Argentina

 9

17 november Flamman 

”Vattnet är vårt”, understryker de
demonstrerande kvinnorna i Andalgalá.
FOTO: Motståndet.

”Vi lever i en
verklig gruvdiktatur”
Sedan flera år har befolkningen från en liten stad högt uppe i Anderna ockuperat delar av parken framför ingången
till högsta domstolen i Buenos Aires. Kampen handlar om att stoppa ett transnationellt gruvprojekt som sprider
cancer i en småstad med bara 19 000 invånare, 110 mil från huvudstaden. Flammans Dick Emanuelsson har besökt
Argentina och rapporterar om ett hoppingivande lokalt motstånd mot den transnationella gruvindustrin.
–  Där det sker ett miljöbrott finns det
också en korrumperad politiker. Här har
vi en helt igenom korrumperad struktur.
För att inte tala om regeringen. Men den
som tar priset är den provinregeringen
som mest verkar vara en företagsledning för gruvbolagen, säger han.
1994 anlände den dåvarande argentinske presidenten Carlos Menem i sällskap med länsguvernören Arnoldo Castillo och topparna för gruvkonsortiet
Minera Alumbrera till den lilla staden
Andalgalá. Den hade då bara 12 000 invånare. Gruvkonsortiet målade upp en
blomstrande framtid för människorna
och regionen. Menem och Castillo nickFortsättning sid 10

FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

Videofilmen på tre minuter och tio sekunder visar lamadjur, vackra blommor,
Andernas majestätiska bergstoppar,
den flygande kondoren som med sitt
vingspann på tre meter är Andernas
kung. Men idyllen är falsk, menar Alejandro de las Cuevas. För bakom det
gigantiska gruvprojektet Minera Alumbrera i den nordliga provinsen Catamarca, som filmen gör reklam för, döljer
sig en cynisk stöld och förgiftning av
regionens vatten.
Den regionale åklagaren i provinsen
Catamarca, Juan Gomez, förklarar hur
gruvföretagen lyckas få tillstånd och
koncessioner i Latinamerika för gruvbrytning som inte lever upp till de lagar
och regler som gäller:

Alejandro de las Cuevas, språkrör för motståndet mot gruvan Minera Alumbrera som ägs av de
transnationella schweiziska Glencore och de två canadensiska Goldcorp och Yamana Gold.

10 

Argentina

  Flamman 17 november 2016

Så ser en gruva i ett dagbrott ut i Andalgalá. FOTO: Motståndet.

ade och log. Ett nytt bostadsområde för
5 000 människor skulle byggas liksom
ett högkvalitativt sjukhus. 2 000 personer skulle få fasta jobb i gruvan.
Inget av dessa löften uppfylldes. I dag
arbetar bara 50 personer i gruvans dagbrott, ett av Latinamerikas största som
nu, efter snart 20 års drift, börjar se slutet. För den ska stängas kring 2019 eftersom alla gruvreserver har exploaterats.
I Andalgalá lämnar konsortiet en fasansfull verklighet efter sig: en enorm
avfallsbassäng av giftiga tungmetaller
som filtreras ner i grundvattnet. Dessutom finns minst fyra andra läckor i en
300 kilometer lång rörkanal som transporterar mineralerna ut i grundvattnet
och förgiftar andra samhällen i provinserna Catamarca och Tucuman.
Gruvkonsortiet utgörs av tre företag
med schweiziska Glencore i spetsen.
Det äger 50 procent av aktierna i Minera Alumbrera. De resterande aktierna
fördelas mellan de två kanadensiska företagen Goldcorp och Yamana Gold som
förfogar över 37,5 procent respektive
12,5 procent. Varje år producerar Alumbrera i genomsnitt 400 000 ton koncentrat som innehåller cirka 100 000 ton
koppar och 8,5 ton guld. Företagskonglomeratet producerar även 935 kilo ”do-

rerat guld” och 1900 ton av det kemiska
ämnet molybden.

