Nicaragua

 9

20 oktober Flamman 

Satsningar på kvinnor gör att Nicaraguas ekonomi går framåt.

FOTO:

MIRIAM EMANUELSSON

Kvinnan har huvudrollen i
Nicaraguas folkekonomi
Den 6 november går Nicaragua till val och allt tyder på att det blir ännu
en storseger för det regerande sandinistpartiet FSLN. Den splittrade och
sargade högeroppositionen säger att valet är riggat och får stöd av USA.
Flammans medarbetare i Latinamerika Dick Emanuelsson har rest till ett land
där kvinnan står i centrum för det ekonomiska undret.
Internationella Valutafondens (IMF) representant Gerardo Peraza blickade ut
över församlingen av journalister och
konstaterade krasst att Nicaraguas ekonomi går på högvarv och att IMF därför
stänger sitt kontor i Managua. Peraza
sa att den nicaraguanska ekonomin har
haft en årlig ekonomisk tillväxt på 5,2

procent under den senaste femårsperioden. IMF behövs på andra ställen, Nicaraguas regering sköter sina kort väl.
Bredvid Perez satt Nicaraguas centralbankschef Ovidio Reyes och myste.
För 2016 kalkylerar IMF att tillväxten
blir något lägre, 4,5 procent medan
Reyes siktar på fem procent. Nicaragu-

as motsvarighet till Svenskt Näringsliv,
Cosep, är lika nöjt med den ekonomiska
utvecklingen. José Adan Aguerri som
är ordförande för Coseps menar att den
makroekonomiska stabiliteten och den
konstanta tillväxten de senaste åren är
ett resultat av en klok regeringspolitik.
– IMF erkänner att den nödsituation

som Nicaragua befann sig i (fram till
2006) har försvunnit. Nicaragua har utvecklats oerhört mycket.
Och det under två perioder av sandiniststyre som nu med all säkerhet går in
i en tredje period.
Fortsättning sid 10

10 

Nicaragua

  Flamman 20 oktober 2016

Nicaragua

  11

20 oktober 2016 Flamman 

Den liberale (PLC) presidentkandidaten Maximino Rodriguez,
den före detta Contrasledaren
under USA:s högintensiva krig
mot den unga fattiga sandinistiska regeringen 1981-1990.
FOTO: MIRIAM EMANUELSSON

”Kristen, socialistisk och solidarisk”, står det på den typiska valaffischen
för presidentkandidaten Daniel Ortega (FSLN) Foto: Miriam Emanuelsson.

En valaffisch för den liberale (PLC) presidentkandidaten Maximino Rodriguez.
Foto. MIRIAM EMANUELSSON

Texten på valaffischen för den liberale
kandidaten Maximino Rodríguez får
mig att studsa: ¡“Soy un verdadero Contra”! Jag är en verklig Contra.
”Contras” var ordet för kontrarevolutionär när USA:s 10-åriga interventionskrig mot den sandinistiska regeringen
inleddes 1981. Det beräknas att över 50
000 civila dödades i massakrer och militära aktioner utförda av de USA-stödda
Contras. Dessa byggdes upp, tränades
och finansierades av USA. Historien
från USA:s invasion av Kuba upprepade sig, 20 år efter att USA landsteg
i Grisbukten den 16 april 1961. När
jag för Flammans räkning 1983 besökte
Nicaragua för första gången, sa nicaraguanerna: ”Nicaragua utsätts för en
Grisbuktsinvasion varje dag!”

Nepotism? En ytterligare koncentration av
makten i landet? Det
menar den borgerliga
oppositionen.

Maximino Rodríguez är alltså en av
dessa före detta Contrasledare. När han
tar emot Flamman gör han det i egenskap av det Konstitutionella Liberala
Partiets (PLC) presidentkandidat. Han
lever i dag med fyra kulor i kroppen, en
av dem i huvudet.
– Hur skulle jag kunna lyfta landet
från att vara det näst fattigaste landet på
den amerikanska kontinenten? börjar
han högtidligt efter Flammans fråga om
PLC:s valprogram.
–  Det finns stora naturresurser i detta
land men de traditionella politikerna
har inte haft kapaciteten att utnyttja
dem, säger Rodríguez.
Han nämner dock inte det faktum att
PLC bildades 1968 av den förre diktatorn Somozas arbetsmarknadsminister
efter att han lämnat det historiskt liberala partiet PLN.
När Flamman anländer till Nicaragua är
det fem veckor kvar till president- och
parlamentsvalet. Det infaller på samma
dag som valet i USA. Men det syns lite
av valkampanjer på gator och torg trots
att 17 partier och valallianser deltar.

