8 

Nyheter

  Flamman 5 mars 2015

Kuba

 9

5 mars 2015 Flamman 

Nyhetschef: Anne-Li Lehnberg, 08 650 82 14, anne-li.lehnberg@flamman.se

Dokumenten
de ville gömma

Fler fackligt
anslutna tjänstemän
Tjänstemännens organisationsgrad ökade med cirka en procent
och är nu den högsta sedan 2006/2007 då avgiften för a-kassan i
många fall chockhöjdes, rapporterar Arbetsvärlden.
Men samtidigt sjunker arbetares fackliga anslutning. Nu är arbetares organisationsgrad den lägsta på många decennier: 64
procent.

Det skulle inte vara möjligt att stämma stater för att de
återtar sjukvård i offentlig regi. Men läckta TTIP-dokument
visar att det visst kommer vara det.

S inför vårdval i Östergötland
Socialdemokraterna vill införa vårdval inom psykiatrin i Östergötland. Även inom mödravården har det diskuterats att införa vårdvalssystemet. Men där har analyser som pekar på ökade kostnader
och försämringar gjort att man avvaktar. Detta har fått Vänsterpartiet att ilskna till över vad man anser vara en privatiseringsiver
från S.
–  Det Socialdemokraterna i Östergötland nu gör är att dom vill
privatisera två av våra viktigaste och känsligaste verksamheter.
Följderna kommer att bli de vanliga, utbudet kommer att koncentreras dit behoven är minst och patienterna enklast, för att maximera sina vinster. Den politiska majoriteten vill avsäga sig ansvaret
för psykiatrin och mödravården och lämna över den till riskkapitalbolag, det är både förvånande och skrämmande, säger Jessica
Holmqvist (V) i ett uttalande.

Återhämtning under
arbetstid kan vara
nog så viktig som den
efter arbetets slut.
Nu ska en ny studie i
ämnet göras.
–  Vi vill fördjupa kunskaperna om
vad som ger återhämtning. Är det fikapauser, gruppsamtal
efter jobbiga händelser, en stödjande chef
eller något annat,
säger Margareta
Troein Töllborn, professor på Institutionen för kliniska vetenskaper
i Malmö, allmänmedicin och samhällsmedicin vid Lunds universitet,
till tidningen Fastighetsfolket.

Foto: Sam Howzit.

Kafferasten kan vara nyttig

Nästan var femte
ung kvinna sextrakasseras
Nästan var femte ung arbetarkvinna, 14 procent, har utsatts för
sexuella trakasserier på jobbet. Bland unga kvinnor i tjänstemannayrken är siffran något lägre, tolv procent.
Det visar siffror som LO låtit SCB ta fram. Mest utsatta är kvinnor i arbetaryrken, som hotell- och restaurangbranschen. Ungefär
hälften av de arbetarkvinnor som utsatts har en tidsbegränsad
anställning.
–  Det här är ett strukturellt arbetsmiljöproblem, som förstärks
med utbredningen av de otrygga anställningarna, säger Joa Bergold, utredare på LO:s Arbetslivsenhet, till DN.

Det läcker från TTIP-förhandlingarna. Toppbyråkrater som förhandlar från EU och USA
påstår att frihandelsavtalet TTIP ska ge oss
tillväxt, jobb och välfärd. Men offentlig insyn
i förhandlingarna vill de absolut inte ha. Det
de vill dölja är så upprörande att till och med
någon EU-byråkrat tyckte att det gick för långt.
Och hen läckte därför ett viktigt förhandlingsdokument.
För en vecka sedan fick BBC i Storbritannien tag i det viktiga dokumentet. Därför vet vi
nu att offentlig sjukvård faller inom ramen för
frihandelsavtalets kontroversiella tvistlösningsmekanism. BBC rapporterade att om avtalet går
igenom innebär det att de amerikanska bolag
som finns på vårdmarknaden kan stämma en
brittiska regeringen om den vill återföra verksamheterna i offentlig ägo. EU-kommissionären
Cecilia Malmström har tidigare flera gånger
hävdat att det inte skulle kunna hända. Dokumentet visar att Malmström inte talat sanning.
TTIP-anhängarna i Sverige brukar påstå att
motståndarna bara bedriver ”skräckpropaganda”. De säger sig vilja ha en seriös debatt.
Bra, låt oss ta en seriös debatt. En sådan debatt
måste utgå från det som faktiskt förhandlas.
Därför vill vi TTIP-kritiker ha insyn i förhandlingarna och offentlig debatt om förslagen. Men
det får vi inte. TTIP-anhängarna säger att det
inte går att förhandla om man gör på det
sättet.

