8 

Nyheter

  Flamman 24 september 2015

Guatemala

 9

24 september 2015 Flamman 

Nyhetschef: Anne-Li Lehnberg, 08 650 82 14, anne-li.lehnberg@flamman.se.

8 av 10 vill skydda naturen
Över 80 procent av Sveriges
befolkning tycker att det är
viktigt att skydda Sveriges
natur, visar en undersökning
som TNS Sifo har genomfört
på uppdrag av Naturvårdsverket. 67 procent tycker
dessutom att nationalparker
och naturreservat är viktiga
för utomhusaktiviteter.
–  Att skydda naturen
är ett av verktygen för att
uppnå miljö- och friluftsmålen. Det är glädjande att
svenska folket stödjer arbetet på ett så överväldigande
sätt, säger Hasse Berglund,
sektionschef på Naturvårds- Abisko är en av Sveriges 29 nationalparker. Foto: Torbjörn Lilja/IBL Bildbyrå.
verket, i ett pressmeddelande.
För att skydda den biologiska mångfalden, och främja friluftslivet,
har Sverige åtagit sig att skydda 17 procent av landytan – men utvecklingen går långsamt. Förra året var 11 procent av landytan skyddad, vilket kan jämföras med år 2013 då siffran låg på 10,9 procent.

Satsning på
ungdomsmottagningar
Förra veckan presenterade regeringen och Vänsterpartiet en satsning på 130 miljoner kronor till Sveriges ungdomsmottagningar.
Detta är någonting som välkomnas av Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).
–  Budgetsatsningen bör gå till barnmorskornas
arbete, ökad tillgänglighet och öppettider och det
psykosociala arbetet. Ungdomsmottagningarna
behöver också ökade resurser för att nå exempelvis
ungdomar inom institutionsvård, flyktingar och killar i större utsträckning, säger Kristina Ljungros,
Kristina
RFSU:s förbundsordförande, i ett pressmeddelande. Ljungros.
Foto: RFSU.
För att säkerställa likvärdighet och hög kvalitet
över hela landet vill RFSU se en nationell reglering
av ungdomsmottagningarnas verksamhet. I dag är
verksamheten ett fritt val för kommuner och landsting.

Hyresrätterna tappar mark
Samtidigt som Sverige har fått 360 000 nya bostadsrätter har
antalet hyresrätter endast ökat med 130 000. Det visar siffror som
Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram på uppdrag av Fastighetsägarna.
–  Hyresmarknaden är hårt reglerad medan bostadsrättsmarknaden är fri. Det kombinerat med gynnsamma skatteregler, som
ränteavdraget för det ägda boendet, har skapat den dysfunktionella
bostadsmarknad vi har i dag med en enorm brist på hyresrätter
som följd, säger Rudolf Antoni, Fastighetsägarnas näringspolitiska
chef, till tidningen Hem & Hyra.
De tre kommuner där flest hyresrätter har försvunnit, för att i
stället ha fått betydligt fler bostadsrätter, är Stockholm, Solna och
Sundbyberg. I Uppsala, Umeå och Göteborg har antalet hyresrätter
ökat allra mest.

Las finns för
Björn och Malin
Las handlar om varenda en som ska våga öppna käften
också i morgon. Eller för att någon, någonstans, ens ska
våga ta på sig rollen som fackligt kontaktombud.
Ett påslag på 0,3 procent av lönesumman till
en kompetensstiftelse. Mot att vi får bestämma
över turordningskretsarna vid uppsägning på
grund av arbetsbrist, samt att ”kompetens” skulle gå före turordning.
Det var arbetsköparnas bud till PTK. Och
knappt hade chocken lagt sig över att ett förbund, Unionen, faktiskt var beredda att diskutera vidare så hade arbetsköparna avslutat
förhandlingarna med hänvisning till facklig
oenighet. Och många pustade ut.
Det gick bara en vecka, så tog någon annan
upp den fallna handsken. ”Industriparter öppnar
för större reform av Las”, berättade Arbetet den
11 september.
Nu handlar det om IF Metall och deras motpart Teknikföretagens ”samtal” om Las. Arbetsköparna vill göra hela lagen om anställningsskydd dispositiv. Från IF Metall sägs att man
vill uppnå bättre trygghet för sina äldre. Att Las
i sin nuvarande form är väldigt svag. Att lagen
gör det billigt att lägga ned och underlättar för
otrygga anställningar.
Det är sant. Las har urholkats på alla möjliga sätt. Genom införandet av allt fler otrygga
anställningsformer. Genom Arbetsdomstolens
tolkningar kring teknikaliteter som omplaceringsskyldigheter, lojalitetsplikt med mera.
Genom det av högern och Miljöpartiet införda
tvåpersonsundantaget.

