Lunds universitet

Statsvetenskapliga institutionen

STVK02
HT14
Handledare: Anders Uhlin

I huvudet p kommissionen Prodi

En analys av EU-kommissionens syn p legitimitet

Jack Westlin

Abstract

This essay is a configurative idiographic case study on the EU-commission

Prodis views on the question of legitimacy as it pertains to the EU in the
commissions white paper on governance. Further, it also tries to square the Prodi
commissions view with the strategies for legitimation that has been previously
presented by Eriksen & Fossum (2004). This essay explores the framework of the
theories of legitimacy that has been Established by Beetham (2013) and Zaum
(2013).
The essay approaches the question of the Prodi commissions view on
legitimacy through an idea analysis focusing on the dimensions of input- and
institional legitimacy. Comparing the commissions views on legitimacy as with
Eriksen & Fossums' strategies of legitimation is done by an ideal type analysis.
The Essay concludes that the Prodi commissions views on legitimacy werent
fully developed, yet seemed to favour more of a stakeholder perspective on input
legitimacy and that the commission held that the EUs institutional legitimacy was
broad In the question regarding legitimation strategies I conclude that the
commissions view is most closely aligned with the post-national federation
strategy.
Nyckelord: Legitimation, Legitimation strategy, EU-commission, Prodi
Commission, Legitimacy
Antal ord: 9347

Innehllsfrteckning

1 Introduktion .............................................................................................................. 1
1.1

Frgestllning....................................................................................................... 2

2 Metodologi ................................................................................................................. 3
2.1 Teori ..................................................................................................................... 3
2.1.1 The Legitimation of Power ........................................................................... 3
2.1.2 Legitimating International Organizations ..................................................... 5
2.1.3 Strategies of Legitimation Assesed............................................................... 5
2.2

Material ................................................................................................................ 6

2.3

Metod ................................................................................................................... 7

3 Underskning .......................................................................................................... 10
3.1 Hur kan vi frst kommissionen Prodis syn p legitimitet? .............................. 10
3.1.1 Iddimensionen Inputlegitimitet ................................................................. 10
3.1.2 Iddimensionen institutionell legitimitet .................................................... 12
3.1.3 Sammanfattning .......................................................................................... 13
3.2 Vilken av Eriksen & Fossums legitimeringsstrategier svarar bst mot
kommissionen Prodis syn p legitimitet? ................................................................... 14
3.2.1 Den konceptuella skiljelinjen...................................................................... 14
3.2.2 Skiljelinjen nr det gller legitimering ....................................................... 15
3.2.3 Skiljelinjen avseende hot mot den egna strategin ....................................... 17
3.2.4 Sammanfattning .......................................................................................... 19
4 Resultat .................................................................................................................... 20
4.1

Hur kan vi frst EU-kommissionen Prodis syn p legitimitet? ....................... 20

4.2 Vilken av Eriksen & Fossums legitimeringsstrategier svarar bst mot

kommissionen Prodis syn p legitimitet? ................................................................... 21
4.3

Diskussion och avslut ........................................................................................ 21

5 Referenser ................................................................................................................ 23
5.1

EU-dokument ..................................................................................................... 23

5.2

Bcker ................................................................................................................ 23

5.3

Artiklar ............................................................................................................... 24

5.4

Opublicerade verk .............................................................................................. 25

5.5

Rttsfall .............................................................................................................. 25

5.6

Internetkllor ...................................................................................................... 25

Introduktion

Den Europeiska unionen (EU nedan) har sedan sitt bildande varit freml fr ett
stort statsvetenskapligt intresse. Den har ena sidan lyfts fram som ett positivt
exempel fr samarbete ver statsgrnser frn ett global governance perspektiv (jfr.
Weiss & Kamran 2009, Gould 2012:115) men har ocks varit hftigt kritiserat fr
sin bristande demokratiska legitimitet (Majone 2010:150-151, Follesdal &
Koslowski 1998:2-3, Eriksen & Fossum 2004:445).
Drivande i utvecklingen av det europeiska samarbetet r EU-kommissionen
(Majone 2010:151, Kassim & Dimitrakopoulos 2007:1249-1250) som har enligt
artikel 17 i Lissabonfrdraget har till uppdrag att frmja unionens allmnna
intresse och ta lmpliga initiativ i detta syfte (EUa 2008:25). Givet EUkommissionens framtrdande roll i att forma unionens utveckling menar jag att
det r intressant att studera kommissionen i sig. Kommissionen r kuris i det att
kommissionrerna r valda fr att representera EU:s olika medlemslnder men vl
i kommissionen bara ska verka fr unionens bsta utan att ta instruktioner frn
sina respektive hemlnder eller partier. Det r allts en enastende avpolitiserad
institution med oerhrd makt ver EU:s utveckling (jfr. Majone 2010:151,
Matlry 1998:70-71). Men om EU-kommissionen varken ska fretrda de lnder
de kommer ifrn eller de partier de har sin bakgrund i, vad ska den d fretrda?
Det r hr dess uppgift i artikel 17 blir intressant. EU-kommissionen ska fretrda
EU:s allmnna intresse. Kommissionen ska allts verka som agent fr EU i sig.
Detta gr att kommissionen blir synnerligen intressant om man vill underska
vilken syn p legitimitet som har informerat unionens utveckling. Jag menar att
det r srskilt intressesant att studera p hur kommissionen frhll sig till EU:s
legitimitet och utveckling innan unionen skakades av den vg av misstro som
fljde i spret av den ekonomiska kris som brjade 2008. Varfr skulle detta vara
mer intressant n unionen i dag? Jag menar att unionen i brjan av 2000-talet var
betydligt mer ppen fr ideologisk utveckling. Visserligen hade ratificeringen av
Nicefrdraget blivit frkastat av Irland 2001 (Gilland 2002) men unionen var
fortfarande inte utsatt fr en yttre press och utrymmet fr ideologiska ider om
EU:s varande och brande borde d anses ha varit mer ppet. De
legitimitetsproblem EU mtte d var svra att tillskriva en tillfllig omstndighet
utan borde rimligtvis kunna ha tillskrivits EU sjlvt. Om EU-kommissionen
fretrder EU:s eget intresse, fristende frn partipolitik eller sjlvtjnande
medlemslnder, menar jag att det r intressant att studera EU-kommissionens syn
p vilken vilka legitimitetskrav det finns och kommer att finnas p EU i
framtiden. Givet att olika organisationer fordrar olika typer av legitimitet r blir
det intressant att underska vilka krav EU-kommissionen menade att EU borde
leva upp till. Det r ocks intressant att studera vilka tgrder som kommissionen
menade att EU borde vidta fr att mta dessa legitimitetsproblem i och med att
dessa lsningar kan ge oss i fingervisning om vilken riktning EU-kommissionen
strvade att fra EU mot.

Jag menar att frgorna r intressanta bde fr statsvetenskapen i sig och fr

samhllet i vrigt. Nr det gller det gller det statsvetenskapliga intresset menar
jag att det frmst grundar sig i en undran om hur centrala politiska aktrer stller
sig till den vidare akademiska och allmnpolitiska diskussionen om legitimitet. D
EU har lyfts som ett fredme inom global governance mste det vara centralt att
studera p vilket stt det har lyckats s (relativt) vl med sitt legitimitetsarbete.
Mycket av den tidigare legitimitetsforskning p EU har handlat om att p olika
normativa stt kritisera EU utifrn normativa perspektiv eller att frska stta
ngot mtt p till vilken mn EU r demokratiskt legitimt (jfr. Saurugger
2008:1275). Jag menar att den hr typen av studier r intressanta, men jag menar
att min studies unika kvalitet r att den fokuserar p att analysera hur
beslutsfattarna ser p EU:s utveckling. En sdan vinkel har styrkan att den inte
kan avfrdas av de som inte hller med om dina normativa utgngspunkter eller
tyngs ner av en diskussion om p vilket stt man br vikta olika dimensioner av
demokratisk legitimitet. Vidare kan den hr typen av grundstudie kunna ge
upphov till en vidare forskning p vad som hnder med en institutions syn p
legitimitet d den utstts fr allvarliga kriser som 2008 rs finanskris.
Utomvetenskapligt menar jag att studien ger intresse fr medborgarna inom
EU. Kommissionen r, som jag beskrivit ovan, den institution som r drivande i
EU:s politiska utveckling. Om EU i dagens lge redan r ifrgasatt fr sin
bristande legitimitet torde ligga i medborgarnas intresse att f reda p i vilken
riktning EU r p vg. Det skulle ocks kunna tjna som underlag t en mer
informerad diskussion om vr unions roll och vilken roll vi vill att den ska f i
framtiden.

