Foto: Colourbox

7. Att vrda sin

hlsa i Sverige
Innehll

Vad r hlsa?

Droger, alkohol och tobak

Hlso- och sjukvrd i Sverige

Mtet med vrden

Vart ska du vnda dig?

Att leva med funktionsnedsttning

Tandvrd

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 175

Vad r hlsa?
Att ha en god hlsa betyder att vara frisk och att m bra.
Din hlsa pverkas till exempel av vad du ter, stress, smn,
rkning, alkohol och droger. Din hlsa pverkas ocks av om
du trivs med dig sjlv, de mnniskor du har omkring dig och
om du tycker ditt liv har en mening.

Samhllet runt omkring dig betyder ocks mycket fr din

hlsa, till exempel hur du bor, vilket arbete du har och om du
knner dig som en del av samhllet.
Samhllsekonomi
Politik
Socialfrskring

Milj

Levnads- och
arbetsvillkor

Arbetsmilj

Levnadsvanor

Arbetslshet

Natur

Arbete
Trafik
Utbildning

Narkotika

Jordbruks- och
livsmedel
Smn

Mat

Sex- och
samlevnad
Relationer

Inflytande

Socialt
std

Sociala
ntverk

Kn

Religion

Fysisk milj

Barns
vuxenkontakter

Alkohol
Tobak

Boende

Motion

Fritid och
kultur
Socialtjnst

Kultur

Hlso- och
sjukvrd

lder

Arv
Hlsans bestmningsfaktorer, fritt frn Dahlgren & Whitehead

Folkhlsa
Folkhlsa handlar om alla mnniskors hlsa i landet. Rtten
till en god hlsa r en mnsklig rttighet. Staten r skyldig
att arbeta fr att alla mnniskor i samhllet fr till exempel
den vrd de behver. I Sverige arbetar regeringen och olika
myndigheter fr att mnniskor ska m bra.
Folkhlsomyndigheten r en statlig myndighet som har ett
nationellt ansvar fr frgor som handlar om folkhlsa. De
arbetar fr att alla mnniskor i Sverige ska ha en bra hlsa.

176 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Foto: Colourbox

Folkhlsomyndigheten arbetar srskilt mycket med elva

olika omrden. De elva omrdena r:

Delaktighet och inflytande i samhllet.

Ekonomiska och sociala frutsttningar.
Barn och ungas uppvxtvillkor.
Hlsa i arbetslivet.
Miljer och produkter.
Hlsofrmjande hlso- och sjukvrd.
Skydd mot smittspridning.
Sexualitet och reproduktiv hlsa.
Fysisk aktivitet.
Matvanor och livsmedel.
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

Trots att svenska myndigheter arbetar fr att frbttra

folkhlsan skiljer sig hlsan t mellan olika grupper i
samhllet. Mnniskor med lg utbildning och lg inkomst
har oftare smre hlsa n personer med hg utbildning och
hgre inkomst.

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 177

Bra matvanor
Vad du ter och dricker betyder mycket fr din hlsa och
hur du mr. Att ta bra och att rra p sig kan minska risken
fr mnga sjukdomar, till exempel hjrt- och krlsjukdomar,
diabetes, cancer och psykiska besvr.
Kroppen behver olika mnen. Fr att f i dig alla mnen
som kroppen behver r det viktigt att du ter olika sorters
mat. Om du ter frukost, lunch och middag p bestmda
tider r det lttare att ta lagom mycket.

Fem tips om mat

Livsmedelsverket r en statlig myndighet som arbetar med

frgor kring mat. Livsmedelsverket har fem rd om mat som
r bra fr hlsan:
t mycket frukt och grnsaker, ungefr 500 gram per
dag.
Vlj fullkornsprodukter nr du ter till exempel brd,
flingor, gryn, pasta och ris.
Vlj mat som har bilden med nyckelhlet.
t fisk ofta, tv eller tre gnger per vecka.
Anvnd flytande margarin eller olja nr du lagar mat.

Foto: Colourbox

178 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Nyckelhlet
I mataffren finns det en del
mat med en bild som liknar ett
nyckelhl. Den maten r nyttig
och har mindre fett, socker och
salt. Den har ocks mer fibrer
n liknande matvaror utan den
mrkningen.

Tips fr vuxna

Mnga vuxna skulle m bttre om de t mindre mttat fett.

