Swedbanks Bokslutskommuniké 2015

Delrsrapport fr fjrde kvartalet 2015
Finansiell inform ation
2015
2015
2015
2014
Kv4
Kv3
Helr
Helr
9 457
5 759
4 239
5 218
0
399
9 234
5 811
3 879
5 355
254
130
2
-1
9
-3
37 624
22 993
16 333
21 291
254
594
39 304
22 642
17 602
21 702
1
419
-4
2
-7
-2
42
Skatt
Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i Sw edbank AB
974
3 813
1 012
3 928
-4
-3
4 625
15 727
4 301
16 447
8
-4
Resultat per aktie fr total verksamhet, kr, efter utspdning
3,44
3,51
14,13
14,81
Rntabilitet p eget kapital, total verksamhet, %
12,6
13,5
13,5
15,0
K/I-tal
0,45
0,42
0,43
0,45
Krnprimrkapitalrelation, %
24,1
23,0
24,1
21,2
Kreditfrlustniv, %
0,11
0,04
0,04
0,03
m kr
Totala intkter
varav rntenetto
Totala kostnader
Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar
Nedskrivning av immateriella tillgngar
Kreditfrluster
1)
1)
Skatteko stnad av engngskaraktr p 447 mkr under andra kvartalet 2015
Swedbank Bokslutskommunik 2015
Sidan 1 av 58
VD-kommentar
Vra viktigaste prioriteringar fr 2015 var att fortstta
frbttra kundvrdet, ka effektiviteten och integrera
Sparbanken resund. Hela vr organisation har
helhjrtat arbetat fr att skerstlla vr lngsiktiga
konkurrenskraft genom att fokusera p dessa
prioriteringar, vilket gett resultat.
Kundnjdheten hos svenska privatkunder, vr strsta
kundgrupp, har frbttrats. Fr att mta kade krav p
service och funktionalitet har vi fokuserat p att skapa
en organisation runt vra kunder som gr oss effektiva,
snabbfotade och lyhrda. Under ret har vi lanserat
flera digitala lsningar.
Vi snkte vra kostnader med cirka 1,3 mdkr, mycket
tack vare engngskostnader som uppstod i samband
med frvrvet av Sparbanken resund under
fregende r, men ven genom andra
effektiviseringstgrder.
Jag r oerhrt stolt ver medarbetarna och det vi
tillsammans stadkommit, men vi har mycket jobb
framfr oss d stndig frndring krvs i en frnderlig
omvrld.
Vrldsekonomin fortsatte att utvecklas i otakt
Fallande rvarupriser, stark ekonomisk utveckling i USA
och Sverige samt fortsatt oskerhet i
tillvxtekonomierna prglade rets sista kvartal. Detta
ledde till prognosrevideringar och hg
marknadsvolatilitet. Den amerikanska centralbanken
hjde sin styrrnta fr frsta gngen sedan 2006.
Riksbanken behll reporntan p den negativa nivn 0,35 procent.
Under slutet p kvartalet syntes tecken p en
inbromsning av prisuppgngen p den svenska
bostadsmarknaden. Bostadsdebatten intensifierades i
ljuset av den kande befolkningstillvxten. Politikerna
har ppnat upp fr andra tgrder n det frvntade
amorteringskravet fr att ka bostadsbyggandet och
rrligheten inom den existerande bostadsstocken.
Swedbank vlkomnar sdana initiativ och deltar aktivt i
diskussionen.
Digitaliseringen fortsatte att frndra mnniskors
vardag. Det r framfrallt kunderna som driver p denna
utveckling. Ngot som bidragit till att konkurrensen har
kat avsevrt senaste ren, och framfrallt frn icke
traditionella banker. Swedbank str sig vl i denna
konkurrens. Bland annat genom vrt deltagande i
betalningstjnsten Swish, som p tv r ftt ver 3
miljoner anvndare.
Stabilt resultat i volatil marknad
Trots dessa utmaningar var fjrde kvartalets resultat
stabilt. Intjningen fortsatte visserligen att pressas av
lgre rnteniver, men kade bolne- och
inlningsvolymer bidrog positivt till utvecklingen.
Sidan 2 av 58
Baltikum uppvisade nnu ett kvartal med motstndskraft

i en milj med geopolitisk oskerhet och lga rntor.
Digitaliseringstrenden i vra baltiska hemmamarknader
r mrkbar. Nyfrsljningen sker idag nstan till hlften
ver vra digitala kanaler. Det finns dessutom mnga
utvecklingsmjligheter, dribland inom sparande- och
bolneaffren.
Kundaktiviteteten p fretagssidan var ngot hgre n
fregende kvartal, men mnga affrer skts upp till
fljd av det oskra marknadslget.
Inom sparandeomrdet i Sverige hade vi stora
inlningsvolymer till fljd av brsoron. Vra fonder
visade frbttrade resultat och hade nettoinflden under
kvartalet. Vi har under ret vidtagit flera tgrder.
Avgifterna har snkts p ett stort antal fonder och vi har
anpassat vrt fondutbud fr att tydliggra vrt
kunderbjudande,
Kreditfrlusterna kade ngot under kvartalet, till fljd av
reserveringar hnfrliga till enskilda engagemang, men
fortsatte sammantaget att vara p en lg niv. Den lga
risken i banken bekrftades genom en hjning av
kreditbetyget frn S&P till AA-. Det fallande oljepriset
har kat riskerna inom oljesektorn, utan att det hittills
resulterat i ngra kreditfrluster. Vi r aktiva i dialogen
med vra kunder och fortstter att arbeta intensivt
tillsammans med dem.
Hg kapitalisering ger motstndskraft
Jag r njd med frutsttningarna vi har skapat fr att ta
oss an en omvrld i fortsatt frndring.
Vr kostnadskontroll r god. Ambitionen r att snka de
totala kostnaderna ner mot 16 mdkr fr helret 2016,
vilket vi tidigare kommunicerat. Detta fr att kunna
strka vrt kunderbjudande genom kade investeringar i
kostnadseffektiva lsningar. Fler digitala lanseringar
kommer att ske under 2016, med syfte att ka
kundvrdet. Samtidigt fortstter vi att modernisera vra
bankkontor och anpassar dem till vra kunders behov.
Vr kapitalisering r fortsatt stark med en
krnprimrkapitalrelation p 24,1 procent. Det ger oss
tillrckligt stora buffertar att motst ekonomiska
pfrestningar och kade krav frn regleraren.
Fr fjrde ret i rad ligger utdelningspolicyn, om att dela
ut 75 procent av vinsten, fast. I linje med
utdelningspolicyn freslr Swedbanks styrelse
rsstmman en utdelning p 10,70 kronor (11,35) per
aktie fr 2015.
Michael Wolf
Verkstllande direktr och koncernchef
Sida
Innehllsfrteckning
Finansiell versikt
versikt
Marknad
Viktigt att notera
Fjrde kvartalet 2015 jmfrt med tredje kvartalet 2015
Resultat
Helret 2015 jmfrt med helret 2014
Resultat
Volymutveckling
Kredit- och tillgngskvalitet
Operativa risker
Upplning och likviditet
Kreditbetyg
Kapital och kapitaltckning
vriga hndelser
10
Hndelser efter 31 december
10
Affrssegment
Svensk bankverksamhet
11
Baltisk bankverksamhet
13
Stora fretag & Institutioner
15
Koncernfunktioner & vrigt
17
Elimineringar
18
Produktomrden
19
Finansiell information
Koncern
Resultatrkning i sammandrag
25
Rapport ver totalresultat i sammandrag
26
Nyckeltal
26
Balansrkning i sammandrag
27
Frndringar i eget kapital i sammandrag
28
Kassafldesanalys i sammandrag
29
Noter
30
Moderbolag
52
Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter
57
Revisorsgranskning
57
Kontaktuppgifter
58
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell

information och publikationer.
Sidan 3 av 58
Finansiell versikt
Resultatrkning
2015
2015
2015
2014
Kv4
Kv3
Kv4
Helr
Helr
Rntenetto
5 759
5 811
-1
5 809
-1
22 993
22 642
Provisionsnetto
2 877
2 736
2 882
11 199
11 204
165
571
1 986
-71
m kr
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

vriga intkter
2014
69
656
683
-4
619
2 861
3 472
-18
Sum m a intkter
9 457
9 234
9 379
37 624
39 304
-4
Personalkostnader
2 291
2 257
2 452
-7
9 395
10 259
-8
vriga kostnader
1 948
1 622
20
1 841
6 938
7 343
-6
Sum m a kostnader
4 239
3 879
4 293
-1
16 333
17 602
-7
5 218
5 355
-3
5 086
21 291
21 702
-2
254
254

Nedskrivning av materiella tillgngar
19
16
399
130
33
-42
72
256
-72
254
57
594
419
42
4 800
4 955
-3
974
1 012
-4
4 799
20 371
21 026
-3
1 000
-3
4 625
4 301
Periodens resultat frn kvarvarande verksam heter

Periodens resultat frn avvecklade verksamheter,
efter skatt
3 826
3 943
-3
3 799
15 746
16 725
-6
-12
-11
-3
Periodens resultat
Periodens resultat hnfrligt till aktiegarna i
Sw edbank AB
3 814
3 932
-3
-6
-262
-98
3 796
15 740
16 463
-4
3 813
3 928
-3
3 795
15 727
16 447
-4
Nyckeltal och data per aktie
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet, %

12,7
12,6
13,5
13,5
13,3
13,3
13,5
13,5
15,2
15,0
kvarvarande verksamhet, kronor

Resultat per aktie efter utspdning,
1)
3,46
3,57
3,45
14,24
15,17
1)
3,46
3,52
3,42
14,14
15,05
0,45
0,42
0,46
0,43
0,45
111,4
107,5
106,3
111,4
106,3
Utlning/inlning, %
184
187
201
184
201
Krnprimrkapitalrelation, %
24,1
23,0
21,2
24,1
21,2
Primrkapitalrelation, %
26,9
25,7
22,4
26,9
22,4
Total kapitalrelation, %
Kreditfrlustniv, %
Andel oskra fordringar, brutto, %
Total reserveringsgrad fr oskra fordringar, %
Likviditetstckningsgrad (LCR), %
30,3
0,11
0,40
56
159
28,9
0,04
0,35
58
135
25,5
0,07
0,41
53
120
30,3
0,04
0,40
56
159
25,5
0,03
0,41
53
120
107
104
98
107
98
2015
31 dec
2014
31 dec
1 371
744
123
2 149
389
1 325
661
117
2 121
414
3
13
5
1
-6
Kreditfrluster, netto
Rrelseresultat
Skatt
19
Resultat per aktie fre utspdning,
kvarvarande verksamhet, kronor

K/I-tal
Eget kapital per aktie, kronor
1)
NSFR (net stable funding ratio), %
2)
Balansrkningsdata
m dkr
Utlning till allmnheten, exkl terkpsavtal och riksgld
Inlning frn allmnheten, exkl terkpsavtal och riksgld
Aktiegarnas eget kapital
Balansomslutning
Riskexponeringsbelopp
1)
2)
Antal aktier och berkningar av resultat per aktie specificeras p sidan 51.
NSFR enligt Swedbanks tolkning av Baselkommittns nya rekommendation (BCBS295).
Nyckeltalen baseras p resultat och eget kapital hnfrligt till aktiegarna i Swedbank.
Nyckeltal och kommentarer i texten avseende utlning och inlning avser volymer exklusive Riksglden och repor.
Sidan 4 av 58
Sparbanken resund, minskade kostnader p grund av

kad digitalisering och ndrade distributionsformer samt
ett minskat antal anstllda.
versikt
Marknad
Den globala ekonomin uppvisar en splittrad bild. I
Europa fortstter konjunkturterhmtningen, om n i
lngsam takt. Samtidigt bestr det lga inflationstrycket,
inte minst via de fallande rvarupriserna, och den
europeiska centralbanken (ECB) vidtog ytterligare
stimulanstgrder i samband med rntebeslutet i
december. ven ekonomin i USA har fortsatt att
terhmta sig och den amerikanska centralbanken,
Federal Reserve, hjde som frvntat styrrntan i
december fr frsta gngen p nrmare ett decennium.
Den makroekonomiska statistiken var dock svagare
under fjrde kvartalet. Under rets sista mnader tilltog
ocks den globala tillvxtoron till fljd av en inbromsning
i Kina, vilket lett till en nedgng i vrldshandeln och i
rvarupriserna.
Den svenska ekonomin fortstter att uppvisa en stark
tillvxt, dr rekordlga rntor och flyktingstrmmen ger
skjuts t tillvxten via kad privat och offentlig
konsumtion. Under tredje kvartalet uppgick den rliga
tillvxttakten i BNP till nrmare 4 procent. Under fjrde
kvartalet kade optimismen inom nringslivet medan
hushllen blev mer frsiktiga. P bostadsmarknaden
syntes dock tecken p en utplaning i priserna efter de
senaste rens uppgng. Den underliggande inflationstakten har gradvis kat under 2015, i klvattnet av en
svagare krona, men vilar alltjmt p en brcklig grund.
ven om Riksbanken inte vidtog ytterligare penningpolitiska tgrder vid decembermtet r beredskapen
hg fr fler lttnader vid en alltfr snabb frstrkning av
kronan.
Styrelsen freslr bolagsstmman att det befintliga

terkpsprogrammet, som bemyndigar styrelsen att
fatta beslut om terkp av aktier upp till hgst en tiondel
av samtliga aktier i Swedbank (inklusive frvrv av egna
aktier i vrdepappersrrelsen), frlngs ytterligare ett r.
ven mandatet att kunna emittera konvertibla skuldebrev i form av frlagsln som kan konverteras till aktier
fresls frlngas. Frslagen r motiverade som en del
av flera tgrder fr att ge styrelsen mjlighet att
fortlpande anpassa bankens kapitalstruktur till rdande
kapitalbehov.
Utdelningen fresls av styrelsen till 10,70 kr (11,35)
per aktie fr rkenskapsret 2015. Detta motsvarar en
utdelningsgrad p 75 procent. Som avstmningsdag fr
utdelning fresls den 7 april. Sista dag fr handel med
Swedbanks aktier med rtt till utdelning blir drmed den
5 april. Beslutar rsstmman enligt styrelsens frslag
berknas utdelningen komma att utbetalas genom
Euroclears frsorg den 12 april 2016. Swedbanks
rsstmma kommer att hllas tisdag 5 april 2016
klockan 11.00 i Dansens Hus, Barnhusgatan 12-14 i
Stockholm. Mer information om Swedbanks rsstmma
kommer att finnas p bankens hemsida
www.swedbank.se under rubriken Om
Swedbank/Bolagsstyrning.
Fjrde kvartalet 2015

Jmfrt med tredje kvartalet 2015
Resultat
De baltiska ekonomierna fortstter att expandera. BNPtillvxten under tredje kvartalet uppgick till 3,3 procent i
Lettland, 1,7 procent i Litauen och 0,7 procent i Estland.
Det strsta bidraget till kningen kom frn hushllen,
vars konsumtion stttas av lnekningar p 5-7 procent.
Exporten till Ryssland fll med 20-40 procent under
2015. Samtidigt kade exporten till andra marknader,
vilket bidrog till att den totala exporten kade ngot i
Lettland och endast minskade marginellt i Estland och
Litauen. Investeringstakten mste dock ka fr att
understdja produktivitetstillvxten och konkurrenskraften. Konsumentpriserna fll ngot i Estland och
Litauen medan utvecklingen i Lettland r nra
ofrndrad, till fljd av det globala rvaruprisfallet.
Arbetsmarknaden fortstter att vara anstrngd men
bidraget till den totala inflationstakten r fortfarande litet.
Stockholmsbrsen (OMXSPI) steg med 6,6 procent
under ret, och med 6,2 procent under det sista
kvartalet. Tallinnbrsen (OMXTGI) steg med
19,1 procent, Rigabrsen (OMXRGI) med 45,7 procent
och Vilniusbrsen (OMXVGI) med 7,4 procent under
ret. Under fjrde kvartalet steg Tallinnbrsen med
4,1 procent, Rigabrsen med 4,0 procent och
Vilniusbrsen med 1,3 procent.
Viktigt att notera

Bankens totala kostnader fr 2015 uppgick till
16,3 mdkr. Ambitionen att snka de totala kostnaderna
fr 2016 mot 16 mdkr, vilket annonserades i samband
med delrsrapporten fr tredje kvartalet 2014, kvarstr.
Detta r ett led i den kande digitaliseringen som skapar
kad konkurrens och prispress, och ska skerstlla
Swedbanks fortsatta konkurrenskraft. Besparingarna
utgrs av kostnadssynergier relaterade till frvrvet av
Sidan 5 av 58
Kvartalets resultat minskade med 3 procent, till

3 813 mkr (3 928). Orsaken var frmst hgre kostnader
och kreditfrluster. Intkterna kade dock. Resultatet
kade i Baltisk bankverksamhet men minskade i Svensk
bankverksamhet och Stora fretag & Institutioner samt
Koncernfunktioner & vrigt. Resultatet fre
kreditfrluster och nedskrivningar sjnk till 5 218 mkr
(5 355). Rntabiliteten p eget kapital minskade till
12,6 procent (13,5). K/I-talet kade till 0,45 (0,42).
Resultat fre kreditfrluster
och nedskrivningar
per affrssegm ent
exkl valutakurseffekter
2015
m kr
Kv4
Sum m a exkl
valutakurseffekter
Valutakurseffekter
Sum m a
2015
Kv3
2014
Kv4
3 261
1 033
956
-32
3 161
945
951
276
2 888
863
992
317
5 218
5 333
5 060
5 218
22
5 355
26
5 086
Intkterna kade med 2 procent, till 9 457 mkr (9 234)

p grund av ett hgre provisionsnetto och nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde.
Rntenettot minskade med 1 procent, till 5 759 mkr
(5 811). Orsaken var frmst ett lgre rntenetto i Group
Treasury, inom Koncernfunktioner & vrigt; bland annat
till fljd av att tidigare tagna positioner frfallit.
Rntenettot i Svensk bankverksamhet steg till fljd av
kade ut- och inlningsvolymer liksom frbttrade
utlningsmarginaler. I Baltisk bankverksamhet kade

rntenettot till fljd av en lgre avgift fr insttningsgarantin i Litauen. Inom Stora fretag & Institutioner
minskade rntenettot till fljd av ngot minskade
utlningsmarginaler.
Provisionsnettot kade med 5 procent och uppgick till
2 877 mkr (2 736). kningen var synlig inom samtliga
affrssegment. Provisionsnettot avseende kapitalfrvaltning steg, frmst till fljd av prestationsbaserade
avgifter och ssongsmssiga PPM-flden. Nettot frn
corporate finance och vrdepappershandeln var
ssongsmssigt hgre medan utlningsrelaterade
provisioner var stabila. Provisionsnettot avseende kort
var dock ssongsmssigt lgre.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde kade
till 165 mkr (4), frmst pverkat av ett ssongsmssigt
hgre resultat inom Stora fretag & Institutioner. I Group
Treasury, inom Koncernfunktioner & vrigt, frbttrades
resultatet ngot, d frre terkp av skerstllda
obligationer skedde under kvartalet.
vriga intkter sjnk ngot och uppgick till 656 mkr
(683).
Kostnaderna kade med 9 procent till 4 239 mkr
(3 879). kningen var synlig i alla affrssegment.
Personalkostnaderna kade till fljd av ssongsmssigt
hgre kostnader men motverkades ngot av upplsning
av en tidigare gjord reservering avseende Sparbanken
resund. vriga kostnader kade frmst p grund av
anpassning av kontorslokaler. ven kostnaderna fr
marknadsfring och IT kade.
Nedskrivningar avseende immateriella tillgngar
uppgick till 0 mkr (254). Tredje kvartalet inkluderade en
nedskrivning av IT-system inom Group Products samt
en nedskrivning av ett tidigare frvrvat
kapitalfrvaltningsuppdrag.
Kreditfrlusterna kade till 399 mkr (130). Inom Svensk
bankverksamhet kade kreditfrlusterna till fljd av en
strre reservering avseende ett enskilt engagemang.
Stora fretag & Institutioner redovisade ngot hgre
kreditfrluster till fljd av ett ftal engagemang, medan
tervinningarna i Baltisk bankverksamhet kade.
Skattekostnaden uppgick till 974 mkr (1 012),
motsvarande en effektiv skattesats p 20,3 procent
(20,4). Frn 2016 har bolagsskattesatsen i Norge
ndrats frn 27 procent till 25 procent. Uppskjutna
skatteposter r drfr omrknade i fjrde kvartalet, vilket
gav en engngseffekt om 22 mkr i snkt skattekostnad.
Exklusive denna engngseffekt hade fjrde kvartalets
effektiva skattesats varit 20,8 procent. Enligt tidigare
bedmning vntas den effektiva skattesatsen uppg till
19-21 procent p medellng sikt.
Resultatet frn avvecklade verksamheter uppgick till
-12 mkr (-11).
Helret 2015
Jmfrt med helret 2014
Resultat
rets resultat minskade med 4 procent, till 15 727 mkr
(16 447), frmst p grund av ett lgre nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde och en skattekostnad
av engngskaraktr under andra kvartalet 2015. Svl
Sidan 6 av 58
intkter som kostnader minskade. Valutakursfrndringar kade resultatet med 16 mkr, framfrallt till
fljd av att den svenska kronan i genomsnitt frsvagats
mot euron under ret. Rntabiliteten p eget kapital
minskade till 13,5 procent (15,0), till lika delar pverkat
av lgre resultat och en strre kapitalbas. K/I-talet
frbttrades till 0,43 (0,45).
Resultatet fre kreditfrluster och nedskrivningar
minskade med 2 procent, till 21 291 mkr (21 702).
Resultatet inom Svensk bankverksamhet och Baltisk
bankverksamhet kade. Resultatet inom Stora fretag &
Institutioner och Group Treasury, inom
Koncernfunktioner & vrigt, minskade.
Resultat fre kreditfrluster
och nedskrivningar
per affrssegm ent
exkl valutakurseffekter
2015
m kr
Helr
Sum m a exkl
valutakurseffekter
Valutakurseffekter
Sum m a
2014
Helr
m kr
12 564
11 933
631
3 806
4 141
780
3 693
4 337
1 780
113
-196
-1 000
21 291
21 743
-41
21 702
-452
41
-411
21 291
Intkterna minskade med 4 procent till 37 624 mkr

(39 304), frmst i Group Treasury inom Koncernfunktioner & vrigt till fljd av ett smre nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde. Intkterna kade
inom Baltisk bankverksamhet och var stabila i Svensk
bankverksamhet. Svensk bankverksamhet hade under
2014 engngsintkter frmst relaterade till frvrvet av
Sparbanken resund. Intkterna minskade inom Stora
fretag & Institutioner.
Rntenettot och provisionsintkterna var stabila.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde och
vriga intkter sjnk. Valutakursfrndringar kade
intkterna med 135 mkr.
Rntenettot kade med 2 procent, till 22 993 mkr
(22 642). Group Treasurys rntenetto frbttrades,
gynnat av fallande marknadsrntor. Inom Svensk
bankverksamhet kade rntenettot ngot. Lgre
marknadsrntor pverkade inlningsmarginalerna
negativt medan kade utlningsvolymer samt hgre
bolnemarginaler bidrog positivt. Rntenettot kade
inom Baltisk bankverksamhet. Inom Stora fretag &
Institutioner minskade rntenettot, till fljd av lgre
inlningsmarginaler. Hgre stabilitetsavgifter minskade
rntenettot med 64 mkr. Valutakursfr-ndringar kade
rntenettot med 81 mkr.
Provisionsnettot var stabilt p 11 199 mkr (11 204).
Frskringsrelaterade intkter samt kort- och utlningsprovisioner bidrog positivt medan intkterna frn
corporate finance och betalningsprovisioner sjnk.
Betalningsprovisionerna minskade som en fljd av
eurovergngen i Litauen samt en positiv engngseffekt
p 35 mkr under 2014. Provisionerna frn kapitalfrvaltning var stabila. Ett hgre genomsnittligt frvaltat
kapital, till fljd av hgre brskurser under ret, bidrog
positivt medan prissnkningar av fondavgifter
pverkade negativt.
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde sjnk till

571 mkr (1 986). Minskningen beror frmst p ett lgre
resultat i Group Treasury, inom Koncernfunktioner &
vrigt, till fljd av negativa vrderingseffekter frn
terkp av skerstllda obligationer och kade kreditspreadar. Inom Stora fretag & Institutioner var nettoresultat finansiella poster stabilt.
vriga intkter minskade med 18 procent, till 2 861 mkr
(3 472). Intkterna minskade inom Svensk Bankverksamhet och Koncernfunktioner & vrigt men kade
inom vriga affrssegment. Inom Svensk
bankverksamhet redovisades engngsintkter p 461
mkr under 2014 relaterade till frvrvet av Sparbanken
resund. Inom Koncernfunktioner & vrigt minskade
intkterna frn vertagna tillgngar i takt med att
fastighetsbestndet avyttrats.
Kostnaderna minskade med 7 procent och uppgick till
16 333 mkr (17 602). Strst minskning visade Svensk
bankverksamhet. Minskningen frklaras av
engngskostnader p 615 mkr som redovisades i
samband med frvrvet av Sparbanken resund under
frra ret. Kostnaderna i Svensk bankverksamhet
minskade ocks som en fljd av effektiviseringar. I
Koncernfunktioner & vrigt minskade kostnaderna
frmst till fljd av effektivitetstgrder, men ven som en
fljd av engngskostnader under 2014 relaterade till
flytten av huvudkontoret. Inom Baltisk bankverksamhet
och Stora fretag & Institutioner minskade kostnaderna.
Valutakursfrndringar kade kostnaderna med 94 mkr.
Antalet heltidstjnster minskade. Minskningen var strst
inom Svensk bankverksamhet till fljd av kad
effektivitet och digitaliserade processer samt integrationen av Sparbanken resund. Antalet anstllda
minskade ven inom Baltisk bankverksamhet samt
Group Products, inom Koncernfunktioner & vrigt. Inom
Stora fretag & Institutioner kade antalet heltidstjnster
ngot.
Nedskrivning av immateriella tillgngar kade till
254 mkr (1) och bestod av en nedskrivning av IT-system
inom Group Products samt en nedskrivning av ett
tidigare frvrvat kapitalfrvaltningsuppdrag.
Nedskrivning av materiella tillgngar minskade till
72 mkr (256), som ett resultat av ett lgre fastighetsbestnd.
Kreditfrlusterna kade till 594 mkr (419), frmst som en
effekt av en strre reservering avseende ett enskilt
engagemang inom Svensk Bankverksamhet under
fjrde kvartalet. Stora fretag & Institutioner redovisade
lgre kreditfrluster. Baltisk bankverksamhet redovisade
fortsatt tervinningar.
Skattekostnaden uppgick till 4 625 mkr (4 301),
motsvarande en effektiv skattesats p 22,7 procent
(20,5). Under andra kvartalet pverkades den effektiva
skattesatsen av engngseffekter i de estniska och
amerikanska verksamheterna. Under fjrde kvartalet
pverkades den effektiva skattesatsen av en kommande
bolagsskattesnkning i Norge. Exklusive dessa effekter
hade den effektiva skattesatsen varit 20,6 procent. I
enlighet med tidigare bedmning vntas den effektiva
skattesatsen uppg till 19-21 procent p medellng sikt.
Resultatet fr avvecklade verksamheter uppgick till
-6 mkr (-262). Under 2014 gjordes en omklassificering
p -223 mkr avseende avvecklingen av den ryska
verksamheten.
Sidan 7 av 58
Volymutveckling
Den totala utlningen till allmnheten, exklusive
terkpsavtal och riksgld, kade med 3 procent till
1 371 mdkr (1 325). I Sverige kade utlningen till
bolnekunder under 2015 med 35 mdkr, till 675 mdkr,
varav 7 mdkr under fjrde kvartalet. Swedbanks
marknadsandel avseende nettotillvxten var
18,9 procent under rets elva frsta mnader, att
jmfra med den totala marknadsandelen p
24,8 procent (25,2 procent per 31 december 2014). I
Baltisk bankverksamhet kade bolnevolymen med
3 procent i lokal valuta, till 55 mdkr. I Estland och
Litauen vxte portfljerna med 5 respektive 6 procent,
medan den minskade med 2 procent i Lettland.
Privatutlningen utver boln vxte med 2 mdkr under
ret till 124 mdkr i Sverige. Strsta kningen avsg
utlning till bostadsrttsfreningar som kade med
3 mdkr till 101 mdkr. I Baltisk bankverksamhet vxte
volymerna med 10 procent i lokal valuta till 10 mdkr,
volymerna kade i samtliga lnder.
Fretagsutlningen inom Svensk bankverksamhet och
Stora fretag & Institutioner kade med 10 mdkr under
ret till 443 mdkr. Under fjrde kvartalet minskade
volymerna med 1 mdkr. Swedbanks marknadsandel
avseende nettotillvxten i Sverige var 21,4 procent
under rets frsta elva mnader och den totala
marknadsandelen kade till 18,8 procent per 30
november 2015 (18,7). I Baltisk bankverksamhet
minskade fretagsutlningen i lokal valuta under ret
med 1 procent till 59 mdkr. Utlningsportfljen vxte
med 3 procent i Estland, 1 procent i Lettland och
minskade med 8 procent i Litauen.
Swedbanks inlning kade med 83 mdkr under ret,
varav 10 mdkr under fjrde kvartalet, till totalt 744 mdkr.
kningen var frmst hnfrlig till Svensk bankverksamhet, dr volymerna kade med 41 mdkr, varav 22
mdkr under fjrde kvartalet. I Stora fretag &
Institutioner kade inlningen med 15 mdkr under ret,
och med 18 mdkr under fjrde kvartalet. I Baltisk
bankverksamhet kade inlningen i lokal valuta med 8
procent, inlningen kade i alla tre lnder. Marknadsandelarna i Sverige var stabila och uppgick fr
hushllsinlning per sista november till 20,9 procent
(21,1) och fr fretagsinlning till 18,9 procent (18,7).
Det frvaltade fondkapitalet kade med 23 mdkr sedan
rsskiftet 2014 och uppgick till 738 mdkr (715), varav
706 mdkr hnfrs till den svenska verksamheten.
Frvaltat kapital i den diskretionra frvaltningen
uppgick till 352 mdkr (337). Under ret hade Swedbank
Robur ett nettoutflde p -14 mdkr i den svenska
marknaden, med en stabilisering under fjrde kvartalet.
Den tidigare trenden med utflden i rntefonder och
inflden i blandfonder fortsatte under kvartalet. ven till
aktiefonder skedde inflden under fjrde kvartalet, bland
annat som fljd av ssongsmssiga PPM-flden.
Nettoutfldet i Swedbank Roburs aktiefonder var
-15 mdkr under ret, med ett nettoinflde p 1 mdkr
under fjrde kvartalet. Den diskretionra frvaltningen
hade ett nettoinflde p 10 mdkr under ret, varav
3 mdkr under fjrde kvartalet. Swedbank Roburs
marknadsandel avseende nettoinflde var negativ
(13,5% procent fr 2014).
Ls mer under produktomrden frn sidan 19.
Kredit- och tillgngskvalitet

Under 2015 har utvecklingen av Swedbanks
kreditkvalitet varit fortsatt god. kningen i utlningsvolym har generellt besttt av kunder med lg risk och
med bra skerheter vilket ytterligare strkt kreditkvaliteten.
Oskra fordringar minskade under ret och kreditfrlustnivn var fortsatt mycket lg. Den svenska ekonomin
har trots den politiska och ekonomiska oskerheten i
omvrlden haft en god tillvxt. De baltiska lnderna har
pverkats negativt av handelsrestriktionerna mot
Ryssland, men visade nd fortsatt ekonomisk tillvxt.
Oljepriset har varit under press under hela 2015. Mot
slutet av fjrde kvartalet fll priset ytterligare och har
under brjan av frsta kvartalet 2016 fortsatt ligga p
historiskt lga niver. Swedbanks kunder i oljerelaterade sektorer har under 2015 hanterat situationen vl
och banken har inte drabbats av ngra kreditfrluster i
sektorn under 2015. Mot slutet av fjrde kvartalet sg vi
dock tecken p frsmrad kreditkvalitet bland ett ftal
engagemang. D Swedbank bedmer att svagheten i
marknaden kommer att best under 2016 kommer det
sannolikt medfra ett reserveringsbehov. Swedbank har
en nra dialog med kunderna i de oljerelaterade
sektorerna som frmst utgrs av brsnoterade fretag
med hg kreditvrdighet och lnga kundkontrakt.
Under ret infrde Swedbank nya riktlinjer fr boln.
Frndringen gller nya ln och innebr bland annat
striktare krav p amortering, i linje med Finansinspektionens frslag, en begrnsning av hur mycket kunden
kan lna i frhllande till sin rsinkomst och skrpta
krav p det rntepslag som kunderna skall klara av att
betala. Frndringen har genomfrts fr att upprtthlla
den goda kvaliteten i bolneportfljen samt begrnsa
risker, fr svl banken som kunder, vid en eventuell
rntehjning eller prisnedgng.
Swedbanks bolnevolym till hushll i Sverige fortsatte
att ka under ret men tillvxttakten dmpades under
andra halvret, bland annat till fljd av de riktlinjer
Swedbank infrt under ret. Under fjrde kvartalet
amorterades det p 95 procent av de nyutbetalda
bolnen i den svenska portfljen med en belningsgrad
ver 70 procent, vilket var ofrndrat jmfrt med
fregende kvartal. Av de nyutbetalda lnen med en
belningsgrad p mellan 50 och 70 procent
amorterades det p 82 procent jmfrt med 64 procent
under tredje kvartalet. Amorteringarna i den svenska
bolneportfljen uppgick under den senaste tolvmnadersperioden till cirka 11,2 mdkr. Den genomsnittliga belningsgraden fr Swedbanks boln i Sverige
var 56,9 procent (60,1 per 31 december 2014), i Estland
50,8 procent (53,9), i Lettland 98,0 procent (108,2) och i
Litauen 78,9 procent (84,8), berknad p fastighetsniv.
Fr mer information se avsnittet Lna och finansiera sid
19 samt faktaboken sid 52.
Utlningen till icke bostadsrelaterade fastighetsbolag i
Sverige kade under ret med 4,1 procent, till 123 mdkr.
Risken i portfljen var fortsatt lg.
Oskra fordringar fortsatte att minska under ret och
uppgick till 0,40 procent (0,41) av den totala utlningen.
Reserveringsgraden fr oskra fordringar var 40 procent
(35), och inklusive portfljreserveringar 56 procent (53).
Fr mer information om kreditrisk se faktaboken sid
45-51.
Sidan 8 av 58
per affrssegm ent
m kr
Estland
Lettland
Litauen
Sum m a
2015
Helr
2014
Helr
482
-172
34
-228
22
284
0
594
246
-186
-31
-106
-49
381
-22
419
%
96
-8
-25
42
Kreditfrlusterna uppgick till 594 mkr (419) under ret,

varav 399 mkr i fjrde kvartalet. Dessa avsg frmst
reserveringar fr befarade kreditfrluster av ett engagemang i Svensk bankverksamhet respektive ett ftal
engagemang i Stora fretag & institutioner. Baltisk
bankverksamhet redovisade fortsatta tervinningar, om
n p en lgre niv n under 2014. vertagna tillgngar
fortsatte att minska till 441 mkr (933). Mer information
om vertagna tillgngar finns i faktaboken p sidan 50.
Operativa risker
Bankens direkta frluster hnfrliga till operativa risker
var fortsatt lga under fjrde kvartalet. Under kvartalet
intrffade ett ftal strningar i bankens IT-milj vilka
endast pverkade vra kunder i begrnsad omfattning.
De cyberhot som identifierats under kvartalet var riktade
bde direkt mot banken men ven mot vra kunder och
avser huvudsakligen tillgnglighetsstrningar och
bedrgerier i olika former. Swedbank arbetar aktivt fr
att minimera dessa hot genom olika skyddstgrder
samt bankverskridande samarbeten via bland annat
Bankfreningen.
Under andra kvartalet lmnade Swedbank in en
anskan till Finansinspektionen om att f anvnda
internmtningsmetoden AMA (Advanced Measurement
Approach) fr att berkna kapitalkrav fr operativa
risker. Under fjrde kvartalet kommunicerade Baselkommittn att AMA om 3 till 5 r kommer att ersttas
med en utkad standardiserad metod. I ljuset av detta
har banken nnu inte tagit stllning till om anskan ska
vidhllas eller inte.
Upplning och likviditet

Lga rntor och krympande kreditspreadar prglade
frsta halvret 2015. Under andra halvret kade
oskerheten p kapitalmarknaderna, bland annat p
grund av krisen i Grekland och efter att Kina devalverat
sin valuta. Detta bidrog till kade kreditspreadar och
hgre volatilitet.
Infrandet av nya kapitaltckningsregler kade
emissionerna av supplementrkapital (AT1-instrument)
bland europeiska banker. Swedbank gjorde i brjan av
ret en AT1-emission p 750 musd fr att optimera
kapitalstrukturen. Under 2015 emitterades strre
volymer lngfristiga obligationer n tidigare r fr att ta
tillvara p de goda marknadsfrutsttningarna och
frfinansiera kommande frfall samt fr att matcha
bolnetillvxten. Swedbanks frbttrade kreditbetyg
bidrog till hg efterfrgan p vra skuldinstrument samt
ytterligare minskad upplningskostnad. Totalt
emitterade Swedbank 229 mdkr (115) i lngfristiga
skuldinstrument varav 41 mdkr under fjrde kvartalet.
Emissioner av skerstllda obligationer stod fr
merparten, 158 mdkr. Under 2016 planerar banken att
emittera omkring 180 mdkr fr att mta frfall om
nominellt 110 mdkr och kreditefterfrgan framfr allt

inom svenska boln.
Frndring av krnprimrkapital 2015, Swedbank

konsoliderad situation
mdkr
Vid slutet av 2015 uppgick den utestende kortfristiga

upplningen till 107 mdkr. Samtidigt uppgick placeringar
hos centralbanker till 186 mdkr. Likviditetsreserven
uppgick per sista december till 314 mdkr (224). I tillgg
till likviditetsreserven fanns likvida vrdepapper inom
andra delar av koncernen uppgende till 50 mdkr (76).
Likviditetsreserven och likviditetstckningsgraden
(liquidity coverage ratio, LCR) fluktuerar ver tiden,
bland annat beroende p frfallostrukturen fr
emitterade vrdepapper. Koncernens LCR var
159 procent (120), och 363 respektive 638 procent fr
USD och EUR. Enligt vr tolkning av Baselkommittens
senaste frslag p stabil nettofinansieringskvot (net
stable funding ratio, NSFR) uppgick Swedbanks NSFR
till 107 procent (98). Frbttringen av NSFR under ret
har drivits av kad lngfristig upplning vilket ven
minskat bankens strukturella likviditetsriskknslighet.
100
3,7
95
0,8
-2,9
90
93,9
93,0
-0,7
87,9
85
80
75
70
65
60
55
50
Kreditbetyg
I juni hjdes Moodys kreditbetyg p Swedbank ett steg,
till Aa3 med stabila utsikter. ven det individuella
kreditbetyget hjdes, frn baa1 till a3. Hjningen
motiverades med Swedbanks starka intjningsfrmga
och hga kreditkvalitet samt lngsiktiga strategi och
starka varumrke. ven S&P har under ret hjt
Swedbanks kreditbetyg ett steg, till AA-. Det individuella
kreditbetyget hjdes ocks, frn a till a+. Motiveringen
till frbttringen var kontinuiteten i Swedbanks styrning,
den stabila lnsamheten och hga effektiviteten. S&P:s
utsikter fr Swedbanks kreditbetyg r, i likhet med de
flesta andra svenska banker, negativt. Det beror p
S&P:s bedmning av bostadsprisutvecklingen och
hushllens skuldsttning, som anses ka den
ekonomiska risken fr bankerna. Swedbanks hga
kreditkvalitet, stabila intjning och starka kapitalisering
gjorde ocks att Fitch i juni bekrftade de positiva
utsikterna fr bankens kreditbetyg.
Kapital och kapitaltckning

Krnprimrkapitalrelationen uppgick vid kvartalets slut
till 24,1 procent (23,0 procent 30 september 2015 och
21,2 procent 31 december 2014). Krnprimrkapitalet
kade under kvartalet med 0,9 mdkr, till 93,9 mdkr.
Bankens resultat efter avdrag fr freslagen utdelning
pverkade krnprimrkapitalet positivt med 0,9 mdkr.
Omvrdering av berknad pensionsskuld enligt IAS 19
kade det egna kapitalet med cirka 0,8 mdkr, frmst till
fljd av hgre diskonteringsrnta. Den positiva effekten
motverkades dock av att avdraget frn krnprimrkapitalet, till fljd av att frvaltningstillgngarna
verstiger skulden fr pensionsfrpliktelserna, kade
med 0,9 mdkr jmfrt med tredje kvartalet.
Sidan 9 av 58
kning
Minskn ing
Riskexponeringsbeloppet (REA) minskade under fjrde

kvartalet med 15,1 mdkr. Per den 31 december uppgick
REA till 389,1 mdkr (404,2 mdkr per 30 september).
REA fr kreditrisker minskade med 10,7 mdkr.
Minskade exponeringar mot fretagskunder och institut
bidrog till att REA sjnk med 5,3 mdkr. kade
skerhetsvrden hade en positiv inverkan p LGD inom
Stora fretag & Institutioner samt Svensk bankverksamhet, vilket bidrog till att REA minskade med
3,1 mdkr. Positiva PD-migrationer inom Svensk
bankverk-samhet minskade REA men motverkades av
negativa PD-migrationer inom Stora fretag &
Institutioner samt Baltisk Bankverksamhet, vilket
minskade REA med totalt 0,2 mdkr.
REA fr kreditvrdighetsjustering (CVA-risk) minskade
marginellt, med 0,3 mdkr. REA fr marknadsrisker
minskade med 3,8 mdkr som ett resultat av framfrallt
minskade rntepositioner. REA fr operativa risker
minskade med 0,3 mdkr till fljd av fusionen med
Sparbanken resund. Orsaken r att Swedbank nu
tillmpar schablonmetoden fr hela koncernen medan
basmetoden tidigare tillmpades fr Sparbanken
resund.
Frndring av riskexponeringsbelopp, 2015, Swedbank

konsoliderad situation
mdkr
420
414,2
410
En utvrdering avseende bruttosoliditet (leverage ratio)

sker ocks, infr infrandet av ett eventuellt minimikrav
2018. Swedbanks bruttosoliditetsgrad per 31 december
2015 var 5,0 procent (4,5 procent per 30 september).
vriga hndelser
404,2
400
-5,3
-0,2
-3,1
390
-2,1
-0,3
389,1
-3,8
Den 1 oktober fusionerades Sparbanken resund AB

och Swedbank AB (publ). Swedbank vertog i och med
detta Sparbanken resund ABs roll som emittent i
utestende obligations- och frlagsln.
-0,3
Den 14 december lmnade chefen fr affrssegmentet

Stora fretag & Institutioner, Magnus Gagner Geeber,
sin anstllning i Swedbank. Som tillfrordnad chef har
Bjrn Meltzer utsetts. Rekrytering av ny chef fr
affrssegmentet har pbrjats.
380
370
360
kning
Minskn ing
Oskerhet kring kapitalregleringar kvarstr

Swedbank vl positionerad
Frn och med 13 september 2015 tillmpas det
kontracykliska buffertvrdet p 1 procent som
Finansinspektionen (FI) beslutade om i september
2014. Det kontracykliska buffertkravet pverkar ocks
Swedbanks kapitalkrav genom riskviktsgolvet p
25 procent inom pelare 2 fr den svenska
bolneportfljen.
Det totala krnprimrkapitalkravet fr Swedbank kade
under kvartalet till 19,9 procent att jmfra med
Swedbanks krnprimrkapitalrelation p 24,1 procent
per 31 december 2015. Kravet kade till fljd av att
kapitalkravet avseende riskviktsgolvet fr boln i pelare
2 kar i relation till det totala riskexponeringsbeloppet. I
det totala kravet har hnsyn tagits svl till Swedbanks
krnprimrkapitalkrav fr individuella pelare 2-risker p
0,9 procent som till samtliga aviserade hjningar av de
kontracykliska buffertvrdena s som hjningen av det
svenska kontracykliska buffertvrdet till 1,5 procent i juni
2016.
Under januari 2016 meddelade FI att det kontracykliska
buffertvrdet kan hjas ytterligare om det bedms som
ndvndigt. FI har ven aviserat en fortsatt granskning
av svenska bankers interna riskbaserade modeller,
srskilt avseende fretagsriskvikter, i syfte att frbttra
modellerna. FI bedmer att arbetet blir klart under 2016
och att det leder till en kning av kapitalkraven fr
fretagsexponeringar. Utver detta pgr ett
internationellt arbete rrande kapitalkrav. Bland annat
arbetar Baselkommittn med att frbttra jmfrbarheten mellan bankernas kapitalrelationer. Arbetet
omfattar reviderade schablonmetoder fr berkning av
kapitalkrav fr kredit-, marknads- och operativa risker,
dr ett eventuellt kapitalgolv diskuteras fr de banker
som anvnder interna modeller. Oskerheten kring de
nya regelverkens utformning, samt hur och nr de
kommer att implementeras, gr att det nnu r fr tidigt
att dra ngra slutsatser om eventuell pverkan p
Swedbank. Swedbanks goda lnsamhet och starka
kapitalisering ger dock ett bra utgngslge fr att mta
framtida frndringar i kapitalkraven.
Sidan 10 av 58
Visa Inc. annonserade den 2 november 2015 en avsikt

att frvrva Visa Europe Limited. Frvrvet r villkorat
av myndighetstillstnd. Detta tillstnd berknas erhllas
tidigast under andra kvartalet 2016. Swedbank r
medlem i Visa Europe och deltagare i Visa Sweden
Ekonomisk Frening. Visa Sweden r i sin tur
gruppmedlem i Visa Europe. Genom sitt medlemskap
kommer Swedbank att f del av kpeskillingen fr det
tilltnkta frvrvet som kommer att best av kontanter
och preferensaktier i Visa Inc. Dessutom finns
mjligheter fr Swedbank att erhlla en
tillggskpeskilling. Swedbank uppskattar fr
nrvarande intkten fr den tilltnkta transaktionen till
cirka 140-180 miljoner euro, baserat p en preliminr
berkning av den kontanta kpeskillingen och
preferensaktierna. Det rder oskerhet kring hur stort
beloppet kan bli beroende p bland annat allokeringsberkningar och vrdet p preferensaktierna. Dessutom
r Swedbanks andelar i Visa Sweden inte verltbara.
Som en fljd av de mnga oskerhetsfaktorerna kring
transaktionen, de begrnsningar som finns kopplat till
innehavet och det belopp som Swedbank kan komma
att erhlla, tas Swedbanks rtt att erhlla medel p
grund av affren varken upp som en fordran eller som
ett kat vrde p andelarna i Visa Sweden i Swedbanks
bokslut 2015. Villkorat av myndighetsgodknnande
kommer Swedbank att redovisa en positiv
engngseffekt under 2016 som fljd av frvrvet.
Den 21 december 2015 annonserades att den norska
mediekoncernen Schibsted frvrvar bostadssajten
Hemnet. Ett avtal har tecknats med samtliga gare
vilket innebr att Schibsted kper 80 % av Hemnet
baserat p ett bolagsvrde om 1,5 mdkr. Fastighetsbyrn ger idag 34 % av aktierna i Hemnet och kommer
genom en option frvrva ytterligare 8 % av aktierna
som drmed ven kommer bolaget till del vid
frsljningen. Fastighetsbyrn kommer slja samtliga
dessa aktier. Fr Fastighetsbyrns gare Swedbank
innebr frsljningen en realisationsvinst p omkring
500 mkr under 2016, efter att frvrvet erhllit
Konkurrensverkets godknnande.
Hndelser efter 31 december 2015

Inga hndelser av vsentlig betydelse har intrffat
sedan 31 december 2015.
Strkt rntenetto
kade inlningsvolymer
Frbttrad kundnjdhet bland privatkunder
Resultatrkning
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Rntenetto
Provisionsnetto
Andel av intressefretags resultat
vriga intkter
Sum m a intkter
3 560
1 762
83
155
221
5 781
3 404
1 717
64
201
187
5 573
5
3
30
-23
18
4
3 301
1 790
80
94
243
5 508
8
-2
4
65
-9
5
13 435
7 176
264
862
814
22 551
13 350
6 939
230
980
1 179
22 678
1
3
15
-12
-31
-1
Personalkostnader
Rrliga personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Sum m a kostnader
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat
Sw edbank AB
824
27
1 644
25
2 520
3 261
347
2 914
595
2 319
861
42
1 483
26
2 412
3 161
35
3 126
666
2 460
-4
-36
11
-4
4
3
-10
-54
2
-17
-4
13
-7
-11
-6
917
59
1 614
30
2 620
2 888
147
2 741
565
2 176
6
5
7
3 487
157
6 237
106
9 987
12 564
482
12 082
2 548
9 534
4 034
211
6 410
91
10 746
11 932
246
11 686
2 392
9 294
-14
-26
-3
16
-7
5
96
3
7
3
2 318
2 456
-6
2 176
9 521
9 280
Minoriteten
Rntabilitet p allokerat eget kapital, %
Utlning/inlning, %
Kreditfrlustniv, %
K/I-tal
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Heltidstjnster
1
18,2
235
0,13
0,44
1 064
453
4 469
4
19,0
246
0,01
0,43
1 059
431
4 571
-75
0
20,0
249
0,06
0,48
1 024
412
5 008
14
25,5
249
0,03
0,47
1 024
412
5 008
-7
4
10
-11
13
18,5
235
0,05
0,44
1 064
453
4 469
Utvecklingen januari - december

rets resultat frbttrades till 9 521 mkr, att jmfra med
9 280 mkr under 2014. Intkterna pressades av lgre
inlningsmarginaler samt att 2014 inkluderade
engngsintkter relaterade till frvrvet av Sparbanken
resund. Kostnaderna sjnk till fljd av lgre personalkostnader samt att 2014 belastades av strre
engngsposter.
Rntenettot kade med 1 procent jmfrt med 2014.
Hgre utlningsvolymer samt kade bolnemarginaler,
bde p nyutlningen och p portfljen totalt kade
rntenettot. Detta motverkades av lgre marknadsrntor
vilket pverkade inlningsmarginalerna negativt.
Utlningsmarginalerna har successivt kat sedan
halvrsskiftet 2014 fr att kompensera fr de hgre
kapitaltckningskraven i form av det hjda riskviktsgolvet fr svenska boln och den hjda kontracykliska
bufferten. Jmfrt med tredje kvartalet kade
rntenettot. kade utlningsvolymer samt ngot
frbttrade bolnemarginaler bidrog positivt. ven hgre
inlningsvolymer verkade i positiv riktning.
Svensk Bankverksamhet har under ret infrt skrpta
riktlinjer fr boln, bland annat vad gller amortering, fr
att skerstlla hllbarhet fr bde kund och bank.
Frndringarna har lett till en viss inbromsning av
kreditgivningen under rets sista mnader.
Sidan 11 av 58
0
5
-2
4
10
-11
Totalt kade bolnevolymen till hushll med 6 procent,

frn 640 till 675 mdkr under ret varav 7 mdkr under
fjrde kvartalet. Andelen av marknadens nettotillvxt
uppgick till 18,9 procent. Swedbanks andel av den totala
marknaden var 24,8 procent (25,2 procent per 31
december 2014). Under fjrde kvartalet kade bolnevolymen till hushll med 7 mdkr.
Utlningen till fretag kade med 1 procent eller 3 mdkr
under ret. Ln till fastighetsfrvaltning kade med
4 mdkr medan kreditgivningen till vriga fretagsmarknaden minskade. Under fjrde kvartalet minskade
utlningen till fretag med 1 mdkr. Marknadsandelen,
inklusive fretagsutlningen inom Stora fretag &
Institutioner, frbttrades till 18,8 procent (18,7 procent
per 31 december 2014).
Under ret har en satsning p konsumentkrediter
genomfrts. Swedbank har idag en relativt lg
marknadsandel p en vxande marknad och ser att det
finns utrymme fr en mer ansvarsfull kreditgivning p
omrdet. Under hsten har en kampanj genomfrts med
fokus att hjlpa kunderna till en sund och hllbar
ekonomi genom att samla deras ln och erbjuda
konkurrenskraftiga villkor. Swedbanks konsumentkreditvolym till hushll kade med 1 mdkr sedan
rsskiftet och andelen av den totala marknaden var
10,1 procent (10,0 procent per 31 december 2014).
Hushllens inlningsvolym kade med 24 mdkr sedan

rsskiftet, varav 5 mdkr under fjrde kvartalet.
Swedbanks andel av inlningen frn hushll uppgick till
20,9 procent (21,1 procent per 31 december 2014).
Fretagsinlningen inom Svensk bankverksamhet
kade med 17 mdkr sedan rsskiftet och med 16 mdkr
under kvartalet. Swedbanks marknadsandel, inklusive
fretagsinlningen inom Stora fretag & Institutioner,
kade till 18,9 procent per sista november,
(18,7 procent per 31 december 2014).
Provisionsnettot kade med 3 procent under 2015
jmfrt med samma period 2014. kningen beror
frmst p kade intkter frn aktiehandel och
strukturerade produkter samt kort- och betalningsprovisioner till fljd av hgre volymer. Provisionerna frn
kapitalfrvaltning minskade, frmst pverkat av snkta
fondavgifter. Under fjrde kvartalet kade
provisionsnettot med 3 procent jmfrt med tredje
kvartalet, frmst p grund av kad frsljning av
strukturerade produkter. Nettofldet i aktie- och
blandfonder var positivt, strkt av ssongsmssiga
PPM-flden medan trenden med utflden ur rntefonder
fortsatte. Frskjutningen till sparande med lgre risk
fortsatte.
Andel av intressefretags resultat minskade jmfrt
med fregende r, frmst p grund av en engngsintkt om 230 mkr relaterad till Entercard under 2014.
vriga intkter var lgre n fregende r p grund av
engngsintkter i samband med frvrvet av
Sparbanken resund.
Kreditfrlusterna var fortsatt lga men kade jmfrt

med 2014 och uppgick till 482 mkr, motsvarande en
kreditfrlustniv p 0,05 %. Under fjrde kvartalet
uppgick kreditfrlusterna till 347 mkr, varav merparten
avsg en strre reservering kopplad till ett enskilt
engagemang. Andelen oskra fordringar var
0,17 procent (0,15 procent) vid utgngen av ret.
Svensk Bankverksamhet har under ret fokuserat p
starkare samordning av kunderbjudanden samt
frenkling av interna processer. Allt i syfte att bttre
motsvara kundernas frvntningar. Den rliga kundnjdhetsunderskningen (SKI) visar positiv utveckling
med en skerstlld frbttring p privatsidan.
En ny kanalstrategi har ocks tagits fram med syfte att
samordna kundmtet i alla kanaler, digitalt, via telefon
och p alla kontor, fr att ge bttre och snabbare
service utifrn kundens behov.
Under ret har 39 kontor stngts, frmst som en effekt
av integrationen av Sparbanken resund och
kundernas kade aktivitet i de digitala kanalerna.
Antalet samtal till telefonbanken uppgick till 3,6 miljoner,
en kning med ver 8 procent jmfrt med 2014.
Antalet anvndare av Swedbanks digitala kanaler
fortstter att ka. Internetbanken hade 3,9 miljoner
anvndare den sista december, en kning med ver
214 000 under ret. Mobilbankens anvndare uppgick
till 2,5 miljoner, en kning med 478 000 jmfrt med
2014.
Kostnaderna minskade under 2015 frmst till fljd av

lgre personalkostnader och engngsposter relaterade
till frvrvet av Sparbanken resund som bidrog till
kade kostnader under 2014. ven kat fokus p
kostnadseffektivitet innebar lgre kostnader, frmst
avseende personal. Jmfrt med tredje kvartalet kade
kostnaderna, frmst p grund av anpassning av
kontorslokaler och marknadsfring men motverkades
ngot av en tidigare gjord reservering avseende
Sparbanken resund. Personalkostnader fortsatte att
minska.
Sverige r Swedbanks strsta marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och ver 250 000 fretagskunder. Det
gr Swedbank till Sveriges strsta bank sett till antalet kunder. Genom vra digitala kanaler (telefonbank, internetbank,
mobilbank och iPad) och kontor, samt med std av samarbetet med sparbankerna och franchisetagare r vi alltid
tillgngliga. Swedbank r en del av nrsamhllet. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala
samhllen. Bankens nrvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet Unga Jobb som skapat flera tusen
praktikplatser t unga har varit en viktig del under senare r. Swedbank har 275 kontor i Sverige. Beskrivning av de
olika produktomrdena finns frn sidan 19.
Sidan 12 av 58
Stark avslutning p ret i utmanande milj
Utlningstillvxt till privatpersoner
kat provisionsnetto
Resultatrkning
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Sum m a intkter
962
548
59
118
1 687
900
511
48
107
1 566
7
7
23
10
8
863
505
64
102
1 534
11
9
-8
16
10
3 558
2 052
202
476
6 288
3 496
1 956
239
416
6 107
2
5
-15
14
3
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Sum m a kostnader
222
18
382
32
654
1 033
204
20
349
32
605
961
9
-10
9
0
8
7
216
20
400
37
673
861
3
-10
-5
-14
-3
20
845
75
1 426
136
2 482
3 806
783
78
1 512
144
2 517
3 590
8
-4
-6
-6
-1
6

Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat
Sw edbank AB
0
3
-112
1 142
183
959
0
6
-2
957
132
825
33
43
31
0
8
-172
3 970
1 510
2 460
1
10
-186
3 765
565
3 200
959
825
31
2 460
3 200
-23

Utlning/inlning, %
Kreditfrlustniv, %
K/I-tal
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Heltidstjnster
19,3
86
-0,35
0,39
124
145
3 853
16,2
90
-0,01
0,39
129
144
3 786
-2
5
-2
12,3
86
-0,14
0,39
124
145
3 853
14,6
91
-0,16
0,41
126
138
3 920
-2
5
-2
-50
19
39
16
0
10
-10
861
128
733
16
733
-4
1
2
13,9
91
-0,04
0,44
126
138
3 920
-70
-20
-8
5
-23

Resultatet fr 2015 uppgick till 2 460 mkr, en minskning
med 23 procent jmfrt med 2014. Nedgngen hnfrs
till hgre skattekostnad p grund av en extra utdelning
frn den estniska underkoncernen under andra
kvartalet. Exklusive engngseffekten p skattekostnaden kade resultatet med 3 procent i lokal valuta.
Valutakursfrndringar frbttrade resultatet med 76
mkr.
Lettland medan de minskade i Litauen till fljd av ett

avslutat strre engagemang. Swedbanks marknadsandel fr utlning var 29 procent 30 september
(29 procent per 31 december 2014).
Rntenettot i lokal valuta minskade med 1 procent

under ret. Lgre marknadsrntor pressade
inlningsmarginalerna. Marginalerna i bolneportfljen
var stabila, men ngot hgre p nyutlningen. En hgre
volym konsumtionskrediter bidrog positivt till utvecklingen medan hg konkurrens och bttre kreditkvalitet
pressade marginalerna p fretagsutlningen. Avgiften
till resolutionsfonden minskade rntenettot med 64 mkr.
Valutakursfrndringar frbttrade rntenettot med 95
mkr. Jmfrt med fregende kvartal kade rntenettot
med 9 procent i lokal valuta, gynnat av en lgre avgift
fr insttningsgarantin i Litauen, vilket gav en positiv
effekt med 47mkr i kvartalet.
Provisionsnettot i lokal valuta kade med 2 procent

under ret. Hgre kundaktivitet strkte provisionerna
relaterade till kort och antalet korttransaktioner kade
med 12 procent. Samtidigt pverkades provisionsnettot
negativt av den nya regleringen avseende mellanbanksersttningen som brjade glla under december.
Betalningsprovisionerna pverkades negativt under ret
till fljd av eurovergngen i Litauen samt en
reversering av en tidigare straffavgift (35 mkr) under
frra ret. Jmfrt med fregende kvartal kade
provisionsnettot med 9 procent i lokal valuta till fljd av
hgre intkter inom kapitalfrvaltning.
Utlningsvolymerna kade med 2 procent i lokal valuta

jmfrt med 31 december 2014, drivet av kad optimism
hos hushllen. kningen terfanns inom utlningen till
privatpersoner och gllde svl boln som
konsumtionskrediter medan fretagsutlningen
minskade. Under fjrde kvartalet kade utlningsvolymerna i Estland och var nstintill ofrndrad i
Sidan 13 av 58
Inlningsvolymerna kade med 8 procent i lokal valuta

under ret. Swedbanks marknadsandel avseende
inlning var 30 procent 30 september (28 procent per 31
december 2014).

minskade med 18 procent i lokal valuta under ret.
Minskningen hnfrs frmst till lgre intkter frn
valutahandeln i Litauen till fljd av eurointrdet.
vriga intkter kade med 11 procent i lokal valuta
jmfrt med 2014. Intkterna kade p grund av hgre
frskringsrelaterade intkter, under svl helret som
under fjrde kvartalet.
Totala kostnader minskade med 4 procent i lokal valuta

under ret, frmst som ett resultat av lgre kostnader fr
lokaler, konsulter och IT. Personalkostnaderna steg p
grund av lnekningar, d det blivit svrare att hitta
kvalificerad arbetskraft. I takt med att kunder i allt hgre
grad vljer bankens digitala tjnster s har antalet
kontor minskats med 12, till 144 under ret. Av dessa r
50 kontantsmarta kontor med fokus p rdgivning.
Satsningen p digital frsljning fortstter genom
automatiserade kampanjer och specifikt riktade erbjudanden. Omkring 40 procent av nyfrsljningen till
privatpersoner sker genom bankens digitala kanaler. ITkostnaderna minskade efter att arbetet med eurovergngen i Litauen slutfrts. Jmfrt med fregende
kvartal kade kostnaderna med 10 procent i lokal
valuta, drivet av ssongsmssigt hgre kostnader
frmst fr personal och marknadsfring.
Nettotervinningarna under 2015 uppgick till 172 mkr
(186). Kreditkvaliteten var fortsatt stabil trots en osker
marknad. Swedbank fortsatte att fokusera p stabila
kunder med lg risk. Lettland redovisade nettotervinningar p 228 mkr under ret, Estland redovisade
och Litauen redovisade kreditfrluster p 34 respektive
22 mkr hnfrliga till ett ftal engagemang. Under fjrde
kvartalet redovisades nettotervinningar p 112 mkr,
varav 106 mkr frn Lettland och 14 mkr frn Litauen
medan mindre kreditfrluster noterades i Estland.
Situationen i Ryssland har inte gett ngon finansiell

pverkan. De hrdast drabbade sektorerna frn den
ryska recessionen r jordbruk och transport. Swedbanks
direkta eller indirekta exponeringar mot dessa sektorer
r begrnsad. Swedbank arbetar fortsatt i frebyggande
syfte fr att hjlpa de kunder som kan komma att
drabbas av situationen i Ryssland.
Skattekostnaden kade under ret till 1 510 mkr (565),
frmst till fljd av en extra utdelning frn den estniska
underkoncernen under andra kvartalet vilket gav en
extra skattekostnad p 929 mkr. Under fjrde kvartalet
godkndes dessutom en utdelning frn det estniska
kapitalfrvaltningsbolaget, vilket gav upphov till en extra
skattekostnad om 22 mkr.
Swedbank har slutit ett avtal med Danske Bank om att
frvrva deras retailverksamhet i Litauen och Lettland.
Affren frutstter godknnande av tillsynsmyndigheten
i svl Litauen som Lettland. Frvrvet berknas trda i
kraft under frsta halvret 2016.
Swedbank r strsta banken, med mer n 3 miljoner privatkunder och ver 300 000 fretagskunder, sett till antalet
kunder i Estland, Lettland och Litauen. Enligt mtningar r Swedbank ven det mest respekterade fretaget inom
finanssektorn. Genom digitala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor r banken alltid tillgnglig.
Swedbank r en del av nrsamhllet. Det lokala samhllsengagemanget tar mnga uttryck, med initiativ fr att frmja
utbildning, entreprenrskap och social vlfrd. Swedbank har 36 kontor i Estland, 41 i Lettland och 67 i Litauen.
Beskrivning av de olika produktomrdena finns frn sidan 19.
Sidan 14 av 58

kade inlningsvolymer
Hgre aktivitet inom aktie- och valutahandeln under fjrde kvartalet
Strkt position inom obligationsemissioner i euro
Resultatrkning
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Sum m a intkter
839
529
413
36
1 817
865
509
315
33
1 722
-3
4
31
9
6
890
534
434
20
1 878
-6
-1
-5
80
-3
3 428
2 025
1 891
143
7 487
3 485
2 233
1 929
121
7 768
-2
-9
-2
18
-4
375
17
454
15
861
956
164
792
170
622
328
57
365
16
766
956
97
859
193
666
14
-70
24
-6
12
0
69
-8
-12
-7
363
67
411
16
857
1 021
120
901
217
684
3
-75
10
-6
0
-6
37
-12
-22
-9
1 425
228
1 629
64
3 346
4 141
284
3 857
630
3 227
1 364
288
1 644
68
3 364
4 404
381
4 023
880
3 143
4
-21
-1
-6
-1
-6
-25
-4
-28
3
622
666
-7
684
-9
3 227
3 143
12,9
150
0,24
0,47
182
121
1 195
13,3
177
0,14
0,44
182
103
1 205
0
17
-1
15,1
165
0,21
0,46
175
106
1 193
4
14
0
16,2
150
0,16
0,45
182
121
1 195
19,3
165
0,18
0,43
175
106
1 193
4
14
0
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Sum m a kostnader
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat
Sw edbank AB
Utlning/inlning, %
Kreditfrlustniv, %
K/I-tal
Utlning, mdkr
Inlning, mdkr
Heltidstjnster
Utvecklingen januari- december

Resultatet uppgick till 3 227 mkr fr helret, en kning
med 3 procent jmfrt med 2014. Det frbttrade
resultatet beror frmst p lgre kreditfrluster jmfrt
med fregende r samt en positiv skatteeffekt.
Rntenettot minskade med 2 procent under 2015, till
3 428 mkr. Lgre inlningsmarginaler motverkades
delvis av hgre genomsnittliga utlningsvolymer och
upplggningsavgifter. Marginalerna i utlningsportfljen
var stabila. Utlningsvolymen kade med 4 procent
under 2015, till 182 mdkr (175). Valutakursfrndringar
bidrog med cirka 0,6 procent av kningen.
Kreditefterfrgan var lg under andra halvret till fljd av
en fortsatt god likviditetssituation hos storfretagen i
kombination med relativt lga investeringar.
Inlningsvolymen kade under ret med 14 procent, till
121 mdkr, som ett resultat av tillflliga insttningar
under fjrde kvartalet. Jmfrt med fregende kvartal
minskade rntenettot med 3 procent.
Utlningsvolymerna var stabila medan marginalerna p
lnestocken minskade ngot. P grund av den negativa
rntan debiterar Swedbank finansiella institutioner fr
inlning i ett ftal valutor. Inlningsvolymen kade med
18 mdkr jmfrt med tredje kvartalet.
Provisionsnettot minskade med 9 procent under 2015,
till 2 025 mkr. Minskningen r frmst relaterad till lgre
intkter frn obligationsemissioner i Norge och frn frre
brsintroduktioner och preferensaktieemissioner i
Sverige. Swedbanks marknadsandel avseende svenska
obligationsemissioner (SEK) uppgick till 22 procent fr
Sidan 15 av 58
2015 (21 procent per 2014) och i Norge (NOK) till 15,5
procent (18 procent per 2014). Detta gjorde Swedbank
till strsta aktr i Sverige och tredje strst i Norge.
Swedbank har successivt strkt sin position inom EURemissioner och marknadsandelen kade under ret.
Jmfrt med tredje kvartalet kade provisionsnettot med
4 procent. kade intkter genererade frn
fretagsfrvrv i Norge i slutet av kvartalet bidrog
positivt till utvecklingen. Intjningen frn emissioner av
fretagsobligationer med smre rating i Norge samt
emissioner av preferensaktier och brsintroduktioner var
dock fortsatt lg under kvartalet. Ett flertal
aktierelaterade primrmarknadstransaktioner som
frvntats under det fjrde kvartalet har skjutits upp till
2016 p grund av oroligt brsklimat under slutet av
2015.
minskade med 2 procent jmfrt med fregende r,
men kade med 31 procent jmfrt med tredje kvartalet.
Efter ett svagt fregende kvartal frbttrades
marknadslget under fjrde kvartalet, d
kreditmarknaderna stabiliserades. Kunderna var
emellertid fortsatt avvaktande, i synnerhet i Norge till
fljd av det lga oljepriset. Inom aktie- och
valutahandeln var aktiviteten hgre n under tredje
kvartalet, vilket frutom ssongsmssiga variationer
ocks berodde p kad volatilitet p de finansiella
marknaderna.
Totala kostnader minskade med 1 procent jmfrt med

2014. Personalkostnaderna kade som ett resultat av
fler medarbetare. Jmfrt med fregende kvartal
kade totala kostnader med 12 procent, frmst som en
konsekvens av hgre IT-kostnader i slutet av ret samt
hgre personalkostnader i Norge.
Skattekostnaden uppgick till 630 mkr fr 2015. Andra
kvartalet pverkades positivt av en engngseffekt p
230 mkr relaterad till den amerikanska verksamheten.
Kreditfrlusterna uppgick till 284 mkr under 2015 (381).
Kreditfrlusterna under ret var framfr allt hnfrliga till
kade reserveringar under andra halvret avseende ett
ftal engagemang.
Andelen oskra fordringar var 0,37 procent (0,22).

Kreditkvaliteten i lneportfljen r god. Under slutet av
fjrde kvartalet sjnk oljepriset till historiskt lga niver
och investeringsnivn i oljesektorn vntas vara lg
under en lngre period. Swedbank bedmer att svagheten i marknaden kommer best under 2016 och
drmed sannolikt medfra reserveringsbehov. Fretag
inom oljerelaterade sektorer fortstter att vidta tgrder
fr att hantera det lga oljepriset och den snkta
investeringsnivn i oljesektorn. Swedbank har en nra
dialog med kunderna i de oljerelaterade sektorerna som
frmst utgrs av brsnoterade fretag med hg
kreditvrdighet och lnga kundkontrakt.
Stora fretag & Institutioner ansvarar fr Swedbanks erbjudande till kunder med en omsttning p ver tv miljarder
kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som fljd av verksamhet i flera lnder eller behov av avancerade
finansieringslsningar. De ansvarar ocks fr framtagning av fretags- och kapitalmarknadsprodukter till vriga delar av
banken och de svenska sparbankerna. Stora fretag & Institutioner arbetar nra kunderna, rdgivningen syftar till att
skapa lngsiktig lnsamhet och hllbar tillvxt. Stora fretag & Institutioner finns representerat i Sverige, Norge, Estland,
Lettland, Litauen, Finland, Luxemburg, Kina, USA och Sydafrika.
Sidan 16 av 58

Resultatrkning
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Sum m a intkter
398
17
-390
0
172
197
642
-22
-423
0
210
407
-38
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Sum m a kostnader
773
35
-664
85
229
-32
697
48
-705
90
130
277
11
-27
-6
-6
76

Rrelseresultat
0
16
0
-48
254
10
0
13
Skatt
26
-74
21
-8
24
90
206
Periodens resultat frn avvecklade verksamheter, efter skatt

Periodens resultat
Sw edbank AB
-12
-86
-11
-19
-86
0
4 376
Minoriteten
Heltidstjnster
2015
Helr
2014
Helr
2 572
-134
-1 785
1
759
1 413
2 302
0
-413
0
1 072
2 961
-29
-52
2 964
214
-2 911
366
633
780
3 272
230
-2 727
410
1 185
1 776
-9
-7
-7
-11
-47
-56
254
64
0
462
0
246
-22
1 552
-63
525
464
1 088
-52
-3
203
-6
519
-262
826
-98
-37
-19
202
519
824
-37
0
4 367
1
4 462
0
4 376
2
4 462
-2
-8
-18
-52
60
2014
Kv4
750
31
-510
-1
242
512
-47
-45
-24
757
54
-707
92
196
316
2
-35
-6
-8
17
0
23
-3
296
-29
-62
-30
-71
-2
%
12
-74
-70
Rntenetto och nettoresultat finansiella poster hrr frmst frn Group Treasury och vriga intkter avser frmst intkter frn sparbankerna. Kostnaderna
avser frmst Group Products och gemensamma staber och utallokeras i stor utstrckning. Produktomrdena beskrivs mer i detalj frn sidan 19.

Resultatet fr kvarvarande verksamhet frsmrades till
525 mkr under ret (1 088), frmst hnfrligt till lgre
resultat inom Group Treasury. Resultatet inom Group
Treasury minskade till 778 mkr (1 620).
Rntenettot kade till 2 572 mkr (2 302). Detta hrrr
frmst till Group Treasury dr rntenettot kade till
2 637 mkr (2 431), till fljd av fallande marknadsrntor
under frsta halvret. Under fjrde kvartalet frsmrades rntenettot i Group Treasury till 410 mkr, jmfrt
med 662 mkr under tredje kvartalet. Nedgngen
frklaras av att tidigare tagna positioner frfallit och
minskade placeringar hos den amerikanska centralbanken. Under kvartalet har ven kad kundinlning
inneburit en intern omallokering av rntenetto frn
Group Treasury till affrssegmenten.
minskade till -1 785 mkr (-413). Nettoresultat finansiella
poster inom Group Treasury minskade till -1 799 mkr
(-341). Orsaken var negativa vrderingseffekter frn
terkp av skerstllda obligationer och kade
kreditspreadar. Under fjrde kvartalet frbttrades
resultatet inom Group Treasury till -396 mkr (-417) till
fljd av frre terkp.
vriga intkter minskade jmfrt med motsvarande
period fregende r p grund av lgre intkter frn
vertagna tillgngar. Ett resultat av att fastighetsbestndet minskat kraftigt. Under fjrde kvartalet sjnk
vriga intkter d tredje kvartalet innehll en reavinst p
45 mkr frn frsljningar av fastigheter.
Kostnaderna minskade till fljd av effektiviseringar samt
engngskostnader under fregende r p 136 mkr i
samband med flytten av huvudkontoret. Kostnaderna
avseende vertagna tillgngar minskade i takt med att
fastighetsbestndet avyttrats. Under fjrde kvartalet
kade kostnaderna, till strsta delen frklarat av
ssongsrelaterade personalkostnader och kat antal
heltidstjnster.
Nedskrivning av immateriella tillgngar kade till
254 mkr (0) och bestod av en nedskrivning av IT-system
inom Group Products samt en nedskrivning av ett
tidigare frvrvat kapitalfrvaltningsuppdrag under
tredje kvartalet.
Nedskrivningar av materiella tillgngar minskade till
64 mkr (246). Under 2014 skrevs fastighetsvrdet i
Ektornet ner med 243 mkr.
Avvecklad verksamhet
Resultatet fr avvecklade verksamheter uppgick till
-6 mkr (-262). Under 2014 gjordes en omklassificering
p -223 mkr avseende avvecklingen av den ryska
verksamheten.
Koncernfunktioner & vrigt bestr av affrsstdjande centrala enheter samt produktorganisationen Group Products.
De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt std och omfattar Ekonomi & Finans, Kommunikation,
Risk, IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Group Products arbete syftar till att ka effektiviteten i framtagandet
och underhllet av Swedbanks produkter. Group Treasury ansvarar fr bankens upplning, likviditet och kapitalplanering.
Group Treasury prisstter alla interna in- och utlningsflden i koncernen genom internrntor, dr de viktigaste
parametrarna r lptid, rntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver.
Sidan 17 av 58
Elimineringar
Resultatrkning
2015
Kv4
2015
Kv3
Rntenetto
Provisionsnetto
vriga intkter
Sum m a intkter
0
21
0
-46
-25
0
21
0
-55
-34
Personalkostnader
vriga kostnader
Avskrivningar
Sum m a kostnader
0
0
-25
0
-25
0
0
-34
0
-34
m kr
%
0
16
26
26
26
2014
Kv4
5
22
1
-81
-53
-1
0
-57
5
-53
%
-5
43
-53
-56
-53
2015
Helr
2014
Helr
0
80
-1
-194
-115
9
76
1
-296
-210
0
0
-115
0
-115
-1
0
-214
5
-210
Koncernelimineringar bestr i allt vsentligt av elimineringar av interna transaktioner mellan Koncernfunktioner och vriga affrssegment.
Sidan 18 av 58
%
5
34
45
46
45
Produktomrden
Ansvaret fr produktomrdena ligger inom Group Products (GP) inom Koncernfunktioner & vrigt. GP:s uppdrag r att
ka effektiviteten i framtagandet och underhllet av Swedbanks produkter samt att skra att kunderbjudandet r relevant,
konkurrenskraftigt och av hg kvalitet. Detta innebr hgt fokus p att harmonisera, effektivisera och digitalisera
processerna fr alla produkter. Antalet produkter ska minskas, vilket syftar till att frenkla fr bankens kunder men ocks
till att ka kostnadseffektiviteten. Antalet fonder reduceras och effektiviseringar grs i bolneprocessen samtidigt som den
digitala tillgngligheten frbttras. Inom mobil e-handel introduceras nya kortbetalningslsningar fr att mta den kade
efterfrgan av e-handelslsningar. Produktomrdenas resultat redovisas i flera legala enheter och i affrssegmenten. Mer
information finns nedan samt i de affrssegmentsbeskrivningarna.
Swedbank r ledande inom flertalet produktomrden
kapitalfrvaltning, kort och betalningar samt bostadsutlning och inlning fr att nmna ngra. De flesta
kunder efterfrgar digitala lsningar i allt hgre utstrckning och den kade tillgnglighet dessa medfr. Digitalisering r drfr ett viktigt omrde fr Swedbank. Antalet
anslutna kunder till och anvndandet av bankens
digitala kanaler fortstter att ka.
Antal anslutna kunder i digitala
kanaler, m iljoner
2015
2014
Helr
Helr
Internetbanken
7,1
6,7
varav Sverige
3,9
3,7
varav Baltikum
3,1
3,0
3,5
2,8
26
varav Sverige
2,5
2,0
24
varav Baltikum
1,1
0,8
31
Mobilt BankID, Sverige
2,1
1,4
50
Antal kassatransaktioner p kontor
Mobilbanken
3,7
4,0
-7
varav Sverige
3,0
3,0
varav Baltikum
0,7
1,0
-30
Lna och finansiera

Omvrldsfaktorer
Efterfrgan p bolnemarknaden var hg under 2015,
d svl utbudsbristen som det lga rntelget fortsatte
att driva upp bostadspriserna. Under fjrde kvartalet
bromsade kningstakten in och bostadspriserna var i
princip ofrndrade. Detta kan sannolikt delvis kopplas
till diskussionerna kring amorteringskrav och frndrat
rnteavdrag som har frts i syfte att dmpa priskningstakten och skuldsttningen bland privatpersoner. Inget
av dessa frslag lser dock grundproblemet p
bostadsmarknaden med ett fr lgt utbud i frhllande
till efterfrgan.
Hgre kapitalkrav fr boln och kande krav p
transparens frn kunder och myndigheter skapar nya
frutsttningar fr de svenska lneaktrerna. Digitaliseringen frbttrar mjligheten fr kunder att jmfra
erbjudanden frn olika leverantrer och kar frvntningarna p digitala erbjudanden. Hr r marknaden fr
konsumtionskrediter ett tydligt exempel dr enkelhet och
snabbhet har premierats de senaste ren, och dr
Swedbank behver bli bttre p att tillgngliggra sina
erbjudanden i samband med kptillfllet.
Inom fretagsutlning r kreditefterfrgan fortsatt lg,
Strre delen av tillvxten har sedan 2014 skett inom
fastighetssektorn.
Verksamhet och marknadsposition
Swedbank bedriver framfr allt lneverksamhet p
hemmamarknaderna samt i Norge. Lneprodukterna
str fr merparten av tillgngarna i balansrkningen,
och utlningen uppgick den 31 december till 1 371 mdkr
(1 325 per 31 december 2014). Strsta andelen avsg
utlning till hushll, frmst boln till privatpersoner och
Sidan 19 av 58
bostadsrttsfreningar i Sverige. Marknadsandelen fr

boln var 24,8 procent per den sista november. I
Sverige r Swedbank ven en av de strre aktrerna
vad gller utlning till fretag med en marknadsandel p
18,8 procent. Banken har en stark stllning inom
omrdena fastighetsfrvaltning, service och handel
samt skog och lantbruk. Fr konsumtionsln p den
svenska marknaden har Swedbank en marknadsandel
p cirka 10 procent, motsvarande en volym p 24 mdkr.
I de baltiska lnderna r Swedbank den strsta utlningsaktren, med marknadsandelar p 20-45 procent.
Baltikum str fr 9 procent av Swedbanks totala
utlning, med ungefr samma frdelning mellan
privatpersoner och fretag. Estland str fr knappt
hlften av den baltiska portfljen.
Utlning
m dkr
Bostadsutlning till privatpersoner
varav Sverige
varav Baltikum
vrig privatutlning inkl BRF
varav Sverige
varav Baltikum
Fretagsutlning
varav Sverige
varav Baltikum
varav Norge
Total
2015
31 dec
2014
31 dec
733
675
55
136
124
11
502
387
59
41
1 371
696
639
54
134
122
10
495
381
61
37
1 325
5
6
0
2
2
6
1
2
-4
10
3
Utlning till privatpersoner utveckling

Utlningen till privatpersoner uppgick till 869 mdkr, en
kning med 5 procent jmfrt med 2014. De svenska
bolnen stod fr totalt 675 mdkr. Tillvxttakten p den
svenska bolnemarknaden var fortsatt hg, med en rlig
tillvxttakt p 8,1 procent per den sista november.
Swedbanks andel av nettotillvxten var 18,9 procent
medan den totala marknadsandelen var 24,8 procent.
Marginalerna kade under ret. Bolneportfljen i
Baltikum vxte med 3 procent i lokal valuta.
Arbetet med att konvertera krediter frn Sparbanken
resund till Swedbank fortgr. En stor andel av
kunderna frn Sparbanken resund har sina boln hos
en extern kreditgivare. Hittills har drygt 5 mdkr flyttats
ver till Swedbank. Cirka 10 mdkr kvarstr.
Swedbanks volym inom konsumtionsln har vxt ngot
under ret, varav den strsta delen av kningen har
skett under hsten. Viss del av kningen r hnfrlig till
konvertering av kunder frn Sparbanken resund.
Generellt prglas marknaden av hrd konkurrens med
mnga nya aktrer. Den baltiska konsumtionslneportfljen vxte under tolvmnaders-perioden med
7 procent i lokal valuta och marginalerna frbttrades.
Fretagsutlning utveckling
Fretagsutlningen uppgick till 502 mdkr, en kning
med 1 procent under tolvmnadersperioden. Cirka
42 procent av total utstende volym r relaterad till
fastigheter. Swedbanks andel av nyutlningen i Sverige
till fretag har mattats av de senaste mnaderna och
uppgr till 21,4 procent p rsbasis att jmfra med den
underliggande marknadsandelen p 18,8 procent. I
Baltikum minskade fretagsutlningen med 1 procent i
lokal valuta under tolvmnadersperioden, till 59 mdkr.
Utlningsportfljen i lokal valuta vxte med 3 procent i
Estland och med 1 procent i Lettland och minskade med
8 procent i Litauen.
Inlning utveckling
Inlning
m dkr
Inlning frn privatpersoner
Spara och placera

Omvrldsfaktorer
Sparandemarknaden r under omvandling. Den
demografiska strukturen med en ldrande befolkning i
kombination med kat individuellt ansvar fr pension
och annat lngsiktigt sparande gr att efterfrgan p
spara- och trygghetsprodukter kar och att behovet av
rdgivning r stort. Den kande digitaliseringen och
frndrade regelverk har bidragit till att transparensen
och konkurrensen kat och att produkterna blir mer
standardiserade, vilket leder till prispress. Kommande
regelverk avseende det svenska provisionsfrbudet r
ett exempel p det och vntas medfra att provisioner
inte fr betalas till de distributrer som sljer produkter
genom rdgivning. Regelverket frvntas bli introducerat 2017. Tydliga trender r ocks att sparandet har
blivit mer lttflyktigt nr verfringar mellan aktrer
frenklats, och kunder reagerar nu snabbare p
marknadsfrndringar n tidigare. Swedbank ser
positivt p debatten kring krav p utkad flyttrtt av
pensionskapital och r inte frmmande fr kad
reglering fr att skapa en fungerande flyttmarknad med
kad transparens fr kunder. En hgre andel av
nysparandet sker i pensionsprodukter och passivt
frvaltade fonder med lgre marginaler. Samtidigt
pressas inlningsmarginalerna av det lga rntelget,
liksom priserna p andra sparandeprodukter, till
exempel aktiehandel, rntefonder och aktieindexobligationer. Swedbank frsker frmst att mta
marginalpressen med effektiviseringar och
kostnadsbesparingar.
Swedbank r ledande p inlning p hemmamarknaderna. Drygt 70 procent av den totala inlningsvolymen
finns i Sverige. Marknadsandelen i Sverige uppgick till
20,9 procent fr inlning frn privatpersoner och till
18,9 procent avseende fretagsinlning. I Baltikum lg
marknadsandelarna fr inlning frn privatpersoner p
mellan 27 och 54 procent och fr fretagsinlningen
mellan 11 och 36 procent. Andelarna i Estland var
hgst.
Kapitalfrvaltning bedrivs genom Swedbank Robur p
Swedbanks fyra hemmamarknader samt i Norge. I
Sverige r Swedbank Robur den strsta aktren med en
marknadsandel p 22,0 procent, mtt i frvaltat
fondkapital.
Inom livfrskringar i Sverige r Swedbank sjunde strst
med en marknadsandel p cirka 7 procent, avseende
inbetalda premier exklusive inflyttat kapital. Fr inflyttat
kapital r marknadsandelen knappt 5 procent, vilket ger
en sjtteplacering. Swedbank r det strsta livfrskringsbolaget i Estland med kande marknadsandelar
under 2015 och det nst strsta i Litauen. MarknadsSwedbank Bokslutskommunik 2015
andelarna uppgick per sista november till 40 respektive

22 procent. Marknadsandelen i Lettland var 20 procent.
Fr den baltiska sakfrskringsverksamheten uppgick
marknadsandelarna fr total premieinkomst till mellan
2 och 15 procent, med strst andel i Estland. Inom
privat hemfrskring och trafikfrskring var
marknadsandelen 29 respektive 25 procent i Estland.
Sakfrskringar i Sverige erbjuds via frskringsbolaget
Tre Kronor.
Sidan 20 av 58
2015
31 dec
2014
31 dec
399
372
varav Sverige
313
289
varav Baltikum
85
82
Fretagsinlning
345
289
19
varav Sverige
240
211
14
varav Baltikum
69
62
11
varav vriga lnder
36
16
125
744
661
13
Total
Under ret kade inlningsvolymen med 83 mdkr,

motsvarande en uppgng med 13 procent jmfrt med
2014. Den strsta delen av kningen gde rum i Svensk
bankverksamhet som kade volymerna med 41 mdkr,
eller 10 procent, varav 24 mdkr av kningen utgjordes
av inlning frn privatpersoner. I Stora fretag &
Institutioner kade volymerna med 15 mdkr. I Baltisk
bankverksamhet kade inlningen i lokal valuta med
8 procent. Inlningen kade i samtliga tre lnder.
P inlningssidan pgr en frenkling av produktutbudet
med frre antal inlningskonton.
Kapitalfrvaltning utveckling
Det frvaltade fondkapitalet uppgick till 738 mdkr (715),
varav 706 mdkr hnfrs till den svenska verksamheten.
Frvaltat kapital i den diskretionra frvaltningen uppgick till 353 mdkr (337). Swedbank Robur hade ett
nettoflde p -14 mdkr i den svenska fondmarknaden
(21). Det frklaras frmst av lgrntemiljn och den
volatila brsutvecklingen men ven ett uttag frn ett
ftal institutionella kunder. Trenden med utflden i
rntefonder och aktiefonder pgick under strre delen
av ret. Under rets sista kvartal var nettofldet 1 mdkr,
varav den rliga PPM-insttningen i december reducerade det negativa fldet med 5 mdkr. Nettofldet i
blandfonder har varit starkt under hela 2015 (17 mdkr)
vilket motsvarar en marknadsandel p 23 procent.
Nettoinflden svensk
fondm arknad, m dkr
Rntefonder
Blandfonder
Aktiefonder
varav indexfonder
vriga fonder
Totalt inflde
Totalt
2015
-2
76
-2
20
13
85
Varav
Varav
Robur
Totalt
Robur
2015 Kv4 2015 Kv4 2015
-17
17
-15
1
0
-14
-19
17
38
11
1
37
-5
4
1
0
0
0
Swedbanks marknadsandel i Sverige avseende det

totala nettofldet i 2015 var negativ (22 procent i 2014).
Swedbank r ocks distributr fr andra frvaltares
fonder, och ven andelen av den totala nettofrsljningen var negativ (22 procent 2014), med minskad
frsljning ven av externa fonder.
Fr att strka fonderbjudandet har frvaltningsavgifterna
fr ett antal fonder snkts under 2015. Dessutom har
det genomfrts sammanlggningar och nylanseringar av
sju Accessfonder med hllbarhetskriterier, vilket r i linje

med att frenkla och utveckla erbjudandet. Frndringar
har sedan tidigare gjorts i frvaltningsprocessen med ett
mer koncentrerat urval av bolag som fonderna placerar i
och en strre andel globala placeringar. Under 2015 har
frvaltningsresultaten frbttrats dr 51 procent av
aktiefonderna har hgre avkastning n sina jmfrelseindex (efter avgift). Motsvarande siffra fr rntefonder r
19 procent och 10 procent fr de ftal blandfonder som
har jmfrelseindex.
Under perioden har erbjudandet avseende Investeringssparkonto (ISK) frbttrats genom att avtal och villkor
hanteras digitalt. Antal nya konton inom ISK kade
kraftigt under rets brjan och har mer n frdubblats
jmfrt med samma period fregende r och fortstter
att ka, men i minskad takt.
Frvaltat kapital och intkter
m dkr
2015
Helr
2014
Helr
Totala intkter, mkr

Frvaltat fondkapital
varav Sverige
varav Baltikum
varav Norge
Frvaltat kapital, diskretionrt
4 487
738
706
28
4
353
4 482
715
686
25
3
337
0
3
3
12
18
5
Trots kningen av det frvaltade kapitalet r intkterna

ofrndrade p grund av genomfrda prissnkningar.
Frskring utveckling
Prem ieinkom st
m kr
Sverige
varav
varav
varav
varav
varav
Avtalspension
Kapitalfrskring
Tjnstepension
Riskfrskringar
vrigt
Baltikum
varav Livfrskring
varav Sakfrskring
2015
Helr
2014
Helr
15 749
3 565
8 634
2 209
805
537
14 733
3 663
7 478
2 209
741
643
7
-3
15
0
9
-17
1 503
943
559
1 271
798
473
18
18
18
Under ret kade premieinkomsten avseende

livfrskringsverksamheten i Sverige med 7 procent
jmfrt med samma period fregende r. Fretagsslda kapitalfrskringar frbttrades, framfr allt p
grund av nyteckning men ocks hgre volymer frn
befintliga avtal. Inom privat kapitalfrskring har premieinkomsten sjunkit p grund av lgre engngsinsttningar samtidigt som intresset fr lpande sparande har
stigit. Fr att undvika dubbelbeskattning sedan minskad
avdragsrtt infrdes under 2015 uppmanas kunder att
skifta sparande frn privat pensionsfrskring till
kapitalfrskring eller ISK.
I den baltiska livfrskringsrrelsen kade premieinkomsten med 15 procent i lokal valuta jmfrt med
motsvarande period fregende r, med strst kning
inom riskprodukter. kningen inom sparprodukter
frklaras dels av en hg nyteckning p lpande kontrakt
under fregende r, dels av fortsatt kad nyteckning.
Inom den baltiska sakfrskringsverksamheten fortsatte
den positiva utvecklingen av premieinkomsten. Totalt
kade premieinkomsten med 15 procent i lokal valuta.
Sidan 21 av 58
Frvaltat kapital
m dkr
Sverige
varav Avtalspension
varav Kapitalfrskring
varav Tjnstepension
varav vrigt
Baltikum
2015
31 dec
2014
31 dec
145
62
57
17
9
4
136
58
54
15
9
4
6
6
6
12
0
4
Positiv brsutveckling ledde till att frvaltat kapital i den

svenska frskringsverksamheten terhmtade sig
under fjrde kvartalet, efter nedgngen under tredje
kvartalet. Per den sista december uppgick frvaltat
kapital till 145 mdr, vilket motsvarar en kning p
6 procent sedan fregende r. I den baltiska livfrskringsrrelsen steg frvaltat kapital med 8 procent i lokal
valuta, framfr allt kopplat till positiv brsutveckling men
ocks nettoinflde.
Frskringsintkter
m kr
2015
Helr
2014
Helr
Totala frskringsintkter
Sverige
varav Livfrskring
varav Sakfrskring
Baltikum
varav Livfrskring
varav Sakfrskring
1 999
1 495
1 439
56
504
274
230
1 872
1 488
1 435
52
385
168
216
7
1
0
7
31
63
6
Swedbanks samlade frskringsintkter steg med 6

procent jmfrt med 2014. Inom Svensk livfrskring
var intkterna stabila. Ett hgre frvaltat kapital ledde till
kade intkter fr sparprodukterna. Riskresultatet kade
trots en positiv engngseffekt under fregende r.
kningen frklaras av hgre volymer och lgre skadeutveckling inom framfrallt grupplivaffren. Samtidigt hade
lgre marknadsrntor en negativ pverkan p resultatet.
Intkterna frn baltisk livfrskring steg med 58 procent
i lokal valuta jmfrt med fregende r. kningen
beror frmst p ndrade antaganden vid berkning av
reservering fr garanterad avkastning fr traditionellt
frvaltade produkter. Inom baltisk sakfrskring kade
intkterna till fljd av stigande premievolymer medan
minskad avkastning p placeringar, till fljd av lgre
rnteniv och kat skadeutfall, pverkade intkterna
negativt. Skadekostnadsprocenten fr perioden steg till
58,8 procent (54,4), vilket r i niv med konkurrenterna
men lgt jmfrt med den svenska sakfrskringsmarknaden.
Betala
Omvrldsfaktorer
Betalnings- och kortomrdena r under frndring, till
fljd av svl frndrad reglering som skiftande
kundbeteenden. Inom mnga branscher sker en
vxande del av handeln via internet och mobila
lsningar. Trenden frstrks av genomslaget fr mobil
identifiering (Mobilt BankID) i Sverige. Totalt har
2,1 miljoner kunder ett eller flera BankID och det
tillkommer ca 60 000 nya kunder varje mnad. ven de
bank-gemensamma tjnsterna utvecklas starkt.
Digitalisering, globalisering och reglering gr ocks att
betalnings-omrdet p Swedbanks hemmamarknader
utmanas av nya internationella aktrer. Ny reglering gr
exempelvis att bankerna, med kundernas godknnande,
tvingas att tillgngliggra kontoinformation till nya
aktrer p betalningsmarknaden fr vissa betalningsoch informationsflden. Ngot som stller nya krav p
bankernas infrastruktur. Regleringarna p betalmarknaden kar ven kraven p bankerna avseende
transparent avgiftsuttag, stabilitet, skerhet och tillgng-
lighet. Myndigheternas syfte med regleringarna r att

snabba p vergngen till digitala betalningar, ka
konkurrensen och inte minst strka kundernas stllning.
Detta kar kraven p kostnadseffektivitet och produktutveckling samt har skapat en konsolideringsvg inom
kortinlsen i Europa.
Swedbank r ledande p betalningsoch cashmanagementprodukter p bankens fyra hemmamarknader. I Sverige har Swedbank en marknadsandel p
34 procent avseende bankgirobetalningar. I de baltiska
lnderna ligger marknadsandelarna fr inhemska betalningar p mellan 41 och 59 procent och fr internationella betalningar mellan 26 och 29 procent, med hgst
andel i Estland.
I Sverige sker cirka 85 procent av butiksbetalningarna
med kort och marknadstillvxten bedms som fortsatt
god, med en rlig transaktionstillvxt p cirka 9 procent.
I Estland r motsvarande kortbetalningsfrekvens ver
50 procent. I Lettland och Litauen r siffran lgre, men
stadigt vxande. I Estland ligger den rliga tillvxten p
6 procent, att jmfra med 13 respektive 21 procent i
Lettland och Litauen.
Swedbank ger ut kort till allmnheten (kortutgivning) och
lser in kortkp frn handeln via kortterminaler och
onlinebetalningar (kortinlsen) p samtliga hemmamarknader. Swedbank r ven aktiv i Norge, Danmark,
Finland och Polen fr att sttta hemmamarknadsbutikernas internationella affr. Inlsen inom e-handel
sker i ytterligare ett antal EU-lnder. Swedbank r
Europas femte strsta inlsare, mtt i antal inlsta
kortkp. Marknadsandelarna p bankens hemmamarknader ligger p mellan 60 (Sverige) och 33 procent
(Lettland). Swedbank r den 11:e strsta utgivaren av
bankkort i Europa med marknadsandelar p mellan
45 och 60 procent p hemmamarknaderna.
Betalningar utveckling
Betalningar
Antal
Internationella betalningar (miljoner)
varav Sverige
varav Baltikum
Nationella betalningar (miljoner)1)
varav Sverige
varav Baltikum
E-betalningar (miljoner)2)
varav Sverige
varav Baltikum
vriga digitala lsningar (miljoner)3)
varav Sverige
varav Baltikum
2015
Helr
2014
Helr
11,8
5,0
6,8
10,7
4,8
5,9
11
5
15
898,5
665,5
233,0
855,5
640,0
215,5
5
4
8
75,4
50,2
25,2
47,9
24,9
23,0
57
629,0
610,6
18,4
323,9
308,2
15,7
94
98
17
10
1)
Nationella betalningar inkluderar lnebetalningar, girobetalningar,

direktbetalningar och betalningar via Internet.
E-betalningar inkluderar direktbetalningar, Swish samt Top-up, som
mjliggr fr handlare att slja och distribuera vrdebevis och
presentkort via mobilbanken.
3)
vriga digitala lsningar inkluderar E-faktura ID-transaktioner via EID och BankID.
2)
Antalet betalningar kar fortsatt en kombination av

ekonomisk tillvxt och frflyttningen frn kontanter till
kort- och e-betalningar. Antalet Swish-anvndare bland
bankerna uppgr nu till ver 3,7 miljoner privatpersoner
och cirka 45 000 fretagskunder. Flera nya tjnster och
funktioner har lanserats under ret fr att underltta fr
kunderna, dribland Ladda och kpa som gr det
mjligt att fylla p mobilsurf och kpa vrdebevis fr
Sidan 22 av 58
Spotify direkt i mobilbanken. I Lettland och Litauen har

vi lanserat Swedbank Payment Portal, som r en
service som mjliggr fr e- handelsbutiker att ta emot
alla, p respektive marknad, frekommande betalningsmetoder fr onlinekp.
Betalningar
Provisionsnetto, m kr
Provisionsnetto
varav Norden
varav Baltikum
2015
Helr
2014
Helr
883
422
461
979
425
554
-10
-1
-17
Provisionsnettot fr betalningar minskade med

10 procent jmfrt med fregende r. I Norden
minskade provisionsnettot till fljd av lgre intkter frn
inhemska betalningar. I de baltiska lnderna fll provisionsnettot som en fljd av Litauens eurointrde och en
positiv engngseffekt under 2014 p 35 mkr. I Estland
och Lettland fll provisionsnettot med 8 respektive
4 procent. Exklusive ovan nmnda engngseffekt fll
provisionsnettot i de baltiska lnderna med 11 procent.
Kort utveckling
Nyckeltal, kort
2015
Helr
2014
Helr
Antal inlsta transaktioner, miljoner

varav Norden
varav Baltikum
2 273
1 968
305
1 956
1 659
297
16
19
3
Transaktionsvolym, inlsen, mdkr

varav Norden
varav Baltikum
559
512
47
480
437
44
16
17
8
Antal utgivna kort, miljoner

varav Sverige
varav Baltikum
7,8
4,1
3,7
7,7
3,9
3,8
2
4
-1
1 450
1 062
388
1 322
976
346
10
9
12
Antal kortkp, miljoner

varav Norden
varav Baltikum
kat kortanvndande r huvudfrklaringen till transaktionsutvecklingen i Norden och Baltikum, och att
kontantuttagen sjunker. Jmfrt med 2014 kade vrdet
av betalningar med Swedbankkort i Sverige med
9 procent, samtidigt som uttagen volym i uttagsautomater minskade med 7 procent. I Baltikum dr
Swedbank aktivt arbetar fr att ka kortbetalningarna,
kade vrdet av dessa med 14 procent. kningen var
strst i Litauen med 21 procent.
Inom kortutgivning fortsatte tillvxten avseende
fretagskort i Sverige med 11 procent jmfrt med
motsvarande period 2014. Det stora antalet mindre
fretagskunder i banken utgr en god potential till att
fortsatt ka denna affr. Antalet kort till privatpersoner
kade med 4 procent i Sverige och minskar ngot i de
baltiska lnderna. Integreringen av Sparbanken
resund har inneburit att Swedbank flyttat cirka 100 000
kortkunder frn resunds kortverksamhet till
Swedbanks egen kortmilj. Drmed fr kunderna
tillgng till Swedbanks korterbjudanden samtidigt som
det skapas kostnadssynergier d merparten av
kostnaderna r fasta. E-handelsbetalningar med
Swedbanks bankkort i Sverige kade med 16 procent
under ret, att jmfra med den fysiska handelns kning
p 9 procent.
Fr att mta det kande behovet av mobil e-handel och

frenkla fr kunder som vill anvnda sina mobiltelefoner
fr skrare e-handelskp med kort lanserade Swedbank
i november Masterpass, som r en elektronisk plnbok i
mobiltelefonen. Totalt sker 5% av kpen med vra

bankkort i e-handel. Inom inlsen r cirka 2,5% av vra
inlsta transaktioner i Sverige inom e-handel. En ny
reglering av frmedlingsavgifter fr kortbetalning
infrdes den 9 december 2015. Som fljd kommer
inlsares kostnader fr mellanbanksersttning till
kortutgivare att sjunka. I Sverige sjunker mellanbanksersttningen avseende kreditkort frn cirka 0,9 procent
till 0,3 procent av transaktionsvrdet, medan frndringen fr bankkort blir liten. Regleringen innebr initialt
en intktsfrstrkning eftersom Swedbank r nettoinlsare i Sverige och de ersttningar banken betalar till
andra kortutgivare sjunker. ver tid kan dock prispressen inom inlsenomrdet komma att ka, men de
lngsiktiga finansiella effekterna av den nya regleringen
r svr att bedma i frvg. I Baltikum vntas mellanbanksersttningarna halveras p bde bank- och
kreditkort, vilket pressar intkterna fr kortutgivare. En
versyn av Swedbanks prissttning av korten i Baltikum
grs drfr. ven i Baltikum r Swedbank nettoinlsare,
vilket delvis mildrar de negativa effekterna frn de lgre
kortutgivarintkterna. Swedbank har ocks kunnat dra
nytta av konsolideringsvgen inom inlsenomrdet d
detta skapat efterfrgan p nya inlsare genom att
expandera inlsenaffren till vra grannlnder, med
srskilt gott resultat i Finland. Under ret valde bland
annat landets strsta handelsgrupp SOK Swedbank
som inlsare.
Sidan 23 av 58
Kortintkter
m kr
2015
Helr
2014
Helr
Totala intkter, mkr

varav Norden
varav Baltikum
3 365
1 897
895
3 312
1 796
825
2
6
9
573
691
-17
varav Entercard1)
1)
Avser Swedbanks kapitalandel i Entercard.
De totala kortintkterna kade med 2 procent jmfrt

med 2014, detta trots en engngsintkt p 230 mkr i
Entercard 2014. Kortintkterna, exklusive
engngseffekter, kade med 6 procent i Norden, och 9
procent i Baltikum. Intkterna i Sverige kade ngot
mindre n transaktionsvolymen p grund av prispress i
inlsenaffren. I Baltikum hnfr sig kningen till kad
utgivning och kad anvndning av bank- och kreditkort.
Kortinlsenintkterna kade ngot som en fljd av kat
kortanvndande p samtliga hemmamarknader och
som en fljd av en utvidgad internationell och nordisk
affr. Samtidigt pressades intkterna av fortsatt
marginalpress.
Frteckning finansiell information

Koncernen
Sida
25
26
Nyckeltal
26
27
28
29
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper
30
Not 2 Viktiga redovisningsantaganden
30
Not 3 Frndringar i koncernstrukturen
30
Not 4 Rrelsesegment (affrssegment)
31
Not 5 Rntenetto
33
Not 6 Provisionsnetto
34
Not 7 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde
35
Not 8 vriga kostnader
36
Not 9 Kreditfrluster, netto
36
Not 10 Utlning
37
Not 11 Oskra fordringar m.m.
38
Not 12 Egendom som vertagits fr skydd av fordran samt tertagna leasingobjekt
38
Not 13 Kreditexponeringar
38
Not 14 Immateriella tillgngar
39
Not 15 Skulder till kreditinstitut
40
Not 16 In-och upplning frn allmnheten
40
Not 17 Emitterade vrdepapper
40
Not 18 Derivat
41
Not 19 Finansiella instrument till verkligt vrde
41
Not 20 Stllda skerheter
44
Not 21 Kvittning av finansiella tillgngar och skulder
44
Not 22 Kapitaltckning konsoliderad situation
45
Not 23 Internt kapitalbehov
48
Not 24 Risker och oskerhetsfaktorer
48
Not 25 Rrelsefrvrv
49
Not 26 Avvecklade verksamheter
50
Not 27 Transaktioner med nrstende
51
Not 28 Swedbanks aktie
51
Moderbolag
52
52
53
54
54
Kapitaltckning
55
Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell information och
publikationer.
Sidan 24 av 58
Koncernen
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
Rnteintkter
Rntekostnader
Rntenetto (not 5)
8 103
-2 344
5 759
8 645
-2 834
5 811
-6
-17
-1
9 709
-3 900
5 809
Provisionsintkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto (not 6)
4 198
-1 321
2 877
4 111
-1 375
2 736
2
-4
5
4 168
-1 286
2 882
1
3
0
16 583
-5 384
11 199
16 252
-5 048
11 204
2
7
0
165
506
-313
193
4
464
-301
163
9
4
18
69
503
-329
174
1
-5
11
571
2 001
-1 293
708
1 986
1 889
-1 308
581
-71
6
-1
22

vriga intkter
Sum m a intkter
155
308
9 457
201
319
9 234
-23
-3
2
93
352
9 379
67
-13
1
863
1 290
37 624
980
1 911
39 304
-12
-32
-4
Personalkostnader
vriga kostnader (not 8)
Avskrivningar
Sum m a kostnader
2 291
1 791
157
4 239
5 218
2 257
1 458
164
3 879
5 355
2
23
-4
9
-3
2 452
1 661
180
4 293
5 086
-7
8
-13
-1
3
9 395
6 266
672
16 333
21 291
10 259
6 625
718
17 602
21 702
-8
-5
-6
-7
-2
Nedskrivning av immateriella tillgngar (not 14)

Kreditfrluster, netto (not 9)
Rrelseresultat
0
19
399
4 800
254
16
130
4 955
-3
0
33
254
4 799
-42
57
0
254
72
594
20 371
1
256
419
21 026
-72
42
-3
Skatt
Periodens resultat frn avvecklade verksamheter,
efter skatt (not 26)
974
3 826
1 012
3 943
-4
-3
1 000
3 799
-3
1
4 625
15 746
4 301
16 725
8
-6
-12
-11
-3
-6
-262
-98
Periodens resultat
Sw edbank AB
varav periodens resultat frn kvarvarande verksamheter
varav periodens resultat frn avvecklade verksamheter
3 814
3 932
-3
3 796
15 740
16 463
-4
3 813
3 825
-12
3 928
3 939
-11
-3
-3
9
3 795
3 798
-3
0
1
15 727
15 733
-6
16 447
16 709
-262
-4
-6
-98
Minoriteten
varav periodens resultat frn kvarvarande verksamheter
varav periodens resultat frn avvecklade verksamheter
1
1
0
4
4
0
-75
-75
1
1
0
0
0
13
13
0
16
16
0
-19
-19
3.46
3.57
3.45
14.24
15.17
3.46
3.52
3.42
14.14
15.05
-0.02
-0.01
0.00
-0.01
-0.24
-0.02
-0.01
0.00
-0.01
-0.24
3.44
3.56
3.44
14.23
14.93
3.44
3.51
3.41
14.13
14.81
Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde (not 7)

Frskringspremier
Frskringsavsttningar
Frskringsnetto
Resultat per aktie, kvarvarande verksamheter, kr

efter utspdning
Resultat per aktie, avvecklade verksamheter, kr
efter utspdning
Resultat per aktie, total verksamhet, kr
efter utspdning
Sidan 25 av 58
19
2014
Helr
-17 34 983 41 052

-40 -11 990 -18 410
-1 22 993 22 642
-15
-35
2
2015
Helr

Koncernen
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Periodens resultat redovisat ver resultatrkningen

Kom ponenter som inte kom m er att om klassificeras till
resultatrkningen
Omvrderingar av frmnsbestmda pensionsplaner
Andel hnfrlig till intressefretag
Skatt
Sum m a
Kom ponenter som har eller kan kom m a att om klassificeras till
resultatrkningen
3 814
3 932
-3
3 796
15 740
16 463
-4
1 042
28
-236
834
755
11
-168
598
38
1 437
32
-325
1 144
-27
-13
-27
-27
3 539
88
-798
2 829
463
-9
-101
353
-1 192
87
841
0
1 920
0
-1 678
87
2 917
508
978
-570
-1 459
1 489
-2 320
-91
-91
-365
-75
33
31
-103
145
7
-135
26
17
-29
-59
Valutakursdifferenser vid omrkning av utlandsverksamheter

Vinster/frluster uppkomna under perioden
Omfrt till resultatrkningen, periodens resultat fr avvecklade verksamheter
Skring av nettoinvestering i utlandsverksamheter:
40
39
-83

Kassafldesskringar:
Omfrt till resultatrkningen, rntenetto
Andel hnfrlig till intressefretag
Skatt
Skatt
Omfrt till resultatrkningen, skatt
-16
0
-42
13
7
-93
-210
0
124
-2
315
-7
-358
-2
505
-4

Sum m a
Periodens vrigt totalresultat, efter skatt
28
-458
376
0
320
918
-80
28
-508
2 321
80
1 335
1 688
-65
-59
0
730
1 874
Periodens totalresultat
4 190
4 850
-14
5 670
-26
18 061
18 151
Periodens totalresultat hnfrligt till aktiegarna i

Sw edbank AB
4 189
4 846
-14
5 671
-26
18 047
18 137
-75
-1
14
14
Minoriteten
-55
-59
-59
38
Fr 2015 redovisades en intkt i vrigt totalresultat om 2 829 mkr (353) efter skatt och inklusive intressefretag avseende
omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner. Intkten 2015 uppkom huvudsakligen till fljd av att marknadsrntorna
steg jmfrt med rsskiftet. Sett ver hela perioden var rntorna volatila och ndde mycket lga niver strax efter frsta
kvartalet. Per siste december innebar dock rntelget att diskonteringsrntan, som anvnds vid berkningen av den
utgende pensionsskulden, hjdes till 3,53% frn 2,29%. Marknadens framtida inflationsfrvntningar steg ocks och
inflationsantagandet hjdes till 1,63% frn 1,28%. Frndringarna av dessa bda antaganden var den huvudsakliga
orsaken till att skulden fr frmnsbestmda pensionsplaner minskade. Marknadsvrdet fr frvaltningstillgngarna
avseende den svenska frmnsbestmda pensionsplanen versteg skulden med 1 274 mkr.
Fr 2015 redovisades en omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i dotterfretag om -1 678 mkr (2
917). Dessutom ingr en omrkningsdifferens fr koncernens utlndska nettotillgngar i intressefretag om -136 mkr i
Andel hnfrlig till intressefretag. Frlusten avseende dotterfretag uppkom frmst till fljd av att den svenska kronan
strktes emot euron. Den totala frlusten om 1 814 mkr r inte freml fr beskattning. D merparten av koncernens
utlndska nettotillgngar valutaskrats uppstod ett resultat fr skringsinstrumenten med 1 489 mkr (-2 320) fre skatt.
Omvrdering av frmnsbestmda pensionsplaner och omrkning av nettoinvesteringar i utlndska verksamheter kan
vara volatila enskilda perioder utifrn hur diskonteringsrnta, inflation respektive valutakurser rr sig.
Nyckeltal
Koncernen
Eget kapital per aktie, kr
Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet, %
Kreditfrlustniv, %
2015
Kv4
2015
Kv3
111,42
12,7
12,6
0,11
107,54
13,5
13,5
0,04
Sidan 26 av 58
%
4
2014
Kv4
106,35
13,3
13,3
0,07
2015
Helr
2014
Helr
111,42
13,5
13,5
0,04
106,35
15,2
15,0
0,03
%
5
Koncernen
m kr
Tillgngar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Utlning till kreditinstitut (not 10)
Utlning till allmnheten (not 10)
Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring
Rntebrande vrdepapper
Finansiella tillgngar dr kunder br placeringsrisken
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intressefretag
Derivat (not 18)
Immateriella anlggningstillgngar (not 14)
Frvaltningsfastigheter
Materiella tillgngar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Pensionstillgngar
vriga tillgngar
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
Tillgngar som innehas fr frsljning (not 26)
Sum m a tillgngar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut (not 15)
In- och upplning frn allmnheten (not 16)
Emitterade vrdepapper (not 17)
Finansiella skulder dr kunder br placeringsrisken
Derivat (not 18)
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Korta positioner vrdepapper
vriga skulder
Upplupna kostnader och frutbetalda intkter
Avsttningar
varav pensionsavsttningar
varav frskringsavsttningar
varav vriga avsttningar
Efterstllda skulder
Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning
(not 26)
Eget kapital
varav minoritetens
varav aktiegarnas
Sum m a skulder och eget kapital
2015
31 dec
2014
31 dec
m kr
186 312
86 418
1 413 955
1 009
165 162
153 442
11 074
5 382
86 107
13 690
8
1 981
1 662
192
1 274
14 677
6 362
148
2 148 855
113 768
113 820
1 404 507
1 291
170 680
143 319
9 931
4 924
123 202
14 319
97
2 653
1 304
638
0
10 103
6 126
615
2 121 297
72 544
-27 402
9 448
-282
-5 518
10 123
1 143
458
-37 095
-629
-89
-672
358
-446
1 274
4 574
236
-467
27 558
64
-24
1
-22
-3
7
12
9
-30
-4
-92
-25
27
-70
150 493
748 271
826 535
157 836
68 681
105
3 071
8 191
22 358
13 243
2 102
17
1 728
357
24 613
171 453
676 679
835 012
146 177
85 694
1 477
1 684
27 058
20 768
13 071
5 855
2 548
1 745
1 562
18 957
-20 960
71 592
-8 477
11 659
-17 013
-1 372
1 387
-18 867
1 590
172
-3 753
-2 531
-17
-1 205
5 656
-12
11
-1
8
-20
-93
82
-70
8
1
-64
-99
-1
-77
30
14
123 342
179
123 163
2 148 855
39
117 373
170
117 203
2 121 297
-25
5 969
9
5 960
27 558
-64
5
5
5
1
45
4
-76
1
Balansrkningsanalys
Balansomslutningen kade med 28 mdkr sedan rsskiftet 2014. Tillgngarna kade frmst p grund av strre kassa och
tillgodohavanden hos centralbanker, vilka kade med 73 mdkr. kningen hnfrs frmst till hgre insttningar hos
amerikanska och europeiska centralbanken. Inlningen frn allmnheten kade totalt med 72 mdkr, frmst avseende
fretagsinlning. Utlningen till kreditinstitut minskade med 27 mdkr, samtidigt som skulderna till dessa minskade med 21
mdkr. Balansposterna avseende kreditinstitut fluktuerar ver tiden bland annat beroende p terkpsavtal.
Marknadsvrdet avseende derivat minskade p bde tillgngs- och skuldsidan, frmst p grund av stora rrelser i rntor
och valutor. Exklusive riksgld- och terkpsavtal kade utlningsvolymerna med 45 mdkr. kningen avsg samtliga
hemmamarknader i lokal valuta, varav 37 mdkr av kningen hnfrs till boln i Sverige. Korta positioner i vrdepapper
minskade p grund av lgre handelsvolymer vid rets slut jmfrt med frra ret. kningen i efterstllda skulder var en
fljd av en emission av primrkapitaltillskott om 750 miljoner US-dollar fr att optimera kapitalstrukturen i enlighet med de
nya europeiska kapitalregelverken. Frndringen i eget kapital var ett netto av rets positiva resultat och utdelningen p
12,5 mdkr avseende 2014.
Sidan 27 av 58

Koncernen
Aktiegarnas
m kr
Aktiekapital
kapital
Om rkningsSkring av
vrigt
differens
nettotilldotter- och investering i Kassaskjutet
intresseutlands- fldeskapital1)
fretag verksam het skring
Minoritetens
Totalt eget
kapital
kapital
Balanserad
vinst
Totalt
Januari-decem ber 2014

Ingende balans 1 januari 2014
24 904
17 275
-833
293
-139
68 040
109 540
165
109 705
Utdelningar
-11 133
-11 133
-9
-11 142
Aktierelaterade ersttningar till anstllda

Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till
anstllda
459
459
459
16
16
16
Aktuell skatt p aktierelaterad ersttning
50
50
50
terkp av egna aktier fr handelsndaml
-32
-32
-32
Intressefretags avyttring av aktier i Sw edbank AB
166
166
166
3 397
-2 094
34
16 800
18 137
14
18 151
varav redovisat ver resultatrkningen
16 447
16 447
16
16 463
varav redovisat ver vrigt totalresultat
3 397
-2 094
34
353
1 690
-2
1 688
24 904
17 275
2 564
-1 801
-105
74 366
117 203
170
117 373
Utgende balans 31 decem ber 2014

24 904
17 275
2 564
-1 801
-105
74 366
117 203
170
117 373
Utdelningar
-12 539
-12 539
-5
-12 544

Uppskjuten skatt p aktierelaterade ersttningar till
anstllda
Aktuell skatt p aktierelaterade ersttningar till
anstllda
413
413
413
-42
-42
-42
63
63
63
Avyttring egna aktier fr handelsndaml
33
33
33
Frvrvad minoritet
-8
-8
-8
Intressefretags frvrv av minoritet
-7
-7
-7
-1 728
1 097
122
18 556
18 047
14
18 061
varav redovisat ver resultatrkningen
15 727
15 727
13
15 740
varav redovisat ver vrigt totalresultat
-1 728
1 097
122
2 829
2 320
2 321
24 904
17 275
836
-704
17
80 835
123 163
179
123 342

1)
vrigt tillskjutet kapital bestr i allt vsentligt av betalda verkurser.
Sidan 28 av 58
Koncernen
m kr
Den lpande verksam heten
Rrelseresultat
Resultat fr avvecklad verksamhet
Justeringar fr poster som inte ingr i kassafldet i den lpande verksamheten
Betalda skatter
kning/minskning av utlning till kreditinstitut
kning/minskning av utlning till allmnheten
kning/minskning av innehav av vrdepapper fr handel
kning/minskning av inlning och upplning frn allmnheten inklusive privatobligationer
kning/minskning av skulder till kreditinstitut
kning/minskning av vriga fordringar
kning/minskning av vriga skulder
Kassaflde frn den lpande verksam heten
Investeringsverksam heten
Rrelsefrvrv
Rrelseavyttringar
Frvrv av och tillskott till intressefretag
Frvrv av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar
Frsljning/frfall av andra anlggningstillgngar och strategiska finansiella tillgngar
Kassaflde frn investeringsverksam heten
Finansieringsverksam heten
Emission av rntebrande vrdepapper
terbetalning av rntebrande vrdepapper
Emission av certifikat m.m.
terbetalning av certifikat m.m.
Utbetald utdelning
Kassaflde frn finansieringsverksam heten
Periodens kassaflde
Likvida m edel vid periodens brjan
Periodens kassaflde
Valutakursdifferenser i likvida medel
Likvida m edel vid periodens slut
2015
Helr
2014
Helr
20 371
-6
74
-4 660
27 173
-17 976
4 820
76 381
-19 342
30 492
-46 395
70 932
21 026
-262
-555
-5 494
-26 662
-115 813
12 925
34 957
45 468
-41 353
84 693
8 930
0
245
-10
-3 021
516
-2 270
-2 918
-590
-814
-1 111
362
-5 071
229 220
-132 963
941 257
-1 019 742
-12 544
5 228
114 936
-139 976
730 879
-646 040
-11 138
48 661
73 890
52 520
113 768
73 890
-1 346
186 312
59 382
52 520
1 866
113 768
Under frsta halvret 2014 frvrvades Sparbanken resund AB fr 2 938 mkr. Frvrvade likvida medel uppgick till
20 mkr. I samband med frvrvet avyttrades ett antal bankkontor till Sparbanken Skne AB. Erhllen kpeskilling
tillsammans med betalning av den nettoskuld som frvrvaren vertog uppgick till ett kassautflde om 913 mkr.
Sidan 29 av 58
Not 1 Redovisningsprinciper
Delrsrapporten r upprttad i enlighet med IAS 34
Delrsrapportering. Koncernredovisningen i
sammandrag upprttas ocks i enlighet med
rekommendationer och uttalanden frn Rdet fr
finansiell rapportering, Lag om rsredovisning i
kreditinstitut och vrdepappersbolag samt
Finansinspektionens freskrifter.
Moderbolaget upprttar sin redovisning enligt Lag om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag,
Finansinspektionens freskrifter samt Rdet fr
finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.
Tillmpade redovisningsprinciper i delrsrapporten
verensstmmer med de redovisningsprinciper som
tillmpades vid upprttandet av koncern- och
rsredovisningen fr 2014 vilken upprttades i enlighet
med International Financial Reporting Standards ssom
de r antagna av EU och tolkningar av dessa. Ngra
ndringar av koncernens redovisningsprinciper som
beskrivit i rsredovisningen 2014 har inte skett med
undantag fr nedanstende nya standard och ndringar.
vriga IFRS frndringar

Ngra andra nya eller frndrade standarder eller
tolkningar som har infrts har inte haft ngon vsentlig
effekt p koncernens eller moderbolagets finansiella
stllning, resultat eller upplysningar. Fr mer information
se sidan 72 i rsredovisningen fr 2014.
Framtida ndringar av IFRS
Leasing (IFRS 16)
IFRS 16 utfrdades i januari 2016 och ska tillmpas frn
1 januari 2019. Standarden har nnu inte antagits av
EU. Leasetagare ska inte lngre skilja p finansiella och
operationella leasingavtal utan standarden krver att de
allra flesta leasingavtalen redovisas i balansrkningen.
Kraven fr leasegivares redovisning r i stort
ofrndrade. Pverkan p koncernens finansiella
rapporter bedms fr nrvarande.
Not 2 Viktiga redovisningsantaganden

Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i
enlighet med IFRS krver att fretagsledningen gr
bedmningar och uppskattningar som pverkar
redovisade belopp fr tillgngar, skulder och
upplysningar om eventualtillgngar och eventualskulder
per balansdagen s vl som redovisade intkter och
kostnader under rapportperioden. Fretagsledningen
utvrderar lpande dessa bedmningar och
uppskattningar, inklusive: bedmningar om
bestmmande inflytande ver investeringsfonder
freligger, finansiella instruments verkliga vrden,
reserveringar fr kreditfrluster, nedskrivningsprvning
av goodwill, nedskrivningsprvning av
frvaltningsfastigheter och rrelsefastigheter,
nettofrsljningsvrde fr fastigheter vrderade som
varulager, uppskjutna skatter, avsttningar fr
frmnsbestmda pensioner och aktierelaterade
ersttningar. Med undantag fr skatt i det estniska
dotterfretaget som beskrivs nedan har det jmfrt med
31 december 2014 inte skett ngra vsentliga
Not 3 Frndringar i koncernstrukturen

Koncernexterna
Under frsta kvartalet 2015 sldes det helgda
dotterfretaget Svensk Fastighetsfrmedling AB.
Erhllen kpeskilling fr fretaget uppgick till 245 mkr
och en realisationsvinst om 51 mkr har redovisats.
Under andra kvartalet sldes det helgda
dotterfretaget Swedbank Juristbyr AB fr 1 kr och en
reafrlust om 9 mkr har redovisats. Det slda
dotterfretaget bidrog med 5 mkr till koncernens totala
intkter fr 2015.
Under 2015 fusionerades Sparbanken resund AB in i
Swedbank AB.
Sidan 30 av 58
frndringar av de grunder p vilka viktiga

redovisningsprinciper och bedmningar har faststllts.
Skatt
Fr moderbolagets estniska dotterfretag, Swedbank
AS, utlses inkomstbeskattning endast nr utdelningar
lmnas. D moderbolaget styr utdelningarna och har
etablerat en srskild utdelningspolicy som reglerar att
viss del av resultatet delas ut reserveras uppskjuten
skatt utifrn faststlld utdelningspolicy. Under andra
kvartalet 2015 beslt moderbolaget att ta en extra
utdelning om 3 695 mkr, vilket medfrde
skattekostnader om 929 mkr. Ytterligare utdelningar av
tidigare resultat frvntas inte betalas inom verskdlig
framtid varfr koncernen fortstter att inte redovisa
uppskjuten skatteskuld p tidigare ej utdelade vinster.
Ifall strsta mjliga utdelning beslutats s skulle
koncernen belastas med en berknad skattekostnad p
ytterligare 2 589 mkr
Not 4 Rrelsesegment (affrssegment)

2 0 15
H e l r
mkr
S v e ns k
B a lt is k
S t o ra
Ko nc e rn-
ba nk -
ba nk -
f re t a g &
f unk t io ne r
E lim -
v e rk s a m he t Ins t it ut io ne r
& v rigt
ine ringa r
Ko nc e rne n
v e rk s a m he t
Resultatrkning
Rntenetto
13 435
3 558
3 428
2 572
22 993
7 176
2 052
2 025
-134
80
11199
Netto resultat finansiella po ster till verkligt vrde
264
202
1891
-1785
-1
571
A ndel av intressef retags resultat
862
863
P ro visio nsnetto
vriga intkter
S um m a int k t e r
varav interna intkter
814
476
143
759
-194
1998
22 551
6 288
7 487
1 4 13
- 115
37 624
175
116
358
-649
P erso nalko stnader
3 487
845
1425
2 964
8 721
R rliga perso nalko stnader

vriga ko stnader
157
75
228
214
674
6 237
1426
1629
-2 911
-115
6 266
A vskrivningar
S um m a k o s t na de r
R e s ult a t f re k re dit f rlus t e r o c h
ne ds k riv ninga r
106
136
64
366
672
9 987
2 482
3 346
633
- 115
16 3 3 3
12 5 6 4
3 806
4 14 1
780
21 291
254
254
64
72
482
-172
284
594
Kreditf rluster, netto

R re ls e re s ult a t
12 0 8 2
3 970
3 857
462
20 371
Skatt
P erio dens resultat frn kvarvarande
verksamheter
P erio dens resultat frn avvecklade
verksamheter, efter skatt
2 548
1510
630
-63
4 625
9 534
2 460
3 227
525
15 746
-6
-6
P erio dens resultat
9 534
2 460
3 227
519
15 740
9 521
2 460
3 227
5 19
15 7 2 7
13
13
186
P e rio de ns re s ult a t h nf rligt t ill

a k t ie ga rna i S we dba nk A B
M ino riteten
Balansrkning, m dkr
Kassa o ch tillgo do havande ho s centralbanker
179
Utlning till kreditinstitut
42
277
10
-243
86
Utlning till allmnheten
1064
125
218
1414
34
133
-3
165
Finansiella tillgngar dr kunder br

placeringsrisken
153
-3
153
A ktier o ch andelar i intressef retag
Derivat
M ateriella o ch immateriella
anlggningstillgngar
92
44
-50
86
10
16
vriga tillgngar
27
27
686
-708
38
1 270
16 8
653
1 065
-1 007
2 14 9
87
200
100
-237
150
458
145
121
30
-6
748
17
819
-9
827
155
158
88
31
-50
69
519
208
27
-705
49
Efterstllda skulder
25
25
S um m a s k ulde r
1 2 19
14 8
634
1 032
-1 007
2 026
S um m a t illg nga r
Skulder till kreditinstitut
In- o ch upplning frn allmnheten
Emitterade vrdepapper
Finansiella skulder dr kunder br
placeringsrisken
Derivat
vriga skulder
A llo kerat eget kapital

S um m a s k ulde r o c h e ge t k a pit a l
20
19
33
123
1 270
51
16 8
653
1 065
-1 007
2 14 9
18,5
12,3
16,2
0,0
13,5
Nyckeltal
Rntabilitet p allo kerat kapital,
kvarvarande verksamhet, %
2,1

to tal verksamhet, %
18,5
12,3
16,2
2,1
0,0
13,5
K/I-tal
0,44
0,39
0,45
0,45
0,00
0,43
Kreditf rlustniv, %
0,05
-0,14
0,16
0,00
0,00
0,04
Utlning/inlning, %
235
86
150
184
Utlning, mdkr
1064
124
182
1371
Inlning, mdkr
453
145
121
25
744
Riskexpo neringsbelo pp, B asel 3, mdkr
183
74
112
20
389
4 469
3 853
1195
4 376
13 893
Heltidstjnster
Sidan 31 av 58
2 0 14
H e l r
mkr
S v e ns k
B a lt is k
S t o ra
Ko nc e rn-
ba nk -
ba nk -
f re t a g &
f unk t io ne r
E lim -
v e rk s a m he t Ins t it ut io ne r
& v rigt
ine ringa r
Ko nc e rne n
v e rk s a m he t
Resultatrkning
Rntenetto
13 350
3 496
3 485
2 302
22 642
6 939
1956
2 233
76
11204
Netto resultat finansiella po ster till verkligt vrde
230
239
1929
-413
1986
A ndel av intressef retags resultat
980
980
1179
416
121
1072
-296
2 492
22 678
6 10 7
7 768
2 961
- 2 10
39 304
188
113
-510
209
P erso nalko stnader
4 034
783
1364
3 272
-1
9 452
R rliga perso nalko stnader

vriga ko stnader
211
78
288
230
807
6 410
1512
1644
-2 727
-214
6 625
P ro visio nsnetto
vriga intkter
S um m a int k t e r
varav interna intkter
A vskrivningar
144
68
410
718
S um m a k o s t na de r
10 7 4 6
91
2 5 17
3 364
1 18 5
- 2 10
17 6 0 2
R e s ult a t f re k re dit f rlus t e r o c h

ne ds k riv ninga r
11 9 3 2
3 590
21 702
4 404
1 776
10
246
256
Kreditf rluster, netto
246
-186
-22
419
11 6 8 6
3 765
4 023
1 552
21 026
Skatt
P erio dens resultat frn kvarvarande
verksamheter
P erio dens resultat frn avvecklade
verksamheter, efter skatt
2 392
565
880
464
4 301
9 294
3 200
3 143
1088
16 725
-262
-262
P erio dens resultat
9 294
3 200
3 143
826
16 463
9 280
3 200
3 14 3
824
16 4 4 7
14
16
114
R re ls e re s ult a t
381
P e rio de ns re s ult a t h nf rligt t ill

a k t ie ga rna i S we dba nk A B
M ino riteten
Balansrkning, m dkr
Kassa o ch tillgo do havande ho s centralbanker
106
58
300
162
-406
114
1023
126
240
16
1405
60
115
-5
171
Finansiella tillgngar dr kunder br

placeringsrisken
142
-2
143
A ktier o ch andelar i intressef retag
Derivat
M ateriella o ch immateriella
anlggningstillgngar
123
68
-68
123
11
17
vriga tillgngar
20
19
672
-688
29
1 235
16 4
747
1 14 4
- 1 16 9
2 12 1
93
234
215
-371
171
416
139
118
15
-11
677
15
826
-9
835
143
146
119
35
-68
86
529
241
10
-710
70
Efterstllda skulder
19
19
S um m a s k ulde r
1 18 3
14 3
727
1 12 0
- 1 16 9
2 004
S um m a t illg nga r
In- o ch upplning frn allmnheten
Finansiella skulder dr kunder br
placeringsrisken
Derivat
vriga skulder
A llo kerat eget kapital
20
24
117
1 235
16 4
747
1 14 4
- 1 16 9
2 12 1

kvarvarande verksamhet, %
25,5
14,6
19,3
0,0
15,2

to tal verksamhet, %
25,5
14,6
19,3
2,3
0,0
15,0
K/I-tal
0,47
0,41
0,43
0,40
0,00
0,45
Kreditf rlustniv, %
0,03
-0,16
0,18
-0,47
0,00
0,03
Utlning/inlning, %
249
91
165
201
Utlning, mdkr
1024
126
175
1325
Inlning, mdkr
412
138
106
661
Riskexpo neringsbelo pp, B asel 3, mdkr
185
81
124
24
414
5 008
3 920
1193
4 462
14 583
S um m a s k ulde r o c h e ge t k a pit a l
52
21
Nyckeltal
Heltidstjnster
Sidan 32 av 58
3,1
Rrelsesegmentens redovisningsprinciper
Rrelsesegmentsrapporteringen bygger p Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning.
Marknadsbaserade ersttningar tillmpas mellan rrelsesegmenten, medan alla kostnader inom koncernfunktioner
frs via sjlvkostnadsbaserade internpriser till rrelsesegmenten. Nettot av internt slda och kpta tjnster
redovisas som vriga kostnader i rrelsesegmentens resultatrkningar. Fr grnsverskridande tjnster sker
fakturering enligt OECD:s riktlinjer fr internprissttning.
Koncernens eget kapital tillhrande aktiegarna allokeras till respektive rrelsesegment med hnsyn till
kapitaltckningsreglerna och bedmt iansprktaget kapital baserat p bankens interna kapitalutvrdering (IKU).
Allt kapital allokeras ut.
Rntabilitet fr rrelsesegmenten berknas p rrelseresultatet med avdrag fr berknad skatt och minoritetsandel
i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.
Not 5 Rntenetto
Koncernen
m kr
Rnteintkter
Derivat
vriga
Sum m a rnteintkter
varav rnteintkter redovisade inom nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde
Sum m a rnteintkter enligt resultatrkningen
Rntekostnader
In- och upplning frn allmnheten
varav insttargarantiavgifter
varav provisioner statsgaranterad upplning
Efterstllda skulder
Derivat
vriga
varav avgift statlig stabiliseringsfond
Sum m a rntekostnader
varav rntekostnader redovisade inom nettoresultat
finansiella poster till verkligt vrde
Sum m a rntekostnader enligt resultatrkningen
Rntenetto
Placeringsm arginal
2015
Kv4
2015
Kv3
87
7 832
207
-85
198
8 239
62
8 113
251
59
247
8 732
40
-3
-18
136
8 103
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
658
38 741
2 274
-199
764
42 238
-50
-14
-46
-86
21
-16
1 186
41 052
-47
-15
40
-16
-52
-20
-6
62
9 298
431
109
220
10 120
-10
-19
329
33 144
1 237
-27
925
35 608
87
8 645
56
-6
411
9 709
-67
-17
625
34 983
-96
-174
-98
-3 221
0
-270
1 567
-148
-133
-2 342
-81
-289
-155
-3 721
0
-279
1 752
-208
-188
-2 826
19
-40
-37
-13
22
-325
-479
-69 -1 256 -3 191
-44
-563
-604
-19 -14 369 -16 901
0
-31
-1 041
-671
74
5 688
2 866
-39
-748
-695
-37
-681
-616
-43 -12 051 -19 071
-32
-61
-7
-15
-3
-11
-29
-29
-17
-79
-559
-175
-3 982
0
-124
902
-244
-211
-4 086
2
-2 344
8
-2 834
-75
-17
-186
-3 900
-61
-661
-40 -11 990 -18 410
-91
-35
5 759
5 811
-1
5 809
1,02
1,01
Sidan 33 av 58
1,13
-1
22 993
22 642
1,01
1,13
55
98
8
11
-37
Not 6 Provisionsnetto
Koncernen
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Provisionsintkter
Betalningsfrmedling
Kortprovisioner
Kundkoncept
Kapitalfrvaltning och depavgifter
Livfrskringar
Vrdepappershandel och vriga vrdepapper
Corporate finance
Utlning
Garantier
Inlning
Fastighetsfrmedling
Sakfrskringar
vriga provisionsintkter
Sum m a provisionsintkter
466
1 265
120
1 465
161
114
64
250
57
19
55
23
139
4 198
426
1 321
121
1 362
163
112
49
251
53
39
59
20
135
4 111
9
-4
-1
8
-1
2
31
0
8
-51
-7
15
3
2
476
1 157
123
1 443
120
154
160
200
58
55
73
21
128
4 168
-2
9
-2
2
34
-26
-60
25
-2
-65
-25
10
9
1
1 729
4 861
498
5 750
661
621
246
1 020
227
141
256
78
495
16 583
1 793
4 451
493
5 683
503
666
466
956
218
154
301
79
489
16 252
-4
9
1
1
31
-7
-47
7
4
-8
-15
-1
1
2
Provisionskostnader
Betalningsfrmedling
Kortprovisioner
Kundkoncept
Kapitalfrvaltning och depavgifter
Livfrskringar
Vrdepappershandel och vriga vrdepapper
Utlning och garantier
Sakfrskringar
vriga provisionskostnader
Sum m a provisionskostnader
-273
-605
-4
-287
-46
-60
-22
-4
-20
-1 321
-242
-644
-4
-313
-48
-69
-18
-3
-34
-1 375
13
-6
0
-8
-4
-13
22
33
-41
-4
-252
-548
-4
-309
-47
-61
-19
-2
-44
-1 286
8
10
0
-7
-2
-2
16
100
-55
3
-1 029
-2 358
-16
-1 263
-194
-279
-78
-11
-156
-5 384
-998
-2 116
-16
-1 202
-218
-279
-63
-7
-149
-5 048
3
11
0
5
-11
0
24
57
5
7
2 877
2 736
2 882
11 199
11 204
Provisionsnetto
Sidan 34 av 58
Not 7 Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

Koncernen
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
Vrderingskategori, verkligt vrde via

resultatrkningen
Aktier och aktierelaterade derivat
varav utdelning
Rntebrande vrdepapper och rnterelaterade derivat
Finansiella skulder
Andra finansiella instrument
Sum m a verkligt vrde via resultatrkningen
-57
10
374
-841
228
-58
-354
210
5
-75
-489
689
123
458
9
-2 128
2 137
-65
1 147
-1 212
13
2 130
-2 117
0
9
-7
-72
5
18
40
74
-46
57
Skringsredovisning
Ineffektiv del i verkligt vrdeskring
varav skringsinstrument
varav skrad post
Ineffektiv del vid skring av nettoinvestering i
utlandsverksamhet
Sum m a skringsredovisning
Vrderingskategori lnefordringar
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvrde
100
72
-67
2014
Kv4
183
3
46
-148
-508
5
-422
2015
Helr
2014
Helr
-16
367
325
672
-2 618
977
74
-528
387
305
-235
1 371
-1 008
1
516
-57
-4 527
4 470
8
8 040
-8 032
-50
0
-57
15
23
-30
194
170
-803
-2
625
-60
565
1 187
-661
526
-47
-91
7
-31
-5
7
14
-106
-676
-84
Handelsrelaterade rntor
Rnteintkter
Rntekostnader
Sum m a handelsrelaterade rntor
135
3
138
88
8
96
53
-63
44
412
-185
227
Valutakursfrndringar
438
124
189
1 200
753
59
Sum m a nettoresultat finansiella poster till

verkligt vrde
165
69
571
1 986
-71
512
350
46
483
2 054
2 423
-15
-347
-346
-414
-16
-1 483
-437
165
571
1 986
-67
-39
Frdelning p affrssyfte
Finansiella instrum ent fr handelsrelaterad
verksam het
Finansiella instrum ent som avses innehas
kontraktsenlig lptid
Sum m a
Sidan 35 av 58
69
-71
Not 8 vriga kostnader

Koncernen
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
Fastighetskostnader, hyror och lokalkostnad

Datakostnader
Telefon och porto
Reklam och marknadsfring
Konsulter
Ersttning till sparbanker
vrigt kpta tjnster
Vrdetransporter och larm
Materialanskaffning
Resor
Representation
Reparation och underhll av inventarier
Andra kostnader
Sum m a vriga kostnader
357
525
38
132
94
177
170
23
25
62
22
39
127
1 791
264
481
39
56
72
192
148
21
24
35
11
26
89
1 458
2015
Kv4
2015
Kv3
473
-7
-12
454
174
-36
-15
123
-87
281
-137
-118
26
189
-87
-90
12
6
399
0,11
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
31
-8
15
10
4
77
100
50
43
23
296
478
43
91
85
194
165
22
25
66
24
35
137
1 661
21
10
-12
45
11
-9
3
5
0
-6
-8
11
-7
8
1 172
1 888
158
340
310
762
617
83
108
190
54
115
469
6 266
1 355
1 824
161
361
408
735
635
85
109
218
59
130
545
6 625
-14
4
-2
-6
-24
4
-3
-2
-1
-13
-8
-12
-14
-5
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
942
-204
-36
702
755
-344
-444
-33
25
-41
-92
-132
-77
71
%
35
9
-3
Not 9 Kreditfrluster netto

Koncernen
m kr
Reserveringar fr ln som individuellt bedm ts
oskra
Reserveringar
tervinningar av tidigare gjorda reserveringar
Reserveringar fr homogena grupper av oskra ln, netto
Sum m a
Portfljreserveringar fr ln som individuellt inte
bedm ts oskra
Bortskrivningar av oskra ln
Konstaterade kreditfrluster
Iansprktagande av tidigare reserveringar
tervinningar
Sum m a
Kreditfrluster fr ansvarsfrbindelser och vriga
kreditriskexponeringar
Kreditfrlustniv, %
Sidan 36 av 58
-81
-20
-12
-85
-109
-206
-92
-89
-19
49
57
31
847
-276
-61
510
-67
-50
93
-95
954
-501
-428
25
1 808
-821
-396
591
-47
-39
8
-96
-5
130
-31
254
57
-1
594
-62
419
-98
42
0,04
0,07
0,04
0,03
Not 10 Utlning
31 dec 2015
Koncernen
m kr
31 dec 2014
Ln efter
Ln efter
reserveringar reserveringar
Ln fre
Redovisat
Redovisat
reserveringar Reserveringar
vrde
vrde

Banker
terkpsavtal - banker
vriga kreditinstitut
terkpsavtal - vriga kreditinstitut
74 038
387
10 655
1 352
86 432
14
0
0
0
14
74 024
387
10 655
1 352
86 418
87 302
12 473
9 049
4 996
113 820
-15
-97
18
-73
-24
5
5
3
-2
1
1
-2
12
8
-3
2
-2
3
0
21
3
6
-1
8
-3
14
-27
Utlning till allm nheten

Privatpersoner
Hypoteksutlning, privat
Bostadsrttsfreningar
vrigt, privat
Fretagsutlning
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkningsindustri
Offentliga tjnster och samhllsservice
Byggnadsverksamhet
Handel
Transport
Sjtransport och offshore
Hotell och restaurang
Informations- och kommunikationsverksamhet
Finans och frskring
Fastighetsfrvaltning
Bostder
Kommersiella
Industri och lager
vrigt
Fretagstjnster
vrig fretagsutlning
Utlning till allm nheten exklusive
Riksgldskontoret och terkpsavtal
869 850
733 382
101 285
35 183
504 081
73 757
42 352
24 568
17 649
30 141
12 261
29 803
6 958
5 596
12 469
211 254
56 431
88 723
44 434
21 666
19 488
17 785
979
679
36
264
2 388
131
1 023
36
83
253
39
64
43
13
54
337
74
89
56
118
196
116
868 871
732 703
101 249
34 919
501 693
73 626
41 329
24 532
17 566
29 888
12 222
29 739
6 915
5 583
12 415
210 917
56 357
88 634
44 378
21 548
19 292
17 669
830 158
696 398
98 258
35 502
495 181
72 623
42 335
21 951
16 325
30 759
11 926
30 302
6 739
5 562
10 264
205 295
53 003
89 144
40 919
22 229
16 867
24 233
1 373 931
3 367
1 370 564
1 325 339
Riksgldskontoret
terkpsavtal - Riksgldskontoret
terkpsavtal - allmnheten
Utlning till allm nheten
8 726
1 817
32 848
1 417 322
0
0
0
3 367
8 726
1 817
32 848
1 413 955
16 556
3 449
59 163
1 404 507
-47
-47
-44
1
Utlning till allm nheten och kreditinstitut
1 503 754
3 381
1 500 373
1 518 327
-1
Sidan 37 av 58
Not 11 Oskra fordringar m.m.

Koncernen
m kr
2015
31 dec
2014
31 dec
Oskra fordringar, brutto

Reserveringar fr individuellt vrderade oskra ln
Reserveringar fr homogena grupper av oskra ln
6 035
1 883
541
6 281
1 306
891
-4
44
-39
Oskra fordringar, netto

varav privatpersoner
varav fretagsutlning
3 611
1 380
2 231
4 084
1 833
2 251
-12
-25
-1
957
0,40
0,24
40
1 133
0,41
0,27
35
-16
-2
-11
14
56
53
3 581
2 127
819
4 362
2 409
1 100
-18
-12
-26
Portfljreserveringar fr ln som individuellt inte bedmts oskra

Andel oskra fordringar, brutto, %
Andel oskra fordringar, netto, %
Reserveringsgrad fr oskra fordringar, %
Total reserveringsgrad fr oskra fordringar, %
1)
Fordringar m ed frfallna belopp som inte r oskra

varav med frfallet belopp, 5-30 dagar
varav med frfallet belopp, 31-60 dagar
1)
2)
3)
varav med frfallet belopp, 61-90 dagar 2)
424
u.s
varav med frfallet belopp, ver 90 dagar 3)
211
853
Total reservering, d.v.s. samtliga reserveringar i relation till oskra fordringar brutto.
Nytt intervall 61-90 dagar fr. o m 31 mars 2015. Tidigare rapporterades detta under intervallet ver 60 dagar.
Uppgifter avseende uppdelning p intervallen 61-90 dagar och ver 90 dagar saknas fr tidigare perioder.
Fr perioder fre 31 mars 2015 inkluderar raden varav med frfallet belopp, ver 90 dagar ven intervallet 61-90 dagar.
Not 12 Egendom som vertagits fr skydd av fordran samt tertagna

leasingobjekt
Koncernen
m kr
Byggnader och mark
Aktier och andelar
Annan vertagen egendom
Sum m a vertagen egendom
tertagna leasingobjekt
Sum m a vertagen egendom och tertagna leasingobjekt
varav frvaltade av Ektornet
2015
31 dec
2014
31 dec
408
17
6
431
10
441
874
13
13
900
34
934
-53
31
-54
-52
-71
-53
262
778
-66
2015
31 dec
2014
31 dec
186 312 113 768

165 162 170 680
86 418 113 820
1 413 955 1 404 507
86 107 123 202
18 424
14 712
1 956 378 1 940 689
64
-3
-24
1
-30
25
1
Not 13 Kreditexponeringar
Koncernen
m kr
Tillgngar
Derivat
vriga finansiella tillgngar
Sum m a tillgngar
Ansvarsfrbindelser och taganden
Garantier
Lften
Sum m a ansvarsfrbindelser och taganden
35 824
235 312
271 136
Sum m a kreditexponeringar
Sidan 38 av 58
27 259
237 007
264 266
31
-1
3
2 227 514 2 204 955
Not 14 Immateriella tillgngar

Koncernen
m kr
2015
31 dec
2014
31 dec
12 010
12 010
12 344
12 344
-3
-3
617
857
-28
630
433
1 680
536
582
1 975
18
-26
-15
13 690
14 319
-4
2015
Helr
2014
Helr
14 668
13 701
Utgende balans
-687
13 981
967
14 668
-5
Ackum ulerade nedskrivningar

Ingende balans
-2 324
-1 941
20
Valutakursdifferenser
Utgende balans
353
-1 971
-383
-2 324
-15
Redovisat vrde
12 010
12 344
-3
Med obestm bar nyttjandetid

Goodw ill
Sum m a
Med bestm bar nyttjandetid
Kundbas
Internt utvecklad programvara
vrigt
Sum m a
Sum m a im m ateriella tillgngar
Goodw ill
Anskaffningsvrde
Ingende balans
Valutakursdifferenser
Nedskrivningsprvning av immateriella tillgngar

Goodwill och andra immateriella tillgngar ska nedskrivningsprvas rligen eller nr indikation finns att tillgngarnas
tervinningsvrde r lgre n redovisat vrde. Med tervinningsvrde avses det hgsta av frsljningsvrdet eller
nyttjandevrdet. Swedbank berknar nyttjandevrdet genom att tillgngens framtida kassaflden bedms och
nuvrdesberknas med en diskonteringsfaktor. Bedmda kassaflden och diskonteringsfaktor hrleds frn externa kllor
nr det r mjligt och relevant, men mste till stor del faststllas baserat p fretagsledningens egna antaganden.
Fretagsledningen faststller ocks ifall indikation finns under ret fr frnyad prvning.
Den rliga nedskrivningsprvningen 2015 ledde inte till ngon nedskrivning. I det tredje kvartalet 2015 skrevs ett IT
system ned med 112 mkr och ett frvrvat frvaltningsuppdrag med 142 mkr.
Sidan 39 av 58
Not 15 Skulder till kreditinstitut

Koncernen
m kr
Centralbanker
Banker
vriga kreditinstitut
terkpsavtal - banker
terkpsavtal - vriga kreditinstitut
2015
31 dec
2014
31 dec
7 704
140 462
1 508
3
816
150 493
11 159
150 435
4 112
3 839
1 908
171 453
-31
-7
-63
-100
-57
-12
2015
31 dec
2014
31 dec
398 718
345 268
371 877
289 034
7
19
743 986
660 911
13
1
0
4 284
748 271
1
2 965
12 802
676 679
-67
11
Not 16 In- och upplning frn allmnheten

Koncernen
m kr
In- och upplning frn allm nheten
Privatpersoner
Fretagsinlning
Sum m a inlning frn allm nheten, exklusive Riksgldskontoret
och terkpsavtal
Riksgldskontoret
terkpsavtal - Riksgldskontoret
terkpsavtal - allmnheten
In- och upplning frn allm nheten
Not 17 Emitterade vrdepapper

Koncernen
m kr
Certifikat
Skerstllda obligationer
Seniora icke skerstllda obligationer
Strukturerade privatobligationer
Summa emitterade vrdepapper
Om sttning under perioden
2015
31 dec
2014
31 dec
107 046
550 669
154 244
14 576
826 535
195 191
511 666
114 840
13 315
835 012
-45
8
34
9
-1
2015
Helr
2014
Helr
Ingende balans
835 012 726 275
Emitterat
1 164 181 838 981
Rrelsefrvrv
0
2 028
terkpt
-39 857
-44 924
terbetalat
-1 112 847 -741 088
Frndring av marknadsvrde eller av skrad post i skringsredovisning till verkligt
-13 349
22 224
vrde
Valutakursfrndring
-6 605
31 516
Utgende balans
826 535 835 012
Sidan 40 av 58
15
39
-11
50
-1
Not 18 Derivat
Koncernen handlar med derivat i den normala affrsverksamheten samt i syfte att skra vissa positioner
avseende vrden p aktier, rntor och valutor.
Nom inellt belopp 30 sep 2015
terstende kontraktsenlig lptid
Koncernen
m kr
Derivat i verkligt vrdeskringar
Derivat i portflj verkligt
vrdeskringar
Derivat i kassafldesskringar
Derivat i skringar av nettoinvestering i utlandsverksamhet
vriga derivat
Bruttobelopp
Kvittade belopp
Sum m a
Nom inellt belopp

2015
2014
31 dec
31 dec
Positiva
m arknadsvrden
2015
2014
31 dec
31 dec
Negativa
m arknadsvrden
2015
2014
31 dec
31 dec
< 1 r
1-5 r
> 5 r
76 312
364 822
65 550
506 684
418 889
18 038
23 235
452
340
42 000
12 875
76 550
898
10 825
8 466
129 375
22 239
73 700
22 697
166
0
1
10
1 601
2 303
1 752
1 793
0
5 158 284
5 289 471
-1 365 252
3 924 219
0
3 543 784
3 986 054
-1 976 258
2 009 796
0
0
153
732 325
9 434 393 11 833 956
817 166 10 092 691 12 349 395
-305 866 -3 647 376
0
511 300
6 445 315 12 349 395
0
81 854
100 058
-13 951
86 107
0
110 915
134 161
-10 959
123 202
0
79 167
83 523
-14 842
68 681
9
94 097
97 991
-12 297
85 694
Kvittade belopp fr derivat tillgngar respektive derivat skulder inkluderar kvittade kontantskerheter om 1
666 mkr respektive 775 mkr.
Not 19 Finansiella instrument till verkligt vrde

31 dec 2015
Koncernen
m kr
Tillgngar
Finansiella tillgngar enligt IAS 39
Belningsbara statsskuldfrbindelser m.m.
Vrdefrndring p rnteskrad post i portfljskring
Obligationer och rntebrande vrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
vriga finansiella tillgngar
Sum m a
Icke finansiella tillgngar
Verkligt Redovisat
vrde
vrde
186 312
76 628
86 418
1 419 486
1 009
88 618
153 442
11 074
86 107
18 424
2 127 518
Sum m a
Skulder
Finansiella skulder enligt IAS 39
Efterstllda skulder
Derivat
vriga finansiella skulder
Sum m a
Icke finansiella skulder
Sum m a
186 312
76 552
86 418
1 413 955
1 009
88 610
153 442
11 074
86 107
18 424
2 121 903
5 382
21 569
31 dec 2014
Skillnad
0
76
0
5 531
0
8
0
0
0
0
5 615
Verkligt Redovisat
vrde
vrde
113 768
46 307
113 820
1 412 718
1 291
124 465
143 319
9 931
123 202
14 712
2 103 533
2 148 854
150 302
748 254
832 196
157 836
24 627
68 681
8 191
31 597
2 021 683
150 493
748 271
826 535
157 836
24 613
68 681
8 191
31 597
2 016 217
9 297
2 025 514
Sidan 41 av 58
113 768
46 225
113 820
1 404 507
1 291
124 455
143 319
9 931
123 202
14 712
2 095 230
4 924
21 143
Skillnad
0
82
0
8 211
0
10
0
0
0
0
8 303
2 121 297
-191
-17
5 661
0
14
0
0
0
5 466
171 457
676 662
842 238
146 177
18 932
85 694
27 058
30 096
1 998 314
171 453
676 679
835 012
146 177
18 957
85 694
27 058
30 096
1 991 126
12 798
2 003 924
4
-17
7 226
0
-25
0
0
0
7 188
Koncernen
31 dec 2015
m kr
Tillgngar
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Sum m a
Skulder
Derivat
Sum m a
Instrum ent m ed
publicerade prisnoteringar p en
aktiv m arknad
(Niv 1)
Vrderingstekniker
baserade p
observerbara
m arknadsdata
(Niv 2)
Vrderingstekniker
baserade p icke
observerbara
m arknadsdata
(Niv 3)
Sum m a
24 650
0
0
59 213
153 442
10 908
166
248 379
51 434
1 739
230 976
25 479
0
93
85 827
395 548
0
0
0
0
0
73
114
187
76 084
1 739
230 976
84 692
153 442
11 074
86 107
644 114
0
0
1 509
0
28
8 191
9 728
816
4 447
18 914
157 836
68 653
0
250 666
0
0
0
0
0
0
0
816
4 447
20 423
157 836
68 681
8 191
260 394
I tabellen ovan framgr finansiella instrument redovisade till verkligt vrde frdelade per vrderingsniv.
Nr koncernen faststller verkliga vrden fr finansiella instrument anvnds olika metoder beroende
p graden av observerbarhet av marknadsdata i vrderingen samt aktiviteten p marknaden. Det grs
lpande en bedmning kring aktiviteten genom att analysera faktorer ssom handelsvolym och
skillnader i kp- och sljkurser.
Metoderna r uppdelade p tre olika vrderingsniver:
Niv 1: Ojusterat, noterat pris p en aktiv marknad
Niv 2: Justerat, pris eller vrderingsmodell med vrderingsparametrar hrledda frn en aktiv
marknad
Niv 3: Vrderingsmodell dr en majoritet av vrderingsparametrarna r icke observerbara och drav
baseras p interna antaganden
Nr finansiella tillgngar och finansiella skulder p aktiva marknader har marknadsrisker som
motverkar varandra anvnds genomsnitt av kp- och sljkurser som grund nr verkliga vrden
faststlls. Fr ppna nettopositioner tillmpas kpkurs fr lnga positioner och sljkurs fr korta
positioner.
Koncernen har en fortlpande process dr finansiella instrument som indikerar hg niv av egna
uppskattningar eller lg niv av observerbar marknadsdata fngas upp. I processen bestms p vilket
stt berkningen ska ske samt hur de interna antagandena frvntas pverka vrderingen. I de fall de
interna antagandena har en betydande pverkan p det verkliga vrdet rapporteras det finansiella
instrumentet i niv 3. Processen inkluderar ven en analys och bedmning, utifrn kvalitn p
vrderingsdata, samt om en typ av finansiella instrument ska verfras mellan de olika niverna.
Under kvartalet frekom det inte ngra verfringar av finansiella instrument mellan vrderingsniv 1
och 2.
Koncernen
31 dec 2014
m kr
Tillgngar
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Sum m a
Skulder
Derivat
Sum m a
Instrum ent m ed
publicerade prisnoteringar p en
aktiv m arknad
(Niv 1)
Vrderingstekniker
baserade p
observerbara
m arknadsdata
(Niv 2)
Vrderingstekniker
baserade p icke
observerbara
m arknadsdata
(Niv 3)
Sum m a
32 587
0
0
75 188
143 319
9 681
5 399
266 174
0
13 137
17 469
340 771
47 982
0
173
117 722
537 254
0
0
0
0
0
0
77
81
158
0
45 724
17 469
340 771
123 170
143 319
9 931
123 202
803 586
0
0
0
17 768
0
6 925
27 024
51 717
5 746
16 149
31 763
146 177
78 769
34
278 638
0
0
0
0
0
0
0
5 746
16 149
49 531
146 177
85 694
27 058
330 355
Sidan 42 av 58
Frndringar inom niv 3
Tillgngar
Koncernen
m kr
Skulder
Eget kapital
instrum ent
Derivat
Sum m a
Derivat
77
16
-15
0
0
0
-2
0
-3
81
0
0
-35
9
148
0
-83
-6
158
16
-15
-35
9
148
-2
-83
-9
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3
-6
-9
0
73
-47
114
-47
187
0
0

Kp
Frsljning av tillgngar
Frfall
Emitterat
verfrt frn niv 2 till niv 3
Vinst eller frlust
varav i resultatrkningen, Nettoresultat finansiella poster till
verkligt vrde
varav orealiserade vinster eller frluster fr poster som innehas
per balansdagen
Niv 3 innehller i huvudsak onoterade eget kapitalinstrument och illikvida optioner. Optionerna skrar
marknadsvrdefrndringar i sammansatta skuldinstrument, s kallade strukturerade produkter. De
strukturerade produkterna bestr av ett motsvarande optionselement samt ett vrdkontrakt vilket i princip
r en vanlig rntebrande obligation. Nr koncernen avgr i vilken niv de finansiella instrumenten ska
redovisas bedms de i sin helhet var fr sig. Eftersom obligationsdelen i de strukturerade produkterna i allt
vsentligt utgr det finansiella instrumentets verkliga vrde har egna interna antaganden som anvnds fr
att vrdera det illikvida optionselementet normalt inte en betydande effekt fr vrderingen. Det finansiella
instrumentet rapporteras d i niv 2. Fr enskilda optioner som skrar de strukturerade produkterna fr de
interna antagandena strre betydelse varfr vissa rapporteras som derivat i niv 3. Generellt gller att
koncernen alltid skrar de marknadsrisker som uppkommer i strukturerade produkter, varfr skillnader
mellan redovisade belopp fr tillgngar och skulder i niv 3 inte speglar skillnader i anvndandet av interna
antaganden i vrderingen.
Givet historiska rrelser i de underliggande priserna fr optioner i niv 3 r det inte sannolikt att kommande
prisrrelser pverkar marknadsvrdet mer n +/- 36 mkr. Motsvarande parerande vrdefrndringar
uppstr fr finansiella instrument som rapporterats i niv 2.
Finansiella instrument verfrs frn niv 3 eller till niv 3 beroende p att de interna antagandena har ftt
ndrad betydelse fr vrderingen.
Frndringar inom niv 3
Tillgngar
Koncernen
m kr
Derivat
Sum m a
Derivat
57
21
-2
3
0
-2
133
0
0
54
-128
22
190
21
-2
57
-128
20
19
0
0
0
-25
6
-2
22
20
-2
77
3
81
1
158
0
0

Kp
Frsljning av tillgngar
Vinst eller frlust
varav i resultatrkningen, nettoresultat finansiella poster till
verkligt vrde
varav orealiserade vinster eller fluster fr poster som innehas per
balansdagen
Skulder
Eget kapital
instrum ent
Sidan 43 av 58
Not 20 Stllda skerheter

Koncernen
m kr
Lnefordringar
Finansiella tillgngar pantsatta fr frskringstagare
vriga stllda panter
Stllda skerheter
2015
31 dec
2014
31 dec
819 551
145 410
43 361
1 008 322
780 213
136 529
53 415
970 157
5
7
-19
4
Not 21 Kvittning av finansiella tillgngar och skulder

Tillgngar
Koncernen
m kr
2015
31 dec
2014
31 dec
134 805
-16 950
117 855
Relaterade belopp som inte kvittats i balansrkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal
Finansiella instrument, skerheter
Kontanter, skerheter
Sum m a av belopp som inte har kvittats i balansrkningen
Nettobelopp
Finansiella tillgngar och skulder som r frem l fr kvittning,

nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp
Kvittade belopp
Redovisat vrde i balansrkningen
Skulder
%
2015
31 dec
2014
31 dec
213 414
-14 735
198 679
-37
15
-41
88 752
-17 841
70 911
120 623
-16 073
104 550
-26
11
-32
44 698
32 614
19 915
97 227
78 707
66 997
29 717
175 421
-43
-51
-33
-45
44 698
3 041
15 653
63 392
78 707
10 844
11 907
101 458
-43
-72
31
-38
20 628
23 258
-11
7 519
3 092
Kvittade belopp fr finansiella tillgngar respektive finansiella skulder inkluderar kvittade kontantskerheter
om 1 666 mkr respektive 775 mkr.
Sidan 44 av 58
Not 22 Kapitaltckning konsoliderad situation

Kapitaltckning
SEKm
Eget kapital enligt koncernbalansrkning
2015
2014
31 dec
31 dec
123 163
117 203
Minoritetskapital
Berknad utdelning
Dekonsolidering av frskringsfretag
54
46
-11 828
-12 511
-1 249
-692
Frndringar i vrdet p egna skulder

Kassafldesskringar
Ytterligare vrdejusteringar
1)
Goodw ill
31
74
-17
103
-474
-12 097
-12 434
Uppskjuten skattefordran
-95
-166
Immateriella tillgngar
-1 438
-1 698
Reserveringsnetto fr IRK rapporterade kreditexponeringar
-1 089
-1 599
Avdrag fr aktier, krnprimrkapital
-42
-410
Frmnsbestmda pensionsplaner 2)
-993
93 926
87 916
Krnprim rkapital
Primrkapitaltillskott
Prim rkapital
Supplementrkapital
Totalt kapital
10 624
4 998
104 550
92 914
13 269
12 674
117 819
105 588
Minimikapitalkrav fr kreditrisker enligt schablonmetoden
3 823
4 295
20 801
21 988
Minimikapitalkrav obestndsfond
Minimikapitalkrav fr avvecklingsrisk
Minimikapitalkrav fr marknadsrisker
858
1 525
Minimikapitalkrav fr kreditrisker enligt IRK
Handelslagret
848
1 335
varav VaR och SVaR
525
711
varav risker utanfr VaR och SVaR
323
624
10
190
Valutakursrisk vrig verksamhet

Minimikapitalkrav fr kreditvrdighetsjustering
Minimikapitalkrav fr operativ risk
Minim ikapitalkrav 3)
Riskexponeringsbelopp kreditrisker
579
5 047
4 745
31 128
33 137
307 856
328 574
Riskexponeringbelopp avvecklingsrisker
Riskexponeringsbelopp marknadsrisker
594
30
10 730
19 059
Riskexponeringsbelopp kreditvrdighetsjustering
7 422
7 241
63 083
59 310
389 098
414 214
Krnprim rkapitalrelation, %
24,1
21,2
Prim rkapitalrelation, %
26,9
22,4
30,3
25,5
Riskexponeringsbelopp operativ risk

Krav avseende kapitalbuffertar
4)
2015
2014
31 dec
31 dec
10,7
4,5
7,0
4,5
Totalt krnprimrkapitalkrav inklusive buffertkrav

Varav krav p krnprimrkapital
Varav krav p kapitalkonserveringbuffert
2,5
2,5
Varav krav p kontracyklisk kapitalbuffert
0,7
0,0
Varav krav p systemriskbuffert
3,0
0,0
19,6
16,4
Krnprimrkapital tillgngligt att anvndas som buffert
5)
Kapitalkrav enligt Basel 1-golv

SEKm
Kapitalbas justerad enligt regler fr Basel 1-golv
verskott av kapital enligt Basel 1-golv
2015
2014
31 dec
31 dec
68 577
69 557
118 908
107 187
50 331
37 630
Sidan 45 av 58
Bruttosoliditetsgrad
6)
Primrkapital, SEKm
Exponeringsmtt, SEKm
2015
2014
31 dec
31 dec
104 550
92 914
2 102 284
2 066 385
5,0
4,5
Bruttosoliditetsgrad, %
1)
2)
3)
4)
5)
6)
Justering i samband med implementeringen av EBA:s tekniska standard avseende frsiktig vrdering. Syftet r att
justera fr vrderingsoskerhet avseende positioner vrderade och redovisade till verkligt vrde.
vervrde pensionstillgngar
Minimikrav p totalt kapital inom Pelare 1, dvs 8% av totalt riskvgt exponeringsbelopp.
Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV.
Berknas som krnprimrkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav p 4,5% (exklusive buffertkrav) samt minus
eventuella krnprimrkapitalposter som anvnds fr att uppfylla primrkapitalkravet och totala kapitalkravet.
Berknad enligt applicerbart regelverk vid respektive rapporteringsdatum.
I den konsoliderade situationen fr Swedbank ingick

den 31 december 2015 Swedbankkoncernen med
undantag fr frskringsfretag. I tillgg ingick
Entercard koncernen genom s kallad klyvningsmetod.
I februari 2015 emitterade Swedbank ett
primrkapitaltillskott p 750 miljoner US-dollar, med en
kontraktsenligt valbar rlig kupongrnta om 5,5 procent.
Emissionen skedde i form av ett evigt efterstllt
skuldinstrument, som har en mjlighet till inlsen om 5
r. Instrumentet konverteras ocks obligatoriskt till ett
variabelt antal stamaktier om Swedbanks kapitalbas
understiger viss niv. Swedbank klassificerar
instrumentet som en skuld bland efterstllda skulder i
koncernens balansrkning medan den betraktas som
primrkapitaltillskott i kapitaltckningsrapporteringen.
Noten innehller den information som ska offentliggras

enligt Finansinspektionens freskrifter (FFFS 2014:12) 8
kap. Ytterligare periodisk information enligt
Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr
575/2013 om tillsynskrav fr kreditinstitut samt
Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr
1423/2013 terfinns p Swedbanks web-plats
http://www.swedbank.se/om-swedbank/investorrelations/risk-ochkapitaltackning/riskrapporter/index.htm
Sw edbank konsoliderad situation

Kreditrisker enligt IRK
m kr
Exponeringsvrde
2015
2014
31 dec
31 dec
Institutexponeringar
Fretagsexponeringar
Hushllsexponeringar
varav fastighetskrediter
varav vrig utlning
Vrdepapperisering
Motpartslsa exponeringar
Totalt kreditrisker enligt IRK
108 019
471 163
974 908
882 979
91 929
160
62 686
1 616 936
1)
136 263
461 567
931 884
839 420
92 464
763
75 078
1 605 555
Minimikrav p totalt kapital inom Pelare 1, dvs 8%, av totalt riskexponeringsbelopp.
Sidan 46 av 58
Genom snittlig
riskvikt, %
2015
2014
31 dec
31 dec
15
35
7
5
28
8
11
16
15
37
8
6
29
11
10
17
Minim ikapitalkrav1)
2015
2014
31 dec
31 dec
1 305
13 213
5 739
3 673
2 066
1
543
20 801
1 666
13 616
6 110
4 001
2 109
7
589
21 988
Riskexponeringsbelopp och kapitalbaskrav, konsoliderad situation

31 dec 2015
m kr
Kreditrisker enligt schablonm etoden
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala sjlvstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Fretagsexponeringar
Hushllsexponeringar
Exponeringar skrade genom pant i fastigheter
Fallerade exponeringar
Exponeringar som r frenade med srskilt hg risk
Exponeringar i form av skerstllda obligationer
Poster som avser positioner i vrdepapperisering
Exponeringar mot institut och fretag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fretag fr kollektiva investeringar (fond)
Aktieexponeringar
vriga poster
Fretagsexponeringar
varav specialutlning i kategori 1
Hushllsexponeringar
varav vrig utlning
Vrdepapperisering
Kreditrisker, obestndsfond
Avvecklingsrisker
Marknadsrisker
Handelslagret
varav VaR och SVaR
Kreditvrdighetsjustering
Operativ risk
varav schablonmetoden
Totalt
Riskexponerings Minim ikapitalkrav

belopp
47 786
3 823
379
30
274
22
56
4
0
0
0
0
803
64
9 041
723
16 854
1 348
834
67
420
34
0
0
7
1
0
0
0
0
0
0
14 808
1 185
4 310
345
260 018
20 801
16 312
1 305
165 160
13 213
18
1
429
34
752
60
682
55
0
0
71 735
5 739
45 912
3 673
25 824
2 066
12
1
6 799
543
53
4
7
1
10 730
858
10 608
848
6 566
525
4 042
323
122
10
7 422
594
63 083
5 047
63 083
5 047
389 098
31 128
Kreditrisker
Marknadsrisker
Intern Riskklassificeringsmetod (IRK metod) tillmpas

inom den svenska delen av Swedbank konsoliderad
situation, inklusive filialerna i New York och Oslo, men
exklusive EnterCard, ngra mindre dotterfretag samt
vissa exponeringsklasser, ssom exponeringar mot
stater och kommuner. IRK metoden tillmpas ven fr
flertalet exponeringsklasser inom Swedbank i Baltikum.
Enligt gllande regelverk kan kapitaltckning fr

marknadsrisk baseras antingen p en schablonmetod
eller p en intern VaR-modell, vilken krver
Finansinspektionens godknnande. Moderbolaget har
ett sdant godknnande och berknar intern VaRmodell fr generell rnterisk, generell och specifik
aktiekursrisk samt valutakursrisk i handelslagret.
Godknnandet omfattar ven den baltiska
verksamheten avseende generell rnterisk och
valutakursrisk i handelslagret.
Valutakursrisker utanfr handelslagret, det vill sga i
vrig verksamhet, r huvudsakligen av strukturell eller
strategisk natur och mindre lmpade fr en VaR-modell.
Nr Swedbank agerar clearing medlem ska banken

berkna ett kapitalbaskrav fr sina frfinansierade
bidrag till kvalificerade och icke kvalificerade, centrala
motpartsfonders obestndsfond.
Fr exponeringar, exklusive kapitalkrav fr
obestndsfond, som inte berknas enligt IRK metoden
tillmpas schablonmetoden.
Sidan 47 av 58
Dessa risker berknas istllet enligt schablonmetoden

vilket bttre verensstmmer med koncernens interna
synstt och hanteringen av dessa risker.
Strategiska valutarisker uppstr i huvudsak genom

risker kopplade till innehaven i de utlndska
verksamheterna.
Swedbank uppfyller de kvalitativa kraven fr att tillmpa

denna metod.
Basel 1-golv
Risken fr kreditvrdighetsjustering berknas enligt
schablonmetoden och tillkom i och med
implementeringen av den nya EU-frordningen (CRR).
vergngsreglerna innebr att minimikravet inte fr

understiga 80 procent av kapitalkravet berknat enligt
de ldre s kallade Basel 1-reglerna.
Operativ risk
Swedbank berknar den operativa risken enligt
schablonmetoden. Finansinspektionen har meddelat att
Not 23 Internt kapitalbehov

I denna not lmnas information om det internt bedmda
kapitalbehovet enligt 8 kap. 5 Finansinspektionens
freskrifter (2014:12) om tillsynskrav och
kapitalbuffertar. Det internt bedmda kapitalbehovet ska
publiceras i delrsrapporten enligt 8 kap. 4
Finansinspektionens freskrifter och allmnna rd
(2008:25) om rsredovisning i kreditinstitut och
vrdepappersbolag.
En bank ska identifiera, mta och ha kontroll ver de
risker som dess rrelse r frknippad med samt ha
tillrckligt med kapital fr att tcka dessa risker. Den
interna kapitalutvrderingen (IKU) syftar till att
skerstlla att banken r tillrckligt kapitaliserad fr att
tcka sina risker samt bedriva och utveckla
verksamheten. Swedbank tillmpar egna modeller och
processer fr att utvrdera sitt kapitalbehov fr alla
relevanta risker. Modellerna som utgr grunden vid den
interna kapitalbedmningen bedmer behovet av s.k.
ekonomiskt kapital (Economic Capital) ver ett rs
tidhorisont p 99.9% konfidensniv fr respektive
riskslag. Diversifieringseffekter mellan riskslagen tas
inte i beaktande vid berkningen av ekonomiskt kapital.
Som ett komplement till berkningen av ekonomiskt
kapital genomfrs scenariobaserade simuleringar och
stresstester minst rligen. Analyserna ger en helhetsbild
ver de viktigaste riskerna Swedbank r exponerat mot
genom att kvantifiera inverkan p resultat- och

balansrkning samt kapitalbas och riskvgda tillgngar.
Syftet r att skerstlla en effektiv kapitalanvndning
och metodiken utgr underlag fr en proaktiv risk- och
kapitalhantering.
Per den 31 december 2015 uppgick det internt
bedmda kapitalbehovet fr Swedbanks konsoliderade
situation till 30,8 miljarder (31,3 mdkr 30 september).
Det kapital som mter det interna kapitalbehovet, d.v.s.
kapitalbasen, uppgick till 117,8 miljarder (116,9 mdkr 30
september) (se not 22). Swedbanks interna bedmning
av kapitalbehovet med egna modeller r inte jmfrbart
med det uppskattade kapitalbehovet som
Finansinspektionen kommer att offentliggra kvartalsvis.
Fr moderbolaget uppgr det internt bedmda
kapitalbehovet till 27,1 miljarder (24,8 mdkr 30
september) och kapitalbasen till 92,1 miljarder (90,0
mdkr 30 september) (se moderbolagets not
kapitaltckning).
Utver vad som framgr av denna delrsrapport
beskrivs riskhantering och kapitaltckning enligt Basel
3-ramverket mer utfrligt i Swedbanks rsredovisning
fr 2014 samt i Swedbanks rliga rapport Risk och
kapitaltckning, tillgnglig p www.swedbank.se.
Not 24 Risker och oskerhetsfaktorer

Swedbanks resultat pverkas av omvrldsfrndringar
som fretaget sjlv inte rder ver. Bland annat
pverkas koncernens resultatutveckling av
makroekonomiska frndringar, ssom BNP utveckling,
tillgngspriser och arbetslshet samt frndringar av det
allmnna rntelget liksom brs- och valutakurser.
Sidan 48 av 58
Utver vad som framgr av denna delrsrapport

beskrivs ven utfrligt i Swedbanks rsredovisning fr
2014 samt i Swedbanks rliga rapport Risk och
kapitaltckning rrande riskhantering och
kapitaltckning enligt Basel 2 regelverket, tillgnglig p
www.swedbank.se.
Inverkan p vrdet av tillgngar och skulder i SEK sam t UVAL, inklusive derivat,
om m arknadsrntorna stiger m ed en procentenhet, 31 dec 2015
Koncernen
m kr
< 5 r
Sum m a Sw edbank,
koncernen
Varav SEK
Varav UVAL
Varav finansiella instrum ent vrderade
till verkligt vrde via resultatrkningen
Varav SEK
Varav UVAL
5-10 r
>10r
Totalt
111
-199
63
-25
-1 005
1 116
-119
-80
21
42
-1 103
1 078
908
43
954
-254
1 162
45
-42
-29
72
-238
1 192
Not 25 Rrelsefrvrv 2014

Den 20 maj 2014 frvrvade Swedbank AB samtliga
aktier i Sparbanken resund AB. Samma datum, direkt
efter aktiefrvrvet, slde Sparbanken resund AB ett
antal bankkontor till Sparbanken Skne AB. Till fljd av
att vissa tillgngar och skulder i rrelsefrvrvet

frvrvats i syfte att omgende avyttras s
klassificerades de per frvrvstidpunkten klassificerats
som hlles till frsljning.
Redovisat vrde
i koncernen per
Koncernen
frvrvstidpunkten
m kr
20 m aj 2014

Aktier och andelar
Derivat
Immateriella anlggningstillgngar
Materiella tillgngar
vriga tillgngar
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
Tillgngar som innehas fr frsljning
Totala tillgngar
20
4 461
16 331
1 973
33
60
26
205
113
219
134
10 503
34 078

Derivat
Uppskjutna skatteskulder
vriga skulder
Efterstllda skulder
Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning
Totala skulder
2 841
11 596
2 028
49
176
1 626
947
11 417
30 679
Total identifierbar nettotillgng
3 398
Anskaffningsvrde, kontanter
2 938
Vinst vid frvrv till lgt pris, rapporterad som vrig intkt
Den redovisade vinsten till fljd av frvrvet var ett

resultat av att Swedbank behver vidta omfattande
frndringar i den frvrvade verksamheten, ssom
avveckling av kontor och drtill hrande system.
Sidan 49 av 58
461
Fr dessa ndaml har drfr en omstruktureringsreserv redovisats som direkt efter frvrvet uppgick till
591 mkr.
Redovisat vrde
i koncernen per
Koncernen
frvrvstidpunkten
20 m aj 2014
m kr
Kassaflde
Likvida medel i det frvrvade fretaget
Anskaffningsvrde, kontanter
Netto
20
-2 938
-2 918
Frvrvade ln, verkligt vrde

Frvrvade ln, kontraktsenliga belopp
16 331
16 654
Frvrvade ln, bsta uppskattning av kontraktsenliga betalningar som inte

frvntas erhllas
Frn frvrvstidpunkten bidrog det frvrvade fretaget,

exklusive vinst vid frvrv till lgt pris, med 489 mkr till
intkter och med 75 mkr till resultatet efter skatt. Om
fretaget frvrvats i brjan av rkenskapsret 2014 s
258
skulle koncernens intkter till och med december

2014 uppgtt till 39 653 mkr istllet fr 39 304 mkr.
Koncernens resultat efter skatt skulle ha uppgtt till
16 457 mkr istllet fr 16 463 mkr.
Not 26 Avvecklade verksamheter

Koncernen
m kr
Resultat frn avvecklade verksam heter
Intkter
Kostnader
Kreditfrluster/Nedskrivningar
Rrelseresultat
Skatt
Periodens resultat redovisat i de avvecklade
verksam heterna
Helr 2015
Helr 2014
Ryssland
Sum m a
Ryssland
Litauen
Sum m a
1
21
-20
-66
-86
104
1
21
-20
-66
-86
104
161
64
97
-349
-252
36
252
239
13
0
13
0
413
303
110
-349
-239
36
18
18
-216
13
-203
Avyttringsresultat
Omklassificering till resultatrkningen
varav ackumulerade omrkningsdifferenser i
utlandsverksamheter
varav skring av nettoinvestering i
utlandsverksamheter
0
-24
0
-24
0
-223
163
0
163
-223
-87
-87
-508
-508
91
91
365
365
varav skatt
Periodens resultat frn avvecklade
verksam heter, efter skatt
-28
-28
-80
-80
-6
-6
-439
176
-262
Ryssland
18
108
-90
18
0
0
130
148
Sum m a
18
108
-90
18
0
0
130
148
Ryssland
519
262
-178
84
-210
0
96
615
Litauen
0
0
0
0
0
0
0
0
Sum m a
519
262
-178
84
-210
0
96
615
0
14
14
0
14
14
0
39
39
0
0
0
0
39
39
31 dec 2015
Tillgngar som innehas fr frsljning
varav oskra fordringar, brutto
varav individuella reserveringar
varav oskra fordringar, netto
varav portfljreserveringar
Materiella anlggningstillgngar
vriga tillgngar
Sum m a tillgngar
31 dec 2014
Skulder som innehas fr frsljning

vriga skulder
Sum m a skulder
Sidan 50 av 58
Not 27 Transaktioner med nrstende

Under perioden har normala affrstransaktioner skett
mellan fretag ingende i koncernen inklusive andra
nrstende, ssom intressefretag. Viktiga
intressefretag r delgda sparbanker. Under andra
kvartalet 2014 avyttrade f.d. Frs och Frosta Sparbank
AB hela sitt innehav i Swedbank aktier. Koncernens
andel av aktierna har i koncernredovisningen kat eget
kapital med 166 mkr. Netto har innehavet medfrt en

vinst om 50 mkr.
Andra betydande relationer finns med Swedbanks
pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa
SPK, vilka tryggar anstlldas frmner efter avslutad
anstllning. Dessa enheter anlitar Swedbank fr
sedvanliga banktjnster.
Not 28 Swedbanks aktie

2015
31 dec
SWED A
Senast betalt, kr
Antal utestende stamaktier
Brsvrde, m kr
2014
31 dec
187,10
195,50
1 105 403 750 1 102 088 934
206 821
215 458
-4
0
-4
2015
31 dec
Antal utestende aktier

Utfrdade aktier
SWED A
2014
31 dec
1 132 005 722 1 132 005 722
terkpta aktier
SWED A
-26 601 972
-29 750 577
-166 211
terkp av egna aktier fr handelsndam l

SWED A
Antalet utestende aktier p balansdagen
1 105 403 750 1 102 088 934
Inom ramen fr aktierelaterat ersttningsprogram har Sw edbank AB under ret 2015 vederlagsfritt verltit, 3 148 605
aktier till anstllda.
2015
Kv4
Resultat per aktie

Genom snittligt antal aktier
Genomsnittligt antal aktier fre utspdning
2014
Kv4
1 105 400 254 1 105 400 254 1 102 253 338
Vgt genomsnittligt antal aktier fr potentiella stamaktier som ger upphov

till utspdningseffekt till fljd av aktierelaterade ersttningsprogram
Genomsnittligt antal aktier efter utspdning
2015
Kv3
7 955 128
8 852 559
9 351 516
1 113 355 382 1 114 252 814 1 111 604 854
2015
Helr
2014
Helr
1 104 894 828 1 101 274 830

8 478 982
9 365 732
1 113 373 810 1 110 640 562
Resultat, m kr
Periodens resultat hnfrligt till Sw edbanks aktiegare
3 813
3 928
3 795
15 727
16 447
Resultat anvnt vid berkning av resultat per aktie
3 813
3 928
3 795
15 727
16 447
Resultat per aktie fre utspdning
3,44
3,56
3,44
14,23
14,93
Resultat per aktie efter utspdning
3,44
3,51
3,41
14,13
14,81
Resultat per aktie, kr
Sidan 51 av 58
Swedbank AB
Moderbolaget
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
Rnteintkter
Rntekostnader
Rntenetto
Erhllna utdelningar
Provisionsintkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
3 873
-809
3 064
4 950
2 540
-866
1 674
3 750
-771
2 979
1 259
2 352
-870
1 482
8
0
13
8 316
-1 429
6 887
13 367
4 158
-2 056
2 102
-53
-43
-56
-63
-39
-58
-20
15 875
-3 702
12 173
12 918
9 575
-3 426
6 149
21 230
-6 958
14 272
22 131
9 338
-3 241
6 097
-25
-47
-15
-42
3
6
1
353
396
10 437
80
314
6 114
26
71
109
319
22 784
24
-54
294
1 259
32 793
979
1 288
44 767
-70
-2
-27
Personalkostnader
vriga kostnader
1 827
1 277
1 867
1 115
-2
15
2 070
1 195
-12
7
7 667
4 536
7 913
4 323
-3
5
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anlggningstillgngar
Sum m a kostnader
1 137
4 241
6 196
1 204
4 186
1 928
-6
1
4 081
7 346
15 438
-72
-42
-60
4 455
16 658
16 135
4 481
16 717
28 050
-1
0
-42
Nedskrivning av finansiella anlggningstillgngar

Rrelseresultat
134
471
5 591
0
106
1 822
1 880
241
13 317
-93
95
-58
236
658
15 241
2 193
539
25 318
-89
22
-40
Bokslutsdispositioner
Skatt
Periodens resultat
-88
1 304
4 375
-16
441
1 397
-652
2 171
11 798
-87
-40
-63
-137
1 917
13 461
-698
3 761
22 255
-80
-49
-40
2014
Kv4
2015
Helr
2014
Helr
11 798
-63
13 461
22 255
-40
-88
8
-2
6
-8
1
-7
1
4
-2
3
-13
18
-1
4

vriga intkter
Sum m a intkter
%
3
5
3

Moderbolaget
m kr
2015
Kv4
2015
Kv3
rets resultat redovisat ver resultatrkningen

Kom poneneter som inte kom m er att
om klassificeras till resultatrkningen
Omvrdering av frmnsbestmda pensioner
Skatt
Sum m a
Kom ponenter som har eller kan kom m a att
om klassificeras till resultatrkningen
Kassafldesskringar:
Omfrt till resultatrkningen, rntenetto
Skatt
Sum m a
4 375
1 397
0
-1
-1
8
-1
7
0
0
0
0
-1
-3
0
-4
rets vrigt totalresultat, efter skatt

rets totalresultat
-8
0
-8
0
5
-1
4
-1
-4
-75
-3
4 374
1 400
11 794
-63
13 470
22 252
Sidan 52 av 58
-78
-25
-39
Moderbolaget
m kr
2014
31 dec
Tillgngar
Aktier och andelar
Derivat
vriga tillgngar
Sum m a tillgngar
131 859
73 802
425 095 435 979
416 482 432 879
157 412 160 021
70 325
69 970
98 300 133 703
39 595
40 150
1 339 068 1 346 504
79
-2
-4
-2
1
-26
-1
-1
Skulder och eget kapital

Derivat
vriga skulder och reserveringar
Efterstllda skulder
Obeskattade reserver
Eget kapital
Sum m a skulder och eget kapital
220 983 222 569

599 476 532 118
275 845 318 041
98 508 118 696
32 240
51 045
24 613
18 010
10 021
10 043
77 382
75 982
1 339 068 1 346 504
-1
13
-13
-17
-37
37
0
2
-1
Fr egna skulder stllda panter

vriga stllda panter
Ansvarsfrbindelser
taganden
2015
31 dec
40 671
3 666
575 291
205 982
Sidan 53 av 58
49 462
7 053
515 934
201 188
-18
-48
12
2

Moderbolaget
m kr
Aktiekapital
verkursfond
Reservfond
Kassafldesskring
Balanserad
vinst
Totalt

24 904
13 206
5 968
-7
20 312
64 383
Utdelning
-11 133
-11 133
terkp egna aktier fr handelsndaml
-33
-33
459
459
12
12
42
42
22 248
22 252
24 904
13 206
5 968
-3
31 907
75 982
Uppskjuten skatt p aktierelaterade

ersttningar till anstllda
Aktuell skatt p aktierelaterade ersttningar
till anstllda
24 904
13 206
5 968
-3
31 907
75 982
Utdelning
-12 539
-12 539
Avyttring egna aktier fr handelsndaml
33
33

Uppskjuten skatt p aktierelaterade
ersttningar till anstllda
Aktuell skatt p aktierelaterade ersttningar
till anstllda
413
413
-34
-34
57
57
13 467
13 470
24 904
13 206
5 968
33 304
77 382
Moderbolaget
m kr
2015
Helr
2014
Helr
97 570
6 911
-46 424
-50 145
-399
91 907
Periodens kassaflde
58 057
41 363
Likvida medel vid periodens brjan

Periodens kassaflde
73 802
58 057
32 439
41 363
131 859
73 802
Kassaflde frn lpande verksamhet

Kassaflde frn investeringsverksamhet
Kassaflde frn finansieringsverksamhet
Likvida m edel vid periodens slut
Sidan 54 av 58
Kapitaltckning
Kapitaltckning, m oderbolaget
m kr
2015
31 dec
2014
31 dec
Krnprim rkapital
Primrkapitaltillskott
Prim rkapital
Supplementrkapital
Totalt kapital
68 222
10 614
78 836
13 249
92 085
65 453
4 989
70 442
12 402
82 844
Minim ikapitalkrav1)
24 395
25 593
304 943
319 908
22,4
25,9
30,2
20,5
22,0
25,9
2015
31 dec
2014
31 dec
7,9
4,5
2,5
0,9
17,9
7,0
4,5
2,5
0,0
16,0
2015
31 dec
2014
31 dec
26 021
92 538
66 517
28 135
83 414
55 279
Krnprim rkapitalrelation, %
Prim rkapitalrelation, %
Krav avseende kapitalbuffertar
%
2)
Totalt krnprimrkapitalkrav inklusive buffertkrav

Varav krav p krnprimrkapital
Varav krav p kapitalkonserveringbuffert
Varav krav p kontracyklisk kapitalbuffert
Krnprimrkapital tillgngligt att anvndas som buffert
m kr
3)
4)

Kapitalbas justerad enligt regler fr Basel 1-golv
verskott av kapital enligt Basel 1-golv
Bruttosoliditetsgrad
5)
Primrkapital, SEKm
Exponeringsmtt, SEKm
2015
2014
31 dec
31 dec
78 836
70 442
2 084 469
1 960 610
Bruttosoliditetsgrad, %
3,8
3,6
6)
1 192 247
1 130 434
Bruttosoliditetsgrad med hnsyn till CRR artikel 429.7 6), %
6,6
6,2
Exponeringsmtt med hnsyn tagen till CRR artikel 429.7 , SEKm
1)
2)
3)
4)
5)
6)
Minimikrav p totalt kapital inom Pelare 1, dvs 8% av totalt riskvgt exponeringsbelopp.

Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD IV.
Berknas som krnprimrkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav p 4,5% (exklusive buffertkrav) samt minus
eventuella krnprimrkapitalposter som anvnds fr att uppfylla primrkapitalkravet och totala kapitalkravet.
Basel 1-golvet baserat p det hgsta av kapitalkravet enligt Basel 3 och 80% av kapitalkravet enligt Basel 1. I det
senare fallet justeras kapitalbasen enligt artikel 500.4 i CRR.
Berknad enligt applicerbart regelverk vid respektive rapporteringsdatum.
Med hnsyn tagen till potentiellt undantag enligt CRR artikel 429.7 som exkluderar vissa koncerninterna exponeringar.
Sidan 55 av 58
Riskexponeringsbelopp och kapitalbaskrav, m oderbolaget

31 dec 2015
m kr
Kreditrisker enligt schablonm etoden
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala sjlvstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Fretagsexponeringar
Hushllsexponeringar
Exponeringar skrade genom pant i fastigheter
Fallerade exponeringar
Exponeringar som r frenade med srskilt hg risk
Exponeringar i form av skerstllda obligationer
Poster som avser positioner i vrdepapperisering
Exponeringar mot institut och fretag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fretag fr kollektiva investeringar (fond)
Aktieexponeringar
vriga poster
Fretagsexponeringar
varav specialutlning
Hushllsexponeringar
varav vrig utlning
Vrdepapperisering
Kreditrisker, obestndsfond
Avvecklingsrisker
Marknadsrisker
Handelslagret
varav VaR och SVaR
Operativ risk
varav schablonmetoden
Totalt
Riskexponerings Minim ikapitalkrav

belopp
87 832
7 027
96
8
59
5
44
4
0
0
0
0
1 883
151
7 906
632
5 147
412
724
58
245
20
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
70 688
5 655
1 040
82
161 262
12 900
17 727
1 418
116 614
9 329
0
0
21 425
1 714
2 811
225
18 614
1 489
12
1
5 484
438
53
4
7
1
10 245
820
10 144
812
6 584
527
3 560
285
101
8
7 383
590
38 161
3 053
38 161
3 053
304 943
24 395
Disponibla vinstmedel
Till rsstmmans frfogande str vinstmedel, enligt balansrkningen i Swedbank AB, med 46 510 mkr. Styrelsen freslr
att 10,70 kronor delas ut kontant per stamaktie.
Sidan 56 av 58
Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter

Styrelsen och verkstllande direktren intygar hrmed att bokslutskommunikn fr 2015 ger en rttvisande versikt av
moderbolagets och koncernens verksamhet, stllning och resultat samt beskriver vsentliga risker och oskerhetsfaktorer
som moderbolaget och de fretag som ingr i koncernen str infr.
Stockholm den 1 februari 2016
Anders Sundstrm
Ordfrande
Lars Idermark
Vice ordfrande
Ulrika Francke
Ledamot
Gran Hedman
Ledamot
Anders Igel
Ledamot
Pia Rudengren
Ledamot
Karl-Henrik Sundstrm
Ledamot
Siv Svensson
Ledamot
Maj-Charlotte Wallin
Ledamot
Camilla Linder
Ledamot
Arbetstagarrepresentant
Roger Ljung
Ledamot
Arbetstagarrepresentant
Michael Wolf
Verkstllande direktr
Revisorsgranskning
Inledning
Vi har utfrt en versiktlig granskning av bokslutskommunikn fr Swedbank AB (publ) fr 2015. Det r styrelsen och den
verkstllande direktren som har ansvaret fr att upprtta och presentera denna bokslutskommunik i enlighet med IAS
34 och lag om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. Vrt ansvar r att uttala en slutsats om denna
bokslutskommunik grundad p vr versiktliga granskning.
Den versiktliga granskningens inriktning och omfattning
Vi har utfrt vr versiktliga granskning i enlighet med International Standard on Review Engagements (ISRE) 2410
versiktlig granskning av finansiell delrsinformation utfrd av fretagets valda revisor. En versiktlig granskning bestr
av att gra frfrgningar, i frsta hand till personer som r ansvariga fr finansiella frgor och redovisningsfrgor, att
utfra analytisk granskning och att vidta andra versiktliga granskningstgrder. En versiktlig granskning har en annan
inriktning och en betydligt mindre omfattning jmfrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god
revisionssed i vrigt har. De granskningstgrder som vidtas vid en versiktlig granskning gr det inte mjligt fr oss att
skaffa oss en sdan skerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omstndigheter som skulle kunna ha blivit identifierade
om en revision utfrts. Den uttalade slutsatsen grundad p en versiktlig granskning har drfr inte den skerhet som en
uttalad slutsats grundad p en revision har.
Slutsats
Grundat p vr versiktliga granskning har det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att
bokslustkommunikn inte, i allt vsentligt, r upprttad fr koncernen i enlighet med IAS 34 och lag om rsredovisning i
kreditinstitut och vrdepappersbolag samt fr moderbolagets del i enlighet med lag om rsredovisning i kreditinstitut och
vrdepappersbolag.
Stockholm den 2 februari 2016
Deloitte AB
Svante Forsberg
Auktoriserad revisor
Sidan 57 av 58
Publicering av ekonomisk information

Koncernens ekonomiska rapporter kan hmtas p www.swedbank.se/ir
Finansiell kalender 2016
rsredovisning
25 februari 2016
rsstmma
5 april 2016
Delrsrapport fr frsta kvartalet
26 april 2016
Delrsrapport fr andra kvartalet
18 juli 2016
Delrsrapport fr tredje kvartalet
25 oktober 2016
Fr ytterligare information kontakta:

Michael Wolf
Verkstllande direktr
och koncernchef
Telefon 08 - 585 926 66
Gran Bronner
Ekonomi- och Finansdirektr
Telefon 08 - 585 906 67
Cecilia Hernqvist
Koncernkommunikationsdirektr
Telefon 08 - 585 907 41
Claes Warrn
Presskontakt
Telefon 08 585 926 11
070 375 00 54
Gregori Karamouzis
Chef Investor Relations
Telefon 08 - 585 930 31
072 - 740 63 38
Se ven www.swedbank.se fr information om bland annat strategi, vrderingar och Swedbanks aktie.
Swedbank AB (publ)
Organisationsnummer no. 502017-7753
Landsvgen 40
105 34 Stockholm
Telefon 08 - 585 900 00
www.swedbank.se
info@swedbank.se
Sidan 58 av 58

Swedbanks Bokslutskommuniké 2015

Cargado por

Información del documento

Título original

Derechos de autor

Formatos disponibles

Compartir este documento

Compartir o incrustar documentos

Opciones para compartir

¿Le pareció útil este documento?

¿Este contenido es inapropiado?

Copyright:

Formatos disponibles

Swedbanks Bokslutskommuniké 2015

Cargado por

Copyright:

Formatos disponibles

Delrsrapport fr fjrde kvartalet 2015

Finansiell inform ation

Resultat per aktie fr total verksamhet, kr, efter utspdning

Rntabilitet p eget kapital, total verksamhet, %

Skatteko stnad av engngskaraktr p 447 mkr under andra kvartalet 2015

Swedbank Bokslutskommunik 2015

Swedbank Bokslutskommunik 2015

Baltikum uppvisade nnu ett kvartal med motstndskraft

Viktigt att notera

Fjrde kvartalet 2015 jmfrt med tredje kvartalet 2015

Helret 2015 jmfrt med helret 2014

Kredit- och tillgngskvalitet

Upplning och likviditet

Kapital och kapitaltckning

Hndelser efter 31 december

Stora fretag & Institutioner

Koncernfunktioner & vrigt

Rapport ver totalresultat i sammandrag

Frndringar i eget kapital i sammandrag

Styrelsens och verkstllande direktrens underskrifter

Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, www.swedbank.se/ir under Finansiell

Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde

Resultat fre kreditfrluster och nedskrivningar

Nedskrivning av immateriella tillgngar

Periodens resultat frn kvarvarande verksam heter

Nyckeltal och data per aktie

Rntabilitet p eget kapital, kvarvarande verksamhet, %

kvarvarande verksamhet, kronor

Resultat per aktie fre utspdning,

kvarvarande verksamhet, kronor

NSFR (net stable funding ratio), %

Swedbank Bokslutskommunik 2015

Sparbanken resund, minskade kostnader p grund av

Styrelsen freslr bolagsstmman att det befintliga

Fjrde kvartalet 2015

Viktigt att notera

Kvartalets resultat minskade med 3 procent, till

Intkterna kade med 2 procent, till 9 457 mkr (9 234)

utlningsmarginaler. I Baltisk bankverksamhet kade

Intkterna minskade med 4 procent till 37 624 mkr

Nettoresultat finansiella poster till verkligt vrde sjnk till

Kredit- och tillgngskvalitet

Kreditfrlusterna uppgick till 594 mkr (419) under ret,

Upplning och likviditet

nominellt 110 mdkr och kreditefterfrgan framfr allt

Frndring av krnprimrkapital 2015, Swedbank

Vid slutet av 2015 uppgick den utestende kortfristiga

Kapital och kapitaltckning

Swedbank Bokslutskommunik 2015

Riskexponeringsbeloppet (REA) minskade under fjrde

Frndring av riskexponeringsbelopp, 2015, Swedbank

En utvrdering avseende bruttosoliditet (leverage ratio)

Den 1 oktober fusionerades Sparbanken resund AB

Den 14 december lmnade chefen fr affrssegmentet

Oskerhet kring kapitalregleringar kvarstr

Swedbank Bokslutskommunik 2015

Visa Inc. annonserade den 2 november 2015 en avsikt

Hndelser efter 31 december 2015

Frbttrad kundnjdhet bland privatkunder

Utvecklingen januari - december

Totalt kade bolnevolymen till hushll med 6 procent,

Hushllens inlningsvolym kade med 24 mdkr sedan

Kreditfrlusterna var fortsatt lga men kade jmfrt