9 oktober 2014 Flamman Spanien 9 8 Nyheter Flamman 9 oktober 2014

Inkuppad nazist bildar parti

Pr berg, frn nazistiska Svenska motstndsrrelsen, kom in i
Ludvika kommunfullmktige som SD-ledamot genom en rstkupp.
Det har ftt SMR att vilja bilda parti, rapporterar DT.se. Organisa-
tionen skriver p sin hemsida att arbetet med att samla in de 1 500
namnunderskrifter, som krvs fr att ett parti ska kunna registrera
sig hos Valmyndigheten, har brjat.
SMR r vldsbejakande. Flera av dess aktiva medlemmar dmdes
till fngelse fr inblandning i den vldsamma attacken mot den
antirasistiska demonstrationen i Krrtorp fr snart ett r sedan.
Anders Bergman, frfattare och expert p europeisk extremh-
ger, sger till DT att utvecklingen fljer den i vriga Europa, dr
nazister har satsat p att utveckla en parlamentarisk gren.
LO-bas ppnar
fr statlig skola
Utbildningsminister Jan Bjrklund har rtt i en sak. Ett stt att
komma till rtta med problemen r att frstatliga skolan. Vi beh-
ver mer styrning. Det skriver LO:s ordfrande Karl-Petter Thor-
waldsson i en ny debattbok.
Thorwaldsson sger till Dagens Nyheter att det strsta proble-
met med dagens skola r att den inte r likvrdig. Nyligen kom en
underskning frn Skolverket som visar att 42 procent av barn till
lgutbildade inte kom in p gymnasiet. En vg bort frn det menar
han r mer styrning av skolan. Att diskutera ett frstatligande kan
vara en vg bort frn det, ven om Thorwaldsson ocks sger att
han inte r vertygad om att det r den enda vgen.
Anhrigvrdare
fr smre hlsa
En tredjedel av dem som vrdar en anhrig uppger att de har ftt
smre hlsa. Tv tredjedelar upplever psykisk pfrestning. Det visar
en kartlggning som Socialstyrelsen har gjort. Det kan jmfras
med att 20 procent av den vriga befolkningen lider av nedsatt
hlsa.
Drygt 1,3 miljoner i Sverige vrdar eller stttar en anhrig. 30
procent gr det varje dag, rapporterar Sveriges Radio.
Tysta arbetsplatser p 1930-talets niv
Arbetsmiljverket konstaterar i en ny
utredning att nstan var fjrde syssel-
satt person har ngot slags arbetsrela-
terat besvr. Stress och andra psykiska
problem kar mest, i synnerhet bland
kvinnor.
Vid lunchen sa jag till frmannen
om hrselskydd varp garen frgade
vederbrande om han hade problem
med buller. Jag sg hur killen fllde
ned blicken och ville sjunka genom gol-
vet samtidigt som han svarade: Nej.
garen sa till mig
att jobba och hlla
kften, och killen
ck inga skydd. Det
vi ftt nu r tysta ar-
betsplatser dr den
fysiska och psyko-
sociala miljn ligger
p 1930-talets niv.
S beskriverTomas Olsson, 63, dagens
arbetsplatser i senaste Dagens Arbete.
Han har arbetat som smed, svetsare och
pltslagare, och varit mycket fackligt
aktiv i hela sitt liv.
Denna psykosociala milj r utan tve-
kan en avgrande orsak till att stressre-
laterade sjukdomar och besvr kar p
arbetsplatserna. Flamman ringde upp
Brje Bengtsson som r handlggare
p Arbetsmiljverket och som samlat
in statistiken i den omfattande utred-
ningen.
Vad har de 16 000 personerna svarat
p frgan om orsakerna till varfr de
knner sig allt mer stressade p jobbet?
Stressen har kat sedan den frra
utredningen r 2012. Men jag r ju sta-
tistiker och jag har inte varit ute p
arbetsplatserna.
Det kande antalet besvr p arbetar-
platserna drabbar framfr allt kvinnor.
Dessa har den strsta kningen, frn
drygt tio procent r 2012 till 15 procent
r 2014. Lrarkren framtrder som en
utsatt yrkeskr.
Dick Emanuelsson
Nyhetschef: Anne-Li Lehnberg, 08 650 82 14, anne-li.lehnberg@amman.se
F
O
T
O
: M
IK
A
E
L
G
U
S
T
A
V
S
E
N
.