Mttat fett finns i mat som kommer frn djur. Till exempel i
fet mjlk, fil, smr, ost, feta kttprodukter, grdde, glass och
choklad. Det finns ocks mttat fett i vissa oljor frn vxter,
till exempel kokos- och palmolja. Det mttade fettet kan ka
risken fr hjrt- och krlsjukdomar.

Omttat fett r bra fr kroppen. Det kan minska risken

fr hjrt- och krlsjukdomar. Omttat fett finns i de flesta
vegetabiliska oljor, mjuka och flytande matfetter, fisk, ntter
och mandlar.

I frukt och grnsaker finns mnga av de mnen som kroppen

behver, till exempel vitaminer, mineraler och kostfiber. I
grnsaker som mortter, broccoli, bnor och vitkl finns det
fibrer. Det r bra att ta frukt och grnsaker varje dag.
I fisk och skaldjur finns det mnga vitaminer och mineraler.
I fisk finns ocks ett fett som heter omega 3. Det r bra fr
hjrtat, blodtrycket och blodet.

Om du vill g ner i vikt ska du inte ta mycket mat som

innehller socker och fett. Du ska drfr helst undvika att ta
godis, chips, kakor och choklad.

Tips fr barn

Barn behver ta nyttig mat p bestmda tider. D kan de

vxa och utvecklas p rtt stt.

Fr spdbarn r modersmjlk (brstmjlk) eller

modersmjlksersttning den bsta maten. P din BVCmottagning kan du f mer information om bra mat fr barn.

P livsmedelsverkets webbsida www.slv.se kan du lsa mer

om bra mat fr spdbarn.

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 179

Motion och trning

Mnniskan behver rra p sig fr att m bra. Trning
minskar risken fr mnga sjukdomar, till exempel hjrt- och
krlsjukdomar och vissa typer av cancer. Trning gr dig
ocks gladare. Du sover bttre, kan tla stress bttre och
hlla vikten. Vuxna br rra p sig minst 30 minuter varje
dag. Du behver inte trna hrt fr att m bttre. Det rcker
med promenader.
Barn behver rra p sig mer n vuxna. Barn behver rra
p sig minst 60 minuter varje dag fr att m bra.

Stress

Mnga mnniskor knner sig stressade. Det behver

inte vara farligt. Stress ger extra kraft att klara av svra
situationer. Men mycket stress kan bli farligt fr hlsan. Om
du knner dig stressad r det bra att frst varfr. D kan du
frska frndra din situation.
Ett tecken p stress r att du sover dligt och knner dig
ledsen. Du kan ocks f svrt att koncentrera dig, f dligt
minne och problem med magen, huvudvrk eller ont i andra
delar av kroppen.
Om du rr p dig, ter bra mat och sover tillrckligt hjlper
du kroppen att klara stress.

Smn

Det r viktigt att sova gott fr att m bra. En vuxen brukar

behva sova mellan sex och nio timmar varje dygn. Barn och
ungdomar behver sova mer.
Det r vanligt att ha problem med smnen. Det kan bero
p olika saker, till exempel p tobak, alkohol, snarkning,
sjukdom, oro och stress eller att du ter fr sent p kvllen.

Du kan f bttre smn p egen hand om rummet du sover i

r mrkt, tyst och svalt. Det kan ocks vara lttare att sova
bra om du undviker att ta direkt fre du ska g och lgga
dig. Om du lgger dig och stiger upp vid ungefr samma tider
s kan det ocks bli lttare att f en bra smn.
Om dina smnproblem fortstter lnge kan det vara bra att
ska vrd.

180 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Narkotika, alkohol och tobak

I Sverige r all narkotika frbjuden. Det r olagligt att slja
och att kpa narkotika. Det r ocks olagligt att ha narkotika
fr privat bruk, allts att ha narkotika fr att anvnda sjlv.
Brott med narkotika ger hga straff, ofta fngelse.
Om du anvnder narkotika r det ofta svrt att sluta med
det p egen hand. De flesta som r beroende av narkotika
behver hjlp av personal i vrden fr att kunna sluta.

Den vanligaste narkotikan i Sverige r cannabis (hasch,

marijuana), amfetamin, kokain och heroin. En typ av
narkotika som blir vanligare i Sverige r kat. Att slja eller
sjlv ha kat kan ge lnga fngelsestraff och hga bter.

Alkohol

Den som vill kpa alkohol i Sverige ska ha fyllt 20 r. Alkohol

sljs p Systembolaget, som gs av svenska staten. Drycker
som bara innehller lite alkohol, till exempel viss sorts l och
cider, sljs ocks i livsmedelsbutiker. Fr att handla alkohol
i en sdan butik mste du vara 18 r gammal. Du fr ocks
bestlla alkohol p till exempel en restaurang om du r ver
18 r.
Att dricka alkohol under lng tid kan leda till depression,
oro och smnproblem. Om du dricker mycket alkohol finns
risken att du blir beroende. Det finns ocks en risk att du fr
sjukdomar eller skador.

Foto: Systembolaget

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 181

Tobak
Rkning kan ge mnga sjukdomar och gra att mnniskor
dr i frtid. Cancer, lungsjukdomar, hjrt- och krlsjukdomar
och magsr r ngra skador frn rkning. Nr du r i samma
rum som en person som rker andas du in rk. Detta kallas
passiv rkning och gr att du kan f samma sjukdomar som
den person som rker. Eftersom rkning r farligt fr hlsan
mste du vara 18 r fr att kpa cigaretter eller tobak.

Foto: Colourbox

Vattenpipa
Vid rkning med vattenpipa bildas en hg fuktighetshalt.
Det innebr att det bildas mer rk n nr man rker en
cigarett. Genom att rka vattenpipa under en timme fr du
i dig 100-200 gnger mer hlsofarlig rk n genom en enda
cigarett. En rksession med vattenpipa motsvarar cirka 100
cigaretter eftersom rkningen tar lngre tid jmfrt med
att rka en cigarett. Det kol som anvnds vid rkningen
genererar kolmonoxid, metaller och cancerogena mnen
som sprids i kroppen.

Snus

Snus r tobak som stoppas in under lppen. Snus kan ge

skador och sjukdomar i munnen och kan leda till cancer.

E-cigaretter

En e-cigarett r en elektronisk cigarett som bestr av ett

munstycke, ett batteri, en frngare och rkvtska. Det r ett
nytt stt att rka tobak. E-cigaretter innehller flera mnen
som kan skada din hlsa, till exempel nikotin, propylenglykol
och glycerin.

182 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Foto: Colourbox

Hlso- och sjukvrd i Sverige

Hlso- och sjukvrd r vrd som alla mnniskor i samhllet
kan anvnda och har rtt till. I Sverige behver du inte betala
mycket pengar om du behver trffa en lkare, opereras eller
vara inlagd p ett sjukhus. Det r viktigt att veta hur vrden
fungerar och om vart du ska vnda dig om du behver vrd.
Kommunerna och landstingen eller regionerna ansvarar fr
vrden.

Att vrda sig sjlv egenvrd

Mnga lttare sjukdomar och skador kan du ta hand om sjlv.

Det kan vara frkylning, feber, maginfluensa eller sm sr. Du
kan lsa mer om det i en bok som heter Egenvrdsguiden.
Den r gratis och finns p din vrdcentral.
Du kan ocks ringa till sjukvrdsrdgivningen fr att f tips.
P sjukvrdsrdgivningen arbetar sjukskterskor. De kan
svara p vart du ska g om du behver vrd.
Sjukvrdsrdgivningen har ppet 24 timmar om dygnet.
Telefonnumret r 1177. Sjukvrdsrdgivningen finns ocks
p webbsidan www.1177.se dr det finns information p
mnga sprk.
Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 183

Medicin
Medicin kper du p apotek. Vissa mediciner r
receptbelagda. Det betyder att en lkare mste bestmma
att du behver ta dem. S r det med medicinen antibiotika
som du kan behva ta om du har en infektion som r orsakad
av bakterier, till exempel halsfluss eller lunginflammation.
Lkaren skriver d ett recept och du kan kpa medicinen p
ett apotek.
De som arbetar p apoteket vet ocks mycket om olika
sjukdomar och mediciner. De kan svara p mnga av dina
frgor. P apoteket finns ocks information och broschyrer
om olika sjukdomar.

Om du r ver 18 r kan du ocks kpa receptfria lkemedel,

som till exempel vrktabletter, i livsmedelsbutiker.

Mtet med vrden

Nr du talar med ngon i vrden till exempel en lkare eller

sjukskterska ska du sjlv bertta vad du behver. Du vet
sjlv mest om det problem du har.
Alla som arbetar inom vrden har tystnadsplikt. Det betyder
att de inte fr bertta om dig och dina hlsoproblem fr
ngon annan.
Om du har ett annat modersml n svenska har du rtt till
tolk i vrden. Sg till om du vill ha en tolk nr du bokar tid.
Tolken har ocks tystnadsplikt.

Foto: Colourbox

184 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Vart ska du vnda dig?

Nr du eller dina barn blir sjuka ska du i frsta hand g
till din vrdcentral. P kvllar och helger r vrdcentralen
stngd. Om du behver vrd snabbt ska du g till en
jourmottagning eller en akutmottagning. Frga din
vrdcentral vilken jourmottagning som finns nrmast, eller
ls p vrdcentralens webbsida p internet.

Primrvrd

Primrvrd r vrd som du fr utanfr sjukhusen,

till exempel vid en vrdcentral. I primrvrden
finns vrdcentraler, MVC (mdravrdscentraler),
barnmorskemottagningar och BVC (barnavrdscentraler),
sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer,
psykoterapeuter och ungdomsmottagningar.

Om du blir sjuk ska du kontakta vrdcentralen i frsta hand.

Nr du r nyanlnd gr du till en vrdcentral fr en
hlsokontroll. Vid hlsokontrollen blir du intervjuad och
fr svara p frgor om din hlsa. Vrdpersonalen tar olika
prover.

Vlja vrdcentral

Du som r ver 16 r kan sjlv vlja vilken vrdcentral du

vill g till. Frldrarna (eller den som har vrdnaden) vljer
vrdcentral fr barn som r yngre n 16 r.

Mnga vljer den vrdcentral som ligger nrmast hemmet.

Du kan ocks vlja mellan offentlig eller privat vrdcentral.
Frsta gngen du gr till vrdcentralen fr du hjlp att skriva
in dig.
Om du inte sjlv vljer en vrdcentral blir du inskriven p
den vrdcentral som ligger nrmast dr du bor.

Du kan nr som helst byta vrdcentral, till exempel om du

flyttar. Om du vill byta vrdcentral gr du till den vrdcentral
du vill byta till.

Personal i vrden

I vrden arbetar personer som har olika yrken. Hr kan du

lsa om de vanligaste yrkena i den svenska vrden:

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 185

Allmnlkare
Lkarna p vrdcentraler r ofta allmnlkare. Det betyder
att de tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna.
Allmnlkare arbetar ocks med frebyggande vrd. Det
betyder att de hjlper till att hindra sjukdomar. Det kan
handla om att hjlpa mnniskor att sluta rka, g ner i vikt
eller sluta dricka alkohol.

Allmnlkaren ser ocks om du behver vrd av en lkare

som r specialist p srskilda sjukdomar, till exempel en
gonlkare eller en hjrtlkare. D skickar allmnlkaren ett
srskilt brev (en remiss) till en mottagning med specialister.

Sjukskterskor

P alla platser dr du sker vrd arbetar sjukskterskor.

Mnga sjukskterskor har ocks extra utbildning i ett
speciellt mne, till exempel psykiatri.

Underskterskor

Underskterskor arbetar tillsammans med lkare och

sjukskterskor. De tar till exempel blodprover och lgger om
sr.

Sjukgymnaster och arbetsterapeuter

En sjukgymnast hjlper mnniskor som har problem nr de

ska rra sig, till exempel ont i ryggen.
En arbetsterapeut hjlper mnniskor som har ftt en
sjukdom eller skada s att de kan fungera bttre i vardagen.

Psykologer, psykiatrer och kuratorer

En psykolog, psykiater eller kurator hjlper mnniskor som

mr psykiskt dligt, till exempel p grund av depression eller
stress.

Dietister

En dietist hjlper mnniskor att vlja vad de ska ta och

dricka fr att bli friskare.

Livsfarliga sjukdomar eller skador

Om du fr en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska

du ka till en akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte
kan komma till sjukhuset med bil eller taxi fr du ringa
ambulans. D ringer du SOS alarm p telefonnummer 112.
186 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om ditt barn r mycket sjukt eller skadat ska du ka till

sjukhusets akutmottagning fr barn, barnakuten. En
barnakut brukar ta emot sjuka barn mellan 0 och 16 r.

Foto: Colourbox

Specialistmottagningar
Specialistmottagningen brukar finnas p sjukhus. Hr
arbetar lkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar,
till exempel mag- och tarmsjukdomar. Oftast r det
din lkare p vrdcentralen som skickar en remiss till
specialistmottagningen. Du mste inte ha remiss fr att
beska en specialistmottagning, men du fr vnta kortare
tid om du har remiss. Det kostar ocks mindre om du har
remiss.

Ungdomsmottagning

Ungdomsmottagningar r till fr ungdomar som har frgor

om sex, hlsa och relationer. Ungdomsmottagningarna
brukar vara ppna fr ungdomar i ldern 13 till 25 r.

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 187

Det r oftast gratis att

g till ungdomsmottagningen men ibland kan
man f betala som fr ett
besk p vrdcentralen.
Personalen p ungdomsmottagningen har
tystnadsplikt.

ldersgrnserna kan skilja sig t mellan olika kommuner.

Det r gratis att g till en ungdomsmottagning. P en
ungdomsmottagning brukar det finnas barnmorskor,
kuratorer, psykologer, underskterskor, gynekologer och
lkare.

Foto: Klara Stenstrm

Sjukhus
Ett sjukhus har flera olika mottagningar och avdelningar. Dr
finns specialistmottagningar och akutmottagningar. Mnga
sjukhus har ocks mottagning fr frlossning dit du ker nr
du ska fda barn.
Hr r ngra exempel p sjukhusets olika
specialistmottagningar:

Ortopedisk mottagning: Fr problem med skelettet eller

rrelseorganen, till exempel ett brutet ben.
Medicinsk mottagning: Fr inre sjukdomar, till exempel
besvr med mage och tarmar.
Kirurgisk mottagning: Fr sjukdomar som krver
operation.
Gynekologisk mottagning: Fr kvinnors sjukdomar, till
exempel en komplicerad graviditet.
gonmottagning: Fr olika sjukdomar i gonen.
ron-, nsa- och halsmottagning: Fr problem i ron,
nsa och hals.
Psykiatrisk mottagning: Fr psykiska problem.

188 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Akutmottagning
En akutmottagning r ppen alla timmar p dygnet. Till
akutmottagningen ker du om du har en farlig skada eller
akut sjukdom eller nr din vanliga vrdcentral har stngt.
Det r vanligt att du fr vnta lnge om du gr till sjukhusets
akutmottagning. Det beror p att sjukhuset inte kan veta hur
mnga patienter som ska komma. P akutmottagningen fr
den person som r mest sjuk eller skadad sjukvrd frst. Om
du inte r allvarligt sjuk eller skadad r det bttre om du kan
g till din vrdcentral eller jourmottagning. Dr kan du oftast
boka en tid eller g p drop-in. Drop-in betyder att du tar en
k-lapp och vntar p din tur.

Barn och unga

I stora stder kan det finnas srskilda sjukhus fr barn och

ungdomar. I mindre stder finns det en srskild mottagning
fr barn och ungdomar mellan 0 och 16 r.

Psykisk ohlsa

Psykisk ohlsa kan drabba alla. Ibland r det svrt att bertta
om psykiska problem. Psykisk ohlsa mrks ofta i kroppen.
Musklerna kanske gr ont. Du kanske svettas, hjrtat slr fr
fort, du har svrt att sova eller fr ont i huvudet.

Foto: Colourbox

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 189

Om du tror att du har psykiska besvr kan du prata med din

lkare p vrdcentralen. Han eller hon kan hjlpa dig att f
trffa en kurator eller psykolog.

Vid sjukhusen finns det ocks psykiatriska

akutmottagningar, bde fr vuxna och fr barn och
ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri, BUP). De
psykiatriska akutmottagningarna brukar ha ppet alla dagar
och ntter p samma stt som vanliga akutmottagningar.

Vrdgaranti

I Sverige fr mnniskor ibland vnta lnge p att f vrd. Fr

att undvika att mnniskor fr vnta lnge finns det ngot
som kallas vrdgaranti. Vrdgarantin finns i hlso- och
sjukvrdslagen och innebr att du har rtt att f vrd inom
en bestmd tid.
Primrvrden - Om du frsker n primrvrden, till
exempel din vrdcentral, ska du f kontakt samma dag.
Kontakten kan betyda att du fr ett besk p en vrdcentral
eller att du fr tala med ngon p telefon. Om personal i
primrvrden, till exempel en sjukskterska, tycker att du
behver trffa en lkare ska du inte behva vnta mer n sju
dagar p ditt lkarbesk.
Specialistmottagning - Om du fr en remiss till en
specialist ska du inte behva vnta mer n 90 dagar p ditt
besk hos specialisten. Samma regel gller om du har skt
specialistvrd utan remiss.
Behandling - Nr din lkare har bestmt att du ska f
behandling, till exempel en operation, ska du inte behva
vnta mer n 90 dagar p behandlingen.

Vrdgarantin gller inte akutvrden. En patient som r akut

sjuk ska f vrd s fort som mjligt.

Hgkostnadsskydd

Ett hgkostnadsskydd r ett skydd mot hga kostnader fr

vrd och medicin.

Hgkostnadsskydd fr vrd betyder att du som patient

bara behver betala 1 100 kronor varje r fr vrd. Nr du
har betalat 1 100 kronor fr du gratis vrd resten av ret. Du
fr ett frikort. Frikortet gller i tolv mnader frn den dag du
gjorde det frsta besket.

190 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Hgkostnadsskydd fr medicin betyder att du bara

behver betala 2 200 kronor varje r fr medicin p recept.
Nr du har betalat fr 2 200 kronor fr du gratis medicin p
recept resten av ret. Du rknar tiden frn och med den dag
du kpte den frsta medicinen.
Alla barn i en familj rknas ihop och ingr i samma
hgkostnadsskydd. Det gller bde hgkostnadsskydd fr
medicin och vrd.

Smittskyddslagen

I Sverige finns en lag som heter smittskyddslagen. Den finns

fr att hindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids.

I smittskyddslagen finns en lista p sjukdomar. Det r

ungefr 50 stycken. Dessa sjukdomar r anmlningspliktiga.

Det betyder att du mste kontakta sjukvrden (anmla dig)

om du tror att du blivit smittad av en sdan sjukdom. Du
mste ocks tala om namn p den eller de personerna som
kan ha smittat dig. Ngra av sjukdomarna i smittskyddslagen
sprids genom sex.
Exempel p sdana sjukdomar r HIV, klamydia och syfilis.
Om du har en sdan sjukdom r alla underskningar, vrd
och medicin gratis. Du fr ocks hjlp att kontakta de
personer som du kanske har smittat.

Folkhlsomyndigheten r en myndighet som har information

om smittskyddslagen och sjukdomar. P webbsidan
www.folkhalsomyndigheten.se kan du lsa mer om
smittskyddslagen.

Organdonation

Varje r fr nrmare 700 svrt sjuka mnniskor i Sverige

ett eller flera organ, till exempel njurar eller hjrta, ersatta
genom transplantation frn en givare.
Samtidigt rcker inte antalet donationer av organ i
Sverige. Varje r dr mnniskor drfr att de vntar p en
transplantation och det fattas organ.

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 191

Du har rtt att bestmma vad du vill ska hnda med dina
organ nr du dr. Du kan vlja:

Att inte donera dina organ

Att donera fr transplantation, eller
Att donera fr transplantation och medicinska ndaml.

Du gr din anmlan till donationsregistret via

Socialstyrelsens webbsida:
www.socialstyrelsen.se/donationsregistret

Om du inte har berttat fr dina anhriga om du vill donera

dina organ nr du dr kan de sjlva bestmma det.

Att leva med funktionsnedsttning

En person med funktionsnedsttning

r ngon som har en sjukdom eller
skada som gr att han eller hon kan
behva extra std.
Du som har en funktionsnedsttning
ska ha samma mjlighet att vara
med i samhllslivet som alla andra.
Barn med funktionsnedsttning ska
till exempel f barnomsorg och skola
som alla andra barn.

Internationella symbolen fr funktionsnedsttning.

192 | Om Sverige

Det finns en lag, LSS (Lagen

om std och service till vissa
funktionshindrade) som ger dig som
har en funktionsnedsttning rtt
till std. Stdet kan till exempel vara en person som hjlper
dig att klara ditt vardagliga liv. Du kan ocks f pengar
(handikappersttning) om din funktionsnedsttning gr
att du har extra kostnader eller om du till exempel behver
hjlp fr att kunna arbeta eller studera. Du ansker om
handikappersttning hos frskringskassan.

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Du kan f std genom LSS om du har en utvecklingsstrning,

autism eller andra varaktiga fysiska eller psykiska skador. Du
som har barn med funktionshinder kan f vrdbidrag. Om du
har frgor om funktionshinder ska du tala med socialtjnsten
i din kommun.

Frdtjnst

Om du har svrt att resa sjlv eller med vanlig kollektivtrafik

(bussar, tg, sprvagn) kan du f frdtjnst. D fr du resa
med taxi eller liten buss. Kommunen beslutar om du kan f
frdtjnst.

Tandvrd

I Sverige finns bde offentlig och privat tandvrd. Den

offentliga tandvrden skts av ett landsting eller en
region och heter Folktandvrden. Det finns mnga privata
tandlkare i Sverige.

Foto: Colourbox

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 193

Reglerna fr hur mycket du ska betala fr din tandvrd r

olika. Det beror p var du bor och p vilken tandlkare du
vljer.

I Sverige fr alla som r under 20 r gratis tandvrd, bde

hos Folktandvrden och hos privata tandlkare. I olika delar
av landet r det olika ldersgrnser fr hur lnge ungdomar
fr gratis tandvrd.
Alla barn och ungdomar kallas regelbundet till tandlkaren
fr underskning, behandling och frebyggande tandvrd.
Vuxna fr sjlva ta kontakt med tandlkaren.

Tandvrdsstd

Alla som bor i Sverige har rtt till tandvrdsstd frn

och med det r man fyller 20. Tandvrdstdet r dels
ett bidrag (pengar) fr att betala tandlkaren, dels ett
hgkostnadsskydd.

Bidraget till tandvrd r 300 kronor varje r fr dig som r

mellan 20 och 29 r eller ver 75 r. Fr personer mellan 30
och 74 r r bidraget 150 kronor varje r. Du kan spara ditt
tandvrdsbidrag ett r fr att anvnda det nsta r.

Hgkostnadsskydd betyder att du bara behver betala en del

av kostnaden sjlv. Frskringskassan betalar resten.
Hgkostnadsskyddet gller i tolv mnader. Det ger rabatt
nr du mste betala tandvrd fr mer n 3 000 kronor. D
betalar du hlften av kostnaden. Om du har en behandling
som kostar ver 15 000 kronor behver du bara betala 15
procent av kostnaden. Siffrorna r frn 2014.

Frisktandvrd

Genom Folktandvrden kan du f tandvrd till fast pris. Det

kallas frisktandvrd. Du betalar en fast summa varje mnad.
Sedan gr du gratis till tandlkaren. Fr att f frisktandvrd
mste du skriva p ett avtal. Du mste ocks genomg en
underskning fr att tandlkaren ska kunna bestmma hur
mycket din frisktandvrd ska kosta.

194 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om du inte r njd
Om du r inte r njd med den vrd och service du har ftt
kan du kontakta chefen p den vrdenhet du varit p.

Om du fortfarande inte r njd kan du kontakta

patientnmnden. Det finns en patientnmnd i varje landsting
eller region. Nmnden kan hjlpa till att lsa ditt problem.
Du kan ocks kontakta Inspektionen fr vrd och omsorg
(IVO) som har hand om klagoml p vrden.

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Om Sverige | 195

Diskussionsfrgor kapitel 7
Hur kan du pverka din hlsa?

Varfr r det viktigt att staten arbetar fr en god folkhlsa?

Vad finns det fr skl till att fler mnniskor med lg inkomst
och utbildning har smre hlsa?

Finns det ngot i dina matvanor som du kan eller br

frndra fr att f en bttre hlsa?

Vad gr dig stressad? Hur hanterar du stress?

Hur gr du fr att f bra smn?

Vad tycker du om att staten har ensamrtt p frsljning av

spritdrycker, vin och starkl?

Vad har du fr erfarenhet av den svenska vrden?

Hur kan du frbereda dig infr ett mte med hlso- och
sjukvrden?

Vad kan du gra fr att ha en bra psykisk hlsa?

Varfr r det viktigt att ska vrd om man mr psykiskt

dligt?

Vad har du fr erfarenheter av den svenska tandvrden?

Varfr r det viktigt att g regelbundet till tandlkaren?

196 | Om Sverige

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln