10 9331 Beslut Terminerade Kapacitetsforbindelser Marknad 6 20130610 PTS TELIA SONERA

BESLUT
1(143)
Datum
Vr referens
2013-06-10
Dnr: 10-9331
Konkurrensavdelningen
Charlotta Garmert
+46 8 678 55 00
pts@pts.se
Skyldigheter fr TeliaSonera AB med

berrda dotterbolag p marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser
(marknad 6)
Parter
TeliaSonera AB, org.nr 556103-4249, med berrda dotterbolag
Adress: Stab Juridik, Regulatoriska frgor, 123 86 FARSTA
rendet
I detta beslut avgrnsar PTS marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser och faststller att marknaden r relevant fr frhandsreglering.
Vidare identifierar PTS TeliaSonera som ett fretag med ett betydande
inflytande p marknaden och lgger fretaget skyldigheter.
Saken
Faststllande av sdana relevanta produktoch tjnstemarknader som enligt
8 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) har sdana
srdrag att det kan vara motiverat att frhandsreglera dem enligt samma lag;
Identifiering av fretag med betydande inflytande enligt 8 kap. 6 LEK;
Faststllande av skyldigheter enligt 8 kap. 6 LEK
Post- och telestyrelsen

Postadress:
Besksadress:
Telefon: 08-678 55 00
Box 5398
Valhallavgen 117
Telefax: 08-678 55 05
102 49 Stockholm
www.pts.se
pts@pts.se
Aktbilaga
Innehll
PTS avgrande
lggande av skyldigheter
5
6
1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.4.1
1.4.2
1.4.3
1.4.4
1.4.5
Reglering fr kad konkurrens

I riktning mot en kad konkurrens och harmonisering
Tidigare fattade beslut
Regleringen kar valmjligheterna fr slutanvndarna
Huvuddragen i PTS prvning
Avgrnsning av marknaden produktmssigt och geografiskt
Faststllande av marknad som kan komma ifrga fr frhandsreglering
Faststllande av operatr med betydande inflytande
Skyldigheter lggs
Hur beslutet ska glla
2
2.1
2.2
2.3
2.3.1
Avgrnsning av marknaden
16
Den rttsliga ramen fr marknadsavgrnsningen
16
Metod fr marknadsavgrnsning
17
EU-kommissionens rekommendation r utgngspunkten fr avgrnsningen
19
EU-kommissionen rekommenderar reglering av terminerande avsnitt av hyrda
frbindelser i grossistledet
19
Marknadsfrhllandena har ndrats sedan PTS beslut 2005
21
Slutkundsmarknaden och grossistmarknaden r parallella
21
Avgrnsning av grossistmarknaden
23
Grossistkundernas efterfrgan i Sverige
23
Efterfrgan avser tillgng till befintlig infrastruktur fr att mjliggra
tillhandahllande av tjnster till slutkunder
23
Efterfrgan avser reserverad och garanterad kapacitet samt transmission med
konstant bit-takt
24
Grossistkunderna efterfrgar transmission som realiseras med TDM-teknikerna SDH
och PDH samt Ethernet.
25
Bde symmetrisk och asymmetrisk verfring efterfrgas
27
I huvudsak digital verfring efterfrgas
28
Kostnadseffektiva verlmningspunkter
28
Sammanfattning av egenskaper fr terminerande kapacitetsfrbindelser
30
Substitutionsanalys
30
Marknaden omfattar hela spektrumet av kapaciteter
31
Transmissionstjnsten bitstrmstilltrde ingr inte
39
Ntinfrastrukturtilltrde ingr inte
40
Terminerande kapacitetsfrbindelser ver radiolnk ingr inte
42
Sammanfattning av substitutionsanalys
43
Geografisk marknadsavgrnsning
44
Metod fr geografisk marknadsavgrnsning
44
Marknadsandelarnas frdelning och utveckling
47
Prissttning och geografiska prisskillnader
50
Ntens tckning
57
Utbuds- och efterfrgekaraktr
58
Slutsats geografisk marknadsavgrnsning
59
2.3.2
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.5.5
2.5.6
2.5.7
2.5.8
2.6
2.6.1
2.6.2
2.6.3
2.6.4
2.6.5
2.7
2.7.1
2.7.2
2.7.3
2.7.4
2.7.5
2.7.6
12
12
12
12
13
13
14
14
14
15
3
3.1
3.1.1
3.2
3.2.1
3.3
3.3.1
3.4
Faststllande av relevant marknad

61
Frsta kriteriet hga intrdeshinder
61
Hga intrdeshinder finns p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser 62
Andra kriteriet - marknadsdynamik
63
Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser saknar dynamik
63
Tredje kriteriet - Effekten av konkurrenslagstiftningen
65
Konkurrenslagstiftningen r inte tillrcklig
65
Marknaderna fr terminerande kapacitetsfrbindelser r relevant fr
frhandsreglering
66
4
4.1
4.1.1
4.1.2
Identifiering av fretag med betydande inflytande

Betydande inflytande om fretaget kan upptrda oberoende
Den rttsliga utgngspunkten 8 kap. 6 LEK
Det r fretagets marknadsmakt som avgr
67
67
67
67
4.1.3
4.2
4.2.1
4.2.2
4.2.3
4.2.4
4.2.5
4.2.6
4.2.7
4.2.8
4.2.9
4.2.10
4.2.11
4.3
4.3.1
EU-kommissionen ger riktlinjer fr bedmningen

Bedmning av betydande inflytande
Marknadsandelar p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser
TeliaSoneras marknadsandel utgr en presumtion fr betydande inflytande
TeliaSoneras storlek bidrar till dess ekonomiska styrka
TeliaSonera har kontroll ver infrastruktur som r svr att kopiera
TeliaSonera tnjuter stordriftsfrdelar
Frdelar till fljd av produktionens spnnvidd
TeliaSonera r vertikalt integrerat
Det finns hinder fr expansion
Avsaknad eller lg grad av motverkande kparmakt
Potentiell konkurrens
TeliaSonera har ett betydande inflytande p marknaden
Fretaget TeliaSonera
Beskrivning av fretaget
68
70
70
71
74
75
76
77
78
78
79
79
79
80
80
5
5.1
5.2
Konkurrensproblem skapar behov av skyldigheter

PTS ska i vissa fall lgga skyldigheter
Skyldigheterna ska vara lmpliga och proportionerliga
82
82
83
6
6.1
6.2
6.2.1
6.2.2
6.2.3
6.2.4
6.2.5
6.2.6
6.2.7
6.2.8
6.3
6.3.1
6.3.2
6.4
6.4.1
6.4.2
Skyldighet om tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser

Den rttsliga utgngspunkten 4 kap. 8 och 10 LEK
TeliaSonera ska leverera terminerande kapacitetsfrbindelser
Risk fr leveransvgran r ett konkurrensproblem
En operatr med ett betydande inflytande r ett konkurrensproblem
Vad r en terminerande kapacitetsfrbindelse?
Tilltrdesskyldighet r ndvndig
Multiplexering ska ing p begran
Punkt-till-punkt frbindelser ska inte lngre omfattas
Tilltrdesskyldigheten r proportionerlig
TeliaSonera ska tillhandahlla ntsammankoppling
Ntsammankoppling r ndvndig fr att kunna nyttja frbindelsen
Skyldigheten att tillhandahlla ntsammankoppling r proportionerlig
TeliaSonera ska tillhandahlla tillhrande installationer
Definitionen av tillhrande installation 1 kap. 7 LEK
Installation av frbindelse som grossistkund frfogar ver till samlokaliserad
utrustning
6.4.3 Skyldighet att tillhandahlla tillhrande installationer proportionerlig
86
87
88
88
89
89
90
91
95
95
96
98
98
100
101
101
7
7.1
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.2.4
7.2.5
7.2.6
7.2.7
7.2.8
7.2.9
Skyldighet att tillmpa generella villkor fr tilltrdet

Behov finns att frtydliga vad som r en rimlig begran
Skyldighet att tillhandahlla information behvs fr att skerstlla tilltrde
Tilltrdet och vad grossistkunden ska betala fr det ska preciseras
Leveransvillkor, kvalitets- och serviceniver ska preciseras
Avtalsviten behvs fr att skapa leveransincitament
Villkor om ndring, omfrhandling och uppsgning behvs
Skyldighet att tillhandahlla befintligt utbud under rimlig tid
Objektivt sett godtagbara skl fr att vgra att leverera
Uppgift om avsikt att vgra begran mste lmnas
Skyldigheten r proportionerlig
103
105
106
108
109
110
112
114
115
117
117
118
8
8.1
8.1.1
8.1.2
8.1.3
8.1.4
8.1.5
8.1.6
Skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande prissttning

Den rttsliga utgngspunkten 4 kap. 11 och 12 LEK
Konkurrensproblem relaterade till prissttning
Historisk prisreglering och prisutveckling
Icke-diskriminerande prissttning fr terminerande kapacitetsfrbindelser
ndring till icke-diskriminerande prissttning fr tillhrande installationer
Skyldighet om pris fr minimiutbudet av hyrda frbindelser ska upphvas
119
119
120
121
122
123
123
124
9
9.1
9.2
9.2.1
Skyldighet att inte diskriminera

En skyldighet att inte diskriminera behvs
Operatrer under likvrdiga omstndigheter ska behandlas lika
125
125
126
127
101
102
9.2.2 Grossistkunderna ska erbjudas likvrdiga villkor och kvalitet som TeliaSoneras egen
slutkundsverksamhet
127
9.2.3 Skyldigheten r proportionerlig
128
10
10.1
10.2
10.2.1
Skyldighet att srredovisa

Behov av skyldighet om srredovisning finns
130
130
130
132
11
11.1
11.2
11.2.1
Skyldighet att offentliggra uppgifter

Tillrcklig transparens ns genom att vsentliga uppgifter offentliggrs
133
134
134
138
12
139
13
Underrttelse om verklagande
141
Bilaga 1 Kllfrteckning
Tabeller
142
Tabell 1 Marknadsandelar TeliaSonera och sex lokala operatrer .......................................................................................... 49

Tabell 2 Marknadsandelar TeliaSonera och sex nationella operatrer.................................................................................... 50
Tabell 3 SDH Sweden kvartalsavgift VC 12/2 Mbit/s per debiteringspunkt efter ort ........................................................ 52
Tabell 4 Prisjmfrelse mellan Prisniv 1 och 2 fr produkten SDH Sweden ...................................................................... 53
Tabell 5 Jmfrelse mellan tre operatrer i Sverige (SEK) ...................................................................................................... 75
Figurer
Figur 1 Total extern frsljning MSEK terminerande kapacitetsfrbindelser ....................................................................... 34
Figur 2 Total extern frsljning terminerande kapacitetsfr. under och ver 30 Mbit/s..................................................... 35
Figur 3 Antal frbindelser och maximal kapacitet SDH Sweden............................................................................................ 38
Figur 4 Marknadsandelar baserat p totalfrsljning fr de fem strsta leverantrerna ...................................................... 48
Figur 5 Marknadsandelar uppdelat efter nationella och lokala operatrer ............................................................................. 48
Figur 6 Marknadsandelar baserat p totalfrsljning fr de fem strsta leverantrerna ...................................................... 64
Figur 7 Marknadsandelar berknat p totalfrsljning ............................................................................................................. 71
Figur 8 Totalfrsljning p marknaden och TeliaSoneras marknadsandel............................................................................. 72
Figur 9 TeliaSonera marknadsandel extern frsljning ............................................................................................................ 74
Figur 10 TeliaSoneras nthierarki................................................................................................................................................ 92
Figur 11 TeliaSoneras frmedlingsomrden i Sverige .............................................................................................................. 93
PTS avgrande
Avgrnsning av relevant marknad och faststllande av marknad som
kan bli freml fr frhandsreglering
PTS avgrnsar grossistmarknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser till
att omfatta
dubbelriktad verfring av symmetrisk eller asymmetrisk data
(transmission) med
digital verfringsteknik (SDH, PDH och Ethernet) ver permanenta
frbindelser med
reserverad och garanterad kapacitet samt med transmission som ger
en konstant bit-takt, dvs. dedikerad frbindelse och kapacitet
ver koppar- och fiberbaserad ntinfrastruktur och som
tillhandahlls med hg kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet,
hela vgen mellan sdan fast ntanslutningspunkt dr slutkunds
verksamhetsstlle eller utrustning kan anslutas till det allmnna
kommunikationsntet och fram till en verlmningspunkt, antingen i
grossistkundens eller i leverantrens nt, dr grossistkunden kan ta
emot verfringen och fra den vidare i transportntet
PTS avgrnsar den geografiska marknaden fr terminerande
kapacitetsfrbindelser till att vara nationell.
PTS faststller med std av 8 kap. 5 LEK att denna avgrnsade marknad
fr terminerande kapacitetsfrbindelser har sdana srdrag att det kan vara
motiverat att infra skyldigheter enligt LEK fr fretag p denna marknad.
Faststllande av fretag med betydande inflytande

PTS faststller med std av 8 kap 6 LEK att TeliaSonera AB med berrda
dotterbolag har ett betydande inflytande p marknaden fr terminerande
kapacitetsfrbindelser.
lggande av skyldigheter
1. Skyldighet att tillhandahlla tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser och tillhrande installationer
1.
TeliaSonera AB med berrda dotterbolag, (tillsammans kallade

TeliaSonera) ska tillgodose varje rimlig begran frn en grossistkund
om tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser, dvs.
frbindelse med dubbelriktad verfring av symmetrisk eller
asymmetrisk data (transmission) med digital verfringsteknik ver
permanenta frbindelser med reserverad och garanterad kapacitet
samt med transmission som ger en konstant bit-takt, dvs. dedikerad
frbindelse och kapacitet, ver koppar- och fiberbaserad
ntinfrastruktur som tillhandahlls med hg kvalitet, driftskerhet och
tillgnglighet hela vgen mellan en sdan fast ntanslutningspunkt dr
slutkunds verksamhetsstlle eller utrustning kan anslutas till det
allmnna kommunikationsntet och fram till en verlmningspunkt,
inom samma frmedlingsomrde som det dr slutkundens fasta
ntanslutningspunkt r belgen, dr grossistkunden begr att f den
terminerande kapacitetsfrbindelsen verlmnad till sig fr vidare
verfring i transportntet. TeliaSonera ska verlmna den
terminerande kapacitetsfrbindelsen p ngot av fljande tv stt som
grossistkunden begr:
a.
till den punkt i grossistkundens nt som grossistkunden anvisar

(grossistkundens verlmningspunkt), eller
b.
till en punkt i TeliaSoneras nt dr grossistkunden kan f

frbindelsen verlmnad till sig (verlmningspunkt).
TeliaSonera ska tillgodose varje rimlig begran frn en grossistkund

om att f frbindelsen multiplexerad med andra frbindelser som
TeliaSonera tillhandahller grossistkunden.
2.
3.
TeliaSonera ska tillmtesg varje rimlig begran om ntsammankoppling i syfte att grossistkundens tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser ska komma till stnd och fungera, dvs. varje
begran om att ntdelar i TeliaSoneras nt fysiskt ska anslutas till
ntdelar i den begrande grossistkundens nt. Sdan ntsammankoppling ska antingen tillhandahllas genom att
a.
TeliaSonera etablerar en fysisk anslutning i form av en

kapacitetsfrbindelse mellan TeliaSoneras nod och den nod som
grossistkunden frfogar ver,
b.
bda parter etablerar varsin fysisk anslutning i form av en

kapacitetsfrbindelse till en gemensam verlmningspunkt,
c.
grossistkunden ges mjlighet att etablera en fysisk anslutning i

form av en kapacitetsfrbindelse till TeliaSoneras nod.
TeliaSonera ska tillmtesg varje rimlig begran om tilltrde till sdana

tillhrande installationer som, utver vad som omfattas av
punkterna 2 och 3, behvs fr att grossistkundens tilltrde ska kunna
komma till stnd och fungera, exempelvis installation av sdan
frbindelse som grossistkunden frfogar ver och som behvs fr att
nyttja den terminerande kapacitetsfrbindelsen.

PTS lgger TeliaSonera skyldigheten med std av 4 kap. 4 och 8 LEK.
2. Skyldighet att tillmpa generella villkor vid tillhandahllande av

tilltrde
1.
TeliaSonera AB med berrda dotterbolag (tillsammans kallade

TeliaSonera) ska utan drjsml tillhandahlla en begrande grossistkund all den information som grossistkunden har behov av i samband
med tilltrde enligt skyldighet 1. Sdan information omfattar alla de
uppgifter som grossistkunden behver fr att kunna planera
etableringar, genomfra bestllningar eller information som pverkar
redan beviljat tilltrde, exempelvis information om planerat underhll,
driftstrningar, fel och frndringar i befintliga nt.
2.
TeliaSonera ska informera berrda grossistkunder och PTS om de

ntfrndringar som TeliaSonera planerar och som har en sdan
omfattning att frndringen kan pverka grossistkundernas mjlighet
att utnyttja erhllet tilltrde enligt skyldighet 1. TeliaSonera ska lmna
information enligt denna punkt med tminstone motsvarande
tidsmssig frvarning innan frndringen genomfrs som TeliaSonera
ger sin egen slutkundsorganisation.
3.
TeliaSonera ska tillmpa villkor fr tilltrde enligt skyldighet 1 som

mjliggr konkurrenskraftig och ndamlsenlig frsljning p
slutkundsmarknaden och som r samma som eller likvrdiga med de
villkor som TeliaSonera tillmpar mot sin egen slutkundsverksamhet.
TeliaSonera ska hrvid skerstlla att avtal om tilltrde enligt skyldighet 1 innehller tminstone fljande:
a)
En beskrivning av vad tilltrdet och drtill hrande installationer

bestr av. Beskrivningen ska vara s specificerad att
grossistkunden kan skerstlla att komponenter eller funktioner
som krvs fr att realisera det efterfrgade tilltrdet ingr.
b)
Alla relevanta och ndvndiga uppgifter om de tekniska specifikationerna och ntegenskaperna fr tilltrdet.
c)
Prissttningen av tilltrdet enligt skyldighet 1 samt andra

ersttningar som grossistkunden ska betala med anledning av
avtalet. Alla priser, avgifter och ersttningar ska framg av
avtalet och vara uppdelade p de olika tjnster och komponenter
som ingr i tilltrdet och i samband med tillhandahllandet av
tilltrdet, inklusive frekommande rabatter och rabattens
berkningsgrund. Prishjningar fr inte trda i kraft frrn efter
90 dagar frn det att TeliaSonera informerat PTS och
grossistkunden om det nya priset. Prisndringar franledda av
domstolsavgranden eller PTS beslut ska dock glla omedelbart
eller fr.o.m. den dag som domstolen respektive PTS frordnar.
d)
Ansvarsfrdelningen fr uppkomna kostnader fr exempelvis

felavhjlpning, underhll och support. Om det r grossistkunden
som ska bra ansvaret ska detta framg uttryckligen av de
avtalade villkoren fr tilltrdet.

e)
Rimliga villkor fr fakturering och betalning.
f)
Villkor fr kvalitetsniver, leveransvillkor, serviceniver,

felavhjlpning och tillgnglighet. Villkoren ska innebra att
grossistkunden erbjuds minst samma alternativ till kvalitet,
leveransvillkor, service och tillgnglighet som TeliaSonera
erbjuder sin egen verksamhet i efterfljande produktionsled.
Detta gller i synnerhet fr villkor om:
i.
leveranstid,
ii.
leveransprecision, och
iii.
felavhjlpningstid.
g)
Villkor om avtalsvite vid avvikelse frn utfst kvalitetsniv,

leveransvillkor och serviceniv fr tilltrde och tjnster enligt
skyldighet 1. Villkoren fr avtalsvite ska tydligt ange p vilka
grunder sdant ska utg, dvs. vad som ska anses vara en
avvikelse frn utfsta niver och villkor, nr TeliaSonera ska
erlgga avtalsvite samt vilka belopp som ska erlggas. Avtalsvitet
ska vara skligt utifrn syftet att det ska ge TeliaSonera
tillrckliga ekonomiska incitament att snabbt tgrda varje enskild
avvikelse frn utfsta niver och villkor.
h)
Villkoren fr ndring i och omfrhandling av avtalet om tilltrde

och tillhrande installationer enligt skyldighet 1. Villkoren ska vara
rimliga. TeliaSonera fr endast sga upp ett avtal om tilltrde och
tillhrande installationer enligt skyldighet 1 vid en tidigare
tidpunkt n vad avtalet stipulerar om det finns synnerliga skl.
i)
Giltighetstid och uppsgningsvillkor samt vilka vsentliga

avtalsbrott som kan leda till uppsgning. Dessa avtalsbrott ska
vara sdana att en uppsgning r en rimlig och adekvat tgrd.
4.
TeliaSonera ska fortstta att tillhandahlla sitt befintliga utbud av

terminerande kapacitetsfrbindelser enligt skyldighet 1 under rimlig
tid. TeliaSonera fr endast upphra med sitt utbud nr det ur tekniskt
eller ekonomiskt hnseende finns objektivt godtagbara skl fr
fretaget att inte lngre teckna nya leveransavtal eller att inte frnya
redan ingngna leveransavtal.
5.
TeliaSonera fr endast upphra med att tillhandahlla terminerande

kapacitetsfrbindelser inom det befintliga utbudet efter samrd med de
berrda anvndarna. TeliaSonera ska ha slutfrt samrd senast 180
dagar fre det datum d TeliaSonera avser att upphra med att
nyteckna leveransavtal fr den aktuella produkten. TeliaSonera ska
offentliggra resultatet av samrdet p sin webbplats tillsammans med
fretagets och grossistkundernas synpunkter p samrdet.
6.
TeliaSonera fr avsl en sdan begran som omfattas av skyldighet 1

endast nr TeliaSonera kan visa att det ur tekniskt eller ekonomiskt
hnseende finns objektivt godtagbara skl fr att vgra tilltrde.
Exempelvis kan det i ett enskilt fall finnas objektivt godtagbara skl att
vgra tilltrde nr
7.
TeliaSonera visar att det saknas tekniska mjligheter att

genomfra det begrda tilltrdet,
vgran r ndvndig fr att frebygga att TeliaSoneras nt eller

dess anvndare skadas,
TeliaSonera kan visa att ntets drift ventyras, eller nr
TeliaSonera kan visa att tredje parts rttigheter skulle krnkas.
TeliaSonera ska, nr fretaget inte anser sig kunna tillgodose en

grossistkunds begran om tilltrde, utan drjsml skriftligen upplysa
grossistkunden om detta och ange sklen samt lmna sdan
information att den begrande grossistkunden kan avgra om denne
kan vidta tgrder fr att tilltrde ska kunna tillhandahllas. Ett sdant
avslag mste grundas p objektivt godtagbara skl och fr lmnas av
TeliaSonera nr TeliaSonera visat att samtliga rimliga mjligheter att
tillgodose begran r uttmda.
PTS lgger TeliaSonera denna skyldighet med std av 4 kap. 4 och 8

LEK.
3. Skyldighet att tillmpa en icke-diskriminerande prissttning

1.

TeliaSonera) ska tillhandahlla sdana tjnster som omfattas av
skyldighet 1, till ett pris som r icke-diskriminerande jmfrt med
TeliaSoneras egna tjnster eller fr dotterbolags eller samarbetspartners tjnster.
2.
TeliaSonera ska ven tillmpa icke-diskriminerande prissttning mellan

grossistkunderna fr sdana tjnster som omfattas av skyldighet 1.
PTS lgger TeliaSonera skyldigheten med std av 4 kap. 4,11,12
LEK.
4. Skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande villkor

1.

TeliaSonera) ska tillmpa icke-diskriminerande villkor vid
tillhandahllande av tilltrde enligt skyldighet 1, vilket innebr att
TeliaSonera ska:
a.
erbjuda grossistkunder under likvrdiga omstndigheter

likvrdiga villkor,
b.
erbjuda grossistkunder likvrdiga villkor och likvrdig kvalitet

jmfrt med TeliaSoneras egna tjnster eller fr dotterbolags eller
samarbetspartners tjnster, dvs. TeliaSonera ska i synnerhet ge
grossistkunderna likvrdiga alternativ till kvalitet och villkor som
TeliaSoneras egen slutkundsverksamhet fr vad gller:
i.
tekniska parametrar,
ii.
leveranstid,
iii.
leveransprecision,
iv.
felavhjlpningstid, samt
v.
information.
5. Skyldighet att srredovisa

1.

TeliaSonera) ska srredovisa sdana tjnster som omfattas av
skyldighet 1.1-3 skilt frn annan verksamhet.
2.
Vid utformningen av srredovisning ska TeliaSonera beakta de riktlinjer

som framgr av EU-kommissionens rekommendation av den
19 september 2005 om srredovisnings- och kostnadsredovisningssystem enligt regelverket fr elektronisk kommunikation
(2005/698/EG).
3.
TeliaSonera ska p begran av PTS inkomma med srredovisningen till

myndigheten.

LEK.
6. Skyldighet att offentliggra uppgifter

1.

TeliaSonera) ska offentliggra frhllanden och villkor som r
vsentliga fr att avtal om sdana tjnster som omfattas av
skyldighet 1 ska kunna komma till stnd och fungera. De uppgifter om
och villkor fr tillhandahllande av tilltrde som TeliaSonera ska
specificera och offentliggra utgrs bl.a. av alla de villkor som
TeliaSonera ska tillmpa fr tilltrde enligt detta beslut. Om
TeliaSonera tillmpar villkor drutver eller om andra uppgifter behvs
fr nmnda syfte ska TeliaSonera specificera och offentliggra dessa p
samma stt.
2.
De specificerade uppgifterna som TeliaSonera enligt punkten 1 ska

offentliggra ska i synnerhet inkludera
a.
produktoch tjnstebeskrivning,
b.
tekniska specifikationer och ntegenskaper,
c.
villkor fr tillhandahllande och anvndning, inklusive
10
tjnstenivavtal,
d.
prissttning,
e.
rutiner fr samrd vid frndringar,
f.
villkor fr ndring i och omfrhandling av avtalet och
g.
villkor fr giltighetstid och uppsgningsvillkor fr avtalet.
3.
TeliaSonera ska publicera information om tekniska frndringar minst

90 dagar innan frndringen genomfrs.
4.
TeliaSonera ska p sin webbplats i nra anslutning till de offentliggjorda uppgifterna offentliggra frndringar av uppgifterna senast 90
dagar fre det att frndringen r avsedd att glla. Frndringar av de
offentliggjorda uppgifterna fr inte glla frrn 90 dagar frn det att
frndringen har offentliggjorts. Fristen om 90 dagar gller inte snkningar av pris. Fristen om 90 dagar gller inte heller nr TeliaSonera
ndrar sitt referenserbjudande till fljd av PTS tillsyn eller till fljd av
domstols avgrande.
5.
TeliaSonera ska offentliggra uppgifterna enligt punkterna 1-4 p

TeliaSoneras webbplats och hlla dessa uppgifter tillgngliga utan
kostnad fr den som nskar ta del av det.

LEK.
PTS frordnande om hur beslutet ska glla

Detta beslut i rende med dnr 10-9331 gller omedelbart.
PTS upphver hrigenom sina beslut den 5 oktober 2005 i rende med dnr
04-6950/23, a och b. Besluten i renden med dnr 04-6950/23, a och b ska
dock glla fr tillhandahllande av tilltrde frn den 5 oktober 2005 fram till
dagen fr detta beslut i rendet med dnr 10-9331. Skyldigheten 1.1.1 enligt
bilaga 1 till PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, b
ska dock glla fr redan ingngna avtal i ett r frn dagen fr detta beslut i
rende med dnr 10-9331.
11
Reglering fr kad konkurrens
1.1
I riktning mot en kad konkurrens och

harmonisering
Detta beslut r ett led i PTS uppdrag att frmja konkurrensen och den
internationella harmoniseringen inom omrdet elektronisk kommunikation. Ett
frmjande av konkurrensen syftar till att ge enskilda och myndigheter tillgng
till skra och effektiva elektroniska kommunikationer och strsta mjliga utbyte
vad gller urvalet av elektroniska kommunikationstjnster samt deras pris och
kvalitet. 1
Det kan behvas en srskild reglering fr att effektiv konkurrens ska uppst p
marknaderna fr elektronisk kommunikation. Anledningen till detta r att ett
antal marknader har vissa srdrag som gr det svrt fr nya operatrer att trda
in och verka p marknaden. Fr att en operatr ska kunna erbjuda tjnster p
slutkundsmarknaden r bl.a. tillgngen till omfattande ntinfrastruktur
avgrande. De operatrer som ger ntinfrastruktur kan genom sitt innehav
stnga ute andra operatrer genom att stta priserna s hgt att andra aktrer
fr svrt att konkurrera. Srdragen leder till att reglering kan bli ndvndig p
vissa marknader. Europeiska kommissionen (hrefter kallad EU-kommissionen)
har gett ut en rekommendation om vilka relevanta produktoch
tjnstemarknader som kan komma ifrga fr frhandsreglering (Hrefter kallad
EU-kommissionens rekommendation frn 2007). 2
Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) trdde i kraft den
25 juli 2003 och bygger p EU-direktiv. 3 Lagen ger PTS mjlighet att i frvg
besluta om ramar och regler avseende marknaden fr att frhindra
konkurrensproblem. PTS ska enligt LEK beakta EU-kommissionens
rekommendation vid faststllandet av marknader med behov av frhandsreglering.
1.2
Tidigare fattade beslut
PTS faststllde den 6 oktober 2005 grossistmarknaden fr terminerande avsnitt
av hyrda frbindelser som relevant fr frhandsreglering. Myndigheten
identifierade TeliaSonera AB som ett fretag med betydande inflytande p
marknaden och lade fretaget skyldigheter. 4
1.3
Regleringen kar valmjligheterna fr

slutanvndarna
Den reglering som i dag finns p marknaderna fr terminerande avsnitt av
hyrda frbindelser, ntinfrastrukturtilltrde och bitstrmstilltrde mjliggr fr
flera nya operatrer att erbjuda bredbands- och datatjnster till slutanvndare.
Jfr 1 kap. 1 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

EU-kommissionens rekommendation frn 2007
3 Bl.a. Ramdirektivet och Tilltrdesdirektivet
4 PTS beslut i rende med dnr 04-6950/23, a och b.
1
2
12
Detta leder i sin tur till fler valmjligheter fr slutanvndarna. Regleringen

underlttar nya operatrers mjligheter att trda in p marknaden eftersom
deras behov av egen infrastruktur eller utrustning minskar. Operatrerna har
genom regleringen mjlighet att kpa tjnster p konkurrenskraftiga villkor frn
TeliaSonera.
1.4
Huvuddragen i PTS prvning
PTS prvar i detta beslut fljande:
1. hur den aktuella grossistmarknaden ska avgrnsas (avsnitt 2),
2. om den avgrnsade marknaden har sdana srdrag att den kan bli
freml fr frhandsreglering (avsnitt 3),
3. om det finns ngot fretag med betydande inflytande p den relevanta
marknaden (avsnitt 4), och
4. vilka skyldigheter som ska lggas ett fretag med betydande inflytande
(avsnitt 5-11).
1.4.1
Avgrnsning av marknaden produktmssigt och geografiskt
Enligt EU-kommissionens rekommendation frn 2007 ska utgngspunkten fr

faststllande av marknader vara definitionen av slutkundsmarknader ur ett
framtidsorienterat perspektiv, med beaktande av utbytbarheten p efterfrgeoch utbudssidorna. Efter det att slutkundsmarknaderna har definierats kan
regleringsmyndigheten g vidare med att identifiera relevanta
grossistmarknader. 5
PTS prvar i avsnitt 2 hur grossistmarknaden fr terminerande avsnitt av hyrda
frbindelser som EU-kommissionen faststllt som relevant fr
frhandsreglering (faststlld marknad nummer 6) ska avgrnsas utifrn de
frhllanden som rder i Sverige. Hr beaktar PTS EU-kommissionens
rekommendation frn 2007 samt EU-kommissionens riktlinjer fr marknadsanalyser. 6
PTS avgrnsar marknaden svl produktmssigt som geografiskt. Produktmssigt
avgrnsas marknaden s att den omfattar de tjnster som r utbytbara.
Geografiskt avgrnsas marknaden s att den omfattar det omrde inom vilket
konkurrensvillkoren r tillrckligt likartade och som kan skiljas frn
angrnsande geografiska omrden framfr allt p grund av vsentliga skillnader
i konkurrensvillkoren.
5
6
EU-kommissionens rekommendation frn 2007, beaktandesats 4

EU-kommissionens riktlinjer
13
1.4.2
Faststllande av marknad som kan komma ifrga fr

frhandsreglering
PTS prvar drefter (avsnitt 3) om den avgrnsade marknaden har sdana

srdrag att det r motiverat att infra skyldigheter fr fretag med ett betydande
inflytande p denna. Prvningen grs utifrn de tre kriterier som EUkommissionen har angett. 7 Endast de marknader dr PTS bedmer att det finns
(1) stora och varaktiga hinder fr marknadsintrde, (2) en svag marknadsdynamik samt (3) dr konkurrensproblemen inte bedms kunna avhjlpas inom
ramen fr generell konkurrenslagstiftning, blir freml fr prvning i nsta steg.
PTS bedmning avser tiden fram till nsta revidering av marknadsanalysen, dvs.
cirka tre r fram i tiden.
1.4.3
Faststllande av operatr med betydande inflytande
Drefter fljer (avsnitt 4) PTS prvning av om ngot fretag har ett betydande
inflytande p sdan marknad som kan bli freml fr frhandsreglering. Det vill
sga att PTS prvar om det finns ett fretag med en sdan stllning att det i
betydande omfattning skulle kunna upptrda oberoende av sina konkurrenter,
sina kunder och i sista hand av konsumenterna. 8 Om det konstateras att ngot
fretag har en sdan stllning p marknaden, ska det pfras skyldigheter enligt
LEK.
I sin bedmning av marknadsinflytande fljer PTS konkurrensrttslig praxis
och beaktar de indikatorer som anges i EU-kommissionens riktlinjer. 9
Utgngspunkten fr prvningen av om ett fretag har ett betydande inflytande
r fretagets marknadsnrvaro, eller annorlunda uttryckt, hur stor andel av
marknaden som fretaget har. Den indikation som marknadsandelarna ger
kompletteras med vissa andra indikatorer som PTS bedmer kan tala fr, eller
emot, att en eventuell hg marknadsandel leder till ett betydande inflytande.
1.4.4
Skyldigheter lggs
PTS avslutar sin prvning med att lgga de skyldigheter som krvs fr att
komma till rtta med konkurrensproblemen p den aktuella grossistmarknaden
och fr att uppfylla mlen med lagstiftningen (avsnitt 5-11). Prvningen grs
mot bakgrund av marknadssituationen, myndighetens erfarenheter frn
tillmpningen av den nuvarande regleringen samt resultatet frn en
framtblickande bedmning av potentiella konkurrensproblem. Minst en av de
skyldigheter som anges i 4 kap. 5-12 LEK ska dock lggas fr att skapa
frutsttningar fr konkurrens dr detta r mjligt, eller annars mildra de
negativa effekterna av bristande konkurrens.
Vid bedmningen av de konkurrensproblem som skulle kunna finnas i frnvaro
av reglering beaktar PTS den gemensamma stndpunkt som European
EU-kommissionens rekommendation frn 2007 p.5
8 kap. 6 LEK
9 Jfr 8 kap. 6 LEK och EU-kommissionens riktlinjer avsnitt 3.1
7
8
14
Regulators Group (ERG, numera ersatt av BEREC 10) har utarbetat i frga om
hur en regleringsmyndighet br g tillvga fr att skerstlla att
konkurrensproblemen omhndertas p ett harmoniserat och konsekvent stt. 11
Under rubriken PTS avgrande (i det inledande avsnittet) framgr vilka
skyldigheter som myndigheten lgger TeliaSonera genom detta beslut. Fr att
underltta lsningen av beslutet finns avgrandet ven tergivet i anslutning till
sklen fr respektive avgrande.
1.4.5
I avsnitt 12 redovisas hur detta beslut ska glla och hur de beslut som tidigare
fattats fr marknaden ska glla.
10 European Regulators Group (ERG) bildades genom kommissionens beslut den 29 juli 2002
(2002/627/EC). ERG r numera ersatt av Body of European Regulators for Electronic Communications
(Berec) genom kommissionens beslut den 25 november 2009 (1211/2009) och har i uppgift att frmja
samarbete och koordinering mellan nationella regleringsmyndigheter och kommissionen, srskilt vid
implementeringen av EU:s regulatoriska ramverk. Berec och dess kontor r baserat i Riga, Lettland, och
skapades i samband med reformerna av EU:s telekomregler (ndringsdirektivet).
11 ERGs gemensamma stndpunkt reviderad
15
Avgrnsning av marknaden
Avgrnsning av relevant marknad och faststllande av marknad som
kan bli freml fr frhandsreglering
PTS avgrnsar grossistmarknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser till
att omfatta
dubbelriktad verfring av symmetrisk eller asymmetrisk data
(transmission) med
digital verfringsteknik (SDH, PDH och Ethernet) ver permanenta
frbindelser med
reserverad och garanterad kapacitet samt med transmission som ger
en konstant bit-takt, dvs. dedikerad frbindelse och kapacitet
ver koppar- och fiberbaserad ntinfrastruktur och som
tillhandahlls med hg kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet,
PTS faststller den geografiska marknaden fr terminerande
kapacitetsfrbindelser till att vara nationell.
PTS faststller med std av 8 kap. 5 LEK att denna avgrnsade marknad
fr terminerande kapacitetsfrbindelser har sdana srdrag att det kan vara
motiverat att infra skyldigheter enligt LEK fr fretag p denna marknad.
2.1
Den rttsliga ramen fr

marknadsavgrnsningen
PTS ska enligt 8 kap. 5 LEK fortlpande faststlla vilka produktmarknader
som har sdana srdrag att det kan vara motiverat att infra skyldigheter fr en
operatr med betydande inflytande p marknaden i frga. ven marknadens
geografiska omfattning ska drvid definieras.
Vid faststllandet av relevanta marknader ska PTS i strsta mjliga utstrckning

beakta den rekommendation som EU-kommissionen i enlighet med
ramdirektivet har antagit om relevanta produktoch tjnstemarknader. 12 PTS
ska ocks i strsta mjliga utstrckning beakta de riktlinjer som EUkommissionen har utfrdat som en vgledning fr nationella reglerings-
12
Artikel 15.3 ramdirektivet och EU-kommissionens rekommendation frn 2007
16
myndigheter nr de definierar produktmarknader och vid bedmningen av

huruvida ngot fretag har ett betydande marknadsinflytande. 13
Enligt EU-kommissionens rekommendation frn 2007 ska utgngspunkten fr
faststllande av marknader vara definitionen av slutkundsmarknader ur ett
framtidsorienterat perspektiv, med beaktande av utbytbarheten p efterfrgeoch utbudssidorna. Nr slutkundsmarknaderna har definierats kan
regleringsmyndigheten g vidare med att identifiera relevanta grossistmarknader. 14
Den relevanta marknaden ska omfatta de produkter eller tjnster som utgr
marknaden samt dess geografiska utbredning. De nationella regleringsmyndigheterna har enligt EU-kommissionen i regel endast till uppgift att
definiera den geografiska omfattningen av de produktmarknader som faststllts
i rekommendationen och drefter analysera huruvida dessa prglas av bristande
konkurrens. 15
PTS kommer i detta avsnitt att analysera om den av EU-kommissionen
definierade marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda frbindelser i
grossistledet, oberoende av vilken teknik som anvnds fr att tillhandahlla den
hyrda eller dedikerade kapaciteten, dvs. EU-kommissionens faststllda
marknad 6, 16 ska bli freml fr frhandsreglering. PTS analyserar de svenska
frhllandena samt hur marknaden br avgrnsas bde produktmssigt och
geografiskt.
2.2
Metod fr marknadsavgrnsning
Enligt EU-kommissionens riktlinjer r det konkurrenstrycket som avgr om

utbudet av en viss produkt inom ett visst geografiskt omrde utgr den
relevanta marknaden. Myndigheten ska underska om det finns
konkurrenstryck som pverkar de berrda producenternas eller leverantrernas
prissttning. Tv slag av konkurrenstryck beaktas: 1) substitution p
efterfrgesidan och 2) substitution p utbudssidan. 17
Marknadsdefinitionen ska enligt riktlinjerna ske med tillmpning av
konkurrensrttslig metod och st i verensstmmelse med rttspraxis inom
konkurrensomrdet. 18 Enligt konkurrensrttslig praxis utgrs en
produktmarknad av alla varor respektive tjnster som i tillfredsstllande mn p
Artikel 15.3 ramdirektivet och EU-kommissionens riktlinjer

EU-kommissionens rekommendation frn 2007, beaktandesats 4
15 EU-kommissionens riktlinjer p. 36
16 EU-kommissionen rekommendation frn 2007, faststlld marknad nummer 6
17 EU-kommissionens riktlinjer p. 38
18 EU-kommissionens riktlinjer, p. 24. Se ven Ramdirektivet artikel 15.3. Kommissionens riktlinjer r
fljaktligen baserade bl.a. p EU-rttslig praxis och kommissionens tillknnagivande om definitionen av
relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning.
13
14
17
grund av sina egenskaper, sitt pris och sin tilltnkta anvndning kan betraktas
som utbytbara, eller med ett annat ord, substituerbara. 19
Efterfrgesubstitutionen mter i vilken utstrckning kunderna r beredda att erstta
en viss produkt eller tjnst med andra produkter eller tjnster. Detta utgr
vanligtvis den mest omedelbara och effektiva begrnsningen av fretagens
mjligheter att utva marknadsinflytande. Utbudssubstitutionen mter i vilken
omfattning det finns producenter p nraliggande marknader som ltt och p
kort sikt kan stlla om sin produktion eller brja salufra den aktuella
produkten eller tjnsten utan betydande ytterligare kostnader eller kommersiella
risker. 20 Utbudssubstitutionen ska kunna jmfras med efterfrgesubstitutionen
vad gller effektivitet och omedelbarhet. 21
En mjlig metod fr att bedma utbytbarheten p efterfrge- eller utbudssidan
r det s.k. hypotetiska monopolisttestet (ven kallat SSNIP-testet efter eng.
Small but Significant Non-transitory Increase in Price). 22 Det hypotetiska
monopolisttestet r ett ekonomiskt tankeexperiment och fr ses som den
teoretiska grunden fr att bedma utbytbarheten. 23 Att genomfra detta i
praktiken r emellertid mycket svrt.
Det som bedms r efterfrgans korspriselasticitet, dvs. i vilken grad en leverantrs
prishjning pverkar efterfrgan hos en annan leverantr. Utbytbarhet
frutstter inte att alla kunder byter leverantr vid en prishjning. Omvnt kan
en produkt anses utgra en egen marknad ven om mnga kpare, kanske till
och med majoriteten, vnder sig till substitut vid en prishjning. Avgrande r
huruvida prishjningen blir lnsam, trots att ett antal kunder drmed avstr frn
kp. Frgan blir allts hur mnga kunder den hypotetiska monopolisten har rd
att frlora.
Vid anvndningen av detta test utgr man frn en viss produkt, som salufrs
inom ett visst geografiskt omrde och vars egenskaper r sdana att det kan
vara motiverat att infra regleringsskyldigheter. Frgestllningen r om
kunderna vid en liten men varaktig kning i pris 24 kan erstta den prishjda
produkten med en annan produkt i en sdan omfattning att prishjningen blir
olnsam fr sljaren p grund av minskad frsljning.
Om s r fallet ingr sannolikt denna andra produkt p samma relevanta
produktmarknad. Frgestllningen upprepas sedan fr andra produkter tills en
EU-kommissionens tillknnagivande, p. 7. Se ven EU-domstolens domar i mlen Continental Cans
och United Brands.
20 EU-kommissionens riktlinjer, p. 39. Med detta avses att det inte fr krvas en vsentlig tillpassning av
befintliga fasta och immateriella tillgngar, nyinvesteringar, strategiska beslut inom fretaget, eller ta tid, se
EU-kommissionens tillknnagivande, p. 23 och fotnot 4. Producenten ska ocks utan kostnader och
omstllningstider fr exempelvis reklam, produktprovning eller distribution kunna distribuera produkten
till kunderna.
21 EU-kommissionens tillknnagivande, p. 20.
22 EU-kommissionens tillknnagivande, p. 15 ff och EU-kommissionens riktlinjer, p. 40 ff.
23 EU-kommissionens tillknnagivande, p. 15
24 5-10 procent enligt EU-kommissionens tillknnagivande, p. 17 och EU-kommissionens riktlinjer, p. 40.
19
18
uppsttning produkter identifierats fr vilka en prishjning inte skulle bli

lnsam, dvs. till dess att marknaden inte blir strre. Marknaden har p s vis
utvidgats till att omfatta nrliggande substitut.
I konkurrensrttsliga sammanhang har EU-domstolen uttalat att utbytbarheten
och marknadens omfattning i det enskilda fallet enbart kan faststllas genom en
allsidig bedmning av ett flertal olika omstndigheter. Vilka omstndigheter
som r relevanta varierar i varje enskilt fall. 25 Tidigare praxis kan endast i
begrnsad omfattning tillhandahlla hnvisningar till marknadsavgrnsningen. 26
Avgrande blir ocks vilka upplysningar som finns att tillg i det enskilda fallet.
Frutom de kvalitativa kriterierna egenskaper, pris och avsedd anvndning, kan
det vara relevant att beakta kundernas uppfattning betrffande utbytbarhet samt
faktiska substitutionsmjligheter. 27
Produkter som vid en samlad bedmning av deras objektiva egenskaper,
konkurrensvillkor, mnster fr tillgng och efterfrgan p den aktuella
marknaden, visar sig till liten del vara utbytbara med varandra, tillhr skilda
produktmarknader. Det kan exempelvis bero p att produkternas respektive
funktionalitet och slutanvndning uppfattas som olika av konsumenterna. 28
Eftersom den fr detta beslut aktuella marknaden riktar sig till grossistkunder,
handlar efterfrgesubstitutionen om vad dessa anser utgr utbytbara produkter.
EU-kommissionen utgr dock vid sin avgrnsning av produktmarknaden frn
en viss slutkundsmarknad. Mlet med frhandsreglering r nmligen att skapa
frdelar fr slutkunderna genom att p en hllbar bas gra slutkundsmarknaderna konkurrensutsatta. 29
PTS finner det lmpligt att inledningsvis beskriva vad EU-kommissionen avser
med marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda frbindelser i grossistledet.
2.3
EU-kommissionens rekommendation r
utgngspunkten fr avgrnsningen
2.3.1
EU-kommissionen rekommenderar reglering av terminerande

avsnitt av hyrda frbindelser i grossistledet
EU-kommissionens utgngspunkt fr beskrivningen av den marknad fr

terminerande avsnitt av hyrda frbindelser i grossistledet (marknad 6) som
enligt kommissionen kan bli freml fr frhandsreglering, r marknaden fr
dedikerade frbindelser och kapaciteter (hyrda frbindelser). 30
Frstainstansrtten i ml T-25/99 Roberts och Roberts mot Kommissionen REG 2001 s II-1881, p. 37-40
Frstainstansrtten i ml T-125/97 etc Coca-Cola v. Commission, p. 82. Whish, Competition Law (6 uppl.
2009), s. 35
27 Wetter m.fl., Konkurrensrtt en handbok, s. 108 eller prop. 1992/93:56, s. 85
28 EU-kommissionens riktlinjer, p. 44 f
29 EU-kommissionens rekommendation frn 2007, beaktandesats p. 2
30 EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, avsnitt 4.2.3
25
26
19
EU-kommissionen konstaterar i sitt frklaringsdokument till

rekommendationen att marknaderna som relaterar till dedikerade frbindelser
eller kapaciteter har en koppling till marknader som rr tilltrde till fasta
anslutningspunkter och tillhandahllande av tjnster vid fasta
anslutningspunkter. Exempelvis kan dedikerade frbindelser vara ett alternativ
till konventionella abonnentledningar av metall och vice versa i vissa fall. Hyrda
frbindelser med lga kapaciteter kan i vissa fall ersttas med standardiserade
bredbandsanslutningar baserade p DSL eller modemanslutningar, beroende p
vilken tjnstekvalitet som efterfrgas. 31
Huvudegenskaperna fr efterfrgan och utbudet av dedikerade frbindelser och
kapacitet r servicegarantier, bandbredd, avstnd och plats eller platser som ska
betjnas. Slutanvndare efterfrgar dessa frbindelser fr att konstruera ntverk
eller sammanlnka platser, men ven grossistkunder efterfrgar dessa fr att i
sin tur tillhandahlla tjnster till slutanvndare. Det r drfr mjligt att
definiera slutkunds- och grossistmarknader som i huvudsak r parallella. 32 De
efterfrgar samma frbindelse som erbjuds p olika marknader.
Det r mjligt att avgrnsa marknaden fr dedikerade frbindelser och
kapaciteter i tv separata marknader p grossistniv, i synnerhet terminerande
avsnitt av hyrda frbindelser (ibland kallad lokala avsnitt eller lokala segment) och
trunkavsnitt. Vad som i den enskilda medlemsstaten utgr ett terminerande
avsnitt kommer att bero p den specifika nttopologi som finns i
medlemsstaten. Den nttopologiska avgrnsningen avgrs av den relevanta
regleringsmyndigheten. 33
Av de tv utskiljbara marknaderna som EU-kommissionen har avgrnsat
faststlls endast marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda frbindelser i
grossistledet, oberoende av vilken teknik som anvnds fr att tillhandahlla den
hyrda eller dedikerade kapaciteten, som sdan marknad som kan bli freml fr
frhandsreglering. 34 Det r denna marknad som detta beslut avser.
Det konkurrensproblem som ger upphov till att marknaden fr terminerande
avsnitt av hyrda frbindelser kan bli freml fr frhandsreglering r att de
terminerande avsnitten i mnga fall r beroende av den tidigare monopolistens
allmnt utbredda accessnt 35. Kontrollen ver accessntet ger den tidigare
monopolisten en nedrvd frdel p marknaden fr terminerande avsnitt av
EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, avsnitt 4.2.3
35 Med accessnt avses den fysiska frbindelse som frbinder ntanslutningspunkten med en korskoppling
eller likvrdig facilitet i det fasta allmnna kommunikationsntet, se Tilltrdesdirektivet, artikel 2(e) med
ndringsdirektivet. Med ntanslutningspunkt avses den fysiska punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett
allmnt kommunikationsnt, se Ramdirektivet med ndringsdirektivet, artikel 2(da). Det allmnna
kommunikationsntet r ett elektroniskt kommunikationsnt som helt eller huvudsakligen anvnds fr att
tillhandahlla allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster och stdjer informationsverfring
mellan ntanslutningspunkter, se Ramdirektivet med ndringsdirektivet, artikel 2(d). Motsvarande
definitioner av ntanslutningspunkt och allmnt kommunikationsnt finns ven i 1 kap. 7 LEK.
31
32
20
hyrda frbindelser som nytilltrdande operatrer, ver hela EU, nnu inte
lyckats verbrygga. 36
2.3.2
Marknadsfrhllandena har ndrats sedan PTS beslut 2005
Marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda frbindelser har sedan 2005 varit

reglerad genom beslut frn PTS. 37Utgngspunkten fr marknadsavgrnsningen
var den nttopologi som TeliaSonera under lng tid tillmpat fr kretskopplad
fast telefoni. Myndigheten avgrnsade marknaden fr terminerande avsnitt till
sdana hyrda frbindelser som tillhandahlls inom TeliaSoneras respektive
tretton frmedlingsomrden 38. Vidare avgrnsade myndigheten den
angrnsande marknaden fr trunkavsnitt till sdana hyrda frbindelser som
tillhandahlls mellan frmedlingsomrdena.
Sedan PTS beslut r 2005 har stora ntinvesteringar gjorts av TeliaSonera och
av andra aktrer, framfrallt i stadsnt. Nya aktrer och samverkansformer har
pverkat utbudet och de nya aktrerna har successivt tagit marknadsandelar p
den totala marknaden fr hyrda frbindelser.
PTS konstaterar att den indelning mellan terminerande avsnitt och trunkavsnitt
som myndigheten faststllde 2005 r missvisande idag eftersom den utbyggnad
av ntinfrastruktur som genomfrts sedan dess inneburit att grossistkunder har
fler leverantrer att vlja mellan. Detta medfr att en marknadsavgrnsning
som utgr frn TeliaSoneras frmedlingsomrden inte lngre avspeglar
efterfrgeoch utbudssituationen p marknaden.
Utbyggnaden av infrastruktur och de ndrade marknadsfrhllandena leder till
att marknaden mste definieras mer generiskt. Analysen mste ta sin
utgngspunkt i en generell ntstruktur dr produktmarknaden baseras p
tilltrde till transmissionstjnster mellan slutkunders ntanslutningspunkter och
en verlmningspunkt dr operatrer kostnadseffektivt kan ta emot trafiken.
PTS finner det vidare lmpligt att bedma marknaderna utifrn ett framtblickande perspektiv om cirka tre r eftersom myndigheten ska anmla nytt
utkast till marknadsanalys inom tre r frn dagen fr det hr beslutet. 39
2.4
Slutkundsmarknaden och grossistmarknaden

r parallella
Huvudbestndsdelarna i efterfrgan och utbudet av dedikerade frbindelser och
kapacitet r servicegarantier, bandbredd, avstnd och plats eller platser som ska
betjnas. 40 Det innebr att slutkunder och grossistkunder som efterfrgar
tjnster baserade p dedikerade frbindelser och kapacitet behver en
PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950
38 TeliaSoneras nt var uppbyggt s att operatrer sammankopplade sitt nt med TeliaSoneras vid
fretagets s.k. regionala anslutningspunkter fr samtrafik. Se Figur 11
39 8 kap 11 a LEK.
36
37
21
garanterad bandbredd fr att skerstlla en kommunikation med hg

tillgnglighet.
Fr grossistkunder som kper dedikerad frbindelsekapacitet finns det f
begrnsningar vad gller vilka slutkundstjnster som denne kan erbjuda. De kan
anvndas fr olika behov och skrddarsys efter den utrustning som
grossistkunden och/eller slutkunden vill ansluta. Enligt operatren TeliaSonera
kps dedikerade kapacitetsfrbindelser av grossistkunder typiskt sett fr tv
olika syften. Dels anvnds frbindelsen fr att knyta ihop grossistkundens egna
ntdelar och dels fr att knyta ihop slutkunders (fretags) interna datant
mellan olika orter/adresser. Vid anvndning fr slutkundstjnster brukar
grossistkunder antingen terfrslja den hyrda frbindelsetjnsten till
slutkunden eller anvnda den som insatsvara i en mer frdlad slutkundstjnst. 41
Enligt PTS bedmning skulle en avgrnsning av samtliga berrda
slutkundsmarknader inte tillfra marknadsanalysen ngot beaktansvrt
mervrde eftersom de dedikerade kapacitetsfrbindelser som efterfrgas av
grossistkunderna tcker alla sdana frbindelser som grossistkunden skulle
kunna anvnda fr att producera de olika tjnster som bjuds ut till slutkunder.
Olika fretagskunder har olika kvalitetskrav p de tjnster som kps, vilket gr
att en leverantr som vill leverera elektroniska kommunikationslsningar till
fretag, i varje enskilt fall och p varje enskild plats behver tillgng till
frbindelser som motsvarar just dessa krav. Fr att skapa en frstelse fr vilka
mjliga slutkundstjnster som kan realiseras med en dedikerad
kapacitetsfrbindelse ges ngra exempel p detta nedan.
En mjlig slutkund som efterfrgar dedikerade kapacitetsfrbindelser kan vara
sdana fretag och organisationer som i sin tur tillhandahller tjnster till
slutanvndare, dvs. sdana fretag som inte sjlva r slutanvndare ssom
slutanvndare har definierats enligt 1 kap. 7 LEK. Sdan efterfrgan kan
exempelvis komma frn operatrer som hyr dedikerad kapacitet till sina
mobilbasstationer (verksamhetsstllen).
En annan typ av slutkund kan vara ett fretag eller organisation som efterfrgar
en frbindelse med lg kapacitet (bandbredd) fr att ansluta utrustning i
verksamhetsstllen i form av telefonvxlar, bankomater och bensinpumpar vid
bensinstationer. Dessa utrustningar krver garanterad tillgnglighet men lg
kapacitet fr att verfra kontouppgifter och dylikt via frbindelsen. Dessa
kapacitetsfrbindelser kan anvndas fr alla former av data-, tele- och IP-trafik.
Slutkunder kan ocks vara fretag eller organisationer som efterfrgar hg
kapacitet fr att kunna tillgodose det egna behovet av telefoni- och
datakommunikation fr att ansluta verksamhetsstllen och flera olika former av
utrustning samtidigt. En grossistkund skulle kunna efterfrga en dedikerad
kapacitetsfrbindelse fr att ansluta en fastighet fr att leverera bredband till
41
TeliaSonera yttrande frsta samrdet, Diarienr:10-9331 aktbilaga 28 s.5
22
boende i en bostadsrttsfrening. Detta behov stller hga krav p den

elektroniska kommunikationstjnst som levereras till slutkunden.
En konsekvens av att en slutkund kan vara ett fretag eller organisation samt en
grossistkund r att grossistmarknaden och slutkundsmarknaden blir parallella.
En grossistkund som inte anvnder egen infrastruktur fr att leverera tjnsten
till slutkunden efterfrgar i stort sett samma ntdelar som slutkunden behver.
Detta innebr att vi fr en icke-determinerad slutkundsmarknad som i viss mn
sammanblandas med en grossistmarknad. Detta frsvrar arbetet med att
hrleda en grossistmarknad till en specifik slutkundsmarknad.
PTS finner drfr att marknaden fr dedikerade frbindelser och kapaciteter i
terminerande avsnitt av hyrda frbindelser, ssom den har definierats av EUkommissionen, fr analyseras med hnsyn till de funktioner som produkten
fyller fr grossistkunderna, snarare n utifrn en avgrnsning av samtliga
berrda slutkundsmarknader.
2.5
Avgrnsning av grossistmarknaden
2.5.1
Grossistkundernas efterfrgan i Sverige
Den teknikneutrala ansatsen i EU-kommissionens rekommendation frn 2007

innebr att den svenska marknaden ska analyseras oberoende av vilken typ av
nt eller infrastruktur som nyttjas fr att erbjuda tjnsterna i frga. 42 I det
fljande studeras drfr vilka egenskaper som karaktriserar grossistkunders
efterfrgan av dedikerade frbindelser och kapaciteter i terminerande avsnitt p
den svenska marknaden och vilka alternativ som tillgodoser grossistkundernas
behov. Det ankommer sedan p PTS att definiera vilka produkter som i
tillfredstllande mn r utbytbara med den efterfrgade frbindelsen och
drmed ingr p EU-kommissionens faststllda marknad nummer sex.
2.5.2
Efterfrgan avser tillgng till befintlig infrastruktur fr att

mjliggra tillhandahllande av tjnster till slutkunder
De egenskaper som efterfrgas fr terminerande kapacitetsfrbindelser r helt

beroende av vilken typ av tjnst som grossistkunden har fr avsikt att
tillhandahlla till slutkund.
En operatr vill i s stor utstrckning som mjligt ha kontroll ver
produktionen av elektroniska kommunikationstjnster genom att anvnda sin
egen fysiska ntinfrastruktur. I de fall den egna ntinfrastrukturen inte rcker till
fr att mta grossistkundens eller slutkundernas behov av frdlade tjnster,
mste denna kompletteras med grossisttjnster frn andra ntoperatrer.
Mnga operatrer har vanligtvis ett vl utvecklat stamnt men har ofta ett
mycket begrnsat eget accessnt. Orsaken till det r att accessntet r den minst
replikerbara delen av ett nt och det saknas dessutom ofta mjligheter att
uppn stordriftsfrdelar i flera parallella accessnt. Detta fr till fljd att
42
23
incitamenten fr leverantrer av elektroniska kommunikationstjnster att

anlgga egen accessntsinfrastruktur r lg.
Accessntet utgr drmed en flaskhalsresurs som grossistkunder vill f tillgng
till och som deras verksamhet i princip r helt beroende av. En grossistkund
mste sledes f tillgng till dedikerade kapacitetsfrbindelser till rimliga villkor
fr att kunna ansluta slutkundernas verksamhetsstllen och relevant utrustning
till sin egen ntinfrastruktur.
I Sverige anvnds idag en rad olika typer av infrastrukturer fr att ansluta
slutkunder i accessntet. Det vanligaste r accessnt bestende av tvinnad
parkabel av koppar som har sitt ursprung i TeliaSoneras landsomfattande fasta
telefonnt. En annan vanlig typ som utgr den starkast vxande
anslutningsformen r optofiberbaserade accessnt. Det finns ven kabel-tv nt
som anvnds fr att leverera elektroniska kommunikationstjnster. Dessa r
uppbyggda med en annan teknisk plattform n accessnt som r koppar- eller
optofiberbaserade och efterfrgas inte av grossistkunder.
Ntinfrastruktur bestr vanligtvis av en kombination av koppar- och
optofiberledningar eller enbart optofibernt. Fr att kunna leverera tjnster till
strre fretag och organisationer behver grossistkunden f tillgng till de
ntanslutningspunkter dr fretags eller organisationers verksamhetsstllen eller
utrustning kan anslutas till det allmnna kommunikationsntet. Detta uppns
frmst genom tillgng till accessnt baserade p koppar- och fiber. Dessa tv
typer av ntinfrastrukturer r de som primrt anvnds och efterfrgas vid
produktion av elektroniska kommunikationstjnster av grossistkunder.
2.5.3
Efterfrgan avser reserverad och garanterad kapacitet samt

transmission med konstant bit-takt
Slutkundernas efterfrgan p tjnster med hg kvalitet, driftskerhet och

tillgnglighet, stller krav p att leverantren av elektroniska kommunikationstjnster har tillgng till en lokal serviceorganisation med hg beredskap. Det r
frenat med stora kostnader att bygga och driva en sdan egen organisation.
Grossistkunderna efterfrgar drfr en frdlad produkt dr de kan dra frdel
av de stordriftsfrdelar som fljer av ett vl utbyggt nt. Den tjnst som
grossistkunderna fljaktligen efterfrgar r en transmissionstjnst, dvs.
verfring av data, som uppfyller slutkundernas behov.
Slutkundernas behov leder vidare till att frbindelsen och kapaciteten stndigt
mste st till grossistkundens frfogande, oavsett om den anvnds eller inte,
dvs. ger grossistkunden en permanent anslutning med reserverad och
garanterad kapacitet samt med transmission som ger en konstant bit-takt
(hastighet), dvs. vara dedikerad. Ett avbrott i de elektroniska kommunikationerna
fr stora konsekvenser fr fretagen, som ofta r beroende av sina elektroniska
kommunikationslsningar fr att kunna bedriva krnverksamheten.
Slutkunderna har drfr behov av mycket hg tillgnglighet dvs. i princip helt
24
utan avbrott. Dessutom mste informationen som ska verfras vara skyddad
mot intrng och frvanskning.
2.5.4
Grossistkunderna efterfrgar transmission som realiseras med

TDM-teknikerna SDH och PDH samt Ethernet.
Det traditionella kopparbaserade telefonintet r ursprungligen ett rent

kretskopplat ntverk. Upprttandet av en frbindelse mellan tv parter i ett
sdant ntverk sker genom uppkoppling av en kanal med konstant
tidsfrdrjning och bandbredd som existerar med sin verfringskapacitet till
dess att frbindelsen kopplas ner. Kretskopplade frbindelser kopplas upp med
frbestmd, reserverad och garanterad kapacitet/bit hastighet, oberoende av
hur ntet nyttjas av andra anvndare. Nr sledes en grossistkund kper en hyrd
frbindelse reserveras kapacitet genom en eller flera kanaler i ntet som stndigt
r tillgnglig.
Fr att upprtta en dedikerad kapacitetsfrbindelse i ett kretskopplat ntverk
tilldelas varje ansluten frbindelse en periodiskt terkommande tidslucka ver
en gemensam kapacitetslnk. Metoden fr att stadkomma detta kallas fr
tidsdelningsmultiplexering (TDM) och de vanligaste teknikerna som anvnds
fr detta r PDH 43 och SDH 44. Den frsta r en ldre teknik som anvnds fr
att verfra stora mngder data ver ledningar av koppar och fiber och
anvnds vanligen vid lgre hastigheter i ntet. PDH-tekniken har i mnga
telekommunikationsnt ersatts med SDH som den grundlggande tekniken vid
verfring av stora mngder data. Teknikerna frekommer p olika niver i ett
nt och r kompatibla med varandra. SDH anvnds s som PDH fr
multiplexering av flera datastrmmar men har en mycket hgre lgsta hastighet
vid verfring.
Grossistkunder som efterfrgar dedikerade kapacitetsfrbindelser behver f
dessa realiserade med standardiserade tekniker. Det finns drfr en efterfrgan
frn grossistkunder p TDM-teknikerna SDH och PDH i det allmnt utbredda
kopparntet som fortfarande anses vara ett kretskopplat nt. TeliaSonera, som
r den strsta leverantren i Sverige av PDH-produkter, har under r 2012
brjat fasa ut dessa och erstta dem med andra produkter baserade p SDH och
Ethernet. 45 Trots detta finns fortfarande en viss efterfrgan p PDH s lnge
som tekniken anvnds och inte fasats ut i sin helhet i produktionen av
kapacitetstjnster. Sledes efterfrgar grossistkunder alltjmt dedikerade
kapacitetsfrbindelser som realiseras med teknikerna SDH och PDH och som
de sedan kan anvnda fr vidarefrdling av slutkundstjnster.
Idag vljer mnga ntgare att bygga nt som frngr den traditionella
kretskopplade ntarkitekturen och erstter den med paketfrmedlade nt. En
orsak till vergngen r att paketfrmedlade nt r billigare n kretskopplade
Plesiokron digital hierarki
Synkron digital hierarki
45 TeliaSoneras mtesanteckningar Samrd kring sljstopp och avveckling av tjnsterna Anatel, Digitel
och Flexibel n*64, Diarienr:10-9331 aktbilaga 237
43
44
25
nt. En frutsttning fr att tekniken SDH ska fungera i ett kretskopplat nt r

att alla noder i ntet r synkroniserade med varandra (detta r inte lika
ndvndigt fr tekniken PDH), vilket inte r ndvndigt fr paketfrmedlade
nt. Frndringen brukar benmnas Nsta Generations Ntverk och syftar p
vergngen till ett paketfrmedlat nt som anvnder mer optisk fiber i
accessntet. Detta har ftt till fljd att tjnster som traditionellt varit knutna till
kretskopplad teknik som telefoni nu realiseras med paketfrmedlad teknologi.
Paketfrmedlade nt har ursprungligen utvecklats fr att koppla samman och
verfra digital information mellan datorer. verfringen sker genom att data
delas upp i diskreta paket som var fr sig skickas till en mottagare utan att i
frvg behva koppla upp en dedikerad kanal. Nr datapaketen kommer fram
till mottagaren stts informationen samman till ursprungligt format. Den
grundlggande logiken fr kommunikation ver paketfrmedlade nt r att de i
motsats till kretskopplade nt r frbindelselsa.
Ett problem som kan uppst i paketfrmedlade nt r kbildning d den aktiva
utrustningen erhller fler paket n vad som kan skickas. Detta resulterar i
kapacitetsfrsmringar fr slutanvndaren vars informationsverfring tar
lngre tid. Fr en grossistkund som efterfrgar dedikerade
kapacitetsfrbindelser kan detta hanteras genom att enskilda anvndares
datastrmmar ges prioritet i ntet. Genom detta r det mjligt att virtuellt
replikera en kanal med konstant tidsfrdrjning och bandbredd som r
utmrkande fr dedikerade frbindelser i kretskopplade nt. Den vanligaste
tekniken som anvnds idag fr verfring av data i paketfrmedlade nt r
Ethernet.
Under senare r har dedikerade kapacitetsfrbindelser baserade p Ethernetgrnssnitt efterfrgats alltmer av grossistkunder, och mycket tyder p att PDHoch SDH-tjnster successivt kommer att ersttas av Ethernet. TeliaSonera som
r en av de strsta aktrerna p marknaden beskriver sin produkt Ethernet
Sweden med fljande inledning, Ethernet var tidigare en teknik frmst fr
lokala datant. I dag framstr den som teleoperatrernas framtidsteknik fr
global transport 46.
Sledes efterfrgar grossistkunder dedikerade kapacitetsfrbindelser som
realiseras med denna teknik. I mnga fall realiseras en dedikerad
kapacitetsfrbindelse med en kombination av tekniker. Det r vanligt att
Ethernet anvnds i accessntet och sedan SDH fr multiplexering vidare upp i
ntet, man talar d om Ethernet ver SDH, och r paketering av en
transmissionsteknologi i en annan.
P den svenska grossistmarknaden fr dedikerade kapacitetsfrbindelser
efterfrgas sledes TDM-teknikerna PDH och SDH samt den paketfrmedlade
tekniken Ethernet.
46
Klla: www.teliaoperator.se, Diarienr:10-9331 aktbilaga 256
26
2.5.5
Bde symmetrisk och asymmetrisk verfring efterfrgas
Fr att kunna leverera elektroniska kommunikationslsningar till strre fretag

och organisationer mste den terminerande kapacitetsfrbindelsen medge
verfring av digital data i bda riktningarna, med den kapacitet som r lmplig
fr slutkundstjnsten i frga. 47 En viktig parameter fr en grossistkund r hur
kapaciteten disponeras dvs. hur den hyrda kapaciteten frdelas uppstrms
respektive nedstrms.
Valet av kapacitet beror p vilka slutkundstjnster grossistkunden
tillhandahller och p vilket stt tjnsterna levereras. Det finns sledes olika
behov av att kunna vlja hur kapacitet disponeras i ntet. Dedikerad kapacitet
har traditionellt sett levererats med symmetrisk bandbredd, 48 och i PTS beslut
frn 2005 regleras endast frbindelser som medger symmetrisk verfring.
Eftersom trafikverfringen sker som ett led i produktionen av en
slutkundstjnst mste PTS beakta om slutkundernas behov av trafikverfring
har ndrats sedan 2005.
PTS konstaterar att grossistkunder som tillhandahller tjnster i form av t.ex.
telefoni och fretagsnt hanterar trafikflden som huvudsakligen r
symmetriska. Fr dessa tjnster r behovet av bandbredd lika stort i bda
riktningarna. Fr grossistkunder som huvudsakligen producerar tjnster som
internetaccess till slutkunder kan situationen vara annorlunda.
Fretag r idag beroende av att de kan kommunicera med omvrlden genom
elektronisk kommunikation. Tillgng till fungerande kommunikationstjnster i
forma av e-post och access till Internet r grundlggande fr att ett fretag ska
kunna fungera. Tjnster som dessa skapar asymmetriska trafikflden genom att
slutanvndare ofta tar emot data i strre omfattning n vad de skickar ivg
vilket resulterar i asymmetrisk trafikflden. Nr grossistkunder primrt
anvnder kapacitetsfrbindelser fr att leverera internetaccesser till slutkunder
efterfrgar de ocks asymmetriska kapacitetsfrbindelser.
Beroende p slutkundens behov av tjnster och grossistkundens mjlighet att
effektivt producera dessa uppstr ett behov av en efterfrgan p flexibilitet. Fr
att grossistkundens produktion ska bli effektiv mste mjligheten finnas att
vlja hur kapacitetsverfringen ska ske. Grossistkunder efterfrgar sledes
bde symmetrisk och asymmetrisk verfring av terminerande
kapacitetstjnster.
Vissa grossistkunder efterfrgar dedikerad kapacitet i terminerande avsnitt fr
att kunna verfra trafik mellan mobilbasstationer och sina regionala vxlar. De
tjnster som trafikverfringen bestr av r bl.a. mobila bredband och, i allt
hgre utstrckning, datatrafik till s.k. smartphones. Grossistkunder som sljer
mobila bredband och datatrafik till mobiltelefoner behver i mnga fall
47
48
EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s. 31

EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s. 29 fotnot 29
27
verfra hga kapaciteter till mobilbasstationen, men har ett mindre behov av
att verfra trafik frn slutkunderna, dvs. frn mobilbasstationen till regional
vxel. Trafiken r i dessa fall asymmetrisk.
ven om dedikerade kapacitetsfrbindelser i terminerande avsnitt oftast
efterfrgas med symmetrisk kapacitet, saknas sledes en anledning att gra en
uppdelning av marknaden utifrn om den efterfrgade verfringskapaciteten
r symmetrisk eller asymmetrisk. Marknaden ska sledes omfatta bde
symmetrisk och asymmetrisk transmission.
2.5.6
I huvudsak digital verfring efterfrgas
I PTS beslut frn 2005 om marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda

frbindelser i grossistledet, ingr analoga kapacitetstjnster p marknaden. 49
Den analoga transmissionstekniken medger verfring av data med hg
kvalitet, skerhet och tillgnglighet, men den karaktriseras av en mycket lg
verfringskapacitet och en begrnsad funktionalitet.
Slutkunder efterfrgar idag bredbandstjnster med allt hgre kapaciteter. Det r
inte mjligt att tillgodose detta behov med hjlp av analog teknik, vilket
resulterat i att grossistkunder inte lngre efterfrgar dessa frbindelser. Den
primra tekniken som idag anvnds av operatrer fr att realisera elektroniska
kommunikationstjnster r digital. Det r den mest frekommande tekniken
och tillgodoser slutkunders och grossistkunders krav p hg kvalitet, skerhet
och tillgnglighet.
En utmrkande egenskap hos en terminerande kapacitetsfrbindelse som
efterfrgas av grossistkunder r att den medger digital verfring. Sledes
saknas efterfrgan p frbindelser med analog verfringsteknik vilket innebr
att dessa inte lngre r en del av den relevanta marknaden.
2.5.7
PTS har i avsnitt 2.5.2 konstaterat att grossistkunder efterfrgar tilltrde till
ntanslutningspunkter dr fretags eller organisationers verksamhetsstllen eller
utrustning kan anslutas till det allmnna kommunikationsntet. Tilltrde r en
frutsttning fr att operatrer ska kunna leverera elektroniska
kommunikationslsningar till slutkunder. Eftersom en frbindelse har tv
ndpunkter uppkommer frgan om var den efterfrgade verlmningspunkten
fr transmissionen finns nttopologiskt, dvs. var i ntet det terminerande
avsnittet brjar.
Utbyggnaden av accessnten 50 ser olika ut i Sverige. Det konventionella telefonntets accessnt r uppbyggt av tvinnad parkabel av koppar och har
ntanslutningspunkter fr i princip samtliga hushll och verksamhetsstllen i
Sverige. Detta nt frbinds med ett transportnt som numera i stor utstrckning
PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, a
Omfattar den fysiska frbindelse som frbinder ntanslutningspunkten med en korskoppling eller
likvrdig facilitet i det fasta allmnna kommunikationsntet
49
50
28
bestr av ledningar av optisk fiber. Utvecklingen mot nsta generations

accessnt har gjort att det parallellt med det konventionella accessntet anlagts
annan typ av ntinfrastruktur i form av ledningar av optisk fiber.
De terminerande kapacitetsfrbindelser som efterfrgas av grossistkunder
strcker sig nttopologiskt lngre upp i ntet n sjlva accessntet och
inkluderar verfring till en punkt dr grossistkunden kan f frbindelsen
verlmnad. Det innebr att utifrn en leverantrs och ur ett nttopologiskt
perspektiv bestr frbindelsen av tv delar, en accessntsdel och en
transportntsdel. Eftersom transportntet i allt strre utstrckning r uppbyggt
av ledningar av optisk fiber kan eller mste ntgaren anvnda sig av flera olika
typer av underliggande ntinfrastrukturer fr att skapa en sammanhngande
frbindelse hela vgen frn grossistkundens verlmningspunkt och fram till
slutkundens ntanslutningspunkt.
En kapacitetsfrbindelse med reserverad och garanterad kapacitet kan sledes
endast levereras efter grossistkunders efterfrgan om den realiseringen
garanteras hela vgen mellan en fast ntanslutningspunkt och en punkt dr
verfringen av data kan verlmnas i grossistkundens eget nt.
verlmningspunkten r central fr tilltrdet eftersom grossistkunden frn
denna punkt sjlv mste finna kostnadseffektiv vidaretransport av datatrafiken.
Ett alternativ till verlmning i eget nt r en verlmningspunkt i
leverantrens nt dr grossistkunden genom ntsammankoppling kan ta emot
verfringen.
Grossistkunden kan ha alternativa verlmningspunkter till sitt eget nt och
olika stt att realisera en frbindelse mellan det egna ntet och den nod som
finns i anslutning till grossistkundens verlmningspunkt. Grossistkunden kan
vid sin verlmningspunkt ven ha mjlighet att samutnyttja frbindelser fr
flera slutkunder och fr tjnster med olika grad av egen frdling.
Terminerande kapacitetsfrbindelser har ett hgt pris i jmfrelse med tjnster
med icke-dedikerad kapacitet. Detta r en fljd av att den dedikerade
kapaciteten inte delas med annan trafik i den sljande operatrens nt, ngot
som skulle ha mjliggjort ett mer effektivt resursutnyttjande av den totala
kapaciteten fr sljaren. Grossistkundens efterfrgan p frbindelser med hg
kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet r ytterligare en faktor som gr tjnsten
frhllandevis kostsam. Fr en grossistkund finns minst en komponent som gr
att pverka fr att minska kostnaden fr frbindelsen vilken r frbindelsens
lngd.
Mnga grossistkunder har i stor utstrckning byggt sina nt med hnsyn till det
traditionella telefonntets och stamntens topologi. Fr dessa kan
samtrafiksnoder vara effektiva verlmningspunkter. Var en effektiv
verlmningspunkt r lokaliserad mste dock ses efter alla grossistkunders
behov. Generellt kan sgas att grossistkunder, p grund av prisbilden, har ett
incitament att s tidigt som det r mjligt och lnsamt, f frbindelsen
29
verlmnad i egen kontroll. Detta innebr att den efterfrgade

frbindelselngden skiljer sig t frn fall till fall. Enligt information frn
TeliaSonera som PTS delgivits under arbetet med beslutet r den efterfrgade
frbindelselngden fr dedikerade frbindelser och kapaciteter i terminerande
avsnitt i genomsnitt 35 kilometer. 51 Det innebr att en effektiv
verlmningspunkt i genomsnitt ligger 35 kilometer frn slutkundens
ntanslutningspunkt.
PTS finner att efterfrgan av dedikerad kapacitet i terminerande avsnitt
omfattar verfring av dubbelriktad data (transmission) mellan fast
ntanslutningspunkt dr slutkunds verksamhetsstlle eller utrustning kan
anslutas till det allmnna kommunikationsntet och fram till en
verlmningspunkt, antingen i grossistkundens eller i leverantrens nt, dr
grossistkunden kan ta emot verfringen och fra den vidare i transportntet.
2.5.8
Sammanfattning av egenskaper fr terminerande

kapacitetsfrbindelser
Sammantaget bedmer PTS att det som utmrker den efterfrgan som i Sverige
motsvarar den av EU-kommissionen avgrnsade marknaden fr terminerande
avsnitt fr hyrda frbindelser i grossistledet, oavsett teknisk lsning fr det
terminerande avsnittet, r att tjnsten
ger grossistkunden en permanent frbindelse med reserverad och

garanterad kapacitet samt med transmission som ger en konstant bittakt, dvs. dedikerad frbindelse och kapacitet, ver koppar- och
fiberbaserad ntinfrastruktur, fr
verfring av symmetrisk eller asymmetrisk digital data, som
hller hg kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet, och
realiseras med teknikerna SDH, PDH och Ethernet,
Hrefter anvnds begreppet terminerande kapacitetsfrbindelser fr sdana tjnster.

2.6
Substitutionsanalys
En substitutionsanalys genomfrs fr att bedma huruvida olika produkter p
grund av sina egenskaper, sitt pris och sin tilltnkta anvndning i
tillfredsstllande mn kan betraktas som utbytbara, och sledes br anses ing
p samma relevanta marknad. I avsnittet analyseras frst utbytbarheten mellan
de kapaciteter som efterfrgas p marknaden. Detta efterfljs av analyser om
51
Information frn TeliaSonera, Diarienr:10-9331, aktbilaga 133
30
utbytbarheten mellan terminerande kapacitetsfrbindelser och

bitstrmstilltrde, ntinfrastrukturtilltrde och radiolnk.
2.6.1
Marknaden omfattar hela spektrumet av kapaciteter
2.6.1.1 Bakgrund
EU-kommissionen skriver i frklaringsdokumentet till rekommendationen om

relevanta produktoch tjnstemarknader att det r mjligt fr
regleringsmyndigheter att dela upp den relevanta marknaden i olika
produktmarknader efter kapacitet. 52 Villkoret fr en sdan uppdelning r att den
fljer och r konsekvent med konkurrensrttsliga principer.
I det frsta beslutsutkast som skickades ut p samrd hsten 2011 ansg PTS
att det fanns sdant konkurrenstryck mellan de olika marknadssegmenten att
det inte fanns skl att dela upp produktmarknaden efter kapacitet. Samtliga
operatrer, frutom TeliaSonera, som inkom med synpunkter i samrdet ansg
att PTS bedmning verrensstmde med deras uppfattning om hur marknaden
sg ut. Den freslagna regleringen speglade drmed deras efterfrgan i hg
utstrckning. TeliaSonera, som r den operatr som enligt 2005 rs beslut varit
skyldiga att leverera terminerande kapacitetsfrbindelser, ansg att marknaden
inte skulle regleras verhuvudtaget till fljd av lga intrdeshinder och dynamik
p marknaden.
I det andra beslutsutkastet som skickades ut p samrd i december 2011
freslog PTS att marknaden skulle delas upp i en lg- respektive en
hgkapacitetsmarknad. Grnsen mellan de tv marknaderna faststlldes till 30
Mbit/s. Valet grundades p att kapaciteter under 30 Mbit/s fretrdesvis
levereras ver kopparaccesser, vilka i praktiken inte anvnds fr kapaciteter
ver 30 Mbit/s dr fiberaccesser r ndvndigt. Insamlad marknadsdata fr
ren 2008-2010 visade att frsljningen av lgkapacitetsfrbindelser helt hade
dominerats av ett fretag, medan frsljningen av hgkapacitetsfrbindelser
hade skett via ett stort antal fretag, av vilka flera hade betydande
marknadsandelar.
Dessa marknadsfrhllanden tydde enligt PTS p att konkurrensvillkoren skilde
sig vsentligt t mellan lgkapacitetssegmentet och hgkapacitetssegmentet. Det
gav anledning att betrakta terminerande kapacitetsfrbindelser med
verfringskapacitet under respektive ver 30 Mbit/s som tv enskilda
produktmarknader.
Operatren Tele2 ansg i sitt yttrande i andra samrdet att en begrnsning av
regleringen till att endast omfatta kapacitet under 30 Mbit/s skulle utgra ett
ptagligt bekymmer fr dem. Operarren HI3G ansg att marknaden ver 30
Mbit/s knnetecknades av marknadsdynamik och instmde med PTS
dvarande analys. Konkurrensverket delade PTS bedmning att det fanns skl
att avgrnsa marknaden baserat p kapacitet och hade inga invndningar mot
52
31
grnsen 30 Mbit/s. De ppekade dock att de inte kan utesluta att marknaden
skulle kunna delas upp p annat stt vid tillmpning av Konkurrenslagen 53
(KL). 54
Operatren TeliaSonera ansg att PTS analys av uppdelningen mellan
marknaderna inte var tillfredsstllande. Enligt fretaget borde grnsen fr lg
kapacitet ligga p 2 Mbit/s eftersom denna typ av frbindelser r det som
operatrer idag framfrallt hyr. PTS borde enligt TeliaSonera gra en mer
detaljerad analys fr att p ett korrekt stt kunna konstatera vad operatrerna
verkligen efterfrgar och kper avseende kapacitetsprodukter.
Under vren 2012 gjorde PTS ett omtag av beslutsutkastet fr marknad 6 dr
produktmarknadsavgrnsningen stod i fokus. Den mest genomgripande
frndringen som genomfrdes var att den kilometeravgrnsning som tidigare
freslagits mellan terminerande- och trunkavsnitt ersattes av en nttopologisk
avgrnsning. Det fanns under arbetets gng inget som gjorde att PTS ifrgasatte
sin segmenterade produktmarknad. Beslutsutkastet samrddes en tredje gng
under sommarmnaderna.
Operatren Telenor ansg i detta tredje samrd att de inte knde igen sig i den
bild av marknaden som PTS utmlade. Enligt fretaget var avgrnsningen av
den freslagna relevanta produktmarknaden grundad p egenskaper och
pstenden om grossistkunders behov som inte motsvarar verkligenheten. De
motsatte sig att det fanns ngot vsentligt kat inslag av konkurrens p den
svenska marknaden, vare sig fr lgre eller hgre kapaciteter. De gick vidare
och hvdade att det var deras bestmda uppfattning att Ethernet-baserade
kapacitetstjnster mste trffas av regleringen, och att sdan reglering inte kan
vara inskrnkt till att endast trffa kapaciteter under 30 Mbits/s. 55
Operatren TeliaSonera vlkomnade att den freslagna regleringen begrnsades
till att glla kapacitet under 30 Mbit/s, ven om bolaget anser att grnsen fr lg
kapacitet borde vara lgre som de anfrt i tidigare samrd. 56
Efter det tredje samrdet begrde PTS in uppdaterad information fr r 2011
frn de operatrer som sljer terminerande kapacitetsfrbindelser.
Sammanstllningen av informationen visade att stora frndringar hade skett
mellan ren 2010 och 2011. Den mest dramatiska frndringen som skett var
att marknadspositionerna mellan operatrerna p hgkapacitetsmarknaden
mrkbart frndrats. Detta gav PTS anledning att se ver sin marknadsanalys
och studera konkurrensvillkoren p marknaden. Som ett led i detta arbete
analyserades ocks produktmarknadens omfattning p nytt och den tidigare
bedmningen att konkurrensvillkoren avseende utbudet av kapacitet under 30
Konkurrenslagen (2008:579),
Klla: Samrdsvar frn operatrer i andra samrdet, Diarienr:10-9331 aktbilagor 102, 104, 109
55 Telenors yttrande i tredje samrdet fr marknad 6, Diarienr:10-9331 aktbilaga 128
56 TeliaSoneras yttrande i tredje samrdet fr marknad 6, Diarienr:10-9331 aktbilaga 129
53
54
32
Mbit/s vsentligt skiljer sig t frn de som gller fr tillhandahllandet av

kapacitet ver 30 Mbit/s ifrgasattes.
PTS vnde sig till EU-kommissionen fr att f klarhet i frgan om en marknads
uppdelning efter kapacitet. EU-kommissionens svar till PTS var tydligt och
koncist. Det r mjligt fr regleringsmyndigheten att dela upp marknaden efter
kapacitet under frutsttning att produkterna p respektive marknad inte r
utbytbara med produkterna p ngon annan marknad. PTS ska sledes
analysera substitutionen mellan olika kapacitetsintervall och komma fram till att
dessa inte r utbytbara om en uppdelning ska vara mjlig. PTS kommer drfr i
efterfljande avsnitt beskriva grossistkunders efterfrgan och utbudet av
terminerande kapacitetsfrbindelser samt analysera utbytbarheten mellan olika
kapaciteter frn efterfrgeoch utbudssidan.
2.6.1.2 Grossistkunders efterfrgan och efterfrgesubstitution
PTS har i tidigare avsnitt beskrivit de slutkundsmarknader som har behov av

terminerande kapacitetsfrbindelser som insatsvara fr att realiseras. Slutsatsen
var att det finns f begrnsningar fr vilka slutkundstjnster som kan levereras
med terminerande avsnitt som insatsvara. Detta har ven bekrftats av
TeliaSonera i deras frsta samrdsyttrande fr detta beslut. Enligt fretaget
instmmer det i PTS uppfattning att hyrda frbindelser r en tjnst som kan
anvndas fr olika behov och ntdelar och att det kan vara svrt att koppla ihop
hyrda frbindelser med enskilda slutkundstjnster. 57
TeliaSonera har sedan i frga om grossistkundernas efterfrgan p terminerande
kapacitetsfrbindelser anfrt att hyrda frbindelser i grossistledet typiskt sett
kps av operatrer fr tv olika syften. Dels fr att anvndas fr att knyta ihop
operatrens egna ntdelar och dels fr att anvndas fr att knyta ihop
slutkunders (fretags) interna (data)nt mellan olika orter/adresser. I
sistnmnda fall brukar grossistkunden antingen terfrslja den hyrda
frbindelsetjnsten till slutkunden eller anvnda den som insatsvara i en mer
frdlad slutkundstjnst. 58
Grossistkunder anvnder allts terminerande kapacitetsfrbindelser till att
antingen ansluta sina egna verksamhetsstllen eller att knyta ihop slutkunders
datant. Det primra syftet r sledes att ansluta ngon form av utrustning fr
vidare transport upp i ntet. Den kapacitet som grossistkunder efterfrgar r
drmed helt beroende av vilken utrustning som ska anslutas vid var tid och hur
mycket information som ska verfras.
PTS tolkning av grossistkunders efterfrgan p terminerande
kapacitetsfrbindelser r att den omfattar alla mjliga kapaciteter. Detta stds
av de samrdssvar som flera operatrer inkommit med till PTS. Operatrerna
Tele2, Telenor och HI3G ansg att den marknadsavgrnsning som PTS
57
58
TeliaSoneras yttrande i frsta samrdet fr marknad 6, Diarienr:10-9331 aktbilaga 27, 28

TeliaSoneras yttrande i frsta samrdet fr marknad 6, Diarienr:10-9331 aktbilaga 27, 28
33
freslog i det frsta beslutsutkastet i allt vsentligt verrensstmde med deras

uppfattning av marknaden. 59
Operatren Tele2 yttrade i andra samrdet vid beredningen av beslutsutkastet
att den freslagna regleringen som d endast omfattade kapaciteter under 30
Mbit/s skulle utgra ett ptagligt problem fr dem. Operatren Telenor
uttrycker sin efterfrgan p Ethernet-baserade kapacitetstjnster ver 30 Mbit/s
i tredje samrdet genom att hvda att en sdan reglering inte kan vara inskrnkt
till att endast trffa kapaciteter under 30 Mbit/s. 60
PTS har varit i kontakt med operatrerna Tele2 och Telenor fr att skerstlla
att myndighetens uppfattning om fretagens efterfrgan verensstmmer med
deras. Bda operatrerna har tydligt indikerat att deras efterfrgan omfattar
samtliga kapaciteter inom marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
2.6.1.3 Frsljningen av terminerande kapacitetsfrbindelser
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser i Sverige finns det 37

operatrer som sljer dedikerad kapacitet. Leverantrerna av dessa tjnster r
dels nationella operatrer dels lokala stadsnt som finns utspridda ver landet.
Den externa frsljningen, dvs. frsljningen p grossistmarknaden, var r 2008
c:a 1,2 MSEK och har de efterfljande ren sjunkit med ungefr 39 % till en
frsljning p 724 MSEK r 2011 (Figur 1). Frsljningen har under ren 20092011 legat p en relativt konstant niv runt 690 MSEK vilket indikerar en jmn
total efterfrgan frn grossistkunderna p marknaden.
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2008
2009
2010
2011
Figur 1 Total extern frsljning MSEK terminerande kapacitetsfrbindelser
59
60
Operatrernas yttranden i frsta samrdet, Diarienr:10-9331, aktbilagor 25, 26, 29

Tele2 och Telenors yttrande, Diarienr:10-9331 , aktbilagor 101, 104
34
TeliaSonera r den strsta operatren p marknaden och har fr r 2011

rapporterat att 85 % av fretagets externa frsljning kommer frn
kapaciteterna 2 Mbit/s. Detta motsvarar 54 % av den totala externa
frsljningen p marknaden. Fr vriga operatrer p marknaden hrrr
sammantaget 35 % av den externa frsljningen frn kapaciteter under 30
Mbit/s och 65 % frn kapaciteter ver 30 Mbit/s.
<30Mbit
>30Mbit
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2008
2009
2010
2011
Figur 2 Total extern frsljning terminerande kapacitetsfr. under och ver 30 Mbit/s
Den externa frsljningen av terminerande kapacitetsfrbindelser har minskat

fr kapaciteter under 30 Mbit/s och kat fr kapaciteter ver 30 Mbit/s (Figur
2). Denna frndring kan hrledas bl.a. till efterfrgan p olika
slutkundsmarknader dr mer kapacitetskrvande tjnster efterfrgas i idag
jmfrt med r 2008.
Vrdet av den externa frsljningen av lgkapacitetsprodukter r fortfarande
hgre n motsvarande frsljningsvrde fr hgkapacitetsprodukter. Dremot
finns betydligt fler aktrer som erbjuder hgkapacitetsfrbindelser n
lgkapacitetsfrbindelser. Detta beror till del p att marknaden genomgr ett
teknikskifte frn SDH- till Ethernet-teknik. Mnga aktrer har byggt ut
tekniken Ethernet, vilket skapat incitament att trda in p marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser. 61 Marknaden r fortfarande under
utveckling och det r drfr oskert hur den kommer att utvecklas under de
nrmaste tre ren. 62
2.6.1.4 Efterfrgesubstitution
Nr substituerbarhet diskuteras r den viktigaste faktorn normalt den s.k.

efterfrgesubstitutionen, dvs. i vilken utstrckning kunder r beredda att erstta
61
62
TeliaSonera yttrande beslutsutkastet marknad 6 2013-01-25, Diarienr:10-9331 aktbilaga 254 s.6

35
en viss produkt eller tjnst med andra tjnster eller produkter. I den mn
grossistkunderna i tillfredsstllande mn r beredda att erstta en
frbindelse med viss kapacitet med en frbindelse med annan kapacitet skall
dessa frbindelser anses tillhra samma produktmarknad. Omvnt ska
kapacitetsprodukter som inte r utbytbara ur ett grossistkundsperspektiv anses
tillhra skilda produktmarknader.
PTS har konstaterat ovan att terminerande kapacitetsfrbindelser efterfrgas i
alla mjliga kapaciteter. Det har ocks konstaterats att efterfrgan har kat p
kapaciteter ver 30 Mbit/s de senare ren, medan efterfrgan p kapaciteter
under 30 Mbit/s har minskat. Det sker sledes en vergng av efterfrgan frn
lgkapacitetsfrbindelser till hgkapacitetsfrbindelser. PTS har nu att analysera
huruvida det saknas en sdan grad av utbytbarhet mellan hg- och
lgkapacitetsprodukter att dessa ska omfatta skilda produktmarknader.
Kommissionen rekommenderar det hypotetiska monopolisttestet fr att
underska utbytbarheten mellan produkter. 63 Med hjlp av detta test undersks
korspriselasticiteten mellan produkter, dvs. i vilken mn en priskning p en
produkt leder till en kad efterfrgan p en annan produkt. En hg
korspriselasticitet innebr att det finns konkurrenstryck mellan produkterna
som pverkar aktrernas beteende p marknaden.
Enligt kommissionen br man vid anvndningen av det hypotetiska
monopolisttestet starta definitionsarbetet med en viss produkt vars egenskaper
r sdana att det kan vara motiverat att infra regleringsskyldigheter. I denna
analys anser PTS att det r lmpligt att starta med lgkapacitetsfrbindelser,
eftersom dessa produkter historiskt varit reglerade och drfr fr anses utgra
krnprodukten.
Med lgkapacitetsfrbindelser avses hr kapacitetsfrbindelser under 30
Mbit/s, som i huvudsak levereras ver kopparaccesser. TeliaSonera har uppgett
att en helt vervgande del av fretagets externa frsljning i
lgkapacitetssegmentet utgrs av SDH-frbindelser p 2 Mbit/s. 64 I ett
elektroniskt kommunikationsnt sljs standardiserade kapaciteter efter specifika
berkningsmetoder, dr 2 Mbit/s kan ses som en minimikapacitet p en skala
som strcker sig frn 2 Mbit/s till 1Gbit/s. 2 Mbit/s fr ocks ses som en
central produkt, eftersom kapacitetsfrbindelser med hgre kapacitet kan
produceras genom anvndning av multiplar av kapaciteten 2 Mbit/s.
Den i varje fall efterfrgade kapaciteten realiseras med hjlp av utrustning som
r kapabel att verfra en standardiserad kapacitet som ligger ver den
efterfrgade minimikapaciteten. Det innebr exempelvis att om en slutkund vill
ansluta en utrustning som behver 0,5 Mbit/s kommer den hgre kapaciteten 2
63
64
EU-kommissionens riktlinjer, p. 40 f.
TeliaSonera inkommen handling Diarienr:10-9331 aktbilagor 200, 251
36
Mbit/s att realiseras. Kapaciteten avrundas allts alltid uppt till nrmaste
standardiserade kapacitet i produktionen.
Frgan blir d huruvida grossistkunderna skulle g ver till en hgre kapacitet
om det skedde en liten, men mrkbar och varaktig hjning av priset p
lgkapacitetsfrbindelser. Den i varje enskilt fall efterfrgade kapaciteten beror
p vilken utrustning som grossistkunden vill ansluta och hur mycket
information som ska skickas vidare. Ur ett rent tekniskt och funktionellt
perspektiv r en lgre kapacitet alltid utbytbar mot en hgre.
SDH r vidare enligt TeliaSonera en teknik som generellt r p vg att fasas ut. 65
Den kande frsljningen av hgkapacitetsfrbindelser och den minskande
frsljningen av lgkapacitetsfrbindelser stder enligt PTS TeliaSoneras
tolkning. Den stadiga vergngen frn lg- till hgkapacitetsfrbindelser trots
att den totala frsljningen ligger p en ofrndrad niv visar att
grossistkunderna ser hgkapacitetsfrbindelserna som ett substitut till
lgkapacitetsfrbindelser.
PTS finner det drfr troligt att en liten, men mrkbar priskning p
lgkapacitetsfrbindelser skulle leda till att grossistkunderna i stor utstrckning
skulle verg till att kpa frbindelser med hgre kapacitet. Det innebr att det
finns ett konkurrenstryck frn frsljningen av hgre kapaciteter som pverkar
prissttningen p lgkapacitetsprodukter. En hypotetisk monopolist p en
lgkapacitetsmarknad skulle inte kunna utva marknadsinflytande och
exempelvis hja priserna utan hnsyn till konkurrenterna i
hgkapacitetssegmentet.
Den relevanta produktmarknaden br drfr med hnsyn till utbytbarheten
frn efterfrgesidan omfatta svl lgkapacitets- som hgkapacitetsfrbindelser.
2.6.1.5 Utbudssubstitution
En fullstndig beskrivning av produktmarknaden kan emellertid ven krva att

den potentiella substitutionen p utbudssidan beaktas. Utbudssubstitutionen
handlar om mjligheten fr operatrer p marknaden att snabbt stlla om sin
produktion till utbytbara produkter utan vsentliga tillggskostnader eller
kommersiella risker. Frekomsten av detta potentiella utbud skulle ge en effekt
p marknaden som r s omedelbar att verkningarna kan jmfras med
efterfrgesubstitution. Med omedelbar effekt avses att sdan utbudssubstitution
mste ha en effekt inom maximalt ett r. Fr att utbudssubstitution ska ha
ngon relevans fr marknadsdefinitionen ska en faktisk utbudssubstitution
kunna konstateras. Enbart hypotetisk substitution p utbudssidan r inte
tillrckligt fr att pverka definitionen av en marknad.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser kan
utbudssubstitutionen vara viktig vid definitionen av den relevanta marknaden
65
37
eftersom den plattform som anvnds fr att producera kapacitet r

standardiserad efter specifika kapacitetsintervall. Centralt r kapaciteten 2
Mbit/s som ocks kan ses som en minimikapacitet p en skala frn 2 Mbit/s till
1 Gbit/s. Nr en operatr sljer kapacitetsfrbindelser anvnder de sig av
multiplar av kapaciteten 2 Mbit/s. Kapaciteten 4 Mbit/s bestr sledes av tv
stycken 2 Mbit/s frbindelser osv. Detta kan illustreras genom TeliaSoneras
produkt SDH Sweden i Figur 3 nedan.
Accessprodukt
Access T/TS/TN/EN/X/
Access 32T
Access 34T/TN 1*34 Mbit/s
Access 45T/TN 1*45 Mbit/s
Access 155T/TN
Access
Access
Access
Access
Access
Access
Access
622T/TN
2500T/TN
155F/FN/EN
622F/FN
622FC/FCN
2500F/FN
10000F/FN
Antal frbindelser med maximal kapacitet

1*2 Mbit/s
16*2 Mbit/s
1*34 Mbit/s
1*45 Mbit/s
63*2 Mbit/s, 3*34 Mbit/s, 3*45 Mbit/s, 1*140 Mbit/s,
63*VC-12, 21*VC-2, 3*VC-3, 1*VC-4
252*2 Mbit/s, 12*34 Mbit/s, 12*45 Mbit/s, 4*140 Mbit/s,
252*VC-12, 84*VC-2, 12*VC-3, 4*VC-4
1008*VC-12, 336*VC-2, 48*VC-3, 16*VC-4, 4*VC-4-4c
63*VC-12, 21*VC-2, 3*VC-3, 1*VC-4
252*VC-12, 84*VC-2, 12*VC-3, 4*VC-4
1*VC-4-4c
1008*VC-12, 336*VC-2, 48*VC-3, 16*VC-4, 4*VC-4-4c
4032*VC-12, 1344*VC-2, 192*VC-3, 64*VC-4, 16*VC-4-4c
Figur 3 Antal frbindelser och maximal kapacitet SDH Sweden 66
Produktionen av hgre kapaciteter bestr allts i grunden av flera frbindelser

av lgre kapacitet. Upp till 32 Mbit/s kan endast multiplar av 2 Mbit/s
anvndas. Vid 34 Mbit/s och 45 Mbit/s finns tv andra standardiserade
kapaciteter. I Figur 3 kan man se hur dessa tre standardiserade kapaciteter
anvnds fr att producera accessprodukten Access 155T/TN. Den bestr av
antingen 63 st. 2 Mbit/s frbindelser, 3 st. 34 Mbit/s eller 3 st. 45 Mbit/s
frbindelser osv.
Den leverantr som tillhandahller lgre standardiserade kapaciteter har drfr
alltid mjlighet att genom en liten omstllning i produktionen, genom byte av
linjekort i den aktiva utrustningen, brja producera hgre kapaciteter genom
multipler av de standardiserade kapaciteterna. Omvnt kan en leverantr som
tillhandahller hgre transmissionskapacitet alltid, genom mindre anpassningar
av utrustningen, fragmentera kapaciteten till flera mindre, dedikerade
kapacitetsfrbindelser, dvs. transmissionskapaciteter som r logiskt separerade
frn varandra. En sdan fragmentering har den operatr som sljer lgre
kapaciteter redan gjort.
Frn ett utbudsperspektiv finns det allts full utbytbarhet mellan hgre och
lgre kapaciteter. Leverantrerna inom respektive segment har mjlighet att
snabbt stlla om sin produktion till hgre eller lgre kapaciteter utan vsentliga
tillggskostnader eller kommersiella risker. Det innebr att det inom varje
66
Klla: www.teliaoperator.se, Diarienr:10-9331 aktbilaga 257 s.6
38
segment finns ett konkurrenstryck frn de leverantrer som inte levererar

kapaciteten i frga.
Detta innebr att den relevanta produktmarknaden ven med bortseende frn
de slutsatser som dragits ovan i frga om efterfrgesubstitution till fljd av
utbudssubstitution mste anses omfatta samtliga kapaciteter som kan levereras
p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
2.6.2
Transmissionstjnsten bitstrmstilltrde ingr inte
Med tilltrde till bitstrm avses en transmissionstjnst dr en grossistkund hyr

dubbelriktad icke-dedikerad verfring av data mellan en ntnod och en
slutkund. Genom tilltrdet fr grossistkunden tillgng till en frbindelse utan att
behva investera i ntinfrastruktur och transmissionsutrustning (p lokal niv)
som krvs fr att kunna tillhandahlla bredbandstjnster. Syftet med
grossistkundens bitstrmstilltrde r i frsta hand att kunna erbjuda
bredbandstjnster till konsumenter och mindre fretag.
Bitstrmstilltrde gr det mjligt fr grossistkunder att frn en
verlmningspunkt n slutkunder inom ett geografiskt omrde. Den har ett
dynamiskt kapacitetsutnyttjande genom att verfringen samutnyttjas med
andra slutanvndare och kapaciteten tas endast i ansprk d slutanvndare r
aktiva. Samutnyttjandet fr till fljd att produktionskostnaderna fr tjnsten blir
lgre n fr en sdan terminerande kapacitetsfrbindelse vars kapacitet stndigt
r tillgnglig fr grossistkunden och slutkunden.
Bitstrmstilltrdets avsedda anvndning och dess kapacitetsutnyttjande innebr
att kraven p kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet r lgre jmfrt med en
dedikerad kapacitetsfrbindelse. En slutkund som fr sitt bredband realiserat
med bitstrmstilltrde skulle sledes vid ett eventuellt avbrott i tjnsten inte
vara fullt lika beroende av ett snabbt terstllande av tjnsten jmfrt med ett
strre fretags eller organisations vars verksamhet r helt beroende av
frbindelsens tillgnglighet. Bitstrmstilltrde r sledes i normalfallet inte en
lmplig insatsvara vid leverans av slutkundstjnster med sdana
tillgnglighetskrav att slutkunden i princip ska vara garanterad tillgnglighet
utan avbrott.
PTS har under beredningen av beslutet ftt information frn marknaden som
tyder p att det i vissa fall finns en utbytbarhet mellan bitstrmtilltrde och
terminerande kapacitetsfrbindelser. Det har anfrts att det vid lgre
kapaciteter r viktigt att frbindelsen r dedikerad men att detta inte r lika
ndvndigt vid hgre kapaciteter. Denna bedmning verrensstmmer inte
med vad EU-kommissionen anfr, att hyrda frbindelser med lg kapacitet i
vissa fall kan ersttas med en bredbandstjnst baserad p DSL beroende p
tjnstens kvalitetskrav. 67 Oavsett hllning i sak frutstter en sdan utbytbarhet
67
EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s.38
39
att svl slutkunden som grossistkunden stller lgre krav p servicekvalitet och
sledes gr avsteg frn den dedikerade kapacitetstjnstens krnegenskaper.
Fr en operatr som efterfrgar dedikerad kapacitet under 30 Mbit/s r en
bitstrmstjnst inget alternativ. Den kapacitet som kps mste vara dedikerad
fr att mjliggra leverans av tjnster till slutkunder med hga servicekrav. Det
finns sledes inget utrymme fr felmarginaler i tjnsteproduktionen. Den lga
utbytbarheten gr sledes att bitstrmstilltrde inte ingr p samma
produktmarknad som dedikerade kapacitetsfrbindelser. En liten men varaktig
prishjning p dedikerade kapacitetsfrbindelser skulle inte ndra detta
frhllande.
Fr en operatr som efterfrgar dedikerad kapacitet ver 30 Mbit/s finner PTS
att en bitstrmstjnst i vissa fall torde vara utbytbar med en dedikerad
kapacitetsfrbindelse. Detta krver dock att det efterfrgade bitstrmstilltrdet
inte behver ha sdan hg servicekvalitet, driftskerhet och tillgnglighet som
r utmrkande fr dedikerade kapacitetsfrbindelser.
Vid en liten men varaktig prishjning p dedikerade kapacitetsfrbindelser
skulle sledes ett ftal grossistkunder kpa bitstrmstilltrde istllet och gr
avkall p hga serviceniver och tillgnglighet. Denna prishjning skulle dock,
p.g.a. ett relativt litet kundbortfall, fortsttningsvis vara lnsam fr den
hypotetiska monopolisten vilket innebr att bitstrmstilltrde inte ingr p
samma produktmarknad som terminerande kapacitetsfrbindelser.
2.6.3
Ntinfrastrukturtilltrde ingr inte
Med ntinfrastrukturtilltrde avses tilltrde till fysisk ntinfrastruktur i form av

ledningar av koppar- eller optisk fiber. Genom tilltrdet fr grossistkunder
tillgng till passiva ledningar som grossistkunden ansluter till en aktiv utrustning
fr produktion av slutkundstjnster. En operatr som etablerar sig p denna
niv i investeringsstegen har fullstndig kontroll ver produktionen av tjnster
och har fljaktligen full mjlighet att differentiera sina produkter. Syftet med
grossistmarknaden r att grossistkunder ska kunna tillhandahlla
bredbandstjnster till slutkunder genom tillgng till ofrdlade insatsvaror.
EU-kommissionen anger att dedikerade kapacitetstjnster ibland r ett
alternativ till ntinfrastrukturtilltrde och vice versa under vissa
omstndigheter. 68 Vilka de omstndigheter som EU-kommissionen avser
beskrivs inte nrmare men kan antas vara situationer dr en fysisk nrvaro p
ntinfrastrukturniv r lnsam fr grossistkunden. En frutsttning fr val
mellan de bda tilltrdena r mjligheten att uppn skal- och
samproduktionsfrdelar. Det r ven tnkbart att det kan vara frga om en
situation dr den aktuella slutkundens behov rr en elektronisk
kommunikationslsning dr det totalt sett kan vara lnsamt fr grossistkunden
68
40
ven om vissa specifika frbindelser som behvs fr att tillgodose behovet inte
r lnsamma.
Den avsedda anvndningen av en dedikerad kapacitetsfrbindelse innebr hga
krav p kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet. Vid ett eventuellt avbrott i
tjnsteleveransen r grossistkunden angelgen om att leverantren av tjnsten
terstller dess funktion i princip omedelbart, vilket sker genom leverantrens
serviceorganisation. I det fall grossistkunden vill klttra p investeringsstegen
och etablera sig p ntinfrastrukturniv skulle sledes denne sjlv vara tvungen
att investera i aktiv utrustning samt bygga upp en lokal serviceorganisation.
Detta r frenat med stora kostnader och en strre risk jmfrt med kp av en
sdan frdlad tjnst som dedikerad kapacitetsfrbindelse.
Fr terminerande kapacitetstjnster under 30 Mbit/s skulle grossistkundens
kostnad fr att etablera sig p ntinfrastruktur vara fr hga jmfrt med det
pris grossistkunden kan ta ut p slutkundsmarknaden. ven om det inte kan
uteslutas att det frekommer viss utbytbarhet i enskilda fall, beroende p
slutkundsaffrens beskaffenhet, finner PTS dock att sdan utbytbarhet inte r
av sdan tillrcklig omfattning att tilltrde p ledningsniv r utbytbart med
terminerande kapacitetstjnster under 30 Mbit/s. Tilltrde till ntinfrastruktur
ingr fljaktligen inte p samma marknad som sdana terminerande
ven fr terminerande kapacitetsfrbindelser ver 30 Mbit/s kan det i vissa fall
vara utbytbart fr grossistkunden att etablera sig p ntinfrastrukturniv.
Avgrande fr sdan utbytbarhet r dock den individuella elektroniska
kommunikationslsning som slutkunden totalt sett efterfrgar och slutkundens
betalningsfrmga. Det r sledes mer en frga om kundunderlag n frndring
av priset p en dedikerad kapacitetsfrbindelse. Det r sledes inte sannolikt att
en operatr skulle kpa ntinfrastrukturtilltrde om en hypotetisk operatr
genomfrde en liten men varaktig prishjning p terminerande
kapacitetsfrbindelser ver 30 Mbit/s.
I en situation dr frhllandet r omvnt har grossistkunden alla mjligheter att
sjlv producera en terminerande kapacitetsfrbindelse och trda in p
marknaden. Intrdet r frenat med hga kostnader och frutstter att
operatren kan uppn skal- och samproduktionsfrdelar i produktionen av
slutkundstjnster. Eftersom ntinfrastrukturtilltrde r en insatsvara i
produktionen av terminerande kapacitetsfrbindelser har prisfrndringar p
denna en pverkan p bda tilltrdena. En prishjning p ntinfrastruktur skulle
sledes sannolikt innebra en prishjning p en dedikerad kapacitetsfrbindelse.
En liten men varaktig prishjning p ntinfrastrukturtilltrde skulle drmed inte
f en grossistkund att istllet kpa en terminerande kapacitetsfrbindelse. Detta
oavsett om den efterfrgade kapaciteten r under eller ver 30 Mbit/s.
Mot bakgrund av detta skulle en grossistkund som efterfrgar en terminerande
kapacitetsfrbindelse, oavsett kapacitet, inte vara villig att kpa ett mer
41
ofrdlat tilltrde eller vice versa. En liten men varaktig prishjning av en

hypotetisk monopolist skulle inte pverka detta frhllande.
Ntinfrastrukturtilltrde ingr drmed inte p samma produktmarknad som
terminerande kapacitetsfrbindelser.
2.6.4
Terminerande kapacitetsfrbindelser ver radiolnk ingr inte
Radiolnk r ett system som med radiofrekvenser medfr verfring av dataoch telefonitrafik punkt-till-punkt. Denna elektromagnetiska frbindelse
mjliggr, vid perfekta frhllanden, transmission med hg driftsskerhet,
tillgnglighet och hg kvalitet avseende bitfel och frdrjning. Det r sledes
mjligt att med radiolnk f tillgng till en kanal med konstant tidsfrdrjning
och bandbredd som r utmrkande egenskaper fr terminerande
P marknaden finns idag radiolnkutrustning med olika grnssnitt och
verfringskapaciteter, upp till 1 Gbit/s. Radiolnkar r ltta att flytta och kan
snabbt tas i drift och r jmfrelsevis billiga att upprtta eftersom det inte krvs
ngon kabelgrvning lngs frbindelsestrckningen. Beroende p
frbindelsestrckningens lngd, belgenhet och tillgngen till andra
frbindelselsningar r radiolnkar ett alternativ fr operatrer som med egen
utrustning vill etablera terminerande avsnitt.
P den svenska marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser finns det
operatrer som erbjuder produkter som realiseras med radiolnk. Men vanligare
r att radiolnkar upprttas och drivs av operatrer som sjlva behver verfra
trafik mellan tv platser dr det saknas tillgng till fast ntinfrastruktur p
ledningsniv i form av koppar eller optisk fiber. En operatr anvnder drmed
radiolnkar i stor utstrckning fr att komplettera sin fasta ntarkitektur fr
verfring av information i form av rstsamtal eller data frn ett medium
baserat p spektrum fr att slutligen verg till ett medium ver fast
ntinfrastruktur i form av koppar- eller fiber.
Jmfr med fast ntinfrastruktur baserad p koppar- eller fiberledningar saknas
reala etableringshinder fr terminerande kapacitetsfrbindelser ver radiolnk.
En operatr kan relativt enkelt upprtta egen radiolnksfrbindelse till en lg
kostnad genom att placera ut utrustning p ett hustak eller annan hg punkt.
Detta r en av anledningarna varfr grossistkunder inte efterfrgar
terminerande kapacitetsfrbindelser ver radiolnk p grossistmarknaden.
I avsnitt 2.4 beskrivs att en mjlig slutkund som efterfrgar dedikerade
kapacitetsfrbindelser kan vara fretag och organisationer som i sin tur
tillhandahller tjnster till slutanvndare, dvs. sdana fretag som inte sjlva r
slutanvndare. En sdan efterfrgan kan exempelvis komma frn operatrer
som hyr dedikerad kapacitet till sina mobilbasstationer (verksamhetsstllen).
Operatrernas efterfrgan avser i dessa fall tillgng till terminerande
kapacitetsfrbindelser ver fast ntinfrastruktur. Orsaken till det r att vissa
42
frutsttningar mste vara uppfyllda om frbindelsen ska kunna realiseras med

radiolnk med hg kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet.
Frst och frmst mste en operatr ha tillgng till spektrum fr att realisera
frbindelsen med radiolnk. Fr det andra mste sikten vara fri mellan de
sndare och mottagare operatren vill koppla ihop. 69 Fr det tredje har
vderleken en stor betydelse fr radiolnkens funktionsduglighet. Vid regn och
snfall frsmras radiolnkens mjlighet att effektivt verfra information
mellan sndaren och mottagaren. Detta gr att trdlsa tjnster r mer knsliga
fr strningar n terminerande kapacitetsfrbindelser ver fast ntinfrastruktur.
En utmrkande egenskap som grossistkunder efterfrgar r att frbindelsen ska
ha mycket hg tillgnglighet med i princip inga avbrott. Drfr efterfrgar
grossistkunder terminerande kapacitetsfrbindelser ver fast ntinfrastruktur i
form av koppar- och fiberledningar framfr radiolnkar.
Fr att kunna leverera tjnster till strre fretag och organisationer behver
grossistkunden f tillgng till de ntanslutningspunkter dr fretags eller
organisationers verksamhetsstllen eller utrustning kan anslutas till det allmnna
kommunikationsntet. Detta uppns frmst genom tillgng till accessnt
baserade p koppar- och fiber. Dessa tv typer av ntinfrastrukturer r de som
primrt anvnds och efterfrgas vid produktion av elektroniska
kommunikationstjnster av grossistkunder. Mjligheten att erbjuda mobila
hgkapacitetstjnster till slutkunder med terminerande kapacitetsfrbindelser
ver radiolnk som underliggande infrastruktur r drmed begrnsad.
En grossistkund som kper terminerande kapacitetsfrbindelser som realiseras
ver koppar- och fibernt skulle allts inte byta till en liknande tjnst ver
radiolnk om priset p den nuvarande tjnsten kade med 5-10 procent. En
radiolnk r sledes att betraktas mer som ett komplement till terminerande
kapacitetsfrbindelser ver koppar- och fiberledningar istllet fr ett substitut.
Terminerande kapacitetsfrbindelser ver radiolnk ingr drfr inte p den
relevanta produktmarknaden.
2.6.5
Sammanfattning av substitutionsanalys
PTS finner att den relevanta produktmarknaden omfattar samtliga kapaciteter

som kan levereras p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser. PTS
finner ven att de angrnsande marknaderna bitstrmstilltrde,
ntinfrastrukturtilltrde och terminerande kapacitetsfrbindelser ver radiolnk
saknar utbytbarhet med terminerande kapacitetsfrbindelser ver koppar- och
fiberinfrastruktur och ingr drmed inte p den relevanta produktmarknaden.
.
69
Fri sikt brukar benmnas med det engelska uttrycket Line of sight
43
2.7
Geografisk marknadsavgrnsning
2.7.1
Metod fr geografisk marknadsavgrnsning
Den geografiska marknaden definieras som det omrde dr de aktuella

fretagen deltar i utbudet och efterfrgan av de aktuella produkterna och dr
konkurrensvillkoren r likartade eller tillrckligt enhetliga och som drfr kan
srskiljas frn angrnsande omrden dr de rdande konkurrensvillkoren r
mrkbart annorlunda. 70 Den kan utgras av hela eller en del av en berrd
medlemsstats territorium eller angrnsande delar av medlemsstaters territorium
betraktade som enhet. 71
I frklaringsdokumentet till rekommendationen anges att den geografiska
omfattningen av marknader inom omrdet elektronisk kommunikation
traditionellt har bestmts enligt tv huvudkriterier: tckningsomrdet fr ett nt
samt frekomsten av tillmpliga lagbestmmelser eller andra regleringsmedel. 72
Mot bakgrund av att det inom sektorn fr elektronisk kommunikation oftast
funnits en gare av infrastruktur som haft ett nt med nationell tckning har
marknaderna ofta befunnits vara nationella. Det kande antalet operatrer med
olika infrastrukturer komplicerar emellertid bilden och drmed ven den
prvning som ska genomfras.
Den metod som ska anvndas fr att definiera den geografiska marknaden
anges i EU-kommissionens riktlinjer fr marknadsanalys 73. Metoden r hmtad
frn konkurrensrtten och definitionen av den geografiska omfattningen av de
marknader som faststlls i EU-kommissionens rekommendation br drfr st i
verensstmmelse med rttspraxis inom det konkurrensrttsliga omrdet.
Grundprinciperna vid den geografiska avgrnsningen anges vara desamma som
vid produktavgrnsningen, nmligen principerna om efterfrgeoch
utbudssubstitution. Syftet r att avgrnsa ett omrde dr
konkurrensfrutsttningarna mrkbart skiljer sig frn omkringliggande
omrden.
Vid bedmningen ska hnsyn enligt praxis srskilt tas till de berrda varornas
eller tjnsternas beskaffenhet och egenskaper, eventuella hinder fr
marknadsintrde, konsumentpreferenser samt huruvida det freligger vsentliga
skillnader i fretagens marknadsandelar eller betydande prisskillnader mellan
omrdet och omkringliggande omrden. 74
2.7.1.1 Utbytbarhet p efterfrgesidan
I geografiskt hnseende syftar marknadsavgrnsningen i frsta hand till att

bedma om, och i vilken utstrckning, fretag inom olika geografiska omrden
EU-kommissionens riktlinjer, p. 56, vilka terges i prop. 2002/03:110, s. 273.
Se prop. 2002/03:110, s. 273.
72 EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s. 12
73 EU-kommissionens riktlinjer
74 Se frstainstansrttens dom i frenade mlen T-346/02 och 347/02 Cableuropa m.fl. mot kommissionen
(2003), p. 115 ff.
70
71
44
utgr reella alternativa leverantrer fr kunderna, dvs. utbytbarheten frn

efterfrgesidan. 75
Den relevanta produkten i detta sammanhang, tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser, r till sin natur geografiskt definierad. Det som
grossistkunden efterfrgar r tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser
mellan en fast ntanslutningspunkt dr slutkunds verksamhetsstlle eller
utrustning kan anslutas till det allmnna kommunikationsntet och en
verlmningspunkt dr grossistkunden kan f frbindelsen verlmnad till sig
fr vidare verfring i sitt nt. Sdant tilltrde krver i varje enskilt fall att det
finns koppar- eller fiberbaserad infrastruktur tillgnglig mellan
ntanslutningspunkten och verlmningspunkten.
Den geografiska marknaden r drfr av naturliga skl knuten till den
tillgngliga infrastrukturen. En operatr som vill leverera en terminerande
kapacitetsfrbindelse till grossistkund A fr att ansluta en mobilbasstation i
staden X behver tilltrde till ntinfrastruktur fr att realisera den efterfrgade
frbindelsen. Ur grossistkundens efterfrgeperspektiv r drfr en frbindelse
som nr fram till exempelvis mobilbasstation B i staden Y inte ett substitut,
ven om den senare skulle vara jmfrelsevis billigare.
Resonemanget ovan ger mycket snvt avgrnsade geografiska marknader i det
enskilda fallet. Det r vare sig praktiskt eller ndvndigt att diskutera
marknadsfrhllandena p en sdan detaljerad geografisk niv. Kommissionen
har accepterat att det i samband med analys av marknader fr elektronisk
kommunikation kan vara lmpligt att gruppera samman de geografiska enheter
som uppvisar liknande konkurrensvillkor, ven om en sdan ansats i viss mn
skiljer sig frn kommissionens riktlinjer. 76
2.7.1.2 Likartade konkurrensvillkor
Vid 2005 rs analys av marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser fann

PTS att den geografiska marknaden var nationell. Frgan r om det i detta
beslut, till fljd av strukturella och beteendemssiga frndringar, finns
anledning att gra en annan bedmning.
Analysen av den geografiska marknaden syftar till att underska huruvida ngon
eller ngra delar av landet prglas av en hgre eller lgre grad av
konkurrenstryck n vriga delar. Det r inte ndvndigt att konkurrensvillkoren
r fullkomligt homogena inom ett omrde fr att detta ska anses utgra en
relevant geografisk marknad. Det rcker med att de r likartade, eller tillrckligt
enhetliga, fr att det ska vara mjligt att bedma effekten av det berrda
fretagets ekonomiska styrka. 77 Enbart sdana geografiska omrden dr
Se Konkurrensrtt, en handbok, Wetter m.fl. 2004, s. 124 och 128.
Se kommissionens kommentarer den 14 februari 2008 i rende UK/2007/0733, SG-Greffe (2008)
D/200640
77 Se EU-domstolens dom i mlet 27/76 United Brands Co mot kommissionen, p. 10 f.
75
76
45
konkurrensvillkoren r heterogena definieras som varande icke enhetliga

marknader. 78
Utgngspunkten fr analysen av geografisk avgrnsning r de parametrar som
EU-kommissionen fresprkar i sitt yttrande frn r 2008 till den engelska
regleringsmyndigheten Ofcom. Vid bedmning av om konkurrensfrhllandena
inom ett geografiskt omrde r likartade eller tillrckligt homogena r det
ndvndigt med strukturella- och beteendemssiga bevis. Dessa omfattar
information om marknadsandelarnas frdelning och utveckling ver tid,
prissttning och utbuds- och efterfrgefrhllanden p marknaden. 79 Utver det
analyseras ven ntinfrastrukturens geografiska tckning som r ett traditionellt
mtt p den geografiska marknaden 80.
Nedan fljer en kort beskrivning av hur parametrarna bidrar till utredningen av
den geografiska marknaden.
Marknadsandelarnas frdelning och utveckling ver tid
Frdelning av operatrernas marknadsandelar r viktig fr att frst den

geografiska marknaden vilken ligger till grund fr bedmning av operatrer
med betydande inflytande. En leverantr som inte utstts fr ett
konkurrenstryck frn en eller flera konkurrerande leverantrer har ett
betydande marknadsinflytande. En operatr med hga marknadsandelar
indikerar att marknadsfrhllandena r homogena d de kan agera oberoende
av sina konkurrenter. Sledes r marknadsandelar en central del av
bedmningen av konkurrensfrhllandena p en geografisk marknad
Prissttning
Skillnader i prissttning mellan olika omrden p den nationella marknaden kan

tyda p att konkurrensfrhllandena r olika mellan omrdena. Sledes skulle en
marknad dr operatrer erbjuder tjnster till ett lgre pris n i vriga landet tyda
p en kad konkurrens mellan operatrer p marknaden. Prissttningen r
essentiell fr att lokalisera omrden dr konkurrensfrhllandena r likartade
samt dr de r olikartade.
Ntens tckning
Traditionellt har den geografiska marknaden bestmts efter ntinfrastrukturens

tckning. Framvxten av alternativa leverantrer av terminerande
kapacitetsfrbindelser utver den tidigare monopolisten gr analysen mer
komplicerad. Frekomsten av nya lokala operatrer p marknaden kan vara ett
tecken p att konkurrensvillkoren kan komma att skilja sig t i olika delar av
landet. 81 Omvnt kan frekomsten av flera nationellt aktiva operatrer med
EU-kommissionens riktlinjer, p. 56
EU-kommissionens kommentarer, UK/2007/0733: Wholesale Broadband Access in the UK.
Diarienr:10-9331 aktbilaga 238
80 EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s. 12.
81 EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s. 12 och ERGs stndpunkt om geografiska
aspekter, s. 5 f.
78
79
46
betydande frsljning och drutver endast mindre lokala operatrer med

obetydlig geografisk tckning och frsljning tala fr att konkurrensvillkoren r
homogena i landet. 82
Utbuds- och efterfrgekaraktristik
Terminerande kapacitetsfrbindelser utgr en ndvndig insatsvara vid

produktionen av mobiltelefonitjnster och etablering av fretagsnt till
slutanvndare. De flesta slutanvndare, som stora fretag och slutkonsumenter
fr mobiltelefoni, efterfrgar enhetliga slutkundstjnster ver hela eller stora
delar av landet. Mnga grossistkunder mste drfr ha en nationell strategi vid
tillhandahllandet av dessa tjnster. Nr dessa frhllanden leder till att
grossistkunder fredrar att kpa terminerande kapacitetsfrbindelser i olika
delar av landet frn en och samma leverantr kan det tyda p att den
geografiska marknaden br anses vara nationell.
2.7.2
Marknadsandelarnas frdelning och utveckling
Antalet operatrer som agerar inom ett visst geografiskt omrde och deras
respektive marknadsandelar anses ge en direkt och betydelsefull indikation p
frekomsten av konkurrenstryck. 83 Det finns i Sverige 37 stycken operatrer p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser och av dessa har sju stycken
verksamhet i hela landet. Det finns dessutom ett stort antal lokala leverantrer,
framfrallt kommunala stadsnt, som erbjuder terminerande
kapacitetsfrbindelser till frsljning. I den fortsatta analysen anvnds
totalfrsljning inklusive internfrsljning vid berkning av marknadsandelar.
Detta fr att belysa det totala utbudet p marknaden och drmed det reella
konkurrensfrhllandet.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser har TeliaSonera den
verlgset strsta frsljningen med en marknadsandel p 66 procent av den
totala frsljningen. TeliaSonera r en nationell operatr som sljer
kapacitetstjnster ver hela landet vilket mjliggrs av deras omfattande
ntinfrastruktur. Den nst strsta aktren p marknaden, operatren B (Figur
4), har en marknadsandel p 8,4 procent. Av de fem strsta leverantrerna p
marknaden r fyra nationella operatrer och den femte en lokal operatr med
en marknadsandel p 3,6 procent.
82
83
ERGs stndpunkt om geografiska aspekter, s. 9.

Jfr. DG Comps Discussion Paper on exclusionary abuses, p. 29.
47
90,0%
82,8%
80,0%
71,0%
70,0%
64,6%
66,1%
60,0%
TeliaSonera
50,0%
B
C
40,0%
30,0%
20,0%
10,0%
0,0%
2008
2009
2010
2011
Figur 4 Marknadsandelar baserat p totalfrsljning fr de fem strsta leverantrerna
Marknadsandelarnas utveckling ver de senaste fyra ren har till viss del
frndrats. TeliaSonera behller sin marknadsledande position men har sedan r
2008 sett sin andel av marknaden minska. Detta beror framfrallt p minskad
frsljning mellan ren 2008-2010 samtidigt som andra leverantrers frsljning
kat. Denna trend har under 2011 frndrats d TeliaSonera kat sin
frsljning i likhet med andra nationella operatrer.
100%
90%
92%
80%
87%
88%
84%
70%
60%
Nationella operatrer
50%
Lokala operatrer
40%
30%
20%
10%
0%
2008
2009
2010
2011
Figur 5 Marknadsandelar uppdelat efter nationella och lokala operatrer
Vid en analys av marknadsandelarna uppdelat efter nationella och lokala

operatrer kan ett tydligt mnster utskiljas (Figur 5) Marknaden domineras av
operatrer som sljer terminerande kapacitetsfrbindelser ver hela Sverige.
Detta har inte frndrats under de senaste fyra ren och kommer sannolikt inte
48
frndras de nrmaste tre ren. Samtidigt har de lokala operatrerna kat sin
andel av marknaden men vldigt marginellt utifrn ett nationellt perspektiv. De
lokala leverantrer som r 30 till antalet har kat sin marknadsandel i
genomsnitt med 1,3 procent per r under de senaste fyra ren. Deras frsljning
p den totala marknaden har i snitt varit 12 procent under 4 rs tid, och det
finns inget som tyder p att detta kommer att frndras inom de nrmaste tre
ren.
Marknads
Position
1
2
3
4
5
6
7
Operatr 2008 2009 2010 2011

TeliaSonera 82,8% 71,0% 64,6% 66,1%
B
3,2% 4,6% 6,4% 3,6%
C
0,1% 0,2% 0,2% 1,4%
D
0,7% 1,1% 1,3% 1,3%
E
1,2% 1,6% 1,8% 1,1%
F
0,4% 0,6% 1,1% 1,1%
G
0,5% 0,8% 0,9% 0,8%
Tabell 1 Marknadsandelar TeliaSonera och sex lokala operatrer
Vid en vidare jmfrelse mellan TeliaSonera och de sex strsta lokala

operatrerna (Tabell 1) kan man se att marknadsfrhllandena ven dr har
varit stabila under de senaste fyra ren. Fr operatr B och C har det skett stora
frndringar men i frhllande till den totala marknaden och TeliaSoneras
marknadsandel r frndringen marginell. Marknadsandelarna fr operatrerna
B-G r s pass lga att det r osannolikt att dessa lokala operatrer skulle kunna
pverka TeliaSoneras marknadsledande position.
Framvxten av alternativa leverantrer av terminerande kapacitetsfrbindelser
utver den tidigare monopolisten skulle kunna vara ett tecken p att
konkurrensvillkoren skiljer sig t i olika delar av landet. 84 Frekomsten av en
lokalt etablerad operatr inom ett visst omrde ger i sig ndvndigtvis inte
upphov till en hrdare konkurrenssituation. Fr att en eller flera konkurrerande
operatrer i ett visst omrde ska kunna utva ett hrdare konkurrenstryck p
den nationella operatren TeliaSonera, och begrnsa fretagets frmga att
agera oberoende p marknaden, frutstts att den konkurrerande operatren
har en viss storlek. TeliaSonera har trots allt, till fljd av sin tidigare
monopolstllning, sitt rikstckande nt, sin totala storlek och ekonomiska
styrka, en srstllning p marknaden.
Fr att nrvaron av och konkurrensen frn en lokal operatr ska f genomslag
p TeliaSoneras marknadsstllning krvas ett potentiellt vertagande av ett
betydande kundunderlag. Fr att detta ska vara mjligt krvs att de lokala
operatrerna har en stark ekonomisk stllning och en betydande storlek p
marknaden. Deras lga marknadsandelar tyder p att de inte har de
frutsttningar som krvs fr att utva ett konkurrenstryck p TeliaSonera. Det
EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s. 12 och ERGs stndpunkt om geografiska
aspekter, s. 5 f.
84
49
kan frvisso vara s att konkurrensfrhllandena p vissa lokala marknader inte

r fullkomligt homogena, men det rcker med att de r likartade fr att de ska
anses ing p den relevanta marknaden.
Distributionen av marknadsandelar mellan TeliaSonera och de lokala
operatrerna visar p ett enhetligt konkurrensfrhllande som tyder p att
TeliaSonera kan agera oberoende p marknaden. De marknadsfrhllanden
som gller p marknaden dikteras sledes till stor del av TeliaSonera och det
tyder i sig p att marknaden r nationell.
Marknads
Position
1
2
3
4
5
6
7
Operatr 2008 2009 2010 2011

TeliaSonera 82,8% 71,0% 64,6% 66,1%
B
1,4% 4,3% 4,9% 8,4%
C
3,7% 6,0% 5,8% 5,2%
D
2,9% 4,4% 4,8% 4,0%
E
1,3% 2,2% 3,0% 3,0%
F
0,0% 0,3% 0,6% 0,5%
G
0,0% 0,0% 0,1% 0,1%
Tabell 2 Marknadsandelar TeliaSonera och sex nationella operatrer
Vid en jmfrelse av TeliaSonera och de sex strsta nationella operatrernas

marknadsandelar kan man se att konkurrensfrhllandena varit relativt stabila
under de senaste fyra ren (Tabell 2). Den strsta frndringen r att
TeliaSoneras andel av marknaden minskat frn 82,8 till 66,1 procent samt att
operatr B har kat sin marknadsandel med 3,5 procentenheter mellan ren
2010-2011. Marknadsandelarnas frdelning liknar de frhllanden som rder
mellan TeliaSonera och de lokala operatrerna.
Marknadsandelarnas frdelning mellan TeliaSonera och vriga nationella
operatrerna tyder p att de i liten utstrckning har mjlighet att utva ett
konkurrenstryck p TeliaSonera. I likhet med analysen av lokala operatrer
resulterar detta i en marknad med enhetliga konkurrensfrhllanden vilket i sig
tyder p att marknaden r nationell.
Fr att nrvaron av och konkurrensen frn vriga operatrer ska f genomslag
p TeliaSoneras marknadsstllning krvas ett potentiellt vertagande av
betydande marknadsandelar. Att detta kommer att ske inom de nrmaste tre
ren r inte sannolikt. Detta i kombination med TeliaSoneras marknadsledande
position i frhllande till vriga operatrers betydligt lgre marknadsandelar
tyder p att marknadsfrhllandena r homogena i hela Sverige. Marknaden r
sledes utifrn detta perspektiv nationell.
2.7.3
Prissttning och geografiska prisskillnader
Frekomsten av konkurrenstryck har en terhllande verkan p aktrers

frmga att agera oberoende p marknaden, dvs. att utva marknadsinflytande.
Ett tydligt tecken p skillnader i konkurrenstryck mellan olika omrden r
drfr att inkumbenten agerar olikartat i skilda delar av landet. Det
50
konkurrensmssiga beteendet kan ta sig uttryck i en rad produktrelaterade

faktorer, varav den allra viktigaste anses vara prissttningen. Att det finns
prisskillnader som inte r kostnadsanknutna mellan olika omrden r drfr
ett tecken p att konkurrensvillkoren kan skilja sig t. Om inkumbenten mter
ett starkt konkurrenstryck frn en viss lokal konkurrent kan det pressa ner
priserna i det omrdet.
Analysen av priser p marknaden tar sin utgngspunkt i TeliaSoneras
prissttning av produkterna SDH Sweden som idag ingr i fretagets reglerade
utbud och Ethernet Sweden som erbjuds p kommersiella villkor. PTS anser att
TeliaSoneras prissttning, i sin position som marknadsledande operatr, r en
representativ indikator fr konkurrensfrhllandena p marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser. Inledningsvis analyseras de bda
produkternas prissttning separat och drefter redogrs fr PTS slutsatser vid
en sammantagen bedmning av bda produkternas prissttning.
SDH Sweden
Produkten SDH Sweden r reglerad enligt PTS beslut 04-6950/23 frn 2005
och erbjuder en komplett tjnst fr fasta frbindelser mellan tv eller flera
frbindelsepunkter. Tjnsten bygger p SDH-teknik och ger hgsta mjliga
tillfrlitlighet i den digitala verfringen. TeliaSonera erbjuder bandbredder frn
2 Mbit/s till 10 Gbit/s i ett nt med Sveriges strsta tckning. Grossistkunder
kan genom att etablera frbindelser mellan tv eller flera kundadresser skapa
egna VPN fr data-, IP- och telekommunikation. Produkten kan ven anvndas
fr transmission mellan grossistkundens accesser och samtrafiknoder. 85
PTS har analyserat information frn TeliaSonera om fretagets externa
frsljning under 2011 dr det framgr att 85 procent av frsljningen hrrr
frn kapaciteten 2 Mbit/s. 86 Sett utifrn den totala externa frsljningen p hela
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser motsvarar detta 54 procent
av frsljningen. Det innebr att prissttningen av frbindelser med kapaciteten
2 Mbit/s r central fr att frst om det rder skillnader i
konkurrensfrhllanden mellan olika geografiska omrden i Sverige. Analysen
kommer drmed att ta sin utgngspunkt i kapacitetsfrbindelser om 2 Mbit/s.
Prissttningen fr TeliaSoneras produkt SDH Sweden r uppdelad i en
accessdel dvs. en frbindelse mellan en slutkund och en verlmningspunkt
och en del fr taxerat frbindelseavstnd. Avgiften fr en access bestr av en
fast engngsavgift som bestms av vald anslutningsform, kapacitet och
avtalsperiod. Utver det tillkommer en fast kvartalsavgift 87 fr
accessfrbindelsen mellan frsta kopplingspunkt (hos kunden eller slutkunden)
och den nod (debiteringspunkt) mot vilken kundadressen r ansluten. Priset fr
Produktblad fr SDH Sweden. Diarienr:10-9331 aktbilaga 266
Berkning baserad p inkommen data frn TeliaSonera avseende frsljning av terminerande
kapacitetsfrbindelser. Diarienr:10-9331 aktbilaga 200
87 I kvartalsavgiften ingr upp till 3km frbindelselngd
85
86
51
en access r oberoende av dess geografiska placering och pverkas endast av de

valda parametrarna.
Prissttningens andra del avser avgifter fr en frbindelse mellan
debiteringspunkter och bestr av en kvartalsavgift per debiteringspunkt och en
kvartalsavgift fr frbindelselngden mellan debiteringspunkter. Avgiften per
debiteringspunkt r geografiskt beroende och debiteras efter tre olika
prisniver.
Prisniv 1
Fast avgift / DP
Antal noder
Exempel
omrden
Stockholm
Gteborg
Enkping
Vsters
Malm
Helsingborg
Norrkping
Linkping
Skellefte
Ume
Uppsala
rebro
Sundsvall
stersund
Genomsnitt
Prisniv 2
Prisniv 3
0 kr Fast avgift / DP
1 000 kr Fast avgift / DP
1 750 kr
182 Antal noder
199 Antal noder
2 609
Antal
invnare
864 324
520 374
40 015
138 709
302 835
130 626
130 623
147 334
71 580
116 465
200 001
137 121
96 113
59 373
211 107
Exempel
omrden
Eskilstuna
Sala
Skara
Kramfors
Storuman
verkalix
Vimmerby
Karlskrona
Boden
Hssleholm
Oskarshamn
Strmstad
Tby
Vaxholm
Antal
invnare
97 596
21 568
18 220
18 742
6 026
3 549
15 397
64 215
27 643
50 164
26 166
12 010
64 558
11 141
31 214
Exempel
omrden
Abisko
Bors
Dingtuna
Falkenberg
Halmstad
Jrna
Karlstad
Klbck
Landvetter
Mariefred
Bergshamra
Billinge
Skultuna
Kosta
Antal
invnare
156
104 106
1 005
41 447
92 294
8 800
86 409
1 951
7 152
3 726
8 094
415
3 133
884
25 684
Tabell 3 SDH Sweden kvartalsavgift VC 12/2 Mbit/s per debiteringspunkt efter ort 88
Samtliga priskomponenter fr produkten SDH Sweden r likartade i hela landet

frutom den fasta kvartalsavgiften per debiteringspunkt (Tabell 3). Priset fr
denna r differentierad och beroende av debiteringspunktens geografiska
placering. I sammanstllningen i Tabell 3 visas exempel p stder i Sverige och
inom vilken prisniv de faller inom. De geografiska omrdena r uppdelade i tre
olika prisniver och fr debiteringspunkter som faller inom prisniv 1 debiteras
ingen fast kvartalsavgift, prisniv 2 debiteras 1000 kr och fr prisniv 3
debiteras 1750 kr i kvartalsavgift.
Av tabellen kan man se att de flesta av Sveriges strsta stder med invnarantal
ver 100 000 faller inom prisniv 1 och bestr av 182 stycken
debiteringspunkter/noder. Den hga befolkningsmngden har potential att
skapa goda frutsttningar fr att flera operatrer ska kunna etablera sig p
marknaden och skapa en vl fungerande konkurrensutsatt marknad. Fr
prisniv 2 ingr stder med ngot lgre invnarantal i frhllande till prisniv 1.
Prisomrdet bestr av 199 debiteringspunkter/noder och innefattar en
88 TeliaSonera prislista SDH Sweden, Diarienr:10-9331.aktbilaga 240. Klla: antal invnare:
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/fakta_om_lan_och_kommuner
52
blandning av stder. 89 Fr bde prisniv 1 och 2 r antalet debiteringspunkter i

stort sett samma men fr prisniv 3 r antalet vsentligt hgre med 2609
stycken. Noderna inom prisniv 3 r lokaliserade i en blandning av sm
samhllen som Abisko till strre stder som Halmstad.
Skillnaderna i pris per debiteringspunkt mellan de olika prisniverna fr
produkten SDH Sweden kan bero p olika faktorer. En frklaring kan vara
olikheter i konkurrensfrhllanden mellan de geografiska omrdena. Det skulle
ven kunna bero p att det inte r mjligt att uppn samma kostnads- och
skalfrdelar i prisniv 3 (Abisko) som i prisniv 1 (Gteborg). Eftersom
kundunderlaget r lgre fr stder i prisniv 3 finns dr av naturliga skl frre
fretag och organisationer att dela kostnader p vilket resulterar i hgre
kostnader per enhet. Att upprtthlla den hga servicenivn som efterfrgas av
grossistkunder kommer ven det innebra hgre kostnad inom vissa omrden.
Fr att avgra om den hgre prisnivn r kostnadsrelaterad eller beror p
skillnader i konkurrensfrhllanden har PTS gjort en prisjmfrelse mellan
prisniv 1 och 2.
Prisniv 1
Avgifter
Engngsavgift 1 r
Engngsavgift 3 r
Kvartalsavgift / Access 0-3 km
Kvartalsavgift / Debiteringspunkt
Total kostnad 1 r
Total kostnad 3 r
Prisniv 2
Avgifter
Engngsavgift 1 r
Engngsavgift 3 r
Kvartalsavgift / Access 0-3 km
Kvartalsavgift / Debiteringspunkt
Total kostnad 1 r
Total kostnad 3 r
Kostnadsskillnad mellan Niv 2 och 1
Avtals period 1 r
Avtals period 3 r
T och TS
VC 12
2Mbit/s
10 000
0
4 600
0
28 400
55 200
T och TS
VC 12
2Mbit/s
10 000
0
4
1
32
67
600
000
400
200
VC 12
2Mbit/s
14%
22%
Tabell 4 Prisjmfrelse mellan Prisniv 1 och 2 fr produkten SDH Sweden 90
I Tabell 4 presenteras ett rkneexempel p totalkostnaden fr tv

accessfrbindelser 2 Mbit/s, mellan en kundadress och en debiteringspunkt,
dr hlften kps inom prisniv 1 respektive prisniv 2. Berkningen tar med
kostnader som kan hnfras till basfrbindelsen dvs. en 3km lng frbindelse
mellan en kundadress till en debiteringspunkt. Kostnader per kilometer fr
vidare transport i ntet (frbindelser ver 3km) har medvetet tagits bort d
89
90
Genomsnittligt antal r baserat p urvalet i sammanstllningen.

Prisuppgifter frn TeliaSoneras prislista produkten SDH Sweden. Diarienr:10-9331. aktbilaga 240
53
priset per kilometer r detsamma mellan samtliga debiteringspunkter i hela

landet.
Rkneexemplet visar att skillnaden mellan de tv olika prisniverna r den fasta
kvartalsavgiften per debiteringspunkt. Fr prisniv 2 brjar denna avgift p 1
000 kr/kvartal och kar med kapaciteten. Den procentuella kostnadsskillnaden
mellan prisniv 1 och 2 r fr ett ettrsavtal 14 procent och fr ett trersavtal
22 procent. Exemplet visar, vilket tidigare pvisats, att det finns skillnader i pris
mellan olika debiteringspunkter men att vriga priskomponenter r likartade.
I prisniv 1 rder frhllanden som ger goda frutsttningar fr lgre priser
genom ett stort kundunderlag och drmed mjlighet till kostnads- och
skalfrdelar. Detta skapar ven potential fr marknadsintrde fr flera
operatrer som kan konkurrera p marknaden. Detta kan vara ett skl till varfr
det inte debiteras ngra kvartalsavgifter per debiteringspunkt i detta prisomrde.
Drmed skulle det motsatta vara sant fr prisniver 2 och 3, dr
frutsttningarna fr konkurrens r lgre i och med ett mindre kundunderlag
vilket dessutom minskar mjligheten till kostnads- och skalfrdelar. Priset
terspeglar d dels en avsaknad av tillrckligt konkurrenstryck frn andra
operatrer dels en kostnadskning i frhllande till prisniv 1 som beror p det
hgre kostnadslget.
Att kostnaden r hgre i prisniv 2 verkar rimligt med tanke p att mjligheten
att uppn kostnads- och skalfrdelar r lgre i mindre befolkningstta omrden.
Kostnaden fr att leverera och upprtta den hga tillgngligheten och
driftskerheten i ntet kommer att vara strre fr TeliaSonera i vissa omrden.
TeliaSonera har anfrt att tekniken SDH r en komplex och kostsam teknik
som idag enbart strre traditionella operatrer anvnder 91. Detta indikerar att
prissttningen r kostnadsrelaterad och att antalet operatrer som erbjuder
tjnster baserade p denna teknik r f, vilket reducerar konkurrensen. De
prisskillnader som finns mellan olika prisniver r drmed sannolikt relaterade
till hgre kostnader. Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser r ur
detta perspektiv nationell.
I det fall prisskillnaderna inte beror p kade kostnader utan p olikheter i
konkurrensfrhllanden inom olika omrden i Sverige borde detta avspeglas i
prissttningen av andra produkter som TeliaSonera sljer p marknaden. Mnga
av de operatrer som sljer terminerande kapacitetsfrbindelser ver
fiberbaserade nt anvnder sig av tekniken Ethernet. Det r den vanligaste
tekniken i paketfrmedlade nt p grund av teknikens kostnads- och
resurseffektivitet. Genom att analysera prissttningen av TeliaSoneras produkt
Ethernet Sweden borde skillnader i konkurrensfrhllanden inom olika
geografiska omrden tydliggras. Den relevanta marknaden knnetecknas av en
vergng frn tekniken SDH till Ethernet vilket inneburit att nya aktrer har
91
TeliaSoneras yttrande 2013-01-25, s. 3. Diarienr:10-9331 aktbilaga 254
54
trtt in p marknaden 92. Ethernet r drmed en teknik som anvnds av alla, frn
de strsta operatrerna till de minsta stadsnten fr att producera
kapacitetstjnster. 93
Det innebr att det borde finnas ett strre konkurrenstryck p Ethernet
frbindelser vilket br avspeglas i prissttning av produkten. Fr att vidare
analysera konkurrensfrhllanden p marknaden fljer i nsta avsnitt en analys
av prissttningen av produkten Ethernet Sweden.
Ethernet Sweden
Produkten Ethernet Sweden erbjuder frbindelser, punkt till punkt, punkt till
multipunkt och multipunkt till multipunkt, med garanterad bandbredd och
kvalitet med verfringshastigheter frn 0,5 Mbit/s till 10 Gbit/s med tekniken
Ethernet. Produkten erbjuder en hg grad av flexibilitet vilket mjliggr
leverans av de flesta typer av tjnster ver TeliaSoneras nt som nr ver 90
procent av Sveriges slutkunder. 94 Ethernet r den vanligaste tekniken som
anvnds idag fr verfring av data i paketfrmedlade nt och framstr idag
som teleoperatrernas framtidsteknik. Sklet till Ethernet-teknikens framfart r
utvecklingen mot paketfrmedlade nt som erbjuder lga driftskostnader och
kapitalkostnader i frhllande till kretskopplade nt och SDH-tekniken.
Priset fr produkten Ethernet Sweden r uppdelat i en accessdel och en
frbindelsedel. Fr accessdelen debiteras en fast engngsavgift och en fast
kvartalsavgift som bestms efter vald anslutningsform (t.ex. koppar eller fiber),
kapacitet och avtalsperiod. Priset fr frbindelsedelen bestms av samma
parametrar samt ytterligare en geografisk parameter som r beroende av om
frbindelsen levereras inom en kommun, ett ln eller i Sverige. Frbindelser
inom en kommun r relativt sett billigare n frbindelser inom ett ln oavsett
dess lokalisering i Sverige.
TeliaSonera har valt att anvnda en enhetlig prissttning i hela landet fr
produkten Ethernet Sweden. Ngon utskiljning eller anpassning av priser
mellan olika kommuner eller ln grs inte vilket tyder p att det saknas
leverantrer p marknaden som har en terhllande verkan p TeliaSoneras
prissttning. Om det frekommit ett visst konkurrenstryck frn en lokal
konkurrent skulle det med stor sannolikhet ha resulterat i lgre priser i det
omrdet. Prissttningens struktur r sledes en tydlig indikation p att
konkurrenstrycket r homogent i hela landet.
Utifrn ett perspektiv som tar sin utgngspunkt i Ethernet Sweden r
konkurrensvillkoren likartade i hela landet. TeliaSonera agerar likartat och
saknar konkurrenter som kan pverka dess prissttning. Marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser r ur detta perspektiv nationell.
94 Produktblad fr Ethernet Sweden. Diarienr:10-9331 aktbilaga 267
92
93
55
Slutsats prissttning och geografiska prisskillnader
Det r av stor vikt att frhandsreglering endast riktas mot de omrden dr den
faktiskt behvs. En operatr har inte betydande marknadsinflytande om den
utstts fr ett konkurrenstryck frn en eller flera konkurrerande operatrer.
Konkurrenstrycket innebr nmligen en begrnsning fr en dominerande
operatr att agera oberoende p marknaden och exempelvis hja priserna,
snka tjnsternas kvalitet eller begrnsa utbudet av produkter och tjnster.
PTS analys av TeliaSoneras prissttning av produkten SDH Sweden visar att
priset i vissa omrden r hgre n i andra. Denna prisskillnad skulle kunna
frklaras av hgre kostnader eller av ett lgre konkurrenstryck frn andra
leverantrer. Frn ett perspektiv r det hgre kostnadslget ett rimligt
antagande d det i vissa mindre befolkningstta omrden saknas mjlighet att
uppn kostnads- och skalfrdelar i strre omfattning. Frn ett annat perspektiv
kan det lgre priset i vissa omrden stark tyda p att konkurrenstrycket r hgre
vilket leder till prispress p marknaden. Enligt de berkningar som genomfrts
r det genomsnittliga priset fr en 2 Mbit/s frbindelse i prisniv tv 14
procent hgre jmfrt med prisniv ett, rknat p ett ettrsavtal.
De ldre teknikerna som t.ex. SDH som krver tidsluckor och synkroniserad
kommunikation fr att fungera, r resurskrvande. Dessa str i skarp kontrast
till den relativt nya tekniken Ethernet som r en mer effektiv
kommunikationsform i ntet och drmed mer kostnadseffektiv. Nr denna
teknik finns tillgnglig r TeliaSoneras pris fr den likartad ver kommuner, ln
och i Sverige. Det innebr att konkurrensfrhllandena r likartade och att det
finns f konkurrenter som pverkar TeliaSoneras prissttning.
Frhllandena som gller fr TeliaSoneras produkt Ethernet Sweden tyder p
att kostnadsskillnaderna mellan de olika prisniverna fr SDH Sweden r
kostnadsrelaterade. Det innebr att kostnaderna fr att leverera dessa tjnster i
ntet r hgre i mindre befolkningstta omrden. Orsaken till det r det mindre
kundunderlaget som minskar mjligheten till stordriftsfrdelar vid t.ex.
multiplexering av andra frbindelser. En SDH-frbindels r ocks kostsam
vilket borde avspeglas i priset fr noder inom vissa omrden. I det fall
konkurrensfrhllandena varit heterogena i ngot omrde p.g.a. olikheter i
konkurrensfrhllande borde detta ven reflekteras i prissttningen av
produkten Ethernet Sweden, vilket inte r fallet. Drmed r det rimligt att anta
att skillnader i pris mellan de olika prisniverna inom produkten SDH Sweden
beror p kostnadsskillnader. Det finns inget som indikerar att olikheter i
konkurrensfrhllanden skulle frklara skillnader i prissttning.
Analysen av TeliaSoneras prissttning visar sammantaget att
konkurrensfrhllandena r likartade i hela landet. I vissa omrden och fr vissa
tekniker finns skillnader i priser som kan frklaras av frre mjligheter till
kostnads- och skalfrdelar i ntet. Utifrn detta tyder prissttningens struktur
p att marknadsfrhllandena r homogena och att marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser r nationell.
56
2.7.4
Ntens tckning
Mot bakgrund av att det inom sektorn fr elektronisk kommunikation oftast

funnits en gare av infrastruktur som haft ett nt med nationell tckning har
marknaderna ofta befunnits vara nationella. Sedan 1990-talet har antalet
operatrer med olika infrastrukturer kat vilket krver att antagandet om en
nationell marknad mste analyseras.
TeliaSonera har ett tidigare frflutet som telemonopolist och ger och driver
genom sitt dotterbolag Skanova Access AB (Skanova) ett fiberoch kopparnt
som tcker hela Sverige. Merparten av alla Sveriges fasta adresser i form av
bostder och fretag etc. r anslutna till antingen deras kopparnt eller fibernt.
Bara kopparntet bestr av cirka 6 miljoner kopparaccesser och kan ssom
fibernten anvndas till att leverera tjnster som telefoni, bredband och TV. 95
TeliaSonera r den enda svenska operatr som innehar ett nationellt stamnt
och ortssammanbindande nt i samtliga delar av landet och som dessutom r
etablerat med accessnt fr fast telefoni p 7 000 orter. TeliaSonera r den enda
leverantr som med f undantag kan tillhandahlla terminerande
kapacitetsfrbindelser via egen infrastruktur till samtliga verksamhetsstllen p
samtliga orter i hela Sverige. Detta ger fretaget en srstllning p marknaden
fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
Den heltckande infrastrukturen har etablerats under mnga r och medger ett
snabbt tillhandahllande av terminerande kapacitetsfrbindelser till en lg
marginalkostnad i alla delar av landet. TeliaSonera r den enda operatr som
kostnadseffektivt kan producera dessa verallt i Sverige. Det finns ett mycket
stort antal orter och omrden dr TeliaSonera r ensamt om att tillhandahlla
terminerande kapacitetsfrbindelser. TeliaSonera har sledes kontroll ver
infrastruktur som r svr att kopiera.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser finns det utver
TeliaSonera sex operatrer som r etablerade nationellt. Tv av dem har ett
nationellt stamnt som r sammankopplade med lokala accessnt vilket innebr
att de kan n i stort sett alla stder runt om i Sverige. De andra fyra
operatrerna r ocks nationellt etablerade men saknar i viss utstrckning egen
infrastruktur eller tillrcklig redundans i deras nt fr att effektivt kunna erbjuda
terminerande kapacitetsfrbindelser till lg marginalkostnad i hela landet. Detta
minskar deras mjligheter att leverera kostnadseffektiva terminerande
Merparten av antalet operatrer (30 stycken) som sljer terminerande
kapacitetsfrbindelser r lokala stadsnt som gs och/eller drivs till 85 procent
av kommunala bolag, frvaltningar eller i samverkan med privata
samarbetsfretag. Stadsnten brjade byggas upp under 1990-talet som lokala
kommunikationsnt inom den kommunala frvaltningen med avsikt att
95
www.skanova.se. Diarienr:10-9331 aktbilaga 235-236
57
tillhandahlla kommunikationstjnster till frvaltningar och kommunala bolag.

Stadsnten r sm nationellt sett ven om de kan n en stor andel av
befolkningen inom en specifik kommun.
De kommunalt gda stadsnten har enligt 2 kap 1 kommunallagen (1991:900)
en begrnsad mjlighet att agera utanfr sin kommungrns. En kommun fr
inte vidta tgrder uteslutande eller vsentligen i annan kommuns intresse.
Huvudregeln r att kommunerna ska anpassa sin kapacitet till det egna behovet,
och inte ha lngvarig verkapacitet som utnyttjas av annan mot ersttning. 96
Denna begrnsning i kommunallagen innebr att mnga stadsnt saknar
mjlighet att erbjuda tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser utanfr
sin kommungrns och har drmed en begrnsad mjlighet att uppn
stordriftsfrdelar.
Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser domineras av sju aktrer
som sammantaget har en marknadsandel p 87 procent. De har samtliga ett
nationellt nt och mjlighet att leverera terminerande kapacitetsfrbindelser
ver stora delar av landet. vriga operatrer som har en lokal ntinfrastruktur
och som endast kan erbjuda lokala frbindelser str fr en liten del av den
totala marknaden. Deras ntinfrastruktur r sledes inte representativ fr den
totala marknaden som till strsta delen r nationell. Slutsatsen blir drmed att
utifrn ntens tckning s r marknaden fr terminerande kapacitetstjnster
nationell.
2.7.5
Utbuds- och efterfrgekaraktr
Utbudsfrhllandet p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser

utmrks av en dominerande aktr, TeliaSonera, med nationell tckning som
tnjuter kostnads- och skalfrdelar. Dessa grundas frmst p de hga fasta
kostnader som uppstr fr grvning, nedpljning och kanaliseringar av fiberoch kopparkabel. Nr vl kabeln r p plats r marginalkostnaden fr att
tillhandahlla ytterligare en frbindelse via samma kabel relativt liten. Vidare
finns det stordriftsfrdelar d lokala noder etableras eftersom
utrustningskostnaderna till mycket liten del beror av antalet frbindelser eller
den tillhandahllna kapaciteten. Ju fler frbindelser desto hgre kapacitet
behver installeras och desto lgre enhetskostnad fr tillhandahllandet av varje
frbindelse. Detta medfr att stordriftsfrdelarna kar med
befolkningsttheten.
ven om konkurrerande ntoperatrer tillhandahller frbindelser via eget nt i
samma omrde tnjuter TeliaSonera stordriftsfrdelar i strre omfattning tack
vare att fretaget nstan utan undantag verfr strre trafikmngder n ngon
av de konkurrerande leverantrerna. Detta beror p att TeliaSonera har ett
kundunderlag som i de flesta omrden vida verstiger konkurrenternas.
Hrigenom betjnar ntet och utrustningen som r knutet till varje nod i
96 Det har i rttspraxis emellertid godtagits att kommuner bland annat fr att undvika ondig
kapitalfrstring, under en vergngsperiod, tillhandahller verkapacitet till en annan (R 1993 ref 12).
58
TeliaSoneras nt fler kunder, vilket ger en hgre utnyttjandegrad och en lgre

kostnad per kund. Mot bakgrund av detta resonemang mste TeliaSonera anses
tnjuta mer omfattande stordriftsfrdelar n ngon annan ntoperatr, vilket
medfr en kostnadsfrdel fr TeliaSonera.
Detta leder till att grossistkunder i stor utstrckning fredrar att kpa
terminerande kapacitetsfrbindelser i olika delar av landet frn en och samma
leverantr. De kan d minimera de transaktionskostnader som skulle uppst vid
kp frn flera leverantrer p marknaden och tnjuta de stordriftsfrdelar som
en stor nationell operatr har. Grossistkunder efterfrgar sledes terminerande
kapacitetsfrbindelser i strst utstrckning frn TeliaSonera, som har ett utbud
av produkter vilka kan produceras och levereras kostnadseffektivt i hela landet.
Utifrn utbuds- och efterfrgekaraktristik fredrar grossistkunder att kpa
merparten av de efterfrgade terminerande kapacitetsfrbindelserna av en
leverantr, nmligen TeliaSonera. D merparten av efterfrgan och utbudet kan
hrledas till en enskild operatr med nationell tckning r sledes marknaden,
utifrn detta perspektiv, nationell.
2.7.6
Slutsats geografisk marknadsavgrnsning
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser finns 37 stycken

leverantrer varav sju stycken r nationellt aktiva och resterande 30 r lokala
operatrer. Marknaden domineras av TeliaSonera med en marknadsandel p
66,1 procent efterfljd av den nst strsta operatren med en marknadsandel
p 8,4 procent. Marknadsandelarnas utveckling ver de senaste fyra ren har
frndrats till viss del. TeliaSonera behller sin marknadsledande position men
har sedan r 2008 sett sin andel av marknaden minska. Detta beror till stor del
p minskad frsljning mellan 2008-2010 samtidigt som andra leverantrers
frsljning kat. Trenden har under 2011 frndrats d TeliaSonera kat sin
frsljning i likhet med andra nationella operatrer och denna utveckling
kommer sannolikt att fortstta inom de nrmaste tre ren.
TeliaSoneras prissttning av produkterna SDH Sweden och Ethernet Sweden
visar sammantaget att fretaget tillmpar en enhetlig prissttning ver hela
landet. I vissa omrden och fr vissa tekniker finns skillnader i priser som kan
frklaras av frre mjligheter till kostnads- och skalfrdelar i ntet. Detta tyder
p att konkurrensfrhllanden r likartade i hela landet. Sammantaget visar
prissttningens struktur att marknaden saknar aktrer som har mjlighet att
pverka TeliaSoneras prissttning.
Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser domineras av sju aktrer
som tillsammans har en marknadsandel p 87 procent. De har samtliga ett
nationellt nt och har sledes mjlighet att leverera terminerande
kapacitetsfrbindelser ver stora delar av landet. vriga operatrer, som
samtliga har en lokal ntinfrastruktur och som endast kan erbjuda lokala
frbindelser, str fr en mindre del av den totala marknaden.
Grossistkundernas efterfrgan p terminerande kapacitetsfrbindelser
59
tillfredstlls drmed i stor utstrckning av operatrer med nationell tckning.

Marknadsandelarnas frdelning tyder p att grossistkunder fredrar att kpa
merparten av de efterfrgade terminerande kapacitetsfrbindelserna av en
leverantr, nmligen TeliaSonera.
Analysen av den geografiska marknaden leder till slutsatsen att den domineras
av TeliaSonera som har en marknadsandel om 66,1 procent och kontrollerar ett
nt som i stort sett nr samtliga hushll och fretag i Sverige. P marknaden
rder ett homogent konkurrenstryck som kan pvisas genom att TeliaSonera
anvnder en enhetlig prissttning avseende terminerande kapacitetsfrbindelser.
Utver det r efterfrgefrhllandena sdana att grossistkunder fredrar att
kpa sina frbindelser frn TeliaSonera. Slutsatsen r sledes att marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser r nationell.
60
Faststllande av relevant marknad
I detta avsnitt prvar PTS om marknaden fr terminerande

kapacitetsfrbindelser har sdana srdrag att det r motiverat att infra
skyldigheter fr fretag som har ett betydande inflytande p marknaden. Fr att
en marknad ska vara relevant fr frhandsreglering mste tre kumulativa
kriterier vara uppfyllda 97.
Det frsta kriteriet omfattar en prvning av om den definierade marknaden
knnetecknas av stora och varaktiga intrdeshinder. Vid nrvaro av sdana
hinder prvas det andra kriteriet, huruvida det trots eventuella etableringshinder
finns tecken p marknadsdynamik. Saknas sdana tecken prvas enligt det tredje
kriteriet om den generella konkurrenslagstiftningen med beaktande av de
srdrag som rder inom sektorn fr elektronisk kommunikation r tillrcklig fr
att uppn effektiv konkurrens.
3.1
Frsta kriteriet hga intrdeshinder
Enligt frsta kriteriet ska PTS bedma om det p den avgrnsade marknaden
finns stora och varaktiga hinder fr marknadsintrde. Inom sektorn fr
elektronisk kommunikation kan hindren vara strukturella, rttsliga eller
regleringsbaserade.
Strukturella hinder fr marknadstilltrde r en fljd av ursprungliga kostnader
eller efterfrgefrhllanden som leder till obalans mellan de frhllanden som
rder fr leverantrer med dominerande stllning p marknaden i kraft av
tidigare monopol och de frhllanden som rder fr nytillkomna leverantrer.
Obalansen hmmar eller hindrar helt de senare leverantrernas intrde p
marknaden. Stora strukturella hinder kan t.ex. freligga nr marknaden
knnetecknas av absoluta kostnadsfrdelar, betydande stordriftsfrdelar,
frdelar bestende i att samma produkter sljs i en mngd olika former,
kapacitetsbrister och hga kostnader som inte kan tervinnas. 98
Rttsliga hinder och regleringshinder r en fljd av lagstiftningstgrder,
myndighetstgrder eller andra statliga tgrder som direkt pverkar villkoren
fr leverantrers tilltrde till en relevant marknad och deras positionering dr. 99
I EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007 nmns som exempel p
sdana bl.a. ledningsrtter och tilldelning av radiospektrum. 100
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser r det de strukturella
hindren fr marknadstilltrde som r relevant. Rttsliga hinder eller
regleringshinder i form av ledningsrtter eller radiospektrum saknas p den

EU-kommissionens rekommendation frn 2007, s.9
99 EU-kommissionens rekommendation frn 2007, s.10
100 EU-kommissionens frklaringsdokument frn 2007, s.9
97
98
61
relevanta marknaden. Analysen av det frsta kriteriet kommer sledes endast att
behandla de strukturella hindren.
3.1.1
Hga intrdeshinder finns p marknaden fr terminerande

En aktr som vill trda in p marknaden fr terminerande

kapacitetsfrbindelser behver tillgng till ntinfrastruktur samt
transmissionsutrustning. Dessa kan anskaffas genom egen etablering av
infrastruktur eller genom att hyra koppar-, vglngds-, eller
svartfiberfrbindelser av andra ntgare. Marknadsintrde frutstter vidare att
utrustningen och verfringsmediet i varje enskilt fall kan frbinda den
efterfrgade frbindelsens ndpunkter.
Det mest ekonomiska sttet fr en operatr att tillhandahlla terminerande
kapacitetsfrbindelser r att anvnda koppar eller fiberaccesser i det fasta
telefonntet som verfringsmedium. Det fasta telefonntet nr i stort sett alla
verksamhetsstllen i Sverige och har drfr en overtrffad tckning. Fr att en
operatr ska ha mjlighet att erbjuda terminerande kapacitetsfrbindelser som
kan konkurrera med de erbjudanden som bygger p stordriftsfrdelar i den
tidigare monopolistens nt krvs att operatren har tillgng till ntinfrastruktur
p mnga orter i landet samt transportfrbindelser som binder samman dessa.
Eftersom det i mnga fall saknas mjligheter att uppn samma
stordriftsfrdelar i flera parallella nt av motsvarande omfattning som det
befintliga rikstckande telefonntet saknas mjlighet fr alternativa operatrer
att trda in p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
Stordriftsfrdelarna utgr sledes ett strukturellt intrdeshinder fr etablering
och inkumbentens befintliga nt utgr en flaskhalsresurs fr att kunna leverera
effektiva tjnster till slutkunder.
Gentemot en operatr som vill tillhandahlla terminerande
kapacitetsfrbindelser kan fretaget med det betydande inflytandet sjlv
bestmma de villkor som erbjuds fr att f tilltrde till dess nt. I de fall ett
sdant tilltrde skulle medges till villkor som motsvarar sdana som skulle ges
p en konkurrensutsatt marknad krvs, utver tilltrdet, etablering av en
lokal/regional serviceorganisation. Detta fr att kunna garantera den hga
kvalitet, skerhet och tillgnglighet som r frknippade med tjnsten
terminerande kapacitetsfrbindelser. De stordriftsfrdelar som krvs fr att en
sdan organisation ska bli lnsam medfr ven de ett stort intrdeshinder.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser finns drfr betydande
etableringshinder p grund av de strukturella frhllanden som rder. Det frsta
kriteriet r drmed uppfyllt fr denna marknad.
62
3.2
Andra kriteriet - marknadsdynamik
Vid en bedmning av det andra kriteriet ska den avgrnsade marknadens
egenskaper analyseras fr att utrna om den ver tid tenderar att utvecklas i
riktning mot effektiv konkurrens. Trots att det finns stora hinder fr
marknadsintrde kan strukturella faktorer eller marknadsegenskaper medfra att
marknadsandelar fluktuerar ver tid eller att prisbilden inte r stabil.
Tidsperspektivet vid en prvning av detta kriterium anses lmpligen motsvara
tidsintervallet mellan regleringsmyndighetens versyner, dvs. tre r.
Tenderar marknaden att utvecklas mot effektiv konkurrens innebr det enligt
EU-kommissionen inte med ndvndighet att den kommer att n ett tillstnd
av effektiv konkurrens under perioden fram till nsta marknadsversyn. 101 Det
innebr endast att det finns klara tecken p dynamik under perioden som
indikerar att effektiv konkurrens kommer att uppns p lngre sikt utan
frhandsreglering. Den frvntade utvecklingen ska intrffa inom rimlig tid och
bedmningen av marknadsdynamiken ska ske utifrn faktiska hndelser p
marknaden, t.ex. gjorda investeringar eller infrande av ny teknik.
3.2.1
Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser saknar

dynamik
I Sverige finns 37 stycken leverantrer av terminerande kapacitetsfrbindelser

och av dessa r sju verksamma i hela landet. Det finns dessutom ett stort antal
lokala leverantrer, framfrallt kommunala stadsnt, som erbjuder
terminerande kapacitetsfrbindelser till frsljning. TeliaSonera r den operatr
som har den verlgset strsta frsljningen med en marknadsandel p 66,1
procent 102 och den nst strsta operatren (Figur 6) har en marknadsandel p
8,4 procent. Av de fem strsta leverantrerna p marknaden r fyra av dem
nationella operatrer och den femte strsta leverantren r ett lokalt stadsnt
med en marknadsandel p 3,6 procent.
101
102

Inklusive internfrsljning
63
90,0%
82,8%
80,0%
71,0%
70,0%
64,6%
66,1%
60,0%
TeliaSonera
50,0%
B
C
40,0%
30,0%
20,0%
10,0%
0,0%
2008
2009
2010
2011
Figur 6 Marknadsandelar baserat p totalfrsljning fr de fem strsta leverantrerna
Marknadsandelarnas utveckling ver de senaste fyra ren har frndrats till viss
del. TeliaSonera behller sin marknadsledande position men har sedan r 2008
sett sin andel av marknaden minska. Detta beror till stor del p minskad
frsljning mellan 2008-2010 samtidigt som andra leverantrers frsljning
En marknad som knnetecknas av dynamik har fluktuerande marknadsandelar
drfr att operatrerna p marknaden konkurrerar med varandra. De har under
olika perioder olika marknadsandelar fr att de har lyckats ka sin frsljning
genom expandering eller genom att vinna ver kunder frn konkurrenter. P
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser har marknadsandelarna fr
inkumbenten sjunkit ver tid samtidigt som flera aktrer kat sina andelar.
Frndringen i marknadsandelar r en fljd av att nya aktrer tagit sig in p
marknaden och nu levererar kapacitetstjnster vilket har kat konkurrensen.
Dock r frhllandet mellan TeliaSonera och den nst strsta operatren s
pass stor att frndringen inte pverkar konkurrensfrhllandena mrkbart p
marknaden. Frhllandet mellan operatrerna har under de senaste fyra ren
inte frndrats mrkvrt och det r inte troligt att s kommer att ske inom de
nrmaste tre ren.
Det innebr att det saknas tecken p dynamik p marknaden som indikerar att
den rr sig mot effektiv konkurrens inom en tre rs period. Det andra kriteriet
r sledes uppfyllt, marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser uppvisar
inga tecken p dynamik.
64
3.3
Tredje kriteriet - Effekten av

konkurrenslagstiftningen
Vad avser det tredje kriteriet ska PTS bedma om den generella
konkurrenslagstiftningen och eventuell befintlig kompletterande
frhandsreglering r tillrcklig fr att tgrda konkurrensproblemen som
identifierats. Ingripanden med std av LEK skulle i de fallen inte anses vara
motiverad. Fr att utesluta LEK:s tillmpning vad avser
konkurrensfrhllandena p marknaden r det inte tillrckligt att konstatera att
KL, i det enskilda fallet, kan vara tillmplig p ett identifierat
konkurrensproblem. Detta eftersom KL i sin helhet r tillmplig p alla
marknader fr elektronisk kommunikation oavsett om dessa kan bli freml fr
ingripanden enligt LEK eller inte. Den frga som sledes ska stllas vid
bedmningen av tredje kriteriet r om det utver de generella konkurrensreglerna
finns behov av kompletterande sektorsspecifik reglering.
3.3.1
Konkurrenslagstiftningen r inte tillrcklig
LEK:s bestmmelser r ofta mer effektiva n KLs bestmmelser nr det gller

mjlighet att skapa bttre konkurrensfrutsttningar p en marknad som
knnetecknas av strukturella problem. Fr att skapa konkurrens krvs i mnga fall
tgrder fr att komma till rtta med problem som uppstr genom att ett fretag
har kontroll ver infrastruktur och tjnster som r ndvndiga fr andra aktrer.
Konkurrensrttens regler om frbud mot missbruk av dominerande stllning, som
syftar till att ingripa mot ett visst icke-nskvrt konstaterat beteende, kan inte p
ett effektivt stt anvndas i syfte att bryta ned sdan strukturell dominans och
samtidigt aktivt frmja uppkomst av konkurrens och r allts inte ensamt
tillrckliga fr att n det efterstrvade resultatet.
Ett ingripande med std av konkurrensreglerna frutstter att ett fretag har
missbrukat sin dominerande stllning (2 kap. 7 KL), dvs. att ett redan intrffat
agerande kan bevisas. KLs frbudsregler kan sledes inte anvndas till att p
frhand stlla upp skyldigheter eller handlingsregler i syfte att komma till rtta
med ett potentiellt konkurrensproblem. Dremot ger LEK mjlighet till
ingripande med frhandsreglering som r utformad fr att ven potentiella
konkurrensproblem ska kunna undanrjas.
De operatrer som verkar p en marknad inom elektronisk kommunikation
eller vervger att etablera sig p en sdan marknad har ett behov av
frutsgbara spelregler, bl.a. fr att kunna fatta rationella beslut om
investeringar. Operatrerna r drfr beroende av att p frhand knna till vilka
rttigheter och skyldigheter de kan rkna med. Genom de mjligheter som
LEK ger att p frhand faststlla villkor fr exempelvis tkomst och tilltrde
skapas sdan frutsebarhet.
Mot bakgrund av ovanstende finner PTS att den generella konkurrenslagstiftningen inte ensam r tillrcklig fr att n det resultat som efterstrvas p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser. Dremot erbjuder LEK
65
redskap fr att stadkomma de efterstrvade resultaten genom mjligheten att

kunna infra srskilt anpassad reglering som p frhand slr fast operatrernas
spelregler, i synnerhet vad gller tillgng till konkurrenters infrastruktur. PTS
bedmning r sledes att ven det tredje kriteriet r uppfyllt.
3.4
Marknaderna fr terminerande
kapacitetsfrbindelser r relevant fr
frhandsreglering
PTS konstaterar att det finns betydande intrdeshinder p marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser. Marknaden saknar sdana tecken p
marknadsdynamik som medfr att den inte antas utvecklas mot effektiv
konkurrens inom de nrmaste tre ren utan frhandsreglering. Vidare r den
generella konkurrenslagstiftningen i sig inte ett tillrckligt medel fr att
omhnderta de konkurrensproblem som kan uppst p marknaden. PTS
faststller fljaktligen att marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser r
relevant fr frhandsreglering.
66
Identifiering av fretag med

betydande inflytande
Faststllande av fretag med betydande inflytande
PTS faststller med std av 8 kap 6 LEK att TeliaSonera AB med berrda
dotterbolag har ett betydande inflytande p marknaden fr terminerande
4.1
Betydande inflytande om fretaget kan

upptrda oberoende
4.1.1
I avsnitt 3 fann PTS att marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser har

sdana srdrag att den r relevant fr reglering. Det kan drmed vara motiverat
att infra skyldigheter enligt LEK fr fretag som r verksamma p marknaden.
Sdana skyldigheter blir emellertid endast aktuella om det finns ett fretag med
betydande inflytande p marknaden.
Ett fretag anses enligt 8 kap 7 LEK ha ett betydande inflytande om det
antingen enskilt eller tillsammans med andra har en stllning av sdan
ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan upptrda oberoende av
sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna. 103 Vid
analysen ska PTS enligt 8 kap. 6 LEK beakta EU-kommissionens riktlinjer fr
marknadsanalys och bedmning av ett fretags betydande inflytande p
marknaden.
I detta avsnitt prvar PTS med std av 8 kap. 6 LEK huruvida det finns
fretag med betydande inflytande p marknaden fr terminerande
4.1.2
Det r fretagets marknadsmakt som avgr
Ett fretag utgr enligt 8 kap 6 andra stycket LEK det subjekt vars inflytande
p en marknad ska bedmas. 104 Definitionen i 8 kap. 7 LEK av fretag med
betydande inflytande r avsett att verensstmma med den definition av
103 Jfr EU-domstolens dom i ml 27/76 United Brands Company et United Brands Continental BV mot
kommissionen, p. 65.
104 I artikel 2 c) i Tilltrdesdirektivet definieras en operatr som ett fretag som tillhandahller eller som
har auktorisation fr att tillhandahlla ett allmnt kommunikationsnt eller tillhrande facilitet. I 1 kap. 7
LEK definieras en operatr som den som innehar eller p annat stt rder ver ett allmnt
kommunikationsnt eller tillhrande installation. Definitionen av begreppet operatr i LEK innebr enligt
frarbeten ett frtydligande i frhllande till definitionen i Tilltrdesdirektivet genom att det klargrs att
det r innehavet eller rdigheten ver ett allmnt kommunikationsnt eller tillhrande installation som gr
att en aktr omfattas av operatrsbegreppet, se prop. 2002/03:110 s. 359. Enligt 4 kap. 4 LEK ska en
operatr som har ett betydande inflytande p en viss marknad lggas skyldigheter.
67
dominerande stllning som finns i den generella konkurrensrtten. Det r

drfr mjligt fr PTS att f vgledning av den generella konkurrensrtten nr
definitionen ska tillmpas, vilket ocks ppekas i EU-kommissionens riktlinjer
och frarbetena till LEK. 105
Vissa justeringar av metoderna mste dock gras eftersom situationen p flera
stt skiljer sig vid en frhandsbedmning jmfrt med en sdan bedmning av
ett fretags faktiska beteende som grs inom den generella konkurrensrtten.
Detta understryks ocks i EU-kommissionens riktlinjer.
Begreppet fretag i den mening som avses i de EU-rttsliga och svenska
konkurrensreglerna omfattar en ekonomisk enhet som bestr av en enhetlig
organisation med personal samt materiella och immateriella tillgngar, vilken p
ett varaktigt stt strvar efter att uppn ett bestmt ekonomiskt ml. 106 Ett
moderbolag som kontrollerar sina dotterbolag anses ing i samma ekonomiska
enhet som dotterbolagen nr dessa inte utvat ngon sjlvstndighet nr det
gller att bestmma sina marknadsbeteenden utan endast verkstllt
moderbolagets instruktioner. 107
I ett fretag kan sledes flera juridiska personer ing och samtliga dessa
juridiska personer behver inte, i vart fall inte direkt, bedriva verksamhet p
den marknad som r aktuell fr reglering.
4.1.3
EU-kommissionen ger riktlinjer fr bedmningen
I EU-kommissionens riktlinjer anges ett antal kriterier som kan anvndas fr att
mta huruvida ett fretag har ett betydande inflytande p marknaden. 108 Det
mtt som tillmts strst betydelse r marknadsandelarnas storlek och
frdelning. En mycket stor och stabil marknadsandel kan i sig vara ett tydligt
tecken p att ett fretag har betydande marknadsinflytande. I mnga fall r det
dock inte tillrckligt att endast se till marknadsandelar utan en sammanvgd
bedmning av flera olika kriterier mste gras.
PTS kommer i det fljande att analysera huruvida ngot fretag har ett
betydande inflytande p marknaden med utgngspunkt i de kriterier som EUkommissionen har angett fr bedmningen och som PTS finner r av betydelse
i detta sammanhang. Fljande kriterier kommer vart och ett att analyseras:
Frdelningen av marknadsandelar
Fretagets storlek
Kontroll ver infrastruktur som r svr att kopiera
EU-kommissionens riktlinjer, avsnitt 1.3 och prop. 2002/03:110 s. 276 och 404.
1 kap. 5 KL samt artiklarna 101 och 102 i EUF-frdraget. Vad avser praxis, se bl.a. Akzo v
kommissionen, Frstainstansrttens dom den 12 december 2007 i ml nr T-112/05, p 57. Avgrandet har
verklagats till Europeiska Unionens domstol, C-97/08, som den 10 september 2009 har avslagit
verklagandet.
107 Se bl.a. Viho v kommissionen, Europeiska domstolens dom den 24 oktober 1996 i ml nr C-73/95, p. 16.
108 EU-kommissionens riktlinjer, avsnitt 3.1
105
106
68
Stordriftsfrdelar
Vertikal integration
Frekomst av hinder fr expansion
Motverkande kparmakt
4.1.3.1 Frdelningen av marknadsandelar enskilt viktigaste indikatorn
Frhllandet att ett fretag har ett betydande inflytande, dvs. kan agera
oberoende av konkurrenter, kunder och konsumenter, utesluter inte att det kan
finnas viss konkurrens p marknaden. Dremot innebr det att fretaget har en
sdan ekonomisk maktstllning att det kan bestmma eller pverka villkoren fr
konkurrens p marknaden.
Ett fretag med betydande marknadsinflytande karaktriseras av att det inte
utstts fr ett effektivt konkurrenstryck. Marknadsinflytande definieras som
frmgan att pverka priser, innovation, urvalet av varor och tjnster eller andra
konkurrensparametrar under en mrkbar tidsperiod. 109Mycket hga
marknadsandelar, som legat p en stadig niv under lng tid, kan i sig utgra ett
bevis p betydande inflytande. 110 Mrkbart fluktuerande marknadsandelar skulle
dremot kunna tyda p effektiv konkurrens.
Marknadsandelen hos ett fretag mste ses i relation till konkurrenternas
marknadsandelar. Ett fretags relativt sett stora marknadsandel indikerar endast
dominans om konkurrenterna har betydligt mindre andelar. 111 Ju mindre
marknadsandelar konkurrenterna har desto strre r risken att den strre
aktren ska anses dominerande. 112
Enligt EU-kommissionens riktlinjer br det mtt p marknadsandelar vljas
som antas ge det bsta uttrycket fr marknadsstyrka p den aktuella marknaden.
Det r de nationella regleringsmyndigheterna som ska avgra vilka kriterier som
r lmpligast fr mtning av marknadsnrvaro. Beroende p egenskaperna hos
den aktuella marknaden ger dessa mtt en mer eller mindre rttvisande bild av
de olika aktrernas styrka och marknadsinflytande. Betrffande hyrda
frbindelser anfr EU-kommissionen fljande. 113
Exempelvis r intkter frn hyrda frbindelser, hyrd kapacitet eller antalet
anslutningspunkter fr hyrda frbindelser tnkbara kriterier fr mtning av ett fretags
relativa styrka p marknader fr hyrda frbindelser. EU-kommissionen har tidigare
ppekat att om antalet anslutningspunkter fr hyrda frbindelser r det enda kriteriet, tar
man inte hnsyn till att det finns olika typer av hyrda frbindelser p marknaden frn
analoga frbindelser fr taltelefoni till digitala, hyrda hghastighetsfrbindelser; frn
EU-kommissionens promemoria, p. 23 f
EU-domstolens dom i mlet 85/76 Hoffman-La Roche mot kommissionen, p. 41
111 Hoffman-La Roche, p. 58
112 Hoffman-La Roche, p. 39 och 48 och Frstainstansrttens dom i ml T-219/99 British Airways mot
kommissionen, p. 210
113 EU-kommissionens riktlinjer, p. 77
109
110
69
kortdistansfrbindelser till hyrda frbindelser fr internationell trafik. Av dessa tv

kriterier r det mjligen s att det r lttare att mta och f insyn i intkter frn hyrda
frbindelser.
PTS anser i likhet med EU-kommissionen att marknadsandelar fr marknaden

fr terminerande kapacitetsfrbindelser br mtas i frsljningsvrde. Detta
eftersom frsljningsvrdet utjmnar skillnader i storleken och spridningen p
kunder och anslutningar. Mer specifikt kommer det totala frsljningsvrdet
inklusive internfrsljning 114 att anvndas vid berkning av marknadsandelar.
Detta fr att belysa det totala utbudet p marknaden och drmed det reella
konkurrensfrhllandet. Ett fretag med betydande internfrsljning har strre
mjlighet att upptrda oberoende d de inte r beroende av andra aktrer fr
sin verlevnad.
Marknadsandelar i sig r dock inte alltid en tillrcklig indikator fr att bedma
huruvida en aktr har ett betydande marknadsinflytande. Hga
marknadsandelar och relativt sm konkurrenter behver inte ge ett fretag
betydande marknadsinflytande om det finns potentiell konkurrens eller
motverkande kparmakt. Omvnt kan ett fretag med begrnsade
marknadsandelar ha betydande marknadsinflytande till fljd av andra
omstndigheter.
I frga om dominerande stllning har EU-kommissionen slagit fast att en sdan
stllning inte kan uteslutas ens i marknadsandelsspannet 20-40 procent. 115 Vid
analysen av om en aktr kan agera oberoende p marknaden br drfr hnsyn
ven tas till hinder mot intrde och expansion samt kparnas eventuella
motverkande marknadsinflytande. 116 Dessutom kan fretagets faktiska storlek
ha betydelse.
4.2
Bedmning av betydande inflytande
4.2.1
Marknadsandelar p marknaden fr terminerande

Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser bestod r 2011 av 37

operatrer. I Figur 7 visas marknadsandelarnas distribution ver de fyra senaste
ren. Strst p marknaden r TeliaSonera med en marknadsandel p 66,1
procent berknat p den totala frsljningen. P en andraplats kommer
operatr B med en marknadsandel p 8,4 procent. Resterande 35 operatrer
str fr 26 procent av frsljningen vilket i genomsnitt motsvarar 0,73 procents
marknadsandel per operatr.
Marknadsandelarnas utveckling ver de senaste fyra ren har frndrats till viss
del. TeliaSonera behller sin marknadsledande position men har sedan r 2008
sett sin andel av marknaden minska. Detta beror till stor del p minskad
frsljning mellan 2008-2010 samtidigt som andra leverantrers frsljning
Den frsljning som sker inom fretaget fr att anvndas i den egna produktionen av slutkundstjnster
EU-kommissionens Ninth Report on Competition Policy (1980), p. 22.
116 EU-kommissionens promemoria, p. 28.
114
115
70
TeliaSonera har under en lngre tid haft en mycket hg marknadsandel som
legat p en stadig niv. Trots att marknaden bestr av ytterligare 36 operatrer
har denna kunnat kvarst p en hg niv. Dess position har drmed varit
ohotad av andra operatrer p marknaden.
90,0%
82,8%
80,0%
71,0%
70,0%
64,6%
66,1%
60,0%
TeliaSonera
50,0%
B
C
40,0%
30,0%
20,0%
10,0%
0,0%
2008
2009
2010
2011
Figur 7 Marknadsandelar berknat p totalfrsljning
TeliaSoneras hga marknadsandel i kombination med de vriga 36

operatrernas lga andelar tyder p att TeliaSonera har en dominerande
stllning p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser. Den fortsatta
analysen fokuserar p TeliaSonera som fretag och avser att utreda ifall de har
ett sdant marknadsinflytande som gr att fretaget kan agera oberoende av
sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.
4.2.2
TeliaSoneras marknadsandel utgr en presumtion fr

betydande inflytande
Den totala frsljningen av terminerande kapacitetsfrbindelser (Figur 8)

uppgick r 2008 till drygt 1,4 miljarder kronor och har drefter successivt
minskat till drygt 1,1 miljarder kronor under r 2011. TeliaSoneras totala
frsljning har under perioden 2008-2011 minskat med 36 procent samtidigt
som vriga leverantrers frsljning kat med 58 procent vilket motsvarar ett
monetrt vrde p 143 miljoner kronor ver fyra r.
Under perioden 2010-2011 har den totala frsljningen p marknaden kat med
225 miljoner kronor. Av denna kning str TeliaSonera fr cirka 162 miljoner
kronor vilket gr att den totala marknaden brjat vxa. Frsljningskningen
71
har ven pverkat TeliaSoneras marknadsandel genom att den tydligt fallande
trenden (Figur 8) sedan r 2008 brjar plana ut och ka.
TeliaSonera har sedan r 2005 genom PTS beslut 04-6950 haft status som
dominerande aktr p marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda
frbindelser i grossistledet. D antogs att fretaget hade en marknadsandel som
versteg 89 procent. r 2008 var marknadsandelen 82,8 procent och den har
sedan dess sjunkit till 66,1 procent under r 2011. Trots den nedtgende
trenden r marknadsandelen fortfarande mycket hg. Den nedtgende trenden
kan frklaras av att antalet nya operatrer p marknaden kat samtidigt som
den totala frsljningen minskat fram till r 2010.
Totalfrsljning MSEK
Marknadsandel %
1 600
90%
1 400
85%
1 200
80%
1 000
800
75%
600
70%
400
65%
200
0
60%
2008
2009
2010
2011
Figur 8 Totalfrsljning p marknaden och TeliaSoneras marknadsandel
TeliaSoneras marknadsandel p 66,1 procent r 2011 tyder i sig p att fretaget

har ett betydande inflytande p marknaden vilket frstrks av konkurrenternas
lga marknadsandelar. Det r inte sannolikt att TeliaSoneras position som
marknadsledande aktr p marknaden skulle frndras inom de nrmaste tre
ren.
Operatren TeliaSonera har ftt mjlighet att yttra sig angende PTS analys av
dominerande stllning. 117 Enligt fretaget omfattar den information PTS baserat
sin analys p en mycket begrnsad del av marknaden. Enligt fretaget r en
indikation p att PTS data bara omfattar en begrnsad del av marknaden att det
bara ingr 36 aktrer p marknaden. Den bedmning TeliaSonera gr r att
antalet aktrer p marknaden snarare borde uppg till 150-200. Detta baserar
117
TeliaSoneras yttrande 2013-01-25 Diarienr:10-9331, aktbilaga 254
72
fretaget p att Svenska stadsntsfreningen i en rapport fastslagit att 80 % av

stadsnten erbjuder kapacitetsprodukter. 118
Fretaget har vidare anfrt att den totala omsttningen p marknaden grovt
uppskattat br ligga kring 4000 MSEK vilket kan jmfras med omsttningen
p 1300 MSEK som legat till grund fr PTS bedmning av betydande
inflytande. TeliaSonera menar att PTS data varken gr att anvnda fr att
korrekt mta marknadsandelar eller fr att bedma utvecklingen av
marknadsandelar ver tid. 119
Under arbetets gng har PTS varit i kontakt med flera operatrer p marknaden
som sljer terminerande kapacitetsfrbindelser. En vanlig missuppfattning
bland fretagen har varit att den information PTS begrt in avsett alla typer av
kapacitetsprodukter. Fr mnga operatrer har den relevanta marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser varit likstlld med digitala
kapacitetstjnster, vglngds- och svartfiberprodukter. PTS avgrnsade
marknad avser endast en bit av den totala marknaden fr kapacitetsprodukter
som sannolikhet uppgr till c:a 4000 MSEK enligt TeliaSoneras estimering.
Denna sammanblandning av olika marknader kan vara en del av frklaringen
till TeliaSoneras synpunkter angende PTS marknadsdata.
TeliaSonera anser ocks att fretagets marknadsandel borde vara betydligt lgre
n den PTS anvnder i sin analys. Den lga omsttningen beror enligt
TeliaSonera sannolikt bde p att en del operatrer verhuvudtaget inte
rapporterar ngon intern produktion och p att en del fretag rapporterat bara
delar av sin interna produktion av kapaciteten. 120
PTS har begrt in information frn de operatrer som i Svensk Telemarknad
uppgivit frsljning av digitala kapacitetstjnster. 121 Fretagen har ombetts att
dela upp siffrorna utifrn om frsljningen varit intern eller extern. Fr vissa
operatrer p marknaden har innebrden av detta varit oklar. Fretagen har d
kontaktat PTS fr att f en frklaring av dess innebrd. De operatrer som
bedmt att de har internfrsljning har redovisat detta. PTS medger att det kan
finnas vissa felkllor i det datamaterial som omfattar totalfrsljning och som r
basen fr berkning av marknadsandelar. Felkllan bedms dock vara marginell
och inte pverka den slutliga bedmningen av betydande inflytande.
PTS anser att det mtt som bst belyser det reella konkurrensfrhllandet p
marknaden r totalfrsljningen. Det gr frvisso att anvnda extern frsljning
fr att berkna marknadsandelar och drmed eliminera den eventuella felkllan
intern frsljning (Figur 9). Detta frndrar dock inte TeliaSoneras
marknadsandel mrkvrt jmfrt med det ursprungliga mttet.
TeliaSoneras yttrande 2013-01-25 Diarienr:10-9331, aktbilaga 254
TeliaSoneras yttrande 2013-01-25 Diarienr:10-9331 aktbilaga 254
120 TeliaSoneras yttrande 2013-01-25 Diarienr:10-9331 aktbilaga 254
121 Underlaget fr berkning av marknadsandelar har varit den samma under samtliga beslutsutkast.
118
119
73
90%
80%
70%
82%
70%
60%
61%
50%
63%
40%
30%
20%
10%
0%
2008
2009
2010
2011
Figur 9 TeliaSonera marknadsandel extern frsljning
PTS anser att TeliaSoneras marknadsandel baserat p totalfrsljning p

66,1procent klart indikerar att fretaget har ett betydande inflytande p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser. Det r inte sannolikt att
TeliaSoneras position som marknadsledande aktr p marknaden skulle
frndras inom de nrmaste tre ren.
4.2.3
TeliaSoneras storlek bidrar till dess ekonomiska styrka
TeliaSonera r en global koncern med 28 412 medarbetare vrlden ver, varav

cirka 8 400 i Sverige. Fretaget hade r 2011 en nettoomsttning p 104
miljarder kronor varav 36 miljarder kronor hrrr frn verksamheten i Sverige.
Det totala resultatet fr perioden 2011 var 15,7 miljarder kronor. 122 Fr att f en
rttvisande bild av TeliaSoneras storlek och ekonomiska styrka krvs att de
ekonomiska parametrarna stlls i relation till andra liknande fretag. Det r
endast d det gr att skapa sig en uppfattning om t.ex. deras nettoomsttning r
stor eller liten. Den fortsatta analysen tar sin utgngspunkt i att jmfra
TeliaSonera med tv andra operatrer.
Den svenska marknaden fr elektronisk kommunikation innefattar tjnster som
t.ex. mobiltelefoni, bredbandstjnster och fast telefoni. Tre av de strsta
operatrerna p marknaden som levererar dessa typer av tjnster i Sverige r
TeliaSonera, Tele2 och Telenor. De tv senare aktrerna har valts ut fr att de
r direkta konkurrenter till TeliaSonera och har en ekonomi som r jmfrbar.
Vid en jmfrelse (Tabell 5) mellan fretagens respektive nettoomsttningar,
totaltresultat och antal anstllda kan TeliaSoneras storlek och ekonomiska
styrka urskiljas.
122
TeliaSonera rsredovisning 2011, Diarienr:10-9331, aktbilaga 244
74
Nettoomsttning
varav i Sverige
Totalresultat
Antal anstllda
TeliaSonera
104 354
36 059
15 707
28 412
Tele2
40 750
12 398
4 904
7 878
Telenor
114 146
11 650
8 362
32 030
Tabell 5 Jmfrelse mellan tre operatrer i Sverige (SEK) 123
Ur ett globalt koncernperspektiv, sett utifrn nettoomsttning r TeliaSonera

och Telenor lika stora operatrer och Tele2 en betydligt mindre operatr.
Utver det har bde TeliaSonera och Telenor jmfrbart antal anstllda vrlden
ver. Frhllandet mellan aktrerna visar p TeliaSoneras totala storlek och
ekonomiska styrka som fretag. En nettoomsttning p 104 miljarder kronor
och 28 412 anstllda visar p att TeliaSonera r ett stort fretag med betydande
ekonomiska medel till sitt frfogande. Detta speglas inte minst i fretagets
resultat under 2011 p 15 miljarder kronor vilket r hgst av de jmfrbara
fretagen.
Nr man isolerar nettoomsttningen till att glla respektive fretags verksamhet
i Sverige frndras frhllandet fretagen emellan. TeliaSonera r den
verlgset strsta operatren i Sverige med en nettoomsttning som r tre
gnger strre n motsvarande fr Tele2 och Telenor. Vid en sammanslagning
av de tv senare operatrernas nettoomsttning r TeliaSoneras
nettoomsttning fortfarande cirka 50 procent strre n deras.
Utifrn de parametrar som analyserats r det tydligt att TeliaSonera r ett stort
fretag. TeliaSonera har allts mjlighet att genom sin ekonomiska styrka
genomfra investeringar och till viss del ta frluster i strre utstrckning n
andra operatrer p marknaden. TeliaSoneras storlek och ekonomiska styrka
ger sledes fretaget en viss autonomi p marknaden som andra operatrer
saknar.
TeliaSonera har genom en hg nettoomsttning, ett stort antal anstllda och
hga totalresultat en storlek som bidrar till deras ekonomiska styrka. Detta
innebr att fretaget har strre mjligheter att utva ett betydande inflytande p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser i Sverige.
4.2.4
TeliaSonera har kontroll ver infrastruktur som r svr att

kopiera
TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) r ett aktiebolag med en egen

styrelse och ett helgt dotterbolag i TeliaSonera koncernen. Bolaget har till
uppgift att ga, frvalta och slja ntkapacitet p koppar och fiber till operatrer
p den svenska marknaden. 124
123
124
Siffor frn respektive fretags rsredovisning frn 2011, Diarienr:10-9331, aktbilagor 242-244
www.skanova.se, Diarienr:10-9331 aktbilaga 235-236
75
Skanova ger och driver ett fiberoch kopparnt som tcker hela Sverige.
Merparten av alla Sveriges fasta adresser i form av bostder och fretag etc. r
anslutna till antingen deras kopparnt eller fibernt. Bara kopparntet bestr av
cirka 6 miljoner kopparaccesser och kan s som fibernten anvndas till att
leverera tjnster som telefoni, bredband och TV. 125
Utver sitt allmnt utbredda accessnt r TeliaSonera den enda svenska
operatren som innehar ett nationellt stamnt och ortssammanbindande nt i
samtliga delar av landet. Det r i egenskap av tidigare telemonopolist som
TeliaSonera har ftt tillgng till den heltckande infrastrukturen som etablerats
under mnga r. Detta ger fretaget en srstllning p marknaden genom att det
snabbt kan tillhandahlla terminerande kapacitetsfrbindelser via egen
infrastruktur till en lg marginalkostnad i alla delar av landet.
Nr det gller tilltrde till det lokala accessntet r det grundlggande problemet
att det rder omfattande stordriftsfrdelar som gynnar ntgaren. 126 En
reglering av terminerande kapacitetsfrbindelser ger nytillkomna operatrer
tilltrde till ntgarens stordriftsfrdelar i det lokala ntet, vilka r upphovet till
hans marknadsinflytande. Mjligheten r liten fr andra operatrer att replikera
TeliaSoneras allmnt utbredda accessnt. Det skulle vara frenat med hg
affrsrisk genom icke tervinningsbara kostnader som ingen operatr, frutom i
begrnsad omfattning, skulle kunna ta. Det frklarar varfr det finns ett mycket
stort antal orter och omrden dr TeliaSonera r ensamt om att tillhandahlla
terminerande kapacitetsfrbindelser ver egen infrastruktur.
TeliaSonera ger en infrastruktur fr elektronisk kommunikation som r
etablerad i hela Sverige och har drmed kontroll ver en resurs som r svr att
kopiera. Detta innebr betydande storskalsfrdelar och marknadsinflytande
som ingen annan operatr p kort eller medellng sikt kan uppn. Detta bidrar
till att TeliaSonera kan utva ett betydande marknadsinflytande p marknaden
fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
4.2.5
TeliaSonera tnjuter stordriftsfrdelar
Stordriftsfrdelar uppstr nr genomsnittskostnaden per produkt sjunker vid

kad produktion. Detta r utmrkande fr produktion som baseras p en
teknologi med relativt hga fasta kostnader och lgre rrliga kostnader.
Stordriftsfrdelar kan bde fungera som etableringshinder fr nya, potentiella
operatrer och som en konkurrensbegrnsning och hinder mot expansion fr
etablerade konkurrenter p marknaden.
Tillhandahllandet av terminerande kapacitetsfrbindelser utmrks av avsevrda
stordriftsfrdelar. Dessa grundas dels p kostnader fr infrastruktur och
utrustning dels p den serviceorganisation som krvs fr att uppfylla kraven
som stlls p tjnsten, dvs. hga krav p kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet.
125
126
www.skanova.se, Diarienr:10-9331, aktbilaga 235-236

ERGs gemensamma stndpunkt, s. 59
76
Det finns stordriftsfrdelar p grund av de hga fasta kostnader som uppstr

fr grvning, nedpljning och kanaliseringar av fiberoch kopparkabel. Nr vl
kabeln r p plats r marginalkostnaden fr att tillhandahlla ytterligare en
frbindelse via samma kabel relativt liten.
Vidare finns det stordriftsfrdelar nr lokala noder etableras, eftersom
utrustningskostnaderna till mycket liten del beror av antalet frbindelser eller
den tillhandahllna kapaciteten. Ju fler frbindelser desto hgre kapacitet
behver installeras och desto lgre enhetskostnad fr tillhandahllandet av varje
frbindelse. Den genomsnittliga kostnaden fr tillhandahllande av en
frbindelsetjnst r sledes omvnt proportionell till antalet frbindelser som
tillhandahlls inom samma omrde, vilket i sin tur medfr att stordriftsfrdelarna kar med befolkningsttheten.
ven om konkurrerande ntoperatrer tillhandahller frbindelser via eget nt i
samma omrde tnjuter TeliaSonera stordriftsfrdelar i strre omfattning tack
vare att fretaget nstan utan undantag verfr strre trafikmngder n ngon
av de konkurrerande leverantrerna. Detta beror p att TeliaSonera har ett
kundunderlag som i de flesta omrden vida verstiger konkurrenternas.
Hrigenom betjnar ntet och utrustningen som r knutet till varje nod i
TeliaSoneras nt fler kunder, vilket ger en hgre utnyttjandegrad och en lgre
kostnad per kund.
TeliaSonera tnjuter sledes omfattande stordriftsfrdelar som ger fretaget
kostnadsfrdelar genom att det frfogar ver ett nationellt elektroniskt
kommunikationsnt. Detta bidrar till att TeliaSonera kan utver ett betydande
marknadsinflytande p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
4.2.6
Terminerande kapacitetsfrbindelser r insatsvara fr mnga former av

elektroniska kommunikationstjnster som anvnds fr att tillhandahlla
slutkundstjnster som telefoni, bredband eller annan datakommunikation. Fr
att kunna leverera dessa till slutkunder r en grundfrutsttning att
terminerande kapacitetsfrbindelser kan tillhandahllas eller etableras.
Det finns sledes ett msesidigt beroende mellan tillhandahllandet av olika
slutkundstjnster och etablering av terminerande kapacitetsfrbindelser. Ju fler
slutkundstjnster och ju mer de anvnds, desto strre behov finns av fler
frbindelser. Sledes bidrar TeliaSoneras breda utbud av olika
slutkundsprodukter att de verfr stora trafikmngder vilket ger
stordriftsfrdelar p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
Produktionens spnnvid medger en flexibilitet som mjliggr leverans av olika
slutkundsprodukter som kan optimeras efter behov utan betydande extra
kostnader.
TeliaSoneras breda sortiment av olika slutkunds- och grossistprodukter ger dem
en flexibilitet i produktionen som skapar stordriftsfrdelar. Andra operatrer p
77
marknaden har inte samma mjlighet att uppn dessa frdelar. Sledes skapar
det mjlighet fr TeliaSonera att utva ett betydande marknadsinflytande p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
4.2.7
TeliaSonera r vertikalt integrerat
TeliaSonera r ett vertikalt integrerat fretag som erbjuder en rad olika tjnster
till slutkunder som fast- och mobiltelefoni, bredband och
datakommunikationstjnster. Fretagets tjnster p slutkundsmarknaden riktar
sig till kunder p privat- och fretagsmarknaden. TeliaSonera har det bredaste
tjnstesortimentet av alla operatrer i Sverige. Fretaget tillhandahller dessa
tjnster ver hela landet i strre volymer n vad ngon annan operatr gr.
Tjnsterna tillhandahlls i stor utstrckning ver egen infrastruktur.
TeliaSoneras konkurrenter p berrda slutkundsmarknader baserar till stor del
sina tjnster p TeliaSoneras infrastruktur. Detta gr att ven fretagets
konkurrenter i stor utstrckning r beroende av TeliaSonera.
Eftersom TeliaSonera inte r beroende av att dess resurser anvnds fr att slja
grossisttjnster kan det vara lnsamt fr TeliaSonera att begrnsa tillgngen till
vissa grossistprodukter. Ett sdant agerande skulle minska konkurrensen p
slutkundsmarknaden genom att andra operatrer inte skulle ha samma
mjligheter att producera effektiva tjnster. Genom att inte upplta
terminerande kapacitetsfrbindelser, eller genom sdan uppltelse men till
oskliga villkor, skulle TeliaSonera kunna frsvra konkurrerande operatrers
marknadsintrde och verksamhet p mnga slutkundsmarknader fr
elektroniska kommunikationstjnster. TeliaSoneras frdelar av vertikal
integration utgr drfr en tungt vgande faktor som bidrar till ett betydande
inflytande p marknaden.
TeliaSonera r ett vertikalt integrerat fretag med stora mjligheter att
kontrollera tillgngen av insatsvaror fr produktion av slutkundstjnster och har
dessutom en stark stllning p slutkundsmarknaden. Detta skapar
frutsttningar fr ett betydande marknadsinflytande som hmmar
konkurrensen p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
4.2.8
Det finns hinder fr expansion
I de omrden dr konkurrerande ntoperatrer har gjort investeringar, och har

lokal och regional infrastruktur, har alternativa leverantrer under de senaste
ren kunnat ka sin marknadsandel. En mer omfattande expansion r mycket
tids- och kapitalkrvande, vilket utgr ett vsentligt hinder fr expansion. Fr
mnga lokala operatrer finns det legala hinder som gr att de inte har
mjlighet att expandera sin verksamhet utanfr kommungrnsen.
Fr andra nationella operatrer hindras deras expansion i vissa omrden av att
marknaden inte rymmer fler aktrer n inkumbenten. En operatr som vill
expandera sin verksamhet p marknaden fr terminerande
kapacitetsfrbindelser hindras dels av ekonomiska skl i form av att det krvs
78
stora investeringar dels av att det krvs en kad volym av data i ntet fr att
uppn storskalsfrdelar.
TeliaSonera, som r ledande p marknaden fr terminerande
kapacitetsfrbindelser, har genom sin allmnt utbredda ntinfrastruktur en
position som hindrar andra operatrer att expandera p marknaden. Det ger
fretaget ett betydande inflytande p marknaden vilket skulle kunna anvndas
fr att driva ut konkurrenter.
4.2.9
Avsaknad eller lg grad av motverkande kparmakt
Det finns ett mycket stort antal orter och omrden dr TeliaSonera r ensamt
om att kunna tillhandahlla terminerande kapacitetsfrbindelser. P dessa orter
saknas alternativa leverantrer fr grossistkunder att kpa
kapacitetsfrbindelser, vilket utgr en frutsttning fr att kunna utva
motverkande kparmakt.
Eftersom TeliaSonera r ett vertikalt integrerat fretag med intkter frn mnga
olika slutkundsmarknader r fretaget inte beroende av sina grossistkunder p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser fr att generera intkter till
fretaget. TeliaSoneras grossistkunder p marknaden har drfr i osedvanligt
liten mn ngra mjligheter att utva motverkande kparmakt.
PTS bedmer drfr att det saknas motverkande kparmakt p marknaden.
4.2.10
De alternativa leverantrernas kade frsljning av terminerande

kapacitetsfrbindelser visar att en lokal eller nationell leverantr har mjlighet
att etablera sig p marknaden och i viss utstrckning konkurrera med
TeliaSonera. Detta kan ske antingen genom att anvnda infrastruktur i stadsnt
eller genom att hyra kopparaccesser eller lokala delsegment av terminerande
kapacitetsfrbindelser frn TeliaSonera. Det finns sledes vissa frutsttningar
fr potentiell konkurrens genom marknadsintrde av framfrallt stadsnt,
aktrer i stadsnt och andra ntgare.
4.2.11
TeliaSonera har ett betydande inflytande p marknaden
Ett fretag anses ha ett betydande inflytande p en faststlld marknad om

fretaget kan agera oberoende av sina kunder, sina konkurrenter och, i
slutndan, konsumenterna. Begreppet ska sledes enligt EU-kommissionens
riktlinjer fr marknadsanalyser vara att likstlla med konkurrensrttens begrepp
dominerande stllning enligt artikel 102 i frdraget om Europeiska unionens
funktionsstt (EUF-frdraget). Frgan r om TeliaSonera har ett betydande
inflytande p den faststllda marknaden.
Den berkning som gjorts ovan visar att TeliaSonera r 2011 hade en
marknadsandel p 66,1 procent. En s hg marknadsandel kan i sig vara nog
fr att etablera ett betydande marknadsinflytande. TeliaSonera har dock
dessutom en srstllning p marknaden till fljd av fretagets storlek i frga om
79
omsttning, anstllda och totalt produktutbud. TeliaSonera har dessutom

kontroll ver infrastruktur som r svr att kopiera samt bttre mjligheter n
konkurrenterna att dra nytta av bde stordriftsfrdelar och samproduktionsfrdelar, vilket innebr en kostnadsfrdel.
TeliaSoneras hga grad av vertikal integration ger fretaget ytterligare en frdel
framfr dess konkurrenter. Det finns en viss grad av potentiell konkurrens,
men samtidigt finns det hinder fr expansion p marknaden. I mnga fall, och
p mnga orter, saknas frutsttningar fr motverkande kparmakt. Enligt PTS
bedmning motsger ingen av de underskta faktorerna sledes presumtionen
att TeliaSonera har ett betydande inflytande p marknaden.
Med hnsyn till bl.a. hindren fr etablering och expansion bedmer PTS att
TeliaSoneras stllning och konkurrensfrhllandena p den relevanta
marknaden inte kommer frndras fram till nsta marknadsversyn.
PTS identifierar sledes TeliaSonera som ett fretag med ett sdant betydande
inflytande som avses i 8 kap. 7 LEK p marknaden fr terminerande
4.3
Fretaget TeliaSonera
4.3.1
Beskrivning av fretaget
TeliaSonera r en av Europas strsta teleoperatrer och r ett resultat av en

sammanslagning av de tv f.d. statliga operatrerna i Sverige och Finland, Telia
respektive Sonera. Efter sammanslagningen, som skedde 2002, bildades den
strsta telekommunikationskoncernen i Norden och Baltikum med verksamhet
frn Norge till Nepal, inkluderat Ryssland och Turkiet. TeliaSonera finns
representerat i sammanlagt 20-talet lnder, inklusive verksamhet i intressebolag.
Genom verksamhetsgrenen TeliaSonera International Carrier sljer fretaget p
grossistniv internationella nttjnster och verfring av digitaliserad
information med tckning i Europa, USA och en mindre del av Asien.
TeliaSoneras aktie r noterad p bde Stockholmsbrsen och
Helsingforsbrsen, strsta gare per 31 december 2011 r den svenska staten
(37,3 procent), fljt av den finska staten (13,7 procent) 127. TeliaSonera AB har
sitt ste i Stockholm.
TeliaSonera har organiserat verksamheten i ett flertal juridiska personer
framfrallt i Sverige, men ven utomlands, vilka tillsammans p ett eller annat
stt bidrar till produktionen av terminerande kapacitetstjnster och
frsljningen p slutkunds- och grossistmarknaden. Fr nrvarande ser
TeliaSoneras bolagsstruktur ut enligt fljande;
127
TeliaSoneras rsredovisning 2011, Diarienr:10-9331 aktbilaga 244
80
TeliaSonera AB, org.nr 556103-4249, r moderbolag till bland andra de

helgda dotterbolagen TeliaSonera Sverige AB, TeliaSonera Skanova
Access AB och TeliaSonera Network Sales AB.
TeliaSonera Sverige AB, org nr 556430-0142, ger fretagets fasta nts
aktiva tillgngar och frfogar ver fretagets svenska fasta nts
telestationer, master och kanalisation. Bolaget bedriver bland annat
produktionsverksamheten fr tjnster i fasta nt och fr de
grossisttjnster som sljs genom TeliaSonera Network Sales AB.
Bolaget bedriver ven all slutkundsfrsljning av fasta och mobila
tjnster och kper ntprodukter fr sin verksamhet frn bl.a.
TeliaSonera Networks Sales AB.
TeliaSonera Skanova Access AB, org. nr 556446-3734, ger de passiva
tillgngarna i fretagets svenska fasta ntet (svl accessnt som
transportnt), dvs. bolaget ger bland annat ledningar, stolpar,
kanalisation och korskopplingar fr teleledningar. Vidare erbjuder
bolaget koppar- och fiberprodukter i det svenska ntet till frsljning p
grossistniv till externa operatrer samt till TeliaSonera Sverige AB.
TeliaSonera Skanova Access AB erbjuder ven samlokalisering och
inplacering av utrustning.
TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, erbjuder
frsljning av oreglerade och reglerade fasta ntprodukter ssom
frsljning av terminerande kapacitetsfrbindelser.
PTS finner att TeliaSonera AB, TeliaSonera Sverige AB, TeliaSonera Skanova
Access AB och TeliaSonera Network Sales AB ingr i en ekonomisk enhet, dvs.
ingr i ett och samma fretag.
Det blir fljaktligen TeliaSonera AB:s och dessa dotterbolags totala
marknadsmakt som ska ligga till grund fr bedmningen av fretagets
inflytande p marknaden.
PTS bedmer vidare att detta beslut ska riktas till TeliaSonera AB, med berrda
dotterbolag. Beslutet ska riktas till TeliaSonera AB, i dess egenskap av
moderbolag med ett bestmmande inflytande ver dotterbolagens verksamheter
och fr att det r anmlt hos PTS. 128 Beslutet gller dock i tillmpliga delar ven
fr TeliaSonera Sverige AB, TeliaSonera Skanova Access AB och TeliaSonera
Network Sales AB eftersom de r de juridiska personer i fretaget som
operativt bedriver den fr detta beslut relevanta verksamheten, dvs. ger eller
frfogar ver den infrastruktur som behvs fr att producera terminerande
kapacitetsfrbindelser eller sljer sdana tjnster p grossistmarknaden.
128
Kammarrttens i Stockholms dom den 8 juni 2006 i ml nr 1374-06 och 1375-06.
81
Konkurrensproblem skapar behov av

skyldigheter
5.1
PTS ska i vissa fall lgga skyldigheter
Ett fretag med betydande inflytande p en marknad kan i sin strvan efter
vinstmaximering skapa problem fr sina konkurrenter. Detta kan ske dels
genom att fretaget frsker verfra sin marknadsmakt p en marknad till en
annan vertikalt eller horisontellt nrliggande marknad dels genom att fretaget
frsker frsvara sin marknadsposition genom att frsvra marknadsintrde fr
konkurrenter. Fretaget kan genom att agera p ett visst stt utva inflytande
ver konkurrenterna, vilket fr till fljd att dessa fr hgre kostnader och
minskad frsljning, vilket i sin tur ger en smre lnsamhet. I vrsta fall stngs
konkurrenterna ute frn marknaden.
Fr att motverka de konkurrensproblem som kan uppst till fljd av en aktrs
betydande inflytande p marknaden ska en SMP-operatr enligt 4 kap. 4 LEK
lggas en eller flera av de skyldigheter som anges i 4 kap. 512 LEK. Dessa
skyldigheter omfattar krav p att offentliggra vsentliga frhllanden och
villkor, krav p att tillmpa icke-diskriminerande villkor, srredovisning och
ppen prissttning, krav p att uppfylla rimliga krav p tilltrde till och
anvndning av nt och andra installationer samt reglerad prissttning.
PTS ska inte enbart lgga skyldigheter med utgngspunkt i att SMP-operatren
verkligen missbrukat sin marknadsmakt tidigare utan myndigheten ska lgga
skyldigheter som begrnsar SMP-operatrens mjligheter att utnyttja sitt
betydande marknadsinflytande p ett stt som orsakar konkurrensproblem.
Bedmningen tar drfr sin utgngspunkt i vilka konkurrensproblem som kan
uppst p en oreglerad marknad d SMP-operatren strvar efter
vinstmaximering ven om faktiskt agerande frn TeliaSoneras sida ocks ska
beaktas. I bedmningen beaktar PTS bl.a. den gemensamma stndpunkt som
ERG har utarbetat i frgan om hur regleringsmyndigheterna br g tillvga fr
att skerstlla att konkurrensproblemen omhndertas p ett harmoniserat och
konsekvent stt. 129
Den rdande situationen och konkurrensfrhllandena p marknaden pverkas
av den reglering som vid analystidpunkten och tidigare har tillmpats p den
relevanta marknaden. Denna reglering mste drfr tas i beaktande vid en
bedmning av vilka konkurrensproblem som riskerar att uppst p marknaden.
Kommissionen freskriver tillmpningen av den modifierade greenfieldansatsen (modified greenfield approach) vid valet av lmpliga skyldigheter. 130 Det
innebr att den befintliga ex ante-regleringen p den relevanta marknaden ska
tnkas bort vid analysen av marknadssituationen. Annan reglering, t.ex. i form
129
130
ERGs gemensamma stndpunkt reviderad

82
av skyldigheter som har lagts andra operatrer p nrliggande marknader ska

dock tas med i bedmningen.
5.2
Skyldigheterna ska vara lmpliga och

proportionerliga
De grundlggande kraven p de skyldigheter som infrs p en faststlld
marknad framgr av artikel 8.4 i tilltrdesdirektivet131. De skyldigheter som
infrs ska
1. grundas p det faststllda problemets art,
2. vara proportionella och
3. motiverade mot bakgrund av mlen i artikel 8 i ramdirektivet 132, dvs.
att konkurrensen ska frmjas.
En motsvarighet till tilltrdesdirektivets bestmmelse finns i huvudsak i 1 kap.
2 LEK, som stadgar att tgrder som vidtas med std av LEK inte fr vara
mer ingripande n som framstr som rimligt och ska vara proportionella med
hnsyn till lagens syfte och de vriga intressen som anges i 1 . PTS ska allts
vlja de skyldigheter som r lmpligast fr att uppn effektiv konkurrens
samtidigt som skyldigheten ska vara proportionell och inte vara mer ingripande
n vad som framstr som rimligt.
Proportionalitetsprincipen innebr att det ska gras en intresseavvgning av vad
det allmnna vinner och vad den enskilde frlorar vid prvningen om en
skyldighet ska lggas. Det ska utifrn problemets art vara den mest lmpliga
skyldigheten som vljs fr att uppn syftet med tgrden.
I frarbetena till LEK sgs bland annat fljande om den lmplighetsbedmning
som PTS ska iaktta nr myndigheten lgger ett fretag skyldigheter. 133
I att tgrden skall vara den lmpligaste ligger att myndigheten skall vlja den
minst ingripande tgrden som efter en proportionalitetsavvgning och behovsprvning utifrn de enskilda och de allmnna intressen som str mot
varandra, bedms kunna leda till det nskade resultatet. Fr att kunna gra en
bedmning av vilken tgrd som r den mest lmpliga mste myndigheten gra en
genomlysande konsekvensanalys och redovisa resultatet av de avvgningar som
myndigheten gjort i ett motiverat beslut.
I frarbetena anges vidare, i samband med slutsatsen att en proportionalitetsprincip uttryckligen br sls fast i lagen, att det r en grundlggande princip att
en inskrnkning frn det allmnnas sida av den enskildes rtt att anvnda sin
egendom frutstter att det freligger en rimlig balans eller proportionalitet
mellan vad det allmnna vinner och den enskilde frlorar p grund av inskrnkningen. Det ankommer p PTS att utg frn det grundlagsfsta egendomsTilltrdesdirektivet
Ramdirektivet
133 Se prop. 2002/2003:110 s. 185.
131
132
83
skyddet i 2 kap. 18 regeringsformen vid prvningen av vilka skyldigheter som

ska frpliktas den som har ett betydande inflytande p en viss marknad. Vidare
ppekas att egendomsskyddet endast gller fr fast egendom och att en
frpliktelse om att bedriva samtrafik eller om att tla andra former av tilltrde
oftast torde avse ls egendom. 134
Kammarrtten i Stockholm har i ett avgrande under 2011 135 hnvisat till tre
kriterier som ofta anvnds vid proportionalitetsbedmningar i EU-rttsliga
sammanhang och som enligt kammarrttens mening ven br tillmpas fr att
bedma proportionaliteten vid lggande av skyldigheter enligt LEK. Vid
bedmningen ska prvas om
1. tgrden r gnad att tillgodose ndamlet,
2. det finns inte ngot mindre ingripande alternativ fr att uppn
ndamlet, och
3. den frdel tgrden medfr str i rimlig proportion till den skada
som tgrden kan orsaka fr de berrda.
Kammarrtten angav i samma avgrande fljande avseende
proportionalitetsprincipens tillmpning ifrga om beslut om att lgga
skyldigheter fr SMP-operatrer enligt 8 kap. 6 samt 4 kap. LEK.
Enligt LEK och de bakomliggande EU-direktiven fr en
regleringsmyndighet besluta om skyldigheter p frhand (ex ante) fr att
komma till rtta med befintliga eller potentiella konkurrensproblem p
marknaden. Detta str i kontrast till den allmnna konkurrensrtten dr
konkurrensmyndigheten i allmnhet fr ingripa endast nr en vertrdelse
av gllande konkurrensregler har konstaterats (ex post). Regleringen om
skyldigheter ex ante p marknaderna fr elektronisk kommunikation har
motiverats med att mnga av marknaderna r nyligen avmonopoliserade
och att det finns hga intrdesbarrirer. Ett fretag med betydande
inflytande p en sdan marknad kan utnyttja sin marknadsmakt med fljd
att framvxten av effektiv konkurrens hmmas (prop. 2002/03:110 s. 108
ff.; jfr ven s. 174 f. samt SOU 2006:88 s. 81 ff.).
Avsikten med ett skyldighetsbeslut av det slag som r aktuellt i mlet r att
stadkomma en offentligrttslig reglering fr tillhandahllandet av vissa
tjnster under flera r. Vid utformning av skyldigheterna mste PTS allts
frska frutse bl.a. marknadsutvecklingen fr de reglerade tjnsterna
samt SMP-operatrens handlande gentemot tilltrdande operatrer, vilka
ocks kan vara SMP-operatrens konkurrenter p nrliggande marknader.
Mot bakgrund av regelverkets syften br myndigheten kunna utg frn
grundlggande ekonomiska resonemang enligt vilka en SMP-operatr, i
egenskap av vinstdrivande fretag, har ett i och fr sig legitimt intresse av
att utnyttja sin stllning fr att bibehlla eller strka sin position p
marknaden, exempelvis genom konkurrenshmmande strategiskt beteende
134
135
Se prop. 2002/2003:110 s. 185.

Kammarrttens i Stockholms dom den 4 oktober 2011 med ml nr 1690-10.
84
mot tilltrdande operatrer. SMP-operatrens kontroll ver elektroniska

kommunikationsnt och system fr bestllning och felanmlan m.m. ger
ocks generellt sett operatren faktiska mjligheter till sdant beteende.
Det kan drfr inte frutsttas exempelvis att SMP-operatrer under alla
frhllanden avser att frivilligt ge tilltrdande operatrer tilltrde till
tjnster med samma tjnstekvalitet och p samma villkor som i SMPoperatrens egen slutkundsverksamhet.
PTS utgr i fljande avsnitt om skyldigheter frn kammarrttens ovan angivna

tre kriterier vid proportionalitetsbedmningen fr att avgra vilka skyldigheter
som bedms vara ndvndiga att lgga fr att komma tillrtta med
konkurrensproblemen p marknaden.
85
Skyldighet om tilltrde till

terminerande kapacitetsfrbindelser
1. Skyldighet att tillhandahlla tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser och tillhrande installationer
1.
TeliaSonera AB med berrda dotterbolag, (tillsammans kallade

TeliaSonera) ska tillgodose varje rimlig begran frn en grossistkund
om tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser, dvs.
frbindelse med dubbelriktad verfring av symmetrisk eller
asymmetrisk data (transmission) med digital verfringsteknik ver
permanenta frbindelser med reserverad och garanterad kapacitet
samt med transmission som ger en konstant bit-takt, dvs. dedikerad
frbindelse och kapacitet, ver koppar- och fiberbaserad
ntinfrastruktur som tillhandahlls med hg kvalitet, driftskerhet och
tillgnglighet hela vgen mellan en sdan fast ntanslutningspunkt dr
slutkunds verksamhetsstlle eller utrustning kan anslutas till det
allmnna kommunikationsntet och fram till en verlmningspunkt,
inom samma frmedlingsomrde som det dr slutkundens fasta
ntanslutningspunkt r belgen, dr grossistkunden begr att f den
terminerande kapacitetsfrbindelsen verlmnad till sig fr vidare
verfring i transportntet. TeliaSonera ska verlmna den
terminerande kapacitetsfrbindelsen p ngot av fljande tv stt som
grossistkunden begr:
a.
till den punkt i grossistkundens nt som grossistkunden anvisar

(grossistkundens verlmningspunkt), eller
b.
till en punkt i TeliaSoneras nt dr grossistkunden kan f

frbindelsen verlmnad till sig (verlmningspunkt).
TeliaSonera ska tillgodose varje rimlig begran frn en grossistkund

om att f frbindelsen multiplexerad med andra frbindelser som
TeliaSonera tillhandahller grossistkunden.
2.
3.
TeliaSonera ska tillmtesg varje rimlig begran om ntsammankoppling i syfte att grossistkundens tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser ska komma till stnd och fungera, dvs. varje
begran om att ntdelar i TeliaSoneras nt fysiskt ska anslutas till
ntdelar i den begrande grossistkundens nt. Sdan ntsammankoppling ska antingen tillhandahllas genom att
a.

kapacitetsfrbindelse mellan TeliaSoneras nod och den nod som
grossistkunden frfogar ver,
b.
bda parter etablerar varsin fysisk anslutning i form av en

kapacitetsfrbindelse till en gemensam verlmningspunkt,
c.
grossistkunden ges mjlighet att etablera en fysisk anslutning i

form av en kapacitetsfrbindelse till TeliaSoneras nod.
TeliaSonera ska tillmtesg varje rimlig begran om tilltrde till sdana

tillhrande installationer som, utver vad som omfattas av
punkterna 2 och 3, behvs fr att grossistkundens tilltrde ska kunna
86
komma till stnd och fungera, exempelvis installation av sdan

frbindelse som grossistkunden frfogar ver och som behvs fr att
nyttja den terminerande kapacitetsfrbindelsen.
6.1
Den rttsliga utgngspunkten 4 kap. 8 och

10 LEK
Enligt 4 kap. 8 LEK fr en operatr som avses i 4 frpliktas att uppfylla
rimliga krav p tilltrde till och anvndning av nt och tillhrande installationer
i syfte att tillhandahlla elektroniska kommunikationstjnster. En sdan
skyldighet kan avse att operatren ska:
1. ge annan tilltrde till specificerade ntdelar och tillhrande
installationer, inbegripet sdant tilltrde som krvs fr att mjliggra val
och frval av operatr samt erbjudanden om terfrsljning av
abonnemang,
2. frlnga ett redan beviljat tilltrde till tillhrande installationer,
3. erbjuda andra operatrer specificerade tjnster fr terfrsljning,
4. bevilja tilltrde till tekniska grnssnitt, protokoll och annan nyckelteknik
som r ndvndig fr samverkan mellan tjnster,
5. erbjuda samlokalisering eller andra mjligheter till gemensamt
utnyttjande av tillhrande installationer,
6. erbjuda specificerade tjnster som krvs fr att skerstlla samverkan
mellan tjnster nda fram till slutanvndarna,
7. erbjuda tilltrde till driftstdsystem eller liknande programsystem som
krvs fr att garantera en sund konkurrens nr det gller
tillhandahllande av tjnster,
8. erbjuda tilltrde till sdana tjnster som mjliggr, stdjer eller kan
stdja tillhandahllande av tjnster via elektroniska kommunikationsnt
eller elektroniska kommunikationstjnster,
9. bedriva samtrafik eller i vrigt vidta tgrder s att nt eller tillhrande
installationer kan frbindas.
Av frarbetena till 4 kap. 8 LEK framgr att en operatr kan frpliktas till en
rad skyldigheter om tilltrde till och anvndning av nt och tillhrande
installationer. Upprkningen r inte uttmmande. En allmn grundprincip r att
de skyldigheter som lggs ska vara proportionella i frhllande till de krav
87
rimliga ur tekniskt och ekonomiskt hnseende som kan stllas av andra

fretag. lggandet ska syfta till att skapa effektiv konkurrens (se 4 ). tgrden
kan vara ett direkt resultat av den analys som gjorts av en marknad enligt 8 kap.
6 . Den kan ocks aktualiseras efter konkreta klagoml frn ett konkurrerande
fretag, varigenom ett hinder fr effektiv konkurrens p den analyserade
marknaden uppdagats. 136
Enligt 4 kap. 10 LEK ska regleringsmyndigheten vid sin tillmpning av 4 kap.
8 LEK srskilt beakta
1. den tekniska och ekonomiska brkraften fr anvndning och
installation av alternativa ntdelar eller tillhrande installationer, med
hnsyn tagen till marknadsutvecklingen samt art och typ av samtrafik
och andra former av tilltrde,
2. den tillgngliga kapaciteten,
3. de risker som en nyinvestering medfr fr garen till nt eller
tillhrande installationer,
4. behovet av att vrna konkurrensen p lng sikt,
5. berrda immateriella rttigheter, och
6. intresset av grnsverskridande tjnster inom Europeiska ekonomiska
samarbetsomrdet.
6.2
TeliaSonera ska leverera terminerande

6.2.1
Risk fr leveransvgran r ett konkurrensproblem
Den i detta beslut avgrnsade marknaden knnetecknas av att den domineras av

en vertikalt integrerad operatr som har kontroll ver en flaskhalsresurs och
som r verksam bde p slutkundsmarknader och grossistmarknader. Ett
konkurrensproblem som knnetecknar en sdan marknad r att operatren med
det betydande inflytandet kan vgra andra aktrer tilltrde till flaskhalsresursen
och drigenom skapa vsentliga konkurrensproblem p grossistmarknaden.
Med begreppet leveransvgran avses inte bara en direkt vgran att leverera utan
ven situationer d en operatr med betydande inflytande tillmpar sdana
(oskliga) leveransvillkor som i praktiken omjliggr leverans. ven sdan
leveransvgran kan allvarligt frsvaga konkurrensen p slutkundsmarknaden,
antingen genom att stnga ute konkurrenter frn denna eller genom att orsaka
konkurrenterna hgre kostnader och drmed smre konkurrenskraft.
136
Prop. 2002/03:110, s. 378
88
En vertikalt integrerad operatr med ett betydande inflytande p en marknad

har incitament att, i frnvaro av reglering, vgra konkurrenter tillgng till
grossisttjnster om konkurrenterna hotar operatrens stllning p
slutkundsmarknaden. Genom att verfra sin makt frn grossistmarknaden kan
operatren behlla sin marknadsmakt p slutkundsmarknaden till skada fr
konsumenterna.
6.2.2
En operatr med ett betydande inflytande r ett

konkurrensproblem
Ssom framgtt av avsnitten 4.2.4-4.2.5 har TeliaSonera betydande

stordriftsfrdelar genom sitt innehav av ett accessnt som tcker i princip alla
fretag och organisationer. Genom stordriftsfrdelarna har TeliaSonera
mjligheter till kostnadseffektiva lsningar i sin produktion.
Fr att grossistkunderna genom ett reglerat tilltrde ska f realistiska
mjligheter att konkurrera p slutkundsmarknaden fr elektroniska
kommunikationslsningar fr strre fretag och organisationer mste det
reglerade tilltrdet, utver att motverka risken fr leveransvgran, ven
skerstlla att tilltrdet ger grossistkunden mjlighet att dra frdel av
TeliaSoneras stordriftsfrdelar. Grossistkunderna mste fljaktligen f tillgng
till kostnadseffektiva verlmningspunkter men ocks stordriftsfrdelar som
multiplexering av andra frbindelser, se avsnittet 6.2.4 och 6.2.5.
6.2.3
Vad r en terminerande kapacitetsfrbindelse?
Marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser omfattar dedikerade

frbindelser och kapacitet som stndigt str till grossistkundens frfogande,
oavsett om den anvnds eller inte, dvs. ger grossistkunden en permanent
anslutning med reserverad och garanterad kapacitet samt med transmission som
ger en konstant bit-takt (hastighet), dvs. vara dedikerad. Frbindelsen mjliggr
symmetrisk och asymmetrisk verfring av digital data ver fast
ntinfrastruktur i form av koppar- och optofiberledningar.
Frbindelsen strcker sig hela vgen mellan sdan fast ntanslutningspunkt dr
slutkunds verksamhetsstlle eller utrustning kan anslutas till det allmnna
grossistkundens eller i leverantrens nt, dr grossistkunden kan ta emot
verfringen och fra den vidare i transportntet.
Tjnsten innebr transmission (verfring) av data som r frenad med hga
garantier vad gller kvalitet, driftskerhet och tillgnglighet. Vad gller hg
kvalitet br frmst framhllas att tjnsten ska medge en verfring som r
skyddad mot frvanskning och intrng. Med tillgnglighet avses att tjnsten ska
lmnas med garantier att den r fri frn avbrott.
De transmissionstjnster som idag efterfrgas p den svenska marknaden
levereras med specifika grnssnitt ver olika verfringsmedier. De vanligaste
TDM-teknikerna som tillhandahlls p marknaden r SDH- och PDH, vilka r
89
tekniker som primrt anvnds i kretskopplade nt. Under senare r har tekniken
Ethernet som r en teknik som anvnds i infrastrukturer av optisk fiberkabel
och paketfrmedlade nt efterfrgats alltmer av grossistkunder. Denna teknik r
nu en av de vanligaste p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser.
Samtliga tekniker anvnds idag fr att leverera tjnster som krver dedikerad
kapacitet med konstant bit-takt.
PTS redogr mer utfrligt de egenskaper som r utmrkande fr terminerande
kapacitetsfrbindelser i avsnitt 2.5 Avgrnsning av grossistmarknaden.
6.2.4
Tilltrdesskyldighet r ndvndig
Fr att p ett effektivt stt frebygga och komma till rtta med
konkurrensproblemen p marknaden som kan uppst till fljd av
leveransvgran frn operatren med betydande inflytande, r det ndvndigt att
lgga TeliaSonera skyldigheter om att fretaget ska tillgodose grossistkunders
begran om terminerande kapacitetsfrbindelser.
En skyldighet fr TeliaSonera att tillhandahlla sdant tilltrde ger
konkurrerande aktrer mjlighet att f tillgng till sdana produktionsresurser
som r ndvndiga fr att kunna etablera sig och bedriva verksamhet p
slutkundsmarknaden fr strre fretag och organisationer. En sdan skyldighet
motverkar sledes konkurrensproblemet med leveransvgran.
TeliaSoneras skyldighet att leverera terminerande kapacitetsfrbindelser ska
glla s snart grossistkundens begran i det enskilda fallet r rimlig. Fr att
skyldigheten ska f avsedd verkan ska skyldigheten inte endast omfatta
befintliga grossistkunder utan ven sdana som vill frhandla om att bli det.
Med grossistkund avses sledes enligt detta beslut befintliga grossistkunder och
sdana andra aktrer som avser att via den reglerade grossisttjnsten etablera sig
p slutkundsmarknaden fr elektroniska kommunikationslsningar fr strre
fretag och organisationer.
Om TeliaSonera skulle kunna leverera tjnster som baseras p terminerande
kapacitetsfrbindelser till en viss slutkund intrder skyldigheten att leverera
sdan tjnst till grossistkund. Eftersom tilltrdet enligt skyldigheten r en
transmissionstjnst r det ovsentligt vem som ger sjlva ntdelarna.
Skyldigheten att leverera trder in nr TeliaSonera frfogar ver de fysiska
ntdelar som r ndvndiga fr att tillhandahlla en terminerande
kapacitetsfrbindelse mellan den punkt dr fretags eller organisations
kommunikationsntet (ntanslutningspunkten) och den punkt dr
grossistkunden begr att verlmningen ska ske (verlmningspunkten).
TeliaSonera ska fljaktligen leverera terminerande kapacitetsfrbindelser ven
om fretaget har slutit exklusivitetsavtal med fastighetsgaren och ven om
90
tjnsten baseras p insatsvaror, t.ex. optisk fiber, som TeliaSonera frfogar ver
(hyr) via annan ntgare. 137
Frtydligandet om att TeliaSonera r skyldigt att leverera om fretaget frfogar
ver de fysiska ntdelar som krvs r en fljd av att det p andra reglerade
marknader har uppkommit frga om TeliaSonera varit skyldigt att leverera ven
nr infrastrukturen nrmast slutanvndaren gs av ngon annan n TeliaSonera,
t.ex. en fastighetsgare. 138 Om inte grossistkunderna skulle ha mjlighet att n
slutanvndare i de fall dr TeliaSonera frfogar ver hela eller delar av infrastrukturen men den gs av andra aktrer, skulle TeliaSonera ha mjlighet att
helt kunna undkomma att fullgra sina skyldigheter och regleringen skulle bli
verkningsls.
Fr tydlighets skull br det nmnas att TeliaSonera inte r skyldig att leverera
nr TeliaSonera anslutit en slutkunds verksamhetsstlle eller utrustning genom
en terminerande kapacitetsfrbindelse som TeliaSonera hyrt av annan operatr.
6.2.5
Fr att grossistkunden ska kunna tillgodogra sig tilltrdet till den terminerande
kapacitetsfrbindelsen mste denne kunna ansluta frbindelsen till sitt eget nt.
Detta kan ske antingen genom en verlmningspunkt dr grossistkunden kan
ansluta till TeliaSoneras nt eller till ngon annan verlmningspunkt som
TeliaSonera kontrollerar och varifrn grossistkunden kan ombesrja vidare
transmission till sitt nt. Denna verlmningspunkt finns, beroende p den
enskilda grossistkundens frutsttningar, p olika avstnd frn de
verksamhetsstllen eller den utrustning som ska anslutas.
I mnga fall saknas det alternativ till TeliaSonera fr leverans av frbindelser till
grossistkundens nt. Anledningen till det r att slutkundsmarknaden
knnetecknas av sdana hga krav p tillgnglighet, skerhet och kapacitet att
frbindelserna mellan telestationer och vriga noder fr att tillgodose
efterfrgan i princip mste vara baserade p infrastrukturer uppbyggda av optisk
fiber. TeliaSonera har sdana frbindelser mellan sina stationer och vriga
noder och kan successivt och utan strre kostnader anpassa frbindelserna
utifrn sina kunders (slut- och grossistkunders) behov. Det finns ingen annan
operatr som har sdana frbindelser frn alla TeliaSoneras telestationer.
En parallelletablering av sdana frbindelser mellan TeliaSoneras stationer och
vriga noder r inte ekonomiskt mjlig fr en operatr som saknar lokal infrastruktur uppbyggd av optisk fiber. Inte heller fr stadsnten skulle det vara
ekonomiskt lnsamt med en sdan utbyggnad fr att tillgodose
PTS rapporter Kartlggning av affrsmodeller mellan operatrer och fastighetsgare (PTS-ER2009:31), s. 27 ff och Bred och lngsiktig analys fr omrdet elektronisk kommunikation (PTS-ER2009:2), varav PTS i den senare kunnat konstatera att exklusiva avtal med fastighetsgare kan skapa lnga
inlsningstider fr slutkunderna vilket ger negativa konsekvenser p konkurrensen.
138 PTS rende med dnr 07-1697. TeliaSonera anfrde att de inte har ngon skyldighet att producera
bitstrmstilltrde t andra i andras accessnt.
137
91
grossistkundernas behov av transmission mellan TeliaSoneras telestationer och

vriga anslutningspunkter. Eftersom stadsnten inte r uppbyggda utifrn
TeliaSoneras placering av telestationer och vriga noder skulle de behva
nyanlgga infrastruktur av optisk fiber fr att ansluta TeliaSoneras samtliga
telestationer och vriga noder. Stadsnten skulle dessutom vara beroende av
om TeliaSonera vill ansluta deras frbindelser eller inte.
Grossistkundernas efterfrgan, ssom den konstaterats under avsnittet om
marknadsavgrnsning, samt avsaknaden av alternativa leverantrer medfr
drfr att den reglerade frbindelsen mste strcka sig fram till sdana platser
dr grossistkunden kan f frbindelsen verlmnad i eget transportnt.
Fr att skyldigheten ska ge grossistkunden sdan ndvndig
kostnadseffektivitet som r ndvndig fr att de ska kunna agera
konkurrenskraftigt, ska tilltrdesskyldigheten sledes i TeliaSoneras nt omfatta
en accessntsdel och en trunkdel (dvs. en frbindelse som lper mellan noder),
vilket nrmast r att jmfra med en s.k. Leased Line Part Circuit, ssom den
beskrivs i skyldighet 1.1.2 i Bilaga 1 till PTS beslut frn 2005. 139
6.2.5.1 verlmningspunkt enligt PTS beslut frn 2005
TeliaSonera har sedan 2005 140 varit skyldig att tillgodose varje rimlig begran om
leverans av terminerande kapacitetsfrbindelser inom ett frmedlingsomrde
(ven kallad regionalt samtrafikomrde 141). verlmningspunkten har sledes
varit lokaliserad p den hgsta nivn i TeliaSoneras nthierarki dr det i varje
frmedlingsomrde (Figur 11) finns tv frmedlingsstationer som betjnar och
sammanbinder alla lokalstationer inom en geografisk region (Figur 10).
Figur 10 TeliaSoneras nthierarki
PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, b

PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, b
141 Specifikation om regionala samtrafikomrden, Diarienr:10-9331, aktbilaga 136
139
140
92
TeliaSoneras frmedlingsstationer verfr dels den regionala teletrafiken mellan

lokalstationer inom frmedlingsomrdet, dels den nationella teletrafiken till och
frn de vriga frmedlingsomrdena, dels den internationella teletrafiken till
och frn de stationer som hanterar internationell teletrafik.
Figur 11 TeliaSoneras frmedlingsomrden i Sverige
Antalet frmedlingsomrden i TeliaSoneras nationella ntstruktur har minskat

genom ren och r fr nrvarande tretton till antalet. TeliaSonera har under r
2011 aviserat att fretaget har fr avsikt att reducera antalet
frmedlingsomrden till tv. TeliaSonera har dock informerat PTS om att de
tretton nuvarande frmedlingsomrdena kommer att finnas kvar de nrmaste
tre ren. 142
6.2.5.2 Analys av effektiv verlmningspunkt
Under PTS beredning av rendet har det uttryckts farhgor frn operatrer p
marknaden infr frhllandet att PTS i det utkast till beslut som samrtts med
marknaden inte infrt ngon lngdbegrnsning i tilltrdet. En avsaknad av
lngdbegrnsning skulle kunna leda till att en grossistkund skulle kunna begra
att TeliaSonera levererar en terminerande kapacitetsfrbindelse som strcker sig
142
Inkommen handling frn TeliaSonera, Diarienr:10-9331, aktbilaga 133
93
ver hela Sverige. Det skulle i sin tur innebra att TeliaSonera skulle vara
tvungen att leverera frbindelser ver ntavsnitt som r konkurrensutsatta.
Det r en utgngspunkt fr PTS bedmning att skyldighetens utformning mste
st i proportion till det konkurrensproblem som den avser lsa. Skyldigheten fr
fljaktligen inte vara s lngtgende i sin geografiska omfattning att den i alltfr
stor omfattning reducerar andra aktrers incitament att bygga konkurrenskraftig
infrastruktur. Men skyldigheten fr inte heller vara s begrnsad att en
samhllsekonomiskt ofrdelaktig infrastrukturutbyggnad framtvingas.
verlmningspunkt inom en viss lng
Det finns flera mjliga stt att avgrnsa TeliaSoneras skyldighet att leverera
terminerande kapacitetsfrbindelser. Ett mjligt alternativ r att infra en
kilometeravgrnsning efter frbindelsens lngd. Utifrn den information som
TeliaSonera lmnat till PTS r den genomsnittliga frbindelselngden som
grossistkunder efterfrgar 35 km, och fr TeliaSonera internt 76 km.
Ett problem med en avgrnsning utifrn en viss lngd r att en sdan
avgrnsning inte tar hnsyn till de olikartade geografiska frhllandena. I
omrden dr befolkningsttheten r lg skulle en lngre frbindelse efterfrgas
n i andra omrden dr antalet alternativa aktrer p marknaden r fler. En
avgrnsning utifrn lngd skulle sledes inte f den avsedda effekten och lser
drmed inte de problem som regleringen avser att avhjlpa.
verlmningspunkt inom kommun- eller lnsgrns
Ett annat alternativ till avgrnsning r att begrnsa skyldigheten till att endast
omfatta frbindelser dr ntanslutningspunkten och verlmningspunkten
finns inom respektive kommun- eller lnsgrns. TeliaSonera tillmpar en
prismssig geografisk uppdelning av detta slag vad gller deras kapacitetstjnst
Ethernet Sweden 143. En avgrnsning utifrn kommun- eller lnsgrns skulle
vara skild frn TeliaSoneras faktiska ntarkitektur eftersom den inte r
uppbyggd efter en sdan uppdelning.
Ett mjligt problem som skulle kunna uppst med en avgrnsning inom
respektive kommun r att det geografiska omrdet r fr litet, vilket skulle
kunna leda till att en grossistkund inte kan f tillgng till den frbindelselngd
som grossistkunden efterfrgar, vilket skulle gra deras ntinfrastruktur mindre
effektiv. Samma problem skulle kunna uppst om tilltrdesskyldigheten
avgrnsas efter lnsgrnser.
Det geografiska omrdet ln r i och fr sig strre n fr kommuner men det
grundlggande problemet r att skyldigheten skulle vara skild frn TeliaSoneras
ntarkitektur. Grossistkunders mjlighet att dra nytta av TeliaSoneras
ntinfrastruktur och stordriftsfrdelar skulle drmed minska och tillmpningen
143
94
av skyldigheten skulle d inte ge grossistkunderna den kostnadseffektivitet som

de behver.
verlmningspunkt inom frmedlingsomrden
Ett tredje alternativ r att behlla den avgrnsning som gller sedan PTS beslut
2005, en avgrnsning efter respektive frmedlingsomrde som fljaktligen bde
r geografisk men ocks avgrnsad efter TeliaSoneras ntinfrastruktur. En
sdan avgrnsning skulle enligt TeliaSonera lmpa sig vl med den reglerade
kapacitetstjnsten SDH-Sweden som idag r uppbyggd efter denna struktur. 144
En sdan avgrnsning skulle ven innebra en kontinuitet med tidigare beslut
och drmed vara mindre betungande n en ndring i detta avseende.
Genom att basera kravet p rtt till tilltrde till kostnadseffektiva
verlmningspunkter i relation till TeliaSoneras nuvarande ntarkitektur blir
skyldigheten oberoende av framtida teknik och marknadsutveckling.
TeliaSonera kommer att anvnda sin nuvarande ntinfrastruktur fr att leverera
den teknik som kommer att efterfrgas de nrmaste tre ren. Denna form av
avgrnsning r drmed att fredra framfr lngd, kommun eller ln.
TeliaSonera ska sledes ven fortsttningsvis vara skyldigt att tillgodose varje
rimlig begran om leverans av terminerande kapacitetsfrbindelser inom
frmedlingsomrden.
6.2.6
Multiplexering ska ing p begran
Multiplexering r en metod som anvnds i elektroniska kommunikationsnt och

datantverk fr att kombinera flera digitala eller analoga signaler till en signal
ver ett delat medium exempelvis koppar- eller fiberkabel. Syftet med
multiplexering r att dela p en begrnsad resurs.
Fr att grossistkundernas tilltrde ska bli kostnadseffektivt och
konkurrenskraftigt ingr det i en rimlig begran frn en grossistkund att
TeliaSonera ska multiplexera terminerande kapacitetsfrbindelser med andra
frbindelser som TeliaSonera tillhandahller grossistkunden och som
grossistkunden begr ska ing i multiplexeringen.
Om sdan multiplexering inte sker fr grossistkunden inte dra frdel av samma
stordriftsfrdelar som TeliaSonera kan frvntas dra frdel av och tjnsten
frdyras, vilket frsmrar grossistkundens konkurrenskraft. Skyldigheten r
sledes ndvndig fr att grossistkunderna ska kunna f ett konkurrenskraftigt
tilltrde.
6.2.7
Punkt-till-punkt frbindelser ska inte lngre omfattas
Enligt PTS beslut frn 2005 om TeliaSoneras skyldigheter p marknaden fr

terminerande avsnitt av hyrda frbindelser r TeliaSonera skyldigt att leverera
s.k. punkt-till-punkt terminerande avsnitt, dr frbindelsens bda ndpunkter
144
95
finns i samma frmedlingsomrde och terminerar hos slutkund. 145 Denna

leveransskyldighet bestr av tre frbindelsedelar ur ett nttopologiskt
perspektiv. Frst ett terminerande avsnitt via TeliaSoneras accessnt frn en
anlggningsadress till nrmaste TeliaSonera-nod, drefter ett eller flera
trunkavsnitt mellan berrda noder, och slutligen ytterligare ett terminerande
avsnitt via accessntet till en anlggningsadress i den andra nden av
frbindelsen.
Enligt den marknadsavgrnsning som skyldigheten baserades p 2005 skulle
frbindelsen i sin helhet finnas inom ett och samma av TeliaSoneras
frmedlingsomrden. 146
PTS finner nu att TeliaSonera inte lngre ska vara skyldigt att tillhandahlla
punkt-till-punkt terminerande avsnitt enligt skyldighet 1.1.1 enligt Bilaga 1 till
PTS beslut frn 2005. 147 Det finns frmst tv skl fr detta.
Fr det frsta, den ndrade marknadsavgrnsningen, dvs. att efterfrgan av
terminerande kapacitetsfrbindelser numer avser frbindelser frn slutkunds
ntanslutningspunkt och fram till den punkt dr grossistkunden kan ta ver
verfringen i eget nt (via antingen en verlmningspunkt i TeliaSoneras nt
eller en verlmningspunkt i grossistkundens nt).
Fr det andra fr att det r kostnadseffektivt fr grossistkunderna att hlla de
terminerande kapacitetsfrbindelserna s korta som mjligt fr att i stllet sjlva
ta om hand den vidare transporten och kontrollen av verfringen, vilket leder
till att grossistkunden br finna det effektivt att ha en verlmningspunkt inom
frmedlingsomrdet.
Av dessa tv skl finner PTS det inte vara rimligt att tilltrdesskyldigheten
fortsttningsvis ska omfatta en skyldighet fr TeliaSonera att tillhandahlla
sdana punkt-till-punkt frbindelser dr grossistkunden vill ansluta slutkund i
bda ndarna av frbindelsen. Grossistkunden kan skaffa sig flera terminerande
kapacitetsfrbindelser till verlmningspunkten inom frmedlingsomrdet fr
att tillgodose slutkundens behov.
Av PTS avgrande och avsnitt 12 framgr att PTS beslut frn r 2005, och
drmed ven skyldigheten att tillhandahlla punkt-till-punkt terminerande
avsnitt enligt skyldighet 1.1.1 enligt Bilaga 1 till PTS beslut frn r 2005, ska
upphvas och hur det ska upphra att glla.
6.2.8
Tilltrdesskyldigheten r proportionerlig
Det innebr alltid ett intrng i den reglerade operatrens verksamhet nr en

myndighet lgger operatren en skyldighet att tillhandahlla tilltrde. En sdan
Enligt PTS beslut i rende med dnr 04-6950 benmns detta med det engelska uttrycket Point-to-Point
Terminating Segment, se bilaga 1 skyldighet 1.1.1.
146 PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, a
147 PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, b
145
96
skyldighet fr drfr inte vara mer ingripande n vad som r proportionerligt i

frhllande till den nytta som uppns drigenom.
Skyldigheten att tillhandahlla tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser
r ndvndig fr att TeliaSonera inte genom leveransvgran ska kunna begrnsa
konkurrensen p slutkundsmarknaden. Genom tilltrdesskyldigheten fr
konkurrerande operatrer (grossistkunder) tillgng till sdana
produktionsresurser som r ndvndiga fr att kunna etablera sig och bedriva
verksamhet p slutkundsmarknaden. Det finns inte ngon mindre ingripande
skyldighet som p motsvarande stt kommer tillrtta med de problem som
fljer av TeliaSoneras marknadsmakt.
En tilltrdesskyldighet begrnsar TeliaSoneras mjligheter att bestmma om
och hur tilltrde ska tillhandahllas. Detta kan ocks ses som att fretagets
mjligheter att dra frdel av sin marknadsmakt minskar, vilket frmjar
frutsttningarna fr konkurrens. Fr att skyldigheten inte ska bli fr
lngtgende fr utformningen dock inte leda till oproportionerligt stora
svrigheter eller kostnader fr TeliaSonera. Exempelvis fr skyldigheten inte
medfra orimliga nyinvesteringar. Skyldigheten ska andra sidan inte vara s
begrnsad att den inte leder till konkurrenskraftiga och ndamlsenliga tilltrden
fr grossistkunderna.
Eftersom tillgng till terminerande kapacitetsfrbindelser i mnga fall r en
frutsttning fr att grossistkunder ska kunna erbjuda elektroniska
kommunikationslsningar till strre fretag och organisationer, i konkurrens
med TeliaSonera, bedmer PTS att en tilltrdesreglering r ndvndig fr att
undvika att TeliaSoneras betydande inflytande p marknaden kan verfras till
slutkundsmarknader fr elektroniska kommunikationstjnster.
Det finns inte heller ngon mindre ingripande skyldighet som p ett
motsvarande stt tillgodoser behovet av att ge grossistkunderna villkor som
mjliggr konkurrenskraftigt och ndamlsenligt tilltrde. PTS bedmer att
skyldighetens utformning omfattar sdant som r ndvndigt fr att
skyldigheten ska kunna ge avsedd verkan.
TeliaSonera har under lng tid tillhandahllit terminerande kapacitetsfrbindelser p kommersiella grunder och utifrn regulatoriska krav. Fr en
grossistleverantr p en konkurrensutsatt marknad torde det vara en
frutsttning fr lngsiktig framgng att tillhandahlla de tjnster som kunderna
efterfrgar. Det torde drfr inte vara alltfr betungande fr TeliaSonera att
tillmtesg varje rimlig begran om sdant tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser som grossistkunderna svl som TeliaSoneras egen
verksamhet efterfrgar.
Dremot finner PTS att det mot bakgrund av rdande konkurrensfrhllanden
lngre in i ntet skulle st i strid med regleringens syfte om TeliaSonera ven
fortsttningsvis skulle vara lagd en skyldighet att tillhandahlla s.k. punkt-till-
97
punkt terminerande avsnitt. Skyldigheten 1.1.1 enligt PTS beslut frn 2005 ska
fljaktligen upphvas. 148 Vad gller PTS bedmning i frga om den tid som
grossistkunderna rimligen kan behva fr att stlla om, se avsnitt 12.
Vid en avvgning mellan det intrng i TeliaSoneras verksamhet som skyldigheten ger upphov till och de konkurrensproblem som kan avhjlpas drigenom
finner PTS att behovet av skyldigheten vger tyngre. Skyldigheten r drfr
bde ndvndig och proportionerlig. PTS bedmer inte heller att en skyldighet
att tillhandahlla detta tilltrde innebr ngot ingrepp i TeliaSoneras
immateriella rttigheter.
PTS ska sledes lgga TeliaSonera, med std av 4 kap. 4 och 8 LEK, en
skyldighet att tillmtesg varje rimlig begran frn grossistkunder om tilltrde
till terminerande kapacitetsfrbindelser.
Den tilltrdesskyldighet som PTS lgger TeliaSonera genom detta beslut
innebr sammanfattningsvis lttnader fr TeliaSonera jmfrt med skyldigheten
enligt PTS beslut r 2005. Lttnaderna bestr i att skyldigheten r begrnsad till
transmission med de egenskaper som knnetecknar terminerande kapacitetsfrbindelser mellan ntanslutningspunkt dr fretags eller organisations
verksamhetsstlle eller utrustning kan anslutas och en verlmningspunkt inom
samma frmedlingsomrde.
6.3
TeliaSonera ska tillhandahlla

ntsammankoppling
Mjligheten fr PTS att lgga en operatr med ett betydande inflytande en
skyldighet att vidta tgrder fr att nt eller tillhrande installationer ska
frbindas framgr av bl.a. 4 kap. 8 frsta stycket ttonde punkten LEK.
Bestmmelsen finns tergiven i sin helhet i avsnitt 6.1.
6.3.1
Ntsammankoppling r ndvndig fr att kunna nyttja

frbindelsen
Fr att en skyldighet som lggs en operatr med betydande inflytande ska

motverka konkurrensproblem till fljd av att marknaden har en operatr med
ett betydande inflytande, krvs att konkurrerande operatrer kan utnyttja
tilltrdet fr egen tjnsteproduktion p ett rationellt stt s att den
konkurrerande slutkundsverksamheten kan bli lika effektiv som den reglerade
operatrens.
Frhllandet att grossistkunder ges tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser i TeliaSoneras nt r i sig inte tillrckligt fr att tgrda de
konkurrensproblem som kan uppst p grund av TeliaSoneras kontroll ver
accessnt och lokal infrastruktur. Fr att grossistkunden ska kunna realisera det
begrda tilltrdet krvs ven att denne kan ansluta de terminerande
148 Enligt PTS beslut i rende med dnr 04-6950 benmns denna tjnst med det engelska uttrycket Pointto-Point Terminating Segment, se bilaga 1 skyldighet 1.1.1.
98
kapacitetsfrbindelser som levererats av TeliaSonera till det nt som

grossistkunden frfogar ver. En sdan anslutning mste vara mjlig ven om
grossistkunden vill utnyttja en med TeliaSonera konkurrerande ntinfrastruktur.
P en oreglerad marknad skulle TeliaSonera ha mjlighet att frvgra eller
tminstone frsena eller frsvra grossistkundens fysiska sammankoppling av
nt. ven om grossistkunden skulle f tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelse mellan tv punkter i TeliaSoneras nt skulle i ett sdant
fall den enda praktiskt tillmpbara lsningen vara att grossistkunden av tekniska
och ekonomiska skl i praktiken endast kunde anslutas vidare i TeliaSoneras
egna nt.
Aktrer som inte vill bygga eget accessnt skulle d vara hnvisade till
TeliaSoneras nt i sin helhet fr att bedriva sin verksamhet och skulle inte
kunna dra frdel av de alternativ och den konkurrens som finns innanfr
accessnten. De aktrer med transportnt 149 som r alternativ till TeliaSoneras
nt skulle dessutom i en sdan situation f en vsentligt svagare konkurrenskraft
och fylla en mer begrnsad funktion p marknaden.
En skyldighet att erbjuda tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser
frlorar sledes det mesta av sin verkan om inte en sdan reglering tfljs av en
skyldighet fr TeliaSonera att medverka till att grossistkunden fysiskt kan
sammankoppla TeliaSoneras nt med det nt som grossistkunden frfogar ver.
PTS ska drfr lgga TeliaSonera en sdan skyldighet.
Enligt 4 kap. 10 LEK ska PTS srskilt beakta bl.a. den tekniska och
ekonomiska brkraften fr anvndning och installation av alternativa ntdelar
eller tillhrande installationer samt behovet av att vrna konkurrensen p lng
sikt. TeliaSonera har tekniska mjligheter att medverka till sammankoppling av
nt och fr i sdana fall full tckning fr de kostnader som uppstr. Som
konstaterats ovan r skyldigheten ndvndig fr att vrna konkurrensen p lng
sikt.
Fr att grossistkunden ska kunna uppn kostnadseffektivitet, skalfrdelar och
konkurrenskraft i ntsammankopplingen mste ntsammankopplingen medge
aggregerad verfring av de terminerande kapacitetsfrbindelser, och andra
grossisttjnster, som grossistkunden har tilltrde till inom det frmedlingsomrde som TeliaSoneras nod betjnar och vid vilken grossistkunden begr
ntsammankoppling. Fljaktligen mste frbindelsen fr ntsammankopplingen
medge verfring av hga kapaciteter.
TeliaSonera ska drfr, med std av 4 kap 8 , lggas att tillmtesg varje
rimlig begran om att TeliaSonera ska vidta de tgrder som krvs fr att
149 Transportnt benmns ofta med operatrens anvndning som t.ex. Backbone, Core, trunknt och
stamnt. Linjekablarna i transportntet har historiskt flera olika benmningar som mellanortskabel,
mellanstationskabel, landskabel, rikskabel, lngdistanskabel m.fl. Klla: www.skanova.se, Diarienr:10-9331
aktbilaga 255
99
stadkomma en sammankoppling mellan TeliaSoneras nt och det nt som

grossistkunden frfogar ver fr att tjnster enligt skyldighet 1.1 ska komma till
stnd och fungera. TeliaSonera ska sledes tillgodose varje begran frn en
grossistkund om att ntdelar i TeliaSoneras nt fysiskt ska anslutas till ntdelar i
grossistkundens nt. Sdan ntsammankoppling ska antingen tillhandahllas
genom att:

kapacitetsfrbindelse mellan TeliaSoneras nod och grossistkundens
nod,
Bde TeliaSonera och grossistkunden etablerar varsin fysisk anslutning i

form av en kapacitetsfrbindelse till en gemensam verlmningspunkt,
TeliaSonera ger grossistkunden mjlighet att etablera en fysisk

anslutning i form av en kapacitetsfrbindelse till TeliaSoneras nod.
Det r grossistkunden som avgr vilket tillvgagngsstt som ska tillmpas fr

ntsammankopplingen.
6.3.2
Skyldigheten att tillhandahlla ntsammankoppling r

proportionerlig
Skyldigheten att tillhandahlla tilltrde i form av ntsammankoppling r

ndvndig fr att grossistkunderna ska kunna realisera tilltrdet p ett
kostnadseffektivt stt. Det finns inte ngon mindre lngtgende skyldighet som
p motsvarande stt kan tgrda de konkurrensproblem som uppkommer till
fljd av TeliaSoneras kontroll ver accessnt och lokal infrastruktur.
Skyldigheten fr TeliaSonera att tillgodose varje rimlig begran om ntsammankoppling motsvarar enligt PTS uppfattning en sdan tillhrande tjnst som en
grossistleverantr skulle tillhandahlla sina kunder p en konkurrensutsatt
marknad. Det torde drfr inte vara alltfr betungande fr TeliaSonera att
lggas en skyldighet att tillmtesg varje rimlig begran om ntsammankoppling.
Vid en avvgning mellan det intrng i TeliaSoneras verksamhet som
skyldigheten ger upphov till och de konkurrensproblem som kan avhjlpas
drigenom finner PTS att behovet av skyldigheten vger tyngre. Skyldigheten
att tillhandahlla ntsammankoppling r drfr ndvndig och proportionerlig.
PTS bedmer inte heller att en skyldighet att tillhandahlla detta tilltrde
innebr ngot ingrepp i TeliaSoneras immateriella rttigheter.
PTS ska lgga TeliaSonera, med std av 4 kap. 4 och 8 LEK, en skyldighet
att tillmtesg varje rimlig begran frn annan operatr om
ntsammankoppling.
100
6.4
TeliaSonera ska tillhandahlla tillhrande

installationer
6.4.1
Definitionen av tillhrande installation 1 kap. 7 LEK
Mjligheten fr PTS att lgga en operatr med ett betydande inflytande en

skyldighet att ge annan tilltrde till tillhrande installationer framgr av 4 kap.
8 frsta stycket frsta punkten LEK. Bestmmelsen finns tergiven i sin
helhet i avsnitt 6.1.
Enligt 1 kap. 7 LEK avses med tillhrande installation en anordning, funktion
eller annat som har samband med en elektronisk kommunikationstjnst eller ett
elektroniskt kommunikationsnt, och som mjliggr, stdjer eller kan stdja
den tjnsten, eller tillhandahllande av tjnster via det ntet eller tjnsten.
Exempel p vad som kan vara tillhrande installationer r tillhrande tjnster
ssom de definieras i ramdirektivet, bl.a. system fr villkorad tillgng, identitets, lokaliserings- och nrvarotjnster. Vidare avses fysisk infrastruktur och andra
faciliteter eller komponenter som byggnader, antenner, torn och andra
stdkonstruktioner, ledningar, rr, master, inspektionsbrunnar och
kopplingsskp. ven kablar ingr enligt artikel 2 e i ramdirektivet i begreppet.
Tillhrande installation r inte begrnsad till sdant som inte utgr delar av den
elektroniska kommunikationstjnsten eller kommunikationsntet som den har
samband med, varigenom t.ex. ntdelar ocks ingr i definitionen. 150
Andra exempel p tillhrande installationer r datorer fr databaser fr
driftstdsystem med programvara och de system som krvs fr drift av
databasen samt anlggningar ssom telefonstationer med utrymme fr
kopplingsutrustning m.m., liksom stdsystem fr kyla, reservkraft,
inpasseringskontroll osv. 151
6.4.2
Installation av frbindelse som grossistkund frfogar ver till

samlokaliserad utrustning
Fr att en samlokaliserad grossistkund ska kunna etablera sin egen transportfrbindelse fr verfringen av data vidare i ntet, krvs i vissa fall att
frbindelsen fysiskt ansluts till sdan TeliaSoneras utrustning som i sin tur r
kopplad till den samlokaliserade utrustningen. Sdan utrustning kan behva
inplaceras i anslutning till TeliaSoneras verlmningspunkt. Genom att
frhindra en sdan tillhrande installation, dvs. inplacering och fysisk
anslutning av frbindelser som behvs fr att kunna nyttja terminerande
kapacitetsfrbindelser, skulle TeliaSonera kunna hindra den samlokaliserade
grossistkunden frn att anvnda sin samlokaliserade utrustning.
Till de tillhrande installationer som frmst r ndvndiga fr en grossistkund
hr fljaktligen mjligheten att dra in sdan ledning som grossistkunden
frfogar ver in i samlokaliserade utrymmen och koppla den samlokaliserade
150
151
Prop. 2010/11:115, s. 157

Prop. 2002/03:110 s. 361
101
utrustningen till ledningen. Grossistkunden behver ven tillgng till kraft, kyla
och ventilation fr att kunna anvnda ledningen. Fr att en grossistkund ska
kunna samlokalisera sin utrustning krvs att TeliaSonera bereder grossistkunden
tilltrde till de lokaler i vilka TeliaSonera tillhandahller anslutning till
grossistkundens verlmningspunkt.
6.4.3
Skyldighet att tillhandahlla tillhrande installationer

proportionerlig
En skyldighet att tillhandahlla tilltrde till tillhrande installationer r

ndvndig fr att grossistkundens tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser ska vara funktionellt. En sdan skyldighet innebr
exempelvis att TeliaSonera mste bereda grossistkunderna plats och tillgng till
resurser fr att grossistkunderna ska kunna nyttja terminerande
kapacitetsfrbindelser. Det finns inte ngon mindre lngtgende skyldighet som
p motsvarande stt kommer tillrtta med de problem som fljer av
TeliaSoneras marknadsmakt.
att tillhandahlla tilltrde till tillhrande installationer r drfr ndvndig och
proportionerlig. PTS bedmer inte heller att en skyldighet att tillhandahlla
detta tilltrde innebr ngot ingrepp i TeliaSoneras immateriella rttigheter.
PTS lgger TeliaSonera, med std av 4 kap. 4 och 8 LEK, en skyldighet att
tillmtesg varje rimlig begran frn annan operatr att tillhandahlla
tillhrande installationer.
102
Skyldighet att tillmpa generella

villkor fr tilltrdet
2. Skyldighet att tillmpa generella villkor vid tillhandahllande av
tilltrde
1.

TeliaSonera) ska utan drjsml tillhandahlla en begrande grossistkund all den information som grossistkunden har behov av i samband
med tilltrde enligt skyldighet 1. Sdan information omfattar alla de
uppgifter som grossistkunden behver fr att kunna planera
etableringar, genomfra bestllningar eller information som pverkar
redan beviljat tilltrde, exempelvis information om planerat underhll,
driftstrningar, fel och frndringar i befintliga nt.
2.
TeliaSonera ska informera berrda grossistkunder och PTS om de

ntfrndringar som TeliaSonera planerar och som har en sdan
omfattning att frndringen kan pverka grossistkundernas mjlighet
att utnyttja erhllet tilltrde enligt skyldighet 1. TeliaSonera ska lmna
information enligt denna punkt med tminstone motsvarande
tidsmssig frvarning innan frndringen genomfrs som TeliaSonera
ger sin egen slutkundsorganisation.
3.
TeliaSonera ska tillmpa villkor fr tilltrde enligt skyldighet 1 som

mjliggr konkurrenskraftig och ndamlsenlig frsljning p
slutkundsmarknaden och som r samma som eller likvrdiga med de
villkor som TeliaSonera tillmpar mot sin egen slutkundsverksamhet.
TeliaSonera ska hrvid skerstlla att avtal om tilltrde enligt skyldighet 1 innehller tminstone fljande:
a)
En beskrivning av vad tilltrdet och drtill hrande installationer

bestr av. Beskrivningen ska vara s specificerad att
grossistkunden kan skerstlla att komponenter eller funktioner
som krvs fr att realisera det efterfrgade tilltrdet ingr.
b)
Alla relevanta och ndvndiga uppgifter om de tekniska specifikationerna och ntegenskaperna fr tilltrdet.
c)
Prissttningen av tilltrdet enligt skyldighet 1 samt andra

ersttningar som grossistkunden ska betala med anledning av
avtalet. Alla priser, avgifter och ersttningar ska framg av
avtalet och vara uppdelade p de olika tjnster och komponenter
som ingr i tilltrdet och i samband med tillhandahllandet av
tilltrdet, inklusive frekommande rabatter och rabattens
berkningsgrund. Prishjningar fr inte trda i kraft frrn efter
90 dagar frn det att TeliaSonera informerat PTS och
grossistkunden om det nya priset. Prisndringar franledda av
domstolsavgranden eller PTS beslut ska dock glla omedelbart
eller fr.o.m. den dag som domstolen respektive PTS frordnar.
d)
Ansvarsfrdelningen fr uppkomna kostnader fr exempelvis

felavhjlpning, underhll och support. Om det r grossistkunden
som ska bra ansvaret ska detta framg uttryckligen av de
103
avtalade villkoren fr tilltrdet.

e)
Rimliga villkor fr fakturering och betalning.
f)
Villkor fr kvalitetsniver, leveransvillkor, serviceniver,

felavhjlpning och tillgnglighet. Villkoren ska innebra att
grossistkunden erbjuds minst samma alternativ till kvalitet,
leveransvillkor, service och tillgnglighet som TeliaSonera
erbjuder sin egen verksamhet i efterfljande produktionsled.
i.
leveranstid,
ii.
iii.
felavhjlpningstid.
g)
Villkor om avtalsvite vid avvikelse frn utfst kvalitetsniv,

leveransvillkor och serviceniv fr tilltrde och tjnster enligt
skyldighet 1. Villkoren fr avtalsvite ska tydligt ange p vilka
grunder sdant ska utg, dvs. vad som ska anses vara en
avvikelse frn utfsta niver och villkor, nr TeliaSonera ska
erlgga avtalsvite samt vilka belopp som ska erlggas. Avtalsvitet
ska vara skligt utifrn syftet att det ska ge TeliaSonera
tillrckliga ekonomiska incitament att snabbt tgrda varje enskild
avvikelse frn utfsta niver och villkor.
h)
Villkoren fr ndring i och omfrhandling av avtalet om tilltrde

och tillhrande installationer enligt skyldighet 1. Villkoren ska vara
rimliga. TeliaSonera fr endast sga upp ett avtal om tilltrde och
tillhrande installationer enligt skyldighet 1 vid en tidigare
tidpunkt n vad avtalet stipulerar om det finns synnerliga skl.
i)
Giltighetstid och uppsgningsvillkor samt vilka vsentliga

avtalsbrott som kan leda till uppsgning. Dessa avtalsbrott ska
vara sdana att en uppsgning r en rimlig och adekvat tgrd.
4.
TeliaSonera ska fortstta att tillhandahlla sitt befintliga utbud av

terminerande kapacitetsfrbindelser enligt skyldighet 1 under rimlig
tid. TeliaSonera fr endast upphra med sitt utbud nr det ur tekniskt
eller ekonomiskt hnseende finns objektivt godtagbara skl fr
fretaget att inte lngre teckna nya leveransavtal eller att inte frnya
5.

kapacitetsfrbindelser inom det befintliga utbudet efter samrd med de
berrda anvndarna. TeliaSonera ska ha slutfrt samrd senast 180
dagar fre det datum d TeliaSonera avser att upphra med att
nyteckna leveransavtal fr den aktuella produkten. TeliaSonera ska
offentliggra resultatet av samrdet p sin webbplats tillsammans med
fretagets och grossistkundernas synpunkter p samrdet.
6.
TeliaSonera fr avsl en sdan begran som omfattas av skyldighet 1

endast nr TeliaSonera kan visa att det ur tekniskt eller ekonomiskt
hnseende finns objektivt godtagbara skl fr att vgra tilltrde.
Exempelvis kan det i ett enskilt fall finnas objektivt godtagbara skl att
vgra tilltrde nr
104
7.
TeliaSonera visar att det saknas tekniska mjligheter att

genomfra det begrda tilltrdet,
vgran r ndvndig fr att frebygga att TeliaSoneras nt eller

dess anvndare skadas,
TeliaSonera kan visa att ntets drift ventyras, eller nr
TeliaSonera ska, nr fretaget inte anser sig kunna tillgodose en

grossistkunds begran om tilltrde, utan drjsml skriftligen upplysa
grossistkunden om detta och ange sklen samt lmna sdan
information att den begrande grossistkunden kan avgra om denne
kan vidta tgrder fr att tilltrde ska kunna tillhandahllas. Ett sdant
avslag mste grundas p objektivt godtagbara skl och fr lmnas av
TeliaSonera nr TeliaSonera visat att samtliga rimliga mjligheter att
tillgodose begran r uttmda.

LEK.
7.1
Bestmmelserna i 4 kap. 8 LEK ger PTS befogenhet att lgga skyldigheter
som r proportionella i frhllande till de krav rimliga ur tekniskt och
ekonomiskt hnseende som kan stllas av andra fretag. 152 En sdan
skyldighet ska syfta till att skapa effektiv konkurrens (4 ) och vara ett direkt
resultat av den analys som har gjorts av marknaden enligt 8 kap. 6 , eller kan
aktualiseras efter konkreta klagoml frn ett konkurrerande fretag, t.ex. en
grossistkund.
Av artikel 12.1 tredje stycket Tilltrdesdirektivet fljer att en tilltrdesskyldighet
fr frenas med villkor som gller rttvis behandling, rimlighet och lglighet.
Villkoren fr tilltrdet kan bl.a. avse byte till annan tjnst.
EU-kommissionen framhller, svitt avser att en regleringsmyndighet vid
infrande eller bibehllande av en icke-diskrimineringsskyldighet, att de
nationella regleringsmyndigheterna ska se till att kontrakten om hyrda
frbindelser innehller genomfrbara avtal som omfattar alla aspekter av de i
grossistledet tillhandahllna hyrda frbindelserna, ssom bestllning, byte till
annan tjnst, leverans, kvalitet, reparationstid, rapportering och avskrckande
ekonomiska pfljder. 153 Eftersom PTS genom detta beslut lgger TeliaSonera
en icke-diskrimineringsskyldighet ska PTS ven ombesrja att ingngna avtal
avseende tilltrde omfattar de av EU-kommissionen upprknade aspekterna.
152
153
Prop. 2002/03:110 s. 378.

EU-kommissionens rekommendation om HF
105
I den gemensamma stndpunkt som de nationella regleringsmyndigheterna tagit

fram inom ramen fr ERG om vilka skyldigheter som br lggas vid olika
typer av potentiella konkurrensproblem framhlls bl.a. fljande. Kommersiella
frhandlingar mellan en operatr med betydande inflytande och dess
grossistkunder r enligt regleringsmyndigheternas erfarenhet mer undantag n
regel. Det fortstter att finnas stora skillnader i frhandlingsmakt mellan
fretagen. Drfr r det lmpligt att etablera ett ramverk som skerstller att
marknaderna fungerar effektivt. 154
Nationella regleringsmyndigheter kan pfra skyldigheter om villkor som
omfattar rttvis behandling, rimlighet och lglighet med beaktande av artikel 8 i
Ramdirektivet. Sdana villkor kan vara srskilt anvndbara som skydd mot
strategier som syftar till att p ett mer dolt n ppet stt vgra tilltrde. 155
Detta beslut om tilltrdesskyldigheter enligt 4 kap. 8 LEK omfattar drfr inte
bara krav p att TeliaSonera ska tillhandahlla tilltrde till terminerande
kapacitetsfrbindelser, utan ocks villkor som reglerar hur detta tilltrde ska
tillhandahllas.
7.2
Behov finns att frtydliga vad som r en rimlig

begran
En operatr med ett betydande inflytande kan p olika stt frdrja leverans till
konkurrenterna genom lnga avtalsfrhandlingar eller pstdda tekniska svrigheter vilket kan medfra att den egna organisationen fr ett avgrande frsprng p marknaden d en ny produkt lanseras eller att en konkurrents intrde
p marknaden frdrjs eller frdyras. En operatr med ett betydande inflytande
kan ocks stlla otillbrliga krav fr att leverera, exempelvis frdyrande tekniska
krav, krav p bankgarantier och skerheter, eller krav p information om
utbyggnadsplaner, kunder och frsljningsbudget.
Genom att tillmpa oskliga leveransvillkor har ett vertikalt integrerat fretag
med ett betydande inflytande mjlighet att minska sina konkurrenters, tillika
grossistkunders, konkurrenskraft. Frhllandet att grossistkunderna anvnder
sig av terminerande kapacitetsfrbindelser fr att agera i direkt konkurrens med
TeliaSoneras egna slutkundstjnster, leder till att det finns ett bristande
incitament fr TeliaSonera att tillhandahlla tilltrdet till terminerande
kapacitetsfrbindelser p sdana villkor att operatren har mjlighet att agera
konkurrenskraftigt.
Fr att de tjnster som omfattas av skyldighet 1 ska ge avsedda effekter ska
TeliaSonera drfr lggas att tillmpa sdana villkor fr tilltrdet att grossistkunderna tillfrskras en konkurrenskraftig och ndamlsenlig frsljning p
slutkundsmarknaden. Villkoren ska drfr vara samma, eller likvrdiga med, de
villkor som TeliaSonera tillmpar inom det egna fretaget. Om villkoren inte
154
155
ERGs gemensamma stndpunkt reviderad, avsnitt 3.2.4

ERGs gemensamma stndpunkt reviderad, avsnitt 3.2.4
106
motsvarar det som erbjuds inom den egna organisationen riskerar skillnaderna i
villkoren att snedvrida konkurrensen.
Det finns i fortgende kp- och sljrelationer mellan fretag villkor som
parterna behver reglera i avtal fr att skapa en msesidig frutsgbarhet och
tydlig riskfrdelning under avtalsperioden. Vad gller avtal om terminerande
kapacitetsfrbindelser och drtill tillhrande installationer r behov av
frutsgbarhet och riskfrdelning srskilt stort eftersom TeliaSonera r ett
vertikalt integrerat fretag som konkurrerar p samma slutkundsmarknader som
sina grossistkunder.
En tydlig reglering mellan parterna vad gller exempelvis fel, drjsml och
avvikelser samt konsekvenserna av dessa r en viktig frutsttning fr att
grossistkunderna ska kunna fatta vlgrundade investeringsbeslut infr ingendet
av avtalet. Fr en sdan bedmning krvs bl.a. att TeliaSonera preciserar den
kvalitet, skerhet och tillgnglighet samt vriga leveransvillkor som ska glla.
Vad som ska ing i ett specifikt avtal r i frsta hand upp till parterna att
avgra, men PTS anser att det finns tv skl som medfr att det finns ett behov
av att stlla upp kvantitativa niver som villkoren mellan parterna ska n upp
till. Fr det frsta finns det p grund av TeliaSoneras stllning p marknaden
skl att frtydliga vad som utgr konkurrenskraftiga och ndamlsenliga villkor.
Fr det andra behvs ett frtydligande eftersom det r frga om tjnster som
ska anvndas av grossistkunderna fr slutkundstjnster som sljs i direkt
konkurrens med TeliaSonera.
Om ett sdant frtydligande inte grs finns risk fr att TeliaSonera stller upp
villkor som frsvrar, frdrjer eller frdyrar grossistkundernas tillgng till
terminerande kapacitetsfrbindelser, vilket helt eller delvis minskar
skyldighetens verkan.
PTS finner att det fr att skerstlla syftet med regleringen r ndvndigt att
genom skyldigheter skerstlla att grossistkunderna fr ndamlsenliga och
konkurrenskraftiga villkor fr tilltrdet. Drfr mste en skyldighet att
tillhandahlla tilltrde ven omfatta en beskrivning av vad som ska
tillgngliggras och p vilka villkor detta ska ske, dvs. frtydliga vad som r en
rimlig begran om tilltrde.
Ondigt ingripande skyldigheter som begrnsar avtalsfriheten r inte lmpliga
och ska inte heller frekomma. Avtalsvillkor utver sjlva tilltrdet behver
dock klargras fr att tilltrdesskyldigheten ska uppn syftet med regleringen,
dvs. frmjandet av en marknad med lngsiktigt hllbar konkurrens p
slutkundsmarknaden.
PTS bedmer att det ur ekonomiskt hnseende r ett rimligt krav enligt 4 kap.
8 LEK att grossistkunden infr etablering och under avtalstiden fr frutsgbarhet vad gller bland annat kostnader till fljd av tilltrdet. Utan sdan
107
frutsgbarhet frsvras och frdyras grossistkundernas verksamhet ondigt,

vilket frsvagar verkan av tilltrdesskyldigheten.
Med hnsyn till risken att TeliaSonera inte sjlvmant ger grossistkunderna
ndvndig frutsgbarhet i dessa avseenden, finner PTS att det finns behov av
att lgga TeliaSonera en skyldighet att vid varje rimlig begran tillmpa villkor
som till sin utformning och till sitt innehll nrmare frtydligas i skyldighet om
villkor fr tillhandahllande av tilltrde.
Skyldigheten att tillhandahlla tilltrde vid varje rimlig begran r inte ny, utan
gller redan enligt PTS beslut frn r 2005. Att PTS genom nu aktuellt beslut
mer utfrligt beskriver vad som ska tillgngliggras och p vilka villkor detta
ska ske innebr sledes endast ett frtydligande av vad som r en rimlig begran
om tilltrde.
7.2.1
Skyldighet att tillhandahlla information behvs fr att

skerstlla tilltrde
ven om TeliaSonera tillmtesgr en begran om leverans finns det mnga stt

att frsmra andra aktrers konkurrenskraft. Detta kan ske exempelvis genom
att grossistkunder undanhlls sdan information att de inte kan tillhandahlla
tjnsten alls eller att tillhandahllandet sker med lgre kvalitet eller till hgre
kostnad n vad som skulle varit fallet om grossistkunden ftt informationen.
Ett annat stt kan vara att TeliaSoneras egna organisation fr ndvndig
information, t.ex. om tekniska frndringar i ntet, men undanhller
grossistkunderna motsvarande information.
PTS lgger drfr TeliaSonera att utan drjsml tillhandahlla grossistkund all
den information som grossistkunden har behov av i samband med tilltrde och
tillhrande installationer enligt skyldighet 1. Sdan information omfattar alla de
uppgifter som grossistkunden behver fr att kunna planera etableringar,
genomfra bestllningar eller information som pverkar redan beviljat tilltrde,
exempelvis information om planerat underhll, driftstrningar, fel och
frndringar i befintliga nt.
Frndringar i TeliaSoneras nt i form av exempelvis frndrade grnssnitt och
uppdateringar till nya generationer av utrustningar, kan innebra att andra
operatrers nt inte blir helt kompatibla med det uppdaterade ntet. Hrigenom
kan strningar uppst, som medfr lgre kvalitet och ett mindre effektivt
utnyttjande av grossistkundens nt.
Drfr lgger PTS TeliaSonera en skyldighet att informera sina grossistkunder
och PTS om de ntfrndringar som TeliaSonera planerar och som har en
sdan omfattning att frndringen kan pverka grossistkundernas mjlighet att
utnyttja erhllet tilltrde. TeliaSonera ska lmna information till
grossistkunderna enligt denna punkt med tminstone motsvarande tidsmssig
frvarning innan frndringen genomfrs som TeliaSonera ger sin egen
slutkundsorganisation.
108
En tidsmssig samtidighet borde dessutom vara det minst betungande

alternativet, eftersom TeliaSonera nd lmnar informationen till sin
slutkundsorganisation torde det vara enklare att ge informationen till
grossistkunderna samtidigt jmfrt med att ha en separat ordning fr
grossistkunderna.
En skyldighet att tillhandahlla information r ndvndig dels fr att kunna
tillgodogra sig tilltrdet och de tillhrande installationerna enligt skyldighet 1
ver huvud taget, dels fr att grossistkunderna ska kunna anvnda den aktuella
produkten fr att agera konkurrenskraftigt p slutkundsmarknaden. Att
grossistkunderna fr samma information, om exempelvis frndringar i ntet,
som TeliaSoneras egen verksamhet i efterfljande frdlingsled fr, r en
frutsttning fr att grossistkunderna ska ha en mjlighet att tillhandahlla sina
tjnster p konkurrenskraftiga villkor. Det finns inte ngon mindre lngtgende
skyldighet som p motsvarande stt kan tgrda de konkurrensproblem som
uppkommer till fljd av avsaknad av tilltrde till driftstds- och
informationssystem.
Enligt PTS uppfattning skulle det vara sjlvklart fr en leverantr som verkar
p en konkurrensutsatt marknad att tillhandahlla all den information som
grossistkunderna behver fr att p bsta stt anvnda den aktuella produkten
eller tjnsten. Det torde drfr inte vara alltfr betungande fr TeliaSonera att
lggas en skyldighet att tillhandahlla information.
att tillhandahlla information r drfr ndvndig och proportionerlig. PTS
bedmer inte heller att en skyldighet att tillhandahlla denna information
innebr ngot ingrepp i TeliaSoneras immateriella rttigheter.
PTS lgger fljaktligen TeliaSonera en skyldighet att tillmtesg varje rimlig
begran om information.
7.2.2
Tilltrdet och vad grossistkunden ska betala fr det ska

preciseras
Det finns en risk att TeliaSonera frsvrar fr grossistkunden att konkurrera p

marknaden genom att tillfra inslag som frdyrar grossistkundens verksamhet.
Detta kan t.ex. ske genom vad som inom den generella konkurrensrtten
benmns kopplingsfrbehll, dr en kund, fr att f kpa en produkt, tvingas kpa
ven en annan produkt eller tjnst som kunden annars inte skulle vilja ha. Inom
den generella konkurrensrtten r en sdan koppling skapad av ett fretag med
en dominerande stllning tillten endast om det finns naturliga samband mellan
tillggsprodukten och huvudprodukten som r motiverade av starka tekniska
eller kvalitetsmssiga skl.
109
Fr att syftet med tilltrdesskyldigheten ska uppns ska drfr tilltrdet och de
tillhrande tjnsterna omfatta det som r ndvndigt men inte mer n vad som
behvs fr att tilltrdet ska kunna anvndas fr konkurrens p slutkundsmarknaden.
Fr att gra det mjligt fr grossistkunden att bedma om det finns frutsttningar fr att konkurrera p slutkundsmarknaden ska TeliaSonera drfr
tillhandahlla en tydlig beskrivning av vad terminerande kapacitetsfrbindelser
och drtill hrande tjnster bestr av. Alla relevanta och ndvndiga uppgifter
om de tekniska specifikationerna och ntegenskaperna ska av samma skl ocks
lmnas av TeliaSonera. Fr att inte behva betala fr mer n vad
grossistkunden faktiskt behver, ska grossistkunderna drfr ha mjlighet att
endast erhlla tilltrde till de komponenter och funktioner som r ndvndiga
fr att det begrda tilltrdet ska kunna ske.
ven prissttningen av terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande
tjnster mste tydligt framg av avtalet, liksom de drtill nrliggande villkoren
om fakturering och betalning fr vilka motsvarande behov av tydlighet finns.
Alla priser, avgifter och ersttningar ska framg av avtalet och delas upp p de
olika tjnster och komponenter som ingr i tilltrdet eller har samband med
tilltrdet inklusive frekommande rabatter och berkningsgrund fr sdana
rabatter.
Prishjningar fr inte trda i kraft frrn 90 dagar frn det att TeliaSonera har
informerat PTS och grossistkunden om det nya priset. Anledningen till detta r
bl.a. att grossistkunden till fljd av prishjningen kan tnkas vilja omfrhandla
sina slutkundsavtal innan hjningen trder i kraft. Prisfrndringar som r
franledda av domstols avgrande eller beslut frn PTS ska dock glla omedelbart eller frn och med den dag som domstolen eller myndigheten frordnar.
Fr att grossistkunden ska kunna avgra de affrsmssiga riskerna och anpassa
sina avtal och priser p slutkundsmarknaden drefter ska ansvarsfrdelningen
fr uppkomna kostnader fr exempelvis felavhjlpning, underhll och driftsstd vara klar. Om det r grossistkunden som ska bra kostnaden ska detta
framg uttryckligen av de avtalade villkoren fr tilltrdet.
PTS lgger sledes sammanfattningsvis TeliaSonera att beskriva tjnsterna och
vara tydlig med de ersttningar som ska utg till fljd av tillhandahllandet av
tjnsten.
7.2.3
Leveransvillkor, kvalitets- och serviceniver ska preciseras
Fr att grossistkunden ska kunna bedma om det tilltrde som TeliaSonera

erbjuder r ndamlsenligt och konkurrenskraftigt utifrn grossistkundens
behov, r det ndvndigt att de leveransvillkor, kvalitets- och serviceniver som
ska glla klart preciseras mellan parterna.
110
PTS anser att en utgngspunkt fr vilka kvalitets- och serviceniver och frister
fr leverans och felavhjlpning m.m. som TeliaSonera ska tillhandahlla ska
vara att de objektivt sett mjliggr fr grossistkund att kunna agera
konkurrenskraftigt i efterfljande produktionsled. En grundlggande
frutsttning fr att grossistkunden ska kunna f den mjligheten r att
grossistkunden erbjuds minst samma kvalitetsniver, leveransvillkor och
serviceniver (inklusive villkor fr felavhjlpning) som TeliaSonera erbjuder sin
slutkundsverksamhet.
PTS finner att en generell icke-diskrimineringsskyldighet inte r tillrcklig fr att
komma tillrtta med konkurrensproblemet att grossistkundernas villkor inte blir
konkurrenskraftiga. Det krvs ven att det specificeras under vilka frhllanden
TeliaSonera ska leverera produkter till externa kunder fr att man fullt ut ska
komma tillrtta med problemen som hnfrs till olika former av
leveransvgran.
PTS ska drfr lgga TeliaSonera att, nr grossistkunden s begr,
tillhandahlla tilltrde till fljande villkor: kvalitetsniver, leveransvillkor och
serviceniver (inklusive villkor fr felavhjlpning). Detta fr att det tilltrde som
TeliaSonera tillhandahller grossistkunden ska skerstlla att grossistkunden
erbjuds minst samma alternativ till kvalitet, leveransvillkor och serviceniver
som TeliaSonera erbjuder sin egen verksamhet i efterfljande produktionsled.
leveranstid,
felavhjlpningstid.
En fljd av att TeliaSonera ven ska lggas en skyldighet att tillmpa ickediskriminerande villkor (se avsnitt 9) r att TeliaSonera vid tillhandahllande av
terminerande kapacitetsfrbindelser ska tillmpa samma eller likvrdiga villkor
som de som tillmpas gentemot fretagets slutkundsverksamhet. Om grossistkunderna fr tillgng till motsvarande tjnster som TeliaSoneras slutkundsorganisation torde detta ge tillrckliga frutsttningar fr att grossistkunderna
ska kunna f tillgng till ndamlsenliga och konkurrenskraftiga tjnster.
Leveranstiden fr terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande
tjnster ska vara sklig i frhllande till det arbete som krvs och samma som de
leveranstider som tillmpas gentemot TeliaSoneras egen slutkundsverksamhet.
Slutkunder och drmed operatrer kan i srskilda fall ha behov av snabbare
leverans n vad som r normalt. Fr det fall TeliaSonera erbjuder sin egen
slutkundsverksamhet en sdan snabbare leverans, d.v.s. olika leveranstider, ska
TeliaSonera ven erbjuda det till grossistkunderna. PTS finner att det r rimligt
att TeliaSonera ska tillhandahlla tminstone sdana alternativ fr leveranstider
111
som r bttre, samma eller tminstone likvrdiga med dem som tillmpas
gentemot TeliaSoneras slutkundsverksamhet.
7.2.4
Avtalsviten behvs fr att skapa leveransincitament
I den gemensamma stndpunkt som har framtagits inom ramen fr ERG om

vilka skyldigheter som br lggas vid olika typer av potentiella konkurrensproblem framhlls srskilt att ett lggande om att utbetala kompensationsbelopp kan anses rimligt med hnvisning till att en sdan frpliktelse vanligtvis
frekommer i verenskommelser p en konkurrensutsatt marknad. 156
I avtal mellan marknadsaktrer som ingr kp- och sljrelationer p en fri och
konkurrensutsatt marknad r det normalt att parterna via villkor i avtalen (t.ex.
via avtalsviten) utstts fr ett msesidigt incitamentsskapande ekonomiskt tryck
att gra sitt yttersta fr att fullgra sina verenskomna frpliktelser gentemot
varandra. Syftet r bland annat att en avtalspart i frvg ska veta att en avvikelse
frn verenskommen frpliktelse medfr ekonomiska konsekvenser.
Avvikelserna kan glla t.ex. kvalitetsniv p tjnsten ifrga, leveranstid eller tid
fr felavhjlpning.
P en konkurrensutsatt marknad r leverantren dessutom kontinuerligt utsatt
fr risken att kparen sger upp ett ingnget avtal till fljd av sljarens
upprepade drjsml eller bristande leveranskvalitet och att kparen sedan kan
vlja annan konkurrerande leverantr. Det finns drfr ett intresse fr
leverantren att uppfylla det som utlovats till kparen.
TeliaSoneras betydande inflytande p marknaden medfr dock att det saknas en
sdan msesidighet i kp- och sljrelationen mellan TeliaSonera och dess
grossistkunder som skulle kunna leda till att det uppstr ett verkningsfullt
incitamentsskapande ekonomiskt tryck. Tvrtom har en operatr med ett
betydande inflytande incitament att frdrja sin leverans eftersom detta
pverkar hur slutkunderna ser p grossistkundens konkurrerande verksamhet.
P en slutkundsmarknad fr stora fretag med hga krav p kvalitet,
driftskerhet och tillgnglighet skulle bristande leveranskvalitet, i synnerhet
terkommande sdan, kunna leda till att grossistkunden inte blir
konkurrenskraftig.
Fr att skyldigheten fr TeliaSonera att tillhandahlla terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande tjnster ska bli tillrckligt verkningsfull
mste dess utformning och tillmpning ge TeliaSonera sdana ekonomiska
incitament att uppfylla fretagets utfstelser mot grossistkunden som motsvarar
de incitament som en leverantr har i en ordinr kp- och sljrelation p en
konkurrensutsatt marknad.
156
ERGs gemensamma stndpunkt, avsnitt 5.2.5.3.
112
Fr att syftet med skyldigheten ska kunna uppns anser PTS att det finns ett
behov av att srskilt skerstlla att det tilltrde som TeliaSonera erbjuder
grossistkunden r ndamlsenligt utifrn grossistkundens behov. Vidare har
grossistkunden srskilda behov av frutsgbarhet vad gller exempelvis risker
till fljd av grossistkundens beroendestllning gentemot TeliaSonera.
PTS anser drfr att myndighetens reglering av marknaden mste innehlla
bestmmelser som skapar incitament fr TeliaSonera att inte avvika frn utfsta
kvalitetsniver. Sklen r dels att det bedms ndvndigt fr att konkurrensen
ska frmjas och mlet med lagstiftningen ska uppns dels att en skyldighet om
att tillmpa icke-diskriminerande villkor inte tillfrskrar behovet av att skapa
sdana tillrckliga ekonomiska incitament fr TeliaSonera som motsvarar de
som fretaget skulle ha haft p en marknad knnetecknad av effektiv
konkurrens. PTS ser inget alternativ till en sdan skyldighet.
PTS anser sammantaget att det fr anses utgra ett rimligt krav enligt 4 kap. 4
och 8 LEK att TeliaSonera i avtal fr fretagets tillhandahllande av
terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande tjnster till
grossistkunden tillmpar verkningsfulla avtalsviten, liksom att villkoren fr
avtalsviten tydligt anger p vilka grunder och nr betalningsskyldighet uppstr
fr TeliaSonera samt vilka belopp som ska utbetalas i varje enskilt fall.
TeliaSonera ska sledes lggas att skerstlla att avtal om terminerande
kapacitetsfrbindelser och drtill hrande tjnster innehller sdana villkor om
avtalsvite.
Avtalsvillkoren fr TeliaSoneras tillhandahllande mste sledes, fr att
TeliaSonera ska anses efterleva detta beslut, innehlla incitamentsskapande
avtalsviten dr betalningsskyldighet fr TeliaSonera uppstr vid varje enskild
avvikelse frn vad som verenskommits mellan parterna. Sdan avvikelse kan
exempelvis utgras av leveransfrseningar, servicefrseningar, frsenad
felavhjlpning, felaktig information eller bristande kvalitet fr tillhandahllet
tilltrde.
Vidare mste beloppen vara rimligt hga utifrn syftet att de ska ge TeliaSonera
tillrckliga ekonomiska incitament att snabbt tgrda varje enskild avvikelse eller
enskilt problem som utlser sdan betalningsskyldighet. Beloppsniverna ska
sledes vara tillrckligt hga fr att konsekvensen av en avvikelse fr en s
knnbar verkan att TeliaSonera sjlvmant vljer att s effektivt som mjligt
minimera risken att betalningsskyldighet uppkommer.
Eftersom TeliaSonera inte r utsatt fr hot om att grossistkunder byter
leverantr mste avtalsvitesniverna minst motsvara vad som normalt
frekommer p en konkurrensutsatt marknad. Detta fr att det ekonomiska
trycket gentemot TeliaSonera ska ge samma incitament som fretaget skulle ha
haft p en marknad med fungerande konkurrens. PTS finner det dock inte
proportionerligt att avtalsvite ska utg om frsening eller dylika avvikelser beror
p force majeure-liknande omstndigheter.
113
PTS finner drfr att regleringen av marknaden mste innehlla bestmmelser

som skapar incitament fr TeliaSonera att inte avvika frn utfsta
kvalitetsniver. Det r ur konkurrens- och konsumentperspektiv ocks viktigt
att TeliaSoneras grossistkunder i rimlig tid kan f mjlighet till ersttning fr
den skada de lider till fljd av att fretaget inte uppfyller avtalsvillkoren och
drmed inte fljer lagda skyldigheter eller r frsenad med att flja dessa. Av
samma skl mste villkoren fr avtalsvite tydligt ange p vilka grunder och nr
betalningsskyldighet uppstr fr TeliaSonera samt vilka belopp som ska
utbetalas.
Sammanfattningsvis finner PTS att TeliaSonera ska lggas en skyldighet att
skerstlla att avtal om terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande
tjnster innehller villkor om avtalsvite. PTS finner att denna skyldighet kan
betraktas som ett frtydligande av vad som r rimlig begran, men ven om s
inte skulle vara fallet, r det mot bakgrund av grossistkundernas behov av
frutsgbarhet fr att bibehlla eller frstrka sin konkurrenskraft en ndvndig
och proportionerlig skyldighet 157. PTS bedmer att det inte finns ngon mindre
lngtgende skyldighet som p ett motsvarande stt kan tgrda konkurrensproblemet.
7.2.5
Villkor om ndring, omfrhandling och uppsgning behvs
Villkor som r fr lngtgende eller inte ger operatren tillrcklig frutsgbarhet kan anvndas p ett stt som hmmar en effektiv konkurrens. Fr att
skapa tillrcklig frutsgbarhet fr operatrerna ska avtalets giltighetstid och
uppsgningsvillkor (inklusive vilka vsentliga avtalsbrott som kan leda till
uppsgning) tydliggras mellan parterna.
De avtalsbrott som kan leda till uppsgning av avtalet ska framg av villkoren
fr uppsgning. Sdana avtalsbrott ska vara av en fr avtalet vsentlig natur s
att en uppsgning utgr en rimlig och adekvat tgrd.
Villkor fr ndring av villkoren fr tillhandahllandet av tilltrdet respektive
omfrhandling av avtalet ska vara rimliga och tydligt framg. Villkoren fr
omfrhandling ska tillgodose behovet av att under pgende avtalstid kunna n
en verenskommelse fr fortsatt avtal. Om en grossistkund begr att ett avtal
rrande terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande tjnster inte
ska innehlla en rtt fr TeliaSonera att ensidigt ndra i avtalsvillkor som r av
betydelse, ska detta i regel anses vara ett rimligt villkor. En avtalspart ska
sledes som en utgngspunkt ha rtt till frhandling av avtalsvillkoren.
Fr att grossistkundernas behov av tjnsten ska kunna tillgodoses mste
TeliaSonera samrda med berrda grossistkunder innan fretaget upphr eller
ndrar befintligt utbud. Nr utbudet drfr ndras ska TeliaSonera sledes ha
slutfrt ett samrd med berrda grossiskunder senast 180 dagar innan det r
tnkt att tillhandahllandet ska upphra. Fr att mjliggra transparens och
157
Se Kammarrtten i Stockholms dom den 4 oktober 2011 med mlnr 1690-10.
114
inge frtroende hos grossistkunderna ska TeliaSonera offentliggra samrdet p

fretagets webbplats tillsammans med TeliaSoneras synpunkter p samrdet.
Drefter blir det frga om omfrhandling av avtalsvillkoren parterna emellan.
Endast om det finns synnerliga skl fr TeliaSonera sga upp ett lpande avtal
om tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser vid en tidigare tidpunkt n
vad avtalet stipulerar.
7.2.6
Skyldighet att tillhandahlla befintligt utbud under rimlig tid
TeliaSonera har en skyldighet att tillhandahlla terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande tjnster och kan drfr inte ensidigt vlja att
upphra med en viss tjnst. Om ett utbud skulle upphra kan det vlla stora
problem och kostnader fr de grossistkunder vars verksamhet r beroende av
tillgngen till dessa. Den tekniska utvecklingen och andra frhllanden kan
dock medfra att grossistkunderna i framtiden inte lngre har anvndning fr
vissa tjnster och att TeliaSonera drfr inte bedmer det lnsamt eller rimligt
att tillhandahlla dessa.
Frn regulatorisk synpunkt har det ansetts mycket viktigt att befintligt utbud av
hyrda frbindelser inte upphr. Mellan ren 1994 och 1999 fick drfr Telia,
enligt d gllande tillstndsvillkor, endast inskrnka tillhandahllandet d
vsentliga krav frelg som skl fr inskrnkningen. Mellan ren 2000 och 2004
stipulerade tillstndsvillkoren att TeliaSonera endast fick inskrnka utbudet efter
PTS medgivande.
I skyldighetsbeslutet frn r 2005 mildrades innebrden av skyldigheten.
TeliaSonera lades att erbjuda det utbud som enligt avtal tillhandahlls
anvndarna under rimlig tid, och tillhandahllandet fick endast upphra efter
samrd med de berrda anvndarna. I praktiken har denna skyldighet ftt
innebrden att TeliaSonera kan upphra med ett utbud efter att ha genomfrt
ett samrd, oavsett vilka synpunkter som grossistkunderna framfrt i
samrdet. 158 Det finns drfr enligt PTS uppfattning ett behov av att med std
av 4 kap. 8 LEK och artikel 12.1 Tilltrdesdirektivet ytterligare konkretisera
skyldighetens innebrd.
Vid bedmningen av vad som utgr rimliga krav p tilltrde enligt 4 kap 8
LEK ska PTS enligt 4 kap. 10 LEK bl.a. beakta den tekniska och ekonomiska
brkraften, den tillgngliga kapaciteten samt behovet av att vrna konkurrensen
p lng sikt.
Vad som utgr rimlig tid br baseras p resonemanget i avsnitt 7.2.7 nedan om
vad som r objektivt sett godtagbara skl fr att vgra ett tillhandahllande. En
begran om tilltrde och drtill hrande tjnster r rimlig s lnge det inte finns
ngra ur tekniskt eller ekonomiskt hnseende objektivt godtagbara skl som
visar motsatsen. Rimlig tid r sledes den tid som lper mellan produktens
158
PTS rende med Diarienr:10-10266
115
lansering och den tidpunkt d det ur tekniskt eller ekonomiskt hnseende finns
objektivt godtagbara skl fr TeliaSonera att inte lngre nyteckna leveransavtal,
respektive att inte frnya redan ingngna leveransavtal.
S lnge TeliaSonera har tekniska mjligheter att tillhandahlla en tjnst, och
tjnsten kan tillhandahllas med en sklig ekonomisk avkastning, torde det inte
finnas grund fr att vare sig upphra med att nyteckna leveransavtal eller att
inte frnya redan ingngna avtal.
Om TeliaSonera dremot avvecklar en teknisk plattform kan tjnster baserade
p den plattformen inte lngre tillhandahllas. Det finns i ett sdant fall
objektivt godtagbara skl till att utbudet av sdana tjnster upphr och att redan
ingngna avtal inte frnyas.
TeliaSonera ska drfr, med std av 4 kap. 8 LEK, lggas en skyldighet att
fortstta att tillhandahlla sitt befintliga utbud av terminerande
kapacitetsfrbindelser under rimlig tid. TeliaSonera fr endast upphra med sitt
utbud nr det ur tekniskt eller ekonomiskt hnseende finns objektivt godtagbara
skl fr fretaget att inte lngre teckna nya leveransavtal eller att inte frnya
kapacitetstjnster inom det befintliga utbudet efter samrd med de berrda
anvndarna. TeliaSonera ska ha slutfrt samrd senast 180 dagar fre det datum
d TeliaSonera avser att upphra med att nyteckna leveransavtal fr den
aktuella tjnsten. TeliaSonera ska offentliggra resultatet av samrdet p sin
webbplats tillsammans med dess och grossistkundernas synpunkter p
samrdet.
Skyldigheten skerstller att TeliaSonera tillhandahller en viss tjnst s lnge
det inte finns ngra ur tekniskt eller ekonomiskt hnseende objektivt godtagbara skl att inte lngre tillhandahlla den. Skyldigheten skerstller ocks att
samrd med berrda grossistkunder sker innan utbudet upphr. En skyldighet
fr TeliaSonera att under rimlig tid tillhandahlla tjnster r ndvndig fr att
grossistkunderna, vars verksamhet r beroende av tillgngen till dessa tjnster,
inte ska drabbas av svrigheter och kostnader. Det finns inte ngon mindre
lngtgende skyldighet som p motsvarande stt tillgodoser behovet av att
grossistkundernas mjlighet att nyteckna leveransavtal eller frnya redan
ingngna avtal inte upphr.
Enligt PTS uppfattning om hur en konkurrensutsatt marknad fungerar upphr
inte utbudet av en tjnst s lnge den fortfarande efterfrgas av en tillrckligt
stor kundkrets. En grossistleverantr som verkar p en konkurrensutsatt
marknad skulle drfr ta betydande hnsyn till sina kunder i de fall vissa tjnster
behver avvecklas ur sortimentet. Denna hnsyn skulle bl.a. visa sig i att man
fortstter tillhandahllandet om merparten av kunderna s begr, och/eller att
kunderna medges en rimlig tid att anpassa sig till den nya situationen. Det torde
116
drfr inte vara alltfr betungande fr TeliaSonera att lggas att under rimlig
tid tillhandahlla befintligt utbud.
finner PTS att behovet av skyldigheten vger tyngre. Det finns inte ngon
mindre lngtgende skyldighet som p ett motsvarande stt kan tgrda
konkurrensproblemet. Skyldigheten att tillhandahlla befintligt utbud under
rimlig tid r drfr ndvndig och proportionerlig.
PTS lgger fljaktligen TeliaSonera en skyldighet att tillhandahlla befintligt
utbud under rimlig tid och att endast upphra med utbudet efter samrd ssom
det beskrivits ovan. Den ytterligare konkretiseringen av vad skyldigheten
innebr bedmer PTS vara ndvndig och proportionerlig.
7.2.7
Objektivt sett godtagbara skl fr att vgra att leverera
Ett fretags vgran att leverera grossisttjnster till ett annat fretag som
konkurrerar med det egna fretagets verksamhet p slutkundsmarknaden
frstrker det egna fretagets stllning p slutkundsmarknaden. Eftersom
TeliaSonera r vertikalt integrerat sker grossistkundernas slutkundsverksamhet
med terminerande kapacitetsfrbindelser som insatsvara i direkt konkurrens
med den egna slutkundsverksamheten. Detta medfr att det finns bristande
incitament fr TeliaSonera att tillhandahlla de reglerade tjnsterna. Det finns
drfr en risk fr att TeliaSonera vgrar att tillgodose en grossistkunds begran.
Utgngspunkten r att TeliaSonera ska tillgodose varje rimlig begran om
terminerande kapacitetsfrbindelser. En grossistkunds begran om tilltrde och
drtill hrande installationer r rimlig s lnge det inte finns ngra ur tekniskt
eller ekonomiskt hnseende objektivt godtagbara skl som visar motsatsen.
Exempelvis kan det i ett enskilt fall finnas objektivt godtagbara skl fr
TeliaSonera att inte medge tilltrde nr:
TeliaSonera kan visa att det saknas tekniska mjligheter att genomfra
tillhandahllandet,
det r ndvndigt fr att frebygga att TeliaSoneras nt eller dess

anvndare skadas,
TeliaSonera kan visa att ntets drift ventyras,
7.2.8
Uppgift om avsikt att vgra begran mste lmnas
Fr att skerstlla att grossistkunden fr mjlighet att antingen vidta tgrder

fr att ett avtal eller tillhandahllande ska kunna komma till stnd, eller
mjlighet att vnda sig till PTS fr tvistlsning eller tillsyn, finner PTS vidare att
117
skyldigheten att tillhandahlla terminerande kapacitetsfrbindelser ska

kompletteras med en skyldighet fr TeliaSonera att upplysa grossistkunden om
varfr TeliaSonera vgrar en begran. Sdan upplysning mste lmnas
skyndsamt fr att inte TeliaSonera ska kunna frdrja att tilltrdet kommer till
stnd.
Fr att grossistkunden ska f mjlighet att avhjlpa eventuella brister och insyn
i om avsikten att vgra tillhandahllandet r baserat p objektivt sett godtagbara
skl ska TeliaSonera vidare lggas att ange sklen till att begran inte kan
tillmtesgs. Information ska vara sdan att den begrande grossistkunden kan
avgra om denne kan vidta tgrder fr att tilltrde ska kunna tillhandahllas.
Det ligger TeliaSonera att visa att samtliga rimliga mjligheter att tillgodose en
begran r uttmda.
finner PTS att behovet av skyldigheten vger tyngre. Det finns inte ngon
mindre ingripande skyldighet som p ett motsvarande stt kan tgrda
konkurrensproblemet. Skyldigheten att tillmtesg varje rimlig begran om
tilltrde enligt ovan r drfr ndvndig och proportionerlig.
7.2.9
Skyldigheten frtydligar begreppet vad som r en rimlig begran om tilltrde

och fastslr ocks p vilka grunder TeliaSonera kan avsl en begran. Behovet
av skyldigheten har utvecklats i avsnitt 7.1 och 7.2 samt under respektive
konkretisering av rimlig begran.
finner PTS att behovet av frtydligande av nr skyldigheten att leverera gller
vger tyngre. De vervganden som PTS har gjort i respektive del framgr av
motiveringen fr respektive punkt i skyldigheten. Sammanfattningsvis
konstaterar PTS att det inte finns ngon mindre lngtgende skyldighet som p
ett motsvarande stt kan tgrda konkurrensproblemet med att en operatr
med betydande inflytande kan anvnda avtalssvillkoren fr att frhindra att
grossistkunden blir konkurrenskraftig.
Skyldigheten i sig r inte ny utan den i detta beslut mer utfrliga beskrivningen
utgr snarare ett frtydligande av vad som r rimlig begran om tilltrde.
Sammanfattningsvis r skyldigheten ndvndig och proportionerlig. PTS kan
inte finna ngot mindre ingripande alternativ till att bibehlla och frtydliga
skyldigheten. Skyldighet, med de frtydliganden som gjorts, ska fljaktligen
lggas TeliaSonera.
118
Skyldighet att tillmpa ickediskriminerande prissttning

3. Skyldighet att tillmpa en icke-diskriminerande prissttning
1.

TeliaSonera) ska tillhandahlla sdana tjnster som omfattas av
skyldighet 1, till ett pris som r icke-diskriminerande jmfrt med
TeliaSoneras egna tjnster eller fr dotterbolags eller samarbetspartners tjnster.
2.
TeliaSonera ska ven tillmpa icke-diskriminerande prissttning mellan

grossistkunderna fr sdana tjnster som omfattas av skyldighet 1.
PTS lgger TeliaSonera skyldigheten med std av 4 kap. 4,11,12
LEK.
8.1
Den rttsliga utgngspunkten 4 kap. 11 och

12 LEK
Enligt 4 kap. 11 LEK fr en operatr som avses i 4 frpliktas att iaktta
kostnadstckning eller tillmpa kostnadsorienterad eller annan prissttning fr
specificerade typer av samtrafik och andra former av tilltrde. Detta fr ske om
en marknadsanalys enligt 8 kap. 6 visar att en brist p effektiv konkurrens
innebr att operatren kan ta ut verpriser eller anvnda prispress p ett stt
som missgynnar slutanvndarna.
En frpliktelse enligt frsta stycket kan ven avse skyldighet fr operatren att
tillmpa en viss kostnadsredovisningsmetod. En sdan frpliktelse ska frenas
med skyldighet att gra en beskrivning av metoden tillgnglig fr allmnheten.
Kostnadernas huvudkategorier och reglerna fr kostnadsfrdelningen ska
framg av beskrivningen.
Fr att bestmmelsen ska vara tillmplig krvs att det rder sdan brist p
effektiv konkurrens att ett fretag med ett betydande inflytande kan ta ut
verpriser eller anvnda prispress p ett stt som missgynnar slutanvndarna. S
behver inte med automatik vara fallet bara fr att det finns ett fretag med ett
betydande inflytande p marknaden. Det krvs dock inte fr bestmmelsen
tillmpning att verpriser faktiskt tas ut eller att prispress faktiskt tillmpas.
Redan risken att s kan ske r tillrcklig fr att besluta om en skyldighet enligt
bestmmelsen. 159
Vid tillmpningen av 4 kap. 11 LEK ska PTS enligt 4 kap. 12 LEK ta
hnsyn till den investering som gjorts av operatren. En sdan skyldighet som
159
Prop. 2002/03:110, s. 380
119
anges i 11 ska utformas s att operatren fr en rimlig avkastning p

kapitalinvesteringen.
8.1.1
Konkurrensproblem relaterade till prissttning
PTS har i avsnitt 4 konstaterat att TeliaSonera har ett betydande inflytande p
marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser. Fretaget har drfr lagts
skyldighet att tillmtesg varje rimlig begran om tilltrde. Tilltrdesskyldighetens effektivitet r dock starkt beroende av att tilltrdet tillhandahlls
till ett pris som inte skapar nackdelar fr TeliaSoneras grossistkunder tillika
konkurrenter p slutkundsmarknaderna.
Nr ett fretag har ett betydande marknadsinflytande r det troligt att det
frsker begrnsa tillgngen fr att kunna ta ut ett hgt pris och drmed
maximera vinsten. En sdan verprissttning leder till frdelningsmssiga
ineffektiviteter och pverkar svl konsumenter som den allmnna vlfrden
negativt.
Ett fretag med betydande inflytande p en marknad som r ppen fr
konkurrens kan i sin strvan efter vinstmaximering ven skapa problem fr sina
konkurrenter. Detta kan ske genom att fretaget genom sin prissttning av
grossist- eller slutkundsprodukter frsker verfra sin marknadsmakt p en
marknad till en annan vertikalt eller horisontellt nrliggande marknad. D
TeliaSonera r bde ett vertikalt och horisontellt integrerat fretag finns slunda
en risk att fretaget utnyttjar sitt betydande inflytande p marknaden fr
terminerande kapacitetsfrbindelser till att strka sin stllning p andra
marknader.
Konsekvensen av att ett fretag med ett betydande inflytande verfr sin
marknadsmakt vertikalt vad gller sin prissttning kan resultera i tre effekter
som fr konsekvenser fr fretagets konkurrenter: prisdiskriminering,
korssubventionering och underprissttning.
Prisdiskriminering innebr att ett vertikalt integrerat fretag med betydande
inflytande p grossistmarknaden fakturerar ett hgre pris fr grossistprodukten
till sina konkurrenter p slutkundsmarknaden n till den egna
slutkundsverksamheten. Effekten av prisdiskriminering blir att den egna
slutkundsverksamheten fr en konkurrensfrdel p slutkundsmarknaden.
Vid korssubventionering uppns ungefr samma effekt som vid prisdiskriminering.
Fretaget med det betydande inflytandet diskriminerar dock inte men tar ut ett
pris i grossistledet, svl internt som av grossistkunder, som verstiger
kostnaderna fr grossistverksamheten. Fretaget tar dremot ut ett pris av
slutkunderna som innebr att fretagets verksamhet i slutkundsledet gr med
frlust. Vinster frn grossistmarknaden, dr fretaget har ett betydande
inflytande, anvnds slunda fr att sl ut konkurrenter p slutkundsmarknaden.
120
Underprissttning innebr att ett fretag med ett betydande inflytande tar ut ett
pris p slutkundsmarknaden som r lgre n den totala produktionskostnaden i
grossist- och slutkundsledet med syfte att frhindra marknadsintrde och
begrnsa konkurrensen. Konsumenterna fr p kort sikt lga priser men
drabbas p lngre sikt av negativa effekter av en frsmrad konkurrens.
Horisontell verfring av marknadsinflytande kan ske genom korssubventionering eller sampaketering av tjnster.
Korssubventionering innebr i detta fall att ett fretag med betydande inflytande p
en marknad underprisstter produkter p en marknad dr det finns konkurrens
fr att sedan tcka frluster med vinster frn marknaden dr fretaget har ett
betydande inflytande.
Sampaketering kan anvndas av ett fretag med ett betydande inflytande fr att
frsvara dess betydande inflytande p den relevanta marknaden. Sampaketering
kan srskilt ha konkurrenshmmande effekter om priset p den paketerade
varan understiger den totala produktionskostnaden eller om sampaketeringen
inte kan erbjudas av alternativa operatrer.
8.1.2
Historisk prisreglering och prisutveckling
PTS redogjorde i sitt beslut 2005 fr EU-kommissionens s.k. implementeringsrapporter, dr EU-kommissionen sedan r 1995 fljt upp utvecklingen av
slutkundspriset fr hyrda frbindelser i medlemsstaterna. Prisunderskningarna
indikerade att TeliaSoneras prissttning av hyrda frbindelser var konkurrenskraftig fr de kapaciteter och frbindelselngder dr TeliaSonera mter
konkurrens frn andra operatrer. Fretagets prissttning av de hyrda
frbindelser som fretaget var mer eller mindre ensamt om att tillhandahlla,
dvs. kapacitetsfrbindelser framfrallt p korta avstnd, var dremot orovckande hg.
PTS drog i 2005 rs beslut slutsatsen att TeliaSonera r ett frhllandevis
effektivt fretag som kan hlla konkurrenskraftiga priser, men som har
mjlighet att utnyttja sitt betydande inflytande till att hlla hga priser p
frbindelser dr konkurrensen r svag eller obefintlig.
PTS bedmde drefter att det fr terminerande avsnitt av hyrda frbindelser
var tillrckligt med ett krav p en icke-diskriminerande prissttning om denna
kompletterades med ett krav p kostnadsorienterad prissttning enligt
kostnadsredovisningsmetoden FDC 160 fr sdant tilltrde som TeliaSonera sjlv
inte nyttjar i sin egen verksamhet.
Jmfrelser mellan vriga EU-medlemsstater har under flera r indikerat att
TeliaSoneras prissttning av svl analoga frbindelser som korta och lnga
160 Fully Distributed Cost p svenska fullt frdelade kostnader , en redovisningsmetod som frdelar alla
kostnader bland ett fretags olika produkter och tjnster, och drfr kan inkludera kostnader som inte r
direkt frknippade med en viss produkt eller tjnst.
121
digitala kapacitetstjnster med 2 och 34 Mb/s i grossistledet r konkurrenskraftig i ett europeiskt perspektiv. 161 Med undantag av en principfrga i frga om
kostnadsorienterad prissttning ska tillmpas eller inte, har det inte heller
funnits anledning fr PTS att vidta tgrder med anledning av TeliaSoneras
prissttning av terminerande avsnitt av hyrda frbindelser.
Under r 2008 anmldes TeliaSonera tv gnger till Konkurrensverket fr
psttt missbruk av dominerande stllning i form av marginalklmning vid
tillhandahllande av slutkundstjnster baserade p digitala kapacitetstjnster. 162 I
ingetdera fallet har anmlarna anfrt att marginalklmningen skulle bero p
verprissttning av grossistprodukten.
8.1.3
Icke-diskriminerande prissttning fr terminerande

Prisreglering r den enda skyldigheten som motverkar risken fr att TeliaSonera

verprisstter i grossistledet och drigenom snedvrider konkurrensen. Prisreglering r fljaktligen den enda lmpliga tgrden fr att neutralisera fretagets mjligheter till en prissttning som r hgre n vad som skulle ha varit
fallet p en konkurrensutsatt marknad.
En prisregleringsmetod i form av en icke-diskriminerande prissttning r en av
de minst ingripande formerna fr prisreglering och innebr att fretaget med
det betydande inflytandet ska tillmpa samma pris gentemot grossistkunder
som det tillmpar fr den egna slutkundsverksamheten.
En skyldighet fr TeliaSonera att tillmpa en icke-diskriminerande prissttning
motverkar de prissttningsrelaterade konkurrensproblem som r relaterade till
vertikal och horisontell verfring av marknadsmakt. En skyldighet om ickediskriminerande prissttning hindrar TeliaSonera frn att ta ut ett hgre pris av
konkurrerande fretag n av den egna verksamheten fr motsvarande insatsvara. En frutsttning fr att tgrden ska vara verkningsfull r drfr att
regleringen omfattar sdana tjnster som bde TeliaSonera och konkurrerande
operatrer behver fr sin verksamhet p respektive slutkundsmarknad.
PTS finner mot bakgrund av att tilltrdet fr nrvarande r reglerat genom ickediskriminerande prissttning och av de identifierade konkurrensproblemen att
en mer ingripande prisregleringsmetod n icke-diskriminerande prissttning
skulle vara oproportionerlig i relation till de tjnster som omfattas av skyldighet
1.1. PTS finner drfr att TeliaSonera ven fortsttningsvis ska lggas en sdan
metod fr prissttningen av sdana tjnster.
Report on Telecoms Price Developments from 1998 to 2009 (DG InfSo), eller EU-kommissionens
rliga rapporter om Implementation of the Regulatory Framework in the Member States 1997-2009.
162 Konkurrensverkets renden med dnr 272/2008 och 234/2008
161
122
8.1.4
ndring till icke-diskriminerande prissttning fr tillhrande

installationer
I PTS skyldighetsbeslut frn 2005 bestmdes om kostnadsorienterad

prissttning med utgngspunkt i den s.k. FDC-modellen fr sdant tilltrde som
efterfrgas av grossistkunder men som inte fyller ngon funktion fr
TeliaSonera.
PTS har vid beredningen av detta rende samrtt ett utkast till skyldighet med
innebrden att de tillhrande installationer m.m. som framgr av skyldighet 1
skulle tillhandahllas till en kostnadsorienterad prissttning enligt FDCmetoden.
TeliaSonera har med anledning av den freslagna skyldigheten om FDC ptalat
fljande. TeliaSonera r lagd att tillhandahlla samlokalisering mot ersttning
som r kostnadsorienterad enligt LRIC-metod p marknaderna fr ntinfrastrukturtilltrde och bitstrmstilltrde. 163 Om PTS frslag med FDC p
frevarande marknad genomfrs kommer det att leda till att TeliaSonera ska
tillhandahlla samma tjnst till olika priser beroende p vad grossistkunden
avser att anvnda det hyrda utrymmet till. Det kan ocks frekomma att den
samlokaliserade utrustningen anvnds fr flera tjnster. En sdan ordning
riskerar att leda till svra tillmpningsproblem. En prisreglering av
samlokalisering br antingen vara icke-diskriminerande (vilket i praktiken
innebr ett pris i niv med LRIC) eller baseras p LRIC-metoden. 164
Sedan TeliaSoneras skrivelse har PTS bedmt att TeliaSonera inte ska lggas
en samlokaliseringsskyldighet, vilket myndigheten hade freslagit i det
beslutsutkast som TeliaSoneras yttrande avsg. Anledning till PTS ndrade
bedmning i frgan r att samlokalisering r en ny skyldighet jmfrt med PTS
beslut frn 2005 p marknaden och skl saknas att lgga TeliaSonera en sdan
skyldighet. PTS finner dock mot bakgrund av vad TeliaSonera anfrt, vilket
PTS utgr ifrn ven kan komma att bli fallet avseende ntsammankoppling och
vriga tillhrande installationer, att en reglering i form av en ickediskriminerande prissttning r tillrcklig fr samtliga de tjnster som omfattas
av skyldighet 1. PTS stannar vid att en prisreglering som skerstller att
grossistkunderna inte diskrimineras i jmfrelse med TeliaSoneras egen
slutkundsorganisation och som skerstller samma/motsvarande pris fr
ntsammankoppling och vriga tillhrande installationer som p andra
reglerade marknader, vilket leder till en frutsgbar och mindre ingripande
tillmpning, r den mest lmpliga lsningen.
8.1.5
Tilltrdesskyldigheternas effektivitet r beroende av att tilltrdet tillhandahlls

till ett skligt pris som motsvarar det som skulle tillmpats p en konkurrensutsatt marknad. PTS har drfr mjlighet att ven lgga en prisreglerings163
164
PTS beslut den 24 maj 2010 i rendena med Diarienr:07-11757/23 och 07-11741/23
TeliaSoneras yttrande tredje samrdet Diarienr:10-9331 aktbilaga 129 s.5
123
skyldighet. En sdan skyldighet innebr ett lngtgende intrng i fretagets

verksamhet och fr drfr inte vara mer ingripande n vad som bedms som
ndvndigt och proportionerligt.
PTS bedmer att en av de minst ingripande prisregleringsmetoderna, en ickediskriminerande prissttning, r tillrcklig fr att motverka konkurrensproblemen. En icke-diskriminerande prissttning ger grossistkunderna rtt till
samma pris som TeliaSonera tillhandahller tilltrdet sin egen slutkundsorganisation och en rtt att inte f ett smre pris n en annan grossistkund i
motsvarande situation.
Genom att tillmpa en icke-diskriminerande prissttning motverkas
TeliaSoneras mjligheter att negativt pverka grossistkundernas
konkurrensfrutsttningar p slutkundsmarknaderna. Samtidigt fr TeliaSonera
ett sdant handlingsutrymme att faststlla priserna att fretaget kan skerstlla
att det fr en ersttning som ger full kostnadstckning och en rimlig avkastning
p dess kapital.
PTS finner att behovet av skyldigheten uppvger det intrng i TeliaSoneras
verksamhet som skyldigheten ger upphov till och skyldigheten mste drfr
anses proportionerlig. PTS anser att det inte finns ngon mindre lngtgende
skyldighet som ger motsvarande verkan. PTS finner sledes att TeliaSonera,
med std av 4 kap. 4 , 11 1 och 2 st samt 12 LEK, ska lggas skyldighet
att tillmpa icke-diskriminerande prissttning fr de tjnster som omfattas av
skyldighet 1.
8.1.6
Skyldighet om pris fr minimiutbudet av hyrda frbindelser ska

upphvas
PTS har i sitt beslut frn 2005 lagt TeliaSonera en skyldighet att tillmpa
kostnadsorienterad prissttning vid tillhandahllande av terminerande avsnitt av
hyrda frbindelser som ingr som bestndsdelar i minimiutbudet av hyrda
frbindelser. Eftersom PTS i beslut den 8 december 2010 bedmt att
marknaden fr minimiutbudet av hyrda frbindelser i slutkundsledet inte lngre
r relevant fr reglering 165 kommer denna skyldighet att upphvas i och med
detta beslut.
165 PTS beslut den 8 december 2010 i rende med Diarienr:10-5650 om slutkundsmarknaden fr
minimiutbudet av hyrda frbindelser
124
Skyldighet att inte diskriminera

4. Skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande villkor
1.

TeliaSonera) ska tillmpa icke-diskriminerande villkor vid
tillhandahllande av tilltrde enligt skyldighet 1, vilket innebr att
TeliaSonera ska:
a.
erbjuda grossistkunder under likvrdiga omstndigheter

likvrdiga villkor,
b.
erbjuda grossistkunder likvrdiga villkor och likvrdig kvalitet

jmfrt med TeliaSoneras egna tjnster eller fr dotterbolags eller
samarbetspartners tjnster, dvs. TeliaSonera ska i synnerhet ge
grossistkunderna likvrdiga alternativ till kvalitet och villkor som
TeliaSoneras egen slutkundsverksamhet fr vad gller:
i.
tekniska parametrar,
ii.
leveranstid,
iii.
leveransprecision,
iv.
felavhjlpningstid, samt
v.
information.
9.1
Enligt 4 kap. 6 LEK fr en operatr som avses i 4 frpliktas att tillmpa
icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet. En sdan skyldighet ska srskilt
skerstlla att
1.
operatren under likvrdiga omstndigheter tillmpar likvrdiga villkor

mot andra som tillhandahller likvrdiga tjnster, samt
2.
de tjnster och den information som operatren erbjuder andra

tillhandahlls p samma villkor och med samma kvalitet som gller fr
operatrens egna tjnster eller fr dotterbolags eller samarbetspartners
tjnster.
Av frarbetena framgr fljande. I paragrafen ges en mjlighet att stlla krav p

den som har en dominerande stllning p en bestmd marknad att inte snedvrida konkurrensen genom att utan objektivt godtagbara skl srbehandla vissa
konkurrenter, dvs. gynna eller missgynna ngon konkurrent i frhllande till hur
andra behandlas. Detta gller srskilt nr det rr sig om vertikalt integrerade
fretag som tillhandahller tjnster till fretag som de konkurrerar med p
125
marknader i efterfljande led. Om i sdant fall konkurrenternas villkor fr att f

tillgng till nt, till sin utformning eller tillmpning r mindre frdelaktiga n
vad ntinnehavaren tillmpar fr sin egen verksamhet kan en diskriminering
freligga.
Kravet p icke-diskriminering frutstter fr sin tillmpning inte att avtal
faktiskt har trffats med annan utan det kan rcka med att operatren erbjuder
en tjnst m.m. p villkor som inte r konkurrensneutrala.
Att ett villkor eller en tjnst ska vara likvrdigt eller likvrdig innebr inte att det
ska vara frga om samma villkor eller samma tjnst som erbjuds andra. Vad
som utgr likvrdigt villkor och likvrdig tjnst mste bedmas frn fall till fall
mot bakgrund av bl.a. den tekniska utvecklingen. 166
9.2
En skyldighet att inte diskriminera behvs
Konkurrensneutralitet mellan operatrer p grossistniv r ndvndigt fr att
skapa goda frutsttningar fr en effektiv konkurrens p slutkundsmarknaden.
Genom att srbehandla vissa operatrer, dvs. tillmpa olika villkor fr
operatrer under likvrdiga frhllanden, kan TeliaSonera snedvrida konkurrensen.
Ett vertikalt integrerat fretag med betydande inflytande p en eller flera
grossistmarknader har incitament att srbehandla den egna slutkundsverksamheten jmfrt med de externa grossistkunderna fr att p s stt strka
sin stllning p slutkundsmarknaden. TeliaSonera har ett betydande inflytande
p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser samtidigt som fretaget
tillhandahller ett brett utbud av egna slutkundsprodukter, varav mnga r
baserade p kapacitetsfrbindelser. TeliaSonera har drfr incitament att
srbehandla den egna slutkundsverksamheten.
TeliaSonera har mjligheter att via prissttning eller andra avtalsvillkor gynna
den egna verksamheten i frhllande till externa grossistkunder som kper
tilltrde p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser frn
TeliaSonera. TeliaSonera kan ocks undanhlla information fr grossistkunderna, vilket medfr att dessa inte fr del av sdan information som de
behver fr att kunna tillhandahlla aktuell slutkundstjnst. Det kan ocks
handla om brist p information som r ndvndig fr grossistkundens
investeringsbeslut ssom planer fr nyinvestering, teknikskiften samt
information om drift och underhll.
Skyldigheten att tillmpa icke-diskriminerande villkor ska bl.a. frhindra beteenden som ger upphov till konkurrenshmmande prisrelaterade klmeffekter eller
exkluderande beteende. Vidare ska skyldigheten skerstlla att en grossistkund
som kper terminerande kapacitetsfrbindelser inte otillbrligt srbehandlas i
frhllande till andra grossistkunder eller i frhllande till verksamheter inom
166
Prop. 2002/03:110 s. 376 f.
126
TeliaSoneras koncern som verkar p motsvarande slutkundsmarknad som de

externa grossistkunderna.
TeliaSonera ska med andra ord inte kunna gynna sin egen interna verksamhet i
frhllande till externa grossistkunder eller otillbrligt gynna enskilda externa
grossistkunder. Det r drfr ndvndigt att skerstlla att fretagets
tillhandahllande av tilltrde p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser sker p ett likvrdigt stt externt som internt.
PTS lgger drfr TeliaSonera att tillmpa icke-diskriminerande villkor.
9.2.1
Operatrer under likvrdiga omstndigheter ska behandlas lika
En skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande villkor innebr bland annat att

TeliaSonera under likvrdiga frhllanden ska tillmpa likvrdiga villkor fr alla
interna och externa grossistkunder, exempelvis vad gller prissttning. Detta
innebr t.ex. att om det frekommer volymrabatter ska dessa vara lika stora fr
alla grossistkunder vars inkpsvolymer r jmfrbara. Den ickediskrimineringsskyldighet som nu lggs TeliaSonera ska ven tillmpas p
sdant stt att grossistkunderna under likvrdiga omstndigheter behandlas lika.
9.2.2
Grossistkunderna ska erbjudas likvrdiga villkor och kvalitet

som TeliaSoneras egen slutkundsverksamhet
I de fall det framstlls en rimlig begran om tilltrde fljer det av ickediskrimineringsskyldigheten att tilltrdet ska motsvara vad TeliaSonera
tillhandahller internt svitt avser t.ex. tekniska parametrar och leveranstid.
Icke-diskrimineringsskyldigheten utkar allts inte i sig TeliaSoneras
tilltrdesskyldighet utan specificerar hur skyldigheten ska fullgras dvs. att
tilltrde p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser ska
tillhandahllas p likvrdiga villkor och med likvrdig kvalitet externt och
internt. P begran av grossistkund ska TeliaSonera tillhandahlla tilltrde i
form av produkter eller tjnster som har likvrdiga egenskaper som de former
av tilltrde som TeliaSonera tillhandahller internt.
TeliaSonera ska drfr i synnerhet ge grossistkunderna likvrdiga alternativ till
kvalitet och villkor som TeliaSoneras egen slutkundsverksamhet fr vad gller
bl.a.
1. pris,
2. tekniska parametrar,
3. leveranstid,
4. leveransprecision,
5. felavhjlpningstid, samt
6. information.
127
Om tolkningen av begreppet icke-diskriminering endast skulle ta sin

utgngspunkt i transaktioner som r likvrdiga, skulle skyldigheten att tillmpa
icke-diskriminerande villkor i praktiken begrnsa TeliaSoneras skyldighet att
tillmtesg varje rimlig begran om tilltrde till de tjnster som TeliaSoneras
tillhandahller mellan olika delar av sin egen verksamhet.
Fr att utveckla och skapa nya tjnster i sin egen verksamhet kan en operatr
t.ex. behva erhlla tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser med
tekniska och/eller kvalitetsparametrar som TeliaSonera inte tillmpar internt.
TeliaSonera har skyldighet att tillhandahlla sdana frbindelser om begran r
rimlig. Det r drfr motiverat att det finns skillnader i tekniska specifikationer
och villkor nr TeliaSoneras interna transaktioner inte r exakt jmfrbara med
grossistkundernas.
D TeliaSonera som fljd av en rimlig begran frn en grossistkund
tillhandahller terminerande kapacitetsfrbindelser som har tekniska och/eller
kvalitetsparametrar som TeliaSonera inte tillmpar internt ska villkoren,
inklusive prissttningen, drfr vara likvrdiga med de som tillmpas fr vriga
frbindelser av motsvarande slag.
9.2.3
Konkurrensneutralitet mellan operatrer p grossistniv r ndvndigt fr att

skapa goda frutsttningar fr en effektiv konkurrens p slutkundsmarknaden.
TeliaSonera r ett vertikalt integrerat fretag som har ett betydande inflytande
p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser samtidigt som fretaget
tillhandahller ett brett utbud av egna slutkundsprodukter, varav mnga r
baserade p terminerande kapacitetsfrbindelser. TeliaSonera har drfr
incitament att srbehandla den egna slutkundsverksamheten fr att p s stt
strka sin stllning p slutkundsmarknader dr TeliaSonera bedriver
verksamhet. Genom att srbehandla vissa operatrer, dvs. tillmpa olika villkor
fr operatrer under likvrdiga frhllanden, kan TeliaSonera snedvrida konkurrensen.
Fr att skerstlla en fungerande konkurrens r det ndvndigt att TeliaSonera
inte utan objektivt godtagbara skl tillmpar olika villkor fr olika grossistkunder. PTS bedmer drfr att en skyldighet fr TeliaSonera att tillmpa ickediskriminerande villkor r ndvndig fr att uppn mlen med lagstiftningen.
Det finns inte ngon mindre ingripande skyldighet som p motsvarande stt
skulle frhindra otillbrlig srbehandling eller beteenden som ger upphov till
konkurrenshmmande prisrelaterade klmeffekter eller exkluderande beteende.
Skyldigheten att tillmpa icke-diskriminerande villkor medfr att TeliaSonera
mste utforma sina villkor p objektiva grunder och skerstlla att
tillmpningen av villkoren inte medfr nackdelar fr grossistkunderna. Detta
torde utgra ett normalt agerande fr en leverantr p en konkurrensutsatt
marknad och kan drfr inte anses vara betungande fr TeliaSonera. Vid en
avvgning mellan den ovan beskrivna nyttan av att infra skyldigheten och det
128
intrng i TeliaSoneras verksamhet som skyldigheten ger upphov till finner PTS
att konkurrensnyttan vger tyngre. Sammanfattningsvis r skyldigheten drfr
ndvndig och proportionerlig.
PTS lgger sledes TeliaSonera skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande
villkor.
129
10
Skyldighet att srredovisa

5. Skyldighet att srredovisa
1.

TeliaSonera) ska srredovisa sdana tjnster som omfattas av
skyldighet 1.1-3 skilt frn annan verksamhet.
2.
Vid utformningen av srredovisning ska TeliaSonera beakta de riktlinjer

som framgr av EU-kommissionens rekommendation av den
19 september 2005 om srredovisnings- och kostnadsredovisningssystem enligt regelverket fr elektronisk kommunikation
(2005/698/EG).
3.
TeliaSonera ska p begran av PTS inkomma med srredovisningen till

myndigheten.

LEK.
10.1
Enligt 4 kap. 7 LEK fr en operatr med betydande inflytande frpliktas att
srredovisa och rapportera specificerad verksamhet med anknytning till samtrafik och andra former av tilltrde. En sdan skyldighet kan avse att operatren
ska tillmpa en ppen prissttning fr andra operatrer och fr intern verfring eller tillhandahlla en myndighet sin redovisning, inbegripet uppgifter om
intkter frn annan.
10.2
Behov av skyldighet om srredovisning finns
Srredovisning frstrker verkan av vriga skyldigheter, frmst betrffande
prisrelaterade konkurrensproblem. Ett lggande om srredovisning tvingar
fretaget med det betydande inflytandet att redovisa grossistverksamheten skiljt
frn slutkundsverksamheterna och att tillmpa ppen prissttning fr svl
externa som interna transaktioner. P s stt fr PTS en mjlighet att spra
oskliga interna prisverfringar, s.k. korssubventionering, mellan operatrens
olika verksamhetsgrenar och kundkategorier samt en mjlighet att identifiera
konkurrensbegrnsande prissttning. Srredovisning lser dock inte de konkurrensproblem som blir fljden av eventuell korssubventionering.
Behovet av srredovisning anses vara srskilt stort nr det gller fretag som r
lagda en skyldighet att inte diskriminera. En skyldighet att srredovisa
mjliggr kontroll av om icke-diskriminerande villkor tillmpas. Skyldigheten
130
underlttar ven kontroll av om otillten korssubventionering sker genom

verfring frn en verksamhet till en annan verksamhet inom fretaget. 167
Behovet av en specifik skyldighet fr TeliaSonera att srredovisa och rapportera
specificerad verksamhet med anknytning till samtrafik och andra former av
tilltrde r enligt PTS relaterat till myndighetens behov av att erhlla sdan
information som mjliggr a) bedmningar av effekter av en prisreglering,
b) tillsyn av att fretagets prissttning r baserad p kostnaderna, c) tillsyn av att
likvrdiga villkor tillmpas fr tilltrde och d) frebygga eventuell frekomst av
oskliga interna prisverfringar. Detta behov ska sedan stllas mot de
kostnader som lggandet och uppfyllandet av en sdan skyldighet medfr.
TeliaSonera r bde vertikalt och horisontellt integrerat. PTS bedmer drfr
att en skyldighet om srredovisning krvs p den nu aktuella marknaden, bland
annat fr att kunna frhindra otillten korssubventionering mellan olika delar
av fretaget.
Syftet med en skyldighet om srredovisning r att mjliggra en frdjupad
analys av information som hmtas frn redovisningen. Redovisningen ska s
nra som mjligt spegla olika verksamheter som om de hade varit skilda frn
varandra och synliggra fretagsinterna verfringar.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser har TeliaSonera lagts
att tillmpa icke-diskriminerande prissttning fr de tjnster som omfattas av
skyldighet 1.1-3. Mot bakgrund av den avgrande betydelse som ickediskrimineringsskyldigheten har fr etableringen av en ppen och
konkurrenskraftig marknad anser PTS att TeliaSonera ska lggas skyldighet att
srredovisa s att interna priser och transaktioner mellan olika verksamheter
inom fretaget framgr.
Srredovisningen ska vidare visa antal, intkter och kostnader fr terminerande
kapacitetsfrbindelser. Nr s r ndvndigt ska TeliaSonera ven srredovisa
andra verksamheter fr att stadkomma transparens och mjliggra en
bedmning av om korssubventionering sker. En sdan redovisning kan avse
svl grossist- som slutkundsverksamhet.
TeliaSonera ska vid utformningen av srredovisningen beakta de riktlinjer som
framgr av EU-kommissionens rekommendation av den 19 september 2005 om
srredovisnings- och kostnadsredovisningssystem enligt regelverket fr
elektronisk kommunikation (2005/698/EG).
PTS bedmer att en skyldighet fr TeliaSonera att rligen, kvartalsvis eller
mnatligen ge in srredovisning till PTS skulle vara alltfr lngtgende. Fr att
tillgodose de syften som skyldigheten avser r det tillrckligt om TeliaSonera p
begran av PTS ger in srredovisning till myndigheten.
167
Jfr prop. 2002/03:110 s. 377.
131
10.2.1
PTS bedmer att skyldigheten att iaktta srredovisning r ndvndig fr att p

sikt frmja konkurrensen och drigenom uppn mlen med lagstiftningen.
Skyldigheten r sledes gnad att tillgodose syftet med LEK.
PTS finner att de mjligheter till sdan insyn som mjliggrs genom srredovisning och det behov som finns av sdan insyn vervger det intrng i
TeliaSoneras verksamhet som en srredovisningsskyldighet medfr.
Konsekvensen av att inte lgga en srredovisningsskyldighet r att PTS inte
kan kontrollera om osklig korssubventionering sker och drmed tgrda det.
PTS anser drfr att skyldigheten om srredovisning uppvger det intrng i
TeliaSoneras verksamhet som skyldigheten medfr.
Det finns inte ngon annan mindre ingripande skyldighet som p ett
motsvarande stt tillfrskrar PTS ndvndig insyn i TeliaSoneras verksamhet.
PTS anser fljaktligen att TeliaSonera ska lggas en srredovisningsskyldighet
fr de tjnster som omfattas av den icke-diskriminerande
prissttningsskyldigheten. En sdan skyldighet r sledes ndvndig och
proportionerlig.
132
11
Skyldighet att offentliggra uppgifter

6. Skyldighet att offentliggra uppgifter
1.

TeliaSonera) ska offentliggra frhllanden och villkor som r
vsentliga fr att avtal om sdana tjnster som omfattas av
skyldighet 1 ska kunna komma till stnd och fungera. De uppgifter om
och villkor fr tillhandahllande av tilltrde som TeliaSonera ska
specificera och offentliggra utgrs bl.a. av alla de villkor som
TeliaSonera ska tillmpa fr tilltrde enligt detta beslut. Om
TeliaSonera tillmpar villkor drutver eller om andra uppgifter behvs
fr nmnda syfte ska TeliaSonera specificera och offentliggra dessa p
samma stt.
2.
De specificerade uppgifterna som TeliaSonera enligt punkten 1 ska

offentliggra ska i synnerhet inkludera
a.
produktoch tjnstebeskrivning,
b.
c.
villkor fr tillhandahllande och anvndning, inklusive

tjnstenivavtal,
d.
prissttning,
e.
f.
villkor fr ndring i och omfrhandling av avtalet och
g.
3.
TeliaSonera ska publicera information om tekniska frndringar minst

90 dagar innan frndringen genomfrs.
4.
TeliaSonera ska p sin webbplats i nra anslutning till de offentliggjorda uppgifterna offentliggra frndringar av uppgifterna senast 90
dagar fre det att frndringen r avsedd att glla. Frndringar av de
offentliggjorda uppgifterna fr inte glla frrn 90 dagar frn det att
frndringen har offentliggjorts. Fristen om 90 dagar gller inte snkningar av pris. Fristen om 90 dagar gller inte heller nr TeliaSonera
ndrar sitt referenserbjudande till fljd av PTS tillsyn eller till fljd av
domstols avgrande.
5.
TeliaSonera ska offentliggra uppgifterna enligt punkterna 1-4 p

TeliaSoneras webbplats och hlla dessa uppgifter tillgngliga utan
kostnad fr den som nskar ta del av det.

LEK.
133
11.1
Enligt 4 kap. 5 LEK fr en operatr som avses i 4 frpliktas att i ett
referenserbjudande eller p annat stt offentliggra specificerade uppgifter om
1.
2.
3.
4.
redovisning
tekniska specifikationer
ntegenskaper
villkor fr tillhandahllande och anvndning, inbegripet villkor som
begrnsar tilltrde till eller anvndning av vissa tjnster,
5. prissttning eller
6. andra frhllanden som behvs fr insyn i frga om samtrafik och
andra former av tilltrde.
Enligt bestmmelsens andra stycke ska ett beslut om frpliktelse enligt frsta
stycket innehlla besked om vilka uppgifter som ska tillhandahllas, hur
detaljerade dessa ska vara samt p vilket stt de ska offentliggras. Enligt tredje
stycket fr operatren frpliktas att ndra en uppgift om det r ndvndigt fr
att den ska stmma verens med en skyldighet som har beslutats enligt detta
avsnitt.
Genom bestmmelsen r det mjligt att skerstlla insyn i villkor och krav fr
samtrafik och andra former av tilltrde, inbegripet prissttning. Den kade
insynen syftar till att skapa ett ppnare frfarande, vilket i sin tur ska leda till att
operatrerna fr frtroende fr att en tjnst inte erbjuds eller tillhandahlls dem
p diskriminerande villkor.
En p detta stt kad knnedom om tillmpade villkor och krav syftar till att
bidra till snabbare frhandlingar och till undvikande av tvister. Det r srskilt
viktigt nr det gller tekniska grnssnitt. Ett stt att offentliggra uppgifter kan
vara genom ett referenserbjudande, dvs. ett s kallat typerbjudande dr vissa
angivna uppgifter ska ing och som en potentiell avtalspart kan utg frn.
11.2
Tillrcklig transparens ns genom att

vsentliga uppgifter offentliggrs
I PTS skyldighetsbeslut fr marknaden fr terminerande avsnitt av hyrda
frbindelser i grossistledet r 2005 bedmde myndigheten att det inte fanns skl
att lgga TeliaSonera en skyldighet att offentliggra ett referenserbjudande.
Insynsskyldigheten utformades istllet s att fretaget lades att offentliggra
vsentliga frhllanden och villkor. Hrvid skulle TeliaSonera offentliggra
tillhandahllna tjnster och specificera och offentliggra relevanta uppgifter om
och villkor fr tillhandahllande av terminerande avsnitt av hyrda frbindelser,
samt tillmpa ppen prissttning fr svl externa som interna transaktioner.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser tillhandahlls ett
begrnsat antal tjnster, men utvecklingen av olika transmissionstekniker
medfr att nya tjnster successivt lanseras. PTS bedmer drfr att en
134
skyldighet att offentliggra uppgifter som omfattar alla tjnster som TeliaSonera
vid var tid tillhandahller p marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser
r att fredra framfr en skyldighet att offentliggra ett referenserbjudande som
redogr fr vilka tjnster TeliaSonera tillhandahller fr att uppfylla sina
skyldigheter.
Frhandlingar i syfte att uppn verenskommelser om reglerade tilltrden och
villkoren fr dessa kan i mnga fall vara bde tidskrvande och komplicerade,
vilket leder till hga transaktionskostnader p marknaden. Hga transaktionskostnader hjer intrdeshindren p marknaden och frsvrar en effektiv
konkurrens. Genom en skyldighet fr TeliaSonera att offentliggra de uppgifter
som behvs fr att f ett avtal att komma tillstnd kan transaktionskostnaderna
minskas.
Utver konkurrensproblemet som hga transaktionskostnader kan ge upphov
till kan PTS konstatera att TeliaSonera genom sitt informationsvertag kan
frhindra eller frsvra grossistkundernas verksamhet. Genom att inte ge
tillrcklig information om villkoren fr tillhandahllandet av tilltrdet till
terminerande kapacitetsfrbindelser och tillhrande installationer enligt
skyldighet 1, kan TeliaSonera skaffa sig ett vertag i frhandlingar med
grossistkunder och frsvra fr dessa att sluta konkurrenskraftiga avtal.
Grossistkunderna har ett informationsunderskott och riskerar att ing avtal med
TeliaSonera till villkor som inte mjliggr konkurrenskraft i slutkundsledet.
PTS anser att sdan insyn som grossistkunderna och andra fr genom en
skyldighet fr TeliaSonera att offentligt tillhandahlla sdana uppgifter som r
ndvndiga fr att avtal om tilltrde och tillhrande installationer ska kunna
trffas r srskilt lmpligt och ndamlsenligt eftersom grossistkunderna i stor
utstrckning efterfrgar standardiserade tjnster.
Genom att TeliaSonera offentligt tillhandahller sdana uppgifter underlttas
operatrernas mjlighet att f tillgng till terminerande kapacitetsfrbindelser
avsevrt, bland annat genom mjlighet till kortare frhandlingstider och strre
frutsgbarhet. De uppgifter som TeliaSonera ska hlla offentliga mste, fr att
syftet med skyldigheten ska kunna uppns, vara de uppgifter som r ndvndiga
fr att avtal om leverans av terminerande kapacitetsfrbindelser ska kunna
ings.
Ett offentliggrande av de uppgifter som r ndvndiga fr att avtal om
leverans av terminerande kapacitetsfrbindelser ska kunna ings ger ven
grossistkunderna kad insyn i frga om att TeliaSonera tillhandahller tjnsterna
p icke-diskriminerande villkor och att TeliaSonera i vrigt uppfyller de
skyldigheter som lagts fretaget. Fr PTS del leder detta ven till kade
mjligheter att se till att TeliaSoneras skyldighet att frhandla efterlevs. Om de
villkor som fljer av de offentliggjorda uppgifterna inte fljer vriga
skyldigheter skulle PTS kunna konstatera att de villkor som TeliaSonera stller
135
som utgngspunkt vid frhandlingar frsvrar eller frdrjer tillgodoseendet av

en rimlig begran.
TeliaSonera skulle p grund av sin stllning och sitt informationsvertag kunna
frhindra eller frsvra grossistkundernas verksamhet genom att tillmpa icketransparanta och ofrutsgbara villkor fr grossistkundernas tilltrde till
terminerande kapacitetsfrbindelser och drtill hrande tjnster. TeliaSonera
ska drfr lggas en skyldighet att offentliggra de frhllanden och villkor
som r vsentliga fr att grossistkundens begrda tilltrde ska komma till stnd
och fungera.
De uppgifter om och villkor fr tillhandahllande av tilltrde som TeliaSonera
ska specificera och offentliggra utgrs bl.a. av alla de villkor som TeliaSonera
ska tillmpa fr tilltrde enligt detta beslut. Om TeliaSonera tillmpar villkor
drutver eller om andra uppgifter behvs fr nmnda syfte ska TeliaSonera
specificera och offentliggra dessa p samma stt.
De uppgifterna som TeliaSonera enligt punkten 1 ska offentliggra ska drfr
tminstone inkludera:
fullstndig beskrivning av vad tjnsterna bestr av,
villkor fr tillhandahllande och anvndning,
prissttning,
villkoren fr ndring i och omfrhandling av avtalet, och
Grossistkunderna behver en fullstndig beskrivning av tjnsterna fr att kunna

avgra om omfattningen mjliggr ett ndamlsenligt anvndande och att
TeliaSonera erbjuder tminstone motsvarande omfattning som den som
fretaget erbjuder genom sin slutkundsverksamhet. Utan en sdan fullstndig
beskrivning kan grossistkunderna inte avgra om erbjudandet r konkurrenskraftigt.
Eftersom TeliaSonera r en vertikalt integrerad operatr med ett betydande
inflytande och tjnsterna tillhandahlls svl internt som externt till
grossistkunder r det av vikt att de externa grossistkunderna kan konstatera att
de fr samma tjnstekvalitet som tillhandahlls internt. Det r speciellt viktigt
att leveranstider och reparationstider dels r desamma fr alla dels ligger p en
136
konkurrenskraftig niv. Fr att grossistkunderna ska kunna avgra om de

tjnster som TeliaSonera tillhandahller r ndamlsenliga och
konkurrenskraftiga mste de dels ha knnedom om vilken kvalitet, driftskerhet
och tillgnglighet som TeliaSonera garanterar fr tjnsterna dels kunna avgra
vad de betalar fr s att de inte belastas med kostnader som gr utver vad som
de efterfrgar.
Frndringar i TeliaSoneras nt i form av exempelvis frndrade grnssnitt och
uppdateringar till nya generationer av utrustningar, kan innebra att andra
operatrers nt inte blir helt kompatibla med det uppdaterade ntet. Hrigenom
kan strningar uppst, som medfr lgre kvalitet och ett mindre effektivt
utnyttjande av grossistkundens nt. Fr att grossistkunderna inte ska f avbrott
i sitt tillhandahllande till slutkunder, vilket skulle kunna vara desdigert fr
deras verksamhet, mste de f information om och en rimlig tid fr att vidta
frberedelser och anpassningar infr de tekniska frndringarna av tjnsterna.
Fr att skerstlla att TeliaSoneras grossistkunder kan utnyttja sina frbindelser
p ett effektivt stt r det drfr ndvndigt att uppdateringar av TeliaSoneras
nt delges grossistkunderna i god tid. Drfr ska TeliaSonera publicera
information om tekniska frndringar och det ska gras minst 90 dagar innan
frndringen genomfrs.
ven villkoren fr samrd, ndring och omfrhandling av avtal samt villkor fr
giltighetstid och uppsgningsvillkor r vsentliga fr att grossistkunderna ska
kunna frutse konkurrenskraften av det erbjudande som de avser att tillhandahlla p slutkundsmarknaden med hyrda terminerande kapacitetsfrbindelser
som insatsvara.
De konkurrensproblem som PTS avser att tgrda med en skyldighet fr
TeliaSonera att offentliggra de uppgifter som r ndvndiga fr att ing avtal
om leverans av terminerande kapacitetsfrbindelser uppns endast om uppgifterna finns tillgngliga fr grossistkunderna och myndigheten. PTS finner
drfr att uppgifterna ska hllas offentliga fr tminstone grossistkunderna och
myndigheten p TeliaSoneras webbplats. Uppgifterna ska drfr ocks hllas
offentliga p webbplatsen p ett tydligt och lttillgngligt stt och utan kostnad
fr grossistkunderna och PTS.
Nr TeliaSonera ndrar de uppgifter som ska hllas offentliga kan det medfra
ett behov fr grossistkunderna att inleda frhandlingar med TeliaSonera om att
ing avtal eller om omfrhandling av villkor i befintliga avtal eller att vidta
andra tgrder. Fr att TeliaSoneras grossistkunder ska f tillflle att vidta
tgrder med anledning av sdana ndringar finns det ett behov av att lgga
TeliaSonera en skyldighet att offentliggra frndringar av de uppgifter som ska
hllas offentliga senast 90 dagar fre det att frndringen r avsedd att trda i
kraft. Frndringen fr inte trda ikraft frrn 90 dagar har frflutit frn
offentliggrandet av frndringen, svida det inte r frga om en prissnkning.
137
PTS anser det dock vara orimligt att TeliaSonera p grund av en sdan tidsfrist i
en skyldighet inte ska kunna anpassa de uppgifter som enligt skyldigheten ska
hllas offentliga fr att flja domstols avgrande eller beslut frn PTS. PTS
anser drfr att fristen om 90 dagar fr ndringar i enligt skyldigheten
offentliggjorda uppgifter inte ska glla vid sdana avgranden eller beslut.
PTS finner att ett fr TeliaSonera kostnadseffektivt, och fr samtliga
intressenter lmpligt och transparent, stt fr offentliggrandet r att
TeliaSonera hller uppgifterna tillgngliga p fretagets webbplats utan kostnad
fr den som nskar ta del av det.
PTS ska sledes lgga TeliaSonera en skyldighet att offentliggra uppgifter.
11.2.1
Fr att grossistkunderna ska ha mjlighet att jmfra om tillhandahllandet av

terminerande kapacitetsfrbindelser sker till rimliga priser och villkor, och
kunna skerstlla att de inte utstts fr diskriminerande behandling, varken i
frhllande till andra grossistkunder eller TeliaSoneras egen verksamhet i
efterfljande frdlingsled, r det vsentligt att information om tjnster och
villkor offentliggrs. Genom att mjliggra insyn i villkor och krav fr tilltrde
skapas ett ppnare frfarande vilket minskar TeliaSoneras mjlighet att agera p
ett konkurrenssnedvridande stt.
P marknaden fr terminerande kapacitetsfrbindelser bedmer PTS att ett
offentliggrande av vsentliga frhllanden och villkor r ndvndigt fr att
frmja konkurrensen och drigenom uppn mlen med lagstiftningen. Det finns
inte ngon annan mindre ingripande skyldighet som ger motsvarande verkan.
Skyldigheten r drfr ndvndig och proportionerlig.
138
12

PTS frordnande om hur beslutet ska glla
Detta beslut i rende med dnr 10-9331 gller omedelbart.
PTS upphver hrigenom sina beslut den 5 oktober 2005 i rende med dnr
04-6950/23, a och b. Besluten i renden med dnr 04-6950/23, a och b ska
dock glla fr tillhandahllande av tilltrde frn den 5 oktober 2005 fram till
dagen fr detta beslut i rendet med dnr 10-9331. Skyldigheten 1.1.1 enligt
bilaga 1 till PTS beslut den 6 oktober 2005 i rende med dnr 04-6950/23, b
ska dock glla fr redan ingngna avtal i ett r frn dagen fr detta beslut i
rende med dnr 10-9331.
Av 8 kap. 22 LEK framgr att ett beslut enligt LEK ska glla omedelbart, om
inte annat har bestmts.
PTS finner inte skl att bestmma annat n att detta beslut ska glla omedelbart.
TeliaSoneras tillhandahllande av tilltrde som regleras i detta beslut omfattas
sledes i sin helhet av hr beslutade skyldigheter, oavsett nr TeliaSonera ingick
avtal om tillhandahllande med motparten.
Fr att skapa tydlighet fr operatrerna om hur detta beslut med dnr 10-9331
ska frhlla sig till PTS beslut med dnr 04-6950/23, a och b, av den 5 oktober
2005, anser PTS att det finns skl att frordna om hur detta beslut ska glla.
Nr det gller skyldigheter som lggs TeliaSonera frordnar PTS att myndighetens beslut frn den 5 oktober 2005 ska glla fr TeliaSoneras tillhandahllande av tilltrde fram till dagen fr detta beslut med dnr 10-9331.
Vid sin tillsyn och tvistlsning av TeliaSoneras tillhandahllande som sker frn
dagen fr detta beslut med dnr 10-9331 kommer PTS sledes att frn och med
dagen fr detta beslut tillmpa skyldigheterna i detta beslut, oavsett nr avtalet
om tilltrde eller andra reglerade tjnster ingicks mellan TeliaSonera och
grossistkunden och oavsett om tilltrdet eller tjnsten har tagits i bruk fre
dagen fr detta beslut.
Vad gller de fr nrvarande lpande tilltrden som grossistkunder avropat och
som omfattas av skyldighet 1.1.1 enligt bilaga 1 till PTS beslut den 6 oktober
2005 i rende med dnr 04-6950/23, b, mste grossistkunderna f lmplig tid p
sig att stlla om infr frhllandet att tilltrdet blir oreglerat. PTS bedmer att
den tid som grossistkunderna behver fr eventuella omfrhandlingar och
omstllningar uppgr till ett r.
139
Detta beslut har fattats av PTS styrelse.

P styrelsens vgnar
Catarina Wretman
Stllfretrdande generaldirektr
Fredragande har varit avdelningschefen Rikard Englund.
140
13
Underrttelse om verklagande
Detta beslut fr verklagas av dels den som r part i rendet, om beslutet har
gtt parten emot, dels av annan vars rttigheter pverkas negativt av beslutet (se
8 kap. 19 a LEK).
Om ni vill verklaga detta beslut ska ni rikta ert verklagande till
Frvaltningsrtten i Stockholm. verklagandet ska dock sndas till Post- och
telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm.
Ange i ert verklagande vilket beslut ni verklagar genom att ange beslutets
diarienummer. Ange ven era yrkanden och sklen fr ert verklagande.
verklagandet ska vara undertecknat av behrig firmatecknare.
Om verklagandet har skett inom rtt tid, skickar PTS det vidare till
frvaltningsrtten fr prvning. Detta gller dock inte om PTS sjlv ndrar
beslutet p det stt ni begrt.
PTS mste ha tagit emot ert verklagande inom tre veckor frn den dag ni fick del av
beslutet. Annars kan verklagandet inte prvas.
Ni anses ha ftt del av detta beslut nr tv veckor har frflutit frn dagen fr beslutet om
kungrelsedelgivning den 2013-06-10 till fljd av att detta beslut delges genom s
kallad kungrelsedelgivning enligt 49 och 51 delgivningslagen (2010:1932).
Ert verklagande ska sledes ha kommit in till myndigheten senast 2013-07-15
PTS hller under verklagandetiden beslutet tillgngligt i PTS lokaler p
adressen Valhallavgen 117 i Stockholm och p webbplatsen http://www.pts.se
Meddelande om beslutet infrs av PTS i Post- och Inrikes Tidningar.
Om ni har ngra frgor kan ni vnda er till PTS. Kontaktuppgifter till PTS finns
p detta besluts frsta sida.
141
Bilaga 1 Kllfrteckning
EU-rttsliga kllor samt de frkortningar som anvnds i detta beslut
EUF-frdraget
Frdraget om Europeiska unionens

funktionsstt, EUF-frdraget. (Eng: Treaty
on the Functioning of the European
Union)
ERGs gemensamma stndpunkt
ERGs gemensamma stndpunkt om val

och tillmpning av regleringstgrder enligt
det nya regelverket ERG (03) 30rev1.
Originalets titel: ERG Common Position
on the approach to appropriate remedies in
the new regulatory framework
Revised ERG Common Position on the
approach to Appropriate remedies in the
ECNS regulatory framework Final Version
May 2006. ERG (06) 33
ERG Common Position on Geographic
Aspects of Market Analysis. ERG (08) 20
final CP Geog Aspects 081016
ERGs gemensamma stndpunkt

reviderad
ERGs stndpunkt om geografiska
aspekter
EU-kommissionens rekommendation
frn 2007
Kommissionens rekommendation av den

17 december 2007 om relevanta produktoch tjnstemarknader inom omrdet
elektronisk kommunikation vilka kan
komma i frga fr frhandsreglering enligt
Europaparlamentets och rdets direktiv
2002/21/EG om ett gemensamt regelverk
fr elektroniska kommunikationsnt och
kommunikationstjnster (2007/879/EG)
EU-kommissionens
frklaringsdokument frn 2007
Commission Staff Working Document

Explanatory Note accompanying the
Commission Recommendation on Relevant
Products and Service Markets within the
electronic communications sector
susceptible to ex ante regulation in
accordance with Directive 2002/21/EC of
the European Parliament and of the
Council on a common regulatory
framework for electronic communications
networks and services {(C(2007) 5406)}
EU-kommissionens riktlinjer
Kommissionens riktlinjer fr
marknadsanalyser och bedmning av
betydande marknadsinflytande i enlighet
med gemenskapens regelverk fr
elektroniska kommunikationsnt och
kommunikationstjnster (2002/C165/03).
142
EU-kommissionens tillknnagivande
Kommissionens tillknnagivande om
definitionen av relevant marknad i
gemenskapens konkurrenslagstiftning
(EGT C 372)
EU-kommissionens promemoria
EU-kommissionens promemoria om
tillmpningen av artikel 82 i EU-frdraget
(artikel 102 i EUF-frdraget)
EU-kommissionens rekommendation
om HF
EU-kommissionens rekommendation om
tillhandahllande av hyrda frbindelser i
Europeiska Unionen (Del 1 Viktiga
leveransvillkor fr hyrda frbindelser i
grossistledet) (2005/57/EG)
LEK
Lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation
KL
Konkurrenslagen (2008:579),
Ramdirektivet

2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett
gemensamt regelverk fr elektroniska
kommunikationsnt och
kommunikationstjnster
Tilltrdesdirektivet

2002/19/EG av den 7 mars 2002 om
tilltrde till och samtrafik mellan
tillhrande faciliteter
ndringsdirektivet

2009/140/EG av den 25 november 2009
om ndring av direktiv 2002/21/EG om
ett gemensamt regelverk fr elektroniska
kommunikationsnt och
kommunikationstjnster, direktiv
2002/19/EG om tilltrde till och samtrafik
mellan elektroniska kommunikationsnt
och tillhrande faciliteter och direktiv
2002/20/EG om auktorisation fr
kommunikationstjnster
143

10 9331 Beslut Terminerade Kapacitetsforbindelser Marknad 6 20130610 PTS TELIA SONERA

Cargado por

Información del documento

Derechos de autor

Formatos disponibles

Compartir este documento

Compartir o incrustar documentos

Opciones para compartir

¿Le pareció útil este documento?

¿Este contenido es inapropiado?

Copyright:

Formatos disponibles

10 9331 Beslut Terminerade Kapacitetsforbindelser Marknad 6 20130610 PTS TELIA SONERA

Cargado por

Copyright:

Formatos disponibles

BESLUT

Skyldigheter fr TeliaSonera AB med

Post- och telestyrelsen

Reglering fr kad konkurrens

Faststllande av relevant marknad

Identifiering av fretag med betydande inflytande

Post- och telestyrelsen

EU-kommissionen ger riktlinjer fr bedmningen

Konkurrensproblem skapar behov av skyldigheter

Skyldighet om tilltrde till terminerande kapacitetsfrbindelser

Skyldighet att tillmpa generella villkor fr tilltrdet

Skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande prissttning

Skyldighet att inte diskriminera

Post- och telestyrelsen

Skyldighet att srredovisa

Skyldighet att offentliggra uppgifter

Hur beslutet ska glla

Tabell 1 Marknadsandelar TeliaSonera och sex lokala operatrer .......................................................................................... 49

Post- och telestyrelsen

Faststllande av fretag med betydande inflytande

Post- och telestyrelsen

TeliaSonera AB med berrda dotterbolag, (tillsammans kallade

till den punkt i grossistkundens nt som grossistkunden anvisar

till en punkt i TeliaSoneras nt dr grossistkunden kan f

TeliaSonera ska tillgodose varje rimlig begran frn en grossistkund

TeliaSonera etablerar en fysisk anslutning i form av en

bda parter etablerar varsin fysisk anslutning i form av en

grossistkunden ges mjlighet att etablera en fysisk anslutning i

TeliaSonera ska tillmtesg varje rimlig begran om tilltrde till sdana

Post- och telestyrelsen

nyttja den terminerande kapacitetsfrbindelsen.

2. Skyldighet att tillmpa generella villkor vid tillhandahllande av

TeliaSonera AB med berrda dotterbolag (tillsammans kallade

TeliaSonera ska informera berrda grossistkunder och PTS om de

TeliaSonera ska tillmpa villkor fr tilltrde enligt skyldighet 1 som

En beskrivning av vad tilltrdet och drtill hrande installationer

Prissttningen av tilltrdet enligt skyldighet 1 samt andra

Ansvarsfrdelningen fr uppkomna kostnader fr exempelvis

Post- och telestyrelsen

avtalade villkoren fr tilltrdet.

Rimliga villkor fr fakturering och betalning.

Villkor fr kvalitetsniver, leveransvillkor, serviceniver,

Villkor om avtalsvite vid avvikelse frn utfst kvalitetsniv,

Villkoren fr ndring i och omfrhandling av avtalet om tilltrde

Giltighetstid och uppsgningsvillkor samt vilka vsentliga

TeliaSonera ska fortstta att tillhandahlla sitt befintliga utbud av

TeliaSonera fr endast upphra med att tillhandahlla terminerande

TeliaSonera fr avsl en sdan begran som omfattas av skyldighet 1

Post- och telestyrelsen

TeliaSonera visar att det saknas tekniska mjligheter att

vgran r ndvndig fr att frebygga att TeliaSoneras nt eller

TeliaSonera kan visa att ntets drift ventyras, eller nr

TeliaSonera kan visa att tredje parts rttigheter skulle krnkas.

TeliaSonera ska, nr fretaget inte anser sig kunna tillgodose en

PTS lgger TeliaSonera denna skyldighet med std av 4 kap. 4 och 8

3. Skyldighet att tillmpa en icke-diskriminerande prissttning

TeliaSonera AB med berrda dotterbolag (tillsammans kallade

TeliaSonera ska ven tillmpa icke-diskriminerande prissttning mellan

4. Skyldighet att tillmpa icke-diskriminerande villkor

TeliaSonera AB med berrda dotterbolag (tillsammans kallade

erbjuda grossistkunder under likvrdiga omstndigheter

erbjuda grossistkunder likvrdiga villkor och likvrdig kvalitet

Post- och telestyrelsen

PTS lgger TeliaSonera skyldigheten med std av 4 kap. 4 och 6 LEK.