Bara några affischer och banners för
president Daniel Ortega och hans kandidat till vicepresidentposten, Rosario
Murillo, som dessutom är hans hustru.
Nepotism? En ytterligare koncentration av makten i landet? Det menar den
borgerliga oppositionen. Men även det
så kallade ”civila samhället”, en grupp
antisandinistiska NGO:s som nästan
alla är beroende av donationer från
USA eller EU.
Men Rosario Murillo är inte vilken
”Republikens Första Dam” som helst.
Murillo har varit med nästan från början. Hon deltog som ”politisk kommissarie” i den Södra Krigsfronten i slutoffensiven mot Somoza-diktaturen. Hon
satt fängslad under lång tid.
Hon är också den politiska strategen
bakom FSLN:s utåtriktade verksamhet
och interna skolningsverksamhet. Till
det kan hon räkna tre framgångsrika
val sedan sandinisterna kom tillbaka
till makten 2006 efter att ha förlorat den
1990. Men hon är också kvinnan som
med ”hårda nypor” internt har dragit
tillbaka korrumperade sandinister från
borgmästarposter. Hennes person inom

vissa grupper inom FSLN är därför kontroversiell. Trots det respekteras hon i
alla läger för sin strategiska, politiska
och organisatoriska kapacitet, säger
nästan alla sandinister Flamman talar
med.
Dagen till ära har nyheten slagit ned som
en bomb i Nicaragua. Representanthuset i USA har enhälligt beslutat att var
helst USA har möjlighet att stoppa lån
och krediter till Nicaragua, skall man
göra det. USA har det avgörande inflytandet i Världsbanken och den Interamerikanska Utvecklingsbanken. Representanthuset motiverar beslutet med att
regeringen Ortega stryper pluralismen
och att den via Högsta Domstolen drog
in parlamentsplatserna för 12 ledamöter
från det liberala PLI-partiet.
Partiet har länge befunnit sig i kaos på
grund av falangstrider om ledarskapet.
Den 8 juni fattade Nicaraguas Högsta
Domstol beslutet att ge en av fyra olika
strömningar inom PLI den juridiska
rätten att representera partiet. Under
fem år hade HD väntat på att den interna tvisten skulle gå mot en egen lösning

utan att den nicaraguanska rättsapparaten skulle behöva lägga sig i. Men när
det till slut blev valår beslöt domstolen
att ge ”organisationsnumret” till en av
de fyra som krävde detta, Pedro Reyes.
Redan 2011 hade det Nationella Valrådet
fattat två beslut utan att det fick någon
verkan inom PLI.
HD-ledamoten Rafael Solís sa vid
presskonferensen som offentliggjorde
beslutet att domstolen hade hört sig för
med de inblandade parterna tre månader tidigare men utan resultat.
–  Eftersom de inte löste sin egen konflikt tvingades vi göra detta med lagens
hjälp.
Enligt lagen tillhör det valda mandatet
i Nicaraguas Nationalförsamling partiet
och inte den enskilde parlamentsledamoten. Pedro Reyes erbjöd de sittande
parlamentsledamöterna från PLI möjligheten att samarbeta med den strömning som Reyes representerade. Men
tolv av dessa sa nej och ersattes av sina
suppleanter efter att Reyes hade bett om
att lagen skulle tillämpas.
Lagen kom till för att undvika röstköp
av ledamöter vilket är oerhört vanligt

i Centralamerika. Den hade också sin
udd riktad mot det starka och mäktiga
FSLN. Alla partier, inklusive PLI, PLC
och MRS, röstade för lagen. Det var
alltså inte regeringen Ortega som annullerade de tolv liberala ledamöterna utan
deras egna partikamrater som krävde
att lagen skulle följas.
Orlando Nuñez är sociolog, ekonom samt
författare till en rad böcker, och företräder Centret för Utveckling, Forskning
och Landsbygdutveckling, CIPRES.
Han betraktas som en av sandinistpartiets FSLN:s främsta ideologer och
står bakom flera av regeringens mest
framgångsrika projekt såsom den Produktiva Livsmedelsbonusen eller Noll
Hunger. Han var också nationellt ansvarig för Livsmedelsprogrammet för
Nationell Självförsörjning.
Mannen som är politisk rådgivare
till president Ortega var i sin ungdom
anarkist och studerade på universitet
i Paris i början av 1970-talet. Han tillbringade sommarloven i Göteborg där
han sopade och tvättade tankar rena på
fartyg som gick in i Götaverkens repa-