Kampen mot Franco och
den svenska sovscken
DEL 1
Kriget och
koncentrationslger
MADRID Som ung metallarbetare i slu-
tet av 1960-talet vcktes jag politiskt av
gruvstrejken och USA:s krig i Vietnam.
Men ven av en spansk metallarbetare,
Marcelino Camacho, som imponerade
med sitt mod att vga konfrontera fas-
cismen frkroppsligad genom general
Franco.
Som ledare fr Arbetarkommissio-
nerna ledde Camacho masstrejkerna i
Spanien p 1960- och 70-talen och ck
betala ett hgt pris med sammanlagt 14
r i fngelse och koncentrationslger.
1936 anslt han sig till den republikanska
armn som frivillig mot kuppgeneralen
Francisco Franco. Men som tusentals re-
publikaner fngslades han vid krigsslutet
vid Toledofronten. Han lyckades y, men
greps n en gng och frdes till olika ar-
bets- och koncentrationslger. Han place-
rades slutligen i ett koncentrationslger i
den marockanska staden Tanger.
1944 ydde han ven frn detta lger
och tog sig ver grnsen till den franska
kolonin Algeriet.
Han anlnde till staden Oran dr det
fanns en stor spansk koloni och en vl-
organiserad organisation fr svl det
franska som det spanska kommunist-
Marcelino Camacho och Josena Samper r 1975.
FOTO: BIRGITTA GUSTAFSSON.
EXKLUSIVT. Flammans Dick och Mirian Emanuelsson intervjuar Josena Samper, livskamrat med
Marcelino Camacho, legendarisk arbetarledare och grundare av de spanska Arbetarkommissionerna,
som spelade en avgrande roll i kampen mot Francodiktaturen.
Fortsttning sid 10
S mnga av dem som fr fr-
srjningsstd i dag r arbets-
skande. Fr tio r sedan var
samma siffra drygt 30 procent. 50%
Vi mste vga prata om problemen. Detta r
ett mantra vi hrt fretrdare fr ett visst parti
upprepa gng p gng. Att de sger det r ingen
strre verraskning. Det r grunden fr deras
politik. Invandrare r problemet. Bostadsbrist,
arbetslshet, pensionen, (olycklig krlek?), you
name it, invandrarna r problemet. Men nu efter
valresultatet har jag brjat hra detta ven frn
delar av vnstern. Visserligen r motiven goda,
att pressa tillbaka SD:s framgngar. Men goda
motiv rcker inte nr resultatet blir kontrapro-
duktivt. Fr det vi ser nu r resultatet av Sveri-
gedemokraternas framgngar,
deras vrldsbild har brjat smit-
ta av sig, de har blivit allt mer
normaliserade.
Fr det vrsta med SD r inte
att de fr tvsiffriga procent i
valet. Det vrsta r nr deras
problembild kletar fast sig hos
andra partier. Det r d de p
riktigt kan f genomslag fr sin
politik. I Danmark har Dansk
folkeparti haft tolkningsfretrdet lnge i de-
batten. Det har skett en frskjutning i debat-
ten dr i stort sett alla andra partier svalt
deras vrldsbild, nu pratar alla om pro-
blemen(invandrare som skor sig p det
danska vlfrdssystemet). Tonen fr de-
batten r hgst obehaglig och det r fritt
fram att sga i princip vilken rasistisk
skit som helst. Vad r resultatet? Har
Dansk folkeparti ftt minskat std?
Nej. Med drygt 26 procent blev
Dansk folkeparti det strsta
partiet i EU-valet.
Att tro att vi ska vinna
ver Sverigedemo-
kraterna genom att
verta deras retorik
eller politik r fel
vg att g. Som vn-
ster mste vi hlla fortet
mot SD. Vi mste se till att
sossarna och moderaterna
aldrig brjar samarbeta
med SD. Men vi mste ty-
vrr ocks hlla fortet
internt. Se till att ven
vra egna hller fokus
p de verkliga problemen i samhllet. Vilka r
d dessa?
Det frsta r rasismen. Och d menar jag
den rasism som strcker sig lngt utanfr det
Sverigedemokratiska partiet och deras vljare.