I januari månad läckte ett annat dokument
med reglerna för ”Råden för regleringssamverkan”. EU och USA vill att storföretagen ska ges
en särställning i dessa speciella råd. Redan när
en ny lag förbereds ska företagen kunna påverka förslagen. Konkret exempel: livsmedelsindustrin skulle ges möjlighet att delta i utformningen av nya lagar om livsmedelssäkerhet redan
före EU-parlamentet sett förslagen, samtidigt
som miljö- konsumentrörelsen hålls utanför.
Råden för regleringssamverkan ska också
göra ”konsekvensanalyser” av nya lagförslag,
så de inte blir ”handels eller investeringshinder”. Det låter praktiskt. Men i råden blir det
storföretagen som definierar vad som är ett
”handels/investeringshinder”. Och enligt dem är
strängare miljölagstiftning och arbetsrättsliga
principer typiska ”handels eller investeringshinder”. Råden för regleringssamverkan borde
alltså egentligen kallas: Råden för demokrati­
avveckling.

Kortfattat handlar TTIP-avtalets nuvarande
konstruktion om två viktiga frågor:
1. Storföretagen på bägge sidor Atlanten vill
skapa formellt legala strukturer som garanterar
höga vinster. Riskkapitalisterna vill längre inte
ta risker. Riskakapitalisterna vill bli trygghetskapitalister.
2. Det är snart hundra år sedan en kämpande arbetarrörelse säkrade demokratin
och den allmänna rösträtten. Den härskande klassen och dess högerpartier led
Men så läcker dokumenten ut i alla
nederlag. Deras politiska makt begränsafall. Och det blir glasklart: Om frides. Den parlamentariska demokratin
handelsavtalet går igenom i sin
kan inte ifrågasättas. Därför arbetar
nuvarande form kommer inte
de transnationella bolagen (den härsde privata skol- och vårdkande klassen) för att skapa internabolagen i Sverige att kunna
tionella handelsstrukturer som kringföras tillbaka i offentlig regi.
skär och undergräver de folkvaldas
Däremot skulle vi garanterat
makt.
få se amerikanska riskkapiNär Cecilia Malmström besökte
talister stämma den svenska
Tyskland blev hon chockad
regeringen om uppgörelöver TTIP-motståndet kraftfulsen med Vänsterpartiet om
la demonstrationer. Det hade
vinststopp i välfärdssektorn
hon inte upplevt i Sverige.
blev verklighet. Det är kalla
EU-krönikan
Det måste vi ändra på. För dekonkreta fakta. Inte ”skräckStellan Hermansson
mokratins skull.
propaganda”.

Genombrott för strejkrätten i ILO?
  Konflikten i ILO kring rätten att strejka är på väg att lösas, hävdar IFS, den
Internationella Fackliga Konfederationen i ett uttalande.
Optimismen hos IFS grundar sig på ett
gemensamt uttalande med arbetsgivarnas inom ILO angående den internationella strejkrätten. Flamman har tidigare
skrivit om frågan när arbetsgivarsidan
inom FN:s trepartsorgan (fackföreningar, arbetsgivare och regeringar) ILO
(Internationella arbetsorganisationen),

plötsligt hävdade att den internationella
strejkrätten inte längre var giltig.

