Documentos de Académico
Documentos de Profesional
Documentos de Cultura
Lopesstatuto Hader
Lopesstatuto Hader
RUA : 12 DE JANEIRU
MAUBARA,LIQUIA,TIMOR LESTE.
Preambulo
Estatuto hanesan baze fundamentu organizasaun nian ,hodi fo protesaun no assegura ema
ne'ebe sai servisu na'in ba organizasaun ne'e rasik. Ho ida nee mak ema sira ne'ebe servisu
iha organizasaun nia laran, perzisa promove, respeitu, no hakruk ba lei iha estatuto laran atu
nune'e organizasaun ida ne'e bele haburas duni dezenvolvimentu no hadia ema barak nia moris
iha futuru. Hanesan sidadaun neebe iha responsabilidade no f kontribuisaun ba Nasaun, tuir
kbiit neebe mak iha. Bazeia ba baze legal konstituisaun RDTL artigu 43 (Liberdade
Asosiasaun nian),parte I neebe mensiona katak : Ema hotu-hotu hetan liberdade ba
assosiasaun, ho hanoin ida katak lahala'o violensia no halo tuir lei haruka, no artigu 50
(Direitu ba Servisu),parte I ne'ebe mensiona katak:Sidadaun hotu-hotu,feto ka mane,iha
direitu no dever atu halo servisu no livre atu hili nia profisaun.
H artigu neebe refere f ona garantia no liberdade ba sidadaun hotu atu harii no hatoo sira
nia espresaun liu husi Organizasaun Non Governamental, needuni iha dia 15 de Janeiro 2007,
liu husi assembleia jeral membru sira, hodi establese ona organizasaun nee ho naran
Fundasaun HADER signifika katak (Hadian Dezenvolvimentu Ekonomia Rural).
KAPITULU I
IDENTIDADE ORGANIZASAUN
Artigu 1
Naran Organizasaun
1. Naran organisasaun ne'e mak , Fundasaun "HADER" (Hadian Dezenvolvimentu
Ekonomia Rural).
Artigu 2
Fatin ka Dirasaun
1.
Fundasaun "HADER" hari'i iha Loron Segunda Feira dia 15 Fulan Janeiru tinan 2007, ho
naran Fundasaun Moris Foun maibe,naran ida ne'e doubru ho organizasaun seluk iha
distritu Liquia, ne'e duni hodi halo transformasaun fali ba naran Fundasaun HADER
to'o ohin loron.
Artigu 4
Embelema/Simbolu
1. Simbol/logo "Bani,Fitun"hanesan simbol Oganizasaun Funadasaun Hader nian.
" Bani" hatudu unidade ne'ebe forte no kria relasaun no kooperasaun diak ho
parte seluk atu nune'e hodi hadia dezenvolvimentu iha area rurais..
2. Fitun" hatudu katak servisu ho laran mos , neon ho aten brani tomak no
hado'ok an hosi hahalok estragus ,atu nune'e nakonu ho konsensia moral bele lao
ba oin.
3 Soberania aas liu iha membrus nia liman no asembleia jeral membrus nian.
Artigu 5
pozisaun
APITULU II
VISAUN,MISAUN, KAPITAL SOCIAIS/PATRIMONIO,OBJEITIVU, PRINSIPIU,
VALORES
Artigu 6
Visaun
Hodi promove matenek lokal no hakbi'it komunidade sira, atu nune'e komunidade sira
bele iha kbi'it rasik, hodi identifika,nesesidade, kapasidade no determinha moris
independente ne'ebe nakonu ho saudavel, dignidade no kredibilidade iha future
. Artigu 7
Misaun.
Hodi atinji kbi'it no kapasidade komunidade sira liu husi
1.
Estabeleze treinamentu ;
hanesan dalan ida hodi aumenta
kbi'it no kapasidade
komunidade nian,atu nune'e bele konhese motivu dezenvolvimentu,hodi alkansa programa
sustentabilidade iha nivel grupu no komunidade iha area rurais
Administrador distritu & sub distritu) nomos lider komunitaria (xefe suco ho xefe aldeia)
Artigu 8
Capital Sociais / Patrimonio
Insiu harii fundasaun HADER laiha fundus neebe suficiente no patrimonio nebe
natoon maibe hodi esperansa no motivasaun neebe mensiona iha Friambulo hodi
esporsu an no dedikasaun nebe boot ikus mai iha facilidade neebe bele fasilita
Fundasaun HADER hodi halao programa ba grupo trajetu iha area urbana no area
remotas nebe sai hanesan grupo trajetu ba Fundasaun HADER hodi implementa
projektu nebe doador foo.Maibe dadaun nee Fundasaun HADER iha ona capital sociais
/
patrimonio
mak
hanesan
Edificiu
Fundasaun
HADER,Komputador,Laptop,Motor,Meja,Kadeiras,Armariu file,no ekipamentos seluk
nebe Fundasaun iha,no iha kustu patrimonio sira nebe iha mak hamutuk dollars
Americano rihun tolu nulu resin rua ( U$.32.000.00.-).
