 år, +2017
Hjärnan kvinna, 45 år, arbetat 15 år, 2016
Skelettet man, 57 år, arbetat 25 år, +2016
Tjocktarm man, 55 år, arbetat 5 år, 2015
Livmoder kvinna, 60 år, arbetat 30 år, 2015
Bröstcancer kvinna, 66 år, arbetat 30 år, 2014
Lungan kvinna, 54 år, arbetat 5 år, 2012
Bröstcancer kvinna 62 år, arbetat 30 år, 2000

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Analys?
Hjärnan kvinna, 38 år, arbetat 2 år, +2017
Hjärnan kvinna, 45 år, arbetat 15 år, 2016
Skelettet man, 57 år, arbetat 25 år, +2016
Tjocktarm man, 55 år, arbetat 5 år, 2015
Livmoder kvinna, 60 år, arbetat 30 år, 2015
Bröstcancer kvinna, 66 år, arbetat 30 år, 2014
Lungan Radon kvinna, 54 år, arbetat 5 år, 2012
Bröstcancer kvinna 62 år, arbetat 30 år, 2000

• Primära tumörer (hjärna, skelett)? Finns exponering som kan ge

dessa tumörer (Arbetsmiljöingenjör)? Rimlig latenstiden? (Fråga ev
AMM)
• Ofta för liten population för att finna ev nya samband.
• Är 8 tumörer fler än förväntat? 30% får cancer under sin livstid.
•Per Källpopulationen
Maria Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum (de 2017
för arbets-
för Miljömedicin som
och skulle listats
miljömedicin ochom de fått
Institutet cancer?) 2017
för miljömedicin
 Hur utvecklas cancer?
Mutagenicitet

Exponering
1 10 30
Klinisk cancer
tid, år
Addukter

Kromosomförändringar,
Epigenetiska förändringar,
mm

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Riskkommunikation
• Inte ovanlig blandning av tumörlokalisationer
• >30% får cancer under sin livstid
• Inte känt att flytspackel ger cancer
• Radon ger lungcancer
• Minst 15-20 år från exponeringens start till
klinisk diagnos för lungcancer. Inget sådant fall
• Exponeringen för radon bör alltid hållas låg
(åtgärdas om förhöjd)

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Men det kan också se ut så här
Pleuramesoteliom bland 963 varvsarbetare (30 fall)
Nya fall/år

4
Hög (N=76, 2 fall)

Medel (N=149, 6 fall)

3

Låg (N=738, 22 fall)

2
Inget inträffat fall

0
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Per Gustavsson,
I gruppen Institutet
fanns 30 för Miljömedicin 2017
diagnosticerade lungsäckscancrar, 25 lungcancrar och 25 coloncancrar
 Men det kan också se ut så här
Pleuramesoteliom bland 963 varvsarbetare (30 fall)
Nya fall/år

4
Hög (N=76, 2 fall)

Medel (N=149, 6 fall)

3

Låg (N=738, 22 fall)

2
Inget inträffat fall

0
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Per Gustavsson,
I gruppen Institutet
fanns 30 för Miljömedicin 2017
diagnosticerade pleuramesoteliom, 25 lungcancrar och 25 coloncancrar
 ”Signal”cancrar
• Mesoteliom i pleura
och peritoneum
(asbest)
• Näscancer
(trädamm)
• Angiosarkom i
levern (vinylklorid)

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Cancer i siffror 2013
Etablerade riskfaktorer i arbetsmiljö och allmän miljö

VANLIGT FÖREKOMMANDE
TUMÖRTYPER

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Lungcancer
• Asbest
• Kvarts
• Dieselavgaser*
• Polyaromatiska kolväten*
• Radon*
• Svetsning
• Miljötobaksrök*
• Beryllium
• Kadmium
• Nickel
*Även allmän miljö

