Bussen r

budskapet
Perspektiv p mobilitet, materialitet och modernitet

Lotten Gustafsson Reinius,

Ylva Habel & Solveig Jlich [red.]

MEDIEHISTORISKT ARKIV 23

MEDIEHISTORISKT ARKIV 23

den hr boken r utgiven med

en creative commons-licens: Erknnande,

kungl. biblioteket
box 5039
102 41 Stockholm
frfattarna & kb
formgivning: jens andersson/bokochform.se
tryck: gteborgstryckeriet, mlndal 2013
issn 1654-6601
isbn 978-91-88468-28-4

Icke-kommersiell, Inga bearbetningar 3.0.

Bussen r budskapet
Perspektiv p mobilitet, materialitet och modernitet
Red. Lotten Gustafsson Reinius, Ylva Habel & Solveig Jlich

innehll

6 Frord
9 Lotten Gustafsson Reinius, Ylva Habel
och Solveig Jlich
Att tnka med bussar: Ngra hllplatser

128 Boel Berner

Den ambivalenta gvan: Blodbussar och

blodgivningsregimer i Sverige och Finland

RITUELL TRANSCENDENS:
FRN TID TILL TID
MEDBORGERLIG TRANSPARENS:
FRN PLATS TILL PLATS
29 Lotten Gustafsson Reinius
Kongobussen kommer! Den etnografiska
vandringsutstllningen som ett
missionerande medium
54 Ylva Habel
Mjlkpropagandans buss ervrar Sverige
77 Ulrika Torell
Den rullande butiken: Livsmedelsbussarna
och den svenska landsbygdens modernisering
99 Solveig Jlich
Bussar och bildtrafik: Den ambulerande
skrmbildsunderskningen i Sverige

147 Kyrre Kverndokk

Nsta stopp Auschwitz: Bussen som

omkopplingsstation p norska skolresor till

Frintelsens minnesplatser
170 Lars Kaijser

Beatles-fragment i rrelse: En guidad bussturs

narrativa ordnande av tid och rum
190 Amanda Lagerkvist

Confused and mixed Shanghai: P turer i det

retromoderna

212 Litteratur
222 Medverkande

frord

p vg hem frn ett mediehistoriskt seminarium i Upp

sala drabbades vi en etnolog, en filmvetare och en id
historiker av en pltslig insikt om vr gemensamma
upptagenhet av bussar. I vra pgende forskningsprojekt
hade vi alla tre lagt mrke till att de samhlleliga insti
tutioner och sociala rrelser frn mellankrigstiden och
framt som vi studerade anvnde sig av bussar fr att n
ut och n fram. Nr vi vl hade ftt syn p denna rrliga
gestalt upptckte vi att det fanns en ngot strre skara
forskare som delade vrt intresse. S utvecklades ett
mngvetenskapligt samarbete som har pgtt under
ngra r och nu utmynnat i denna bok.
Bussarnas speciella form av mediematerialitet de
ras budskap fr att tala med McLuhan blev tidigt en
av utgngspunkterna fr vr diskussion. r bussarnas
jmfrelsevis ansprkslst vardagliga kostymering en
frklaring till att dessa till skillnad mot bilar och tg har

lmnat s f avtryck i tidigare historisk forskning? Hur

kan vi kombinera perspektiv frn aktuella forskningsom
rden fr att skapa ny kunskap om bussarnas frmga att
i bde konkret och symbolisk mening omskapa och sam
manfra tskilda tider och platser? Hur kan vi tnka med
bussar fr att analysera det mobilas och materiellas bety
delse i skapandet och omvandlandet av den vsterlnd
ska modernitetens berttelser om framsteg och civilisa
tion? Dessa och mnga andra frgor vcktes under vra
samtal om missionsrrelsens utstllningsbussar, Mjlk
propagandans reklambussar, livsmedelshandelns rullande
butiker p den svenska landsbygden, skrmbildsunder
skningens rntgenbussar, blodbussar i Sverige och Fin
land, norska skolresor till Auschwitz, sightseeingbussar i
Beatles Liverpool och turistresor i skuggan av Shanghais
futuristiska skyskrapor.
Under resans gng har vi bde glatts av och frvnats

ver att vrt mne kunnat ge upphov till s livfulla

och idrika diskussioner. Temats huvudgestalt visade sig
ocks inspirera till vitsar och liknelser till den grad att vi
infrde en vre grns fr hur mnga var och en fick lov att
anvnda fr att krydda sina inlgg. Frbudet var frsts ett
slags skmt men speglade kanske en ltt oro: var inte
hoppet frn de enskilda och till synes prosaiska bussem
pirierna till deras teoretiska och analytiska anhalter ibland
i det djrvaste laget? Samtidigt r det ganska skert att det
lekfulla i upplgget har varit en bidragande orsak till att
det varit vetenskapligt fruktbart. Med en aningen sliten
travestering av Lvi-Strauss vgar vi pst att bussarna
och deras framfart p konkreta och frestllda allfarvgar
har varit bde produktiva och roliga att tnka med.
Allteftersom vi formerade oss som bussforskare blev
det aktuellt att presentera vrt projekt i ett strre sam
manhang. Vid Historikermtet i Lund vren 2008 arrang
erade vi en vlbeskt dubbelsession som p allvar satte
fart p samarbetet. Vid detta tillflle, liksom under de bda
seminarier som genomfrdes i Humanistvillan p Stock
holms universitet 2009, diskuterades gemensamma teo
retiska och metodologiska intressen med utgngspunkt i

fallstudier av ett antal historiska och samtida bussprojekt.

Vi r ocks mycket glada ver att ha ftt mjlighet att
diskutera detta projekt p seminarier vid Avdelningen fr
teknik- och vetenskapshistoria vid KTH och vid Institutionen
fr medie- och kulturforskning vid Sdertrns hgskola.
Ett srskilt tack till Roger Qvarsell som i samband med sin
granskning av hela manuset bidrog med kommentarer
och synpunkter som hjlpte oss att n fram till arbetets
slutdestination. Vi vill ocks rikta ett varmt tack till Staffan
Carlsson som utrttat sm mirakel med efterbehandling
en av vra bilder.
Tryckningen och slutfrandet av denna bok har fina ns-
ierats med bidrag frn Ragnhild Blomqvists fond, Tema
Teknik och social frndring vid Linkpings universitet,
Vetenskapsrdet, samt Riksbankens Jubileumsfond. Ocks
fr detta std, som varit en frutsttning fr ett mng
vetenskapligt och humanistiskt hgriskprojekt, r vi mycket
tacksamma.
Stockholm i augusti 2012
Lotten Gustafsson Reinius, Ylva Habel & Solveig Jlich

inledning

Lotten Gustafsson Reinius,

Ylva Habel och Solveig Jlich

Att tnka med bussar:

Ngra hllplatser

varfr lta ngot s till synes prosaiskt som bussar

utgra analytisk ingng och samlande tema fr en mngvetenskaplig antologi? Och varfr inte? Bussen tillhr uppenbarligen de motordrivna transportmedel som med stigande intensitet frn brjan av 1900-talet och framt
kommit att bde underltta och komplicera tillvaron i stora delar av vrlden. Samtidigt riskerar fordonets roll i
transportvsendets historia att uppfattas som jmfrelsevis obetydlig. Medan forskare skrskdat massbilismens
utveckling, och privatbilens funktioner som frihetssymbol och statusmarkr, har bussen inte tilldragit sig liknande uppmrksamhet. Fordonet saknar bilens ikonstatus,
och framstr i jmfrelse snarare som dess lite gra kusin
frn landet.1 Diskussioner om modernitetens verbryggande av tidrumsliga avstnd har istllet placerat jrnvgen och resandet i det nya industrisamhllet i centrum.
9 Men ser vi nrmare p bussen, och hur dess speciella egen-

skaper har mobiliserats i strre samhlleliga processer under det senaste rhundradet, framtrder en annan bild.
I jmfrelse med person- och lastbilen utgr bussen
ett slags hybrid, en blandform som frenar kapaciteten
fr vgburna frflyttningar med ett lastrum som kan
anpassas fr frakt av svl freml som mnniskor och
inredningar. Frmgan att transportera stora volymer
av gods eller passagerare kan visserligen inte mta sig
med tgets, men dremot har den genom sin flexibilitet
ftt en srskild betydelse fr glesbygder eller geografiskt
otillgngliga trakter dit den jrnskodda rlsen aldrig har
ntt. Genom sin relativt lga driftskostnad har bussen
erbjudit sociala grupper med begrnsade ekonomiska
resurser mjlighet att resa och ta emot resande. Frutom planlagda turer i kollektivtrafikens tjnst, har bussar
anvnts fr en mngd olika funktioner, alltifrn turistresor, mobil frsljning av livsmedel och rullande ut-

stllningsverksamhet, till rum fr underskning och behandling av patienter. Snart sagt varje samhllelig service, kommersiell nring och social rrelse har materialiserats i form av en buss: exempelvis bokbussar, filmbussar, badbussar, tandvrdsbussar, trafikskolebussar,
postbussar, bankbussar, turnbussar och missionsbussar.2 De har ocks varit betydelsefulla politiska verktyg,
bland annat i den amerikanska medborgarrttsrrelsen,
dr busing var ett av de mest uppmrksammade frsken
att lsa segregationsproblemen.3 Det finns skl att stlla
sig frgan: hade den vsterlndska modernitetens mobiliseringsprojekt alls varit mjliga att tnka sig utan
bussens energiska och mngsidiga gestalt?
Boktitelns parafrasering av Marshall McLuhans vlknda tes mediet r budskapet signalerar vrt intresse
fr ett breddat mediebegrepp och mediernas konkreta
materialitet. Enligt McLuhan var medier att betrakta
som tekniska utbyggnader av mnniskans kropp och
centrala nervsystem. Anvndandet av ett nytt medium
frndrade drfr inte bara den mnskliga perceptionen, utan hade ocks lngtgende effekter p samhllets
organisation. Han exemplifierade denna centrala tankegng genom att beskriva de historiska omvandlingarna
av hjulet en frlngd fot som ledde fram till jrn
vgar, cyklar och bilar. Sdana fordon eller medier gav
hgre hastighet och strre skala t de existerande mnskliga funktionerna, och lade grunden till helt nya stder
och levnadsstt. ven hstdragna bussar drogs in i Mc-

Luhans historiska resonemang om hur vissa frmgor

och mnster frstrktes av olika fordonstyper.4 Men om
utgngspunkten fr den hr boken r att bussen r budskapet, betyder det inte att vi omfattar teknikdeterminismen hos McLuhan. Fr ven om frfattarna i sina
olika analyser demonstrerar att bussar har vissa uppenbara och fordonsspecifika egenskaper s innebr detta
inte att de sociala praktiker, representationer, erfarenheter och knslostrukturer som skapats i deras hjulspr
har varit likartade. Tvrtom r en av de grundlggande
avsikterna med antologin att lyfta fram och belysa heterogeniteten i den konkreta anvndningen, frstelsen
och upplevelsen av bussens och busstrafikens kulturella
och mediala dimensioner. I dessa resonemang inbegrips
inte bara bussarnas rrliga karosser, rutter, frdriktningar och frakt utan ocks de situationer och aktrer
som satte dem i rullning.
Mlsttningen r sledes att ge en mngfacetterad
belysning av hur bussen har frkroppsligat, mobiliserat
och kanaliserat frestllningar om social rckvidd och
agens i ett kulturhistoriskt perspektiv. Med utgngspunkt i olika mikrohistoriska och etnografiska studier
undersker vi exempel p bussburen cirkulation samt
hur dessa rrelser ftt mening av de projekt, utopier och
platser som frbundits och medierats genom dem. I
fokus fr vra diskussioner str ett antal bussar frn
1920-talet till 2000-talet. Till skillnad frn kollektivtrafikens fordon, som i frsta hand transporterar mnniskor 10

mellan platser, har de frdmedel vi analyserar ocks andra agendor och renden.
Mest uppenbara r kanske de olikheter som finns
mellan bussresorna som behandlas i bokens frsta del,
Medborgerlig transparens: Frn plats till plats, och de
som tas upp i den andra delen, Rituell transcendens:
Frn tid till tid. I det frra fallet rr det sig om ett antal
specialbyggda och vlutrustade bussar som decennierna
kring 1900-talets mitt pilade runt p de svenska landsvgarna, lastade med sina olika folkhlso-, hygien-,
fromhets-, civilisations- och distributionsprojekt. Vi
betraktar dessa bussar som ett slags modernitetens mobilisera(n)de frtrupp. I det senare fallet dremot framstr bussarna som ett slags tidsmaskiner i ett senmodernt turistande dr passagerarna inte vntar vid v gen
utan klivit ombord och blivit en del av upplevelsen. I
det fljande ges en versiktlig orientering i de forskningssammanhang som dessa fordon kan sgas genomkorsa; drefter presenteras bokens tematiska ingngar
och disposition.

Teknikhistoriska perspektiv p motoriserade

fordon och transport

Vra analyser av bussarna placerar sig i en korsvg av

teoretiska inspirationskllor, dr perspektiv frn kultur11 och samhllsvetenskap mter forskning om kommuni-

kation och medialitet. Innan vi redogr fr centrala influenser och sammanhllande teman i det gemensamma
tankebygget vill vi ta avstamp i ett annat nrliggande
forskningssammanhang. Hur har frgor om fordon och
transport, som tangerar vra problemomrden, behandlats inom de senaste decenniernas teknikhistoria?
Motoriserade transportmedel och infrastrukturer
fr transporter har varit freml fr tidigare studier
inom en rad olika omrden. Den teknikhistoriska forskningen har bidragit med perspektiv p framfr allt bilens betydelse medan bussar, som nmnts, inte varit freml fr samma detaljerade historiska analys.5 Dremot har denna fordonstyp figurerat i mer grundlggande teknikhistoriska diskussioner. I en omdiskuterad artikel frn 1980 argumenterade Langdon Winner fr att
tekniska artefakter inte kan separeras frn politik och
sociala relationer. Som exempel tog han de broar i New
York som stadsplaneraren Robert Moses p 1930-talet
hade gjort s lga att bussar inte kunde ka under dem,
vilket begrnsade mjligheten fr svarta och fattiga invnare som inte gde privata bilar att ta sig till strnder
och parker.6 Winners artikel r intressant, eftersom den
i ett tidigt skede och p ett mer principiellt plan artikulerade relationen mellan materialitet, mobilitet och sociala geografier. Men hans betoning av hur makt och
frtryck verkar genom byggnader och artefakter har
ocks kritiserats fr att bortse frn mngfalden i den
materiella kulturens betydelseskapande.7

Fotobuss. P 1860-talet reste fotografen S. M. Carlzn och hans

hustru omkring i Skne med en rullande fotoatelj dragen av oxar.
Stockholms stadsmuseum.
Modernitetschock. Oskar Anderssons teckning av hur invnarna
i Stockholm upplevde den frsta motorbussens framfart p
Drottninggatan. Ur Sndags-Nisse, vol. 38, nr 30, 1899.

Frn svensk horisont har teknikhistoriska bcker p

ett vrdefullt stt redovisat material som belyser bussens framfart i Sverige under 1800- och 1900-talet: frn
hstbussar, oxdrivna fotoateljbussar och den frsta motorbussen i Stockholm (Bullerbussen) till kollektivbussar, servicebussar och turistbussar. Historiska utsagor som citeras i dessa bcker ger std fr tolkningen att
passagerarupplevelsen och intrycken av de tidiga motorbussarna kan liknas vid en modernitetschock i paritet med det tidiga jrnvgsresandet eller biobesket. Av
dessa studier framgr ven att bussen fick sitt genom-

brott efter frsta vrldskriget och att busstrafiken sedan

byggdes ut under 1930-talet. Andra vrldskriget medfrde en tillfllig nedgng men drefter gick den mot
sitt gyllene decennium: 1950-talet. D byggdes busstrafiken ut p nytt, och en mngd tekniska nyheter kom,
ssom pannkaksmotorer och biljettmaskiner.8
De bilder som ingr i den populrt anlagda Alla vra
bussar (1978) vittnar ocks om bussens transformationer vad gller inredning och exterir. Under 1920-talet
ersattes ombyggda lastbilschassin av speciella buss
chassin som drefter, med zenit p 1950-talet, begva- 12

des med kromade lister och rundade former efter amerikansk frebild. Under de bda nstfljande rtiondena
frskts skalorna i karossernas former i dubbla riktningar till jttelika varianter och minibussar. Likas har
fordonens inredning skiftat ganska radikalt frn obekvma trbnkar till en mblering som ofta liknar vardagsrummets soffgrupper.9
I ovan nmnda publikation r det fordonens tekniska
prestanda och busstrafikens expansion som frmst uppmrksammas. Dremot sgs det inte srskilt mycket om
hur denna expansion frhll sig till det vlfrdsbygge
som p allvar tog fart under efterkrigstiden. Det r svrt
att tnka sig mnga av bussarna som diskuteras i denna
bok utan den samhlleliga infrastruktur i form av vrd,
skola och bibliotek som efter andra vrldskriget fick ett
utkat statligt std. I Bussen r budskapet lmnas visserligen ingen utfrlig historisk redogrelse fr vlfrdsrens fordon, men bildmaterialet som presenteras i denna inledning avser att tminstone ge en antydan om
mngfalden av bussgestalter och bussbruk. Under arbetet med antologin har vi lrt knna fler bussar n vad vi
kunnat ge utrymme t i separata kapitel.
Transportsystemens och drmed hela bilsamhllets
framvxt har ocks belysts ur en rad perspektiv i nyare
svensk teknikhistoria.10 S har Arne Kaijser beskrivit hur
byggandet av ett statligt vgnt i Sverige under 1930-talet lade grunden fr bilismens stora genombrott tv de13 cennier senare. Medan fordons- och medieteknologier

Badbuss. Med abonnerade bussar kte storstadsbarnen ut

till Flatenbadet sommaren 1942. Stockholms stadsarkiv.

som jrnvgen och telegrafen bidrog till den snabba urbaniseringen under 1800-talets senare del, mjliggjorde
bussar en utflyttning till frorter och drmed en utglesning av de urbana landskapen.11 Bjrn Elssser har i sin
studie av svensk bilindustri skildrat i synnerhet den ekonomiska politikens betydelse fr denna sektors expansion efter andra vrldskriget.12 Bland nyare teknikhistorisk forskning med relevans fr denna bok kan ven
nmnas en artikel av Thomas Kaiserfeld som visar hur
mellankrigstidens svenska massturism i form av paketresor med buss till europeiska stder under 1960-talet ersattes av flyg till sydlndska orter med sol och bad.13

Bussar med social rckvidd

och kulturell agens

Filmbuss vid stadsgrden i Stockholm omkring 1950.

Foto: John Kjellstrm. Stockholms stadsmuseum.
Bokbuss. Malm stadsbibliotek besker Lerhamn.
Ur Se, nr 46, 1951.

Inom sociologi och kulturstudier har ett antal studier av

fordon genomfrts som byggt svl p etnografier och
historiskt material, som p sknlitteratur och konst. Exempelvis anlgger antologier som Car cultures (2001),
Autopia (2002) och Automobilities (2005) ett brett urval
teoretiska perspektiv som strcker sig frn materiell
kultur och aktr-ntverksteori till performativitets- och
filmteori.14 Detta gller ven mnga uttolkare av transportmedel som kulturellt fenomen i ett svenskt sammanhang.15 Men i likhet med den teknikhistoriska
forskningen, s har sociologiska underskningar och 14

15

kulturstudier i huvudsak inriktat sig p bilens historia

och kultur. Och nr resandet med bussar behandlats, s
har frmst den vardagliga kollektivtrafiken sttt i fokus.16
Med Bussen r budskapet anknyter vi till flera aktuella
diskussioner inom human- och samhllsvetenskaperna.
Fr det frsta tar vi utgngspunkt i den kulturhistoriskt
orienterade medieforskning som med inspiration frn
bland andra McLuhan har argumenterat fr ett vidgat
mediebegrepp och intermediala analyser. Internationellt
tongivande arbeten som har utforskat modernitetsteknologier p sdan grund r exempelvis Carolyn Marvins
When old technologies were new (1998), Lisa Gitelman och
Geoffrey Pingrees antologi New media, 17401915 (2003),
samt Gitelmans Always already new (2006).17 De senaste
ren har en rad svenska publikationer med gemensamt
mediehistoriskt intresse arbetat vidare med detta expanderade mediebegrepp, bland annat i syfte att ifrgastta
tidigare definitioners gravitation mot samtidshistoriens
digitala och eterbaserade medier.18 Genom att lta mediebegreppet breddas till att omfatta ven bussar blir det
mjligt att analysera de historiskt frnderliga relationerna mellan materialitet och mobilitet de sociala och
kulturella effekterna av hgst konkreta frflyttningar
och sammanfranden.
Fr det andra finns det givna berringspunkter mellan vr antologi och de vittfrgrenade diskussioner om
modernitet som under de senaste decennierna har prg- 16

lat det vetenskapliga samtalet om vstvrldens samhllsbygge och kulturproduktion. F begrepp r mer
kontroversiella n modernitet och inte sllan har forskare och kommentatorer argumenterat fr olika periodiseringar, geografier och knnetecken i sina diagnoser
av den moderna vrlden.19 Ofta utgr dock analyser av
modernitetsprocesser frn vergripande antaganden
om historiska orsakssamband och tendenser. I denna
bok r vi snarare intresserade av att med bussen som fokus studera hur modernitetens civilisations- och framstegsberttelser har producerats i mer konkreta och situationsbundna mikrohistorier. Pongen med en sdan
forskningsstrategi r bde att lta ana en strre komplexitet hos kulturella och historiska skeenden och att
mer nrgnget konkretisera dess mekanismer.
Fr det tredje anknyter Bussen r budskapet till den
forskning om mobilitet som vuxit fram inte minst inom
det geografiska och kulturgeografiska omrdet. Exempelvis har Jon May och Nigel Thrift analyserat transportoch kommunikationsteknologiska innovationer vars
frmga till s kallade tidrumsliga frttningar (time-
space-compression) mjliggjort en global kommunikation.20 John Laws resonemang om hur socioteknologier
kan skapa mjlighet att organisera geografiskt avlgsna
hndelser frn ett ordnande centrum r frsts relevant
fr vra syften.21 Det r ven Tim Cresswells diskussion
om mobilitetens srskilda roll i modernitetsprocesser:
17 mobilitet r centralt fr vad det innebr att vara mo-

Tandvrdsbuss. En tandklinik p hjul tog emot personer

som var anstllda vid ASEA under 1950-talet.
Foto: Vimar Ericsson. Stockholms stadsmuseum.
Motstende sida: Bankbuss. Stockholms Stads Sparbank
lanserade 1950 sparbussar som for omkring i de vstra
och sdra frorterna. Annons. Svenska Dagbladet 5/3 1950.

dern.22 P liknande stt har Kenneth W. Parkers visat

hur kulturella bilder av mobilitet sammanlnkas med
framtida mjligheter. Ocks vi r intresserade av att iaktta hur modernitetens ordnande konkret lnkar samman
kommunikation med mobiliserande, materiella praktiker.23
Genom att vi betonar bussarnas sociomateriella aspekter ingr vi, fr det fjrde, i en rrelse som har prglat
human- och samhllsvetenskaperna under senare r. Som
Daniel Miller formulerat det har en intressefrskjutning
skett frn studier av det frestllt rent sociala till det socialas materialitet.24 Den textuella vndningen, dr fokus
i analyserna ofta lg p text, diskurs och tecken, har fljts
av en materiell motsvarighet msom polemisk, msom
kompletterande som fokuserar makt-, minnes- och meningsskapande i kroppar, rum och freml.25 Att konkreta ting och tingslighet kan ha social agens har blivit ngot
av ett allmnt credo. I sina diskussioner om det materiellas roll menar exempelvis Bruno Latour att freml
tminstone tillflligt, och genom sin ptagliga nrvaro
och tyngd kan frlna ett slags sjlvklarhet t olika fenomen. Hans tnkande har inspirerat till analyser av materialitet och sociokulturell hllbarhet, dr man bland annat tagit fasta p den roll som byggnader, offentliga monument och vgnt kan ha fr att skriva in strukturer och
vrden som givna. Makt och ordning framstr i dessa
analyser inte som ngot frklarande, utan som ngot
som mste frklaras: en frga om upprtthllande, sprid-

ning och versttande, som sker genom upprttandet av

frbindelser mellan (sm och stora) ting och mnniskor.26
Om det materiella nu inte bara br eller tillskrivs
mening, utan i sig r och gr betydelser r det ocks
konsekvent att stta det i centrum fr analys. Som strategi fr att terta studiet av ting p sdana villkor har
flera brittiska antropologer argumenterat fr ett radikalt metodologiskt angreppsstt. De plderar fr etnografiska studier av freml dr dessa inte ses som brare
av kulturell betydelse, utan som egna former av mening
och begreppslighet.27 Den frestllt skarpa tudelningen
mellan yta och djup, uttryck och betydelse blir allts
ifrgasatt. En konsekvens blir ocks en strre nrhet till
det som r fr handen, en metodologiskt motiverad nyfikenhet p fenomenens materiella egenskaper och hur
dessa ppnar eller begrnsar mnniskors mjlighet att
agera p olika stt. Nr tingen p s stt anvnds fr att
tnka med tjnstgr de i lika hg grad som analytiska
och empiriska objekt.28 I den hr boken vill vi ta ett steg
i den riktningen, tnka med bussar fr att se vilka handlingar dessas specifika materialitet ppnar fr, konkret
och symboliskt. Genom att analytiskt ta fasta p det
som r konkret blir det mjligt att synliggra bussarnas
verksamhet som makt- och meningsskapande korsvgar
mellan det materiellt, visuellt och verbalt diskursiva.
En vergripande ambition med Bussen r budskapet r
att sammanfra de forskningsdiskussioner vi har gett exempel p ovan; trots att flera av dem har gemensamma te- 18

man, stannar de ofta inom disciplingrnserna. Ett av vra

bidrag r att koppla ihop perspektiv p modernitetsprocesser med tankegngar om medialitet, mobilitet och materialitet. Vi vill betona det analogas i bemrkelsen det materiellas del i medieringen: de sociala och kulturella betydelserna av konkreta frflyttningar och sammanfranden.29 Till skillnad frn de fordon, som i frsta hand transporterar mnniskor mellan platser, har de frdmedel vi
analyserar andra, och ofta mer sammansatta renden, dr
ngot mer n instrumentell kommunikation blir resans resultat. Nr bussens rrliga gestalt blir ett verktyg att tnka
med, bidrar den till att ange aktionsradien fr specifika sociala och kulturella aktiviteter. En sdan ingng synliggr
hur etableringen av institutioner och tankestilar samverkar med rumsbildande och minnesskapande strategier.
Med vr antologi avser vi ocks att utveckla en frstelse fr vad det innebr att arbeta analytiskt och nra empirin med frgor om mediematerialitet och det materiellas
agens. I mnga fall kan insikter frbli mer av en teoretisk
ansats n ett operationaliserat kunskapsml. En frhoppning r att denna bok ska kunna anvndas av studenter p
avancerad niv som efterfrgar exempel p hur man kan
tillmpa ett breddat och historiserat mediebegrepp med
metodologisk fokus p materialitet. Fr att klargra och
underltta denna ambition vill vi lyfta fram ngra exempel
p hur fyra, redan delvis berrda, centrala teman utforskas
och diskuteras mer konkret i de olika kapitlen: medialitet,
19 modernitet, mobilitet och materialiserad agens.

Trafikskolebuss. Den rullande trafikpolisen undervisar i en

av Stockholms parker 1953. Foto: Herman Ronninger. Stockholms stadsmuseum.

Centrala teman

Som framgtt r ett av bokens centrala teman bussarnas

mediala dimensioner. I enlighet med ett breddat mediebegrepp analyseras fordonen bde som transportmedel
och kommunikation. I vissa fall innebr det ett intresse
fr att studera hur olika aktrer anvnt bussar och organiserade bussresor fr att representera och kommunicera
mening. Men bussarna ses inte som stumma kommunikationskrl fr information, ideologier och kulturella
koder. Hur de r utformade, vad de mjliggr och hur de
hanteras och anvnds konkret r ocks avgrande fr deras meningsskapande. Solveig Jlich diskuterar till exempel, i sitt kapitel om skrmbildsunderskningen av lungorna hos den svenska befolkningen, hur speciellt utrustade bussar utnyttjades bde som symboliska inslag i medicinalstyrelsens hlsopropaganda och fr att transportera
rntgenfotografier mellan olika platser i landet. Lotten
Gustafsson Reinius visar hur representation och materialitet framstr som ttt frbundna i det vandrande utstllningsmediet. Hon tar fasta p hur Svenska Missionsfrbundets Kongobuss frmedlade budskap om en
sammanhngande vrld genom att konkret fra samman
freml och mnniskor till mten ver grnser. Kyrre
Kverndokk argumenterar fr att bussen som sdan spelar
en avgrande roll som meningsskapare under de resor till
minnesplatser ver nazistiska koncentrationslger som
varje r anordnas fr norska skolelever. Valet av fordon

och stt att resa framstr inte som en tillfllighet utan

frmedlar viktiga aspekter av resans symboliska innehll.
Ett annat exempel utgrs av Ylva Habels analys av bussarnas mngbottnade betydelse i de flermediala kampanjer som freningen Mjlkpropagandan bedrev under
mellankrigstiden fr att bevisa mjlkens nyttighet. Strategin att fra ut ngot i samhllet via en medieriggad
buss, innebar att det som sattes i rrelse bokstavligen aktualiserades genom att vara p vg genom landet.
Ett annat tema som utforskas i antologin r hur bussarna kan kopplas till diskussioner om modernitet. Vi
menar att de i mnga fall framstr som ett slags modernitetsskyttlar; element som aktivt hade frsatts i pendlande
trafik och som bde frkroppsligade ider om lnkar
mellan centrum och periferi och om samhllsutvecklingen. Flera av de bussprojekt som exemplifieras i boken ingick i rrelser, eller frmedlade propaganda, dr
framsteg, hlsa, civilisation och medborgarskap stlldes
i centrum. Habel argumenterar till exempel fr att
Mjlkpropagandans bussar kan ses i ljuset av Michel
Foucaults tnkande om styrningsmentalitet eller regementalitet. Fordonens distribution av mjlk var inte
bara praktiska anordningar som ndde ut, utan br kanske frmst frsts som betydelsefulla, otligt uppskande gestaltningar av det Zygmunt Bauman har kallat det
rationella frnuftet. Bussarna representerar i sammanhanget mktiga institutioner i mikroformat. Boel Berner i sin tur diskuterar hur blodbussarna, p olika stt i 20

Finland och i Sverige, symboliserade medicinens framgng och ideala relationer mellan den goda medborgaren och det moderna samhllet. Och Ulrika Torell p
ekar
p hur 1930-talets varubussar lyftes fram som en lftesrik mjlighet fr tilltagande vlstnd och storskalig
utveckling. ven om modernitetsretoriken inte var

ogrumlat positiv i detta sammanhang framgr att centralt formulerade visioner om framsteg ackompanjerade
butiksbussarnas vg ut p den svenska landsbygden.
Lars Kaijser och Amanda Lagerkvist ger bda exempel p hur relationer mellan modernitet och senmodernitet, genom sjlva bussrrelsen, kan omfrhandlas i
spatiotemporala termer. Kaijsers analys av Magical
mystery tour, en turistisk rundresa i Beatles fotspr, visar hur rutten och guidens historieberttande samverkar i att bevara en nostalgisk bild av ett Liverpool, dr
dagens postindustriella och postkoloniala situation
skjuts i bakgrunden. I Lagerkvists diskussion agerar en
annan busstur, Confused and mixed Shanghai, som
en teleportr i Shanghais temporalt och arkitektoniskt
kalejdoskopiska landskap. Hon argumenterar fr att
vstvrldsmoderniteten har kapats och omkodats till
febrilt uppdriven framtidighet; bussen frdas mellan
historienostalgiska och framtsyftande noder i ett stadslandskap, vars arkitekturestetik ocks tycks peka i flera
tidsliga riktningar. Bussens frmga att frflytta de
resande mellan rum som r tskilda inspirerar uppen21 barligen till mer eller mindre existentiellt allvarliga

Utstllningsbuss. Med Skogsnsbussen hoppades Riksutstllningar

1981 kunna medla och verka mellan grupper som kommit i konflikt
p landsbygden, genom att bertta mer om ett omdiskuterat kollektiv som slagit sig ner i ngermanland. Foto: Riksutstllningar.

lekar med den temporala och rituella transcendensens

mjlighet. Med Kverndokks ord kan bussar verka som
omkopplingsstationer mellan olika tider och rum.
Diskussionerna om det moderna hnger ttt samman
med det tema som rr bussar som mobilitetsverktyg. Det
kan framst som en sjlvklarhet i sammanhanget eftersom bussar av olika slag just har anvnts fr att frflytta
personer och freml. Men det rr sig ofta om mer n allmn fordonstrafik, om ett resande som rumsliggr svl
sociala som tidsliga grnser och drmed gr dessa mjliga
att passera, tminstone tillflligt och symboliskt. I flera
av bokens artiklar visas hur enskilda bussar bidrar till att

bygga en srskild form av (mer eller mindre tillfllig)

kollektivitet. Berners artikel om blodgivarbussar ger ett
exempel p hur fikatrffar brjar ordnas i missionshuset
i en Vsterbottnisk by fr att mobilisera blodgivare. I de
diskussioner och sammanhang Torell analyserar transporteras inte bara livsmedel ut till landsbygden; genom
konsumtionsbussarnas tta besk fr ungdomarna dr
fortlpande uppdateringar om det urbana. Mobilitet
kan ocks ha en mer symbolisk betydelse. P en vergripande niv ger bussen en faktisk verblick ver sin rutt,
den samlar och kartlgger de regioner som den genomkorsar. Fr de allmnheter som (kanske terkommande)
vntar p bussen vid olika anhalter, s bidrar den mjligen till en mer fantasmatisk kartografering och sensibilisering av landskapet, som i Lagerkvists och Kaijsers
fall, dr olika tidslager varvas.
nnu ett framtrdande tema i antologin r bussarnas
materialitet. Oavsett om det sker med uttalad riktning
mot den utopiska framtiden, eller annan mer eller mindre mytisk tidsdimension, pminner det grusknastrande
och dieseldoftande sttet att skra rumslig och fysisk
samtidighet om den kommunikativa trafikens fundamentala materialitet. Flera bidrag uppehller sig vid de
mngsinnliga mten och erfarenheter som mjliggrs av
transporterna, vid den fysiska erfarenheten av att befinna sig i bussen och vid de affektiva betydelserna av rrelsen i rummet. I ett par artiklar frs diskussioner om tingens agens och det socialas materialitet med de konkreta

fordonens och deras cirkulerande i rummet som exempel. Detta innebr nu inte att bussarna eller rrelsen i sig
tillskrivs intentioner men dremot att de har effekt och
ingr i ntverk som till exempel ger spridning och hllbarhet t olika frestllningar och ider.
Gustafsson Reinius betonar det materiellas mjlighet att samtidigt upprtthlla avstnd och skapa sym
bolisk nrhet och berringar. De i Kongobussen kringflyttade bruks- och kultfremlen gav fullskalighet,
sinnlighet och konkretion t de avlgsna missionsflten
och frstrkte drmed filmens och fotografiernas realism p ett affektivt stt. Den bildtrafik som Jlich diskuterar r ocks hgst konkret och inbegriper det ambivalenta och sinnliga mtet mellan kall rntgenskrm
och kroppar som tillflligt blottats i bussens underskningsrum. Intressant r ocks hur sjlva karossen (i samverkan med rutten) kan materialisera relationer mellan
bussens innanmte och omvrld, mellan dess avsedda
budskap och resenrers tolkningar och upplevelser, ngot
som berrs tydligast i kapitlen av Lagerkvist, Kaijser
och Kverndokk. Bussen upprttar en rrlig grns mellan
mnniskor och platser som den samtidigt fr samman
och hller isr. I fallen med blodbussen, mjlkbussen
och livsmedelsbussen, som diskuteras av Berner, Habel
och Torell, ingr resandet som ett led i transport av substanser som verskrider grnser mellan enskilda mnniskors kroppar. Det r i vxelverkan mellan de uttalade
visionerna och den konkreta materialitet, som tas i bruk 22

Konstbuss. Konstgruppen Candyland arrangerade 2005 en serie

bussturer som sedan kom att spela huvudrollen i filmen CandyTour.
Candyland

fr att sprida och frverkliga dem, som det blir allra tydligast att bussen samtidigt har och r ett budskap.

Bokens disposition

Antologin innehller nio kapitel som r skrivna av etnologer, medievetare, id- och teknikhistoriker verksamma vid
universitet, hgskolor och museer i Stockholm, Sdertrn,
Linkping och Oslo. Till varje kapitel som fljer efter inledningen hr en kort sammanfattning. Alla medverkande
bidrar med sina specifika stt att tnka med bussar, men de
23 relaterar ocks till varandra p flera vis. Vi har drfr valt

att presentera de enskilda bidragen inom tv vergripande delar: Medborgerlig transparens: Frn plats till plats,
och Rituell transcendens: Frn tid till tid. I bokens frsta
del diskuteras bussar som aktivt har skt upp allmnheten
i sin samtid, genom att frbinda stad och land. Tidsmssigt ligger tyngdpunkten p decennierna kring 1900-talets
mitt d ett flertal svenska samhllsinstitutioner och en rad
aktrer strvade efter att skapa medborgerlig delaktighet
och i vissa fall kontroll, genom trafik mellan geografiskt
tskilda platser. De bussar som analyseras i bokens andra
del utgr exempel p en annan sorts rckvidd och agens;
dr diskuteras ett antal bussresor som arrangerats inom
dagens intensiva minnes- och upplevelseindustri. Medan
den frsta delen av antologin hller sig inom Skandinaviens grnser, visar den andra hur kollektiva bussresor blir
dynamiska instanser i en globaliserad kulturarvspolitik.
Som framgr av de bda rubrikerna r frbindandet
av platser mer i fokus i de frsta kapitlen, medan bussens
frsk att rra sig mellan olika tider (eller tidrum) spelar
en tydligare roll i den senare delen. Samtidigt r tskillnaden en pedagogisk frenkling. Ngra av de mer vergripande frgor som terkommer i de olika kapitlen berr
det mobilas och det materiellas betydelse fr produktionen, omvandlandet och nedmonterandet av de berttelser om framsteg och civilisation som prglat vstvrldens
modernitet. Bussen gestaltar i bemrkelsen materialiserar och mobiliserar ideal om rrelse och spridbarhet
p srskilda stt. Drfr kan den betraktas som ngot av

en ikonisk modernitetsgestalt. Om det tidiga 1900-talets

bussar tycks ha medierat en utopisk tilltro till vstvrldens rumsliga expansion och tekniska utveckling, vittnar
de samtidshistoriska varianterna om att sdana frestllningar har satts i gungning av politiska frndringar och
maktfrskjutningar. Modernitetstemat vidhftar ocks
de senare turistiska bussarna och deras frder, men nu i
ett nostalgiskt modus: som ngot av en kvardrjande
fantom markerar den rrliga karossen ett antal frlorade
visioner och ifrgasatta identiteter.
*
Om vi enbart hade studerat de ldre historiska bussarna
hade frmodligen en mer enhetlig bild framtrtt, bde av
bussen som medium och som en srskild teknikgestalt i
den svenska tappningen av vstvrldens modernitet.
Men genom att vi ltit analysens spann omfatta bde modernitet och senmodernitet har vi kunna belysa svl frndringsprocesser som mer vergripande drag i bussarnas medierande agens. Bussen r budskapet visar bland annat att en berttelse om bussens uppgng och fall vore
alltfr frenklande. Dremot kan vi tydligt se hur denna
modernitetsgestalt har genomgtt flera laddnings- och
omladdningsprocesser ver tid. Det frekommer att historiska bussar grs nrvarande av samtida varianter, genom visuella, textuella eller materiella citat och anspelningar, ngot som berrs till exempel i Kaijsers diskus-

ventyrsbuss. Rosa Bussarna r ett svenskt resebolag som

arrangerar lngresor till olika delar av vrlden. Frden den hr
gngen har gtt till norra Kenya. Foto: Daniel Evaldsson.

sion om hur dagens turistbussar genom Beatles Liverpool refererar till det kultfrklarade bandets vlknda
turnbuss, och i Kverndokks diskussion om hur dagens
arrangerade skolresor till de nazistiska frintelselgren
refererar till de vlknda vita bussarna.
Moderniteten kallas och grs, ocks genom de mer
sentida busstransporternas frder i kollektiv fantasi.
Dremot har den, i dessa projekt, ett mindre entydigt
ansikte. I Shanghai framstr moderniteten nota bene
fr storgda gstande vsterlnningar som ngonting
som tagits ver frn vr egen identitet till dagens expan- 24

Ekobuss. Ekoldan r ett av flera fretag som levererar ekologiska

grnsaker direkt till hushll i stderna. Foto: Ekoldan.

siva Asien. I Liverpool eller de svenska frorter dit ekobussen anlnder, blir det moderna freml fr nostalgi.
Nr de norska ungdomarna frdas mot ett kollektivt
minne som kommit att f en unik plats i vstvrldens
efterkrigsidentitet framtrder en skrckbild av modernitetens drmmar om storskalighet och effektivitet
det industriella massddandet.
Sammantaget framstr bussen som en historiskt frnderlig figur med mnga olika roller. Den kan vara en
otlig omdanare, som p sin vg samlar, riktar, sprider
och frbinder olika platser och verklighetsbeskrivningar.
Vl stadda i rullning p sina ofta systematiska och
vlplanerade rutter, tycks de idoga transporterna p en
och samma gng peka ut och framstlla sig sjlva som
lsningar av olika samhlleliga och existentiella problem. P detta vis ger bussarna materialitet t modernitetens visioner om ordning, kontroll och tillgnglighet.
25 Som den konkreta rrelsen i det tidiga 1900-talets ut-

opiska projekt framstr den motoriserade strvan efter

att n ut och fram till alla msom som ett filantropiskt
uppskande, msom som en nrmast integritetshotande jakt p individens kropp och sjl. Bussarna i dagens
turist- och minnesprojekt har p stt och vis en omvnd
strategi. Istllet fr att resa med sikte p perifera publiker lter de passagerarna stiga ombord med lften om
att bli frflyttade och kanske till och med frvandlade
av resor till avlgsna, frflutna eller i ngon annan mening, frlorade tidrum. Oavsett vart den bussburna trafiken beger sig tycks den insistera p det konkreta sammanfrandets betydelseskapande mjligheter.

noter
1. Detta ppekas ven av Margaret Walsh, The bus industry in the
United States, EH. Net Encyclopedia, red. Robert Whaples, 2003.
Finns tillgnglig p: http://eh.net/encyclopedia/article/walsh.
bus.industry.us (senast kontrollerad 120818).
2. En av de f studier vi har ptrffat som rr den hr speciella for
men av bussar, om n i en ganska snv lokalhistorisk kontext, r
Elizabeth Lebas, When every street became a cinema: The film
work of Bermondsey Borough Councils public health depart
ment, 19231953, History Workshop Journal, nr 39, 1995, 4266.
3. Lillian B. Rubin, Busing and backlash: White against white in a California school district (Berkeley: University of California Press,
1972); Peter William Moran, Race, law, and the desegregation of public schools (New York: LFB Scholarly Publishing, 2005).
4. Marshall McLuhan, Understanding media: The extensions of man
(New York: McGraw-Hill, 1964), 1617, 190198.

5. Walsh.
6. Langdon Winner, Do artifacts have politics?, Daedalus, vol. 109,
nr 1, 1980, 121136.
7. Winner har bland andra kritiserats av Bernward Joerges, Do po
litics have artefacts?, Social Studies of Science, vol. 29, nr 3, 1999,
411431, och Bruno Latour, Which politics for which artifacts,
Domus, June, 2004, 5051.
8. Gert Ekstrm, Lars Ericson & Lars Olov Karlsson, Alla vra bussar
(Stockholm: Allt om hobby, 1978); Sten Holmberg, Om bussrrelsen i Stockholm med omnejd (Stockholm: Stockholms sprvgar,
1958). Den ambulerande fotoateljn beskrivs i Karl Erik Ander,
Helsingborgs frsta fotografer och deras bilder 18401900: En krnika med Helsingborgshistoriska notiser (Helsingborg: K. E. O-n An
der, 1998), 8084. Fr en historik och klassificering av busstyper,
se Hugo Bjrck, Bussar och busstrafik, Handbok i samfrdselteknik. 1. Avd. Vgfart, red. Gustaf Edlund (Stockholm: Natur och
Kultur, 1949). Om modernitetschocker, se exempelvis Wolfgang
Schivelbusch, Jrnvgsresandets historia: Om rummets och tidens
industrialisering under 1800-talet (1977; Lund: Arkiv, 1998), och
Tom Gunning, Modernity and cinema: A culture of shocks and
flows, Cinema and modernity, red. Murray Pomerance (New
Brunswick: Rutgers University Press, 2006).
9. Ekstrm, Ericson & Karlsson.
10. Pr Blomkvist, Den goda vgens vnner: Vg- och billobbyn och
framvxten av det svenska bilsamhllet 19141959 (Eslv: B. st
lings bokfrlag Symposion, 2001); Pr Blomkvist & Martin Ema
nuel, Frn nyttofordon till frihetsmaskin: Teknisk och institutionell
samevolution kring mopeden i Sverige 195275 (Stockholm: Skolan
fr industriell teknik och management, Kungliga tekniska hgsko
lan, 2009); Anders Houltz, Volvos vrde varar: Svensk bilindu
stri som moderniseringsmotor och folkhemsikon, Polhem: rsbok fr teknikhistoria, 20062007, 2439; Per Lundin, Bilsamhllet: Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige
(Diss. Stockholm: Kungliga tekniska hgskolan, 2008).
11. Arne Kaijser, Systemen som omformade Sverige, Ddalus: Tek-

niska museets rsbok, vol. 69, 2001, 28. Se ven hans bok I fdrens
spr: Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida
utmaningar (Stockholm: Carlsson, 1994).
12. Bjrn Elssser, Svensk bilindustri: En framgngshistoria (Stock
holm: SNS frlag, 1995).
13. Thomas Kaiserfeld, From sightseeing to sunbathing: Changing
traditions in Swedish package tours from edification by bus to re
laxation by airplane in the 1950s and 1960s, Journal of Tourism
History, vol. 2, nr 3, 2010, 149163.
14. Daniel Miller, red., Car cultures (Oxford: Berg, 2001); Peter Wollen &
Joe Kerr, red., Autopia: Cars and culture (London: Reaktion, 2002);
Mike Featherstone, Nigel Thrift & John Urry, red., Automobilities (Lon
don: Sage, 2005). Se ven David D. Burnetts avhandling om minibus
sen: From Hitler to Hippies: The Volkswagen bus in America (Diss. Uni
versity of Virginia: School of Law, 2002). http://papers.ssrn.com/
sol3/papers.cfm?abstract_id=950575 (senast kontrollerad 120818).
15. Annette Rosengren, Nr resan var ett ventyr: Om resor i Sverige
under tusen r (Stockholm: Nordiska museet i samarbete med
Natur och Kultur, 1979); Hkan Andrasson, Resenrer i bilsamhllet: Vardagligt resande i kulturell belysning (Diss. Gteborg: Et
nologiska institutionen, Gteborgs universitet, 2000); Tom
ODell, Raggare and the panic of mobility: Modernity and every
day life in Sweden, Car cultures, red. Daniel Miller (Oxford: Berg,
2001); Barbro Bursell & Annette Rosengren, red., Drmmen om
bilen (Stockholm: Nordiska museet, 1996).
16. Fr ett kulturanalytiskt resonemang om bussar i kollektivtrafiken,
se till exempel Anna Lundstrm & Anna Ulfstrand, Om resande finnes (Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen, 1996).
17. Carolyn Marvin, When old technologies were new: Thinking about
electronic communication in the late nineteenth century (New York:
Oxford University Press, 1998); Lisa Gitelman & Geoffrey B.
Pingree, red., New media, 17401915 (Cambridge, Mass.: MIT
Press, 2003); Lisa Gitelman, Always already new: Media, history
and the data of culture (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006). Se
ven Siegfried Zielinski, Deep time of the media: Towards an archa-

26

27

eology of hearing and seeing by technological means (Cambridge,

Mass.: MIT Press, 2006), och Erkki Huhtamo & Jussi Parikka,
red., Media archaeology: Approaches, applications, and implications
(California: University of California Press, 2011).
18. Anders Ekstrm, Solveig Jlich & Pelle Snickars, red., 1897:
Mediehistorier kring Stockholmsutstllningen (Stockholm: Statens
ljud- och bildarkiv, 2006); Solveig Jlich, Patrik Lundell & Pelle
Snickars, red., Mediernas kulturhistoria (Stockholm: Statens ljudoch bildarkiv, 2008); Jonas Harvard & Patrik Lundell,red.,
1800-talets mediesystem (Stockholm: Kungliga biblioteket, 2010).
Se ven Anders Ekstrm, Solveig Jlich, Frans Lundgren & Per
Wisselgren, red., History of participatory media: Politics and publics,
17502000 (New York: Routledge, 2011). Det expanderade medie
begreppet ligger ocks till grund fr flera av analyserna i Ulrika
Torell, Roger Qvarsell & Jenny Lee, red., Burkar, psar och paket:
Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer (Stock
holm: Nordiska museet, 2010). Fr svenska medievetenskapliga
diskussioner som berr definitioner av mediebegreppet, se
Magnus Andersson & Johan Forns, Mediekulturperspektivets
mjligheter: Ett samtal i kulturaliseringens tecken, Nordicom-
Information, vol. 32, 2010, 322; Gran Bolin, Vad r ett medium?,
Kommunikationens korsningar: Mten mellan olika traditioner och
perspektiv i medieforskningen, red. Ulla Carlsson (Gteborg: Nordi
com, 1994), 213228; Ulf Hannerz, Genomsyrade av medier:
Kulturer, samhllen och medvetanden av i dag, Medier och kulturer, red. Hannerz (Stockholm: Carlsson, 1990), 7.
19. Fr att nmna ett ftal inflytelserika verk i denna rika flora av litte
ratur: Zygmunt Bauman, Modernity and ambivalence (Oxford: Po
lity, 1991); Ulrich Beck, Risk society: Towards a new modernity (Lon
don: Sage, London, 1992); Marshall Berman, All that is solid melts
into air: The experience of modernity (London: Verson, 1983); Mi
chel Foucault, vervakning och straff: Fngelsets fdelse (1975;
Lund: Arkiv, 2003); Anthony Giddens, The consequences of modernity (Cambridge: Polity in association with Blackwell, 1990).
20. John Law, Organizing modernity (Oxford: Blackwell, 1994), 103104.

21. Jon May & Nigel Thrift, Introduction, Timespace: Geographies of

temporality, red May & Thrift (London: Routledge, 2001).
22. Tim Cresswell, On the move: Mobility in the modern Western world
(New York: Routledge, 2006), 20.
23. Kenneth W. Parker, Organising mobility: A sociological investigation
of the operations of an international airport (Diss. Queensland Uni
versity of Technology: Centre of Social Change Research, School
of Humanities and Human Services, 2005).
24. Daniel Miller, red., Materiality (Durham: Duke University Press,
2005).
25. Om den s kallade materiella vndningen se till exempel Andr
Jansson, Textural analysis: Materialising media space, Geographies of communication: The spatial turn in media studies, red. Jesper
Falkheimer & Jansson (Gteborg: Nordicom, 2006), 99. Se ven
Tine Damsholt & Dorthe Gert Simonsen, Materialiseringer: Pro
cesser, relationer og performativitet, Materialiseringer: Nye perspektiver p materialitet og kulturanalyse, red. Damsholt, Simonsen
& Camillla Mordhorst (Aarhus: Aarhus Universitetsforlag, 2009).
26. Bruno Latour, Reassembling the social: An introduction to actornetwork-theory (Oxford: Oxford University Press, 2005).
27. Amiria Henare, Martin Holbraad & Sari Wastell, red., Thinking
through things: Theorising artefacts ethnographically (New York:
Routledge, 2006).
28. Jmfr Patricia Marks, Bicycles, bangs, and bloomers: The new woman in the popular press (Lexington: University Press of Kentucky,
1990); Anders Ekstrm, Damen med velocipeden, Viljan att synas, viljan att se: Medieumgnge och publik kultur kring 1900 (Stock
holm: Stockholmia, 2010).
29. Inte minst i ljuset av den utbredda frstelsen av digitala mediers
immateriella karaktr r det motiverat att nrma sig bussarna
som medier med ptaglig materialitet. Rasmus Fleischers bok
Det postdigitala manifestet (Stockholm: Ink Bokfrlag, 2009) r en
av exponenterna fr den postdigitala impulsen mot, och nostalgi
ver en icke-digitaliserad kultur. Se ven Charles R. Acland, red.,
Residual media (Minneapolis: Minnesota University Press, 2007).

I. MEDBORGERLIG TRANSPARENS:
FRN PLATS TILL PLATS

Lotten Gustafsson Reinius

Kongobussen kommer!
Den etnografiska vandringsutstllningen
som ett missionerande medium

I fokus fr den hr artikeln str ett missionsetnografiskt vandringsmuseum som turnerade p den svenska landsbygden frn 1924 och
in p 1940-talet. Denna s kallade Kongobuss var ett led i Svenska Missionsfrbundets frnyelse av den nationella propagandan fr
protestantisk vrldsmission. I artikeln diskuteras utstllningen som en del av ett missionsntverk och som en sregen variant av det et
nografiska utstllningsmediet. Tonvikten ligger p anvndningen av freml och film och p den konkreta cirkulationen. Bussens rrelse
genom nationen och landskapet, liksom den drastiska frflyttning av kongolesiska bruks- och kultfreml som denna byggde p och
frde vidare, framstr som centrala fr det affektiva och moraliska mediet. Genom konkreta och symboliskt laddade sammanfranden
frmedlade missionsntverket ett uppfordrande modernitetsbudskap om avstnd i vrlden och om mjligheten och plikten att ver
brygga dem.

Kongobussen, eller Svenska Missionsfrbundets missions

etnografiska vandringsmuseum frn Kongo som den hette officiellt, turnerade i byar och mindre orter p den
svenska landsbygden frn 1924 och in p 1940-talet.1 I en
roman med sjlvbiografiska inslag skildrar Marga
reta
Strmstedt hur den anlnde till det smlndska
bibelbltet. Vandringsutstllningen tillhrde de kontakter med omvrlden som kom orten dr hon vxte upp till
29 del via en frbipasserande motorled:

Rakt genom samhllet, precis utanfr huset dr vi bor, gr

Riksettan. Som alla vet r det den strsta vg som finns i
Sverige. Det r mycket intressant med alla som far frbi
och om de stannar tror man ofta inte sina gon. [---] Men
det drjer inte mnga veckor frrn det kommer ngonting som r mera spnnande n allt annat som har visats
om hednamissionen och livet i Afrika. Frst kommer det
affischer, och p dem kan man se en buss som ska komma
till samhllet och till byarna omkring. Inuti bussen finns

en stor samling av allt det mrkvrdigaste som finns i Afrika. Dr ska till och med finnas en boaorm, fastn inte i levande skick. Det r en bermd missionr som far runt i
missionshusen i hela landet och berttar om Afrika och visar alla sina hemliga skatter som han har tagit med sig drifrn.2

Beskrivningen tar fasta p den frvntan som sjlva vetskapen om bussens ankomst innebar. Ngot av det mest
frmmande och exotiska man kunde tnka sig skulle
pltsligt vara tkomligt och nrvarande, mitt i det hemtama och vanliga, och dessutom inom rckhll fr alla
sinnen i form av konkreta, hgst mrkliga freml. Ett
liknande vittnesml ges i en dikt av Alf Henriksson.
Ocks hr framstr mtet med en kringresande i missionspropagandans tjnst som ngot ltt svindlande:
Nr seklet var ungt och vrlden var vid
och vi visste vad lngtan r,
d kom det till Smland ibland fr en tid
frn Kongo en Svensk missionr.
Kalebasser och fltverk och skldpaddskal
bragte han med sig d.
Och ljusbilder visade han p en kral
som vi storgt tittade p.3

Det Svenska Missionsfrbundet grundades 1878, genom sammanslagning av en mngd mindre grupper

som frenades av kritik mot statskyrkan och istllet ville knyta an till den transnationella protestantiska vckelserrelsen.4 Efter en inledande fas, dr den s kallade
externa (sic!) missionen bedrevs bland samer i norra
Sverige riktades intresset mot de flt i utlandet dr de
brittiska och amerikanska systerfrbunden verkade.
Under en period vndes blickarna mot Alaska. Men vid
1920-talets mitt, nr Kongobussen brjade turnera,
fanns svenska missionrer p plats i tre missionsflt: i
Kina, i stturkestan (numer den omstridda kinesiska
provinsen Xinjiang) och i nedre Kongo, dr man redan
1884 ftt verta missionsstationen Mukimbungu frn
Livingstone Inland Mission. Vid Berlinkonferensen
1885 hade det slagits fast att svl kristna som protestanter skulle f tillstnd att sprida evangelium i vad som
kom att kallas Kongofristaten (18851908): den belgiske kung Leopold den andres vldiga och knda lydrike
i Centralafrika. Protestanternas verksamhet dr tycks
bde ha gjutit olja och kastat grus i det koloniala maskineriet, det senare genom ett engagemang i mn
niskorttsfrgor som fick enskilda missionrer att protestera mot tvngsarbete och annat systematiskt vld. Nr
kolonin blev nationell, genom att Belgien tog ver, frflyttades den protestantiska missionens tyngdpunkt norr
om Kongofloden, till den dvarande franska kolonin.5
Som Wilhelm stberg framhllit spelade Kongomissionen en srskild roll fr att sprida kunskaper och
bilder av Afrika bland gemene man i Sverige.6 Ofta lg 30

rrelsen i framkant med anvndningen av nya tekniker

fr att kommunicera. Kongobussen och dess medhavda
utrustning r exempel p det. Hr fanns en skrmutstll
ning som kunde anpassas efter olika lokaler, omkring
tusen fr ndamlet insamlade kongolesiska bruks- och
kultfreml, en mngd fotografier av byggnader, landskap och mnniskor och drutver film, s mnga rullar
att det rckte till tv kvllars frestllningar. Filmen
innehll scener frn de tre flten och dessutom frn missionrsbarnens skola p Liding och frn det heliga
landet Israel. Skrmutstllningen dremot var koncentrerad till det mest vlknda och p mnga stt mest
symboliskt laddade missionsfltet, till det som etablerats i nedre Kongo.7
Bussen var bemannad av tre personer, en fre detta
missionr, hans yngre medarbetare och chauffren. Tillsammans srjde de fr transport och uppmontering av
utstllningen, fr filmvisningen och vad gller den
medfljande Kongomissionren fr framfrandet av
en autentisk gonvittnesskildring. Rutterna var upplagda
s att ett omrde i taget tcktes in, med stopp vid 10 till
12 nrliggande platser. Vid varje anhalt stannade bussen
i ett par dagar och visade utstllning och film fr intresserad allmnhet och traktens skolbarn. Sedan rknades
kassan med pengar, som sknkts fr missionens sak, och
s rullade bussen vidare, medfrande alla de ting som i
sin tur frdats nnu lngre. Mellan varje turn vnde
31 vandringsutstllningen ter till huvudstaden.8

Kongobussens ankomst. I bildens centrum lyser den medfljande missionren, troligen August Jansson, som visar
var utstllningen ska st. Svenska Missionskyrkans arkiv.

Av de litterra receptionsberttelser, som tidigare citerats, kan man ana att det tillflliga och ambulerande
inslaget i vardagen kunde frknippas med en nrmast
utopisk mjlighet till global samhrighet och kad rckvidd ver avstnd. Inom vckelserrelsen kunde vandringsutstllningen ocks ses som ett motoriserat svar p
missionsbefallningen, som ngot som ytterst hade satts
i rullning av Gud genom den helige Ande.9 Det mobila
mediet tycks allts ha agerat p en skala mellan profant
signum fr det moderna tidrummet och religist och
ideologiskt laddat transcendensfenomen.
I den hr i artikeln frsts det, i frsta hand, ur mer
profana perspektiv. Med inspiration frn pgende diskussioner inom ny museologi, mediehistoria och teorier
om ritual och materialitet diskuteras missionsfrbundets
ambulerande utstllningsverksamhet som en, inom den
transnationella vckelserrelsen framvuxen, sregen vari
ant av det etnografiska utstllningsmediet. En srskild
tyngdpunkt i analysen lggs vid de drag som skiljer denna frn sin stationra motsvarighet p etablerade etnografiska museer, urvalet av freml, kombinationen av
visuella och materiella medier och sjlva rrligheten. I
linje med antologins vergripande teoretiska och metodologiska ambitioner stlls de konkreta tingen och deras
mediala agens i tolkningens centrum. Frgor om vandringsutstllningen som representation och som materialitet betraktas inte som tskilda utan intimt frbundna.
Bussens och de medfljande fremlens kringrrelse i

det svenska landskapet ses fljaktligen, i lika hg grad

som de filmer och fotografier som ocks fljde med, som
budskap och medier i missionens tjnst.

En frambrytande medieform

Under 1800-talets andra hlft ppnade en mngd nya

museer och andra utstllningslokaler i de europeiska
storstderna sina portar: ett utstllningskomplex vxte
fram, fr att anvnda Tony Bennetts samlande begrepp.
Samlingar som tidigare varit frbehllna ett exklusivt ftal blev nu visuellt tillgngliga fr en stor och klassmssigt blandad publik. Enligt Bennett innebar detta bde
etablerandet av en ny sorts offentlighet och en disciplinering av det medborgerliga tnkandet. Med inspiration
av Foucault argumenterar han fr att de konkreta stt, p
vilka beskarna och de utstllda fremlen ordnades i relation till varandra och i rummet, verkade som instrument fr att gra nya sociala grupper knslomssigt och
intellektuellt delaktiga i tidens stora berttelser om
framsteg, historia och nationell identitet.10 Bennetts resonemang har ftt stort genomslag men ocks kritiserats
fr att ge en alltfr monolitisk och teoretisk bild av komplexa kulturhistoriska skeenden.11 Vid ett nrmre skrskdande framstr varken de stora berttelserna eller
teknikerna fr att frmedla dem som srskilt enhetliga.
Barbara Kirshenblatt-Gimblett fr ett, i samman- 32

hanget anvndbart, resonemang om vad hon kallar utstllandets agens, the agency of display. Hon utvecklar den
museologiska diskussionen om utstllningsmediet med
fokus p skillnader i olika stt att ordna och visa fram
tingen och vad dessa innebar fr skapandet av nya meningssammanhang fr det utstllda. Svl dioraman som
montrar eller uppbyggda miljer upprttar, enligt Kirsh
enblatt-Gimblett, ett slags auktoritra tolkningsramar
kring till exempel sdana bruksfreml som avskilts frn
sina ursprungliga kontexter fr att visas som etnografiska objekt. Alternativa stt att frst tystas av kraftfulla
meningsmotorer. Drmed inte sagt att dessa alltid verkar p samma vis. Utstllningstekniker av skilda slag
ppnar fr olika sorters betydelser, blickar och knslolgen.12 Genom impulser frn det framvxande fltet sinnenas antropologi kan en sdan frstelse av utstllningsmediet ocks frdjupas av fenomenologiska perspektiv p beskarnas erfarenheter i mtet med ting. 13
Jag har tidigare intresserat mig fr den materiella retorik
med vilken freml frn Kongostaten visades i svenska
utstllningar, som arrangerades i samverkan mellan museer och mission.14 Nr jag nu gr vidare med missionsrrelsens mer autonoma mediebruk r det bland annat
fr att ge en frdjupad frstelse fr nyanser och skillnader i anvndningen av utstllningsmediet.
De protestantiska missionrerna var uppenbarligen
lngt ifrn ensamma i det rymliga etnografiska flt, dr
33 vetenskapliga, underhllande, pedagogiska, religisa

och komersiella intressen konkurrerade och samverkade

mot slutet av 1800-talet. Dremot tycks de ha tillhrt de
tidigaste som aktivt vnde sig till en bredare publik med
det kurisa och frmmande.15 Redan under seklets frra
hlft skapade de brittiska missionssllskapen vad Christopher Wingfield har kallat missionens eget utstllningskomplex. Intressant nog fungerade ocks de centrala noderna i det, som The London Missionary Society Museum, p ett annat stt n de museer som brjade
etableras samtidigt eller i vissa fall senare, i symbios
med de vetenskapliga discipliner som tog form i det koloniala projektets klvatten. Samlingarna togs i bruk
som en flexibel resurs fr ett stort ntverk av predikanter, fredragshllare och andra aktrer som lnade freml fr att visa upp dem i kyrkor, tillflliga exposer och
undervisningsverksamhet. n tydligare blev det nr

man inom rrelsen brjade anvnda mobila exposer. I

och med det kom demokratiseringen av det kurisa att
ocks omfatta landsbygden.16
Mellan 1905 och 1907 frdades i regi av London Missionary Society en liten karavan av hstdragna s kallade
Livingstone Vans p den brittiska landsbygden. Ngra r
senare, frn 1911 till 1912, fljde de finska missions
sllskapen efter med en landsomfattande turn, rustad
med asiatiska och afrikanska samlingar.17 Nr Svenska
Missionsfrbundets styrelse lanserade sin id om ett nationellt turnerande missionsmuseum 1918 en plan
som sattes i verket frst tta r senare fanns allts flera

Livingstone Van i Swansea, Wales. Nr Kongobussens brittiska fregngare slutat rulla fortsatte spridningen av budskapet och budskapet om spridningen i vykortets billiga medieform.
Privat samling: Christopher Wingfields.

fregngare. Ocks uppropet om infrskaffande av etno

grafiska freml och sljdalster till den tilltnkta
utstllningen byggde vidare p en verksamhet som var
internationellt etablerad inom missionen.18
Tanken att missionerande krvde djupa kunskaper
om frmmande sprk och kultur var spridd i den protestantiska rrelsen.19 Liksom i de lnder i Europa som
vid denna tid hade egna kolonier, kom ocks missio
nrerna i Sverige att ha del i uppbyggandet av nationens
etnografiska samlingar.20 Mellan Svenska Missionsfr-

bundet och den avdelning av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, som kom att utgra stommen till nuvarande E
tnografiska museet, utvecklades ett srskilt samarbete. Som en gemensam manifestation av det visades
en stor utstllning i Stockholm 1907 med freml som
samlats i svenska missionsflt. Bde fre och efter det
hade missionsrrelsen en egen utstllningsverksamhet,
med bde tillflliga exposer och skolsamlingar.21 Den
gemensamma satsningen hade kallats den Etnografiska
missionsutstllningen. Nr en autonom och mobil variant planerades drygt tio r senare fick den heta det Missionsetnografiska vandringsmuseet frn Kongo. Man
anspelade allts fortfarande p vetenskaplighet kanske
fr att f legitimitet men markerade genom omkastad
ordfljd att det religisa sammanhanget var det viktigaste.

Ett ntverk fr frnyad propaganda

Nr Kongobussen planerades hade sekelskiftet 1900 kommit och gtt utan Kristus frvntade terkomst. Drm
marna om europeisk verhghet i kolonierna hade brjat svalna eller verg i alltmer rasistiska former. Kanske
hade ocks frsta vrldskrigets utbrott gjort att intresset
fr missionen hamnat mer i skugga. Utan tvekan kunde
man se tillbaka med saknad p den entusiasm som hade
rtt nr frbundet anlade sitt verksamhetsflt i Kongo 34

och det rdde en formlig Livingstone- och Stanleyfeber

i Europa.22 Vandringsutstllningen var ett led i Svenska
Missionsfrbundets centralstyrda frnyelse av sin propa
gandaverksamhet, ett arbete som prglades av vxande
krismedvetenhet.23
I sina skrivelser tog styrelsen upp klagoml frn frsamlingar i landet som skulle ha blivit vldgstade av
snyltande artister och frifrsande predikanter med
oklar frbindelse med organisationen.24 Kanske spelade
sdana problembeskrivningar rollen som banrjare fr
frndringar man ville f igenom? Ett brev mellan personer i ledningen summerar vad man sg som allra
mest alarmerande: Du minns, att vi fr ngon tid sedan talade om, att det icke var s mnga manliga missionselever p Skolan fr yttre missionen, som vore
nskligt, och icke heller att anmlningarna fr yttre
missionen vore s talrika som frr.25 I talet om att de
kallade hade fel kn speglades att utvecklingen drnerat missionsgrningen p dess tidigare air av heroisk
maskulinitet.
Den svenska kristenheten var vid denna tid ver
huvudtaget upptagen av vad man sg som en problematisk feminisering av kyrkan och ett dito frvekligande
av Kristusbilden. Den legering som tidigare hade frenat
idealiserade bilder av ventyrlighet och ervrande med
kristen handlingskraft och ansvarstagande hll p att
krackelera.26 Ett annat stt att beskriva situationen var
35 att kyrklig verksamhet blivit ett slags frizon fr kvinnor.

Omslaget till Katalog och beskrivning ver Sv. Missionsfrbundets

missionsetnografiska vandringsmuseum frn Kongo (Malm, 1925).
Foto: Rose-Marie Westling, Etnografiska museet.

I missionsflten fick de tillgng till upplevelser och

handlingsfrihet som inte skulle ha varit mjliga hemma.27 Lite tillspetsat kan man notera att kvinnor p post
i utlandet fortsatte tnja p genusordningen medan
uppgiften att bevaka den genom att skra en tillvxt av
mn skttes av brderna i Sverige.
Missionssekreteraren fick igenom sitt frslag om inrttandet av en ny tjnst fr att ta ett samlat grepp och
ansvar fr frbundets propaganda. Martin Westling,
som tidigare varit redaktr fr rrelsens skrivna organ
Missionsfrbundet fick uppdraget att i hemlandet vcka
och vidmakthlla intresset och krleken fr den yttre
missionen.28 Han tycks ha antagit det med stort engagemang och idrikedom. Nr han frde fram sitt handlingsprogram framstr vandringsutstllningen som ett,
visserligen mycket ambitist och pkostat men lngt
ifrn ensamt, led i ett genomgripande frsk till effektivisering. Mycket handlade om att vidareutveckla och
intensifiera befintlig verksamhet, som exempelvis missionskvllar och missionsveckor. Viljan att satsa srskilt
p ungdomen framgick av att den propagandaansvarige
sjlv tog sig att hlla fredrag fr sndagsskolan och
ungdomsrrelsen.29
Redan tidigare frekom att missionrer reste till frsamlingar, nr de befann sig i Sverige p permission.
Det var en verksamhet som byggde p den enskildes
eget kontaktnt. Nu, menade missionssekreteraren,
borde allt sdant styras centralt, och framfrallt p ett

systematiskt stt efter bestmda linjer och inom alla

grenar av vr verksamhet. Liksom i London skulle missionsexpeditionen i Stockholm utrustas fr att bli en utlningscentral fr pedagogiska hjlpmedel; dr skulle
fredragshllare kunna hmta frdiga turnplaner och,
av missionsledningen godknda och framtagna, serier
av skioptikonbilder (en sorts genomskinliga glasbilder
som visades med ljus). Nya och uppdaterade filmer, pedagogiska miniatyrer och, som nmnts, samlingar av etnografiska freml skulle ocks tas fram.30
Redan under 1910-talet hade frbundets frlag stllt
samman ett par volymer med omvndas vittnesml och
andra skildringar frn flten: Dagbrckning i Kongo och
25 r i Kina som trycktes i flera upplagor.31 Genom inrttandet av vandrande bibliotek tnkte man sig nu att sdana bcker skulle kunna utfra sitt vlsignelsebringande upplysningsarbete i flera svenska hem.32 Det producerades ocks nya serier av vykort, tnkta bland annat
som premier fr sndagsskolan. Till de terkommande
motiven hrde portrtt av omvnda, nyuppfrda byggnader och skaror av mnniskor som skte sig till kyrkan: hr spreds synliga bevis p missionens symboliska
landvinningar, vittnesml om frndringens mjlighet.
Fr barnen producerades en bildserie som kom i ett
papperskonvolut av imiterat ormskinn. Missionsfltet
krymptes till en form som gjorde det mjligt att gas av
varje barn, en drm i fickformat att bra med sig jmt
36
och ta fram och fingra p nr man ville.33

Ett drag som frenade dessa olika tekniker var att de

gav missionsfltet och dess avlgsna verksamhet en
greppbar form som kunde sndas ut i rummet och sttas
i vars och ens hand. Idealiskt var propagandan i kraft av
just det uppskande och frmdde berra den enskilde
genom en knslostark intimisering av den frestllt avlgsne Andre ett stllfretrdande, mngsinnligt och
mer eller mindre varaktigt mte. Kanske kan man frst
det som en mediemateriell motsvarighet till protestantismens frestllning om kallelsen: detta att Gud vckte
mnniskor till tro och handling genom att ska upp var
och en individuellt. Det ntverk med vilket Westling
bemtte den utpekade krisen fr yttre missionen
prglades uppenbart bde av vckelsens knslostruktur
och av modernitetens logik.34 Hr strvades efter kad
mobilitet och systematik, mer centralstyre och ny ppen
het fr att kombinera tidens mest avancerade medier.
Den vlutrustade bussen kombinerade alla dessa drag
och framstr som kulmen p medieutvecklingen.