Konvention 87 ur spel
Även om IFS nu hävdar att de tre parterna är formellt överens, menar arbetsgivarsidan fortfarande att Konvention
87, som skyddar föreningsfrihet och organisationsrätt, inte är en garant för den
internationella strejkrätten.
– Arbetsgivarna fortsätter hävda att
konvention 87 inte bestämmer någon

Oscar
Ernerot.

globalt reglerad strejkrätt såsom vi hävdar, säger Oscar Ernerot, LO:s ombudsman med ILO-frågor som specialitet till
tidningen Arbetsvärlden. Han menar att
facken inte bör ta ut en seger i förskott.
– Det är ett steg i rätt riktning och
visar på en samförståndsanda. Men
kärnfrågan är inte löst utan man har
gjort ett gemensamt uttalande som bygger på förtroende, och det gör att ILO
kommer att fungera ett tag till.
Dick Emanuelsson

Småkapitalister
och ekonomisk
specialzon på Kuba
Flammans medarbetare i Latinamerika, Dick Emanuelsson, är tillbaka på den privatiserade
restaurangen han besökte för tre år sedan i Gamla Havanna. Han tar också pulsen på en av
direktörerna för den första ekonomiska specialzonen på Kuba som ska dra till sig utländska
investeringar. Kommunistpartiets nya ekonomiska riktlinjer som antogs i april 2011 gör att
många ställer frågan: Är socialismen på Kuba på väg mot en kinesisk modell?

Manuel en av
en halv miljon
småkapitalister

Ägaren till La Moneda Cubana, det kubanska
myntet, Manuel Angel Morales.
Foto: Dick Emanuelsson.

HAVANNA. För tre år sedan, när jag
gjorde det första reportaget för Flamman om de nya ekonomiska riktlinjerna
på Kuba, hade han 20 anställda. I dag är
den siffran uppe i 55.
– Det har gått riktigt bra. Omsättningen har femdubblats sedan vi sågs
sist. Om USA lyfter blockaden blir det
ännu bättre, säger Manuel Angel Morales, med något drömmande i blicken.
Restaurangen ”La Moneda Cubana”,
det kubanska myntet, startades redan
1924. Efter revolutionens seger 1959 förstatligades restaurangen. Men efter att
kommunistpartiet omvärderade stora
delar av den ekonomiska politiken 2011,
återfick Manuel restaurangen som hade
startats av hans farfar för 90 år sedan.
De nya ekonomiska riktlinjerna har revolutionerat mycket av livet på Kuba,
men framför allt tjänstesektorn vilket
turisterna noterar med tillfredsställelse.
Enbart i Havanna startades under
2014 400 nya privata restauranger. Om
jag jämför mitt första besök i Havanna
1977 med 2014 och 2015 är det en himmelsvid skillnad på utbudet och servicen till det bättre.

La Moneda Cubana har Medelhavsrätter som specialitet men även kubanska
rätter. Och kvaliteten har fått internationellt rykte. Den spanska serranoskinkan smakar faktiskt bättre i Havanna
än i Madrid.
–  Vi ska i december få den fjärde internationella utmärkelsen i gastronomi och
service. Det är ett resultat av det samlade arbetet från restaurangkollektivet
men också av stödet från regeringen.
– Vi hade problem med att ta emot
det första priset och den summa som
blockaden hade fryst inne. Men till slut
betalades det i alla fall ut. Men en sak
är utmärkelsen, en annan är att större
delen av de varor som förvandlas till
maträtter här på restaurangen impor-

teras från USA. Utan blockaden skulle
allting bli mycket enklare och billigare,
konstaterar den knappt 40-årige restaurangägaren med en suck.
För tre år sedan var den logiska frågan till Manuel Morales om hur tillgången var på olika råvaror på ön, om hur de
olika marknaderna med jordbruksvaror eller kött- och fiskprodukter skulle
kunna erbjuda det som en ökande privat

sektor skulle komma att kräva. Hur har
dessa tre åren utvecklats? undrar jag.
– Många personer köpte för mycket
i tron om att produkterna skulle ta slut
och varorna tog slut under en tid. Erfarenheterna tjänade till att förändra och
förbättra utbudet och i dag existerar inte
oron om varubrist. I dag har vi en kooperativ jordbruksmarknad som heter Trigal. Min uppfattning är att det bör infö-

ras en eller två kooperativ till för att öka
konkurrensen och förbilliga tillgången
på varor, inte att monopolisera priserna.
I dag kan kooperativet säga att ”betalar
du inte för det priset säljer jag inte”. Ett
par marknader till och vi kan välja mellan både priser och kvalitet.

Fortsättning sid 10

10 

Kuba

  Flamman 5 mars

Hamnen i Mariel är en av världens mest moderna containerterminaler. Den är på väg att bli en konkurrent till hamnen i Miami.

Specialzonen
skapar oro i Miami

Fartyget dyker upp i horisonten i Karibien. En timme senare har det lagt till
vid en av världens mest toppmoderna
containerterminaler; hamnen i Mariel.
Eller som Oscar Perez säger när Flamman träffar honom en grådisig onsdagsförmiddag; den ekonomiska specialzonen Mariel, 45 kilometer nordväst om
Havanna. Perez är en av direktörerna
i specialzonen med ansvar för de kommersiella förbindelserna mellan det kubanska zonföretaget och de utländska
och kubanska företagen.
Bakom de jättelika kranarna på den 700
meter långa kajen, som 2016 ska bli
2 400 meter, breder 465,4 kvadratmeter
ut sig där det ska anläggas avancerade
industriparker. En toppmodern långtradarterminal står klar med lika moderna kranar som lossar fordonens last

vilket gör att lossningen tar minimal tid.
Här är det tänkt att argentinska, brasilianska eller fartyg från Europa ska
kunna lossa sina containrar för vidaretransport till Asien eller Stillahavskustens länder. Eller vice versa. Containrarna lastas ånyo i Mariel och går via den
breddade Panamakanalen till sina nya
destinationer i Asien eller Europa.
När kanalen i Nicaragua står klar om
fem år, en kanal som kan ta 40 procent

Många talade om att
Brasilien nu tar över
den påstådda rollen
som Venezuela har
gentemot Kuba på
ekonomins område.
Och Dilma stärkte
påståendena

Kuba

  11

5 mars Flamman 

Foto: ZEEM.

större fartyg än Panamakanen, blir Mariel än mer attraktivare för sitt geostrategiska läge. Kom ihåg att Kuba fungerade som en hamn där de spanska kolonisatörerna provianterade när de kom
från Spanien eller på återresan från
kolonierna i Sydamerika. Kuba, denna
gång som en självständig nation, återtar
lite av sin historiska roll.
Den latinamerikanska integrationen
utan överinseende från USA gör att de
mäktiga ekonomiska intressena i norr
morrar. De förlorar inte bara marknad
på grund av den absurda blockaden.
Latinamerika både bygger och handlar
allt mer sinsemellan utan att blanda in
varken dollar eller USA-företagen som
tidigare.
Bakom bygget av den moderna containerhamnen står det brasilianska transnationella industriföretaget Odebrecht,
en av de mäktigaste industrigrupperna
i Brasilien. Både Dilma Rousseff och

Odebrechts ledning har anklagats av
den brasilianska högern för att satsa
mer på arbetstillfällen på Kuba än att
bekämpa arbetslösheten på hemmaplan.
Och när Dilma anlände direkt till
Kuba och Mariel från det ekonomiska
forat i Davos tilltog kritikerstormen. Det
var en symbolisk politisk aktion ”för att
gynna Castrokommunismen”, menade
hennes arga kritiker.
Många talade om att Brasilien nu tar
över den påstådda rollen som Venezuela
har gentemot Kuba på ekonomins område. Och Dilma stärkte påståendena:
–  Brasilien vill förvandla sig till Kubas
främsta handelspartner, sa den brasilianska presidenten.
Men varken Brasilien eller Venezuela
ger något gratis. Vad det handlar om, enligt de tre regeringarna, är att den latinamerikanska integrationen förstärks och
fördjupas på alla plan. Världens femte
största ekonomi gav via sin nationella

ekonomiska, sociala och utvecklingsbank (BNDES) Kuba ett lån på 682 miljoner dollar för att bygga Marielhamnen
som totalt kostade 1 092 miljoner dollar.
Kuba betalar lånet genom programmet ”Fler Läkare”. När Dilma invigde
hamnen för ett år sedan, skickade Kuba
samtidigt den tredje kontingenten med
2 000 kubanska läkare som placeras i
regioner och områden där brasilianska
läkare vägrar att arbeta.
Megahamnen i Mariel har kapacitet att ta emot den nya generationens
containerfartyg, de så kallade ”post-panamax” som behöver 15,2 meters djup.
Hamnen har en kapacitet att ta emot
och exportera en miljon containrar per
år. Här ska också ett raffinaderi byggas.
Enligt regeringen Dilma Rousseff och
Odebrecht skapade och skapar containerhamnen i Mariel 153 000 direkta eller
indirekta arbetstillfällen i Brasilien. Av
den dryga miljarden dollar som Brasi-

Dilma Rousseff. Foto: Eraldo Peres/AP/TT.

lien investerade användes 800 miljoner
i Brasilien.
Marcelo Odebrecht, företagets styrelseordförande och delägare, skrev i en
polemisk krönika mot kritikerna av projektet att ”de som främst har gynnats av
hamnaffären har inte varit den kubanska socialismen utan den brasilianska
kapitalismen”.
Till dem som påstår att det är ekonomiskt riskabelt att göra affärer med en
nation som den kubanska, blev Oberbrecht inte heller där svaret fattigt:

”Till dem som ifrågasätter betalningsriskerna är det viktigt att de får veta att
frågan om obetalda fakturor har inte
med ideologiska ståndpunkter att göra.
De största syndarna av att inte betala
sina fakturor (till Brasilien) kommer
från USA och Chile”, dundrade denne
brasilianske storkapitalist.
Kuba studerar nu förslag från 15 länder som vill investera stort i Marielzonen. Bland dem finns Spanien, Brasilien
och Ryssland. Marielhamnen är ett allvarligt hot mot Miamis containerhamn.
Journalisten Hedelberto López Blanch
säger till Reuters:
–  Detta kommer att betyda att Miami
förlorar en del av containermarknaden.
För Kuba är ett land utan droger med
en välutbildad arbetskraft. I Miami är
drogerna ett allvarligt problem. Det existerar inga korrumperade konsortium
på Kuba medan majoriteten av konsortierna i Miami gör smutsiga affärer med
alla.

Makten i Miami har inte själva attackerat Marielhamnen utan skickar i
stället fram sina massmedier. Dessa har
öst svavel mot Marielprojektet som anklagas för att offra miljön i utbyte mot
att den kubanska revolutionen överlever. Samma medier håller en låg profil
när det handlar om anklagelserna mot
Miamis privata hamnbolag som av miljögrupper anklagas för svåra miljöbrott
i Miamis hamn.
Oscar Perez förkastar anklagelsen om
miljöbrott i Mariel.
– Specialzonen skapades i november
2013 med målet att dra till sig utländska
investeringar. Men också för att skapa
arbetstillfällen som utvecklas med en
ren teknologi. Detta krav är helt centralt
för oss för vi studerade andra internationella erfarenheter och i ett flertal fall offrades miljön. Vårt mål är att det ska vara
en samexistens mellan den utveckling vi
Fortsättning sid 12

12 

Kuba

  Flamman 5 mars

Utrikes

  13

5 mars Flamman 

Utrikesredaktör: Henning S Rubin, utrikes@flamman.se.

vill skapa och ett skydd för miljön.
Medan företaget som administrerar
hela Marielprojektet är helt kubanskt,
administreras containerterminalen av
det kinesiska hamnföretaget Singapore
SA. Det är det internationellt ledande
företaget i världen vad gäller containerhamnar.
I flera länder i Latinamerika och Karibien existerar ekonomiska specialzoner
eller ”modellstäder” där den nationella
författningen många gånger ersätts av
företagets eget godtycke och regler. De
anställdas rättigheter förtrampas och
facklig organisering förbjuds. Oscar
Perez säger att det kubanska företaget
som administrerar specialzonen sätter
upp klara regler som baseras på den kubanska författningen.
– Specialzonen förfogar över lagar
som antagits med målet att dra till sig investeringar. Bland dem finns det särskilda skatteregler som är förmånliga för
dem som investerar i specialzonen. Till
exempel skattefrihet under de första tio
åren som i särskilda fall kan förlängas.
Från det elfte året betalar företaget tolv
procent i skatt på vinsten. Jämför denna
skattesats med den nationella skattesatsen på 35 procent så ser vi att den är
mycket gynnsam för investerarna.
Oscar Perez uppger att det också finns
flera olika kontrollkommissioner som
ser över att arbetsmarknads- och andra
lagar följs. Dessa lagar främjar också att
kvalificerad arbetskraft finns i zonen.
– Två kubanska företag förmedlar arbetskraft till företagen som etablerar sig
i zonen. Dessa arbetsförmedlingsföretag är också ansvariga för att de anställdas anställningsskydd och arbetsförhållanden följs lagenligt. Där finns rätten
för de anställda att organisera sig i sin
fackförening, rätten till företagshälsovård och alla de övriga rättigheter som
den kubanske arbetaren åtnjuter.

Arriaga arbetade för radiostationen Radio
Globo som har intagit en stark oppositionell
hållning mot både kuppmakarna och de efterföljande högerregeringarna. foto: youtube.

Oscar Perez säger att det
kubanska företaget som
administrerar specialzonen
sätter upp klara regler som
baseras på den kubanska
författningen.

Taavi Röivas.
Foto: Bertil Ericson/TT.

Fortsatt
högerstyre
i Estland

Drygt två veckor efter intervjun håller Obama sitt historiska tal till nationen där han krasst konstaterar att USA
under 53 år har försökt strypa revolutionen genom blockaden men själv blivit
isolerad internationellt i Kubafrågan.
Han offentliggör dekret om nya regler
för USA-medborgares resor till Kuba
och uppmanar den republikanskt dominerande kongressen att lyfta på blocka-

den, vilket republikanerna vägrar att
göra. Men mäktiga affärsintressen tar
redan nu för givet att blockaden förr
eller senare försvinner.
Dagen efter Obamas tal får resebyråerna
ett mäkta jobb med att hitta flygbiljetter
till Havanna. USA:s kapitalister är inte
intresserade av blockad utan att tjäna
pengar. Och därför vallfärdar de till

”Specialzonen förfogar över lagar som antagits med målet att dra till sig investeringar”

Havanna. En marknad på tolv miljoner
kubaner är inte fy skam.
Den ekonomiska specialzonen ger
alla möjligheter att tjäna pengar. Problemet är bara att brasilianska, argentinska, sydkoreanska, för att inte tala om
ryska och kinesiska företagsintressen,
befinner sig i intensiva förhandlingar
med Oscar Perez och hans kamrater i
den högsta ledningen för specialzonen
i Mariel. En jättelik kinesisk bilfabrik är
snart ett faktum i zonen. USA:s Wallenbergare kan komma för sent. Men vem
har de i så fall att skylla på?
Dick Emanuelsson

BAKGRUND   Synbara resultat av den kubanska ekonomins utveckling
Sedan den sjätte partikongressen för kommunistpartiet fastställde de nya ekonomiska riktlinjerna för den kubanska ekonomin
i april 2011, kan vi nu, efter nära fyra år, se
hur en ny struktur i ekonomin växer fram.
Men målet, säger kubanerna, är inte att
ersätta socialismen med kapitalism utan att
bryta loss administrativa bromsklossar i byråkratisk statlig förvaltning och att avlasta
den statliga sektorns företagsamhet av
ekonomiska uppgifter som kan övertas av
kooperativ eller ”egenföretagare”.
Nedanstående sammanfattning av den
kubanska ekonomin kan åskådliggöra hur
utvecklingen har gått de senaste åren.
•  En svag minskning av den totala sysselsättningen med 0,6 procent. 2013 uppgick
den till 4 918 200 personer som utgör
72 procent av den ekonomiskt aktiva befolkningen. För latinamerikanska mått en
skyhög siffra. År 2013 omfattade sysselsättningen 72,9 procent, en liten minskning
jämfört med 2008.
•  Den icke statliga sektorn, som inkluderar

den kooperativa sektorn, ökade från 17 till
26,3 procent medan den statliga sektorn
reducerade antalet sysselsatta med 11,8
procent.
•  I oktober 2014 arbetade totalt 476 000
kubaner som ”egenföretagare”, en dramatisk ökning sedan 2011 då den siffran uppgick till drygt 157 000 personer.
•  Arbetsproduktiviteten har ökat med 7,8
procent de senaste två åren vilket är en
snabbare ökning än genomsnittslönen.
•  Omstruktureringen har skapat en liten
ökning av arbetslösheten från 1,6 (2008)
till 3,2 procent (2013).
•  Den externa migrationen har minskat
från -4,2 procent år 2012, -3,3 år 2008 och
uppvisade år 2013 ett positivt resultat på
0,3 procent.
•  Importen har reducerats från 32,4 procent till 18,8 procent av landets BNP, vilket
är oerhört viktigt för den kubanska ekonomin.
•  Exportsektorn växte samtidigt med 48,7

procent, vilket ökade dess andel av BNP
från 16,2 till 30,6 procent.
•  Handelsbalansen hade 2011 ett underskott på 2,3 miljarder dollar medan 2013
uppvisade ett överskott med nära tre miljarder dollar.
•  Denna förändring av den externa sektorn
är av stor betydelse eftersom den, enligt
internationella uppskattningar, har minskat
de löpande utgifterna från -3,8 till -0,2 procent av BNP.
•  Denna kraftiga reducering av de löpande
utgifterna har möjliggjort för Kuba att betala av på lånen till landets utländska långivare. En förutsättning för att kunna öka
de utländska investeringarna på Kuba och
fortsätta öka den ekonomiska tillväxten.
Kalkyler visar att Kuba har betalat av lån
motsvarande fyra procent av sin BNP.
•  Utlandsskulden har omförhandlats framgångsrikt med Japan och Kina samtidigt
som landet har fått flera av sina lån efterskänkta, som i fallet med Ryssland (90
procent av 35 miljarder dollar) och Mexiko

(70 procent). Det pågår förhandlingar med
Parisklubben/EU som enligt kubanska källor ser ut att kunna ro i hamn med en resonabel lösning på kort sikt.
•  Trots USA:s blockad mot Kuba och en
internationell djup kris som under 2014 förstärktes även i Latinamerika och Karibien,
anses Kubas ekonomi sammanfattningsvis
gradvis ha förbättrats i makroekonomiska
termer.
•  Trots det har inte de utländska investeringarna ökat så mycket som projekterats.
Inte heller har de ökade anslagen för att
producera mat blivit det förväntade. Över
1,4 miljoner hektar jord har odlats upp men
resultaten är fortfarande blygsamma.
•  Den förbättrande ekonomin registreras
inte i en förbättring av befolkningens levnadsstandard. För att det ska bli möjligt
krävs det mer finansiella resurser och investeringar som gör det möjligt för ekonomin att växa med sex procent per år.
Källa: José Luis Rodriguez, rådgivare i Forskningscentret över Världsekonomin, Havanna.

Mord på radioman
skakar Honduras
Mordet på radioteknikern
Erick Arriaga, bara 21 år,
skakar den honduranska
journalistkåren. Sedan
militärkuppen den 28
juni 2009 är han den
41:e mediearbetaren som
dödas i landet.
Arriaga arbetade för radiostationen Radio Globo som har
intagit en stark oppositionell
hållning mot både kuppmakarna och de efterföljande högerregeringarna. Strax innan valet
i november 2013 mördades en
annan kameraman på Globo
TV. År 2012 kidnappades två
journalister från Globo som
under 24 timmar torterades.
Arriaga hedrades av hundratals honduraner som passerade förbi kistan som ställdes
upp på lärarförbundets lokaler
i förra veckan. Anhöriga och
kollegor till Arriaga fördömde
att myndigheterna försökt rättfärdiga mordet på Arriaga och
hävdat att han skulle ha tillhört
ett ungdomsgäng. Det är ett fult
stickspår, sa Romero och de anställda på Globo.
Enligt Kommittén för det Fria
Ordet (C-Libre), ägde mordet

på Arriaga rum den 23 februari, bara några minuter efter
att hans arbetskamrat Miguel
Ángel Ordóñez hade lämnat av
Arriaga vid sitt hem efter avslutat arbetspass. Där mötte Arriaga döden när två okända män
påmotorcykel öppnade eld mot
den unge radioteknikern. Med
mordet på Arriaga är det fyra
Globo-medarbetare som har
mördats utan att rättvisa har skipats. Till det ska vi lägga mordet
på en 14-årig dotter till radiokanalens reportern Rony Espinoza
för bara två månader sedan.

Politisk häxjakt
Radio Globos chef David Romero Ellner uppger till Flamman
att bara några timmar innan
mordet stod en taxi parkerad
mitt framför den stora fastigheten som Globo förfogar över.
En vecka tidigare var Globo
utsatt för en provokativ och väl
synlig bevakning av agenter ur
den militära underrättelsetjänsten. David Romero känner sig
utsatt för något som han kallar
för politisk häxjakt. Den populära radiostationens chefredaktör ställs i juni inför rätta för
förtal. Romero har presenterat
dokument på hur en advokat-

byrå har skrivit kontrakt med
den honduranska maffian samtidigt som en delägare har en
mycket betydelsefull post inom
åklagarämbetet, varifrån han
flera gånger har ”arkiverat” mål
mot kända medlemmar inom
knarkkartellerna i landet.
Globo har också fört en intensiv mediebevakning på president Juan Orlando Hernandez´
förslag om att lyfta upp de nya
militära poliskommandon och
ge dessa konstitutionell rang.
I praktiken handlar det om att
ge dem extraordinära befogenheter och skapa en paramilitär
skvadron under direkt befäl av
presidenten.

Paramilitärer
David Romero uppger till Flamman att det existerar paramilitära skvadroner i Honduras
som står i högerregeringens
tjänst. Deras uppgift är som i
Colombia att utså terror och
paralysera regimkritiska krafter eller journalister som beskriver både korruption och
organiserad brottslighet i landet. Romero är i konsekvens en
av Honduras mest mordhotade
personer och har den senaste
tiden utsatts för förföljelse och

skuggning av element som Romero pekar ut som militära underrättelseagenter. Han beskriver Honduras som ett land helt
underordnat USA och Colombia. Det senare landet genomför fortbildning på alla nivåer
inom de polisiära och militära
styrkorna.
–  Här är det fullt med colombianer som fortbildar honduranerna, både här i landet som i
Colombia..
Under året som har gått sedan
president Hernandez intog presidentpalatset har mer än 6 000
nya militärpoliser utbildats och
militariserat det honduranska
samhällslivets alla nivåer. De
står med k-pistar framför de
stora varuhusen. Förslaget att
ge dem en egen status i grundlagen röstades dock ner för en
månad sedan. Därefter har repressionen mot den politiska
oppositionen
intensifierats
dramatiskt. Honduras är redan
världens mest våldsamma land
utan krig eller väpnad konflikt. I den näst största staden,
San Pedro Sula, mördas 176
per 100 000 invånare, vilket gör
staden till den våldsammaste i
hela världen.
Dick Emanuelsson

Estlands högerliberala
regeringsparti Reformpartiet kommer att bilda
en ny regering efter söndagens val. Partiet blev
med knappt 28 procent av
rösterna störst, men förlorade tre mandat. Också
Reformpartiets koalitionspartner, socialdemokraterna backade, vilket
innebär att den sittande
regeringskoalitionen har
förlorat sin majoritet. Valets vinnare blev Centerpartiet, ett vänsterparti
med sin väljarbas bland
landets rysktalande minoritet, som fick 25 procent
av rösterna. Två nybildade
antiryska högerpartier,
Konservativa folkpartiet
och Fria partiet tog sig
över femprocentspärren.
Landets premiärminister
Taavi Röivas meddelade
på valkvällen att han skulle inleda regeringssamtal
med samtliga partier i
parlamentet förutom Centerpartiet.

Dödsoffer
vid nya
protester i
Mexiko
Tusentals demonstrerande, de flesta medlemmar i lärarfacket Ceteg,
drabbade i förra veckan
samman med kravallpolis
i turiststaden Acapulco.
Vid en polisspärr utbröt
kravaller som krävde ett
liv. Dussintals personer
skadades, över 100 personer greps.
I hela Mexiko har liknande protestaktioner
genomförts sedan försvinnandet av 43 lärarstudenter i delstaten Guerrero i
september i fjol.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful