Está en la página 1de 18

lars gårdfeldt

berger ge sken av att debattera en politisk rättighet: rätten att ingå äktenskap. Hans
argumentation blir dock oförståelig om man inte väger in frågan om status i argumen-
tationen. När Bischofberger anför mot homosexuella äktenskap att ”Det är ett axiom
att varje val av både moralisk ståndpunkt och politiskt ställningstagande medför ett elisabeth gerle
bortval”, så kan ju inte detta tolkas så att en lagändring vilken skulle homosexuella rätt
till äktenskap automatiskt skulle medföra ett ”bortval” av heterosexuellas rätt till äk-

Livets som gåva att dela


tenskap. Något sådant förslag föreligger inte i Äktenskaps-Partnerskapsutredningen.
Något sådant förslag har inte heller framförts från någon av de debattörer vilka för-
ordar homosexuellas rätt till äktenskap. Istället förordas en lagändring i vilken såväl
homosexuella som heterosexuella äger samma rätt att ingå äktenskap. Det ”bortval”
som en lagändring därmed skulle föra med sig när det gäller äktenskapet gäller endast Om gudsnärvaro och mänskliga rättigheter
exklusiviteten, alltså en fråga om status.
40. Äktenskap och partnerskap har samma värde. Svenska Kyrkan, Pressmeddelande, Uppsala, som teologiskt perspektiv
070321. http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/Press/pressmeddelanden/Sv/2006/120_
PKaktenskap.htm [2007-04-15]
41. Bischofberger, Erwin, ”Äktenskapet ifrågasatt”, Signum: Katolsk orientering om kyrka,
kultur & samhälle,, nr 4, 2006, s 2.
42. Djurfeldt, Olof, Försvara äktenskapet – en intervjubok om familjens status, roll och framtid
(Örebro: Libris och Pingst.nu, 2004), s. 201.
43. Ibid., s 216.
44. Andréas, Marianne, ”Det kristna äktenskapet kan inte vara könsneutralt”, Nya Dagen
2006-03-07. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=106941 [2007-04-25].
45. Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former (Malmö: Liber, 2001), s
65ff.
46. Sarja, Karin, Ännu en syster i Afrika: trettiosex kvinnliga missionärer i Natal och Zululand
1876–1902 (Uppsala: Svenska institutet för missionsforskning, 2002) s 53ff.
47. Wikander, Ulla, Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880–1980 – Genusarbetsdel-
ning och arbetets degradering vid en porslinsfabrik (Lund: Arkiv Förlag, 1988) s. 72ff.
48. Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former (Malmö: Liber, 2001)
Finns det ett sätt att tala om mänskliga rättigheter som inte hamnar i
s. 115.
49. Gårdfeldt, Lars, Hatar Gud bögar? – Teologiska förståelser av homo-, bi- och transpersoner. en individualistisk fundamentalism? Eller är det kristnas uppgift att slå
En befrielseteologisk studie. (Stockholm: Normal Förlag, 2005), s. 122. vakt om gemenskapen och kritisera alla mänskliga rättigheter som bara
driver kravet på individens frihet och rättigheter utan skyldigheter? Det
förmoderna och dess betoning av gemenskapen framstår lätt i nostalgiskt
ljus som något som kan befria från vår tids svåra frågor om val, jämlikhet
och demokrati. Debatterna om mänskliga rättigheter och teologi har en
tendens att bli polariserade, inte minst i kyrkliga kretsar. Olika positioner
och grupper ställs mot varandra. Många inom kyrkan längtar efter tydlig-
het och vill då gärna ha enkla och entydiga svar. Inte sällan vill man se sin
egen kristna identitet som annorlunda och väsensskild från andras. Uti-
från detta perspektiv kan den evangelisk-lutherska teologin framstå som
både otillfredsställande och oklar eftersom den ofta betonar det kristna

386 387
elisabeth gerle livet som gåva att dela

har gemensamt med andra. Andra traditioner som den romersk-katolska, är möjliga? I sista hand är det statens lagstiftning som avgör graden av
de ortodoxa kyrkofamiljerna eller de mer pietistiskt färgade kyrkorna och trygghet och offentlighet. Samhällets värderingar påverkar emellertid hur
rörelserna förefaller så mycket tydligare. lagar stiftas. Där är också kyrkornas röst och ställningstaganden viktiga.
Frågan är emellertid om den evangelisk-lutherska teologin är otydlig Rätten att välja partner och samlevnadsform har med individens auto-
eller om det är samtidens förväntningar på vad ”det kristna” ska stå för nomi att göra liksom med gemenskapens förväntan. Länge har kvinnans
som medför att denna situation uppkommer. Jag vill argumentera för att autonomi förbisetts. Ännu längre har HBT människor osynliggjorts som
den evangelisk-lutherska positionen är ett tydligt teologiskt ställnings- medborgare. De mänskliga rättigheterna har konsekvent lyft fram indivi-
tagande, främst gentemot falska gränsdragningar. Jag vill vidare visa på dens rätt att vara ett självständigt subjekt med eget moraliskt ansvar. När
hur en tydligt artikulerad evangelisk-luthersk teologi uppvisar några ka- det gäller samlevnadsform har individer alltid fått förhålla sig till samhäl-
raktäristiskt dialektiska drag som, å ena sidan uppmuntrar till arbete för lets normsystem som premierat vissa samlevnadsformer. I det gamla bon-
mänskliga rättigheter som ett av vår tids sätt att arbeta för rättvisa och desamhället ingicks de flesta äktenskap först sedan den blivande bruden
befrielse och som, å andra sidan öppnar för en möjlighet att leva i spän- blivit gravid. Risken att stå utan arvingar måste till varje pris undvikas.2
ningsfältet mellan individ och kollektiv, mellan atomism och stängda ge- Den moderna välfärdsstaten har på olika sätt försökt underlätta för en-
menskaper. Det handlar inte om individ eller gemenskap utan om hur samstående föräldrar. Staten har till och med ibland kommit att uppträda
våra gemenskaper ska bli mänskliga. Detta är något som både teologi och som ställföreträdande familjeförsörjare. Hur vi än vrider och vänder på
talet om mänskliga rättigheter handlar om. frågan så finns ingen absolut individuell frihet. Individen förhåller sig
I vår kulturkrets har vi kommit att ta det som något självklart att båda alltid till ett kollektiv, om det är familjen, släkten eller de mer abstrakta
parter väljer äktenskaps- eller samlevnadspartner. Men det är ingen själv- kollektiv som kommun och stat representerar. För kyrkorna blir frågan
klarhet överallt. Frågan måste därför ställas på nytt: Vem väljer? Indivi- vilken frihet och vilket beroende man vill stödja.
den, gemenskapen, Gud eller staten? Vem avgör vad som är möjligt att För alla kvarstår frågan om hur vi ska hantera det gemensamma sam-
välja? Alla val är inte möjliga. Sociala, kulturella och ekonomiska förhål- tidigt som vi bejakar mångfald och olikhet. En människa föds in i en ge-
landen begränsar människors valmöjligheter. Konventionen om sociala, menskap som påverkar vem hon blir som människa. Samtidigt är hon en
ekonomiska och kulturella rättigheter från 1966 har därför velat lyfta fram egen person som måste söka sin egen väg. Detta dialektiska förhållande
dessa faktorer. Den vill göra det möjligt för individer att överskrida och mellan tillhörighet och autonomi kan i sin tur lösa upp den andra polari-
utvidga de sammanhang de fötts in i genom tillgång till arbete, utbildning seringen som ofta kommit att prägla debatten nämligen frågan om män-
och kultur. Det är statens uppgift att se till att dess medborgare har möj- niskan är essentiellt bestämd eller socialt konstruerad. Också här menar
ligheter till ett anständigt liv. Individens frihet ökar alltså genom statens jag att den evangeliska betoningen av att livet är en gåva som delas och
stöd.1 Senare årtiondens debatt har också kommit att handla om rätten att utformas i relation till andra kan visa en väg framåt. Skapelsetron är ett
bejaka och behålla sin kulturella särart. Detta har fått debatten att hetta uttryck för att människor har ett unikt värde som människor, inte för att
till än mer när frågan om valfrihet kommer upp. I valet av partner har de de är lika utan för att de är skapade och älskade i all sin olikhet. Likhet och
mänskliga rättigheterna slagit vakt om ömsesidigheten. Båda parter måste jämlikhet knyts då inte till en mänsklig essens eller till människans bio-
samtycka och välja varandra. Det räcker inte att den ena parten vill. Inte logi utan till de villkor som människor delar med varandra. Människor är
heller att föräldrarna vill. Svensk lagstiftning accepterar inte att föräldrar alltså både lika och olika, dvs jämlika och olika. Detta är det perspektiv på
väljer partner åt sina barn. Men vem avgör vilka samlevnadsformer som sambandet mellan evangelisk-luthersk teologi och mänskliga rättigheter

388 389
elisabeth gerle livet som gåva att dela

som jag vill argumentera för. Ett sådant perspektiv får konsekvenser för En dynamisk tolkning av skapelsen som bejakar olikhet och mångfald
hur vi ser på äktenskap och samlevnad. för personer i gemenskap vill vara ett bidrag i det pågående samtalet om
Olikhet, polaritet och komplementaritet har ofta knutits just till kvinn- hur vi talar om och använder oss av de mänskliga rättigheterna när det
ligt och manligt, som enligt 1 Mosebok 1:27 båda återspeglar Guds avbild. gäller samliv. Detta är det perspektiv jag vill driva i den här artikeln gen-
Att människor är olika och i bästa fall kompletterar varandra är emellertid temot en statisk och hierarkisk skapelseordning. Jag inleder med att lyfta
något som inte bara gäller kvinnor och män utan många människor. Den fram några teman och grundtankar inom evangelisk-luthersk teologi som
polaritet mellan olika människor som de två skapelseberättelserna i Bibelns är viktiga som en bakgrund. De kan också idag ge stöd just åt en dynamisk
inledande kapitel lyfter fram kan tolkas som att just kvinna och man är lika syn på skapelsen där Gud hela tiden skapar nytt medan det onda hotar
och samtidigt olika. Detta gäller emellertid för många relationer, som på och förstör det goda. Det glada budskapet om att Gud älskar världen och
olika sätt befriar människan från hennes ensamhet. Det komplementära alla människor, förkroppsligat i Jesus Kristus, fördjupar vår blick och vår
har ofta knutits till barnafödande, men också till föreställningar om man- motivation att se att det är vår uppgift att så långt det är möjligt vara Guds
nens företräde. Därmed har komplementaritet fått legitimera ojämlikhet. medarbetare i återupprättelsen och fullkomningen av det goda Gud vill
Först när denna koppling till manlig, vit överhöghet upphör kan mångfald med livet och skapelsen. Liv står mot död, befrielse mot förtryck, inte
och komplementaritet förenas med jämlikhet och ömsesidig respekt.3 ”vi” mot ”dom”, hetero mot homo, eller kristna mot judar, muslimer el-
Idag har synen på samliv och äktenskap vidgats. Denna gemenskap är ler ateister.
inte enbart till för att barn ska bli till, det blir de alldeles oavsett samlev-
nadsformer, utan för att vara ”till hjälp och glädje, till inbördes stöd och
fördjupad samhörighet” som det formuleras i en av de böner som kan
Gud verkar överallt
användas vid kyrkliga vigsel4. Betoningen ligger på ömsesidighet och jäm- Det lutherska kulturarvet knyter an till det vi har gemensamt. Detta har
likhet. Jag menar att de två skapelseberättelser som inleder Bibeln mycket inte bara med enhetssamhället att göra. Främst beror det på den evang-
väl kan läsas så att de stöder dessa värderingar. elisk-lutherska utgångspunkten som betonar skapelsen och att människor
Att leva som jämlika och olika kan ses som skapelsegivet. Person­ är lika inför sin Skapare. I uppgörelsen mot Rom på 1500-talet var fron-
gemenskapen uppfattas då som den primära mänskliga relationen. Detta ten tydlig. Man ville befria sig från alla ”munkordningar” och särskilda
är, menar jag, ett rimligare sätt att tolka en skapelseordning än att den regler för vissa kristna som valde att leva efter strängare normer. Istället
skulle låsa in människor i mönster där polaritet endast finns mellan man ville man upprätta det vanliga livet och se Guds handlande där, inte i
och kvinna och med över och underordning som ett skapelsegivet inslag. särskilda religiösa miljöer som kloster och liknade. På den andra sidan
Tvärtom kan dessa traditionella tolkningar ses som en del av syndafallet gällde det att avgränsa sig mot de s.k. svärmarna, som med vapen i hand
som det är kyrkans uppdrag att motarbeta genom att upprätta skapelsens ville införa Guds rike. Gentemot båda dessa fronter betonade man att
fullödiga gemenskap mellan Gud och människa, kvinna och man, kvinna evangeliet inte stiftar några nya lagar. Idag framställs detta som otydligt.
och kvinna, man och man, föräldrar och barn, vänner och släkt och mel- Teologihistoriskt var det emellertid en tydlig profilering mot Rom och
lan människor och djur.5 Avbilden är alltså inte könsbestämd utan person- mot svärmarna. I Augsburgska bekännelsens apologi, XVI, hävdar Filip
bestämd för att knyta an till det språkbruk som används i denna antologis Melanchthon att ”lagliga borgerliga ordningar är Guds goda skapade
inledning. Samtidigt är människan skapad som könsvarelse. Detta är nå- verk, och gudomliga ordningar, vilka en kristen tryggt kan bruka”.
got att bejaka som en del av skapelsens rikedom.

390 391
elisabeth gerle livet som gåva att dela

Hela denna läropunkt om skillnaden mellan Kristi rike och det bor- samma betraktades som en del av livets och ”människans villkor” för att
gerligt-världsliga har i de våras skrifter på ett nyttigt sätt klarlagts anspela på Hannah Arendts välkända bok med liknande tematik.11 Sam-
så, att Kristi rike är ett andligt rike med en i hjärtat begynnande tidigt som människan var bunden att leva i gemenskap var hon fri. Det
kunskap om Gud, gudsfruktan och tro samt med början till evig tunga och svåra med människans villkor sågs som konsekvenser av fallet.
rättfärdighet och evigt liv, varvid Kristus dock tillåter oss att i det För mer konservativt inriktade var detta framförallt något att uthärda och
yttre livet använda de lagliga världsliga ordningarna hos de olika leva med så länge jordelivet varade. Andra betonade tvärtom att det var
folk, bland vilka vi leva, alldeles såsom han tillåter oss att begagna en del av upprättelsen och befrielsen i Kristus att motverka allt ont inom
oss av läkekonsten eller av mat, dryck och luft. Evangeliet giver inte givna strukturer men också negativa strukturer och ordningar i sig. Det
några nya lagar angående det borgerligt-världsliga livet, utan bjuder oss var en del av frälsningen att återupprätta den fallna skapelsen. Utifrån
lyda de gällande lagarna, vare sig dessa är stiftade av hedningar eller an- kyrkofadern Irenaeus knöt man an till tankarna om att frälsning innebar
dra, samt ålägger oss att i denna lydnad bevisa vår kärlek.6 såväl upprättelse som fullbordan, växt och fullkomlig av allt det goda Gud
ville med skapelsen. Överflöd, tillit, lust, ömsesidighet och jämlikhet. Ef-
Som villfarelse beskrivs det att tro ”att evangeliet innebär en ny, yttre ter fallet behöver människan skyddas. Hon lider tillsammans med hela
munkordning” istället för att se att evangeliet är något som ”meddelar den övriga skapelsen och behöver ständigt upprättas och befrias på nytt.
hjärtana evig rättfärdighet, men i det yttre godkänner den bestående bor- Ordningarna skulle vara till för det. De skulle på en gång utgöra ett värn
gerliga ordningen”.7 Den yttre, borgerliga ordningen bejakas alltså. Här mot det onda och vara ett medel för upprättelse och befrielse.
är inte syftet att studera den auktoritetsproblematik som hör samman med Här finns en spänning beroende på var man lägger tyngdpunkten. Detta
att reformationen uppstod i ett feodalt, patriarkalt samhälle som i viss påverkar också synen på mänskliga rättigheter. Genom historien har den
mån ytterligare bekräftades därför att Martin Luther så starkt betonade konservativa hållningen ofta fått genomslag. Människan uppmanas då att
lydnad och såg alla relationer i termer av över -och underordning.8 Han uthärda i väntan på Guds rike. Ordningarna ses som oföränderliga och
behövde dessutom furstarnas stöd, något som förmodligen bidrog till att statiska, givna av Gud en gång för alla. Inte sällan får då tidstypiska yttre
man i praktiken ofta följde orden i Romarbrevet 13:1 om att lyda överhe- förhållanden som feodala och patriarkala strukturer gudomlig sanktion.
ten snarare än orden i Apostlagärningarna 5:29 om att lyda Gud mer än Profeternas och Jesu maktkritiska perspektiv som lyfte fram omsorgen
människor.9 Thorkild C Lyby menar att lutherdomen gav landsfurstarna om den enskilda människan försvinner ur fokus.
en önskad legitimitet och att de i gengäld gav lutherdomen beskydd och Andra med en dynamisk syn på skapelsen, som exempelvis lundateolo-
religiöst monopol.10 gen Gustaf Wingren, hävdar att om ordningarna ska kunna vara ett värn
mot det onda och möjliggöra det goda, så måste de hela tiden förändras.12
De är inte essentiellt givna i sin form utan till för att stödja kärlek och
Bunden och fri rättvisa. Varje steg mot upprättelse och befrielse är något att verka för
För mitt syfte är det intressanta att reformationen medförde en positiv här och nu. Att arbeta för människors värdighet och rättigheter blir då
uppskattning och uppvärdering av det givna livet, av Skapelsens ordning- självklart.
ar. De mänskliga villkor som människan levde under bejakades och sågs Etiskt är siktet inställt på det människor har gemensamt. Det handlar
som en gåva av Gud. Dit hörde gemenskapen och det som band männis- om att bli mer människa, mänsklig, inte om att skilja sig från andra män-
kor samman med andra. Bundenheten, ömsesidigheten och det gemen- niskor som inte är lika religiösa. När den kristne utför goda gärningar av

392 393
elisabeth gerle livet som gåva att dela

hjärtat i glädje över att vara Guds medarbetare, så är handlingarna i sig varken från Moseböckerna eller från evangelierna eller Pauli brev, lika lite
inte annorlunda. Liknande gärningar kan tvingas fram. Martin Luther kan formerna för samlevande hämtas ur Bibeln eller traditionen. Gustav
kritiserade uppdelningen i ett världsligt och andligt stånd.13 Alla män- Wingren påpekar:
niskor var kallade att vara Guds medarbetare i de sammanhang de befann
sig. Inget arbete var viktigare än något annat. Samtidigt gav upplevelsen Hela föreställningen om ett ur kristen synpunkt gott liv såsom ett
av Guds nåd och förlåtelse ett överflöd som förändrade människans sin- derivat ut bibelställen är en obiblisk föreställning. Bibeln berättar
nelag och attityder genom att bryta hennes inkrökthet i sig själv. Men om en Gud som har skapat människorna och världen och som håller
Luther menade att Gud inte bara verkade genom troende människor utan den vid liv genom att idag skapa.19
i hela världen på olika sätt. Detta formulerades i den s.k. tvårikesläran.14
Kärleksbudet och utmaningen att visa omsorg och barmhärtighet, även
mot dem som känns främmande och kanske till och med fientliga, kan dä-
Jämlika inför Gud, jämlika människor remot hämtas både från profeternas budskap i de hebreiska skrifterna och
John Witte Jr., som länge forskat och lett forskningsprojekt kring förhål- från berättelserna om Jesus och vad han sa och gjorde. Uppmaningen att
landet mellan juridik och teologi vid Emory University i Atlanta menar älska sin fiende är kanske det mest radikala bud vi har idag i de nya stam-
att tvårikesläran innebär ett förkastande av traditionella hierarkier. Alla krigen mellan Bush och Al Quaida. Som en del av en ständigt pågående
människor och jordiska institutioner är likvärdiga inför Gud.15 Denna skapelse bör formerna för att skydda kärlek och barmhärtighet förändras
grundläggande jämlikhet mellan det klerikala ståndet och lekfolket, mel- och nyskapas. Detta gäller alltså både i de nära och de globala relatio-
lan adel och torpare, rik och fattig, måste med nödvändighet leda till ny nerna, menar jag. Låt mig ta några exempel på att ett skapelsedynamiskt
lagstiftning och ny social teori.16 Allt detta gav så småningom incitament perspektiv förändrar såväl form som innehåll.
till en demokratisering av samhällslivet. Martin Luther inledde en andlig På Mose tid förekom månggifte. Kvinnan sågs som en ägodel. I de-
revolution. De politiska följderna framstår vid första anblicken som icke kalogen ingår hon i tionde budets uppräkning av bohaget. I ett modernt
avsedda bieffekter. Han bejakade de feodala strukturer som rådda på hans samhälle är det inte patriarkalt ägande utan snarare ömsesidighet, förbun-
tid. Men han såg inte ordningarna och strukturerna som heliga i sig.17 denhet och tillgivenhet som äktenskapet är till för att stödja. Under anti-
På sikt påverkar gudsförhållandet också relationerna mellan människor kens och fornkyrkans dagar liksom under medeltiden var det knappast tal
och därmed samhälle och politik. Nietzsche påpekar att ”Luther ville tala om rimliga arbetsvillkor för det enkla, arbetande folket. I vår tid har detta
direkt till Gud som individ och utan förlägenhet”.18 Det är en oerhörd i vissa delar av världen blivit något som lagstiftningen genom politiska
religiös-existentiell demokratisering. och juridiska former lyckats införa. Genom internationella FN-initiativ,
Vad har då dessa teman och idéer för betydelse för en antologi som som exempelvis Global Compact och andra initiativ att införa mänskliga
vill belysa olika former av samliv? Jo, från ett evangeliskt-lutherskt per- rättigheter i de globala företagens policy på alla plan, har denna strävan
spektiv innebär det att det inte finns några specifika kristna former för efter anständiga arbetsförhållanden fått globala dimensioner. Båda dessa
samlevande. Arbete, fritid, utbildning och kärlek utformas alla i relation exempel visar att strukturerna kan förändras till det bättre när man ser
till mer eller mindre etablerade politiska och juridiska former. Strukturer människan som en person med ett eget unikt värde. På Mose tid eller
är viktiga, men de är till för att värna innehållet och vara ett stöd för det i antiken sågs varken kvinnor eller kroppsarbetande som egna personer
goda livet. Och lika lite som kyrkliga ordningar kan hämtas ur Bibeln, värda att behandlas med respekt.

394 395
elisabeth gerle livet som gåva att dela

Både jämställdhet mellan kvinna och man och goda arbetsvillkor kan med alla andra i det romerska imperiet. Det som skilde dem från andra
ses som en upprättelse av den goda skapelsen före syndafallet. Förban- var övertygelsen att det fanns en makt som var viktigare än kejsarens.
nelsebudskapet om kvinnans underordning och arbetets möda och svett Den amerikanska politiska filosofen Jean Bethke Elsthain menar att detta
upphävs och motarbetas genom ny lagstiftning och nya attityder. Den innebar en idémässig revolution där tanken att politiken var det viktigas-
unge Luther kunde tala om arbetets glädje när människan åter vågade lita te utmanades. Kristendomen utmanade också de grekiska statsstaternas
till Gud. Den nyvunna friheten i Kristus, som också befriar arbetet, målas världsbild, till det bättre, anser Elsthain, genom att beskriva varje mänsk-
med bilder av hur Adam och Eva planterar träd i lustgården. Planterandet ligt liv och varje dags liv som heligt.21 Under reformationstiden och lång
ser inte annorlunda ut, men känslan är ny. Idag begär vi att känslor av lust tid framöver var det furstarna som hade makt över människor. Men även
och glädje lika väl som åtagande och ansvar ska få stöd också i de yttre när lydnaden betonades som mest fanns vissheten om att Gud ändå hade
ordningarna. Bakom sådan utveckling finns nästan alltid människor som den verkliga makten som ett andningshål och inre frihet. Denna överty-
engagerar sig tillsammans med andra i rörelser och organisationer för att gelse har påverkat förhållandet till makten och bidragit till demokrati och
ställa krav och verka för förbättringar. befrielse, menar jag.
Men om Gud skapar nytt i samspel med människor och rörelser som Samtidigt tvingas man konstatera att om den unge Luther betonade
arbetar för befrielse så hotas livet och människans villkor alltid på nytt av rätten att ifrågasätta makten, själv bröt mot sin fars förväntan att han
ondskan som perverterar och förvrider. När vi talar om abolitionismen skulle bli jurist och utmanade påve och kejsare, så såg han och andra detta
och säger att slaveriet idag är avskaffat så är det bara delvis sant. Visser- mer som ett undantag.22 I senare tolkningar av kallelsen betonades snara-
ligen fraktas inte slavar från Afrika till plantager och bomullsodlingar i re bundenheten, att vara kvar i sin kallelse och uthärda även dåliga villkor
Amerika. Enligt den officiella agendan är slaveri något förbjudet överallt. och despotiskt ledarskap.
Men i stora delar av världen arbetar migranter utan giltiga immigrations- Den lutherska uppdelningen i inre och yttre har ofta i sig använts som
handlingar under slavliknande förhållanden som svart arbetskraft. Kvin- ett skäl till att inte ifrågasätta yttre ordningar eller bejaka kroppens frihet.
nor smugglas i slutna fraktutrymmen utan pass och identitetshandlingar Idag har den dock fått ge vika för teologiska tankar om att upprättelsen
för att bli sexslavar i den rika världen. De kommer från de baltiska sta- i Kristus självklart också har konkreta fysiska konsekvenser. Det hand-
terna och delar av det gamla Sovjetimperiet. De kommer från Nepal och lar inte bara om individuell räddning från synd utan också om kamp för
andra delar av Sydost-Asien. Överallt där fattigdomen är stor går det att ”ekonomisk rättvisa gentemot utnyttjande, mänsklig värdighet istället för
köpa och sälja människor. Martha C. Nussbaum visar att kvinnor i stora förtryck, solidaritet istället för alienation, hopp istället för uppgivenhet
delar av världen idag är betydligt mindre välnärda än män, har sämre i det personliga livet” som Kyrkornas världsråd uttryckte det i Bangkok
hälsa och är mer utsatta för fysiskt våld och sexuellt utnyttjande. Hon 1973. Där ingår också hopp för skapelsen som det formulerades i San
hävdar därför att internationell politik och ekonomi måste vara lyhörd Antonio 1989. 23
inför genusskillnader som en fråga om rättvisa.20 En dynamisk skapelsetro Wingren menar att vissa svagheter i luthersk teologi kan härledas
kan därför aldrig bli enkelt utvecklingsoptimistisk och tänka att utveck- till Luther själv som riktade sitt budskap till samvetet, inte till kroppen.
lingen hela tiden går framåt. Om en seger uppnås på ett ställe innebär det Wingren påpekar att två bibliska moment går till spillo genom två re-
ofta att fronten flyttat någon annanstans. gementesläran. Dels förlorar evangeliet sin omskapande roll gentemot
Ett annat liknande exempel handlar om relationen till makten och de kroppen, trots att det Jesus gjorde minst lika mycket handlade om att läka
styrande. De första kristna levde under kejsaren i Rom. Detta delade de och bota som om att förlåta. Dels blir bryggan mellan kyrkan och sam-

396 397
elisabeth gerle

hället hos Luther upphängd på att enskilda människor blir förnyade och
Mellan atomism och stängda gemenskaper
bryter igenom förstelnade system.24 Profeterna i Israel angrep tvärtom Individen, personen, är utgångspunkten för de mänskliga rättigheterna.
systemet självt. De riktade sina ord till samhället, till institutioner som Detta kan ses som en inspiration från den människosyn som växer sig allt
kung och domarkår.25 starkare från reformationstiden och framåt. Men hur förhåller sig indivi-
Om Wingren här tolkar Luther rätt eller om det synsätt han beskri- den till de andra? Som bland andra George Herbert Mead hävdat så blir
ver har mer att göra med receptionshistorien ligger utanför min uppgift människan en person i relation till andra. Uttrycket ”Säg mig med vem du
att avgöra. Det är emellertid viktigt att konstatera att för Martin Luther umgås och jag ska säga dig vem du är” fördjupas när svaret på frågan vem
innebar begreppen inre och yttre liksom talet om att Gud arbetar med jag är måste sökas i svaret på frågan ”Med vem är jag förbunden?”.28
två händer genom lag och evangelium inte en uppdelning av sfärer där Gemenskapen och tillhörigheten med andra är en del av individens liv.
Gud bara hade att göra med den ena. Tvärtom talade han om Familia/ Detta är en självklar utgångspunkt i de hebreiska skrifterna. Människan
Oekonomia, Ecclesia och Politia som Guds olika löftessfärer.26 Inom alla som skapad till Guds avbild kan också tolkas så att hon är skapad till ge-
dessa områden verkar Gud för att upprätta och befria. Lag och evang- menskap. Treenigheten är ett uttryck för gudsgemenskapen som ett livets
elium, alltså krav men också upprättelse, finns överallt. Kraven tvingar grundackord. Människan skapas ”till vår avbild” och därmed till att leva
fram goda gärningar. Nåden, barmhärtigheten och förlåtelsen får dem att i relation. Relation är alltså något grundläggande och gott. Ändå handlar
flöda. Varje människa lever i spänningen mellan lag och evangelium, krav många av Bibelns berättelser om rätten att avvika, vara annorlunda och
och upprättelse, menade Luther. Men för kyrkan och dess företrädare är bryta upp.29 Eftersom gemenskapen är det givna och självklara talas det
det frestande att bara bry sig om sin egen sfär, dvs ecclesia, istället för att mindre om den än om de gestalter som inte låter sig stängas inne av fol-
kräva att Guds löften om rättvisa och barmhärtighet ska vara ledstjärna kets och familjens gränser utan går sin egen väg. Där finns Abraham och
för alla livets sfärer. Tron att Gud verkar inom alla olika sfärer tillsam- Jakob, men också Sara och Miriam som handlar och tänker självständigt.
mans med människor är emellertid en påminnelse om att det inte alltid är Där finns barnmorskorna i Egypten, de hebreiska slavkvinnorna Shifra
kyrkan som går före när det gäller att upprätta rättvisa och barmhärtig- och Pua, som vågade trotsa Farao. Där skymtar också drottning Vashti
het. Initiativen kan lika gärna komma från den politiska sfären.27 som straffades hårt för sin självständighet och byts ut mot Ester. Jesu mor
Mot denna bakgrund vill jag så resonera om förhållandet mellan individ Maria hyllas nästan alltid för sin lydnad trots att hon aldrig frågade vare
och kollektiv och hur vi ska hantera det gemensamma med respekt för olik- sig mor Anna eller sin trolovade Josef om lov innan hon bejakade Guds
het och mångfald. Detta är en fråga som är svår både för samhälle och för kallelse. Jesus bröt med sin familj och vägrade att komma ut till dem när
kyrka. Även här menar jag att det evangelisk-lutherska dialektiska synsät- de ville hämta hem honom
tet kan vara ett bidrag. Ibland menar jag att det behöver ifrågasättas som När familjens och släktens krav avvisas beror det ofta på att något an-
när det gäller den starka betoningen av lydnad och underordning, ibland nat väger tyngre. För Abraham tycks det vara lydnaden mot Gud han vill
utvidgas och överskridas som när jag nedan testar en tolkning av hela livet bevisa, enligt våra samtida moraliska instinkter på det mest orimliga och
som sakramentalt istället för att använda den traditionella uppdelningen av omänskliga sätt genom att vara beredd att offra sin och Saras son Isak. Få
kyrkligt och världsligt. Grundackordet i min analys är emellertid inspire- berättelser har därför blivit så tolkade och omtolkade genom historien.
rat av en evangelisk-luthersk dynamisk skapelseteologi som jag menar kan Kanske handlade berättelsen ursprungligen om att gå emot människoof-
förstärkas genom att ytterligare betona det irenaeiska temat om upprättelse fer. För barnmorskorna och Miriam i Faraos Egypten innebär loljaliteten
och fullbordan som något för både kyrka och värld att inspireras av. med det egna folket att de vågar trotsa makten och därmed riskera livet.

398 399
elisabeth gerle livet som gåva att dela

För Sara handlar självständigheten om ett stilla leende som speglar egna och stödja ‘barnets rättigheter’! Kvinnor och barn förväntas göra
tankar och tvivel, medan drottning Vashtis känslor och tankar blir till gemensam sak med idealet som är ett suveränt, manligt subjekt, ef-
ett nej där hon står upp för sig själv och sin rätt att vara människa, inte tersom ultra-liberalismen bara ser spår av en förmodern, förfluten
objekt. historia i kvinnors sätt att hålla kvar födande och omvårdnad.32
I många av dessa urgamla berättelser om modiga människor anar vi
att tillhörigheten och förbundenheten med en högre makt gett kraft och Elshtain frågar vad som händer om den liberala valfriheten framförallt
legitimitet åt den egna självständigheten även när det uttrycks på annat blir en möjlighet att välja bort, relationer, familj och förpliktelser? Att
sätt. När Locke utarbetar sin revolutionära teori om rätten att göra upp- välja bort har på många sätt blivit samtidens stora frestelse i västvärlden.
ror mot despoter, en livsfarlig tanke i 1600-talets England, så bygger det Eftersom nära relationer ställer krav är det lättare att leva med ett visst
på tron på en Gud som gett människan rättigheter.30 Hos den sene Luther avstånd till andra. Vänskap är lättare att hantera än kärlek och familj.
och genom långa perioder i det lutherska enhetssamhället har det dock Smärtan som uppstår vid förluster, när man blir sviken eller övergiven
varit lydanden mot överheten och mot familjens och husbondens lag som eller när någon dör är något man inte vill utsätta sig för. Många väljer där-
betonats. Ändå finns ett visst utrymme inom de lutherska tankarna om för att avstå från verkligt nära relationer för att skydda sig mot smärtan.
bundenheten till andra som ger utrymme för individen att ibland bryta Man uppnår då en negativ frihet.
med familjens, släktens och omgivningens förväntningar för något som Just därför kan man vända på frågan. Varför väcker det så starkt mot-
är viktigare. Konventionerna och banden till den sociala gemenskapen stånd när människor som länge förvägrats rätten att offentligt ingå för-
är livsviktiga, men måste ändå i undantagsfall brytas som K.E. Lögstrup pliktande, ömsesidiga relationer nu kräver tillträde till de former som
påpekar.31 För idén att individen, personen, har ”rätt” att ibland bryta andra länge haft att tillgå som ett stöd för sin gemenskap? Varför ska
mot kollektivets förväntningar finns alltså ett visst stöd i Bibeln och tra- inte denna positiva frihet bejakas? Är det för att det är främmande och
ditionen. annorlunda? Handlar inte både Bibelns berättelser om människor som
I vår tid har de mänskliga rättigheterna emellertid kommit att förknip- går nya vägar och upplysningens tidiga krav på frihet om rätten att kunna
pas med en närmast atomistisk syn på människan där det egna valet blir upptäcka något nytt, tidigare okänt? Elise Boulding, amerikansk sociolog
något absolut. Den amerikanska filosofen Jean Bethke Elshtain kritiserar och kväkare, framhåller att relationer mellan människor av samma kön
denna hållning utifrån ett kvinnoperspektiv. Hon hävdar att när man talar kan lyfta fram nya dimensioner av samliv som inte tvingas förhålla sig till
om människans frihet så låter det inte sällan som om man talade om den gamla patriarkala former. Hon menar att eftersom samkönade par inte
vuxne mannen som i liberal tradition framställs som helt obunden och fri accepterar könsbestämda olikheter så har dessa par en utmaning att skapa
att välja väg. Hon beskriver det som ett Robinson Kruse ideal som passar jämlikhet på ett sätt som heterosexuella par sällan uppnår.33
dåligt både för kvinnor barn: Elshtain lanserar vad hon kallar en ”kommunitär individ” som tror och
inser att om hon avskär sig själv från det förflutna, så förstör hon nuva-
Inom en värld av väljande Robinson Krusetyper, avstängda från alla rande relationer. Detta innebär inte att individen är helt inbäddad i och
former av grundläggande bindningar med varandra, ses ofta varje bestämd av särskilda, partikulära band och identiteter. Men det innebär
inskränkning av friheten som en börda, ofta en oacceptabel sådan… att utan denna början finns ingen annan början. Ett sådant synsätt kan
Även barn och deras värld beskrivs i individualistiska termer med komma i konflikt med en rättighetsdominerad omgivning men det hand-
en paternalistisk byråkrati lurande i bakgrunden för att upprätthålla lar om att hitta en balans där motstånd och avvikelse inifrån blir möjligt.

400 401
elisabeth gerle livet som gåva att dela

Även det förflutna innehåller vitala konflikter.34 Traditioner är inte enhet- nare år blivit starkt ifrågasatt och kritiserad eftersom den tycks förutsätta
liga. Elshtain kritiserar en atomistisk liberalism som ser människan som att människor är likadana överallt.
om hon är oberoende av relationer och där det viktigaste av allt är att göra Sökande efter det gemensamma och efter universella värden har som
självständiga val. Istället anser hon att varje människa är mer ”compact”, en följd av detta också ifrågasatts eftersom detta under moderniteten ofta
”thick”. Jag väljer att använda ordet sammansatt om denna kommunitära kom att bli den starkes förväntan på att den Andre skulle bli likadan. Väst-
individ. Finns det en medelväg mellan en ”thin” tunn syn på den indivi- världen universaliserade inte sällan sina värden och hävdade att de gällde
dualistiska människan där rättigheter är det primära och valet absolut, alla. Kritiken mot varje form av universalisering av egna partikulära vär-
det mest väsentliga, och en syn på människan som helt bunden av sitt den har varit befogad. Men betyder det att det inte finns några delade
sammanhang?35 Jag menar att en människa måste få vara både individ universella värden? Kan man överhuvud taget tala om esssentialism och
med egna känslor och val och en människa som tillhör ett sammanhang universalism idag? Eller leder det med nödvändighet till en biologisk
och en historia. Våra institutioner behöver möjliggöra för en sådan kom- grundsyn där människan ses som biologiskt och statiskt bestämd snarare
munitär individ att både höra till och vara fri. Detta gäller också formerna är socialt konsturerad?
för samlevnad. Tankarna om essentialism brukar knytas till upplysningsarvet. De ame-
Rätten att vara dissident och att inte tvingas leva i slutna och ofria rikanska och franska revolutionerna talar båda om människans oförytter-
gemenskaper är en viktig dimension av de mänskliga rättigheterna. Att liga eller omistliga rättigheter. Detta grundas i tanken att alla är födda fria
parterna i det allra mest intima samlivet måste ha rätt att ömsesidigt välja och lika i värde. I förordet till den amerikanska självständighetsdeklara-
varandra är också en omistlig del av upprättelsen och befrielsen av varje tionen nämns uttryckligen att människans rättigheter är givna av hennes
människas värdighet. Denna rätt måste gälla alla kvinnor och män oavsett skapare.37 Som den afrikanske moralfilosofen Kwame Gyekye påpekar så
sexuell inriktning. är vissa uppfattningar om mänsklig värdighet förankrade i teism, i över-
tygelsen att människans värdighet är en naturlig gåva från någon överna-
turlig varelse som skapat mänskligheten.38 Den universella deklarationen
Essentialism eller konstruktion om mänskliga rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling den 10
Grundtemat för de mänskliga rättigheterna är icke-diskriminering. Ock- december 1948 knyter an till upplysningens syn att alla människor är
så detta har ibland tolkats som att alla ska vara eller bli likadana. Men födda lika. Öppningsparagrafens ord om att ”alla människor är födda fria
jämlikhet kan mycket väl förenas med mångfald och olikhet. Det viktiga och lika i värde och rättigheter” är klart inspirerade av den amerikanska
är att olikhet inte används som en ursäkt och ett argument för att skapa självständighetsförklaringen från 1776 och av franska revolutionens de-
eller vidmakthålla hierarkier där vissa människor ses som mer värdefulla klaration om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna från 1789.39
än andra. Jag menar att vi på nytt behöver söka det gemensamma i respekt Båda dessa deklarationer utgår från att det finns en mänsklig essens. Män-
för olikhet för att kunna leva tillsammans som jämlika och olika, för att niskor har något gemensamt inte bara för att de delar vissa universella
anspela på Alaine Touraines bok.36 erfarenheter som födelse och död, glädje och smärta, utan därför att de
Vår tid har sett uppkomsten av två polariserade läger som på olika sätt har en specifik mänsklig essens.
beskriver hur en människa formas. Den ena sidan hävdar att det mänskli- Utgångspunkten blir något givet. Detta knyts till en vag skapelsetanke
ga är något essentiellt, den andra hävdar att människan blir till i relationer men framförallt till den mänskliga naturen. Flera av upplysningens tidiga
och att hon därmed är socialt konstruerad. Essentialismen har under se- filosofer är präglade av ett bibliskt tänkande där människan ses som skapad

402 403
elisabeth gerle livet som gåva att dela

till Guds avbild och därför med en särställning i skapelsen. Idéhistoriskt gets barbariska handlingar blir ett argument liksom den internationella
kan man lite förenklat konstatera att även de s.k. deisterna, som tänkte sig uppslutningen bakom deklarationen. 48 länder i FN röstade för. Inget
att Gud skapat världen och sen dragit sig tillbaka, delade denna tro. Men land röstade emot. Åtta länder avstod.
istället för att se olika hierarkier och olikheter som givna av Gud och en Upplysningsarvet i de mänskliga rättigheterna knyter an till en huma-
del av skapelsen så betonar de människors ursprungliga likhet. Det är i nistisk etik med rötter i klassisk grekisk filosofi och till renässansen. En
kraft av denna essens som människan har rättigheter och värde oberoende senare tids upplysningshumanism karaktäriseras av tankar om en autonom
av social position etc. För David Hume (1711–1776) är människans för- moral. Det goda har en självständig existens. Därför har också männis-
måga till empati det som förenar henne med andra. För Immanuel Kant kan en fri moralisk omdömesförmåga. Människan ses som en rationell
(1724–1804) är grunden för en universell etik människans oberoende för- varelse med fri vilja. Det goda är gott, inte för att Gud vill det utan för
nuft. En självständig människa med ett oberoende förnuft kan förbinda att det är gott i sig. Snarare är det så att gudarna älskar det goda för att
sig i solidaritet med andra. Ur detta växer den s.k. kontraktsetiken. det är gott, som Platon låter Sokrates hävda.42 Detta tänkande förenas
Den franska deklarationen hänvisar till det Högsta Väsendets namn för med en stark tilltro till det mänskliga förnuftet som ses som oberoende av
att hävda varje människas ”rätt till frihet, egendom och personlig säker- livsåskådning och av i vilket sammanhang människan befinner sig. Den
het, samt rätt till motstånd mot förtryck” medan den amerikanska talar etiska rationaliteten ses som densamma överallt. Alla människor betraktas
om ”rätten till liv, frihet och sökande efter lycka”. När den universella de- som lika värda. Detta värde knyts till människan som art men också till
klarationen om mänskliga rättigheter antogs av FN: s generalförsamling hennes rationalitet, förmåga till självreflektion, fria vilja och förmåga till
1948 fanns de fyra grundläggande friheter som president Roosevelt lyft moraliskt ansvarstagande. Dessa tankar och värderingar finns med som
fram inför kongressen 1941 i bakgrunden; friheten att tala och uttrycka en klangbotten i de mänskliga rättigheterna. Detta leder till en betoning
sig fritt, friheten för varje person att ha sin egen gudstro och att utöva av människors fria val, rörlighet och en kritik mot hierarkier. Det kan ses
den samt friheten från nöd och friheten från fruktan. 1948 var det däre- som en tro på människan och hennes förmåga där människan blir alltings
mot viktigt att inte använda några referenser till något gudomligt väsende mått med stark tonvikt på den enskilda människan. Människan beskrivs
eller någon skapare eftersom det inte hade accepterats av det ateistiska som oberoende av sitt sammanhang, alltså som kontextoberoende, och
Sovjetunionen och Polen.40 För buddhister och andra utan egentlig guds- likadan överallt.43
uppfattning hade det också varit svårt att hänvisa till en Skapare. Istället Kritikerna av denna humanistiska etik ligger närmare tanken att män-
hänvisas till ”att erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlem- niskor är socialt konstruerade i relation till sin omgivning. De hävdar
mar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter vidare att risken med denna etik är att andra viktiga relationer till Gud,
är grunden för frihet, rättvisa och fred i världen”.41 Vidare konstateras kosmos, medmänniskan och det ekologiska sammanhanget försvinner
i inledningen att ”ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna ur synfältet. Människan uppfattas atomistiskt, som en isolerad ö. Denna
lett till barbariska gärningar” och att ”skapandet av en värld där männis- kritik framförs bl.a. av teologer som själva kallar sig postsekulära och av
korna åtnjuter yttrandefrihet, trosfrihet, samt frihet från fruktan och nöd andra beskrivs som nytraditionalister.44 De vill istället för talet om mänsk-
kungjorts som folkens högsta strävanden”. Att Förenta nationernas folk liga rättigheter se en sakramental teokrati där den treenige guden har
uttryckt ”sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den en- sista ordet. Deras kritik mot modernismens hybris är lätt att stämma in i.
skilda människans värdighet och värde samt männens och kvinnornas lika De nostalgiska drömmarna om teokratiska modeller leder ändå till vissa
rättigheter” blir här viktigt att åberopa. Erfarenheten av andra världskri- principiella frågor om religion och politik. Vem eller vilka blir Guds ut-

404 405
elisabeth gerle livet som gåva att dela

tolkare i samhället? Många kan enas om att Gud ska bestämma. Ändå från en kontextoberoende, essentiell människosyn hänvisa allt som har
kvarstår frågan om vem eller vilka som ”bestämmer över Gud”. Tolkar med religion att göra till det privata. Detta blir då något som bara angår
man så att människors ansvar och möjligheter bejakas eller uppfattas det individen. Ett kommunitärt synsätt vill inte relatera till det gemensamma
som hotande? Vart tar tron att alla människor är skapade med ett förnuft som något vi delar. Ett renodlat individuellt, liberalt perspektiv tar inte
och förmåga att skilja på ont och gott vägen? Risken är åter snubblande hänsyn till att vi formas som personer i ett sammanhang. Jag menar där-
nära att det blir kyrkliga hierarkier som avgör. Den tillit till Guds hand- för att vi behöver finna en medelväg mellan dessa två perspektiv.
lande i världen som kännetecknar luthersk teologi försvinner till förmån Religiösa tankar och förhållningssätt måste vara en del av den offent-
för den gudstjänstfirande eller eukaristiska gemenskapen som förutsätts liga arenan där många olika röster kan höras. Bara då kan religiösa tan-
se klart. kesystem och praktiker bli kritiserade. Media lyfter ofta fram avarter och
religiösa praktiker som spårat ur. Men olika religiösa röster kan också ut-
göra en inspiration till samlevande med demokrati, mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter som vår tids dekalog och öppenhet för det gudomliga mysteriet i centrum. Vad jag argumen-
Mänskliga rättigheter kan beskrivas som vår tids tio Guds bud. De utgör terat för här är naturligtvis en tolkning som bygger på de värderingar om
förhållningssätt som vi kan uppfatta med förnuftet och i stort sett enas delaktig demokrati och mänskliga rättigheter som vi enats om i vårt sam-
om. Olika religiösa och kulturella utgångspunkter ger lite olika betoning hälle. Denna tredje väg utgör en ”anständig ram” för samhället i väntan
och de konkreta exemplen för förtryck och befrielse varierar över världen. på att andra föreslår en ram som är mer acceptabel.45Varken modernite-
Att förtryck och befrielse förekommer universellt är däremot oomtvistat. ten med sin starka tro på framtiden eller anti-moderniteten som idealise-
Jag menar därför att man kan knyta an till mänskliga rättigheter på ett rar det förflutna tillhandahåller någon hållbar vision för framtiden. Alltså
kontextuellt sätt och med respekt för människors olikhet samtidigt som måste vi använda oss av senmodernitetens öppenhet, friheten att sortera
man betonar icke-diskriminering. Utvecklingen av nya konventioner av ut bra och dåliga sidor i det förflutna för att utforska de värderingar vi vill
mänskliga rättigheter och de förarbeten som föregår dem visar att mänsk- betona i vår vision för framtiden.
liga rättigheter inte är kontextoberoende trots anspråket på universalitet. Grupprättigheter måste därför kombineras med respekt för den en-
Också de tillämpningar som sker av konventionstexter visar att de rela- skilda personen, menar jag.46 Det finns situationer där den etniska eller
terar till högst konkreta situationer. Valet står alltså inte mellan univer- religiösa gruppen inte är ett värdefullt stöd utan snarare ett fängelse. Det-
salism och partikularitet utan handlar om hur det partikulära, särartade, ta är något som gäller alla grupper. I de allra flesta fall är det naturligtvis
förhåller sig till det gemensamma. tvärtom, att tillhörigheten till gruppen får individen att blomstra. Särskilt
Ovan har jag argumenterat emot frestelsen att idealisera slutna gemen- viktig är grupptillhörigheten för individer som är i minoritet i en fientlig
skaper till förmån för en tydlig kristen identitet. Den liberala uppfatt- omgivning. De förslag som t.ex. framförts i Danmark om att ge mindre
ningen att människan bara utgör en endimensionell, ”tunn” varelse måste stöd till immigranter under de första åren är ett sätt att göra individen
emellertid också avvisas till förmån för en mer sammansatt, komplex mer beroende av sin etniska grupp och riskerar därför att skapa ännu mer
människosyn. Medan ett gemenskapsorienterat förhållningssätt tenderar misstro mot majoritetssamhället. Vi behöver tvärtom söka möjligheter att
att vilja förlägga den moraliska insikten exempelvis till uppenbarelsen, till hantera kulturell olikhet och skilda teologiska positioner på ett sätt som
den gudstjänstfirande församlingen eller en eukaristisk gemenskap, al- samtidigt skyddar grupper och uppmuntrar individen att undfly diktat
ternativt till en kyrklig hierarki, så vill den liberala positionen, som utgår från gruppen och/eller att mobilisera resurser för att ändra på gruppen.47

406 407
elisabeth gerle livet som gåva att dela

Ett samhälle där människor från olika traditioner sällan möts för att ut- horisontellt med varje person, varje ordning och varje ämbete direkt kal�-
byta erfarenheter riskerar att göra det motsatta. Det kan lätt bekräfta ten- lade av Gud för att utföra sin uppgift.49 Det betyder emellertid inte att de
denserna i det moderna, pluralistiska samhället att jämföra sitt eget bästa är fria från varandra. Bundenheten, ömsesidigheten och gemenskapen är
med det värsta man känner till i de andras historia. Minoritetssamhällen en del av människans villkor. När vår tids rättighetsdiskurs ibland hamnat
gör det omvända. Några inslag från ett skapelseteologiskt perspektiv som i ett tal om rättigheter endast för individen utan att se att individen också
betonar det dynamiska som en trohet mot de ursprungliga intentionerna ingår i ett sammanhang så har detta mer med upplysningsfilosofins ato-
erbjuder återigen en dialektisk väg att leva med spänningen mellan det mistiska uppfattning om hur en person, ett subjekt, blir till än med den
särartade och det gemensamma, mellan det individuella och det kollek- religiösa klangbotten som inspirerade talet om mänskliga rättigheter på
tiva, mellan essentialism och social konstruktion. Ett sådant perspektiv 1600-talet. Den upplysningstradition som har sina rötter i England har
kan betrakta mänskliga rättigheter som vår tids dekalog. mer fäste i en biblisk människosyn än den upplysning vi förknippar med
Martin Luther utgick från Paulus ord om att Gud nedlagt lagen i män- den franska revolutionen.
niskors hjärtan. Här följde han i stora drag den syn på en naturlig lag som
redan Augustinus skisserat. Luther såg den naturliga lagen som något
som fanns inskriven i skapelsen, i människors hjärtan och nedskriven i
Livet som Guds gåva – en sakramental dimension
Bibeln. Han talade omväxlande om den som naturens lag, naturlig lag, Återigen kan det paradoxala i evangelisk-luthersk teologi ge ytterligare
gudomlig lag, hjärtats eller samvetes lag eller den inre lagen.48 Här är inte ett perspektiv. Betoning av livet som en gåva och varje människas värde
min uppgift att analysera olika teorier om naturlig lag eller att behandla i det vanliga livet kan ses som en upprättelse av det världsliga som inte
tankarna om en självständig naturrätt som utvecklades under 1600–1700- behöver bli religiöst för att vara gott. Sekulariseringsteologer som Bon-
talen. Däremot vill jag lyfta fram det perspektiv som Luther anlade på hoeffer och Gogarten menade att detta behövde betonas och ses som en
den naturliga lagen. Han menade att den fanns i människors hjärtan, att del av Guds närvaro, att Gud blev människa, inkarnerad i kött och blod.
den uppenbarats i de tio budorden men att den inte helt kunde förstås Sekulariseringen kan alltså betraktas som att människan blivit myndig.
utan Kristus. Buden var viktiga men inte för att de stod i Moseböckerna. Att försöka återinföra Gud som människans förmyndare genom att hän-
Om de inte funnits i Bibeln hade vi varit tvungna att uppfinna dem. De visa till hennes svaga punkter eller till de olösliga frågorna om vadan och
var alltså inte ”skrivna i sten” för Luther utan snarare i människors hjär- varthän beskriver Bonhoeffer i sina brev från fängelset som oförståndigt,
tan. Det tillhörde en förnuftig ordning som alla i princip kunde förstå. ofint och okristligt.50
Lagens innersta innebörd, att älska sin nästa som sig själv, kunde man Ett annat språk för att lyfta fram inkarnationen och Guds närvaro är att
däremot endast förstå genom Jesus Kristus. Människan var alldeles för tala om en sakramentalisering av livet. Tvårikesläran lyfter fram att Gud
inkrökt i sig själv, incurvatus in se. verkar överallt genom olika aktörer. Sakramentalisering innebär då inte
När talet om mänskliga rättigheter växer sig starkare i England under att det civila livet och de världsliga ordningarna ska ställas under någon
1600-talet och kodifieras i de amerikanska och franska revolutionernas kyrklig myndighet och kontroll. Inte heller vill detta språk ersätta de mö-
konstitutioner 1776 och 1789 så fanns en klangbotten i den religiöst, ega- tesplatser mellan Gud och människa som kyrkor beskrivit och utnämnt
litära människosyn som Johan Witte Jr pekat på. Där fanns ett ifrågasät- som sakrament.51 I den lutherska traditionen räknas dop och nattvard
tande av alla sorters hierarkier. Om människor var lika inför Gud så måste som sakrament, däremot inte vigsel. Att tala om livet som ett sakrament
de i förlängningen vara lika gentemot varandra. Det jordiska riket var innebär inte heller att förneka de destruktiva och onda sidor som hör till

408 409
elisabeth gerle livet som gåva att dela

människans villkor. Men det är ett sätt att lyfta fram livets och det vanliga övertoner. Kanske skapar de till och med en förväntan på det absolut goda
livets helighet och Guds närvaro i just detta vanliga liv. Det är också ett livet som man tänker sig att andra lever, bara inte vi/jag. För en evang-
sätt att betona att våra relationer inte är antropomorfa, utgår från ett elisk-luthersk trostolkning är lycka, hälsa och framgång inte något som
mänskligt perspektiv eller till och med androcentriska, så att mannen blir människan helt och hållet själv kan styra. Tanken att människan själv råder
utgångspunkt och styr tankarna om vad Gud och människa är på ett sätt över sitt liv bryter fram senare i samband med upplysning och modernitet
som bygger in hierarkier. Ett sakramentalt perspektiv ger större utrymme där människan menar sig ha kontroll. Här finns alltså en motsättning som
för en kosmisk dimension där människor är relaterade inte bara till Gud har att göra med om man uppfattar livet i sig, men särskilt det goda livet,
och andra människor utan till hela skapelsen. Carl E. Braaten skriver: som en gåva eller som en rättighet. Å andra sidan är det ett viktigt inslag
i lutherskt tänkande att Gud står på människans sida för att ge henne liv i
The incarnational foundation of sacramental presence has connec- överflöd. Hennes medmänniska är med i det arbetet, som Guds medarbe-
tions with the whole of life. The holiness of God appears in human tare. Människan ensam kan nämligen inte skapa det goda livet.
form, and his infinite transcendence arrives within the material ma- Genom att låta det bästa bli det godas fiende finns risken att missunn-
trix of creation. Because of the real humanity of God in Christ, the samheten blir de moderna välfärsstaternas signum snarare än tillit och
wall of separation between the holy and the common, the religious glädje. Självklart bör vi glädjas åt att de mänskliga rättigheterna dekla-
and the secular, the soul and the body, this world and the world to rerar ”rätten till liv”.55 Men jag tror det är viktigt att påminna sig om att
come, history and eschatology, the natural and the supernatural has de skrivningarna hör samman med ett fattigdomgörande som innebär att
been broken down. In the history of the church the wall has been livsmöjligheterna tas ifrån vissa människor. Det onda som bör bekämpas
created over and over again, and the new community in Chris has finns alltid med som en klangbotten för de mänskliga rättigheterna. Om
lapsed back…52 detta ackord försvinner till förmån för en rättighetskatalog där vi prickar
av vår position i en evig jämförelse med det bästa på marknaden så finns
Han menar att en sakramental vision svarar positivt till vår tids sökande risken att missnöje blir enda resultatet.
efter en ekologisk sund teologi och etik. ”Hela människan” och ”hela jor- En sakramental hållning till livet kan bidra med ytterligare en dimen-
den” är byggstenar i en sådan teologi. Den bibliska visionen av frälsning sion genom att hjälpa oss upptäcka heligheten också i det brustna och icke
är holistisk, inte bara något som påverkar själen. Jord och himmel hör perfekta. Samtidigt, och ordet samtidigt är viktigt, så är människan både
ihop liksom kropp och själ.53 fri och bunden, samtidigt syndare och rättfärdig av nåd, simul iustus et pec-
Jag menar vidare att en sakramental hållning i vår tid kan ge mer ut- cator. Det betyder att tonvikten inte hamnar på hurdan människan är till
rymme för förundran över livet, det som i engelskan utrycks med ”awe”. sitt väsen, essentiellt, utan snarare på det liv hon delar med andra. Livets
En sådan förundran, som för övrigt var grundläggande för Martin Luther, villkor mellan födelse och död innebär glädje, kärlek, gemenskap, för-
är något vi behöver lyfta fram på nytt när livet inte ses som en gåva och lust, sjukdom, lidande. Det essentiella blir då inte knutet till en egenskap
där det goda vi upplever i livet ofta bara blir en jämförelse där vi kommer hos människan utan snarare till livets villkor som hon delar med andra
till korta inför dem som har det ännu bättre eller med det bästa som vi människor. Återigen, skiljelinjen går inte mellan kyrka och värld, mellan
inte uppnår. Livsstilsstudier visar att jämförelser nästan alltid görs med ”vi”och ”dom” utan mellan ont och gott, död och liv.
dem som har det bättre, inte tvärtom.54 Jag har samma rättigheter som Ojämlikheten, orättvisan mellan födelse och död, är stor. Även om
andra till lycka, hälsa och framgång. Kraven får därmed ibland existentiella människor delar vissa grundvillkor som födelse och död så är förutsätt-

410 411
elisabeth gerle livet som gåva att dela

ningarna helt olika för människor. Var i världen man föds kan på ett akut med varandra. Detta perspektiv måste prägla både vår syn på människan
sätt påverka en människas möjlighet att överleva spädbarnsåldern. Om och på de former och sammanhang människan lever i. Även om vi aldrig
mänskliga rättigheter är ett av vår tids språk för rättvisa så måste denna kan uppnå en total rättvisa och jämlikhet så innebär det att vi i alla sam-
insikt prägla talet om det givna. Hur upprättas människor som drabbas manhang måste stäva efter detta. För vi över detta resonemang på sam-
av fattigdomgörande och orättvisa? Fattigdom och marginalisering är levnadsområdet får vi en ny och spännande bild.
knappast något essentiellt. Samtidigt påverkar detta hur människor kan Att via en sakramental tolkning av äktenskapet bibehålla en hierarkisk
utvecklas som just människor. Med den kände amerikanske filosofen Ric- könsordning innebär motsatsen till jämlikhet och rättvisa. Den syn på
hard Rorty, som dog våren 2007, menar jag att det är viktigt att bygga vad äktenskapets hierarki som Efesierbrevets författare återger speglar den
han kallar mänskliga rättighetskulturer. De bygger inte på en essentiell samtidens syn med ett viktigt tillägg, kärleken. Mannens företräde sågs
eller biologisk uppfattning om vad det är att vara människa. Däremot är däremot som något självklart vid den tiden. Det är det inte idag och det
utgångspunkten att värderingar som stöder ett mänskligt samhälle kan intressanta i bibeltexter är ofta att söka efter det nya som skiljer dem från
komma att genomsyra kulturer på ett positivt sätt. Han hävdar att det sin samtid. I Efesierbrevet är det ömsesidigheten och kärleken som är
väsentliga för en pragmatiker inte är att klassificera en idé efter dess ur- det nya, inte könshierarkin och androcentrismen. Livets helighet tolkad
sprung utan efter dess relativa nytta: utifrån ett upprättelseperspektiv innebär ett förkastande av en patriarkal
könsordning till förmån för en egalitär människosyn där varje människa
Ur en pragmatists synvinkel är föreställnigen om ’oförytterliga är skapad som en egen person till Guds avbild. Det gäller också inom
mänskliga rättigheter’ varken bättre eller sämre än föreställningen äktenskapet. Kristi kärlek blir då förebild för båda parter i relationen.
om att ’lyda Guds vilja’. Båda är, när de åberopas som opåverkbara Denna form blir emellertid inte mer helig än andra. Snarare kan den ses
drivkrafter, helt enkelt ett sätt att säg att vi har tagit vårt sista spad- som en ”syndafallsordning” som är till för att minimera fallets konsekven-
tag, vi har uttömt våra argumentationsresurser…Ingen av dessa fö- ser där var och en bara söker sitt eget.
reställningar bör analyseras, ty de är alla bara ett sätt att säga: ’Här Om hela livet tolkas sakramentalt och människors uppgift är att så
står jag och kan inte annat. De är inte så mycket skäl till handling långt det är möjligt upprätta det goda livet så som det var före fallet och
som tillkännagivandet att jag har tänkt igenom frågan och fattat ett att sträva efter dess fulländning så påverkas både form och innehåll av den
beslut.56 vision av Guds rike som Jesus gestaltat genom att möta varje människa
som en egen person, helig, värdefull och unik. ”Frälsningsordningen” blir
Teologiskt kan detta formuleras som att former och strukturer som gör då inte något som bekräftar hierarkiska relationer utifrån en statisk ska-
människor fattiga eller som ställer vissa människor utanför gemenskaps- pelseordning. Tvärtom blir det en del av frälsningen och upprättelsen att
former de önskar tillhöra måste granskas utifrån ett perspektiv där livet söka efter former som stöder ömsesidighet och delat ansvar. Att denna vi-
inte är fullkomligt, men där vår uppgift som människor är att göra allt för sion också är med om att påverka våra kulturella attityder och värderingar
att upprätta människor, men också ordningar som bidrar till just upprät- anser jag vara en del av ett kristet ansvar.
telse. Gentemot svärmarna kan man fortfarande konstatera att vi aldrig Om människor med Luthers terminologi varje dag måste dö från sin
som människor uppnår det totala paradiset under de villkor vi lever. Att gamla människa och uppstå som nya människor så gäller samma sak för
inte anstränga sig för att göra det som är möjligt för att göra livet mer människors ordningar. De måste dö och uppstå i ny form för att stå på
mänskligt är däremot en skymf mot insikten att människor är förbundna Livets och upprättelsens sida.

412 413
livet som gåva att dela

Sammanfattning behöver inte förstås essentiellt. De är rotade i konkreta situationer och


Sammanfattningsvis kan man konstatera att en dynamisk skapelsetro ger fungerar i en praktik där de bidrar till att värna människor och mänsk-
en möjlighet att bejaka skapelsen i all sin mångfald. Människor är skapade liga villkor. Här ryms en gemenskap som inkluderar och hyllar mångfald.
till Guds avbild som personer och som könsvarelser. Detta betyder dock Utifrån en teologi som ser frälsning och befrielse som en upprättelse och
inte att de är biologiskt bestämda till heterosexualitet eller med över och fulländning av den goda skapelsen är det vår uppgift att söka former som
underordning som något skapelsegivet. Reproduktion är en av männis- stöder gemenskap och upprättelse för alla människor. Den evangeliska
kans uppgifter men inte den enda. I vår tid har vi sedan länge uppgivit friheten bör därför också gälla strukturer. Om vi anser dem vara goda bör
kravet på att varje äktenskap och samlevnad ska leda till barnafödande. de också vara öppna för alla. Det goda livet i gemenskap är en Guds gåva,
Svenska kyrkan viger människor långt efter det att de lämnat sin repro- en gåva som vi människor bör dela så frikostigt och öppet som möjligt.
duktiva ålder bakom sig. Skälet till detta är att äktenskapet ses som en
god form för att stödja gemenskapen. Formen, strukturen, är emellertid
litteratur
inte heller statisk utan kan förändras för att starkare ge uttryck å ömsesi-
dighet och rättvisa. Äktenskapet betonar idag parternas fria val, jämlikhet Andrén, Carl Gustaf, ”De mänskliga rättigheternas religiösa och rättsliga
mellan man och kvinna delat ansvar och möjlighet, ”att leva i förtroende bakgrund” i Svensk Teologisk Kvartalsskrift nr 4/1975, s 158–166
och kärlek”.57 Detta var främmande på Mose tid. Först 1858 infördes en Arendt, Hanna, Människans villkor, Vita activa, Göteborg, Daidalos, 1998,
lagändring som innebar att en ogift kvinna kunde söka tillstånd att bli orig. 1958.
myndig när hon fyllt 25 år. Gifte hon sig blev hon åter omyndig. 1921 fick Berggren, Henrik & Lars Trädgårdh, Är svensken människa? Gemenskap
kvinnorna äntligen allmänpolitisk rösträtt och möjlighet att kandidera till och oberoende i det moderna Sverige, Stockholm, Nordestedts, 2006
riksdagen. Det året blir också gift kvinna myndig vid 21 års ålder.58 Bonhoeffer, Dietrich, Motstånd och underkastelse: brev och anteckningar från
Genom att bejaka en dynamisk skapelsesyn så välkomnar vi idag beto- fängelset, övers. Ingemar Lindstam, Glerups, Lund, 1960
ningen av att kvinnor och män är jämställda och myndiga människor som Boulding, Elise, One small plot of heaven; Reflections on Family Life by a
båda tar ansvar för sig själva, sin relation och eventuella barn. I ljuset av Quaker Sociologist, Wallingford, Pennsylvania, Pendle Hill Publica-
mina resonemang i denna artikel borde äktenskapet som samlevnadsform tions, 1989
inte vara förbehållet kvinna och man. Brandby Cöster, Margareta, Att uppfatta allt mänskligt: underströmmar av
Människan är skapad att leva i gemenskap. Som person, individ, måste luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap, Karlstad, Univer-
hon emellertid ibland söka sin egen väg genom att avvisa självklara krav sitetslitteratur, 2001
från familj, släkt och samhälleliga konventioner. Människan lever i en Braaten, Carl E., Principles of Lutheran Theoolgy, Philadelphia, Fortress,
spänning där hon måste avvisa å ena sidan faran, eller lockelsen, att se sig 1983
som en öde ö, avskuren från all gemenskap, å andra sidan att bli fånge i ett Den svenska kyrkohandboken, Stockholm, Verbum, 1996
kollektiv som inte tillåter henne att vara en egen person. Hon är nämligen Eisenberg, Avigail, “Cultural pluralism today” in Browning, Halcli, Web-
både en individ som blir till i relation till väsentliga andra och samtidigt ster, red, Understanding Contemporary Society, Theories of the Present,
en egen person. London, SAGE Publications, 2000
Det essentiella är knutet till människans villkor, inte till hennes bio- Elshtain, Jean Bethke, Public Man, Private Woman; Woman in Social and
logi. Utifrån dessa villkor bör det universella sökas. Mänskliga rättigheter Politcal Thought, Princeton: Princeton University Press, 1981

414 415
elisabeth gerle livet som gåva att dela

Elshtain, Jean Beathke, “The Communitarian Individual” i Amitai Etzi- Nussbaum, Martha C, Women and Development; the Capabilities Approach,
oni, (red) New Communitarian Thinking, Persons, Virtues, Institutions, Cambridge, Cambridge University Press, 2000
and Communities, Charlottesville and London, University Press of Pihlajamäki, Heikki & Saarinen, Risto, ”Lutheran Reformation and the
Virginia, 1995 Law in Recent Scholarship”, 2000
Engdahl, Hans S, Början till slutet: om politik och kyrkor i Sydafrika, Älvsjö, Mäkinen; Lutheran Reformation and the Law, Leiden, Boston, Brill, 2006
Verbum, 1986 Rawls, John, ”Lectures on the History of Political Philosophy” utgivna av
Eriksson, Erik. H Kulturkris och religion: analys av den unge Luthers person- Samuel Freeman, Harvard, Harvard University Press, 2007
lighetsutveckling, Stockholm, Diakonistyrelsens förlag, 1966 Rorty, Richard, Hopp istället för kunskap, tre föreläsningar om pragmatism,
Gerle, Elisabeth, Mänskliga rättigheter för Guds skull; tolka text, tro och tra- Göteborg, Daidalos, 2003
dition, Nora, Nya Doxa, 2006 Stolt, Birgit, Luther själv; Hjärtats och glädjens teolog, Skellefteå, Artos,
– ”Var dags och varje människas upprättelse” i Gerle, Elisabeth (red.) Li- 2004
vets dimensioner: om luthersk teologi och etik idag, Stockholm, Verbum, Stout, Jeffrey, Democracy and Tradition, Princeton University Press, Prin-
utkommer 2008 ceton 2004
Grenholm, Carl-Henric, Bortom humanismen, En studie i kristen etik, Touraine, Alain, Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika, Göteborg, Dai-
Stockholm, Verbum, 2003 dalos, 2003 övers. från Kajsa Öberg Lindsten
– Arbetets mening, En analys av sex teorier om arbetet syfte och värde, Stock- Ulrich, Hans G., ”On the Grammar of Lutheran Ethics” i Karen L.
holm, Almqvist &Wiksell, 1988 Bloomquist (red.): Lutheran Ethics at the Intersections of God’s One
Gyekye, Kwame, Tradition and Modernity, Philosophical Reflections on the World, LWF Studies 02/2005
African Experience, New York, Oxford, Oxford University Press, Vattimo, Gianni, Utöver tolkningen; hermeneutikens betydelse för filosofin,
1997 Göteborg, Daidalos, 1997
Hauerwas, Stanley, After Christendom, How the Church is to behave if free- Wingren, Gustaf, Växling och kontinuitet, teologiska kriterier, Lund Gle-
dom, justice, and a Christian nation are bad ideas? Abingdon Press, rup, 1972
Nashville, 1991 Witte, John Jr, Law and Protestantism; The Legal Teachings of the Lutheran
Inglehart, Ronald, The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles Reformation, Cambridge, Cambridge University Press, 2002
among Western Publics, Princeton University Press, Princeton, 1997
– Modernization and Postmodernization: Cultural, Economic and Political
noter
Change, Princeton: Princeton University Press, 1997
Løgstrup, Knud E. Det etiska kravet, övers. Margareta Brandby-Cöster, 1. Henrik Berggren och Lars Trädgårdh menar i sin bok Är svensken människa? (2006) att
den individuella friheten i Sverige baserar sig på ett kontrakt mellan stat och medbor-
Göteborg, Daidalos, 1994 gare, tidigare kung och undersåte, som gjort individen i stort sett oberoende av familj
Lundström, Klas, Gospel and Culture in the World Council of Churches and och andra grupptillhörigheter i samhället.
2. Att barnlöshet lika väl kunde bero på mannen ingick inte i det kulturella medvetan-
the Lausanne movement, Uppsala: Studia Missionalia Svecanan CIII,
det.
2006 3. I Syd-Afrika legitimerades apartheid och de vitas överhöghet också med hänvisning
Mäkinen, Virpi, Lutheran Reformation and the Law, Leiden, Boston, Brill, till komplementaritet och en hierarkisk skapelseordning. Se Engdahl, Början till slutet
(1986).
2006
4. Se Svensk kyrkans handboks vigselritual (1986).

416 417
elisabeth gerle livet som gåva att dela

5. Denna artikel bygger delvis på min bok Mänskliga rättigheter för Guds skulle; tolka text, 25. Wingren (1972), Växling och kontinuitet, teologiska kriterier, s. 41–42.
tro och tradition (2006). Där berör jag upplysningsarvets förhållande till kristen tro och 26. Ulrich, ”On the Grammar of Lutheran Ethics” (2005) s. 29 Se också Witte (2002) s,
argumenterar för att både upplysning och kristna traditioner måste tolkas och utveck- 93 som betonar att dessa tre regimer eller ordningar, hushållet, staten och kyrkan är
las i samspel med sin tid. Denna artikel utgör en vidareutveckling av några av dessa lika inför Gud och varandra. 1539 kallas de av Luther på latin för ordo economicus, ordo
teman. I det första kapitlet gör jag upp med en ”skapelseordning” som menar att det politicus och ordo ecclesiasticus. (WA:/242).
enbart är man och kvinna som lever i polaritet. Jag visar också att ”mannens företräde” 27. Se Margareta Brandby Cösters artikel i denna antologi för en mer utförlig behandling
i skapelsen som sen åberopas också i äktenskapet endast utgör en av flera tolkningar av tvåregementesläran där hon också visar att dåvarande ärkebiskop KG Hammar vid
som tävlat med varandra sen kyrkans första århundraden. den offentliga hearingen om kärlek, samlevnad och äktenskap 6–7 sept 2004 argumen-
6. Melanchton, Filip: Augsburgska bekännelsens apologi, Svenska kyrkans bekännelse- terat för att vi ibland behöver lyssna till världen snarare än tala till den.
skrifter, s. 235 (min kursivering). 28. Se Johanna Gustafsson Lundbergs artikel ”Kampen om form” där hon citerar Göran
7. Melanchton, Filip: Augsburgska bekännelsens apologi, Svenska kyrkans bekännelse- Rosenbergs fråga.
skrifter, s. 236. 29. Se Gerle, Mänskliga rättigheter för Guds skull (2006), s. 16–17, samt kap 3.
8. Grenholm, Arbetets mening (1988), s. 176. 30. Se Rawls, ”Lectures on the History of Political Philosophy” (2007).
9. Pihlajamäki & Saarinen, Lutheran Reformation and the Law in Recent Scholarship (2006) s 1. 31. Løgstrup, Det etiska kravet (1984).
10. Thorkild: ”Landsfyrstelig statsreligion og evangelisk-luthersk kristendom” Auktori- 32. Elshtain (1995), “The Communitarian Individual” i Amitai Etzioni, s. 104 (min
tetsproblemen och temat kring över –och underordning analyseras av Annika Borg i övers).
denna antologi. 33. Boulding, One small plot of heaven (1989) s. 153. Se även Rowan Williams och Gerard
11. Arendt, Människans villkor, Vita activa (1988, orig. 1958). I artikeln ”Var dags och varje Laughlins motsvarande resonemang såsom dessa refereras i Mikael Lindfelts och Jo-
människas upprättelse” utvecklar jag närmare temat kring vardagslivets helighet. hanna Gustafsson Lundbergs artikel ”Komplementaritet i – fråga – satt” i denna anto-
12. I Wingrens bok Växling och kontinuitet (1972) är den bärande tanken att för att vara logi.
trogen mot befrielsen i evangeliet så måste det hela tiden nytolkas vi varje ny tid. 34. Elshtain (1995) s. 105.
13. Stolt (2004), s. 30. 35. Elsthain (1995) s. 105.
14. Se en utförligare behandling av denna i Margareta Brandby Cösters artikel. 36. Touraine, Kan vi leva tillsammans:jämlika och olika (2003).
15. Witte, Law and Protestantim (2002), s. 106–107. 37. ”we hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are
16. Witte, s 108, se också Pihlajamäki & Saarinen (2006), ”Lutheran Reformation and the endowed by their creator with certain inalienable rights” står det i förordet till den
Law in Recent Scholarship” s. 5. amerikanska självständighetsdeklarationen.
17. Witte, s 108 Se också Margareta Brandby Cöster. I linje med Wittes tolkning beskriver 38. Gyekye, Tradition and Modernity, Philosophical Reflections on the African Experience (1997),
hon detta i sin avhandling Att uppfatta allt mänskligt: underströmmar av luthersk livsför- s. 63.
ståelse i Selma Lagerlöfs författarskap (2001) som en skillnad gentemot den romersk-ka- 39. Inledning och det tre första artiklarna av den franska revolutionens deklaration om de
tolska synen på hierarkier som inom denna tradition betraktas som gudomligt givna. mänskliga och medborgerliga rättigheterna lyder:
Hierarkier finns också i den lutherska traditionen men ses inte som gudagivna utan
som något pragmatiskt. Declaration des droits de l´homme et du citoyen.
18. Eriksson Kulturkris och religion: analys av den unge Luthers personlighetsutveckling (1966) Deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna.
s. 137. Decretés par l’Assemblée National dans les seances des 20, 21, 23 24 et 26 aoust
19. Wingren, Växling och kontinuitet (1972) s. 14. 1798. Acceptés par le Roi.
20. Nussbaum, Women and Human Development (2000). Antagna av nationalförsamlingen vid sessioner den 20, 21, 23, 24 och 26 augusti
21. Elsthain, Public Man, Private Woman; Woman in Social and Politcal Thought (1981) 1789. Godkända av konungen.
s. 56. Det franska folkets till nationalförsamling församlade ombud anser att okunnig-
22. Tankarna om undantagsmänniskor finns både hos Martin Luther själv och i den luth- heten om, glömskan av och föraktet för människans rättigheter är de enda orsa-
erska traditionen. Att detta i princip alltid var en man kanske inte ens behöver påpekas. kerna såväl till alla allmänna olyckor som till regeringens maktmissbruk. De har
Se Erikson, Erik. H Kulturkris och religion: analys av den unge Luthers personlighetsutveck- därför beslutat att genom en högtidlig förklaring fastställa människans naturliga,
ling (1966). oförytterliga och heliga rättigheter och skyldigheter, så att varje samhällsmedbor-
23. “Bangkok Conference Section II: Salvation and Social Justice”, (1973), s. 200 i Lund- gare i varje ögonblick skall kunna påminna sig sina rättigheter och den lagstif-
ström (2006) s. 307 f. tande och verkställande maktens åtgärder.
24. Se vidare om detta i Mikael Lindfelts artikel ”Relationsarenor med sexualitetens lock- Till följd härav erkänner och förklara nationalförsamlingen i det Högsta Väsen-
else” i denna antologi. dets namn att följande rättigheter tillkommer varje människa och medbogare:

418 419
elisabeth gerle livet som gåva att dela

artikel 1 47. Eisenberg (2000) “Cultural pluralism today” in Browning, Halcli, Webster, red, Un-
Människan föds och förblir jämlik till sina rättigheter. Samhällelig åtskillnad får derstanding Contemporary Society, Theories of the Present, s. 387.
endast grunda sig på allmänt intresse. 48. Witte (2002) s. 113.
artikel 2 49. Witte (2002) s. 113.
Syftet med alla politiska sammanslutningar är att bevara människans naturliga 50. Bonhoffer, Motstånd och underkastelse (1960) s. 166.
och omistliga rättigheter. Dessa rättigheter är rätt till frihet, egendom och per- 51. Se vidare i Christofher Meakins artikel ”Samliv, äktenskap och nåd”.
sonlig säkerhet, samt rätt till motstånd mot förtryck. 52. Braaten, Principles of Lutheran Theoolgy (1983) s. 98.
artikel 3 53. Braaten, s. 99–100.
Grunden för all överhet vilar ytterst hos folket. Ingen sammanslutning, ingen 54. Se Inglehart The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles among Western
individ, kan utöva makt som inte uttryckligen utgår från folket. Publics och Modernization and Postmodernization: Cultural, Economic and Political Change
in 43 Societies (1997).
40. Carl Gustaf Andrén beskriver hur de två tilläggsförslagen, ett från Nederländerna att 55. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art 3.
texten om alla människors inneboende värde och lika rättigheter skulle komplette- 56. Rorty, Hopp istället för kunskap (2003), s. 75–76.
ras med orden ”grundade på människans gudomliga ursprung och bestämmelse till 57. Se en av bönerna som anbefalls vid vigsel i Svenska kyrkan.
odödlighet”, ett från Brasilien om att första artikeln skulle få tillägget ”skapade till 58. http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/67212.
Guds avbild och likhet, är de utrustade…” röstades ner dels av hänsyn till pluralismen
i livsåskådningsfrågor, dels utifrån Sovjetunionens och Polens negativa hållning till
alla tankar om människans gudomliga ursprung. Carl Gustaf Andrén, ”De mänskliga
rättigheternas religiösa och rättsliga bakgrund” i Svensk Teologisk Kvartalsskrift nr
4/1975, s. 158–166.
41. Ur inledningen till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948).
42. Se Carl-Henric Grenholms resonemang i Bortom humanismen, En studie i kristen etik
där han hänvisar till Platons, Skrifter i svensk tolkning av Claes Lindskog, första de-
len, Doxa, Lund (1984) s. 156 ff och 166 ff, Grenholm (2003), s. 41 not 38, Ibid., s.
41–48.
43. De sekulära humanisterna är en god illustration på denna ”tunna” något endimensio-
nella människosyn, som beskriver alla religioner som förtryckande.
44. Teologerna John Milbank och Graham Ward är två framstående representanter för
en nyortodox teologi som anklagar upplysningsprojektet för att ha snedvridit sam-
hället. Stanley Hauerwas följer Alisdair MacIntyres’ kritik av upplysningsfilosofin och
de mänskliga rättigheterna som beskrivs som ett påfund. Stanley Hauerwas är starkt
kritisk till detta upplysningsarv. Se Hauerwas, After Christendom, How the Church is to
behave if freedom, justice, and a Christian nation are bad ideas? (1991) s. 49, 53.
Stout skriver om Hauerwas:”when After Virtue appeared in 1981, he immediately em-
braced him as the paradigmatic philosophical critic of our time. Henceforth, he will
use MacIntyre’s traditionalist framework to say much of what he wants to say about
virtue and narrative.” Stout (2004) s. 144.
45. Vattimo resonerar om tolkning på detta sätt i Utöver tolkningen (1997) s. 24
46. Diskussionen om grupprättigheter har framförallt förts angående urbefolkningar inom
FN:s pågående utveckling och utvidgning av de mänskliga rättigheterna. Urfolk, first
nations, och etablerade minoriteter inom stater med en annan majoritetsbefolkning är
exempel på grupper där inriktningen främst handlat om att göra det möjligt för grup-
pen att överleva och bevara sin särart. Fokus har då hamnat på gruppen som helhet.
En del av dessa resonemang har sedan åberopats i samband med andra skyddsvärda
grupper.

420 421