Rrliga bilder

ven de medier vi spontant uppfattar som visuella r

sensoriskt blandade.35 nd finns fog att beskriva Kongo
bussen som ett ovanligt sammansatt och rikt massmedium: film, freml, fotografier, muntligt berttande
37 och nrvarande berttare samspelade fr att gra det

avlgsna och frmmande mer ptagligt och nrvarande.

Mediebruket prglades av att filmen ganska nyligen introducerats och nnu inte sjlvklart uppfattades som
tillrcklig fr att frmedla en oknd verklighet. Snart
skulle den, som bekant, i allt fler sammanhang komma
att konkurrera ut bde freml och kringresande exotiska mnniskor som det frmmandes mest populra
medium.36 Men nnu behvdes kanske tingen som
mediala stdben? Spjuten och trummorna gav ju en
aning om de avlgsna platserna som en fullskalig och
mngsinnlig realitet och kompletterade den illusion av
liv och rrlighet som filmen frmedlade. Ocks de medfljande kan ha verkat p liknande stt, som materiella
garanter fr kthet.
Tv ldre missionrer, Natanael Gustaf Nykvist och
August Jansson, bemannade i olika perioder bussen
under de sista ren av sina respektive liv. Nykvist hade
erfarenhet av att redigera film och Jansson hade gett sig
hn t missionen i unga r, efter ett par rs arbete p
jrnvgen och i jordbruket hemma i Uppland. Han hade,
som det kallades, avskilts som Kongomissionr redan
vid 15 rs lder, villig att arbeta praktiskt och lra sig
mer efterhand.37 Kanske hoppades man att ungdomar
runt om i landet skulle lockas att bli som de? Dessa
uppenbart erfarna, vittberesta och handlingsinriktade
mn frkroppsligade ett ideal som tycktes verbrygga
tradition och modernitet: de hade bde verkat bland de
frmmande och behrskade den nyaste tekniken.

De tidigaste missionsfilmerna hade gjorts av Johan

Hammar i Kongo under 1910-talet.38 Som ett led i frnyelsearbetet hade missionsstyrelsen, som nmnts, bestmt sig fr att komplettera utbudet. Josef hrneman
fick uppdraget och genomfrde det i omgngar mellan
1926 och 1930.39 Rrliga bilder, som tidigare uppfattats
som ngot syndigt och profant inom vckelserrelsen,
kodades nu gradvis om moraliskt: en domesticeringsprocess som bland annat innefattade en genomtnkt
policy fr sjlva inramningen. Varje filmkvll inleddes
och avslutades med psalmsng, bn och lsning ur
Bibeln. Uppenbarligen ville man undvika risken att ngon tog missionsfilmen fr vanlig underhllning.40
Vandringsutstllningen kan ha spelat en roll fr att sprida det nya frhllningssttet i landet men det frekom
ocks att frsamlingar vgrade ta emot den av det uttalade sklet att bussen medfrde film.41
I den animerade diskussion som fregick beslutet att
anvnda film framfrdes ocks sikten att man mste g
frsiktigt fram och vnta tills frdomarna fallit ngot.42
Andra rster menade istllet att det var brttom:
p landsbygden fr man nnu fullt hus vid en s.k. frevisning av skioptikonbilder, men stdernas befolkning finna
dessa bilder, hur vackra och illustrativa de n m vara, fga
August Jansson och hans yngre medhjlpare (oidentifierad)
i skrmutstllningen framfr rader av kyrkbnkar.
Foto: troligen Gustaf Nykvist 1929. Svenska missions
kyrkans arkiv.

tilltalande. Biograferna ha ndrat saken. ven de kristna

vnta f se s.k. rrliga bilder.43

38

Det vanligaste pro-argumentet var skdligheten, att filmen i kraft av det rrligas slende verklighetseffekt
stadkom ett slags knslomssigt gripande frflyttning. Hr gavs en mjlighet till stllfretrdande delaktighet, ett surrogat fr eget resande genom att dessa flt
genom filmen komma p besk hos oss.44 Samtidigt
tycks just denna kapacitet ha varit en del av sjlva problemet. I sina biografier har hrneman beskrivit hur hans
filmer censurerades. Scener av en dansande kvinna enligt det beskrivande texthftet en vidunderligt utstyrd
varelse som hoppade till trummornas hetsande musik fick bara visas i stillbild. 45 Likas blev kristna ritualer som dop och nattvarden frhindrade att bli, som man
uppfattade det, reducerade till filmisk repetition.
Vad man dremot fick se, en masse, var scener av
missionrer och frsamlingsbor i arbete. De frra beskte
bland annat pionjrernas kyrkogrd, vlkomnade varandra vid ankomsten och sgs kckt cykla in i en by fr att
brja missionera. Kongoleserna visades oftare som grupper och grna i ordnat arbete eller annan synkroniserad
rrelse, p sljden i skolan, vid brdgrden, tegelslageriet
eller p vg till sndagens gudstjnst. Som kontrast till
sdana idealbilder av missionens verksamhet och mn
niskor stod scener av det hedniska och hedningarna
som en skrmmande kontrast, illustrerade till exempel
med en begravning av en stormans rkta lik som
svepts till en vldig s kallad niombo.46 Samma polarise39 rade framstllningar prglade urvalet av freml.

Freml och mnniskor i rrelse

Av katalogen att dma var det en ovanligt kontrastrik

och dramatisk uppsttning som for omkring i landet.
Fremlen som visades illustrerade svl kongolesernas
vardagliga och rituella verklighet som en, fr den svenska publiken, exotisk djur- och naturvrld. Dr fanns
mnga redskap, bland annat fr tillverkning av palmvin
och fr jakt, men ocks prydnadsfreml, som smycken
gjorda av olika sorters grs. En stor kategori utgjordes
av rituella och kraftladdade freml som anvnts fr att
kommunicera med anfder och andra andliga vsen.
Smyckade kranier och avgudabilder, vars hligheter
var fyllda av kda och hemliga mediciner, utgjorde i
sammanhanget nrmast ett slags gore. De var skrmmande och mjligen ocks spnnande, p samma vis
som utstllningens medfrda bdelssvrd, gifter, rovdjursgap, skorpioner, tliga insekter och konserverade
ormar.47 Utstllningen speglade bde, vad mnga mste
ha uppfattat som, hedendomens styggelser och en mer
igenknnbar verklighet av praktiskt och vardagligt arbete. Ett sdant spel med likhet och olikhet r karakteristiskt fr missionrernas samlande och accentuerades
frmodligen i detta fall, av att det som visades frn brjan var tnkt fr rrelsens egen verksamhet.48
P utstllningen visades ocks en srskild sorts freml som illustrerade resultat av missionens arbete. Hit
hrde abc-bcker och biblar versatta till sprket ki-

kongo. De frmedlade uppenbart ett annat stmningslge n jakttroferna men tycktes ocks de vnda sig till
skolbarn. I samlingen fanns snidade pallar, linjaler och
klder som tillverkats i missionens skolor. Trfremlen var gjorda efter modellerna i Ns pedagogiska serie
fr snickerisljd frn 1902, som ocks svenska elever anvnde. Alstren visades med personliga uppgifter om vilka som gjort dem. Sydd fr hand av skolgosse i Mukimbungu, stod till exempel p en randig bomullsskjorta,
med s lende raka, nrmast pedantiska sm stygn. Den
som tittade noga kunde se att vissa saker var signerade
med de omvndas nya kristna namn. I samband med en
tidigare missionsutstllning i Gteborg 1913, kommenterades ngot liknande: 49
Sina klder p missionsstationen f de ha mer n ett fikonalv sy de sjlva t sig, och att de ro rtt duktiga hruti,
visar utstllningen prov p. Ngra skrivbcker visa, vad
negerbarnen kunna stadkomma i sknskrift se t.ex. p
lille Ndefi Matais raka och vackra bokstver. De behva
inte skmmas fr sig.

Kanske var utstllningens mnga jakttrofer som skinn

av myrkotte, pytonorm och krokodil tnkta att attrahera
en ung, maskulin publik. Foto: troligen Gustaf Nykvist.
Svenska Missionskyrkans arkiv.

Var tanken att sljdalstren och de andra missionssakerna skulle vcka identifikation, beundran och igenknnande, och kanske srskilt d hos barn i samma lder
som dess tillverkare? 50 I en tid av vxande rasism kunde
till och med det vara provocerande. Det avspeglas inte
minst i de syrliga kommentarer som frn vissa hll fram- 40

frdes om missionsrrelsens frsk att utrusta nakna

barn med pocketbiblar.51 I sitt tal om likhet och syskon
skap infr Gud var missionens budskap radikalt.52 Samtidigt spelade det flexibelt med andra upptnkliga kort.
I frdmandet av det hedniska kunde man hmta std i
tidens teorier om det underlgsna och primitiva.
P omslaget till vandringsutstllningens katalog (se
tidigare bild) visades s en polygam och traditionellt kldd
familj som kontrast till de omvnda som portrtterades
p vykort. I frordet till utstllningskatalogen stod om
ett djupt sjunket folk med frkvvd intelligens och vilselett av okunnighet, vidskepelse och sinnliga begr.53 Och
en handskriven banderoll, i de samlingar som sknkts av
missionsfrbundet till Etnografiska museet, visar att man
presenterat utstllningen som en uppvisning av kongonegerns primitiva liv.54 Ska man frst sdana hnvisningar till tidens nedltande pseudokunnande som ett
stt att locka folk med en igenknnbar sevrdhet? Men
missionen ville ju ocks ngot mer. ena sidan frammanades bilder av det frmmande som ondligt skrmmande, avlgset, hedniskt och primitivt. den andra frmedlades med nrmast rituell redundans55 mjligheten av
ett fantastiskt verskridande. Utstllningens affektiva
frvandlingskonst byggde p en polariserad berttelse.
Det underbara igenknnandet av likar trdde fram mot
ett tillstnd av avstnd och frfrlighet; den paradoxala
frutsttningen fr erknnande var ett initialt frnekande.
41
Ett exempel p hur vandringsutstllningen beskrevs

Detalj av handsydd skjorta (1954.1.2289, Etnografiska museet) frn

den frsta svenska missionsstationen i Kongo. Foto: Tony Sandin,
Etnografiska museet.

inom den samtida missionsrrelsen tyder p att mediet

och dess berttelse bde var kontroversiellt och p andra
stt knslomssigt berrande. Missionren Einar Rimmerfors iklder sig, retoriskt som vi ska se, till en brjan
skeptikerns syn p den turnerande exposn:
Ett vandringsmuseum skulle det verkligen kunna medfra ngon egentlig vlsignelse och ngra heliga impulser
fr missionens folk? Bnkarna skulle rjas undan och vrt
vackra sndagshem skulle fyllas av avgudar, frgiftade
pilar och bdelssvrd, palmvinskalebasser och medicin
psar. Och s missionsfilm p kvllarna. Med en viss undran
sg jag framt mot den beramade utstllningen.56

Vid sidan av detta med filmvisningen framstr ocks

nrvaron av hedniska, stridiska och med syndigt leverne
associerade freml som potentiellt sttande. Av fortsttningen anas att ocks sjlva ambulerandet omfattades av ambivalens:
Nvl, dagen kom, och med den anlnde till vrt samhlle
en omnibus av betydande dimensioner. Den liknade nrmast en modern zigenarevagn. Ur den framtrdde tv glada och hurtiga mn. De befunnos vara missionr Nykvist
och hans chauffr och medhjlpare evangelist Nilsson.
Resten av innehllet bestod av avgudar m.m. och var nedpackat i ett tiotal ldor.57

Hnvisningen, eller rttare, den associativa feltolkningen som Rimmerfors leker med, lter ana nnu ett kulturellt omladdande som aktualiseras av missionsbussens
turn. Den generella skepsis mot rrliga livsformer som
fanns i det frmoderna bondesamhllet, och som bland
annat prglade de bofastas relationer till kringresande
romer och tattare, bryts i en verraskningseffekt: en
bild av hurtiga och fromma mn som kanske avspeglar
en ny och mer positiv upptagenhet av det mobila i det
moderna samhllet.58 Frn denna vndpunkt vergr
artikeln alltmer till att hylla det rullande museet. Vi
fr veta att stmningen steg fr varje visad film. Srskilt
stark tycks verkan ha varit nr det gllde det flt man, av
strategiska skl, hade valt att koncentrera utstllningen

till: Kongo, vra ungdomsdrmmars vackra Kongo,

kom oss s frunderligt nra. Vi voro med vid missionrernas ankomst. Vi vandrade vid deras sida ver kullarna
i fldande sol.59 Publiken tycktes ha haft en sknhetsupplevelse som bekrftade filmens frmga att ge en
illusion av frflyttning.
Ocks mtet med de fysiska fremlen verkade, av
den hr beskrivningen, ha kunnat ge upphov till starka
och knslosamma reaktioner. Infdingarnas vvkonst
har tacksamma beundrare. Den utstllda missionslitteraturen predikar mktigt. Bland avgudar och stumma trbelten gr en gammal, gudfruktig man och
ber med trar lysande i gonen. En lokal vaktmstare
summerar att stmningen var sdan att man gott kunnat avsluta med ett bnemte p kn. 60 ven om det rr
sig om en partsinlaga s berttar skildringen en del om
det affektivt verksamma i det mobila missionsmediet.

Varianter av utstllningsmediet

Den mobila missionsutstllningen framstr som ngot

av en kreativ blandform i ett flt som utmrktes av konkurrerande vrldsbilder och ovntade samarbeten. Under 1800- och 1900-talen fanns en nrmast vild flora av
olika exposer som spred bilder av det frmmande i olika
delar av Europa. De s kallade antropozoologiska utstllningar som blev vanliga under 1800-talet var en 42

form av show business som gick ut p att visa upp exotiska mnniskor. Hit hr de vilda-vstern-cirkusar som
frn mitten av 1800-talet turnerade genom USA och de
exotiska sllskap vars resor till Europas zoologiska trdgrdar och teatrar, ngra decennier senare, koordinerades via den famse Hagenbeck i Hamburg.61 Som delar
av friluftsmuseer eller av vrlds- och koloniutstllningar
kunde grupper som tjnstgjorde som levande sevrdheter tillflligt bli mer stationra. Men ofta befann de sig i
rrelse fr att ska upp sin publik.62
Liksom missionens samlare och utstllare samarbetade de resande sllskapen i vissa fall med tidens forskare. Det hnde till exempel att kringresande utomeuroper erbjd etnografiska intervjuer och i ngra fall genomfrdes ocks s kallade antropometriska underskningar: mtningar av huvudform med vilka man frskte belgga rasbiologiska teorier om olika folkslags
beskaffenhet.63 I Sverige fick dessa, frment vetenskapliga, ider om lngskalliga svenskars nedrvda frtrfflighet sin egen vandrande expos, arrangerad av Herman Lundborg ngra r innan han blev chef fr Statens
rasbiologiska institut i Uppsala. Folktypsutstllningen,
som under 1919 kunde ses av ver 40.000 svenskar,
innehll fotografier som skulle illustrera skillnader mellan renrasiga och degenererade svenskar.64 Det r
mrkligt att tnka sig att de svenska landsvgarna, med
bara ngra rs mellanrum eller i vissa fall samtidigt, tra43 fikerades av s olika representationer av och med mn

niskor som den rasbiologiska vandringsutstllning

en, de resande exotiska sll
skapen och missionens turner.
Vid sidan av Kongobussen arrangerade Svenska
Missionsfrbundet ocks, i
samband med sitt 50-rsjubileum, en landsomfattande turn med tv evangelister frn missionsflt i utlandet. Uppenbarelsen av
de vsterlndskt kldda
Mark Chang frn Kina och Portrtt av omvnda var populra vykortsmotiv. Evangelisten
Jeremia Kibangu frn Kon- Jeremia Kibangu reste p turn i
go bekrftade frestll- Sverige i samband med Svenska
ningen att den europeiska Missionsfrbundets 50-rsjubileum 1929. Etnografiska museoch kristna livsstilen var ets bildarkiv.
det hgsta och mest efterstrvansvrda. Samtidigt mste mtet med dessa stiliga
och verserade mn ha verkat direkt korrigerande mot de
allt grvre rasistiska bilder av utomeuroper som vid
denna tid gavs vetenskaplig legitimitet inte minst i Sverige. Vandringsutstllningen medfrde inga levande exempel p omvnda men Kibangu fanns med i en filmsekvens dr han sgs leda Linggymnastiken p en svensk
missionsstation. Och han blev frtjust igenknd: San-

nerligen r det inte vr egen Kibangu som kommenderar sina trupper med denna vldiga fart och precision!,
som en skribent kommenterade.65
Det mobila draget frenade allts den etnografiska
missionsutstllningen med flera olika exposer. I sitt anvndande av insamlade freml lg den emellertid nrmre en verksamhet som tenderade till att bli mer stationr,
den etnografiska och fremlsbaserade forskningens.
Som nmnts hade missionrerna samverkat, mest aktivt
de frsta ren efter sekelskiftet 1900, med museimn
som strvade efter att bygga upp nationella samlingar
och, p sikt, ett autonomt etnografiskt museum. Vgen
till det senare gick via en alltmer renodlad museipraktik:
strikta sorteringsprinciper tillhrde det som signalerade
en professionell vetenskaplig identitet. Frst under
1930-talet flyttades de etnografiska frvrven frn Naturhistoriska riksmuseet. Dr hade de under hela 1800-
talet hrt till vertebratavdelningen (fr ryggradsdjur)
och frst frn 1900 till en egen avdelning.66 I denna tid
av aktivt grnsarbete blev etnografimnets och missionens materiella berttande allt mindre kompatibelt. P
Etnografiska museet skulle sljdalster av den typ som
visades i bussen bli liggande i magasinen, bortvalda som
icke-autentiska inslag av europeiskt inflytande och drmed irrelevanta fr utstllande. Den obekymrade blandningen av rituella artefakter och freml frn djurriket
som frdades i Kongobussen kunde inte ga rum i ett
sammanhang dr man nu aktivt tskilde kultur frn na-

tur. Missionens knslomttade tonfall och tydliga, retoriska id om ett fre och ett efter sjlva budskapet om
global frndring och vlsignad modernitet rimmade
ocks illa med det etnografiska framstllandet av Andra
folk som inneslutna i traditionens, etnicitetens och kulturens statiskt frestllda temporalitet.67

Spridning, hllbarhet och rituellt

sammanfrande

Under senare r har tanken p tingens agens frts fram

i flera teoretiska sammanhang. Som nmnts har man
inom ny museologi, liksom bland s kallade ntverksteoretiker, byggt vidare p Foucaults tankar om maktens teknologier med fokus bde p vad mnniskan
gr med det materiella och vice versa. Bruno Latour
introducerade en srskild begreppsapparat fr att tala
om ting som aktivt verksamma i processer som lter
vissa viljor spridas, frstrkas och gras mer hllbara.
Han skiljer p mnskliga aktrer och icke-mnskliga
aktanter i ett resonemang om betydelsen av de ntverk som upprttas mellan dem. I det moderna rr det
sig typiskt om aktrer i centrum som verkar mot periferier genom att deras vilja verstts till ngot materiellt som kan spridas och flyttas ver avstnd.68 Med ett
sdant synstt kan man se den vandrande missionsutstllningen som en del av ett ntverk som upprttades 44

fr att sprida och strka ett centralt formulerat projekt

i den missionstrtta landsorten. I detta ingick svl fredragshllare som fordon, samlingar och filmer, men
ocks om man ser lite vidare, frbundets nyproducerade vykort och missionslitteraturen. Alla dessa aktrer
och aktanter i ett slags missionsntverk var i sin tur delar av andra och mer vittfrgrenade system. Vldiga vvar av frbindelser skrade nnu en tillfllig hllbarhet
t det koloniala tnkande som revor och interna rrelser i delar av ntverket hotade. Medan etnografin, i
likhet med andra vetenskapliga discipliner som formerades decennierna kring 1900, anvnde samlingar och
byggnader fr att ge materialitet och auktoritet t nya
kunskapsordningar, taxonomier och grnsdragningar,
fortsatte missionen att knyta till sig och cirkulera liknande objekt fr att sprida religisa och civilisatoriska
motiv.69
I missionens retorik fltades drmmen om Gudsordets spridning samman med den europeiska expansionen. I Svenska Missionsfrbundets rsberttelse frn
1924 uttrycks det med ett modernitetens sprk, brutet i
missionsretorik:
lget r sdant att den samlade rrelsens frbnskraft
behvs. Isoleringens tid r nu frbi fr alla folk. Nationerna
ha kommit i frbindelse med varandra som aldrig frr, och
iderna spridas och blandas utan alla hinder. Men d gller

45

det fr kristendomen att gra sin insats i Jesu Kristi namn.70

Det fanns, srskilt infr 1900, en spridd uppfattning i

rrelsen att Kristi terkomst var nra och att en frutsttning fr det var att alla jordens folk ftt del av evangelium.
Tanken att det var brttom frstrktes av tidens
vertygelse om att vissa folk var dmda att d ut. En
svensk missionr beskrev missionsarbetet som att ge
sista smrjelsen t ett dende folk.71 Man arbetade allts bde mot evolutionen och mot den s kallade yttersta
dagen en kanske n mer uppfordrande klockas tickande.
Som samlare hade missionrerna en paradoxal roll, att
verka fr frndringar och att rdda undan en del av det
som trngdes bort av utvecklingen. I ljuset av de eskatologiska frvntningarna kan det viktigaste knappast ha
varit att spara fr framtiden vad som kunde mobiliseras
fr att skra mnniskors transcendens till nsta liv.
Museets akademiska aktrer siktade dremot p bevarande, och det p flera stt. P museet blev de handgjorda freml, som en gng slitits och anvnts i vardagen taktilt isolerade, med undantag fr berringar av en
skara med vxande professionell identitet. Vad som en
gng frflyttats mellan mnskliga hnder och brukare
fixerades och omvandlades till ngot mer maskinellt: en
stadgande kl t museernas och antropologimnets frd
mot framtiden. Ocks det taktila tabut kan frsts som
en konserverande mekanism och tycks signifikant nog
inte ha varit lika centralt i missionssammanhangen. De
etablerade museerna var hllbarhetstekniker som skrade

sin nrvaro i denna vrlden, medan ambitionerna inom

missionsrrelsen handlade om spridning och frndring med sikte p metafysisk evighet.72
Missionsrrelsens frbindelser var riktade mot periferierna. Martin Westling sjlv kontrasterade frnjt
frbundets utstllningsverksamhet mot det uppvisande
av freml som skedde i de centralt belgna museerna;
han betonade att missionens satsning ndde ut till
mnga fler.73 Tanken p vandringsutstllningen som ett
mer solidariskt medium n sin stationra motsvarighet
frekommer intressant nog ocks mycket senare. Nr
Riksutstllningar i det sena 1900-talets kulturradikala
klimat fick politiskt std fr idn om rrliga kulturenheter framstlldes det som en tergng till Artur Hazelius visioner om ett folkligare utstllningsmedium.
Uppenbart var man mindre medveten om, eller mindre
bengen att hnvisa till, den frebild som fanns i missionens frsk att n bortom stderna.74
Genom Kongobussens turn kom platser som lg
lngt frn varandra i frbindelse p ett knsloladdat och
moraliskt uppfordrande stt. Inte nog med att ett ntverk
p detta stt upprttades mellan de byar och orter dr
bussen gjorde anhalt och den storstad, dr frbundets
propagandister hade utrustat den. Lnken mellan stad
och land var i sin tur kopplad till avlgsna och frmmande lnder utanfr Sverige, som Kina och Kongo. P s stt
ingick utstllningens insisterande och direkta uppskande av sjlar och av kroppar i bygget av vrldsmissionens

globalt omfattande gemenskap. Ja, mer n det! Den mystiska enheten i Kristus frestlldes som ngot som
sprngde grnser, inte bara i rummet utan ocks i tiden,
och ytterst till och med mellan liv och dd. Genom utstllningen kom missionsfltet att tillflligt strckas ut
och bli (i ngon mening) fysiskt tkomligt fr alla beskare. Med film och konkreta freml erbjds en delaktighet som kanske ocks innefattade det taktilas mjlighet.
Tillflligt fick beskarna prva ngot av vad det innebar
att vara missionr den kittlande nrheten av exotiska
odjurs kroppar och av rituella freml som anvnts av de
hedniska. Drtill fick de mjlighet till vad som mste
ha upplevts som en fantastisk kontrast igenknnandet
av det nrliggande och mnskligt lika som doldes som ett
fr inne i allt det farliga och frmmande.
De avstnd som frmedlades frestlldes vid denna
tid som samtidigt tidsliga, rumsliga och kulturella. Dess
verskridande kan ocks ses som ett klassiskt rituellt
sammanfrande av det vitt tskilda. Som bland andra
Roberto DaMatta ppekat r de flesta ritualer en form av
frflyttnings- och omplaceringsverksamhet dr det symboliska och konkreta glider samman.75 Ceremoniella frflyttningar som processioner, pilgrimsfrder och demonstrationer, kan skapa starka knslor av vad Victor Turner
kallat communitas en tillfllig samhrighet i ett tillstnd
bortom det vardagliga. Genom konkreta frskjutningar
av ting ruckas ocks kategorier tminstone tillflligt
46
p stt som bde kan befsta och utmana ordningar.76

Ocks missionen gjorde bruk av de Andras materiella

kulturarv fr att sprida och befsta en vilja som utgick
frn ett ordnande centrum.77 Samtidigt fanns dr hela
tiden frhoppningar om en omvnd riktning, eller kanske rttare fler. Som Marcel Mauss gjort oss uppmrksamma p finns ett rop p den omvnda rrelsen i varje
verrckande, ett maskerat krav p gengva i varje
sknk.78 Bussens egen framfart som i linje med McLuhans tnkande br frsts som en vsentlig del av budskapet berttade om mjligheten att frdas, om att
resa.79 Det var en mngsinnlig uppmaning till var och en
att bejaka mobilitet, att g ut i vrlden och bli missionr.

En kvardrjande medieform kommer

till vgs nde

I backspegeln framstr mellankrigstidens idoga cirkulerande som en kortvarig intensifiering av en verksamhet

som bedrivits med stor kontinuitet. S sent som 2004
fick jag mjlighet att flja med nr Curt Olofson frn
Varberg visade sin egenproducerade vandringsutstllning om Kongo och missionen fr en femteklass i Enebybergs kyrka.80 Inne i frsamlingssalen hade han dukat
fram freml och skrmar frn det fre detta svenska
missionsfltet i Kongo, dr han verkat under mnga r.
Sitt eget kall hrledde fredragshllaren till en annan
47 resande missionsfrbundares intg i hans barndom. Sr-

skilt intryck hade det gjort nr denne rullade ut ett vldigt ormskinn p stengolvet i kyrkan. Barnen p Olofsons egen visning fick ocks se bde ormskinn och handgjorda freml. De uppmanades ocks att underska allt
med bde gonen och hnderna. Det hr r inget museum!, betonade Olofson som tycktes mena att det taktila mtet innebar en srskild identifikationsmjlighet:
De svenska barnen fr liksom Kongo i kroppen nr de
fr knna p fremlen.81
Likheterna mellan mellankrigstidens buss och Olofsons var allts slende bde vad gller fremlsurval,
budskap och tekniker fr att kommunicera. I likhet med
mnga i Sverige kringresande Kongomissionrer litade
han till kraften i det personliga och fysiska mtet med
frmmande men vlbekanta freml. Att ngot av barnen som fingrade p rret med binnikemaskar eller bilarna, som jmnriga tillverkat av stltrd, skulle vilja
missionera sjlva var nd inget han riktigt rknade
med. Med en blandning av vemod och skmtsamhet
kallade han sig den siste Mohikanen.82 Ett r senare
upphrde hans arbetskrvande verksamhet. D hade
han rest frn tidiga vren till hsten i nstan 30 r. Mellan
1978 och 2005 frdades utstllningen drygt 10.500 mil
och visades p nstan trehundra orter.
Mig veterligt var Olofson den siste i Sverige som reste runt med ett missionsetnografiskt museum, detta
lnge kvardrjande medium.83 Nr han slutade gick fremlen p auktion och spriddes allts p olika hnder

Curt Olofson frn Varberg har gjort halt med sin specialbyggda
husvagn i Enebyberg 2004. Foto: Lotten Gustafsson Reinius.
Affisch fr auktion som spreds av Missionskyrkan vren
2012. Frtjnsten gick till en frsamling i Kongo Kinshasa.
Foto: Curt Olofson.

KONGOUTSTLLNING
UNDER KLUBBAN
Sveriges strsta privata vandringsutstllning
(enligt Etnografiska Museet)

skall sljas

den 14 april kl.15 i Ansgariikyrkan

Under mnga r har Curt Olofson rest med den
ver hela Sverige frn Ystad till Kiruna,
frn vstkusten till Gotland

Det blir lotteri, frsljning och auktion samt servering

under tiden. Kl.I8 andakt.

Tillflle att se utstllningen ges i Ansgariikyrkans lekhall i

nedre planet frn och med skrtorsdagen till den 12 april
ppettider: i samband med gudstjnster samt
under veckan efter Psk mndag till torsdag. kl.17-19
Vinsten av frsljningen gr till frsamlingens
vnfrsamlingsprojekt i Sundi-Lutete i Kongo Kinshasa.

VLKOMNA !

48

igen. Andra samlingar, med en liknande mediehistoria,

har istllet omtolkats som kulturarv och blivit mer stationra; Missionskyrkans stora depositioner vid Etnografiska museet omvandlades redan under 1990-talet
till permanenta donationer och statsegendom.84 Att
det mobila missionsmediet kommit till vgs nde speglar kanske frmst att missionstanken i sig frlorat sin
frankring i det allmnna medvetandet. Men ocks det
knslomssiga och moraliska frhllandet till handgjorda ting, frn olika delar av vrlden, har laddats om
radikalt genom digitala medier, migrationsrrelser, ett
postkolonialt medvetande och massturism. Vandringsmediet byggde p en avstndets och sammanfrandets
poetik, som har frlorat sin udd, och ett modernitetsprojekt, som bervats sin oskuld. Kongobussarna gr
halt i globaliseringen.

noter

49

1. Detta r en mer utvecklad version av artikeln Touring the Congo:

Mobility and materiality in missionary media, History of participatory media: Politics and publics, 17502000, red. Anders Ekstrm,
Solveig Jlich, Frans Lundgren & Per Wisselgren (New York: Rout
ledge, 2011). Utver redaktrer och medfrfattare i boken vill jag
tacka Madeleine Gustafsson och Katarina Thurell fr lsning res
pektive arkivhjlp.
2. Margareta Strmstedt, Julstdningen och dden (1984; Stockholm:
Bonnier, 2007), 63, 67.
3. Alf Henriksson, En missionr frn Kongo, Dagens Nyheter 19/6

1960. Se ven Folke Fridell & Ingvar Wahln, red., Andra tider i
Smland (Vxj: Davidson, 1969).
4. Svenska Missionsfrbundet bytte 2003 namn till Svenska Mis
sionskyrkan. Frn 2011 bildade det, tillsammans med Baptistsam
fundet i Sverige och Svenska Metodistkyrkan, ett strre samfund
med arbetsnamnet Gemensam framtid. Eftersom denna artikel be
rr historiskt material och frhllanden anvnder jag frmst den
ldre beteckningen Svenska Missionsfrbundet. Nr det gller
hnvisningar till arkivmaterial, som omorganiseras i samband med
den nmnda sammanslagningen, anvnds Svenska Missionskyr
kan som torde vara skbart ven i framtiden.
5. David Lagergren, Konflikt i Kongo: Mission och stat under gummikrisen (Stockholm: Westerberg, 1971), 50f; Sigbert Axelson, Culture
confrontation in the Lower Congo: From the old Congo kingdom to the
Congo independent state with special reference to the Swedish missionaries in the 1880s and 1890s (Stockholm: Gummesson, 1970).
6. Wilhelm stberg, Nr Afrika kom oss nra (Stockholm: Etno
grafiska museet, 2002).
7. Beskrivningen av bussen och dess verksamhet bygger p tryckta
och arkivaliska kllor. Den omnmns i Missionsfrbundets egna
pressorgan av bland andra Martin Westling, Hur vi arbeta fr att
i hemlandet vcka och strka missionskrleken, Ansgarius, vol.
14, 1919, 23 och Missionsfrbundets vandringsmuseum och
missionsfilm, Missionsfrbundet, vol. 46, 1928, 747. Fremls
urvalet framgr av Carl Niklas Brrisson, Katalog och beskrivning
ver Sv. Missionsfrbundets missionsetnografiska vandringsmuseum
frn Kongo (Malm: Handelstryckeriet, 1925). Fotografier av bussen,
korrespondens och mtesprotokoll bevaras av Svenska Mis
sionskyrkans arkiv, med tv olika placeringar i Stockholm. Foto
grafierna finns p Tegnrgatan medan korrespondens och mtes
protokoll r bevarade p Riksarkivet (RA), Marieberg.
8. Exempel p rutt, Missionsfrbundet, vol. 47, 1929, 199.
9. t mig har getts all makt i himlen och p jorden. G drfr ut och
gr alla folk till lrjungar: dp dem i Faderns och Sonens och den

heliga Andens namn och lr dem att hlla alla de bud jag har gett
er. Och jag r med er alla dagar till tidens slut. Matteusevangeliet
28:1620, Bibel 2000 (Stockholm: Verbum Cordia, 2000).
10. Tony Bennett, The birth of the museum: History, theory, politics
(London: Routledge, 1995), kapitel 2.
11. Anders Ekstrm, Representation och materialitet: Introduktioner till
kulturhistorien (Nora: Nya Doxa, 2009), 67f.
12. Barbara Kirshenblatt-Gimblett, Destination culture: Tourism, museums, and heritage (Berkeley: University of California Press, 1998).
13. Elizabeth Edwards, Chris Gosden & Ruth B. Phillips, Sensible objects: Colonialism, museums and material culture (Oxford: Berg,
2006); Sandra H. Dudley, Museum materialities: Objects, engagements, interpretations (London: Routledge, 2010).
14. Lotten Gustafsson Reinius, Frfrliga och begrliga freml: Om
tingens roller p Stockholmsutstllningen 1897 och Etnografiska missionsutstllningen 1907 (Stockholm: Etnografiska museet, 2005).
15. Annie Coombes, Reinventing Africa: Museums, material culture and
popular imagination in late Victorian and Edwardian England (New Ha
ven: Yale University Press, 1994), kapitel 8; Christopher Wingfield,
The moving objects of the London Missionary Society, avhandlingsma
nus under arbete vid University of Birmingham, Storbritannien.
16. Wingfield, se srskilt kapitlet Beyond London: The wider missio
nary exhibitionary complex.
17. Leila Koivunen, Terweisi Kiinasta ja Afrikasta: Suomen Lhetysseuran nyttelytoiminta 18701930-luvuilla (Helsinki: Suomen Lhe
tysseura, 2011). Nmnas kan ocks att en missionsetnografisk
vandringsutstllning visades i Norge s sent som 1946 till 1960.
Se Hilde Nielssen,From Norway to the ends of the world: Mis
sionary contributions to Norwegian images of Selfand Other,
Encountering foreign worlds: Experiences at home and abroad, red.
Christina Folke Ax, Anne Folke Henningsen, Niklas Thode Jensen,
Leila Koivunen & Taina Syrjmaa (Reykjavik: Hsklatgfan,
2007), 4860.
18. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Svenska Missionsfrbundet,

Svenska Missionsfrbundets protokoll. A. Protokoll. BOK 17, Styrel

sens protokoll 89 april 1918, 35.
19. Johannes Fabian, Making knowledge, Out of our minds: Reason
and madness in the exploration of central Africa (Berkeley: Univer
sity of California Press, 2000), 180208; Finn Kudsk, Att erobre
sjaele i morkrets hjrta, Bornholm-Congo-tur/retur: Fortllinger
om bornholmere, andre danskere og congolesere samt lidt on Congos
historie fra 1870erne til nu, red. Ann Vibeke Knudsen (Rnne: Born
holms museum, 2003), 2022.
20. Det rr sig i vissa fall om material som genom att det dokumen
terades i samarbete med lokala experter kan ge unika ingngar till
kunskap om kulturella villkor och frndringsprocesser i exem
pelvis nedre Kongo. Wyatt MacGaffey, Karl Edward Laman, mis
sionary ethnographer, Astonishment and power (Washington:
Smithsonian Press, 1994).
21. Delar av Svenska Missionsfrbundets samlingar hade tidigare
bevarats p rrelsens skola och fremlen frn Eritrea p Evang
eliska fosterlandsstiftelsens etnografiska missionsmuseum. Till
flliga missionsutstllningar frekom bland annat i Immanuel
skyrkan 1903, vid en missionskonferens i Stockholm 1913, i Vasa
kyrkan i rebro samma r och 1928 i samband med Svenska
Missionsfrbundets 50-rsjubileum. Pressklipp frn Svenska
Missionskyrkans arkiv, mappen Utstllningar.
22. Adam Hochschild, Kung Leopolds vlnad: Om girighet, terror och
hjltemod i det koloniala Afrika (1998, Stockholm: Ordfront,
2002).
23. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Svenska Missionsfrbundet,
Svenska Missionsfrbundets protokoll, samtliga mtesprotokoll frn
vren 1918 till och med 1919, srskilt Styrelsens protokoll 2930
januari 1918, Beredningsutskottets protokoll 29 november och 2
december 1918, 18 samt bilaga 10, Protokoll frn mte 2930
juni 1919. Svenska Missionsfrbundet, protokoll A. protokoll 17.
24. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Styrelsens protokoll 89 april
1918, 97.
50

51

25. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Beredningsutskottets proto

koll, 29 november och 2 december 1918, bilaga 10, 18 Brev till
missionsfrestndare J. Nyrn frn missionssekreterare Lundahl
19 november 1918.
26. Yvonne Maria Werner, Nationalism, religion och genus i kon
struktionen av det moderna, Historisk tidskrift, vol. 122, nr 3,
2002, 495505.
27. Karin Sarja, nnu en syster till Afrika: Trettiosex kvinnliga missionrer i Natal och Zululand 18761902 (Diss. Uppsala: Svenska insti
tutet fr missionsforskning, Uppsala universitet, 2002). Inger
Marie Okkenhaug, Gender and Nordic missions in the ninete
enth and twentieth centuries, Scandinavian Journal of History,
vol. 28, nr. 2, 2003, 7382.
28. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Beredningsutskottets proto
koll 29 november och 2 december 1918, 18.
29. Westling, Hur vi arbeta fr att i hemlandet vcka och strka
missionskrleken.
30. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Beredningsutskottets proto
koll 29 november och 2 december 1918. Bilaga 10, 18, Lundahl,
angende Westlings arbete som sekreterare.
31. Wilhelm Sjholm & Jakob E. Lundahl, red., Dagbrckning i Kongo: Svenska Missionsfrbundets Kongomission: Illustrerade skildringar av Kongomissionrer (Stockholm: Svenska Missionsfr
bundet, 1911); Wilhelm Sjholm & F. A. Wennborg, red., Tjugofem r i Kina: Svenska Missionsfrbundets kinamission: Illustrerade
skildringar av kinamissionrer (Stockholm: Svenska Missionsfr
bundet, 1916).
32. Svenska Missionskyrkans arkiv, RA. Protokoll frn styrelsemte
29/30 juni 1919, Bilaga 37, 148, Martin Westling & Jakob Lundahl,
Skrivelse rrande vandringsbibliotek.
33. Svenska Missionskyrkans arkiv, Tegnrgatan, har exempel bde
p vykort och bildserier, ven skioptikonvarianten.
34. Om begreppet knslostruktur se Raymond Williams, Marxism
and literature (Oxford: Oxford University Press, 1977), 121127.

35. W. J. T. Mitchell, Showing seeing: A critique of visual culture,

Journal of Visual Culture, vol. 1, nr 1, 2002, 170.
36. Fatimah Tobing Rony, The third eye: Race, cinema, and ethnographic spectacle (Durham: Duke University Press, 1996).
37. Nykvists runa i Ansgarius 1945, 151152 och Janssons i Ansgarius
1944, 140142.
38. Marina Dahlquist, Screening Congo in Swedish churches: Johan
Hammars missionary films 191516, Peripheral early cinema,
red. Franois Amy de la Bretque, Michel Cad, Jordi Ponsi Bus
quet & Angel Quintana (Perpignan: Presses Universitaires de
Perpignan, 2010).
39. Josef hrneman, P filmfrd till urskogsfolket (Stockholm: Svens
ka Missionsfrbundets frlag, 1929).
40. Josef hrneman, Perspektiv frn Kongo (Stockholm: Gummes
son, 1968) 6970; Westling, Missionsfrbundets vandringsmu
seum och missionsfilm, 747; K. W. Engdahl, Filmen i mission
ens tjnst, Ansgarius, vol. 26, 1926. Jmfr Gustafsson Reinius,
Frfrliga och begrliga freml, 10.
41. A. E. Wandel, Svenska Missionsfrbundets missionsfilmer,
Missionsfrbundet, vol. 49, 1931, 42.
42. K. W. Engdahl, Filmen i missionens tjnst, Ansgarius 1926; Westling,
Missionsfrbundets vandringsmuseum och missionsfilm; Evald
Widell, Vra missionsfilmer, Missionsfrbundet, vol. 46, 1928, 812.
43. Svenska missionskyrkans arkiv, RA. Styrelseprotokoll frn mte
2930 juni 1919, bilaga till 68, Brev till styrelsen frn A. E. Wan
del 28/5 1919.
44. Widell, 812.
45. hrneman, P filmfrd till urskogsfolket, 70. Det kan ha rrt sig
om en nkita, en kvinna som initieras till hgre andlig mognad.
46. Mission i Kongo, redigerad videofilm av Rolf hrneman, med text
hfte, Svenska missionskyrkans arkiv. Delar av filmen kan ses i
basutstllningen Med vrlden i kappscken, Etnografiska museet,
Stockholm.
47. Brrisson.

48. stberg, Nr Afrika kom oss nra, 1819. Jmfr Gustafsson Rei
nius, Frfrliga och begrliga freml, 1622.
49. Gteborgs Morgonpost refererad i notisen Missionsutstllningen
i Gteborg, Missionsfrbundet, vol. 31, 1913, 93.
50. Jmfr Lotten Gustafsson Reinius, The long forgotten shirt: A
trace of colonial fashion, correction and conquest, Fetish modernity, red. Anna Seiderer & Anne-Marie Bouttiaux (Bryssel: Tervu
ren, 2011), 213215.
51. Brev frn Kurt Atterberg citerat ur Petra Garberding, Musik och
politik i skuggan av nazismen: Kurt Atterberg och de svensk-tyska
musikrelationerna (Lund: Sekel, 2007), 178.
52. Jmfr stberg, Nr Afrika kom oss nra.
53. Brrisson, 2.
54. Freml 1954.01.2294, Etnografiska museet, Stockholm.
55. Om rituell redundans, se Sally F. Moore & Barbara Myerhoff,
red., Secular ritual (Amsterdam: Van Gorcum, 1977). Jmfr Bar
bro Klein, Inledning, Gatan r vr! Ritualer p offentliga platser,
red. Klein (Stockholm: Carlsson, 1995), 15.
56. Rimmerfors 1929, 117.
57. Ibid.
58. Tim Cresswell, On the move: Mobility in the modern Western world
(New York: Routledge, 2006), 15f; Peter Stallybrass & Allon White,
The politics and poetics of transgression (London: Methuen, 1986)
eller mer specifikt i det svenska bondesamhllet, Maria Adolfs
son, Fderneslandets knnedom: Om svenska ortsbeskrivningsprojekt och mbetsmns folklivsskildringar under 1700- och 1800-talet
(Diss. Stockholm: Etnologiska institutionen, Stockholms univer
sitet, 2000); Birgitta Svensson, Bortom all ra och redlighet: Tattarnas spel med rttvisan (Stockholm: Nordiska museet, 1993).
59. Einar Rimmerfors, Bland avgudar och palmvinskalebasser,
Missionsfrbundet, vol. 47, 1929, 117.
60. Ibid., 117.
61. Pascal Blanchard, Nicolas Bancel, Gilles Boetsch & Eric Deroo,
m.fl., red., Human zoos: Science and spectacle in the age of colonial

empires (Liverpool: Liverpool University Press, 2008); Anne Folke

Henningsen, Producing and consuming foreignness: Anthro
pological-zoological exhibitions in Copenhagen, Nordic perspectives on encountering foreignness, red. Anne Folke Henningsen,
Leila Koivunen & Taina Syrjmaa (bo: University of Turku,
2009).
62. Blanchard, 171.
63. Maja Hagerman, Det rena landet: Om konsten att uppfinna sina
frfder (Stockholm: Prisma, 2006); Olof Ljungstrm, Oscariansk
antropologi: Etnografi, frhistoria och rasforskning under sent 1800tal (Hedemora: Gidlunds, 2004).
64. Benny Jacobsson, Nytt ljus ver rasbiologin, Upsala Nya Tidning 24/6 2007.
65. Rimmerfors, 117.
66. Gerhard Lindblom, Statens etnografiska museum, Bl Boken:
Kalender fr ideellt och socialt arbete (Stockholm: Bl Bokens fr
lag, 1954); Irene Svensson, Entrget arbete och lngdragen
strid: Etnografiska museet skapas, Med vrlden i kappscken:
Samlingarnas vg till Etnografiska museet, red. Wilhelm stberg
(Stockholm: Etnografiska museet, 2002). Fr en jmfrelse med
utvecklingen i Gteborg, se Adriana Muoz, From curiosa to world
culture: The history of the Latin American collections at the Museum
of World Culture in Sweden (Diss. Gteborg: Historiska institutio
nen, Gteborgs universitet, 2011). Finns tillgnglig p: http://gu
pea.ub.gu.se/handle/2077/25554 (senast kontrollerad 111031).
67. Kritiken av det statiska i ett tidigare dominerande kulturbegrepp
r central i den representationskritik som rrt sig frn etnogra
fiska texter till utstllningar. Se till exempel Johannes Fabian,
Time and the Other: How ethnography makes its object (1983; New
York: Columbia University Press, 2002).
68. Bruno Latour, till exempel i Frbindelsens makt, Artefaktens
terkomst: Ett mte mellan organisationsteori och tingens sociologi
(Stockholm: Nerenius & Santrus frlag, 1998). Se ven Bruno
Latour & Peter Weibel, red., Making things public: Atmosphere of 52

democracy (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2005); John Law, Organizing modernity (Oxford: Blackwell, 1994.)
69. Mer utvecklat i Lotten Gustafsson Reinius, Innanfr branddr
ren: Etnografiska samlingar som medier och materialitet, Mediernas kulturhistoria, red. Solveig Jlich, Patrik Lundell & Pelle
Snickars (Stockholm: Statens- ljud och bildarkiv, 2008).
70. Svenska Missionsfrbundets rsberttelse och matrikel, vol. 47,
1924, 16.
71. Sam Hede, Kongofolkets framtid, Ansgarius, vol. 21, 1926, 36
44.
72. Jmfr Gustafsson Reinius, Innanfr branddrren.
73. Missionsfrbundet, vol. 46, 1928, 747.
74. Harriet Clayhills, Utstllningsboken: Exempel p frnyelse av ett
medium (Stockholm: Liber, 1985), 20.
75. Roberto DaMatta, Carnival in multiple planes, Rite, drama, festival, spectacle: Rehearsals towards a theory of cultural performance,
red. John J. MacAloon (Philadelphia: ISHI Publications, 1984);
Victor Turner, Dramas, fields, and metaphors: Symbolic action in
human society (Ithaca: Cornell University Press, 1975).
76. Victor Turner, The ritual process: Structure and anti-structure (1969;
New York: Aldine de Gruyter, 1995).

53

77. Law, 1994.

78. Marcel Mauss, The gift: Forms and functions of exchange in archaic
societies (London: Routledge & Kegan Paul, 1970).
79. Marshall McLuhan, Understanding media: The extensions of man
(New York: McGraw-Hill, 1964).
80. Egna fltanteckningar frn observationer och fotografier, Eneby
berg mars 2004.
81. Intervju med Curt Olofson, Etnografiska museet, 2011.
82. Intervju med Olofson, Enebyberg, 2004.
83. Williams. Om frstelsen av medieformer i termer av ngot fram
brytande, dominant och kvardrjande se Solveig Jlich, Patrik
Lundell & Pelle Snickars, Mediernas kulturhistoria: En inled
ning, Mediernas kulturhistoria, red. Jlich, Lundell & Snickars
(Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008), 1617. Jmfr
Charles R. Acland, Introduction: Residual media, Residual media, red. Acland (Minneapolis: University of Minnesota Press,
2007), xxf.
84. Samlingarna 1954.01 och 1919.01, Etnografiska museet, Stock
holm.

Ylva Habel
Mjlkpropagandans
buss ervrar Sverige
I denna artikel diskuteras Freningen Mjlkpropagandans buss, som sommaren 1937 turnerade mellan en handfull stder i mellersta
och sdra Sverige fr att bjuda allmnheten p mjlk, schlagers och upplysning. Med teoretisk avstamp frn Michel Foucaults tnkande
om styrningsrationalitet, erbjuds en mikrohistorisk inblick i organisationens flermediala kampanjstrategier. Bevarat bildmaterial visar att
det fanns ett vergripande manuskript fr olika mjlkevenemang, dr orkestreringen av publikens entusiastiska deltagande var central.
P ett variationsrikt stt upprepades avbildandet fr att tydligt skriva in allmnhetens entusiasm fr mjlk s ven under denna
rullande mjlkbars turn. Mjlkpropagandans buss ingick i ett kretslopp av bussburna enheter fr spridning av samhlleliga nyttigheter
och frgestllningar. Under 1920- och 1930-talen kombinerades mnga gnger mten mellan flera medieformer och motoriserad
mobilitet fr att framstlla olika samtidsfenomen som nya och angelgna. Strategin att fra ut ngot i samhllet via en medieriggad
buss, innebar att det som satts i rrelse bokstavligen aktualiserades genom att vara p vg genom landet. Mjlkpropagandan omskrev
tidigt sina framgngar i att omvandla svenskarna till ett mjlkdrickande folk som ett nationellt ervrings- och kartlggningsprojekt;
genom att lta en rullande mjlkbar ka genom landet sommaren 1937, gav man materialitet t detta ansprk.

Den 17 juni startade en med olika propagandadetaljer ut-

till allmnheten. Bussens frestndarinna lmnade dessut-

rustad buss frn Stockholm. [] Mjlkbussens tak och sidor

om vid samtal med i frsta hand husmdrar upplysningar

voro frsedda med fr ndamlet srskilt tillverkade pro-

och rd angende mjlken och dess sktsel, varjmte hon

pagandaskyltar. P grammofonskivor upptagna kortare f-

till lmpliga personer delade ut broschyren Mjlkhygien i

redrag om mjlkens vrde som fdomne samt dess rtta

hemmet.1

behandling i hemmen utsndes omvxlande med musik

frn bussens hgtalare. Frn en i bussen monterad sifonanlggning utdelades vlbehandlad mejerimjlk i pappbgare

Den svenska organisationen Mjlkpropagandan var en

av de strre livsmedelsaktrer som framfr allt under 54

mellankrigstiden men ven efter fick en stor betydelse

fr hur normbilder kring svenska hlsoideal och kostvanor tog form. Min diskussion i detta kapitel fokuseras
kring de publika och mediala aspekterna av detta intensiva kampanjarbete frmst den rullande mjlkbar som
sommaren 1937 sndes ut av organisationen p turn
genom mellersta och sdra Sverige med sin last av kyld
mjlk och entusiasmerande reklambudskap. Bilder p
bussen ur organisationens arkiv visar hur allmnheten
nyfiket samlas fr att se p det mrkligt utstyrda fordonet och f sig en pappmugg med mjlk behandlad efter
senaste kylmetod. Samma dryck som mnga i publiken
skerligen deltagit i att producera och dricka under helt
vardagliga former, omgavs nu av glamour och medial
uppmrksamhet. En rullande mjlkbar upplyst, och
med musikackompanjemang!
Mjlkpropagandans mediala kampanjstrategier ger
intressanta och mycket konkreta exempel p hur nyttighetsansprk under den hr perioden ofta kunde byggas
genom intressentverk, modernitetsteknologi och medial inramning.2 En marknadsaktr kunde nrmast profilera sig som en myndighet med mandat att utva inflytande ver sina valda publiker. Med utgngspunkt i
Michel Foucaults diskussioner kring governmentalitet,

eller styrningsmentalitet, vill jag belysa hur Mjlkpropagandan mobiliserade allmnhetens intresse fr mejeriprodukter utifrn det styrningsmandat de samtidigt
55 byggde genom att just exponera och koreografera sam-

ma allmnhet fr sin fotodokumentation. Tiden fr den

rullande mjlkbarens sommarturn kunde sgas utgra
kulmen fr organisationens mest medieintensiva arbete
att samla och avbilda sin publik.
Frn och med 1923 hade Mjlkpropagandan arbetat
energiskt fr att n hela nationens befolkning med
mnga olika informations- och reklamkampanjer fr
mjlk och andra mejeriprodukter, och fram till andra
vrldskriget skapade de enligt sina egna beskrivningar
en explosionsartad popularitet. Som Jenny Lee har visat, startades Mjlkpropagandan ursprungligen fr att
ta mejeribranschen ur en djup nedgng efter frsta
vrldskriget. Mjlkcentralen, den starkaste aktren p
mejerimarknaden, gick samman med en rad mejerister,
veterinrer, mjlkproducenter och lkare fr att bilda
Mjlkpropagandan, som beskrevs som ideell och ideologiskt oberoende. Organisationen, som hade inspirerats av frebilder frn Tyskland och USA, fresatte sig
att hja det svenska folkets hlsostandard genom brett
anlagda informations- och reklamkampanjer som skulle
riktas till bde mjlkonsumenter och -producenter.
Mellan 1923 och 1930 etablerade Mjlkpropagandan
snabbt ett rikt frgrenat inflytande ver kost- och hlsofrgor i stora delar av landet. Redan ett par r efter start
hade organisationen bildat regionavdelningar med intima ntverk av lokala freningar och centrala aktrer,
som i sin tur hade till uppgift att vrva nya medlemmar
frn alla led i mejerikedjan: konsumenter, lokala meje-

rier, mjlkbnder, jordbruksfreningar, mjlk- och

mejeriaffrer, och delar av mejeriindustrin.3
Organisationen utvecklade ocks samarbets- och reklamprogram med frgreningar ut i kommunala och privata sektorer. Man kontaktade skolor, sjukhus, barnomsorg, fattigvrd, hem- och husmorsfreningar, mjlk
inspektrsfreningar och lokala frelsare.4 Genom sina
respektive regionavdelningar spred Mjlkpropagandan
sedan rikligt med reklammaterial inom alla dessa omrden: broschyrer, hften, affischer, och s smningom
kortfilmer fr biografvisning och utlning till skolor.5
Mediematerialet var indelat i kvalitetspropaganda fr
mjlkbnder och mejerister, skolpropaganda fr yngre
och ldre barn, och konsumentpropaganda fr husmdrar. Dock korsade man i sina filmer dessa kategorier fr
att skapa dialog mellan konsumenter och producenter,
och mellan stad och landsbygd. Nr den rullande mjlkbaren senare adderades som reklamfordon, utsmyckades
den med mnga av de mest emblematiska bilder som ingtt i Mjlkpropagandans berttelser.6

Mjlk, vlfrd och arkiverade

styrningsmentaliteter

I flera av den hr bokens kapitel framtrder bussar som

ngra av samhllsnyttans mest synliga distributrer under mellankrigstiden s ven i den hr texten. I likhet

med exempelvis Ulrika Torells livsmedelsbuss, var Mjlk

propagandans buss en ikonisk modernitetsgestalt med
uppdraget att stimulera kooperation, vlstnd och konsumtion genom att frbinda stad och provins p sin
frd. Trots att den rullande mjlkbaren bara dansade
en sommar genom sdra och mellersta Sverige 1937, s
var den en viktig exponent fr organisationens lfte om
att bygga ett starkare och friskare svenskt slkte.7 Innan
jag redogr fr hur detta gestaltades med publikens
ritualiserade medverkan ska jag frst ge exempel p
hur makten att leda och bestyra kan tnkas utifrn
materiella relationer i det hr sammanhanget.
Ur ett samtidshistoriskt perspektiv framtrder Mjlk
propaganda-bussens last som ngot som inledningsvis
behver uppmrksammas i sig, d kost- och hlsofrgor
ofta blev viktiga mediala mobiliseringspunkter fr mer
vergripande diskurser om vlfrd.8 Mat- eller mag-
frgor fr att tala med Yvonne Hirdman representerade rentav ngra av dess frambrytande sociala fenomen,
och fljde drmed inte enbart den samhlleliga utvecklingen.9 P samma stt pekar Roger Qvarsell p hur maten kan markera frmga till social och kulturell frndringsbengenhet.10 En rad exempel kan ses dr
kostfrgor blivit dragharar i tnkandet om framsteg.
Under mellankrigstiden togs exempelvis produkter som
socker, brd, fisk, frukt och mjlk i ansprk fr att gestalta hlso- och modernitetsideal, och blev i ett bredare
perspektiv betydelsefulla som emblematiska gestalt- 56

ningar av goda samhllskrafter.11 Tillsammans med en

rad andra materiella representationer, som bostads- och
inredningsarkitektur, bohag och vardagsvaror, bidrog
de till att frammana bilder och konkreta gestaltningar
av vlfrdens genomslag lngt innan den kunde realiseras p bred front. Dessutom ppnade kampanjarbetet
kring dem kulturella arenor fr mjuka typer av maktutvning utanfr, eller i grnslandet till det politiska fltet. Liksom Daniel Miller skriver i inledningen till Car
cultures, s har flera av dessa vardagliga ting blivit freml fr flera studier medan motorfordonet som fraktar
dem har kommit i skymundan.12
Ngot som ocks kan behva sgas r att mellankrigstidens interdisciplinrt prglade vlfrdsarbete
kring boendestandard, kostfrgor och hlsa i efterhand
ofta har betraktats som lnkat till socialdemokratins
styre. ven om detta inte kommer att bestridas hr, kan
det samtidigt vara bra att pminna sig om att betydelsefulla delar av arbetet med den materiella vlfrden
spreds mellan en rad olika aktrer och organisationer
med ambitioner att agera begreppsbildande och vgledande.13 Bland annat hade detta intresse en historisk
klangbotten i det frra sekelskiftets mten mellan socialt
sinnade profiler, ideologer och terkommande utstllningsprojekt. De gde rum inom politiskt heterogena
flt, dr bde liberalt, konservativt och socialistiskt sinnade aktrer och organisationer framtrdde som samar57 betspartners. Dessa anvnde sig av nringslivsbejakande,

medieintensiva, och ofta materiella strategier fr att

vinna synlighet och auktoritet t sociala frgor och
mobiliserade samtidigt aktrer i olika lokala och regionala sammanhang.14 I enlighet med Bruno Latours tnkande, var det tingen som mjliggjorde, frband och
gav stadga t de relationer som etablerades.15
Enligt en liknande princip kan folkhlsokampanjerna kring livsmedel i det hr fallet mjlk och mejeriprodukter betraktas som exempel p mjuk maktutvning
som utgick frn en heterogen kedja av godsgare och
andra ledande profiler, lokala mejerier, hushllsfreningar, fredragshllare och medlemsvrvare. I likhet
med flera andra av mellankrigstidens progressivt inramade sakfrgor lnkade till bostad, bohag och bruksfreml, kunde mjlkens materialitet p en och samma
gng anvndas som politiskt sttdmpande och pdrivande faktor. De rster som fresprkade en samhllsnyttig produkt behvde inte tala politikens sprk, men
kunde samtidigt mana till lsning av ett givet socialt
problem hr och nu. Perspektiv som p detta stt vvdes
in i den rdande opinionsbildningen kring livsmedel,
kostfrgor, hygien och boendestandard, antog ofta gestalten av frtingligad, vrdeabsolut moral.16 I en tidigare text om de deltagarkulturer som skrevs in i Mjlkpropagandans kampanjarbete, har jag argumenterat fr
att organisationen, i likhet med internationella fregngare, inte bara framstllde mjlken som en mjlig
vg till hlsa, utan i mer metonymisk mening som hlsan

sjlv folkhlsans grundval. Den rullande mjlkbaren,

som turnerade genom Sverige under hgperioden av
organisationens popularitet, bidrog till att gestalta detta
ansprk i mer konkret territoriell mening.17
I Mjlkpropagandans olika reklamevenemang blev
publikens deltagande ocks ett viktigt medialt instrument fr att bevisa mjlkens nyttighet och sprida belningar fr dem som hade insett det. I skolpropagandans
kampanjer ingick till exempel riktade, kreativa aktiviteter fr skolbarnen, som tecknings- och uppsatstvlingar.18 Mjlk- och Ost-veckorna, som riktades bde till allmnhet och yrkesfolk, skulle stimulera frsljningen i
olika lokala sammanhang. Vid dessa evenemang, som
exempelvis kombinerade utstllningar och skyltfnstertvlingar, delades det ven ut diplom till dem som hade
visat p fredmlig hygien i mejerihanteringen.19
Mjlkpropagandans rikliga fotodokumentation av
alla dessa publiker och aktrer skvallrar ven om att organisationen gjorde ansprk p dem, gjorde dem till
sina. Freningens bevarade reklam- och arkivmaterial
vittnar om att man nstan gjorde det till regel att fotografera publiker i fullsatta biografsalonger i olika stder.
Att bilder togs, innebar dessutom att man satte en norm
fr aktivt deltagande. Nr Mjlkveckor firades p ngon
strre biograf, sklade publiken samfllt mot kameran
med sugrrsfrsedda mjlkflaskor.20 Ett annat medie
intensivt exempel var Mjlkpropagandans mjlklektioner i folkskolor, som kombinerades med filmvisningar.21

I samband med biografvisningar och frelsningar riktade mot skolbarn delade man ut mjlkflaskor med sugrr,
s att barnpubliken skulle f uppleva ett slags simultanitetspedagogik; de fick dricka mjlk (och kanske ta en
ostsmrgs) samtidigt som de fick sig till livs ett fredrag
eller en kortfilm om dess nringsmnen. Dessa evenemang fotodokumenterades ocks noggrant.
Oavsett i vilken del av landet bilder av vuxen- och
barnpubliker togs, s visade de terkommande ett slags
massornamentik av mjlkdrickare och -flaskor. Av bildmaterialet framgr att det i dessa sammanhang fanns ett
vergripande manuskript, som upprepades fr att skriva
in allmnhetens uppslutning och deras entusiasm fr
mjlk exempelvis sklandet mot kameran, eller drickandet i bild. Fr att tala med Lisa Gitelman och Geoffrey Pingree, s visar fotona den begrnsade variationen
i de mnga lokala iscensttningarna p de olika biografsalongerna den ritualiserade sammanstllningen av
avsndare och mottagare.22 Barbro Klein anvnder sig
av Victor Turners begrepp communitas fr att beskriva
hur ritualiserade sammankomster etablerar ett tillstnd av djup samhrighet mellan de mnniskor som
deltar.23 I det hr sammanhanget, dr ritualen kanske
var fr kort och pbjuden fr att en sdan relation
skulle hinna etableras, frs tankarna snarare till en sekulariserad, rationell nattvard, dr deltagarna manas in
i en performans som vittnar om mjlkens gemenskap
fr en betraktare. Som en del av den omfattande foto- 58

grafiska dokumentationen av publikernas konsumentgemenskap, s samlade organisationen rikligt med bilder av utstllningar, affischer, skyltfnstertvlingar och
sandwichmn. Via de hr interaktiva mediestrategierna,
och genom vlvillig pressbevakning, lyckades Mjlkpropagandan p kort tid skapa stor uppmrksamhet
kring sig och sina aktiviteter. Frn och med 1930-talets
ingng fick de ocks statliga anslag.24
Mjlkpropagandans altruistiska och samtidigt auktoritra grepp om sina publiker skulle kunna betraktas
utifrn Michel Foucaults tnkande om styrningsmentalitet eller regementalitet. I sina resonemang om styrningsmentalitet fokuserar han inte enbart konkret politiskt styre, utan snarare konsten att bestyra i sig som
lrs och praktiseras genom den sjlvkontroll som ingr i
den gradvisa processen att uppn (en paternalistiskt bestmd) sjlvstndighet och subjektstatus. Han belyser
styrelsekonsten som en trappa, som kan betraktas bde
upp- och nedifrn: kontinuiteten uppt betyder att
den som nskar styra staten vl frst mste lra sig att
styra sig sjlv, drefter mste han lra sig att styra sina
gor, sin familj och sina landomrden. Kontinuiteten
nedt blir en terspegling av denna goda ordning: Nr
en stat styrs vl vet familjefderna hur de skall styra sina
familjer, sina egendomar och sina gor, vilket leder till
att individerna frstr att uppfra sig korrekt.25
I sin diskussion av styrningskonstens historiska fr59 ndringar frn det han kallar pastoral maktutvning till

Barnpublik p biografen Auditorium i Stockholm 1935.

LRF:s bildarkiv, Centrum fr Nringslivshistoria.

Mjlkparaden p biografen Auditorium i Stockholm 1937.

LRF:s bildarkiv, Centrum fr Nringslivshistoria.

modern styrningsmentalitet pongterar Foucault att befolkningsfrgans framtrdande innebr en viktig frndring i hur makt utvas. Han menar att familjen inte lngre str som modell fr styrningskonsten, som hr ovan,
utan snarare blir ett av dess viktigaste instrument. Populationen, allts folket i sin helhet, utgr nu det yttersta
mlet fr styrning. Familjen r dock fortfarande central,
betraktad som ett viktigt segment av befolkningen genom vilket livsmnster, konsumtionsvanor, sexualitet
och hlsa kan bevakas.26 Foucault skriver: Ledningen av
en befolkning betyder inte bara att leda den samfllda
massan av fenomen eller leda den bara p nivn av dess
samlade effekter, utan hnger ihop med ledningen av befolkningen i dess djup och enskildheter.27 Detta menar
han, innebr ocks att framvxten av ett vetande om styrning med ndvndighet mste utvecklas organiskt med
statens specifika verklighet. Arbetet att utforma strategier fr att leda befolkningen utifrn denna specifika
verklighet innebar allts att gra sig frtrogen med, och
kontinuerligt lsa dess problem.28
Flera forskare har tillmpat Foucaults teoretisering
av styrningsmentalitet p en rad andra maktformationer och styrningspraktiker, exempelvis institutioner
och mediala aktrer.29 Hans begreppsliggrande av styrningens mentaliteter r anvndbart i dessa sammanhang av tv anledningar. Dels bidrar han till att belysa
de rationaliteter som anvnds och investeras med sanningsvrde i styrningskonsten; dels visar han p de kon- 60

kreta maktteknologier som blir instrumentella i processen att styra och leda. Nr man betraktar Mjlkpropagandan utifrn begreppet, s framtrder en bred sammansttning av gande, ledande, upplysande, marknadsfrande och medlemsvrvande krafter med frgreningar p centrala och lokala niver. Att dma av de
mteshandlingar som terstr, s varierade sammansttningen och storleken p olika regionavdelningars
resurser och arbetsinsatser. Listorna ver medlemmar
p hgre niv i organisationen visar ofta p en viss brokighet, d de titlar och yrkeskategorier som framtrder
i dem inte alltid har ngon given koppling till mejeribranschen (trots detta framstr de strategier som Mjlkpropagandan utarbetade som ganska homogeniserade).
Mjlkpropagandans styrningskonst, som ofta anammade myndighetsutvningens tilltal, gjorde ansprk p
att leda sin krets av skolbarn, husmdrar och mjlkbnder i dess djup och enskildheter. Det kunde glla stads
familjens mathllning, livsmedelshygien och livsstil,
eller lantbrukets mjlkningsrutiner och dess hygien
freskrifter. I sammanhanget angav den nrande, men
bakterieknsliga mjlken sjlv en vrdande rationalitetsradie i Mjlkpropagandans maktutvning, som ger
ett tydligt exempel p bestyrelsens trappa. I mellankrigstidens informationsmaterial lyfts vikten av mjlkens sktsel fram fr bde konsumenter och producenter, och genom detta tilltal frammanas en specifik
61 form av ansvarsfullt egenintresse som i sin (outtalade)

frlngning inkluderade det goda svenska medborgarskapet.30 Att frmja sin egen och familjens hlsa genom
att skta sin mjlk var ocks att agera fr samhllets
bsta. I ett nummer av tidskriften Meddelanden frn
Mjlkpropagandan kallar man detta signifikativt fr den
tjnande egoismen.31 Omvnt var mjlkbondens omsorger om mjlkhygienen ngot som kade lnsamheten fr honom, gav honom gott renomm och frmjade mejerihanteringen.
Samtidigt pekar mjlkens materialiserade ansvars
relationer mot det som Foucault kallade pastoral maktutvning, den styrningskonst som han menar fregr
de strategiska styrningsmentaliteterna. Den pastorala
makten utgr frn sjlasrjarens princip; likt fraherden, r den pastorala maktens utvare en ledare som
vlvilligt tjnar sin flock. Medlemmarna i den str alla
under kontinuerlig, individualiserad vgledning; de r
underkastade ett absolut lydnadsfrhllande, dr vars
och ens uppfrande, framsteg och frtjnster granskas
dagligen och stundligen.32 P liknande vis drog Mjlkpropagandan in sin publik i ett ntverk av granskningsoch belningsinstanser. Det rika bildarkivet vittnar om
att det mediematerial och de mjlkanknutna aktiviteter
som erbjds publiken vid mtet var auktoritrt och
freskrivande, men samtidigt kunde anpassas efter intresse och kreativitet.33
Ngot som r intressant i Mjlkpropagandans bestyrelsekonst gentemot bde mjlkproducenter och -konsu-

menter frmst under brjan till slutet av 1930-talet

r att deras position som frvaltare och upptagningskrets fr mjlkreklam framstlls p ett ganska ambivalent stt. Man anammar myndighetsutvande institutioners framstllningsformer, genom vilka bde bild
dokumentation, kortfilmer, reklamskrifter och instruktionsmaterial kanaliseras. Att dma av det skriftliga arkivmaterial som Mjlkpropagandan har samlat under
den hr perioden, finns ett diskursivt mellanrum mellan
vad som redovisas i texter om Mjlkpropagandans kampanjer, och vad som visas i bild. I bevarade arkivhandlingar blir det ganska snart tydligt att Mjlkpropagandans allt bredare segertg ver Sverige under 1930-talet
skrivs in med hjlp av bild- och textframstllningar fr
att dokumentera publikernas deltagande: den ena var
beskrivningar i rsberttelser och mtesprotokoll, den
andra var den fotografiska dokumentationen. Orknat
rena bildtexter, s verkar dessa ha haft relativt litet kontakt med varandra, bde vad gller stil och tilltal. I de
textuella representationerna inkluderar man, trots den
strama genren, nra nog sjlvfrhrligande passager om
hur mnga skolbarn och vuxna man nr och mobiliserar
genom sina kampanjer. Man r ocks mycket sker p
att man vunnit ver dem till kad mjlkkonsumtion.
Jag inkluderar hr ett lngre citat fr at ge ett exempel
p framstllningarnas stil. S hr summerar man r
1936 rs verksamhet i styrelseberttelsen till 1937 rs
freningsstmma:

Det gngna ret, som i mnga fall betytt konsolidering

och betydelsefull utveckling fr vrt nringsliv, har ven
fr Mjlkpropagandan varit framgngsrikt. I stort sett har
visserligen freningens utveckling under de r den existerat, fortgtt till synes utan direkt samband med de vxlande konjunkturerna. Att ett sdant samband finnes inses
dock vid nrmare analys av utvecklingens karaktr under
olika skeden.
Det frnmsta villkoret fr Mjlpropagandans verksamhet och dess framgng r dock den frankring i allmnhetens frtroende, som denna upplysningsverksamhet frvrvat och besitter. De vittnesbrd om sdant frtroende, som under det gngna ret givits freningar, ro
drfr att betrakta som en tillgng av omistligt vrde. Att
dessa uttalanden frn skilda hll givits torde i frsta hand
sttas i samband med den strngt objektiva hllning freningen alltid intagit.
I de bevis p uppskattning, som givits av representanter fr den mjlkonsumerande allmnheten svl som
jordbruk och mejerihantering och som styrelsen med tacksamhet skrivit sig till minnes, ser den ocks de bsta lften
fr fortsatt arbete p den inslagna vgen enligt freningens motto, bttre mjlk kad konsumtion.34

Givet att mtesprotokoll och rsredogrelser tillhr en

stram och terhllsam textgenre, s finns nd en intressant spnning mellan organisationens redogrelser i
den hr typen av framstllningar och i de bildgestalt- 62

ningar som trder fram nr man ser igenom det oerhrt

rika fotomaterialet. Mjlkpropagandan kommenterar
vare sig den tmligen vl utarbetade estetik som anvnds fr att dokumentera samlade publiker, eller de
andra medieverktyg man har valt att visuellt memorera
fr sitt arkiv. P sin hjd omnmns den massverkan
man frvntar sig att dessa mediala grepp fr om publikerna. I de texter dr evenemangen omtalas ges ganska
summariska redogrelser, som i den hr passagen, dr
deras multimediala strategier faktiskt nmns: Med
strre slagkraft har propagandan koncentrerats till bestmda platser, dr srskilda mjlkveckor eller propagandadagar arrangerats. Vid dessa tillfllen ha flertalet
propagandainstrument samtidigt tagits i bruk till en
samflld verkan av vertygande art.35 De mnga diplommottagare som man har samlat vid olika evenemang
omnmns oftast inte i handlingarna, men dremot
dokumenteras noga de betitlade, ofta vlborna diplom
utdelarna.36
I det rika bildmaterialet betonar Mjlkpropagandan
tvrtom den tilltalade allmnhetens gldjefyllda och
nyfikna mte med mjlken. En hel rad materiella praktiker, som involverat flera led av publikdeltagande, har
som sagt avbildas med stor omsorg. I det fotografiska
materialet framtrder iscensttningen av en ideal form
av socialitet, dr publikens positiva mte med mjlken
gestaltas. Som skrevs ovan, verkar det ha funnits en typ
63 av vergripande manuskript fr hur frbindelsen emel-

lan evenemanget-publiken-mjlken skulle iscensttas

och fotograferas, medan de texter som beskriver evenemangen mer inriktas p inventerande redovisning. Frgan r om den typ av fysisk och affektiv berring som
dessa mjlkmten eller ritualer gestaltade var svra
att jmka in i de nyktra, versiktliga redogrelserna ver
organisationens kampanjer?