Fr en person som har ett utlndskt klingande
namn, till exempel Seluah, r det 50 procents
mindre chans att f komma till en arbetsinter-
vju n en person med svenskt klingande namn,
fastn vi bda har samma meriter. Vra systrar i
slja som blir trakasserade, vra judiska brder
som vervger att ytta till andra stder, vra
svarta vnner som inte vgar rra
sig i vissa kvarter om kvllarna
p grund av risken fr verfall.
Stenarna mot yktingfrlgg-
ningarna. Hetsen p ntet, dr det
ocks blir uppenbart hur hot och
hat mot invandrade och kvinnor
gr hand i hand. Detta r problem
vi mste vga prata om.
Det andra problemet r klassklyf-
torna. Vnstern mste bli en alternativ
katalysator fr uppgivenhet, SD ska
inte ensam f den rollen. Ocks vi
kan bli de som sparkar uppt (bild-
ligt talat d). Rikta blicken mot de
som faktiskt tjnar p klass-
orttvisor. Riskkapitalisterna som
kammar hem storvinsterna. Verk-
stllande direktrer som tjnar 30
gnger mer n en industriarbetare.
Vi fr aldrig g i fllan att peka de
ekonomiska problemen p varandra
inom arbetarklassen. Vi mste i
stllet hlla ihop, bygga broar.
En byggarbetare i Nynshamn
har samma intresse av ett arbe-
te och att ha det kvar nsta dag
som en underskterska som heter
Ifrah i Tensta. terupplivar vi bde
solidariteten och koniktlinjen mel-
lan hger och vnster i Svensk politik
lyckas vi gra SD irrelevanta, de har
nmligen inga svar p de frgorna.
S absolut. Prata om problemen. Men
prata inte om mig, min pappa eller mina
medmnniskor som problem. Prata
om rasismen som ett problem. Prata
om det klassamhlle som vi vill bryta.
Vi mste vga prata
om rtt problem
Vi fr aldrig g
i fllan att peka
de ekonomiska
problemen p
varandra inom
arbetarklassen
Prata om problemen, men prata inte om mig, min pappa eller
mina medmnniskor som problem.
Seluah Alsaati
10 Spanien Flamman 9 oktober 2014 9 oktober 2014 Flamman Spanien 11
DEL 2
Arbetarkamp i fabrikerna,
kvinnokamp bland falangisterna
Den 18 juli 1957, rsdagen fr Francos
militrkupp 1936, tervnde familjen
Camacho-Samper till Spanien. Mar-
celino Camacho, som redan r 1935
hade anslutit sig till kommunistpartiet,
hade r 1945 med en hrsmn undgtt
att skickas till Pyrenerna av partiet.
Dr hade de frsta gerillastriderna i
bred skala inletts mot diktaturen vid det
andra vrldskrigets slut. Men partiet
hade avdelat andra uppgifter fr den
39-rige Camacho.
Marcelino brjade arbeta som svar-
vare p Perkins Hispania, en fabrik som
bland annat producerade traktorer. Han
utmrkte sig som en av de bsta me-
tallarbetarna, och bland arbetarna p
Perkins vann han omedelbart sympati,
sger Josena.
Men hennes make var samtidigt en
bricka i ett tvfrontsarbete. Kommu-
nistpartiet anvnde sig av alla former
av masskamp, ocks i de s kallade
vertikala fackfreningarna som hade
skapats av regimen och dit alla arbetare
var anslutna. Han valdes till frtroen-
deposter i detta gula fack. Men sam-
tidigt konspirerade han tillsammans
med sina partikamrater fr att bygga
upp ett klassmssigt enigt fack som se-
nare skulle bli Arbetarkommissionerna
(CCOO).
Den frsta organisationen av Arbetar-
kommissionerna bildades r 1962 bland
Madrids metallarbetare. Mten hlls
verallt dr det var mjligt; i kyrkorna
eller andra privata lokaler med ett litet
antal personer. Arbetarkommissionerna
var fortfarande inte illegala som kom-
munistpartiet.
Inom regimen rdde det de frsta
ren en viss frvirring eftersom de ver-
tikala facken hade, med kommunister-
nas aktiva deltagande, ftt ett visst upp-
sving. Men vad regimen inte d visste
var att kommunisterna agerade inom
dessa fack, sgerYenia.
r 1966 presenterade fyra represen-
tanter frn Arbetarkommissionen sina
avtalsfrslag men det mttes av det
klassiska svaret: Fngslanden, bland
dem Marcelino Camacho som hamnade
i Carabanchel.