De 10 rikaste gruvmagnaterna
i världen
Enligt den ekonomiska nyhetsportalen
Bloomberg är de tio rikaste gruvmagnaterna i världen goda för 116 miljarder
dollar, eller 1 056 miljarder svenska kronor. Det är 76 miljarder kronor mer än
vad den svenska staten beräknas ha i
inkomster 2017.
De multinationella gruvbolagen har
alltså en gigantisk makt i egenskap av
sitt kapital. Men deras aktieinnehav begränsar sig inte enbart till gruvhantering. De finns i flera branscher. Mexikanen Carlos Slim, som styr ett mediemonopol i Mexiko, är ett illustrativt exempel. Från medierna kan han i praktiken
bestämma den politiska agendan.
I en intervju med CNN 2013 sa den
chilenske universitetsprofessorn Marcel
Claude att ”Chile tar sig friheten att skänka 25 miljarder dollar varje år till de multinationella bolagen som opererar inom
gruvsektorn för att dessa ska kunna generera vinster. Men de har inte de 20 000
dollar som det kostar att utbilda en student vid universitetet under fem år”.

”Där det sker ett
miljöbrott finns det
också en korrumperad politiker”

100 miljoner liter grundvatten
per dag

Chiles ekonomiska pulsåder och Anaconda och det andra nationaliserade
USA-företaget Kennecott inledde konspirationerna mot vänsterregeringen
som resulterade i militärkuppen den 11
september 1973. Det visar vilket enormt
politiskt inflytande dessa gruvgiganter
har på politikerna.
–  Befolkningen i Andalgalá har kämpat i många år mot gruvbolaget. Nu är
vi här framför Högsta domstolen för
att uppmärksamma dem på att inte ge
starttillstånd för det tre gånger större
gruvprojektet Agua Rica (”gott vatten”).
Befolkningen i Andalgalá överklagade
beslutet om gruvbrytning i Agua Rica
för sex år sedan och nu ska fallet upp
i högsta domstolen. Vi har en stor samling bevis på de miljöskador som gruvkonsortiet har orsakat i regionen, säger
Alejandro som till vardags är lärare i
Andalgalá.

På samma latitud som Andalgalá fast
på andra sidan Anderna ligger Chile
och staden Copiapo. Inte långt därifrån
finns en av världens största koppargruvor i dagbrott, Chuquicamata. Vänsterpresidenten Salvador Allende som
regerade mellan 1970 och 11 september
73 nationaliserade gruvan från USAbolaget Anaconda. Kopparen var och är

Som van bergsklättrare i Anderna känner han regionen utan och innan. I fallet
Alumbrera är den jättelika avfallsdammen belägen på en plats där den utgör
en geologisk risk. Från Google Earth
kan man se den seismiska sprickan.
– Dessa företag är fullständigt oansvariga. De har inte bara förstört dricks-

Det är den nyliberala modellen i ett
nötskal, säger Alejandro de las Cuevas
och ser ut över de koloniala byggnaderna där Argentinas Högsta Domstol
sitter, den instans som invånarna i Andalgalá har ställt sitt hopp till, trots att
varken Alejandro eller hans kamrater
framför tältet hyser några illusioner om
att domstolen kommer att ge dem rätt
när den någon vecka senare ska ta upp
fallet.

Argentina

  11

17 november 2016 Flamman 

”När den sista frukten har plockats, när det sistaträdet har
huggits ner, när den sista fisken har fiskats och den sista
floden har förgiftats kommer människan till slut att inse att
pengarna inte går att äta. Men då är det för sent. UT MED
GRUVKONCESSIONEN”! Foto: Motståndet i staden Andalgalá.