Mobilisera(n)de mjlkbarer

I enlighet med Foucaults resonemang om styrningsmentaliteternas flexibla rationalitet, som inriktar sig p
specifika (fre)ml, skulle man kunna sga att Mjlkpropagandans styrningskonst organiskt vxte fram ur
dess vardagliga produktionsverklighet, dr lokala och
regionala initiativ kring strre utstllningar, jubileer
och jordbruksmten var centrala fr att skapa uppmrksamhet. Att hkta p redan etablerade materiella relationer och gra rumsbildande ansprk blev mycket viktiga i organisationens arbete att vertyga den svenska
befolkningen att konsumera mer mjlk och mejeri
produkter. Mjlkpropagandans buss kan betraktas som
ett nyckelverktyg i det fortsatta arbetet att samla och
sammanlnka publiker.
Som framgr i flera andra av bokens kapitel kan bussen under mellan- och efterkrigstiden betraktas som modernitetens srskilda skyttel: den insisterar genom sin

riktade, uppskande verksamhet p fysiska mten och

direkta tgrder. Till skillnad frn de fasta institutioner
frn vilka den r utsnd, r den en flexibel och reflexiv
styrenhet, som p ett tydligt stt r mnad bde fr att
distribuera och samla in. P olika stt r den drmed
ocks delaktig i sin egen reception. Om det visar sig ndvndigt, kan den omdirigeras och omlastas beroende p
graden av intresse och viljan till samverkan p olika orter
ute i landet. I och med att bussen bde gestaltar och representerar den institution som snder ut den i mikroformat blir den under den hr perioden ett av den diskursiva maktutvningens viktiga reler fr balansering,
avlastning eller frstrkning. Innan jag gr vidare till
Mjlkpropagandans variant, br drfr ngot frst sgas
om dess ikoniska status som modernitetbefrmjare.
P betydelsefulla stt fick bussens gestalt ta ombord
modernitetens sjlvbespeglande diskursproduktion om
att den pgende modernitetsprocessen genomsyrade
alla delar av samhllet. I enlighet med vad Daniel Miller
hvdar, markerar bilfordonets samtidshistoria egentligen
efterdyningarna av vstvrldens mest intensiva berttelser om fordonsteknologiernas accelerering av livstempot.37 En given aspekt av motorfordonets ikonstatus var
att den nd kunde lggas till i en rad sammanhang som
ett semiotiskt passe-partout-objekt. Att aggregera flera nya
teknologier i medialt exponerade sammanhang blev ett
stt att gestalta och samtidigt driva p moderniteten som
framstegsberttelse. Under 1920- och 1930-talen anvn-

des ofta flermedial produktion i kombination med motoriserad mobilitet fr att framstlla olika samtidsfenomen
som nyskapande och angelgna. Bde njesformer, nringar, nyttighets- och vrdinrttningar sattes drfr p
hjul (eller rls), exempelvis demokratiserande friluftsverksamhet (Flatenbadets badbussar), postkontor, biografer och tandlkarpraktiker och som visas i denna
bok, skrmbildsunderskningar, missionsverksamhet
och livsmedel. Naturligtvis handlade dessa aktiviteter
inte bara om nya praktiska former fr tillgngliggrande,
spridning och insamling, utan om experimentell, framtidspekande modernitetsretorik i materiell form.
Om man ocks kastar en nrmare blick p bussens
last- och distribueringsfunktioner, s bygger en viktig
del av dess diskursiva mobiliseringskapacitet p att den
kan strka och frmera en redan rdande materiell princip hos det som tas ombord. Detta gller till exempel
blod- och mjlkbussarna, vars hlsouppdrag lnkas till
cirkulation.38 Att den ideala behandlingen av blod respektive mjlk krver rrelse framstr som uppenbart;
men d rrelsen av substanserna inordnas i ett strre
mobiliseringsprojekt uppgraderas deras vardaglighet till
en representationsniv dr transport, cirkulation, teknik
fascination och viss glamour frenas. Det som gr bussen intressant i det hr kulturhistoriska sammanhanget,
r att Mjlkpropagandan frenade dess redan etablerade modernitets- och mobiliseringsprincip med mjlkens egen. Mjlken var (och r) ju inte vilken konsum- 64

tionsvara som helst, utan en substans lnkad till semiotisk teckenregim som spnner frn sakrala och samhllsbyggande vrden, till vardagliga frestllningar om
sundhet och pastorala dygder.39
Den amalgamering och frmering av vrden som
ger rum i ett sdant sammanhang r naturligtvis inte
unik fr bussen som fordon. Filmforskaren Charles
Eckert har till exempel visat hur det guldbladskldda
Warner-GE Better Times gold and silver train korsade
USA under depressionsret 1933, och spred Hollywoodrelaterad konsumtionsglamour p sin vg frn landets
stra del till New York.40 I jmfrelse med tget som
modernitetsgestalt r bussen dock en friare aktr, och
dess mer lngsamma, process-artade distributionsfrd
r i McLuhanska termer hetare n tgets.41
Som flera historiska exempel visar, har bussburna
praktiker ocks bidragit till att rikta och vektorisera
tnkandet kring sociala frndringar. Strategin att fra
ut ngot i samhllet via en medieriggad buss innebar
ocks att det som sattes i rrelse bokstavligen aktualiserades som en hndelse p vg genom landet. D exempelvis Ludvig Nordstrm gjorde en kartlggning av
Sveriges vlstndsprofil med radioupptagningsbuss genom landet och myntade det vlknda begreppet
Lort-Sverige 1938 anammade han just en sdan
strategi fr att bidra till att etablera samhllsfrgan. Reseprojektets kapacitet att frndra samtidens frstelse
65 av svensk levnadsstandard hngde inte enbart ihop med

den information som frmedlades, det vill sga innehllet i den mngd av beskrivningar, radiointervjuer, och
teckningar som producerades utan genom deras samlade medierings- och representationsvillkor, dr fordonet och dess vg genom landet spelade en nyckelroll.
Nordstrm gestaltade frgan fr nationen genom sin
allstdesnrvaro, dr resan frbands med radiointervjuerna, beskrivningarna och de mnga teckningarna han
gjorde. Folk i olika landsndar kom i direkt, serialiserad
berring med projektet och fick i intervjuer ge sin syn
p nuet och dess relation till det nationella vlfrdsar
betet. Radiobussen var, nr den kom, vntad, och de olika rster som hrdes i programmen infogades successivt
i en pgende kritisk nationsberttelse om sakernas tillstnd. Regioner i Sverige sensibiliserades allts genom
att sammanlnkas av den nationella hygien- och modernitetsfrgan. Samtidigt gavs Nordstrm inte bara mandat att representera och kartlgga Sverige som hygienmssigt problematiskt, utan tnjde och frskt genom
sin frd ocks den offentliga diskussionens tnkta centrum.42
P liknande vis framstr materialisera(n)de och mobilisera(n)de praktiker som viktiga i Mjlkpropagandans
kampanjarbete. Organisationens successivt vxande
mandat att leda konsumenter och producenter utvades, fr att terigen tala med Foucault, genom den konkreta makt man skaffade sig att sammanstlla och frfoga ver freml och mnniskor.43 Nr organisationen

startade under tidigare halvan av 1920-talet, anvnde

man sig av den sedan lnge etablerade rivaliteten mellan mjlk- och alkoholdrickande som retoriskt verktyg
i marknadsfringen. I enlighet med utlndska frebilder, approprierade Mjlkpropagandan den urbana
dryckeskulturens mest suggestiva rumsgestaltningar
baren fr att ge mjlken en air av glamour. Den frsta
mjlkbaren sgs p Gteborgsutstllningen 1923, och
fljdes under rtiondet av fler utstllningsbarer, som
noga fotodokumenterades.44 De omgav mjlkdrickandet med en smtt amerikaniserad air av festivitet; nstan varje strre utstllning i landet frsgs d med en
tillfllig mjlkbar, och p flera hll startades senare
kakao-stugor fr barn, dr man serverade kakao p
mjlk, det vill sga varm choklad. Mjlkpropagandan
fortsatte att bekmpa motstndaren alkoholkulturen
genom att svlja den dock inte utan frhandlingar
kring hur alkoholens kulturella utrymme och status
skulle kunna omriktas, och samtidigt avlegitimeras.
Mjlken skulle ges en urban prgel, men nd behlla
sin associationssfr av pastoral dygd. De fasta, mer
mondna varianterna av mjlkserveringar fick sitt
startskott i och med den omttligt populra mjlkbaren p Stockholmsutstllningen 1930.45 Under resten
av rtiondet blev de allt fler i Stockholm och andra
strre stder, och anammade cocktailbarens alla attribut: hga barstolar, lnga blanka bardiskar och inte
minst drinkar.46

Mjlkpropagandan mobiliserade senare barkonceptet genom att stta det p hjul sommaren 1937. I sina
rsberttelser hade Mjlkpropagandan hade redan tidigare beskrivit sina framgngar som ett nationellt ervringsprojekt och genom den rullande mjlkbaren,
som krde genom Sverige under semestern gav man ytterligare en materiell dimension t det hr ansprket. S
sent som i mitten av maj mttes man kring idn, som
sedan snabbt tog form som reklambuss. Mellan mitten
av juni och augusti turnerade Mjlkpropagandans buss
mellan ett trettiotal stder i mellersta och sdra Sverige,
bland annat Enkping, Malm, Lund och rebro; resan
brjade i Stockholm och avslutades i Linkping.47
Svenska Mejeriernas Riksfrening och Mjlkpropagan
dan delade p kostnaden fr denna megafonutrustade,
rullande mjlkbar, som bemannats med en fre
stndarinna och en chauffr som kunde vara behjlplig
med litet av varje vid anhalterna. Bussens kaross hade
rader av reklamplakat i glasade ljusldor utmed sidorna.
Frn en utfllbar bardisk serverades gratis mjlk till allmnheten.48 Detta var med tidens mtt mtt ett pkostat ekipage, men man hll ned kostnaderna ngot genom att vid varje stad rekvirera ett gratis mjlkbitrde
frn den lokala mejerifreningen fr serveringen. Srskilda propagandaskivor med korta reklambudskap
spelades, varvat med populra schlagers. P planeringsstadiet hade viss oro fr denna reklamaspekt uttryckts:
Utskottet fann frslaget till mjlkbussens utrustning 66

gott men uttalade nskemlet, att framfrallt hgtalar

utsndningarna skttes med frsiktighet och urskiljning s att bussen fick ett vrdigt framtrdande.49
Enligt planerna skulle bussen p sin rundresa frn
Stockholm och tillbaka lta sig infogas i lokala evenemang, exempelvis Motala-utstllningens ppnande, och
midsommarens lantbruksmte i Malm.50 I ett utkast
till 1937 rs styrelseberttelse beskrivs bussens turn p
fljande vis:
Bussen vckte ett stort intresse verallt dr den drog fram.
Dess tilltalande utseende och den vederhftiga propaganda,
som framfrdes, ingav synbar respekt och aktning hos publiken. [] ven pressen visade stort intresse fr denna
nya form av mjlkpropaganda. Praktiskt taget alla tidningar i de stder bussen beskte infrde artiklar och omnmnanden, i de flesta fall ven avbildningar av bussen.51

Under resan serverade man frn den rullande mjlk

barens disk omkring 120 000 personer.52 P sin frd genom mellan- och Sydsverige hktade den p de olika utstllningsanhalterna likt en turnbuss, och skapade p
s vis frlngningar av sin egen bardisk: vid lantbruksoch hantverksmtet i Motala besktes propagandaserveringen av 50 000 beskare; p lantbruksmtet i Malm
hade man byggt upp en bardisk p 35 meter detta fr
att kunna servera strsta mjliga antal beskare s smidigt
67 som mjligt.53

Mjlkpropagandans rullande mjlkbar utanfr rebro

mejeri sommaren 1937. LRF:s bildarkiv, Centrum fr
Nringslivshistoria.

68

Mjlkpropagandans bilder av den rullande mjlk

barens frd genom landet visar att man har anammat
den repetitiva, dokumenterande bildstrategin frn publikevenemangen p biograferna ven hr: dels fotograferades de olika anhalterna fr Mjlkpropaganda-bussen som ett slags bildbevis fr att man hade varit dr,
dels dokumenteras de publiker som Mjlkpropagandan
samlat de visar sin entusiasm genom att skla med kameran eller dricka i bild. P knt reklammanr, s bar
bussen med sig vlknda referenser frn sina tidigare
filmer, annonser och affischer; dessa hade publiken redan
mtt ett flertal gnger, exempelvis i den terkommande
slogan att mjlken var folkhlsans grundval. Denna
devis var vid det hr laget vlknd, framfr allt i organisationens kortfilmer. P taket, jmte musikhgtalaren,
satt den mest vletablerade bilden av alla, visande ett
par stora mjlkglas; ur det frmsta tonar bilden fram av
ett friskt, leende flickansikte.
Som visats, var bilddokumentationen av de olika
evenemangen en viktig del i organisationens uppsttning av bestyrande taktiker. I synnerhet barn och ungdomar, mobiliserades p detta stt som en typ av resurs
fr att skriva in, och sprida bildutsagor som visade mjlkens hga nringsvrde. De mnga fotografiska iscensttningarna av mjlk och dess drickare kan lnkas till
Hkan Jnssons mjlkstudie, dr han talar om det materiellas oundvikliga relationsskapande i ett livsmedels69 sammanhang. Han menar att mat br betraktas som ett

Den rullande mjlkbaren i Linkping. LRF:s bildarkiv,

Centrum fr Nringslivshistoria.
Motstende sida: Ur Mjlkpropagandan, vol. 14, nr 8, 1937.
Foto: Lunds universitetsbibliotek.

totalt social fenomen: Vi stlls inte infr freml eller

sociala relationer, vi stlls infr kedjor som r frbindelser av mnniskor och freml.54 De publiker som till
talades genom Mjlkpropagandans strategier att mobilisera mjlk-och-bar-via-buss inbjds att delta i en nra
nog vrdeabsolut diskursproduktion om mjlkens folkhlsobyggande kraft.
Mjlkpropagandans deltagarstrategier genomsyrades
av en sjlvfrhrligande diskurs om de medier som man
hade till sitt frfogande. I rsbcker och styrelseberttelser omtalas deras framgngsrika kampanjer nstan som
territoriella ervringar, med statistiska uppgifter kring
hur mnga stder, skolor och kroppar som rligen vunnits ver till mjlkdrickande. I dessa olika lokala kontexter, var varje medium (och varje lokal berttelse) en hgt
vrderad resurs ngot som inte bara kunde, utan borde
remedieras gng p gng. Frutom att Mjlkpropagandan terkommande iscensatte sin reklam som ett pedagogiskt gonblick, s var den interaktiva mjlkhndelsen
ocks en plats dr bde organisationen och dess publiker
gjorde msesidiga investeringar. I sin bok Class, self, culture, argumenterar Beverley Skeggs fr att det klassmssigt positionerade, knade och rasialiserade subjektet involveras i (och genomsyras av) en process dr olika vrden lggs till, skrivs in och utvxlas inom en kultursfr.55
I enlighet med hennes pstende, skulle jag vilja hvda
att de kroppar som representerades, rknades och i ngon mening togs i ansprk av Mjlkpropagandan ge-

nomsyrades av moraliska vrden. Medialiseringen av den

mjlkdrickande allmnheten handlade allts inte enbart
om att den gjordes till rmaterial fr reklamsyften. De
pekade p nya stt att erfara den egna kroppen, dess frmgor, och dess relation till den strre samhllskroppen.

Epilog: Mjlkens frd ut i vrlden

Det som r intressant med bussar r att de remedierar

institutioner i komprimerad form, och drmed erbjuder
en mjukare maktutvning gentemot sina publiker. Samtidigt r de, som Lotten Gustafsson Reinius framhller i
sitt bidrag, mer konfrontativa, uppskande, och insisterande p kontakt; de vill ha respons, deltagande och resultat hr och nu. Genom sina riktade insatser har de
rastlsa bussprojekten ocks mlsttningen att sprida
modernitet och upphva den samtida kulturens trghet
till frndring. Zygmunt Baumans tnkande kan komma vl till hands hr; han skriver om vstvrldsmoderniteten som just en rastls och inte srskilt munter migrationsberttelse, karakteriserad av:
ett besatt marscherande framt inte fr att den alltid vill
ha mer, utan fr att den aldrig fr nog; inte fr att den blir
alltmer ambitis och ventyrlig, utan fr att dess ventyr
ger bitter smak, och dess ambitioner stter p hinder. Marschen mste fortstta, drfr att vilken plats man n nr 70

fram till, s r den bara en tillfllig anhalt. Liksom horisonten aldrig ligger nrmre en plats n en annan, s r ingen
plats privilegierad, ingen plats r bttre n ngon annan.56

Baumans formulering lnar sig vl t just bussens gestalt; den r ett tydligt exempel p ett materiellt diskursivt verktyg som kan anvndas fr att komma tillrtta
med modernitetens stndiga ofullkomlighet genom att
frska ta sig frbi den. I bde konkret rumslig och
metaforisk bemrkelse bidrog bussen till att antingen
komplettera, kartlgga, eller tnja samtidens verklighetsbeskrivningar.
S vad hnde d med den rullande mjlkbaren? Den
sgs bara under sommaren 1937; strax drefter ndde
Mjlkpropagandans hastiga expansion sin kulmen, tminstone fr mellankrigstiden. I och med andra vrldskrigets utbrott minskade Mjlkpropagandans rikliga resurser mycket snabbt, och reklamverksamheten fick
krympas betydligt. Men minnet av mjlkbussen hlls
levande hos organisationen. Nr en hollndsk, mer
muskuls motsvarighet till den rullande mjlkbaren
startade 1956, dk en referens till den upp i tidskriften
Mjlkpropagandan.57 ret drp beklagar man i en ledarartikel att ordet propaganda har blivit s belastat sedan andra vrldskriget;58 dock behll Mjlkpropagandan frvnansvrt nog sitt namn nda fram till brjan
av 1970-talet, d det byttes till Mjlkfrmjandet.
71
Under efterkrigstiden frlorade bussfordonet ngot

av sin kulturella roll som modernitetens srskilda skyttel

p hemmaplan, men fick istllet internationell synlighet
i olika bistndsinsatser i Syd. I frvaltningsberttelsen
fr Lutherska vrldsfrbundets svenska sektion redogjorde man exempelvis under det tidiga 1960-talet fr
en rad olika bussburna hjlpverksamheter, som rullande
kliniker, utbildningsenheter och tandvrdsbussar.
Mjlkbussar blev ocks synliga i internationellt bistndsarbete; en av de varianter som man har finansierat var
en rullande mjlkstation, som regelbundet delade ut
mjlk till 20. 000 barnflyktingar i Hongkong. Mjlk
hade ven delats ut p samma stt till algeriska flyktingbarn i Tunisien och Marocko. Denna hjlp organiserades av FN:s flyktingkommissariat.59
Lutherhjlpens senare redogrelser visar ven att
man frde vidare visionerna om bussens bokstavliga
mobiliseringskapacitet p detta stt. Den befolkning
som behvde modernitet och vlfrd frestlls inte
lngre befinna sig p nra hll, utan i tredje vrlden.
r 1967 gavs en liten sparbssa ut i form av en rullande
mjlkbar, en miniatyr av en buss i Hongkong. Den var
prydd med texten: Hjlp i rrelse.60 I ngon be
mrkelse hade mjlkpropagandans rrliga reklamfordon
teruppsttt. Att sedan de nya adressaterna mnga gnger inte tlde komjlk r en annan historia.

72

Lutherhjlpens sparbssa i form av rullande mjlkbar, utgiven

19661967. Ur Medan vi har tillflle. Frvaltningsberttelse fr
Lutherska Vrldsfrbundets svenska sektion (Lund, 1967).
Foto: Kungliga biblioteket.
Motstende sida: Lutheran World Service Canteen; en rullande
mjlkstation i Hongkong. Ur Lutherhjlpens skrift Tro, verksamhet
i krlek (Lund, 1963). Foto: Kungliga biblioteket.

noter
1. Mjlkpropagandan, Freningsstmma 22/3 1938, Styrelsebert
telse, verksamhetsr 1937, Bil. 1. Ur samlingen Vr Nring,
Stmmoprotokoll 19321940, A1:3. Centrum fr Nringslivshisto
ria, Lantmnnens Riksfrbund: Mjlkpropagandan.
2. Ylva Habel, Modern media, modern audiences: Mass media and social
engineering in the 1930s Swedish welfare state (Stockholm: Aura,
2002), kapitel 13.
3. Jenny Lee, Pastriseringens frsenade triumf, Lychnos: rsbok
fr id- och lrdomshistoria, 2005, 187.
4. Riktlinjer fr ortsfrenings av Mjlkpropagandan verksamhet,
Meddelanden frn Mjlkpropagandan, vol. 2, nr. 7, 1925, 106109.
5. Ingrid Sundstrm, Ungdomens Rda Kors, Meddelanden frn
73
Mjlkpropagandan, vol. 3, nr. 4, 1926, 69; I blixtbelysning: Mjlk

propagandan nr 300 barn om dagen, Meddelanden frn Mjlkpropagandan, vol. 5, nr. 6, 1928, 99; Per K. Persson, Mjlkpropa
gandafilm: Mjlken, dess sktsel och vrde, Meddelanden frn
Mjlkpropagandan, vol. 5, nr. 8, 1928, 128.
6. Kllmaterialet fr denna artikel r i huvudsak hmtat dels frn
Mjlkpropagandans egen tidskrift, dels frn Centrum fr N
ringslivshistoria (Cfn), dr Mjlkpropagandans text- och bild
material ingr i Lantmnnens Riksfrbunds (LRF) samlingar.
7. Ylva Habel, Mjlkpropaganda p hjul, Fretagsminnen, nr. 4,
2010, 2729. Finns tillgnglig p: http://www.naringslivshistoria.
se/Global/Pdf/Tidskriften/2010/2010_No4_klar_small.pdf (se
nast kontrollerad 120621).
8. Roger Qvarsell har visat p hur Den nringsfysiologiska veten

skapen, kostpropagandan, de socialvetenskapliga underskning

arna och de socialpolitiska frndringarna var nra frbundna
med varandra och drevs fram av samma grupper av aktrer. Se
hans artikel Maten och vetenskapen: Nringslra, kostvanestu
dier och socialpolitik, Lychnos: rsbok fr id- och lrdomshistoria,
2005, 219. Fr en forskningsversikt kring idhistoriskt skrivande
om mat, se Qvarsells inledning i samma volym: Introduktion.
Tema: Mat, 143149.
9. Yvonne Hirdman, Magfrgan: Mat som ml och medel 18701920
(Stockholm: Rabn och Sjgren, 1983). Om begreppet fram
brytande i ett kulturteoretiskt sammanhang, se Raymond Willi
ams, Dominant, residual, and emergent, Marxism and literature
(Oxford: Oxford University Press, 1977), 123.
10. Qvarsell, Introduktion. Tema, 143.
11. Ett exempel r skriften t mera fisk! Och knn er frisk. Kokbok fr
tillagning av fisk [utgiven av Riksfreningen fr fiskpropaganda]
(Gteborg: uppgift om frlag saknas, 1929). Fruktpropaganda
kan ses i Reklam nyheterna, nr. 3, 1936, och motsvarigheter fr brd
i nr. 1, 1936.
12. En handfull exempel kan ses i till exempel Habel, Modern media,
modern audiences, 59102. Liksom Daniel Miller skriver i inled
ningen till Car cultures, s har denna typ av vardagliga ting blivit
freml fr flera studier medan motorfordonet som fraktar dem
har kommit i skymundan. Se hans Driven societies, Car cultures,
red. Miller (Oxford: Berg, 2001), 6.
13. Habel, Modern media, modern audiences.
14. Se exempelvis de kulturella frhandlingar som ger rum mellan
aktrer och organisationer kring frgan om mjlkpastrisering i
Lee, 175197. Fr exempel p materiella representationer av so
ciala frgor syftande till att involvera allmnheten i reflektion
kring dessa, se Frans Lundgren, Social samling: Att stlla ut
samhllet kring 1900, 1897: Mediehistorier kring Stockholmsutstllningen, red. Anders Ekstrm, Solveig Jlich & Pelle Snickars
(Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2006), 309337. Fr en

diskussion om materiella strategier fr att mobilisera kvinnors

auktoritet via hemteknologi, se Jan-Erik Hagberg, Tekniken i kvinnornas hnder: Hushllsarbete och hushllsteknik under tjugo- och
trettiotalen (Malm: Liber frlag, 1986).
15. Bruno Latour, Reassembling the social: An introduction to actor-network-theory (Oxford: Oxford University Press, 2005).
16. Se exempelvis Roger Qvarsell & Ulrika Torell, red. Reklam och
hlsa: Levnadsideal, sknhet och hlsa i den svenska reklamens historia (Stockholm: Carlsson, 2005), samt Habel, Modern media,
modern audiences, kapitel 1 och 3. Se ven Torells skrivande om
den historiska diskursproduktionen om socker, Att ta vrlden:
De massproducerade stsakernas idvrldar 18601914, Rig,
2007, 116; Svenskt vlstnd i standardfrpackning: Lanse
ringen av socker fr masskonsumtion, Burkar, psar och paket:
Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskultur, red. Torell,
Roger Qvarsell & Jenny Lee (Stockholm: Nordiska museet, 2010),
121141.
17. Ylva Habel, Say milk, say cheese: Inscribing public participation
in The Swedish Milk Propagandas promotional photography,
History of participatory media: Politics and publics, 17502000, red.
Anders Ekstrm, Solveig Jlich, Frans Lundgren & Per Wisselgren
(New York: Routledge, 2011), 98111.
18. Se exempelvis Pristvlingsbroschyren, Meddelanden frn Mjlkpropagandan, vol. 3, nr. 2, 1926, 27, och Pristvlan: Bertta en
historia till dessa bilder!, Meddelanden frn Mjlkpropagandan,
vol. 8, nr. 10, 1931, 166.
19. Jubileumsskrift av K. L. Schitt, Mjlkpropagandan 19231933: En
terblick p tio verksamhetsr (Stockholm: uppgift om frlag saknas,
1933), 78.
20. Mjlken ver Stockholm, Mjlkpropagandan, vol. 10, nr. 4, 1935 74.
21. Schitt, 7.
22. Lisa Gitelman & Geoffrey B. Pingree, Introduction: Whats new
about new media?, New Media, 17401915, red. Gitelman & Pingree
(Cambridge, Mass: MIT Press, 2003), xv.
74

75

23. Barbro Klein, Inledning, Gatan r vr! Ritualer p offentliga platser,

red. Klein (Stockholm: Carlsson, 1995), 11.
24. Schitt.
25. Michel Foucault, Regementalitet, Diskursernas kamp (Eslv: Brutus
stlings bokfrlag Symposion, 2008), 188.
26. Ibid., 198.
27. Ibid., 200201.
28. Ibid., 195
29. Se Nikolas Rose, Powers of freedom: Reframing political thought
(Cambridge: Cambridge University Press, 1999); Gareth Palmer,
Discipline and liberty: Television and governance (Manchester:
Manchester University Press, 2003). I ett svenskt sammanhang
erbjuder Peter Jakobssons medievetenskapliga avhandling ett ex
empel p hur mediala ppenhetsindustrier kan analyseras utifrn
styrningsrationalitet, se ppenhetsindustrin (Diss. rebro: rebro
universitet, 2012).
30. Schitt skriver p s. 6: De gynnsamma ekonomiska efterverk
ningarna fr producenternas vidkommande, som stegrad fr
brukning av mjlkprodukterna mste anses medfra, ha motive
rat ansprket, att dessa med en fr var och en liten knnbar upp
offring borde understdja en fr dem sjlva gagnelig strvan.
31. Den tjnande egoismen, Meddelanden frn Mjlkpropagandan,
vol. 8, nr. 4, 1931, 4951.
32. Michel Foucault, Security, territory, population: Lectures at the
Collge de France 19771978 (Basingstroke: Palgrave Macmillan,
2009), 179182.
33. Barnens intresse mste fngas: Frn dr. Ljunggrens verksamhet
p skolhygienens omrde, Meddelanden frn Mjlkpropagandan,
vol. 5, nr. 10, 1928. I artikeln ges exempel p barnens egna teck
ningar och berttelser.
34. Styrelseberttelse, Mjlkpropagandans freningsstmma 16 mars
1937. Vr Nring. Stmmoprotokoll, 19321940, A1:3. Cfn, LRF:
Mjlkpropagandan.
35. Schitt, 56.

36. Se Redogrelse fr Mjlkpropagandans verksamhet under 1932,

Bil. I till arbetsutskottets mte 20/1 1933, Bil. I. Ur samlingen Vr
Nring, Stmmoprotokoll 19321940, A1:3. Cfn, LRF: Mjlkpro
pagandan.
37. Miller, 10.
38. Se Carl Gustaf Grhs, Den sanitra frgan, Hygiea, vol. 13,
1851.
39. E. Melanie DuPuis, Natures perfect food: How milk became
Americas drink (New York: New York University Press, 2002);
Hkan Jnsson, Mjlk: En kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi (Eslv: Brutus stlings bokfrlag Symposion, 2005); Habel,
Say milk, say cheese, 98111.
40. Charles Eckert, The Carole Lombard in Macys window, Quarterly Review of Film Studies, vol. 3, nr. 1, 1978.
41. Marshall McLuhan, Understanding media: The extensions of man
(New York: McGraw-Hill, 1964).
42. Ludvig Nordstrm, Lort-Sverige (Stockholm: Kooperativa frbun
dets bokfrlag, 1938).
43. Foucault, Regementalitet, 193. Foucault specificerar mer ing
ende dessa relationer i en annan passage p s. 190191: de fre
ml som styrningen mste uppehlla sig vid r just mnniskor,
men mnniskor i sina relationer, band och kopplingar till freml
som rikedomar, resurser, frsrjningsmedel territoriet med sina
specifika egenskaper; klimat, bevattning, jordmn och s vidare;
mnniskor i sina frhllanden till andra freml som vanor, se
der, stt att handla och tnka och s vidare; och slutligen mnnis
kor i sina relationer till freml som olyckor och motgngar s
som svlt, epidemier, dd och s vidare.
44. Schitt, 12.
45. Habel, Modern media, modern audiences, 34; Jnsson, 37.
46. Mjlkbaren AB var fristende frn Mjlkpropagandan, men stod
under organisationens kontroll, se till exempel styrelseberttel
sen, verksamhetsret 1933, Bil. I. Ur samlingen Vr Nring,
Stmmoprotokoll 19321940, A1:3. Cfn, LRF: Mjlkpropagandan.

Enligt tidskriften Mjlkpropagandans annonsmaterial har 16 mjlk

barer hunnit etablerats i de strre stderna 1945, se reklam p
baksidan av Mjlkpropagandan, vol. 22, nr 1, 1945.
47. Mjlkpropagandan. Styrelseberttelse 1937 (Stockholm, 1937), 67.
48. Rullande Mjlkpropaganda till Lund, Lunds Dagblad, 26/6 1937.
49. Mjlkpropagandan, Protokoll frn arbetsutskottets mte 14/5
1937. Ur samlingen Vr Nring, Stmmoprotokoll 19321940,
A1:3. Cfn, LRF: Mjlkpropagandan.
50. Ibid. Se ven Glimtar frn mjlkbussens lngfrd, Mjlkpropagandan, vol. 14, nr. 8, 1937, 260263
51. Mjlkpropagandan, Freningsstmma 22/3 1938, Styrelsebert
telse, verksamhetsr 1937, Bil. 1. Ur samlingen Vr Nring, Stm
moprotokoll 19321940, A1:3- Cfn, LRF: Mjlkpropagandan.
52. Rullande Mjlkpropaganda till Lund.
53. Mjlkpropagandan, Freningsstmma 22/3 1938, Styrelsebert

telse, verksamhetsr 1937, Bil. 1. Ur samlingen Vr Nring,

Stmmoprotokoll 1932-1940, A1:3. Cfn, LRF: Mjlkpropagandan.
54. Jnsson, 17.
55. Beverley Skeggs, Class, self, culture (London: Routledge, 2004), 14.
56. Citatet frn Zygmunt Bauman r hmtat ur Tim Cresswell, On the
move: Mobility in the modern Western world (New York: Routledge,
2006), 19.
57. Mjlkbarer, Mjlkpropagandan, vol. 33, nr, 67, 1956, 141.
58. Ledare, Mjlkpropagandan, vol. 34, nr. 11, 1957, 227.
59. Tro, verksamhet i krlek (Stockholm: Lutherhjlpen, 1963), 1621.
60. Medan vi har tillflle. Frvaltningsberttelse fr Lutherska vrldsfrbundets svenska sektion samt Lutherhjlpen Svenska kyrkohjlpen,
verksamhetsret 1/7 1966-30/6 1967 (Lund: Lutherhjlpen, 1967),
150. Hr skrivs att sparbssan hittills har spridits till 700 hushll
under 19661967, men att man siktar p 30.000.

76

ulrika torell
Den rullande butiken:
Livsmedelsbussarna och den svenska
landsbygdens modernisering
Vid 1930-talets brjan var varubussen ett vxande, utbrett och omdebatterat fenomen. Denna artikel tar sin utgngspunkt i samtida de
batter och rapporter fr att diskutera de nya ideal och ider kring livsmedel, konsumtion och landsbygd som knts till och kom till uttryck
i den ambulerande transporten. Bland konkurrenterna bemttes den rullande butiken av motstnd och misstnkliggranden. Ledande
ekonomer dremot tillskrev den en aktiv roll i moderniseringen av Sverige. Butiksbussen var en del av motorismen en ny rrlighet
och lyftes fram som en lftesrik mjlighet fr vxande vlstnd och storskalig utveckling. Trots att de lika grna skulle ha kunnat ses som
ett led i att bevara en sjlvhushllande smbrukarstruktur p landet, ackompanjerade centralt formulerade visioner om framsteg butiks
bussarnas vg ut p den svenska landsbygden. Med sortiment av modern mat framstod de som redskap fr att bryta ny mark, skapa nya
marknader och fra landsbygdsbefolkningen in i framtiden, till ett hgrande, allomfattande konsumtionssamhlle.

Den hr artikeln handlar om en fga omskriven buss

som under 1900-talets gng slingrat sig fram lngs smvgar p den svenska landsbygden alltmedan vrt moderna konsumtionssamhlle successivt tagit form utmed huvudvgarna: speceribussen, en rullande mataffr fylld med livsfrndenheter till salu fr mnniskor
utanfr staden.
Det var p 1930-talet som den hr sortens fordon
77 brjade dyka upp i byarna med sina sortiment av kon-

server och limpor, kaffepaket och makaroner, flsk och

charkuterier. De var inredda som en gngse butik p
den tiden. Ingngen var placerad i aktern, med steg som
ledde upp till den fnsterfrsedda drren. Drinnanfr
mtte betjningsdisken, med vg, vikter och stora glasburkar fr karameller och andra stsaker. Bakom disken
lpte hyllor lngs lngsidorna med frdigpaketerad mat
exponerad i prydliga rader. Skp, ldor och fack rymde
varor i lsvikt som man p vanligt stt fick be om nr

En samling delegater vid KF:s rskongress 1933 tittar in i

en av Konsums nya butiksbussar. Foto: Victor Malmstrm.
KF:s arkiv.
Motstende sida: Kunderna klev in i den rullande butikens
akter. Drinne mtte betjningsdisken och hyllor med uppstllda livsmedel. Kylskp fr frskvarorna anas i fonden.
Foto: KF:s arkiv.

man expedierades av chauffren som klivit ur frar

hytten och agerade butiksfrestndare i bussens inre.
Lampor och takfnster srjde fr belysningen. Rent,
ljust och vlordnat var principen, precis som i det ideala
stationra butiksrummet p 1930-talet. P bilderna ser
vi en toppmodern modell, framtagen av KF:s arkitektkontor, uppstlld p Htorget i Stockholm dr den visades
upp fr delegaterna vid Kooperativa frbundets landskongress sommaren 1933.1
Den rullande matvaruaffren var ett nytt fenomen i
en tid d Sverige stod p trskeln till genomgripande
omvandlingar. P 1930-talet inleddes en epok d ett
modernare samhlle skulle ta form och d sjlva ritarbetet till den svenska modellen utfrdes; det var ocks en
tid som prglades av ider om rrelse och mobilitetens
mjligheter.2 Det r mrkbart hur just verbryggandet
av avstnd via medier och kommunikationer gjordes till
huvudnummer i talet om samtiden under 1930-talet;
bilen, biofilmen, radion och tidningarna skulle stadkomma nationellt framtskridande i alla bemrkelser,
socialt, kulturellt, materiellt och ekonomiskt.3 Livsmedelsbussen, som en ny handelsform, tillskrevs en aktiv
roll i visioner om vad den nya rrligheten skulle fra
med sig och det r den historien som hr ska belysas.
Det handlar om hur moderniseringsivrarna tnkte sig
att motoriserade butiker skulle omvandla svensk landsbygd och fra landsbygdsbefolkningen in i framtiden,
till ett hgrande, allomfattande konsumtionssamhlle. 78

Bussarnas verkliga framfart genom byar och jordbruksbygder, med sina utbud av flsk och specerier, har
inte lmnat lika tydliga spr som visionerna om den. Hur
de rrliga varorna omsattes, omtalades och togs emot i
grdar och torparstugor vet vi mindre om. Beskrivningar
av den motoriserade specerihandelns utveckling under
1900-talet r ver huvud taget frvnande sllsynta, liksom beskrivningar av verksamhetens omfattning, for
donens antal, geografiska spridning och ekonomiska betydelse. Det gller svl populra som mer vetenskapliga
svenska som internationella framstllningar. Fulldiga etnografiska skildringar av vardagslivet i bussarna ur
kpmnnens eller kundernas perspektiv finns inte heller
samlade.4 Butiksbussens svenska historia r med andra
ord i stora stycken hljd i dunkel. Tanken r nu inte heller
att skriva dess biografi. Utifrn artiklar, debattinlgg och
rapporter om den svenska handelns utveckling i samtida
fackpress och -litteratur handlar frgan fr denna artikel
snarare om vilka ider och ideal kring mat, konsumtion
och svensk landsbygd som den mobila butiken kom att
omstta och mediera.5
Teoretiskt knyter detta an till Tim Cresswells resonemang om mobilitetens produktivitet.6 Rrelse frflyttar ju inte bara mnniskor och gods frn en geografisk punkt till en annan, den genererar ocks betydelser
kring de stllen mnniskor och varor transporteras till,
lmnar och passerar p frden. Enligt Cresswell produ79 cerar mnniskors rrelse p s vis tid och rum: platser

definieras, tillskrivs nya innebrder, formar frestllda

geografier som i sin tur utgr grund fr vra sociala
praktiker. I det perspektivet kan ocks butiksbussen betraktas som ngot mer n en distributionsteknisk nyhet
fr att underltta transporten av livsmedel mellan olika
stllen. Den genererade och vidarebefordrade ocks ider om vad landsbygden var fr en plats, och vad landsbygden kunde bli, liksom ider om den svenska bonden,
den ideala maten och hur vardagslivet p landet skulle
gestalta sig. Det r dessa bilder av landsbygd, lantliv och
konsumtion som str i frgrunden fr min analys hr.

Nr bussen kom till byn

En av de allra frsta butiksbussarna lr ha kommit rullande i trakterna av Ennger i Hlsingland.7 Hr hade

den gamla brukshandeln vertagits av Iggesunds konsumtionsfrening och kretsen av freningsmedlemmar
var utspridda inom en radie av ett par mil kring den fasta
butiken p orten. Flera dagar i veckan krdes varor ut
med hstskjuts till de boende i bygden. Ibland lastades
vagnen ocks med sdant som kunderna inte bestllt i
frvg och nr man mrkte att ocks dessa varor gick att
slja beslutade freningen att investera i en lastbil och
inreda den som en s kallad rullande butik. Vren 1928
brjade den fara med allehanda specerier till grdar och
mindre byar i trakten enligt en fastlagd turlista.8

Under 1930-talets frsta r fljde alltfler konsumtionsfreningar p landsorten efter. Det kunde vara
svrt fr smskaliga sammanslutningar att hlla lokala
butiker igng och istllet fr att ppna filialer och kra
hemtransporter till medlemmarna i glest befolkade omrden investerade man i mobila butiksenheter. I Hlsingland brjade Konsumbussar utg frn Ljusdal, Delsbo, Bollns och Ljusne, i Gstrikland frn Ockelbo och
Hedesunda. De for i Dalarna kring Leksand och Hedemora, runt Gimo i Uppland, ngelsberg och Hllefors i
Vstmanland, Bofors i Vrmland och p stgtasltten
i trakterna vid Motala. I bokslut och sjlvpresentationer
visades grna den motoriserade butiksparken upp. Det
betonades hur populr varubussen var, ssom en vlkommen beskare ute i bygderna, dr den frr s lnga
vgen till affren har frkortats vsentligt.9
Kooperativa frbundets (hdanefter kallat KF) centrala affrsavdelning gjorde 1936 en sammanstllning
av verksamheten i de 17 speceribussar som d var i drift
runtom i landet och man konstaterade att den nya butiksformen hade framtiden fr sig. De flesta bussar, vlutrustade med specerier, ktt och korvvaror i iskylskp,
for som regel efter turlista fem eller sex dagar i veckan, i
genomsnitt strckor p sju mil om dagen med uppehll
i en lng rad byar, vid vgskl och grdssamlingar.
Butiksbussen som var stationerad i Leksboda, mellan
Rttvik och Leksand, turnerade exempelvis till inte
mindre n 21 orter varje vecka.10 Frbundets samman- 80

stllning visade att omsttningen i bussarna p flera hll

hade kat stadigt mellan 1933 och 1935. Av allt att dma
torde butiksformen komma att utvecklas nnu kraftigare
framver, menade man, och understrk att frsljningen
frn bussarna illustrerade hur bilen och den nya mobiliteten skapat helt nya mjligheter fr detaljhandeln att
rationellt betjna konsumenterna.11
Motorismen var samtidens signatur. Frn och med
1920-talets senare del hade en vv av busslinjer, ofta i
privat regi, successivt brjat vxa fram och frgrena sig
ver landet. Bussar trafikerade trakter som aldrig ntts
av jrnvgens strckningar och frband fr frsta gngen grdar, kyrkbyar, municipalsamhllen och stder
med varandra. Man mste ge sig ut i bygderna fr att
riktigt frst vad bilarna betyda fr mnniskorna, bde
materiellt och andligt, skrev KF:s tidning Konsumentbladet 1933 och rapporterade att antalet busslinjer i Sverige nu uppgick till 2600 stycken. Tack vare bussarna
behvde ingen lngre vara isolerad frn yttervrlden, nu
nr sm orter och avskurna byar nddes av dessa smidiga och bekvma tingestar, som stanna varsomhelst,
taga upp passagerare och stta av dem vid varje litet vgskl. Bussarna hitta till de avlgsnaste byarna, de omspnna hela landet som ett spindelnt.12 Den nya rrligheten kunde frflytta svl mnniskor som ting mellan olika geografiska platser och sociala miljer. Folk
plockades upp lngs landsvgen, kte till kyrkan, fren81 ingslokalen, biografen eller staden. Bussen hmtade

Med ena foten vilande p steget till frarhytten str Olle

Hedlund, chauffr, butiksfrestndare och medlem av
Iggesunds konsumtionsfrening som investerat i bussen
fr att n de kunder som bodde en eller kanske tv mil frn
en kooperativ affr. Foto: Sockenbilder, Enngers hembygdsfrening & Kjell Hedlund.

mjlk, ull, gg, lump, potatis och trdgrdsalster. Men

den lastade ocks av, lmnade nya varor, intryck och
ider efter sig i hjulspren.13 Den nya rrligheten ppnade nya perspektiv och utsikter. Man talade om intrdet i en tid prglad av fartens ekonomi och siade om
att tidens moderna kommunikationsteknologier skert
skulle strcka sina verkningar lngre och djupare n
man kunde verskda.14
I det perspektivet kan butiksbussen betraktas som
en sorts problemlsare, ett redskap fr att rationellt betjna konsumenterna, som KF sa. Vidgas perspektivet
en smula, ser man emellertid snart att samtidens modernitetsivrare definierade problemet i sig som n mycket strre n att mnniskor p landet hade lngt till nrmaste affr. Det stora dilemmat var att de inte i tillrckligt stor utstrckning handlade i ngon affr. De kpte
inte vad de behvde fr pengar. Den uppgift som sam
tidens samhllsdanare nu sg att bussen skulle kunna
utfra var att bidra till den slutgiltiga kommersialiseringen av en traditionstyngd, stillastende landsbygd
att inlemma den i en formell penningekonomi. Vi st i
vra dagar mitt uppe i en revolution, hvdade Lubbe
Nordstrm efter en av sina mnga dokumenterade resor
genom Sverige, kanske strre och mer djupgende n
ngon annan i historien: bondens frvandling och penninghushllningens definitiva intrde i vrldens jordbruk.15 Sjlvhushllande s kallade vadmalsbnder skulle bli kalkylerande skrivbordskarlar och butiksbussen

med processad mat frn moderna fabriker skulle bli varje husmors skafferi ven bondmorans. Det var drivkraften i moderniteten, att gra alla till konsumenter.16

Standardisering: Visionen om
landsbygdens transformation

Visionen om landsbygdens kommersialisering och butiksbussen som en helt ny handelsform presenterades lite
nrmare i tidskriften Affrsekonomi av Elis Gunnars p
nyret 1934.17 Gunnars artikel r den enda mer ingende
publika beskrivning av butiksbussen ssom nytt fenomen, som jag har kunnat finna. Den speglar och sammanfattar dock vl de ider och diskussioner kring handelns utveckling som formulerades p central niv i Sverige vid den hr tiden. Elis Gunnars var frestndare fr
Affrsekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshgskolan i Stockholm och ingick i den inflytelserika krets av
akademiker, entreprenrer och kpmn som vid sidan av
Kooperationen strvade efter att rationalisera svensk
detaljhandel under mellankrigstiden. Till de mer namnkunniga hrde professor Gerhard Trnqvist, frpackningsindustrins Ruben Rausing och Hakonbolagens
Nils-Eric Wirsell.18 De frde intensiva diskussioner om
de trngande behoven av att effektivisera distributionen
och butiksvsendet eller samhllsfrbttrarnas styvbarn som detaljhandeln kallades av Gunnars.19 Medan 82

industrin under senare decennier knnetecknats av, som

man sa, revolutionerande uppfinningar och tekniska triumfer som gjort varorna allt billigare att producera,
slpade utvecklingen och den ekonomiska forskningen
inom den kostnadskrvande handeln efter. En vg av tgrder fr att minska kostnaderna skljde genom svenskt
butiksvsende under 1930-talets lopp. Man skte framfr allt effektivisera de manuella momenten genom satsning p frdigfrpackade varor, mer funktionella butiksrum, frbttrad service och frsljningsteknik.20
Det var en sorts modernisternas bild av svensk landsbygd som Gunnars tecknade i sin presentation av butiks
bussarna. Den illustrerar tydligt den spnning mellan
ideal och verklighet mellan iderna om hur samhllet
borde vara och hur vardagen faktiskt sg ut som Jonas
Frykman och Orvar Lfgren menar generellt prglade
diskussionerna om samhllets omdaning p 1930-talet.
Man hade svrt att acceptera att traditionella kulturformer skulle flytta med in i det nya folkhemmet.21 I Gunnars version av samtiden valde han att beskriva befintliga handelsvgar, distributionsformer och levnadsmnster p landet i imperfekt, medan visionen om frndring och en modernare landsbygd framstlldes i presens som om framtiden redan var hr.
Inledningsvis slog Gunnars fast att Erik Gustav
Geijers sjlvhushllande odalbonde som pljt sin ker,
fri frn varje konstlat behov, var borta. Nu hade bon83 den, tack vare de moderna samfrdsmedlen, blivit med-

lem i vrldshushllet. Dagens jordbrukare var skrivbordsbnder med likadana hem som stadsmnniskans,
inredda med kpta mbler och konsumtionsartiklar.
Grden var inte lngre en ekonomisk enhet dr man odlade fr egna behov. Bonden producerade fr att kunna
kpa det han behvde. Man tnker inte i kannor med
brnnvin eller tunnor med rg, man tnker i pengar.
Det var den mest ingripande omvlvning som skett i
kerbrukets historia: penninghushllningen hade kommit istllet fr egenhushllningen. Och det var inte ett
avslutat kapitel vi st fortfarande mitt uppe i den.
Bussar, bilar, flera och bttre vgar, telefon, radio, biografer, veckopress och dagstidningar skulle transformera landsbygden. Den nya rrligheten skulle strka samhrigheten med vrldsstaden, utrota individualiteten och framfr allt radikalt frndra kpvanorna.22
Landsbygdens traditionella handelsformer beskrev
Gunnars som redan mer eller mindre utslocknade. Frbttrade kommunikationer och srskilt bilismen hade
nstan fullstndigt tagit dd p marknaderna, dr en
vsentlig del av det ndvndiga varuutbytet p landsbygden gt rum, hvdade han. Hr sldes nu huvudsakligen hemsljdsalster, hudar, fgel och vilt. Vad som
fr vrigt terstr av denna en gng betydelsefulla institution i varuhandelns tjnst r endast karusellerna,
skjutbanorna och diverse tingel-tangel.23
Ocks handelsboden och den fasta diverseaffren p
landsbygden frpassades av Gunnars till frfluten dtid.

Den hade utan tvivel varit landsbygdens frnmsta varudistributr, skrev han, vensom traktens nyhetscentrum och medelpunkt fr det sociala livet. Som sdan
var den skert frtrfflig fr sin tid, men efter vrt stt
att se en dyrbar och fga effektiv form fr varufrmedling motsatsen till vra dagars specialisering och
standardisering. Med stigande levnadsstandard och
frbttrad samfrdsel fick lanthandeln maka p sig fr
den nya tidens specialiserade affrsformer. Hr sg
han framfr sig hur standardiserade varutyper skulle
sljas hos specialiserade handlare i mer rationellt organiserade centrala butiker.24
ven postorderfirmorna hade frlorat p det senaste
rtiondets utveckling av trafikmedlen. Eftersom landsbygdsbefolkningen tack vare bussar och bilar ftt mjlighet att resa fort, bekvmt och billigt, mste dessa konkurrera med varuhus och specialaffrer i stderna. Och
de var betydligt svrare konkurrenter n lanthandlarna
p sin tid. Mnga av de strre varuhusen och special
affrerna hade fljaktligen upphrt med sin omfattande
postorderverksamhet. Postorderfretag som hln &
Holm hade i sin tur brjat ppna egna butiker. Det var
betecknande fr tiden, menade Gunnars och pekade p
att huvuddelen av vr svenska landsbygd tminstone
rknat efter invnarantal nu lg inringad av urbana
detaljhandelsomrden. Via landets ver 3000 busslinjer, med en sammanlagd lngd som var sex gnger strre n jrnvgslinjernas, fraktades varje dag tiotusentals

kpare till och frn sdana handelscentra. Medierna

spelade en betydelsefull roll fr att odla konsumtionskulturen, vilket i artikeln illustrerades med att en stads
handelsomrde utstrckt i geografin sammanfll med
dagstidningarnas spridningsomrde.25
Kpbehovet skulle hrmed komma att vxa. Gunnars beskrev hur landsbygdspubliken frr haft rykte om
sig att stta vrde p det hllbara och gedigna. Materiella ting skulle anvndas lnga tider och grna rvas i
generationer. Men nu ville det yngre ledet hellre ha
nytt. Stil och mode vxlade p ett helt annat stt.
Landsortens unga eleganter av bda knen hade samma snitt p klderna som huvudstadens och ett nytt
mode eller en ny schlager kom nstan samtidigt till
Stockholm, Tomelilla och Lycksele, framhll han. Tio
r tidigare hade handlarna kunnat slja restlager ssom
nyheter p landsorten men det gick inte lngre. Folk
ville ha del av det nya, av den praktiska, vackra vardagsvaran och kpa billigare och oftare. Olikheterna i sprk,
kldedrkt, seder och tnkestt hll p att frsvinna:
den svenska landsbygden var dessbttre inte befolkad
av individualister p samma stt som frr. Och standardiseringen av konsumenterna hnger ihop med
standardiseringen av produktionen och konsumtionen.
De pverka varandra msesidigt utan att man kan avgra vad som r orsak och vad som r verkan. Det r
som med hnan och gget: man vet inte vilkendera
84
som kom frst.26

I visionen om landsbygdens kommersialisering var

just standardisering modellen. Det skulle prgla hela kedjan frn produktion och distribution till konsumenten
sjlv. Med den nya rrligheten skulle grnsen mellan stad
och land bli alltmer utsuddad och skillnaden mellan jordbruksbefolkningens och stadsbons materiella och mentala vrldar lsas upp. Men medan klder, skor och husgerd skulle inhandlas hos stadens specialiserade detal
jister av en rrlig landsortskonsument, var det andra
ml och rrlighetsideal som gllde fr livsmedlen.

Den moderna maten

ven om ett lanthushll mste kpa en del frnden

heter utifrn, ssom kaffe, sill, socker och salt, producerades fortfarande mjl, brd, smr, ktt, frukt och andra
viktiga specerier och charkuterier hemma i allt fr stor
utstrckning betonade Gunnars. Visserligen slde
mnga sin spannml ofrmalen och kpte sitt behov av
mjl. Strre slaktdjur lmnades till slakterier och vissa
slde smrmjlk till mejerierna och kpte margarin fr
pengarna. Och det var modellen! S kunde alla inlemmas i ett rationellt och storskaligt livsmedelssystem,
mer effektivt n det enskilda hushllet. Men man tar
inte steget fullt ut, fortsatte han och pekade p den informella ekonomi med byteshandel och partipriser som
85 fortfarande grasserade i problematisk omfattning. Han

beskrev den alltfr vanligt frekommande hemma

produktionen i tydligt nedsttande termer och grna i
ltt anekdotisk ton. Traditionell lanthushllning med
egna rvaror stlldes drmed i bjrt kontrast till den ideala, moderna fabriksproducerade maten. Nu nr kvinnornas arbete brjat tas ver av fabrikerna skulle den
husmor som kunde skta barn, matlagning, ladugrd
och samtidigt brygga, baka, tvtta, slakta, ysta, krna,
vva och sy bli en historisk gestalt. Det lg helt i linje
med tidens strvan efter att rationalisera hemarbetet
och modernisera husmoderns vardag.27
Man hr talas om folk som bereder sitt lin, spinner
sin ull, tillverkar eget potatismjl, slaktar kor fr eget
bruk och bereder skinnet, krnar smr, gr ost och
snickrar mbler, skrev Gunnars och kallade dem pittoreska kvarlevor frn svunnen tid. Fr smrkrnor och
ullkardor hrde frn och med nu hemma p de etnografiska museerna; med brdkavlar, kttkvarnar, bryggkar
och kaffebrnnare. Kanske skulle ocks symaskinen bli
museifreml en vacker dag men konservppnaren
hr nog framtiden till.
Hr blev landsbygdens traditionella egenhushllning
liksom en sista sttesten i det moderna. Den riktigt stora
utmaningen, som Gunnars ocks mer explicit formulerade som ett problem, var att f lanthushllen lika beroende av livsmedelsbutiker som stdernas arbetarfamiljer
och medelklass. I den strvan spelade kundernas kade
rrlighet inte s stor roll, betonade han. Av fundamental

betydelse fr inlemmandet av bondlandet i konsumtionssamhllet var istllet att maten blev mobil. Och det var
hr butiksbussarna kom in i bilden:
Gngna tiders grdfarihandel har teruppsttt i en ny
form och under nytt namn kringfringshandeln. Specerier, brd och framfr allt charkuterier, distribueras nu ut
till kunderna i specialbyggda butiksbilar, ofta frsedda
med kylanordning. Det r dock inte endast livsmedel som
sljas frn bil. ven husgerd och bekldnadsartiklar ing
ibland i bildetaljisternas sortiment. Det lr t.o.m. frekomma bilbutiker med skilda livsmedels- och manufakturavdelningar. I trakter dr samfrdseln huvudsakligen
r hnvisad till vattenvgarna, har de ambulerande affrsmnnen etablerat sina butiker i motorbtar som det
tycks inte utan framgng. Srskilt frn Stockholms
skrgrd rapporteras en livlig kringfringshandel per bt.
Tyvrr finns det inte ngon som helst statistik ver kringfringshandelns omfattning, men att den r mycket utbredd och vxer mycket fort r skert.28

Den mobila handeln intog just nu en gynnsam stllning

gentemot den fasta handeln, menade Gunnars, ven om
den n s lnge hr i landet inte antagit storfretagets
form. Butiksbussarna drevs som regel av enmansfretag,
ofta av lokala handlare som ville utka kundkretsen.
Konsumentfreningarna stllde sig inte heller frmmande. Motoriserad kringfringshandel lg emellertid

vl till fr stordrift, och det var vl endast en tidsfrga,

innan varudistributionen per butiksbil skulle bli big
business ven i Sverige.
Den smidiga, snabba och rullande butiken tycktes
kunna erbjuda allt som behvdes av vardagens fr
ndenheter. Oavsett avstnd och geografi kom den
regelmssigt farande frn staden, som en effektiv lnk
mellan fabriken och husmor. Den parkerade en stund
hemma p grdsplanen, bjudande varor till veckans mltider som ett vlordnat, gstande centralskafferi. Medan lanthandeln och bondens marknad avvisats som
obsoleta distributionsformer presenterades den motoriserade kringfringshandeln som det moderna och
mobila samhllets lsning p ett utpekat problem: den
svenska obygdens individualitet och ekonomiska utanfrskap eller traditionsbundenhet och efterblivenhet,
om man s vill.
Tittar vi fr ett gonblick in p hyllorna i Kooperationens buss, som stod uppstlld p Htorget sommaren 1933, ser vi livsmedel i toppmoderna standardfrpackningar ordnade i rader: makaroner, Eves margarin
(inte smr, mrk vl), konserver och honungsburkar.
Tittar vi nnu lite nrmare ser vi ocks hur sjlva frpackningarna signalerade nya ideal, hur de kringvvde
maten med betydelser via frg, form, ord och bild. Att
fabriksfrpacka vardagsmaten var en distributionsteknisk nyhet i den allmnna strvan efter att rationalisera
detaljhandel och svensk frpackningsindustri som fick 86

sitt genombrott just under mellankrigstiden. Designade

frpackningar, burkar och paket brjade frn och med
denna period att systematiskt sprida budskap till kunden, inte bara om innehllet utan i form av mer eller
mindre explicita verbala och visuella pstenden om
producenten, konsumenten och konsumtionen i sig. De
kom drmed att f allt mer central betydelse som agenter, eller aktanter, fr att tala med Latour, fr att stimulera efterfrgan i vra konsumtionskulturer. De fungerade som medier p en framvxande massmarknad.29 P
KF:s paket som fanns i butiksbussen gjordes fabriken
med sin storskaliga produktion till huvudnummer. Det
gavs inga hnvisningar till bondens krar, kor eller
odlingslandskap i kundens mte med varan. Istllet exponerades Kooperativas makaronfabrik, KF:s Grynkvarn och den moderniserade Tre Kronor i stram,
effektiv funkisestetik p paketen. Det var modern mat,
som skrdats i byarna men tagit vgen om fabriken och
staden fr att sedan komma tillbaka till landet i ny och
standardiserad kostym. Den efterstrvansvrda standardiseringen av konsumenten hnger ihop med standardiseringen av produktionen och konsumtionen
som Gunnars sa.30 P s vis frmedlade bussens utbud
moderniseringsivrarnas drmmar om en ny livsordning
p landet ett mer gesllschafts-prglat jordbruksland,
med Asplunds terminologi.31 Det mobila butiksrummet
upphvde grnsen mellan stad och land, suddade och
87 tnjde ut den. Det var en bit av staden, ett strre sam-

KF:s egen makaronfabrik gavs stort utrymme p frpackningen under 1930-talets mitt (NM 299.455a-b).
Foto: Ridde Johansson. Nordiska museet.

manhang, som kom brummande p byvgarna, inbjudande, erbjudande och inkorporerande som en framfarande prop.

Smbrukens landsbygd och den

informella ekonomin

Butiksbussen och den motoriserade handeln under

1930-talet kan ses som en mycket konkret omsttare av
modernisternas ambitioner att effektivisera svl produktionen, distributionen som konsumtionen av livsfrndenheter i ett gigantiskt och allomfattande rationaliseringsprojekt. I stderna slog masskonsumtionen
igenom p allvar under 1930-talet, inte minst genom
nya handelsformer dr billiga massproducerade varor
distribuerades ocks till bredare skikt via enhetsprisvaruhus som Epa och Tempo.32 Det skulle i sin tur komma
att omforma traditionella konsumtionsideal. Istllet fr
nyttoaspekten brjade man betona konsumtion som ett
medel fr att tillfredstlla nskningar hos den enskilde
konsumenten, oavsett hur dessa drmmar sg ut.33 De
nya rrlighetsteknologierna tillskrevs en helt central
roll i dessa processer. Inte minst bussen, som geografiskt skulle kunna inlemma ven landsbygden, i en cirkulationsrrelse och ett storskaligt gemensamt varuflde, och drmed i formandet av ett modernare samhlle.
Det gllde som Frykman och Lfgren har pongterat,

att med kommunikation och handel sammanfra

mnniskor, gra bokslut med en stagnerad bondekultur
och skapa mjligheter fr att erstta de identiteter som
drmed gick frlorade i nrmaste kpstad. Att vara
modern betydde att vara kpinriktad.34
I Gunnars perspektiv sgs butiksbussen bana vg fr
nya konsumtionsmnster, dr massproducerad mobil
mat skulle fda landets alla konsumenter. Som en sammanbindande, medierande lnk skulle den frbinda de
mest avlgsna avkrokar med det strre, urbana samhllet. Den med Gunnars terminologi individualistiska,
egensinniga lantbefolkningen skulle inlemmas i en
gemensam penningekonomi. Landsbygden skulle drmed slutligen kommersialiseras och butiksbussen sgs
som mediet. Man kan frga sig hur visionerna mtte
verkligheten p vischan.
Svensk landsbygd p 1930-talet var ingen homogen
geografi, varken socialt eller ekonomiskt. Skillnaderna
mellan olika grupper var mycket stora och levnadsstandarden var generellt lngt mycket lgre p landet n i
stderna. Vid sidan av de stora jordgarna bestod landsbygdsbefolkningen av mellanbnder, torpare, skogs
arbetare, statare och en dominerande majoritet smbrukare. Inkomsterna hos de flesta var mycket sm och ven
om lnearbetare p landet delvis kpte sina livsmedel
eller fick betalt in natura, s bedrev s gott som varje
hushll ocks ngon form av stdjordbruk.35 Levnadsunderskningar och studier av lanthushllens kpvanor 88

Konsumbuss med kunder p 1930-talet. Foto: KF:s arkiv.

visar att hemmaproduktionen av livsmedel rent generellt dominerade. Man bakade sitt brd hemma, krnade smr, tillverkade ost, korv och saltade flsket av
hemslaktade djur. Detta var ett mnster som hushllen
strvade efter att behlla ocks nr varuutbuden av modern mat och nya konsumtionsvaror successivt brjade
ka under 1930-talets lopp.36
Det ligger nra till hands att se landsbygdens samhllsstruktur p 1930-talet som prglad av en dynamisk,
icke-monetr, informell ekonomi med byteshandel,
naturahushllning, tjnster och gentjnster en ndvndig struktur i en befolkning som till stora delar var
inkomstfattig. Ekonomhistoriker har visat att handeln
p landsbygden alltid varit livlig och drivits av enskilda
89 mnniskor vid sidan av statsmakternas kontroll och ut-

anfr en mer formell penningekonomi.37 Det ligger fljaktligen ocks nra till hands att lsa Gunnars nskan
om att utrota individualiteten och standardisera konsumenterna p landsbygden ssom en strvan efter att
bryta ett frhrskande smbrukarideal. Eller ville han
bara vara provocerande modern?
I Hur bonden blev lnearbetare beskriver Hans Seyler
hur en smbrukarprofil upprtthlls aktivt under mellankrigstiden, inte minst frn statligt hll som en del av
tidens arbetslshetspolitik.38 Det kan i sammanhanget
ses som en form av alternativ modernitet. Smbrukaridealet rymde ider om att varje medborgare skulle ha
rtt till en egen tppa, en liten lott fr eget bruk. Understd med statliga ln till egnahemsrrelsen och odlingslgenheter i norra delen av Sverige pgick ocks under
1940-talet. Landsbygdens stora halvproletra smbrukarmassa fungerade enligt Seyler under krisren som
sttdmpare vid konjunktursvngningar nr lneinkomsterna mste pressas mot noll.39 De producerade i
mycket liten utstrckning fr en kommersiell marknad
och kunde drmed inte heller ing i de processer som efterstrvade centraliserad produktion.
Ur ett sdant perspektiv p det svenska lantlivet, med
sin prgel av brokig smbrukarstruktur och icke-monetra ekonomier, kan livsmedelsbussens frd till torp och
stugor ocks betraktas. Men i kontrast till Gunnars
modernitetsversion framstr den d snarare som en konserverande kraft. Butiksbussen kunde ju rentav bidra till

att bevara landsbygdens traditionella struktur av smskalighet och ett sjlvstndigt smbrukarliv genom att
bekvmt tillhandahlla de varor som trots allt mste
kpas fr pengar, ocks i mer olndig terrng.

Den hotfulla rrligheten

Butiksbussens potentialer som moderniseringsgenerator lg kanske inte frmst i att f hela den svenska jordbruksbefolkningen att kpa alla sina livsfrndenheter
fr pengar. Eller med Gunnars ord i att f dem bli lika
beroende av livsmedelsbutiken som arbetarfamiljerna
var i stderna. Detta frefaller vl visionrt. Det nya
med bussen lg snarare i sjlva rrligheten. Den skte
upp mnniskor i periferin, ven de som mycket sllan
beskte en butik. Den kunde n dem med nya utbud och
erbjudanden och kanske frekomma dem, genom att
dyka upp vid stugknuten innan de sjlva hunnit ivg till
handelsboden. S kan man tnka sig att den mobila
handeln producerade modernitet p landsbygden:
genom att gra alla till potentiella konsumenter.
Rrliga element har alltid kunnat upplevas som vdligare n fasta, som okontrollerbara, fria, grnslsa och
farliga. S var det ven med de kommersiella bussarna
p 1930-talet. De vckte reaktioner. I takt med att fler
butiker brjade rulla runt p landsbygden under decenniets frsta hlft vxte sig motstndet frn handlare

med stationra affrsrum allt starkare. I kontrast till

nationalekonomernas, samhllsarkitekternas och mobilitetsivrarnas framtblickande perspektiv kan lanthandlarnas bild av utvecklingen snarast betraktas som traditionalisternas version. Den nya rrligheten hotade deras
existens. De hann inte med i svngarna. De moderna
och smidiga butiksbilarna framstod som okontrollerbart flexibla. De tog sig fram verallt och skapade p s
stt kaos i redan etablerade kommersiella och geografiska
ordningar p landsbygden. Frr fanns givna grnser fr
en handlares kundkrets, naturligt definierad av ett stadskvarter, en by eller ett mindre samhlle. Men var gick
grnserna nu?40
Bussarna brt ny mark och ritade om kartan ver lokala kommersiella marknader i strvan efter att skapa
nya konsumenter med sina rrliga utbud. Snabbhet och
fart sgs som tidens lsen, och det allmnna vlstndet
som frukten av just fartens ekonomi. I fokus stod omsttningshastighet, varornas snabbhet och effektivare
distribution fr en efterstrvad massmarknad. Svl traditionalisterna, med lanthandelsfretrdarna i spetsen,
som moderniseringsivrarna konstaterade ocks att den
motoriserade handeln i oerhrd grad hade utvidgat
frsljningsomrdena p landet.41
Det krvdes ingen anmlan eller tillstnd fr att slja
livsmedel frn bil vid den hr tiden. Ngon motsvarighet
till sanitr kontroll som gllde fr stationra matbutiker
existerade inte heller. Vem som helst kunde i enlighet 90

med nringsfrihetsfrordningen skaffa sig en buss och

slja vilka livsmedel han eller hon s nskade, varhelst
ngon var villig att kpa. Detta upprrde bofasta handlare som gng p gng hvdade att de utsattes fr illojal
konkurrens. I Svensk livsmedelstidning, utgiven av Livsmedelshandlarnas centralfrening, kan man flja opinionen och protesterna under decenniets lopp. Man krvde
restriktioner i framfarten, bestmmelser om fasta rutter
och framfrallt begrnsning av antalet rullande butiker.
Den ambulerande livsmedelshandeln beskrevs som
ett obehag som snabbt hade tagit sig oroande proportioner. Kringresande handlare vxte som svampar ur
jorden och de slde snart nog allting.42 Nr myndigheterna krva s strnga hygieniska anordningar av oss,
borde de ocks titta nrmare p pikarnas [lderdomligt
ord fr odga, skurk] rostiga doningar, skrev exempelvis Valfrid Ahlstrm, ordfrande i Stockholms Ktt- och
viktualiehandlarefrening 1932:
Vi mste med eftertryck sga ifrn, att denna handel, som
urartat frn vad tidigare menades med grdfarihandel till
att omfatta alla slags livsfrndenheter i en skn blandning, mste stvjas. Gres ingenting frn myndigheterna
sida, ja, d terstr ingenting annat, n att vi lite var skaffa
oss en gammal bil eller en dragkrra och kuska omkring p
gator och vgar med vra varor. D slipper vi hyror och
andra omkostnader. Och vi behva inte tnka p skatter

91

och myndigheternas kontroll.43

Fabriksproducerat margarin av mrket EVE hrde till

bussens stende utbud ett impopulrt livsmedel bland
svenska bnder som vrnade en inhemsk smrmarknad.
Foto: Sune Eriksson. KF:s arkiv.

Kampen mot butiksbussarnas utbredning frdes i en

mngd debattinlgg och resulterade ocks i flera protestskrivelser och motioner stllda till riksdagen under
1930-talets frsta hlft.44 Landets lnsstyrelser, och i
nsta steg socialdepartementet, tog under perioden
emot ett tiotal skrivelser frn olika freningar fr
handelsidkare runtom i Sverige: frn Jnkping, Sdermanland, Halland, Vsterbotten och Kronobergs ln.45
Det rdde vid den hr tiden generellt sett veretablering
inom svensk detaljhandel. Konkurrensen var knivskarp
svl mellan enskilda handlare, privathandeln och KF
liksom mellan andra kedjefretag som nu brjat etablera sig runtom i landet.46 Talet om den ambulerande
handeln som ett okontrollerbart hot prglades emellertid frmst av pstenden om bristande hygien och
snygghet och krav p strngare kontroll av dessa herrars mtt och vikter. Kringfrande affrsmn beskrevs
som lst folk och man vdjade om att allmnheten p
landet skulle erbjudas kompetens och sakkunnig betjning istllet fr att utsttas fr dessa s.k. handlare.47
I december 1934, samma r som Gunnars presenterade butiksbussen som en ny ideal handelsform fr
landsbygdens kommersialisering, lmnade Sveriges
Kpmannafrbund in en masspetition till Kungl. Maj:t
undertecknad av 31000 privathandlare runtom i landet. rendet motionerades ocks i riksdagen. Att ambulerande kpmn underkastades samma lagar och frordningar som den fasta handeln torde inte bara ligga i

detaljhandelns intresse, utan ocks i konsumenternas,

hvdade man. Man yrkade p flera former av reglering:
ett infrande av tillstndsbevis, att butiksbilarnas turer
skulle begrnsas till vissa tidpunkter och att statsmakterna skulle kontrollera om konsumenterna verkligen
hade behov av kringfringshandel, och drmed skyndsamt ndra i nringsfrihetsfrordningen frn 1864.48
Det hela resulterade i att medicinalstyrelsen fick i
uppdrag att utreda frgan om freskrifter kring hygien i
handel med ktt och charkuteriprodukter frn bil. Fr
vrigt vidtogs ingen tgrd. Motionen avslogs, i likhet
med tidigare motioner i rendet. Det var inte rimligt att
ndra i nringsfrihetsfrordningen, menade man och
lmnade drmed slutgiltigt konkurrensfrgan drhn.49
Detta tystade debatten, liksom ropen om frbud och
restriktioner. ret drp konstaterade O. E. Jacobsson
ordfrande i Livsmedelshandlarnas centralfrening
uppgivet att allt arbete fr att stoppa busstrafikens framfart varit fullstndigt resultatlst.50 Det hade ocks visat
sig svrt att skapa opinion mot mobila butiker p landsbygden dr avstnden till affren ofta var stora. Han tillstod att det trots allt var bekvmare fr landsortsbefolkningen att livsmedelsbutiken kom till dem, n att de
sjlva skulle frdas till butiken. Fr att skydda den enskilda handelns intressen och nd fortstta kampen
mot Kooperationens alltmer storskaliga varudistribution i sina toppmoderna och arkitektritade butiksbussar
ville han uppmana landets privata affrsmn att p mot- 92

svarande stt g samman, bilda aktiebolag och skaffa

gemensamma parker av mobila butiker. Frslaget mtte
inga reaktioner i tidningsspalterna. Frgan tycks ha dtt
helt och hllet.

Livsmedelsbussens terkomst

Under fljande decennier fortsatte butiksbussen sin frd

alltmedan centraliserade stormarknader med sjlvbetjningssystem vxte upp p allt lngre avstnd frn ldre
bystrukturers knutpunkter. Med frnyad kraft rullade
den in i 1960-talets svenska vardagslandskap, dock inte
mer som en sorts framtidens lftesrika farkost utan snarare
som en ndvndighet fr att lsa de problem som rekord
rens moderna handelsstruktur hade skapat. P
aradoxalt,
kan tyckas eller kanske typiskt nog skapade privat
bilismens genombrott frutsttningar fr vad som kan
kallas butiksbussens glansperiod. Med frverkligande av
n mer moderna ider om rationalitet och stordrift inom
handel och industri ersattes de mobila varuutbuden av
den rrliga konsumenten. Mellan 1950 och 1970 frsvann
17000 livsmedelsbutiker i Sverige och handeln koncentrerades allt starkare till ett ftal huvudaktrer med ICA
och KF i spetsen. Den stora butiksdden drabbade framfrallt landsbygden. Dessa genomgripande och snabba
frndringar fick statsmakterna att agera. I en omfat
93 tande distributionsutredning ifrgasatte man p 1970-ta-

I Konsums busspark fanns bde fiskbutik och speceribuss med

strre sortiment av allehanda livsmedel. Hr i 1970-talsmodell.
KF:s arkiv.

let hur den svenska livsmedelshandeln egentligen fungerade.51 Det konstaterades att utvecklingen hade skapat
problem fr stora grupper i samhllet. Alltfr mnga brjade f alldeles fr lngt till nrmaste affr. Hushlls
underskningarna frn 1969 visade att 65 procent av landets hushll visserligen gde en bil, men bara 15 procent
av husmdrarna i Sverige hade krkort eller disponerade
bilen fr eget bruk. Och det var hon som gjorde in
kpen.52 I ett modernare konsumtionssamhlle hade
konsumenterna i realiteten ftt svrt att handla mat.

Husmdrar p k ngonstans p sknska landsbygden,

lngt ifrn storkpens nya konsumtionsarealer fr bilburna.
Foto: Bertil Brjeson. KF:s arkiv.
Motstende sida: P 1960-talet inreddes butiksbussarna som
moderna sjlvbetjningsbutiker i en strvan efter att rationalisera
ocks den mobila handeln. Foto: Bo Westling. KF:s arkiv.

Den svenska landsbygden hade genomgtt en radikal

strukturrationalisering under tiden sedan de frsta butiksbussarna. Smbruken minskade mycket snabbt under 1950- och 1960-talen d svensk industri var som
mest expansiv. En majoritet av landsbygdsbefolkningen
flyttade till stderna. Drmed klipptes banden till jorden
och den smskaliga hemmaproduktionen av vardagsmat
fr de allra flesta. S gott som alla ven landsbygdsbefolkningen var vid det laget beroende av en livsmedelsbutik. Butiksbussen har drmed fortsatt att rulla, p sina
hll in i vr egen samtid. Den tar fortfarande hand om
livsmedelsfrsrjningen i glest befolkade bygder i Norrland, Skne och p Gotland dr speceribussen far under
devisen handla dr du bor, billigare n du tror.
Men ven i storstderna har butiksbussen brjat
dyka upp under senare r. Dr kommer den med
1930-talsgon sett farande i helt omvnd ordning frn
landet till staden fr att salufra matvaror till vr tids urbana, medvetna och vlbestllda konsumentgrupper.
Till storstadsbor som har rd kan kpa miljmrkt
havsmat, frsk fisk och skaldjur frn fiskbussen. Den
levererar nyfngade lckerheter inom ett dygn frn

bestllningstillfllet om man bor i storstdernas innerstadsomrden. Man kan ocks kpa lammkorv, grnsaker och marmelader direkt frn bonden med slagorden varubussen dr maten har identitet!53 Det r vr
tids ideala, toppmoderna mat som kommer rullande
med nya frtecken nrproducerad, smskalig och eko- 94

logisk raka vgen frn landet till staden. Produktionssamhllets ideala livsmedel, bestende av centralt
fabriksprocessade konserver frdiga att ta, har i tjnstesamhllet ersatts av helt andra kvaliteter och preferenser: utvalda rvaror med dokumenterat ursprung fr
lngkok och tidsdande surdegsbak. I takt med att billig,
standardiserad och hgprocessad mat distribueras i vr
tids moderna, globala industriella livsmedelssystem har
det naturliga, lokalproducerade och smskaliga hamnat i
fokus fr diskussioner om kvalit och efterfrgan. Det
gller svl fr Sverige som resten av vstvrlden dr det
handgjorda, unika, autentiska, producerade med traditionella tekniker kommit att uppvrderas.54 Fr producenten rcker det inte lngre med att avbilda kor, sdesflt och vyer frn ett svunnet bondesamhlle p livsmedelspaketen fr att vinna konsumentens frtroende.
Nu ska svl bonden, hans by och i vissa fall ven djuret
vi kper namnges, avbildas och presenteras med sm historier som terger livet p grden. I vr tids konsumtionskulturer har 1930-talsvisionerna om den moderna
maten och det ideala tandet p s vis inverterats.

noter

95

1. Kongressen i bilder visades upp i Konsumentbladet, nr 24, 1933.

2. Jonas Frykman & Orvar Lfgren, red., Modrna tider: Vision och
vardag i folkhemmet (Malm: Liber frlag 1985).
3. E. H. Thrnberg, Frn det moderna samhllet (Stockholm: Albert

Bonniers frlag, 1935), 8694, 157158; Gunnar Asplund, Acceptera (Stockholm: Tiden, 1931). Se vidare tidskrifter som Affrsekonomi, Konsumentbladet och Affrsvlden dr motorism, rrlighet,
medier och kommunikationer prglade samtidsskildringarna un
der 1930talet.
4. P internet kan man hitta fragmentariska minnen av butiks
bussarnas verksamhet p den svenska landsbygden. Det finns
ocks enstaka lokalhistoriska skildringar, se till exempel G
ran Andersson, Nr Konsumbilen kom, Vi skriver i Upplands-Bro, nr 82, 1995. Sannolikt har vissa lokala konsumtions
freningar runtom i landet bevarat material om den egna verk
samhetens fordon, men samlad statistik p nationell niv sak
nas helt.
5. Fr denna artikel har en rad tidskrifter dr man kan frvnta sig
att bussarna skulle omskrivas gtts igenom fr ren 19301940,
i frsta hand Konsumentbladet, tidningen Vi, Affrsekonomi, Affrsvrlden, Svensk livsmedelstidning liksom en mngd lokala kon
sumentfreningars rsberttelser i KF:s arkiv. Det kan dock kon
stateras att livsmedelsbussarna inte var srskilt uppmrksam
made. Det var dremot motorismen och den nya rrligheten,
som p olika stt lyftes fram som en lftesrik potential fr vxan
de vlstnd och ekonomisk utveckling.
6. Tim Cresswell, On the move: Mobility in the Western world (New
York: Routledge, 2006), 26, 2123.
7. Enngers hembygdsfrening har bidragit med historisk fotodo
kumentation fr den hr studien. Ett srskilt tack till Kjell Hed
lund i Iggesund fr uppltelse av bildrttigheter.
8. Iggesunds konsumtionsfrening: Ngra anteckningar med anledning
av de gngna tio ren (Gvle, 1932).
9. Kooperationen i Leksandsbygden: En minnesskrift (Stockholm: Tiden,
1939), se ven Axel Phlman & Walter Sjlin, Konsumtionsfreningen Enighet, Hllefors: En minnesskrift 19141934 (Stockholm:
Tiden, 1939).
10. Kooperationen i Leksandsbygden, 31.

11. KF:s arkiv. Ark 535. KF, affrsavdelningen: PM angende frslj

ning frn butiksbussar, Stockholm 1936. (stencil).
12. Sten Kjellberg, Bilismen: Vr tids signatur, Konsumentbladet, nr
41, 1933, 89.
13. Nordiska museet, frgelista Nm nr 125: Kommunikationernas infrande i bygden, upplaga 1, 1944, se till exempel EU 28004, Marks
hd, Vstergtland; EU 28178, Stngens hd, Bohusln; EU 28430,
Sotens hd, Bohusln; EU 28462 Anundsj sn, Sollefte.
14. Sign.: A. L-d., Fartens ekonomi Konsumentbladet, nr 26, 1930, 5.
15. Ludvig Nordstrm, A-B. Nord-Europas frenade bnder (Stock
holm: Albert Bonniers frlag, 1931), 9.
16. Jmfr Frank Trentmann, Knowing consumers histories, iden
tities, practices: An introduction, The making of the consumer:
Knowledge, power and identity in the modern world, red. Trent
mann (New York: Berg, 2006).
17. Elis Gunnars, Landsbygdens nya kpvanor, Affrsekonomi, nr 2,
1934, 319320; 335337.
18. Se vidare Jenny Lee, The market hall revisited: Cultures of consumption in urban food retail during the long twentieth century (Diss. Lin
kping: Institutionen fr Tema, Linkpings universitet, 2009),
148, 154, 196; Peder Alx, Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare 18991939 (Stockholm: Symposion, 1994).
19. Elis Gunnars, Amerikansk detaljhandel (Stockholm: Norstedt,
1933), 5.
20. Jmfr Hakon Swenson, Rationalisering inom detaljhandeln och
andra bidrag i Sveriges Kpmannafrbunds minnesskrift 1933
(Stockholm: Idun, 1933); Bosse Bergman, Handelsplats, shopping,
stadsliv: En historik om butiksformer, sljritualer och det moderna
stadslivets trivialisering (Stockholm: Symposion, 2003); Ulrika
Torell & Jenny Lee, Talande paket: Butiksrum, frpackningar och
frsljningens kommunikativa former, Burkar, psar och paket:
Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer, red.
Torell, Roger Qvarsell & Lee (Stockholm: Nordiska museet, 2010).
21. Frykman & Lfgren, 17.
96

97

22. Gunnars, Landsbygdens nya kpvanor, 319.

23. Ibid, 320.
24. Principerna fr standardisering, specialisering och rationalise
ring inom handeln hade Gunnars utvecklat i sin nyutkomna bok
Amerikansk detaljhandel.
25. Se Affrsekonomi, nr 7, 1934. Jmfr ven nr 12, 1934, som gnades
t sambanden mellan konsumtion och tidningslsning i Sverige.
26. Gunnars, Landsbygdens nya kpvanor, 337.
27. Britta Lvgren, Hemarbete som politik: Diskussioner om hemarbete, Sverige 193040-talen, och tillkomsten av Hemmens forskningsinstitut (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1993), 172175; Boel
Berner, Sakernas tillstnd: Kn, klass, teknisk expertis (Stockholm:
Carlsson, 1996), 236, 245249.
28. Gunnars, Landsbygdens nya kpvanor, 336.
29. Jenny Lee, Roger Qvarsell & Ulrika Torell, Forskning om frpack
ningar, Burkar, psar och paket: Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer red. Torell, Qvarsell & Lee (Stockholm:
Nordiska museet, 2010); Maria Kniazeva & Russell Belk, Pack
aging as a vehicle for mythologizing the brand, Consumption,
Markets and Culture, vol. 10, nr 1, 2007, 5169.
30. Gunnars, 337.
31. Johan Asplund, Ess om Gemeinschaft och Gesllschaft (Gteborg:
Korpen, 1991).
32. Orsi Husz, Spara, slsa och alla de andra, Signums svenska kulturhistoria. 1900-talet, red. Jakob Christensson (Stockholm: Sig
num, 2009), 283.
33. Jmfr Alx, 237.
34. Frykman & Lfgren, 79.
35. Hans Seyler, Hur bonden blev lnearbetare: Industrisamhllet och
den svenska bondeklassens omvandling (Lund: Arkiv, 1983), 139
140, 157159; Anita Nyberg, Tekniken kvinnornas befriare? Hushllsteknik, kpevanor, gifta kvinnors hushllsarbetstid och frvrvsdeltagande 1930-talet1980-talet (Diss. Linkping: Institutionen
fr Tema, Linkpings universitet, 1989), 179180.

36. Nyberg, kapitel 8.

37. Pia Lundqvist, Marknad p vg: Den vstgtska grdfarihandeln
17901864 (Diss. Gteborg: Historiska institutionen, Gteborgs
universitet, 2008).
38. Seyler, 129.
39. Seyler, 140.
40. Jmfr D. T. Magnusson, Grdfarihandeln med livsmedel tar allt
strre omfattning, Svensk livsmedelstidning, nr 12, 1933.
41. Sign.: A. L-d, Fartens ekonomi, Konsumentbladet 28/6 1930, 5.
42. Valfrid Ahlstrm, Grdfarihandel med livsmedel, Svensk livsmedelstidning, nr 9, 1932, 1; Sign.: O. L., Ny protestskrivelse mot
den ambulerande livsmedelshandeln, Svensk livsmedelstidning,
nr 9, 1932, 1011; Magnusson, 12.
43. Man toppade numret med Ahlstrms artikel Grdfarihandel
med livsmedel och en ingress som talade om strng hygienisk
kontroll p livsmedelsbutikerna, men fr de ambulatoriska hand
larnas frsummelser blundar man. Vart skall myndigheternas in
konsekvens leda?. Fr detta citat, se Ahlstrm, 1.
44. SOU 1937:51. Betnkande med frslag till lagstiftning om vitaminiserade livsmedel och om kringfringshandel med ktt och charkuterivaror. Se Frgans behandling inom riksdagen, 8284.
45. SOU 1937:51, 8593.
46. Sven Gerentz & Jan Ottosson, Handel och kpmn i Stockholm
under ett sekel (Stockholm: Ekerlid, 1999), 198199, 229230.
47. Sign.: O. L., 1011; Ahlstrm, 1; Ny lag i sikte angende kring
fringshandeln, Svensk livsmedelstidning, nr 3, 1932, 8; Magnusson,
12; Motion i riksdagen om kringfringshandelns reglerande,
Svensk livsmedelstidning, nr 2, 1934, 12.
48. SOU 1937:51, 8485; Jmfr Den ambulerande handeln mste
hllas i schack, Svensk livsmedelstidning, nr 26, 1934, 4.
49. SOU 1937:51, 91.
50. Oscar Emil Jacobsson, Kringfringshandeln med livsmedel,
Svensk livsmedelstidning, nr 18, 1935, 12.
51. SOU 1968:6. Strukturutveckling och konkurrens inom handeln: Kon-

centrationsutredningen IV, 40. Jmfr SOU 1975:69. Samhllet och

distributionen: Betnkande av Distributionsutredningen.
52. SOU 1973:24. Boendeservice. 7: Verksamheter, planering och organisation, 113.
53. Citaten r hmtade frn fljande webbplatser: http://www.fiskbi
len.se; http://www.bondens.se; http://www.gotland-tv.se/pub/
butiksbussen (senast kontrollerade 100301).

54. Roberta Sassatelli & Federica Davolio, Consumtion, pleasure

and politics: Slow food and the politico-aesthetic problematiza
tion of food, Journal of Consumer Culture, vol. 10, 2010, 202232;
Jose Johnston & Shyon Bauman, Democracy versus distinction:
A study of omnivorousness in gourmet food writing, American
Journal of Sociology, vol. 113, nr 1, 2007, 165204.

98

Solveig Jlich
Bussar och bildtrafik:
Den ambulerande skrmbilds
underskningen i Sverige
Denna artikel undersker cirkulationen av medicinska bilder inom ramen fr ett framvxande sociomateriellt ntverk under och efter an
dra vrldskriget. Fokus ligger p den ambulerande skrmbildsunderskningen av Sveriges befolkning som genomfrdes i landets olika
delar fr att uppspra och kartlgga tidiga fall av lungtuberkulos. I detta statliga folkhlsoprojekt hade speciellt utrustade fordon, skrm
bildsbussar, en central roll bde som distributiva kanaler fr att transportera rntgenfotografier och som symboliska element i en om
fattande propagandaapparat. Analysen inriktas inte enbart p de aktrer som organiserade och satte fart p bildtrafiken, utan ocks p
hur skrmbildsunderskningen gestaltade frestllda publiker och gav upphov till olika slags reaktioner hos enskilda mnniskor. I en
avslutande diskussion kopplas nedlggningen av de statliga skrmbildsbussarnas verksamhet ihop med tidiga experiment fr att ut
veckla teleradiologi och digital bildverfring. Den stora skillnaden mellan d och nu handlar kanske i frsta hand om hastigheten med
vilken de medicinska bilderna cirkulerar inom och mellan olika ntverk.

Under senare r har internet alltmer kommit att pminna om ett gigantiskt arkiv som inte enbart dokumenterar en mngd olika databaser utan ocks sin egen genealogi. I denna vldiga rymd (som r en icke-rymd) cirkulerar objekt som skulle kunna liknas vid informationsskrot. Ibland kan ett sdant freml utgra spr av
en historia som har glmts bort eller kanske trngts un99 dan. I enstaka fall bestr spret av en skrotfrdig buss,

och den historia som detta fordon kan gra oss uppmrksamma p ger en ngot annan inkrsport till det
moderna informationssamhllets framvxt.
Utlagd p den officiella webbplatsen fr iceroadracing
finns en numera inaktuell annons om frsljning av en
begagnad skrmbildsbuss av mrket Volvo B 65508.
Den byggdes 1964, har rullat hgst elva tusen mil (vgmtaren stannade dock 1996), r fr nrvarande obesik-

Sverigebussen. En skrotad skrmbildsbuss med spr

av sin ambulerande historia sprejad p karossens utsida.
Foto: Per Hansson.

tigad, men har gtt igenom med berm frut. Invndigt har den utrymme fr boende, men med den bakre
delen omgjord till thailndskt gatukk. Utvndigt r
den mlad med ett (som det frefaller) Nils Holgerssoninspirerat motiv som visar Sverige sett frn satellit i de
4 vderstrcken [sic] med allt som r typiskt fr landet.
Fram och bak p karossen terfinns Lapporten och
Smyge
huk, de bda lngsidorna symboliserar kuststrckan mot stersjn respektive den vstra grnslinjen
frn Kebnekaise till resund. Denna ovanliga panorama
mlning tillkom p sljarens initiativ i mitten av 1990talet i syfte att lra klottrande ungdomar i stersund
gra graffitikonst. Projektet kallades Sverigebussen
och finansierades med std av ett statligt anslag. Bilderna
p webbplatsen skapar associationer till en mobil eller
rentav bussformad karta som rr sig genom det landskap den visualiserar.1
Existensen av denna buss tycks bekrfta Raymond
Williams iakttagelse att medier som en gng var dominanta, men som sedan trngdes undan nd kan leva
kvar och vara tillgngliga i form av kulturella resurser.2
Under sina glansdagar ingick detta fordon i en busspark
som utgjorde stommen i den s kallade skrmbilds
underskningen av Sveriges befolkning. Denna ambulerande massrntgenunderskning inleddes 1942 p initiativ av den ideella organisationen Svenska Nationalfreningen mot tuberkulos och bedrevs i medicinalstyrelsens regi frn 1946 till 1970 fr att drefter fras ver 100

till de olika landstingens ansvarsomrde. Avsikten med

underskningen var att rikta en ddsstt mot folkfienden tuberkulosen. Med hjlp av omfattande propaganda
vdjade medicinalstyrelsen till auktoritetstro, medborgaransvar och frldraomsorg fr att f mnniskor att
delta i underskningen. Betraktat i detta historiska sammanhang fr den bussformade Sverigekartan p The
official iceroadracing homepage sin speciella betydelse som
ett fortsatt insisterande eller kanske snarare nostalgiskt
tillbakablickande p konkret mobilitet och visioner
om nationell gemenskap.
Skrmbildsunderskningen i Sverige har inte tidigare
blivit freml fr en mer omfattande historisk analys.
Berringspunkter terfinns emellertid i senare rs litteratur kring folkhlsostrategier, upplysningsarbete och
expertisens roll i den tidiga vlfrdsstaten. Ett flertal av
dessa studier tillmpar i olika stor utstrckning ett Foucualt-inspirerat perspektiv dr begrepp som styrningsrationalitet och biopolitik spelar en central roll.3 Det
finns utan tvekan inslag i skrmbildsunderskningen
som motiverar ett liknande angreppsstt, men givet
mitt intresse fr att analysera bussarnas bildtrafik har
jag valt att lgga tyngdpunkten vid andra teoretiska ingngar.
Den moderna bildtrafikens historia har ofta beskrivits som en teleologisk utveckling frn 1800-talets frsta bildtelegrafer, 1900-talets telefoto och telefax till
101 2000-talets digitala bildmedier.4 En ambition med den-

na artikel r istllet att prva ngra analytiska grepp

som kan visa p svl historisk frndring som kontinuitet inom detta omrde. Genom termen cirkulation
som under senare r har blivit vanlig inom studier av
samtida visuell mediekultur vill jag ocks frska
fnga in komplexiteten i fldet av medier, information
och bilder som den ambulerande skrmbildsunderskningen genererade. Att rntgenfotografier cirkulerade
med bussarnas hjlp betyder inte ndvndigtvis att de
ingick i ett slutet medicinskt kretslopp. Inte heller handlade propagandan om en enkel distribution eller verfring av ett budskap. Istllet skapade en rad skilda aktrer olika relationer och associationer till bilderna under
deras transport inom och mellan flera slags ntverk. I
denna mening kan bildcirkulation sgas vara en form av
kulturellt arbete som r karakteristisk fr ntverkssamhllen bde i frfluten tid och idag.5
Med utgngspunkt frn diskussioner inom teknikoch vetenskapsstudier anvnder jag begrepp som ntverk och informationssystem fr att beskriva de strukturer som organiserade skrmbildsunderskningens
bildcirkulation. Vidare har kulturhistorisk medieforskning som argumenterat fr ett mediesystemperspektiv
skrpt min blick fr att dirigerandet av denna bildtrafik
var beroende av och verlappade med en rad andra infrastrukturer, tekniker och medier.6 Analysen har inte
enbart inriktats p de aktrer som byggde vgar fr eller
gjorde bruk av den ambulerande skrmbildsundersk-

ningen, utan ocks hur den gestaltade frestllda publiker och gav upphov till olika slags publika reaktioner.7 Ngra ansprk p att i detalj anvnda mig av den
begreppsliga apparat som utformats inom dessa olika
forskningsomrden har jag dock inte.
Syftet med denna artikel r sledes att studera hur
skrmbildsunderskningen gav upphov till och organiserade en trafik av medicinska bilder i det svenska samhllet under och efter andra vrldskriget. Fr det frsta
belyses hur ett sociomateriellt ntverk kring den ambulerande skrmbildsunderskningen byggdes upp med
Nationalfreningen mot tuberkulos och medicinalstyrelsen som centrala aktrer. Fr det andra undersks
hur skrmbildsbussarna mjliggjorde etablerandet av
ett komplext informationssystem fr insamling, bearbetning, verfring och presentation av medicinska bilder och data. Fr det tredje analyseras skrmbildsunderskningens propagandastrategier i termer av ett msesidigt utbyte mellan det medicinska omrdet och i frsta hand tidningspressen. Fr det fjrde diskuteras hur
denna bildcirkulation var nra frbunden med frestllda publiker och gemenskaper, samt ngra av de reaktioner som kan spras hos enskilda deltagare. En avslutande diskussion betraktar avvecklingen av den statliga
skrmbildsunderskningen i ljuset av efterfljande och
mera samtida ntverk och system fr bildtrafik. Fr att
kunna anlgga dessa aspekter har jag anvnt mig av ett
brett urval material som strcker sig frn arkivdoku-

ment, medicinska publikationer och pressmaterial till

affischer, filmer och fotografier.8

Vgar fr bildtrafiken

P allmnna svenska lkarmtet i Vsters 1942 tecknade ledande fretrdare fr Nationalfreningen mot tuberkulos en bild av att tuberkuloskampen befann sig i
kris och att en frndring av verksamheten var ndvndig.9 Trots att betydande insatser hade gjorts skrdade lungtuberkulosen fortfarande alltfr mnga offer
och en bidragande orsak var att allmnheten inte syntes
tillrckligt medveten om dess lmska natur. Sjukdomen
kunde smitta mnniskor utan att de angripna mrkte
ngra tydliga symtom och runtom i landet fanns dolda
smittobrare spridda. Smittotillfllena hade dessutom
kat till fljd av att mnstringen satte stora delar av befolkningen i rrelse. ven Finlandsbarn, flyktingar och
(lngre fram) koncentrationslgerfngar definierades
som en risk d de befarades kunna fra med sig smitta in
i Sverige.10 Den lsning som Nationalfreningen mot
tuberkulos fresprkade och vann std fr var att utvidga massrntgenunderskningarna av vrnpliktiga inom
armn och marinen till att omfatta strre befolkningsgrupper. Drigenom skulle det bli mjligt att upptcka
tidiga fall av lungtuberkulos och frhindra vidare smitta.
Under hsten 1942 inledde freningen sina massunder- 102

skningar med skrmbildsteknik, och 1946 beslt riksdagen om att allmn skrmbildsunderskning skulle
ga rum. Den var frivillig, kostnadsfri och omfattade
alla personer ver 10 r.11
Skrmbildsfotografering var det frsta framgngsrika frsket att kombinera tv olika metoder som hade
anvnts sedan upptckten av rntgenstrlarna. Den frsta metoden, rntgenfotografering, var dyrare och lngsammare men ansgs ge underlag fr skrare bedmningar. Vid den andra metoden, rntgengenomlysning,
anvndes en sjlvlysande skrm istllet fr den fotografiska plten eller filmen. Denna teknik hade frdelen att
lkaren kunde vnda och vrida p patienten fr att f se
hans eller hennes lunga genomlyst i olika projektionsriktningar och bilden p skrmen blev drfr mera rrlig n de statiska rntgenfotografierna. Dremot kunde genomlysningsbilden inte fixeras eller reproduceras
p ngot enkelt stt och den var ven svrare att tolka.
Den nya skrmbildstekniken gjorde det mjligt att fotografera genomlysningsbilden av lungorna med en ljusstark smbildskamera. Detta innebar att bilder p kroppens osynliga frndringsprocesser kunde massproduceras i en helt ny skala n tidigare. Metoden ansgs vara
mycket snabb, billig och effektiv.12
De frsta massunderskningarna med skrmbildsfotografering genomfrdes i Brasilien kring mitten av 1930talet. Inom ngra r brjade flera andra lnder att an103 vnda sig av metoden. I Tyskland utvecklade SS-radio-

De nya skrmbilderna som brjade cirkulera i pressen visualiserade

rrelser och sjukdomsprocesser inuti kroppen. Annons. Ur Kvartalsskrift, vol. 38, nr 3, 1943.

logen Hans Holfelder, i samarbete med Siemens medicintekniska fretag, en transportabel och tekniskt frbttrad apparat som kunde anvndas fr underskning
bde p plats i utvalda lokaler och inmonterade i special
byggda bussar. Under Holfelders ledning rntgenfotograferades 10.000 SS-soldater i samband med partidagen i Nrnberg 1938, och ret drp skrmbildsundersktes Mecklenburgs vuxna invnare ver en halv miljon mnniskor av hans SS-rntgenbataljon. Vid
denna massunderskning anvndes sex specialbyggda

bussar med skrmbildsapparater och det gjordes en stor

pong av snabbheten: Det r hastigheten i underskningen som utgr det stora framsteget. Nr Tyskland
invaderade Norge 1940 utfrdes massunderskningar
av den norska befolkningen i Holfelders regi. Men ven
i vriga vstvrlden och Australien infrdes olika former av skrmbildsfotografering som organiserades p
ett likartat stt.13
I Sverige var det Nationalfreningen mot tuberkulos som satte skrmbildsunderskningen p hjul. Under
hsten 1942 brjade organisationen att trafikera vgarna
med en Volvo-buss som invndigt hade byggts om och
frsetts med utrustning fr skrmbildsfotografering av
lungorna. Denna skrmbildsbuss inledde sin verksamhet i rnskldsvik med massunderskningar vid industrier och skolor, arbetade sig drefter igenom rebro
ln och underskte under sommaren 1943 befolkningen
p Gotland. Nr medicinalstyrelsen 1946 vertog huvudansvaret fr underskningarna infrskaffades ett tio
tal nya bussar.14
Underskningarna organiserades drefter av medicinalstyrelsens skrmbildscentral i Stockholm som i
samarbete med de olika landstingen planlade de civila
underskningarna sjukvrdsomrdesvis och i samrd
med frsvarets sjukvrdsstyrelse underskningen av militr personal. Landstinget i sin tur tillsatte en centralkommitt bestende av frste provinsiallkaren i lnet,
en eller tv tuberkuloslkare, distriktsverskterskan,

ett par ledande politiker och som ordfrande landshvdingen. Denna kommitt hade till uppgift att organisera
propagandan i pressen och att gra upp en plan fr
genomfrandet av underskningen. I samarbete med
hlsovrdsnmnderna tillsatte centralkommittn i varje
kommun lokala kommitter som skaffade fram lokaler,
ansvarade fr den personliga propagandan och skickade
ut kallelser till underskningen.15
Ofta betonades vikten av att f anslutningen till
skrmbildsunderskningen s generell som mjlig. Hela
befolkningen skulle underskas, frn norr till sder. Underskningarna organiserades drfr p ett sdant stt att
underskningspatruller i mjligaste mn skte upp
mnniskor snarare n tvrtom: Patrullernas rrlighet
mste p allt stt befrmjas och patienternas resor drmed nedbringas till ett minimum. Fr det frsta
installerades stationra skrmbildsapparater vid centraldispensrer (tuberkulosmottagningar) i stderna. Natio
nalfreningen mot tuberkulos ppnade ven en skrmbildsbyr i Stockholm som inriktade sig p arbetsskande, srskilt unga kvinnor som hade flyttat in frn landsbygden fr att ska anstllning som hembitrden och
barnskterskor. Fr det andra fanns det patruller med
transportabla apparater nedpackade i ldor eller placerade p slpvagn efter en bil eller lastbil som utfrde underskningar av vriga mera tttbebyggda omrden. Dessa
apparater uppmonterades ofta p industrier, fretag och
i skolor. Fr det tredje utfrdes underskningarna med 104

bussar fr att n befolkningen p landsbygden. Bussarna

anvndes ocks fr att efter det frsta underskningstillfllet fara ver hela omrdet och underska dem som av
olika skl inte hade dykt upp den frsta gngen.16
I skuggan av kriget vxte allts ett sociomateriellt
ntverk kring skrmbildsunderskningen fram. Nationalfreningen mot tuberkulos vrvade allierade fr sin
problematisering av tuberkulosfrgan vilken innebar att
bussar, rntgenapparater och mnskliga lungor kopplades ihop med aktrer inom bland annat det medicinska
omrdet, pressen, statliga myndigheter, landsting och
kommun. Detta ntverk representerade mobilitet p flera
olika niver. Skrmbilden av den individuella kroppen
representerade en frsta niv: den nya rntgentekniken
gjorde det mjligt att skapa permanenta dokument av
fysiologiska processer som var flytande och osynliga.
Statistiska sammanstllningar baserade p de olika
landstingens skrmbildsunderskningar av invnarna i
olika regioner utgjorde en andra niv. En tredje niv var
medicinalstyrelsens representationer av den svenska befolkningens hlsa som baserades p samtliga skrmbildsarkiv i landet. Men ntverket producerade ocks
mobilitet: skrmbilderna cirkulerade mellan olika geografiska noder och institutionella arenor. Det var i stor
utstrckning skrmbildsunderskningens ambulerande
fordon som mjliggjorde dessa processer: skrmbildsbussarna var bde en plats fr produktionen av visuella
105 representationer och den distributiva kanal genom vil-

ken bildtrafiken kunde frdas. Som antytts ingick dessa

frsk att framstlla och skapa mobilitet i strre ntverk
och sammanhang. Men det fanns en dubbelhet i hur mobiliteten uppfattades under kriget: i skrmbildsbussarnas skepnad bar den p lftet om snabb och effektiv sjukvrd medan flyktingar och inflyttade frn landet till staden skapade oro om smitta och sjukdom.17

Bussburna informationssystem

I takt med att organisationen av skrmbildsunderskningen sledes fick en mera centraliserad karaktr utvecklades en informationsstruktur som var beroende av
bussarnas energiska bildtrafik. Med utgngspunkt i
Geoffrey C. Bowker och Susan Leigh Stars studier av
liknande historiska exempel kan konstruktionen av enhetliga standarder och klassifikationsscheman lyftas fram
som en central mlsttning fr medicinalstyrelsens verksamhet.18 Arbetet med att bygga ett system fr verfring
och lagring av bilder inbegrep en strvan efter att standardisera svl rutinerna fr hanteringen av skrmbilderna som deras tolkning. Det resulterade i ett klassifikationssystem som inte enbart sorterade bland friska och
sjuka lungor utan ven delade upp befolkningen i deltagare och s kallade vgrare personer som uteblev frn
underskningarna. Systemet fungerade inte alltid s friktionsfritt som medicinalstyrelsen nskade.

En av de frsta turerna fr National

freningens skrmbildsbuss gick till
rnskldsvik med omnejd. Ur Se,
nr 39, 1942.

106

107

En frutsttning fr framvxten av detta informationssystem var den nya tuberkuloslag som hade antagits 1939, vilken freskrev en allmn anmlningsplikt
fr tuberkulos. Det betydde att tvng kunde anvndas
fr att frm ovilliga personer att underska sig men
dremot inte till tvngsbehandling. Samtidigt infrdes
en enhetlig dispensrorganisation ver hela landet. Ett
centralt tuberkulosregister ver upptckta sjukdomsfall
upprttades som frvaltades av Nationalfreningen mot
tuberkulos.19 Inrttandet av medicinalstyrelsens skrmbildscentral i Stockholm 1946 ansgs gra det mjligt
att skapa en organisation som med strre effektivitet
kunde samla in, bearbeta och analysera information om
befolkningens hlsa. Tidigare hade en lkare medfljt
Nationalfreningens skrmbildsbuss, granskat bilderna
p plats och sedan meddelat centraldispensren om
resultatet. Skrmbildscentralens patruller var dremot
bemannade enbart med en sjukskterska, tekniker eller
chauffr samt skrivbitrde, och arbetet med att bedma
skrmbildsfotografierna koncentrerades istllet till lokalerna i Stockholm. Den ambulerande skrmbilds
underskningen bidrog drmed till att upprtthlla och
frbinda centrum och periferi inom landet.20
Fr att underltta trafiken med bilder och data utarbetades en mngd blanketter och formulr. Srskilda
skrmbildskort med personliga uppgifter hmtade frn
lnsstyrelsernas folkregister trycktes och skickades till de
kommuner dr underskningarna skulle ga rum. Dessa

innehll ocks frgor om tidigare tuberkulsa sjukdomar

och om det fanns tuberkulos i slkten som var avsedda att
stllas vid underskningen. Korten ifylldes vid ett hembesk hos de kallade personerna och frvarades sedan i
underskningslokalen. Det understrks att dessa skrmbildskort under inga villkor fick lmnas bort eftersom de
utgjorde den enda mjligheten att kontrollera vilka som
inte dk upp vid underskningen och drfr mste kallas p nytt. Fr att minimera risken fr frvxling fotograferades kortet samtidigt med innehavarens lungor. Efter underskningen skickades korten tillsammans med
filmen till skrmbildscentralen dr framkallning och
granskning gde rum. S snart resultatet av granskningen hade registrerats p skrmbildskorten och skrmbilds
statistiken gjorts, skickades alla filmrullar och skrmbilds
kort till respektive centraldispensr som var ansvarig fr
den vidare underskningen av misstnkta fall av tuberkulos. Centraldispensren sktte ven om arkiveringen
av dessa dokument.21
Medicinalstyrelsens skrmbildscentral i Stockholm
blev p detta stt ett informationscentrum eller, med
Bruno Latours term center of calculation, dr kunskapen
om mnniskors lungor samlades in, bearbetades och
analyserades. Myndigheten producerade ocks ett utgende flde av statistik, diagram och tabeller som kunde
infrlivas i nya sammanhang.22 Centraldispensrernas
skrmbildsarkiv kom dessutom att ha en vidare betydelse som dokumentra bevis i exempelvis utredningar be- 108

stllda av livfrskringsbolag.23 I samtida beskrivningar

fanns en tendens att beskriva detta visuellt baserade informationssystem som en maskin under arbete. S framhlls i positiva ordalag att skrmbildsapparaten ersatte
och automatiserade lkarens subjektiva observation av
genomlysningsskrmen. En terkommande metafor var
att skrmbildsfotograferingen ombord p bussar och
underskningsplatser skedde som p lpande band.
Syftet var inte att gra en exakt bedmning av varje
enskilt fall av tuberkulos, utan att stadkomma en grovsllning av vilka som var friska. Skrmbilden var, som
en lkare uttryckte det, snarare att betrakta som ett
passfoto n ett portrttfotografi.24 Gng p gng upp
repades att snabbheten var central fr att upprtthlla
fldet inom systemet:
Mjligheterna att driva upp skrmbildmetodens snabbhet
beror inte av sjlva apparaturen eller metodiken utan r
uteslutande en frga om trafikkultur: det gller bara att
se till att underskningspersonerna verkligen infinner sig
och inte lter vnta p sig, och vidare att ordna kbildningen och tillse att allting gr smort. Kameran tar sig aldrig
fr att sla.25

Denna trafikkultur med tayloristiska frtecken gjorde

det mjligt att underska ett stort antal personer under
kort tid. Rapporter om skrmbildsunderskningar i olika
109 landsting innehll ofta exakta uppgifter om hur mnga

bilder i timmen eller per dag som personalen hade tagit.

Exempelvis berknade lkaren p Nationalfreningens
skrmbildsbuss antalet underskta industriarbetare p
en ort i ngermanland till 639 man p sju timmar och
50 min. Det var, framhll han med viss stolthet, bara
fem minuter lngre n uppskattat.26
En liknande strvan efter att maximera arbetstempot
prglade ven skrmbildscentralens verksamhet med att
framkalla och granska de fotografier som transporterades dit av bussar och andra fordon. Arne Nelson, myndighetens chef, understrk att mrkrummet i denna
specialutrustade lokal hll hg kapacitet och att l karna
kunde granska upp till tta hundra bilder per dag. Drigenom skulle ven en standardisering av den medicinska granskningen av skrmbildsfotografier stadkommas, dels genom att det stora bildfldet trnade lkarna
i frmgan att gra snabba och noggranna bedmningar, dels genom att det gavs mjlighet att rdfrga kolleger med samma arbete.27
I mnga samtida beskrivningar och busstillverkarnas reklam frammanas p detta stt en bild av skrmbildsunderskningens modernitet och effektivitet.
Skrmbildsbussarna framstr som kuggar i ett vldigt
maskineri vilket producerade och cirkulerade dokument ver befolkningens hlsa. Men bilden r inte entydig. Andra kllor som exempelvis rapporter infrda i
Nationalfreningens Kvartalsskift och bevarade dokument i skrmbildscentralens arkiv ger ofta intryck av att

Reklamen framhvde skrmbildsbussarnas modernitet.

Ur Kvartalsskrift, vol. 38, nr 2, 1943.

heten skulle kunna fungera. Ett annat problem var att

vgbanan befann sig i s dligt skick att den vid ett tillflle brast av bussens belastning och bogserhjlp blev
ndvndig att tillkalla fr att f upp fordonet p fast
mark. Den kalla vintern mellan 1942 och 1943 frsvrade
underskningarna i Kumla utanfr rebro. Nstan varje
morgon gick chauffren upp ett par timmar tidigare fr
att med rtt behandling och vnliga ord frska f liv
i motorn men ofta krvdes assistans av en traktor fr att
f den p starthumr.28
Framfr allt var det i de mest nordligt belgna delarna av landet som problem uppstod. I ett brev till
skrmbildscentralen 1959 frskte centraldispensr
lkare S. H. Littorin skapa en frstelse fr de speciella
betingelser som var frbundna med att bedriva verksamheten inom Gllivares distrikt:
P edra kartor ser omrdet kanske inte s mycket ut, dock

denna maskin i praktiken hade vissa svrigheter med

att fungera.
Ett stort problem under de frsta ren var att elntet
i vissa delar av landet inte var tillrckligt utbyggt eller
hade fr lg kapacitet fr att kunna leverera den ntspnning och strmstyrka som krvdes fr att driva
rntgenapparaten. Under premirturen fr Nationalfreningens skrmbildsbuss rnskldsvik med omnejd blev personalen tvungen att p de mindre orterna
kra med en generator fr att fotograferingsverksam

vill jag erinra om att distrikten i storlek motsvarar (i stort

sett) Skne+Blekinge+Halland och delar av Smland.
[] Tekniker Sandberg har om jag frsttt honom rtt
begrt en skrmbildsbuss med ordentligt tilltagna dimensioner. Jag mste hlla med honom. En mindre bil r
meningsls hr uppe, bilen blir p grund av avstnden frn
stderna, avstnden mellan byarna, glesheten betrffande
hus och mnniskor, klimatet, svrigheter att skaffa varor,
klder och annan livets ndtorft en s viktig faktor, att allt
mste gras fr att den verkligen ska motsvara behoven. 110

Bilen mste ha tillrcklig hjulbas fr att klara vgarna och

den mste vara tillrckligt rymlig fr att klara alla de behov
som dyker upp hr och som jag r rdd fr att ni i Stockholm tyvrr inte kan gra er en frestllning om.29

Littorins vdjan ger en blixtbelysning av skrmbildsunderskningens praktiska svrigheter. Det informationssystem som skapades var beroende av att bild- och datatrafiken skulle flyta fram p ett snabbt och smidigt stt.
Men geografiska frutsttningar, klimatet, vgfr
hllanden, elntet och andra materiella faktorer satte
begrnsningar fr maskinens effektivitet. Trots att
bussarna var specialbyggda hade de inte anpassats tillrckligt fr villkor som rdde hgst upp i norr. Efter
hand blev det ocks klart att det fanns andra svaga lnkar i ntverket. Mlsttningen var att den lpande bandprincip som borde prgla underskningarna ombord p
bussen ocks skulle genomsyra arbetet med granskningen av bilderna. Men ledningen fr skrmbildscentralen
terkom vid flera tillfllen till olika problem som var
frknippade med att tolka bilderna. Lkarna kunde inte
gra sig s maskinlika att de ofelbart kom fram till korrekta diagnoser. Detta var ett generellt problem som
diskuterades i internationella sammanhang.30
Under och efter andra vrldskriget etablerades allts
ett medicinskt informationssystem som beskrevs i termer av en maskin, vilken frutsatte automatisering och
111 standardisering fr att hlla tempot i bildtrafiken uppe.

Det var en maskin som inte alltid fungerade men som

genererade kunskap om enskilda individers, befolkningsgruppers och det svenska folkets hlsa. Bland annat
redovisades denna kunskap i klassifikationer ver sdana
personer som inte ansgs vara i behov av fortsatt dispensrkontroll ssom lkt tbc och bifynd, och personer som bedmdes vara i behov av sdan kontroll. Hit
hrde frutom vrdfall ven vgrare. Denna senare
kategori skapades som en beteckning p de individer
som absolut motsatte sig att delta i underskningen.31
Som jag snart ska terkomma till definierade skrmbilds
centralens organisation de s kallade vgrarna som ett av
de strsta hindren fr att genomfra underskningen.
Propaganda uppfattades drfr som ett viktigt medel fr
att vertyga mnniskor om att lta skrmbilda sig.

Rullande propaganda

Genom skrmbildsunderskningen skapades ett informationssystem i vilket bussarna hade en central betydelse inte bara fr att producera utan ocks transportera
bilder till medicinalstyrelsens skrmbildscentral dr den
medicinska kunskapen om friska och sjuka lungor samlades in och stlldes samman. Men bussarna spelade
ocks en viktig roll i de informations- och propagandakampanjer som bedrevs av Nationalfreningen och olika
aktrer i medicinalstyrelsens organisation fr att f

mnniskor att delta i underskningen. Grunden lades

till ett utbyte mellan medicin och medier som gjorde att
ett urval skrmbildsfotografier och propaganda blev en
del av ett strre visuellt flde i andra vrldskrigets och
efterkrigstidens samhlle.
Redan frn starten 1904 bedrev Nationalfreningen
mot tuberkulos en omfattande upplysningsverksamhet
med hjlp av en mngd olika medier. Genom skrifter,
kurser och frelsningar med skioptikonbilder skulle
kunskap om tuberkulosen spridas till en bredare publik.
Freningen ppnade ocks en tuberkulosutstllning i
Stockholm 1906 som utnyttjade kartor, kurvor, tabeller,
fotografier, patologisk-anatomiska preparat och modeller fr att vcka beskarnas intresse och engagemang fr
tuberkulosfrgan. Frsljningen av jul- och nyrsmrken
och lyxtelegram gav inte enbart freningen goda inkomster utan spred ven dess logga ver landet. I brjan av
1930-talet producerades en upplysningsfilm som visades
i samband med de offentliga frelsningarna.32
Nr freningen inledde sina turner med skrmbilds
bussen intensifierades informations- och upplysningsarbetet. Bde nya och gamla medier togs i bruk: frelsningar, broschyrer, annonser, tidningsartiklar, flygblad,
affischer, upprop i radio och muntlig propaganda. Propagandan skulle sls ut p bredden genom en kombination av dessa medier s att den trffade alla. Men den
skulle ocks drivas p djupet s att invnarna inte enbart
knde till att verksamheten existerade utan ocks att de

fick en knsla av pliktfrsummelse, en verklig samvetsfrebrelse om de inte utnyttjade frmnen att delta i
underskningen av lungorna. I rapporter om genomfrda
skrmbildsunderskningar framhlls ofta den muntliga
propagandans betydelse. Medan frelsningar egentligen
bara lockade personer som redan vunnits fr saken kunde
hembesk och personliga samtal vertyga motstrviga
personer om att de borde delta. Denna energiska, samlade
propaganda beskrevs som det milda vld med vilket
man kunde frm invnarna att bege sig till skrmbildsbussen eller dispensren.33
Propagandataktiken frndrades inte p ngot avgrande stt d medicinalstyrelsen vertog ledningen fr
skrmbildsunderskningarna. Det var en medveten
strategi att lgga huvudansvaret fr propagandan p
centralkommitterna i de olika landstingen istllet fr
skrmbildscentralen i Stockholm. Medan det fanns en
strvan att centralisera alla de tekniska procedurer som
hade med framstllningen av skrmbilder till medicinalstyrelsens experter ansgs det vara en frdel att propagandan och underskningsrouten anpassades efter
lokala frhllanden. Av denna anledning frskte man
engagera organisationer med koppling till orten som
exempelvis Rda Korset, Lottafreningar, hemvrn,
husmoderfreningar och kvinnoorganisationer. Medicinalstyrelsen framhll srskilt att tvlingsmomentet
och lokalpatriotismen kunde bli en sporre i mlsttningen att uppn hundraprocentig anslutning.34
112

Propagandaarbetet genomfrdes vanligtvis i olika

etapper. Under en frsta fas, som pgick ngra veckor
innan verksamheten startade, publicerades annonser,
notiser och reportage i de dagliga tidningarna. Drut
ver kunde lokala initiativ frekomma. Exempelvis
publicerade tidningar i ngermanland ett upprop som
ven lstes upp i radio och dessutom spreds genom flygblad vari invnarna uppmanades att delta i skrmbilds
underskningen ombord p bussen. Uppropet hade
undertecknats av, frutom Nationalfreningen, en rad
organisationer som Svenska Arbetsgivarfreningen,
Landsorganisationen, Sveriges Lantbruksfrbund och
Sveriges Folkskollrarfrbund. I nsta etapp, som infll
cirka tv veckor fre bussens ankomst, annonserades tid
och plats i tidningar och genom affischer. Det anordnades
propagandamten och filmfrevisningar, och kallelsebrev skickades ut. Frtroendemnnen gjorde hembesk
och verlmnade en broschyr.35
I denna propaganda var fotografier av skrmbildsbussarna terkommande. Exempelvis fanns p de affischer som trycktes upp i samband med skrmbildsunderskningen i Kalmar ln ett par bilder p bussen i helfigur och av dess interir. Bilderna utgjorde givetvis en
information som underlttade fr invnarna att knna
igen bussen och frbereda sig infr underskningen. P
samma gng signalerade de att den moderna medicinen
var effektiv, rationell och verallt.36 Detta budskap blev
113 nnu tydligare i Medan det nnu r tid, en film som till-

Affischer uppsatta p offentliga platser var en del av landstingens

propaganda. Fotografiet inifrn bussen hade lnats frn ett reportage
i den populra bildtidningen Se. (se s. 107) Foto: Kungliga biblioteket.

kom p uppdrag av Nationalfreningen mot tuberkulos,

vilken lyfte fram bussarnas avgrande betydelse fr att
n ut till landets hela befolkning.37 Skrmbildsbussarna
i sig kunde ocks tjna som en sorts reklampelare under
frden genom terrngen och deras ankomst till olika
sm orter utgjorde en medial attraktion i sig.38
Det r nstan omjligt att dra en grns mellan detta
slags propaganda och en sjlvstndig medierapportering. Men det var sllan samtida kommentatorer beskrev frhllandet som ett problem. Tvrtom ansgs
samverkan med tidningar, filmindustri, radio och teve
vara en frutsttning fr skrmbildsunderskningens
framgngsrika genomfrande. Framfr allt tillskrevs
den lokala pressen genom sin knnedom om orten och
dess invnare en avgrande roll i propagandaarbetet.
Ofta bjds pressen in till mten och evenemang dr de
fick trffa landshvdingen och andra personer i centralkommittn. Till exempel anordnades p Gotland, som
en frberedelse fr skrmbildsbussens turn p n, en
hlsovrdsdag vilken frmst riktade sig till pressen
och som i sin tur rapporterade om evenemanget.39 Tidningarna producerade ocks ett eget material kring
underskningarna artiklar som ofta innehll fotografier, roliga teckningar och historier vilket ansgs srskilt intressevckande.40 Det var inte ovanligt att journalister som var knutna till ngon av ortens tidningar
aktivt arbetade med propaganda inom den lokala organisationen och ven fick ekonomisk ersttning fr sitt

arbete. I de flesta rapporter om skrmbildsunderskningar i olika delar av landet understryker medicinalstyrelsen och N
ationalfreningen mot tuberkulos att
dessa har genomfrts i ett mycket gott samarbete med
pressen.41
Skrmbildsunderskningen var i detta avseende rtt
typisk fr hur frhllandet mellan statliga myndigheter
och pressen gestaltade sig under denna tidsperiod.42
Men det kan ocks vara vrt att lyfta fram ett exempel
p att tidningar och journalister ibland tillt sig en mindre samarbetsvillig attityd. I tidningen Ny Tid 1951 ingick p lpsedeln en rubrik som ld: Hel busslast lungsjuka p skrmbilden. Artikeln beskrev hur ett trettiotal personer hade fel p lungorna och rtteligen borde
ha remitterats till sanatorievistelse genom att ett tekniskt
fel av skrmbildscentralen, en insekt eller ett dammkorn hade kommit och placerat sig p linsen. Liknande
humoristiskt hllna artiklar ingick under fljande dagar
ven i ett flertal andra tidningar, bland annat Expressen
med rubriken Insekt i skrmbildslins 30 nra sanatorieorder.43 Carl Wegelius, den dvarande chefen fr skrmbildscentralen, anmlde denna artikel till Pressens
Opinionsnmnd med motiveringen att dess publicering
hade resulterat i att skrmbildspatruller ute i landet
bemttes med hn och nedsttande kommentarer om
teknikernas otillrckliga frmga. nnu vrre var att hela
underskningens vrde och allmnhetens vilja att delta
114
ifrgasattes:

Vi utbedja oss drfr Eder medverkan till, att de passerade

missgreppen behrigen straffas samt att garantier givas,
fr att ett upprepande drav ej kommer ifrga. Vi utg
ifrn, att pressen i sitt betjnande av utvecklingen p folkhlsofronten allt fortfarande vill giva landets medicinalmyndigheter sitt verksamma std ven p detta omrde.44

Denna anmlan ledde till att Ny Tid blev ombedd att inkomma med en frklaring och sedermera bad om urskt
fr sitt tilltag.45 Exemplet r intressant eftersom det tydligt visar p en samverkan mellan medicinalstyrelsen och
tidningspressen, men ocks att pressen inte alla gnger
var s fljsam som frvntat. Genom detta lngtgende
och varaktiga samarbete spreds propagandan p ett snabbare stt, och rntgenbilder av kroppens inre fick en
strre synlighet i mnniskors vardagsliv och samhllet.

Deltagare och vgrare

I medicinalstyrelsens uppdrag lg att genomfra en

skrmbildsunderskning av Sveriges hela befolkning.
Denna mlsttning att n samtliga mnniskor inom nationens grnser reflekterades i propagandans stt att
vnda sig till allmnheten. Generella kategorier likt
allmnhet och offentlighet r, som Michael Warner
framhllit, en form av fiktioner vilka inte existerar utan115 fr ett retoriskt tilltal. Detta tilltal har dock en dubbel

karaktr; det r bde opersonligt det riktar sig mot

alla och personligt i den meningen att enskilda personer kan knna sig delaktiga som allmnhet i specifika
situationer.46 I detta perspektiv framstr skrmbildsunderskningens allmnhet som en effekt av de olika
mediala representationer som cirkulerade i samhllet
under och efter andra vrldskriget.
Trots talet om allmnhet var det tydligt att propagandan riktade sig mot speciella befolknings- och yrkesgrupper. I Nationalfreningens film Medan det nnu r
tid finns en scen dr skrmbildsbussens lkare vertalar
en gammal man att lta sig underskas. Denna sekvens
hade troligen sin upprinnelse i ett antagande om att ldre personer var mer motvilliga till underskningen n
yngre, samtidigt som de sgs som en riskgrupp. Ofta
innehll propagandan bilder p barn ven om det i andra sammanhang ofta framhlls att det var viktigare att
skrmbildsunderska vuxna personer. En affisch som
landstingen spred under 1960-talet visar en frlder
med tv barn och texten Skydda barnen och lngst
ner Tnk p din egen skerhet. P detta stt hoppades
man vertyga dels mdrar som av omsorg om sina barn
skulle delta i underskningen, dels personer som anstllde barnskterskor och hembitrden att arbeta i privata hem om intyg p att dessa genomgtt skrmbildning.47 Vissa av de kvinnor som kom till den turnerande
skrmbildsbussen i ngermanland uppgav att barnen
inte hade lmnat dem ngon ro, men nr de uppmana-

des att sjlva skrmbilda sig lmnade de platsen med

ofrrttat rende.48 I Warners efterfljd r det mjligt
att se material och kommentarer av detta slag som exempel p hur skrmbildsunderskningens allmnhet
skapades i den stund de tilltalades.
Skrmbildsunderskningen bidrog sledes till att gestalta frestllda publiker och gemenskaper. Detta blir
srskilt tydligt i en intervju med medicinalstyrelsens
chefstekniker Tore Andersson nr han beskrev en grupp
samers reaktion p skrmbildsbussen ankomst:
Vid Lulevattnet hnde det en gng, att man stmt mte
med ett antal samer frn fjllbygderna. Bussen kom sent
fram och samerna stod uppstllda p stranden, men pltsligt var alla frsvunna. Till slut fick man tag p en man, som
darrande frklarade, att de ftt veta att det skulle gra ont.
Efter ngon vertalning stllde han sig framfr kameran
och kunde sedan vertyga de vriga, som man fick leta fram
bakom buskar och klyftor, att det inte var ngot farligt.49

Skrmbildsunderskningens propaganda riktade sig mot vissa

grupper. Foto: Kungliga biblioteket.

Beskrivningar av detta slag mste betraktas med stor

skepsis och ger associationer till hur de tidiga rntgenbildernas publiker framstlldes som primitiva och naiva
teknikanvndare. Kring sekelskiftet 1900 var den ociviliserade publiken som fascinerades och skrmdes i m
tet
med nya medietekniker som rntgenapparaten, kinematografen och fonografen ett terkommande motiv i
karikatyrer och historier.50 P ett liknande stt kunde 116

berttelser om samernas rdsla utgra en verkningsfull

kontrast till de avancerade, specialbyggda fordonen. De
skickade ut en signal om att den som nskade vara i fas
med tiden hade frsttt skrmbildsbussarnas rtta anvndning och betydelse.
Det r inte helt ltt att utifrn befintliga kllor beskriva hur mnniskor uppfattade ankomsten av skrmbildspatrullerna till den egna orten. Inte heller gr det
att veta s mycket om hur enskilda individer upplevde
underskningen ombord p bussarna. Pressens artiklar
och reportage var, som redan framgtt, lngtifrn ngra
neutrala gonvittnesskildringar. I tidningen Se berttades i ord och bild om hur bussen ett veritabelt lasarett
p hjul vckte stor uppmrksamhet nr den rullade in
i rnskldsvik. Skolbarnen samlades nyfikna kring fordonen fr att frska se in i dess innandme. Inte ens
nr skolklockan ringde ville de avlgsna sig, ty det r
inte alla dagar det vankas en sdan sensation.51 Stockholms-Tidningens utsnde som hade fljt skrmbilds
bussen till ngra gotlndska socknar rapporterade om
mrkliga scener dr gamla och unga strmmade frn
alla hll och kanter till den centrala plats dr bussen
stannade. Mnniskor som inte hade setts p ratal terfrenades och nya bekantskaper knts. Till en brjan
hade mnga varit skeptiska men nr dagen nrmade sig
var det helt enkelt ingen som vgade utebli. Visser
ligen tyckte man inte det var ngot speciellt det hr
117 phittet av doktorerna men ngon sade ocks att

[a]ldrig kunde man vl tro att man skulle f vara med

om det hr att hela socknen skulle fara upp till kyrkan
och kl sig naken och fotograferas.52
Den skojfriska tonen som vi grna uppfattar den i
efterhand i filmer och tidningar frn denna period str
dock i kontrast till enstaka minnesskildringar som tecknats ned. Exempelvis berttar en person om de obehagsknslor som han upplevde nr han skrmbildsfotograferades ombord p bussen. Han associerar det med
ett tvingande inslag i andra hlsounderskningar som
gjordes vid samma tid:
Vad jag ocks srskilt minns var ett tillflle, d det kom en
Lusfrken, som ikldd gul hellng vaxrock skulle underska om vi hade lss i hret. En och en kallades vi ut i korridoren, och dr stod denna stora, gula varelse och kastade
sig ver en och fingrade systematiskt igenom hela hrbotten. Mycket obehagligt. En annan upplevelse var skrmbildsbussen, som mitt i vintern parkerade utanfr skoltrappan. Vi tvingades kl av oss p verkroppen och fick
ett kort i handen och mste sedan i tur och ordning stiga
upp i bussen och g lngst in till en slags bur och lyfta
axlarna i en onaturlig stllning och hlla andan samtidigt
som det skramlade och rasslade i apparaten. Inte heller
trevligt.53

Oavsett om mnniskor betraktade skrmbildsbussens

ankomst som ett tillflle till folkfest eller om upplevel-

I pressen framstlldes ofta skrmbilds

bussens ankomst till orten p landsbygden
som en folkfest. Ur Se, nr 33, 1947.

118

119

sen att trycka brstkorgen mot skrmen och hlla andan

skapade knslor av obehag s tycks flertalet personer ha
deltagit i underskningen. Inte utan nationell stolthet
understrk medicinalstyrelsen att Sverige i detta av
seende lyckats bttre n de flesta andra lnder.54
Men det fanns en kategori personer som helt och hllet
motsatte sig att komma till underskningen: de som kallades vgrarna. Vid en genomgng av medicinalstyrelsens
arkiv och artiklar i Nationalfreningens Kvartalsskrift
framgr att dessa individer gnades stor uppmrksamhet
och visst huvudbry. Vilka var de och varfr hrsammade
de inte kallelsen? Det hnde att privatpersoner tog p sig
att i brev till den centrala organisationen rapportera uppgifter om vad vgrarna hette och var de bodde. En av dessa
rapportrer talade i allmnhetens namn:
Angende Vgrares instllning om skrmbildningen. Detta
hller allmnheten med om att alla ska underskas. Det r
fullt ndvndigt. Den ena kan helt smitta ned den andra.
Hr r nu 2 fall som icke vill underskas utan ligger hemma
ibland en massa mnniskor och barn runt omkring sig. Och
hr representerar dom sig med namn och adress. Dom mste tagas in p sjukhuset fr de r allmnheten som sjer
ifrn. Denna familj [sic] Lantbruk. Anders Berg boende
[] 2) Erik Svensson, snickare, samma adress.55

Frutom att inhmta information i anonyma angivelser

fanns andra stt att frska ta reda p vilka vgrarna var

och varfr de vgrade. Under turen med Nationalfreningens skrmbildsbuss i rebro ln 1943 genomfrdes
en underskning p Bofors bruk. Till en brjan infann
sig enbart 85 procent av arbetarna och den ansvarige lkaren sammankallade d fackfrenings- och gruppordfrandena och bad dem om hjlp. Vgrarna uppsktes,
bearbetades och till sist blev anslutningen 99,7 procent.56 Genom medicinalstyrelsens nya organisation
med skrmbildskort som fylldes i vid hembesken och
fotograferades tillsammans med innehavarens lungor
blev det mjligt att fra ett register ver de personer
som valde att stanna hemma utan giltigt skl. Nya
kallelser skickades ut och hembesk gjordes, men det
kunde hnda att de nd inte dk upp och sorterades i s
fall in i statistiken under kategorin vgrare.57
Mnga av de lkare som var engagerade i skrmbildsunderskningar inom olika landsting spekulerade
eller gjorde egna utredningar i rendet. Exempelvis rapporterade Willi Mascher som ansvarade fr skrmbildsunderskningen i Sdermanlands ln om att 1,3 procent
av de kallade hade uteblivit utan angiven orsak eller kategoriskt motsatt sig att bli underskta. Dessa personer,
menade han, representerade alla samhlls- och bildningsklasser. Som skl fr sin vgran hade de beropat
de mest skilda orsaker: Dr har, utom rena svepskl
figurerat frihetsbegreppet, religisa betnkligheter, krav
p betalning (!) och rena oppositionen mot en av samhllet igngsatt tgrd. I en kommun vgrade t.o.m. 120

barnmorskan och hemvrdarinnan!58 Stockholmarna

ansgs vara svrast att f med p noterna. Enligt lkarna
handlade det i vissa fall om okunnighet en del personer trodde att den rntgenstrlning som alstrades i samband med fotograferingen var farlig. Andra satte sig p
tvren av ngot slags missriktad frihetsknsla som
opposition mot kommando. Anslutningen p landsbygden bedmdes vara lttare att stadkomma n i storstderna: folk kunde ka buss och cykla en halv mil fr
att komma till underskningsplatsen.59
Mnga lkare och representanter fr central- och
lokalkommitterna var vertygade om att det bland
vgrarna fanns en verrepresentation av tuberkulosfall
och att en vanlig anledning till att de uteblev var en
rdsla ver att f sjukdomen avsljad: Dessa vgrare
utgr underskningens akilleshl, som en lkare uttryckte det.60 Men frst i brjan av 1960-talet gjordes
mer omfattande studier fr att f kunskap om detta antagande var riktigt vilket frsts inte kan ha varit s
enkelt. Underskningen visade dock att tuberkulosfrekvensen inte var strre hos vgrarna n deltagarna, och
att uteblivandet frn skrmbildsfotograferingen inte
berott p rdsla fr upptckt av misstnkt tuberkulos.61
Under 1960-talet vxte kritiken mot den statliga
skrmbildsunderskningen. I olika landsting hade alltmer omfattande hlsounderskningar inletts och skrmbildsunderskningen sgs som endast ett bland flera mo121 ment i denna typ av underskningar, vilket dessutom

var frenat med hga kostnader. ven frn allmnhetens sida var intresset svagt och allt frre personer deltog i u
nderskningarna. Medicinalstyrelsen konstaterade att [m]assunderskningssystemet oftast innebar att
speciell hnsyn till individer inte kan tas, och att ett
sdant system synes mindre tidsenligt. Mot bakgrund
av denna analys framstod ven statens ansvar fr att administrera trafiken med skrmbildsbussar som tungrott
och gammalmodigt. r 1970 lades skrmbildscentralen
ned.62 Men medicinens forna framstegssymboler fortsatte att rulla en tid i landstingens regi innan de skrotades
eller sldes fr annat bruk.

Frn ambulerande skrmbildsbussar till

teleradiologi och digital bildtrafik

Avslutningsvis skulle jag vilja peka p tv olika utvecklingslinjer som utgr frn skrmbildsunderskningens
bussburna informationssystem. Bda kan ses som en reaktion p den informationsexplosion som fljde i massunderskningens hjulspr. Nr skrmbildstekniken frst
togs i bruk ansgs en av de stora frdelarna vara att den
skapade frutsttningen fr att framstlla permanenta
dokument som kunde spridas av flera personer och lagras
fr framtida bruk. Men de upprepade underskningarna
av befolkningen gav upphov till ett enormt antal skrmbilder som krvde stort lagringsutrymme. Samtidigt inne-

bar utvidgade hlsounderskningar en allt ttare trafik av

medicinska data. Det visade sig att skrmbilderna ven
gjorde andra lungsjukdomar och sjukdomar i hjrta och
krl synliga och mjliga fr diagnos. Vissa landsting uttryckte nskeml om att kombinera sina skrmbildsunderskningar med underskningar av socker och ggvita
i urinen. I brjan av 1960-talet fick medicinalstyrelsen i
uppdrag att genomfra en frsksverksamhet med utkad hlsokontroll i samband med allmn skrmbildsunderskning inom Vrmlands ln. Under den s kallade
Vrmlandsunderskningen samlade provtagningspatruller in underskningsmaterial i form av bland annat
blodprover och blodtrycksmtningar som analyserades
med hjlp av datorer p ett laboratorium i Stockholm.63
Denna explosion av bilder och medicinska data framstlldes bde som ett hot och en mjlighet.
En av lsningarna p detta dilemma var utprglat
antivisuell till sin karaktr: det var siffror och text som
alternativa informationssystem skulle utformas fr att
hantera. Inom statskontoret diskuterades i slutet av
1960-talet mjligheten att anvnda datorer fr att kontrollera informationsfldet och skapa ett allmnt hlsoregister. Utredare p statskontoret menade att det fanns
stora vinster med att samla in all tillgnglig medicinsk
information i ett centralt informationssystem som skulle ge service t samtliga grenar av medicinsk forskning
och praktisk sjukvrd. Den datortekniska utvecklingen
tycktes gra det mjligt att allt strre mngder data om

en individ alla viktiga hndelser som intrffade i den

enskildes liv frn vaggan till graven kunde hllas tillgngliga och uppdaterade. Som en del av denna diskussion uttrycktes ven ett intresse fr att inrtta ett centralt skrmbildsarkiv.64 Detta visade sig dock inte vara
mjligt att realisera; medicinalstyrelsen hade redan gett
sitt tillstnd till att brja frstra skrmbildsarkiv ute i
landet eftersom kostnaderna fr att hantera och lagra
bilderna bedmdes bli fr hga.65 Datoriseringen av hlso
underskningarnas provdata tycktes vara en mer framkomlig vg. Bildernas materialitet definierades allts
som ett problem och skriftliga expertutltanden och
statistik ansgs ha strre vrde n visuella dokument.
En annan lsning p informationsexplosionen var
mera visuellt orienterad. I brjan av 1970-talet genomfrdes bde i Sverige och utlandet olika frsk med att
verfra rntgenbilder via telent och satellit. Bland annat gjordes ett experiment med att snda skallrntgenbilder med analog teknik ver det vanliga teventet frn
Universitetssjukhuset i Lund till en mottagare p taket
p Ingenjrernas hus i Malm dr en rntgenlkare var
placerad fr att bedma om det gick att anvnda bilden
fr att stlla en diagnos. Ngra r senare utvecklade en
annan rntgenlkare en teknik som utnyttjade telentet
fr verfring av rntgenbilder. Med en tevekamera
och en dator digitaliserades en statisk bild fr sndning
via modem och telent. Utrustningen anvndes fr kommunikation vid jourfall.66 P detta stt vxte det fram ett 122

123

Rntgenarkivets omfng och materialitet

definierades efterhand som ett problem.
Ur Kompressen, nr 2, 1970.

alternativ till skrmbildsbussarnas bildtransporter som

tycktes ha kommit till rtta med skrmbildernas krvande materialitet men som likvl stllde nya krav p skrmar, kanaler och arkiv.
Medieforskare som studerar samtidens globala medier
och informationsflde har ofta antagit frekomsten av
radikala brott i historien. Men skrmbildsbussens historia tycks snarare bekrfta Raymond Williams iakttagelse
att kulturell frndring sllan handlar om en enkelriktad
process dr det nya erstter det gamla. B
ussarna frsvann
inte helt och hllet trots att digitala former fr bildtrafik
utvecklades. Landstingen fortsatte att anvnda sig av ambulerande fordon i sina folkhlsounderskningar ven
om vissa av dem till slut frvandlades till informationsskrot utkastade i det digitala kretsloppet. Trots uppenbara
olikheter finns en kontinuitet mellan skrmbildsunderskningens bildtrafik och dagens digitala transportmedel. Den stora skillnaden mellan nu och d handlar kanske
frmst om hastigheten med vilken bilderna cirkulerar.

