8

Nyheter

Flamman 5 mars 2015

Kuba

5 mars 2015 Flamman 

Nyhetschef: Anne-Li Lehnberg, 08 650 82 14, anne-li.lehnberg@flamman.se

Dokumenten
de ville gmma

Fler fackligt
anslutna tjnstemn
Tjnstemnnens organisationsgrad kade med cirka en procent
och r nu den hgsta sedan 2006/2007 d avgiften fr a-kassan i
mnga fall chockhjdes, rapporterar Arbetsvrlden.
Men samtidigt sjunker arbetares fackliga anslutning. Nu r arbetares organisationsgrad den lgsta p mnga decennier: 64
procent.

Det skulle inte vara mjligt att stmma stater fr att de

tertar sjukvrd i offentlig regi. Men lckta TTIP-dokument
visar att det visst kommer vara det.

S infr vrdval i stergtland

Socialdemokraterna vill infra vrdval inom psykiatrin i stergtland. ven inom mdravrden har det diskuterats att infra vrdvalssystemet. Men dr har analyser som pekar p kade kostnader
och frsmringar gjort att man avvaktar. Detta har ftt Vnsterpartiet att ilskna till ver vad man anser vara en privatiseringsiver
frn S.
Det Socialdemokraterna i stergtland nu gr r attdom vill
privatisera tv av vra viktigaste och knsligaste verksamheter.
Fljderna kommer att bli de vanliga, utbudet kommer att koncentreras dit behoven r minst och patienterna enklast, fr att maximera sina vinster. Den politiska majoriteten vill avsga sig ansvaret
fr psykiatrin och mdravrden och lmna ver den till riskkapitalbolag, det r bde frvnande och skrmmande, sger Jessica
Holmqvist (V) i ett uttalande.

terhmtning under
arbetstid kan vara
nog s viktig som den
efter arbetets slut.
Nu ska en ny studie i
mnet gras.
Vi vill frdjupakunskaperna om
vad som ger terhmtning. r det fikapauser, gruppsamtal
efter jobbiga hndelser, en stdjande chef
eller ngot annat,
sger Margareta
Troein Tllborn, professor p Institutionen fr kliniska vetenskaper
i Malm, allmnmedicin och samhllsmedicin vid Lunds universitet,
till tidningen Fastighetsfolket.

Foto: Sam Howzit.

Kafferasten kan vara nyttig

Nstan var femte

ung kvinna sextrakasseras
Nstan var femte ung arbetarkvinna, 14 procent, har utsatts fr
sexuella trakasserier p jobbet. Bland unga kvinnor i tjnstemannayrken r siffran ngot lgre, tolv procent.
Det visar siffror som LO ltit SCB ta fram. Mest utsatta r kvinnor i arbetaryrken, som hotell- och restaurangbranschen. Ungefr
hlften av de arbetarkvinnor som utsatts har en tidsbegrnsad
anstllning.
Det hr r ett strukturellt arbetsmiljproblem, som frstrks
med utbredningen av de otrygga anstllningarna, sger Joa Bergold, utredare p LO:s Arbetslivsenhet, till DN.

Det lcker frn TTIP-frhandlingarna. Toppbyrkrater som frhandlar frn EU och USA
pstr att frihandelsavtalet TTIP ska ge oss
tillvxt, jobb och vlfrd. Men offentlig insyn
i frhandlingarna vill de absolut inte ha. Det
de vill dlja r s upprrande att till och med
ngon EU-byrkrat tyckte att det gick fr lngt.
Och hen lckte drfr ett viktigt frhandlingsdokument.
Fr en vecka sedan fick BBC i Storbritannien tag i det viktiga dokumentet. Drfr vet vi
nu att offentlig sjukvrd faller inom ramen fr
frihandelsavtalets kontroversiella tvistlsningsmekanism. BBC rapporterade att om avtalet gr
igenom innebr det att de amerikanska bolag
som finns p vrdmarknaden kan stmma en
brittiska regeringen om den vill terfra verksamheterna i offentlig go. EU-kommissionren
Cecilia Malmstrm har tidigare flera gnger
hvdat att det inte skulle kunna hnda. Dokumentet visar att Malmstrm inte talat sanning.
TTIP-anhngarna i Sverige brukar pst att
motstndarna bara bedriver skrckpropaganda. De sger sig vilja ha en seris debatt.
Bra, lt oss ta en seris debatt. En sdan debatt
mste utg frn det som faktiskt frhandlas.
Drfr vill vi TTIP-kritiker ha insyn i frhandlingarna och offentlig debatt om frslagen. Men
det fr vi inte. TTIP-anhngarna sger att det
inte gr att frhandla om man gr p det
sttet.

I januari mnad lckte ett annat dokument

med reglerna fr Rden fr regleringssamverkan. EU och USA vill att storfretagen ska ges
en srstllning i dessa speciella rd. Redan nr
en ny lag frbereds ska fretagen kunna pverka frslagen. Konkret exempel: livsmedelsindustrin skulle ges mjlighet att delta i utformningen av nya lagar om livsmedelsskerhet redan
fre EU-parlamentet sett frslagen, samtidigt
som milj- konsumentrrelsen hlls utanfr.
Rden fr regleringssamverkan ska ocks
gra konsekvensanalyser av nya lagfrslag,
s de inte blir handels eller investeringshinder. Det lter praktiskt. Men i rden blir det
storfretagen som definierar vad som r ett
handels/investeringshinder. Och enligt dem r
strngare miljlagstiftning och arbetsrttsliga
principer typiska handels eller investeringshinder. Rden fr regleringssamverkan borde
allts egentligen kallas: Rden fr demokrati
avveckling.

Kortfattat handlar TTIP-avtalets nuvarande

konstruktion om tv viktiga frgor:
1. Storfretagen p bgge sidor Atlanten vill
skapa formellt legala strukturer som garanterar
hga vinster. Riskkapitalisterna vill lngre inte
ta risker. Riskakapitalisterna vill bli trygghetskapitalister.
2. Det r snart hundra r sedan en kmpande arbetarrrelse skrade demokratin
och den allmnna rstrtten. Den hrskande klassen och dess hgerpartier led
Men s lcker dokumenten ut i alla
nederlag. Deras politiska makt begrnsafall. Och det blir glasklart: Om frides. Den parlamentariska demokratin
handelsavtalet gr igenom i sin
kan inte ifrgasttas. Drfr arbetar
nuvarande form kommer inte
de transnationella bolagen (den hrsde privata skol- och vrdkande klassen) fr att skapa internabolagen i Sverige att kunna
tionella handelsstrukturer som kringfras tillbaka i offentlig regi.
skr och undergrver de folkvaldas
Dremot skulle vi garanterat
makt.
f se amerikanska riskkapiNr Cecilia Malmstrm beskte
talister stmma den svenska
Tyskland blev hon chockad
regeringen om uppgrelver TTIP-motstndet kraftfulsen med Vnsterpartiet om
la demonstrationer. Det hade
vinststopp i vlfrdssektorn
hon inte upplevt i Sverige.
blev verklighet. Det r kalla
EU-krnikan
Det mste vi ndra p. Fr dekonkreta fakta. Inte skrckStellan Hermansson
mokratins skull.
propaganda.

Genombrott fr strejkrtten i ILO?

Konflikten i ILO kring rtten att strejka r p vg att lsas, hvdar IFS, den
Internationella Fackliga Konfederationen i ett uttalande.
Optimismen hos IFS grundar sig p ett
gemensamt uttalande med arbetsgivarnas inom ILO angende den internationella strejkrtten. Flamman har tidigare
skrivit om frgan nr arbetsgivarsidan
inom FN:s trepartsorgan (fackfreningar, arbetsgivare och regeringar) ILO
(Internationella arbetsorganisationen),

pltsligt hvdade att den internationella

strejkrtten inte lngre var giltig.

Konvention 87 ur spel
ven om IFS nu hvdar att de tre parterna r formellt verens, menar arbetsgivarsidan fortfarande att Konvention
87, som skyddar freningsfrihet och organisationsrtt, inte r en garant fr den
internationella strejkrtten.
Arbetsgivarna fortstter hvda att
konvention 87 inte bestmmer ngon

Oscar
Ernerot.

globalt reglerad strejkrtt ssom vi hvdar, sger Oscar Ernerot, LO:s ombudsman med ILO-frgor som specialitet till
tidningen Arbetsvrlden. Han menar att
facken inte br ta ut en seger i frskott.
Det r ett steg i rtt riktning och
visar p en samfrstndsanda. Men
krnfrgan r inte lst utan man har
gjort ett gemensamt uttalande som bygger p frtroende, och det gr att ILO
kommer att fungera ett tag till.
Dick Emanuelsson

Smkapitalister
och ekonomisk
specialzon p Kuba
Flammans medarbetare i Latinamerika, Dick Emanuelsson, r tillbaka p den privatiserade
restaurangen han beskte fr tre r sedan i Gamla Havanna. Han tar ocks pulsen p en av
direktrerna fr den frsta ekonomiska specialzonen p Kuba som ska dra till sig utlndska
investeringar. Kommunistpartiets nya ekonomiska riktlinjer som antogs i april 2011 gr att
mnga stller frgan: r socialismen p Kuba p vg mot en kinesisk modell?

Manuel en av
en halv miljon
smkapitalister

garen till La Moneda Cubana, det kubanska

myntet, Manuel Angel Morales.
Foto: Dick Emanuelsson.

HAVANNA. Fr tre r sedan, nr jag

gjorde det frsta reportaget fr Flamman om de nya ekonomiska riktlinjerna
p Kuba, hade han 20 anstllda. I dag r
den siffran uppe i 55.
Det har gtt riktigt bra. Omsttningen har femdubblats sedan vi sgs
sist. Om USA lyfter blockaden blir det
nnu bttre, sger Manuel Angel Morales, med ngot drmmande i blicken.
Restaurangen La Moneda Cubana,
det kubanska myntet, startades redan
1924. Efter revolutionens seger 1959 frstatligades restaurangen. Men efter att
kommunistpartiet omvrderade stora
delar av den ekonomiska politiken 2011,
terfick Manuel restaurangen som hade
startats av hans farfar fr 90 r sedan.
De nya ekonomiska riktlinjerna har revolutionerat mycket av livet p Kuba,
men framfr allt tjnstesektorn vilket
turisterna noterar med tillfredsstllelse.
Enbart i Havanna startades under
2014 400 nya privata restauranger. Om
jag jmfr mitt frsta besk i Havanna
1977 med 2014 och 2015 r det en himmelsvid skillnad p utbudet och servicen till det bttre.

La Moneda Cubana har Medelhavsrtter som specialitet men ven kubanska

rtter. Och kvaliteten har ftt internationellt rykte. Den spanska serranoskinkan smakar faktiskt bttre i Havanna
n i Madrid.
Vi ska i december f den fjrde internationella utmrkelsen i gastronomi och
service. Det r ett resultat av det samlade arbetet frn restaurangkollektivet
men ocks av stdet frn regeringen.
Vi hade problem med att ta emot
det frsta priset och den summa som
blockaden hade fryst inne. Men till slut
betalades det i alla fall ut. Men en sak
r utmrkelsen, en annan r att strre
delen av de varor som frvandlas till
matrtter hr p restaurangen impor-

teras frn USA. Utan blockaden skulle

allting bli mycket enklare och billigare,
konstaterar den knappt 40-rige restauranggaren med en suck.
Fr tre r sedan var den logiska frgan till Manuel Morales om hur tillgngen var p olika rvaror p n, om hur de
olika marknaderna med jordbruksvaror eller ktt- och fiskprodukter skulle
kunna erbjuda det som en kande privat

sektor skulle komma att krva. Hur har

dessa tre ren utvecklats? undrar jag.
Mnga personer kpte fr mycket
i tron om att produkterna skulle ta slut
och varorna tog slut under en tid. Erfarenheterna tjnade till att frndra och
frbttra utbudet och i dag existerar inte
oron om varubrist. I dag har vi en kooperativ jordbruksmarknad som heter Trigal. Min uppfattning r att det br inf-

ras en eller tv kooperativ till fr att ka

konkurrensen och frbilliga tillgngen
p varor, inte att monopolisera priserna.
I dag kan kooperativet sga att betalar
du inte fr det priset sljer jag inte. Ett
par marknader till och vi kan vlja mellan bde priser och kvalitet.

Fortsttning sid 10

10

Kuba

Flamman 5 mars

Hamnen i Mariel r en av vrldens mest moderna containerterminaler. Den r p vg att bli en konkurrent till hamnen i Miami.

Specialzonen
skapar oro i Miami

Fartyget dyker upp i horisonten i Karibien. En timme senare har det lagt till
vid en av vrldens mest toppmoderna
containerterminaler; hamnen i Mariel.
Eller som Oscar Perez sger nr Flamman trffar honom en grdisig onsdagsfrmiddag; den ekonomiska specialzonen Mariel, 45 kilometer nordvst om
Havanna. Perez r en av direktrerna
i specialzonen med ansvar fr de kommersiella frbindelserna mellan det kubanska zonfretaget och de utlndska
och kubanska fretagen.
Bakom de jttelika kranarna p den 700
meter lnga kajen, som 2016 ska bli
2400 meter, breder 465,4 kvadratmeter
ut sig dr det ska anlggas avancerade
industriparker. En toppmodern lngtradarterminal str klar med lika moderna kranar som lossar fordonens last

vilket gr att lossningen tar minimal tid.

Hr r det tnkt att argentinska, brasilianska eller fartyg frn Europa ska
kunna lossa sina containrar fr vidaretransport till Asien eller Stillahavskustens lnder. Eller vice versa. Containrarna lastas nyo i Mariel och gr via den
breddade Panamakanalen till sina nya
destinationer i Asien eller Europa.
Nr kanalen i Nicaragua str klar om
fem r, en kanal som kan ta 40 procent

Mnga talade om att

Brasilien nu tar ver
den pstdda rollen
som Venezuela har
gentemot Kuba p
ekonomins omrde.
Och Dilma strkte
pstendena

Kuba

11

5 mars Flamman 

Foto: ZEEM.

strre fartyg n Panamakanen, blir Mariel n mer attraktivare fr sitt geostrategiska lge. Kom ihg att Kuba fungerade som en hamn dr de spanska kolonisatrerna provianterade nr de kom
frn Spanien eller p terresan frn
kolonierna i Sydamerika. Kuba, denna
gng som en sjlvstndig nation, tertar
lite av sin historiska roll.
Den latinamerikanska integrationen
utan verinseende frn USA gr att de
mktiga ekonomiska intressena i norr
morrar. De frlorar inte bara marknad
p grund av den absurda blockaden.
Latinamerika bde bygger och handlar
allt mer sinsemellan utan att blanda in
varken dollar eller USA-fretagen som
tidigare.
Bakom bygget av den moderna containerhamnen str det brasilianska transnationella industrifretaget Odebrecht,
en av de mktigaste industrigrupperna
i Brasilien. Bde Dilma Rousseff och

Odebrechts ledning har anklagats av

den brasilianska hgern fr att satsa
mer p arbetstillfllen p Kuba n att
bekmpa arbetslsheten p hemmaplan.
Och nr Dilma anlnde direkt till
Kuba och Mariel frn det ekonomiska
forat i Davos tilltog kritikerstormen. Det
var en symbolisk politisk aktion fr att
gynna Castrokommunismen, menade
hennes arga kritiker.
Mnga talade om att Brasilien nu tar
ver den pstdda rollen som Venezuela
har gentemot Kuba p ekonomins omrde. Och Dilma strkte pstendena:
Brasilien vill frvandla sig till Kubas
frmsta handelspartner, sa den brasilianska presidenten.
Men varken Brasilien eller Venezuela
ger ngot gratis. Vad det handlar om, enligt de tre regeringarna, r att den latinamerikanska integrationen frstrks och
frdjupas p alla plan. Vrldens femte
strsta ekonomi gav via sin nationella

ekonomiska, sociala och utvecklingsbank (BNDES) Kuba ett ln p 682 miljoner dollar fr att bygga Marielhamnen
som totalt kostade 1092 miljoner dollar.
Kuba betalar lnet genom programmet Fler Lkare. Nr Dilma invigde
hamnen fr ett r sedan, skickade Kuba
samtidigt den tredje kontingenten med
2000 kubanska lkare som placeras i
regioner och omrden dr brasilianska
lkare vgrar att arbeta.
Megahamnen i Mariel har kapacitet att ta emot den nya generationens
containerfartyg, de s kallade post-panamax som behver 15,2 meters djup.
Hamnen har en kapacitet att ta emot
och exportera en miljon containrar per
r. Hr ska ocks ett raffinaderi byggas.
Enligt regeringen Dilma Rousseff och
Odebrecht skapade och skapar containerhamnen i Mariel 153 000 direkta eller
indirekta arbetstillfllen i Brasilien. Av
den dryga miljarden dollar som Brasi-

Dilma Rousseff. Foto: Eraldo Peres/AP/TT.

lien investerade anvndes 800 miljoner

i Brasilien.
Marcelo Odebrecht, fretagets styrelseordfrande och delgare, skrev i en
polemisk krnika mot kritikerna av projektet att de som frmst har gynnats av
hamnaffren har inte varit den kubanska socialismen utan den brasilianska
kapitalismen.
Till dem som pstr att det r ekonomiskt riskabelt att gra affrer med en
nation som den kubanska, blev Oberbrecht inte heller dr svaret fattigt:

Till dem som ifrgastter betalningsriskerna r det viktigt att de fr veta att
frgan om obetalda fakturor har inte
med ideologiska stndpunkter att gra.
De strsta syndarna av att inte betala
sina fakturor (till Brasilien) kommer
frn USA och Chile, dundrade denne
brasilianske storkapitalist.
Kuba studerar nu frslag frn 15 lnder som vill investera stort i Marielzonen. Bland dem finns Spanien, Brasilien
och Ryssland. Marielhamnen r ett allvarligt hot mot Miamis containerhamn.
Journalisten Hedelberto Lpez Blanch
sger till Reuters:
Detta kommer att betyda att Miami
frlorar en del av containermarknaden.
Fr Kuba r ett land utan droger med
en vlutbildad arbetskraft. I Miami r
drogerna ett allvarligt problem. Det existerar inga korrumperade konsortium
p Kuba medan majoriteten av konsortierna i Miami gr smutsiga affrer med
alla.

Makten i Miami har inte sjlva attackerat Marielhamnen utan skickar i

stllet fram sina massmedier. Dessa har
st svavel mot Marielprojektet som anklagas fr att offra miljn i utbyte mot
att den kubanska revolutionen verlever. Samma medier hller en lg profil
nr det handlar om anklagelserna mot
Miamis privata hamnbolag som av miljgrupper anklagas fr svra miljbrott
i Miamis hamn.
Oscar Perez frkastar anklagelsen om
miljbrott i Mariel.
Specialzonen skapades i november
2013 med mlet att dra till sig utlndska
investeringar. Men ocks fr att skapa
arbetstillfllen som utvecklas med en
ren teknologi. Detta krav r helt centralt
fr oss fr vi studerade andra internationella erfarenheter och i ett flertal fall offrades miljn. Vrt ml r att det ska vara
en samexistens mellan den utveckling vi
Fortsttning sid 12

12

Kuba

Flamman 5 mars

Utrikes

13

5 mars Flamman 

Utrikesredaktr: Henning S Rubin, utrikes@flamman.se.

vill skapa och ett skydd fr miljn.

Medan fretaget som administrerar
hela Marielprojektet r helt kubanskt,
administreras containerterminalen av
det kinesiska hamnfretaget Singapore
SA. Det r det internationellt ledande
fretaget i vrlden vad gller containerhamnar.
I flera lnder i Latinamerika och Karibien existerar ekonomiska specialzoner
eller modellstder dr den nationella
frfattningen mnga gnger erstts av
fretagets eget godtycke och regler. De
anstlldas rttigheter frtrampas och
facklig organisering frbjuds. Oscar
Perez sger att det kubanska fretaget
som administrerar specialzonen stter
upp klara regler som baseras p den kubanska frfattningen.
Specialzonen frfogar ver lagar
som antagits med mlet att dra till sig investeringar. Bland dem finns det srskilda skatteregler som r frmnliga fr
dem som investerar i specialzonen. Till
exempel skattefrihet under de frsta tio
ren som i srskilda fall kan frlngas.
Frn det elfte ret betalar fretaget tolv
procent i skatt p vinsten. Jmfr denna
skattesats med den nationella skattesatsen p 35 procent s ser vi att den r
mycket gynnsam fr investerarna.
Oscar Perez uppger att det ocks finns
flera olika kontrollkommissioner som
ser ver att arbetsmarknads- och andra
lagar fljs. Dessa lagar frmjar ocks att
kvalificerad arbetskraft finns i zonen.
Tv kubanska fretag frmedlar arbetskraft till fretagen som etablerar sig
i zonen. Dessa arbetsfrmedlingsfretag r ocks ansvariga fr att de anstlldas anstllningsskydd och arbetsfrhllanden fljs lagenligt. Dr finns rtten
fr de anstllda att organisera sig i sin
fackfrening, rtten till fretagshlsovrd och alla de vriga rttigheter som
den kubanske arbetaren tnjuter.

Arriaga arbetade fr radiostationen Radio

Globo som har intagit en stark oppositionell
hllning mot bde kuppmakarna och de efterfljande hgerregeringarna. foto: youtube.

Oscar Perez sger att det

kubanska fretaget som
administrerar specialzonen
stter upp klara regler som
baseras p den kubanska
frfattningen.

Taavi Rivas.
Foto: Bertil Ericson/TT.

Fortsatt
hgerstyre
i Estland

Drygt tv veckor efter intervjun hller Obama sitt historiska tal till nationen dr han krasst konstaterar att USA
under 53 r har frskt strypa revolutionen genom blockaden men sjlv blivit
isolerad internationellt i Kubafrgan.
Han offentliggr dekret om nya regler
fr USA-medborgares resor till Kuba
och uppmanar den republikanskt dominerande kongressen att lyfta p blocka-

den, vilket republikanerna vgrar att

gra. Men mktiga affrsintressen tar
redan nu fr givet att blockaden frr
eller senare frsvinner.
Dagen efter Obamas tal fr resebyrerna
ett mkta jobb med att hitta flygbiljetter
till Havanna. USA:s kapitalister r inte
intresserade av blockad utan att tjna
pengar. Och drfr vallfrdar de till

Specialzonen frfogar ver lagar som antagits med mlet att dra till sig investeringar

Havanna. En marknad p tolv miljoner

kubaner r inte fy skam.
Den ekonomiska specialzonen ger
alla mjligheter att tjna pengar. Problemet r bara att brasilianska, argentinska, sydkoreanska, fr att inte tala om
ryska och kinesiska fretagsintressen,
befinner sig i intensiva frhandlingar
med Oscar Perez och hans kamrater i
den hgsta ledningen fr specialzonen
i Mariel. En jttelik kinesisk bilfabrik r
snart ett faktum i zonen. USA:s Wallenbergare kan komma fr sent. Men vem
har de i s fall att skylla p?
Dick Emanuelsson

BAKGRUND Synbara resultat av den kubanska ekonomins utveckling

Sedan den sjtte partikongressen fr kommunistpartiet faststllde de nya ekonomiska riktlinjerna fr den kubanska ekonomin
i april 2011, kan vi nu, efter nra fyra r, se
hur en ny struktur i ekonomin vxer fram.
Men mlet, sger kubanerna, r inte att
erstta socialismen med kapitalism utan att
bryta loss administrativa bromsklossar i byrkratisk statlig frvaltning och att avlasta
den statliga sektorns fretagsamhet av
ekonomiska uppgifter som kan vertas av
kooperativ eller egenfretagare.
Nedanstende sammanfattning av den
kubanska ekonomin kan skdliggra hur
utvecklingen har gtt de senaste ren.
En svag minskning av den totala sysselsttningen med 0,6 procent. 2013 uppgick
den till 4 918 200 personer som utgr
72 procent av den ekonomiskt aktiva befolkningen. Fr latinamerikanska mtt en
skyhg siffra. r 2013 omfattade sysselsttningen 72,9 procent, en liten minskning
jmfrt med 2008.
Den icke statliga sektorn, som inkluderar

den kooperativa sektorn, kade frn 17 till

26,3 procent medan den statliga sektorn
reducerade antalet sysselsatta med 11,8
procent.
I oktober 2014 arbetade totalt 476 000
kubaner som egenfretagare, en dramatisk kning sedan 2011 d den siffran uppgick till drygt 157 000 personer.
Arbetsproduktiviteten har kat med 7,8
procent de senaste tv ren vilket r en
snabbare kning n genomsnittslnen.
Omstruktureringen har skapat en liten
kning av arbetslsheten frn 1,6 (2008)
till 3,2 procent (2013).
Den externa migrationen har minskat
frn -4,2 procent r 2012, -3,3 r 2008 och
uppvisade r 2013 ett positivt resultat p
0,3 procent.
Importen har reducerats frn 32,4 procent till 18,8 procent av landets BNP, vilket
r oerhrt viktigt fr den kubanska ekonomin.
Exportsektorn vxte samtidigt med 48,7

procent, vilket kade dess andel av BNP

frn 16,2 till 30,6 procent.
Handelsbalansen hade 2011 ett underskott p 2,3 miljarder dollar medan 2013
uppvisade ett verskott med nra tre miljarder dollar.
Denna frndring av den externa sektorn
r av stor betydelse eftersom den, enligt
internationella uppskattningar, har minskat
de lpande utgifterna frn -3,8 till -0,2 procent av BNP.
Denna kraftiga reducering av de lpande
utgifterna har mjliggjort fr Kuba att betala av p lnen till landets utlndska lngivare. En frutsttning fr att kunna ka
de utlndska investeringarna p Kuba och
fortstta ka den ekonomiska tillvxten.
Kalkyler visar att Kuba har betalat av ln
motsvarande fyra procent av sin BNP.
Utlandsskulden har omfrhandlats framgngsrikt med Japan och Kina samtidigt
som landet har ftt flera av sina ln eftersknkta, som i fallet med Ryssland (90
procent av 35 miljarder dollar) och Mexiko

(70 procent). Det pgr frhandlingar med

Parisklubben/EU som enligt kubanska kllor ser ut att kunna ro i hamn med en resonabel lsning p kort sikt.
Trots USA:s blockad mot Kuba och en
internationell djup kris som under 2014 frstrktes ven i Latinamerika och Karibien,
anses Kubas ekonomi sammanfattningsvis
gradvis ha frbttrats i makroekonomiska
termer.
Trots det har inte de utlndska investeringarna kat s mycket som projekterats.
Inte heller har de kade anslagen fr att
producera mat blivit det frvntade. ver
1,4 miljoner hektar jord har odlats upp men
resultaten r fortfarande blygsamma.
Den frbttrande ekonomin registreras
inte i en frbttring av befolkningens levnadsstandard. Fr att det ska bli mjligt
krvs det mer finansiella resurser och investeringar som gr det mjligt fr ekonomin att vxa med sex procent per r.
Klla: Jos Luis Rodriguez, rdgivare i Forskningscentret ver Vrldsekonomin, Havanna.

Mord p radioman
skakar Honduras
Mordet p radioteknikern
Erick Arriaga, bara 21 r,
skakar den honduranska
journalistkren. Sedan
militrkuppen den 28
juni 2009 r han den
41:e mediearbetaren som
ddas i landet.
Arriaga arbetade fr radiostationen Radio Globo som har
intagit en stark oppositionell
hllning mot bde kuppmakarna och de efterfljande hgerregeringarna. Strax innan valet
i november 2013 mrdades en
annan kameraman p Globo
TV. r 2012 kidnappades tv
journalister frn Globo som
under 24 timmar torterades.
Arriaga hedrades av hundratals honduraner som passerade frbi kistan som stlldes
upp p lrarfrbundets lokaler
i frra veckan. Anhriga och
kollegor till Arriaga frdmde
att myndigheterna frskt rttfrdiga mordet p Arriaga och
hvdat att han skulle ha tillhrt
ett ungdomsgng. Det r ett fult
stickspr, sa Romero och de anstllda p Globo.
Enligt Kommittn fr det Fria
Ordet (C-Libre), gde mordet

p Arriaga rum den 23 februari, bara ngra minuter efter

att hans arbetskamrat Miguel
ngel Ordez hade lmnat av
Arriaga vid sitt hem efter avslutat arbetspass. Dr mtte Arriaga dden nr tv oknda mn
pmotorcykel ppnade eld mot
den unge radioteknikern. Med
mordet p Arriaga r det fyra
Globo-medarbetare som har
mrdats utan att rttvisa har skipats. Till det ska vi lgga mordet
p en 14-rig dotter till radiokanalens reportern Rony Espinoza
fr bara tv mnader sedan.

Politisk hxjakt
Radio Globos chef David Romero Ellner uppger till Flamman
att bara ngra timmar innan
mordet stod en taxi parkerad
mitt framfr den stora fastigheten som Globo frfogar ver.
En vecka tidigare var Globo
utsatt fr en provokativ och vl
synlig bevakning av agenter ur
den militra underrttelsetjnsten. David Romero knner sig
utsatt fr ngot som han kallar
fr politisk hxjakt. Den populra radiostationens chefredaktr stlls i juni infr rtta fr
frtal. Romero har presenterat
dokument p hur en advokat-

byr har skrivit kontrakt med

den honduranska maffian samtidigt som en delgare har en
mycket betydelsefull post inom
klagarmbetet, varifrn han
flera gnger har arkiverat ml
mot knda medlemmar inom
knarkkartellerna i landet.
Globo har ocks frt en intensiv mediebevakning p president Juan Orlando Hernandez
frslag om att lyfta upp de nya
militra poliskommandon och
ge dessa konstitutionell rang.
I praktiken handlar det om att
ge dem extraordinra befogenheter och skapa en paramilitr
skvadron under direkt befl av
presidenten.

Paramilitrer
David Romero uppger till Flamman att det existerar paramilitra skvadroner i Honduras
som str i hgerregeringens
tjnst. Deras uppgift r som i
Colombia att uts terror och
paralysera regimkritiska krafter eller journalister som beskriver bde korruption och
organiserad brottslighet i landet. Romero r i konsekvens en
av Honduras mest mordhotade
personer och har den senaste
tiden utsatts fr frfljelse och

skuggning av element som Romero pekar ut som militra underrttelseagenter. Han beskriver Honduras som ett land helt
underordnat USA och Colombia. Det senare landet genomfr fortbildning p alla niver
inom de polisira och militra
styrkorna.
Hr r det fullt med colombianer som fortbildar honduranerna, bde hr i landet som i
Colombia..
Under ret som har gtt sedan
president Hernandez intog presidentpalatset har mer n 6000
nya militrpoliser utbildats och
militariserat det honduranska
samhllslivets alla niver. De
str med k-pistar framfr de
stora varuhusen. Frslaget att
ge dem en egen status i grundlagen rstades dock ner fr en
mnad sedan. Drefter har repressionen mot den politiska
oppositionen
intensifierats
dramatiskt. Honduras r redan
vrldens mest vldsamma land
utan krig eller vpnad konflikt. I den nst strsta staden,
San Pedro Sula, mrdas 176
per 100000 invnare, vilket gr
staden till den vldsammaste i
hela vrlden.
Dick Emanuelsson

Estlands hgerliberala
regeringsparti Reformpartiet kommer att bilda
en ny regering efter sndagens val. Partiet blev
med knappt 28 procent av
rsterna strst, men frlorade tre mandat. Ocks
Reformpartiets koalitionspartner, socialdemokraterna backade, vilket
innebr att den sittande
regeringskoalitionen har
frlorat sin majoritet. Valets vinnare blev Centerpartiet, ett vnsterparti
med sin vljarbas bland
landets rysktalande minoritet, som fick 25 procent
av rsterna. Tv nybildade
antiryska hgerpartier,
Konservativa folkpartiet
och Fria partiet tog sig
ver femprocentsprren.
Landets premirminister
Taavi Rivas meddelade
p valkvllen att han skulle inleda regeringssamtal
med samtliga partier i
parlamentet frutom Centerpartiet.

Ddsoffer
vid nya
protester i
Mexiko
Tusentals demonstrerande, de flesta medlemmar i lrarfacket Ceteg,
drabbade i frra veckan
samman med kravallpolis
i turiststaden Acapulco.
Vid en polissprr utbrt
kravaller som krvde ett
liv. Dussintals personer
skadades, ver 100 personer greps.
I hela Mexiko har liknande protestaktioner
genomfrts sedan frsvinnandet av 43 lrarstudenter i delstaten Guerrero i
september i fjol.