vattnet. De har även förstört det lager
av jord och växtlighet i regionen som
är nödvändigt för själva livets existens.
Men gruvföretagen utnyttjade lagen
från 1990-talet som underlättar dessa
gruvinvesteringar med gigantiska konsekvenser för miljön som är omöjliga att
kontrollera, fortsätter Alejandro.
Regionen där det transnationella gruvkonsortiet etablerade sig är en halvöken
där allt är beroende av floderna varifrån
befolkningen hämtar sin föda. Det är
mycket komplicerat och kostsamt att
borra. Det regnar knappt någonting och
huvuddelen av vattnet kommer från glaciärerna eller de fossila vattenkällorna.
– Vi talar om en synnerligen känslig
geologisk region där bergen och klipporna är mycket spröda och lätt går
sönder. Vi bergsklättrare kallar dem för
”ruttna klippor”, säger han.
Området i Andalgalá deformerades fullständigt av gruvkonsortiet som bröt mot
alla etiska regler om ekologi och vattenkällor.
– Varje dag exploderar nio ton med
ammoniumnitrat som genererar damm
i mängder i en region där det inte går
att motverka det med vattensprutor. Det
får svåra följder för luften som människorna inandas. Därtill har vi avfallsdammen där alla giftiga kemikalier,
som några författare kallar för ”kemisk
soppa”, och metaller koncentreras men
där läckorna får konsekvenser för människorna.
Dessa gifter tränger inte bara ner i
grundvattnet. Med floderna förflyttas
de tiotals mil därifrån till provinsen
Tucuman. Även där drabbas människorna av sjukdomar när de tar vattnet som
kommer från Anderna och gruvbryt-

kemiska processen och sedan transporteras det till avfallsdammen, med
sina läckor. Detta vatten används även
som en ”injektionsmotor” för den 300
kilometer långa kanalledningen där de
koncentrerade mineralerna transporteras. Vattnet pumpas och används för att
dessa torra mineraler inte ska fastna i
det stora röret. Det betyder att när det
blandade och giftiga vattnet kommer
fram till länet Tucuman avleds de därefter ner i floden Salí. I vattnet har myndigheterna i Tucuman påträffat mycket
tungmetaller.

Agua Rica, från motstånd till seger

Demonstranter grips av kravpolisen i protesterna 2009-2010. Kampen gav resultat.
Agua Ricaprojektet förbjuds i praktiken att
inleda prospektering och exploatering av ett
tre gånger så stort område som de tidigare
projekten. FOTO: Motståndet.

ningen. Till och med provinsguvernören
har protesterat i Buenos Aires.
– Dagligen pumpar gruvkonsortiet
upp mer än 100 miljoner liter från en
fossil grundvattenkälla som inte reproducerar sig. Vattnet används i den

Om vatten och luft
förvandlas till allvarliga hälsorisker är den
kulturella, sociala och
ekonomiska deformationen desto värre

Om vatten och luft förvandlas till allvarliga hälsorisker är den kulturella,
sociala och ekonomiska deformationen
desto värre, understryker Alejandro.
–  Den första stora ”förgiftningen” som
uppstår är social, kulturell och ekonomisk. Den tar tag i dig och korrumperar alla samhällsskikt. Den börjar med
politiker och religiösa ledare. Sedan
fortsätter de med att splittra familjen
och sedan delas folket i samhället upp.
Människor som har varit jordbrukare
och eller verkat inom jordbruksindustrin inser plötsligt att det har uppstått
fiendskap i samhället, säger han.
Effekterna känns också i den regionala ekonomin. Människor börjar värdera
saker på ett annat sätt. Produktionen i
Andalgalá-regionen av oliver, vin eller
sötsaker börjar förlora sitt värde. Regeringen slutar att investera för att utveckla
regionens ursprungliga produktionskrafter eftersom det inte finns en reell
infrastruktur som människorna kan
leva av som inte utgörs av gruvprojektet.
– Gruvbrytningen genererar aldrig