rationsdocka. Ett bokstavligt skitjobb
som dessutom var och är farligt med
tanke på alla oljor och gaser som ska
rensas bort. ”Men det var bra betalt för
en fattig student”, säger han skrattande.

Vad är hans tankar om det faktum att
Nicaragua har haft en oavbruten eknomisk tillväxt där produktionen på landsbygden har slagit rekord på rekord och
där exporten av en rad varor och produkter registrerar stora framgångar?
–  Den centrala uppgiften i Latinamerika är att folken erövrar jorden. Nicaragua går i täten i den kampen. För
vi störtade först en militärdiktatur och
besegrade den militärt. Då trodde ingen,
efter revolutionen på Kuba 1959, att en
andra segerrik väpnad revolution skulle kunna genomföras. Men vi lyckades
1979. Tack vare revolutionen har landets

Den centrala uppgiften
i Latinamerika är att
folken erövrar jorden.

småbrukare och småbönder nu en betydelsefull kontroll över ekonomin. Det
är de som skapar flest arbetstillfällen.
De producerar maten och de genererar
mest valutainkomster från utlands-nicaraguanerna.
Han kallar den för folkekonomin, den
ekonomi som har skapats och genereras
av bönder, fiskare, hantverkare eller familjeföretag som förfogar över en liten
handel eller affär i kvarteret. Folkekonomin representerar 60 procent av den disponibla BNP:n mätt i inkomster. Denna
folkliga sektor representerar även en
stor majoritet av nicaraguanerna och
har större inkomster än överklassen i
Nicaragua, hävdar Nuñez.
–  Nicaraguas borgerskap hade innan
revolutionen 48 procent av den bästa
jorden. I dag är 80 procent av de egendomar som utgör mindre än 500 hektar
i händerna på bönder som representerar små och medelstora egendomar.
Den offentliga transportsektorn är i
händerna på kooperativ. 40 procent av
Fortsättning sid 12

12 

Nicaragua

  Flamman 20 oktober 2016

Utrikes

  13

20 oktober 2016 Flamman 

Utrikesredaktör: Jonas Elvander, utrikes@flamman.se.

kaffeproduktionen och 90 procent av
sesamfröproduktionen är i kooperativ kontroll. Naturligtvis producerar
denna folkekonomi även majs, bönor,
grönsaker och frukter. Denna säregna
ekonomi föddes i Nicaragua. Men den
avläses sällan i de nationella ekonomiska räkenskaperna. Där registreras
BNP:n men få känner till vem som
genererar den.
Nuñez säger att dessa landvinningar
var ett resultat av revolutionens jordreform och det faktum att bönderna
var eller blev organiserade i ATC (lantarbetarförbundet) eller UNAG (småbruks- och kooperativrörelsen) som
växte fram efter 1979, till skillnad från
processen i Venezuela där i praktiken
den mesta maten importeras.
Över en miljon nicaraguaner drogs in
i det framgångsrika programmet Noll
Hunger som Nuñez var ansvarig för.
Han säger att i Brasilien delades pengar ut till de fattiga för konsumtion.
Nicaragua valde en annan strategi.
Den produktiva bonusen för att skapa