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Partiklar
pollen

pappersdamm
trädamm
stendamm

svetsrök
vedrök

motoravgaser

virus PM2,5 PM10

1 10 100 1 10 100 1000

nanometer µm

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

 Omgivningsmiljö

American Cancer Society – ca 500 000 deltagare i studien

För varje ökning av

PM2,5 med 10 µg/m3
ökade
lungcancerrisken
med 11%
(HR = 1,11 95% CI
1,04-1,185)
Krewski et al EHP report 2009

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

 European Study of Cohorts for Air
Pollution Effects (ESCAPE)

312 944 cohort members

[HR] 1·22 [95% CI 1·03–

1·45] per ökning av PM10
med 10 μg/m³

Raaschou-Nielsen et al, Lancet

Oncology 2013

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

 Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2016:7
Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
 Blåscancer

• Rökning
• Polyaromatiska kolväten,
förbränningsprodukter (dieselavgaser)
• Aromatiska aminer (beta-naftylamin,
benzidin, 4-amino-bifenyl)
• Hårfärgämnen (?)

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Hud - skivepitelcancer

Miljöhälsorapport. Folkhälsomyndigheten och Institutet för miljömedicin, 2017

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Malignt melanom i huden

Miljöhälsorapport. Folkhälsomyndigheten och Institutet för miljömedicin, 2017

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Hud
Skivepitelcancer
– kumulativ dos
solljus
– PAH

Malignt melanom
– Solljus, ’bränd av
solen’
– tydlig socio-
ekonomisk gradient

foto: Nils Plato

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
 Blod-lymfsystem

• Bensen ger leukemi, spec akut myeloisk

leukemi, MDS, troligen även non-
Hodgkin-lymfom (NHL)
• Klorerade lösningsmedel ger NHL
• Dioxin - NHL
• ”Vanliga” lösningsmedel- inget säkert
samband

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Coloncancer

• Asbestexponering
• Stillasittande arbete

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Vanliga tumörer med

OSÄKER MILJÖRELATION

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Hormonberoende tumörer
Bröstcancer Prostata
• Skiftarbete (?) • Pesticider
• Joniserande strålning • Krom
• Kemikalier – • Skiftarbete(?)
laboratoriearbete?

De två vanligaste tumörtyperna. Angeläget forskningsfält!

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Sjukdomsbörda
• Attributable proportion
5% (Män 8%, kvinnor Antalet arbetsrelaterade cancrar efter
2,3%) carcinogen och industribransch
– 40 carcinogener
– 20 cancerlokaler
• Män: 56% av fallen i
byggnadsindustrin
• Kvinnor: 54%
skiftarbete
(bröstcancer)
– Rushton 2017

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Arbetsrelaterade dödsfall
Globalt EU

Takala et al 2014
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Hälsoriskbedömning

• Faroidentifiering (Hazard identification)*

– Epidemiologiska studier
– Djurdata
• Mekanistiska data (kan förstärka eller försvaga
bedömning baserad på epidemiologi/djurstudier)
• Exponeringsbedömning
• Dos-respons
• Riskkarakterisering
* International Agency for Research on Cancer (IARC) Monographs on the Evaluation of
Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
Carcinogenic Risk to Humans (http://monographs.iarc.fr/ ) är internationellt ledande
 Svetsrök – cancer (IARC)
2017 1989
• Human data: • Human data: Limited
– Sufficient (lung cancer) • Animal data:
– Limited (Kidney cancer) Inadequate
• Animal data: Limited Group 1: The agent is carcinogenic to
• Mechanistic data: humans.
This category is used when there is sufficient
– Strong evidence for evidence of carcinogenicity in humans.
chronic inflammation and Exceptionally, an agent may be placed in this
immunosuppression category when evidence of carcinogenicity in
humans is less than sufficient but there is
sufficient evidence of carcinogenicity in
experimental animals and strong evidence in
Maria Albin, Centrum för arbets- och miljömedicin
exposed humans that the agent acts through a
Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017och
Institutet för miljömedicin 2017 relevant mechanism of carcinogenicity.
 Hälsoriskbedömning
• Faroidentifiering (Hazard identification)
• Exponeringsbedömning
– Vilka exponeringsnivåer?
• Dos-respons
– Vid vilken exponering uppträder en (ej
acceptabel) överrisk?*
• Riskkarakterisering
– Finns marginal till effektnivå?
*Acceptabel risk i EU och USA: en livstids extra risk på 1 fall per miljon per exponeringsår,
maximal tolerabel risk 1 per 10 000 exponeringsår, motsvarande en extra risk på 4/100 000
respektive 4/1 000
Per Gustavsson, för 40
Institutet för års exponering
Miljömedicin 2017 (ett fullt arbetsliv; Vermeulen och Portengen 2016)
 Riskhantering
• Värdering av risk (Vetenskapligt underlag)
• Nytta (t ex yrkesmässig hantering av cytostatika)
• Kostnader
– Är begränsning tekniskt/ekonomiskt möjlig
• Alternativ
– t ex eldfasta keramiska fibrer som är persistenta/icke-persistenta i lungan
(prevention through design)
• Konsekvenser
• ”Acceptabel risk” varierar mycket mellan
– Arbetsmiljö och allmän miljö
• Gränsvärde motoravgaser 2 mg NO2/m3 i arbetsmiljö (yttre miljö miljökvalitetsnorm 40
µg/m3, årsmedelvärde)
• Vid en exponering för 0,1 mg/m3 förekommer i t ex dieselfordonsgarage) under ett helt
arbetsliv genereras omkring 400 extra lungcancerfall per 10 000 arbetare (4/100)
– Olika ämnen

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Några viktiga åtgärdsstrategier
Arbets- Allmän Aktör
miljö miljö
Substitutionsprincipen + + Kemikalieinspektionen
Märkning av + + Kemikalieinspektionen
kemikalier/produkter Arbetsmiljöverket (AV)
Incitament för + Regeringen
minskad exponering
Förbud mot + + Kemi/AV
användning EU-kommissionen
Reglering av lufthalter + (+) AV, Naturvårdsverket
EU-kommissionen
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Läkarens roll
• Bidra till prevention
– Åtgärda radonhus
– Tobak (förstärker ofta andra carcinogener)
– Skydda huden mot UV-ljus
– Koppla in FHV(AMM) vid misstanke om oacceptabel
exponering i arbetet
• Saklig information – riskkommunikation
– Asbest i huset – oro för barnen
• Bidra till att drabbade får ersättning
– arbetsrelaterad cancer, särskilt ”signalcancrar”

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 ÖVERSIKT

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Arbetsmiljön
• Arbetsmiljön orsakar omkring 600 extra cancer-
dödsfall per år i Sverige – 480 bland män och 120
bland kvinnor
• Omkring 4% av alla cancerinsjuknanden bland män
och 1% av alla cancerinsjuknanden bland kvinnor är
orsakade av exponeringar i arbetsmiljön
• För samhället förebyggbara fall!
Albin m fl 2017, Järvholm 2010

DN debatt 18/1 2010

EU är överens – skärpta regler
Efter många års förhandlingar har
EU:s medlemsländer enats om
skärpta regler för cancerogena
ämnen på arbetsplatser.
Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
Sveriges Radio 2017-07-12
 Allmänna miljön i Sverige
• Lungcancer
– Luftföroreningar i omgivningsmiljön ca 400 extra
lungcancerfall per år (av 4000, 10%)
– Radon i bostaden ca 500 extra lungcancerfall
(15%), mest bland rökare
– Miljötobaksrök enstaka extra fall (0,4%) bland
icke-rökare
• Hudcancer
– UV-ljus 80-90% (av 10000 nya fall per år)
Miljöhälsorapport. Folkhälsomyndigheten och
Institutet för miljömedicin, 2017

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Slutsatser
• Exponering i arbetsmiljö och allmän
miljö ger årligen ett stort antal
förebyggbara cancerfall
– Antalet extra fall är störst från allmän miljö,
men arbetsmiljön ger högst extra risk
– Läkarrollen är viktig för prevention, saklig
information och för ersättning till drabbade
– Det finns väsentliga kunskapsluckor
särskilt för bröstcancer och prostatacancer

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 FRÅGOR?

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

 Bonusmaterial

RISKIDENTIFIERING - ASBEST

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Vad är asbest?

• Naturlig mineralfiber
– Krysotil (vit)
– Krokidolit (blå)
Dagbrott för krysotil, Sverdlov, Ryssland
– Amosit
Asbest från stenåldersby i norra Sverige
– Tremolit m fl

Fiber:längd/bredd>3/1

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Varför asbest?
• Kristallin, stark,
kan spinnas,
värmebeständig,
billig teknologi
• Armering,
skyddskläder,
brandskydd
• Fyllmedel

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
Scribner´s magazine 1917;61 (4)
 Varför asbest?

• Kristallin, stark, kan

spinnas,
värmebeständig,
billig
• Armering,
skyddskläder,
brandskydd
..this wonderful substance brings safety
• Fyllmedel
.. Fashioned from natural rock…
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
Asbest-cement (eternit)
stod för 90-95% av
asbestanvändningen

Skandinaviska Eternit AB, Lomma 1907-1977

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
 Asbestos- Riskidentifiering
Yrkesinspektörer Deane L 1898, Anderson A 1900 och
1902 , Auribault M 1906 (anekdotisk
information)
Djurförsök Beattie JM 1912 (se Merewether 1930)
Försäkringsbolag Hoffman FL 1918 (US Labor Statistics)
Fallrapporter Murray M 1906 (hearing),
Pancoast HK 1918 (Am J Roentgenol)
Cooke WE 1924, Simson FW 1928, Seiler
HE 1928 (alla i BMJ)
Epidemiologi Merewether ERA, Price CW 1930
(H.M.Stationery Office)
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 ‘The evil effects of asbestos
dust have also instigated a
microscopic examination of the
mineral dust by HM Medical
Inspector (Thomas Legge).

Clearly revealed was the sharp

glass-like jagged nature of the
particles, and where they are
allowed to rise and to remain
suspended in the air of the
room in any quantity, the
effects have been found to be
injurious as might have been
expected.’

Reports of HM Women Inspectors of Factories,

Her Majesty’s Chief Inspector of Factories
Per Gustavsson, Dame Adelaide Anderson 1863-1936
Annual Report for Institutet för Miljömedicin
1898 (London: 1899) 2017
HM Principal Lady Inspector of Factories 1897-1921
 Den första fallbeskrivningen
- The patient was a man 33 years of age. He
had been at work some 14 years, the first ten
of which he was in what was called the
carding room (..). He volunteered the
statement that of the 10 people who were
working in the room when he went into it he
was the only survivor. (..) He said they all
died somewhere about 30 years of age. In
1899, after he had been at work some 13 or
14 years he was sent to me, and I found he
had marked pulmonary fibrosis (..)
HM Murray, MD 1906
Dr Murray var skeptisk till att patienten skulle vara den ende
överlevande av tio….
Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
Samtidigt i Frankrike…..

1890 etablerades en fabrik för

kardning och vävning av asbest. Ingen
ventilation installerades för att ta hand
om dammet. Ett femtiotal arbetare dog
de första fem åren.

Asbestdammet är farligt och det är

möjligt att evakuera det fullständigt.

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

M Auribault, Bulletin de l’ inspection du travail 1906
 Asbestos - epidemiologi
• Tvärsnittsstudie (i arbete)
• Säker klinisk diagnos
• ”Låg”exponering:
0-5 år: 0/30
5-9 år: 2/40 (5%)
10-14 år: 2/30 (7%)
>15 år: 8/17 (47%)
• ”High” exposure:
0-5 år: 0/47
5-9 år: 31/92 (33%)
10-14 år: 22/45 (49%)
>15 år: 19/27 (70%)

Per Maria Albin, Institutet

Gustavsson, CentrumförförMiljömedicin
arbets- och2017
miljömedicin
och Institutet för miljömedicin 2017
 Lungcancer- Risk identfiering
Fallrapporter Gloyne SR 1935, 1936 (Tubercle)
Lynch KM, Smith WA 1935 (Am J Cancer),
Egbert D, Geiger A 1936 (Am Rev Tuberc)
Nordmann M 1938 (Z Krebsforsch)
Yrkessjukdom Tyskland 1943
Djurstudier Metaplasi (Nordmann M, Sorge A) 1941
Cancer (Gardner L) 1943 – Ej publicerad
Cancer (Vorwald AJ) 1952 – Ej publicerad
Epidemiologi Doll R 1955 – Publicerad

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 ”In analysing the results of a recently
completed inhalation experiment on asbestosis, I
was startled to discover that a small group of
eleven white mice that had been inhaling asbestos
dust from 15 to 24 months showed an excessive
incidence (81,8%) of pulmonary cancer.”
Leroy Gardner, 1943

”We feel that reference to the question of cancer

susceptibility should be omitted from [Dr Gardner’s]
report since it is inconclusive.”
Brev från Keasby & Mattison (US)
till Turner & Newall (UK), 1943
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Dödlighet vid >20 års asbestarbete med
obligatorisk läkarbesiktning (N=113)

Observerat Förväntat SMR

(p-value)
Lungcancer
- asbestos 11 - 14
(<<0.0001)
- ej asbestos 0 0.8
Annan 20 7.6 2.6
lungsjukdom (<0.001)

Alla 39 15 2.5
dödsorsaker (<<0.0001)
Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017
R Doll Br J Ind Med 1955
 Mesoteliom- Risk identifiering
Fallrapporter Cartier P 1952 Arch Ind Hyg (Krysotil)
Weiss A 1953 Medizinische
Martiny O 1956 Proc. Transv. Mine Med. Offrs’
Ass. (Krokidolit)
Fallserier Wagner JC, Sleggs CA, Marchand P 1960
Br J Ind Med (Krokidolit)
Djurstudier Wagner JC 1962 Nature (Krokidolit och krysotil)
Epidemiologi Newhouse ML, Thompson H 1965 Br J Ind Med
(Eget eller familjemedlems asbestarbete, bott
nära asbestindustri)
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Mesoteliom- Risk identifiering
Fallrapporter Cartier P 1952 Arch Ind Hyg (Krysotil)
Weiss A 1953 Medizinische
Martiny O 1956 Proc. Transv. Mine Med. Offrs’
Ass. (Krokidolit)
Fallserier Wagner JC, Sleggs CA, Marchand P 1960
Br J Ind Med (Krokidolit)
Djurstudier Wagner JC 1962 Nature (Krokidolit och krysotil)
Epidemiologi Newhouse ML, Thompson H 1965 Br J Ind Med
(Eget eller familjemedlems asbestarbete, bott
nära asbestindustri)
Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Asbestanvändning 1920-2003

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017

US Geol Surveys 2006
 Epidemin
• 125 millioner yrkesexponerade
• 90 000 dödsfall/ år (ökande; WHO 2005)

Nationell asbestkonsumtion och

dödlighet i mesoteliom (R=0,74)
Lin et al, Lancet 2007

Maria
Per Albin,Institutet
Gustavsson, Centrum för arbets-
för Miljömedicin och
2017 miljömedicin och Institutet för miljömedicin 2017
 Mesoteliom

• 80% av alla pleurala

maligna mesoteliom hos
män är asbestbetingade
– 72 extra fall/år i Sverige
(20011)
– 1-2 extra lungcancrar per
mesoteliom (70-140)
– Jfr ca 60 dödliga
arbetsolyckfall/år

Maria Albin, Centrum för arbets- och miljömedicin Järvholm,

Per Gustavsson, Institutet för Miljömedicin 2017och Englund,
Institutet för miljömedicin 2017 Albin 1999
• Biopersistens (intern dos)
• Fiberlängd (särskilt cancer)
• Längd/bredd (mesoteliom)
En modell Erionit, en fibrös naturligt förekommande zeolit

• Yta (fibros)
• Ytaktivitet (fria radikaler)

Per
IARCGustavsson,
monographsInstitutet
vol för Miljömedicin
100C (2012) 2017