någon nytta av något som helst slag.
Ekonomiskt gynnar det inte människorna. Visst kan man se en och en annan
med en ny bil, men gruvexploateringen
löser inte några problem för varken
människorna eller samhället, understryker Alejandro.
Den negativa miljöeffekten är grym.
Att inandas de oxiderade mineralerna
som exponeras av krossandet till fint
pulver är förödande för hälsan, enligt
Alejandro. Den radioaktiva radongasen
är mycket lätt och transporteras i luften
och på marken tusentals kilometer innan
den förlorar sin radioaktivitet. Och människorna i Andalgalá lever precis intill
gruvan. Sedan 1997, då gruvbrytningen
inleddes, har cancerfrekvensen ökat
med 800 procent. Det året började luftvägssjukdomarna att öka kraftigt. I dag
är vattnet odrickbart.
Några år efter att gruvexploateringen
hade startat började också motståndet
mot de transnationella gruvbolagen. De
första åren sysselsatte gruvan 2 000 personer. Men när företagets infrastruktur
och anläggning stod klar behövdes inte
fler än 50 anställda. Resten ställdes på
gatan, som i alla gruvprojekt. Så långt
sträckte sig företagets ”sociala ansvar”.
Arbetstillfällena har nu tagits över av
robotar i den mekaniserade och datoriserade produktionen.
Agua Rica-projektet är tre gånger så
stort som projektet Minera Alumbrera
och ligger 25 kilometer norr om Andalgalá. Det är en plats vars geologiska läge
egentligen gör det omöjligt att husera en
gruva, menar Cuevas.
–  Floderna har sitt ursprung där och
Fortsättning sid 12

12 

Argentina

Motståndsfronten mot gruvprojektet Agua Rica i aktion: ”Andalgalá är inte till salu”!

flyter direkt till staden Andalgalá. Floderna går vidare till en region där cancerfrekvensen är hög på grund av de
radioaktiva tungmetaller som orsakat
skelettcancer, säger han.
Detta projekt väckte stormar av protester kring 2010 och det tog tre år innan
stämningen av projektet kunde gå från
provinsdomstolen Catamarca till den
högsta domstolen i Buenos Aires. Men
rättsapparaten, såväl i Argentina som i
resten av Latinamerika, är oftast i allians med gruvbolagen, varför det är oerhört svårt att stoppa projektet. Många
av domarna har tidigare som advokater
stått i direkt tjänst hos företagen.
– Tack vare vår långvariga aktion här
framför högsta domstolen och hela det
motstånd som pågått i Andalgalá ska
projektet nu prövas om ett par veckor.
Vårt krav är att befolkningen i Andalgalá ska ha den mänskliga rätten att
leva och andas i en ren miljö.
Den 14 december 2009 fick Alejandro och invånarna vetskap om att provinsregeringen på ett helt rättsvidrigt
sätt beslutade att ge det schweiziska
gruvkonsortiet tillstånd att prospektera
i Agua Rica. Befolkningen upprättade
vägspärrar till ingångarna till alla gruvor i regionen. De utsattes för en enorm
repression av de 200 utkallade kravallpoliserna och det var ett under att ingen
dödades.
– Folk sköts rakt i ansiktet av gummikulor, blev slagna och attackerade
av polishundar under tre dagar som
ockupationen pågick. Repressionen var
fruktansvärd och orsakade ett folkligt
uppror. Polisen arbetar exklusivt för
gruvbolagen och vi lever i en verklig
gruvbolagsdiktatur. Men protesterna
tvingade provinsregeringen att pausa
projektet tills situationen hade lugnat
sig i Andalgalá, säger Alejandro.
Intervjun med Alejandro de las Cue-

  Flamman 17 november 2016

FOTO: Motståndet.

