Está en la página 1de 2

Allan Sandstrm, Martin Luther : munken som gjorde

uppror (Skellefte: Artos, 2007), 176 sid.


P bokens baksida kan den potentielle lsaren lsa
fljande text: I dag r Martin Luther fr de flesta
svenskar antingen oknd eller ofrstdd. De som mj-
ligen vet ngot om honom har ofta bilden av en stel
dogmatiker och strng moralist. Det kan d tnkas att
ett viktigt syfte bakom bokens frfattande varit att
korrigera detta missfrhllande, att presentera Luther
mer ingende fr de som saknar kunskap; en uppfatt-
ning som tveklst fr std i den efterfljande paragra-
fens formulering att [d]en hr boken vill ge en bild
av den verklige Luther.
Denna karaktrisering kan dock svrligen sgas
stmma verens med bokens innehll. Beskrivningar-
na gr lngt bortom att bara diskutera Luther, in i en
mer allmn historia ver den tidiga reformationen.
Sandstrm gillar dessutom att ppeka att svl pro-
testantiska som katolska historiker har tecknat en allt-
fr kritisk eller till och med negativ bild av Luther,
som i vissa fall kan erknnas vara alltfr hrd, men
inte alltid. Precis som i de biografier som Sandstrm
kritiserar beskrivs katolska kyrkan och dess fretrda-
re, frmst de medeltida pvarna, med ett vrderande
sprkbruk, som stundvis knns verlgset och stund-
vis frljligande.
Kanske r det drfr han sjlv r s mn om att lyf-
ta fram Luthers positiva egenskaper och att i efterhand
frska urskulda de mer drastiska eller hrda uttalan-
dena som reformatorn genom ren utkom med? Fr
det r svrt att beskriva skildringen av bokens huvud-
person p ngot annat stt n som apologetiskt frgad.
Nrhelst Luther uttalat sig p ett stt som kan uppfat-
tas eller beskrivas p ett negativt stt r frfattaren
snabb att frklara att han gjorde s fr att frsvara sig
sjlv frn angrepp eller att i s stor utstrckning som
mjligt lgga skulden p andra omstndigheter n
Luthers egna temperament. Det ska inte sgas att s
inte ofta var fallet, men hr blir det snabbt en bekant
refrng efter tydlig formel. Vid ett tillflle precis
efter att han i all korthet nmnt den sorgliga pamflet-
ten Om judarna och deras lgner skriver Sand-
strm att mnga biografer hastar frbi Luthers sista
r, och att detta leder till att de ibland frestas till att
skriva hagiografier och inte biografier. (149) I ngon
hagiografisk flla hamnar han kanske aldrig sjlv,
men det r inte sllan som man mrker tendenser t
det hllet.
Boken r upplagd som en kronologisk biografi dr
Luthers liv tecknas i breda drag med tonvikt p hans
skrifter och uttalanden. Detta frhlls till det strre
historiska skede i vilket det gde rum, det vill sga
reformationen. Lsaren frs fram genom den tidiga
reformationen i en text som starkt, och ibland nr de
kommer frn Luther sjlv okritiskt, frlitar sig p citat
fr att gra en pong eller fr att beskriva ett skeende.
Undantagen r bokens elfte och tolfte kapitel, som
nstan frn ingenstans verraskar med lngre och mer
detaljerade utlggningar av Luthers teologi kring fr-
gor om lag och evangelium, och kyrka och stat, re-
spektive. Likas frlggs det som kanske r mest in-
tressant fr en lsare som r ute efter den verklige
Luther, den gladlynte musiklskande kulturarbetaren
och familjefadern som det ibland anspelas p, till ett
frvnande kort kapitel som placerats mellan ett kapi-
tel om hans inblandning i ytterligare politiska spel och
ett kapitel om hans dd.
Historieskrivningen i sig r inlevelsefull och det r,
precis som frfattaren anmrker i bokens brjan,
onekligen ett synnerligen intressant livsde som med
enkelhet tack vare de mnga intressanta hndelserna
dess objekt upplevde och i viss mn franledde
kan och kanske borde beskrivas med ett s pass utbro-
derat sprk som Sandstrm msterligt anvnder sig av.
Historia av detta slag hade jag velat se mer av. Dess-
vrre verskuggas det av en fokus p teologen Luther,
p reformatorn Luther, p politikern Luther, som r
bekant frn mnga andra verk om dessa personlighe-
ter. Istllet fr att lsaren fr den utlovade bilden av
Luthers liv, den livskamp ur vilken luthersk tro och
teologi enligt baksidestexten skulle ha vxt fram,
kommer en i mngt och mycket vlskriven men jm-
frelsevis ytlig genomgng av samma berttelser som
terfinns i mnga andra Lutherbiografier.
Frlaget Artos, som gett ut boken, sticker inte under
stol med att det ger ut konfessionell kristen litteratur.
Martin Luther Munken som gjorde uppror har jag
svrt att se som ngot annat n ett exempel p denna
verksamhet. Det r frvisso en lttlst och intresse-
vckande bok i det att den behandlar en s pass in-
tressant historisk personlighet men samtidigt har den
ngra ganska stora brister. Den som sker en grund-
lggande introduktion till mannen och hans tankar kan
enkelt hitta vad den sker hr, men den som sker en
mer kritisk eller personlig blick p en man med s
mnga ansikten som Martin Luther fr ska vidare.