1.1 Frgestllning
Givet den undran jag har givit uttryck fr ovan vill jag formulera tv
vetenskapliga frgestllningar:
i)
Hur kan vi frst EU-kommissionen Prodis syn p EU:s legitimitet?
ii)
Vilken av Eriksen & Fossums legitimeringsstrategier svarar bst mot
kommissionen Prodis syn p legitimitet?

Metodologi

2.1 Teori
Jag kommer hr att beskriva den teoretiska bakgrund jag valt att anvnda i
uppsatsen

2.1.1 The Legitimation of Power

Bland de mest tongivande och intressanta verk nr det gller att fnga det
konceptuella problemet med legitimitet r Beethams The Legitimation of Power
(2013). Verket tar avstnd frn, och ifrgastter frhllningsstt som r
dominerande inom politisk filosofi dr man frn en normativ grund stter upp ett
antal villkor fr huruvida ett samhlle eller en institution r legitim. Han lyfter
kritiken att detta r inte r frmget att frklara legitimitet ur ett historiskt
perspektiv och menar drmed att det r illa lmpat fr statsvetenskaplig forskning
(Beetham 2013:5-6). Han ifrgastter ocks ett juridiskt perspektiv som stter
fokus p huruvida handlingar utfrs i enlighet med samhllets eller institutionens
lagar och regler. Problemet med detta r att det inte frmr frklara revolutioner
dr den strtade regimen mycket vl kan ha fljt sina lagar men nd frlorat sin
legitimitet i folkets gon (jfr. Beetham 2013:4-5). Istllet fresprkar han ett mer
praktiskt tillvgagngsstt dr man tittar p ett samhlle i sin kontext. Beetham
postulerar att det finns tre huvuddrag som karaktriserar ett legitimt samhlle
(2013:16). Dessa r:
i)
ii)
iii)

Fljer etablerade regler och normer

Att dessa regler kan rttfrdigas utifrn uppfattningar som delas av bde de
som styr och de som styrs
Att det finns bevis fr medgivande av de som styrs.

Frdelen med det hr frhllningssttet r att det kan appliceras p samhllen som
r djupt olika vrt. Det viktiga nr man studerar legitimitet r inte huruvida man
moraliskt stller sig bakom ett politiskt system utan om de som lever i systemet
gr det. Den hr typen av tillvgagngsstt har ocks frdelen att det r
dynamiskt, det kan frklara en legitimitetsfrlust. Det franska folket reste sig mot
monarkin nr de uppfattningen om kung av guds nde frkastades av de som
styrdes. Visserligen behver inte en dylik dissonans mellan styrandes och styrda
leda till en revolution men om det finns en stndig sdan blir kostnaderna fr att
upprtthlla den varande ordning omjliga (Beetham 2013:28-29). Beethams
legitima huvuddrag r intressant ocks i relation till EU nr det gller den
normativa kontext den verkar i. Med detta menar jag intet samma sak som det
politiskt-filosofiska perspektivet ovan dr man tar ett normativt ideal och mter
3

ngot mot. Istllet menar jag det som den normativa frvntan som medborgarna i
EU har p unionen i dagslget.
Jag ska nedan beskriva Beethams
legitmitetshuvuddrag och vilken effekt dessa kan ha p EU.
Den frsta punkten kana tyckas oproblematisk Naturligtvis skulle inte EU:s
myndigheter handla i strid med lagen. Det r dock viktigt att pongtera att denna
punkt inte enbart fokuserar p en juridisk process utan ocks medborgarnas tankar
om vad denna process rimligen borde leda till. Ett exempel p en dissonans
mellan EU och de styrda skulle kunna vara rttsfallet Costa vs. ENEL (Flaminio
Costa v ENEL [1964] ECR 585 (6/64)) dr man slog fast att EU-frdrag var att
betrakta som eget juridiskt system och var skilt frn vriga mellanstatliga
verenskommelser till medlemsstaternas frvning och frfran (Amos 2003:5).
Ett annat kan vara den tyska konstitutionsdomstolens beslut i Solange I, dr man
visserligen accepterade Maastrichtfrdraget men bara gjorde det s lnge och
frbehll sig rtten att omprva EU beslut om de skulle minska det tyska
parlamentets mjlighet att representera sina medborgare (jfr. Pogge 1998:164165). Skulle den hr typen av beslut fortg frn EU:s sida finns det en mjlighet
att EU:s legitimitet skulle undergrvas (jfr. Beetham 2013:68-69).
Det andra huvuddraget, som talar om att de regler som gller har ett std bde hos
de styrande och de styra, r nnu mer akut nr det gller EU. Beetham delar upp
det hr huvuddraget i tv huvudkategorier: Kllan till reglerna och innehllet i
reglerna. Den frsta av den hr kategorin r relativt oproblematiskt, kllan till EUfrdragen r de medlemsstater som har ratificerat dem. Den andra blir mer
problematisk. Det r ndvndigt att p ngot stt ska std fr innehllet i
reglerna och Beetham gr hr tv olika underkategorier: principerna fr
differentieringen mellan styrande och underordnad samt idn om gemensamma
intressen (2013:77, 82). Den frsta av de hr underkategorierna skulle i EU:s fall
kunna glla dess oberoende myndigheter. Den expansion av dessa teknokratiska
beslutsorgan har rttfrdigats genom att peka p deras unika kompetens fr att
fatta beslut i frgor som inte br beslutas av politiker (Flinders 2004:521, jfr.
Beetham 2013:79). Den andra underkategorin rr de beslut som fattas av de
styrande. Den hr typen av beslut mste rttfrdigas genom en id om att beslutet
att den styrande och de styrdas intresse sammanfaller. Detta har varit en brande
idn om europeisk integration men har allt mer kommit att ifrgasttas (Majone
2010:172, jfr. Beetham 2013:83-84). Om EU:s folk inte tror att EU blir bttre av
frdjupad integration kommer det allts att bli en dissonans mellan de styrandes
och det styrdas bild av det gemensamma intresset.
Den sista huvudkategorin gller bevis fr medgivande av de som styrs. Detta
gller allts inte bara huruvida ngon tvingas gra ngonting utan ocks att den
fritt vljer att delta i maktrelationen som styrd (Beetham 2013:91). Detta kan ske i
form av deltagande till Europaparlamentsval men gller ocks huruvida de styrda
uttrycker sitt medgivande fr det politiska systemet och huruvida de deltar i
samtal med den styrande (Beetham 2013:92-95). Nr det gller EU aktualiseras
dessa frgor inte bara i Eurobarometern utan ocks i de styrdas (o)vilja att delta i
ett gemensamt europeiskt politiskt samtal viket kan exemplifieras i att valrrelser
till Europaparlamentet till stor utstrckning rr nationella frgor (Clark 2014:350).
Ngonting som r viktigt att pongtera r att Beetham gr en skillnad mellan de
facto legitimering och vad som brukas kallas legitimeringsstrategier i den mn att
dessa strategier handlar propaganda fr att vertyga ngon annan om din
legitimitet snarare n att frndra saker som kar din faktiska legitimitet (2014:9).

2.1.2 Legitimating International Organizations

Dr Beetham pratar om legitimitet p ett ngot abstrakt plan, som en sociologisk
term fr att beskriva hur givna maktrelationer stadkoms och reproduceras, har
Zaum (2013) ett mer konkret sett att beskriva legitimitet vilket gr det lttare att
applicera p dagens verklighet i EU. Zaum skiljer mellan tre typer av legitimitet
med olika intern logik. Det frsta r det som gller vad en organisation
stadkommer. Den tar sikte p huruvida en organisation lyckas med det uppdrag
dess medlemmar har lagt den det vill sga vad som brukas kallas
outputlegitimitet (Zaum 2013:9). Nr det gller EU skulle den hr typen av
legitimitet kunna knytas till hur vl den lyckas stadkomma ekonomisk tillvxt,
kad individuell frihet eller minskar miljfrstring.
Den andra typen av legitimitet handlar om hur ett beslut fattas och huruvida detta
grs p ett rttvist sett (Zaum 2013:9).
Detta gller allts att alla behandlas lika och har samma mjlighet att pverka ett
beslut och brukar beskrivas som inputlegitimitet. Nr det gller EU skulle detta
kunna glla huruvida unionen ger faktiska mjligheter fr medlemsstater och
medborgare att f knnedom om beslut och kunna pverka hur dessa beslut fattas.
Den tredje typen av legitimitet som Zaum kategoriserar r vad han beskriver som
institutionell legitimitet. Den hr typen av legitimitet hrstammar frn huruvida
dess medlemmar tycker att det r rtt organisation att verka inom ett specifikt
omrde (Zaum 2013:9). Nr det gller EU skulle det hr kunna glla huruvida
medborgarna tycker att det r lmpligt att unionen har en gemensam utrikes- och
skerhetspolitik eller inte. Det r enligt Zaum viktigt att pongtera att det inte
finns ngra statiska normativa vrderingar fr att bedma en organisation som
legitim eller inte. Istllet r det ngot som beror p organisationens kontext.