Världens tio rikaste gruv- och metallmagnater
1.  Mexikanen Alberto Bailleres är den rikaste inom gruvbranschen med en förmögenhet på 13,8 miljarder dollar. Han leder
företaget Industrias Peñoles.
2.  Indiern Lakshmi Mittal har 13,5 miljarder dollar i förmögenhet. Han är styrelseordförande och majoritetsägare i ArcelorMittal, den största stålverkskedjan i världen.
3.  Chilenskan Iris Fontbona förfogar över en förmögenhet på 13,1
miljarder dollar. Hon kontrollerar Antofagasta PLC.
Alberto Bailleres.
4.  Australienskan Gina Rinehart är god för 13,1 miljarder dollar.
Foto: Presidencia de la
Hon är styrelseordförande för Hancock Prospecting.
República Mexicana.
5.  Ryssen Alexey Mordashov redovisar 12,7 miljarder dollar. Han
är majoritetsägare i Severstal, det tredje största stålverket i
Ryssland.
6.  Ryssen Vladimir Potanin har 12,4 miljarder dollar i förmögenhet. Han är ägare av Norilsk Nockel, världens största nickelproducent.
7. Mexikanskan Sara Mota de Larrea är en av de mäktigaste
inom gruvindustrin med sina 9,7 miljarder dollar på kontot.
8.  Ryssen Vladimir Lisan är god för 8,9 miljarder dollar. Han reGina Rinehart.
dovisade 10,9 miljarder dollar i vinst för sitt företag Novolipetsk
Steel 2013.
9.  Ryssen Oleg Deripaska har en förmögenhet som uppgår till 8,5 miljarder dollar. Han är
styrelseordföranden för Basic Element.
10.  Italienaren Paolo Rocca har 8,4 miljarder dollar på kontot. Han leder industrigruppen
Techint.
Sammanställning: Dick Emanuelsson
Källa: Bloomberg

vas gjorde Flamman den 25 februari år.
Den 1 mars beslutade högsta domstolen
att se positivt på Andalgalá-invånarnas
överklagan. Men den skickade tillbaka
fallet till Provinsdomstolen i Catamarca.
Den sista veckan i augusti läste Rodolfo Cecenarro, domare i Provinsdomstolen och samma domare som hade beordrat polisstyrkorna i december 2009 att
slå ner protesterna i Andalgalá, upp sitt
överraskande domslut. Gruvprojektet
Agua Chica stoppas av flera skäl. Det
första är att det fick tillstånd på ett regelvidrigt sätt. Men domaren, som be-

folkningen 2010 krävde skulle sparkas,
upprepade också samma argument som
Alejandro använt: högsta domstolens
förberedande material kunde inte förbises av provinsdomaren. Han kunde bara
fatta ett beslut: att stoppa projektet.
Den 12 september i år bänkade sig de
åtta fullmäktigeledamöterna i Andalgalá. En punkt stod på dagordningen:
Agua Chica. Den lilla kommunens folkligt valda politiker läste upp den första
artikeln i domen:
”Förbud mot utvinning av metaller

Sedan 1997, då gruvbrytningen inleddes,
har cancerfrekvensen
ökat med 800 procent. Det året började
luftvägssjukdomarna
att öka kraftigt. I dag
är vattnet odrickbart
(guld, koppar, bly, silver, etcetera) i det
som kallas dagbrott. Förbud mot utvinning av nukleära mineraler så som uran
och torium (radioaktivt kemiskt grundämne) i alla former, såväl i dagbrott som
under jord, i alla stadier; prospektering,
utforskning, exploatering, utveckling,
beredning och utvinning i hela Andalgalá-flodens avrinningsområde”.
I artikel två förbjuds användandet av
cyanid, kvicksilver, svavelsyra, saltsyra,
fluorvätesyra och salpetersyra. Som avgörande dödsstöt fastslår domens tredje
artikel: ”Förbud mot användning av vatten från floder, bäckar och naturliga reservoarer (både ovan och under jord) för
utvinningsverksamhet”.
Det dröjde dock inte länge innan den
kvinnliga provinsguvernören Lucia
Corpacci svarade:
– Vi är beredda att betala ett högt politiskt pris för utvecklingen av gruvnäringen.
Hon uppgav att nya gruvprojekt ska
presenteras. Den politiska ledningen i
Catamarca sa också att den ska analysera den juridiska giltigheten i de åtta
kommunfullmäktigeledamöternas beslut.
Argentinas David har gått den näst
sista ronden mot den transnationella
gruvindustrins Goliat. Frågan är vem
som vinner den sista.
Dick Emanuelsson

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful