Kristendom

Kristendomens historia
Omkring r 4-7 f. Kr fddes ett gossebarn i Betlehem. Enligt legenden hade rkengeln Gabriel visat sig fr en kvinna som hette Maria. Maria var jungfru, och ngeln berttade fr henne att hon skulle fda en son, avlad av den helige Ande. Vid den tid d Maria skulle fda var hon och hennes trolovade, Josef, p vg till Jerusalem fr att skattskrivas. P vgen skte de hrbrge fr natten, men d alla stllen var fulla tvingades de vernatta i ett stall i Betlehem. Dr i stallet fdde hon en son, som fick namnet Jesus. I samma stund som pojken fddes tndes en stjrna ver stallet. Stjrnan visade vgen fr tre spmn, vise mn, som lmnade gvor till barnet och frutspdde att pojken skulle bli en stor kung. Nr Herodes hrde om spdomen befallde han att alla nyfdda pojkar skulle ddas. Maria och Josef flydde med sin son till Egypten. Familjen tervnde s smningom till Nasaret dr de tidigare bott, och dr vxte Jesus upp. Som vuxen brjade Jesus, likt Josef, att arbeta som snickare. Jesus hade dock speciella gvor och vid 30 rs lder dptes han i Jordanfloden av Johannes Dparen. Jesus brjade drefter vandra runt i Galilen och predika, och runt honom samlades tolv lrjungar som fljde honom p hans vandring. Jesus talade och utfrde under. Han hade ett vldigt speciellt stt att tala p och han fick stora skaror att lyssna. Ofta talade han bildligt, i liknelser (jmfrelser) hmtat ur dtidens vardagsliv, fr att mnniskor lttare skulle kunna frst och relatera till hans berttelser. Jesus frmsta budskap var det om krlek och han vrnade om samhllets svaga, sjuka och utsttta. Hans budskap utmanade den judiska verheten, och prster och lrda knde sig hotade av honom. Han stmplades som en brkmakare och han skulle stllas infr rtta. Vid tiden fr psk red Jesus in i Jerusalem p en sna tillsammans med sina lrjungar. P kvllen samlades de fr en mltid tillsammans, en nattvard. Jesus visste

att en av hans lrjungar skulle svika honom, och han sa detta till sina lrjungar. Nr de tit gick de till en trdgrd som hette Getsemane, dr Jesus genomgick svra kval infr det han visste skulle komma. Vid gryningen kom s soldaterna, tillsammans med lrjungen Judas. Judas kysste Jesus p kinden fr att visa soldaterna vem han var. (Vi anvnder nnu idag ibland uttrycket Judaskyss.)

Jesus dd och uppstndelse

Jesus frdes till den romerske domaren Pontius Pilatus, som inte ville dma Jesus till dden. Istllet stlldes han emot en annan brottsling en mrdare och folket fick vlja att fria en av dem. Till domarens frvning valde man att fria mrdaren, fr stmningen var extremt upppiskad och man hade bestmt sig fr att Jesus var en brottsling som behvde straffas. Jesus dmdes till dden. Han skulle korsfstas (en vanlig avrttningsmetod p den tiden), och fick sjlv bra sitt kors p vgen genom Jerusalem, Via Dolorosa, smrtornas/plgornas vg. P hans kors fstes, fr att frnedra honom, en skylt med bokstverna INRI, en latinsk frkortning fr Ieusus Nazarenus, Rex ludaeorum som betyder Jesus frn Nasaret, judarnas konung. Han korsfstes p Golgata en kulle utanfr staden. Efter Jesu dd begravdes han i en grotta och en stor sten rullades framfr grottans ingng och stngde den. Tre dagar senare var stenen borta och grottan tom. Jesus hade teruppsttt. I 40 dagar vandrade han ter runt och talade till sina lrjungar. P 40:onde dagen steg han upp till himlen, Kristi Himmelsfrd. Redan 50 dagar efter hans dd bildades den frsta frsamlingen, gemenskapen. Detta minns vi idag vid pingst, pingst betyder femtio.

Paulus och spridandet av det kristna budskapet

En person som betytt mycket fr bildandet av den kristna kyrkan var en ma n som hette Saul. Han var en av de mest hngivna frfljarna av kristna tills en dag d han trffades av ett blixtliknande ljus och blev blind. Han togs omhand av kristna, fick sin

syn tillbaka och blev omvnd och bytte namn till Paulus. Han tillgnade resten av sitt liv t att sprida den kristna lran och reste runt och startade kristna frsamlingar. P sina resor skrev han mnga brev och flera finns idag i Bibelns nya testamente. I mnga r var kristendomen en liten sekt vars medlemmar ofta frfljdes och under perioder var tvungna att gmma sig fr att inte bli straffade eller torterade av kejsarmakten i Rom. P 300talet omvndes Kejsar Konstantin till kristendomen; r 313 e. Kr infrdes religionsfrihet i Romerska Riket och 381 e. Kr blev kristendomen, frn att ha varit en liten frfljd rrelse, statsreligion i hela Romarriket. Den frsta kristna urkyrkan var med om mnga stridigheter, men p 400-talet enades den vstra delen under ledning av pven. r 1054 delas kyrkan i tv delar, i en vstlig del, den romersk-katolska kyrkan, och i en stlig del under ledning av patriarken, den grekisk ortodoxa.

Luther och reformationen

P 1500-talet var den katolska kyrkans makt stor. Martin Luther hette en tysk munk som tyckte att den katolska kyrkan var korrupt och frvrldsligad. Han brjade protestera mot kyrkan. 1517 spikade han upp 95 teser p kyrkporten i Wittenberg. Han ville avskaffa pven, fra religionen nrmare folket bl.a. genom att verstta Bibeln till folksprket, ta bort munkar och nunnor, minska sakramenten och avskaffa helgonadyrkan. Den katolska kyrkan sprack i tv delar, den katolska och den protestantiska. Frutom den lutherska kyrkan rknas ocks den reformerta och den anglikanska kyrkan till de protestantiska. Den reformerta kyrkan grundades av Jean Calvin i Schweiz. Den

grundas p Luthers tankar, men prglas av enkla gudstjnster och livsstil. Den reformerta kyrkan menar ocks att det r frutbestmt. Den anglikanska kyrkan r Englands kyrka. Den r protestantisk, men med katolska drag. Under senare hlften av 1800-talet och under 1900-talet har mnga kristna frikyrkor vuxit fram. Fram till r 1858 var religisa samlingar utanfr kyrkan frbjudna i lag, men med Konventikelplakatet 1858 avskaffades lagen. Ngra av de tidigaste kristna frikyrkorna som vxte fram var Svenska Missionskyrkan, Frlsningsarmn och Baptistsamfundet, senare kom exempelvis Pingstrrelsen och i modern tid har exempelvis Livets Ord (1983) bildats.

Kristet samhlle
Gud skapade vrlden p sex dagar och p den sjunde dagen vilade han, och inom kristendomen r sndagen vilodag. D firas gudstjnst i den protestantiska kyrkan och prstens predikan r det centrala i gudstjnsten. I den ortodoxa kyrkan firas mssa, d r nattvarden det centrala inslaget. Religionens inflytande p samhllet varierar. I mnga vstlnder exempelvis hr i Sverige, pratar man om sekularism. Sverige r sekulariserat, religionen och staten r skilda t och religion anses vara var och ens privatsak. Fram till r 2000 var svenska kyrkan Sveriges statskyrka, men d skildes stat och kyrka t. Man brukar dock sga att vra vrderingar grundas p bl.a. kristen etik och moral, som i sin tur i mnga fall, tar sin utgngspunkt i budorden, du ska inte stjla, dda, ljuga, bedra etc. Kristna hgtider firar mnga i Sverige, oavsett om man anser sig vara kristen eller inte. De strsta hgtiderna inom kristendomen r jul (d Jesus fddes) och psk (d Jesus dog), men ocks pingst (d den frsta frsamlingen grundades och den helige ande infann sig i vrlden). Jesus fresprkade krlek, omsorg och frltelse och fr mnga kristna r drfr socialt arbete viktigt, och bde svenska kyrkan och mnga andra frikyrkor som t.ex. Frlsningsarmn har ett stort socialt engagemang bde i Sverige och utomlands.

Kristen trosuppfattning
Gud har skapat vrlden och mnniskan, och mnniskorna r skapade till hans avbild och r allts goda, men har fri vilja. Mnniskan fll dock i synd. Gud skickade sin son, Jesus, till vrlden fr att ta p sig mnniskornas synder och terupprtta kontakten med Gud. Han r lnken mellan Gud och mnniskorna och sa: Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh. 14:6) Guds rike ska komma till jorden, d kommer de dda teruppvckas och dmas till paradiset eller helvetet.

Treenigheten, de tre stten Gud visar sig p, r viktig inom kristendomen. Han visar
sig som Gud/Fadern, sonen och den Helige Anden.

Kristendomens texter
Bibeln r kristendomens heliga text, och sjlva ordet Bibel betyder boksamling, och det r just vad den r. Bibeln bestr av 66 olika bcker, och det som skiljer kristendomens Bibel frn judendomens r delen om Jesu liv och lra, det nya testamentet. Det gamla testamentet delar allts kristendomen med judendomen, och i den finns bl.a. skapelseberttelsen och den frutsgelsen om en kommande Messias (vilket kristna menar r Jesus.) Nya testamentet r allts den specifikt kristna delen, och NT bestr av tre delar: 1. De fyra evangelierna; Matteus, Markus, Lukas och Johannes, som berttar om Jesu liv, och av apostlagrningarna som berttar om den kristna kyrkans frsta tid. 2. Paulus brev 3. Uppenbarelseboken, som berttar om framtiden. Bibeln sammanstlldes i brjan av 300-talet.

Att leva som kristen

Fram till r 2000 blev den som fddes i Sverige medlem i svenska kyrkan. Idag blir man medlem genom dopet. Dopet r en av grunderna i kristendomen och genom dopet blir man en del av den kristna gemenskapen. Man bekrftar sedan dopet, sin tro, med konfirmationen vid 12-15 rs lder. Till skillnad frn judendomen och islam har kristendomen inga speciella matregler; dremot anses frosseri vara en synd. ktenskapet r heligt och vara tills dden skiljer makarna t. Idag accepterar dock de flesta kyrkor skilsmssa, och i vissa fall kan ktenskapet ogiltigfrklaras eller annulleras. Sex ska hllas inom ktenskapet, och i den katolska kyrkan br man inte anvnda preventivmedel och abort r inte tilltet. Inom katolska kyrkan ser man att det finns mnniskor som fds homosexuella men dessa br leva i avhllsamhet. Inom den protestantiska kyrkan finns generellt en ngot mer tolerant hllning, men man har lite olika syn i olika frsamlingar. I svenska kyrkan r man dock ppen fr homosexualitet och tillter bde homosexuella prster och viger homosexuella par i kyrkan.Bnen r viktig inom kristendomen och r ett stt att samtala och umgs med Gud. Den kan ske bde enskilt och gemensamt.

Kristendomen idag
Idag finns ungefr 2 miljarder kristna i vrlden, i tre stora inriktningar; den katolska kyrkan (ca. 55%), den ortodoxa kyrkan (ca. 12%) och den protestantiska kyrkan (ca. 13%) Men ocks ett stort antal frikyrkor. 2010 hade svenska kyrkan 6 589 769 medlemmar, och r 2011 fanns 1456 frsamlingar. Kristendomen idag ser vldigt olika ut mellan individer, frsamlingar, lnder och kulturer och synen p ex. sex, abort och homosexualitet varierar, likas hur man praktiserar sin tro och hur den tar sig uttryck i samhllet. Idag samarbetar dock mnga kyrkor och nrmar sig varandra, sdant samarbete mellan kyrkor kallas ekumenik, och 1948 bildades Kyrkornas Vrldsrd.