Det viktiga är att kvinnan tar sig mer makt,
förändrar världen
inom familjen, gör sig
respekterad genom att
förfoga över kapitalet medan männen är
hennes ”proletärer”.
mat som en del av det nationella självförsörjningsprogrammet handlade om
att ge folket kapital. Inte pengar. För
pengarna kan konsumeras.
– I Nicaragua delade regeringen ut
kapital till de fattigaste i form av en ko,
en sugga, hönor, en tupp, grödor med
mera och vi gav det till den producerande kvinnan i familjen, inte mannen.
Det vi gav kvinnan reproducerar sig
och ger mat till familjen. Det revolutionära i den nicaraguanska modellen för
Noll Hunger var att se den fattige inte
som fattig utan som en producent, som
en ny ekonomisk klass.
I städerna var motsvarigheten till Noll
Hunger stöd till produktiva mikroprojekt som kvinnorna som producenter
ansvarade för. Det är den sandinistiska revolutionens budskap: behandla
de fattiga som ekonomiska subjekt.
Kvinnan står i centrum för projektet
och Nuñez blir smått lyrisk när han
talar om de framgångar som de nicaraguanska kvinnorna har haft sedan
projektet inleddes.
–  Ett centralt element i Noll Hunger
är det förtroendekapital som kvinnan
har. För mannen, ”El Macho”, är en allierad till marknaden. El Macho är den
lilla härskande och dominerande klassen inom familjen. Kvinnan och hennes familj är folket. Mannen är chefen,
förmannen, marknadens instrument.
Ger du honom pengar söker han göra
affärer för han tror inte på produktionen av mat utan på ”business”. Och

han förlorar nästan undantagslöst.
Han har för vana att konsumera alkohol eller droger och han saknar solidariteten som kvinnan har. Om vi vill
skapa en solidarisk ekonomi måste vi
därför ställa kvinnan i centrum.
Han säger att när projektet och andra
program blev föremål för debatt efter
sandinisternas valseger 2006 krävde
feministorganisationerna att kvinnorna skulle ha 30 procent av alla valda
platser. FSLN beslutade om 50 procent.
–  I fallet Noll Hunger sa vi ”100 procent”! Vi fick ta emot mycket kritik och
vi anklagades för att vara för feministiska. Vi hade tidigare inlett ett försök
med Noll Hunger fast med män och
misslyckades. Jag övertygade president Ortega att vi skulle satsa på kvinnorna och det blev en stor framgång.
Ingen av kvinnorna sålde sina djur
eller de materiella delarna av sitt projekt, med undantag för de djur som
hade förökat sig och där överskottet
såldes för att återinvesteras igen.
Han säger att kvinnan i första hand
ser till att barnen har mat.
–  Hennes kropp är som Jesus, vi ser
att hon ger sin kropp och blodet till
sina barn. Det är symboliskt.
– Just det faktum att kvinnan blev
den ansvariga var den stora framgången. Över 150 000 kvinnor deltog
i projektet vilket, om vi räknar in hela
familjen, motsvarar nästan en miljon
nicaraguaner. Kvinnan är en revolutionär faktor. Inte bara kvinnan som
har organiserat sig mot våldet inom
och utanför familjen, vilket är oerhört viktigt. Utan det centrala är att
kvinnan tar sig mer makt, förändrar
världen inom familjen, gör sig respekterad genom att förfoga över kapitalet
medan männen är hennes ”proletärer”,
fortsätter Nuñez i sin lyriska beskrivning av projektet Noll Hunger och sin
något essentialistiska hyllning till den
nicaraguanska kvinnan.
FSLN:s ideolog menar att den politiska högern i Nicaragua har gjort
politisk bankrutt, trots att den regerade under tre perioder mellan 1990
och 2006. Under den tiden sålde de ut
Nicaragua, analfabetismen ökade från
nästan noll till 38 procent. Elförsörjningen var i händerna på ett spanskt
transnationellt företag och elavbrotten
var dagliga. Produktionen rasade och
fattigdomen bredde ut sig. Och folk
minns denna period och har sett den
enorma skillnaden mellan då och nu,
enligt Nuñez.
– Många personer som röstar på Daniel Ortega är inte sandinister men de
röstar på modellen. Om Daniel har 65
procent i sympatisörer har modellen 90
procents stöd. Det har bidragit till högerns kollaps. Högerns enda program
är att vara mot FSLN. Men det attraherar inte folk. Att vara mot sandinisterna är inte lätt när folk ser nybyggda
vägar, nya sjukhus, gratis sjukvård och
utbildning. Därför har befolkningen
mognat också rent politiskt och trots
att inte alla är sandinister röstar de på
ett program. Det är det nya fenomenet
i Nicaragua, säger Nuñez.
Dick Emanuelsson

Protester
mot FN i
Haiti

Alla medier i Kuba gjorde en grundlig och närmast minutiös
bevakning före, under och efter orkanens framfart, menar
José Manzaneda. FOTO: Ramon Espinosa/AP/TT.