Martin Lund
Doktorand, Lund


Birgitta Nyrinder (red.), Moder Jord i klimakteriet.
Om klimatkrisen, hot och hopp (Lund: Arcus, 2008),
192 sid.
I denna bok mter vi en samling esser med feminis-
tisk och existentiell utgngspunkt, men i vrigt repre-
senterar frfattarna vitt skilda mnesomrden. Temat
r en jord i kris.
I frsta kapitlet Vrlden r strre n vi sjlva
tecknar Birgitta Dahl hur miljfrgorna har hanterats
politiskt, i Sverige svl som utrikes. Hon vill frena
arbetet mot fattigdom med miljfrgorna. Dahl ut-
trycker besvikelse ver att de taganden som gjorts i
miljfrgor inte alltid lett till handling. Hon under-
stryker vikten av att grundlgga en framtidstro, det r
ur den som det springer fram handlingskraft. Dahl st-
LITTERATUR
Litteratur

187
ter hopp till att FN ska vara den samlande kraft genom
vilken frndring kan ga rum. Mnniskans ansvar
innebr att visa p goda alternativ. Helene Egnell lyf-
ter fram vikten av religionsdialog i kapitlet Dialog
fr livet. Hon menar att religioner har potential att
vara en kraft att rkna med i kampen fr fred och mil-
j. Ett teologiskt bidrag ger Kerstin Bergman i kapitlet
Andlig mater-ialism. Frimodigt ger Bergman sig p
den traditionella gudsbilden och ger nya perspektiv
och infallsvinklar. Hon delar generst med sig av sina
egna reflektioner som ger texten nring. Detta r en
fin illustration av hur nutida mnniskor brkar med sin
tradition fr att tolka sin samtid och dagens frgor
med kristen tro som grund. Elisabet Hermodssons ka-
pitel har gett boken dess titel. Jag frstr dock inte
analogin mellan miljfrstrelsen och kvinnans kli-
makterium fullt ut. Marie Millings bidrag pongterar
att mnniskan ingr i ett sammanhang av relationer
bde till andra mnniskor och till naturen. Hr str
samarbete och ansvar fr kommande generationer i
fokus fr att forma en hllbar framtid. Lotta Hedstrm
vnder sig emot en dualistisk vrldsskdning som
lgger grunden till en destruktiv maktordning. Med ett
klart och pedagogiskt upplgg lotsar Ann-Cathrin Jarl
oss i vrldens ekonomiska orttvisor i kapitlet Rtt-
frdig ekonomi finns den?. Utan att be om urskt
skrapar Jarl bort marknadsekonomins frstliga fer-
nissa. Alternativet att bli en aktr fr fred och utveck-
ling lyfts fram i Margareta Ingelstams Frn milita-
rism till mater-ialism. Med icke-vldsmetoder kan vi
frndra vrlden. Ingelstam dmer helt ut vld som
konfliktlsning.
Boken avslutas med en litterr prla i Marianna
Agetorps Ett sjunde sinne fr det heliga. Agetorp
mlar en bild av trdgrdsarbetet som ett samtal med
Moder Jord, trdgrden blir en plats mellan himmel
och jord. Hon skriver om jorden: r stndigt frltan-
de och som en dag ocks i sin mrka famn skall ta
emot min kropp och omvandla min skrplighet till n-
got nytt.
Bokens mngfald r dess styrka. Den inger inte
mttnad utan mersmak. Antologin genomsyras av en
lngtan efter en annan vrld.

Kerstin Andersson
TD, Uppsala


Ole Jensen, P kant med klodens klima: Om behovet
for et ndret natursyn (Kbenhavn: Forlaget Anis,
2011), 176 sid.
Klimatfrndringarna illustrerar att det kan finnas en
konkret konflikt mellan mnniskan och naturen. Men
till skillnad frn lokala miljproblem hotar frnd-
ringarna att undergrva bde livsmjligheterna fr
framtida generationer och stabiliteten hos det globala
ekosystemet. Trots vr vetskap om konsekvenserna
vljer vi att fortstta p samma stt som tidigare: Hur
r det mjligt? Det r denna frga som Ole Jensen vill
utreda. Hans tes r att vrt handlande r ett uttryck fr
en brutal natursyn, dr naturen endast ses som en
klla till resurser. Fr att motverka klimatfrndring-
arna r det drfr ndvndigt att identifiera bakgrun-
den till vr nuvarande natursyn och att presentera ett
alternativ.
Jensen menar att grunden till den brutala synen p
naturen finns i en dualistisk feltolkning av skapelsebe-
rttelsen, dr naturen ses som vrdels och mnniskan
som Guds stllfretrdare. Istllet br skapelsebert-
telsen tolkas som att naturen inte r fri frn vrde. Na-
turen r Guds skapelse och br som sdan respekteras
och vrnas. Dualismen avfrdas och erstts med en av
Lgstrup inspirerad helhetstolkning av vrlden. Mn-
niskan r drmed inte hjd ver resten av skapelsen,
hon r en del av den och mste balansera sina behov
mot naturens. P frgan om hur situationen skall fr-
ndras ger Jensen ett pragmatiskt svar. Vi br exem-
pelvis frhlla oss mer kritiska till den fria globala
ekonomin och ta hjlp av ny teknik. Hr lyfter Jensen
speciellt fram hoppet som bde ett allmnmnskligt
och ett kristet fenomen, vi mste utg frn att en fr-
ndring r mjlig.
P kant med klodens klima ger en tydlig ingng i
hur vr syn p oss sjlva och vr omgivning bidrar till
att vi kan fortstta behandla naturen som en resurs och
ignorera riskerna med klimatfrndringarna. Boken
har en tydlig kristen profil trots att den vnder sig till
en bredare publik. Jensen anknyter till en universell
kristendom och visar hur den har en tydlig relevans
fr klimatproblematiken. Samtidigt br vi notera att
behovet av en ny natursyn varit fokus fr omfattande
teologisk analys. Drfr skulle Jensens resonemang
tjna p att relateras mer till frvaltarskapstraditionen
som ven den betonar att mnniskan ska ta hand om
skapelsen. Boken br sledes betraktas som ett per-
sonligt inlgg i klimatdebatten men den ska frsts i
ljuset av en etablerad kristen tradition. Som ett sdant
inlgg r boken klart lsvrd ven om den inte repre-
senterar ngot radikalt nytnkande inom kristen milj-
etik.

Lars Lfquist
TD, Stockholm


Olli-Pekka Vainio: Beyond Fideism Negotiable Re-
ligious Identities (Farnham: Ashgate Publishing Lim-
ited, 2010), 183 sid.
Underskningar visar att den kristendomstolkning
som r p tydligast frammarsch i vrlden ofta kallar
sig fr konservativ eller klassisk. Frfattaren rik-
tar drfr sin uppmrksamhet mot fideismen, som
innebr att tro och tillit anses st ver frnuft och sin-
nesintryck. Fideismen utgr filosofisk grund till den
postliberala teologin, som nu hller p att strka sina
positioner. Detta yttrar sig enligt frfattaren ocks i att