in i samtal, under fredsplikt, och utan särskilt
tydliga krav. Sådant brukar inte utgöra typfallet för fackliga framgångar, om man säger så.
Risken är stor att facket måste köpa sig en sak
genom att sälja bort något annat.
Och då ligger det nära till hands att det rör sig
om någon av de delar där Las fortfarande skyddar: turordningarna och makten över dem.
För ännu kan facket lokalt hävda turordningslistorna, och har ännu något att gå in i förhandlingarna med. Fortfarande är en anställd skyddad, ifall hen har bra plats i turordningen och
någorlunda rätt yrkeskunskaper.

Unionen talade om att byta formell trygghet
via Las, mot praktisk trygghet i form av bättre
”kompetens”. Ett fullkomligt godtyckligt begrepp helt i händerna på företaget.
Hur det kommer låta från IF Metall vet vi inte.
Men vi vet att Las inte bara handlar om vem
som får lämna jobbet vid en nedskärning. Anställningsskydd handlar också om hur arbetslivet ser ut dessförinnan.
Yttrandefriheten i arbetslivet är redan extremt
begränsad. Man måste nogsamt hålla ryggen fri
– från anklagelser om illojalitet, från glidande
markeringar och provokationer från arbetsledningen. Men det finns fortfarande ett utrymme.
I det utrymmet kan vi exempelvis hitta Björn,
banarbetare som blir intervjuad om hur järnvägsrälsen spricker och hur syllarna ruttnar.
Som vågar stå framför kameran, peka och förSå visst behöver Las renoveras. Inte
klara.
minst behövs ett bättre skydd för fackOch Las handlar om Malin, kock som enligt förtroendevalda. Just nu tvistar
gagerat sig mot den sexistiska jargongen
Kommunal och Arriva om företai restaurangköken. Som berättar för jourgets avskedande av Reza Forghani,
nalister om hur det kan låta, och om hur
skyddsombud på Råstagaraget. Troliointresserad arbetsköparen är av att ta
gen går frågan till Arbetsdomstotag i detta arbetsmiljöproblem. Ibland
len. I en rimlig värld skulle
är det arbetsköparna som är problebussföretaget dömas till kännmet, rentav.
bara skadestånd och inte få
Las handlar om varenda en som
en chans att därefter köpa ut
ska våga öppna käften också i
honom. I dagens värld är jag
morgon. Eller för att någon, nåinte ens säker på att facket
gonstans, ens ska våga ta på sig
vinner. Det berättar en del
rollen som fackligt kontaktomom hur det står till.
Mattias
bud. Det är ju inte sådana komMen det är inte vad IF MeHåkansson
petenser arbetsköparna vill ha.
tall pratar om. Förbundet går

Veckans dricks till flyktinghjälp
 I mitten av september beslutade personalen på restaurang Bryggargatan i
Skellefteå att under en vecka skänka
all dricks för att hjälpa människor som
befinner sig på flykt. Sedan kommer
ägarna att bidra med lika mycket.
Aktionen bekräftar att solidariteten
lever inom Hotell- och restaurangfacket
(HRF). Flamman har pratat med Therese
Guovelin, ordförande i HRF.
Vilken var din reaktion när du hörde
nyheten från Skellefteå?

– Jag blev oerhört glad att höra om
personalens beslut! Så många gör så
mycket för att hjälpa de som tvingats att
lämna sin stad, sitt land, för en osäker
men trygg framtid. HRF beslutade att
bidra med 30 000 kronor och jag vet att
vi är fler som bidrar ytterligare. Ingen
kan göra allt, men alla kan göra något.
Har förbundet många medlemmar
som är före detta flyktingar?
– Många som arbetar i besöksnäringen har sin bakgrund i ett annat

land, cirka 35 procent. Första jobbet för
många såväl unga som nyanlända är i
vår bransch.

Mångkultur berikar
Hur kan facket bekämpa den öppna och
dolda rasismen i samhället som ser flyktingarna som en fara?
–  Sverige är ett öppet land och mångkulturen berikar. Tyvärr finns det människor som är rasister och främlingsfientliga. Diskriminering och krän-

kande särbehandling förekommer på
arbetsplatserna. Det är inte korrekt och
det är en viktig facklig fråga.
– HRF är aktiva i ”Alla kan göra
något”. Ett långsiktigt arbete där vi
genom samtal och föreläsningar diskuterar rättigheter, lika värde och tar upp
sanningar och belyser lögner, understryker HRF-ordföranden.
När får vi se fler konkreta exempel
bland anställda och deras fack?
Dick Emanuelsson

Med knutna nävar visar Motståndsfrontens kvinnor sin beslutsamhet att inte tillåta gruvbrytningen. Under snart fyra år
har de gjort motstånd mot USA-bolaget och de guatemalanska
myndigheternas beslut att tillåta exploatering av guld. Närmare
2 000 personer är indragna i vakthållningen dygnet runt.

G UATEMALA :

Kvinnorna går i spetsen
mot gruvgiganterna
Flammans medarbetare i Latinamerika Dick och Miriam Emanuelsson har rest till en
by på Guatemalas landsbygd som sedan fyra år gör motstånd mot utvinning av guld,
en process som förgiftar vatten och djur. Kvinnorna håller i taktpinnen.
Det första vi ser
är fem polispiketer med tungt beväpnade poliser i kamouflageuniform.
Deras blickar synar oss grundligt när
vi passerar. Men vi stoppas inte. Det
är uppenbart att utländska medier inte
är välkomna. Trettio meter längre ner

LA PUYA, GUATEMALA

i den vackra lunden av träd reser sig
motståndslägret mot gruvprojektet El
Tambor. Bergen gör en vacker inramning. Hettan gör att luften nästan står
still. Nya blickar synar oss men de är
inte fientliga.
Motståndslägret är beläget mellan de

Utsläppen av arsenik
och cyanid är också
direkta hot mot människornas hela livsexistens

två kommunerna San José del Golfo och
San Pedro Ayampuc, cirka 50 kilometer
utanför huvudstaden. Målsättningen
sedan mars 2012 är att stoppa gruvprojektet ”El Tambor”-Progreso VII. USAFortsättning sid 10

10 

Guatemala

Flamman 24 september 2015

Guatemala

  11

24 september 2015 Flamman 

”Vi överfölls brutalt och vi kunde inte förhindra att de startade gruvan”,
säger Felicia Moralles.

”Gruvbolaget skänker en säck med majs för att vinna befolkningen. Det uppträder som de nya
kolonialherrarna” menar Maria.

”Gruvbolagen genomför en total destruktion
av planeten. De förgiftar vattnet och gör slut
på vattenintäkterna”

Kareka Castellanos.

bolaget Kappes, Cassiday & Associates
(KCA), har fått en koncession på 25 år
för att utvinna i första hand guld.
Projektet motsvarar en areal av 20
kvadratkilometer och från motståndslägret ser vi hur grävskoporna reducerar
de vackra bergen. Enbart i huvudstadslänet har tillstånd för 15 koncessioner
utfärdats av landets kongress. Det här är
vad som kallas för ”Gruvlokomotivets”
tidsanda. Kanadensiska, australienska
eller enormt kapitalstarka gruvgiganter
från USA är de huvudsakliga aktörerna.
Med hjälp av de gröna sedlarna övertygar de de nationella myndigheterna för
att komma över koncessioner till ett billigt pris. Ländernas ädelstensresurser
köps ofta upp för en spottstyver, företagen betalar en löjligt låg bolagsskatt och
få politiker tänker på de ödesdigra miljökonsekvenserna av gruvbrytningen.
Från Patagonien i södra Argentina till
Alaska i norr rasar befolkningarna mot
gruvexploateringen.
Felicia Moralles och Kareka Castellanos
utstrålar självsäkerhet och beslutsamhet när de hälsar Flamman välkommen. Sedan den 2 mars 2012 har de
två kvinnorna deltagit i motståndet mot
gruvbrytningen. Och det är framför allt
kvinnornas motstånd som har rönt stor
uppmärksamhet, inte bara i Guatemala
utan även i Latinamerika, USA och Europa.
Men mot en mäktig fiende som gruvnäringen och dess allierade inom statsapparaten är oddsen inte alltid de bästa.
Kampen skördar ofta offer. Den 13 juni
samma år som motståndet inleddes, genomförde okända män på motorcykel

n bakgrund
Gruvbolaget Kappes,
Cassiday & Associates (KCA)
KCA är företaget som opererar i de två
kommunerna San José del Golfo och San
Pedro Ayampuc. Det är ett USA-företag
med högkvarter i Reno, Nevada. Tillstånd
för prospekterings- och gruvdrift godkändes den 24 november 2011. Företaget
är specialiserat på utvinning av guld och
silver och opererar i Bolivia, Mexiko, Chile,
Guatemala, Indonesien och Turkiet.

”De kom med hela sin
’arsenal’. Vi överfölls
brutalt och vi kunde
inte förhindra att de
startade gruvan”
ett attentat mot Yolanda Oqueli, ett av
språkrören för motståndet. Två kulor
trängde in i hennes kropp som läkarna
inte vågar ta ut för att inte riskera hennes liv.
Men det var inget blint attentat. Två
dagar tidigare hade Yolanda och andra
ledare för motståndet överlämnat en
protestskrivelse till åklagarämbetet.
I den punktade de upp både hoten de
hade utsatts för, som befolkningens krav
mot gruvprojektet.
Attentatet fördömdes av Amnesty
International som krävde att den guatemalanska regeringen skulle utreda
attentatet och ställa de ansvariga inför

dit djuren alltid har sökt sig. Men djuren
dör också när de tar sig in på gruvområdet där bolaget har dammat upp avfallsvattnet som är giftigt. Gamar och andra
fåglar ser dammarna och tror att det är
vanligt vatten, men det är giftigt.
Utredningen om miljökonsekvenserna för El Tambor följer samma spår.
Byråkrater inom statsapparaten är lättköpta av gruvbolag som förfogar över
ekonomiska medel som ofta är större än
årsbudgeten i de fattiga staterna. Och i
ett land som Guatemala, där självaste
presidenten är högsta hönset i en omfattande korruptionsskandal inom tullverket, där 130 miljoner dollar gått in i hans
och vicepresidentens fickor, bekräftar
denna bild.

Gruvprojektet El Tambor.

rätta.
Människorättsorganisationen
krävde även att myndigheterna skulle
rådgöra med byarnas invånare för att
socialisera gruvprojektet eller avslå det
samma. Kravet har sin grund i Guatemalas kommunallag och internationell rätt.
Runt omkring oss kvinnor och några män
som under 24 timmar gör sitt ”skift” i
ett rullande schema. Sammanlagt ingår
cirka 2 000 personer i ett nätverk som
aktivt deltar i kampen för att stoppa
gruvdriften i ”La Puya”, som byn heter
och där motståndslägret mot gruvdriften har sitt centrum. Totalt finns 40 000
familjer bosatta i de två kommunerna
som drabbas av gruvprojektet.
–  Det har varit en hård tid. Men med
Guds hjälp hoppas och tror vi att kampen har varit både nödvändig och kommer att ge utdelning. Vår målsättning är
att gruvbolaget drar sig ur projektet. Vi
vet inte hur lång tid det kommer att ta
men vi är övertygade att vi kommer att
segra i slutändan, säger Felicia.

Under två år lyckades motståndet
hålla stånd mot gruvbolaget. Men den
23 maj förra året kom de jättelika lastbilarna eskorterade av hundratals poliser
från specialstyrkorna. USA-företaget
bokstavligen bröt sig in och inledde utvinningen av guldbrytningen.
– De kom med hela sin ”arsenal”. Vi
överfölls brutalt och vi kunde inte förhindra att de startade gruvan, tillägger
Felicia utan att blinka.
Bakom henne står en alldeles ny predikstol. Bilder på den nye progressive
argentinske påven och El Salvadors
mördade ärkebiskop Arnulfo Romero
sitter uppsatta som ett bevis för att de
inte är ensamma. Martyren Romeros
bevingade ord om att ”folket måste man
lyssna på”, är en påminnelse till myndigheterna. Varje vecka kommer en utländsk präst och håller mässa. Den lokale prästen har inte samma mod och
håller en låg profil inför den lokala makteliten som med borgmästaren i spetsen
har sagt ja till gruvprojektet.

Majskolven som bara är ett fnöske i den katastrofala torkan i Centralamerika.

Det är varmt och denna del av Guatemala ingår i vad som kallas för ”Torkans
bälte”. Centralamerika genomgår en av
sina värsta torkperioder i modern tid.
Skörden är förlorad i de flesta av de fem
centralamerikanska länderna. Det är
bara fnöske kvar av majskolvarna i en
region där majs är grundfödan vid sidan
av bönor och ris. Gruvbrytningen kräver

enorma kvantiteter av vatten i en region
som alltså lider av torka. Utsläppen av
arsenik och cyanid är också direkta hot
mot människornas hela livsexistens.
–  Gruvbolagen genomför en total destruktion av planeten. De förgiftar vattnet och gör slut på vattenintäkterna. Här
har flera djupa källor torkat ur. Djuren
dör för det finns inget vatten i källorna

– Här har vi både gråtit, skrattat och
dansat, men mest har vi gråtit, säger
Maria som dock skrattar vid berättelsen.
Bakom henne reser sig röken från en
”fogón”, den av lera byggda eldstaden
där bönorna puttrar och tortillan värms
på den runda plåten, ”El Comál”. Bönorna luktar provocerande gott och doften
sprider sig runt lägret.
– När de kom den 24 maj förra året
besköt de oss med tårgasgranater, de
slog oss med trädgrenar. Många skadades, säger hon och pekar på en affisch
som föreställer den brutala attacken.
Men ni verkar inte vara några ”terrorister”…
–  Nej! utropar Maria, Marta och Blanca, tre kvinnor som för dagen är ansvarigt matlag.
–  Kampen har hela tiden förts med
fredliga medel. Det är den andra sidan,

gruvbolaget, som har tagit till våld,
säger Blanca. Marta och jag stod på
vägen och höll varandra i händerna
förra året. Deras svar blev att beskjuta
oss med tårgasgranater mot våra ben.
Här, säger Blanca och pekar på vaden i
vänsterbenet, slog en granat in.
– En annan väninna slogs blodig i
huvudet. Många skadades av de mer än
200 poliserna, tillägger Marta.
Nästan alla kvinnor uppger att deras
män arbetar som bönder under dagen.
Efter sitt arbetspass kommer de till motståndslägret. Många män stannar över
natten och ersätter kvinnorna som tar
över hemsysslorna med barn och hushåll.
–  Lägret och motståndet har fört oss
samman. Tidigare kände vi inte varandra, men nu, när vi är organiserade, är
det en helt annan situation. Lägret är en
organisatorisk och social referenspunkt
och byarna har också kommit mycket
närmare varandra, menar Blanca.
Men befolkningen har på grund av
gruvprojektet splittrats. I ett samhälle
som det guatemaltekiska, där arbetslösheten eller deltidsarbetslösheten omfattar miljoner människor, är ett skiftarbete sex dagar i veckan tolv timmar per
dag värt guld. 72-timmarsveckan betalas med cirka 8 000 kronor i månaden i
ett land där minimilönen ligger på drygt
300 dollar.
–  Maken står mot hustrun, eller sonen
mot resten av familjen. Gruvbolaget
skänker en säck med majs för att vinna
befolkningen. Det uppträder som de nya
kolonialherrarna, menar Maria.
Vi går upp för en av kullarna för att få en
bättre utsikt över gruvlägret. Miriams
videokamera zoomar in gruvkrossen
där stenarna, som går uppför ett band,
sedan smulas sönder för att därefter
filtreras från guldet.
Fortsättning sid 12

12 

Guatemala

  Flamman 24 september 2015

Utrikes

  13

24 september 2015 Flamman 

Utrikesredaktör: Henning S Rubin, utrikes@flamman.se.