I lördags utbröt våldsamma
protester när FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon
besökte orkandrabbade
Haiti. Demonstranterna
som protesterade mot de
försenade hjälpsändningarna besköts med tårgas
av kravallpolis. Efter att
omkring 1 000 personer
dött väntas koleraepidemin, som spreds på ön
av FN:s fredsbevarande
styrkor efter jordbävningen
för sex år sedan, nu skörda
nya offer. Bara en dag efter
att orkanen passerat reste
ett kubanskt läkarteam till
Haiti för att bistå i hjälparbetet.

Orlando Nuñez är den unge studenten som städade tankar på fartyg på Götaverken
under sitt sommarlov som student i Paris och som i dag anses vara FSLN:s ideolog.
Han är arkitekten bakom det framgångsrika projektet Noll Hunger. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

En litterär rullande valkampanjbil för presidentkanddiaten Daniel Ortega från FSLN.
Foto: Dick Emanuelsson.

Politisk väderrapportering
om orkanen Matthew
Efter att orkanen Matthew
dragit igenom Karibien märktes en tydlig skillnad i mediernas beskrivning av förödelsen.

n fakta

Valet i Nicaragua 2016
Sandinisternas och Daniel Ortegas stöd
är förkrossande, vilket alla opinionsundersökningar visar. ”Golvet” för väljarsympatierna ligger på 45 procent och
”taket” på 73 procent.
Oppositionspartierna är totalt fragmenterade och saknar stort folkligt stöd. En del
av oppositionen deltar inte i valet och riktar
in sig på att ifrågasätta valets hederlighet
med USA:s stöd. Men opinionsundersökningarna visar att bara 15,5 procent av de
drygt fyra miljoner väljarna tror att valfusk
kommer att äga rum. Förtroendet är alltså

högt för valmyndigheterna som också gav
tre liberala högerallianser valsegern mellan
1990 och 2006.
Presidentkandidaterna toppas av Daniel
Ortega som får 65,7 procent. På andra plats
kommer Maximino Rodriguez med 4,4 procent. Övriga fyra mätbara kandidater får
mellan 0,1 och 2,2 procent.
I partisympatierna får FSLN 65,7 procent,
PLC 4,4, PLI 2,2, det konservativa partiet
(PC) 0,9 och den liberala alliansen ALN 1,2
procent.

Dick Emanuelsson

Skillnaden är avhängig från
tidningens politiska färg.
Det menar José Manzaneda,
en baskisk journalist som har
specialiserat sig på temat Kuba
och medierna, med tonvikt på
de spanska.
”När vinden och havet hotar
att utlösa förödelse och faran är
förestående, när meteorologernas kontrolltorn skickar alarmsignaler, då söker sig människorna av ren instinkt till de till
buds stående nyhetskommunikationerna”.
Så inleds ett
reportage i tidningen Venceremos i provinsen
Guantanamo på
östra Kuba. Det
var just här som José
orkanen
Matt- Manzaneda.
hew slog till som
hårdast. Rubriken för reportaget var ”Mot dåligt väder – bra
journalistik”.
Men ofta blir dåligt väder
också dålig journalistik om det
handlar om Kuba, säger Manzaneda när Flamman ringer
upp honom i Bilbao.
– 
Orkanen Matthew var
den värsta orkanen i Karibien
på tio år. Den orsakade uppåt
1 000 döda i Haiti, 20 i USA och
fyra i Dominikanska republi-

ken. Medierna missade dock en
punkt: samma orkan skördade
inget dödsoffer i Kuba trots en
fruktansvärd materiell förstörelse. Att förklara varför det
inte skedde borde vara en skyldighet för den internationella
pressen. Men dess brist på politiskt oberoende har förhindrat
det än en gång, säger han.