2.1.3 Strategies of Legitimation Assesed

Eriksen & Fossums Europe in search of legitimacy: Strategies of Legitimation
Assesed (2004) har till utgngspunkt att erbjuda tre olika vgar fr EU att uppn
politiskt legitimitet. Artikeln r intressant i det att den inte tar fr givet en given
normativ grund med en stat som analogi utan istllet beskriver ett framtida EU
med olika makt och i olika politiska kontexter som skulle kunna bli legitimt (jfr.
Goodhart 2007:576). Artikeln brjar med vad frfattarna beskriver en EU som en
problemlsningsregim (Eriksen & Fossum 2004:439). Den hr typen av EU skulle
bygga p en instrumentell rationalitet medlemsstaterna behver lsa
gemensamma effektivitetsproblem som globaliseringen stller dem infr och br
drfr samarbeta mer nr det gller ekonomiska frgor men minska integrationen i
andra (Eriksen & Fossum 2004:437-439). En sn hr typ av EU skulle bara verka
p omrden dr det r paretooptimalt fr sina medlemsstater och skulle drmed
inte ha samma hgt stllda frvntan p demokratiskt legitimitet. Den hr vgen
fr EU skulle allts kunna falla tillbaka p vad man brukar kalla outputlegitimitet,
det vill sga, kvalitn av besluten fr medlemsstaterna. (Eriksen & Fossum
2004:440).
Den andra vgen som frfattarna freslr r vad man kallar en vrdegemenskap.
Den hr typen av EU skulle vila p en kontextuell logik dr medborgarna ser sig
sjlva som ett folk med gemensamma vrden och frstelser (Eriksen & Fossum
2004:437, 441). Den hr typen av EU skulle fokusera p det gemensamma idarv
5

som Europa har producerat och vad som srskiljer europer frn andra och krva
att det tydligare sattes grnser fr hur unionen kan utvidgas. EU skulle i enlighet
med det hr perspektivet samlas kring den trygghet den gemensamma saken ger
och frmodligen krva striktare grnskontroller och en gemensam frsvarsstrategi
fr att stvja yttre kontroll (Eriksen & Fossum 2004:442). Det skulle ocks
underltta fr ett mer demokratiskt EU projekt dr medborgarna knner sig trygga
i delta i ett EU som frsvarar deras demokratiska rttigheter. Legitimiteten fr
den hr typen av EU skulle allts bli huruvida man lyckades skapa en kommunitr
knsla fr vad som r gemensamt europeiskt (Eriksen & Fossum 2004:437-438).
Den tredje vgen som fresls r ett postnationellt eller federalt EU. Den hr
typen av europeiskt samarbete skulle bygga p en kommunikativ logik som
erknner EU som ngonting bortom ett mellanstatligt samarbete (Eriksen &
Fossum 2004:438). Den hr typen av EU skulle, fr att vara legitimt, ska
respektera sina medborgares individuella rttigheter dr medborgarna aktiv deltar
i ett europeiskt demokratiskt samtal dr de inte bara r styrda av EU utan ocks p
ett aktivt sett medverkar i hur EU skall styras (jfr. Eriksen & Fossum 2004:446). I
praktiken skulle detta krva att avsevrt strre inflytande fr Europaparlamentet
och kat deltagande av medborgarna i samtal om en framtid fr unionen (Eriksen
& Fossum 2004:447-448).

2.2 Material
Nr det gller att studera frgan om EU-kommissionens instllning till legitimitet
och vad denna utveckling syftar p kommer jag att anvnda mig av deras vitbok:
European Goverance: A White Paper (EU-kommissionen 2001). Ett White paper
r documents containing proposals for Community action in a specific area.
(EUb 2014), det gller att specifika betnkanden och frslag p hur EU r och br
vara. Styrkan i det hr materialet r att det talar just om unionens styre
(governance) samt vart kommissionen ser att det finns problem och vilka
lsningar det finns p dessa problem. Den inbjuder ocks medlemsstater och
andra stakeholders att komma med synpunkter och diskutera den bild som
kommissionen har utmlat av EU. Jag menar att det material jag valt att underska
har tv huvudsakliga kvaliter. Fr det frsta r det mne de talar om vldigt nra
lnkat till de tankar om legitimitet och EU utveckling som jag vill underska. Fr
det andra r det primrmaterial frn kommissionen sjlv och borde ge uttryck fr
deras samlade vilja nr det gller de omrden som de behandlar. Nr det gller
kvalitn p kllorna ser jag f problem. Dokument utgivna av EU-kommissionen
sjlva kan knappast anklagas fr kthetsproblem och d kllorna r utgivna nr de
r frfattade torde det heller inte finnas problem med samtidighet (Esaiasson
2012: 282, 284)
Andra material som skulle vara intressant att studera nr det gller frgan hur EUkommissionen tnkte om legitimitet skulle kunna vara att genomfra
intervjustudier med de berrda kommissionrerna eller att granska andras
intervjuer. Att sjlv genomfra intervjustudier tror jag r omjligt av de praktiska
skl. Detta skulle ocks leda till problem med att kllan sjlv, i synnerhet med
kunskap om den historiska utvecklingen skulle ha ett intresse av att utmla sig
sjlv i annorlunda dager varfr kllans oberoende och tendens inte skulle vara

oantastlig (Esaiasson et al. 2012:283, 285). Att granska andras studier skulle
medfra praktiska problem i att sondera i det intervjumaterial som finns samt mer
vetenskapliga svrigheter i att extrapolera det som faktiskt rr min frgestllning
p ett rimligt stt.

2.3 Metod
Fr att underska de tv forskningsproblem som jag har beskrivit ovan har jag
valt att genomfra en kvalitativ fallstudie. Studien har tv syften: det frsta r att
genomfra en ideologikritik av de texter jag undersker i mitt material fr att
underska deras syn p legitimitet, det andra r att frska klassificera den hr
legitimitetssynen i frhllande till Eriksen & Fossums modeller fr EUutveckling. Underskningen kommer att vara idiografisk i det att den inte
frsker frklara ett kausalt samband utan intresserar sig fr det specifika i mina
analysenheter (Teorell & Svensson 2007:41). Den hr typen av forskningsfrgor
mter ibland kritik d de inte strvar efter ngra hgre forskningsideal men jag
menar nd att den r relevant d den undersker ett srskilt tungt fall.
Studien genomfrs genom en kvalitativ textanalys. Frdelen med den hr typen av
analys r att den inte r blind fr betoningar utan drar nytta av forskarsubjektet fr
att analysera vad som r centralt i en text (Esaiasson et al. 2012:210, Teorell &
Svensson 2007:102-103). Det r ocks vrt att beakta att ven om studien r
idiografisk r den inte i strikt mening teorils. Som jag har beskrivit ovan drar jag
nytta av olika teoretiska ramverk och beskrivningar av verkligheten. Avgrande r
dock att jag inte testar dess frklaringskraft utan bara drar nytta av dess idvrldar
fr att besvara min frga. ). Utmrkande fr den konfigurativa uppsatsen r dock
att den inte frsker dra kausala slutsatser eller sker vara generaliserbar varfr
man undviker problem med intern och extern validitet (jfr. Yin 2006:56-58).
Fr att kunna besvara min frsta forskningsfrga r det viktigt att kunna
operationalisera begreppet legitimitet. Jag har valt att gra detta genom att
anvnda dimensioner som analysverktyg (jfr. Bergstrm & Borus 2012:156157). Jag kommer allts att dela upp begreppet i olika dimensioner och sedan
analysera EU-kommissionens syn p de olika dimensionerna. Problemet med den
hr typen av utformning p studien r att ett s stort begrepp som legitimitet inte
enkelt lter sig inringas. Jag har frskt gardera mig mot detta genom att anvnda
definitioner frn tv forskare som varit framstende p omrdet med brister det i
detta leder det naturligtvis till problem med min begreppsvaliditet (Yin 2006:56,
Esaiasson et al. 2012:58). Fr att gra det enklare att n intersubjektivitet nr det
gller min tolkning kommer jag att erbjuda exempel nr det gller de olika
dimensionerna nedan (Esaiasson et al. 2012:225, Yin 2006:57). Den aspekten av
legitimitet - outputlegitimitet. hrrr, som jag redogjort ovan, frn Zaums
definition (jfr. 2013:9) men tcker ocks in vad Beetham betecknar som
handlande i det gemensamma intresset (jfr. 2013:82). I den hr underskningen
har jag valt att inte inkludera den hr aspekten i min idanalys. Problemet ligger i
dess sjlva natur det finns ingen motsttning utan alla vill ha en mer
paretoeffektiva lsningar (jfr. Lord 2013:185). Konflikten ligger istllet hur man
nr dit, vilket r ngot jag kommer att underska i den andra iddimensionen. Den
frsta iddimensionen jag har valt att anvnda gller inputlegitimitet (jfr. Zaum

2013:9) eller vad Beetham kallar medgivande (2013:92-93). Jag beskriver den hr
dimensionen i tre olika delar: Den demokratiska, som krver folkligt inflytande
fr att ge legitimitet; den demoikratiska, som menar att EU fr sin demokratiska
legitimitet indirekt frn medlemsstater och genom det deltagande medborgarna fr
som stakeholders i civil society oranizations (CSO nedan); och den
konfederalistiska, dr organisationen vinner legitimitet genom dess frmga att
fatta effektiva beslut och allts inte behver samrda annat n om den kar
kvalitn p besluten.
Den andra iddimensionen r var makten om olika beslut ska ligga. Detta svarar
mot vad Zaum kallar institutionell legitimitet (2013:11-12) eller vad Beetham
kallar principerna fr underordningen mellan styrande och styrda (2013:77). Den
hr dimensionen har jag delat upp i tv delar: Den suverna, som menar att den
rdande modellen fr var beslut fattas r bra och den centralistiska som strvar
efter att fler beslut borde flyttas upp p EU.
Jag menar att dessa delar p ett bra stt fngar den bredd av uppfattningar som
finns nr det gller frgor som rr EU:s inputlegitimitet.
Nr det gller den andra frgan, om vilken av Eriksen & Fossums
legitimeringsstrategier EU-kommissionens syn stmmer bst in p har jag valt att
gra en klassificering enligt idealtypsmodell (jfr. Esaiasson et al. 2004:139).
Anledningen att jag valt den hr modellen r att Eriksen & Fossums
legitimeringsstrategier r en akademisk konstruktion utan form i verkligheten. Jag
menar att det r omjligt att utifrn kllmaterialet kunna hitta fullstndigt std
ngon av strategierna varfr man mste behandla dem som ideal som EUkommissionens syn p legitimitet bara kan vara mer eller mindre lika. Svrigheten
fr min uppsats blir d att alla strategierna inte, i fullstndig utstrckning, r
inkompatibla eller gemensamt uteslutande. Det r drfr min ambition att nedan
kunna komma med ett utltande om EU-kommissionens syn p legitimitet str
nrmare eller lngre ifrn de olika legitimeringsstrategierna (jfr. Esaiasson et al.
2012:141). Fr att gra det tydligare fr lsaren kommer jag nedan att frska
presentera vad jag uppfattar som de avgrande skiljelinjerna r mellan de olika
strategierna som idealtypsindelningar. Den frsta viktiga skiljelinjen gller hur
man uppfattar vad EU r, eller br vara p ett konceptuellt plan.
Problemlsningsregimen menar hr att det ska vara ett mellanstatligt samarbete
medan strategin fr vrdegemenskap betonar EU som ngot som frenar folk med
en delad identitet. Den Post-nationella strategin menar att EU r, eller kommer att
bli ngot helt unikt, skiljt frn stat eller mellanstatligt samarbete och br uppfattas
som sdan.
Den
andra
stora
skiljelinjen
gller
kravet
p
legitimering.
Problemlsningsregimen lyfter hr enbart kravet p effektivitet fr att vinna
legitimering. Det r allts vad staterna tjnar p gemenskapen som lnder unionen
dess legitimitet. Nr det gller strategin fr vrdegemenskap kommer snarare
legitimiteten frn dess frmga att fostra och reproducera gemensamma
europeiska vrderingar. Slutligen frfktar den post-nationella strategin en
uppfattning om att kravet p legitimitet endast kan mtas om det finns ett
deliberativt demokratiskt samtal inom EU dr berrda parter uttrycker sina sikter
om och viljor med unionen.
Den tredje stora skiljelinjen r vad man kan se som hot fr den egna strategin. Det
strsta hotet fr problemlsningsregimen skulle vara om medlemsstaterna brjar
undvika att flja unionens direktiv fr att gynna det egna intresset. Den fruktar

allts att medlemsstaterna ska lmna eller motverka bestmmelser som har fattats
gemensamt d det inte gynnar den egna staten. Det stora hotet fr den perspektivet
om vrdegemenskap r att man ska frlora det som gr det europeiska samarbetet
till vad det r. Det oroar sig allts fr att det europeiska ska urvattnas av att
infrliva allt fr mnga frmmande nationer eller ider. Slutligen s terstr hotet
nr det gller idn om en post-nationell federation. Detta hot ses som ett bristande
engagemang och beredvillighet frn medborgarna att frdjupa den integrationen
inom EU.
Min frhoppning r att nedan kunna vga dessa olika skiljelinjer mot varandra och
kunna ge en sammanvgd uppfattning om vilken idaltyp EU-kommissionen str
nrmast.

Underskning

I den hr delen av uppsatsen kommer jag att frska analysera de tv

forskningsfrgor jag har tagit mig ovan. Frst kommer jag att behandla frgan
om EU-kommissionens syn p legitimitet i enlighet med en dimensionell
idanalys. Drefter kommer jag med hjlp av att med hjlp av en idealtypsanalys
frska beskriva vilken av Eriksen & Fossums legitimeringsstrategier som bst
stmmer in p vad EU-kommissionen ger uttryck fr i det studerade materialet.

3.1 Hur kan vi frst kommissionen Prodis syn p

legitimitet?
I det hr momentet av uppsatsen kommer jag att frska tackla frgan om hur EUkommissionen frhller sig till legitimitet. Frgan kommer nedan att frst
behandlas i dimensionen som rr inputlegitimitet fr att sedan fljas av en analys
nr det gller dess institutionella legitimitet. Avslutningsvis kommer jag att
frska ge en kort sammanfattning av vad jag har kommit fram till.

3.1.1 Iddimensionen Inputlegitimitet

Den frsta iddimensionen handlar allts om till vilken grad, och av vem EU
behver ha samrre med fr att f legitimitet i sina handlingar. Jag kommer att
brja med att underska vilket std det finns fr, vad jag ovan kallade, det
demokratiska perspektivet. Detta perspektiv tar allts fasta p den typen av
frhllande som finns mellan beslutsfattare och nationalstaten. Det tydligaste
exemplet p detta kan vi finna i EU-kommissions omfamnande av EUparlamentets roll som den Europeiska medborgarens rst i EU:
What is needed is a reinforced culture of consultation and dialogue; a culture
which is adopted by all European Institutions and which associates particularly the
European Parliament in the consultative process, given its role in representing the
citizen. The European Parliament should play a prominent role, for instance, by
reinforcing its use of public hearings. European political parties are an important
factor in European integration and contribute to European awareness and voicing
the concerns of citizens. (EU-kommissionen 2001:16).

Hr slr man fast att folkvalda representanter r viktiga fr att ge legitimitet fr

unionen. Detta gr ocks att kommissionen oroar sig fr det sjunkande
deltagandet i EU-parlamentsvalen:

10

The decreasing turnout in the European Parliament elections and the Irish No
vote also serve to show the widening gulf between the European Union and the
people it serves. (EU-kommissionen 2001:7)

Detta skulle kunna tolkas som att EU-kommissionen stder en id om att

medborgarna mste f delta i direkta val, liknande i en liberal demokrati,
fr att vara legitim. Jag menar att den hr typen av tolkning r missvisande
d den inte tar hnsyn till vad EU-kommissionen tycker om EUparlamentets roll i EU. Istllet fr att behandla det som ett parlament som
kan lmna lagfrslag vill kommissionen att parlamentet ska fokusera p
sin essentiella roll (EU-kommissionen 2001:32) som granskare och
lmna det lagstiftande arbetet till kommissionen.
The main responsibility for executing policy and legislation by adopting
implementing regulations or decisions is normally conferred on the Commission.
The conditions under which the Commission adopts those executive measures
should be reviewed. In the end this should lead to a situation where () a simple
legal mechanism allows Council and European Parliament as the legislature to
monitor and control the actions of the Commission against the principles and
political guidelines adopted in the legislation (EU-kommissionen 2001:31)

