Motionr: Jacob Haendler

Ett rttvist Sverige

I lnder som Frankrike, dr bondeklassen utgr lngt mer n hlften av befolkningen, var
det naturligt, att de skriftstllare, som upptrdde fr proletariatet mot bourgeoisin, anlade
smborgarens och smbondens mttstock p sin kritik av den borgerliga regimen och tog
arbetarnas parti frn en smborgerlig stndpunkt. S bildades den smborgerliga
socialismen. Sismondi r huvudrepresentanten fr denna litteratur ej blott fr Frankrike
utan ocks fr England.
Denna socialism klarlade hgst skarpsinnigt motsgelserna i de moderna
produktionsfrhllandena. Den avsljade nationalekonomernas hycklande frskningar.
Den uppvisade ovedersgligt de delggande verkningarna av maskinerna och
arbetsdelningen, kapitalens och jordegendomarnas koncentration, verproduktionen,
kriserna, smborgarnas och smbndernas ndvndiga undergng, proletariatets elnde,
anarkin i produktionen, de skriande missfrhllandena i rikedomens frdelning, det
industriella frintelsekriget nationerna emellan, de gamla sedernas, de gamla
familjefrhllandenas och de gamla nationaliteternas upplsning.
Till sitt positiva innehll vill emellertid denna socialism antingen terstlla de gamla
produktions- och samfrdsmedlen och med dem de gamla egendomsfrhllandena och
det gamla samhllet, eller ocks vill den med vld sprra in de moderna produktions- och
samfrdsmedlen inom de gamla egendomsfrhllandenas ram, som av de frra sprngts
och mste sprngas. I bda fallen r den reaktionr och drtill utopisk.
Skrvsen i industrin och patriarkalisk hushllning p landsbygden r dess sista ord.
I sin fortsatta utveckling har denna riktning utmynnat i ett fegt gnll.
Kommunisterna frsmr att hemlighlla sina sikter och avsikter. De frklarar ppet, att
deras ml blott kan ns genom en vldsam omstrtning av all hittillsvarande
samhllsordning. M de hrskande klasserna darra fr en kommunistisk revolution.
Proletrerna har i den ingenting annat att frlora n sina bojor. Men de har en vrld att
vinna.
Mot bakgrund av ovanstende, uppmanas KDU verka fr:
1. Jordegendomens expropriering och jordrntans anvndning till statsutgifter.
2. Stark progressiv beskattning.
3. Arvsrttens avskaffande.
4. Konfiskation av alla emigranters och rebellers egendom.
5. Kreditens centralisering i statens hnder genom en nationalbank med statskapital och
uteslutande monopol.
6. Centralisering av transportvsendet i statens hnder.
7. Utkande av nationalfabriker, produktionsinstrument, uppodling och frbttring av
jorden efter en samhllelig plan.
8. Lika arbetstvng fr alla, upprttande av industriella armer, srskilt fr kerbruket.
9. Frenande av jordbruks- och industridriften; tgrder fr att s smningom utplna
skillnaden mellan stad och landsbygd.
10. Offentlig och kostnadsfri uppfostran av alla barn. Avskaffande av fabriksarbetet fr
barn i dess nuvarande form. Uppfostrans frenande med den materiella produktionen
o.s.v.

Styrelsens frslag till beslut: Att avsl motionen i sin helhet