2.

3.

4.
5.

6.

noter
7.
Denna artikel r en del av ett forskningsprojekt med titeln I medier
nas ljus: Skrmbildsunderskningen i Sverige 19401970 som
finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (Dnr P10-0249:1).
1. Denna annons fanns tillgnglig p http://www.iceroadracing.
net/b/64.htm (senast kontrollerad 100830) trots att bussen

8.

hade slts. Tack till sljaren Per Hansson som i ett mejl till frfat
taren den 5 april 2011 bidrog med kompletterande information
om projektet.
Williams begrepp diskuteras i Charles R. Acland, Introduction:
Residual media, Residual media, red. Acland (Minneapolis:
University of Minnesota Press, 2007), xxf.
Fr aktuella diskussioner, se Signild Vallgrda, Folkesundhed som
politik: Danmark og Sverige fra 1930 til i dag (Aarhus: Aarhus Uni
versity Press, 2003), Annika Berg, Den grnslsa hlsan: Signe och
Axel Hjer, folkhlsan och expertisen (Diss. Uppsala: Institutionen
fr id- och lrdomshistoria, Uppsala universitet, 2009), och
Ylva Habel, Modern media, modern audiences: Mass media and social engineering in the 1930s Swedish welfare state (Stockholm:
Aura, 2002), samt hennes bidrag i denna bok.
Det gller ven Friedrich A. Kittler, Optical media: Berlin lectures
1999 (Cambridge: Polity Press, 2010).
Jmfr exempelvis diskussionen i Johanna Sumiala, Circula
tion, Keywords in religion, media, and culture, red. David Morgan
(New York: Routledge, 2008), och Marita Sturken & Lisa Cartw
right, Practices of looking: An introduction to visual culture (New
York: Oxford University Press, 2009).
Forskningslitteraturen inom dessa omrden r omfattande.
Anvndbara forskningsversikter finns i Sven Widmalm, red.,
Vetenskapens sociala strukturer: Sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt (Lund: Nordic Academic Press, 2008),
och Jonas Harvard & Patrik Lundell, red., 1800-talets mediesystem
(Stockholm: Kungliga biblioteket, 2010).
En viktig ingng till min diskussion om frestllda publiker har
varit Michael Warner, Publics and counterpublics (New York: Zone
Books, 2002).
Jag har exempelvis anvnt mig av dokument i medicinalstyrelsens
arkiv: Skrmbildscentralen 19461967, samt Socialstyrelsen:
Skrmbildscentralen 19681970 som frvaras p Riksarkivet (RA).
Frutom Svenska lkartidningen och diverse skrifter utgivna av 124

125

Svenska Nationalfreningen mot tuberkulos har jag utnyttjat

Kungliga bibliotekets samlingar av broschyrer, affischer, filmer och
liknande som framstlldes i samband med skrmbildsundersk
ningar i olika landsting. Vidare bygger min studie p pressmaterial
som jag bland annat har hmtat i Sigtunastiftelsens klipparkiv.
9. Fr en historik, se Allan Beskow, Nationalfreningen fyller 75
r, Kvartalsskrift, vol. 74, nr 1, 1979, 319.
10. Gustaf Myhrman, Lkarmtet i Vsters, Svenska lkartidningen, vol. 39, nr 36, 1942, 22392243. Se ven Torsten Thunberg,
Annus medicus 1942, Svenska Dagbladets rsbok, vol. 20, 1942,
187189. Om flyktingar som riskgrupper, se Oliver Axn, Skrm
bildsfotograferingen och dess betydelse i kampen mot lung
tuberkulosen, Svenska lkartidningen, vol. 39, nr 25, 1942, 1617
1629; Allan Beskow, Tuberkulosarbetet i en mottagningsstation
fr utlnningar frn tyska koncentrationslger, Kvartalsskrift, vol.
40, nr 4, 1945, 8595.
11. Svenska Nationalfreningens konferens rrande Calmettevaccina
tion och skrmbildsfotografering, Kvartalsskrift, vol. 37, nr 1, 1942,
1213; J. Axel Hjer, Medicinalstyrelsens frslag om allmn skrm
bildsunderskning, Kvartalsskrift, vol. 39, nr 3, 1944, 6886.
12. Axn, samt Skrmbildsfotografering: Senaste nytt i tuberkulos
kampen, Nu 27/8 1942.
13. Om den internationella utvecklingen, se Arne Nelson, Skrm
bildsfotografering: En versikt, Svenska lkartidningen, vol. 41,
nr 21, 1944, 14541469; Robert N. Proctor, The Nazi war on cancer
(Princeton: Princeton University Press, 1999), 8789; Aksel
Ongre, Abreugrafi og starten p skjermbildefotograferingen i
Norge, Tidsskrift for Den norske Legeforening, vol. 128, nr 24,
2008, 28732874. Citatet om hastigheten i underskningen r
hmtat ur Att rntgas p lpande band, Se, nr 4, 1942.
14. Nationalfreningens skrmbildsbuss, Kvartalsskrift, vol. 37, nr 3,
1942, 5859; Carl Eric Kristofferson, Med Nationalfreningens
skrmbildsbuss i ngermanland, Kvartalsskrift, vol. 37, nr 4,
1942, 7686; Brje Holmgren, Med Svenska Nationalfreningens

mot tuberkulos skrmbildsbuss i rebro ln, Kvartalsskrift, vol.

38, nr 3, 1943, 100107; Erik Nylander, Organisationen av skrm
bildsunderskning p landsbygden, Kvartalsskrift, vol. 40, nr 1,
1945, 2330; Hjer, 80.
15. Arne Nelson, Den allmnna skrmbildsunderskningen av svens
ka folket, Svenska lkartidningen, vol. 47, nr 4, 1950, 180186.
16. Hjer, 7374; Arne Nelson, Svenska Nationalfreningens mot
tuberkulos skrmbildsbyr 5 r, Kvartalsskrift, vol. 43, nr 4, 1948,
7275.
17. Fr en diskussion om modernitetens dubbelhet till mobilitet, se
Tim Cresswell, On the move: Mobility in the modern Western world
(New York: Routledge, 2006), srskilt 1820.
18. Geoffrey C. Bowker & Susan Leigh Star, Sorting things out: Classification and its consequences (Cambridge, Mass.: MIT Press, 1999).
19. Berith Blom-Blow, Frn skrmbild till bildskrm: 50 r med tu
berkulosregister, Kvartalsskrift, vol. 84, nr 4, 1989, 8689.
20. Nationalfreningens skrmbildsbuss; Nelson, Den allmnna
skrmbildsunderskningen av svenska folket.
21. Nelson, Den allmnna skrmbildsunderskningen av svenska
folket; Rd och anvisningar fr organisationen av skrmbildsunderskningen i Uppsala ln r 1945 (Uppsala: uppgift om frlag saknas,
1945), 7.
22. Bruno Latour, Visualization and cognition: Thinking with eyes
and hands, Knowledge and Society: Studies in the Sociology of
Culture Past and Present, vol. 6, 1986, 140.
23. Willi Mascher, Skrmbildsunderskningen i Sdermanlands
ln: Erfarenheter och resultat, Svenska lkartidningen, vol. 46, nr
15, 1949, 817.
24. Sigurd Berg, Lungrntgen och skrmbild, Svenska lkartidningen, vol. 41, nr 11, 1944, 787; E. Langlet, Rntgenfotos fr 5 re!,
Aftonbladet 11/2 1940; Passfoto p rntgen: Ett epokgrande
nyuppfunnet vapen mot lungtuberkulosen, Nu 9/2 1940.
25. Skrmbildsfotografering senaste nytt i tuberkuloskampen.
26. Kristofferson, 78.

27. Nelson, Den allmnna skrmbildsunderskningen av svenska

folket, 183186.
28. Kristofferson, samt Holmgren.
29. Brev frn S. H. Littorin till medicinalstyrelsens skrmbildscentral
den 24 juni 1959. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrmbildscen
tralen, Korrespondens 19531959, E I: 3.
30. Arne Nelson, Tillfrlitligheten vid skrmbildsgranskning,
Svenska lkartidningen, vol. 48, nr 16, 1951, 948953; Per Nanne
Oscarsson, Skrmbildsfotografering: Erfarenheter srskilt betrffande tillfrlitligheten frn dess anvndning p tuberkulosdispensr
och vid massunderskning av lungor (Lund: Gleerupska universi
tetsbokhandeln, 1954).
31. Mascher, Skrmbildsunderskningen i Sdermanlands ln: Er
farenheter och resultat.
32. Beskow, Nationalfreningen fyller 75 r.
33. Se exempelvis Kristofferson, samt Om skyddsvrd t blivande
mdrar och spda barn, Gotlnningen 9/12 1942; Gustaf Reuter
skild, Om skrmbildsunderskningen i Uppsala ln, Kvartalsskrift, vol. 41, nr 1, 1946, 1521.
34. Hjer. Se ven brev frn Arne Nelson till Centralkommittn fr
skrmbildsunderskning, Gteborgs- och Bohus lns landsting,
den 7 augusti 1950. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrmbilds
centralen, Korrespondens 19491952, E I: 2.
35. Ibid. Se ven Kristofferson.
36. Meddelande till Allmnheten (Kalmar: Kalmar Lns Norra och
Sdra landsting, 1948), affisch som ingr i Kungl. bibliotekets
vardagstryckssamlingar.
37. Medan det nnu r tid (Martin Sderhjelm, 1952).
38. Samvetsnd tvingar religisa vgra skrmbildsunderskning,
Morgon-Tidningen 17/12 1951.
39. Hkan Larsn, Tuberkulosunderskningen p Gotland r 1943: Re
sultat och reflexioner, Socialmedicinsk tidskrift, vol. 22, nr 1, 1945, 915.
40. Willi Mascher, Skrmbildsunderskningen i Sdermanlands
ln, Kvartalsskrift, vol. 44, nr 1, 1949, 16.

41. Se exempelvis Gotthard Palmrs redogrelse fr skrmbildsun

derskningen i Nykping som inkom till skrmbildscentralen
den 16 januari 1947. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrmbilds
centralen, Korrespondens 19461948, E I: 1.
42. Jmfr min artikel Lennart Nilssons tidiga fosterfotografier:
Frn abortdebatt till sexualundervisning, In p bara huden: Medicinhistoriska studier tillgnade Karin Johannisson, red. Torbjrn
Gustafsson Chorell & Maja Bondestam (Nora: Nya Doxa, 2010).
43. Hel busslast lungsjuka p skrmbild, Ny tid 21/11 1951; In
sekt i skrmbildslins, Expressen 21/11 1951.
44. Brev frn Carl Wegelius till Pressens Opinionsnmnd den 10
januari 1952. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrmbildscentralen,
Korrespondens 19491952, E I: 2.
45. Utdrag ur protokoll, hllet vid sammantrde med Pressens Opi
nionsnmnd i Stockholm den 20 mars 1952. Inkommen till
skrmbildscentralen den 2/4 1952. RA, Medicinalstyrelsens arkiv:
Skrmbildscentralen, Korrespondens 19491952, E I: 2.
46. Warner, se srskilt kapitel 2.
47. Skydda barnen (uppgifter om utgivare saknas, 1960), affisch
som ingr i Kungl. bibliotekets vardagstryckssamlingar.
48. Kristofferson, 79.
49. Svenska folket skrmbildsminded: Endast Vsterbotten ej under
skt, Svenska Morgonbladet 26/9 1952.
50. Jmfr min diskussion i Media as modern magic: Early x-ray
imaging and cinematography in Sweden, Early Popular Visual
Culture, vol. 6, nr 1, 2008, 1933.
51. Dr lasarettet gr till patienten, Se, nr 39, 1942.
52. Gutahvdingen gjorde REKORD-propaganda: 31 fredrag p tre
dagar om skrmbildsunderskning, Stockholms-Tidningen 14/8
1943.
53. Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut: Minnen frn
hembygden. Frlunda-Lennartsns-Kungsngen, http://www.
ukforsk.se/hembygd/leire.htm (senast kontrollerad 100830).
54. Se exempelvis Arne Nelsons svar i ett brev den 27 februari 1947 126

p de frgor som hade utskickats frn Corporation of Dublin,

Public Health Section, och som frmedlats via konsul Leif hr
vall p Utrikesdepartementet. RA, Medicinalstyrelsens arkiv:
Skrmbildscentralen, Korrespondens 19461948, E I: 1.
55. K. Meurling, Rapport ang. skrmbildsunderskningen i Kalmar
ln 19481950. Bil. 3. Angende Vgrares instllning. RA, Medicinal
styrelsens arkiv: Skrmbildscentralen, Korrespondens 1949
1952, E I: 2. Personuppgifterna har anonymiserats av frfattaren.
56. Holmgren, 105107.
57. Se exempelvis Sten Bolmstedt, Skrmbildskampanjen i Lund
19481949, Kvartalsskrift, vol. 45, nr 3, 1950, 7177.
58. Mascher, Skrmbildsunderskningen i Sdermanlands ln: Er
farenheter och resultat.
59. Se upp med rk- och gubb-hosta! Efter de 50 farlig lder fr
tbc, Aftonbladet 27/3 1950.
60. Mascher, Skrmbildsunderskningen i Sdermanlands ln.
61. Se de tv artiklarna av Ivar Kllqvist, Tuberkulosmorbiditeten
hos skrmbildsvgrare, Kvartalsskrift, vol. 57, nr 3, 1962, 6471;
Skrmbildsvgrarnas frdelning p befolkningsgrupper vid lns
underskningen i Sdermanlands ln 19531955, Kvartalsskrift,
vol. 57, nr 4, 1962, 103109.
62. V. P. M. Angende anslag fr budgetret 1968/69 till Allmn hlso
kontroll, frslagsanslag. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrm
bildscentralen, Koncept 1967, B I: 3.

127

63. Brev frn medicinalstyrelsen till skrmbildscentralen den 29 sep

tember 1962. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrmbildscentra
len, Korrespondens 19601965, E I: 4.
64. Bertil Greko, Underskning av frutsttningarna fr ett hlsore
gister p basis av diagnosinformation frn bl a allmnna frsk
ringen. PM 3/6 1966 med bilagor. RA, Medicinalstyrelsens arkiv:
Skrmbildscentralen, Korrespondens 1966, E I: 5. Om datori
seringen av svenska vrden 19501980, se Isabelle Dussauges
slutrapport IT inom vrden inom forskningsprojektet Frn
matematikmaskin till IT som bedrivits i samarbete mellan Tekniska
museet, Datafreningen i Sverige och Avdelningen fr teknikoch vetenskapshistoria, KTH. Se projektets webbplats p Tekniska
museet: http://www.tekniskamuseet.se/4.4fa5cfcd12414a6c0dc8
0003923.html?id=19280 (senast kontrollerad 110809).
65. Frgan diskuterades bland annat i ett brev frn Sven Bergqvist,
verlkare och styresman vid Stockholms stads centraldispen
sr, till medicinalstyrelsens skrmbildscentral den 8 september
1965. RA, Medicinalstyrelsens arkiv: Skrmbildscentralen, Korre
spondens 19601965, E I: 4.
66. Telemedicinens utveckling i Sverige har inte behandlats p ngot
utfrligare stt. Fr en kort versikt, se Beata-Jasmin Hussains
framstllning p http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBD07/
VT-97/labbar/beata-jasmin/index.html (senast kontrollerad
100830).

boel berner
Den ambivalenta gvan:
Blodbussar och blodgivningsregimer
i Sverige och Finland
Frn brjan av 1960-talet, men framfr allt sedan 1980-talet, rullade blodgivningsbussar ut frn Sveriges blodcentraler till arbetsplatser,
regementen och byar i glesbygden. Bussarna symboliserade den moderna medicinens framgngsrika kamp mot lidande och dd och
manifesterade samhllets std till den Goda Medborgaren som osjlviskt gav av sin kropp fr att andra skulle f leva. Men var det egent
ligen s att samhllet ville ha blod frn minsta by i landet? Och var blodgivning i Sverige en s positivt laddad handling att bara geo
grafiska avstnd hindrade mnniskor frn att ge blod? I artikeln diskuteras blodbussens ambivalenta budskap utifrn tre teoretiska
perspektiv; ett som fokuserar blodets symboliska koppling till tv olika samhlleliga logiker, eller Gesellschaft och Gemeinschaft; ett som
lnkar blodgivningens betydelse till nationellt olika institutionella ordningar; och ett som problematiserar gvans och givandets villkor
och karaktr. Artikeln jmfr de olika blodgivningsregimer som utvecklades under efterkrigstiden i Sverige och Finland och visar hur
blodbussarnas ambivalenta budskap gestaltades ver tid och i skilda sociala sammanhang.

Stockholms stads blodgivningsbuss har stannat utanfr

en arbetsplats ngonstans i Stockholm.1 Fyra mn ligger
p britsar, en femte har just lmnat blod och kavlar ner
skjortrmen p sin vg ut. En arbetskldd man str vid
receptionen; kanske ska han strax f sina 30 kronor som
tack fr insatsen. En kvinna i skjorta och lngbyxor vntar p sin tur; vriga tre kvinnor r prydligt munderade
i sjukskterskeuniform. En finns i receptionen, en fixar
slangarna fr en blodgivare och en tar hand om blodet i

ett slags minilaboratorium med kylskp och provrr

lngst bak i bussen. Det r vnstertrafik, ret r 1961.
Frn brjan av 1960-talet, men framfr allt sedan
1980-talet, rullade blodgivningsbussar ut frn landets
blodcentraler till frorternas arbetsplatser, till regementen och till byar i glesbygden. De utgjorde en hgst ptaglig, materiell pminnelse om den solidariska gvans betydelse. Nu kunde fler personer ge blod utan att frst behva freta den lnga och kanske besvrliga resan till en 128

Stockholms stads blodgivningsbuss 1961. Ur Olof Ramgren,

Blodfrsrjningsproblem vid svenska sjukhus: II. Rrlig blodgivningsverksamhet, Sveriges landstings tidskrift, vol. 48, 1961.

blodcentral, och sjukhusen kunde f det blod de s desperat behvde vid operationer och efter olyckor. Bussarna
symboliserade den moderna medicinens framgngsrika
kamp mot lidande och dd och var en tydlig gest frn
samhllets sida till den Goda Medborgaren ute i landet,
hon som i en osjlvisk handling ville ge av sin kropp fr
att andra skulle f leva. Som det uttrycktes av en ansvarig
i en artikel om Bussar som kr fr livet: Inte minst
gller det att gra sig synlig och frenkla fr givarna.2
Men var det egentligen s att samhllet ville ha blod
frn minsta by i landet? Och var blodgivning i Sverige
en s positivt laddad handling att bara geografiska av129 stnd hindrade mnniskor frn att ge blod? I den hr

a rtikeln ska jag diskutera dessa frgor genom att stta in

blodbussens budskap i en samhllelig kontext. Jag vill ge
en frstelse av varfr blodbussar i Sverige, om n ndvndiga och nskvrda, lnge hade en relativt begrnsad
och ibland problematisk existens.
Att anvnda blodbussar r nmligen ingen sjlvklarhet. I Storbritannien sker frvisso hela 92 procent av all
blodgivning med hjlp av s kallade mobila enheter
(som dock inte behver vara bussar), i Frankrike 80 procent och i Finland cirka 45 procent men i Sverige n
idag bara omkring 15 procent, om n med stora variationer ver landet.3 Uppenbarligen uppfattas behovet
av blodbussar och mobila enheter olika i olika lnder
och, som det verkar, rtt oberoende av hur glest befolkat ett omrde r. Skillnaderna mellan lnder kan ha
praktiska orsaker, men bygger ocks, vill jag hvda i
denna artikel, p olika historiskt framvxta instllningar till att ge mnniskor en mjlighet att dela med sig av
sitt blod. Blodgivning har helt enkelt olika stark symbolisk och social laddning i olika nationella sammanhang.

Givandets samhlleliga former:

Tre perspektiv

Fr att frst dessa skillnader och analysera vad blodgivning och blodbussar kan tnkas betyda fr mnniskor just i Sverige ska jag hr anvnda tre teoretiska

perspektiv. Alla problematiserar gvans symboliska och

institutionella ordnande, om n p olika stt.
Det frsta perspektivet anknyter till att blodgivning
en verksamhet som utvecklats i stor skala sedan mellankrigstiden och framfr allt sedan andra vrldskriget
har en symbolisk dubbelnatur: det donerade blodet r
ett tvetydigt objekt, ett slags hybrid. Det r bde
medicinsk substans och kulturell symbol. ena sidan
finns, vad jag vill kalla, det moderna blodet, en artefakt frambringad av ett avancerat medicinsk-tekniskt
system. Det moderna blodet r en laboratoriemssigt
blodgruppsklassificerad substans, som extraherats ur
mnniskors vener, tappats och transporterats i flaskor
eller plastpsar, centrifugerats och fraktionerats till
komponenter, manipulerats, frpackats, frslts och
frskrivits. Det brukas vid operationer och vid blodfrluster efter olyckor eller frlossningar samt inom lkemedelsindustrin som bas fr tillverkning av blodprodukter ur blodplasmans olika komponenter. Det ingr i
verksamheter som bedrivs efter medicinska kriterier p
skerhet och nytta och i enlighet med ekonomiska kalkyler och krav p effektivitet.
andra sidan finns blodet som betydelsebrande,
traditionell, nrmast mystisk, del av vr kropp. Blod
inger fasa och vmjelse, men r ocks en central symbol
fr uppoffring och solidaritet, fr nra och starka band
mellan mnniskor. Denna kraftfulla symboliska laddning bidrar till att engagera mnniskor fr blodgivning:

att ge av sitt blod till andra bekrftar en social och kulturell samhrighet, med slkten, gruppen och ibland
nationen.4
Med andra ord lnkar den blodgivande handlingen
till tv sociala logiker som verkar vara varandras motsats: till det moderna, opersonliga systemsamhllet respektive till den traditionella, personliga gemenskapen,
till vad sociologer kallar Gesellschaft respektive Gemeinschaft. Johan Asplund har gnat dessa tankefigurer en ingende diskussion dr han vnder och vrider p begreppen i relation till Tnnies ursprungsformuleringar, till
andra forskares resonemang och till en rad sociala fenomen. Om jag frstr honom rtt, frordar han att det
dialektiska spnningsfrhllandet mellan begreppen
br hllas vid liv fr att ge en mer sammansatt analys.
Hndelser och handlingar kan inte reduceras till uttryck
fr antingen den ena eller den andra logiken, utan de r
som fixeringsbilder dr den ena kan utgra en bakgrund
fr den andra, och vice versa.5
Utifrn dessa resonemang vill jag se en blodgivningsbuss som ngot som iscenstter en spnning mellan de tv logikerna. I sin frd genom landet gestaltar
den ett dubbelt budskap: bde det medicinska systemets moderna, opersonliga och abstrakta krav och den
konkreta, knslostarka samhrigheten, hr och nu, mellan mnniskor. Vilken av dessa betydelser som iscenstts starkast i ett givet samhlle r dock inte sjlvklart.
Fr att frst blodgivningens och blodbussarnas 130

budskap i just det svenska sammanhanget vill jag anvnda ett andra, institutionellt, perspektiv som jag hmtat
frn Kieran Healy. Hans tes r att olika stt att organisera blodgivning inte bara lockar fler eller frre blod
givare de formar sjlva den blodgivande handlingen.6
I vissa lnder framtrder blodgivning som en medborgerlig dygd, laddad med starka positiva (vad jag ser
som) Gemeinschaftliga betydelser av plikt och solidaritet;
i andra uppfattas den som en mer individuell och instrumentell Gesellschaftlig handling. Healys perspektiv r
anvndbart fr att frst den institutionella ordning
den blodgivningsregim som etablerades i Sverige
under efterkrigstiden. Jag ska ven jmfra denna med
den regim som utformades i grannlandet Finland; vi ska
se att detta innebar tv rtt olika stt att lnka givarna
till de instanser som tog emot deras blod.
Oavsett vilken regim som etablerats handlar det i
den moderna sjukvrden om att f ett stort antal mnniskor att terkommande vilja ge av sitt blod till andra.
Ett tredje perspektiv som fokuserar givandets sociala
karaktr r drfr anvndbart. Vad r en gva? Vilka
frutsttningar och frvntningar omgrdar den? Utifrn Marcel Mauss analys av gvans karaktr vill jag visa
p betydelsen av att den blodmottagande organisationen uppvisar tacksamhet mot blodgivaren.7 Att tappa
andra mnniskors blod mste drfr iscensttas som en
Gemeinschaftlig handling ocks i blodbussarnas och blod131 centralernas kliniska och opersonliga sammanhang.

Sverige: En decentraliserad och

nyttoinriktad blodgivningsregim

Vad Healy kallar olika blodgivningsregimer bddar allts in givandet p skilda stt, ger givarna olika former av
incitament och mjligheter, och skapar drmed olika
slags blodgivarpopulationer. Vem som vill ge blod, och
varfr, skiljer sig t. Healy lyfter fram tre institutionella
dimensioner av vikt: r blodgivning en betald verksamhet eller ej? Vem har hand om blodgivningen: r det
staten, Rda Korset eller blodcentralerna sjlva? Finns
det aktiva blodgivarorganisationer eller ej?
Hur sg det d ut i Sverige? Jag fokuserar hr, liksom
i vrigt i artikeln, den period d blodbussar brjade infras i landet, grovt sett frn 1960-tal till 1980-tal. Fr det
frsta, var frgan huruvida man skulle betala blodgivarna fr deras insats eller ej. Att ge blod r ett stt att hjlpa
andra till liv och minskat lidande. Det skulle kunna vara
en ren gvohandling, men har i vissa lnder organiserats
mer som en marknadstransaktion man sljer sitt blod
snarare n ger bort det.8 Vid 1980-talets ingng hade de
flesta industrilnder antingen en kombination av betalda och icke betalda givare eller ett system med endast
icke betalda givare. Vissa lnder, som Frankrike, betalade inte sina givare av ideologiska skl. Andra lnder,
mest tydligt USA, slutade betala blodgivare som en effekt av en studie av den engelske sociologen Richard Titmuss.9 Han pvisade i en bok 1970 bland annat de strre

riskerna i ett betalande system fr att f in hepatit B-

smitta frn sprutnarkomaner som behvde pengarna. r
1975 rekommenderade WHO att alla lnder skulle undvika betald blodgivning. S skedde efter hand p mnga
hll.
Sverige var ett internationellt undantag. Hr gav
man sedan 1930-talet arvode till alla blodgivare. Kostnaden fr detta (arvode plus reseersttningar) var 1980
runt 12,5 miljoner kronor per r, eller omkring 35 miljoner kronor i dagens penningvrde.10 Trots stundtals intensiva diskussioner fortsatte man p den inslagna vgen. Hade Sverige ett marknadssystem fr blod? Det
vore nog att ta i: de summor det handlade om fr varje
individ var efter hand rtt blygsamma. Arvodet hade
hllits konstant kring 30 kronor sedan 1940-talet; vid
1980-talets brjan motsvarade det bortt 90 kronor
idag. Det fanns personer som gav blod sex, sju gnger p
ett r, men under 1980-talet blev det allt vanligare att
man kom ner till WHO:s rekommenderade vrden p
hgst tv till tre tappningar per r fr kvinnor och fyra
gnger per r fr mn. Tidigare hade arvodet kunnat
betala exempelvis en bttre middag, nya skor eller bidra
till att finansiera korrespondensstudier fr ambitisa
ungdomar.11 P 1950-talet var 30 kronor lika mycket
som en halvflaska dessertvin kostade: Man kunde se
gubbarna sitta och vnta utanfr mottagningen p
morgnarna med uppkavlad rm och sga en liten dessert, tack, rapporterar en blodcentralschef i Stock-

holm.12 Kring 1980 var det dock inte lngre tal om ngon strre inkomst fr blodgivarna. Betalningen var,
som man ofta uttryckte det vid denna tid, mer symbolisk n reell men symbolisk fr vad?
Det fanns farhgor bland lkare och landstingsansvariga fr att man i Sverige inte skulle klara blodfrsrjningen i ett helt obetalt system. Man sg en risk fr
att mnniskor inte skulle tro att det behvdes blod om
man inte betalade fr det och d skulle det bli kris. En
enktunderskning 1968 vid blodgivarcentralerna vid
Karolinska sjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala visade att omkring hlften av alla blodgivare skulle ge lika ofta som tidigare, omkring en femtedel mindre ofta och en fjrdedel faktiskt sluta ge blod,
om ersttningen upphrde. En motsvarande underskning tio r senare visade p liknande siffror.13 Att blodet
behvdes mste allts i Sverige gestaltas symboliskt
av att man betalade fr det.
En andra dimension, som Healy lyfter fram, rr vem
som organiserar blodinsamlingen. Han skiljer mellan
statliga, Rda Kors- och blodbanksbaserade system. I en
statlig regim, som har en sorts nationell myndighetsprgel, r blodgivning ngot som mnniskor sannolikt
gr en eller tv gnger i sitt liv, exempelvis nr de r studenter eller under en stor blodgivningskampanj. I en
Rda Kors-regim koordineras blodgivningen av en
stor frivilligorganisation som rekryterar en mindre
grupp av regelbundna givare. Dessa mer hngivna givare 132

tycks ha en strre bengenhet n andra att engagera sig i

olika vlgrenhets- eller frivilligorganisationer; de r de
sanna altruisterna. Det tredje alternativet en regim
dr blodgivningen organiseras av sjukvrdens blodcentraler tenderar att uppvisa stora variationer i antalet
blodgivare mellan olika blodcentraler, liksom ver tid.14
Det svenska systemet var vid 1980-talets brjan ett
blodcentralsbaserat system (och r s fortfarande). Det
var organisatoriskt splittrat med ett sextiotal sm blodcentraler vid sjukhus, drutver fanns 24 lnsblodcentraler vid lnssjukhus och nio regionala blodcentraler
vid universitetssjukhus.15 Landstingen var huvudmn.
Det fanns inget nationellt organ som ansvarade fr
blodfrsrjningen i landet, utan varje landsting ansvarade fr sitt omrde. Blodinsamlingen var beroende av
kampanjer fr att rekrytera nya blodgivare och hade
svrt att behlla dem. Liksom i andra blodbanksbaserade
regimer var den stora majoriteten av blodgivarna mn,
frmodligen beroende p att mnga mnniskors frsta
kontakt med blodgivning var som vrnpliktiga, men
kanske ocks fr att mnga stora arbetsplatser som
blodbussarna stannade vid dominerades av mn.16
Mot 1970-talets slut ansgs det svenska blodgivningssystemet av flera ansvariga vara ineffektivt; det var
ojmnt och osammanhngande. Den decentraliserade
beslutsprocessen ansgs fungera dligt, samarbetet var
begrnsat, rekryteringen sporadisk och informations133 materialet mest lokalt. Kampanjerna gav ofta magert re-

sultat till stora kostnader. Merparten av tappningarna

skedde vid de nio regionblodcentralerna. De mnga sm
blodcentralerna samlade in blod fr sina egna behov och
tog inte ansvar fr om landet i stort var sjlvfrsrjande
p blod och blodprodukter. I slutet av 1970-talet tcktes
mindre n 20 procent av Sveriges behov av livsndvndiga blodprodukter av eget blod; resten mste importeras. En dyster bild gavs 1980 av en blodcentralsansvarig:
Sverige r i blodgivningshnseende i viss mn ett uland. Blodet har helt enkelt lg prioritet i Sverige.17
Den tredje dimensionen som Healy tar upp handlar
om frekomsten av aktiva blodgivarorganisationer. De
bidrar till att motivera och rekrytera blodgivare och drmed skapa en intensiv kontakt mellan givare och det
medicinska system som tar emot blodet. Vid 1980-talets
brjan fanns exempelvis i Frankrike mnga blodgivarfreningar med stor aktivitet som remiss- och beslutsorgan, med propaganda- och upplysningsverksamhet, och
med nra kontakter till lokala och centrala blodbanker.18
Andelen blodgivare i befolkningen var i Frankrike relativt hg: 71,3 per 1000 invnare och r jmfrt med cirka
50 per 1000 invnare och r i Sverige 1980.19 Ocks i
Danmark fanns en vlorganiserad blodgivarfrening och
en hgre andel blodgivare n i Sverige. Blodgivningen
hade byggts upp underifrn p 1930-talet av scoutrrelsen runt om i landet som samarbetat med sjukhusen.20 I
bde Frankrike och Danmark understrk dessa freningar blodgivningens starka humanitra och solidariska

aspekter och ven sin egen roll i att rekrytera vad en

svensk observatr av den danska situationen kallade offervilliga och ansvarsknnande personer.21
I Sverige, andra sidan, hade det aldrig funnits ngon
sdan blodgivarorganisation eller annan varaktig lnk
till ngon frivilligorganisation som Rda Korset. I ett s
folkrrelsettt land som Sverige kan detta verka frvnande, men det har sin frklaring i historiska omstndig
heter. Blodgivningen hade hr sedan 1930-talet byggts
upp av lkare inom det medicinska systemet. Dessa hade
frvisso skt rekrytera blodgivare bland exempelvis
scouter, men frmst bland sjukvrdspersonal, brandmn och vrnpliktiga. Under krigsren enrollerades sedan betydligt fler blodgivare i ett av den militra sjukvrden organiserat system men ngon spontan folkrrelsebaserad organisering fr blodgivning har jag inte
kunnat spra. Att sjukhusen skulle f tillrckligt med
blod konstruerades sledes i Sverige som ett problem
fr det medicinska och i viss mn militra systemet, och
inte som en engagerande solidarisk uppgift fr folkrrelser eller frivilligorganisationer.22
Sammantaget kan man sga att den svenska blodgivningsregim som ftt sin form under efterkrigstiden knnetecknades av en svag marknadsrelation mellan givare
och blodcentraler, givet den betalning som (mer eller
mindre symboliskt) gavs fr ens blod. Den hade en decentraliserad, blodcentralsbaserad organisering av blodgivningen, ngot som innebar en extensiv, men oregel-

bunden och okoordinerad enrollering av givare. Relationen mellan blodcentraler och givare medierades inte av
ngon frivilligorganisation, vare sig i form av Rda Korset eller av en givarorganisation. Den blodgivande handlingen var hr allts inte inbddad i en social gemenskap
med ansprk p individens solidaritet och fortsatta engagemang. Som man kan frvnta sig i ett land som inte
deltagit i 1900-talets stora krig hade blodgivning inte
heller den starka moraliska laddning av plikt och medborgaranda som var fallet i flera europeiska lnder. En
blodansvarig lkare formulerade situationen lite uppgivet i en intervju i Landstingens tidskrift 1977:
Att vara blodgivare r ngonting man borde uppskattas
fr men det r ju en sysselsttning som ligger utanfr
det folk gr. Det r ingen som beundrar en blodgivare, han
har ingen srskild plats i samhllet just som blodgivare
Man borde
hja blodgivarnas status?
Ja, ngonting ditt. Naturligtvis vill folk hjlpa till om
det behvs blod.
Det finns en kr gammal myt i blodgivarsammanhang:
att mnniskor i lnder som var med i kriget r mer solidariska och blir blodgivare drfr att de vet hur vl det behvs, medan vi i Sverige inte har den knslan. Idag r det
naturligtvis inte s 23

134

Finland: En centraliserad och

solidaristisk blodgivningsregim

Det r i detta sammanhang som en jmfrelse med

Finland blir intressant. Mot slutet av 1970-talet satte ett
stort statligt finansierat projekt igng i Sverige fr att
gra landet sjlvfrsrjande p blod och blodprodukter;
detta var ju, som vi sett ovan, ett stort problem. Hr ska
jag knyta an till den studieresa till Finland som projektansvariga gjorde 1983 fr att p plats studera det finska
systemet. Finland var nmligen vid denna tid betydligt
mer framgngsrikt ur sjlvfrsrjningssynpunkt och
kunde till och med exportera plasma till Sverige. I en
rapport dokumenterades huvuddragen i det finska systemet liksom diskussionerna vid mtet mellan svenska
och finska blodansvariga.24
Detta mte gde rum vid den centrala finska organisationen Finsk Blodtjnst som hade grundats tre r
efter andra vrldskrigets slut. Den tidiga finska blodgivarverksamheten startade fre kriget 1935 i scouternas
regi dr scoutledarna stllde sig till frfogande fr direkta
transfusioner. Under kriget hade blodtappningen sktts
av frsvarsmakten men efter kriget vertog civilsjuk
husen och drefter Rda Korset verksamheten. Systemets ursprung i frivilligorganisationer och i kriget och
dess senare koppling till Rda Korset innebar srdrag,
som skiljde regimen frn den svenska. Fr det frsta var
135 blodgivning i Finland en obetald verksamhet, fr det an-

dra var det en starkt centraliserad verksamhet. Detta

medfrde skillnader i inriktning och enrollering; den finska organisationen verkar, som jag tolkar det, ha skapat
en mer intensiv och organisk relation till blodgivarna.
Blodgivning var under 1930-talet och kriget en obetald verksamhet och det ansgs naturligt att den, nr
Rda Korset 1948 vertog ansvaret, fortsatt skulle vara
obetald.25 Som chefen fr den finska blodtjnsten, professor Harri Nevanlinna, uttryckte saken vid det svenska besket, var
(e)n av frdelarna med en obetald, humanitr verksamhetatt ansvaret fr blodgivning blir oundvikligt. Man
kan ju inte lta dem giva blod som vill ha pengar mig angr det ju inte jag har inte brist p pengar! Man mste
allts ha en annan orsak fr att lta bli.26

Denna solidaristiska inriktning terspeglades i den sociala frdelningen av blodgivarkren. Enlig Nevanlinna
var vnstern, speciellt kommunisterna, flitiga blodgivare. Upplysningsarbetet erbjd inga svrigheter, hvdade
han, eftersom det r sjlvklart att man kan acceptera
blodgivning som ett socialt ansvar och humanitr aktivitet. Blodgivarna ansgs sjlva svara fr mycken informationsverksamhet. Detta kan tolkas som att det fanns
en form av social gemenskap (och socialt tryck) kring
blodgivarverksamheten, trots att det inte fanns ngon
speciell blodgivarorganisation. En stor frivilligorganisa-

tion, Rda Korset, med mnga obetalda aktivister var

dock den instans som organiserade verksamheten.
Den andra skillnaden till det svenska systemet var
dess starka centralisering. Verksamheten styrdes centralt
av Finsk Blodtjnst med bas i Helsingfors. Vi kommer
nu till de finska mobila enheterna och deras budskap.

Finland: Att n ut r betydelsefullt

Det finska systemet tycks sedan tidigt 1950-tal ha byggt

p en genomtnkt strategi att ska upp folk p arbetsplatser och i bostadsomrden och de mobila tappningarna p fabriker med erknd kommunistprgel r mycket livligt frekventerade, hvdade de ansvariga. Resultat
var att Finland hade en stor blodgivarkr som kanske
inte gav s ofta, men som ltt kunde kallas in vid behov.
Ambitionen tycks ha varit att n ut till mnga och d
fick det ske trots olnsamhet och relativt osofistikerad
teknik. Viktigt var nationell tckning fr att ge alla en
mjlighet att bidra:

Det fanns i Finland inga speciellt utrustade blodbussar,

utan paketbilar gick ut med personal och materiel varje
mndag morgon och kom hem p fredag kvll. Blodet
skickades sedan med flyg eller tg i speciella transportldor till Helsingfors. Man anvnde inte bussar eftersom de ansgs ineffektiva nr man ibland bara tappade
omkring 50 personer p en plats. Istllet gav mnniskor
blod i skolor, frsamlingshem, allmnna utrymmen,
arbetsplatser, fabriker och militrfrlggningar. P varje plats fanns en kontaktperson som sktte den lokala
reklamen. Frivillig Rda Korset-personal stllde i ordning sjlva tappningsrummet och frivilliga medhjlpare
tog hand om blodgivarregistret, gjorde Hb-underskningar och fyllde i blanketter. Det innebar att blodtjnstens behov av egen personal var mycket begrnsat. P
arbetsplatstappningen var fretagshlsovrdaren kontaktperson, lokaliteter upplts alltid gratis, personalen
fick komma till tappningen p arbetstid och p arbets
givarens bekostnad, eller s bussades de frn mindre
arbetsplatser till strre blodcentraler. Mnga mobila
tappningar skedde ocks efter arbetstid eftersom man
ville vara flexibel och ge alla en chans att ge blod.28

[M]an mste ge majoriteten av befolkningen relativt goda

mjligheter att vara med i arbetet. Drfr har vi idag 30 sm
tappningsstllen runt om i landet och vra mobila enheter

Sverige: Att n ut r besvrligt?

kr nda upp till Lappland trots att detta r helt olnsamt,

ptalade chefen fr Finlands Blodtjnst, Nevanlinna.27

Denna bild av gemensamhet och flexibilitet str i kontrast till den svenska situationen, i varje fall s som den 136

framstlldes av de beskande svenskarna. I Sverige kunde blodgivningscentralerna inte ha ppet p kvllarna,

arbetsgivarna var inte frtjusta i att arbetarna gav blod
p arbetstid och facket gillade inte att man anvnde frivilliga Rda Kors-medlemmar i verksamheten. Enligt
en blodcentralsansvarig svensk, som deltog i diskussionen i Finland, var den lnga traditionen i det finska
Rda Korsets regi ngot som mjliggjorde att man dr
kunde f ett kostnadsfritt deltagande av folk p fritid
eller p arbetstid bekostad av arbetsgivarna. I vrt land
skulle det vara mycket svrt att i varje fall i dagens lge
stadkomma ngot motsvarande, hvdade han.29
Det finns inte mycket information om de svenska
mobila enheterna, inklusive blodgivningsbussarna. r
1961 beskrev Olof Ramgren, medansvarig fr blodfrsrjningen i Stockholm, denna hantering som bde ett
medicinskt, organisatoriskt och statistiskt problem.
Blodets begrnsade lagringstid och variationer i frbrukningen innebar besvrliga lagringsproblem och
fordrade ett verskott av blodgivare. Men det var svrt
att rekrytera tillrckligt antal blodgivare inom stora
sjukvrdsdistrikt som Stockholm, srskilt under semestertid och influensatider. Och olika stt att ka blod
givarstammen innebar mjligheter, men ocks svrigheter. Det mesta som mer propaganda och fler kampanjer, utkade ppettider eller hjning av arvodet
verkade skapa mer problem n mjligheter. Nu hade
137 landstinget satsat stort, med propaganda i press, radio

och teve och besk p mnga arbetsplatser, fr att rekrytera nya blodgivare, och ven lyckats drmed. Men
hur skulle man behlla dem? Lsningen lg, menade
Ramgren, i fler mobila enheter fr att komma ut till
mnniskors arbetsplatser. 30
Mnga arbetsgivare ville nmligen att blodgivning
skulle ske vid arbetsplatsen. De hvdade att det frsvann
ett par arbetstimmar om blodgivaren lmnade jobbet
fr att ta sig till blodcentralen och dessutom var det
inte sjlvklart att han eller hon terkom i rappet, varfr
tidsfrlusten kunde bli upp till fem timmar, rapporterade Ramgren. Det var inte populrt, eftersom industrins kostnader per maskintimme angavs till tv till tre
gnger hgre n en arbetares timln. Drfr ville industrin ha tappning vid arbetsplatsen. D frelg inte vad
Ramgren beskrev som en frestelse till extra ledighet
och om ett gott samarbete kunde etableras s skulle tidsfrlusten fr arbetsgivaren kunna begrnsas till hgst
20 minuter.31
Stockholm hade sedan 1955 haft en mobil tappningsgrupp som i bilar for ut till stora industrier och militrfrlggningar. Problemet var dock att arbetsgivarna sllan ordnade lmpliga lokaler att tappa blodet i. Det r
hr som blodbussen kommer in som lsningen p alla
problem. En buss kunde rra sig ut till givarna, som d
inte behvde lmna arbetet ngon lngre stund, den
kunde beska torg och arbetsplatser och den utgjorde
sin egen hygieniskt utrustade tappningslokal.

Stockholms stad lt 1960 bygga en speciellt utrustad

blodbuss med fem olika avdelningar (vntrum, tappningsrum, vilorum, laboratorium, expedition). Det r
den buss vars bild pryder inledningen till denna artikel.
Hr fanns en verskterska, en expeditr tillika chauffr,
ett laboratoriebitrde samt tv eller tre blodgivnings
assistenter frn svenska Rda Korset. Ibland fljde ven
en lkare med. Bussen var frsedd med kylskp med
plats fr 240 blodflaskor, fotometer fr Hb-bestmning,
gasolbrnnare, kapsyleringsapparat och en liten centrifug; den var uppvrmd och upplyst, hade ogenomskinliga glasrutor fr att frhindra insyn, och medfrde ven
en radiotelefonanlggning samt apparatur fr prgling
av blodgivaridentitetskort. Bussen var en framgng,
meddelar Ramgren stolt, och man planerade att utka
med en laboratorieslpvagn med centrifug fr komponentcentrifugering.32
Stockholms blodbussverksamhet fortsatte under
1960- och 70-talet, med fler bussar och uppenbart med
goda resultat, fr 1977 var 50 procent av blodgivarna i
lnet mobila, enligt en artikel i Landstingens tidskrift:
Man ker dr med buss till stora industrier och andra
arbetsplatser, till ppna platser i stan, till sm orter i lnet och till militrfrlggningar.33 Vid slutet av 1980talet besktes bortt 190 tappningsstllen i lnet, till
vervgande del stora myndigheter och fretag.34
Frn 1970-talet frekom mobila enheter ocks vid
de andra regionala blodcentralerna. I Uppsala fanns en

bil med husvagn. Tre dagar i veckan anvndes den av

Uppsala Akademiska Sjukhus, vriga dagar var den uthyrd till Vstmanlands, Kopparbergs eller Stockholms
lns landsting fr deras utetappningar. Den kte bland
annat till Falun, Vsters, Arboga och sthammar. I
husvagnen fanns mjlighet att samtidigt tappa fyra givare. Husvagnen var rtt primitiv. Ngot egentligt vntrum fanns inte, enda sittplatsen var en liten soffa vid
skrivplatsen, och de som vntade fick allts ka utanfr.
Varje tappad givare serverades en Sunkist, den d nyligen lanserade apelsinjuicen i pappfrpackning.35
I Lund hade blodgivarverksamheten en utrustning
som kunde stllas upp tillflligt i samlingslokaler. I Ume
fanns sedan slutet av 1970-talet en blodbuss med fyra
tappningsplatser och omkring 25 procent av regionsjukhusets blodbehov samlades in genom blodbussens b
esk
vid skolor och arbetsplatser i Ume och i centralorter
runt om i Vsterbotten.36 Senare kom bussar vid regionsjukhusen i Linkping och rebro samt i Gteborg, dr
Volvo tycks ha varit pdrivande fr att f till stnd en
blodbuss 1984.37 I brjan av 1980-talet gjordes drmed
cirka 15 procent av landets tappningar externt, en siffra
som varierat fga fram till idag.38
I det svenska materialet framtrder en sorts teknisk
determinism: har man bara tillrckligt bra blodbussar
med hygieniska och moderna finesser kan man nog f
tag p fler blodgivare. Men vl s viktigt var kostnadsanalysen; ofta lnade det sig inte med blodbussar. Det 138

blir dyrare att samla in blod med hjlp av blodbussar,

framhvdes 1984 i en utredning i Vsterbotten. Inrknas mste kapitalkostnaderna fr bussen, drivmedel,
service, uppsnyggning av bussen. Dessutom kostnader
fr vertid, traktamenten och vernattningar. Merkostnaderna berknades uppg till mellan 55 och 80 kronor
per tappad enhet, kanske mindre om man inte behvde
inrkna kapitalkostnaderna. Totalt omkring 100000
kronor fr 1983, en summa som motsvarar mer n det
dubbla idag.39
Det fanns dessutom andra olgenheter med bussarna, hvdade utredningen frn Vsterbotten. De lnga
resorna ute p landsbygden innebar effektivitetsfrluster. Man kunde inte varva tappningsarbete i bussen med
komponentberedning, s som man gjorde i blodcentralens tappningslokal. Fr att personalen skulle ha full
sysselsttning krvdes drfr en jmn tillstrmning av
givare. Kanske skulle kostnaden minska och det hela bli
mer effektivt om man starkt kade bussens utnyttjande
men man samlade ju redan in tillrckligt med blod i
centralorten Ume. Det fanns allts mnga argument
mot en kad blodbussverksamhet.40
Vilka var d argumenten fr? Varfr skulle man
verhuvudtaget ha en blodbuss? Jo, den innebar en bra
service till blodgivarna, gav dem mjlighet och motivation att komma och bidra till sjukvrdens blodfrsrjning, vilket var ett viktigt ideologiskt motiv fr de fles139 ta blodgivare, enligt den vsterbottniska utredningen.

Det fanns allts ett rekryteringsmssigt PR-vrde med

en buss. Beredskapsmssiga skl anfrdes ocks. Det var
bra att ha mnga aktiva blodgivare p flera stllen i lnet; i krig kunde de komma att behvas. Det var ocks
bra att ha en driftklar blodbuss fr fredstida katastrofer,
som flyg- och tgolyckor. Slutligen framkom en omsorg
om givarkren i Ume. Den behvde inte utnyttjas s
hrt om det fanns en buss som samlade in blod ocks
frn byarna. Umeborna gav redan mer n andra invnare i lnet och drfr var marginalerna sm, om det skulle uppst ett akut behov av strre mngder blod.41
Sklen mot blodbussar var sledes mest ekonomiska,
sklen fr mer ideologiska och sociala. Gesellschaft vgdes mot Gemeinschaft. Kalkylerna r intressanta, om
man jmfr med hur verksamheten presenterades ungefr samtidigt i Finland. Hr tycktes lnsamheten komma i andra hand, efter ambitionen att n ut till mnniskorna ocks i de avlgsna byarna. Men det kan ju ocks
ha varit s, att den centraliserade finska blodgivningsregimen hade bttre mjligheter att effektivisera och frdela kostnaderna n den decentraliserade svenska.
Det blev trots allt en buss ocks i fortsttningen i
Vsterbotten den enda n idag norr om Uppsala. I
Bodbyn i Vsterbotten gick snart halva byn om 110 hushll man och kvinna ur huse ett par gnger om ret fr
att ge blod. Nr blodbussen parkerade utanfr skolan
blev det byafest i missionshuset tvrs ver vgen, rapporterades 1988 i Vsterbottens-Kuriren.42 Intressant nog

hade emellertid denna entusiasm fr att ge blod inte

uppsttt av sig sjlv och var inte heller ett resultat av
blodcentralens propaganda eller av blodbussens sjlva
existens. Nej, det var en ortsbo som arbetade med sjukvrdsfrgor i Ume som hade reagerat p att Sverige
mste importera blod och vertalat blodcentralen att
bussen skulle stanna ocks i denna by. Blodcentralens
krav var att det mste finnas minst 35 givare i byn. D
mobiliserades byinvnarna. Det enda sttet att f med
s mnga som mjligt r att ta en personlig kontakt, vilket gr ganska bra i en sdan hr liten by, menade initiativtagaren. S organiserade hon kallelser, gjorde upp
scheman, ordnade fika p missionshuset och fick med
sig halva byn, och de 30 kronorna, som varje givare fick,
sknktes till vlgrenhet och till en klassresa fr by
skolans elever som hjlpte till med kaffekokandet.43

Gvan, gemenskapen och samhllet

Vi har sett hur blodbussarna i det svenska sammanhanget ofta diskuterats i termer av Gesellschaft, p det
moderna, effektiva samhllets premisser. Det har handlat om kostnad-nytto-kalkyler: lnar sig bussen, hur
mnga fler kan tnkas ge blod, hur ska bussrutter och
teknik organiseras, hur ska propagandan utformas fr
att n rtt personer? Den svenska blodbussen var ett
mjligt svar p tv strukturella problem: det var svrt

att rekrytera en kr av terkommande blodgivare och

arbetsgivarna ville inte avvara personal fr lnge fr en
sdan handling. Dessa problem bottnade i sin tur, vill
jag mena, i blodgivningens svala kulturella betydelse i
Sverige, den var en akt utan stark ideologisk laddning
av medborgerlig plikt.
Att man kunde se p blodgivning p ett annat stt visar det finska exemplet. Den finska mobila verksamheten fanns, i varje fall under den tid som jag diskuterar
hr, i ett system med trogna blodgivare fr vilka blodgivning nnu in p 1980-talet hade en sedan krigsren
levande aura av frivillighet och nationell solidaritet.
Den var organiserad i en Rda Kors-regim av, vad Healy
kallat, intensiv karaktr. De mobila enheterna sgs
som ett stt att komma givarna till mtes och gra de
mnga mnniskorna engagerade i blodgivningsverksamheten. Medan den svenska blodbussen, tillspetsat uttryckt, kom till fr att arbetsgivarna inte skulle frlora
pengar om personalen gav blod, anvndes den finska
motsvarigheten fr att n ut till medborgarna, ocks de
lngt bort i de olnsamma utmarkerna.
Henrik Berggren och Lars Trgrdh har i boken r
svensken mnniska? Gemenskap och oberoende i det moderna
Sverige diagnostiserat det svenska vlfrdssamhllet.
Folkhemmet r, sitt namn till trots, inte en form av traditionell Gemeinschaft, hvdar de. Den specifikt svenska
alliansen mellan stat och medborgare har snarare skapat
ett Gesellschaft bebott av hypermoderna och historiskt 140

sett ytterligt autonoma individer.44 S lngt verensstmmer deras bild med den som jag gett ovan av den
svala och individualistiska svenska blodgivningsregimen. Drmed r dock inte sista ordet sagt. Berggren och
Trgrdh lyfter ocks fram ngot de vill kalla den svenska krleken. Den innebr jmlikhet, frivillighet och
oberoende, manifesteras i svenska familjemnster och
folkrrelser och befordras med statliga tgrders hjlp.
Det svenska civilsamhllet str drmed i samklang med,
snarare n i motsttning till, den svenska staten.
P s vis utgr det svenska folkhemmet en srskilt
raffinerad och dessutom stabil blandning av Gemeinschaft och Gesellschaft, menar de tv historikerna.45 Jag
pekade tidigare i artikeln p Johan Asplunds resonemang kring dessa tv samhlleliga tankefigurer. De str
frvisso per definition i motsttning till varandra, men
hndelser och handlingar kan, menar Asplund, inte
reduceras till uttryck fr antingen den ena eller den andra logiken. Bda finns samtidigt och vad som r figur
och vad som r bakgrund beror snarare p skdarens
blick. Vad Berggren och Trgrdh lgger till detta r
allts att Gemeinschaft och Gesellschaft i konkreta sammanhang faktiskt ocks kan blandas eller frenas till en
ny samhllelig logik.
Jag vill utforska denna tanke genom en diskussion av
den blodiga gvans logik och sociala organisering. Man
kan se blodgivning som en variant av modern Gesell141 schaftlig vlgrenhet.46 Vi ger idag bort till Rda Kor-

set, till Emmaus insamlingar eller till blodbussen sdant vi inte lngre behver eller sdant som vi kan erstta utan alltfr stora insatser, det m vara pengar,
anvnda klder eller blod. Vi ger anonymt till anonyma
individer, vilkas behov vi kan identifiera oss med; srskilt vad gller blodet kan vi relativt ltt stta oss in i att
vi sjlva utan egen frskyllan kan bli beroende av andra
mnniskors givmildhet. Slutligen s koordineras gvan
av en opartisk organiserande instans som vi litar p ska
hantera vr gva p korrekt stt, kan kanalisera den till
rtt slags behvande och skerstlla anonymiteten hos
bde givare och mottagare.47
Vad svl blodcentraler som vlgrenhetsorganisationer har erfarit r dock att uppvisad effektivitet och
anonymitet inte rcker fr att garantera ett gvoflde.
Givandet mste ven belnas symboliskt; mottagaren
mste visa tacksamhet fr givarens tid och, i blodgivningens fall, fr det lilla obehaget att f ett stick i armen som givaren utsatts fr.48 Ett sdant krav p reciprocitet r, enligt Marcel Mauss bermda analys, inneboende i gvans karaktr.49 versatt till blodgivningens
praktik innebr kravet att det inte rcker med att blodcentralen eller bussen r vlordnad, sjukskterskorna
korrekt kldda och blodet frvarat i rtt temperatur.
Det rcker inte heller med de 30 kronornas betalning,
ven om detta, i varje fall historiskt, motiverat mnga
blodgivare till regelbundet givande. Blodtappningen
mste ocks gestaltas som ngot som betyder ngot fr

mottagaren. Den opersonliga organisation som samlar

in blodet mste uppvisa en form av tacksamhet.
Detta insgs av ansvariga vid 1970-talets slut, nr
blodbristen var besvrande. En utredning av Landstingsfrbundet rekommenderade d lngre ppettider,
trivsammare milj, trevligare och snabbare bemtande
vid landets blodcentraler, kort sagt en sorts msesidighet, fr att klara landets frsrjning av blod.50 Detta var
nskeml som upprepades ocks ngra r senare:
Det r ocks fel nr sjukvrdens mnniskosyn prglar instllningen till blodgivarna, sger [en i tidskriften Vi intervjuad person med anknytning till Karolinska sjukhusets
blodcentral] Det hnder att de behandlas som besvrliga patienter i stllet fr med respekt och tacksamhet fr
den insats de gr.51

I blodgivningsregimer som byggde p Rda Korsets eller

frivilliga blodgivarorganisationers verksamhet gavs ofta
tydliga uttryck fr sdan respekt och tacksamhet i
exempelvis Danmark i form av regelbundna hyllningar i
blodcentralens eller organisationens regi. Flitiga blodgivare samlades d till en mltid dr gvor och diplom
utdelades som uppskattning av deras livgivande insats.52
I Sverige tog sig tacksamhetens tecken snarare individuella uttryck. Blodgivaren fick p 1990-talet, istllet fr
de allt mindre vrda slantarna, en mugg, en nyckelring
eller ett paraply med bloddroppen p, eller en T-shirt

med ptryckt text om Hjlte eller Duktig, som bekrftelse p och synliggrande av den goda grningen.
Mot sekelskiftet 2000 brts ven symboliskt den anonymitet som knnetecknar modern blodtransfusion,
dr det inte finns ngon sjlvklar relation alls mellan det
blod som en person ger och det som ngon annan fr.53
Nu framvisas i annonskampanjer och reportage med
namn och bild svl enskilda blodgivare som sjuka personer grna barn och ungdomar som ftt hela sin
framtid tillbaka p grund av just ditt givande av en
halvtimme av din tid. Den lilla tid, som blodgivaren
offrar, mngfaldigas allts i den mottagandes liv.54
S kopplas i reportage och propaganda blodgivningens kliniskt opersonliga Gesellschaft till en personlig
frestlld Gemeinschaft mellan givare och mottagare.55
Kopplingen konstrueras ideologiskt, men iscenstts
ocks, kan man hvda, som ngot hgst ptagligt och
materiellt i blodbussens form. Den dominerar gatubilden dr den stannat p torget eller utanfr arbetsplatsen. Dess kliniska vithet eller ibland glatt rda framtoning gestaltar ett dubbelt och uppfordrande budskap:
Lita p oss! Just hr och nu kan du, i ditt lokala sammanhang och tillsammans med likasinnade, bidra till nationens blodfrsrjning och rdda ngon annans liv!
Hr och nu trffades kanske samma gng av trogna
givare nr blodbussen stannade vid LM Ericssons fabrik
i Midsommarkransen, hr och nu bidrog kaffestunden i
det norrlndska missionshuset till en givandets gemen- 142

skap. Vl inslussad i bussens vlordnade inre gav man

sedan sitt blod p hygieniskt stt och fick en Sunkist och
ett vnligt leende som tack frn skterskan eller Rda
korsets blodgivningsassistent. S lnkade blodbussen
p sin frd genom landet det kliniskt sterila sjukvrdssystemet till de enskilda individernas livsvrld p arbetsplatsen eller i byn, fogade samman en privat erfarenhet med ett strre nationellt sammanhang och inlemmade den personliga gvan av blod i ett flde av
Goda Handlingar i den moderna medicinens tjnst.
noter

143

1. En annan version av denna artikel med rubriken Blod ocks frn

byarna finns publicerad i Boel Berner, Blodflden: Blodgivning
och blodtransfusion i det svenska samhllet (Lund: Arkiv frlag,
2012).
2. Lars Edborg, Bussar som kr fr livet, Status: Organ fr De lungsjukas eftervrdskommitt, nr 3, 2002, 9.
3. Philippe Rouger, Comparison of national donation patterns: The
EuroNet-TMS survey, Pharmaceuticals Policy and Law, vol. 7,
20052006, 44 (Storbritannien); Bruno Danic m.fl.,Cration et
organisation dune collecte mobile, Transfusion clinique et biologique, vol. 9, 2002, 13743 (Frankrike); Jouko Vhsyrinki, Net
working with Red Cross for mobile blood collection, Donor Recruitment International, nr 82, augusti 2001, 6 (Finland). P 2000talet finns i Sverige 11 blodbussar. I Stockholm sker ca 40 procent
av blodgivningen via mobila enheter, medan andelen r lgre i
andra delar av landet. Siffran 15 procent fr Sverige bekrftad av
Thomas Attns, Blodcentralen Skne (personlig kommunikation
den 22 januari 2010).

4. Dorothy Nelkin, Cultural perspectives on blood, Blood feuds: AIDS,

blood, and the politics of medical disaster, red. Eric A. Feldman & Ro
nald Bayer (New York: Oxford University Press, 1999), 273292;
Carl-Herman Tillhagen, Vr kropp i folktron (Stockholm: LT, 1989).
5. Johan Asplund, Ess om Gemeinschaft och Gesellschaft (Gteborg:
Korpen, 1991).
6. Kieran Healy, Embedded altruism: Blood collection regimes and
the European Unions donor population, American Journal of
Sociology, vol. 105, nr 6, 2000. Healy jmfrde 13 lnder som ingick
i 1993 rs eurobarometerenkt, dock inte Sverige.
7. Marcel Mauss, Gvan (Uppsala: Argos, 1972).
8. Det gller framfr allt givande av plasma, snarare n av helblod.
Plasmainsamling innebr att de rda blodkropparna terfrs till
givaren, som drfr kan terkomma oftare. Plasma insamlas i
mnga lnder av kommersiella fretag.
9. Richard M. Titmuss, The gift relationship: From human blood to social policy (1970; New York: New Press, 1997).
10. Ernst Nilsson, red., Blodfrsrjningen i Sverige: En introduktion
(Stockholm: TOS, 1981), 20; Claes Hgman, Ska vi betala blod
givare? Dagens Nyheter 20/2 1978.
11. Kort om blodgivningens historia, Ge jrnet, nr. 4, 1999, 31.
12. Thomas Heldmark, Tappat blod rddar tskilliga till livet, Nya
Dagen 26/5 1998.
13. Fler blodgivare behvs: Fortfarande fr man betalt, Rd och
Rn, vol. 21, nr 4, 1978, 17; Bengt Gullbring, Motiv fr blodgiv
ning, Lkartidningen, vol. 66, nr 4, 1969, 363; Anna Lena Karls
son & Gunilla Rosqvist, Bli blodgivare: En deskriptiv studie ver
blodcentralen vid Akademiska Sjukhuset och dess rekryteringstgrder (C-uppsats. Uppsala: Sociologiska institutionen, Uppsala
universitet, 1978), 2527; Blod och blodprodukter: STU-symposium
i Skokloster 1979 (Stockholm: Styrelsen fr teknisk utveckling,
1979), 64f; Blodfrsrjningen i Sverige (Stockholm: Landstingsfr
bundet, 1990), 7.
14. Healy.

15. Kajsa Nilsson, Kartlggning av Sveriges blodfrsrjning 1981 (Stock

holm: TOS, 1982).
16. Margareta A. Sanner, Blodgivare positiva ven till annan dona
tion, Lkartidningen, vol. 93, nr 20, 1996.
17. Claes Hgman, r Sverige ett u-land i frga om blodgivning?,
Landstingens tidskrift, vol. 15, nr 18, 1980, 16.
18. Michel Setbon, Pouvoirs contre sida (Paris: Editions du Seuil,
1993), 8992; Piet Hagen, Blood: Gift or merchandise (New York:
Alan R. Liss, 1982), 4245.
19. Claes Hgman, Frsrjningen med blod och blodprodukter fr
bttras genom femrigt forskningsprogram, Lkartidningen, vol
77, nr 21, 1980, 2043.
20. Ellen-Margrethe Skou & Valborg Sandberg, Danmarks frivillige
bloddonatorer 10 procent av den voksne befolkning, Nordisk
Medicin, vol. 102, 1987, 79.
21. T. K. With,Blodgrupperna och kampen mot sjukdomarna: II.
Om transfusioner och blodbanker, Vrld och Vetande, vol. 8, nr
7, 1959, 194.
22. Boel Berner, (Dis)connecting bodies: Blood donation and
technical change, Sweden 19151950, Technology and medical
practice: Blood, guts, and machines, red. Ericka Johnsson & Berner
(London: Ashgate Publishers, 2010), 179201.
23. Ingrid Windahl, Sverige behver flera blodgivare: Dags fr kam
panj, Landstingens tidskrift, vol.12, nr 11, 1977, 57.
24. Den finska bloddagen: STU-besket 1983-04-21 (Stockholm: Styrel
sen fr teknisk utveckling, 1984); se ven Harri Nevanlinna,
Finlands Rda Kors Blodtjnst: Unik organisation gr Finland
sjlvfrsrjande, Nordisk Medicin, vol. 102, 1987, 8081.
25. Till bilden hr dock att de finska blodgivarna (liksom de svenska
under kriget; se Berner, 194) fick ransoneringskort s att de kunde
kpa sex liter mjlk och ett halvt kilo smr. r 1948 till 1952
avtackades de med ett intyg som gav dem rtt att kpa kaffe. Fre
tiden med kaffe och saft efter blodgivning bjds blodgivarna p
ett glas konjak. Konjak efter blodgivning blev ett begrepp p

1950-talet d utsknkningsrttigheterna var strngt kontrollera

de. Finsk Blodtjnst var ett av de f stllen dr man kunde f en
klunk konjak lagligt. Se http://www.blodtjanst.fi/www/150
(senast kontrollerad 100101).
26. Den finska bloddagen, 3.
27. Ibid., 4.
28. Ibid., passim.
29. Claes Hgman i Ibid., 12.
30. Olof Ramgren, Blodfrsrjningsproblem vid svenska sjukhus:
II. Rrlig blodgivningsverksamhet, Sveriges landstings tidskrift,
vol. 48, 1961, 142.
31. Ibid., 144.
32. Ibid., 142.
33. Windahl, 56.
34. Gunnar Mrck, Ge blod: Rdda liv, FBU-Befl, vol. 19, nr 1,
1989, 18.
35. Karlsson & Rosqvist, 9.
36. Regionblodcentralen: Utredning om verksamhet och organisation
(Ume: Vsterbottens lns landsting, 1984).
37. Blod p vg, Nerikes Allehanda 4/3 2008,15.
38. Kajsa Nilsson,10; se ven not 2 ovan.
39. Regionblodcentralen, 46.
40. Ibid.
41. Ibid.
42. Mats Andersson, Blodbussen, Bodbyn, Vsterbottens-Kuriren
29/1 1988.
43. Ibid.
44. Henrik Berggren & Lars Trgrdh, r svensken mnniska? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Stockholm: Norstedt,
2006), 51.
45. Ibid., 378.
46. Fiona K. ONeill, Giving from our bodily belongings: Is donation
an appropriate paradigm for the giving of bodies and body parts?,
HEC Forum, vol. 21, nr 2, 2009, 151174; se ven Healy.
144

47. Detta tekniska krav framstlls i vissa sammanhang som en sr

skilt beaktansvrd egenskap hos den anonyma donationen.Finns
det egentligen ngon vardaglig handling som r mer kristen n
att ge av sitt blod? Den r oriktad och anonym. Vem som helst
som behver blodet kan ju f det. Kanske den som var otrevlig
mot dig i postkn i gr, hette det till exempel i den kristna tid
ningen Nya Dagen (Thomas Heldmark, Tappat blod rddar t
skilliga till livet, Nya Dagen 26 maj 1998).
48. Lotte Mller, Karin behver vrt blod, Vi, nr 14, 1985, 9.
49. Mauss. Fr en diskussion, se till exempel Mark Osteen, Questions
of the gift samt Gift or commodity?, The question of the gift:
Essays across disciplines, red. Osteen (London: Routledge, 2002).
50. Blodgivarna fr bttre milj i stllet fr hjd ersttning, Lkartidningen, vol. 75, nr 10, 1977, 866; Landstingsfrbundet cirkulr AC
12/77. Bilaga till Styrelseprotokoll, 19770324, Arkiv nr 41: A 1a,

145

Landstingsfrbundets arkiv, Centrum fr nringslivshistoria. Se

ven diskussionen kring reciprocitet i Steffen Dalsgaard, I do it
for the chocolate: An anthropological study of blood donation in
Denmark, Distinktion, vol. 8, nr 14, 2007.
51. Mller, 10.
52. Dalsgaard, 106108.
53. Fram till 1930-talet frekom s kallad direkt transfusion mellan
givare och mottagare, som d lg bredvid varandra och frbands
med olika former av slangar, sprutor och kanyler, se Berner.
54. Fr en diskussion om givandet av tid i blodgivning, se Jacob Co
peman, Veinglory: Exploring processes of blood transfer bet
ween persons, Journal of the Royal Anthropological Institute (N.
S.), vol. 11, 2005, 465485.
55. Jmfr Benedict Anderson, Imagined communities: Reflections on
the origin and spread of nationalism (London: Verso, 1983).

ii. RITUELL TRANSCENDENS:

FRN TID TILL TID

146

Kyrre Kverndokk
Nsta stopp Auschwitz:
Bussen som omkopplingsstation p norska
skolresor till Frintelsens minnesplatser

Varje r reser ver 20.000 norska skolelever p bussturer till Polen och Tyskland fr att beska minnesplatser ver nazistiska dds- och
koncentrationslger. Intrycken frn de musealiserade lgren ska ge eleverna ny medvetenhet om betydelsen av demokrati, mnskliga
rttigheter och antirasism. Resan erbjuder ocks en rad andra upplevelser, som turism och shopping bland Krakows centrumgator. Det
mesta av tiden tillbringar emellertid eleverna ombord p bussen. Den hr artikeln fljer en skolklass frn Oslo p en sdan busstur och
riktar uppmrksamheten mot bussens gestalt. Vilken sorts symbolisk betydelse tillmts bussen? Vilken betydelse har den rumsliga fr
flyttningen fr resan som meningsskapande process? Hur fungerar sjlva bussen som meningsskapare? Artikeln argumenterar fr att
bussen inte r ett tillflligt valt transportmedel. Den r tvrtom meningsbrande, och br upp viktiga delar av resans symboliska inne
hll, i synnerhet dess upplevelsedramaturgi. Samtidigt r den ett heterotopiskt rum en omkopplingsstation mellan olika typer av rum
och tid.

I Oslo en tidig lrdagsmorgon under oktober 2004 gick

jag ombord p en buss tillsammans med 50 frvntansfulla 15-ringar och en handfull frldrar. Pfljande
vecka skulle vi sitta i busstena i timtal. Chauffren och
en reseledare nskade oss vlkomna, och eleverna svarade med att sjunga:
En busschauffr, en busschauffr,

147

det r en man med gott humr.

Och har han inte gott humr,

s r han ingen busschauffr.

En av pojkarna stod redan i stet och filmade omkring

sig. Lngre bak i bussen tog en annan pojke fram gitarren och brjade klinka p Summer of 69 och Knocking on
heavens door. Ett par av flickorna satte sig i mittgngen
och sjng med. Vi var p skolresa!
Skolresans ml var emellertid inte av det lustfyllda

slaget. Vi var p resa med en av bussarna som gs av

stiftelsen Vita bussar till Auschwitz. Den skulle fra oss
genom halva Europa till sdra delen av Polen och drefter
till omrden norr om Berlin. Inom loppet av en vecka
skulle eleverna beska fyra museialiserade dds- och
koncentrationslger frn andra vrldskriget Auschwitz I, Birkenau, Sachsenhausen och Ravensbrck
innan bussen skulle vnda hemt mot Oslo. I stark kontrast till besken i de tidigare lgren vntade ocks Krakows handelsgator och Kurfrstendamms kpcentra.
Dr skulle sparade fickpengar shoppas bort p ngra f
tillmtta timmar.
Den frsta dagen fljde vi E6 sderut genom Sverige
med kurs mot kajen i Karlskrona, och sent p kvllen
gick vi ombord p en frja som tog oss ver stersjn.
Tidigt nsta morgon, innan ngon av oss hade hunnit
gnugga smnen ur gonen, gick vi i land i Gdynias
hamn och satte oss i bussen igen. Det var nu utlands
resan verkligen brjade. Medan resan sderut i Sverige
inte hade vckt ngot speciellt intresse hos eleverna, var
det ngot helt annat med det stadslandskap vi nu mtte.
Betongen och frorterna i utkanten av Gdynia gjorde
ungdomarna uppspelta: Det r ett trist land, allts!,
sade en. Kolla vilka hghus!, sade en annan. Hr var
det grtt, allts, sa en tredje. Holmlia och Down under, Furuset hrde jag ocks frn tv sten.1 Under tiden var tv pojkar i frd med att skapa en improviserad
sng:

I Polen bor de i hghus

I Polen r det grtt
Det r bara grtt i Polen,

sjng de och skrattade. Frorterna och betongen var

frmmande och gra. Sjlva bodde eleverna i radhus och
villor i ett vre medelklassomrde utanfr Oslo. Fr
dem representerade frortsbebyggelse en trist vardag
och ngonting frmmande. Deras referensram var frorterna i stra Oslo, men betongen utanfr Gdynia gick
till och med bortom alla frestllningar om detta omrde. Till sist blev den trista omgivningen s ptrngande att en pojke utbrast: Jag kan mycket vl tnka
mig ett koncentrationslger hr!. Hur kan det komma
sig? Hur kan synen av ngra betongkvarter frn 1960eller 1970-talet associeras med koncentrationslger och
Frintelsen?
Den hr sortens skolresor r vanliga i Norge. Varje r
fretar ver 20.000 skolelever sdana resor lejonparten r sistarselever i grundskolan, men det r ocks en
hel del gymnasieelever som reser. Avsikten med resorna
r inte bara att eleverna ska lra sig om Frintelsen och
andra vrldskrigets koncentrationslgersystem. De ska
ocks dra lrdom av historien: de ska lra sig om tolerans och antirasism och ndvndigheten av att vrna
om demokratin som politiskt system. Resorna organiseras av tv konkurrerande organisationer, Aktiva fredsresor och Vita bussar till Auschwitz.2 Bda r ideella och 148

drivs utan vinstsyfte, och deras respektive reseprogram

och ideologiska fundament r till frvxling lika. Den
hr artikeln r baserad p en nrstudie av en resa i regi
av Vita bussar till Auschwitz. Den inledande beskrivningen r hmtad frn en resa jag gjorde tillsammans
med en avgngsklass frn Moen skola i Oslo. Den resan
utgr den empiriska grunden fr artikeln.
Minnets materialitet spelar en nyckelroll i den hr
typen av upplevelsebaserad historie- och vrdefrmedling. De historiska lmningar som elever blir exponerade fr i museialiserade ddslger och koncentrationslger vittnar om en mnsklig ondska som r i det nrmaste ofattbar fr 2000-talets norska ungdomar. Samtidigt gr dessa upplevelser det frflutna ptrngande
nrvarande. Tv dagar efter att vi hade satt oss i bussen
och vinkat adj till frldrar och syskon, beskte vi Birkenau. Hr gick vi p sm benflisor som blandats med
jordlagret. Och lukten av aska var ptrngande. Omkring oss stod skorstenar i tegel som rader av tysta vittnen om det som en gng hade varit fngbaracker. Birkenaus ruinlandskap strckte sig mot horisonten och
framstod i det nrmaste som ndlst. Sdana upplevelser skakar naturligtvis mnga av de beskande. Det r
precis den sortens grundlggande skakande upplevelser
av lgerbesken som eleverna ska fra med sig tillbaka
till vardagen, ackompanjerade av imperativ som Aldrig mer!. P s vis centreras denna typ av resor i hg
149 grad kring den sensoriska upplevelsen av Holocaust-

minnets materialitet. I min avhandling Pilgrim, turist

och elev (2007) har jag emellertid argumenterat fr att
skolelevernas besk i lgren inte kan studeras isolerat,
de br i stllet betraktas i sammanhang med resan som
helhet. Den rumsliga frflyttningen frn Norge till den
polska och tyska landsbygden r inte minst central fr
resan som meningsskapande process. I den hr artikeln
ska jag frflytta fokus frn lgren och ondskans materialitet till resans mobila materialitet eller nrmare bestmt bussen. Mesta delen av veckan tillbringar eleverna ombord p en buss. Vad innebr det fr elevernas
meningsskapande? Vilken sorts meningsskapare r
bussen?
Jag betraktar bussen bde som tecken och ting eller
nrmare bestmt som budskap och budskapsbrare. Den
hr antologins lek med Marshall McLuhans postulat
Mediet r budskapet inbjuder till ett sdant dubbelt
betraktelsestt.3 Att leka med McLuhans postulat innebr inte ndvndigtvis ett mediedeterministiskt frhllningsstt, det kan lika grna innebra ett erknnande av
att mediet och budskapet mste betraktas som stende i
ett msesidigt beroendefrhllande. S vill jag ocks
nrma mig bussen. Samspelet mellan bussens mediala
dimension och symboliska innehll kommer att belysas
genom tre huvudinfallsvinklar. Jag tar som utgngspunkt bussens symboliska och narrativa dimension;
drefter ska jag nrmare betrakta bussrummets specifika egenskaper, innan jag i den sista delen av analysen

sammanfr bussens narrativa och rumsliga dimensioner

fr att diskutera hur den fungerar som temporalt ordnande instans.

Bussen som narrativ figur

Lt mig frst ta ett steg bort frn de resande eleverna fr

att kasta en blick p den organisation som arrangerar
resorna Vita bussar till Auschwitz. Detta namn r inte
valt av en slump. Det r tvrtom en noga genomtnkt
sammanstllning av tv av de mest meningsmttade
symbolerna fr andra vrldskriget. De vita bussarna utgr ett centralt begrepp i de norska krigsfngarnas historia. I mars och april 1945 hmtades de norska och
danska fngarna ut ur koncentrationslgren av Rda
kors-mrkta vita bussar. Fr fngarna representerar
bussarna rddningen frn lgerhelvetet och ett tillbakavndande till livet. I detta sammanhang r det emellertid en pong att de skandinaviska politiska fngarna
huvudsakligen var internerade i arbetslger i den vstliga delen av Tredje Riket. I Auschwitz-Birkenau fanns
det f skandinaviska politiska fngar, och de vita bussarna kom aldrig dit. Lgret befriades av Rda armn
den 27 januari 1945 ver tv mnader innan de vita
bussarna brjade rulla. Att stiftelsen nd har valt namnet Vita bussar till Auschwitz hnger ihop med den
tunga symboliska laddning som bde de vita bussarna

och Auschwitz har. Bda berttar om koncentrationslgrenas helvete: Auschwitz symboliserar Frintelsens
ondska, frstrelse och dd, medan de vita bussarna representerar liv och frihet.
Bde Auschwitz och de vita bussarna fungerar som
det Pierre Nora har kallat minnesplatser, det vill sga
kristalliseringspunkter fr minnet.4 Begreppet minnesplatser kan hnvisa till konkreta platser, men lika ofta
hnvisar det till platser i verfrd betydelse, som till exempel en historisk gestalt eller ett rtal. I den bemrkelsen mste minnesplatserna betraktas som platser i minnet. De r symboltunga retoriska figurer som r meningsfulla lngt utver sitt ursprungliga historiska sammanhang. De fungerar som historiska nyckeltroper och
br med sig ett frttat narrativt innehll som aktualiseras av de sammanhang de infogas i.5 P det sttet skapar
minnesplatser intertextuella band mellan de olika historiska berttelser de ingr i.
I den egna presentation som Vita bussar till Auschwitz gr lggs stor vikt vid att namnet r valt till minne
av vita-bussar-aktionen under vrmnaderna 1945.
Namnsamklangen mellan den nutida stiftelsen och den
historiska rddningsaktionen anvnds som en retorisk
resurs i presentationen av bussresan. I en informationsbroschyr frn 2004 r en av de ursprungliga vita bussarna frn 1945 avbildad tillsammans med en modern
vit buss som br Vita bussar till Auschwitz logotyp. Det
fungerar som en effektiv auktoriseringsstrategi. Symbo- 150

Faksimil frn informationsbroschyren Den som glemmer historien

m leve den om igjen (Hvite busser til Auschwitz, 2004).

likens sprk r tydligt: bda bussarna r vita bussar. Nutid och dtid sammanfogas detta r aktioner av samma
art. Vita bussar till Auschwitz framstr som en arvtagare
till Bernadotte-aktionen och lnar legitimitet frn den
historiska hndelsen. Medan den ena av bussarna reste
frn Skandinavien till koncentrationslgren p konti151 nenten och tillbaka igen, fljer den andra samma rutt

idag. Den moderna bussen framstr i det nrmaste som

en moderniserad upplaga av den ldre bussen. Men sjlva resan gr i motsatt riktning. Det r inte lngre koncentrationslgerfngarna som ska rddas ut frn lgren,
det r vrderingarna hos dagens skolungdom som ska
rddas genom att de snds till lgren. I frhllande till
den moderna bussen r den gamla liten och fattig. De r
som gtt framgngen sedan 1945 r nrmast materialiserad i bussarna. De vita bussarna fraktade p sin tid
27.000 skandinaver ut frn lgren, mot friheten. Bilden
kommunicerar p ett kondenserat stt en omvnd iscensttning av den historiska resan, och visar hur flera
gnger s mnga ungdomar kommer att fras till lgren
fr att uppleva, och fra minnet av den skandinaviska
rddningsaktionen vidare. Och mycket riktigt under
loppet av de r Vita bussar till Auschwitz arrangerat
skolresor ungefr 200.000 elever kt buss till de museialiserade lgren.
Symbolen vita bussar skriver in Vita bussar till Auschwitz i en norsk och skandinavisk berttelse om hjltemod och humanism under andra vrldskriget. Detta r
emellertid inte helt oproblematiskt. I boken Blind flck
har Ingrid Lomfors visat att det dominerande minnet
och historieskrivningen om de vita bussarna 1945 har en
nationellt bestmd, svensk utformning.6 I Sverige har
Bernadotte-aktionen blivit en nationell symbol fr de
svenska hjltedden under kriget. Men Bernadotteaktionen har ocks en sorglig baksida. I radiodokumen-

tren Ta judarna sist (1998) ppekade journalisten Bosse

Lindquist att den svenska rddningsaktionen sorterade
mellan fnggrupperna, och att judarna var den grupp
som prioriterades lgst. Lomfors bygger vidare p Lindquists kritik och hvdar att det kollektiva minnet av Bernadotte-aktionen dessutom har frtigit minnet av tv
tusen franska, belgiska och polska fngar som transporterades bort frn Neuengamme fr att ge plats t ett
transitlger fr danska och norska fngar p vg mot friheten i Skandinavien. De franska, belgiska och polska
fngarna mtte en oviss framtid i de satellitlger de
transporterades till, och mnga av dem dog till fljd av
aktionen. Den hjltestatus som Folke Bernadotte och
Bernadotte-aktionen har ftt, r p s stt beroende av
synvinkel. Ur judiskt, franskt, belgiskt eller polskt perspektiv r Bernadotte-aktionen ingen hjltehistoria.
Minnesplatsen vita bussar br drmed p inre spnningar: ena sidan hvdas den vara allmn symbol fr humanism och arbete fr mnniskovrde, andra sidan br
den p ett mer eller mindre sidosatt mrkt minne.
Kritiken mot Bernadotte-aktionen har framfrts
flera r efter det att Vita bussar till Auschwitz valde sitt
namn och kan inte anvndas som kritik av det namnval
organisationen gjorde 1992. Likvl tydliggr kritiken
vilken sorts minne namnet kan sgas framhlla. Genom
att lna auktoritet frn Bernadotte-aktionen blir Vita
bussar till Auschwitz oundvikligen brare av den frenklade skandinaviska hjltehistorien om Folke Berna-

dotte och de vita bussarna. Det r de norska politiska

fngarnas rddare det hnvisas till. P det sttet gr det
symboliska anvndandet av Bernadotte-aktionen att
Vita bussar till Auschwitz framstr som ett minnesprojekt med en norsk och skandinavisk slagsida.
Samtidigt r minnesplatsen Auschwitz i det nrmaste
synonymt med Frintelsen och skapar tta band till ett
mer allmngiltigt Frintelseminne. Som frttad minnesyttring visar drmed namnet Vita bussar till Auschwitz hur stiftelsens minnespraxis utvecklar sig i ett spnningsflt mellan ett nationellt krigsminne och ett mer
vergripande minne av Frintelsen. Namnet Vita bussar
till Auschwitz ger allts en antydan om att resorna frmedlar kunskap om Frintelsen utifrn ett norskt betraktelsestt.
Som narrativ figur r den vita bussen invvd i den
historieberttelse som de norska skolresorna baseras p.
De norska politiska fngarna som rddades ur lgren
med de vita bussarna under vren 1945 spelar en central
roll i skolresornas frmedling av historien och vrderingarna. Vita bussar till Auschwitz har lagt vikt vid att
alla de resande skolklasserna ska mta en tidigare koncentrationslgerfnge ett s kallat tidsvittne fre eller under resan. S var det ocks fr den skolklass frn
Moen skola som jag gjorde mitt fltarbete hos 2004.
Dagarna fre resan mtte eleverna en tidigare politisk
fnge som hade suttit i en rad lger spridda runt om i
det som en gng utgjorde ett stortyskt rike. Som de allra 152

flesta norska politiska fngar hade han ocks rddats av

Bernadotte-aktionens vita bussar.
Genom mtet med tidsvittnet blir eleverna bekanta
med ett norskt narrativ om koncentrationslgren. De
fngupplevelser som varje enskilt tidsvittne berttar om
har mnga liknande drag. Alla fngberttelser r unika,
i den meningen att de skildrar individuella den och
personliga tragedier. Samtidigt r fngberttandet en
genre som fljer tydliga genrekonventioner. Genren
kan knnas igen p upprepande berttelsemotiv, som
motstndsarbete, fngsling, grnsskildringar av ett tillstnd mellan liv och dd i koncentrationslgren och befrielse. Men det r kanske frst och frmst den genrebestmda berttandestrukturen som sammanfogar fngberttelserna. Delar man in fngberttelserna efter en
tredelad aristotelisk struktur med en brjan, en mitt och
ett slut, framtrder faserna motstnd, fngenskap och
befrielse.7 Berttelsens frsta fas inleds i regel med krigsutbrottet i Norge den 9 april 1940 och fortstter med
det begynnande organiserade motstndet. Motstndsarbetet fljs drefter nda fram till arresteringen och
vistelsen p fnglgret Grini utanfr Oslo. Transporten
till kontinenten markerar vergngen till berttelsens
mittfas, det vill sga tematiseringen av vistelsen i de
tyska koncentrationslgren. Berttelsens sista fas inleds
med befrielsen ur fngenskapen i mars och april 1945,
transporten med de vita bussarna; drefter beskrivs re153 konvalescensperioden i Sverige, innan berttelsen s

avslutas med hemkomsten till Norge. I fngberttelserna utgr olika resor de narrativa vndpunkterna som
berttelserna r strukturerade efter och som driver
handlingen framt.8 Berttelserna beskriver en resa i
rummet frn Norge till Tyskland och tillbaka till Norge och den skildrar en moralisk resa frn en trygg och
god tillvaro i Norge till mtet med den obeskrivliga
ondskan p en frmmande plats i en frmmande vrld
till ett tervndande till friheten och livet, genom en
stegvis resa tillbaka till Norge. Resorna strukturerar
inte bara fngberttelsernas utbredning i rummet, de
skapar ocks en tydlig kronologi och tidsangivelse. Resan blir p s stt en narrativ tidrumslig figur, eller med
andra ord berttelsens verordnade, strukturerande
kronotop.9
Denna resekronotop finner sin genklang i namnet
p stiftelsen Vita bussar till Auschwitz. Namnet kan betraktas som en mycket komprimerad betraktelse av resekronotopen om n angiven som resrutt i motsatt
riktning. P s stt understryker namnet att skolresans
dramaturgi r uppbyggd runt samma narrativa struktur
som det norska koncentrationslgernarrativet. Drmed
blir bussen en del av resans budskap. Bussturen frn
Norge och till minnesplatserna ver dds- och koncentrationslgrena i Polen och Tyskland ska vara en resa in
i det grnstillstnd som tidsvittnena skildrar i sina fngberttelser. Bussturen frn lgerupplevelserna och tillbaka till den norska vardagen citerar s att sga de vita

bussarnas resa 1945. P liknande vis som tidsvittnena

reste hem till Norge med en traumatisk och dyrkpt erfarenhet av ondskans realitet, ska ocks skoleleverna
resa hem med en ny frstelse av ondskans nrvaro i
vrlden. P s stt kan resan fr dagens norska skol
elever betraktas som en form av ritualiserat framtrdande av de norska tidsvittnenas fngberttelser.
Jag ska nu flytta blicken frn den symboliska till den
konkreta bussen. Scenen r ter en gng en buss fullastad med elever frn Moen skola p vg frn Oslo till
Krakow en hstdag 2004.

Bussen mellan vrldarna

Bussresan genom Polen inbjd till stndigt nya intryck.

Sedan vi kt ut frn Gdynia passerade vi nya stder med
nya betongbyggnader som kunde bekrfta intrycket av
att hr r det grtt, allts. I stark kontrast till betonglandskapet reste vi genom byar och grdstun dr hnor
gick omkring fritt, stora kersltter bredde ut sig och
bussen blev med jmna mellanrum inkapslad i kilometerlnga, lvtckta aller. Lngs vgkanten stod krucifix
och madonnaikoner uppstllda och vid avfarterna till
vgkrogar stod det prostituerade som vntade p att bli
upplockade av lastbilschauffrer och bilister. P olika
och motsgelsefulla stt var allt detta frmmande och
stod i skarp kontrast till ett norskt landsvgslandskap.

Men d jag eftert frgade ngra elever om vad de

mindes av det polska landsvgslandskapet, svarade en
av dem jag har kallat henne Siri: Inte s vldigt mycket, jag minns bara att det regnade. Tittade du mycket
ut genom fnstret?, frgade jag vidare, men det hade
hon inte gjort. Hon var mest upptagen av allt det som
hade utspelat sig inne i bussen. Allt som frsiggick inne
i bussen gjorde att uppmrksamheten drogs bort frn
den omvrld vi passerade. Fr bussturen var p alla stt
en skolresa. Eleverna trivdes ombord p bussen de
spelade kort, lste, lyssnade p musik, spelade gitarr,
sjng och flrtade. Nivn p stojet var hg, och genom
stojet frskte reseledaren gra sig hrd. Det utvecklades gradvis en kamp om bussrummet. Medan eleverna
var upptagna av varandra, frskte reseledaren alltmer
frtvivlat anvnda bussresan som kunskapsarena. I hgtalaranlggningen hll hon ett lngt fredrag om krigshistorien och om hur de norska politiska fngarna rddades av de vita bussarna under vrmnaderna 1945.
Men de flesta eleverna frlorade snabbt intresset fr
hennes utlggningar. Redan frsta dagen p vg genom
Sverige hrde jag fljande replikvxling mellan tv av
pojkarna som satt lngst bak i bussen:
Kan hon inte bara sluta prata?
Hon har slutat.
Har hon? Det mrkte jag inte.

154

Pojkarna samtal r illustrerande. Ungdomarna hade nog

med varandra, och efter ett par dagars bussresa insg
ocks reseledaren att slaget var frlorat. Det tog mer eller
mindre slut p de lnga historiska fredragen. I stllet
upptrdde hon som en typisk reseledare och guidade oss
runt i det landskap bussen krde igenom. Det fick emeller
tid inte eleverna att lyssna srskilt mycket mer.
Bussen inbjd till intensiv samvaro timma efter timma. Den var en egen social vrld som rullade fram lngs
landsvgen. Samtidigt var den resans stabila element.
Medan resan annars prglades av ett fullspckat program och stndigt nya intryck, kunde bussresorna anvndas fr att slappna av och terhmta sig mellan anstrngningarna. Bussen blev elevernas mobila hem under veckan. Dr hade de mer eller mindre fasta platser,
och dr kunde de lta sina saker ligga kvar medan de var
ute p nya shoppingventyr eller beskte de monumentaliserade lgerruinerna.
Bussens karosseri var ett tunt skal som eleverna kunde betrakta omvrlden genom. Det var ett skal som avskilde dem frn omvrlden det gjorde ocks att de
kunde glmma den svenska, polska och tyska landsvgen och koncentrera sig p varandra. Karossen blev p
s stt bde en fysisk och symbolisk grns mellan elevernas vrld och omgivningen. Eleverna hade lmnat vardagens norska vrld, men bussens vggar hindrade dem
frn att trda in i nya vrldar. Bussen blev det som med
155 C. S. Lewis ord kan karakteriseras som en plats mellan

vrldarna.10 Bussen blev med andra ord ett mellanrum.

Billy Ehn och Orvar Lfgren skriver att: Mellanrummet skapar icke-tid och icke-rum, det fungerar som en
omkopplingsstation mellan fre och efter.11 Bussen var
precis en sdan omkopplingsstation, bde i tid och rum.
Tidsaspekten terkommer jag till och ska hr uppehlla mig vid den rumsliga aspekten.
Frflyttningens slutna rum var kroppsligt ptagligt.
Bussen begrnsade tonringarnas rrelsefrihet, men de
hade likafullt myror i kroppen. Eleverna var i utgngspunkten tvungna att sitta stilla med skerhetsbltena
fastspnda. Men redan p vg ut ur Oslo stod de i stet,
de satt i mittgngen de satt i knet p varandra. Bussen blev med andra ord fylld med ungdomlig intensitet.
Inne i det trnga utrymmet uppstod det snabbt en egen
intimitet, en sregen stmning med en egen jargong och
humor och egna regler fr beteende. I kulturvetenskapliga termer r det vanligt att kalla den hr sortens tillstnd communitas.12 Med det avses en form av gemenskap och gruppidentifikation dr vardagslivets sociala
hierarkier och strukturer fr en stund upphvs och erstts av en tt, egalitr sammanhllning. Peter Normann Waage har beskrivit identitetsgemenskap som
omvnda kylskp.13 Kylskpets motor skapar kyla inne i
skpet och producerar vrme utanfr skpet. Med identitetsgemenskap r det tvrtom det skapar vrme
inom gemenskapen och producerar samtidigt kyla gentemot de andra som befinner sig utanfr gemenskapens

En gonblicksbild frn bussen. Foto: Kyrre Kverndokk.

grnser. Det gller principiellt alla former av identitetsgemenskap frn stora frestllda gemenskaper till sm
intima gemenskaper, som tillflliga communitas. Bussen
med skolelever som rullade lngs ett centraleuropeiskt
vgnt fungerade tmligen vl som ett sdant omvnt
kylskp. Int skapades sammanhllning, utt skapades
annorlundahet. Bussen blev en rumslig organisatr av
olika symboliska rum. Den etablerade en tydlig skillnad
mellan vrlden i bussen och vrlden utanfr bussen.14
Bussen kan betraktas som ett liminalt rum, och det
mellantillstnd eleverna befann sig i kan ses som ett
slags liminalitet. Begreppet liminalitet r hmtat frn
Arnold van Gennep och Victor Turners arbeten om

vergngsriter och karakteriserar tillstndet mellan tv

olika sociala statuskategorier, som barn och vuxen, ogift
och gift eller till och med levande eller dd.15 I sitt teoretiska arbete var Turner speciellt intresserad av vad
som karakteriserade det liminala tillstndet. D han
studerade ritualer bland ndembuerna i Centralafrika
var han upptagen av initiandernas rituella srbarhet.
Initiander befinner sig utanfr etablerade kulturella

statuskategorier, och som statuslsa r de speciellt utsatta fr alla typer av faror de annars skulle vara skyddade frn. Turner upptckte att det bland ndembuerna
skapats ett regelverk som symboliskt och konkret skulle
beskydda de rituella initianderna frn utanfrliggande
faror.16 Hans observationer r versttbara p en rad
olika liminala tillstnd, och kan ocks anvndas fr att
studera en buss med norska ungdomar p vg mot
Auschwitz-Birkenau. P de norska skolresorna till minnesplatserna ver koncentrationslgren befinner sig
eleverna i ett liminalt tillstnd, det vill sga utanfr vardagslivets etablerade sociala ordning. Rituellt sett befinner de sig ocks mellan barndomens oskuld och invigningen i en minnes- och vrdegemenskap baserad p
erfarenheten av Frintelsen. Skolresorna kan p s stt
frsts som en vergngsrit, det vill sga en form av
vuxenhetsritual. De resande eleverna kan drmed betraktas om initiander, och p samma stt som initiander
bland ndembuerna blir ocks de norska eleverna skyddade frn utanfrliggande faror.
156

Frutom att bussens kaross skapade en fysisk avgrnsning mellan eleverna och omvrlden, s begrnsade den ven vrldarna innanfr och utanfr genom ett
regelverk. Fre resan mste alla elever och vrdnadshavare skriva under ett reglemente som de frpliktigade
sig att flja. Den viktigaste regeln var totalfrbudet mot
att anvnda alkohol och andra droger. Pragmatiskt betraktat r alkoholfrbudet enkelt att frklara. I och med
att eleverna var bara 14 och 15 r gamla, var frbudet
inte ngot annat n en pminnelse om norsk lagstiftning. Detsamma gllde ett frbud mot att lta pierca eller tatuera sig i Krakows piercing- och tatueringssalonger. I Norge finns visserligen ingen lagstadgad ldersgrns fr piercing och tatuering, men de flesta piercingsalonger har sjlva infrt en 16-rsgrns.17 Men p sdana resor befinner sig inte eleverna i Norge, de reser
tvrtom ut frn Norge och in i Polen och i Polen gller
inte norsk lagstiftning. Att eleverna var fr unga att
dricka alkohol eller lta pierca sig i Norge, var strngt
taget irrelevant s lnge de befann sig i ett annat land.
Vad som emellertid gav dessa regler legitimitet och giltighet var en icke uttalad konsensus om att eleverna inte
helt hade lmnat Norge. Bussen som resans fasta
punkt blev symboliskt sett ett norskt samhlle i mikroformat som frflyttade sig genom ett svenskt, polskt
och senare p resan ett tyskt landskap. Bussen var ett
kvasijuridiskt norskt samhlle som frde med sig norska
157 elever, det norska sprket och norska levnadsregler.

Innanfr bussens vggar fanns ringa behov av ett

strngt regelverk. Dr var eleverna under uppsikt och
kontroll. Utanfr bussen slpptes eleverna ur sikte
och kontrollen mste upprtthllas p andra stt. Det
var ute i det fria i den polska vrlden som frestelser
som alkohol och piercing-salonger fanns, och det var
dr farorna lurade. P vg frn Krakow till Berlin stannade bussen fr natten i den polska staden Legnica. Reseledaren hade i frvg berttat fr elever och lrare om
hur farlig den staden var. Hon hade berttat om den
hga kriminaliteten i staden och hur ltt det var att bli
rnad dr. Drfr frmanade hon dem att inte uppehlla sig utanfr hotellet mer n absolut ndvndigt. Nr
bussen anlnde dit stannande den rakt utanfr entrn.
Det var d meningen att eleverna skulle ta sitt bagage
och g raka vgen in i hotellfoajn. Nsta dag skulle de
p samma stt g raka vgen frn hotellet och in i bussen. Men d bussen anlnde till hotellet gick inte Siri
raka vgen in i foajn. Hon tog i stllet ngra f steg t
sidan fr att fotografera. Efter resan talar vi om den
episoden:
Siri: Men s var det hotellet, p vg till Berlin. D nr jag
tog det fotot s hade jag gtt lite fr lngt, s lrarna blev
ganska hysteriska, hll jag p att sga, fr att det r ett s
kriminellt omrde. S d blev vi ropade tillbaka.
Kyrre: Jaha, s du gick liksom lite utanfr precis dr
du skulle g?

Siri: Ja. Men det kom en skum typ dr ocks, s d

sprang vi tillbaka.
Kyrre: Gjorde ni det?
Siri: Ja.
Kyrre: Ja, blev de sura p dig, eller hur?
Siri: Nej, nej. Det var inte allts, de andra stod bara
ngra meter bortom, liksom. Men vi gick liksom bara
framfr hotellet och fotograferade dr.

Eftert framstr det hela som oskyldigt och lite konstigt. Men den ltt paniska stmningen som Siri berttar om, visar ett det hade skapats frstllningar om en
farlig stad.
De faror som hotade i det frmmande landet konkretiserades ocks genom en uppsttning hygienregler. I en
minneslista som lrarna hade givit eleverna fre avresan
stod fljande punkter:
MAT:
* Vatten: Drick inte vatten frn kranen. Mineralvatten och
vatten p flaska r ltt att f tag p.
* Var frsiktig med att ta lskokta gg, rbiff, grdde och
liknade
Hygien:
* DET R MYCKET VIKTIGT MED GOD HANDHYGIEN.
Tvtta ofta hnderna i tvl och vatten!!!

Det finns sjlvklart en viss risk fr matfrgiftning p alla

lnga resor. Hur stor risken fr salmonellafrgiftning och
annan matfrgiftning r i Polen vet jag inte. Det r heller
inte vsentligt i detta sammanhang. Matfrgiftning eller
ej, frhllningsreglerna var oavsett det otvetydiga och explicita ppekanden av faror eleverna kunde utstta sig fr
om de var ofrsiktiga. Under resan gjorde frldrar och
lrare vad de kunde fr att kontrollera hygienreglerna. En
av mdrarna som reste tillsammans med klassen var till
vardags sjukskterska p ett sjukhus i Oslo. Under resan
tog hon p sig ansvaret fr att kontrollera elevernas handhygien. Hon hade tagit med sig desinficeringsvtska frn
sjukhuset och gick runt med den i bussen s att alla skulle
f sina hnder desinficerade fre mltiderna. Hon delade
ocks ut vtservetter som eleverna kunde ha med sig nr
det skulle ut ur bussen och g runt i Krakow p egen
hand. I hur hg grad eleverna tog hnsyn till sdana regler r en annan frga. Just det r inte heller s intressant.
Pongen r snarare att reglerna understrk det frmmande i vrlden utanfr bussen.
De faror som lurade utanfr bussdrren visar att det
alls inte bara var bussen som utgjorde ett liminalt rum,
det gjorde ocks Polen. Men landet bar p ett annat
slags liminalitet. Faror r sllan entydigt negativa; det
farofyllda r ocks pirrande och spnnande. Vrlden utanfr bussen var just spnnande, i all sin icke-vardaglighet. Hr bortom vuxenvrldens kontroll vntade nya
och spnnande upplevelser fr ungdomarna. Som upp- 158

levelsearena var Polen ett frihetsrum: dr var tonringarna inte lngre elever de hade blivit unga och sjlvstndiga turister. I Krakow fick de tv lnga frmiddagar dr de p egen hand kunde g runt i staden utan
vuxenuppsikt. D var shopping huvudaktiviteten. Efterhand blev shoppingen, och jakten p de stora shoppingfynden, i det nrmaste en besatthet nstan oberoende av vilken sorts saker det rrde sig om. Alla mjliga
saker kptes klder, snowboardbyxor, webbkameror,
munspel och vldigt mycket annat.
Det var inte bara tonringarna som lt sig frfras av
konsumismens lockelser. Frldrar och lrare anvnde
mycket tid till att kpa med sig souvenirer och presenter
eller billiga klder p bestllning frn sina barn. Reseledaren hade dessutom berttat att det var billigt att klippa
sig i Krakow. En av fderna gick till frisren och blev
vervldigad av hur billigt det var. Han berttade entusiastiskt fr oss att det inte ens hade kostat honom motsvarande 20 norska kronor, s han hade gett frisren tio
galningar och bett honom behlla resten. Han anvnde sig av beteckningen galningar under hela resan som
synonym fr zloty. Termen var tidigare vanlig bland norska turister i sdra Europa som gemensam beteckning
fr sydeuropeisk valuta. Men sedan euron infrts har beteckningen blivit mer sllsynt. Genom att omtala utlndsk valuta som galningar som tokpengar grs
en distinktion mellan norsk ekonomi och en frmmande
159 ltsasekonomi. Den frmmande ekonomin r okontrol-

lerbar, med en vrdels valuta som gr priserna ofrutsgbara och lga. S beskriver termen galningar att
den turistiska ekonomin befinner sig utanfr vardagen
den tillhr en egen upplevelsearena dr det finns nstan obegrnsade mjligheter att gra ett fynd.
Shoppingen antog en nrmast parodisk form nr vi
nrmade oss grnsen mellan Polen och Tyskland. Reseledaren grep nnu en gng mikrofonen och annonserade att vi skulle stanna vid en grnsmarknad, s att eleverna skulle f mjlighet att frbruka sina sista zloty. Det
var speciellt billigt att kpa batterier dr, sa hon. Och
jag tnkte: Batterier? Varfr ska de anvnda sina sparpengar p att hamstra batterier? Shoppingen hade blivit ett uttalat ml i sig sjlv och utvecklades i en nrmast hedonistisk riktning.
Bussen med eleverna frn Moen skola var inte den
enda norska bussen p vg mot Auschwitz den veckan.
Som sm norska ar omgivna av polskt annorlundahet
krde minst tre bussar frn Vita bussar till Auschwitz
omkring p landsvgen. D och d mttes de, p ett
stopp vid en vgkrog eller ett McDonalds, utanfr ett
hotell eller p parkeringsplatsen utanfr minnesplatserna ver lgren. Mtet med andra norska elever p
resa med samma rende gav en knsla av synkronitet.
Det pminde oss om att bussarna strukturerar varenda
skolresa i ett mnster som r gemensamt fr alla de resande norska skoleleverna. Alla nutidens vita bussar
befinner sig mellan det norska vardagslivet och en

frmmande och farofylld vrld. De befinner sig mellan

Norge och Polen, och inte minst mellan skolan och
koncentrationslgren.
Bussen organiserade resans olika upplevelsearenor.
Den utgjorde ett frflyttningens rum som befann sig
mellan platser och som frenade dem. Bussen kan karakteriseras som vad Michel Foucault har kallat en heterotopi. En heterotopi r ett liminalt rum som fungerar som en kulturell knutpunkt. Det r en plats som i
frsta hand knnetecknas av skillnad mot (och samtidig inkorporering av) andra platser; det r ett mellan-rum, som skapar mellanerfarenheter. Begreppet
heterotopi r sammansatt av de grekiska orden heteros
som betyder andra och topi som r pluralisformen av topos, allts plats. P s stt visar begreppet p heterotopins sregna egenskap att kunna sammanfra flera
olika typer av rum p ett och samma stlle rum som i
utgngspunkten r ofrenliga. Som exempel nmner
Foucault teaterscenen, som p ett gonblick kan frvandlas frn en plats till en annan. Den sammansmltningen kan ocks ske som i fallet med bussen genom
att heterotopin frflyttar sig mellan andra rum, till exempel mellan Norge och Polen.18
I hela Norge kallas dessa skolresor fr Polen-resan.
S var det ocks p Moen skola. Det var inte bara eleverna som kallade detta en Polen-resa. Ngra dagar innan
de reste utdelades en resedagbok av lraren, och denna
dagbok kallade bde lraren och eleverna Polen-boken.

Nr de kom hem frn resan skulle eleverna skriva et

omfattande projektarbete om upplevelserna och intrycken frn resan, detta projekt kallades helt enkelt fr
Polen-projektet. Begreppet Polen motsvarar inte i sammanhanget landet Polen, det refererar snarare till den
upplevelsearena eleverna befann sig i nr det lmnade
frjan i Gdynia, tills de sex dagar senare steg ombord p
frjan i Travemnde. Detta r en geografisk fiktion i
den bemrkelsen att den omfattar bde landet Polen
och de delar av Tyskland som eleverna beskte. Detta
var en arena som omfattar landskapet bussen rullar igenom, det innefattar dagarna i Krakow och ett kort besk i Berlin. Minnesplatserna ver Auschwitz-Birkenau,
Sachsenhausen och Ravensbrck r inkapslad ondska
inne i den arenan. Det kan finnas flera skl till att platser som geografiskt sett bde befinner sig i Polen och
Tyskland gr under den gemensamma beteckningen
Polen i benmningen av sdana skolresor. Det r mjligen en indikation p att det r upplevelserna frn det
faktiska Polen som de strsta frvntningarna knyts
till, och som gr det strsta intrycket p eleverna. Det
kan finnas ett samband med att eleverna r trtta och
mtta p intryck d de s smningom kommer till
Tyskland, men det kan ocks bero p att Tyskland
framstr som mindre frmmande och exotiskt fr eleverna. Samtidigt kan det ha att gra med resans temporala dimension.
160

Bussen som tidsmaskin

P resans tredje dag beskte vi Auschwitz och Birkenau.

Vi skulle lmna hotellet tidigt p morgonen, s att vi
kunde f s lng tid som mjligt p de tv minnesplatserna. Men eleverna var sena med att komma ivg. Bussen stod p parkeringsplatsen bakom hotellet i Krakow.
Jag stod utanfr bussen med en stressad reseledare.
Medan vi stod och vntade p att de sista eleverna skulle komma ombord, frgade en av pojkarna mig om hur
lngt det var till Auschwitz. Under en brkdel av en sekund tyckte jag att frgan var absurd. Auschwitz tillhr
ju inte nutiden, tnkte jag. Men det var sjlvklart en naturlig frga. Auschwitz r ju inte enbart ett tidigare
dds- och koncentrationslger och en symboltyngd representation av Frintelsen. Auschwitz r en konkret
plats, geografiskt belget ngot tiotal kilometer utanfr
Krakow. Och bussresan mellan Krakow och Auschwitz
tar omkring 45 minuter.
I Auschwitz och Birkenau visades vi runt i fngbaracker, vi fick se krematorieugnar och ruinerna av gaskamrar. I de minnesplatserna vi beskte hll eleverna
ocks en minnesceremoni ver ddsoffren generellt,
och ver de norska offren speciellt.19 Besket i de tidigare lgren blev en resa in i dtiden till en vrld av dd,
ondska och destruktion. Under en sdan resa r det inte
tillrckligt att betrakta lgerruinerna som historiska
161 lmningar. Resans peripeti bestr i att knna dtiden

P vg in i Auschwitz. Foto: Kyrre Kverndokk.

inp bara kroppen. Frintelsen r i dag ett moraliskt absolut. Den har mytifierats, i den bemrkelse att det industrialiserade folkmordet har lsgjorts frn sin historiska kontext och framstr som arketypisk och sakraliserad ondska.20 Det r denna sakraliserade och absoluta
ondska som skolresans deltagare ska knna inp bara
kroppen i Auschwitz-Birkenau och de andra minnesplatserna de besker. Det gr de genom att ska identifikation med dtidens levnadsden.
Frsket med att knna Frintelsen inp bara kroppen var kanske allra tydligast i Sachsenhausen. Det var i
det lgret de flesta av de norska politiska fngarna hade
suttit. Merparten av de tidsvittnen som arbetar fr Vita
bussar till Auschwitz r just tidigare Sachsenhausenfngar. P det som en gng var appellplatsen i Sachsenhausen ligger fortfarande den s kallade Schuhprfstrecke en flera hundra meter lng bana sammansatt
av olika underlag. Dr mste alla nykomna fngar
tvngsmarschera med 30 kilos packning runt banan, och
som ett ptvingat uppdrag frn Wehrmacht skulle de
prova ut slitstyrkan hos olika sko- och skosulematerial.
Fngarna marscherade runt den banan i timtal varje
dag. Det var ett extremt utmattande arbete, och ddsprocenten var hg. Ngot av det frsta som eleverna
frn Moen skola gjorde nr de kom in p minnesplatsen
Sachsenhausen var att g ett litet stycke p den banan.
Eleverna fick knna underlaget under skosulorna de
fick erfara ett litet stycke av Schuhprfstrecke. Den kor- 162

ta promenadturen fungerade drmed som en form av rituell upprepning av Sachsenhausenfngarnes hrda vardag det var en rituell handling som skulle frammana
fysisk erfarenhet av platsens historiska dimension.
Det synliggrs ocks i resedagbckerna ett skande
mot det frflutna i de ord eleverna satte p intrycken
frn de historiska minnesplatserna. En av pojkarna,
Bjrnar, beskrev mtet med Birkenau p fljande stt:
det var ett helvete att komma till Birkenau. Det blste
och det var kallt. Jag tycker att det r otroligt att ngon
dr har verlevt. Detta korta utdrag vxlar mellan dtid och nutid. Bjrnar har som utgngspunkt sin egen
erfarenhet av platsen genom kldens grepp om kroppen associerar han till hur det mste ha varit fr ver en
miljon mnniskor som transporterades hit omkring 60
r tidigare. Drutver r det inlevelsen i dtiden, vissheten om hur det en gng kan ha varit hr, som gr att han
sjlv upplever platsen som ett helvete. Bjrnar var inte
ensam om att ska sig mot en helvetesinlevelse. De elever jag talade med under fltarbetet mtte genomgende
upplevelserna frn lgren i grader av helvete. Det var
mest en helvetesnra upplevelse de skte. Allt annat
upplevdes som en liten besvikelse. I en novell som en
annan elev, Linda, skrev efter hemkomsten, skildrar
hon hur denna helvetesinlevelse kan te sig. Jag-personen befinner sig i Auschwitz, men kan inte helt fatta var
hon r. Platsen r s vacker, tycker hon. Grset r grnt
163 och himlen r bl. Det finns inte s mycket som pmin-

Ravensbrck. Fotografi taget av elev under bussresan.

Privat samling: Kyrre Kverndokk.
Motstende sida: Birkenau. Foto: Kyrre Kverndokk.

ner henne om Frintelsen. Fr att leva sig in i dtiden

frammanar hon drfr bilder och filmer hon har sett
innan hon reste dit. Hon blundar, och med hjlp av de
mediala referenserna brjar hon frestlla sig dtidens
ondska. Platsens frgschatteringar frvandlas: den grna och bl frgen frsvinner, allt blir svartvitt, och platsen fylls av mn i fngdrkter och SS-uniformer. Fr sitt
inre ga ser hon framfr sig en avrttning. Denna fantasi fr till slut jag-personen att grta ver dtidens frbrytelser. D ppnar hon gonen och nutiden tervnder med frger, vnner och skolresa. 21
Mlsttningen med skolresorna r att eleverna ska
f en dtidsupplevelse som kan ppna deras gon fr
ondskans existens i vrlden. Idealt sett har denna inlevelse i dtiden i det nrmaste en visionr karaktr
och liknar den visionres resa in i ddsriket. Genom
inlevelsen i dtiden ska eleverna konfronteras med
ondskans realitet, och liksom den visionre ska eleverna vnda tillbaka till vardagen med en ny grundlggande insikt. Fr elevernas del r inte den insikten av
religist slag, den har snarare en humanistisk-moralisk
karaktr. Genom en nyfrvrvad insikt om den mnskliga ondskans nrvaro i vrlden invigs eleverna i en
moralisk gemenskap dr den mnskliga oskulden inte
har ngon plats.22
Om skolresan betraktas som en rituell iscensttning
av ett norskt narrativ om koncentrationslgren, s mste bussresan till Auschwitz-Birkenau, Sachsenhausen och

Ravensbrck betraktas som en rituell resa 60 r tillbaka

i tiden. Bussen knyter inte bara samman olika rum, utan
ocks olika tidsperioder. Det r en lng resa frn nutidens Norge till dtidens koncentrationslger bde i
tid och i rum. Fr att frst hur bussen fungerar som en
tidsmaskin som fraktar eleverna in i en symbolisk dtid, br frstelsen av bussens narrativa dimension
kombineras med tanken om bussen som mellan-rum.
Det r kombinationen av dessa tv dimensioner hos
bussen som gr den till en heterotopisk omkopplingsstation i tid och rum. Bussen r inte bara en omkopplingsstation mellan Norge och upplevelsearenan Polen,
den r ocks en omkopplingsstation mellan Polen och
ondskans arena i minnesplatserna ver lgren. Polen
och koncentrationslgren framstr i sammanhanget
som tskilda, och distinkt olika arenor fr eleverna.
Bde shoppingen i Krakow och dtidsupplevelsen i
Auschwitz tillhr upplevelseindustrin men fenomenen befinner sig i var sin nde av upplevelseskalan. Turismens shopping r hedonistisk till sin karaktr, som
gr konsumtion och upplevelse till tv sidor av samma
sak, och upplevelser konsumeras i en rasande fart. Som
kontrast till shoppingen r besket i lgren existentiellt
orienterat upplevelsen r vnd in mot sjlvets insikt
om den mnskliga tillvarons absoluta ondska. Likafullt
finns det frbindelselnkar mellan dessa arenor i bde
temporal och rumslig bemrkelse.
Jag har argumenterat fr att Polen representerade 164

frmlingskap fr eleverna. Det var en frmmande vrld

med frmmande sprk, frmmande landskap, frmmande arkitektur, frmmande bilar och frmmande valuta. Och det r en vrld som inte minst r otroligt billig fr en norrman. Resan till Polen r inte bara en geografisk resa till dagens steuropa. Det r ocks en resa
in i den vsteuropeiska frestllningen om steuropa,
som fattigt, lite skumt och som ett land som ligger bakom den vstliga i utveckling. Flera kulturforskare har
ppekat att det postkommunistiska steuropa har
framsttt och nnu framstr som det europeiska Andra.
Medan Vsteuropa representerar den europeiska normaliteten har steuropa efter murens fall uppfattats
som efterblivet, ett samhlle som inte har lyckats n
samma niv som den vsteuropeiska senmoderniteten.23 P de norska skolresorna blir Polen just uppfattat
som ett sdant annat stlle som ett kontrasterande
europeiskt Andra.
Frhllandet mellan oss och de Andra har en temporal dimension. I samband med Fadime-drpet i Sverige
2002 hvdades till exempel att drpet grundade sig p
en hederskultur som tillhrde en annan tid, s att sga
ett annat utvecklingsstadium n den vstliga senmoderniteten.24 Denna tendens att temporalisera frestllningar om kulturella skillnader r utbredd, och den har
frbindelselnkar till ett tnkande som ligger till grund
fr den moderna historiefrstelsen. I moderniteten
165 har dtiden blivit till ngot som r grundlggande an-

norlunda n nutid. Dtiden r ett frmmande land, heter det ofta.25 Den metaforen kan ocks vndas till sin
motsats. Owe Ronstrm har formulerat det p fljande
stt: Om det frflutna r ett frmmande land, s r
ocks frmmande lnder frflutna.26 P de norska skolresorna till minnesplatserna ver dds- och koncentrationslger fungerar den temporala dimensionen genom
frestllningen om steuropa som det europeiska Andra tillsammans med frestllningen om en frfrmligad dtid. En resa in i Polen r frsta steget in i dtiden,
det r frsta etappen i en tidsresa som fullbordas med
besken i minnesplatserna ver lgren. Kort sagt fraktar
bussen eleverna till Polen, dr dtidens koncentrationslger ligger.
Det r bussen som etablerar frbindelsen mellan dtid och nutid mellan elevernas resa och Bernadotte-aktionen 1945. En flygresa eller tgresa skulle inte kunna
etablera en sdan frbindelse. Flygresan frammanar inte
samma knsla av avstnd som bussresan gr. Liksom
bussen skapar ocks tget en knsla av resans lngd. Tg
r dessutom det transportmedel som r nrmast frknippat med Frintelsen. Utan det centraleuropeiska
jrnvgsntet skulle inte det nazistiska ddsmaskineriet
ha varit lika effektivt. Rlsen frn porten i Birkenau och
in till selektionsrampen har drfr blivit en ikonisk bild
av Frintelsen. Men under de norska skolresorna pminns man om Frintelsen genom de norska politiska
fngarnas levnadsden. I de norska tidsvittnenas fng-

berttelser spelar tget ingen nmnvrd roll, det gr

dremot bussen. En tgresa kan allts inte terge de
norska tidsvittnenas fngberttelser p samma stt som
bussresan. Bussen tillrttalgger ett rituellt genomfrande av den norska erfarenheten av koncentrationslger, som bland annat kommer till uttryck nr eleverna
gr en strcka p Schuhprfstrecke i minnesplatsen Sachsenhausen. Bussen materialiserar frbindelsen mellan nutidens skolresor och de historiska vita bussarna.
Den har drmed en performativ karaktr den framfr
ett dtidsnarrativ genom sin blotta existens och genom
sin resa mellan Oslo, Krakow, Auschwitz, Sachsenhausen och Ravensbrck. Bussen transformerar rummet
till tid.
Ett exempel frn materialet visar att det fanns tankar
om en sdan temporal resa hos elevgruppen. Efter det
att eleverna frn Moen skola kom hem till Oslo skrev de
sitt s kallade Polen-projekt som var en omfattande
skrivuppgift om resan. P omslaget av sitt arbete hade
Linda tecknat en buss som rrde sig lngs en tidsaxel
med startpunkt 2005 och med slutpunkt under tidigt
1940-tal. Porten in till Auschwitz med inskriften Arbeit macht frei markerade slutet p tidsaxeln. P Lindas teckning frdas bussen med eleverna bakt i tiden
och rakt in i Auschwitz. P det sttet visade Linda hur
hon uppfattade bussen som en symbolisk tidsmaskin.
En lyckad tidsmaskin mste ocks kunna fra de resande tillbaka till nutiden. Tidsresan gick i motsatt rikt-

ning nr bussen frde eleverna hem till Oslo igen. Medan bussen genom Europa mot Krakow och Auschwitz
hettade upp stmningen, blev stmningen avkyld p
hemvgen. Efter det att vi hade beskt bde Sachsenhausen och Ravensbrck p resans nst sista dag, frdades vi
hemt, utan annat n hgst ndvndiga stopp. Resan
hade ntt sin dramaturgiska hjdpunkt och frden hemt framstod som lugn. Elever, lrare, frldrar och fltarbetare sov stora delar av tiden. Medan vi rullade fram de
sista milen norrut mot den norska grnsen sg vi p den
amerikanska undervisningsfilmen The wave frn 1981.
Filmen r baserad p ett socialt experiment som lraren
Ron Jones gjorde vid en amerikansk High School 1967.
Fr att illustrera hur nazismen kunde f s trogna anhngarskaror under 1930-och 1940-talets Tyskland delade han in sina elever efter gonfrg. De med bl gon
fick privilegier, medan de med bruna gon blev diskriminerade. De blgda fick mjlighet att g med in den
nyinstiftade fascistiska rrelsen The Wave, dr lraren
var sjlvutnmnd karismatisk ledare. Filmen visar hur
experimentet gr ver styr och lraren blir rdvill. Hjlten och hjltinnan r en pojke och flicka som hela tiden
str emot pressen frn The Wave. Mot slutet av filmen
hjlper de lraren med att avslja att det hela var ett experiment som skulle visa hur ltt det kan vara att bli
uppslukad av fascistoida massrrelser. S bygger filmen
p en krntematik i det transnationella minnet av Frintelsen att ondskan finns i oss alla, och att vi alla r bde 166

potentiella frvare och offer.27 Filmen har visats i

norska skolor under en rad r. Den ingr ocks i det urval av filmer som reseledarna hos Vita bussar till
Auschwitz visar under en skolresa. Under resan med
Moen skola fungerade filmen som en moralisk coda, som
skulle sammanfoga dtid med nutid. Den var ett hjlpmedel fr att under resans dtidsupplevelse fra in den
moraliska dimensionen in i elevernas egen vardag. Huruvida filmen hade en sdan pedagogisk effekt r dock
en annan frga.28 I motsats till de flesta andra filmer som
visades under vr resa genom Europa, fljde i alla fall de
flesta av eleverna med i handlingen denna gng. D filmen var slut nrmade vi oss Svinesund, nutiden och
Norge. Resan var s gott som ver.

Blicken mot den gamla tiden

P sdana skolresor ska eleverna f kunskap om Frintelsen, och de ska infrliva en uppsttning av antirasistiska och demokratiska grundvrderingar genom en
upplevelsebaserad historiefrmedling. Men resan frmedlar inte bara en uppfattning, fr som alla andra
meningsskapare producerar den ett verskott av meningar, som gr vida utver de avsiktliga mlsttningarna. Resan r full av upplevelser som skapas p mycket
olikartade arenor. Bussen skapar frbindelser mellan
167 dessa upplevelsearenor, och fungerar hr som en knut-

punkt mellan resans olika vrldar och verkligheter. Den

sammanlnkar inte bara tskilda rum, den kan ocks
fra samman olika tider. Den transporterar inte bara
eleverna mellan Norge, Polen och Auschwitz, utan fr
dem ocks till dtiden och tillbaka till nutiden.
P resan frvandlas rummet till tid, medan tiden
samtidigt utvecklar sig i rummet. Den rumsliga frflyttningen, som fr varje meter fr de resande eleverna bakt i tiden mot 1940-talet och mot Auschwitz skapar
en srskild, kollektivt aktiverad blick fr allt som befinner sig utanfr bussen. Det var den blicken som brjade
fungera d eleverna satte sig i bussen p frjekajen i
Gdynia. Dtidens Auschwitz ligger idag i Polen. I jmfrelse med Norge r Polen fattigt och framstr som
bde farligt och underutvecklat. Polen representerar
inte bara en upplevelsearena dr tonringar kan shoppa
och ha det roligt. Polen tillhr s att sga den gamla tiden. Resans symboliska struktur innebr att mtet med
Polen blir det frsta steget in i dtiden. Polen blir en
form av rumslig dtid, som tidsmssigt sett befinner sig
nrmare koncentrationslgren n dagens Norge. Det
kan innebra att synen av ngra betongbyggnader utanfr en polsk industristad fr en tonrspojke att utbrista: Jag kan mycket vl tnka mig ett koncentrationslger hr!. En sdan betraktelse ligger helt enkelt inbakad i resans dramaturgi. Bussen ska fra eleverna in i
frflutenheten. Det frsta stoppet r frjekajen i Gdynia. Nsta stopp r Auschwitz.

noter
1. Holmlia och Furuset r tv frorter utanfr Oslo.
2. Vita bussar till Auschwitz etablerades 1992. Ngra r senare upp
stod det samarbetsproblem i ledningen. Det resulterade till slut i
att Helga Arntzen, en av grundarna, brt med Vita bussar till
Auschwitz. r 1998 etablerade hon den konkurrerande frening
en Aktiva fredsresor.
3. Marshall McLuhan, Mennesket og media (Oslo: Gyldendal Norsk
Forlag, 1968).
4. Pierre Nora, Between history and memory, Realms of memory:
Rethinking the French past, red. Pierre Nora & Lawrence D. Kritz
man (New York: Columbia University Press, 1996).
5. Se Anette Warring, Historie, magt og identitet: Grundlovsfejringer
gennem 150 r (Aarhus: Aarhus Universitetsforlag, 2004), 12.
6. Ingrid Lomfors, Blind flck: Minne och glmska kring svenska Rda
Korsets hjlpinsats i Nazityskland 1945 (Stockholm: Atlantis, 2005).
7. Anette Storeide, Fortellingen om fangenskapet (Oslo: Conflux,
2007), 6970.
8. Ibid., 68.
9. Ibid., 68 och 7885; Mikhail Bakhtin, Det dialogiska ordet (Grbo:
Anthropos, 1988), 14.
10. C. S. Lewis, Drmmen om Narnia (Oslo: Gyldendal Norsk Forlag,
2006).
11. Billy Ehn & Orvar Lfgren, Kulturanalyser (Malm: Gleerup,
2001), 61.
12. Victor Turner, The forest of symbols: Aspects of Ndembu ritual (It
haca: Cornell University Press, 1967).
13. Thomas Hylland Eriksen, Rtter og ftter: Identitet i en omskiftelig
tid (Oslo: Aschehoug, 2004).
14. Jmfr Jackie Feldman, Above the death pits, beneath the flag:
Youth voyages to Poland and the construction of Israeli national
identity (Oxford: Berghahn Books, 2008), 7781.

15. Arnold van Gennep, The rites of passage (London: Routledge &
Kegan Paul, 1960); Turner.
16. Turner.
17. Petter Jensen, Piercing, Tidsskrift for Den norske lgeforening,
vol. 118, nr 30, 1998.
18. Michel Foucault, Andra rum, Diskursernas kamp (Eslv: Brutus
stlings bokfrlag Symposion, 2008), 256.
19. Kyrre Kverndokk, Pilegrim, turist og elev: Norske skoleturer til ddsog konsentrasjonsleirer (Diss. Linkping: Institutionen fr Tema,
Linkpings universitet, 2007), 167203.
20. Jeffrey Alexander, On the social construction of moral univer
sals: The Holocaust from war crime to trauma drama, European
Journal of Social Theory, vol. 5 nr 1, 2002, 31; Tim Cole, Images of the
Holocaust: The myth of the Shoah business (London: Duckworth,
1999), 719; Peter Novick, The Holocaust and collective memory:
The American experience (London: Bloomsbary, 2000), 4; Jeffrey
Olick & Daniel Levy, Collective memory and cultural constraint:
Holocaust myth and rationality in German politics, American Sociological Review, vol. 62, nr 6, 1997.
21. Kverndokk, Pilegrim, turist og elev, 223233.
22. Ibid., 228229.
23. Jmfr Agnes Ers, I mnsklighetens namn: En etnologisk studie av
ett svenskt bistndsprojekt i Rumnien (Hedemora: Gidlund,
2006); Karin S. Lindelf, Om vi nu ska bli som Europa: Knsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen (G
teborg: Makadam, 2006).
24. Tord Larsen, Om historisering av forskjeller, Norsk antropologisk tidsskrift, nr 12, 2005. Jmfr Johannes Fabian, Time and the
Other: How anthropology makes its object (New York: Colombia
University Press, 2002).
25. David Lowenthal, The past is a foreign country (Cambridge: Cam
bridge University Press, 1985).
26. Owe Ronstrm, Kulturarvspolitik: Visby: Frn sliten smstad till
168
medeltidsikon (Stockholm: Carlsson, 2008).

27. Jmfr Alexander, 32.

28. Kyrre Kverndokk, Eg veit eg burde grine, alle dei andre grin jo:
Skoleelever i Auschwitz mellom forventninger og erfaringer,

169

Fortiden i ntiden: Nye veier i formidlingen av andre verdenkrigs historie, red. Claudia Lenz & Trond Risto Nilssen (Oslo: Universi
tetsforlaget, 2011).

Lars Kaijser
Beatles-fragment i rrelse:
En guidad bussturs narrativa
ordnande av tid och rum
Utgngspunkten fr denna artikel r en guidad rundtur till Beatles Liverpool. Med std i aktr-ntverksteori arbetar texten med frgan
om grunderna fr den framstllning av Beatles som passagerarna fr ta del av. Framstllningen ses som ett resultat av guidens bert
telser, bussens rrelser genom stadsrummet och hur detta samverkar med passagerarnas uppfattning om och erfarenhet av Beatles.
Beatles sjlva uppfattas som en samling fragment bestende av bland annat berttelser, stadsstrk, byggnader, sngtexter, musik och
ikoniska bilder. Framstllningen uppfattas inte som en enhetlig berttelse utan snarare som en uppsttning sm berttelser lagda vid
sidan om varandra. Tanken r hr frmst att se framstllningen som en anslagstavla dr olika hndelser och anekdoter placeras bred
vid varandra. Det ger en framstllning som ordnas mer av plats n kronologi och dr guidernas svl som passagerarnas egna knslor
infr Beatles har en avgrande betydelse fr den historieproduktion som ger rum under rundturen.

Bussen r ltt att knna igen. Den r bl och gul, och p

sidan r Magical mystery tour textat i regnbgens frger.1 Snart ska bussen fra med sig en grupp passagerare
p en rundtur till Beatles Liverpool. Nr resenrerna har
satt sig till rtta greppar guiden mikrofonen:
Good afternoon ladies and gentlemen, boys and girls, welcome to the Magical mystery tour of Liverpool, birthplace
of the Beatles. Your drivers name is Les, here he is My
name is Eddie. In the next two hours were going to birth-

places, homes, schools, work places, and many o

ther places
that are connected to the Beatles, including Penny Lane,
Strawberry Field childrens home, the tour will end at the
Cavern club, in the town centre where Beatles played 292
times.

Guiden tystnar, trycker in en kassett i bandspelaren och

Beatleslten Magical mystery tour hrs ur hgtalarna. Nu
kan turen frn centrala Liverpool, ut till de sdra frorterna och tillbaka, brja. Under resans gng pekar och 170

berttar guiden om det som passerar utanfr bussens

fnster. Berttelserna r anekdotiska och ltt flyktiga
till karaktren, ofta associativa, lekfulla och underhllande. Guiden frhller sig kreativ till det som bussen
passerar lngs vgen; vitsar och ordlekar omvandlar det
mesta till Beatlesreferenser.
Bussturen i Liverpool r ett av mnga tillfllen och
sammanhang dr Beatles historia framstlls och berttas. Popgruppen hr till samtidshistoriens mer uppmrksammade kulturella fenomen. Frutom att bandet
r en del av en musikalisk standardkanon, har deras biografi blivit freml fr utstllningar, litterra biografier
och akademiska projekt. Denna artikel knyter an till
mngden av presentationer fr att se p hur de framstlls och ordnas under guidade rundturer till Beatles
Liverpool. Mlet r att belysa vilka typer av kunskap
bussturerna producerar om bandet, och hur den struktureras. Ytterligare en frga r hur den guidade rundturens framstllning kan relateras till andra framstllningar av Beatles biografi. En viktig utgngspunkt r att det
inte finns ngon fast och frdig biografi, utan att varje
framstllning r avhngig sina srskilda omstndigheter. Det kan handla om vem som berttar, var berttelsen ger rum och genom vilket medium.
Inspirationen fr min diskussion kommer frmst
frn materialitetsteoretiker som John Law och Bruno
Latour.2 Enligt dem r mnniskans handlande och age171 rande som till exempel att bertta om Beatles ett re-

Magical mystery tour-bussen r ett vlknt inslag i Liverpool. Den r ltt att knna igen och har anvnts i bland
annat reklamkampanjer fr Liverpool som turistml.
Foto: Lars Kaijser.

sultat eller en effekt av olika ordnande faktorer. Det grs

hr ingen skillnad p om det r guidens berttarstil eller
bussturens utformning som verkar i framstllningen;
flera nrvarande komponenter kan ha en ordnande verkan. En srskild frga som guidar lsaren genom Beatleskulturens upplevelsetext r drfr vilka faktorer som har
effekt, eller med andra ord, vad som agerar nr Beatles
framstlls. Tanken r att reflektera kring hur olika betingelser kan knytas till den guidade bussturen genom
Liverpool. Hr har jag srskilt fokuserat guidens betydelse, bussen, rrelsen i stadslandskapet, och fenomenet
Beatles. Artikeln avslutas med en diskussion om vad
rundturens utstrckning i landskapet har fr konsekvenser fr framstllningen av Beatles som helhet. terigen
r det Law som inspirerar och resonemanget knyter an
till hans uppdelning mellan berttelsen som formar en
tydlig och avgrnsad framstllning, och anslagstavlan dr
olika typer av information kan trngas med varandra
och ge utrymme fr en mer komplex framstllning.3

Beatles: En sammansttning

En frsta frga r hur man ska frst objektet Beatles.

Hr finns i bakgrunden en fr mnga bekant och ofta
terkommande grundberttelse. I denna ingr, med vissa skillnader i nedslag och betoning, hur medlemmarna
trffades i Liverpool, fann spelformen i Hamburg, flyt-

tade till London och skivstudion vid Abbey Road, och

slog igenom i USA. Hit hr ocks berttelsen om hur
gruppen slutade turnera och lade mer tid i studion, reste
till Indien fr att meditera, gick frn att vara en grupp till
att bli fyra olika individer, och hur gruppen s smningom upplstes. Hr terges ocks vilka skivor de gav ut,
och de filmer som de spelade in.4 Denna stora berttelse om Beatles terges i olika sammanhang. Samtidigt
ekar den i desto fler. Ngra exempel r de mnga filmer
eller teveserier dr viljestarka flickvnner benmns
Yoko, syftande p frestllningen att John Lennons
fru Yoko Ono splittrade sammanhllningen i Beatles.
Rundturen prglas av ett outtalat antagande om att
de flesta passagerarna r ngorlunda bekanta med gruppen genom de redan knda berttelserna. Den stora berttelsen nrvarar genom anspelningar och hnvisningar, men terges inte i sin helhet eller i samlad form. Istllet betonas de inledande ren, innan gruppen slog
igenom och flyttade till London. Det handlar om bandmedlemmarnas barndomsr, skolgngen och hur musiken s smningom tog en allt strre plats i deras liv. Det
berttas ocks om hur Beatles kte frn Liverpool till
Hamburg, hur de trffade sin manager Brian Epstein
och fick skivkontrakt. Under rundturen nmns ett rikt
galleri med personer som haft anknytning till bandet,
och de flesta av dem r knutna till Liverpool. Passa
gerarna mter slktingar, lokala musikprofiler som den
frste managern Alan Williams och barndomskompisar 172

som Pete Shotton och Ivan Vaughan. Beatles brukar

betecknas The Fab Four men under rundturen handlar det snarast om The Fab Six och tidiga bandmedlemmar som trummissen Pete Best och bassisten Stu
Sutcliffe har viktiga platser i berttelserna. Sdant som
hnde senare i Beatles karrir nmns naturligtvis ocks,
men inte i samma utstrckning. Vid sidan om frr berttas ocks om idag: det kan handla om en ny turn
med Ringo Starr, eller om en ny samlingsskiva. Vad som
hnder nu och vad som hnde d framfrs p olika stt.
Nr guiderna berttar om Beatles formativa r terges
det ofta som korta avgrnsade berttelser, medan uppgifter om vad som hnder kring Beatles idag ofta framfrs som information. Rundturerna har alltid knts
aktuella nr jag kt dem, men nr jag tittar tillbaka i
mina fltanteckningar tycks de ofta daterade. Aktuali
seringarna har med tiden stelnat till markrer som tydligt anger nr respektive rundtur gt rum.
Aktuella framstllningar av Beatles frhller sig allts till ett grundnarrativ. Men hur kan man frst de
element som bygger upp dessa framstllningar? Ett stt
r att uppfatta Beatles som en ls uppsttning av fragment, rester av aktiviteter som har gt rum, och det r
dessa fragment som utgr grunden fr alla framstllningar om Beatles. Ett fragment kan vara vissa basfakta
om gruppen, men ocks mer eller mindre sanna historier,
bilder, freml, snger eller texter. Fragmenten kan
173 upptrda som fotografier, LP-skivor, souvenirer, en

erttelse i en tidning, eller som personliga minnen.

b
Med andra ord kan fragmenten sgas vara bestende
materiella spr av de aktiviteter som Beatles har genererat och fortfarande genererar. Med en sdan ingng
fokuseras sjlva framstllningen och inte den tid i historien som framstlls. Fokuseringen p fragment betonar
ocks den avsaknad av helhet som utmrker varje frsk
att bertta eller representera Beatles. Det kan vara vrt
att ppeka att dessa fragment inte bara utgr underlag
fr framstllningar av Beatles biografi, utan de utgr
grunden fr allehanda verksamheter i det socioekonomiska fltet av turism, upplevelseindustri och kulturverksamheter.
Ett viktigt drag hos fragmenten (och berttelsen
som vvs om dem) r deras processuella karaktr. Fragmenten, som har sitt ursprung i Beatles frehavanden,
har med tiden etablerat sin egen biografi. De kan utvecklas, reorganiseras, tolkas och kondenseras. Det r
inte heller s att alstringen av fragment avtog i samband
med att Beatles splittrades. Snarare r det s att det
stndigt fylls p med nytt: till exempel outgivna skivin
spelningar, oknda fotografier och filmsnuttar. Men
ocks berttelser, tolkningar och rykten kommer till
och blir nya fragment. Det r en ppen uppsttning
fragment, stillvida att de kan anvndas i en mngd
olika sammanhang. Bilder frn Beatles tidiga fram

toning kan illustrera deras karrir likavl som 1960talets sociala frndringar.

Potentiellt sett r det mjligt att alla fragment skulle

kunna ing i en framstllning av Beatles, men i realiteten r det endast ett urval som anvnds, vilket ocks gller den guidade rundturen. Som tidigare nmnts, dominerar fragment frn tiden innan gruppen slog igenom.
Hr frekommer ikoniska berttelser som hur John
Lennon fick flytta till sin moster nr han var fem r och
hur han som 17-ring efter att ha terftt kontakten
men sin mamma frlorade henne i en trafikolycka, eller
den symboliska berttelsen om hur John Lennon och
Paul McCartney trffade varandra fr frsta gngen.
Genom anekdoter, associationer och referenser ekar
och citeras Beatles under hela rundturen. En guide berttar om hur Paul McCartney en gng frskte bli
medlem i en kr, utan att bli medlem.
In 1953 in Liverpool, the annual auditions for quire boys
from the churches all over Liverpool. One of the boys was
11 years old James Paul McCartney. He failed the audition,
and they told Paul to get back to where he once belonged,
Saint Barnabys church in Penny Lane, Get back Yo Yo.

Berttelsen avslutas med att krledarens ord till Paul

McCartney terges. Slutorden r ocks ett citat frn
Beatleslten Get back. Fragmenten framtrder ofta som
tydliga citat, men lika ofta som ett eko, en associativ
figur som knns igen av dem som r bekanta med Beatles.
Det r ocks ptagligt att otydliga, saknade eller kanske

Bussen som Beatles anvnde i filmen Magical mystery tour r en

frebild i flera sammanhang. Hr som leksaks/samlarbil tillverkad
av Corgi Toys. Foto: Lars Kaijser.

delvis skymda fragment driver framstllningen framt.

Hit hr till exempel frgan om varfr Pete Best strax
innan gruppen skulle spela in sin frsta skiva fick lmna
Beatles och ersattes av Ringo Starr, en frga som fr
anlett bryderier bland Beatlesknnare
Den frgglada bussen r ett vlknt inslag i Liverpool. Frebilden r teve-filmen Magical mystery tour
(Bernard Knowles, The Beatles, 1967) dr en brokig
samling mnniskor frdas p en magisk, eller kanske
snarare psykedelisk resa genom sdra England. Bussen
av mrket Bedford Val Panorama tillverkades 1959 och
den har med tiden ftt sin egen biografi. r 1967 hyrde 174

Beatles bussen och formgav den i sin psykedeliska tappning. Efter att ha anvnts i filmen har den dykt upp p
lite olika stllen. Nr det frsta Beatlesmuseet ppnade
i Liverpool 1984 fanns bussen dr som en av flera freml med anknytning till Beatles. Numera finns den p
Hard Rock Caf i Orlando, Florida.
Bussen r ett exempel p ett fragment eller snarare
en uppsttning av fragment. ven filmen anger som
ordnande fragment form och till viss del innehll fr
delar av den guidade rundturen. Fr arrangrerna r
bussen ett underlag fr souvenirer och den frekommer
bde p vykort och som mrken av olika slag. Filmens
betydelse mrks ocks under rundturen nr vi vlkomnas av guiden. Jag exemplifierade inledningsvis med
guidens hlsning; s hr lter det i teve-filmen nr Beatles och de andra passagerarna vlkomnas:
Good morning, Ladies and Gentleman, boys and girls,
welcome to Magical mystery tour. I am you currier, Jolly
Jimmy Jonson, my friends call me Jolly Jimmy, and you are

hllande ordvndning eller en absurditet fr den som

inte minns eller sett filmen.
Som upphov till den guidade turen i Liverpool r objektet Beatles allts nrvarande under rundturen i fragmentarisk form. Nr deras historia berttas r det genom
korta, sm berttelser, som antyder, men aldrig framfr
ett strre narrativ. Det r under den guidade rundturen
mjligt att tnka sig Beatles, inte som popgruppen med
fyra medlemmar, utan som en sammansttning av personer, platser och hndelser som p olika stt lnkas till varandra. Vissa platser som Strawberry Field eller Penny
Lane bda dessa platser har inspirerat till Beatlessnger
r Beatles, p samma stt som de enskilda Beatlesmedlemmarna, ltarna eller husen dr de vxte upp. Det r
inte s att Beatles alltid behver best av just dessa fragment, men under rundturen har de givits en framtrdande plats. Hur dessa fragment kan ordnas och lnkas till
varandra r en viktig frga och ett tema som terkommer
i artikeln. Hr r guiderna med sina berttelser viktiga,
men ocks bussen och rundturens utformning.

all my friends, and over here is our hostess, the lovely,

delightful, delectable Windy Winter, lovely, lovely.
And over here, our driver for the trip, the wonderful dri-

P vg genom Liverpool

ver, we hope, Alf.

Filmens dialog r en resurs for guiderna, och precis som

i exemplet ovan med Get back mjliggr den en blink175 ning till den som kan sin Beatles, och kanske en under-

Om Beatles r den frsta huvudpersonen under rundturen, s r Liverpool den andra. Precis som i fallet med
Beatles terges en berttelse om Liverpool i bakgrunden, som fragmentariskt bidrar till den guidade rund

turen och framstllningen av Beatles. Stadens historia

artikuleras inte, men frmedlar stmningstillstnd. Olika platser bidrar med sina olika kvaliteter. Hr kan det
centrala Liverpools rrliga gatuliv med ett vimmel av
bussar, bilar, butiker och mnniskor i rrelse kontrasteras mot det relativa lugn som frorternas villaomrden
uppvisar. Stadens dagsform i skepnad av gatuarbeten
och trafikflde bjuder ocks p ett motstnd som ger resan takt och tempo. Ett rtt trafikljus tillter guiden att
tryffera sin framstllning med elaborerade berttelser,
medan fria rakstrckor kan tvinga honom eller henne
att bde korta och avbryta sin framstllning.
Det r ett frnderligt Liverpool som framtrder nr
bussen rullar fram lngs gator och vgar. Under de senaste ren har staden upplevt en byggboom. Nybyggen
och byggnadsplatser r vardagliga inslag, med byggkranar som bryter centrums skyline. De halvfrdiga fastigheterna str dock i kontrast mot frfallna hus som pminner om stadens orosr. Liverpool hade sin guldlder
som handels- och hamnstad frn sjuttonhundratalet och
fram till och med brjan av nittonhundratalet. Staden
var central i det koloniala Englands expansion och hamnen var en viktig lnk till resten av det brittiska imperiet. Det frra rhundradets strukturrationaliseringar
och frndrade handelsvgar drabbade Liverpool liksom mnga andra stder i Nordengland hrt.
Liverpool r ett gott exempel p den problematiska
vergngen frn modernitet till senmodernitet; den har

bde karakteriserats som en postmodern och en postkolonial stad.5 En postkolonial tolkning tar fasta p hur
hamnstaden vxte och expanderade under sent 1800-tal
och hur den blev ett ekonomiskt centrum i ett brittiskt
samvlde som vilade p ett kolonialt produktions- och
konsumtionsmnster med Liverpool som ett viktigt ekonomiskt nav. Med den frstelsen fljer ocks en uppmrksamhet p hur staden mer eller mindre kollapsade
nr Storbritannien frlorade sin koloniala position. Kvar
finns en stad prglad av arbetslshet, kriminalitet och social oro. Utifrn ett senmodernt perspektiv r det ocks
mjligt att beskriva Liverpool som post-industriell. D
fokuseras frndringen av stadens strukturella villkor:
hur antalet anstllda inom tillverkningsindustrierna
sjunkit samtidigt som serviceyrkena ftt en allt strre betydelse. I Liverpool innebr det att allt fler har brjat verka inom turist- och njesindustrin. Bda tolkningarna av
staden knns rimliga. De r inte motstridiga utan griper
snarare in i varandra. Det r dock den sistnmnda tolkningen som dominerar under den guidade rundturen.
Rrelsen genom staden ger arkitekturen, parkerna
och gatorna en framskjuten plats i guidens narrativ. Berttelsen om hur John Lennons mor och far fr frsta
gngen mttes i en av Liverpools strsta parker, Sefton
Park, berttas parallellt med att guiden pekar ut hus som
har bebotts av personer som varit viktiga fr Beatles. Berttelserna om Beatles prglas av stadens fortgende frvandling. Fastigheter som byggs, hus som frsvunnit och 176

som i sin fallfrdighet hller p att frsvinna ger en knsla av uppbrott och frndring som genomsyrar berttelserna om Beatles. Rrelsen i staden bidrar ocks till att
visa upp stadens sociala skillnader. Husen ger fingervisningar om hur de olika Beatlarna vxte upp och deras
klassmssiga bakgrund. Hr visar relationerna mellan de
olika husen och distrikten sociala och klassmssiga skillnader. Nr bussen reser genom staden och resenrerna
blickar ut genom fnstret r det mjligt att f en knsla
fr svl stadens sociala geografi som dess motsttningar.
Samtidigt bidrar ocks rundturen till en srskild frstelse av stadens sociala landskap. Vi fr stanna och kliva av vid mer trygga platser som vid Strawberry Field
och den lugna nden av Penny Lane (trots att den plats
som besjungs finns vid den mer livliga andra nden av
gatan). Till de lugna platserna hr ocks John Lennons,
George Harrisons och Paul McCartneys barndomshem.
Nr vi rr oss genom The Dingle dr Ringo Starr vxte
upp stannar bussen visserligen till, men vi fr inte g av,
d omrdet rknas till stadens mer oroliga platser. Nr vi
passerar villaomrdet fr de mer vlsituerade, dr Brian
Esptein vxte upp, kryper bussen sakta frbi huset och
guiden ppekar att de som bor hr inte gillar att bli granskade. Den klassiska brittiska motsttningen mellan arbetarklass och vre medelklass utgr ett viktigt fundament i hur berttelsen om Beatles framstlls.6 Det r i sig
inte konstigt, men det blir under rundturen ocks tydligt
177 vad som inte ingr i berttelsen om Beatles. Nr bussen

Bussen har stannat vid Penny Lane och passagerarna r

p vg tillbaka ombord. Det har varit k fr att kunna fotografera sig framfr gatskylten och de sista lmnar skylten.
Platsen ger utrymme fr flera berttelser. En av dem handlar om den skola som ligger bakom staketet och p andra
sidan fltet. Det r en av de mnga skolor som Beatles
manager relegerades ifrn. Foto: Lars Kaijser.

ker igenom de stadsdelar som prglas av immigranter

nmns inget om hur de hamnat dr, eller de etniska skillnader som finns i staden. Det r en traditionell brittisk
klassberttelse som aktiveras i framstllningen.
Bussen r ett sinnligt medium som gr resenrerna
medvetna om staden. Den stnkar, skakar och tar i nr
den svnger upp p den branta Church Road fr att stanna till vid kyrkan dr John Lennon och Paul McCartney
mttes fr frsta gngen. Motorljudet kar och just hr
fr jag alltid anstrnga mig lite extra nr jag ska frska
hra vad som sgs p mina inspelningar. Bussen r inte
bara en form eller symbol, den har ocks en materialitet
som ger sig till knna nr den sakta rr sig genom stadslandskapet. Resenrerna fr knna avstndet mellan
stadskrnan och det lummiga Woolton, dr Lennon vxte upp. Genom bussens vibrationer erfar kroppen stadens
backar, rakstrckor och trafikstopp. Nr jag har talat med
entreprenrer, guider och andra aktrer i Liverpool om
deras verksamheter har det varit tydligt att de har betraktat kunskap om Liverpool som en viktig ingng till en
frstelse av Beatles. Eller kanske uttryckt p ett annat
stt: fr att frst Beatles mste man ha en knsla fr Liverpool. Det r d en erfarenhetsbaserad knsla som man
frvrvar genom att ha levt i Liverpool och helst under
en lngre period. Ngot som vrdestts r en i det nrmaste fysisk, sinnlig knsla fr staden, fr dess skiftande
stmningar, avstnd och s ociala schatteringar. Bussen r
ett viktigt redskap fr att kunna frmedla detta.

Nr jag har pratat med personer engagerade i Liverpools Beatlesturism har de berttat hur turismnringen
vxte fram efter John Lennons dd 1980. Enstaka turister kom ocks tidigare, men ngot hnde nr Lennon
dog och antalet turister som beskte staden kade. Det
r ocks mjligt att sga att Liverpools turistnring r
en del i en strre global frndringsprocess, som vuxit
fram i samklang med etableringen av en mer upplevelse
baserad ekonomi, dr turisterna frvntar sig nischade
upplevelser anpassade till egna identitetsprojekt. Som
ett svar p dessa nskeml har en s kallad destinationskultur vuxit fram dr varje plats omskapas till ett potentiellt resml fr turister.7 Om staden bidrog med stmningar i klangfltet frndring och klass, bjuder upp
levelseturismen p ytterligare ett stmningsskapande
moment, nmligen underhllning. Den guidade rundturen r en del av en turismnring bestende av Beatlesrelaterade museer, pubar och festivaler som i senmodern anda vuxit fram under de senaste decennierna.
Rundturens framstllningsideal r inte hmtade frn ett
kllkritiskt historiemedvetande, utan fljer upplevelse
industriernas grammatik. Som sdan ska den underhlla och ge de medfljande hrarna en upplevelse av
Beatles och Liverpool. Drmed inte sagt att den guidade rundturen bara underhller, men framstllningarna
sker grna med glimten i gat och det tycks ofta viktigare att locka till skratt n att lgga ut texten om den frndrade staden. Resultatet blir en historia som gestaltas 178

i lttsmlt, anekdotisk form, utan nmnvrt komplexa

element men som jag tidigare nmnde, s ger den typen
av historiefrmedling en sensorisk knsla fr staden,
och smakprov p den humor som enligt guiderna r en
viktig del av Liverpool.
Tid r en viktig dimension i allt berttande. Under
resan i Liverpool vxer tv tydliga tidsaxlar fram. Det
ena utgrs av ett nu och den stad i frndring som vi
ker igenom. Hr presenteras nyare populrkultur och
hr fr vi veta hur Paul och Ringos yrkes- och familjeliv
ter sig i dag om skivor, konserter och barn. Det andra
tidrummet r 1940- 50- och det tidiga 60-talets tydliga
klassamhlle med arbetare och medelklass, dr konjunkturnedgngarna nnu inte har ntt Liverpool. Det
r hr ocks mjligt att f en knsla fr Liverpool som
en stad bestende av tv sociala sammanhang, dels den
trygga villafrorten med charmiga, humoristiska och
vnliga lokalbor den sociala milj som fostrade Beatles dels den pulserande rrliga stadskrnan med sjmn, emigranter frn Irland, turister och studenter som
bringar nya intryck och liv till staden. Hit hr (icke
oemotsagda) berttelser om hur sjmn frn USA hade
med sig rockskivor som spreds till Liverpools ungdomar. Det vore ltt att tnka sig dessa tv tidrum som ngot av det som prglar framstllningarna av Beatles,
men jag har lttare att uppfatta detta som en effekt, ett
resultat av rrelsen i staden i samklang med guidernas
179 olika berttelser. Hr hjlper de bgge tidsaxlarna till

att skapa en meningsfull inramning, ett tidrum, som begripliggr hur legenden om Beatles har vuxit fram.8
Ett vanligt, kanske det vanligaste sttet att organisera
en historisk tergivning r genom en kronologisk framstllning. S ser det flesta biografier ut och s ser det ut i
den fasta utstllningen Beatles story som ligger centralt
lngs floden Mersey i det renoverade hamnomrdet. Utstllningen fljer den stora berttelsen, eller det narrativ som jag nmnde tidigare. Inledningsvis presenteras
de olika Beatlesmedlemmarnas bakgrund och sedan fljer ett antal olika interirer. Beskaren fr flja Beatles
frn det lokala Casbah Club, via Hamburgs Reeperbahn,
Cavern studion vid Abbey Road till en avslutning och
karakterisering av de enskilda medlemmarnas karrirer
efter splittringen. Under den guidade rundturen r tid
visserligen en viktig faktor, men det r inte den kronologiska ordnande som ger framstllningen. Det r istllet en platsstyrd framstllning som vxer fram under
rundturen. En framstllning dr historien allts r mer
rumsligt n kronologiskt organiserad.

En ordnande rst

Nr bussen lmnar Paul McCartneys barndomshem vid

Forthlin Road kan terresan in till stadskrnan brja.
Guiden fortstter att bertta och kommentera de platser som passeras. Men tempot r mer lngsamt och pas-

sagerarna mtta p intryck. Guiden stter p kassetten

med musik och ur hgtalarna hrs de inledande orden i
sngen Yellow submarine: In the town. Guiden sitter lngst fram i bussen med ryggen halvt vnd mot passagerarna och blicken framt. Han strcker ut handen s
att vi kan se hur han markerar tummen upp. Melodin
fortstter: where I was born. Nu vrider guiden
handen och gr tummen ned mot marken dr vi rullar
fram, som en vertydlig markering om var Beatlarna
kom ifrn. Det r guiderna som genom sina berttelser
och platsmarkeringar levandegr Beatles Liverpool.
Guidernas stt att foga samman, eller hellre ordna, fragmenten frn Beatles och Liverpool r avgrande fr hur
berttelsen vxer fram under rundresan. Det r genom
dem som fragmenten i landskapet lggs tillrtta, ordnas
och lyfts fram ur landskapet. Jag diskuterade inledningsvis en mngd olika sammanhang dr berttelsen om
Beatles presenteras, och som r viktiga delar av frutsttningen fr hur framstllningar av Beatles utformas.
Det r inte en frdigpaketerad historia som resenrerna
tar del av, utan olika stt att ordna och f ordning p berttelserna; berttelser som innehller otaliga detaljer,
perspektiv och i viss mn olsta frgor. En framstllning av Beatles samlar drfr alltid ett urval i ett frsk
av att gra dem begripliga. Detta grs enligt den kanon
som nmndes tidigare, s att berttelsen ska bli koncis,
korrekt och svara mot den uppfattning som berttaren
sjlv har om Beatles och deras betydelse.

Efter att ha hrt de mnga framstllningarna av Beatles kan jag sknja ett behov hos de olika guiderna att
bde urskilja och auktorisera den egna framstllningen.
En sdan auktoritet eller trovrdighet bygger p ett erknnande i Bourdieusk mening, det vill sga ett erknnande som bygger p en relation mellan guide och hrare.9 Som guide gller det att framstlla svl sig sjlv
som sin berttelse p ett trovrdigt stt. Man ska frhlla
sig p ett vertygande och trovrdigt stt till fragmenten
och frm foga samman dem till rimliga helheter. En
grundlggande kompetens bland guiderna r att snabbt
kunna navigera och plocka bland alla de fragment som
ges och framfra en berttelse p ett underhllande vis.
Guidernas arbete r ocks ett hett mne som diskuteras
bland svl andra guider som de passagerare som fljt
flera guidade rundturer. Guidernas stt att bertta om
Beatles r ocks positioneringar gentemot bland annat
frfattare som skrivit biografier om Beatles utan att ha
beskt Liverpool, eller konkurrerande guider.
Under en del av resan dr bussen inte passerar s
mnga platser med anknytning till Beatles och det ges
mjlighet till verbala utvikningar, brjar en guide att
bertta om det engelska klassamhllet. Hon frklarar
dess betydelse och effekter. En viktig del av hennes arbete under rundturen handlar om att rikta passagerarnas blickar. Det kan vara konkret som att peka ut platser som bussen passerar, men det handlar ocks om att
formatera passagerarnas blickar s att Beatles och Liver- 180

pool kan uppfattas p ett visst stt. I samma stund som

guidens egen knsla fr Beatles agerar i framstllningen
fr berttelserna om Beatles en affektiv karaktr. Guiderna r i allmnhet engagerade och de prglar rundturen med sina personligheter. Den berttelse ska dock
inte uppfattas som individuell utan som socialt situerad. Det r en vit, brittisk lgre medelklass erfarenheter av efterkrigstidens Liverpool som vi delges. Guidernas egna sociala utgngspunkter inkorporeras i representationen av Beatles och de talar grna till passagerarnas personliga erfarenheter av att ha varit barn eller
ungdom; hrarna kan sjlva fylla p med egna knslor,
minnen och erfarenheter. Den guidade presentationen
formar en knslostrukturerad framstllning som byggs
genom samspelet mellan guiden, det omgivande stadslandskapet och de medfljande passagerarna. Detta blir
tydligt under de olika rundturerna, dr guider prglar
sina respektive turer med sitt personliga och engagerade stt. En guide berttar att hennes rundtur r den
emotionella, medan en annan guide str fr den roliga
och drpliga rundturen. Hr gr det terigen att knyta
an till upplevelseturismens grammatik och de frvntningar som kan finnas hos hrarna. De nskar uppleva
Liverpool och Beatles och inte bara se staden. De populraste guiderna r de som har denna frmga att skapa
upplevelser genom sitt personliga engagemang.
Guiderna str ven som garanter fr autenticitet. Det
181 avgrande r hur vl de frmr framstlla sig sjlva. Hri

Guiderna hller sig alltid lngst fram i bussen, vid mikrofonen.

msom tittar de ut ver passagerarna och ut genom bussens
stora fnster. Under rundturen r chauffren viktig och guiderna
samtalar ofta halvt hrbart, halvt dolt med chauffren. Samtalen
r ofta vardagliga och bidrar till rundturens placering i Liverpools
vardag. Foto: Lars Kaijser.

ligger en del av auktoriserandet. Det gr ocks att spra

frhllningsstt som skiljer guider som jobbat p Magical mystery tour frn en andra guider inom nrliggande
verksamheter, nmligen deras stt att relatera till Beatles. Hr r det viktigt att visa att man r ett fan bland andra, som uppskattar och vrderar Beatles hgt. Det r
samtidigt viktigt att visa att man inte r fanatisk. En erknd position r att vara kunnig, engagerad men ocks
distanserad, ngot som visas i hur man framfr berttelser om Beatles. Det tycks dock som att frgan om kthet
i samband med Beatlesturismen, och kanske ocks annan turism, r en frga om intimisering.10 Under den
guidade turen frblir popgruppens succer outtalade och
det ges inte utrymme fr ngon strre genomgng av
gruppens karrir. Istllet fr passagerarna ta del av
berttelser om Beatlesmedlemmarnas barndom, familjerelationer och skolgng. Vi fr en nrhet till Beatles och
deras liv nr vi rullar lngs gatorna, stannar till och promenerar vid Penny Lane och Strawberry Field, och ser
de hus dr de vuxit upp. Det finns ocks i guidernas sjlvpresentation en strvan att placera sig sjlva om inte
annat n som gonvittnen i samma privata sfr som
Beatles sjlva. Under ren har jag haft guider som har
serverat John Lennon l, varit dotter till deras frsta manager Alan Williams, arbetat som skterska p det BB
dr John Lennons son fddes eller blivit uppringd av
Paul McCartney. Nrheten till Beatles hjer ocks
autenticitetsansprken i deras egna framstllningar.

Med bussens hjlp skapas ett grnssnitt mellan bussens nutid, ett allmnt frr och Beatles Liverpool. Hr
ger bussens materialitet ett slags autenticitet t guidens
berttelse samtidigt som den fungerar som ett auktoriserande fragment och en manifestering av hur Beatles bst
br representeras. Med bussens hjlp skapas bde nrhet
och distans. Vi mter en vrld som p mnga stt r annorlunda n det Liverpool som finns utanfr bussfnstret. Guidens berttelser kan lsas som sociala kommentarer och frmedlar frhllningsstt till vrlden. Det r
en kommentar bde till det samhlle dr Beatles vxte
upp och till dagens Liverpool. Kanske r Liverpool en
postindustriell stad och kanske r den postkolonial. I vilket fall kan den guidade rundturen till Beatles Liverpool
frsts som ett frsk att terupprtta stadens forna
status. Guiden blickar visserligen bakt nr han eller hon
underhller oss med sitt berttande, men berttandet r
samtidigt ett inlgg i en pgende debatt om Liverpools
framtid. Hr anvnds Beatles barndom p ett symboliskt
stt fr att frhlla sig till de frndringar som gt rum i
Liverpool och vstvrlden under det senaste halvseklet.

Pilgrimer p vg

En av guiderna har med sig ett fotoalbum med lite olika

bilder under rundturen. Hr finns bilder p Beatlesmedlemmarna vid olika platser i Liverpool, bilder p 182

slktingar, biljetter och konsertprogram frn ngon av

Paul McCartneys konserter i staden. Albumet anvnds
av och till under rundturen, och innehllet fr illustrera
de berttelser som berttas. Under en resa visar guiden
upp ett fotografi p John Lennons moster. Hon har en
katt i famnen. En flicka i 8-rsldern och hennes syster
undrar vad katten heter. Guiden skrattar och tar mikrofonen:
23 years Ive done this I thought I heard all the questions
but I been caught today, by two little angels. They want
to know what the name was of the cat that sat on Mimis
knee It is a cat with no name, I am sorry I dont
know what would you like to call the cat?

Flickan och hennes syster konfererar och sger Fluffy

och guiden sger att d heter katten s. Guiden och
passagerarna bygger till viss del upp framstllningen
tillsammans. Frgor och ppekanden vvs in och blir en
del av det som guiden frsker reda ut, bertta om eller
peka ut lngs med vgen. Det finns ett frhandlingsutrymme under rundturen nr det gller vad som sgs och
hur. Passagerarna blir medaktrer till framstllningen
av Beatles.
Det har varit mjligt att i medierad form uppleva
Beatles musik alltsedan 1960-talet och framt. Fr n
gra
r Beatles ett fenomen som man vuxit upp med, fr an183 dra r det en ny vrld att ta del av, dr man nnu s lnge

bara brjat nosa p musiken, berttelserna och mystiken. Nr arrangrerna pratar om bussens passagerare
lyfter de fram aspekter som bde formerar och urskiljer
dem som grupp. Passagerarna utgr en ldersmssigt
bred kategori. Frgar man arrangrerna sjlva r svaret
entydigt. Alla r med! Mn och kvinnor, frn sju till 77.
Det r lika mnga mn som kvinnor, och turisterna
kommer frn svl Nord- som Sydamerika, st- och
Vsteuropa, Australien och Japan. Men Liverpools
Beatlesindustri riktar sig inte bara till avlgsna turister
p besk i staden. Det r inte ovanligt att de som bor i
staden fljer med en rundtur, om inte annat fr att flja
med beskande gster. Arrangrerna kategoriserar
passagerarna som fans samtidigt som de beskriver hur
mngfacetterad gruppen r.
Beatles r ett i mnga avseenden globalt fenomen
och hur man upplevt dem knyts till det sammanhang ur
vilket beskaren kommer. Erfarenheten av Beatles och
hur man kunnat uppleva dem har ofta en nationell inramning.11 Tidpunkten fr nr gruppen slog igenom varierade i olika lnder och det gjorde ocks skivutgivningen. Fr dem som tillkommit som fans efter det att
Beatles splittrades det r en mycket stor skara av de
passagerare som ker med p rundturen har inkrsporten ofta varit de samlingsskivor och marknadsfringskampanjer som genomfrts efter det att Beatles
splittrades. De har heller inte fljt bandets genomslag och
karrir, utan har mtt ett historiskt fenomen. Nicol

Costa och Guido Martinotti har anvnt beteckningen

stadsanvndare fr dem som brukar stdernas attraktioner.12 De beskriver en grupp bestende av kulturturister
och avkopplingsturister, affrsmn, internationella studenter, fotbollsintresserade som fljer sina lags matcher, dagsturister frn frorterna, beskare som kommit
fr att shoppa, eller de som besker vissa historiska platser fr srskilda festligheter. Beskrivningen passar bra
p de turister som besker Liverpool. Det r allts en
sammansatt grupp av deltagare som besker och tar del
av Beatlesturismen, och hur de vrderar sina upplevelser skiljer sig. Nr turistgrupper deltar i Beatlesaktiviteterna r intresset heller inte lika djupt. Fr ngra r
det en pilgrimsresa; samtidigt som det inte r ovanligt
att det p rundturen fljer med deltagare som stundtals
sitter och sover eller lser istllet fr att lyssna p guiden.
De flesta som ker med har dock ett intresse och engagemang i Beatles. De gungar med till musiken som
spelas och ibland sjunger de med. Ett aktivt frhllande
till musiken, liksom uppfattningar om svl Beatles som
Liverpool r ngot som hrarna br med sig till rundturen. Uppfattningarna r ofta situationsbundna och
kan knytas till hrarnas egna relationer till Beatles och
deras individuella biografier. Ett affektivt frhllningsstt prglar framstllningen av Beatles. Rundturerna
ger utrymme fr guidernas personliga projekt svl som
fr platspolitiska och underhllande ambitioner. Hur
detta sedan faller ut mste knytas till de medfljande

passagerarna och hur de fogar den framfrda berttelsen till sin egen frstelse av Beatles. Fr dem som sker
sig till Magical mystery tour ger resan en mjlighet att
bli delaktig i Beatles vrld. Musiken, liksom en uppfattning om berttelsen om Beatles, r ngot frkroppsligat
som hrarna br med sig.
Bussen har precis passerat St. Peters Church i den
lummiga Liverpoolfrorten Woolton, dr John Lennon
och Paul McCartney trffades frsta gngen. Strawberry
fields hrs ur hgtalarna och bussen svnger ner p den
gata som leder till Salvation Army Childrens Home eller
Strawberry Field som platsen ocks kallas. Bussen passerar huvudentrn och stannar till vid tv lsta rda jrngrindar som bryter igenom den hga tegelmur som skiljer
det gamla barnhemmet frn gatan. Platsen ligger inte
lngt frn dr John Lennon vxte upp; till Strawberry
Field knyts ett av hans tidigaste musikminnen, nmligen
nr han hrde frlsningsarmn spela. Bussen stannar till
och det bildas nra nog en triangel mellan bussen, tegelmuren och de tv grindarna. Resenrerna slpps av. Frn
bussen hrs fortfarande musik, men ute r det ganska
tyst. En del spridda rster, kameror som knpper och en
del skratt kan hras. Ngon plockar upp ett lv frn asfalten och ngon annan str och lser hyllningsklottret till
Beatles som skrivits p tegelmuren. Resenrerna turas
om med att lta sig fotograferas framfr grindarna, medan andra spanar in mellan dess stnger fr att f en glimt
av den plats dr John Lennon lekte som barn. Guiderna 184

sger sllan srskilt mycket under stoppet vid Strawberry

Field. De gnar sig istllet t att se till s att ingen springer ut i gatan. Nr vi klivit p och bussen rullar vidare brjar guiden bertta om platsen och vad den betytt fr John
Lennon, hur han lekte dr som barn, och hur han senare
i livet donerade pengar till verksamheten.
Besket vid Strawberry Field r stmningsfullt.
Stoppet kan beskrivas som den guidade rundturens
hjdpunkt. Hr har ungefr halva resan genomfrts;
visserligen terstr besket vid John Lennons och Paul
McCartneys barndomshem, men efter det brjar terresan till city. Nr guiderna berttar om vilka platser som
r viktiga under rundturen lyfter de alla fram Strawberry Field. Det r den mest knslomssiga platsen. Det
mrks ocks nr man ser sig om framfr grindarna. Det
r hr som flest personer har klottrat sina namn och sina
hlsningar till Beatles. Det r hr som resenrerna tycks
komma som mest nra Beatles och man kan se en tr i
gonvrn hos ngra av dem. Grindarna vid Strawberry
Field finns med ocks p Beatles story, men p denna utstllning r de sammanfogade i ett psykedeliskt prglat
rum med en iscensttning av omslaget till Sgt. Peppers
Lonely Heart Club Band och frklarande texter om den
psykedeliska eran. Om grindarna vid Strawberry Field
utgr en emotionell hllpunkt r de i utstllningen snarast en del i en iscensttning av vad som ofta beskrivits
som Beatles kreativa hjdpunkt och ett stt att knyta
185 denna till Liverpool.

Strawberry Field. Ngra av passagerarna samlas framfr grindarna,

och spanar in p omrdet. Kanske lter de ocks fotografera sig
framfr grindarna och sjlva bidra med att skriva sitt namn eller ett
citat frn en Beatlessng p murstenarna. Foto: Lars Kaijser.

Det r ltt att fascineras av Strawberry Field och dess

betydelse. Resan till Beatles Liverpool kan ses som ett
exempel p populrkulturella pilgrimsresor. Det finns
en vilja frn de tillresande Beatlesfansen att f tillgng
till det heliga, om att f bli en del av, och erfara sammanlnkningen med Beatles. Hr r resan till Beatles lika
mycket en inre resa, som en resa i det fysiska rummet.
Beatles, som fr de flesta r en mycket abstrakt freteelse, blir hr en vardaglighet och s att sga p riktigt.
Grindarna kan frsts som ett materiellt punctum, ngot

som bryter av och skiljer sig frn andra stadsvyer och

som riktar blicken in eller bort mot ngot som inte
lngre finns.13 Grinden fungerar som en transcendensyta mot Beatles och den plats dr John Lennon lekte, lika
nra som ohjlpligt borta. Det finns en sentimentalitet i
berttelserna under rundturen, och besket vid
Strawberry Field skapar hr en upplevelse av upprymdhet, blandat med knslan av att ngot frsvunnit en
knsla som ocks stmstter framstllningen av Beatles.

Det dubbla ordnandet

Strawberry Field r en vlbeskt plats. Det r inte ovanligt

att andra beskare redan r dr nr bussen anlnder.
Under Beatlesfestivalen i augusti hnder det att bussar
str p rad. Strawberry Field anvnds som bildbakgrund
fr till exempel Beatlestributeband; grupper inriktade enbart p Beatles musik. Hr lter sig The Aspreys frn Japan
fotograferas framfr de rda grindarna. Foto: Lars Kaijser.

All framstllning handlar om att ordna och lgga hndelser, personer, skeenden och intriger tillrtta. En utgngspunkt fr denna artikel var just berttelsen och
berttandet som en effekt av ordnande. Under rund
turen samspelar fragmentariska berttelser frn Beatles
medlemmarnas liv, staden Liverpool och guidernas
framstllning med de medfljande hrarnas egna knslor infr Beatles och Liverpool. Staden med sin arkitektur, parker och gator har en viktig materiell dimension.
Hus som byggs, hus som frsvunnit och som i sin fall
frdighet hller p att frsvinna ordnar en stad stadd i
frvandling. De olika hus med anknytning till Beatles
som vi passerar ger ett intryck av hur de olika Beatlarna
vxte upp. Relationen mellan de olika husen ger ocks
sociala och klassmssiga fingervisningar. Hr r sjlva 186

rrelsen genom Liverpool viktig och nr vi frn bussen

stilla kan betrakta stadens olika omrden som vi far igenom fr vi en knsla fr svl stadens sociala geografi,
som dess motsttningar.
Med rundturen omformas staden till ett Beatleslandskap i vilket resenrerna kan delta. Besken p verkliga
platser som Penny Lane och Strawberry Field gr det
mjligt att n och kanske uppleva den virtuella eller imaginra vrld dr Beatles fortfarande r ett ungt engagerat
band, p vg att sl igenom.14 Steget frn de nutida konkreta platserna i stadsmiljn till ett Beatlesfrankrat
landskap fljer som en effekt av berttelser, bussens
skakningar och de stadsmiljer som passeras ut med
bussfnstren.15 Rrelsen frskjuter referenser och innebrder till att glla det avgrnsade och specifika fenomenet Beatles i Liverpool. Det r givet vilken John eller
Paul som syftas, och det sjlvklart att frgan om varfr
Ringo Starr fick erstta Beatles frra trummis r intressant. Bussen och framfrallt resan genom Liverpool r
en betydelsefull samordnare. Ordnandet r dubbelt och
tv krafter r i rrelse. Den frsta r fragmenten som
ordnar, skapar utrymme och mjliggr. Den andra motkraften r sjlva ordnandet av fragmenten, dr srskilt
guiderna, men ocks de medfljande passagerarna sker
skapa ordning och sammananhang bland alla fragment.
Dessa tv krafter samverkar ocks till att fra samman
Beatles och staden till ett Beatleslandskap. Platserna och
187 rrelsen i stadslandskapet ordnar hur Beatles framstlls.

Staden bidrar med en platsorienterad palett av stmningar, frn det sentimentala till det sociala. Om Beatles
ger framstllningen dess grundlggande fragment s r
det formen av guidad rundtur som ordnar dem samman.
Det imaginra Beatleslandskapet r en frutsttning fr
ett srskilt stt att frst och framstlla berttelsen om
Beatles. Den r en framstllning som skisserats ovan dr
bussens rrelse, stadens geografi och sociala landskap
ger en nrmast fysisk frutsttning fr att frst Beatles.
Det r en framstllningsform knuten till upplevelseindustriernas grammatik, dr sjlva upplevelsen utgr en
del av framstllningens krna.
Magical mystery tour som fenomen hjlper ocks till
att ordna turismen i Liverpool. Folk kommer och gr
inte fullt som de vill, utan fljer organiserade rutter.
Rundturen skapar stabilitet och kontinuitet i Liverpool
nr bussen dagligen ker samma rutt. P s stt fungerar
bussen ocks som ett motstnd till de frndringar som
prglat Liverpools historia. Turen genom Liverpool har
likt tecknet av ondlighet formen av en tta. Guidningen
har under ren klivit in i rutten via lite olika ingngar.
Det r som nmnts tidigare ingen kronologisk framstllning av Beatles historia som vi mter. Det r istllet
en framstllning, som breder ut sig i sidled. Berttelserna
kan berttas lite i den ordning som passar de platser
som passeras. Ett annat stt att tnka r med hjlp av
John Laws metaforiska id om anslagstavlan som sinnebild fr hur framstllningen r organiserad.16 Hr r bil-

den en anslagstavla dr fotografier, urklippta serier, turlistor, personliga meddelanden, restaurangmenyer och
trningstider samsas. De berttar kanske om samma
plats, men det gr att finna flera berttelser och alla passar kanske inte helt ihop med varandra. Kanske r det s
att alla de anekdoter som berttas under rundturen inte
ska fogas till en helhet, utan istllet hngas som sm
gula post-it-lappar intill varandra. Det r d mjligt att
tnka sig en del av dessa lappar som lsanvisningar till
andra lappar. Genomgngen av det engelska klassystemet skulle kunna vara en sdan lsanvisning. Genom att
tnka sig en rundtur som en anslagstavla undviker man
att ordna en gemensam berttelse. Istllet placeras olika
berttelser och diskussioner bredvid varandra. Bussens
rrelse genom staden talar kanske ett sprk, guidens
framstllning ett andra, och de medfljande resenrernas frgor ett tredje stt att tnka sig Beatles. Det betyder inte att framstllningen kan vara vad som helst, men
fragmentariska, och kanske konkurrerande, presentationer terfinns intill mer fulldiga framstllningar. Det
finns heller ingen inbrdes ordning mellan de olika element som ingr i framstllningen under rundturen,
utan de tillts ligga sida vid sida. Avsaknaden av en
kronologisk ordning gr det drfr mjligt att fra samman Beatles olika epoker p ett stt som skulle kunna
upplevas som anakronistiskt, men som snarare kan ses
som en effekt av framstllningens form. Kanske tillter
tanken om anslagstavlan en kad komplexitet, och

kanske frmr man ta fram det som finns mellan berttelser, det som kan falla ur ramen nr en berttelse
framstlls.

noter
1. Fljande text bygger p ett flertal fltarbeten i Liverpool frn 1993
till 2008.
2. John Law, Organizing modernity (Oxford: Blackwell, 1994); Bruno
Latour, Reassembling the social: An introduction to actor-networktheory (Oxford: Oxford University Press, 2005).
3. John Law, Aircraft stories: Decentering the object in technoscience
(Durham: Duke University Press, 2002).
4. Se till exempel knda biografier som Hunter Davies, The Beatles:
The only authorized biography (1968; London: Arrow Books Limi
ted, 1985) och Philip Norman, Shout!: The true story of the Beatles
(London: Elm Tree Book, 1981).
5. Fr resonemang om Liverpool som postindustriell respective
postcolonial stad, se John Urry, Consuming places (London: Rout
ledge 1995), och Ronaldo Munck, red., Reinventing the city: Liverpool in comparative perspective (Liverpool: Liverpool University
Press, 2003).
6. Frank McDonough, Class and politics, British cultural identities,
red. Mike Storry & Peter Childs (London: Routledge, 1997).
7. Barbara Kirshenblatt-Gimblett, Destination culture: Tourism, museums and heritage (Berkeley: University of California Press, 1998).
8. Tim Cresswell, On the move: Mobility in the modern Western world
(New York: Routledge, 2006).
9. Pierre Bourdieu, Konstens regler: Det litterra fltets uppkomst och
struktur (Stehag: Brutus stlings bokfrlag Symposion, 2000)
10. Hr jmfr jag med guidade rundturer till andra musikaliska sam
188
manhang som till exempel popens London, hippierans San Fran

cisco och Haight-Ashbury samt punkens och new wave-rrelsens

New York.
11. Paul Trynka, red., The Beatle: Ten years that shook the world (Lon
don DK/Mojo Magazine, 2004).
12. Nicol Costa & Guido Martinotti, Sociological theories of tou
rism and regulation theory, Cities and visitors: Regulating people,
markets, and city spaces, red. Lilly M. Hoffman, Susan S. Fainstein
& Dennis J. Rudd (Malden: Blackwell, 2003).

189

13. Lotten Gustafsson Reinius, Elden eller evigheten? Materiella

punctum i svenska museisamlingar frn Kongostaten, Tidsskrift
for kulturforskning, nr 4, 2008.
14. Jmfr Kirshenblatt-Gimblett.
15. Jmfr Cresswells diskussion om distinktionen mellan Space och
Place. Se Tim Cresswell, Place: A short introduction (Oxford: Black
well, 2004).
16. Law, Aircraft stories.

Amanda Lagerkvist
Confused and mixed
Shanghai:
P turer i det retromoderna
Beskare i dagens globaliserande Shanghai kan p sightseeingturer bevittna stadens futuristiska ansprk, exponentiella utveckling och
kaotiska mngfald. Nostalgiindustrin teleporterar samtidigt turisterna p turer i det retromoderna tillbaka till den tid nr Shanghai
var en legendarisk vrldsmetropol: den gyllene mellankrigsepoken. Med avstamp i Jonathan Sternes syn p kommunikation som or
ganiserad rrelse och handling utforskas i denna artikel de statligt organiserade bussturerna i staden. Shanghai r platsen dr turist
bussarnas rrelser, liksom turisterna ombord, blir med om att kommunicera stadens platsidentitet och mngtemporala komposition.
Bussarna betraktas som kommunikationsmedel och -medier som bde understryker och binder samman platsens mnga ofrenlighe
ter: gammalt och nytt, vsterlndskt och kinesiskt, industrialism och postindustrialism, nationalism och globalism. Frfattaren hvdar
att rrelse, (medie)modernitet och en frbryllande blandning (reflexivt manifesterad p turen Confused and mixed Shanghai)
utgr stadens naturliga tradition och kollektiva minne, och drfr kan inget bttre n de till synes banala bussturerna bertta dess
nyckelberttelse.

Fr vrldens mobila eliter har den kinesiska megastaden

Shanghai under det senaste decenniet terigen hamnat
p kartan. Turistbussar och sightseeingturer r drfr
lika vanliga hr som i andra metropoler. Frn Shanghai
Sightseeing Bus Center, som ligger i distriktet XuHuis
sdra del, utgr varje dag 400 bussar p 108 olika turer i staden, och man srjer fr omkring 5000 turister

per dygn. Det r en kommersiell verksamhet, under

stadsregeringens kontroll. Hr erbjuds olika paket med
guider ombord, och intrde till de olika sevrdheterna.
Drutver fr man rkna med hundratals bussar frn
utlndska researrangrer och flera tusen turister ombord p dessa. Det ingr vanligtvis en kinesisk statlig
190
guide p de utlndskt organiserade turerna.

Standardrutten tycks understryka att Shanghai r

en naturligt postmodern plats.1 Den gr frst till ett
mytiskt frflutet Kina, munkarnas, konfuciernas och ternas land: Jadebuddans tempel p Anyuan Lu, vilket
r ett av Shanghais viktigaste buddistiska tempel. Hr
kan man beskda den burmesiska Sakyamuni, liksom
flera andra buddastatyer. Vidare lper strckningen
sterut nr bussarna besker legendariska The Bund
(Waitan) som r ett promenadstrk lngsmed flodlinjen, och den plats dr handelsbtarna och passagerartrafiken lade till frr i vrlden. Hr terfinns en rad bermda arkitektritade byggnader frn den koloniala epoken
i neoklassisk eller Art Deco-stil, som exempelvis Hong
Kong Shanghai Bank Corporation Building, Peace
Hotel, Customs House, Broadway Mansions och det
ryska konsulatet. Hr blickar man sterut p Pudongsilhuetten. Bussen tar oss ver ngon av de nybyggda
broarna till andra sidan floden och in i framtiden till
Pudong New Area, som r stadens finanscentrum, byggt
under de senaste 20 ren som ett mini-Manhattan
med det bermda Oriental Pearl Television Tower (som
r obligatoriskt fr turistgrupper att ka upp i, fr en vy
ver hela staden), Jin Mao Building, och Pudong World
Finance Center som idag r Shanghais hgsta byggnad.
Nsta stopp grs vid Yuyuan garden som ligger i den
gamla kinesiska delen av staden. Trdgrden byggdes
mellan 1559 och 1577 av klanen Pan, en rik mbetsman191 nafamilj inom Mingdynastin, men demolerades under

bde opiumkrigen och boxarupproret 1919. Drefter

ingr ett besk vid Peoples Square, det forna kapplpningsomrdet i den internationella koncessionen, som
byggdes om till just Folkets Torg av kommunisterna.
Hr kan man beska det storvulna Shanghai Urban
Planning Exhibition Center och f ta del av stadsregeringens, arkitekternas och stadsplanerarnas visioner
fr Shanghai 2020. Bussen ker vsterut, bakt i tiden,
till den forna franska koncessionen dr man frutom
att konsumera stadens enorma utbud av exklusiva restauranger frn vrlden alla kk, ocks kan beskda exempelvis Cathay Theatre som r en gammal Art Decobiograf, shoppa p Huaihai Road (gamla Avenue Joffre)
och beska landsfadern Sun Yatsens hem. I franska
delen ligger ven turistomrdet Xintiandi (Nya himlen
och jorden), ett stopp i staden som nstan uteslutande
grs av nyanlnda utlnningar och turister. Hr terfinns en temaparksliknande simulering av 1930-talets
kinesisk-franska arkitektur Shikumen, ett museum ver
1930-talets Shanghai, liksom globalismens alla exklusiva varumrken, restauranger och barer samt en biograf.
Shanghai genomlever en pnyttfdelse som sker i en
hastighet och omfattning som aldrig tidigare skdats.
Utvecklingen r exponentiell. Tillvxten har lnge varit
tvsiffrig och dess medelvrde har varit nra 12 procent.
Sublima arkitektoniska strukturer, rekordsatsningar
och storslagna futuristiska visioner ingr i den minutisa och i detalj planerade rumsliga produktionen som

innefattar nra nog varje decimeter av de 19 distrikten

i 20-miljonerstaden. Och generalplanen som omfattar
ren 1999 till 2020 har mlsttningen att Shanghai ska
bli ett av vrldens centra fr ekonomi, handel, sjfart,
och finanser. ven de kreativa industrierna premieras
och Shanghai ska dessutom bli en miljmedveten och
helt igenom digitaliserad stad. Framtiden skulpteras
fram i en aldrig tidigare skdad fljd av tta rivningar
och nybyggen.
Trots Shanghais rigorst planlagda modernisering
tycks det inte vara ngon ordning p ngonting i staden. Den r om man talar med Michel Foucault ett
heterotopiskt framtidsrum dr modernitet och postmodernitet, industrialisering och postindustrialisering,
globalisering och nationalism frenas.2 Detta avspeglas
ocks i de minnestopologier som staden uppvisar,3 dr
postmodern arkitektur, ldre kinesiska grnder (Lilong
och Shikumen), samt stalinistiska arbetsenheter frn
1950-talet och kolonialarkitektur bidrar till den mngtemporala rytmik som r staden frmsta signum. Detta
visar ocks tydligt att Shanghai r en plats prglad av
temporal samtidighet.4 Fr staden tycks bekrfta ngot kring tidens innersta vara, ngot som flera filosofer
underkastat en analys. Som Elizabeth Grosz skriver:
Tid, eller mer bestmt, tidsutstrckning (duration) r en
utomordentligt komplex term som fungerar samtidigt
som singulr, enad, en helhet, svl som i specifika frag-

ment och multipla frkningar. Det finns en och enbart

en tid men det finns ocks talrika tider: en tidsutstrckning fr varje ting eller rrelse, vilket frenas med en global eller kollektiv tid. Som helhet r tiden fltad, sammantvinnad, en enhet av bestmningar verlagrade varandra; som
varandes unika, singulra och individuella deltar de inte
desto mindre i en mer generisk och vergripande tid vilken mjliggr relationer mellan det som varit frut och
det som r senare, relationer som lokaliserar tider och
tidsutstrckningar relativt till varandra.5

Tid frsts hr i en fenomenologisk tradition, dels i termer av utstrckt rrelse och flde i ett kontinuum (duration), dels i termer av gonblick och icke-kontinuitet
(dures). I detta perspektiv definieras tid som en ickelinjr, levd och frkroppsligad erfarenhet. Tiden r allts som upplevelse, menar Grosz, bde holistisk och
fragmenterad p samma gng. Som jag kommer att diskutera i den hr essn r den konkreta betydelsen av
detta att Shanghai har som tradition att gestalta fram
tiden. Rrelse och nymodighet utgr ett kollektivt minne p platsen, vilket under de senaste tv decennierna
ter har tagits i bruk av stadens regering. Fljaktligen
ansluter sig staden just nu till den globala marknadens
temporalitet prglad av klocktid, finansinstitutioner och
digitala flden, men denna fr samsas med den temporalitet som prglar den nationella byrkratin. Framtids
rummet vittnar allts bde materiellt och imaginrt om 192

den sorts temporala samtidighet som Grosz tillskriver

tiden i sig.
En analys av rundturens geografi kunde belysa
Shanghais postmoderna identitetsprojekt, men i den
hr essn nrmar jag mig detta kalejdoskopiska landskap som ett hyper- och samtidigt retromodernt rum.
Genom att belysa bussturens rrelser och strckning,
vill jag ska beskriva orkestreringen av modernitetens
mnga rytmer. Nr resan frst gr till det nra frflutna,
drefter bakt i tiden flera hundra r, och vidare till en
hypermodern stadssilhuett som bde gr ansprk p att
utgra och samtidigt peka ut framtiden, sknjs mjligen
ett mnster fr varseblivning av Shanghai. Frutom att
staden i sig r exceptionellt kontrastrik, och att dessa
kontraster r synliga i nra nog varje gathrn, s r det
till olika epoker som man okoordinerat reser, fram
och ter mellan olika fragment och tidslager: bakt till
den koloniala epoken och det legendariska 1930-talet,
det ldre Kina, det hypermoderna nuet och in i framtiden, och s ter till den kommunistiska eran (om n
ideologiskt nedtonad och reducerad till symbol fr nationens sjlvstndighet och storhet).
Samtidigt pbjuder Shanghai-vistelsen en tidsresa,
dr ett av stoppen har en strre signifikans n de vriga. Centralt i min analys r att man ker till en frfluten framtid nr man besker Shanghai. Bland de
mnga epoker som rummet br spr av, r det 1920193 och 1930-talens modernitet och masskultur, samt den

bermda arkitekturen i Franska koncessionen och forna

internationella koncessionen, som staden frankrat sin
platsidentitet i. Hrigenom lter man den imaginra
tidsresan ocks i form av bussrrelsen autentisera
och naturalisera stadens ansprk p framtidighet.6 Den
fr nrmast en teleportrfunktion.
Min utgngspunkt r att kommunikationsmedlen i
sig sjlva blir viktiga fr hur platsen erfars och att denna
erfarenhet r en mngsinnlig och knslomssig upplevelse. Detta antagande frankras i en teoretisering av
kommunikation som rrelse och handling, och som en
del av den sociala produktionen av tidrummet. Hur skiljer sig detta frn gngse frstelser av kommunikation?
Traditionellt frsts kommunikation p tv olika stt,
hvdar James Carey.7 Den klassiska transmissionsmodellen bygger p en geografisk metafor fr frflyttning
av kunskap, ider och information i rummet. Under
lnga tider var frflyttningen av mnniskor, varor och
information identiska processer. Men i den amerikanska mediehistorien utgjorde enligt Carey exempelvis
telegrafens uppkomst ett brott: i och med denna medieform separerades kommunikation som transport/fysisk
frflyttning frn kommunikation som en frmedling av
symboliska budskap. nd har den rumsliga metaforen
kring frflyttning fortsatt att dominera grundfrstelsen av kommunikationsbegreppet. Genom den andra
modellen, som kallas ritualmodellen, bidrog Carey sjlv
till att lansera det kritiska studiet av kommunikation

En korsning i Puxi dr 1930-talsarkitektur bryts mot ett hghus med

glasfasad. Foto: Amanda Lagerkvist.

Postmodern skyskrapa och traditionell kinesisk bebyggelse i

Huangpu-distriktet. Foto: Amanda Lagerkvist.

194

som kultur inom medieforskningen. Kommunikation

r hr den process genom vilken den sociala verklig
heten skapas symboliskt. Hr beropas de etymologiska
kopplingarna mellan ordet kommunikation och till exempel communion och communitas, det vill sga begrepp
som p olika stt handlar om mnsklig och social gemenskap. Detta perspektiv vann med tiden terrng och
r nu etablerat i forskningens mittfra.
I en uppgrelse med Careys banbrytande arbeten argumenterar Jonathan Sterne fr att kommunikation istllet bst begreppsliggrs som organiserad rrelse och
handling.8 Sterne vill ppna fr en mjlighet att se
kommunikation som en process vilken ibland rymmer
ett meningsskapande, och ibland inte. Genom att tnka
p kommunikation och transport i kombination vill han
se dem som en massiv ansamling av organiserad rrelse
i rummet.9 Mnga medieforskare har idag en syn p
kommunikation som reducerbar till just symboliska
processer, vilket kan avlsas i sprkbruket. Kommu
nikationens symboliska sida upptrder i olika skepnader, till exempel i termer av budskap, mening eller
information. Kommunikationens (frment) ickesym
boliska aspekter sjunker ofta in i bakgrunden och
beskrivs som kommunikationer, infrastruktur och
mjliggrande frhllanden.10 Men den sociala verkligheten formas inte enbart p den symboliska nivn,
menar Sterne, och omvnt br vi beakta att det vi ofta
195 uppfattar som ren infrastruktur eller materia ibland

rymmer symboliska dimensioner. Bussen r allts,

ibland, budskapet. Hans ansats r att materialisera medieringen samtidigt som materialiteten avlockas potentiella meningsskapande aspekter.
I denna ess lter jag mig inspireras av Sternes kommunikationsbegrepp fr att utforska det materiellas
symboliska potential. Utifrn dessa frutsttningar vill
jag prva hur man kan frst bussarnas roll fr reproduktionen av stadsrummets rytmik, och deras del i det
manuskript som turisterna pbjuds flja och sjlva kollektivt formar med sina rrelser. Hrvidlag bygger jag
vidare p den socio-fenomenologiska och lefebvrianska
analys som jag gjort av de temporaliteter som verlappar, fltas samman, eller trasslar ihop sig i stadsvven.11
Utgngspunkten r att tid r en social och levd erfarenhet. En viktig inspirationsklla r kulturgeograferna
Jon May och Nigel Thrifts syntes av dessa debatter, och
fr vilka tid r mindre en singulr och uniform social
tid som strcker sig ver ett uniformt rum, n skilda
och ojmna ntverk av tid som strcker sig i olika och
divergerande riktningar ver ett ojmnt socialt flt.12
Den sociala och levda tiden r allts radikalt ojmn,
precis som hos Grosz ovan, och ntverk av vad May och
Thrift kallar fr tidrum (timespace) formar drmed inkompatibla, motsgelsefulla men nd sammanlnkade
upplevelser av tid. En nnu viktigare aspekt r att tiden
skapas och levs samtidigt. Till denna diskussion r mitt
specifika bidrag att framhva de beskandes kroppsliga

och medialiserade medagerande i (tid)rummets sociala produktion.13 I denna ess tillts sjlva transporten
av en grupp svenska turister som vren 2006 beskte
Shanghai p en blixtvisit med researrangren Svenskkinesiska resebyrn, spela en central roll i analysen.

Kapningen av det moderna:

Konstigt men spklikt bekant

att vi r intressanta, fr vi r ju hr en s kort tid, och

nd gr vi oss bilder som vi tar hem.
Det finns frutom detta trevande i mtet ocks ibland fr utlnningen en spklik igenknning i allt det
hftiga och halvt frmmande. Detta r ju Amerika,
sade till exempel en frvnad Monica frn Helsingborg
nr hon sg den moderna arkitekturen. Denna sensibilitet vill jag illustrera med Rem Koolhaas ord:
[M]oderniteten r nu ett begrepp som har kapats och ta-

Vsterlnningen som under den koloniala epoken var

s hemma hr har allts tervnt till denna plats fr
att beskda och delta i Shanghais teruppstndelse. Vi
talar hr om transnationella eliter och det gller frutom turister och resenrer ven utlandsboende nringslivsmigranter, arkitekter, konstnrer, studenter, journalister och engelsklrare. Fr frstagngsbeskare frn
vstvrlden r mtet med staden ofta en extatisk och
fascinerande upplevelse. Det r dock ett konstigt rum
som genomkorsas, just fr att vldigt f turister har
kompetens att navigera rummet. Mnga saknar ocks
ett givet manuskript fr Shanghai: Jag har inga frvntningar alls, sade till exempel Anna-Stina 63 r, nr
jag frgade i kn till entrn vid teve-tornets fot: jag har
ju precis kommit hit. Vl uppe p den cirkulra observationsbryggan, dr man ser stadens ndlsa skog av
skyskrapor i alla vderstreck, utbrast Peter 41 r, berest
ingenjr frn Stockholm, att jag frstr att du tycker

gits i ansprk av Asien, exakt vid den tidpunkt nr det verkade bde frbrukat och misskrediteradt hr. Genom
denna kapning har moderniteten blivit re-semantiserad
och den har erhllit nya meningar, vilka s hr lngt r
minst synliga fr oss som har levt lngst med dess falnade
gld, och som aldrig tror att den ngonsin kan tndas ter.
Men vad vi uppfattar som degraderat har blivit sprillans
nytt.14

Koolhaas ordval kapning r inte oskyldigt. Man kan

frga sig om det fr vsterlnningen finns ngot destabiliserande, orovckande, i att mta det vlknda i det
frmmande det gamla som det nya det moderna/
framtiden som det asiatiska? I detta omladdningsscenario upptrder en vitaliseringslogik, som i likhet med tidigare motsvarigheter verkar drivas p av frestllningar om det Andra hr i form av fantasier om det asiatiskt Andra vilka br prgel av en exotism kring hga 196

byggnader och ny elektronik. Bevittnar vi i dagens Kina

brjan p ett skifte som p allvar utmanar den vsterlndska kulturens hegemoni och dess politisk-ekonomiska dominans sedan rhundraden?
Vi kan gra en inzoomning frn denna globala och
geopolitiska flygbild till gatubilden i Shanghai dr
turistbussarna nu trafikerar vgntet fr att diskutera i vilken utstrckning bussarna, tillsammans med ny
infrastruktur, arkitektur och nya kommunikations- och
informationsteknologier, r en del av en sdan omkodning av det modernas betydelse. Staden i sig kan
beskrivas som en delvis omkodad och drmed nygammal moderniseringsterrng. Hr i det postsocialistiska
Kina, menar till exempel Xudong Zhang, teruppstr
och imiteras bde fysiskt och symboliskt Walter
Benjamins moderna ruinmonument fr borgerligheten i den renoverade kolonialarkitekturen!15 Och hr
tornar en annan modern och snart lderstigen kulturell
form, skyskrapan, med pnyttfdd status som futurologisk markr. I forskning om det nya (exempelvis om
nya medier), framhller Charles R. Acland, ignoreras
ofta hur ldre kulturella former fortlever, samexisterar, pnyttfds, beror av eller ingr i olika dialektiska
processer med varandra, liksom med det nya.16 Dessa
processer av upprepning, utbyte och samspel har belysts
av olika forskare i termer av remediering av medierna,
respektive av rummet och mobiliteten.17 Kan man kom197 ma t bussens kommunikativa roll ocks via en frstel-

se fr hur bde Shanghais stadsrum och dess berttelse

eller minne, liksom den mobilitet som bussarna exemplifierar, str i en flerbottnad och mngfrgrenad relation till tidigare epoker, kulturella praktiker och medieoch kommunikationsformer? Gr det att ringa in hur
dessa processer ocks hnger samman?
Bussen r ett modernitetsmedium; i Shanghai vittnar
dess nrvaro om stadens framgngsrika modernisering/
globalisering och om den blomstrande turismindustrin.
Men platsen r mycket mer n modern i frstelsen
ny hr drjer sig ldre former kvar, hr terskapas
och uppfinns ett visst frflutet i nostalgin ver mellankrigstiden och stadens gyllene epok. verlevande historiska former bussar existerar sida vid sida med
nyare frambrytningar som avancerad digitalisering och
experimentell arkitektur. Vad symboliserar d bussarna
inom Raymond Williams tredimensionella frstelse av
modernitetens frambrytande, dominerande och kvardrjande former?18 Efter minst ett halvt rhundrade av
massturism i vst har bussarna frlorat allt nyhetsvrde,
all nymodighet och modernitet, och stadkommer inga
sklvningar i turistens sjl och hjrta. De har sjunkit in
i bakgrunden, en turismbanalitet bland flera. Jag vgar
pst att bussarna i sig sjlva som kommunikationsform
approprieras, liksom andra former vi vant oss vid, via
en sorts ordls, naturlig attityd. Enligt Williams prglas
kulturell frndring av en efterslpning, och vi str drmed infr ting, vrderingar och praktiker som befinner

sig p olika platser inom sina livscykler.19 Visst finns det

kvardrjande funktioner och aspekter av hur dessa modernitetsmedier brukas och vad de symboliserar. Sjlva
bussarna (som en gng i vrlden var hgst moderna) r
dock varken spektakulra eller nostalgiska som objekt i
Shanghai. I vsterlndska gon ter sig bussarna (om vi
alls ser dem) som vervintrade, alternativt nyuppstndna, eller kanske till och med i ngon mening kapade
moderna kommunikationsmedel. Bussarna i sig erbjuder knappast heller, vid frsta anblicken, ngon helt ny
asiatiskt omkodad turismritual. Deras frsta och frmsta
funktion r att lta turisten knna sig hemma i sin roll
att tryggt kuskas och lotsas genom allt det nya, nygamla
och kulturellt avvikande omkring sig. Turerna genererar
hr liksom annorstdes en mobil och medialiserad turistblick.20 Hr presenteras glimtar av historiska landmrken och framtidsutpekande mrkesbyggnader, hr lr vi
oss det typiska Shanghaioch tyder dess tecken.21 Det
finns naturligtvis en vxande turismdiskurs om Shanghai
ett resemanus fr platsen som riktar blickar, freskriver
rutter och utlovar upplevelser som mnga ftt sig till
livs infr resan. Otaliga medieringar av platsens legendariska rykte som syndfull, dekadent, entreprenrsrorienterad och ventyrlig ger ocks rum bde i den internationella och i den lokala nostalgiproduktionen: i filmer,
i bcker, p vykort, p cafer, restauranger, museer och
renoverade hotell. Men platsen som sdan drabbar och
berr flertalet beskare, bde sinnligt och emotionellt,

p ett stt som inget resemanus uttmmande kan terge.

Shanghai r platsen dr vsterlnningen frnimmer ngot bitvis bekant, dr ett visst beteende och vissa attityder sanktioneras och vissa upplevelser stlls i utsikt, men
detta r ofta en mngbottnad och frmmande upplevelse.
Upplevelsen av det kusligt nygamla och samtidigt hypermoderna rummet, lika mycket befster det vsterlndska
tolkningsfretrdet som frbryllar beskaren.

Framtidighet som naturlig tradition

En mindre frbryllande och fr vsterlnningar hemtam aspekt gller turernas kommersiella sida. Hr ska
det shoppas! Inte sllan fr man som turist flja med
bussen till en statligt gd butik dr man frvntas konsumera voluminst: There are also sightseeing bus lines to prosperous commercial centers where are found
commodities and specialities from different places in
the country.22 Stadens hjrta bultar av ett kommersiellt etos. Extravagant shopping r det som de flesta kommit att frknippa platsen med. Berttelser om
framtidighet etableras allts p mnga stt p platsen: i
rummets kommersiella energi, i den spektakulra arkitekturen, i byggandet av infrastruktur, liksom i medialiseringen. Shanghais omvandling r ett gigantiskt politiskt projekt som handlar om Kinas nya ansprk i vr
tid. P bussturerna framtrder det till synes banalas po- 198

litiska dimensioner och bussarna kunde beskrivas som

upprttare, brare, och kommunikatrer av ideologiska
budskap kring Kinas uppstigande och landets nyvunna
ekonomiska roll p vrldens marknader. Historien
knns igen frn nrap alla moderniserande stadsrum.
vertonerna r utopiska nr guiden berttar den ofta
traderade historien om Pudong som byggts p knappt
tv decennier p mark som 20 r tidigare bara var en
gammal flodbdd. P bussturen kan turisten f uppleva vad researrangren Vingresors hemsida utlovar sina
resenrer: Att komma till Asiens Manhattan r som
att stiga in i framtiden, med alla futuristiska skapelser
som reser sig mot skyn.23 Bussturerna anspelar dock
inte bara p det teknologiskt sublima. I retoriken ekar
en gammalkommunistisk frsknande propaganda nr
man frn stadsregeringens sida utfster att turen ska ta
med oss till gardens with beautiful, natural landscape,
where tourists may breathe the fresh air of a modern
metropolis.24 Diktaturen mlar hr upp en frledande
bild av det moderna Kina, vars utslpp av vxthusgaser r strst i vrlden, och vars luft i sjlva verket r
notoriskt hlsovdlig. Trots att landets utveckling r
minst av allt hllbar, understryker man officiellt moderniseringens otvetydighet och sjlvtillrcklighet, dess
okuvliga framtriktning. Detta r en berttelse i vilken
arkitekturen, de naturliga parkerna och teknologin
blir till vad Leo Marx kallat fr ett virtuell frkroppsli199 gande en ideal ikon fr det mnskliga framsteget.25

Men det mste samtidigt understrykas att stadens

modernisering och besatthet av framtidighet och rrelse inte r ett uttryck enbart fr en definition av tid
i betydelsen framtpekande eller fart tidens pilriktning. ven baktblickandet r centralt fr stadens futuristiska ambitioner. Min tes r att staden prglas av
ett kollektivt minne som kretsar kring stndig rrelse,
framtidighet och pnyttfdelse. Rrelsen r stadens signum och dess naturliga tradition och har s varit
under tidigare epoker nr platsen utvecklades frn en
handelshamn fr de vsterlndska kolonialmakterna
under 1800-talet till en modern metropol p 1920- och
1930-talen. Jeffrey N. Wasserstrom beskriver ven nya
transportmedel som helt centrala fr stadens genomgripande omvandlingar under decennierna runt sekelskiftet 1900. Sprvagnar blev d lika ikoniska fr staden
som rickshaws. Fr utlndska reseskildrare bidrog dessa
teknologier till den obskyra frbryllande knslan av att
Shanghai utgjorde en sorts virtuell vstvrld.26 Fr de
infdda blev de en del av vardagen. I sin analys av den
kinesiska frfattaren Zhang Ailings novell Sealed off
frn 1943 beskriver Xudong Zhang hur denne gestaltar det moderna Shanghais smnlsa energi och dess
ondliga rrelse allegoriskt skildrad via en sprvagns
mekaniskt-temporala ordning genom ett avbrott i
rrelsen p grund av ett flyglarm. Sprvagnen, vars rrelser skulle ha kunnat pg i evighet, tvingas pltsligt
stanna upp och slungar dess passagerare in i en ondligt

tom tidsrymd dr det modernas undermedvetna dess

spklika drmsidor fr spelrum nr de plgsamt utlmnade till varandra frsker ignorera varandra, och
besvrat fyller denna ondligt hndelsefattiga vntan
med ngot, vad som helst. Sprvagnen som den kvintessentiella symbolen fr den urbana industriella moderniteten, hvdar Xudong Zhang, frvandlas hr frn
att vara en maskin som mjliggr ett bokstavligt intrde i stadsrummet, till att bli en apparatus fr varseblivning av metropolens temporala och psykologiska
grundstrukturer.27
r det s att om mobilitet utgr stadens naturliga
tradition kan kanske inget bttre n just bussturen i all
sin futilitet bertta och forma dess nyckelberttelse?28
Hrvidlag mste Shanghai jmfras med andra asiatiska
stder, vars pnyttfdelser i den globala eran innebr
ett stndigt uppfinnande av ett frflutet, och inte sllan
av en frfluten framtid. I det s kallat hypermoderna
Singapore ekar viktiga aspekter av Shanghais identitet. Staden, menar forskare, karakteriseras av konstant
rrelse och utveckling; Dubai kan beskrivas i termer
av naturaliserad frndring som tradition och Kuala
Lumpur har definierats som en obskyr postmetropol
som reproducerar sig fr var dag.29 Shanghai tycks p
samma stt materialisera flde och dess specifika signatur r dess fortgende nymodighet. Hr understryks
ocks att nr dessa postkoloniala platser terervrar sin
frflutna modernitet, som i sig med Miriam Hansen

mste frsts som en lokal, hybridiserad och vernakulr variant av globala mnster fr modernisering som
i Shanghais fall studerats med skrpa av Zhang Zhen
s fr dessa nya och nygamla betydelseladdningar.30
Ramesh Kumar Biswas menar ocks att Asiens andliga
historia kan ha frklaringsvrde hr, eftersom dessa stder r rotade i:
det gamla kinesiska och indiska etoset, prglat av idn om
konstant frndring symboliserad av I-Ching, av begreppet om skapelsens och frstrelsens cykler, frkroppsligad
i teorin om reinkarnation eller av den agrikulturella cykliska synen p tid som bestmd av rstidernas vxlingar.
Acceptansen fr radikal frnyelse understds av det hgst
symboliska innehllet i materiella ting.31

Att det i en kontext som terervrar sin platsidentitet

med hnvisning till det nya som tradition, ocks ryms
en frestllning om cyklisk tid i vilken materialiteten
mste frsts som meningsbrande, m utgra en ovntad resonansbotten fr den mediematerialistiska ansatsen. Men frutom rrelse och nymodighet som tradition genljuder ocks p platsen en mrklig och som
framgick av standardrutten ovan, nrmast heterotopisk
rumslig komposition, ngot som ven det kan terfras
p det kollektiva minnet av Shanghai.
200

I tidsspiralen: Heterotopiska historier

Ett exempel p hur ett sdant minne drjer sig kvar i

staden eller uppfinns p nytt artikuleras p en webbsajt fr turister dr Shanghai beskrivs som beslktad
med andra stder i det frflutna. Den framstr allts
som en amalgamering av vst och st, och samtidigt
som en heterotopi av olika epoker: Fortune Magazine,
in 1935, called it the inheritor of ancient Baghdad, preWar Constantinople, 19th century London and 20th
century Manhattan.32
Det finns en busstur som sticker ut genom sitt
namn: Confused and nixed [sic. mixed] Shanghai.
Namnet tyder p en sorts reflexivitet kring stadens
frbryllande mngtydigheter och mrkliga tidsliga
vv. Detta terspeglar ocks hur platsen alltid artikulerat sin identitet som en spnning mellan st och vst,
mellan kinesiskt och vsterlndskt, mellan migranter,
traditioner och kk frn olika kinesiska provinser, mellan gammalt och nytt, mellan tradition och modernitet. Innehllsligt r turen inte mer konstig n alla de
andra. Den gr frst till Peoples Square, Shanghai
Urban Planning Exhibition Centre, Bund, Sightseeing
Tunnel, Pudong New Area, Nanpu Bridge, YuYuan
Garden och River Cruise. Confused and mixed-temat
r en underlig cocktail av samtidigheter, som doftar av
heterogena vsensskilda ingredienser. Et voil: New
201 Shanghai! Som heterotopiskt rum r det hr kontras-

Reklam fr Confused and mixed-turen november 2006.

Foto: Amanda Lagerkvist.

ter mts, eller bryts, och ofrenligheter str sida vid

sida p ett sjlvmedvetet vis. Denna asiatiska megastad terfds nu symboliskt och materiellt med alla till
buds stende medel. Jag brukar beskriva upplevelsen
av att vara i staden som att befinna sig i en temporal
spiral som roterar framt och bakt samtidigt: en malstrm som retroaktivt kopierar och repeterar stilar och
teman, bilder och ideal, och stter dem samman p ett
helt ogenerat stt allt i en febrig rrelse mot framtiden. Turen r en till synes planls, men i realiteten
hgst medveten och organiserad rrelse, och en handling som, med Jonathan Sternes ord befster att sjlva
transporten r meningsfull och konstituerar villkoren
fr en viss typ av social handling, samt ibland ven
innehllet i denna handling.33
P Confused and mixed-turen terklingar drmed
den rumsliga berttelse som handlar om att Shanghai
r en skiftande, spnnande, rik, ventyrig, elektrisk och
lite farlig plats, som diskuterats utfrligt av Alexander
Des Forges.34 Han betonar texters roll i formandet av
den sociala verkligheten och dess ideologi: det r genom Shanghais mediesfr i allmnhet (guidebcker,
tidningar, illustrerade bcker och filmer), men i en
genre i synnerhet installationsromanen frn perioden 1890 till 1930 som denna berttelses innehll
liksom dess formella estetik befsts. Denna estetik rymmer fyra aspekter: 1. samtidighet olika saker sker p
samma gng; 2. avbrott brott i kontinuiteten; 3. me-

diering en mellanposition som definierar tv motsatta

sidor och som inbrdes koherenta och msesidigt uteslutande; 4. excess driften att expandera och konsumera utan nde. Dessa medietexter reflekterar inte enbart utan formar allts aktivt hur stadsrummet kommit
att erfaras, bde i det frflutna och idag, hvdar han.
I ljuset av detta framstr nostalgiproduktionen kring
1930-talets medier och masskultur i staden, vilken sammanvver det nya Shanghai med en frfluten mediemodernitet och framtidighet, men ocks med en romantik
kring dess dekadens, vld, syndfullhet och knspolitik
som ett virtuellt rum fr lek och utsvvningar. Detta
etablerar ett slags dekadent tidrum som jag ser som de
yttersta dagarna fr kreditkortsexcesser och lngdrinkar, ngot som jag hvdar frstrker impulserna hos
beskaren att konsumera nnu mera. Det r inte svrt
att hlla med Des Forges om att de troper han identifierat i litteraturhistorien liksom i Shanghais frflutna
mediesfr, torde ha haft en overtrffad betydelse bde
fr hur mnniskor vertygats om att staden r den mest
moderna i Kina, och fr deras vilja att spendera enorma
summor dr p ett utsvvande och dekadent njesliv.
Detta r en platsidentitet som staden med olika medel
har terervrat under de senaste decennierna. Men det
r frst i och med turisternas och utlndska beskares
fysiska nrvaro som berttelser och troper fr liv och
verklig betydelse som stadens vsterlndska minne
202
uppfinns och formas.

Mediering som sammanfltning

Orden frbryllad och blandad anspelar p platsens kosmopolitiska identitet. Den frvirrande mngtydigheten
formar Shanghais platsmyt, vilken utmrks av att staden
r spnnande, pluralistisk, energisk och full av mjligheter. Som framgtt har denna frestllning allts en lng
historia och kan sgas vara en del av det kulturella minnet
p platsen. Des Forges beskriver hur stadens kulturindustrier formade bilden av dess stereotypa heterogenitet
en sorts mngfald, sida vid sida, dr olika dialekter eller
olika invnare i staden hade lite eller ingen kontakt eller
interaktion. Hans iakttagelse tycks sammanfatta innebrderna i bda de estetiska komponenterna samtidighet och mellanposition. Han skriver: Shanghairomaner
fungerar tillsammans med mnga andra texter p kinesiska och europeiska sprk fr att understryka skillnaden
mellan de vsterlndska koncessionsrummen och den
kinesiska staden i en diskursiv rrelse mot att gra distinktionerna mellan de tv mycket mer skarp och konsekvent n den ngonsin var i verkligheten.35 Historiska
och biografiska kllor berttar om hur stadens visserligen
var delad mellan de rika och de fattiga, mellan vsterlnningar och kineser, men att kontakter och utbyten frkom rikligt. Hanchao Lu har beskrivit hur de utlndska
koncessionsomrdena till en brjan frbjd kinesiska
bosttningar, men att man redan p 1850-talet tvinga203 des tillta inflyttning av kinesiska migranter som flydde

krig och oroshrdar i olika provinser. Dessa kom faktiskt

att dominera dessa omrden numerrt och inom denna
grupp samsades rika och privilegierade kineser med mindre bemedlade migranter som ofta fick anstllning som
tjnstefolk eller fastighetssktare hos de rika etc. Dessa
omstndigheter gjorde oavsiktligt Shanghai till den mest
kosmopolitiska platsen i Kina.
I Shanghai boy, Shanghai girl: Lives in parallell skildras
tv diametralt olika liv i staden under 1930- och 1940talen. Den ena berttelsen handlar om George Wang
som kom frn en mycket fattig kinesisk familj ngra
kilometer sder om den kinesiska staden i ett omrde som kallades Kaochangmiao, och den andra om
den brittiska Betty Barr, (sedermera Wangs hustru)
som vxte upp p andra sidan i den internationella
koncessionen. Att staden fre 1943 var delad i tre stder eller kanske till och med i tre lnder framgr nr
Wang beskriver dess organisatoriska oberoende och de
infrastrukturella skillnaderna p alla niver: No wall
separated one part from another, but each had its own
city government, its own courts of justice, its own police force, and its own transport system. There were three
different waterworks, run by the different owners, and
there were three power companies. The lightbulbs used
in Frenchtown could not be used in the international
settlement.36 Wang berttar att man trots det kunde
kliva p sprvagnen och freta en resa p 40 minuter
genom alla stadens delar, vilken tycks spegla bde sta-

dens klyftor och separation, och mjligheten att ibland

verbrygga dessa:
It was interesting to travel by tram all the way from
Broadway Mansions in the north of the International settlement to Kaochangmiao in the south. Near Garden bridge which was across the Sochow creek near the Wangpoo
River, you got on a tram made in Manchester England,
and got off at the southern International settlement boundary. You then walked across the border street Avenue
Edward VII, into Frenchtown and took the French made
tram down to the border with Nanshih. After crosssing
that boundary you took a Chinese tram to the terminus
in Kaochangmiao. Of course each time you got on a tram
you had to pay a fare.37

Sprvagnarna tycks i berttelsen binda samman de olika

koncessionsdelarna. Zhang Zhen understryker hur det
moderna Shanghai under 1920- och 1930-talen var delad
i en en blandad frtrollning av underverk och frtryck38
men att stadens ojmna urbana geografi ocks kapslades
in under den hr epoken av en ny infrastruktur som genomsyrade bde de kinesiska delarna och de utlndska
koncessionsomrdena vilket ocks gjorde det mjligt
fr ider, kulturella former, pengar och livsstilar att cirkulera. Inte minst blev moderna medieformer en del av
dessa cirkulationer, och epoken kan inte gras rttvisa
utan att hnsyn tas till dess mediekultur.39 Som Sterne

hvdat, kan man allts se hur infrastruktur och mediekultur konstituerar varandra, de utgr vad han kallar fr
ett partikulrt socialt kommunikationskomplex.40
Des Forges kallar med sina estetiska komponenter
den knslostruktur som platsen utgr idag, och mjligen ngot som dess heterotopiska komposition krver:
mediering som sammanfltning. Det slutande 1900talets Shanghai var enligt Zhang Zhen ett gigantiskt
projekt av att rumsliggra tiden och hlla framtiden
fngen.41 Detta inkluderade byggandet av upphjda
motorvgar, jrnvgar, broar, flygflt, rulltrappor och
lpande band. Dessa utgr tidrumsliga passager (
la Benjamin) som lnkar det frflutna och framtiden,
men framhver ven oavsiktligt den ondligt ojmna,
ickesynkrona samtidighet, mellan det gamla och det
nya, the rurala och det urbana, inlandet och de kustliga
geoekonomiska topografierna.42 Kan vi beskriva bussturerna i samma anda, som rrelser och medier som
organiserar myllret, frbinder tidslagren, och som sammanfltar det ofrenliga?
Liksom sprvagnen mjliggjorde fr resenren att
varsebli en helhet i allt det separata och skiftande som
mtte honom/henne p en frd genom de olika jurisdiktionerna, kan man framhva hur rrelsen ombord p
bussen faktiskt sammanvver de olika platserna. Dr
berttas och beskaren blir med om att bertta, om vi
talar med Michel de Certeau43 den globaliserande staden, men ven nationen och enpartistaten. Det gick ett 204

mrkbart sus genom bussen vid synen av de tusentals

skyskrapor som fyllde synfltet och Gustav 70 r frn
Mrsta utropade: Det hr r fantastiskt! Mycket imponerade!. Vi befann oss i Puxi, i distriktet Huangpu, och
frdades p den upphjda motorleden in mot Folkets
Torg. Drefter, p YanAn Road, gjorde bussen en mjuk
svng frn sydvst ner p den halvmneformade strandpromenaden The Bund och vi fick i samma gonblick
en makals vy ver Pudong och raden av overkligt hga
hus som glittrar av stl och glas p stra sidan floden;
vsterut hade vi The Bund med sin linje av restaurerad
vsterlndsk kolonialarkitektur. En politiskt-emotiv
blick aktiveras hr p den utstakade rutten: en framtidsblick som riktas ver Huangpufloden vver samman
framtiden, nuet och det selektivt frflutna.44 Ett stopp
vid The Bund understryker att turen drfr binder samman stadens tv delar, Pudong och Puxi, vilka samtidigt
reflekterar det nya och det gamla. Sprvagnen, liksom
infrastrukturen och kommunikationerna i stort, konstituerade i det frflutna vad bussarna, broarna, vgntet,
nrverken, de koloniala tidrummen och de frkroppsligade blickarna tycks gra idag: dess rrelser vvde samman staden till en helhet. Rutterna utgr i sjlva verket
turer i det retromoderna och samtidigt hypermoderna
rum som r dagens Shanghai. Bussarna, som tar oss p
tidsresor fram och ter, frenar och fltar samman det
p ytan kaotiska och bringar i och med det viss ordning
205 i ett heterotopiskt myller.

Iscensttning av en frfluten framtidighet och av stadens

inneboende mobilitet. Gammal sprvagn p Shanghai
Urban Planning Exhibition Centre. Foto: Amanda Lagerkvist.

Bussarna tar med beskaren p turer mellan nu och

d och sedan, eller kanske hellre, trnar henne i att varsebliva en endemisk samtidighet mellan de olika tidrummen i tidsfltan, och de olika freningarna av ofrenligheter: industrialism/postindustrialism, nationalism/globalism etcetera. Des Forges slr huvudet p spiken nr
han framhller att Shanghai framstller sig sjlv nu inte
enbart som en privilegierad medlare mellan Kina och
vst, men som den plats dr det frflutnas globalisering
och framtidens kan integreras i en koherent berttelse.45
Han beskriver den knsla som finns p platsen av att historien avbrutits gng p gng och brjat om p nytt och
detta avbrott bidrar till dess attraktionskraft fr investerare och turister.46 Des Forges framhver de strukturer
och rum liksom affrsverksamheter och satsningar som
the Shanghai Art Museum och turistenklaven Xintiandi,
som gr ansprk p att mediera det nya och det gamla. Framgngen fr dessa medvetna satsningar, menar
han, beror delvis p hur beskarna kommer att uppleva
rummets frmga att mediera gapet mellan det frflutna
och framtiden.47 Detta gller i synnerhet, som jag visat, i
stadens mnga nyrenoverade koloniala hotell, trdgrdar
och barer dr de insprngda mellan hghus, glasfasader
och upphjda motorleder utgr kronotoper fr nostalgiskt drjande i staden.48 P dessa platser har beskaren
tillskrivits en central roll i processen att levandegra stadens minne, och frbinder genom sina rrelser d och
nu genom tidsresor.49 I denna ess har jag nrmat mig

en nraliggande aspekt av detta frmedlande, som utgrs

av de statligt ombestyrda bussturerna fr utlndska beskare. Staden har allts p flera stt stadkommit, vill
jag mena, en sammanfltning av de tv moderniteterna
de tv framtiderna ngot som ocks kommit till starkt
uttryck i vurmen fr 1930-talets mass- och mediekultur.
Detta medierande gr Shanghai till en organiskt framvxande digital terrng den naturliga informationsstaden par excellance.

Utopismens undersidor: En avslutning

Nyp mig i armen ngon, sade Barbro frn Gteborg

nr vi klev av bussen p Nanjing Road East, alldeles intill mytomspunna Peace Hotel, fr att i samlad trupp
ta oss ver den flerfiliga avenyn The Bund och upp p
utblickspromenaden vid Huangpuflodens vattenlinje.
Hon behvde pminnas om att detta var verkligt, och
att den frstummande stadskrnan inte var en drm.
Framtiden hade redan anlnt, hvdade hon vervldigad ngra mnader senare nr vi mttes i Gteborg, och
det var fantastiskt.
P bussturen r det egendomligt och nstan magiskt
att se stadens mnga ansikten. Dess heterotopiska kaxighet och dess ogenerade oordning, samt dess arkitektoniska mngfald och sknhet gr ngot fr knslan
av att allt r mjligt, vidppet och tilltet. Anything 206

goes. Utopia! Det br framhllas att det finns nyanser

och facetter av den rumsliga berttelsen som delas mellan beskare och den inhemska befolkningen. Samma
knsla av ppenhet kommer till uttryck nr Des Forges
skildrar hur invnarna i Shanghai, enligt myndigheterna, frvntas ta stadens ppna framtid i besittning:
Shanghais befolkning vid sekelskiftet 2000, fr vi hra,
r ivriga att g vidare till nsta kapitel i en berttelse
som de frstr som ppen och utan slut.50 Men vad
utelmnas i denna utopiska fantasi? Vilka signifikanta
tystnader finns i stadens officiella berttelse? Och vad
undgr drmed den busskande blixtbeskaren? Hur
kan man dessutom fnga hur hennes intryck mjligen
komprometterar och inte enbart bekrftar det officiella
dogmerna kring framtidsrummet?
Jag har i denna ess skildrat hur bussrutterna kommunicerar budskap och mening, om vi fljer Jonathan
Sterne, via sina rrelser. Dessa ansatser fljs dock av en
gryende insikt om att en meningsfull kulturanalys av
rrelse i rummet, liksom av mediematerialitet, i sjlva
verket br bygga vidare p snarare n utgra ett brott
med Careys och andras ider om kommunikation som
en meningsskapande process som rituellt befster vissa
identiteter och meningar. Bussturerna ingr i en vidare
diskursiv symboliseringsprocess dr staden sknks en
platsmyt och -identitet som fr liv och mening genom
men ocks ibland, nota bene, bortom bussarnas fysiska
207 grnser och rrelser. Jag har drfr visat att dessa mste

Ett stopp vid The Bund fr en vy ver Huangpufloden

och Pudong. Svenska turister i mars 2006.
Foto: Amanda Lagerkvist.

tolkas via en tt beskrivning av omliggande diskurser och

textuella angivelser (som till exempel resemanuskript,
stadens officiella sjlvbilder), men ocks i frhllande
till tidrummet i sig sjlvt samt den sinnliga och emotiva
interaktionen med detta bland beskare. Drtill kan bussturerna ven bertta om Shanghais tystnader och inneboende spnningar. Klyftorna i samhllet vxer, ngot
som Matti frn Fagersta uppmrksammade nr vi gjorde ett stopp under sightseeingturen i YuYuan Garden.
Han tergav sina synintryck, och knslan platsen vckte:
Nr jag drog isr gardinerna p hotellrummet och sg
Pudongskyskraporna tnkte jag att allt ska bara rivas och
nya skyskrapor ska byggas hr. Riv allt det gamla tnkte
jag. De kommer att riva allt och bygga den strsta metropolen i Asien tnker jag. Det r kommunism fr de
fattiga och kapitalism fr de rika. Utsagan ger ocks en
terspegling av hur den komplexa spatiotemporala vv
som utmrker det hypermoderniserande Shanghai kan
erfaras via bussen; som ett tidrum som genomsyras av
den tvetydighet som prglar det kinesiska samhllet i sin
helhet. En viktig aspekt av det globaliserande Shanghai
r att det just utgr den kombination av frihet och kontroll som utmrker Kina av idag;51 staden ppnar fr den
mrkliga erfarenheten av en sorts utopisk grnslshet, ett
nomadiskt, transnationellt och flytande tillstnd (kapitalismens), som samtidigt r ett hgst bundet, nationellt,
strukturerat och kontrollerat tillstnd (enpartistatens).
Kapitalismens betoning p stndig utvxling, dess oav-

ltliga hunger p det nya och dess transnationella natur,

samexisterar allts hr med den auktoritra samhllsmodellens betoning p centralstyrning, nationell stabilitet, och partiets och statens ultimata tolkningsfretrde
och nyckfulla vermakt. En turist som frdades med bt
lngsmed Yangtzee-floden gav i sin reseblogg uttryck fr
just denna inbyggda spnning i hela den kinesiska samhllsomvandlingen:
China is still, officially, a Communist country, in a confused
way. Mixed signals abound. There are old socialist touches.
On top of the monumental dam is a monument to the
dam. Its in the middle of a parking lot full of the Buicks,
VWs and Audis of Chinas new capitalists. Next to that is a
Buddhist garden, perfect for meditation, except loudspeakers in the shrubbery are playing pop songs.52

Det modernas kapning eller omkodning i det nya Kina

innebr hr just att msesidigt uteslutande sociala, kulturella, temporala, ekonomiska och politiska former
framtrder i samma blickfng och i samma tidrum p
fr moderniserande platser jmfrelsevis (upp)skruvat
stt. Bussarna understryker stadens mngtemporala
komposition, ocks nr de som just retromoderna reliker och kapade fordon ker runt i framtidsikonen
Shanghai. Dessa rrelser och stadens mnga temporaliteter reproducerar allts varandra. Men frvirringen
antar ibland dimensioner bortom dem som beskaren 208

och busstrafikanten kan hantera. D terstr humor och

distans. I en sorts post-turistisk ironi fller en resebloggare en kommentar ver Confused and mixed-turen,
som ocks hller distans till stadens fantasmagoriska
sjlvrepresentation:
While we are on tours in China, I picked up a brochure
from one of the tourist agents at the bus station last week

Bussturer i Shanghai stimulerar inte enbart till den genuina frvirring som parad med fascination fder begapande varseblivning och utsvvande konsumtion av
detta konstiga rum med allt vad det erbjuder. De kan
inte heller undertrycka de motstridiga och ibland kusliga knslor som turen fder, liksom den roade och ironiska kritik av detta samhllsprojekt, som resenrerna
ibland fller p sina turer i det retromoderna.

that looks very interesting. It advertises a confused and

nixed Shanghai tour that promises to show the client an
amazing Shanghai. The brochure is skimpy on details of
the tour but then why confuse people with the facts?53

Confused and mixed-turen ger uttryck t och r medskapare i att producera rummets skiftesrikedom. Staden
i sig r konfunderande och bussarna bde bekrftar detta och sammanfltar denna mngfald till ngot enhetligt inte olikt hur sociologer beskrivit turismens roll i
moderniteten verlag. Jag menar att busslaster med utlndska turister ocks utgr en fullt logisk anakronism
i framtidsrummet, dr de rr sig p sina frbryllande
turer mellan d och nu och sen. Shanghai som upplevelse- och nostalgiindustri inbjuder drmed beskaren
att resa i tiden (och uppmanar henne att kliva av och
drja i de gyllene mellankrigsrens kombination av vld
och glamour, opiumhlor och jazz), och samtidigt till
att forma och reproducera den komplexa tidsupplevelse
209 dr framtrrelsen samtidigt gr bakt p ett bisarrt vis.

noter
1. Intervju med Rachel, amerikansk utlandsboende i Shanghai, Peking,
september 2009.
2. Michel Foucault, Of other spaces, The visual culture reader, red.
Nicholas Mirzoeff (1967; London: Routledge, 1998).
3. Mike Crang & Penny Travlou, The city and topologies of memo
ry, Environment and Planning D: Society and Space, vol. 19, 2001,
161177.
4. Xudong Zhang, Shanghai nostalgia: Postrevolutionary allego
ries in Wang Anyis literary production in the1990s, positions,
vol. 8, nr 2, 2000, 357.
5. Elizabeth Grosz, Thinking the new: Of futures yet unthought,
Becomings: Explorations in time, memory and futures, red. Grosz
(Ithaca: Cornell University Press, 1999), 1718. Samtliga ver
sttningar r mina, om inte annat anges. Kursiveringen i detta
citat r min.
6. Amanda Lagerkvist, The future is here: Media, memory and fu
turity in Shanghgai, Space & Culture, vol. 13, nr 3, 2010.
7. James Carey, Communication as culture: Essays in media and society (New York: Routledge, 1989). Careys bidrag, som inte kan
verskattas, var allts att utveckla ett ritualperspektiv p kommu

nikation. Inom den amerikanska kommunikationsforskningen

hade den s kallade transmissionsmodellen, som ser kommu
nikation som en instrumentell process dr ett otvetydigt bud
skap verfrs eller rr sig mellan en sndare och en mottagare,
varit frhrskande under lng tid. Hr marginaliserades det som
Carey menade vara den viktigaste aspekten av kommunikatio
nen: dess rituella roll i formandet av ett kollektiv, en nationell
identitet, genom symbolisk sjlvrepresentation.
8. Jonathan Sterne, Transportation and communication: Together
as youve always wanted them, Thinking with James Carey: Essays
on communications, transportation, history, red. Craig Robertson
och Jeremy Packer (New York: Peter Lang, 2006), 118.
9. Ibid, 119. Han visar hur telegrafen kom att styra och kontrolle
ra tgresandet, men att mediet samtidigt var beroende av tg
banornas fysiska utbredning som fregick det.
10. Ibid, 123.
11. Liknande och pregnanta iakttagelser av verlappande tempo
raliteter och en korseld av olika tidsdimensioner i ett annat post
kommunistiskt stadsrum, Talinn, gr Lotten Gustafsson Reinius i
Medeltidskartor och minnespolitik, Historien in p livet: Diskussioner
om kulturarv och minnespolitik, red. Anne Eriksen, Jan Garnert och
Torunn Selberg (Lund: Nordic Academic Press, 2002), 3145.
12. Jon May & Nigel Thrift, red., Timespace: Geographies of temporality (London: Routledge, 2001), xx.
13. Dessa perspektiv har jag utarbetat i till exempel Amanda
Lagerkvist, The future is here; Velvet and violence: Performing
the mediatized memory of Shanghais futurity, Traversing transnationalism: The horizons of literary and cultural studies, red. Ronit
Frenkel, Pier Paolo Frassinelli & David Watson (Amsterdam:
Rodopi Press, 2011); La Villa Rouge: Replaying decadence in
Shanghai, Strange spaces: Explorations into mediated obscurity,
red. Andr Jansson & Amanda Lagerkvist (Farnham: Ashgate,
2009) och Gazing at PudongWith a drink in your hand:
Time travel, mediation, and multisensuous immersion in the

future city of Shanghai, The Senses & Society vol. 2, nr 2, 2007,

15572.
14. Thinking big: Dutch architect Rem Koolhaas, intervju med
John Rajchman, ArtForum, december, 1994. Finns tillgnglig p:
http://findarticles.com/p/search/?qa=John%20Rajchman (se
nast kontrollerad 100909).
15. Xudong Zhang, 356.
16. Charles R. Acland, Introduction: Residual media, Residual media, red. Acland (Minneapolis: University of Minnesota Press,
2007), xxiiixxvii.
17. Remedieringen av medierna har diskuterats av Jay David Bolter
och Richard Grusin i Remediation: Understanding new media
(Boston: MIT Press, 1999). Inspirerad av Bolter och Grusin fs
ter Stephen Graham uppmrksamhet p remedieringen av det
urbana rummet i antologin The cybercities reader, red. Stephen
Graham (London: Routledge, 2004) och nu senast skriver Tim
Cresswell om hur mobilitet alltid br underskas ocks i relation
till den frhistoria som prglar vr tids mobiliteter: Towards a
politics of mobility, Environment and Planning D: Society and
Space, vol. 28, 2010, 1731.
18. Rayomond Williams, Marxism and literature (Oxford, Oxford
University Press, 1977), 121127.
19. Jmfr Acland, xxi.
20. S skedde till exempel p svenska resor till USA under mellan
krigsren, se Amanda Lagerkvist, We see America: Mediatized
and mobile gazes in Swedish post-war travelogues, International
Journal of Cultural Studies, vol. 7, nr 3, 321342.
21. Dean MacCannel, The Tourist: A new theory of the leisure class
(1976; New York: Schocken books, 1989).
22. Guide to Shanghai, http://www.cityguideshanghai.com/.../
shanghai- sightseeing-bus-center.html (senast kontrollerad
090604.)
23. Vingresor, http://www.ving.se/kina/shanghai (senast kontrolle
rad 100909).
210

211

24. Guide to Shanghai, http://www.cityguideshanghai.com/.../shang

hai- sightseeing-bus-center.html (senast kontrollerad 090604).
25. Leo Marx, Technology: The emergence of a hazardous concept,
Social Research, vol. 64, nr 3, 1997.
26. Jeffrey N. Wassertrom, Global Shanghai, 18502010 (London:
Routledge, 2008), 4849.
27. Xudong Zhang, 352.
28. Bussen utgr ett futilt och banalt inslag i denna sublima geografi
som prglas av superlativer, men drmed inte sagt att den som po
pulr- eller vardagskulturell form r banal som forskningsobjekt.
29. John Phillips, The future of the past: Archiving Singapore,
Urban memory: History and amnesia in the modern city, red.
Mark Crinson (London: Routledge, 2005), 145168; Faisal Devji,
Dubai cosmopolis, www.openDemocracy.net (senast kontrol
lerad 070401); RameshBiswas, Kuala Lumpur: An allegorical
postmetropolis, Future city, red. Stephen Read, Jrgen Rosemann
& Job van Eldijk (New York: Spon Press, 2005), 6073.
30. Miriam Bratu Hansen, The mass production of the senses:
Classical cinema as vernacular modernism, Modernism/
Modernity, vol. 6, nr 2, 1999, 5977.
31. Biswas, 68.
32. Tales of Old Shanghai, http://www.earnshaw.com/shanghaied-india/tales/tales.htm (senast kontrollerad 100909).
33. Sterne, 125.
34. Alexander Des Forges, Mediasphere Shanghai: The aesthetics of
cultural production (Honolulu, University of Hawaii Press, 2007).
35. Hancaho Lu, Beyond the neon lights: Everyday Shanghai in the early
twentieth century (Berkeley: University of California Press, 2004), 25.
36. George Wang & Betty Barr, Shanghai boy, Shanghai girl: Lives in
parallel (Hong Kong: Old China Hand Press, 2002), 9.
37. Ibid, 10.
38. Zhen Zhang, An amorous history of the silver screen (Chicago:
Chicago University Press, 2005), 50.
39. Mayfair Mei-Hui Yang, Mass media and transnational subjec

tivity in Shanghai: Notes on (re)cosmopolitanism in a Chinese

metropolis, Ungrounded empires: The cultural politics of Chinese
transnationalism, red. Aihwa Ong & Donald N. Nonini (London:
Routledge, 1997), 289290.
40. Sterne, 119.
41. Zhen Zhang, Mediating time: The rice bowl of youth in fin
de sicle China, Globalization, red. Arjun Appadurai (Durham:
Duke University Press, 2001), 134.
42. Ibid.
43. Michel de Certeau, The practice of everyday life (Berkeley:
University of California Press, 1984).
44. Andr Jansson & Amanda Lagerkvist, The future gaze: City
panoramas as politico-emotive geographies, Journal of Visual
Culture, vol. 8, nr. 1, 2009, 2553.
45. Des Forges, 181.
46. Ibid, 9.
47. 1bid, 181.
48. Se Lagerkvist, Gazing at PudongWith a drink in your hand.
49. Lotten Gustafsson Reinius har i flera artiklar liksom i sin avhand
ling skildrat tidsresan som en central fantasi i den vsterlndska
kulturen, och som en form av minnespolitik som existerar p
platser dr historien levandegrs genom mnniskors performa
tiva handlingar, lek och tillgnelse av det frflutna. Se till exempel
Den frtrollade zonen: Lekar med tid, rum och identitet under medeltidsveckan p Gotland (Nora: Nya Doxa, 2002).
50. Des Forges, 183.
51. Se Johan Lagerkvist The internet in China: Unlocking and containing the public sphere (Lund: Lund University Press, 2006) och
After the internet, before democracy: Competing norms in Chinese
media and society (New York: Peter Lang, 2010).
52. Yangtze Doodle Dandy, http://www.forbes.com, 13 november
2006 (senast kontrollerad 100909).
53. http://peavine.blogspot.com/2007_05_01_archive.html (senast
kontrollerad 100909).

litteratur

Acland, Charles R., red., Residual media (Minneapolis: University of

Minnesota Press, 2007).
Acland, Charles R., Introduction: Residual media, Residual media,
red. Acland (Minneapolis: University of Minnesota Press, 2007).
Adolfsson, Maria, Fderneslandets knnedom: Om svenska ortsbeskrivningsprojekt och mbetsmns folklivsskildringar under 1700- och
1800-talet (Diss. Stockholm: Etnologiska institutionen, Stock
holms universitet, 2000).
Alx, Peder, Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare 1899
1939 (Stockholm: Symposion, 1994).
Alexander, Jeffrey, On the social construction of moral universals:
The Holocaust from war crime to trauma drama, European Journal of Social Theory, vol. 5, nr 1, 2002.
Ander, Karl Erik, Helsingborgs frsta fotografer och deras bilder 1840
1900: En krnika med Helsingborgshistoriska notiser (Helsingborg:
K. E. O-n Ander, 1998).
Anderson, Benedict, Imagined communities: Reflections on the origin
and spread of nationalism (London: Verso, 1983).
Andersson, Magnus & Johan Forns, Mediekulturperspektivets
mjligheter: Ett samtal i kulturaliseringens tecken, NordicomInformation, vol. 32, 2010.

Andrasson, Hkan, Resenrer i bilsamhllet: Vardagligt resande i kulturell belysning (Diss. Gteborg: Etnologiska institutionen, Gte
borgs universitet, 2000).
Asplund, Johan, Ess om Gemeinschaft och Gesellschaft (Gteborg:
Korpen, 1991).
Axelson, Sigbert, Culture confrontation in the Lower Congo: From the
old Congo kingdom to the Congo independent state with special reference to the Swedish missionaries in the 1880s and 1890s (Stock
holm: Gummesson, 1970).
Bakhtin, Mikhail, Det dialogiska ordet (Grbo: Anthropos, 1988).
Bauman, Zygmunt, Modernity and ambivalence (Oxford: Polity, 1991).
Beck, Ulrich, Risk society: Towards a new modernity (London: Sage,
London, 1992).
Bennett, Tony, The birth of the museum: history, theory, politics (Lon
don: Routledge: 1995).
Berg, Annika, Den grnslsa hlsan: Signe och Axel Hjer, folkhlsan
och expertisen (Diss. Uppsala: Institutionen fr id- och lrdoms
historia, Uppsala universitet, 2009).
Berggren, Henrik & Lars Trgrdh, r svensken mnniska? Gemenskap
och oberoende i det moderna Sverige (Stockholm: Norstedt,
212
2006).

Bergman, Bosse, Handelsplats, shopping, stadsliv: En historik om butiksformer, sljritualer och det moderna stadslivets trivialisering
(Stockholm: Symposion, 2003).
Berman, Marshall, All that is solid melts into air: The experience of modernity (London: Verso, 1983).
Berner, Boel, Sakernas tillstnd: Kn, klass, teknisk expertis (Stockholm:
Carlsson, 1996).
Berner, Boel, (Dis)connecting bodies: Blood donation and technical
change, Sweden 19151950, Technology and medical practice:
Blood, guts and machines, red. Ericka Johnsson & Berner (Lon
don: Ashgate Publishers, 2010).
Berner, Boel, Blodflden: Blodgivning och blodtransfusion i det svenska
samhllet (Lund: Arkiv frlag, 2012).
Biswas, RameshKumar, Kuala Lumpur: An allegorical postmetro
polis, Future city, red. Stephen Read, Jrgen Rosemann & Job
van Eldijk (New York: Spon Press, 2005).
Bjrck, Hugo, Bussar och busstrafik, Handbok i samfrdselteknik. 1.
Avd. Vgfart, red. Gustaf Edlund (Stockholm: Natur och Kultur,
1949).
Blanchard, Pascal, Nicolas Bancel, Gilles Boetsch & Eric Deroo, m.fl.,
red., Human zoos: Science and spectacle in the age of colonial empires (Liverpool: Liverpool University Press, 2008).
Blomkvist, Pr, Den goda vgens vnner: Vg- och billobbyn och framvxten av det svenska bilsamhllet 19141959 (Eslv: B. stlings
bokfrlag Symposion, 2001).
Blomkvist, Pr & Martin Emanuel, Frn nyttofordon till frihetsmaskin:
Teknisk och institutionell samevolution kring mopeden i Sverige
195275 (Stockholm: Skolan fr industriell teknik och manage
ment, Kungliga tekniska hgskolan, 2009).
Bolin, Gran, Vad r ett medium?, Kommunikationens korsningar:
Mten mellan olika traditioner och perspektiv i medieforskningen,
red. Ulla Carlsson (Gteborg: Nordicom, 1994).
Bolter, Jay David & Richard Grusin, Remediation: Understanding new
media (Cambridge, Mass.: MIT Press, 1999).
213

Bourdieu, Pierre, Konstens regler: Det litterra fltets uppkomst och

struktur (Stehag: Brutus stlings bokfrlag Symposion, 2000).
Bowker, Geoffrey C. & Susan Leigh Star, Sorting things out: Classification and its consequences (Cambridge, Mass.: MIT Press, 1999).
Burnett, David D., From Hitler to Hippies: The Volkswagen Bus in
America (Diss. University of Virginia, School of Law, 2002).
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=950575
(senast kontrollerad 120818).
Bursell, Barbro & Annette Rosengren, red., Drmmen om bilen
(Stockholm: Nordiska museet, 1996).
Carey, James, Communication as culture: Essays on media and society
(New York: Routledge, 1989).
Clayhills, Harriet, Utstllningsboken: Exempel p frnyelse av ett medium (Stockholm: LiberFrlag, 1983).
Cole, Tim, Images of the Holocaust: The myth of the Shoah business
(London: Duckworth, 1999).
Coombes, Annie, Reinventing Africa: Museums, material culture and
popular imagination in late Victorian and Edwardian England (New
Haven: Yale University Press, 1994).
Copeman, Jacob, Veinglory: Exploring processes of blood transfer
between persons, Journal of the Royal Anthropological Institute
(N.S.), vol. 11, 2005.
Costa, Nicol & Guido Martinotti , Sociological theories of tourism
and regulation theory, Cities and visitors: Regulating people, markets, and city spaces, red., Lilly M. Hoffman, Susan S. Fainstein &
Dennis J. Rudd (Malden, Mass.: Blackwell Publishing, 2003).
Crang, Mike & Penny Travlou, The city and topologies of memory,
Environment and Planning D: Society and Space, vol. 19, 2001.
Cresswell, Tim, Place: A short introduction (Oxford: Blackwell
Publishing 2004).
Cresswell, Tim, On the move: Mobility in the modern Western world
(New York: Routledge, 2006).
Cresswell, Tim, Towards a politics of mobility, Environment and
Planning D: Society and Space, vol. 28, 2010.

Dahlquist, Marina, Screening Congo in Swedish churches: Johan

Hammars missionary films 191516, Peripheral early cinema,
red. Franois Amy de la Bretque, Michel Cad, Jordi Ponsi Bus
quet & Angel Quintana (Perpignan: Presses Universitaires de
Perpignan, 2010).
Dalsgaard, Steffen, I do it for the chocolate: An anthropological
study of blood donation in Denmark, Distinktion, nr 14, 2007,
101117.
DaMatta, Roberto, Carnival in multiple planes, Rite, drama, festival,
spectacle: Rehearsals towards a theory of cultural performance, red.
John J. MacAloon (Philadelphia: ISHI Publications, 1984).
Damsholt, Tine & Dorthe Gert Simonsen, Materialiseringer: Proces
ser, relationer og performativitet, Materialiseringer: Nye perspektiver p materialitet og kulturanalyse, red. Damsholt, Simonsen & Ca
millla Mordhorst (Aarhus: Aarhus Universitetsforlag, 2009).
Dant, Tim, Materiality and society (Maidenhead: Open University
Press, 2005).
de Certeau, Michel, The practice of everyday life (Berkeley: University
of California Press, 1984).
Des Forges, Alexander, Mediasphere Shanghai: The aesthetics of cultural production (Honolulu: University of Hawaii Press, 2007).
Devji, Faisal, Dubaicosmopolis, http://www.openDemocracy.net
(senast kontrollerad 070401).
Dudley, Sandra H., Museum materialities: Objects, engagements, interpretations (London: Routledge, 2010).
DuPuis, E. Melanie, Natures perfect food: How milk became Americas
drink (New York: New York University Press, 2002).
Dussauge, Isabelle, IT inom vrden: Slutrapport inom projektet Frn
matematikmaskin till IT (Stockholm: Kungliga tekniska hg
skolan, 2009). Finns tillgnglig p: http://www.tekniskamuseet.
se/4.4fa5cfcd12414a6c0dc80003923.html?id=19280 (senast kon
trollerad 110809).
Eckert, Charles, The Carole Lombard in Macys window, Quarterly
Review of Film Studies, vol. 3, nr. 1, 1978.

Edwards, Elizabeth, Chris Gosden & Ruth B. Phillips, red., Sensible

objects: Colonialism, museums and material culture (Oxford: Berg,
2006).
Ehn, Billy & Orvar Lfgren, Kulturanalyser (Malm: Gleerup, 2001).
Ekstrm, Anders, red., Den mediala vetenskapen (Nora: Nya Doxa, 2004).
Ekstrm, Anders, Representation och materialitet: Introduktioner till
kulturhistorien (Nora: Nya Doxa, 2009).
Ekstrm, Anders, Damen med velocipeden, Viljan att synas, viljan
att se: Medieumgnge och publik kultur kring 1900 (Stockholm:
Stockholmia, 2010).
Ekstrm, Anders, Solveig Jlich & Pelle Snickars, red., 1897: Mediehistorier kring Stockholmsutstllningen (Stockholm: Statens ljudoch bildarkiv, 2006).
Ekstrm, Anders, Solveig Jlich, Frans Lundgren & Per Wisselgren,
red., History of participatory media: Politics and publics, 17502000
(New York: Routledge, 2011).
Ekstrm, Gert,Lars Ericson & Lars Olov Karlsson, Alla vra bussar
(Stockholm: Allt om hobby, 1978).
Elssser, Bjrn, Svensk bilindustri: En framgngshistoria (Stockholm:
SNS frlag, 1995).
Eriksen, Thomas Hylland, Rtter og ftter: Identitet i en omskiftelig tid
(Oslo: Aschehoug, 2004).
Ers, Agnes, I mnsklighetens namn: En etnologisk studie av ett svenskt
bistndsprojekt i Rumnien (Hedemora: Gidlund, 2006).
Fabian, Johannes, Time and the Other: How anthropology makes its
object (New York: Columbia University Press, 2002).
Fabian, Johannes Making knowledge, Out of our minds: Reason and
madness in the exploration of central Africa (Berkley: University of
California Press 2000).
Featherstone, Mike, Nigel Thrift & John Urry, red., Automobilities
(London: Sage, 2005).
Feldman, Jackie, Above the death pits, beneath the flag: Youth voyages
to Poland and the construction of Israeli national identity (Oxford:
Berghahn Books, 2008).
214

215

Fleischer, Rasmus, Det postdigitala manifestet (Stockholm: Ink Bok

frlag, 2009).
Foucault, Michel Of other spaces, The visual culture reader, red.
Nicholas Mirzoeff (1967; London: Routledge, 1998).
Foucault, Michel, vervakning och straff: Fngelsets fdelse (1975;
Lund: Arkiv, 2003).
Foucault, Michel, Diskursernas kamp (Eslv: Brutus stlings bokfr
lag, Symposion, 2008).
Foucault, Michel, Security, territory, population: Lectures at the Collge
de France 19771978 (Basingstroke: Palgrave Macmillan, 2009).
Frykman, Jonas & Orvar Lfgren, red., Modrna tider: Vision och vardag i folkhemmet (Malm: Liber frlag, 1985).
Gerentz, Sven & Jan Ottosson, Handel och kpmn i Stockholm under
ett sekel (Stockholm: Ekerlid, 1999).
Giddens, Anthony, The consequences of modernity (Cambridge: Polity
in association with Blackwell, 1990).
Gitelman, Lisa, Always already new: Media, history, and the data of culture (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006).
Gitelman, Lisa & Geoffrey B. Pingree, red., New media, 17401915
(Cambridge, Mass.: MIT Press, 2003).
Gitelman, Lisa & Geoffrey B. Pingree, Introduction: Whats new
about new media?, New Media, 17401915, red. Gitelman &
Pingree (Cambridge, Mass: MIT Press, 2003).
Graham, Stephen red., The cybercities reader (London: Routledge, 2004).
Grosz, Elizabeth, Thinking the new: Of futures yet unthought, Becomings: Explorations in time, memory and futures, red. Grosz (It
haca: Cornell University Press, 1999).
Gunning, Tom, Modernity and cinema: A culture of shocks and
flows, Cinema and modernity, red. Murray Pomerance (New
Brunswick: Rutgers University Press, 2006).
Gustafsson, Lotten, Den frtrollade zonen: Lekar med tid, rum och
identitet under medeltidsveckan p Gotland (Nora: Nya Doxa,
2002).
Gustafsson, Lotten, Medeltidskartor och minnespolitik, Historien

in p livet: Diskussioner om kulturarv och minnespolitik, red. Anne

Eriksen, Jan Garnert och Torunn Selberg (Lund: Nordic Acade
mic Press, 2002).
Gustafsson Reinius, Lotten, Frfrliga och begrliga freml: Om tingens roller p Stockholmsutstllningen 1897 och Etnografiska missionsutstllningen 1907 (Stockholm: Etnografiska museet, 2005).
Gustafsson Reinius, Lotten, Innanfr branddrren: Etnografiska
samlingar som medier och materialitet, Mediernas kulturhistoria, red. Solveig Jlich, Patrik Lundell & Pelle Snickars (Stock
holm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008).
Gustafsson Reinius, Lotten, Elden eller evigheten? Materiella punc
tum i svenska museisamlingar frn Kongostaten, Tidsskrift for
kulturforskning, nr 4, 2008.
Gustafsson Reinius, Lotten, The long forgotten shirt: A trace of co
lonial fashion, correction and conquest, Fetish modernity, red.
Anna Seiderer & Anne-Marie Bouttiaux (Bryssel: Tervuren,
2011).
Gustafsson Reinius, Lotten, Touring the Congo: Mobility and mate
riality in missionary media, History of participatory media: Politics and publics 17502000, red. Anders Ekstrm, Solveig Jlich,
Frans Lundgren & Per Wisselgren (New York: Routledge 2011).
Habel, Ylva, Modern media, modern audiences: Mass media and social
engineering in the 1930s Swedish welfare state (Stockholm: Aura,
2002).
Habel, Ylva, Mjlkpropaganda p hjul, Fretagsminnen, nr. 4,
2010. Finns tillgnglig p: http://www.naringslivshistoria.se/
Global/Pdf/Tidskriften/2010/2010_No4_klar_small.pdf
(senast kontrollerad 120621).
Habel, Ylva, Say milk, say cheese: Inscribing public participation in
The Swedish Milk Propagandas promotional photography, History of participatory media: Politics and publics, 17502000, red.
Anders Ekstrm, Solveig Jlich, Frans Lundgren & Per Wissel
gren (New York: Routledge, 2011).
Hagberg, Jan-Erik, Tekniken i kvinnornas hnder: Hushllsarbete och

hushllsteknik under tjugo- och trettiotalen (Malm: Liber frlag,

1986).
Hagen, Piet, Blood: Gift or merchandise (New York: Alan R. Liss, 1982).
Hagerman, Maja, Det rena landet: Om konsten att uppfinna sina frfder (Stockholm: Prisma, 2006).
Hannerz, Ulf, Genomsyrade av medier: Kulturer, samhllen och
medvetanden av i dag, Medier och kulturer, red. Hannerz (Stock
holm: Carlsson, 1990).
Hansen, Miriam Bratu, The mass production of the senses: Classical
cinema as vernacular modernism, Modernism/Modernity, vol. 6,
nr 2, 1999.
Harvard, Jonas & Patrik Lundell,red., 1800-talets mediesystem (Stock
holm: Kungliga biblioteket, 2010).
Healy, Kieran, Embedded altruism: Blood collection regimes and
the European Unions donor population, American Journal of
Sociology, vol. 105, nr 6, 2000.
Henare, Amiria, Martin Holbraad & Sari Wastell, red., Thinking through
things: Theorising artefacts ethnographically (New York: Routledge,
2006).
Henningsen, Anne Folke, Producing and consuming foreignness:
Anthropological-zoological exhibitions in Copenhagen, Nordic
perspectives on encountering foreignness, red. Anne Folke Hen
ningsen, Leila Koivunen & Taina Syrjmaa (bo: University of
Turku, 2009).
Hirdman, Yvonne, Magfrgan: Mat som ml och medel 18701920
(Stockholm: Rabn och Sjgren, 1983).
Hochschild, Adam, Kung Leopolds vlnad: Om girighet, terror och hjlte
mod i det koloniala Afrika (1998; Stockholm: Ordfront, 2002).
Holmberg, Sten, Om bussrrelsen i Stockholm med omnejd (Stock
holm: Stockholms sprvgar, 1958).
Houltz, Anders, Volvos vrde varar: Svensk bilindustri som moder
niseringsmotor och folkhemsikon, Polhem: rsbok fr teknikhistoria, 20062007.
Huhtamo, Erkki & Jussi Parikka, red., Media archaeology: Approaches,

applications, and implications (California: University of California

Press, 2011).
Hussain, Beata-Jasmin, Telemedicin. Finns tillgnglig p: http://
oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBD07/VT-97/labbar/beatajasmin/index.html (senast kontrollerad 100830).
Husz, Orsi, Spara, slsa och alla de andra, Signums svenska kulturhistoria. 1900-talet, red. Jakob Christensson (Stockholm: Signum, 2009).
Jacobsson, Benny, Nytt ljus ver rasbiologin, Upsala Nya Tidning
24/6 2007.
Jakobsson, Peter, ppenhetsindustrin (Diss. rebro: rebro universi
tet, 2012).
Jansson, Andr, Textural analysis: Materialising media space, Geographies of communication: The spatial turn in media studies, red.
Jesper Falkheimer & Jansson (Gteborg: Nordicom, 2006).
Jansson, Andr & Amanda Lagerkvist, The future gaze: City panora
mas as politico-emotive geographies, Journal of Visual Culture,
vol. 8, nr 1, 2009.
Jensen, Petter, Piercing, Tidsskrift for Den norske lgeforening, vol.
118, nr 30, 1998.
Joerges, Bernward, Do politics have artefacts?, Social Studies of
Science, vol. 29, nr 3, 1999.
Johnston, Jose & Shyon Bauman, Democracy versus distinction: A
study of omnivorousness in gourmet food writing, American
Journal of Sociology, vol. 113, nr 1, 2007.
Jlich, Solveig, Media as modern magic: Early x-ray imaging and ci
nematography in Sweden, Early Popular Visual Culture, vol. 6, nr
1, 2008.
Jlich, Solveig, Lennart Nilssons tidiga fosterfotografier: Frn abort
debatt till sexualundervisning, In p bara huden: Medicinhistoriska studier tillgnade Karin Johannisson, red. Torbjrn Gustafs
son Chorell & Maja Bondestam (Nora: Nya Doxa, 2010).
Jlich, Solveig, Patrik Lundell & Pelle Snickars, red., Mediernas kulturhistoria (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008).
Jlich, Solveig, Patrik Lundell & Pelle Snickars, Mediernas kulturhis 216

217

toria: En inledning, Mediernas kulturhistoria, red. Jlich, Lundell

& Snickars (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008).
Jnsson, Hkan, Mjlk: En kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi
(Eslv: Brutus stlings bokfrlag Symposion, 2005).
Kaijser, Arne, I fdrens spr: Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar (Stockholm: Carlsson, 1994).
Kaijser, Arne, Systemen som omformade Sverige, Ddalus: Tekniska museets rsbok, vol. 69, 2001.
Kaiserfeld, Thomas, From sightseeing to sunbathing: Changing tra
ditions in Swedish package tours from edification by bus to re
laxation by airplane in the 1950s and 1960s, Journal of Tourism
History, vol. 2, nr 3, 2010.
Kirshenblatt-Gimblett, Barbara, Destination culture: Tourism, museums,
and heritage (Berkeley: University of California Press, 1998).
Kittler, Friedrich A., Optical media: Berlin lectures 1999 (Cambridge:
Polity Press, 2010).
Klein, Barbro, Inledning, Gatan r vr! Ritualer p offentliga platser,
red. Klein (Stockholm: Carlsson, 1995).
Kniazeva, Maria & Russell Belk, Packaging as a vehicle for mytholo
gizing the brand, Consumption, Markets and Culture, vol. 10, nr 1,
2007.
Koivunen, Leila, Terweisi Kiinasta ja Afrikasta: Suomen Lhetysseuran
nyttelytoiminta 18701930luvuilla (Helsinki: Suomen Lhetys
seura, 2011).
Kudsk, Finn, Att erobre sjaele i morkrets hjrta, Bornholm Congo
tur/retur: Fortllinger om bornholmere, andre danskere og congolesere samt lidt on Congos historie fra 1870erne til nu, red. Ann Vibeke
Knudsen (Rnne: Bornholms Museum, 2003).
Kverndokk, Kyrre, Pilegrim, turist og elev: Norske skoleturer til dds- og
konsentrasjonsleirer (Diss. Linkping: Institutionen fr Tema, Lin
kpings universitet, 2007).
Kverndokk, Kyrre, Eg veit eg burde grine, alle dei andre grin jo:
Skoleelever i Auschwitz mellom forventninger og erfaringer,
Fortiden i ntiden: Nye veier i formidlingen av andre verdenkrigs his-

torie, red. Claudia Lenz & Trond Risto Nilssen (Oslo: Universi
tetsforlaget, 2011).
Lagergren, David, Konflikt i Kongo: Mission och stat under gummikrisen
(Hssleholm: Westerberg, 1971).
Lagerkvist, Amanda, We see America: Mediatized and mobile ga
zes in Swedish post-war travelogues, International Journal of
Cultural Studies, vol. 7, nr 3, 2004.
Lagerkvist, Amanda, Gazing at Pudong With a drink in your
hand: Time travel, mediation, and multisensuous immersion in
the future city of Shanghai, The Senses & Society, vol. 2, nr 2,
2007.
Lagerkvist, Amanda, La Villa Rouge: Replaying decadence in Shang
hai, Strange spaces: Explorations into mediated obscurity, red. An
dr Jansson & Amanda Lagerkvist (Farnham: Ashgate, 2009).
Lagerkvist, Amanda, The future is here: Media, memory and futurity
in Shanghai, Space & Culture, vol. 13, nr 3, 2010.
Lagerkvist, Amanda, Velvet and violence: Performing the mediati
zed memory of Shanghais futurity, Traversing transnationalism:
The horizons of literary and cultural studies, red. Ronit Frenkel, Pier
Paolo Frassinelli & David Watson (Amsterdam: Rodopi Press,
2011).
Lagerkvist, Johan, The internet in China: Unlocking and containing the
public sphere (Lund: Lund University Press, 2006).
Lagerkvist, Johan, After the internet, before democracy: Competing
norms in Chinese media and society (New York: Peter Lang,
2010).
Larsen, Tord, Om historisering av forskjeller, Norsk antropologisk
tidsskrift, vol. 16, nr 12, 2005.
Latour, Bruno, Visualization and cognition: Thinking with eyes and
hands, Knowledge and Society: Studies in the Sociology of Culture
Past and Present, vol. 6, 1986.
Latour, Bruno Frbindelsens makt, Artefaktens terkomst: Ett mte
mellan organisationsteori och tingens sociologi (Stockholm: Nere
nius & Santrus frlag, 1998).

Latour, Bruno, Which politics for which artifacts, Domus, June,

2004.
Latour, Bruno, Reassembling the social: An introduction to actor-network-theory (Oxford: Oxford University Press, 2005).
Latour, Bruno & Peter Weibel, red., Making things public, Athmosphere
of democracy (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2005).
Law, John, Organizing modernity (Oxford: Blackwell, 1994).
Law, John, Aircraft stories: Decentering the object in technoscience
(Durham: Duke University Press 2002).
Lebas, Elizabeth, When every street became a cinema: The film
work of Bermondsey Borough Councils public health depart
ment, 19231953, History Workshop Journal, nr 39, 1995.
Lee, Jenny, Pastriseringens frsenade triumf, Lychnos: rsbok fr
id- och lrdomshistoria, 2005.
Lee, Jenny, The market hall revisited: Cultures of consumption in urban
food retail during the long twentieth century (Diss. Linkping: In
stitutionen fr Tema, Linkpings universitet, 2009).
Lee, Jenny, Roger Qvarsell & Ulrika Torell, Forskning om frpack
ningar, Burkar, psar och paket: Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer, red. Torell, Qvarsell & Lee (Stockholm:
Nordiska museet, 2010).
Lewis, C. S., Drmmen om Narnia (Oslo: Gyldendal, Norsk Forlag,
2006).
Lindblom, Gerhard, Statens etnografiska museum, Bl Boken: Kalender fr ideellt och socialt arbete (Stockholm: Bl Bokens frlag,
1954).
Lindelf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa: Knsskapande och
normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen (Gteborg:
Makadam, 2006).
Ljungstrm, Olof, Oscariansk antropologi: Etnografi, frhistoria och
rasforskning under sent 1800-tal (Hedemora: Gidlunds, 2004).
Lomfors, Ingrid, Blind flck: Minne och glmska kring svenska Rda
Korsets hjlpinsats i Nazityskland 1945 (Stockholm: Atlantis,
2005).

Lowenthal, David, The past is a foreign country (Cambridge: Cambrid

ge University Press, 1985).
Lu, Hanchao, Beyond the neon lights: Everyday Shanghai in the early
twentieth century (Berkeley: University of California Press, 2004).
Lundgren, Frans, Social samling: Att stlla ut samhllet kring 1900,
1897: Mediehistorier kring Stockholmsutstllningen, red. Anders
Ekstrm, Solveig Jlich & Pelle Snickars (Stockholm: Statens
ljud- och bildarkiv, 2006).
Lundin, Per, Bilsamhllet: Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige (Diss. Stockholm: Kungliga tekniska hgsko
lan, 2008).
Lundqvist, Pia, Marknad p vg: Den vstgtska grdfarihandeln 1790
1864 (Diss. Gteborg: Historiska institutionen, Gteborgs uni
versitet, 2008).
Lundstrm, Anna & Anna Ulfstrand, Om resande finnes (Stockholm:
Kommunikationsforskningsberedningen, 1996).
Lvgren, Britta, Hemarbete som politik: Diskussioner om hemarbete,
Sverige 193040-talen, och tillkomsten av Hemmens forskningsinstitut (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1993).
McDonough, Frank, Class and politics, British cultural identities,
red. Mike Storry & Peter Childs (London: Routledge, 1997).
McLuhan, Marshall, Understanding media: The extensions of man
(New York: McGraw-Hill, 1964).
McLuhan, Marshall, Mennesket og media (Oslo: Gyldendal Norsk
Forlag, 1968).
MacCannel, Dean, The Tourist: A new theory of the leisure class (1976;
New York: Schocken books, 1989).
MacGaffey, Wyatt, Karl Edward Laman, missionary ethnographer,
Astonishment and power (Washington: Smithsonian Press, 1994).
Marks, Patricia, Bicycles, bangs, and bloomers: The new woman in the
popular press (Lexington: University Press of Kentucky, 1990).
Marvin, Carolyn, When old technologies were new: Thinking about electronic communication in the late nineteenth century (New York:
Oxford University Press, 1998).
218

219

Marx, Leo, Technology: The emergence of a hazardous concept,

Social Research, vol. 64, nr 3, 1997.
Mauss, Marcel, The gift: Forms and functions of exchange in archaic societies (London: Routledge & Kegan Paul, 1970).
Mauss, Marcel, Gvan (Uppsala: Argos, 1972).
May, Jon & Nigel Thrift, red., Timespace: Geographies of temporality
(London: Routledge, 2001).
May, Jon & Nigel Thrift, Introduction, Timespace: Geographies of
temporality, red. May & Thrift (London: Routledge, 2001).
Miller, Daniel, red., Car cultures (Oxford: Berg, 2001).
Miller, Daniel, Driven societies, Car cultures, red. Miller (Oxford:
Berg, 2001).
Miller, Daniel, red., Materiality (Durham: Duke University Press, 2005).
Mitchell, W. J. T., Showing seeing: A critique of visual culture, Journal of visual culture, vol. 1, nr 1, 2002.
Moore, Sally F. & Barbara Myerhoff, red., Secular ritual (Amsterdam:
Van Gorcum, 1977).
Moran, Peter William, Race, law, and the desegregation of public schools
(New York: LFB Scholarly Publishing, 2005).
Munck, Ronaldo, red., Reinventing the city: Liverpool in comparative
perspective (Liverpool: Liverpool University Press, 2003).
Muoz, Adriana, From curiosa to world culture: The history of the Latin
American collections at the Museum of World Culture in Sweden
(Diss. Gteborg: Historiska institutionen, Gteborgs universi
tet, 2011). Finns tillgnglig p: http://gupea.ub.gu.se/hand
le/2077/25554 (senast kontrollerad 120110).
Nelkin, Dorothy, Cultural perspectives on blood, Blood feuds: AIDS,
blood, and the politics of medical disaster, red. Eric A. Feldman &
Ronald Bayer (New York: Oxford University Press, 1999).
Nielssen, Hilde, From Norway to the ends of the world: Missionary
contributions to Norwegian images of Self and Other, Encountering foreign worlds: Experiences at home and abroad, red.
Christina Folke Ax, Anne Folke Henningsen, Niklas Thode Jen
sen, Leila Koivunen & Taina Syrjmaa (Reykjavik: Hsklatg
fan, 2007).

Nora, Pierre, Between history and memory, Realms of memory:

Rethinking the French past, red. Pierre Nora & Lawrence D. Kritz
man (New York: Columbia University Press, 1996).
Novick, Peter, The Holocaust and collective memory: The American experience (London: Bloomsbury, 2000).
Nyberg, Anita, Tekniken kvinnornas befriare? Hushllsteknik, kpevanor, gifta kvinnors hushllsarbetstid och frvrvsdeltagande 1930-talet1980-talet (Diss. Linkping: Institutionen fr Tema, Link
pings universitet, 1989).
ODell, Tom, Raggare and the panic of mobility: Modernity and eve
ryday life in Sweden, Car cultures, red. Daniel Miller (Oxford:
Berg, 2001).
Okkenhaug, Inger Marie Gender and Nordic missions in the ninete
enth and twentieth centuries, Scandinavian Journal of History,
vol. 28, nr 2, 2003.
Olick, Jeffrey & Daniel Levy, Collective memory and cultural cons
traint: Holocaust myth and rationality in German politics, American Sociological Review, vol. 62, nr 6, 1997.
ONeill, Fiona K.,Giving from our bodily belongings: Is donation an
appropriate paradigm for the giving of bodies and body parts?,
HEC Forum, vol. 21, nr 2, 2009.
Ongre, Aksel, Abreugrafi og starten p skjermbildefotograferingen i
Norge, Tidsskrift for Den norske Legeforening, vol. 128, nr 24,
2008.
Osteen, Mark, red., The question of the gift: Essays across disciplines
(London: Routledge, 2003).
Palmer, Gareth, Discipline and liberty: Television and governance (Man
chester: Manchester University Press, 2003).
Parker, Kenneth W., Organising mobility: A socialogical investigation of
the operations of an international airport (Diss. Queensland Uni
versity of Technology, Centre of Social Change Research, School
of Humanities and Human Services, 2005).
Phillips, John, The future of the past: Archiving Singapore, Urban
memory: History and amnesia in the modern city, red. Mark Crin
son (London: Routledge, 2005).

Proctor, Robert N., The Nazi war on cancer (Princeton: Princeton Uni
versity Press, 1999).
Qvarsell, Roger, Introduktion. Tema: Mat, Lychnos: rsbok fr idoch lrdomshistoria, 2005.
Qvarsell, Roger, Maten och vetenskapen: Nringslra, kostvanestu
dier och socialpolitik, Lychnos: rsbok fr id- och lrdomshistoria, 2005.
Qvarsell, Roger & Ulrika Torell, red. Reklam och hlsa: Levnadsideal,
sknhet och hlsa i den svenska reklamens historia (Stockholm:
Carlsson, 2005).
Rose, Nikolas, Powers of freedom: Reframing political thought (Cam
bridge: Cambridge University Press, 1999).
Rodell, Magnus, Att gjuta en nation: Statyinvigningar och nationsformering
i Sverige vid 1800-talets mitt (Stockholm: Natur och kultur, 2002).
Ronstrm, Owe, Kulturarvspolitik: Visby: Frn sliten smstad till medeltidsikon (Stockholm: Carlsson, 2008).
Rony, Fatimah Tobing, The third eye: Race, cinema, and ethnographic
spectacle (Durham: Duke University Press, 1996).
Rosengren, Annette, Nr resan var ett ventyr: Om resor i Sverige under tusen r (Stockholm: Nordiska museet i samarbete med Na
tur och Kultur, 1979).
Rubin, Lillian B., Busing and backlash: White against white in a California school district (Berkeley: University of California Press, 1972).
Sarja, Karin, nnu en syster till Afrika: Trettiosex kvinnliga missionrer
i Natal och Zululand 18761902 (Diss. Uppsala: Svenska institu
tet fr missionsforskning, Uppsala universitet, 2002).
Sassatelli, Roberta & Federica Davolio, Consumtion, pleasure and
politics: Slow food and the politico-aesthetic problematization of
food, Journal of Consumer Culture, vol. 10, 2010.
Schivelbusch, Wolfgang, Jrnvgsresandets historia: Om rummets och
tidens industrialisering under 1800-talet (1977; Lund: Arkiv, 1998).
Setbon, Michel, Pouvoirs contre sida (Paris: Editions du Seuil, 1993).
Seyler, Hans, Hur bonden blev lnearbetare: Industrisamhllet och den
svenska bondeklassens omvandling (Lund: Arkiv, 1983).
Skeggs, Beverley, Class, self, culture (London: Routledge, 2004).

Sterne, Jonathan, Transportation and communication: Together as

youve always wanted them, Thinking with James Carey: Essays on
communications, transportation, history, red. Craig Robertson &
Jeremy Packer (New York: Peter Lang, 2006).
Storeide, Anette, Fortellingen om fangenskapet (Oslo: Conflux, 2007).
Sturken, Marita & Lisa Cartwright, Practices of looking: An introduction
to visual culture (New York: Oxford University Press, 2009).
Sumiala, Johanna, Circulation, Keywords in religion, media, and culture, red. David Morgan (New York: Routledge, 2008).
Svensson, Birgitta, Bortom all ra och redlighet: Tattarnas spel med
rttvisan (Stockholm: Nordiska museet, 1993).
Svensson, Irene, Entrget arbete och lngdragen strid: Etnografiska
museet skapas, Med vrlden i kappscken: Samlingarnas vg till
Etnografiska museet, red. Wilhelm stberg (Stockholm: Etnogra
fiska museet, 2002).
Tillhagen, Carl-Herman, Vr kropp i folktron (Stockholm: LTs frlag, 1989).
Titmuss, Richard M., The gift relationship: From human blood to social
policy (1970; New York: The New Press, 1997).
Torell, Ulrika, Att ta vrlden: De massproducerade stsakernas id
vrldar 18601914, Rig, 2007.
Toell, Ulrika, Svenskt vlstnd i standardfrpackning: Lanseringen
av socker fr masskonsumtion, Burkar, psar och paket: Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskultur, red. Torell, Ro
ger Qvarsell & Jenny Lee (Stockholm: Nordiska museet, 2010).
Torell, Ulrika, Roger Qvarsell & Jenny Lee, red., Burkar, psar och paket: Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer
(Stockholm: Nordiska museet, 2010).
Torell, Ulrika & Jenny Lee, Talande paket: Butiksrum, frpackningar
och frsljningens kommunikativa former, Burkar, psar och paket: Frpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer, red.
Torell, Roger Qvarsell, Lee (Stockholm: Nordiska museet, 2010).
Trentmann, Frank, Knowing consumers histories, identities, prac
tices: An introduction, The making of the consumer: Knowledge,
power and identity in the modern world, red. Trentmann (New 220
York: Berg, 2006).

Turner, Victor, The forest of symbols: Aspects of Ndembu ritual (Ithaca:

Cornell University Press, 1967).
Turner, Victor, Dramas, fields and metaphors: Symbolic action in human society (Ithaca: Cornell University Press, 1974).
Turner, Victor, The ritual process: Structure and anti-structure (1969;
New York: Aldine de Gruyter, 1995).
Urry, John, Consuming places (London: Routledge, 1995).
Vallgrda, Signild, Folkesundhed som politik: Danmark og Sverige fra
1930 til i dag (Aarhus: Aarhus University Press, 2003).
Van Gennep, Arnold, The rites of passage (London: Routledge & Ke
gan Paul, 1960).
Walsh, Margaret, The bus industry in the United States, EH. Net
Encyclopedia, red. Robert Whaples, 2003. Finns tillgnglig p:
http://eh.net/encyclopedia/article/walsh.bus.industry.us (senast
kontrollerad 120818).
Wang, George & Betty Barr, Shanghai boy, Shanghai girl: Lives in parallel (Hong Kong: Old China Hand Press, 2002).
Warner, Michael, Publics and counterpublics (New York: Zone Books,
2002).
Warring, Anette, Historie, magt og identitet: Grundlovsfejringer gennem
150 r (Aarhus: Aarhus Universitetsforlag, 2004).
Wasserstrom, Jeffrey N., Global Shanghai, 18502010 (London: Rout
ledge, 2008).
Werner, Yvonne Maria, Nationalism, religion och genus i konstruk
tionen av det moderna, Historisk tidskrift, vol. 122, nr 3, 2002.
Widmalm, Sven, red., Vetenskapens sociala strukturer: Sju historiska
fallstudier om konflikt, samverkan och makt (Lund: Nordic Acade
mic Press, 2008).

221

Williams, Raymond, Marxism and literature (Oxford: Oxford Univer

sity Press, 1977).
Wingfield, Christopher, Beyond London: The wider missionary exhi
bitionary complex, The moving objects of the London Missionary
Society (avhandlingsmanuskript under arbete vid University of
Birmingham, Storbritannien).
Winner, Langdon, Do artifacts have politics?, Daedalus, vol. 109, nr
1, 1980.
Wollen, Peter & Joe Kerr, red., Autopia: Cars and culture (London: Re
aktion, 2002).
Yang, Mayfair Mei-Hui, Mass media and transnational subjectivity
in Shanghai: Notes on (re)cosmopolitanism in a Chinese metro
polis, Ungrounded empires: The cultural politics of Chinese transnationalism, red. Aihwa Ong & Donald N. Nonini (London: Rout
ledge, 1997).
Zhang, Xudong, Shanghai nostalgia: Postrevolutionary allegories in
Wang Anyis literary production in the 1990s, positions, vol. 8, nr
2, 2000.
Zhang, Zhen, Mediating time: The rice bowl of youth in fin de
sicle China, Globalization, red. Arjun Appadurai (Durham:
Duke University Press, 2001).
Zhang, Zhen, An amorous history of the silver screen (Chicago: Chicago
University Press, 2005).
Zielinski, Siegfried, Deep time of the media: Towards an archaeology of
hearing and seeing by technological means (Cambridge, Mass.:
MIT Press, 2006).
stberg, Wilhelm, Nr Afrika kom oss nra (Stockholm: Etnografiska
museet 2002).

medverkande

Boel Berner r professor vid tema Teknik och social frndring,

Linkpings universitet. Hennes forskning har behandlat frgor om
teknisk expertis i utbildning och arbetsliv, ofta med genusinriktning.
Hon har publicerat bcker och artiklar om bland annat ingenjrsar
betets historia, hushllsteknik, medicinsk teknik samt risker i sam
hllet. Nyligen utkom Blodflden: Blodgivning och blodtransfusion i det
svenska samhllet (Lund: Arkiv frlag, 2012).

tiv. Hon har publicerat flera artiklar inom detta flt som exempelvis
Hollywood histrionics: Performing Africa in The rose of Rhodesia,
Screening the Past, nr 25, 2009. Habel r ocks intresserad av frgor
om offentligheter och deltagaraspekter, vilka bland annat diskuteras
i Say milk, say cheese!, History of participatory media: Politics and
publics, 17502000, red. Anders Ekstrm, Solveig Jlich, Frans Lund
gren & Per Wisselgren (New York: Routledge, 2011).

Lotten Gustafsson Reinius r docent i etnologi och verksam

som intendent vid Etnografiska museet i Stockholm. Hon dispute
rade 2002 p avhandlingen Den frtrollade zonen: Lekar med tid, rum
och identitet under Medeltidsveckan p Gotland och har efter det be
drivit ett forskningsprojekt om museisamlingar frn Kongostaten,
som resulterade i utstllningar och ett antal artiklar p svenska, eng
elska och franska. Fr nrvarande forskar hon, med finansiering av
Vetenskapsrdet, om repatrieringar av museifreml ur ritual- och
materialitetsperspektiv.

Solveig Jlich r docent och universitetslektor i idhistoria vid

Stockholms universitet. Hennes forskning har en kulturhistorisk
inriktning med srskild fokus p medicinens mediehistoria under
1900-talet. Under senare r har hon varit medredaktr fr flera anto
logier, bland andra Mediernas kulturhistoria (Stockholm: Statens ljudoch bildarkiv, 2008), samt publicerat bokkapitel och artiklar om foto
grafen Lennart Nilssons ikoniska bilder av liv och dd. Fr nrvarande
arbetar hon med forskningsprojektet I mediernas ljus: Skrmbilds
underskningen i Sverige, 19401970, finansierat av Riksbankens
Jubileumsfond.

Ylva Habel r fil dr. och hgskolelektor i medie- och kommunika

tionsvetenskap vid Sdertrns hgskola. I sin forskning frenar hon
postkoloniala tankegngar med kultur- och mediehistoriska perspek

Lars Kaijser r docent i etnologi och verksam som universitetslek

tor vid Institutionen fr etnologi, religionshistoria och genusveten

222

skap, Stockholms universitet. Kaijser disputerade 1999 p avhand

lingen Lanthandlare: En etnologisk underskning av en ekonomisk verksamhet. Drefter har han bland annat studerat Beatlesturism och
konsertarrangrer. Han arbetar fr nrvarande i ett projekt om histo
rieproduktion och svensk 1970-talsmusik.
Kyrre Kverndokk r fil dr. och arbetar som postdoktor vid Insti
tutt for kulturstudier og orientalske sprk, Universitetet i Oslo. Han
disputerade 2007 med avhandlingen Pilegrim, turist og elev: Norske
skoleturer til dds- og konsentrasjonsleirer, och har bland annat publi
cerat flera artiklar om norsk och svensk minneskultur. Hans pgen
de projekt handlar om naturkatastrofens kulturhistoria.
Amanda Lagerkvist r docent och hgskolelektor i medie- och
kommunikationsvetenskap vid Sdertrns hgskola. Utifrn ett so
cio-fenomenologiskt perspektiv har hennes forskning behandlat (ur
ban) medierumslighet, mobiliteter och mediering, samt medier och

223

kollektivt minne. Hennes bok Media and memory in New Shanghai:

Western performances of futures past utkommer p frlaget Palgra
ve Macmillan under 2013. Hon har ocks samredigerat antologin
Strange spaces: Explorations into mediated obscurity utgiven av Ashga
te (2009). Hon ingr nu i forskningsprojektet Televisionens tider
finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (20102013) dr hon un
dersker rsdagarna av den 11 september i Sverige och relationen
mellan medierade trauman och televisionen som elektronisk min
nesplats.
Ulrika Torell r fil dr. och verksam som forskare vid Nordiska
museet i Stockholm. Hon disputerade 2002 p avhandlingen Den
rkande mnniskan: Bilden av tobaksbruk i Sverige mellan 1950- och
1990-tal och har sedan dess gnat sig t konsumtionshistoriska stu
dier, senast ett projekt om frpackningarnas kulturhistoria och kon
sumtionskulturer kring socker och stt i Sverige frn 1800-talets br
jan och framt.