Detta skulle nrmast jmstlla parlamentet med Europardet och skulle d

nrmast fr rollen av en andra hgre kammare. Mot bakgrund av det hr menar
jag att kommissionen inte till ngon hgre utstrckning nrmar sig vad jag klassat
som det demokratiska perspektivet nr det gller inputlegitimitet (jfr. Beetham
2013:152), allts det perspektiv vars id det r att EU fr sin legitimitet frn en
blandning av en rad olika kllor: Bde indirekt frn de demokratiska procedurerna
i medlemslnderna men ocks direkt genom att som stakeholders delta i en
europeisk debatt i olika CSO:s. Det hr perspektivet fr ymnigt std av EUkommissionen:
The White Paper proposes opening up the policy-making process to get more
people and organisations [sic] involved in shaping and delivering EU policy. It
promotes greater openness, accountability and responsibility for all those involved.
(EU-kommissionen 2001:3)
Civil society plays an important role in giving voice to the concerns of citizens and
delivering services that meet peoples needs () Non governmental organisations
play an important role at global level in development policy. They often act as an
early warning system for the direction of political debate. (EU-kommissionen
2001:14)

Kommissionen ocks betonar rollen som medlemsstaterna egna demokratiska

legitimitet tillgnar EU indirekt:
These results have been achieved by democratic means. The Union is built on the
rule of law; it can draw on the Charter of fundamental rights, and it has a double
democratic mandate through a Parliament representing EU citizens and a Council
representing the elected governments of the Member States. (EU-kommissionen
2001:7)

ven om kommissionen i dess White Paper ger den hr legitimitetssynen ett

terkommande std finns det dock vissa bekymmer med att helt hvda att
kommissionen stller sig bakom det. Det finns, frutom dess std till parlamentet
ovan, vissa problem i hur den ser att samarbetet med CSO:s ska g till. Fr det

11

frsta ger kommissionen ingen definition p vad en CSO r mer n att den nmner
exempelvis fackfreningar, religisa organisationer och grsrotsorganisationer.
Frslagen frn kommissionen verkar syfta p ett relativt begrnsat koncept av
samarbete p kommissionens villkor och betonar att den inte ska tillhandahlla
fora fr institutionaliserad protest (jfr. EU-kommissionen 2001:15, 17) Det finns
ocks tecken som pekar p att EU-till viss del hvdar att dess legitimitet kommer
frn dess frmga att finna effektiva lsningar fr sina medlemmar vilket svarar
mot vad jag beskrivit som det konfederalistiska perspektivet ovan. Kommissionen
terkommer stndigt till EU:s roll som vrdeskapare som ska gra det lttare fr
medlemmarna. Detta illustreras kanske tydligast av citatet nedan:
The European Union will rightly continue to be judged by the impact of its
regulation on the ground. It must pay constant attention to improving the quality,
effectiveness and simplicity of regulatory acts [sic]. (EU-kommissionen 2001:20)

Jag vill dock mena p att det hr perspektivet har svrt att jmkas med EUkommissionens syn p legitimitet. Utver vad jag nmnt ovan gr man en pong
av att tydligt ta avstnd frn den hr typen av perspektiv p EU.
It is time to recognise that the Union has moved from a diplomatic to a democratic
process, with policies that reach deep into national societies and daily life. (EUkommissionen 2001:30)
The Union is changing as well () It will no longer be judged solely by its ability
to remove barriers to trade or to complete an internal market; its legitimacy today
depends on involvement and participation. (EU-kommissionen 2001:11)

3.1.2 Iddimensionen institutionell legitimitet

Iddimensionen institutionell legitimitet rr frgor som har att gra med en
institutions lmplighet att ga en frga (Zaum 2013:11-12). I det hr fallet
kommer det allts glla vilka omrden som hr under EU och vilka som skts bst
av unionens medlemsstater (jfr. Beetham 2013:77-78). Jag har ovan beskrivit tv
olika perspektiv p detta. Det frsta r vad jag kallar det suverna perspektivet.
Detta menar att det i dagslget finns en bra uppdelning mellan vad som ligger
under unionen och allts frfktar status quo. Det hr perspektivet fr visst std i
kommissionens White Paper (2001) exempelvis som i exemplet nedan:
Seventh, the Commission has committed itself to withdraw proposals where
inter-institutional bargaining undermines the Treaty principles of subsidiarity and
proportionality or the proposals objectives. The Council and the European
Parliament must instead stick to the essential elements of legislation as mentioned
above and avoid overloading or over-complicating proposals. (White Paper s. 22)

Hr beskriver kommissionen hur den handlar fr att inte verskrida sina

befogenheter p bekostnad av medlemsstaternas sjlvbestmmande vilket torde
svara vl mot det suverna perspektivet. Just principen om subsidiaritet r ngot
man terkommer till vid flera tillfllen och utvecklar hr:

12

proportionality and subsidiarity. From the conception of policy to its

implementation, the choice of the level at which action is taken (from EU to local)
and the selection of the instruments used must be in proportion to the objectives
pursued. This means that before launching an initiative, it is essential to check
systematically (a) if public action is really necessary, (b) if the European level is
the most appropriate one, and (c) if the measures chosen are proportionate to those
objectives. (EU-kommisionen 2001:10-11)

Ur det hr citatet utlser jag en stor frsiktighet nr det gller EU:s handlande:
Kommissionen stller upp hela fyra rekvisit fr att EU ska befatta sig med en viss
frga. Jag menar dock att det r felaktigt att dra fr lngt p en sdan tolkning.
Nr man nrmar sig dokumentet i sin helhet r det en helt annan bild som utmlar
sig. Kommissionen talar om att EU ska utka sina intresseomrden och att mer
makt ska centraliseras i nystartade oberoende myndigheter under kommissionen
(jfr. EU-kommissionen 2001:24). Detta till trots att kommissionens egen juridiska
tjnst hade ifrgasatt skapandet av den hr typen av myndigheter d det kade
EU:s befogenheter p bekostnad av medlemslnderna p ett stt som inte var i
enlighet med EU-frdragen (jfr. Flinders 2004:527). Detta r ngot som bttre
svarar mot vad jag ovan beskrev som det centralistiska perspektivet. Min tolkning
r att det i kommissionens terkommande diskussion om effektivitet finns en udd
riktad mot medlemslnderna exempelvis i citatet nedan:
The link between European and global governance should lead to the Union
speaking more often with a single voice. The prioritisation for dealing with
complaints about breaches of Community law will maximise the impact of the
Commissions work as guardian of the Treaty. (EU-kommissionen 2001:30)

Det r allts inte bara s att unionen vill bli bttre p att beivra eventuella
vertramp frn medlemslnderna utan man menar ocks att EU oftare ska tala
med en ensam rst. Detta menar jag r ett tydligt exempel p att kommissionens
bild av sin egen institutionella legitimitet r mer i linje med ett centralistiskt
perspektiv.

3.1.3 Sammanfattning
Det finns ingen entydig bild av vilken typ av inputlegitimitet EU har eller br f.
Visserligen ser man parlamentets roll som viktig och frfasa ver det bristande
valdeltagandet i EU-parlamentsvalen men samtidigt vill man frpassa parlamentet
till en institution av andra ordningen. Istllet tycks man vilja frlita sig p en
stakeholdermodell av demokrati men tycks inte riktigt ha reflekterat ver vad en
sdan lsning krver. Vad som r tydligare r kommissionens bild p vilken bild
den har av EU:s frmga till institutionell legitimitet och drigenom frhllande
mellan unionen och medlemsstaterna. Jag menar att det frn kommissionens sida
har skett en tydlig frskjutning frn vad dess ordfrande sa bara tv r tidigare:
at the end of the day citizens are not interested in who solves these problems,
but the fact that they are being solved (Prodi 1999, citerad i Magnette 2003:4)

13

3.2 Vilken
av
Eriksen
&
Fossums
legitimeringsstrategier svarar bst mot kommissionen
Prodis syn p legitimitet?
Jag kommer nedan att behandla frgan om vilken av Eriksen & Fossums
legitimeringsstrategier som svarar bst mot EU-kommissionen Prodis syn p
legitimitet. Jag kommer att behandla frgan i tre separata delar som svarar mot de
olika tre skiljelinjer som finns mellan strategierna. Avslutningsvis kommer jag att
frska ge en kort sammanfattning av vad jag behandlat.

3.2.1 Den konceptuella skiljelinjen

Den konceptuella skiljelinjen gller vilken bild man br ha av EU. Vad r EU och
vad br EU vara? Ovan har jag givit en kort beskrivning av vilken syn de olika
legitimeringsstrategierna har p detta. Hr mnar jag behandla huruvida dessa
perspektiv fr std eller mothugg i EU-kommissionens White Paper (2001). Det
frsta perspektivet r det hos en problemlsningsregim. Det hr perspektivet
grundar sig i nationalstaterna och deras inbrdes frhllanden. Den intresserar sig
inte fr omfrdelning d detta skulle gynna vissa p bekostnad av andra utan vill
istllet frska hitta lsningar som kan gagna samtliga stater inom EU. Detta tar
allts sikte p hur EU, som ett mellanstatligt samarbete, kan tjna sina
medlemslnder genom effektiva lsningar p problem utan att inkrkta dr den r
ovlkommen. Detta r ngot som fr std i uttalanden som detta:
To improve the quality of its policies, the Union must first assess whether action is
needed and, if it is, whether it should be at Union level. (EU-kommissionen
20015)

Min otvetydiga tolkning r dock att uttalanden av denna karaktr r ngot

kommissionen gr pro forma fr att inte g utver den rollen den har givits i
frdragen. Jag menar att det r mer intressant att studera hur kommissionen
frhller sig till idn om vrdegemenskap kontra den om en post-nationell
federation. Strategin om vrdegemenskap menar att det europeiska samarbetet
mste begrnsas geografiskt och frhller tveksam till yttre influenser. Den menar
att den gemensamma integrationen r ett naturligt stt att samlas kring
gemensamma kulturella vrderingar och traditioner. Den hr identiteten kommer
ocks att leda till ett frdjupat frtroende mellan EU:s olika nationaliteter och
underltta ett gemensamt beslutsfattande (Eriksen & Fossum 2004:442) Detta r
ngot kommissionen speglar nr den uttalar sig p ett stt som betonar hur EU
frvaltar en europeisk gemenskap eller identitet:

14

The objectives of peace, growth, employment and social justice pursued within the
Union must also be promoted outside for them to be effectively attained at both
European and global level. This responds to citizens expectations for a powerful
Union on a world stage. Successful international action reinforces European
identity and the importance of shared values within the Union. (EU-kommissionen
2001:27)

Man uttrycker allts hr att medborgarnas kommunitra identitet kommer att

reproduceras till fljd av ett msesidigt handlande vilket kommer att bekrfta dem
i deras gemenskap (jfr. Eriksen & Fossum 2004:443). Min tolkning r att det r
den hr typen av gemensamma demokratiska vrden som man vill skerstlla vid
en utkning av medlemskapet genom att uppmana kandidatlnder till att dela en
europeisk praktik i att mtas i CSO:s:
Civil society plays an important role in giving voice to the concerns of citizens and
delivering services that meet peoples needs. Churches and religious communities
have a particular contribution to make. () The Union has encouraged the
development of civil society in the applicant countries, as part of their preparation
for membership (EU-kommissionen 2001:14).

Jag menar dock att det finns starkast std fr den Post-nationella strategin i
dokumentet. Den hr strategin har fokus p ett pgende lagstiftande, dr EUmedborgarna knner en patriotism mot EU, inte i det att unionen grundas i ngot
frutbestmt gemensamt utan att den ger en plattform fr att fortsatt samtal om
demokrati fria mnniskor emellan (jfr. Eriksen & Fossum 2004:446). Detta r
ngot som fr std i dokumentet dr det talas om hur EU oftare skall tala med en
rst i vrlden och hur EU-parlamentet ska ges mer makt p bekostnad av
Europeiska rdet dr medlemslndernas intressen r representerade
(EU:kommissionen 2001:30-31). Det tydligaste argumentet fr en dylik
konceptualisering av EU ges nedan:
It is time to recognise that the Union has moved from a diplomatic to a democratic
process, with policies that reach deep into national societies and daily life. There is
a need for the Council to develop its capacity to co-ordinate all aspects of EU
policy both in the Council and at home [sic]. (EU-kommissionen 2001:30)

Kommissionen gr hr tydligt att den inte betraktar EU som en mellanstatlig

regim utan ngot som utvecklats till ngot strre n s (jfr. Eriksen & Fossum
2004:445).

3.2.2 Skiljelinjen nr det gller legitimering

Den andra skiljelinjen mellan legitimeringsstrategierna gller vilken typ av
legitimering EU samarbetet behver. Denna skiljelinje kan behandlas bde
positivt och negativt. Positivt kan man studera vad EU-kommissionen tycker att
behver gras fr att ka legitimitet. Negativt kan man analysera vad den ser som
problem fr sin legitimitet. Problemlsningsstrategin tar hr sikte enbart p vad
ftt gott EU kan fra med sig till medlemslnderna. EU-kommissionen svarar mot
det hr p bde ett positivt och negativt stt.

15

Negativt kan man hitta std en dylik uppfattning i formuleringar som denna:
There is also criticism that the legislation adopted by the Council and the European
Parliament is either too detailed, or insufficiently adapted to local conditions and
experience; often in stark contrast to the original proposals tabled by the
Commission. (EU-kommissionen 2001:12)

Kommissionen beskriver allts hr ngot som minskar EU:s legitimitet. Det finns
ocks passager dr kommissionen beskriver vad som ger EU legitimitet som
svarar mot strategin som en problemlsningsregim. Det kanske mest slende r
detta:
The European Union will rightly continue to be judged by the impact of its
regulation on the ground. (EU-kommisionen 2001:20)

Vad som talar emot den hr tolkningen r att kommissionen uttrycker

medlemsstaternas ekonomiska ojmlikhet:
Enlargement will raise particular problems in terms of the wide gaps between rich
and poor countries. It will bring new challenges for the management of the
Unions external frontiers and the relationships with our future neighbours. (EUkommissionen 2001:28)

I enlighet med en problemlsningsstrategi skulle det hr inte innebra ett problem.

Om samarbetet r till fr att tjna alla borde problemet med fattigdom i vissa
medlemsstater vara nationella problem och inte ha ngot att gra med det
gemensamma samarbetet.
Jag anar ocks ett visst std fr legitimeringen utifrn en strategi om
vrdegemenskap nr kommissionen beskriver sin mlbild:
Our overall goal draws on the simple principle that has guided European
integration since the European Community was founded: integrate the people of
Europe, while fully respecting individual national identities. The reforms proposed
are possible if the Union rekindles the original spirit of the EU Treaties and makes
full use of the flexibility they offer. (EU-kommissionen 2001:32)

Kommissionen uttrycker allts hr en nrmast deterministisk roll fr det fortsatta

samarbetet och integrationen. Vra ml gr i linje med den ursprungliga tanken
och Vi ska ter tnda gnistan i den EU:s ursprungliga anda mste tolkas som att
det talar fr en vrdegemenskap hos de europeiska folken. Nr det gller vad som
saknas fr att EU ska f legitimitet finns det ocks aspekter av vrdegemenskap.
Nr kommissionen beskriver varfr det r viktigt att frndra den rdande typen
av styrning i EU nmner man en misstro frn medborgarna mot en uppfattad brist
i EU-byrkratin. Detta kommer till uttryck genom bristande legitimitet enligt detta
perspektiv:
Yet despite its achievements, many Europeans feel alienated from the Unions work.
(EU-kommissionen 2001:7)

Den post-nationella strategin fr hr likt ovan ett avsevrt std. Dess syn p
legitimitet r sprunget ur hur vl unionen kan erbjuda ett forum fr mnniskor
emellan att prata om sina gemensamma angelgenheter, hur den kan blir ett forum
16

fr demokratiskt fr en fortsatt reformation av demokratin inom unionen och hur

vl den skyddar medborgarnas rttigheter. EU-kommissionen uttrycker vid flera
tillfllen ett std fr ett europeiskt samtal exempelvis i citatet nedan:
Providing more information and more effective communication are a pre-condition
for generating a sense of belonging to Europe. The aim should be to create a transnational space where citizens from different countries can discuss what they
perceive as being the important challenges for the Union. This should help policy
makers to stay in touch with European public opinion, and could guide them in
identifying European projects which mobilise public support. (EU-kommissionen
2001:11-12)

Nr det gller den fortsatt demokratiska utvecklingen fr legitimitet erbjuder EUkommissionen en rad nya fora for medborgarinflytande, i synnerhet med fokus p
CSO:s:
The Economic and Social Committee must play a role in developing a new
relationship of mutual responsibility between the Institutions and civil society, in
line with the changes to article 257 of the EC Treaty agreed at Nice. In order to do
this, its organisation and role will have to be reconsidered.
What is needed is a reinforced culture of consultation and dialogue; a culture
which is adopted by all European Institutions and which associates particularly the
European Parliament in the consultative process, given its role in representing the
citizen. The European Parliament should play a prominent role, for instance, by
reinforcing its use of public hearings. (EU-kommissionen 2001:15-16)

Unionen ser det ocks som viktigt att ppeka att den har en rttighetskatalog fr
sina medborgare:
European integration has delivered fifty years of stability, peace and economic
prosperity. ()These results have been achieved by democratic means. The Union
is built on the rule of law; it can draw on the Charter of fundamental rights (EUkommissionen 2001:7)

Detta kan tyckas lite pikant d rttigheterna inte fick bindande effekt frrn i
Lissabonfrdraget 2009 (EUc 2013) men jag menar att detta tminstone br tolkas
som att kommissionen hade en ambition om att skerstlla sina medborgare ven
juridiskt skydd.

3.2.3 Skiljelinjen avseende hot mot den egna strategin

Den tredje skiljelinjen jag beskrivit ovan gller hotet mot den egna strategin.
Detta r allts inte smrre brister utan saker som kan ventyra unionens framtid.
Nr det gller Problemlsningsstrategin finns det tv hotbilder som r ttt
sammankopplade med varandra. Den frsta r att unionen inte lngre frmr
erbjuda sina medlemsstater ngot vrde fr ngon. Den andra r att vissa
medlemsstater p grund av en uppfattad frlust bryter sig ut ur unionen vilket
skulle minska vrdet fr alla kvarvarande (Eriksen & Fossum 2004:441). Den hr
typen av dramatik menar jag mig inte kunna uttolka frn vad kommissionen ger
uttryck fr i sitt White Paper men det finns stllen dr aspekter av den hr typen
av resonemang kan anas.

17

Ett exempel p detta r nr man pratar om respekten fr EU som institution nedan:

If rules are not supported or inadequately enforced, the Institutions as a whole are
called into question. Apart from a new, more inclusive approach to policy shaping,
the Union needs to boost confidence in the expert advice that informs its policy. It
needs to improve the quality of its legislation, including better implementation and
enforcement. (EU-kommissionen 2001:19)

Det strsta hotet med strategin fr vrdegemenskap r att den delade identiteten
eller de vrden unionen representerar p ngot vis skulle urlakas eller komma att
upphra. Detta r ngot kommissionen tar upp nr den diskuterar en framtida
utvidgning av medlemskapet:
This feeling [of alienation] is not confined to the European Institutions. It affects
politics and political institutions around the globe. But for the Union, it reflects
particular tensions and uncertainty about what the Union is and what it aspires to
become, about its geographical boundaries, its political objectives and the way
these powers are shared with the Member States. (EU-kommissionen 2001:7)

Detta tycks dock inte vara en knsla kommissionen delar d den menar att
unionen r frmgen att behlla sin identitet ven vid en framtida expansion:
Improved focus will help to guide the reform of policies in preparation for a
successful enlargement and ensure that expanding the Union does not lead to
weakening or dilution of existing policies. (EU-kommissionen 2001:28)

Den tycks dock dela strategin fr vrdegemenskaps syn p yttre hot. Fr att en
vrdegemenskap ska best r det imperativt att skra sina grnser och kunna
frsvara sig mot frmmande makt. Detta leder till att man mste trygga sina
grnser och bygga upp en gemensam skerhetspolitik (Eriksen & Fossum
2004:442). Detta r ngot som EU-kommissionen terkommer till p ett antal
stllen exempelvis:
There is a perceived inability of the Union to act effectively where a clear case exists, for instance, ()
the conflicts on the EUs borders and its role in the world.
It [enlargement] will bring new challenges for the management of the Unions external frontiers and the
relationships with our future neighbours. (EU-kommissionen 2001:7, 28)

Jag menar dock, likt ovan, att det kommissionen tydligast delar den hotbild som
finns inom den post-nationella strategin. Den strsta hotbilden hr r en folklig
misstro eller apati fr EU-projektet. D den hr strategin r den mest ambitisa
nr det gller rollen fr EU behver den stndigt eldas p av nya tankar och ider
(Eriksen & Fossum 2004:446-447). Det finns allts ett hot bde fr att unionen
ska stagnera som det den r men ocks frn att den inte ska ge den effekt nr det
gller deltagande, frn medborgarnas sida, som det r nskat.

18

Hotet frn bristen p hopp och lngtan framt kan exemplifieras genom citatet
nedan:
Many people are losing confidence in a poorly understood and complex system to
deliver the policies that they want. The Union is often seen as remote and at the
same time too intrusive.
The Irish "no" highlights the impact of these problems on many people. This was
reflected not only in the final outcome of the referendum, but also in the low
turnout and quality of the debate which preceded it. (EU-kommissionen 2001:3)

Hr uppmrksammar man allts ocks, med bakgrund av frdragsomrstningen p

Irland, bristen p kvalitativa samtal nr det gller unionens varande och brande.
Om den hr typen av utbrndhet nr det gller en ideologisk EU-debatt sprider sig
finns det inte lngre ngon mjlighet fr unionen att utvecklas.

3.2.4 Sammanfattning
Nr det gller den frsta skiljelinjen ser man tydligt att EU-kommissionen
uppfattar sig sjlv som ngonting mer n ett mellanstatligt samarbete fr
problemlsning. Dremot tycks man argumentera fr vad man r med std i bde
en vrdegemenskap och som en existerande post-nationell entitet.
Den andra skiljelinjen r mer otydligt, visserligen betonar kommissionen
genomgende vikten av effektiva beslut och subsidiaritet men man tycks samtidigt
betona EU-legitimitet som sprungen ur en historisk tradition och dess roll som ny
demokratisk form.
Den tredje skiljelinjen visar att Kommissionen inte ser effektivitetsproblem som
sitt strsta hot. Dremot ser man visst behov av att skra vad som gr unionen
unikt p olika stt.

19

Resultat

Mlet med den hr studien har varit att frska n en frstelse om vilken bild
EU-kommissionen Prodi har av legitimitet samt vilken av Eriksen & Fossums
legitimeringsstrategier denna ligger nrmast. Jag har ovan frskt underska det
hr genom att, med utgngspunkt i kommissionens White Paper (2001),
genomfra en idanalys p tv olika legitimitetsdimensioner samt en
klassificering enligt idealtypsmodell. Jag kommer nedan att presentera resultatet
av min underskning. Avslutningsvis kommer jag att frska ge en bild av vad jag
menar att min forskning har bidragit med, vilken annan forskning den vara till
nytta fr samt presentera en kort diskussion om innehllet i studien.

4.1 Hur kan vi frst EU-kommissionen Prodis syn

p legitimitet?
Jag menar att EU-kommissionen inte har en entydig bild av begreppet legitimitet.
Nr det gller p vilket stt EU ska frhlla sig till hur makt ska utvas, det vill
sga i vilka former och i utifrn vems std r den bild kommissionen ger tydligt
grumlig. Kommissionen betonar vikten av den typen av legitimering som r
sprungen r medborgarnas rsthandling nr den frfktar en utkad makt fr EUparlamentet. Samtidigt tycks den inte vilja lpa linan ut nr och fresl att
parlamentet ska f samma lagstiftande makt som vi frknippar med nationella
parlament. Jag menar att kommissionen visar ett tydligare std fr en mer
mngbottnad inputlegitimitet dr EU som organisation ska behandlas som ngot
unikt. Jag bygger detta resonemang p kommissionens terkommande frslag p
en utkad medborgardialog samt dess konstaterande att EU:s legitimitet,
tminstone till viss del, vilar p dess godknnande frn medlemsstaternas
demokratiska fundament. Problemet med den hr bilden r dock att EUkommissionen inte tycks villig eller frmgen att lta den lpa hela linan ut.
Frhllanden till civilsamhllet tycks beskrivas som ett privilegium snarare n en
rttighet och ett fundament fr legitimitet.
Nr det gller dess bild p dess institutionella legitimitet blir kommissionens
bild tydligare. Min tolkning r att kommissionen nr den diskuterar begrnsningar
i EU:s roll nrmast gr det som ett stt att blidka medlemsstater kritiska mot en
fortsatt europeisk integration. Kommissionen uppvisar istllet en bild av att EU
ger en institutionell legitimitet som ligger bortom den fr ett mellanstatligt
samarbete och att EU:s frgeportflj borde bli nnu strre. Detta blir srskilt
tydligt i kommissionens diskussion om inrttandet av nya fristende myndigheter
under kommissionen.

20

4.2 Vilken av Eriksen & Fossums

legitimeringsstrategier svarar bst mot kommissionen
Prodis syn p legitimitet?
Vilken legitimeringsstrategi svarar d bst mot den synen p legitimitet jag har
beskrivit ovan? Vad som r tydligt r att EU-kommissionen verkar st lngt bort
frn den strategi som ser ett framtida EU som en problemlsningsregim. Detta
mrks i synnerhet d kommissionen ger sin konceptuella bild av vad EU r och
br vara. Visserligen terkommer kommissionen vid ett flertal tillfllen till vikten
av effektiva lsningar p gemensamma problem men enligt min tolkning ser
kommissionen detta mer som en effekt av, snarare n ett ml fr EU-samarbetet.
Frgan gller d huruvida kommissionen str nrmare det perspektivet om EU
som en vrdegemenskap eller perspektivet dr EU r en post-nationell entitet. Den
hr frgan r inte helt enkel d kommissionen vid flera tillfllen tycks betona
betydelsen av en europeisk identitet och hur denna br frsvaras bde mot yttre
hot och frstrkas genom ett gemensamt handlande. nd menar jag att
kommissionen str nrmare den post-nationella legitimeringsstrategin. Jag bygger
den hr tolkningen frmst p hur man betonar vikten av en utkad legitimitet
genom gemensamma arenor fr gemensamma Europeiska samtal, inte grundade
s mycket i en delad identitet som en delad respekt fr unionens demokratiska
vrdegrund. Detta lyser igenom i vilken vikt kommissionen tillerknner CSO:s
och deras bidrag till den europeiska demokratin.

4.3 Diskussion och avslut

Jag menar att det frmsta min studie har bidragit med r en kad frstelse fr hur
EU-eliten frhller sig till EU:s legitimitet och fortsatta utveckling. Som jag
beskrivit ovan har tidigare studier frmst tagit sikte p att utifrn normativa
perspektiv kritisera EU till sin uppbyggnad eller praktik eller att frska bedma
EU:s legitimitet p en skala fr att komma med ett utltande om hur legitim den
r. Den hr typen av studier r mycket intressanta men jag menar att styrkan i min
studie r att den har ett aktrscentrerat perspektiv. Genom att underska hur en
viktig aktr frhller sig till en specifik vetenskapligt intressant frga kan vi n en
bttre frstelse fr varfr den har kommit att handla som den gr. Den hr
uppsatsen borde drmed kunna tjna som underlag fr mer kausalt inriktade
studier nr det gller aktrers faktiska handlande.
Lser man innehllet i studien p ett mer allmnt plan menar jag att det kanske
mest intressanta r hur kommissionen ser p sin egen roll i frhllande till
medborgarna i unionen. Nr kommissionen diskuterar misstron mot unionen gr
21

den det med utgngspunkt att denna misstro r grundad i en bristande frstelse
och kunskap snarare n en praktisk eller ideologisk vertygelse frn
medborgarnas sida. Den hr typen av problematik nr det finns en dissonans
mellan de styrande och de styrda knns igen frn Brechts dikt lsningen:
Efter upproret den 17 juni
Lt Frfattarfrbundets sekreterare
p Stallinallee utdela flygblad
p vilka stod att lsa att vrt folk
frverkat regeringens frtroende
och endast genom dubbelt arbete kunde tervinna det
Vore det d inte enklare
att regeringen upplste folket
och valde sig ett nytt?
(Brecht 1959 citerad i Palm, Lundquist & Kleberg 2000:542)

En analogi mellan EU-kommissionen ena sidan och DDR:s Ministerrat andra

kan tyckas osmaklig men vad jag vill illustrera r bara motsttningen mellan en
exekutiv som ser sig som ett avant-garde nr det gller en historisk politisk
utveckling och ett folk som inte ndvndigtvis delar den hr synen. Med detta inte
sagt att en vidare integration av Europa inte r mjlig, eller rent av nskvrd men
jag tror att den i s fall fordrar ett uttmmande arbete fr att mta de
legitimitetsproblem som medborgarna uppfattar.

22

Referenser

5.1 EU-dokument
Europeiska Kommissionen (2001), European Governance: A White Paper, Com
(2001) 428

5.2 Bcker
Beetham, David (2013). The legitimation of power. 2. ed.. Basingstoke: Palgrave
Macmillan
Bergstrm, Gran & Borus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt:
metodbok i samhllsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utk.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wngnerud, Lena (red.)
(2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhlle, individ och marknad. 4.,
[rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Gould, Carol C, Regional versus global democracy: Advantages and limitations,
i Archibugi, Daniele, Mathias Koenig-Archibugi and Raffaele Marchetti (eds)
(2012) Global Democracy: Normative and Empirical Perspectives, Cambridge:
Cambridge University Press.
Koslowski, Peter & Fllesdal, Andreas (red.) (1998). Democracy and the
European Union. Berlin: Springer
Lord, Christoffer i Zaum, Dominik (red.) (2013). Legitimating international
organizations. Oxford: Oxford University Press
Lundquist, Marie, Kleberg, Carl-Johan & Palm, Gran (red.) (2000). Den svenska
hgtidsboken. 2. uppl. Stockholm: En bok fr alla
Matlry, Janne Haaland, Democratic Legitimacy and the Role of the
Commission i Koslowski, Peter & Fllesdal, Andreas (red.) (1998). Democracy
and the European Union. Berlin: Springer

23

Pogge, Thomas W., Supra-National Institutions i Koslowski, Peter & Fllesdal,

Andreas (red.) (1998). Democracy and the European Union. Berlin: Springer
Teorell, Jan & Svensson, Torsten (2007). Att frga och att svara:
samhllsvetenskaplig metod. 1. uppl. Stockholm: Liber
Weiss, Thomas G & Kamran, Annelies Z Global Governance as international
organizations, i Whitman, Jim (ed.) (2009) Palgrave Advances in Global
Governance, Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Yin, Robert K. (2006). Fallstudier: design och genomfrande, Malm, Liber
Zaum, Dominik (red.) (2013). Legitimating international organizations. Oxford:
Oxford University Press

5.3 Artiklar
Bernstein, Steven (2011). Legitimacy in intergovernmental and non- state global
governance. Review of International Political Economy, 18:1, 17-51
Brassett, James & Tsingou, Eleni (2011) The politics of legitimate global
governance, Review of International Political Economy, 18:1, 1-16
Clark, Nicholas (2014) Explaining Low Turnout in European Elections: The Role
of Issue Salience and Institutional Perceptions in Elections to the European
Parliament, Journal of European Integration, 36:4, 339-356
Lord, Christoffer & Beetham, David (2001). Legitimizing the EU: Is there a
Post-parliamentary basis for its legitimation?. Journal of Common Market
Studies, 39(3):443-462
Eriksen, Erik Oddvar & Fossum, John Erik (2004) Europe in Search of
Legitimacy: Strategies of Legitimation Assesed, International Political Science
Review, Vol. 25, Issue 4, 435-459
Flinders, Matthew (2004) Distributed public governance in the European Union,
Journal of European Public Policy, 11:3, 520-544
Gilland, Karin (2002) Irelands (First) Referendum on the Treaty of Nice, Journal
of Common Market Studies. Vol. 40 Issue 3, p527-535
Goodhart, Michael. (2007) Europes Democratic Deficit through the Looking
Glass: The European Union as a Challenge for Democracy, Perspectives on
Politics, Vol. 5, Issue 3, p. 567-584; Cambridge University Press
Kassim, Hussein & Dimitrakopoulos, Dionyssis G. (2007) The European
Commission and the future of Europe, Journal of European Public Policy, 14:8,
1249-1270

24

Magnette, Paul (2003) European Governance and Civic Participation: Beyond

Elitist Citizenship, Political Studies, Vol. 51, 1-17
Majone, Giandomenico (2010) Transaction-cost effiency and the democratic
deficit, Journal of European Public Policy, 17:2, 150-175
Saurugger, Sabine (2008) Interest Groups and Democracy in the European Union,
West European Politics, 31:6, 1274-1291

5.4 Opublicerade verk

Amos, Mari (2003) Rule of law or judicial activism two perspectives on the
European Court of Justice. Masters thesis. Juridiska Institutionen. Lunds
Universitet.

5.5 Rttsfall
Flaminio Costa v ENEL [1964] ECR 585 (6/64)

5.6 Internetkllor
EUa, Lissabonfrdraget, Europeiska unionen, http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2008:115:FULL&from=EN (hmtad 2015-0102)
EUb,
White
paper,
Europeiska
http://europa.eu/legislation_summaries/glossary/white_paper_en.htm,
2015-01-02)
EUc,
2013,
EU
Charter
of
Fundamental
http://ec.europa.eu/justice/fundamental-rights/charter/index_en.htm,
2015-01-05)

25

unionen,
(hmtad
Rights,
(hmtad