”Plantager?! Lögn
och förbannad dikt.
Några möten med befolkningen har inte
genomförts”
– Vad en gruva av El Tambors storlek
förbrukar av vatten under två timmar
konsumerar en trebarnsfamilj under 22
år. Där ser du proportionerna och motivet till varför vi gör motstånd mot gruvprojektet.
Det säger Wilma Carrera och Luis
Diaz Lopez, två av Motståndsfrontens
språkrör. Vi pratar med dem från byn
La Choleña, belägen på en höjd på den
andra sidan av gruvan. Det är hisnande
vackert och härifrån ser vi ännu bättre
hur grävmaskinerna reducerar bergen.
Lastbilarna transporterar materialet till
”kvarnen”. Vi står på bergskammen i ett
majsfält som är fullständigt förbränt.
”Majskolvarna” har förtvinat och kvar
är bara några gula brända blad.
Wilma och Luis andas en verklig oro
för framtiden för dussintals av byarna
i området odlar majs, bönor och har
boskap för den egna överlevnaden och
självhushåll.
– Om vattnet förgiftas, hur ska då
människor och djur överleva? frågar sig
Wilma.
– Förgiftningen är för tusentals år,
tillägger Luis. Regeringen ger tillstånd
för koncessionerna och får en liten ersättning medan befolkningen får betala
konsekvenserna.
Vikten av att motståndet fortsätter
kan inte nog understrykas, menar de
bägge. Varje skiftlag vid La Puya utgörs
av cirka 24 personer. Men när gruvbolaget vill föra in tunga maskiner, mobilise-

n fakta

”Vi ger oss inte! För vår värdighet, totalt avstånd från gruvbrytning!” står det på muren i
Motståndslägrets toaletter.

Guatemala
Gränsar till: Belize, El Salvador, Honduras och Mexiko.
Statsskick: Republik, självständigt
den 15 september 1821.
Befolkning: 16 miljoner (2014), varav
70 procent tillhör de olika indianfolken, främst mayaindianerna.
President: Otto Perez valdes 2011,
men avgick två dagar innan presidentvalet den 3 september 2015.
Ersattes dagen efter av Alejandro
Maldonado, 79. Maldonado tillsattes som vicepresident den 8 maj
efter att dåvarande vicepresident
Roxana Baldetti tvingades avgå efter
att ha anklagats för korruption. I
augusti fängslades Baldetti. Även
Otto Perez är i dag fängslad i samma
korruptionsskandal. I den första valomgången den 6 september 2015
vann Jimmy Morales från FNC med
24 procent. Den andra valomgången
äger rum den 25 oktober.
Minimilön 2015: 2 394 quetzales
eller 2 641 kronor.
Extrem fattigdom: 29,6 procent av
befolkningen som överlever på mindre än två per dag.
Inkomst per capita: 3148 dollar.
(26 244 kronor per år).
Barnadödlighet 2015: 0-11 månader:
76 av 1 000 födda.
Mödradödlighet 2015: 77 av
100 000 födslar.
Analfabetism 2015: Har minskat till
14,5 procent. På landsbygden och i
de fattiga områdena i städerna ligger
den på 20 till 30 procent.

Fyra, fem polispatruller är stationerade permanent vid La Puya och kostar skattebetalarna
enorma pengar för poliser i tjänst hos USA-bolaget.

vis inte göra något mot så många människor och då ringer de efter förstärkning. Deras befäl skickar 300 till 400
kravallutrustade poliser och 600 till 1000
vanliga poliser för att slå ned vår blockad som bara är en helt fredlig protest.

Wilma Carrera, språkrör för
Motståndsfronten.

rar Motståndsfronten på kort tid upp till
1 000 personer.
– De fyra, fem polispatrullerna som
finns på plats vid La Puya kan naturligt-

När USA-bolaget ville köpa marken sa
det att det skulle använda marken för
att plantera apelsinträd. Markägarna sa
ja och på så sätt inleddes processen som
slutade i gruvdrift 24 timmar dygnet
runt.
– Plantager?! Lögn och förbannad
dikt. Några möten med befolkningen
har inte genomförts, som kommunallagen säger. ”Nej, vi ska inte utvinna
guld”, sa det. Se själv hur grävmaskinerna planerar ut bergen och hur de

opererar och maler ner malmen i ”kvarnen”! dundrar Luis som är indignerad.
Det (bolaget) betalar (mutor) och myndigheterna tystnar.
Robert Morang, expert på miljökonsekvenserna i gruvbrytning sa, efter att
han läst rapporten om miljökonsekvenserna för gruvprojektet El Tambor, att
”det var den sämsta rapporten han hade
läst någonsin under sina 40 år som konsult i världsmåttstock”, berättar Wilma.
– Vår hållning som civilbefolkning är
att livet kan vi inte förhandla om, inte
heller vattnet kan vara till salu för det är
livets själva källa. Gruvbrytningen har
inga som helst fördelar, varken för oss
eller för landet i sin helhet.
Foto: Miriam Emanuelsson
Text: Dick Emanuelsson

Världens tio största gruvföretag som utvinner guld
  På 35:e plats i världen och med en uppskattad förmögenhet på 17,4 miljarder
dollar (ca 145 miljarder svenska kronor)
återfinns Iris Fontbona, änka efter den
chilenske gruv- och industrimagnaten
Andróniko Luksic.
– Den chilenska staten ger miljarder
dollar i stimulanser till företagsgruppen
Luzi som ökade sitt kapital med åtta mil-

jarder dollar på ett år. I våra beräkningar
visade det sig att enbart vinsterna från
detta företag skulle kunna finansiera
utbildningen kostnadsfritt för 500 
000
studenter, på universitets- och gymnasienivå, under fem år.
Det sa Camilla Vallejo, studentledare
och nu ledamot av Chiles parlament för
kommunistpartiet i en intervju till Flam-

man för två år sedan.
I en annan intervju för chilenska CNN
sa universitetsprofessorn Marcel Claude
att ”Chile (regeringen) tar sig friheten att
skänka 25 miljarder dollar per år till de
multinationella bolagen som opererar
inom gruvsektorn. Men de har inte 20 000
dollar som det kostar att utbilda en student under fem år på universitetet”.

Det är denna nyliberala modell som
ligger till grund för hur de transnationella giganterna inom gruvsektorn bokstavligen skär guld med täljkniv medan
de fattiga förvägras den mänskliga rättigheten till en bra och gratis utbildning
och hälsovård. Men överallt där bolagen
slår sig ned möts de av breda protester.
Dick Emanuelsson

Armén misstänks
fortfarande för försvinnande
Ett år efter att 43 studenter från lärarhögskolan i Ayotzinapa försvann
finns det fortfarande
inga spår av dem. Försvinnandet av de 43 har
fäst uppmärksamheten
på de dramatiska brotten
mot de mänskliga rättigheterna som staten är
ansvarig för i Mexiko.
Studenterna hade åkt buss till
Iguala, en resa på cirka två
timmar. När de vid 21.30-tiden
på fredagskvällen den 26 september 2014 var på väg ut ur
staden för att resa tillbaka till
lärarhögskolan, stoppades de
och besköts av den kommunala polisen. Tre av studenterna
och tre andra civilpersoner dödades och ett 20-tal studenter
skottskadades av den hänsynslösa eldgivningen från polisen.
43 studenter greps och fördes
bort till ett öde som ett år senare fortfarande är okänt.

Basketplanen i Ayotzinapa med 43 stolar med porträtt på de 43 försvunna.

Foto: Miriam Emanuelsson.

Paramilitär drogkartell?
Jesús Murillo Karam, Mexikos
motsvarighet till riksåklagaren, överlämnade den 28 januari 2015 vad han kallade för
sin ”slutrapport” om det som
hände den 26 till den 27 september 2014. Karam uppgav att
den kommunala polisen hade
överlämnat de 43 studenterna
till den paramilitära drogkartellen ”Guerreros Unidos”. Ett
antal ur denna kartell ska i sin
tur ha kastat ner de 43 studenterna i en grop på en kommunal
avfallsplats i Cocula, en grannstad till Iguala där de under tolv
timmar påstods ha kremererats.
Föräldrar och studenter, men
också oberoende expertis från
UNAM, det största universitetet
i Mexiko, avfärdade rapporten
som de menade hade som avsikt att dölja statens inblandning i försvinnandet. Riksåklagaren Karam sa rakt ut i etern
och framför mängder av tv-kameror: ”Nu har jag tröttnat (på
fallet)” och drog sig tillbaka. Uttalandet väckte en våg av vrede
i landet.

En stor lögn
När Flamman i maj i år intervjuade den stridbare katolske prästen Alejandro Solalinde i delstaten Oaxaca, upprepade han vad
han hade sagt bara en månad
efter försvinnandena:
– De 43 kremerades med all
säkerhet av armén. För ingen

Miljöskandal
sänker VW
Tyska biltillverkaren
Volkswagen AG (VW)
erkände i förra veckan
att koncernen har försett sina dieselbilar i
USA med mjukvara som
gjorde det möjligt att
systematiskt manipulera utsläppskontroller.
Mjukvaran känner av när
utsläppstest genomförs
och anpassar motorprestationen. När bilarna
sedan körs normalt ökar
utsläppen av kväveoxid
med upp till 40 gånger
den tillåtna nivån. Det
var USA:s miljömyndighet EPA som upptäckte
fusket. VW-koncernen
måste nu se till att uppskattningsvis 482 000
dieselbilar av märkena
Audi och VW, tillverkade
mellan 2009 och 2015,
upprustas så att de lever
upp till miljöreglerna.
Dessutom hotas koncernen med böter. Volkswagens aktiekurs tappade
hela 21 procent av sitt
värde när nyheten om
skandalen nådde Frankfurtbörsen på måndagen.