Arbetsmarknadsministeriets poliser
hade varnat fretaget att om det inte
avskedade Camacho skulle ministeriet
stnga Perkins. Marcelino Camacho
blev inte bara avskedad. Han greps och
dmdes till 20 rs fngelse r 1967 fr
att ha lett bde strejker och andra mani-
festationer sedan 1962.
Jag har ett alldeles speciellt minne
frn hans tid i fngelset. Jag har fort-
farande pappas sovsck, som kom frn
Sverige, i min lgenhet, ett fysiskt bevis
p den svenska solidariteten med min
far under hans tid i fngelset. Innand-
met r rosa med blommor, sger Yenia
med en nurlig min.
De bgge kvinnorna skrattar s att de
nstan kiknar vid minnet av den legen-
dariske arbetarledaren som fruktades
av diktaturen. Men han kncktes inte i
fngelset och varje natt somnade han in
i en sovsck med rosa innandme.
Fr oss i familjen var det alltid den
svenska sovscken. Och denna typ av
solidaritet var oerhrt viktig, inte bara
som ett materiellt std, utan framfr
allt ett moraliskt std till fngarna. Sov-
scken gjorde min far sllskap inte bara
i Carabanchel utan ocks i fngelset i
Segovia, Soria och Saragozza.
Regimen blev allt brutalare och repres-
sionen intensierades. Och med den,
arbetarnas och kvinnornas bland dem
Josenas metoder fr att verlista
polisen nr denna ryckte ut nr de ck
knning om ett mte bland arbetarna.
Med arbetarprotesterna inleddes ven
andra folkliga rrelser, till exempel
bland studenterna och kvinnorna.
Det fanns en frening fr hemma-
fruar som tillhrde den kvinnliga sektio-
nen fr std till Franco. De progressiva
kvinnorna, dribland min mor, inledde
ett konkret arbete i denna falangist-
styrda frening. De gjorde ygblad som
handlade om de kade levnadskostna-
Fortsttning sid 12
partiet. Dr trffade Marcelino Cama-
cho den unga Josena Samper, ett mte
och frhllande som skulle komma att
blomma i ver 70 r. r fulla av kamp
och umbranden, men med en verty-
gelse som gjorde dem bde lskade och
fruktade.
Hon tar emot oss med ett leende frn
det ena rat till det andra och en kyss
p bgge kinder. Josena Samper lever
sedan r 2010 i frorten Majadahonda,
en timmas bussresa frn Madrids cen-
trum.
Frn 1957 till 2010 bodde vi i stads-
delen Carabanchel. Jo, dr fanns ocks
det knda fngelset. Vi sparade i alla
fall busspengarna nr Marcelino fngs-
lades, sger hon och vi skrattar.
Hans arbetsrum str intakt. Det r
precis som om han hade rest sig frn
den enkla skrivbordstolen och i nsta
gonblick lmnat jordelivet utan att
gra ngot strre vsen av sig.
Josena och hennes dotter Yenia mlar
under en och en halv timme upp ett helt
liv i kamp, umbranden, men med en
vertygelse och gldje av privilegiet att
ha deltagit i den historiska kampen som
efter 36 r i praktiken fllde Francodik-
taturen.
Jag saknar honom jttemycket,
sger hon pltsligt med ngot drm-
mande och trgt i blicken, men i nsta
gonblick ternner den 88-riga kvin-
nan sig sjlv och ler terigen med hela
ansiktet.
Vi frklarar att vi inte i frsta hand har
kommit fr att gra ett portrtt av Mar-
celino utan av henne och Marcelino, om
fragment av deras gemensamma liv och
kamp under 70 r och under de drama-
tiska perioderna av Spaniens historia.
Fr Josena r ingen skugga av den
mest legendariske arbetarledaren i Spa-
nien under det frra seklet, grundaren
och den sjlvklare ledaren fr de spanska
Arbetarkommissionerna. Josena anslt
sig inte till kommunistpartiet fr att Mar-
celino var partimedlem. Redan som 14-
ring, tre r innan hon sg Marcelino fr
frsta gngen, gick hon in i partiet.
Jag fddes den 8 maj 1927 i gruv-
samhllet Fondn i Andalusien. Min
pappa var gruvarbetare och som s
mnga andra drabbades han av arbets-
lsheten nr den ekonomiska depres-
sionen stngde gruvorna. Han hade en
farbror som hade slagit sig ned i Oran i
Algeriet och uppmanade min pappa att
ocks ka dit. Och det gjorde han. Efter
ett r kom resten av familjen dit.
Josena, i dag 88 r, var bara fyra r
nr hon kom till Algeriet. Hon hade tur
att komma in p den allmnna franska
skolan p en begrnsad kvot fr immi-
granter. Hon lrde sig snabbt franska
som i praktiken blev hennes modersml.
Min far ville inte bertta srskilt
mycket om tiden frn krigsslutet och
tiden i lgren i Marocko och senare yk-
ten till Algeriet. Men vi har under ren
plockat ur honom det ena och det andra
och lagt ett vl dokumenterat pussel,
sger Yenia Camacho, 64, Marcelinos
dotter, med ett ltt skratt vid minnet.
Hon sger att trots nederlaget, arke-
buseringarna och frfljelsen mot re-
publikanerna efter 1939, inledde kom-
munisterna omedelbart organiseringen
Josena Samper tillsammans med UGT-ledaren Cndido Mndez (med skgg) och Ignacio
Fernndez Toxo, generalsekreterare fr Arbetarkommissionerna: under en massdemonstra-
tion den 11 mars 2012 mot Rajoys arbetarentliga politik. FOTO: JOSE CAM, MUNDO OBRERO.
Olaglig demonstration r 1975.
FOTO: ARBETARRRELSENS ARKIV.
och motstndet mot den segrande fas-
cismen.
Under kriget, men framfr allt vid
krigsslutet, anlnde massor av btar
till Oran. De hade avlpt frn Alicante
i Spanien med tusentals spanjorer som
ydde fr att undvika att stllas infr
exekutionsplutonerna.
Det sista fartyget, en engelsk kol-
bt, var s verlastad med yktingar att
den nstan gick under. Mnga ck inte
plats, de kastade sig i havet eller begick
sjlvmord fr att undg att gripas av
fascisterna. Dessa leddes av de italien-
ska trupperna som tgade in i Alicante.
De bgge kvinnorna berttar om hur
de etablerade spanska immigranterna
organiserade bde ekonomiska insam-
lingar som smbtar fr att mnnen
som blivit kvar i fartygen inte skulle
svlta ihjl p redden utanfr Oran.
Jag var 12, 13 r och kunde inte
simma, men vi paddlade ut med mat till
kamraterna nr vi inte distribuerade
partiets underjordiska tidning Mundo
Obrero (Arbetarvrld, reds anm.) eller
Espaa Popular, Det folkliga Spanien,
sger Josena.
Josenas frsta mte med Marcelino
gde rum p en vlkomstfest fr nyan-
lnda yktingar som kommunistpartiet
arrangerade i Oran i brjan av r 1944.
Den 22 december 1947 gifte de sig och
ret efter fddesYenia och ngra r se-
nare Marcel. Men det skulle drja till
r 1957 innan de kunde tervnda till
Spanien efter att Franco beslutat om att
utfrda en bendning, bland dem Mar-
celino Camacho.
Marcelino Camacho slpps fri.
FOTO: SE SJBERG.
Arbetardistrikt i Barcelona.
FOTO: ARBETARRRELSENS ARKIV.
De kunde varken un-
derkuva eller kncka
oss, n mindre kom-
mer de att kunna
tmja oss
derna och delade ut dessa bland kvin-
norna som handlade p marknaden.
Efter en tid hade Josena och hennes
upproriska kamrater skapat en rrelse
inom Francokvinnornas frening som
kallade sig fr Demokratiska kvinnor-
relsen.
S klart var det de kommunistiska
kvinnorna, bland dem min mor och sys-
ter, som var aktiva och drivande. Och
en av de viktigaste arbetsuppgifterna
utgjordes av arbetet inom Solidaritets-
kommissionen. Denna arbetade i sin tur
mycket nra Arbetarkommissionerna
och en av dess uppgifter var att samla in
pengar till std fr de politiska fngarna
ver hela landet. Min mor arbetade all-
tid med denna konkreta form av arbets-
uppgifter, sgerYenia.
Dessa kvinnor genomfrde ett systema-
tiskt grsrotsarbete i arbetarstadsde-
larna dr de hyrde lokaler dr de kunde
alfabetisera i frsta hand kvinnorna. P
1960- och 70-talen var en stor andel av
spanjorerna analfabeter eller semianal-
fabeter. I botten av denna uppgift som
en mnsklig rttighet fanns det politiska
perspektivet.
Jag deltog aldrig i det breda mass-
arbetet utan jag anslt mig till kommu-
nistpartiet vid 17 rs lder. Min huvud-
sakliga uppgift hade jag p universitet.
Men hela den hr perioden, dr den
Demokratiska kvinnorrelsen agerade,
r mycket intressant fr den spelade en
oerhrd viktig roll i kampen mot Fran-
codiktaturen, sgerYeni.
Josena ler nr hon hr sin dotter
med frenesi bertta om en tid av enorm
repression i Spanien, men ocks hur
ett folk sakta men skert reste sig med
kravet Libertad-Amnestia!. Frihet och
amnesti. Hon sger att hon aldrig blev
fngslad, men att polisen alltid hotade
med att fngsla kvinnorna.
Besken i fngelset var viktiga fr
fngarna. Josena smskrattar nr jag
frgar henne om kvinnorna smugglade
in Mundo Obrero och andra publikatio-
ner till kamraterna innanfr murarna.
I de dubbla bottnarna av matpa-
keten placerades den underjordiska
propagandan. Demokratiska advoka-
ter smugglade ocks in litteratur bland
sina dokument till fngarna. Det cen-
trala i vr kamp fr fngarna var ett
erknnande av dessa som just politiska
fngar. Fr i Francos Spanien existerade
inte termen politiska fngar. Vi satte det
kravet i blixtbelysning samtidigt som
bde manliga som kvinnliga politiska
fngar genomfrde hungerstrejker och
andra kampformer innanfr murarna.
Vi skte upp personligheter bde i Spa-
nien som i utlandet fr att f deras std.
Vi genomfrde inlsningari kyrkor fr
att sl hl p den tystnadens mur som
diktaturen hade skapat kring fngarna.
Den 20 november 1975 avled Franco.
Men det skulle drja nda tills 1976 d
den allmnna amnestin, Proceso 001,
beslutades och de frsta fngarna slpp-
tes. D hade Marcelino Camacho suttit
fngslad i nio r.
Kung Juan Carlos utfrdade dekre-
tet, men det var bara de fackliga politis-
ka fngarna som det tillmpades p, och
p ett skamfullt stt. Min son hade ftts
strax innan och vi stod dr frn klockan
tre p eftermiddagen till ett, tv p nat-
ten d han kom ut. Mitt i optimismen att
allt skulle frndras s fanns dr ocks
frlusten av nstan tio r av hans liv d
hans far hade gtt bort, jag hade gift mig
och ftt barn, och s vidare, sgerYenia.
Nr Marcelino Camacho lmnade fngel-
set fllde han de bevingade orden, infr
sina kamrater och reportrar, som hade
kommit fr att bevittna den historiska
dagen:
De kunde varken underkuva eller
kncka oss, n mindre kommer de att
kunna tmja oss.
Och det var en obruten man som lm-
nade fngelset. ret efter utsgs han till
generalsekreterare i Arbetarkommissio-
nerna och valdes till parlamentsledamot
fr kommunistpartiet.
Hur ser de tv kvinnorna, som p fr-
sta parkett har upplevt en epok av socia-
la och politiska konvulsioner i Spanien,
p hur folket i dagens Spanien terigen
reser sig?
Jag tror att kampen i dag p ngot
stt r mer komplicerad n vad den var
i gr. Klassmedvetenheten r inte lika
stark som nr vi, Marcelino och kamra-
terna, tog strid, och det mitt under fas-
cismen, sger Josena.
Yenia fortstter:
I dag r den sittande maktens ideo-
logiska apparat starkare n vad den var
i gr och den frfogar ver mekanis-
mer fr att kontrollera klasshegemonin.
Vi delade ut ygblad och slde Mundo
Obrero. I dag r det rtt s annorlunda.
Rdslan att frlora arbetet r uppenbar
och den knner alla av i ett land dr sex
av 40 miljoner mnniskor gr arbets-
lsa.
Naturligtvis existerar den antago-
nistiska motsttningen mellan kapital
och arbete, i fabriker och p arbetsplat-
ser. Men vad vi i dag ser r ocks upp-
komsten av nya hoppingivande sociala
rrelser av unga som organiserar sig.
Det r en ora av s kallade plattfor-
marav olika slag som strider fr att sl
tillbaka frsken att slja ut och priva-
tisera eller stnga den allmnna sjuk-
vrden, utbildningen och en rad andra
samhllsomrden. Massor av mnnis-
kor i Spanien organiserar sig i dag och
mobiliserar mot en ekonomisk och poli-
tisk modell som har gtt bankrutt p alla
niver, understrykerYenia.
Och Josena tillgger:
Marcelino kunde uppleva de frsta
stora demonstrationerna mot krisen
innan han gick bort den 29 oktober 2010.
Jag vet att han grna skulle ha velat
vara med och intagit sin plats i kampen
fr mnniskovrdet. Men vad han efter-
lmnade sig var ett outplnligt verk som
fr alltid r inskrivet i den spanska arbe-
tarklassens historia.
Dick och Mirian Emanuelsson
Utrikesredaktr: Henning S Rubin, utrikes@amman.se.
Chile r ett av bara sju
lnder i vrlden dr alla
former av aborter r fr-
bjudna och kvinnor som
genomgr abort riskerar
upp till fem rs fngelse.
President Michelle Bachelet har
dock utlovat att slopa frbudet
fr aborter nr graviditeten r
ett resultat av en vldtkt, nr
kvinnors liv str p spel eller i
samband med svra fosterska-
dor. I Chile vntar nu sannolikt
en omfattande debatt om avkri-
minaliseringen av s kallade te-
rapeutiska aborter, som utfrs
med hnsyn till moderns hlsa.
Trots totalfrbudet genom-
frs det uppskattningsvis ver
300 000 illegala aborter om ret
i landet.
Aborter i Chile pminner
om knarkhandeln de r om-
grdade av olagligheter och
stora risker, sger 27-riga Ali-
cia, som genomgtt en illegal
abort.
Upplockad av bil
Genom en vn ck hon ett tips
om en gynekolog som utfrde
aborter. Hon ck besked att
vnta p en gata dr en bil sedan
kom och plockade upp henne.
Min mamma fljde med
mig dit. Jag hade ingen aning
om vart vi var p vg. Jag minns
hur orolig min mamma sg ut
nr vi kte ivg. Hon visste inte
om jag skulle komma tillbaka
igen, och i vilket skick, berttar
Alicia fr IPS.
Hon frdes till ett hus dr en
man och kvinna vntade p
henne.
Jag svdes och nr jag vak-
nade igen var det gjort. De satte
mig i bilen och vi kte tillbaka
till mamma. Sedan pratade vi
aldrig mer om det, berttar Ali-
cia.
Smuggling av abortpiller
Den hrda abortlagstiftningen
har ven lett till en insmuggling
av tabletter som kan framkalla
medicinska aborter. Tabletterna
sljs mycket dyrt och utan l-
karordination. Claudia, 24, be-
rttar att hon tvingades beska
ett farligt kvarter i hemstaden
Valparaso fr att f tag i tablet-
terna som kostade motsva-
rande era tusen kronor.
Det var ett farligt omrde
och jag sg mig om och funde-
rade p vart jag skulle ringa om
ngot skulle hnda. Polisen?
Nej, fr d hade jag gripits,
sger hon.
I Latinamerika, dr katol-
ska kyrkan fortfarande har ett
enormt inytande, r aborter
olagliga verallt utom p Kuba,
i Uruguay och i delstaten Mexi-
co City. I de esta lnder tillts
dock aborter nr en kvinnas
liv r hotat, nr hon utsatts fr
vldtkt eller i samband med
svra fosterskador.
Totalfrbud sedan 1989
I fem av kontinentens lnder
r dock alla former av aborter
frbjudna. Vid sidan av Chile r
lagstiftningen lika hrd i Domi-
nikanska republiken, El Salva-
dor, Honduras och Nicaragua.
S kallade terapeutiska abor-
ter var tilltna i Chile fram till
r 1989, d ven dessa frbjds
av den dvarande regimen
under diktatorn Augusto Pino-
chet. Ingen av de demokratiska
regeringar som sedan dess styrt
landet har lyft frgan om de
strnga lagarna, som innebr
att en kvinna som genomgr
abort riskerar fem rs fngelse.
Lkaren Ramiro Molina, som
r expert p reproduktiv hlsa
vid Chiles universitet, sger att
de enda ofciella siffror som
existerar r de runt 33 500 kvin-
nor om ret som tvingas ska
vrd fr abortrelaterade kom-
plikationer. Enligt Ramiro Mo-
lina r det rimligt att berkna
att tio gnger s mnga kvinnor
genomgr en abort.
Folkhlsoproblem
Mnga illegala aborter utfrs
under hgst oskra frhllan-
den, vilket enligt Molina inne-
br att abortfrgan ven kan
betraktas som ett folkhlsopro-
blem som slr hrdast mot de
mest utsatta.
Chiles socialistiska president
Michelle Bachelet, som suttit
vid makten sedan i vras, har
vid era tillfllen utlovat att
terapeutiska aborter ska bli
tilltna under innevarande r.
Under sin frra tid vid presi-
dentposten, mellan ren 2006
och 2010, beslutade Bachelet
att s kallade dagen-efter-pil-
ler skulle erbjudas alla kvin-
nor som efterfrgade det. Men
i praktiken r det fortfarande
upp till lokala borgmstare att
besluta huruvida dessa piller
ska erbjudas eller inte.
Marianela Jarroud/IPS
Fortsatta
strider i
Donetsk
Striderna kring Donetsk
trappades i frra veck-
an ter upp. Rda kor-
set kritiserade i sam-
manhanget den urskilj-
ningslsa beskjutningen
av bostadsomrden i
Donetsk. Nr ukrainska
regeringsstyrkor be-
skt staden dog minst
elva civila p torsda-
gen, dribland en av
Rda korsets bistnds-
arbetare frn Schweiz.
Nya strider utbrt kring
Donetsk ygplats, som
hlls av regeringsstyr-
kor som r omringade
av rebeller.
Kobane
nra att
falla
P mndagskvllen
brt den islamistiska
milisen Islamiska sta-
ten, IS, genom frsva-
ret runt staden Ain al-
Arab/Kobane. De kur-
diska folkfrsvarsenhe-
terna, PYD, uppmanade
enligt nyhetsbyrn AFP
alla civila att lmna
staden. Kobane, nra
den turkiska grnsen,
har varit under belg-
ring i nra tre veckor.
Trots upprepade yg-
bombningar av USA har
IS stegvis nrmat sig
staden. Turkiets arm
har tagit stllning nra
grnsen, men har inte
ingripit i striderna.
Frankrike
hotas av
miljard-
bter
EU-kommissionen
hotar Frankrike med
bter om landets re-
gering inte genomfr
tgrder fr att minska
landets kande stats-
skuld. Det franska
budgetunderskottet
berknas hamna p 4,3
procent r 2014, det vill
sga ver EU-kravet p
hgst 3 procent. Enligt
den franska regeringen
kommer man att klara
detta krav frst r
2017. EU-kommissionen
hotar drfr med mil-
jardbter. Redan r
2003 brt svl Frank-
rike som Tyskland mot
EU:s budgetregler utan
att detta ck ngra
konsekvenser.
9 oktober 2014 Flamman Utrikes 13
De satte mig
i bilen och vi
kte tillbaka till
mamma. Sedan
pratade vi aldrig
mer om det
Lng vg till hvandet av
totalfrbud mot aborter
12 Spanien Flamman 9 oktober 2014
Jag har fortfarande
pappas sovsck, som
kom frn Sverige, i
min lgenhet, ett fy-
siskt bevis p den
svenska solidariteten
med min far under
hans tid i fngelset.
Innandmet r rosa
med blommor
CHI LE:
Trots totalfrbudet genomfrs det
uppskattningsvis ver 300000
illegala aborter om ret i Chile.
FOTO: ADAM IHSE/TT.
Mor och dotter, Josena Samper och Yenia Camacho,
har bda deltagit i kampen mot fascismen. Josena
Samper i hemligt motstndsarbete i de falangista
husmdrarnas organisation och Yenia Camacho p
universitetet. FOTO: EMANUELSSON.