Artigu 9
Objetivu.
Objetivu harii Funfadasaun ida nee mak:
1. Sai autor ba dezenvolvimentu Nasaun Timor Leste.
2. Hamutuk ho komunidade hodi indentifika rekursu humanu no rekursu naturais,
inklui mos nesesidade ho kapasidade atu nune'e hodi halao planu
dezenvolmentu ne'ebe diak no ekelibru hodi redus kiak no mukit iha area
rural,liu hosi programa mak hanesan; veternariu,Agrikultura, Adaptasaun
mudansa klimatika,Alfabetizasaun,Desportu,Bee moos,Saneamentu
nebe iha inisiativu rasik hosi komunidade.
.
3. Motivasaun no akompanhamentu ba komunidade ; hanesan parte ajuda malu ba
dezenvolvimentu hodi kria diskusaun,evaluasaun hodi hadia sistema manejementu no
planu aktividade ne'ebe diak liu hosi matenek lokal ne'ebe komunidade iha ona.
4. Sai nudar mediador komunidade hodi hatoo sira nia inspirasaun ba Governo no
komponentes neebe relevante.
5. Kapasita no fasilita grupo tarjetu atu hetan koinesimentu klean hodi servei sira
nia moris no komunidade.
Artigu 10
Prinsipiu
Organizasaun HADER adopta prinsipiu demokratiku, transparansia, akuntabilidade no
defende programa neebe los no justu
Artigu 11
Valores
Organizasaun HADER nia valores mak Respeita Direitu Humanus no Justica, Hakruk no
respeito Estatuto no regulamentu Organizasaun nian rasik
Artigu 12
Karateristiku
Organizasaun HADER nia Karateristiku mak la buka lukru no la halao aktividade partidu
politik nian, maibe ho independentimente buka organiza no fasilita komunidade rural hodi
implementa programa neebe mak planiadu husi Organizasaun rasik.
KAPITULU III.
MEMBRU ORGANIZASAUN,DIREITU,OBRIGASAUN,KNA'AR, ,MANDATU
POZISAUN.
Artigu 13
Membru Organizasaun
Membrus organizasaun sira mak hanesan.
1. Fundador Fundasaun HADER nian
2. Konselheiru Fundasaun HADER nian HAMUTUK EMA 9 (mane hotu).
3. Esekutivu Fundasaun HADER nian ema 7 (mane 6 feto 1).
4.
Artigu 14
Direitu
Direitu ba membrus sira mak hanesan..
a. Iha direitu ba votu, direitu atu hili, direitu atu ema hili
b. Direitu salariu ba servisu nebe nia halo tiha ona
c. Hetan edukasaun neb relevante ho organizasaun
d.
Artigu 15
Obrigasaun
Membru nia obrigasaun mak hanesan.
1. Hakruuk ba estatuto organizasaun nian
2. Hakruuk ba orden servisu nian
3. Defende no respeita organizasaun nia naran diak
4. Halao organizasuan nia program ho ativu
5. La lori organizasaun nia interese ba partidu no organizasaun seluk
Artigu 16
Kna'ar ba Membru sira.
Kna'ar ba Membrus Fundador, konselheiru no exekutivu sira mak hanesan :
a. Membrus Fundador
1. Ema sira ne'ebe funda organizasaun ne'e ho hanoin atu hadia
dezenvolvimentu ba komunidade iha area rurais,tamba tristi ba ertragus
ambiental mai hosi ema nia hahalok.
2. Ema hirak ne'ebe iha hanoin no mehi hodi hari organizasaun ne'e hanesan hun
no abut organizasaun nian.
3. Iha kna'ar hodi kontrolha no fo atensaun maximu ba membrus konselheiru
sira,hodi tau atensaun komun ba organizasaun.
4. Iha kna'ar hodi kontrolha mos ba membrus ezekutivu sira hodi hala'o kna'ar
organizasaun nian tuir dalan legal
b. Membrus konselheiru .
1. Perzisa fo mahon no tau matan,nomos defende valor organizasaun ,wainhira
parte ruma koko hodi estraga no sobu.
2. Perzisa aktivu programa organizasaun,wainhira membrus exekutivu sira
perjisa.
3. Hola medidas no foti dezisaun ba valor servisu,nomos hapara ou hatama
membru ezekutivu sira iha organizasaun.
c. Membrus exekutivu organisasaun.
1. Membrus ezekutuvu sira, tenke respeita no hakruk ba lei
no statuto
organizasaun nian.
2. Membrus ezekutivu sira iha kna'ar hodi haklaken no habelar programa
organizasaun nian ba fatin seluk tuir kompatensi organizasaun nian .
KAPETELU V
FERIADUS,MAMDATU POZISAUN
Artigu 17
Feriadus
Ba membrus exekutivu sira,
1. Membrus exekutivu feto sira, hetan deskansa ou ferias fulan ida durante tempu
partus.
2. Kada tinan-tinan membrus ezekutivu sira hetan deskansa ou ferias durante
semana rua
3. Membrus ezekutivu sira iha deskansa ou ferias, bazeia ba loron importante liu
hosi kalendariu Nacional.
Artigu 18
Mandatu ba Pozisaun
Mandatu Pozisaun ba membru konselheiru no ezekutivu sira mak hanesan..
a. Membrus konselheiru sira,
1. Mandatu ou pozisaun ba membrus konselheiru sira, kada tinan 5 (lima) iha fulan
Juni nia laran, hodi halo alterasaun mandatu foun hodi hili lider konselheiru
nian,bazeia ba resultadu runiaun entre membrus konselheiru ho esekutivu sira.
2. Iha tempu runiaun perjisa membru konselheiru no ezekutivu sira hola parte hotu.
3. Resultadu atu sai lider perjisa hetan apoiantes 2/3 % konsidera validu.
4. Troka lideransa ho temporari ou orjente la bazeia ba mandatu iha leten tamba,
lideransa ne'e, mak husu rejigna-an rasik,nomos tamba lideransa ne'e halo sala
kontra hasoru statuto,ka fila ba mundo seluk (mate).
b. Membrus exekutivu sira,
1. Mandatu ba lider ezekutivu sira, hodi truka pozisaun kada tinan 5 (lima),iha
fulan Juli nia laran depois de hili lider ba membru konselheiru sira.
2. Atu truka pozisaun lider ezekutivu sira, Sei halo amandamentu no entrega ba
membru konselheiru sira mak deside no foti dezisaun atu nune'e bele liu hosi
hi'it liman ou eleisaun no hetan valor votus 2/3 %,depois sei entrega poder ba
lideransa foun hodi lidire programa kontenuasaun.
3. Troka lideransa ho temporary ou orsente la bazeia ba mandatu iha leten tamba,
lideransa ne'e hetan servisu foun iha organizasaun seluk,tamba lideransa ne'e
mak husu rejignaan rasik,nomos tamba lideransa ne'e halo sala kontra hasoru
statuto,ka fila ba mundo seluk (mate).
KAPETELU VI.
RIKU SOIN, JERE OU UZA RIKU SOIN,
Artigu 19.
Riku soin
1. Fundus Organisasaun nian mai husi osan kontribusaun membrus konselheiru no
exekutivu sira.
2. Apoio fundus no ekipamentus hosi parseirus dezenvolvimentu hanesan; parte
Guvernu,ONGS Lokal,ONGS Internasional sira.
Artigu 20
Jere ou uza riku soin
1. Membrus ezekutivu sira ne'ebe aktivu hodi hala'o aktividades organizasaun
nian,bele aksesu ba Inventarizasaun hanesan motorisada,Laptop no selukseluk tan .
2. Orsamentu ou fundu organizasaun nian tenke rai iha Banku,wainhira foti sei
halo planeamentu ne'ebe fixu ou klaru.
KAPETILU VII
HAPARA MEMBRU,ENKONTRU MEMBRU
Artigu 21
Hapara membru ezekutivu
Hasai no hapara membrus ezekutivu hosi organizasaun mak hanesan
1. Tamba nia kontratu remata ou nia hetan servisu iha organizasaun seluk, neduni
sei entrega fila fali ,inventarizasaun hirak ne'ebe nia uza ba organizasaun.
2. Membrus ezekutivu balu ne'ebe hapara servisu,tamba komportamentu ladiak ,ou
rejigna- an sei la hetan pensaun/PHK tamba organizasaun laiha fundu ida
ne'e,maibe sei iha prosesu tuir mai;
a) Sei tolera ba nia hodi bolu no fo hanoin atu nune'e hodi labele halo tan
hahalok ne'ebe kontra lei organizasaun nian.
b) Depois hahalok ne'e sei repete tan entaun,sei fo suspensaun fulan 1 hodi
hadia fali nia hahalok ne'ebe la satisfas iha organizasaun ou fo tempu ba
nia hodi hadia no deside nia an .
c) Sei hasai ou hapara nia hosi organizasaun.
Artigu 22
Enkontru Membru
Encontru membrus Organizasaun F.Hader sei fahe ba etapa 3 mak hanesan;
1. Enkontru fulan 3-6 entre
membrus exekutivu sira hodi halo evaluasaun
programa Organizasaun.
2. Ekontru tinan nian entre membrrus
konselheiru ho exekutivu sira,nomos
membru exekutivu sira sei hato'o relatoriu mudansa aktividades no orsamentu
gastus durante tinan tomak nian.
3. Enkontru special hanesan enkontru temporari bainhira membrus ezekutivu sira
perjisa.
KAPITLU VIII