sobre la Guerra

Alla lnder r fngna i sitt eget frflutna. I Spanien verkar man trots de stora framsteg och landvinningar som gjorts fortfarande ha svrt att frigra sig frn vissa historiska belastningar. n i dag sjuttio r efter krigsutbrottet r den debatt som frs i den spanska rikspressen fortfarande skarp. Det verkar rda strre oenighet om

Novelas
spanska inbrdeskriget n om nstan vilken aspekt som helst av andra vrldskriget, inte bara i Spanien utan verallt. Det r knappast att frvna sig ver att detta hnger intimt samman med upprinnelsen till inbrdeskriget och den ofrnkomliga tvisten om vilka som bar strst ansvar fr de fasor som det ledde till. r 1931 frskte den unga
republiken och dess regering, som stod till vnster om mitten, brdstrtat komma tillrtta med en gngen tids alla orttvisor. De som stod fr det Gamla Spanien ett begrepp som omfattade alla konservativa krafter och samfund blev frutsgbart nog oroade och rent av rasande nr de stlldes infr detta hot, som inte bara riktades mot
deras privilegier utan ven mot deras kulturella och religisa vertygelser. Skuggan av den bolsjevikiska omstrtningen i Ryssland och de grymheter som fljde i dess spr gjorde den spanska hgern allt mer oppositionell. Olyckligtvis uppvisade vnstern en kande ansvarslshet i sina uppmaningar till revolution. Den upptrappade retoriken
uppmuntrade bde vnstern och hgern till att frska fregripa motstndaren genom att sjlva ta makten. Om man bortser frn general Jos Sacanell Sanjurjos frsk att genomfra en gammaldags pronunciamiento (militrkupp) i Sevilla i augusti 1932 startade spanska inbrdeskrigets frsta rond i oktober 1934. Det var d som vnstern frskte
strta den lagligt valda konservativa regeringen med en storstrejk i strre delen av landet och med en ansats till vpnat uppror i Asturien. Det finns en informell men viktig maxim som sger att ingenting i historien r oundvikligt. S hr i efterhand r det dock svrt att frestlla sig hur det efter vnsterns misslyckade resning skulle ha
varit mjligt att undvika ett inbrdeskrig i Spanien. ena sidan var vnstern djupt frbittrad ver den grymma vedergllning som fljde efter den asturiska revolten och som verkstlldes av kolonialtrupper och Guardia Civil, det spanska gendarmeriet; andra sidan var hgern skrckslagen och bestrt infr detta ohljda frsk att genomfra
en bolsjevikrevolution. Den avgrande faktorn, den som fick vgsklen att vga ver, var den drastiska radikalisering som det spanska socialistpartiet PSOE genomgick. Socialistpartiet gick till ytterligheter som skulle ha varit helt otnkbara fr dess motsvarigheter i Frankrike och Storbritannien. Socialisterna p vnsterkanten anklagade alla
sina meningsmotstndare fr att vara fascister. Den tragiska sanningen r emellertid den, att de enda som verkligen lngtade efter strid var extremisterna: de p vnsterkanten fr att verkstlla sin revolution och de p hgerkanten fr att krossa minsta hot om en sdan, svl fr stunden som fr all framtid. Med en blandning av fasa och
misstro upptckte majoriteten av invnarna hur de sakta men skert drogs in i en konflikt utan tervndo. P bda sidor r man n i dag skamlst selektiv i sina argument, och formerar sig fortfarande i samma slagordningar som vid tiden fr inbrdeskriget. Det finns ett stort behov av en ordentlig debatt, men mjligheten till en sdan rasera-
des fr ngra r sedan av en handfull historierevisionister p hgerkanten. Genom deras lgner och avsiktliga feltolkningar tergick debatten mer eller mindre till samma slags propagandakrig som det som hade frts sjuttio r tidigare. Om vi ska kunna bryta oss ur vra stelnade frestllningar mste vi kanske vga oss p att stlla den ove-

Civil Espaola
tenskapliga frgan tnk om?. De fasor som utspelade sig under Francoregimens repression har med tiden blivit vl dokumenterade, och det finns inte mycket mer att tillgga om deras vsen och omfattning. Det r drfr viktigt att lta myten om den oklanderliga republiken bli freml fr en frnyad granskning. Drmed inte sagt att den spans-
ka republiken skulle ha varit mer klandervrd n andra samtida republiker. Men den spanska republiken har ftt en nrmast ikonartad status, vilken har bidragit till att mrklgga vissa frgor och dra bort uppmrksamheten frn viktiga aspekter. Vi r drfr faktiskt tvungna att mer ingende underska vissa sidor av den. Den frsta frgan r
vad som skulle ha hnt om den omfattande anarkistrrelsen i Spanien skulle ha vgrat att rsta fr folkfronten i valet i februari 1936. Det vgde s jmnt mellan blocken att anarkisternas sedvanliga rstskolkning skulle ha lett till en seger fr den hgerkonservativa koalitionen. Men skulle den spanska vnstern, som i dag betonar legitimi-
teten i sin valseger, i s fall ha godtagit valresultatet? Jag betvivlar det. Socialistledaren Largo Caballero hade redan hotat med inbrdeskrig i hndelse av en hgerseger. Jag fruktar drfr att vnstern hyste lika liten respekt fr den parlamentariska demokratins regler som hgern. Innan vi gr vidare mste vi ta itu med en mycket enkel
men ofta frbisedd frga. Nr vi talar om de tv sidorna i inbrdeskriget, vad menar vi d med republiken? Och vilka var republikanerna? Begreppen har med tiden kommit att bli samlingsbeteckningar fr antifascism respektive antifascister. Detta rjer visserligen den antinationalistiska alliansens i grund och botten negativa vsen, men det
dljer nd de djupgende klyftorna mellan vnster och hger, mellan centralister och separatister och mellan auktoritra och frihetliga. Folkfrontens ministerkandidater i 1936 rs val var cent ristiska liberaler, men koalitionen var likvl helt beroende av rsterna frn den revolutionra vnstern, som den saknade kontroll ver. Detta var
den liberala republikens desdigra paradox. Att frska framstlla republiken vid inbrdeskrigets utbrott som en konventionell parlamentr demokrati r allts minst sagt missvisande. Det enda man kan sga r att republiken, splittrad som den var av oenighet och politisk rivalitet, uppenbarligen var mindre auktoritr n nationalistregimen.
Efterhand som kriget fortskred vittrade dock resterna av den demokratiska fasaden bort. En annan viktig frga r den om huruvida det var Franco som vann kriget eller republikanerna som frlorade det. Franco r en av de f militra ledare i vrldshistorien som r mer knd fr sin statskonst n fr sina talanger som fltherre. Historien om
hur han genom att verlista falangister, carlister, monarkister och rivaliserande generaler lyckades bli nationalistrrelsens obestridde ledare kan nstan ses som en lrobok fr regiriga i konsten att utmanvrera andra. Inte desto mindre var Franco nda frn sina frsta r i spanska frmlingslegionen en kallblodig disciplinkarl, kanske i
viss mn fr att kompensera sin ltt komiska uppenbarelse. Han verkar ha varit en kompetent chef i flt, men p den tiden bedmde man som regel en officers operativa framgngar i kolonierna efter hans hnsynslshet och frmga att undvika misstag. Francos hpnadsvckande snabba befordran till general kom sig till stor del av hans verordnades
uppenbara inkompetens. Han bidrog dessutom i hg grad sjlv till sin framgngsrika militra bana genom att undvika att ta klar stllning i kontroversiella frgor, en talang som senare ven skulle komma att gynna hans politiska karrir. Franco brukade sga: Man r herre ver det man inte sger och slav under det man gr. Det r knappast
att frvna sig ver att han senare skulle komma att beskrivas som sfinxen utan gta. Frsta gngen som Francos ledarskap p allvar sattes p prov var under veckan som fljde efter den 19 juli 1936, d det stod klart att generalernas militrkupp hade misslyckats. Revolten hade letts av general Mola, el Director, som nstan verkar ha sttt
p randen till ett nervst sammanbrott. Men Franco visade sig vara situationen vuxen och skickade sndebud till Rom och Berlin fr att skaffa fram flygplan. Om nationalisterna inte hade lyckats transportera Afrikaarmn till det spanska moderlandet skulle deras sak ha varit ddsdmd. Francos beslut att prioritera ett snabbt underkuvande av
Andalusien framfr en framryckning mot Madrid var fullt logiskt. Hans kontroversiella beslut att i september lta den huvudsakliga framryckningsriktningen vika av mot Toledo var dremot ett allvarligt militrt misstag, ven om det var ett slugt politiskt schackdrag. Som fstningen Alczars frlsare kunde han frskra sig om sin stllning
som den nationalistiska rrelsens ledare och iscenstta den skickliga lilla kupp som skulle komma att gra honom till Spaniens statschef.Vid det senkomna anfallet mot Madrid i november och vid de allt mindre framgngsrika slag som under de fljande fyra mnaderna skulle komma att st runt huvudstaden vid La Corua-vgen, Jarama och Gua-
dalajara visade sig Francos enda kompetens ligga i en osviklig frmga att undvika att ta personligt ansvar fr alla misslyckanden. Han delegerade helt enkelt det operativa beflet till sina generaler, trots att den fantasilsa strategin var hans alldeles egna. Francos tjurskallighet var kanske det bsta beviset fr hans bristande talang
Madrid, de Corte a checa
som fltherre. Till och med efter katastrofen vid Guadalajara var det bara med strsta svrighet som tyskarna, och hans egna rdgivare, lyckades vertala honom till att den enda logiska strategin var att kuva den norra zonen. Francos rddning var helt enkelt att republikens militra strategi var n mer katastrofal n hans egen. Franco var
vertygad om att franska reguljra officerare tjnstgjorde i de republikanska styrkorna och bestmde strategin. Detta antagande var helt grundlst. Dremot anvnde sig general Rojo, en av Francos egna officerare som var utexaminerad frn cole Suprieure de Guerre i Paris, faktiskt av den franska taktiken frn frsta vrldskriget. Fransmnnen
de Agustn de Fox (1938).
hade ltit sig pverkas av den s kallade Grandmaisondoktrinen, enligt vilken det franska infanteriet tack vare sin kraft och styrka rent av skulle kunna betvinga artilleristyrkor. Att nationalistarmn i sina anfall samordnade infanteri, stridsvagnar, artilleri och flygplan berodde endast p de klagoml som stndigt framfrdes av verste
Wolfram von Richthofen och de andra tyska rdgivarna. Franco hade dock sin frmsta bundsfrvant i folkfrontsregeringens aktiva krigspolitik, till stor del styrd av stalinistiska kommunister och sovjetiska rdgivare. Den bestod i igonenfallande offensiver vid Brunete, Teruel respektive Ebro vilka lades fram som skenmanvrer men som till
stor del var avsedda att bevisa att den republikanska folkarmn (Ejrcito Popular) var en reguljr arm i en reguljr stat. Att republiken p detta stt drog samman sina frmsta infanteri- och stridsvagnsfrband p mindre omrden ledde dock i samtliga fall till att de blev ltta ml fr nationalisternas verlgsna flygstridskrafter, och dri-
Fruto de la
genom delades republikens frsvarsfrmga. Denexperiencia
effektivastepersonal del autor
republikanska La forja de un rebelde
segern under hela kriget var frsvaret av XYZ-linjen i Sierra de Espadn norr om Valencia i juli 1938, en framgng som man anar inte basunerades ut drfr att kommunisterna inte hade ngon del i den. Frn sina vl frberedda frsvarsstllningar tillfogade republika-
nerna de anfallande nationaliststyrkorna frluster p 20000 man i stupade och srade medan de egna frlusterna bara uppgick till omkring hlften. Drefter fljde offensiven ver Ebrofloden, som blev republikens strsta och ondigaste katastrof. Samma gamla misstag upprepades. Franco studerade slagfltet och lt blicken svepa ver horisonten
durante
frn vnster till hger. Han sade upprymt tilllos
sinprimeros
adjutantmeses
Luis de deLojendio: de Arturo Barea (1940-1945).
la guerraAlltsammans inom 35 kilometer. Jag har fngat de dugligaste i den rda armn i en flla. Likvl ledde Francos ripost, som bestod av frontala motanfall, till att han praktiskt taget i ondan kastade bort ett stort antal mnniskoliv. I likhet med Adolf Hitler frn
och med Stalingrad stod Franco inte ut med tanken
(consigui salir deattlage upp minsta
capital por su lilla
condi-territorium, hur vrdelst det n var. Det har dock aldrig lagts fram en tillfredsstllande frklaring p varfr Franco inte frskte sig p ett anfall tvrs ver Segrefloden, i ryggen p republikanernas hgra flank. Den republikanska Ebroarmn skulle betydligt ltta-
re ha kunnat nedkmpas om den hade tvingats till en brdstrtad retrtt. Francos strsta militra misstag, som han begick tidigare samma r, har rnt betydligt strre uppmrksamhet. Efter nationalisternas frdande framgng under vroffensiven i Aragonien stod folkarmn p grnsen till sammanbrott. Varfr underlt Franco i det lget att ge-
nomfra ett direkt anfall mot Barcelona?cin de
Det diplomtico
verkar som omalvenservicio
dettade Monumental triloga (La forja, La ruta y La llama) de carcter au-
la Re-p Francos tvngsfrestllningar om Frankrike. Han hade i september 1936 sagt till den tyske ambassadren att Frankrike var Kataloniens verkliga hrskare. Han fortsatte att lida under vanfrestllningen att fransmnnen skulle annektera Katalonien fr att, som
berodde
han i november 1937 uttryckte det fr von Richthofen, hindra det nationalistiska Spanien frn att bli alltfr mktigt. S sent som den 17 januari 1939, d de nationalistiska styrkorna befann sig inom rckvidd fr ett anfall mot Barcelona, tvingades von Richthofen p nytt lugna Franco och frskra honom om att Frankrike inte skulle inter-
pblica; luego se pas al bando subleva- tobiogrfico, con la que Barea reconstruye narrativamente la Es-
venera. Bara nio dagar tidigare hade den hgdragne verste von Richthofen vid ett mte med Franco bittert beklagat sig ver bristen p ledarskap i dennes arm, som han beskrev som en blandning av goda soldater och usla generaler. Av allt att dma hll generalerna med honom, fr han uppgav senare att tv av dem i ett enskilt samtal hade
sagt till honom att de skulle kunnado),entlediga
en esta novela,
cheferna asistimos,
men att deainte travs hardel
paa del primer tercio del siglo XX (la de la Edad de Plata), una
ngra som r dugligare. Samma dom kunde kanske ha fllts ver generalissimon sjlv. Men vad skulle d ha hnt om Franco hade frlorat? Vad skulle en republikansk seger ha lett till om folkarmn hade segrat 1937 eller 1938? Vad fr slags regering skulle ha blivit
resultatet en vnster/liberal ministr som den som satt vid makten i brjan av 1936 eller en jrnhrd kommunistregim? Den republikanska regeringens tilltagande upplsning och inbrdeskrigets utbrott, som utlste de revolutionra omvlvningarna, fljde en helt annan vg mot kaos n andra europeiska lnder under tiden efter frsta vrlds-
protagonista, un joven partidario de los
sociedad en lucha entre el cambio y el progreso, por una parte, y
kriget. Likvl fanns det en likhet med den ryska revolutionen; kommunisternas fasta fresats att eliminera sina allierade p vnsterkanten nr kampen mot hgern vl var vunnen. I september 1936 skickade general Vladimir Gorev, som nyligen hade kommit till Spanien, fljande rapport till Moskva: En kamp mot anarkisterna blir helt oundviklig
efter segern ver de vita. Denna kampsublevados,
kommer att a bli
la historia de Espaa
mycket hrd. Den 10 desde
oktober frklarade Kominterndelegaten Andr Marty: Efter segern skall vi gra upp rkningen med dem [anarkisterna], srskilt som vi d kommer att ha en stark arm. Och den 10 december tillknnagav tidningen Pravda att utrensningen av trotskistiska och anarkosyn-

la cada de la monarqua
el arraigo a unos modos de vida anclados en el pasado, por la otra,
dikalistiska element kommer att verkstllas lika handlingskraftigt som i SSSR. Folkfrontens strategi var endast tillfllig, vilket mnga rapporter till Moskva ocks gjorde klart. Komintern, det vernationella kommunispartiet, hade representanter i Spanien som utan tvekan efterstrvade kommunistisk hegemoni i Spanien, trots att detta inte
lg helt i linje med Stalins vergripande hllning, som var mer en 1931 (Flores
inriktad p att frhindra att Spaniens fiender sg landet som en kommunistrepublik. Det r slende att det i den brevvxling mellan Moskva och Spanien som finns bevarad i ryska statsarkivet fr socialpolitisk historia (RGASPI) inte terfinns minsta reprimand eller varning frn
Kominterns generalsekreterare Dimitrovde rrande de nitiska Kominternrdgivarna. y condicionada por la miseria fsica y moral de un pas donde la in-
lis) y la proclamacin de la II Rep- Kommunisterna hade nda sedan krigsutbrottet verkstllt en strategi som gick ut p att infiltrera centrala poster, i synnerhet i frsvarsdepartementet. Och i mars fljande r var 27 av de 38 viktigaste cheferna vid den centrala fronten kommunister och ytterligare
blica (Himno de Riego),
farhgor som ansatte den socialistiske konseljpresidenten en torno aDenne,
Largo Caballero. la som tidigare hade varit en varm kommunistsympatisr och hyllats justicia era (y es?) la base de la organizacin social y econmica.
ngra kommunistsympatisrer. I en rapport till Moskva hvdade man: Partiet har nu ftt hegemoni i armn, och denna hegemoni hller fr varje dag p att utstrckas och bli allt mer befst, bde vid fronten och i frbanden bakom linjerna. Andr Marty var i en rapport till Moskva den 28 mars 1937 mycket avsljande i sin beskrivning av de
som den spanske Lenin, hade pltsligt kommit till insikt om verkligheten bakom kommunisternas taktik och makt. Caballero vill inte ha neder-
lag, men han fruktar segern, skrevproclamacin
Marty till Dimitrov och fortsatte:
de la repblica, esperanza Ty en seger gr inte att uppn utan kommunisternas aktiva deltagande.
vrlden innebra kommunistpartiets politiska hegemoni i Spanien. Detta r naturligt och oomtvistligt [] ett republikanskt Spanien, som rest sig
- La forja. Barea recuerda su infancia de nio pobre en el
En seger skulle innebra en nnu starkare stllning fr kommunistpartiet. En slutgiltig militr seger ver fienden skulle fr Caballero och hela
ur fascismens ruiner och leds av kommunister, ett fritt Spanien av en ny republikansk typ, organiserat med hjlp av kompetent folk, kommer att bli
en ekonomisk och militr stormakt, para
som frmuchos y miedo
en politik paraav algunos,
prglad solidaritet has-och nra frbindelser med Sovjetunionen. I det lngre perspektivet Madrid de comienzos del siglo XX, una ciudad en lucha entre la
var stalinisterna p grund av sin egen ideologis sjlva vsen obengna att dela makten med ngon annan. Det enda som sannolikt kunde bidra till
att mildra denna instllning i Spanien var frgan om Sovjetunionens intressen p annat hll p den internationella scenen. Stalin hade redan vi- sat att han var fullt beredd att offra ett utlndskt kommunistparti om det rkade gynna det socialistiska moderlandets intressen. Nr det gller
ta los primeros meses de la guerra (Hoz
Sovjetunionens politiska linje i Spanien var det frmst hndelserna i Centraleuropa som avgjorde denna. Storbritanniens eftergiftspolitik gente- modernidad y la tradicin, entre el clasismo social y la igualdad,
mot Hitler i Tjeckoslovakienfrgan 1938 fick Stalin att vervga en ny kurs, ven om denna i sista hand skulle komma att leda till en allians med
Hitler. Det skulle inte ha spelat ngony martillo),
roll vilkenen regering
un Madrid som dominado
kom till makten por efter inbrdeskrigets frdelse efterkrigsren i Spanien skulle nd ha varit frtvivlade. Den fortsatta hndelseutvecklingen skulle dock utan tvekan ha pverkats av vilken regim som fljde. En helt demokra-
tisk regering skulle 1948 frmodligen ha ftt bistnd frn USA i enlighet med Marshallplanen. Med en ngorlunda ohmmad ekonomi skulle terhmt- entre la religin y la libertad de conciencia...
ningen i Spanien i s fall nstan helt skert ha brjat 1950, s som den gjorde p andra hll i Vsteuropa. Men de revolutionra om vlvningarna
la sinrazn, la violencia y la barbarie. La
och den ddliga rivalitet som de ledde till p den republikanska sidan skulle ha gjort en demokratisk regering omjlig. En auktoritr, frmodligen
novela goz
nda fram till 1990 rdde i folkrepublikerna de gran xitooch
i Centraleuropa trasp su publica-
Balkan. Den hmndlystna, grymma och tyranniska Francoregimen varade frn 1939
- La ruta. Barea nos lleva a la guerra de Marruecos, en la que
ppet kommunistisk vnsterregering skulle ha gjort den spanska republiken beroende av Sovjetunionen och frsatt den i ett lge liknande det som
till 1975. Men skulle vnsteralternativet ha varit bttre eller mycket vrre? Den frgan r omjlig att svara p, men den kan heller inte noncha-
leras.Alla lnder r fngna i sitt eget frflutna. I Spanien verkar man trots de stora framsteg och landvinningar som gjorts fortfarande ha svrt contempla la bajeza humana de militares corruptos, la crueldad
att frigra sig frn vissa historiska belastningar. n i dag sjuttio r efter krigsutbrottet r den debatt som frs i den spanska rikspressen
fortfarande skarp. Det verkar rdacin (en oenighet
strre plena guerra, y en inbrdeskriget
om spanska la zona domi-n om nstan vilken aspekt som helst av andra vrldskriget, inte bara i Spanien utan verallt. Det r knappast att frvna sig ver att detta hnger intimt samman med upprinnelsen till inbrdeskriget och den
ofrnkomliga tvisten om vilka som nada por los insurrectos). Hoy se considera
bar strst ansvar fr de fasor som det ledde till. r 1931 frskte den unga republiken och dess regering, som de soldados fanticos, la miseria de un pueblo oprimido
stod till vnster om mitten, brdstrtat komma tillrtta med en gngen tids alla orttvisor. De som stod fr det Gamla Spanien ett begrepp som
omfattade alla konservativa krafter och samfund blev frutsgbart nog oroade och rent av rasande nr de stlldes infr detta hot, som inte bara riktades mot deras privilegier utan ven mot deras kulturella och religisa vertygelser. Skuggan av den bolsjevikiska omstrtningen i Ryssland
och de grymheter som fljde i dess como una de
spr gjorde denlas mejores
spanska queallt
hgern salieron del
mer oppositionell. Olyckligtvis uppvisade vnstern en kande ansvarslshet - La llama. Ha llegado la guerra civil y las tropas fieles a la
i sina uppmaningar till revolution. Den upptrappade retoriken uppmuntrade bde vnstern och hgern till att frska fregripa motstndaren genom
att sjlva ta makten. Om man bortser frn general Jos Sacanell bandoSanjurjos
vencedor.frsk att genomfra en gammaldags pronunciamiento (militrkupp) i Se-
servativa regeringen med en storstrejk i strre delen av landet och med en ansats till vpnat uppror i Asturien. Det finns en informell men viktig Repblica resisten en el Madrid cercado por el ejrcito sublevado.
villa i augusti 1932 startade spanska inbrdeskrigets frsta rond i oktober 1934. Det var d som vnstern frskte strta den lagligt valda kon-
maxim som sger att ingenting i historien r oundvikligt. S hr i efterhand r det dock svrt att frestlla sig hur det efter vnsterns misslyc-
kade resning skulle ha varit mjligt att undvika ett inbrdeskrig i Spanien. ena sidan var vnstern djupt frbittrad ver den grymma vedergll-
var hgern skrckslagen och bestrt infr detta ohljda frsk att genomfra en bolsjevikrevolution. Den avgrande faktorn, den som fick vgsklen
Sin maniquesmo, Barea retrata a las personas con las que com-
ning som fljde efter den asturiska revolten och som verkstlldes av kolonialtrupper och Guardia Civil, det spanska gendarmeriet; andra sidan
att vga ver, var den drastiska radikalisering som det spanska socialistpartiet PSOE genomgick. Socialistpartiet gick till ytterligheter som
skulle ha varit helt otnkbara fr dess motsvarigheter i Frankrike och Storbritannien. Socialisterna p vnsterkanten anklagade alla sina menings- parte experiencias, mostrando su lado humano; no hay hroes ni
motstndare fr att vara fascister. Den tragiska sanningen r emellertid den, att de enda som verkligen lngtade efter strid var extremisterna:
de p vnsterkanten fr att verkstlla sin revolution och de p hgerkanten fr att krossa minsta hot om en sdan, svl fr stunden som fr all framtid. Med en blandning av fasa och misstro upptckte majoriteten av invnarna hur de sakta men skert drogs in i en konflikt utan tervndo. P
bda sidor r man n i dag skamlst selektiv i sina argument, och formerar sig fortfarande i samma slagordningar som vid tiden fr inbrdeskriget. grandeza, sino vidas rotas de gente corriente enfrentada a la sin-
Det finns ett stort behov av en ordentlig debatt, men mjligheten till en sdan raserades fr ngra r sedan av en handfull historierevisionis-
ter p hgerkanten. Genom deras lgner och avsiktliga feltolkningar tergick debatten mer eller mindre till samma slags propagandakrig som det som hade frts sjuttio r tidigare. Om vi ska kunna bryta oss ur vra stelnade frestllningar mste vi kanske vga oss p att stlla den ovetens-
kapliga frgan tnk om?. De fasor som utspelade sig under Francoregimens repression har med tiden blivit vl dokumenterade, och det finns inte razn, al miedo, a la muerte.
mycket mer att tillgga om deras vsen och omfattning. Det r drfr viktigt att lta myten om den oklanderliga republiken bli freml fr en
frnyad granskning. Drmed inte sagt att den spanska republiken skulle ha varit mer klandervrd n andra samtida republiker. Men den spanska re- publiken har ftt en nrmast ikonartad status, vilken har bidragit till att mrklgga vissa frgor och dra bort uppmrksamheten frn viktiga as-
pekter. Vi r drfr faktiskt tvungna att mer ingende underska vissa sidor av den. Den frsta frgan r vad som skulle ha hnt om den omfattande anarkistrrelsen i Spanien skulle ha vgrat att rsta fr folkfronten i valet i februari 1936. Det vgde s jmnt mellan blocken att anarkister-
nas sedvanliga rstskolkning skulle ha lett till en seger fr den hgerkonservativa koalitionen. Men skulle den spanska vnstern, som i dag beto- nar legitimiteten i sin valseger, i s fall ha godtagit valresultatet? Jag betvivlar det. Socialistledaren Largo Caballero hade redan hotat med
inbrdeskrig i hndelse av en hgerseger. Jag fruktar drfr att vnstern hyste lika liten respekt fr den parlamentariska demokratins regler som hgern. Innan vi gr vidare mste vi ta itu med en mycket enkel men ofta frbisedd frga. Nr vi talar om de tv sidorna i inbrdeskriget, vad
menar vi d med republiken? Och vilka var republikanerna? Begreppen har med tiden kommit att bli samlingsbeteckningar fr antifascism respektive antifascister. Detta rjer visserligen den antinationalistiska alliansens i grund och botten negativa vsen, men det dljer nd de djupgende
klyftorna mellan vnster och hger, mellan centralister och separatister och mellan auktoritra och frihetliga. Folkfrontens ministerkandidater i 1936 rs val var cent ristiska liberaler, men koalitionen var likvl helt beroende av rsterna frn den revolutionra vnstern, som den saknade
kontroll ver. Detta var den liberala republikens desdigra paradox. Att frska framstlla republiken vid inbrdeskrigets utbrott som en konven-
politisk rivalitet, uppenbarligen var mindre auktoritr n nationalistregimen. Efterhand som kriget fortskred vittrade dock resterna av den demo-
Requiem por un campesino espaol
tionell parlamentr demokrati r allts minst sagt missvisande. Det enda man kan sga r att republiken, splittrad som den var av oenighet och
kratiska fasaden bort. En annan viktig frga r den om huruvida det var Franco som vann kriget eller republikanerna som frlorade det. Franco r
att verlista falangister, carlister, monarkister och rivaliserande generaler lyckadesde Ramn J. Sender (1953).
La cabeza del cordero
en av de f militra ledare i vrldshistorien som r mer knd fr sin statskonst n fr sina talanger som fltherre. Historien om hur han genom bli nationalistrrelsens obestridde ledare kan nstan ses
som en lrobok fr regiriga i konsten att utmanvrera andra. Inte desto mindre var Franco nda frn sina frsta r i spanska frmlingslegionen en kallblodig disciplinkarl, kanske i viss mn fr att kompensera sin ltt komiska uppenbarelse. Han verkar ha varit en kompetent chef i flt, men
p den tiden bedmde man som regel en officers operativa framgngar i kolonierna efter hans hnsynslshet och frmga att undvika misstag. Francos de Francisco
hpnadsvckande Ayala (1949).
snabba befordran till general kom sig till stor del av hans verordnades uppenba- ra inkompe-
tens. Han bidrog dessutom i hg grad sjlv till sin framgngsrika militra bana genom att undvika att ta klar stllning i kontroversiella frgor, en talang som senare ven skulle komma att gynna hans politiska karrir.Novela Franco breve
brukade desga: Man r he-
rre ver det man inte sger och slav under det man gr. Det r knappast att frvna sig ver att han senare skulle komma att beskrivas som sfinxen utan gta. Frsta gngen som Francos ledarskap p allvar sattes p prov var under veckan som fljde
efter den 19 juli 1936, d det stod klart att generalernas militrkupp hade misslyckats. Revolten hade letts av general Mola, el Director, som
gran intensidad en
nstan verkar ha sttt p randen till ett nervst sammanbrott. Men Franco visade sig vara situa- tionen vu-
xen och skickade sndebud till Rom och Berlin fr att skaffa fram flygplan. Om nationalisterna inte hade lyckats transportera Afrikaarmn till det spanska moder- landet skulle deras sak ha varit la queddsdmd.
un cura,Francos
Mo- beslut att
prioritera ett snabbt underkuvande av Andalusien framfr en framryckning mot Madrid var fullt logiskt. Hans kontroversiella beslut att i september lta den huvudsakliga framryckningsriktningen vika av mot Toledo var dremot ett allvarligt militrt sn Milln, recuer-
misstag, ven om det var ett
slugt politiskt schackdrag. Som fstningen Alczars frlsare kunde han frskra sig om sin stllning som den nationalistiska rrelsens ledare och iscenstta den skickliga lilla kupp som skulle komma att gra ho- nom till Spaniens statschef.Vid det senkomna an- fallet mot
da att
la corta vidaattde ta
Coleccin de cinco relatos breves
Madrid i november och vid de allt mindre framgngsrika slag som under de fljande fyra mnaderna skulle komma att st runt huvudstaden vid La Corua-vgen, Jarama och Guadalajara visade sig Francos enda kompetens ligga i en osviklig frmga undvika personligt
ansvar fr alla misslyckanden. Han delegerade helt enkelt det operativa beflet till sina generaler, trots att den fantasilsa strategin var hans alldeles egna. Francos tjurskallighet var kanske det bsta beviset fr hans bristande talang som Paco el del Molino,
fltherre. Till och med efter
katastrofen vid Guadalajara var det bara med strsta svrighet som tyskarna, och hans egna rdgivare, lyckades vertala honom till att den enda logiska strategin var publicados att kuva den en 1949,
norra con
zonen. los que
Francos el
rddning var helt enkelt att republikens militra strategi var n mer ka-
ensomlosvarmomentos
tastrofal n hans egen. Franco var vertygad om att franska reguljra officerare tjnstgjorde i de republikanska styrkorna och bestmde strategin. Detta antagande var helt autor intentaDremot
grundlst. comprender
anvnde sig (y que com-
general Rojo, en av Francos egna officerare utexaminerad frn co-
le Suprieure de Guerre i Paris, faktiskt av den franska taktiken frn frsta vrldskriget. Fransmnnen hade ltit sig pverkas av den s kallade Grandmaisondoktrinen, enligt vilken det franska infanteriet tack vare sin kraft och styrka rent av previos
skulle akunna
la celebra-
betvin- ga artille-
ristyrkor. Att nationalistarmn i sina anfall samordnade infanteri, stridsvagnar, artilleri och flygplan berodde endast p de klagoml som stndigt framfrdes avprendamos) verste Wolfram las von
razones que llevaron
Richthofen och de andra tyska rdgivarna. Franco hade dock sin frm- s t a
cin de una misa
bundsfrvant i folkfrontsregeringens aktiva krigspolitik, till stor del styrd av stalinistiska kommunister och sovjetiska rdgivare. Den bestod i igonenfallande offensiver al odio que
vid se desat
Brunete, Teruel en EspaaEbro
respektive en elvi- lka lades fram som skenmanvrer men som till stor del var avsedda att bevisa att den republikanska
folkarmn (Ejrcito Popular) var en reguljr arm i en reguljr stat. Att republiken p detta stt drog samman sina frmsta infanteri- och stridsvagnsfrband p mindre omrden ledde dock i samtliga fall till att de blev ltta ml fr nationalisternasde funeral por el primer
verlgsna aniversario och
flygstridskrafter, de su muerte,delades
drigenom a republikens
frsvarsfrmga. Den effektivaste republikanska segern under hela kriget var frsvaret av XYZ-linjen i Sierra de Espadn norr om Valencia i juli 1938, en framgng som verano man anarsangriento de 1936.
inte basunerades ut drfr att kommu- nisterna inte hade ngon del i den. Frn sina vl frberedda frsvarsstllningar tillfogade repu-
blikanerna de anfallande nationaliststyrkorna frluster p 20000 man i stupade och srade medan de egna frlusterna bara uppgick till omkring hlften. Drefter fljde offensiven
manos de uno seoritos con bigote que llegaron un
Las narraciones
ver Ebrofloden,estn protago-
som blev republikens strsta och ondigaste katastrof. Samma gamla misstag upprepades. Franco studerade slagfltet och
lt blicken svepa ver horisonten frn vnster till hger. Han sade upprymt till sin adjutant Luis de Lojendio: Alltsammans inom 35 kilometer. Jag har fngat de dugligaste i den rda armn i en flla. Likvl ledde Francos ripost, som bestod da al pueblo
av frontala y se dedicaron
motanfall, till att ahanmatar a quienes
praktiskt taget les
i ondan kastade bort
nizadas por personajes de distintas llfredsstllande frklaringpareca
ett stort antal mnniskoliv. I likhet med Adolf Hitler frn och med Stalingrad stod Franco inte ut med tanken att ge upp minsta lilla territorium, hur vrdelst det n var. Det har dock aldrig lagts fram en ti- p varfr que no tenan derecho a vivir.
Franco inte frskte sig p ett anfall tvrs ver Segrefloden,
i ryggen p republikanernas hgra flank. Den republikanska Ebroarmn skulle betydligt lttare ha kunnat nedkmpas om den hade tvingats till en brdstrtad retrtt. Francos posiciones polticas
strsta militra y sociales,
misstag, som han con susti-
begick digare samma r, har rnt betydligt strre uppmrksamhet. Efter nationalisternas frdande framgng
hadeHay dos ejes1936 narrativos: el pasado
den tyske(laambassadren
vida
anhelos y sus miedos ante una guerra
under vroffensiven i Aragonien stod folkarmn p grnsen till sammanbrott. Varfr underlt Franco i det lget att genomfra ett direkt anfall mot Barcelona? Det verkar som om ven detta berodde p Francos tvngsfres- tllningar om Frankrike. Han
tionalistiska Spanien frn de attPaco)
i september sagt till att Frankri-
ke var Kataloniens verkliga hrskare. Han fortsatte att lida under vanfrestllningen att fransmnnen skulle annektera Katalonien fr att, som han i november 1937 uttryckte det fr von Richthofen, hindra det na- a travs de los recuerdos del cura, que 1939, d de natio-
bli alltfr mktigt. S sent som den 17 januari
nalistiska styrkorna befann sig inom rckvidd fr ett anfall mot Barcelona, tvingades von Richthofen p nytt lugna Franco och frskra honom om att Frankrike inte skulle que lo desbarataBara
intervenera. todo,
nio ydagar
quetidigare
deja a hade den hgdragne verste von Richthofen vid ett mte med Franco bittert beklagat sig ver bristen p
ledarskap i dennes arm, som han beskrev som en blandning av goda soldater och usla generaler. Av allt att dma hll generalerna med honom, fr han uppgav senare attlos tvciudadanos desprotegidos y des-
av dem i ett enskilt samtal hade sagt till honom att de skulle kunnapermiten entledigaalcheferna
lector reconstruir
men att de la vida
inte delngra
har joven;
somy r dugligare. Samma
dom kunde kanske ha fllts ver generalissimon sjlv. Men vad skulle d ha hnt om Franco hade frlorat? Vad skulle en republikansk seger ha lett till om folkarmn hade segrat 1937 eller 1938? Vad fr slags regering skulle ha blivit resultatetelpresente, la espera en la sacrista a la que van
en vnster/liberal ministr som den som satt vid makten i brjan av
1936 eller en jrnhrd kommunistregim? Den republikanska regeringens tilltagande upplsning och inbrdeskrigets utbrott, som utlste de revolutionra omvlvningarna, fljde orientados.
en helt annan vg mot kaos n andra euro- peiska lnder under tiden efter frsta vrldskriget. Likvl fanns det en likhet med den ryska re-
llegando familiares y amigos (y enemigos) antes de
volutionen; kommunisternas fasta fresats att eliminera sina allierade p vnsterkanten nr kampen mot hgern vl var vunnen. I september 1936 skickade general Vladimir Gorev, No essom una historia
nyligen de la guerra,
hade kommit till Spanien, fljande rapport till Moskva: En kamp mot anarkisterna blir helt oundviklig efter segern ver de vita. Denna kamp kommer att
bli mycket hrd. Den 10 oktober frklarade Kominterndelegaten Andr Marty: Efter segern skall vi gra upp rkningen med dem [anarkisterna], srskilt som vi d kommer att ha en stark arm. Och den 10 december tillknnagav tidningen Pravda att utrensningen av trotskistiska que d och comienzo el funeral. element kommer att verkstllas lika hand-
anarkosyndikalistiska
lingskraftigt som i SSSR. Folkfrontens strategi var endast tillfllig, vilket mnga rapporter till Moskva ocks gjorde klart. Komintern, det vernationella kommunispartiet, sino de las hadecausas que llevaron
representanter i Spanien a ella y tvekan efterstrvade kommunistisk hegemoni i Spanien, trots att detta inte lg helt i linje med Stalins vergripande hllning,
som utan
som var mer inriktad p att frhindra att Spaniens fiender sg landet som en kommunistrepublik. Det r slende att det i den brevvxling mellan Moskva och Spanien de som sus
finnsconsecuencias
Por qu me matan? Qu he hecho yo? le
(humanas,fr
bevarad i ryska statsarkivet so-socialpolitisk historia (RGASPI) inte terfinns minsta reprimand eller varning frn Kominterns generalsekreterare Dimitrov rrande de
nitiska Kominternrdgivarna. Kommunisterna hade nda sedan krigsutbrottet verkstllt en strategi som gick ut p att infiltrera centrala poster, i synnerhet i frsvarsdepartementet. Och i mars fljande r var 27 av de 38 viktigaste cheferna vid den centrala fronten kommunister preguntaoch Paco al cura, su
ytterligare padre
ngra espiritual, que es el
kommunistsympatisrer. I en rapport till
ciales, morales...).
Moskva hvdade man: Partiet har nu ftt hegemoni i armn, och denna hegemoni hller fr varje dag p att utstrckas och bli allt mer befst, bde vid fronten och i frbanden bakom linjerna. Andr Marty var i en rapport till Moskva den 28 mars 1937 mycket avsljande i sin que lo ha entregado a los verdugos sin hacer
beskrivning av de farhgor som ansatte nada
den socialistiske konseljpre-
sidenten Largo Caballero. Denne, som tidigare hade varit en varm kommunistsympatisr och hyllats som den spanske Lenin, hade pltsligt kommit till insikt om verkligheten bakom kommunisternas taktik och makt. Caballero vill inte ha nederlag, men han fruktar segern, skrev Marty till Dimitrov och fortsatte: Ty en seger gr inte att uppn
utan kommunisternas aktiva deltagande. En seger skulle innebra en nnu starkare stllning fr kommunistpartiet. En slutgiltig militr seger ver fienden skulle fr Caballero och hela vrlden innebra kommunistpartiets politiska hegemoni i Spanien. Detta r naturligt ochpor salvarlo. Tras
oomtvistligt [] ettlas republikanskt
descargas deSpanien,los fusiles, se sig ur fascismens
som rest
La colmena
ruiner och leds av kommunister, ett fritt Spanien av en ny republikansk typ, organiserat med hjlp av kompetent folk, kommer att bli en ekonomisk och militr stormakt, som fr en politik prglad av solidaritet och nra frbindelser med Sovjetunionen. I det lngre perspektivet hace el silencio y solo se oyen los susurros de Paco
var stalinisterna p grund av sin egen ideologis sjlva vsen

de Camilo Jos Cela (1951).

obengna att dela makten med ngon annan. Det enda som sannolikt kunde bidra till att mildra denna instllning i Spanien var frgan om Sovjetunionens intressen p annat hll p den internationella scenen. Stalin hade redan visat att han var fullt beredd att offra ett utlndskt kommunistparti om det rkade gynna det socialistiska moderlan-
dets intressen. Nr det gller Sovjetunionens politiska linje i Spanien var det frmst hndelserna i Centraleuropa som avgjorde denna. Storbritanniens eftergiftspolitik gentemot Hitler i Tjeckoslovakienfrgan 1938 fick Stalin att vervga en ny kurs, ven om denna i sista agonizante:
hand skulle Mosn komma att Milln...,
leda tillMosn Milln,med
en allians l Hitler.
me Det skulle inte
ha spelat ngon roll vilken regering som kom till makten efter inbrdeskrigets frdelse efterkrigsren i Spanien skulle nd ha varit frtvivlade. Den fortsatta hndelseutvecklingen skulle dock utan tvekan ha pverkats av vilken regim som fljde. En helt demokratisk regering denunci. skulle 1948 frmodligen ha ftt bistnd frn USA i enlighet med
Marshallplanen. Med en ngorlunda ohmmad ekonomi skulle terhmtningen i Spanien i s fall nstan helt skert ha brjat 1950, s som den gjorde p andra hll i Vsteuropa. Men de revolutionra om vlvningarna och den ddliga rivalitet som de ledde till p den republikanska sidan skulle ha gjort en demokratisk regering omjlig. En auktoritr,
Considerada la obra cumbre del autor, La
frmodligen ppet kommunistisk vnsterregering skulle ha gjort den spanska republiken beroende av Sovjetunionen och frsatt den i ett lge liknande det som nda fram till 1990 rdde i folkrepublikerna i Centraleuropa och p Balkan. Den hmndlystna, grymma och tyranniska Francoregimen varade frn 1939 till 1975. Men skulle vnsteralternati-
vet ha varit bttre eller mycket vrre? Den frgan r omjlig att svara p, men den kan heller inte nonchaleras.Alla lnder r fngna i sitt eget frflutna. I Spanien verkar man trots de stora framsteg och landvinningar som gjorts fortfarande ha svrt att frigra sig frn vissa historiska belastningar. n i dag sjuttio r efter krigsut-
colmena es una crnica, amarga y triste,
brottet r den debatt som frs i den spanska rikspressen fortfarande skarp. Det verkar rda strre oenighet om spanska inbrdeskriget n om nstan vilken aspekt som helst av andra vrldskriget, inte bara i Spanien utan verallt. Det r knappast att frvna sig ver att detta hnger intimt samman med upprinnelsen till inbrdeskriget och
de la Espaa de la inmediata posguerra, Primera memoria
den ofrnkomliga tvisten om vilka som bar strst ansvar fr de fasor som det ledde till. r 1931 frskte den unga republiken och dess regering, som stod till vnster om mitten, brdstrtat komma tillrtta med en gngen tids alla orttvisor. De som stod fr det Gamla Spanien ett begrepp som omfattade alla konservativa krafter och samfund
blev frutsgbart nog oroade och rent av rasande nr de stlldes infr detta hot, som inte bara riktades mot deras privilegier utan ven mot deras kulturella och religisa vertygelser. Skuggan av den bolsjevikiska omstrtningen i Ryssland och de grymheter som fljde i dess spr gjorde den spanska hgern allt mer oppositionell. Olyckligt-
all por el invierno de 1942 a 43. Novela
vis uppvisade vnstern en kande ansvarslshet i sina uppmaningar till revolution. Den upptrappade retoriken uppmuntrade bde vnstern och hgern till att frska fregripa de Ana Maragenom
motstndaren Matute
att sjlva (1959).
ta makten. Om man bortser frn general Jos Sacanell Sanjurjos frsk att genomfra en gammaldags pronunciamiento (militrkupp) i Sevilla
i augusti 1932 startade spanska inbrdeskrigets frsta rond i oktober 1934. Det var d som vnstern frskte strta den lagligt valda konservativa regeringen med en storstrejk i strre delen av landet och med en ansats till vpnat uppror i Asturien. Det finns en informell men viktig maxim som sger att ingenting
de estructura abierta, sin argumento claro
i historien r oundvikligt. S hr i efterhand r det dock svrt att frestlla sig hur det efter vnsterns misslyckade resning skulle ha varit mjligt att undvika ett inbrdeskrig i Spanien. ena sidan var vnstern djupt frbittrad ver den grymma vedergllning som fljde efter den asturiska revolten och
y sin desenlace. En sus pginas asistimos
som verkstlldes av kolonialtrupper och Guardia Civil, det spanska gendarmeriet; andra sidan var hgern skrckslagen och bestrt infr detta ohljda frsk att genomfra en bolsjevikrevolution. Den avgrande faktorn, den som fick vgsklen att vga ver, var den drastiska radikalisering som det spanska socia-
listpartiet PSOE genomgick. Socialistpartiet gick till ytterligheter som skulle ha varit helt otnkbara fr dess motsvarigheter i Frankrike och Storbritannien. Socialisterna p vnsterkanten anklagade alla sina menings- motstndare fr att vara fascister. Den tragiska sanningen r emellertid den, att de enda som
a un entrar y salir de ms de trescientos
verkligen lngtade efter strid var extremisterna: de p vnsterkanten fr att verkstlla sin revolution och de p hgerkanten fr att krossa minsta hot om en sdan, svl fr stunden som fr all framtid. Med en blandning av fasa och misstro upptckte majoriteten av invnarna hur de sakta men skert drogs in i en
konflikt utan tervndo. P bda sidor r man n i dag skamlst selektiv i sina argument, och formerar sig fortfarande i samma slagordningar som vid tiden fr inbrdeskriget. Det finns ett stort behov av en ordentlig de- batt, men mjligheten till en sdan raserades fr ngra r sedan av en handfull historierevi-
personajes que pululan como una muche-
sionister p hgerkanten. Genom deras lgner och avsiktliga feltolkningar tergick debatten mer eller mindre till samma slags propagandakrig som det som hade frts sjuttio r tidigare. Om vi ska kunna bryta oss ur vra stelnade frestllningar mste vi kanske vga oss p att stlla den ovetenskapliga frgan
dumbre desorientada (como abejas que
tnk om?. De fasor som utspelade sig under Francoregimens repression har med tiden blivit vl dokumenterade, och det finns inte mycket mer att tillgga om deras vsen och omfattning. Det r drfr viktigt att lta myten om den oklanderliga republiken bli freml fr en frnyad granskning. Drmed inte sagt att
den spanska republiken skulle ha varit mer klandervrd n andra samtida republiker. Men den spanska republiken har ftt en nrmast ikonartad status, vilken har bidragit till att mrklgga vissa frgor och dra bort uppmrk- samheten frn viktiga aspekter. Vi r drfr faktiskt tvungna att mer ingende underska
se mueven en torno a una colmena), que
vissa sidor av den. Den frsta frgan r vad som skulle ha hnt om den omfattande anarkistrrelsen i Spanien skulle ha vgrat att rsta fr folkfronten i valet i februari 1936. Det vgde s jmnt mellan blocken att anar-
Tres adolescentes a kisternas sedvanliga rstskolkning skulle ha lett till en seger fr den hgerkonservativa
koalitionen. Men skulle den spanska vnstern, som i dag betonar legitimiteten i sin valseger, i s fall ha godtagit valresultatet? Jag betvivlar det. Socialistledaren Largo Caballero hade redan punto hotat demedsalir del i
inbrdeskrig hndelse av en hgerseger. Jag fruktar drfr att vnstern hyste lika liten respekt fr den
se encuentran en los mismos lugares,
parlamentariska demokratins regler som hgern. Innan vi gr vidare mste vi ta itu med en mycket enkel men ofta frbisedd frga. Nr vi talar om de tv sidorna i inbrdeskriget, vad menar vi d med republiken? Och vilka var republikanerna? Begreppen har med tiden kommit att bli samlingsbeteckningar fr antifas-
paraso de la in-
que realizan las mismas acciones, que se
cism respektive antifascister. Detta rjer visserligen den antinationalistiska alliansens i grund och botten negativa vsen, men det dljer nd de djupgende klyftorna mellan vnster och hger, mellan centralister och
fanciaparadox.para Att entrar
separatister och mellan auktoritra och frihetliga. Folkfrontens ministerkandidater i 1936
rs val var centristiska liberaler, men koalitionen var likvl helt beroende av rsterna frn den revolutionra vnstern, som den saknade kontroll ver. Detta var den liberala republikens desdigra frska framstlla republiken vid inbrdeskrigets utbrott som en konventionell parlamentr demokrati r allts minst sagt missvi-
mueven por los mismos afanes (el dinero,
sande. Det enda man kan sga r att republiken, splittrad som den var av oenighet och politisk rivalitet, uppenbarligen var mindre auktoritr n nationalistregimen. Efterhand som kriget fortskred en la edaddock
vittrade adulta,
resternaviven en una isla
av den demokratiska fasadenin- bort. En annan viktig frga r den om huruvida det var Franco som vann kriget eller republika-
nerna som frlorade det. Franco r en av de f militra ledare i vrldshistorien som r mer knd fr sin statskonst n fr sina talanger som fltherre. Historien om hur han genom att verlista falangister, carlister, monarkister och rivaliserande generaler lyckades bli nationalistrrelsens obestridde ledare kan nstan ses som en lrobok fr
el hambre, el sexo, el recuerdo de la gue-
regiriga i konsten att utmanvrera andra. Inte desto mindre var Franco nda frn sina frsta r i spanska frmlingslegionen en kallblodig disciplinkarl, kanske i viss mn fr att kompenseranominada sin ltt komiskalas uppenbarelse.
vacacionesHandel aquel
verkar largo
ha varit en kompetent chef i flt, men p den tiden bedmde man som regel en officers operativa framgngar i
rra...) y que no se comunican entre s, que
kolonierna efter hans hnsynslshet och frmga att undvika misstag. Francos hpnadsvckande snabba befordran till general kom sig till stor del av hans verordnades uppenbara inkompetens. Han verano de 1936 (lecciones de latn, ciga-
bidrog dessutom i hg grad sjlv till sin framgngsrika militra bana genom att undvika att ta klar stllning i kontroversiella frgor, en talang som
senare ven skulle komma att gynna hans politiska karrir. Franco brukade sga: Man r herre ver det man inte sger och slav under det man gr. Det r knappast att frvna sig ver att han senare skulle komma att beskrivas som sfinxen utan gta. Frsta gngen som Francos ledarskap p allvar sattes p prov var under veckan som fljde
no saben a dnde van, seres solitarios
efter den 19 juli 1936, d det stod klart att generalernas militrkupp hade misslyckats. Revolten hade letts av general Mola, el Director, som nstan verkar ha sttt p randen till ett nervst rrillos a escondidas,
sammanbrott. escapadas
Men Franco visade en barca
sig vara situationen vuxen och skickade sndebud till Rom och Berlin fr att skaffa fram flygplan. Om nationalisterna
inte hade lyckats transportera Afrikaarmn till det spanska moderlandet skulle deras sak ha varit ddsdmd. Francos beslut att prioritera ett snabbt underkuvande av Andalusien framfr en framryckning
sin rumbo ni futuro en medio del vaco, la a calasmotescondidas
Madrid var fullt enlogiskt.
la escarpada cos- beslut att i september lta den huvudsakliga framryckningsriktningen vika av mot Toledo var
Hans kontroversiella
dremot ett allvarligt militrt misstag, ven om det var ett slugt politiskt schackdrag. Som fstningen Alczars frlsare kunde han frskra sig om sin stllning som den nationalistiska rrelsens ledare och iscenstta den skickliga lilla kupp som skulle komma att gra honom till Spaniens statschef.Vid det senkomna anfallet mot Madrid i
ta...) con los ecos de una guerra lejana
rutina, la vulgaridad y la indignidad de un
november och vid de allt mindre framgngsrika slag som under de fljande fyra mnaderna skulle komma att st runt huvudstaden vid La Corua-vgen, Jarama och Guadalajara visade sig Francos enda kompetens ligga i en osviklig frmga att undvika att ta personligt ansvar fr alla misslyckanden. Han delegerade helt enkelt det operativa be-
flet till sina generaler, trots att den fantasilsa strategin var hans alldeles egna. Francos tjurskallighet var kanske det bsta beviset fr hans bristande talang som fltherre. Till och med y efter
sombra.
katastrofen vid Guadalajara var det bara med strsta svrighet som tyskarna, och hans egna rdgivare, lyckades vertala honom till att den enda
presente triste y un futuro inseguro.
logiska strategin var att kuva den norra zonen. Francos rddning var helt enkelt att republikens militra strategi var n mer katastrofal n hans egen. Franco var vertygad om att franska reguljra officerare tjnstgjorde i de republikanska styrkorna och bestmde strategin. Detta antagande var helt grundlst. Dremot anvnde sig general Rojo,
Primera memoria (Premio Nadal), junto
en av Francos egna officerare som var utexaminerad frn cole Suprieure de Guerre i Paris, faktiskt av den franska taktiken frn frsta vrldskriget. Fransmnnen hade ltit sig pverkas av den s kallade Grandmaisondoktrinen, enligt vilken det franska infanteriet tack vare sin kraft och styrka rent av skulle kunna betvinga artilleristyrkor.
Att nationalistarmn i sina anfall samordnade infanteri, stridsvagnar, artilleri och flygplan berodde endast p de klagoml som stndigt framfrdes av verste Wolfram von Richthofen och de andra contyskaLosrdgivarna.
soldadosFranco lloran de noche
hade dock (Premio
sin frmsta bundsfrvant i folkfrontsregeringens aktiva krigspolitik, till stor del styrd av stalinistiska kom-
munister och sovjetiska rdgivare. Den bestod i igonenfallande offensiver vid Brunete, Teruel respektive Ebro vilka lades fram som skenmanvrer men som till stor del var avsedda att bevisa Fastenrath de la RAE) y La trampa, con-var en reguljr arm i en reguljr stat. Att republiken p detta stt drog samman sina frmsta
att den republikanska folkarmn (Ejrcito Popular)
infanteri- och stridsvagnsfrband p mindre omrden ledde dock i samtliga fall till att de blev ltta ml fr nationalisternas verlgsna flygstridskrafter, och drigenom delades republikens frsvarsfrmga. Den effektivaste republikanska segern under hela kriget var frsvaret av XYZ-linjen i Sierra de Espadn norr om Valencia i juli 1938,
en framgng som man anar inte basunerades ut drfr att kommunisterna inte hade ngon del i den. Frn sina vl frberedda frsvarsstllningar tillfogade republikanerna de anfallande nationaliststyrkorna forman la frluster triloga Los
p 20000 mercaderes.
man i stupade och srade medan de egna frlusterna bara uppgick till omkring hlften. Drefter fljde offensiven ver
Ebrofloden, som blev republikens strsta och ondigaste katastrof. Samma gamla misstag upprepades. Franco studerade slagfltet och lt blicken svepa ver horisonten frn vnster till hger. Han sade upprymt till sin adjutant Luis de Lojendio: Alltsammans inom 35 kilometer. Jag har fngat de dugligaste i den rda armn i en flla. Likvl
ledde Francos ripost, som bestod av frontala motanfall, till att han praktiskt taget i ondan kastade bort ett stort antal mnniskoliv. I likhet med Adolf Hitler frn och med Stalingrad stod Franco inte ut med tanken att ge upp minsta lilla territorium, hur vrdelst det n var. Det har dock aldrig lagts fram en tillfredsstllande frkla-
ring p varfr Franco inte frskte sig p ett anfall tvrs ver Segrefloden, i ryggen p republikanernas hgra flank. Den republikanska Ebroarmn skulle betydligt lttare ha kunnat nedkmpas om den hade tvingats till en brdstrtad retrtt. Francos strsta militra misstag, som han begick tidigare samma r, har rnt betydligt strre uppmrk-
samhet. Efter nationalisternas frdande framgng under vroffensiven i Aragonien stod folkarmn p grnsen till sammanbrott. Varfr underlt Franco i det lget att genomfra ett direkt anfall mot Barcelona? Det verkar som om ven detta berodde p Francos tvngsfrestllningar om Frankrike. Han hade i september 1936 sagt till den tyske am-
bassadren att Frankrike var Kataloniens verkliga hrskare. Han fortsatte att lida under vanfrestllningen att fransmnnen skulle annektera Katalonien fr att, som han i november 1937 uttryckte det fr von Richthofen, hindra det nationalistiska Spanien frn att bli alltfr mktigt. S sent som den 17 januari 1939, d de
nationalistiska styrkorna befann sig inom rckvidd fr ett anfall mot Barcelona, tvingades von Richthofen p nytt lugna Franco och frskra honom om att Frankrike inte skulle intervenera. Bara nio dagar tidigare hade den hgdragne verste von Richthofen vid ett mte med Franco bittert beklagat sig ver bristen p ledarskap i dennes arm,
som han beskrev som en blandning av goda soldater och usla generaler. Av allt att dma hll generalerna med honom, fr han uppgav senare att tv av dem i ett enskilt samtal hade sagt till honom att de skulle kunna entlediga cheferna men att de inte har ngra som r dugligare. Samma dom kunde kanske ha fllts ver generalissimon sjlv.
Men vad skulle d ha hnt om Franco hade frlorat? Vad skulle en republikansk seger ha lett till om folkarmn hade segrat 1937 eller 1938? Vad fr slags regering skulle ha blivit resultatet en vnster/liberal ministr som den som satt vid makten i brjan av 1936 eller en jrnhrd kommunistregim? Den republikanska regeringens tilltagande
upplsning och inbrdeskrigets utbrott, som utlste de revolutionra omvlvningarna, fljde en helt annan vg mot kaos n andra europeiska lnder under tiden efter frsta vrldskriget. Likvl fanns det en likhet med den ryska revolutionen; kommunisternas fasta fresats att eliminera sina allierade p vnsterkanten nr kampen mot hgern vl
var vunnen. I september 1936 skickade general Vladimir Gorev, som nyligen hade kommit till Spanien, fljande rapport till Moskva: En kamp mot anarkisterna blir helt oundviklig efter segern ver de vita. Denna kamp kommer att bli mycket hrd. Den 10 oktober frklarade Kominterndelegaten Andr Marty: Efter segern skall vi gra upp rknin-
gen med dem [anarkisterna], srskilt som vi d kommer att ha en stark arm. Och den 10 december tillknnagav tidningen Pravda att utrensningen av trotskistiska och anarkosyndikalistiska element kommer att verkstllas lika handlingskraftigt som i SSSR. Folkfrontens strategi var endast tillfllig, vilket mnga rapporter till Moskva ock-
Si te dicen que ca
s gjorde klart. Komintern, det vernationella kommunispartiet, hade representanter i Spanien som utan tvekan efterstrvade kommunistisk hegemoni i Spanien, trots att detta inte lg helt i linje med Stalins vergripande hllning, som var mer inriktad p att frhindra att Spaniens fiender sg landet som en kommunistrepublik. Det r slen-
de att det i den brevvxling mellan Moskva och Spanien som finns bevarad i ryska statsarkivet fr socialpolitisk historia (RGASPI) inte terfinns minsta reprimand eller varning frn Kominterns generalsekreterare Dimitrov rrande de nitiska Kominternrdgivarna. Kommunisterna hade nda sedan krigsutbrottet verkstllt en strategi som gick ut p
de Juan Mars (1973).
att infiltrera centrala poster, i synnerhet i frsvarsdepartementet. Och i mars fljande r var 27 av de 38 viktigaste cheferna vid den centrala fronten kommunister och ytterligare ngra kommunistsympatisrer. I en rapport till Moskva hvdade man: Partiet har nu ftt hegemoni i armn, och denna hegemoni hller fr varje dag p att utstrc-
kas och bli allt mer befst, bde vid fronten och i frbanden bakom linjerna. Andr Marty var i en rapport till Moskva den 28 mars 1937 mycket avsljande i sin beskrivning av de farhgor som ansatte den socialistiske konseljpresidenten Largo Caballero. Denne, som tidigare hade varit en varm kommunistsympatisr och hyllats som den spanske
Lenin, hade pltsligt kommit till insikt om verkligheten bakom kommunisternas taktik och makt. Caballero vill inte ha nederlag, men han fruktar segern, skrev Marty till Dimitrov och fortsatte: Ty en seger gr inte att uppn utan kommunisternas aktiva deltagande. En seger skulle innebra en nnu starkare stllning fr kommunistpartiet.
Considerada una de las mejores novelas espaolas
En slutgiltig militr seger ver fienden skulle fr Caballero och hela vrlden innebra kommunistpartiets politiska hegemoni i Spanien. Detta r naturligt och oomtvistligt [] ett republikanskt Spanien, som rest sig ur fascismens ruiner och leds av kommunister, ett fritt Spanien av en ny republikansk typ, organiserat med hjlp av kompetent
folk, kommer att bli en ekonomisk och militr stormakt, som fr en politik prglad av solidaritet och nra frbindelser med Sovjetunionen. I det lngre perspektivet var stalinisterna p grund av sin egen ideologis sjlva vsen obengna att dela makten med ngon annan. Det enda som sannolikt kunde bidra till att mildra denna instllning i
San Camilo, 1936 del siglo XX, esta novela nos traslada a la dureza,
Spanien var frgan om Sovjetunionens intressen p annat hll p den internationella scenen. Stalin hade redan visat att han var fullt beredd att offra ett utlndskt kommunistparti om det rkade gynna det socialistiska moderlandets intressen. Nr det gller Sovjetunionens politiska linje i Spanien var det frmst hndelserna i Centraleuropa
som avgjorde denna. Storbritanniens eftergiftspolitik gentemot Hitler i Tjeckoslovakienfrgan 1938 fick Stalin att vervga en ny kurs, ven om denna i sista hand skulle komma att leda till en allians med Hitler. Det skulle inte ha spelat ngon roll vilken regering som kom till makten efter inbrdeskrigets frdelse efterkrigsren i Spanien
de Camilo Jos Cela (1969). la desolacin y la desesperanza de la posguerra,
skulle nd ha varit frtvivlade. Den fortsatta hndelseutvecklingen skulle dock utan tvekan ha pverkats av vilken regim som fljde. En helt demokratisk regering skulle 1948 frmodligen ha ftt bistnd frn USA i enlighet med Marshallplanen. Med en ngorlunda ohmmad ekonomi skulle terhmtningen i Spanien i s fall nstan helt skert ha
brjat 1950, s som den gjorde p andra hll i Vsteuropa. Men de revolutionra om vlvningarna och den ddliga rivalitet som de ledde till p den republikanska sidan skulle ha gjort en demokratisk regering omjlig. En auktoritr, frmodligen ppet kommunistisk vnsterregering skulle ha gjort den spanska republiken beroende av Sovjetunionen
a travs de un grupo de nios, que pasan la ma-
och frsatt den i ett lge liknande det som nda fram till 1990 rdde i folkrepublikerna i Centraleuropa och p Balkan. Den hmndlystna, grymma och tyranniska Francoregimen varade frn 1939 till 1975. Men skulle vnsteralternativet ha varit bttre eller mycket vrre? Den frgan r omjlig att svara p, men den kan heller inte nonchaleras.
Su ttulo oficial es Vsperas, festividad yor parte de sus das callejeando por una Barce-
Alla lnder r fngna i sitt eget frflutna. I Spanien verkar man trots de stora framsteg och landvinningar som gjorts fortfarande ha svrt att frigra sig frn vissa historiska belastningar. n i dag sjuttio r efter krigsutbrottet r den debatt som frs i den spanska rikspressen fortfarande skarp. Det verkar rda strre oenighet om
spanska inbrdeskriget n om nstan vilken aspekt som helst av andra vrldskriget, inte bara i Spanien utan verallt. Det r knappast att frvna sig ver att detta hnger intimt samman med upprinnelsen till inbrdeskriget och den ofrnkomliga tvisten om vilka som bar strst ansvar fr de fasor som det ledde till. r 1931 frskte den unga
y octava de San Camilo del ao 1936. lona hambrienta de comida y de justicia. Con sus
republiken och dess regering, som stod till vnster om mitten, brdstrtat komma tillrtta med en gngen tids alla orttvisor. De som stod fr det Gamla Spanien ett begrepp som omfattade alla konservativa krafter och samfund blev frutsgbart nog oroade och rent av rasande nr de stlldes infr detta hot, som inte bara riktades mot
deras privilegier utan ven mot deras kulturella och religisa vertygelser. Skuggan av den bolsjevikiska omstrtningen i Ryssland och de grymheter som fljde i dess spr gjorde den spanska hgern allt mer oppositionell. Olyckligtvis uppvisade vnstern en kande ansvarslshet i sina uppmaningar till revolution. Den upptrappade retoriken
Estructurada como un monlogo inte- aventis (historias, aventuras), nos muestran las
uppmuntrade bde vnstern och hgern till att frska fregripa motstndaren genom att sjlva ta makten. Om man bortser frn general Jos Sacanell Sanjurjos frsk att genomfra en gammaldags pronunciamiento (militrkupp) i Sevilla i augusti 1932 startade spanska inbrdeskrigets frsta rond i oktober 1934. Det var d som vnstern frskte
strta den lagligt valda konservativa regeringen med en storstrejk i strre delen av landet och med en ansats till vpnat uppror i Asturien. Det finns en informell men viktig maxim som sger att ingenting i historien r oundvikligt. S hr i efterhand r det dock svrt att frestlla sig hur det efter vnsterns misslyckade resning skulle ha
rior en segunda persona y dividida en historias y las aventuras de quienes perdieron la
varit mjligt att undvika ett inbrdeskrig i Spanien. ena sidan var vnstern djupt frbittrad ver den grymma vedergllning som fljde efter den asturiska revolten och som verkstlldes av kolonialtrupper och Guardia Civil, det spanska gendarmeriet; andra sidan var hgern skrckslagen och bestrt infr detta ohljda frsk att genomfra

tres captulos (coincidentes con los tres

en bolsjevikrevolution. Den avgrande faktorn, den som fick vgsklen att vga ver, var den drastiska radikalisering som det spanska socialistpartiet PSOE genomgick. Socialistpartiet gick till ytterligheter som skulle ha varit helt otnkbara fr dess motsvarigheter i Frankrike och Storbritannien. Socialisterna p vnsterkanten anklagade alla
guerra, y recuperamos una memoria falseada por
sina meningsmotstndare fr att vara fascister. Den tragiska sanningen r emellertid den, att de enda som verkligen lngtade efter strid var extremisterna: de p vnsterkanten fr att verkstlla sin revolution och de p hgerkanten fr att krossa minsta hot om en sdan, svl fr stunden som fr all framtid. Med en blandning av fasa och
das en los que la vida de los espaoles los vencedores y sus secuaces.
misstro upptckte majoriteten av invnarna hur de sakta men skert drogs in i en konflikt utan tervndo. P bda sidor r man n i dag skamlst selektiv i sina argument, och formerar sig fortfarande i samma slagordningar som vid tiden fr inbrdeskriget. Det finns ett stort behov av en ordentlig debatt, men mjligheten till en sdan rasera-
des fr ngra r sedan av en handfull historierevisionister p hgerkanten. Genom deras lgner och avsiktliga feltolkningar tergick debatten mer eller mindre till samma slags propagandakrig som det som hade frts sjuttio r tidigare. Om vi ska kunna bryta oss ur vra stelnade frestllningar mste vi kanske vga oss p att stlla den ove-
pasa de la paz a la guerra). Si te dicen que ca (ttulo que procede de
tenskapliga frgan tnk om?. De fasor som utspelade sig under Francoregimens repression har med tiden blivit vl dokumenterade, och det finns inte mycket mer att tillgga om deras vsen och omfattning. Det r drfr viktigt att lta myten om den oklanderliga republiken bli freml fr en frnyad granskning. Drmed inte sagt att den spans-
ka republiken skulle ha varit mer klandervrd n andra samtida republiker. Men den spanska republiken har ftt en nrmast ikonartad status, vilken har bidragit till att mrklgga vissa frgor och dra bort uppmrksamheten frn viktiga aspekter. Vi r drfr faktiskt tvungna att mer ingende underska vissa sidor av den. Den frsta frgan r
El narrador es un reportero que, en su uno de los versos del himno de Falange, el parti-
vad som skulle ha hnt om den omfattande anarkistrrelsen i Spanien skulle ha vgrat att rsta fr folkfronten i valet i februari 1936. Det vgde s jmnt mellan blocken att anarkisternas sedvanliga rstskolkning skulle ha lett till en seger fr den hgerkonservativa koalitionen. Men skulle den spanska vnstern, som i dag betonar legitimi-
teten i sin valseger, i s fall ha godtagit valresultatet? Jag betvivlar det. Socialistledaren Largo Caballero hade redan hotat med inbrdeskrig i hndelse av en hgerseger. Jag fruktar drfr att vnstern hyste lika liten respekt fr den parlamentariska demokratins regler som hgern. Innan vi gr vidare mste vi ta itu med en mycket enkel
monlogo continuo, introduce pasajes do que sirvi de base ideolgica a los sublevados)
men ofta frbisedd frga. Nr vi talar om de tv sidorna i inbrdeskriget, vad menar vi d med republiken? Och vilka var republikanerna? Begreppen har med tiden kommit att bli samlingsbeteckningar fr antifascism respektive antifascister. Detta rjer visserligen den antinationalistiska alliansens i grund och botten negativa vsen, men det
historias de personajes diversos, frag-
dljer nd de djupgende klyftorna mellan vnster och hger, mellan centralister och separatister och mellan auktoritra och frihetliga. Folkfrontens ministerkandidater i 1936 rs val var cent
fue prohibida en 1973 en Espaa, Y su primera
ristiska liberaler, men koalitionen var likvl helt beroende av rsterna frn den revolutionra vnstern, som den saknade kontroll ver. Detta var
den liberala republikens desdigra paradox. Att frska framstlla republiken vid inbrdeskrigets utbrott som en konventionell parlamentr demokrati r allts minst sagt missvisande. Det enda man kan sga r att republiken, splittrad som den var av oenighet och politisk rivalitet, uppenbarligen var mindre auktoritr n nationalistregimen.
mentos de documentos de la poca edicin fue secuestrada (es decir, se prohibi su
Efterhand som kriget fortskred vittrade dock resterna av den demokratiska fasaden bort. En annan viktig frga r den om huruvida det var Franco som vann kriget eller republikanerna som frlorade det. Franco r en av de f militra ledare i vrldshistorien som r mer knd fr sin statskonst n fr sina talanger som fltherre. Historien om
hur han genom att verlista falangister, carlister, monarkister och rivaliserande generaler lyckades bli nationalistrrelsens obestridde ledare kan nstan ses som en lrobok fr regiriga i konsten att utmanvrera andra. Inte desto mindre var Franco nda frn sina frsta r i spanska frmlingslegionen en kallblodig disciplinkarl, kanske i
(partes radiofnicos, noticias, anun- venta y se retir de las libreras) por orden guber-
viss mn fr att kompensera sin ltt komiska uppenbarelse. Han verkar ha varit en kompetent chef i flt, men p den tiden bedmde man som regel en officers operativa framgngar i kolonierna efter hans hnsynslshet och frmga att undvika misstag. Francos hpnadsvckande snabba befordran till general kom sig till stor del av hans verordnades
uppenbara inkompetens. Han bidrog dessutom i hg grad sjlv till sin framgngsrika militra bana genom att undvika att ta klar stllning i kontroversiella frgor, en talang som senare ven skulle komma att gynna hans politiska karrir. Franco brukade sga: Man r herre ver det man inte sger och slav under det man gr. Det r knappast
cios...). Una personal y peculiar reflexin nativa en 1976.
att frvna sig ver att han senare skulle komma att beskrivas som sfinxen utan gta. Frsta gngen som Francos ledarskap p allvar sattes p prov var under veckan som fljde efter den 19 juli 1936, d det stod klart att generalernas militrkupp hade misslyckats. Revolten hade letts av general Mola, el Director, som nstan verkar ha sttt

sobre la existencia de hombres y mu-

p randen till ett nervst sammanbrott. Men Franco visade sig vara situationen vuxen och skickade sndebud till Rom och Berlin fr att skaffa fram flygplan. Om nationalisterna inte hade lyckats transportera Afrikaarmn till det spanska moderlandet skulle deras sak ha varit ddsdmd. Francos beslut att prioritera ett snabbt underkuvande av
Andalusien framfr en framryckning mot Madrid var fullt logiskt. Hans kontroversiella beslut att i september lta den huvudsakliga framryckningsriktningen vika av mot Toledo var dremot ett allvarligt militrt misstag, ven om det var ett slugt politiskt schackdrag. Som fstningen Alczars frlsare kunde han frskra sig om sin stllning
jeres que ven sus vidas trastocadas por
som den nationalistiska rrelsens ledare och iscenstta den skickliga lilla kupp som skulle komma att gra honom till Spaniens statschef.Vid det senkomna anfallet mot Madrid i november och vid de allt mindre framgngsrika slag som under de fljande fyra mnaderna skulle komma att st runt huvudstaden vid La Corua-vgen, Jarama och Gua-
dalajara visade sig Francos enda kompetens ligga i en osviklig frmga att undvika att ta personligt ansvar fr alla misslyckanden. Han delegerade helt enkelt det operativa beflet till sina generaler, trots att den fantasilsa strategin var hans alldeles egna. Francos tjurskallighet var kanske det bsta beviset fr hans bristande talang
una guerra que provocar el desmoro-
som fltherre. Till och med efter katastrofen vid Guadalajara var det bara med strsta svrighet som tyskarna, och hans egna rdgivare, lyckades vertala honom till att den enda logiska strategin var att kuva den norra zonen. Francos rddning var helt enkelt att republikens militra strategi var n mer katastrofal n hans egen. Franco var
vertygad om att franska reguljra officerare tjnstgjorde i de republikanska styrkorna och bestmde strategin. Detta antagande var helt grundlst. Dremot anvnde sig general Rojo, en av Francos egna officerare som var utexaminerad frn cole Suprieure de Guerre i Paris, faktiskt av den franska taktiken frn frsta vrldskriget. Fransmnnen
namiento de sus vidas. Los personajes,
hade ltit sig pverkas av den s kallade Grandmaisondoktrinen, enligt vilken det franska infanteriet tack vare sin kraft och styrka rent av skulle kunna betvinga artilleristyrkor. Att nationalistarmn i sina anfall samordnade infanteri, stridsvagnar, artilleri och flygplan berodde endast p de klagoml som stndigt framfrdes av verste
Wolfram von Richthofen och de andra tyska rdgivarna. Franco hade dock sin frmsta bundsfrvant i folkfrontsregeringens aktiva krigspolitik, till stor del styrd av stalinistiska kommunister och sovjetiska rdgivare. Den bestod i igonenfallande offensiver vid Brunete, Teruel respektive Ebro vilka lades fram som skenmanvrer men som till
de muy variada condicin social, viven
stor del var avsedda att bevisa att den republikanska folkarmn (Ejrcito Popular) var en reguljr arm i en reguljr stat. Att republiken p detta stt drog samman sina frmsta infanteri- och stridsvagnsfrband p mindre omrden ledde dock i samtliga fall till att de blev ltta ml fr nationalisternas verlgsna flygstridskrafter, och dri-
esos das sin ser conscientes de la tra-
genom delades republikens frsvarsfrmga. Den effektivaste republikanska segern under hela kriget var frsvaret av XYZ-linjen i Sierra de Espadn norr om Valencia i juli 1938, en framgng som man anar inte basunerades ut drfr att kommunisterna inte hade ngon del i den. Frn sina vl frberedda frsvarsstllningar tillfogade republika-
nerna de anfallande nationaliststyrkorna frluster p 20000 man i stupade och srade medan de egna frlusterna bara uppgick till omkring hlften. Drefter fljde offensiven ver Ebrofloden, som blev republikens strsta och ondigaste katastrof. Samma gamla misstag upprepades. Franco studerade slagfltet och lt blicken svepa ver horisonten
gedia que se avecina.
frn vnster till hger. Han sade upprymt till sin adjutant Luis de Lojendio: Alltsammans inom 35 kilometer. Jag har fngat de dugligaste i den rda armn i en flla. Likvl ledde Francos ripost, som bestod av frontala motanfall, till att han praktiskt taget i ondan kastade bort ett stort antal mnniskoliv. I likhet med Adolf Hitler frn
Las bicicletas son para el verano
Teatro

och med Stalingrad stod Franco inte ut med tanken att ge upp minsta lilla territorium, hur vrdelst det n var. Det har dock aldrig lagts fram en tillfredsstllande frklaring p varfr Franco inte frskte sig p ett anfall tvrs ver Segrefloden, i ryggen p republikanernas hgra flank. Den republikanska Ebroarmn skulle betydligt ltta-
re ha kunnat nedkmpas om den hade tvingats till en brdstrtad retrtt. Francos strsta militra misstag, som han begick tidigare samma r, har rnt betydligt strre uppmrksamhet. Efter nationalisternas frdande framgng under vroffensiven i Aragonien stod folkarmn p grnsen till sammanbrott. Varfr underlt Franco i det lget att ge-
de Fernando Fernn-Gmez (1978).
nomfra ett direkt anfall mot Barcelona? Det verkar som om ven detta berodde p Francos tvngsfrestllningar om Frankrike. Han hade i september 1936 sagt till den tyske ambassadren att Frankrike var Kataloniens verkliga hrskare. Han fortsatte att lida under vanfrestllningen att fransmnnen skulle annektera Katalonien fr att, som
han i november 1937 uttryckte det fr von Richthofen, hindra det nationalistiska Spanien frn att bli alltfr mktigt. S sent som den 17 januari 1939, d de nationalistiska styrkorna befann sig inom rckvidd fr ett anfall mot Barcelona, tvingades von Richthofen p nytt lugna Franco och frskra honom om att Frankrike inte skulle inter-
venera. Bara nio dagar tidigare hade den hgdragne verste von Richthofen vid ett mte med Franco bittert beklagat sig ver bristen p ledarskap i dennes arm, som han beskrev som en blandning av goda soldater och usla generaler. Av allt att dma hll generalerna med honom, fr han uppgav senare att tv av dem i ett enskilt samtal hade
sagt till honom att de skulle kunna entlediga cheferna men att de inte har ngra som r dugligare. Samma dom kunde kanske ha fllts ver generalissimon sjlv. Men vad skulle d ha hnt om Franco hade frlorat? Vad skulle en republikansk seger ha lett till om folkarmn hade segrat 1937 eller 1938? Vad fr slags regering skulle ha blivit
resultatet en vnster/liberal ministr som den som satt vid makten i brjan av 1936 eller en jrnhrd kommunistregim? Den republikanska regeringens tilltagande upplsning och inbrdeskrigets utbrott, som utlste de revolutionra omvlvningarna, Obrafljde
galardonada con elvg
en helt annan Premio
mot kaos de teatro
n andra Lope de Vegalnder under tiden efter frsta vrlds-
europeiska
kriget. Likvl fanns det en likhet med den ryska revolutionen; kommunisternas fasta fresats att eliminera sina allierade p vnsterkanten nr kampen mot hgern vl var vunnen. I september 1936 skickade general Vladimir Gorev, som nyligen hadedel Ayuntamiento
kommit till Spanien, defljande
Madridrapport(1977),till queMoskva:
obtuvoEn unkamp
ex- mot anarkisterna blir helt oundviklig
efter segern ver de vita. Denna kamp kommer att bli mycket hrd. Den 10 oktober frklarade Kominterndelegaten Andr Marty: Efter segern skall vi gra upp rkningen med dem [anarkisterna], srskilt som vi d kommer att ha en stark arm. Och den 10 december tillknnagav tidningen Pravda att utrensningen av trotskistiska och anarkosyn-
dikalistiska element kommer att verkstllas lika handlingskraftigt som i SSSR. Folkfrontens strategi var endast tillfllig, vilket mnga rapporter till Moskva ocks gjorde klart. Komintern, det vernationella kommunispartiet, hade representanter traordinario xito som
i Spanien de utan
pblico
tvekan tanto en el teatro
efterstrvade como
kommunistisk hegemoni i
Los cipreses creen en Dios
Spanien, trots att detta inte lg helt i linje med Stalins vergripande hllning, som var mer inriktad p att frhindra att Spaniens fiender sg landet som en kommunistrepublik. Det r slende att det i den brevvxling mellan Moskva och Spanien som finns bevarad i ryska statsarkivet fr socialpolitisk
en los cines (versin de Jaime Chvarri estrenada en
(RGASPI) inte terfinns minsta reprimand eller varning frn Kominterns generalsekreterare Dimitrov rrande de nitiska Kominternrdgivarna. Kommunisterna hade nda sedan krigsutbrottet verkstllt en som gick ut p att infiltrera centrala poster, i synnerhet i. Och i mars fljande r var 27 av de 38 viktigaste
historia
cheferna
de Jos Mara Gironella (1953).
vid den centrala fronten kommunister och ytterligare ngra kommunistsympatisrer. I en rapport till Moskva hvdade man: Partiet har nu ftt hegemoni i armn, och denna hegemoni hller fr varje dag p att utstrckas och bli allt mer befst,1984). bde vid fronten och i frbanden bakom linjerna. Andr Marty
rapport till Moskva den 28 mars 1937 mycket avsljande i sin beskrivning av de farhgor som ansatte den socialistiske konseljpresidenten Largo Caballero. Denne, som tidigare hade varit en varm kommunistsympatisr och hyllats som den spanske Lenin, hade pltsligt kommit till insikt om verkligheten bakom
var i en
k o m m u n i s-
La historia se inicia en el verano de 1936, cuando
ternas taktik och makt. Caballero vill inte ha nederlag, men han fruktar segern, skrev Marty till Dimitrov och fortsatte: Ty en seger gr inte att uppn utan kommunisternas aktiva deltagande. En seger skulle innebra en nnu starkare stllning fr kommunistpartiet. En slutgiltig militr seger ver fienden skulle fr
Crnica de la Segunda Repblica, en la que se relata la
Caballero och hela vrlden innebra kommunistpartiets politiska hegemoni i Spanien. Detta r naturligt och oomtvistligt [] ett republikanskt Spanien, som rest sig ur fascismens ruiner och leds av kommunister, ett fritt Spanien av en ny republikansk Luisito, hijo
typ,de una familia
organiserat medde la
hjlp clase media
av kompetent madrilea,
folk, kommer att bli en
ekonomisk och militr stormakt, som fr en politik prglad av solidaritet och nra frbindelser med Sovjetunionen. I det lngre perspektivet var stalinisterna p grund av sin egen ideologis sjlva vsen obengna att dela makten med ngon annan. Det enda som sannolikt kunde bidra till att mildra denna ins- tllning i
Spanien var frgan om Sovjetunionens intressen p annat hll p den internationella vida de una familia
scenen. Stalin de
hadeclase media,
redan visat con
att la que
han varelfullt
autorberedd att offra ett utlndskt kommunistparti om det rkade gynna det socialistiska moderlandets intressen. se Nrquedadet sin la bicicleta
gller que le
Sovjetunionens haban linje
politiska prometido
i Spaniensusvar det frmst
hndelserna i Centraleuropa som avgjorde denna. Storbritanniens eftergiftspolitik gentemot Hitler i Tjeckoslovakienfrgan 1938 fick Stalin att vervga en ny kurs, ven om denna i sista hand skulle komma att leda till en allians med Hitler. Detpadres skulle tras
inte suspender una
ha spelat ngon asignatura en
roll vilken regering el instituto.
som kom La till makten ef-
profundiza en todos los aspectos de la vida ciudadana
ter inbrdeskrigets frdelse efterkrigsren i Spanien skulle nd ha varit frtvivlade. Den fortsatta hndelseutvecklingen skulle dock utan tvekan ha pverkats av vilken regim som fljde. En helt demokratisk regering skulle 1948 frmodligen ha ftt bistnd frn USA i enlighet med Marshallplanen. Med en n g o r l u n-
da ohmmad ekonomi skulle terhmtningen i Spanien i s fall nstan helt skert y hade las diversas
brjat 1950, scapas
som densociales,
gjorde ppara quehll
andra el lector co-
i Vsteuropa. Men de revolutionra omvlvningarna och den ddliga rivalitet som de ledde till p den republikanska sidan cotidianidad
skulle ha gjortde laenguerra vivida
demokratisk desde omjlig.
regering el comedor (en
En auktori- tr, fr-
modligen ppet kommunistisk vnsterregering skulle ha gjort den spanska republiken beroende av Sovjetunionen och frsatt den i ett lge liknande det la versin
som cinematogrfica,
nda fram por
till razones 1990propias del
rdde g- i folkrepubliker
C
n
i
ea
ntraleurop
oa
c
p
B
h
alkan.
Den hmndlystna, grymma och tyranniska Francoregimen varade frn 1939 till 1975. nozca el proceso
Men skulle que llev a lahadivisin
vnsteralternativet de Espaa
varit bttre eller en
mycket vrre? Den frgan r omjlig att svara p, men den kan heller inte nonchaleras.Alla lnder r fngna i sitt eget frflutna. I Spanien verkar man trots de stora fram- steg och
landvinningar som gjorts fortfarande ha svrt att frigra sig frn vissa historiska dos bandos
belastningar. n i dag sjuttio r efter krigsutbrottet r den debatt som frs i den spanska rikspressen fortfarande skarp. Det verkar rda strre oenighet nero,
irreconciliables. la accin
om spanska se desarrolla
inbrdeskriget n omen numerosos
nstan escenarios)
vilken aspekt som helst av andra
vrldskriget, inte bara i Spanien utan verallt. Det r knappast att frvna sig ver att detta hnger intimt samman med upprinnelsen till inbrdeskriget och den ofrnkomliga tvisten om vilka som bar strst ansvar fr de fasor som det ledde till. r 1931 frskte den unga republiken och dess regering, som stod till
vnster om mitten, brdstrtat komma tillrtta med en gngen tids alla orttvisor. De El somxito
stod defr esta novelaSpanien
det Gamla (publicada enbegrepp
ett 1953) fue est vista con un humor que nos revela toda la crudeza
som omfattade alla konservativa krafter och samfund blev frutsgbart nog oroade och rent av rasande nr de stlldes infr detta hot, som inte bara riktades mot deras pri- vilegier
utan ven mot deras kulturella och religisa vertygelser. Skuggan av den bolsjevikiska tal, que (segn Gironella) lleg a causar alarma social.
omstrtningen i Ryssland och de grymheter som fljde i dess spr gjorde den spanska hgern allt mer oppositionell. Olyckligtvis uppvisade vnstern en kande de las situaciones,
ansvarslshet i sinaun humor
uppmaningar quetillno consigue
revolution. esconder
Den upptrappade retoriken uppmuntrade bde vns-
tern och hgern till att frska fregripa motstndaren genom att sjlva ta makten. Om man bortser frn general Jos Sacanell Sanjurjos frsk att genomfra en gammaldags pronunciamiento (militrkupp) i Sevilla i augusti 1932 startade spanska inbrdeskrigets frsta rond i oktober 1934. Det var d som vnstern frskte strta den lagligt
valda konservativa regeringen med en storstrejk i strre delen av landet och med Todos la lean;
en ansats till en el tranva,
vpnat uppror en el metro
i Asturien. DetGracias
finns en al
la dureza de la situacin. El drama no acaba con el fin
informell men viktig maxim som sger att ingenting i historien r oundvikligt. S hr i efterhand r det dock svrt att frestlla sig hur det efter vnsterns misslyckade resning skulle ha varit mjligt att
xito de su triloga, el autor consigui algo muy difcil
undvika ett inbrdeskrig i Spanien. ena sidan var vnstern djupt frbittrad ver den grymma vedergllning som fljde efter den asturiska revolten och som verkstlldes av kolonialtrupper och Guardia Civil, det spanska gendarmeriet; andra sidan de lavarguerra,
hgern porque lo que
skrckslagen ochse instala
bestrt en Espaa
infr no esfrsk att genomfra en bolsjevikrevo-
detta ohljda
lution. Den avgrande faktorn, den som fick vgsklen att vga ver, var den drastiska radikalisering som det spanska socialistpartiet PSOE genomgick. Socialistpartiet gick till ytterligheter som skulle ha varit helt otnkbara fr dess motsvarigheter i Frankrike och Storbritannien. Socialisterna p vnsterkanten anklagade alla sina menings-
motstndare fr att vara fascister. Den tragiska sanningen r emellertid den, att en de
la Espaa
enda somde la poca:
verkligen vivir deefter
lngtade la literatura.
strid var extremisterna: de p vnsterkanten fr att verkstlla sin revolution och de p hgerkanten fr att krossa minsta hot la ompaz,en sino
sdan,la svl
victoria,
fr como
stundennos somanuncian
fr all framtid.las palabras
Med en blandning av fasa och misstro upptc-
kte majoriteten av invnarna hur de sakta men skert drogs in i en konflikt utan tervndo. P bda sidor r man n i dag skamlst selektiv i sina argument, och formerar sig fortfarande i samma slagordningar som vid tiden fr inbrdeskriget. Detfinales
Los cipreses creen en Dios forma una tetraloga finns ettdel drama: Sabe Dios cundo habr otro verano. till en sdan raserades fr ngra r
stort behov av en ordentlig debatt, men mjligheten
sedan av en handfull historierevisionister p hgerkanten. Genom deras lgner och avsiktliga feltolkningar tergick debatten mer eller mindre till samma slags propagandakrig som det som hade frts sjuttio r tidigare. Om vi ska kunna bryta oss ur vra stelnade frestllningar mste vi kanske vga oss p att stlla den ovetenskapliga frgan
tnk om?. De fasor som utspelade sig under Francoregimens repression har med tiden junto con Unvl
blivit milln de muertos
dokumenterade, och(1961),
det finnsHa estallado
inte mycket mer att tillgga om deras vsen och omfattning. Det r drfr viktigt att lta myten om den oklanderliga republiken bli freml fr en frnyad granskning. Drmed inte sagt att den spanska republiken skulle
ha varit mer klandervrd n andra samtida republiker. Men den spanska republiken har ftt en nrmast ikonartad status, vilken har bidragit till att mrklgga vissa frgor och dra bort uppmrksamheten frn viktiga aspekter. Vi r drfr faktiskt tvungna att mer ingende underska vissa sidor av den. Den frsta frgan r vad som skulle ha hnt
om den omfattande anarkistrrelsen i Spanien skulle ha vgrat att rsta fr folkfronten la paz (1966)
i valet y Los hombres
i februari lloran
1936. solos s
Det vgde (1986).
jmnt mellan blocken att anarkisternas sedvanliga rstskolkning skulle ha lett till en seger fr den hgerkonservativa koalitionen. Men skulle den spanska vnstern, som i dag betonar legitimiteten i sin valseger, i
s fall ha godtagit valresultatet? Jag betvivlar det. Socialistledaren Largo Caballero hade redan hotat med inbrdeskrig i hndelse av en hgerseger. Jag fruktar drfr att vnstern hyste lika liten respekt fr den parlamentariska demokratins regler som hgern. Innan vi gr vidare mste vi ta itu med en mycket enkel men ofta frbisedd fr-
ga. Nr vi talar om de tv sidorna i inbrdeskriget, vad menar vi d med republiken? Och vilka var republikanerna? Begreppen har med tiden kommit att bli samlingsbeteckningar fr antifascism respektive antifascister. Detta rjer visserligen den antinationalistiska alliansens i grund och botten negativa vsen, men det dljer nd de djupgen-
de klyftorna mellan vnster och hger, mellan centralister och separatister och mellan auktoritra och frihetliga. Folkfrontens ministerkandidater i 1936 rs val var cent ristiska liberaler, men koalitionen var likvl helt beroende av rsterna frn den revolutionra vnstern, som den saknade kontroll ver. Detta var den liberala republikens
desdigra paradox. Att frska framstlla republiken vid inbrdeskrigets utbrott som en konventionell parlamentr demokrati r allts minst sagt missvisande. Det enda man kan sga r att republiken, splittrad som den var av oenighet och politisk rivalitet, uppenbarligen var mindre auktoritr n nationalistregimen. Efterhand som kriget forts-
kred vittrade dock resterna av den demokratiska fasaden bort. En annan viktig frga r den om huruvida det var Franco som vann kriget eller republikanerna som frlorade det. Franco r en av de f militra ledare i vrldshistorien som r mer knd fr sin statskonst n fr sina talanger som fltherre. Historien om hur han genom att verlista
falangister, carlister, monarkister och rivaliserande generaler lyckades bli nationalistrrelsens obestridde ledare kan nstan ses som en lrobok fr regiriga i konsten att utmanvrera andra. Inte desto mindre var Franco nda frn sina frsta r i spanska frmlingslegionen en kallblodig disciplinkarl, kanske i viss mn fr att kompensera
sin ltt komiska uppenbarelse. Han verkar ha varit en kompetent chef i flt, men p den tiden bedmde man som regel en officers operativa framgngar i kolonierna efter hans hnsynslshet och frmga att undvika misstag. Francos hpnadsvckande snabba befordran till general kom sig till stor del av hans verordnades uppenbara inkompetens. Han
bidrog dessutom i hg grad sjlv till sin framgngsrika militra bana genom att undvika att ta klar stllning i kontroversiella frgor, en talang som senare ven skulle komma att gynna hans politiska karrir. Franco brukade sga: Man r herre ver det man inte sger och slav under det man gr. Det r knappast att frvna sig ver att han
senare skulle komma att beskrivas som sfinxen utan gta. Frsta gngen som Francos ledarskap p allvar sattes p prov var under veckan som fljde efter den 19 juli 1936, d det stod klart att generalernas militrkupp hade misslyckats. Revolten hade letts av general Mola, el Director, som nstan verkar ha sttt p randen till ett nervst
sammanbrott. Men Franco visade sig vara situationen vuxen och skickade sndebud till Rom och Berlin fr att skaffa fram flygplan. Om nationalisterna inte hade lyckats transportera Afrikaarmn till det spanska moderlandet skulle deras sak ha varit ddsdmd. Francos beslut att prioritera ett snabbt underkuvande av Andalusien framfr en framryc-