1a)

Realismen:
Realism r uppdelad i olika typer och betydelser. Naiv realism brukar man kalla en
typ eftersom den r ltt att kritisera. I den naive realistens gon antas att alla trjor
svarta i ett mrkt rum d men ser den som svart. Man antar ven att husfasader
verkligen byter frg beroende p skiftande ljusfrhllanden. En annan kunskapssyn
r kritisk realismen. Den r kritisk eftersom allt inte behver vara som vi uppfattar det.
En objektiv verklighet existerar oberoende av vr kunskap.
Fenomenologi:
Den beskriver vrt stt att uppleva saker p. S som att vi kan uppleva en specifik
sak, lukt, smak o.s.v. beroende p frhllandet. Allts ungefr som nr man ser p en
frg i olika temperaturer s upplever man dem olika.
Konstruktivismen:
Denna beskriver att alla skapar sin egen vrld i princip, med sina egna erfarenheter
och upplevelser. Allts att ens vrld r oliks en annans. Man kan sga att alla
mnniskor har ett filter mellan det dem ser och det dem uppfattar. Och att det filtret r
unikt fr varje individ. Vilket resulterar till att din vrldsbild r unik fr sig sjlvt. Man
kan absolut inte fra ver ens egen vrldsbild till ngon annan. Dremot kan man ta
hnsyn till andras bilder av verkligheten nr man bygger sin egen.
Likheter mellan alla dessa r att de alla beskriver hur man ser p vrlden.
Skillnaderna r p vilket stt man ser p vrlden ur en filosofisk kunskapssyn. Dr
man bland annat tnker, knner och upplever saker p olika stt.
1b) Det man kan sga anvnds av konstruktivism i dagspressen idag, r tillexempel
nr de anvnder sig av tidigare kunskaper. Det kan man se tecken p nr de nmner
att tillexempel att det bara r utlnningar oftast r dma fr brott. Eller i reportage dr
de skriver om hndelser som de sjlva upplevt som kategoriseras i fenomenologin.
2)
Vr forskningsfrga r, hur ska vi leva ett lyckligt liv?. Vi r intresserade av att se
vad allmnheten har fr syn p lycka. Det vill sga att vi kommer anvnda oss av
den vetenskapliga traditionen Konstruktivism, d alla mnniskor inte har samma
uppfattning om vad lycka r fr dem i sina liv. Vi alla har olika synstt p vad vi blir
lyckliga av beroende p hur man r uppvxt, har fr kultur och vad man har fr ml i
livet.
Den vetenskapliga metod vi anvnt fr denna forskningsfrga r enkter just fr att
med enkter s kan man p ett vldigt smidigt stt f insyn om hur personer
uppfattar lycka i en stor skala samt att man slipper g fram till en person i taget fr att
till exempel f en intim intervju som alla kanske inte knner sig s sugna p att ha.
Sedan kan det vara s att man vill ha skyddad identitet vilket vi ven tycker r vldigt
ltt att ha med hjlp av just enkter. Just fr att denna frga handlar det om knslor
och tycke vilket kan variera vldigt markant mellan person d andra tycker att din
tanke r vldigt konstig osv.