FN och Civilförsvarets
uppdrag
Manzaneda citerar Myrta Kaulard som är FN:s koordinatör
för Kuba. Hon ger den karibiska ön en eloge för hur civilförsvaret agerar vid naturkatastrofer. ”Vi observerar med stor
beundran
ansträngningarna
som landet gör för att förbereda sig för att minska orkanens
effekt och rädda liv. För oss är
det ett exempel för resten av
världen”, sa Kaulard.
Men, menar Manzaneda,
dessa uttalanden läser vi inte
i den internationella pressen.
Och han tar två spanskspråkiga exempel: spanska El Pais
och El Nuevo Herald, baserad
i Miami. Deras texter om Matthew i USA och Haiti var kyliga
beskrivningar av materiella
och mänskliga skador.
– Om vi i stället analyserar
deras artiklar om Kuba var de
fulla av subjektivitet, fulla av
dramatiska uttalanden från
påstådda offer i en situation av
total utsatthet. Bägge tidningarna lade till ”enligt officiella

siffror” när de citerade den kubanska regeringens uppgifter,
för att markera den bristfälliga
trovärdigheten. I USA-skrivningarna lades myndigheternas uttalanden in som en del
av nyheten utan att källan ens
markerades.
Manzaneda småskrattar lite
ironiskt när han säger att den
enda nyheten som El Pais hade
om Matthews framfart på Kuba
var undertecknad av den kända
”dissidenten”   Yoani Sanchez.
–  Hon betonade att ”de statliga hjälpinsatserna för de drabbade tar för lång tid”.

Regeringskonspiration
mot internet
El Nuevo Herald gick ett steg
längre än El Pais och ifrågasatte hela det kubanska civilförsvarssystemet och lät José
Daniel Ferrer, ledare för en
dissidentgrupp i Kuba, sköta
tidningens bevakning av Matthews förödelse i Kuba.
– Under rubriken ”Orkanen
Matthew och den kubanska regimens lögner” påstod han att
avbrottet för internet inte var
resultatet av Matthew utan ett
beslut från regeringen för att
undvika att ”alternativa” rapporter skulle komma till omvärldens kännedom. Han tillade att
den officiella kubanska pressen
knappt hade informerat befolkningen om orkanens ankomst
till Kuba, fortsätter Manzaneda.
Han säger att det sista är

en helt obegriplig anklagelse
eftersom alla medier i Kuba
gjorde en grundlig och närmast
minutiös bevakning före, under
och efter orkanens framfart.
Denna kubanska mediebevakning fick ett särskilt erkännande av FN:s Kubarepresentant
Myrta Kaulard.

Gud hörde bönerna
– Att dessa två medier skulle
erkänna de preventiva besluten
som den kubanska regeringen
hade vidtagit var helt otänkbart, säger Manzaneda. Därför försökte de desperat hitta
en förklaring till varför ingen
kuban dödades och de fann
den i ett övernaturligt fenomen.
José Daniel Ferrer skrev i El
Nuevo Herald att befolkningen
på östra Kuba ”väntade att Gud
skulle göra dem en tjänst. Och
som tur var verkar det som om
att Gud hörsammade Santiagoborna”. El Pais skribent Yoani
Sanchez skrev att ”bönerna i
Baracoa (där orkanens centrum låg) ökade i styrka för att
allt skulle gå över snabbt och
utan dödsoffer”.
José Manzaneda sammanfattar de två tidningarnas orkanbevakning:
–  Med andra ord var det Gud
och inte civilförsvaret som räddade Kuba från orkanen Matthew. Nu får vi bara hoppas att
journalistiken också räddas,
säger han.
Dick Emanuelsson

USA utför
direkta
attacker i
Jemen
Förra torsdagen besköt
den amerikanska flottan
tre radarstationer i Houthikontrollerade områden i
Jemen. Det skedde som
svar på de två missilattackerna mot amerikanska
skepp i Aden-viken utanför
Jemens kust som ägde
rum förra veckan. I lördags
skedde ytterligare en attack mot ett amerikanskt
skepp, dock utan några
skador. Houthi-rebellerna
har förnekat att de ligger
bakom de två första attackerna. Attackerna är
de första som USA utfört
mot Houthi-rebellerna och
innebär en upptrappning av
konflikten mellan Saudiarabien och Houthi-rebellerna.

”Rättegång” mot
Monsanto
inledd
I fredags inleddes den inofficiella rättegången mot
det multinationella livsmedelsföretaget Monsanto
i nederländska Haag.
Under rättegången, som
är organiserad av aktivister, ska dussintals offer
för Monsanto vittna om
skadorna mot miljön och
mänsklig hälsa som företaget är ansvarigt för. I Tyskland protesterar samtidigt
bönder mot sammanslagningen av Monsanto och
läkemedelsföretaget Bayer.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful