Está en la página 1de 2

Inlmningsuppgft Kyromusikhistorian

1.

Jmfr de tre reformatrernas (Luther, Zwingli, Calvin) tankar runt musikens


(och konstens) frhllande till det gudomliga och dess plats i gudstjnsten.

Under slutet p medeltiden brjar det knaka i det katolska Europas starka fogar. Fler och fler
tycker att det krvs en frndring i kyrkan frn grunden. Tankra som att predikorna skulle
fras p folksprket och avskaffandet av avlatsbreven, var ngra av de mnga ider som
florerade. Uppfinnandet av tryckpressen under 1400-talet hjlpte till att sprida tankarna vitt
och brett, men det r frst under 1500-talets brjan som avknoppningarna frn katolska
kyrkan verkligen tar vid. Tre herrar som br ansvaret fr tre olika av dessa avknoppningar
som kom att best heter Martin Luther, Huldrich Zwingli och Jean Calvin. Martin Luther var
verksam i Tyskland medans bde Zwingli och Calvin var Scweizare. De var alla verense p
flertalet punkter. Bland annat ansg de alla att folksprket skulle vara det rdande sprket i
kyrkorummet. Luther ansg dremor att ven latin kunde ha sin plats i kyrkan. Detta
frikostigare tnk om sakers vara eller icke vara innom kyrkan kommer vara ett terkommande
mne nr vi tnker p Luter.De var alla versense om att brdet och vinnen inte blev till Jesu
kropp och blod under nattvarden. Men dr Luther ansg att Jesus nd fanns med under sjlva
akten s hvdade Zwingli att han omjligtvis kunde vara p flera platser samitidigt och
drmed r akten mer en symbolisk handling. De var alla emot den katolska kyrkans hordande
av rikedommar och kyrkorum utsmyckade till den mildaste grad. All denna prakt och ondig
rikedom tjnade bara till att avleda folk frn att lyssna p Gud och kyrkans budskap. S ett
kalare kyrkorum skulle vara p sin platts och det samma gllde prsterskapets kldnader.
Calvin ansg exempelvis att rummet skulle vara helt kalt snr som ett enkelt kors. Psterna
skulle vara enkelt kldda i svart. Dock s skulle de alla tre skillja sig t nr frgan om
musikens vara eller icke vara innom kyrkan. Skulle musiken ver huvudtaget finnas i kyrkan?
Har konstmusiken en plats dr och f instrument brukas eller r det blott den mnskliga rsten
som skall f ljuda i kyrkan? P alla dessa frgor svarade Luther ja och nr det gllde
instrument s var han srskullt positivt instllt till orgeln. Detta r inte allt fr frvndande d
Luther sjlv spelade luta och var insatt i den vrldsliga musiken. Calvin andra sidan tyckte
att musik visserligen kunde frekomma i kyrkan, med det skulle vara under strnga former.
Instrument var frbjudna och musiken fick absolut inte vara ngon annat n enstmmig. Inga
solister eller liknande fick frekomma utan det skulle blott vara ren frsamlingssng. Zwingli
som r nejet fr Luthers varje ja ville inte ha ngon musik i kyrkan ver huvud taget. Visst

kunde kanske frsamlingen f sjunga i hemmet, men dr gick hans grns. Mycket av denna
delade syn p musiken hrstammade frn deras sikter, i den frga som kyrkan diskuterat
nda sedan Augustinus frn Hippo p 400-talet. Frgan berrde nmligen hur vida det finns
ngot gudomligt i musik och konst eller inte. Frhjer den Guds budskap eller r musiken
bara ett distraktionsmoment som leder mnniskan bort frn frlsningen. ter igen s r
Zwingli och Luther sina motpoler d Luther ansg att det definitivt finns ngot gudomligt i
musiken och den kan till och med hjlpa oss frst Gud bttre. Zwingli andra sidan tyckte
att musik var ngot rent vrldsligt som skulle hlla sig s lngt borta frn kyrkan som mjligt.
Mitt emellan dessa tv poler finner vi Calvin som trodde att musiken trotts allt kunde vara
brare av ngon form av gudomlighet. Han ansg dock att den oftast nyttjades fel och
frlorade d sitt syfte. Calvins sikter i frgan om vad som d var musik, vrdig att nyttjas i
kyrkan r tmligen simpla. Enstmmig frsamlingssng dr texterna uteslutande skall vara
bibeltexter. Luther var terigen mer flexibel i vad som fick sjungas i kyrkan, men det
terkommer i nstkommande frga.
2. Redogr fr den lutherska kyrkomusiken frn Luther/Walter, via Praetorius och
Schtz fram t.o.m. J S Bach. Ngra delfrgor att beakta: Vilka specifika lutheranska
genrer kom att vxa fram? Vilka genrer togs ver frn den katolska gudstjnsten? P
vilka stt anvndes koralen? Vilket var frhllandet till den katolska kyrkomusiken och
den vrldsliga musiken s.s. operan? Vilka r skillnaderna mellan Schtz och Bachs
Passioner?