1

UKRAINA, MADE IN GERMANY

Ukraina r i kaos. En fascistinfluerad extremnationalism har kommit till
makten med hjlp av EU och USA/Nato. P sikt vill vstmakterna frvandla
landet till en bastion fr Nato, som slopat sin tidigare formellt defensiva
inriktning fr en vidare agenda - "out of area", dvs. allt lngre frn Atlanten.
Men detta r inget nytt. Framfr allt Tyskland och tidigare den
sterrikisk-ungerska dubbelmonarkin arbetade sedan 1800-talets brjan p
detta projekt.
De gav Ukraina dess namn. De gav det ett skriftsprk och en
historieberttelse, som skulle skilja ut det frn Ryssland. De gav landet en
fana - den blgula fana som hetman Mazepa hade p slagfltet fr att hans
mannar skulle se samhrigheten med Karl XII:s arm. De gav landet en lng
rad kpta atamaner, hetmaner, "batki"och "tsarki", smtsarer Vygovskij,
Tiutiunnik, Petljura, Skoropadskij, Dolgorukij osv.
1
- som under sken av att
"befria" Ukraina slde sig t hger och vnster bara fr att f hrska lite.
Utan att frneka det ukrainska nationens existens mste man
frst i vilken grad den r resultatet av en konstruktion.
Det r i sig inget ovanligt. ven om nationalistiska rrelser grna
vill spra sin nations rtter tillbaka till ldsta forntid r de i mnga fall av
yngre datum.

1
Ivan Vygovskij, hetman 1657.69; Jurij Tiutiunnik, beflhavare Ukrainska folkrepubliken
1917-20; Ataman Symon Petljura, grep makten en kort tid 1919, massakrerade 35-50 000
judar; hetman Pavlo Skoropadskij, ledde en tysk marionettregering 1918-19.
2

Nationer hlls ju i hg grad samman av sprk och vissa av dessa
r konstruktioner, som det hebreiska sprket eller urdu (hindi med delvis
annat ordfrrd). I mnga fall handlar det om att en dialekt har renodlats
och sedan frsetts med eget skriftsprk, vokabulr etc. Fre 1991
studerades serbokroatiskan som ett sprk med tv alfabeten, medan det nu
betraktas som tv helt separata sprk. Ett sprk r en dialekt med en arm
och flotta, sger Sprkrdet med viss ironi.
2

Fram till 500-talet e Kr var sprket gemensamt fr slaverna p
det nuvarande Rysslands, Ukrainas och Vitrysslandsterritorium. Under
1000- och 1100-talen utvecklades ukrainskan p grundval av fornslaviskan.
Eftersom den byggde mer p folksprk n ryskan kom ukrainskan att
innehlla frre kyrkslavismer.
I de delar av Ukraina som ingick i sterrike efter Polens delning
1772 frskte man utveckla ett konstgjort ukrainskt sprk, vilket russofila
kretsar motsatte sig. 1893 infrdes efter beslut i den sterrikiska
parlamentet, riksrdet, ett fonetiskt alfabet fr det "ukrainska sprket".
Det r frn den tiden som termen Ukraina och ukrainsk brjade
anvndas. Ukrainas store nationalskald Taras Sjevtjenko (1814-61) anvnde
verhuvud taget inte ordet Ukraina. Dessfrinnan hade mnga olika termer -
ruser, ruthener, lillryssar etc. anvnts. "Malarossija" (Lilla Ryssland, jfr.
lillryssar) beskrivs ibland som en nedsttande term, men det var helt enkelt
det ryska hovets beteckning p de fyra provinser (bl.a. Poltava) p vnstra
Dneprstranden som till en brjan ingick i det ryska riket. I 1908 rs

2
http://www.sprakradet.se/8947
3

folkrkning betecknades knappt 1 procent av befolkningen som ukrainare,
boende i det forna stgalizien.
I Lvov-oblastens sejm kunde man hra deputerade frn
"ungryska partiet" tala om sitt folk som "galitsko-russkij" (galizisk-ryskt).
Frst sterrikarna upplyste dem om att de var "ukrainare". Sjlva
ordet hrleds etymologiskt frn ryskans "okraina" som betyder utkant.
sterrikarna fann ocks en person, en student frn
Kievuniversitetet, Michail Grusjevskij, som var beredd att frse det nya folket
med en historia.
Enligt honom utgjorde "ukrainare" krnan i gamla Kiev-Ryssland
som senare skulle ha frvandlats till furstendmet Galizien och
furstendmet Litauen. Furstendmet Moskva sgs dremot ha bildats
nrmast ur tomma intet.
Ett stort antal olika lsningar fr skriftsprket prvades men
ngon riktig ordning infrdes frst p sovjettid med "ukrainiseringen" p
1920- och 30-talet, d bl.a. Institutet fr ukrainskt vetenskapligt sprk
bildades och en utfrlig rysk-ukrainsk ordbok i tre band utkom. Det alfabet
som idag anvnds r detsamma som ryskans med tre undantag,
bokstverna , och .
Under tsartiden var ryskan i hg grad stadssprk och ukrainskan
landsbygdens sprk. n idag r det mrkbart att ryskan tenderar att trnga
ut ukrainskan inom bok- och tidskriftsutgivning och p internet.
I Ternopolregionen dr ukrainskan r mest dominerande anvnde 2010 bara
33 procent Yandex (motsvarighet till Google) p ukrainska, p Krim 3,7
4

procent.
3
Avstndet mellan ryskan och ukrainskan r ngot strre n mellan
de skandinaviska sprken
4


Bismarck mot klyning
Redan fre Krimkriget 1853-56 fanns det tankar i Tyskland och sterrike-
Ungern p att gra Ukraina till en geopolitisk plattform mot det ryska vldet.
Och under Krimkriget kom de till tydligt uttryck i Preussen.
Men hos Bismarck sttte sdana ider p patrull. Furst Otto von
Bismarck, 1862-71 preussisk ministerpresident drefter frbundskansler
och frn 1871 till 1890 rikskansler i det enade tyska riket, hade varit
preussiskt sndebud i S:t Petersburg och knde Ryssland vl. Han verkade
fr frbund med Ryssland, polemiserade mot dem som talade om en
"uppdelning mellan stor- och lillryssar" och respekterade alltid tanken p ett
enhetligt Ryssland.
1870/71 stdde han ryssarnas krav p revision av de hrda
restriktioner de lagts i Svarta havet efter fredsfrdraget i Paris 1856. Enligt
Bismarck var det frdelaktigt fr Tyskland att avleda Rysslands

3

http://ru.wikipedia.org/wiki/%D3%EA%F0%E0%E8%ED%F1%EA%E8%E9_%FF%E7%FB
%EA
4
Om en svensk frstr 75 procent av orden i danska eller norska, frstr en ryss 62 procent
av orden i ukrainskan, a.a.
5

"verskottskrafter" sder- och sterut. Balkan och Mellanstern var "inte
vrt ett finger p en enda sund pommersk musketr".
5

1873 krntes hans anstrngningar med framgng:
trekejsarfrbundet ingicks mellan Tyskland, sterrike-Ungern och Ryssland.
Men de tyska junkrarna hade hela tiden intresse av att
undergrva relationerna med Ryssland som Europas strsta
spannmlsproducent. Alltmer kommer ocks den tyska industrins intresse
av stexpansion in i bilden. Bismarck tvingades ta allt strre hnsyn till
dessa krafter.
1879 slt Tyskland ett hemligt frbund med sterrike-Ungern,
riktat mot Frankrike och Ryssland, och 1882 blev detta frbund genom
Italiens anslutning trippelalliansen, frsta vrldskrigets centralmakter.
Nr ett stort tyskt ln till Ryssland frs inne av politiska skl
vnde sig Ryssland istllet till Frankrike som 1887 beviljade en stor kredit.
Senare samma r terknt dock Bismarck frbindelsen med
Ryssland genom det s.k. terfrskringsfrdraget och lyckades drmed
tillflligt frhindra en fransk-rysk allians.
I sina memoarer beskrev Bismarck den agitation som det s k
veckotidningspartiet, lett av August von Bethmann-Hollweg (farfar till
Theobald von Bethmann Hollweg, Tysklands rikskansler 1909-17), bedrev
under Krimkriget fr att ven Pressen skulle g i krig mot Ryssland:


5
Citerat efter Claus Remer: Die Ukraine im Blickfeld deutscher Intressen, F a M 1997, s
125.
6

"I denna situation drev veckotidningspartiet (Wochenblattpartei),
som det kallades, ett mrkligt dubbelspel... [I deras promemorior]
stlldes som ml att Preussen som frkmpe fr Europa mste
efterstrva en styckning av Ryssland, dess frlust av de baltiska
provinserna, infrlivande av Petersburg med Preussen och
Sverige, strsta mjliga utvidgning av Republiken Polens hela
territorium och nedbrytning av resten [av Ryssland] genom
uppdelning mellan stor- och lillryssar, bortsett frn det faktum
att nstan flertalet lillryssar redan tillhrde Republiken Polens
maximala territorium. Fr att motivera detta program anvndes
med frkrlek Baron Haxthausen - Abbenburgs teori (Studien
ber die inneren Zustnde Rulands) att de hundra miljoner
ryssarnas tre zoner med sina kompletterande produkter, om de
frblev enade, skulle skra sin dominans ver Europa.
...Med dessa barnsliga utopier framstllde det Bethmann -
Hollwegska partiets utan tvekan lysande hjrnor sig som
statsmn och trodde att det var mjligt att behandla sextio
miljoner storryssars statskropp som en caput mortuum i den
europeiska framtiden, som man fritt kunde misshandla utan att
drmed skaffa sig sker allierad till varje eventuella framtida
fiende till Preussen ... Dessa politiker ansg sig inte bara vara
kloka utan dyrkades i den liberala pressen som sdana...
Medan Goltz och hans Berlinkamrater drev sin sak
med en viss skicklighet, av vilka den nmnda artikeln (det
frfalskade "Peter den stores testamante") r ett exempel, var
7

Bunsen, sndebud i London, s slarvig att han i april 1854 lt
skicka in en lng promemoria till (inrikesministern i Preussen
Otto Theodor v.) Manteuffel dr han krvde upprttandet av
Polen (som d ingick i det Ryska imperiet), sterrikes utvidgning
till Krim, avsttningen av den Ernestinska dynastin frn den
sachsiska kungatronen och liknande och rekommenderade
Preussens medverkan i detta program. Samtidigt hade han
rapporterat till Berlin att den brittiska regeringen skulle
samtycka till Preussens frvrv av hertigdmena vid Elbe om
Preussen samtidigt ville ansluta sig till vstmakterna, och i
London hade han ltit frst att den preussiska regeringen var
villig till detta under angivna frutsttning. Han hade inte rtt att
gra ngot av dessa uttalanden. Hur mycket n kungen
uppskattade Bunsen blev det fr mycket fr honom. Han lt
genom Manteuffel beordra honom att ta en lng semester, som
sedan vergick i pension."
6


Det tyska krigspartiet omfattade bland annat den dvarande
frstesekreteraren vid tyska ambassaden i S:t Petersburg Bernhard von
Blow, som senare skulle bli kansler. 1887 skrev han att Ryssland mste
tappas p s mycket blod att det "inte kan st p benen p 25 r. Vi mste
skotta igen Rysslands ekonomiska resurskllor fr lng tid genom att
delgga dess svartjordsguvernement, bombardera dess kuststder och i

6
O. v. Bismarck: Gedanken und Erinnerungen, epub-upplaga, s 104-106;
http://www.zeno.org/Lesesaal/N/9781483959665?page=0.
8

strsta mjliga mn frstra dess industri och handel. Vi mste ntligen
trnga bort Ryssland frn de bda haven, stersjn och Pontus Euxinus
(Svarta havet), som dess vrldsstllning bygger p".
7

sterrikes utrikesminister yttrade i december 1889 ngot
liknande i ett mte med den tyske ambassadren: "Existensen av det
mngmiljonhvdade lillryska folket och dess fiendskap mot storryssarna kan
under viss omstndigheter spela rollen av en hvstng fr en lngvarig
frsvagning av den ryska kolossen".
8

Efter Krimkriget hade Tyskland blivit Rysslands strsta
handelspartner. P den grandvalen startade ocks en tysk kapitalexport till
Ryssland, vilket som regel tog sig formen av helgda tyska dotterbolag.
De tyska junkrarna angrep dock handelavtalet med Ryssland och
1890 utbrt fullt tullkrig, som frst fyra r senare bilades.
Sedan nytt tullavtal slutits 1894 blev Tyskland ter strsta handelspartner
Men vad gller kapitalexporten som 1890 hade svarat fr en
tredjedel av de ryska jrnvgsbolagen och hlften av landets samlade
aktiekapital halkade Tyskland efter och passerades av Frankrike och
Belgien.

Moltke krvde preventivkrig

7
Die geheime Papiere F. v. Holsteins, Band III, Gttingen, Berlin, Frankfurt 1961, s. 214,
hr citerat efter Remer, s 125.
8
Remer, s. 126.
9

Under den bulgariska krisen 1887 hade frhllandet Tyskland- Ryssland
skrpts och den tyska generalstabens chef Helmut Moltke krvde att landet
skulle g i ett preventivkrig mot Rytssland.
Tysklands kansler Bismarck ville dock undvika det och nja sig
med att skrmma Ryssland till eftergivenhet.
En frsta plan fr att stycka Ryssland publicerades 21 januari
1888 av Eduard von Hartmann.
9
Det var under den bulgariska krisen dr
Rysslands intressen korsades med Tysklands allierade sterrikes.

"Finland skulle jag verlmna till Sverige, Bessarabien till
Rumnien, Estland, Livland och Kurland skulle tillsammans med
Kovno- och Vilna-guvernementen omvandlas till ett sjlvstndigt
baltiskt kungarike och Dnepr- och Prut-regionen bli Kievriket.
Sverige och Baltiska riket skulle ges garantier fr sin existens av
Tyskland och Rumnien och Konungariket Kiev av sterrike och
skulle ing ett militrt frbund s att deras armer i hndelse av
krig skulle understllas garantstaternas kommando. I Polen
skulle ter gandertten enligt 1795 rs delningen trda i kraft
med utnyttjande av strategisk lmpliga grnser. P balkanhalvn
skulle sterrike f fria hnder."
10



9
"Russland in Europa" i Die Gegenwart 33, 3; s. 37-38.
10
Citerat efter A S Jerusalimskij: Vnesjnjaja politika i diplomatija
germanskogo imperializma v kontse XIX veka, Moskva 1951, s.
541.

10

Enligt en version ska den artikeln ha varit ett bestllningsarbete frn
Bismarck.
Det "kungariket Kiev" man tnkte sig bilda av vitryssar och
ukrainare skulle ha 18 miljoner invnare. Dessutom tnkte sig Hartman att
de 3 miljoner ukrainare som levde i stgalizien under sterrike-Ungerns
kontroll skulle infrlivas. Den "rysa kolossen" skulle tvingas till betydande
landavtrdelser.
Det skulle faktiskt inte drja mer n 30 r innan detta projekt
Ukraina hade frverkligats.
Ukrainarna sjlva var omedvetna om hur tyskarna tnkte
lyckliggra dem. Lvov-historikern Valentin Moroz skrev: "Det var
karakteristiskt att man redan lade mrke till Ukraina i vrldspolitiken: men
Ukraina lade nnu inte mrke till sig sjlvt".
Det fanns nnu ingen ukrainsk organisation som skulle kunna
spela marionettrollen och hela idn om ett "kungadme Kiev" var en
uppfinning inte av ukrainarna utan av de tyska regeringskretsarna.
I Lvov fanns en person som reagerade p den Hartmanska planen att skapa
ett "kungadmet Kiev" som tysk-sterrikisk marionettstat. det var Ivan
Franko i tidskriften "Pravda":

"Herre Gud, vilken ra! Vilken gldje fr lammen att vargen
intresserar sig fr dem! Mig tycks det att Bismarcks och hans
kreaturs intresse som ett bevis p vr kraftlshet snarast borde
f oss att skmmas. Den som intresserar sig fr oss i Europa gr
det i sjlva verket med tanke p Ryssland och de egna
11

relationerna till det. Behver man hota Ryssland - bums dyker
det upp rusiner p scenen och seglar det upp ett furstendme
Kiev [] Varfr intresserar sig inte Bismarck p samma stt fr
irlndarna, walesarna, provencalarna eller de sydafrikanska
boerna? Uppenbarligen fr att inga av dem r dda, primitiva
stammar som vem som helst utan samtycke och tillstnd kan
anstta [] Hopp, hopp, sm lamm! Herr varg behagar intressera
sig fr ert ktt!..."

I de ukrainofila kretsarna i Lvov diskuterades redan nr sterrike skulle
anfalla. En av dem V. Antonovitj frskrade i ett samtal med en kollega "att
den ukrainska befolkningen inte kommer att lta sig utnyttjas som yxskaft
p den bryska yxan mot den sterrikiska armn".
Ukrainofilerna verdrev fr att dra till sig hovets uppmrksamhet
och tjna lite pengar p att samla in kartor och annan militr information
fr den planerade sterrikiska invasionen.
Men nnu hll Bismarck i rodret. I ett brev till den tyska
ambassadren i Wien skrev han 3 maj 1888:
"Man skulle kunna tvista om ifall ett sdant krig skulle kunna
leda till att Ryssland, som greve Kalnocki utryckte det, skulle 'frstras'. Men
ett sdant resultat skulle vara helt osannolikt ven efter de mest lysande
segrar. Den mest lyckades krigsutgng kommer aldrig att leda till snderfall
av Rysslands grundlggande styrka, som bygger p miljontals egna ryssar av
ortodox tro. ven om man skulle dela dem med internationella avtal skulle
de snabbt frnas som en bit kvicksilver man skurit isr.
12

Denna ofrstrbara stat av rysk nation, stark genom sitt klimat,
sina vidder och begrnsade behov [] frblir efter sitt nederlag vr naturlige
och revanschlystne fiende".
Bismarck avrdde frn krig mot Ryssland men hans praktiska
politik sttte bort Ryssland som 1887 mste vnda sig till Frankrike fr
krediter, men blev frst sex r senare dess bundsfrvant mot Tyskland.
Bismarck frskte terstlla relationen, men det var fr sent.
Efter Vilhelm II:s trontilltrde frlorade kanslern std uppifrn och den nye
generalstabschefen general A Waldersee brjade planera fr ett preventivkrig
mot Ryssland.
Efter ett sista frsk frn Bismarck att terknyta frbundet med
Ryssland 1890 tvingades han avg. Han eftertrddes av general Leo von
Caprivi som inte ansg att det behvdes ngot frbund med Ryssland.
Frn Bismarcks avgng fram till frsta vrldskriget utvecklas en
fulldig antirysk och antislavisk ideologi i Tyskland. Historiker, slavister,
geografer och geopolitiker drar alla sitt str till stacken. Den frmsta av
"Ukrainaknnarna" som red p denna vg var tyskbalten Paul Rohrbach. I
sin "Durch die Ukraine 1897" skrev han: "Allt stort liv i Ryssland mste sina,
om en fiende ervrar Ukraina". Om man lmnade Ryssland i fred i 50 r
kunde det hnda "att den ukrainska frgan somnar in". Om ngon dremot
"vet att riktigt slppa ls den ukrainska rrelsen - d, ja, kan Ryssland
lggas i ruiner. Den som har Kiev kan betvinga Ryssland!"(cit efter Remer, s.
128; Rohrbachs kursiv).
Enligt den syn p Ryssland som d blev legio och exempelvis gick
rakt in i den unge Adolf Hitlers verk "Mein Kampf" var storryssarna ett
13

destruktivt och kulturlst element som tillskrevs en hnsynsls men ocks
passivt-lidande grundhllning.
Samtidigt som man verdrev de antropologiska och rasmssiga
skillnaderna mellan de bda slaviska folken framstlldes det europeiska
elementet hypertroferat hos ukrainarna.
Gradvis mognade uppfattningen i Berlin att de sdra omrdena,
mot Svarta havet och Kaukasus borde koloniseras av Tyskland. 1897 levde
det 1,5 miljoner tyskar i Ryssland, varav 1,3 miljoner var fdda i Tyskland
och hade invandrat. De bosatte sig massivt i Ukraina och p Krim, srskilt
lngs jrnvgarna. I politiskt avseende blev tyskarna som levde avskilt frn
de vriga, som frposter fr tysk nationalism.
De blev anhngare av idn om en "pangermanskt frbund". Den
ryska regeringen svarade med att 1877 frbjuda utlndska jordinnehav i
grnsomrdena. Tyskland svarade i sin tur med att infra dubbelt
medborgarskap fr sina landsmn.
Det fanns frslag om att begrnsa invandringen i sydvst, men
den ryska regeringen var alltfr bunden till tyska kejsardmet.
Frutom att tsar Nikolaj II:s geml, Maria Fjodorvna var hlften
danska, hlften tyska, var kampen mot polackerna ett gemensam intresse
mellan de bda kejsarna. Nr Vilhelm II skicka Radolin (tidigare Radolinskij)
som ambassadr till S:t Petersburg presenterade han honom s hr fr
tsaren: "Han hatar polacker och intresserar sig inte mer fr dem n ngra
infdingar p Sandwicharna".
14

Efter Bismarcks avgng strkte den nye kanslern Caprivi
frberedelserna fr krig mot Ryssland och den antipolska kursen
frsvagades
1896 sprack ett projekt fr att ge Ryssland ett stort ln. Man
brjade redan frukta Rysslands styrka.
I stgalizien inom den habsburgska dubbelmonarkins domner
fortsatte arbetet p att utveckla en anvndbar "ukrainsk" krna.
Tiotusentals lrare och agitatorer skickades ut ver landsbygden,
skyttefreningar bildades, ukrainsk historieskrivning uppmuntrades liksom
den unierade kyrkan under metropoliten Sjeptitskij.
11

I Galizien (med Lvov och Krakow som huvudstder), som tillhrde
sterrikeuppmuntrades tillkomsten av ett rusinst (rutenskt)-ukrainskt
sprk. 1893 infrdes dr en fonetisk rttstavning; man uppmuntrade
utbildning och propaganda p ukrainska och skapade skyttekrer.
I mitten av 1880-talet hade den ukrainofila rrelsen eller
narodovtsy som den kallades redan blivit betydande, men i Gazeta Narodovoj
beklagade sig den polska politikern Teofil Merunovitj ver att "narodovtsy
och moskvofiler strcker varandra handen och gr tillsammans" under de
senares kommando i alla avgrande skeden.
12

I furstendmet Galizien med huvudstderna Krakow och
Lvov/Lemberg, som 1772-1918 ingick i det habsburgska imperiet, var

11
1865-1944; var grekisk-katolska kyrkans verhuvud i Ukraina 1900-1944; bl.a. knd fr
sina brev till Hitler dr han lovade denne samarbete vid en tysk invasion.
12
Leonid Sokolov: Prevrasjtjenie ukrainskogo separatizma v faktor evropejskoj politiki,
http://rdu-old.narod.ru/sobytia/new/sob_56.htm.
15

motsttningarna mellan polackerna som representerade en verhet och
rusinerna (ven kallade rutener och frst senare ukrainare) s stora att det
betraktades som frrderi fr de senare att stdja polackerna. Men under
furst Adam Sapega utvidgades de kulturella kontakterna och samtidigt blev
den geopolitiska situationen mer gynnsam fr projekt Ukraina.
I Wien brjade sex-sju r fre frsta vrldskrigets utbrott en
tidning att utkomma, Ukrainische Rundschau, som redigerades med tydligt
sikte p en tysk-sterrikisk "befrielse" och med tyska pengar. Dr
publicerades kartor ver ett "Stor-Ukraina" som det gestaltade sig nr den
sterrikisk-tyska ockupationen ndde maximal utbredning vren 1918, nda
ner till Georgiens grns och bort till Astrachan och Saratov vid Volga.
sterrikarna hade till och med en kung i beredskap fr det
"befriade" Ukraina. Det var en person som kallade sig Visilij Vysjivannyj (den
broderade), som det habsburgska hovet hade fr avsikt att utropa till "Kung
av Ukraina". I sjlva verket var denne Vasilj densamme som rkehertig Karl
Stefan av Habsburgs som Vilhelm Habsburg, som redan frn 12 rs lder
varit bisatt i Vstgalicien i avsikt att f en ukrainsk uppfostran. I ett hemligt
protokoll frn 28 april 1915
13
avtalar den vstukrainskae metropoliten
Sjeptitskij med den sterrisk ungerska regeringen om hur Ukraina ska
infrlivas med sterrike-Ungern.
Men tyskarna skulle hinna fre och insatte 1918 sin "hetman"
Pavlo Skoropadskij som Ukrainas hrskare. Dennes hrfrare Aleksandr
Dolgorukov krntes till "Aleksandr den frste av Ukraina".
14


13
Ukrainas statsarkiv, fond 365, opis 1, ed.chr. 997, l. 60a-60b.
14
Skts senare av bolsjevikerna.
16

Det Habsburgska imperiet gick under men idn om ett ukrainskt
kungarike under tyskt beskydd dog inte. 14 mars 1939 krntes Dolgorukovs
son Nikolaj till "kung av Ukraina" i en Tjeckoslovakisk smstad. Hitler skulle
dock aldrig ta "kungens" tjnster i ansprk.

Tyska frberedelser
Med Bismarcks avgng 1890 inledde ven Tyskland en mer aktiv politik med
sikte p att kolonisera sdra Ryssland och Kaukasus. Minst tv ukrainska
tidningar, "Delo" och "Rada", utgavs i denna anda i Berlin.
1906 skrev den tyske kanslern Bernhard von Blow: "Ryssland
kan man snka till ett andra klassens rike enbart i hndelse av dess sociala
upplsning eller vid en frlust av Ukraina".
15

Tillfllet skulle komma frr n an anade. Efter Tsarrysslands
sammanbrott 1917 var det en smal sak fr Tyskland och sterrike-Ungern
att i februari 1918 inta Ukraina. Det som sg ut som en ventyrlighet var i
sjlva verket resultat av en lnge nrd plan.
9 februari 1918 slt den ukrainska Centralradan en separatfred
med centralmakterna, det frsta fredsfrdraget verhuvud taget i detta krig.
Men det var ett frdrag som inte gjorde landet fritt utan tillt Tyskland och
sterrike-Ungern att ha kvar trupper, som "skydd" mot Lenins regering och
dess trupper.

15
Citerat efter: . :
. . .-., 1990. . 9
17

I verkligheten hade tyskarna fr avsikt att frverkliga sina
koloniseringsplaner. De inrttade Wirtschaftsstelle Kiew med 14
sepcialavdelningar, bl.a. Reichgetreidestelle (riksspannmlscentralen).
Nr Centralradan inte kunde f (tysk) ordning p landet,
upplstes den 29 april 1918 av den tyske generalen Groener och ersattes
med ett hetmanat under generalen Pavlo Skoropadskij, en ren marionett,
som snart skulle tvingas fly med de tyska trupperna fr Petljuras bondearm
(fr en beskrivning av de 14 omvlvningarna i Ukraina frn februari 1917 till
juni 1920.
16

3 mars 1918 tvingades Rdsryssland "under protest" skriva
under ett fredsfrdrag i Brest i vilket landet avtrdde Ukraina,
Kongresspolen, Litauen och Kurland och enligt tillggsfrdrag 27 augusti
ven och Estland och Livland - alla till Tysklands intressesfr. Dessutom
skulle ryssarna betala 6 miljarder mark i krigsskadestnd och avtrda delar
av Armenien till Turkiet.
Totalt frlorade Ryssland omkring en miljon kvadratkilometer
med 46 miljoner invnare; merparten av landets oljekllor,
spannmlsproduktion, 90 procent av kolgruvorna och 54 procent av
industrin.
Men Brestfreden ledde inte till fred i Ukraina. Landet var under
denna period en formidabel hxkittel av utlndska interventer och
kringstrvande ukrainska armer av olika kulr.

16
Se http://www.8dagar.com/2013/11/bulgakovabstinens.html.
18

Genom novemberrevolutionen i Tyskland 1918 kunde dock
Rdsryssland 13 november samma r upphva Brest-Litovsk-freden och
brja terta frlorat territorium.
Under Tysklands korta ockupation av Ukraina framkom dock
med all nskvrd tydlighet hur orealistiska de tyska koloniseringsplanerna
var. Frdragen "om ekonomiskt utnyttjande av Ukraina ... har hittills
stannat p pappret" rapporterade general Groener till Berlin.
17

Fram till mars 1919 behll tyskarna 30 000 soldater i Ukraina.
Dessutom hrjade dr Denikins, Krasnovs och Wrangels vita armer.
Resterna av ententen, England och Frankrike, intervenerade vid
Svarta havs-kusten med 130 000 soldater som stannade till 1920.
Dessutom lg Polen i krig med Ukraina och Rdsryssland till
1921 och den grns som drogs d kom att g omkring 25 mil ster om
dagens grns, vilket gjorde att mnga ukrainare fick leva i Polen nda fram
till Molotov-Ribbentroppakten 1939, d Vstukraina kunde frenas med
Ukraina. Sovjet tillfrdes en befolkning p 8 miljoner, varav 7 miljoner eller
87,5 procent var ukrainare. Sommaren 1940 infrlivades ven Bessarabien
och norra Bukovina.

Andra frsket
Under andra vrldskriget byggde Hitler vidare p erfarenheterna frn det
frsta vrldskriget. Den ukrainska nationalismen utnyttjades men tillts inte
gra sig bred. Ett frsk att i Lvov i juni 1941 utropa en ukrainsk
marionettstat stoppades. Stepan Bandera fnglades och slpptes frst i

17
Remer, s. 304-305.
19

september 1944 (efter kriget gick han i landsflykt i Mnchen dr han
mrdades 1959 av KGB). Den ukrainska upprorsarm (UPA) som bildades i
slutet av november 1942 sade sig kmpa mot bde sovjetmakten och den
tyska ockupationen, men var i realiteten en profascistisk kraft. I slutet av
1943 anslt sig tiotusentals ukrainare till Waffen-SS-divisionen "Galizien".
Invasionen av Ukraina var p stt och viss mttad med nazistiska
drmmar. Hitler hade Brittiska raj, kolonialvldet i Indien som frebild, och
tnkte sig att rikstyskar dr skulle kunna kolonisera de brdiga jordarna,
njuta av billig arbeskraft och samtidigt snabbt kunna ta sig hem till
Tyskland p bekvma motorvgar.
I sina direktiv till Alfred Rosenberg om genomfrandet av
"Generalplan Ost"
18
sade Hitler:
"Slaverna mste arbeta fr oss, men i hndelse av att vi inte
behver dem lngre - lt dem d. Vaccinering och hlsovrd behvs inte fr
dem. Slavisk fertilitet r inte nskvrd... utbildning r farligt. Det rcker om
de kan rkna till 100.
Varje bildad mnniska r vr framtida fiende. Lgg alla
sentimentala invndningar t sidan. Det r ndvndigt att styra detta folk
med jrnhand.
Fr att tala klarsprk: Vi mste utrota 3-4 miljoner ryssar om
ret."
Generalplan Ost bestod av fem olika scenarier, varav ett frn
RSHA, riksskerhetsministeriet som rekommenderade att 31 miljoner icke-
tyskar skulle drivas sterut eller utrotas medan 14 miljoner icke-tyskar

18
Generalplan Ost offentliggjordes i sin helhet s sent som i december 2009.
20

skulle tilltas stanna fr att betjna herrefolket p stterritorierna. Man
frutsg bl.a. en "likvidering av stder" (Entstdterung). "Rikskommissariatet
Ukraina" skulle omfatta det nuvarande Ukraina plus Krim och territorier
nda bort till volgatyskarnas omrden vid Volga.
Endast 65 procent av vstukrainarna skulle utrotas men 75
procent av de vriga ukrainarna.
19

P Krim tnkte sig Hitler upprtta "Gotengau" - namnet en tribut
till de gamla goterna som fanns p krim - dr etniska tyskar frn Sydtyrolen
skulle kunna bostta sig i ett "Gotenburg", som Simferopol skulle dpas om
till, eller "Theodorik" som Sevastopol skulle f heta.
Totalt skrdade denna vansinniga drm nra 10 miljoner
sovjetsoldaters och civilas liv i Ukraina. 714 stder, 28 000 byar, 16 000
industrier, 29 0000 jordbruksfretag, 2 000 jrnvgsstationer, 18 000
sjukhus och kliniker, 53 000 skolor, bibliotek och liknande
kulturinrttningar frstrdes.
20


Framtiden?
Har d den hr snart 200-riga historien om en tysk Ukraina-plan ngon
bring p den nu aktuella situationen?
Inte direkt. Men den bildar onekligen en fond mot vilken tyska
politikers agerande hela tiden avtecknar sig. Nr Agneta Merkel nu tycks
vilja bryta ett rtt avancerat samarbete som Tyskland haft med Ryssland,

19
Maksim Chrustaljov i KMNews 3/12 2009.
20 Remer s. 311-312.

21

och som bl.a. omfattar 40 procent av Tysklands gasfrsrjning, kan avsikten
inte vara ngon annan n att nagla fast Ryssland i konflikt med Ukraina,
dr Tyskland r berett att ta ver ledningen, sedan USA:s kupptaktik lider
bankrutt. Tysklands favorit "Klich", tysk medborgare och mottagare av
Tysklands frmsta utmrkelse fr sina tjnster t den tyska staten, str
utanfr regeringen, beredd att ta ver efter USA:s "Yats".
Precis som hela EU r en moderniserad version av Bethman-
Hollwegs krigsml i det frsta vrldskriget, att skapa frutsttningar fr en
tyskstyrd europeisk tullunion, r de massiva krediter som som nu frbereds
fr att koppla Ukraina till EU-lokomotivet en moderniserad version av
Hartmanns och von Blows planer liksom av generalplan Ost.

Stefan Lindgren