Kubasanktioner ska
mildras

Vänner och familjer håller upp bilder som föreställer de studenter som försvunnit.

annan än armén förfogar över
dessa ugnar med kapaciteten
att kremera 43 personer. Riksåklagarens rapport är en stor
lögn som ingen tror på.
Solalinde hade kontaktats av
en av de inblandade med insyn
i armén och de arméenheter
som påstås ha deltagit i ”övertagandet” av de 43 och i själva
den påstådda kremeringen av
studenterna.
Den 7 september i år överlämnade en oberoende expertgrupp (GIEI), kontrakterad av
den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, en över 500 sidor lång
rapport. Den blev ytterligare en
kalldusch för regeringen Enrique Peña Nieto som desperat
har försökt förbättra sitt in-

ternationella anseende. Enligt
GIEI existerar inga bevis för att
de 43 skulle ha kremerats i Cocula av ”Guerreros Unidos”.
– Händelsen som den har
beskrivits (av Karam) har inte
ägt rum, sa den spanske experten Carlos Beristáin när GIEI
presenterade sin rapport på en
presskonferens för några veckor sedan.
Den peruanske experten
José Torero, från universitetet
Queensland i Australien, var
mer konkret:
– Det finns inga bevis som
stöder hypotesen som säger att
de 43 kremerades i Cocula.

Kommission hindrades
Enligt Torero fanns det inte
tillräckligt med bränsle för att

Foto: Miriam Emanuelsson.

kunna kremera 43 kroppar. För
att kremera 43 kroppar hade
det behövts 30 ton specialved
som hade behövt 60 timmar för
att bränna upp 43 kroppar och
inte tolv timmar som regeringen påstod. Vid tillfället regnade
det oavbrutet. Eldsflamman
skulle ha stigit sju meter upp i
luften och den väldeliga röken
300 meter, vilket skulle ha uppmärksammats.
Den oberoende expertkommissionen bad att få tala med
befäl från den 27:e infanteribataljonen i staden Iguala. Den
mexikanska regeringen sa nej,
vilket förstärker fader Solalindes anklagelse om att de 43
faktiskt kremerades i arméns
ugnar.
Dick Emanuelsson

USA:s regering förbereder lättnader av de
ekonomiska sanktionerna
mot Kuba. Enligt nyhetsbyråuppgifter ska USAföretag efter 53 år återigen tillåtas att öppna
filialer i Kuba, också samverkansavtal (joint ventures) med
statliga
kubanska
företag
ska bli
möjliga.
Mot förRaul Castro.
slaget
finns dock ett kompakt
motstånd i kongressen.
I december i fjol kom
Kubas president Raul
Castro och USA:s president Barack Obama
överens om att inleda
diplomatiska förbindelser
mellan de två länderna.
Castro har sedan dess
krävt att också USA:s
ekonomiska blockad mot
Kuba ska slopas. Också
påven Franciskus anslöt
sig till kravet under sitt
besök på Kuba i förra
veckan.

Alejandro Ernesto/AP/TT.

Carmelo Diaz är en av männen som
har skift denna dag och han pekar ut
var gruvbolaget gräver ut en damm där
spillvattnet ska samlas.
– Vår oro är att gifterna ska filtreras
via grundvattnet och spridas i floden
längre ner i dalen där byarna och människorna återfinns. Myndigheterna och
bolaget försäkrar att detta inte ska ske,
men vi litar inte på dem, säger Carmelo.
Erfarenheterna från Ecuador och 20
års utvinning av olja av Chevron-Texaco
bekräftar Carmelos oro. Oljebolaget efterlämnade sig nästan 1000 ”bassänger”
med övergiven spillolja i den ecuadorianska delen av Amazonas. Olja och gas
sipprar fram när man gräver i närheten
av dessa bassänger och människorna
som dricker vatten insjuknar, barn föds
med deformerade kroppsdelar.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful