Kisa stationssamhlle

Frn kyrkoby till municipalsamhlle 1895-1905

Hgskolan p Gotland 2010/HT Kandidatuppsats - Historia Frfattare: Emil Thuresson Institutionen fr humaniora och samhllsvetenskap Handledare: Erika Sandstrm

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Innehllsfrteckning
Abstract ................................................................................................................................................... 3 1 - Inledning ......................................................................................................................................... 4 1.2 Syfte .......................................................................................................................................... 4 1.3 Frgestllning ............................................................................................................................ 4 1.3 Avgrnsningar ............................................................................................................................ 4 1.4 Kllmaterial................................................................................................................................ 5 1.5 Metod ........................................................................................................................................ 5 2 Tidigare forskning .......................................................................................................................... 6 2.1 Makro Forskning utifrn generell niv ................................................................................... 6 2.2 Mikro - lokalhistorisk forskning och perspektiv ..................................................................... 11 3 - Underskning ............................................................................................................................... 13 3.1 - Beslut om jrnvgen .............................................................................................................. 13 3.2 - Jrnvgen kommer till Kisa.................................................................................................... 15 3.3 - Garverifabrikr Anderssons supnste och rallarkulturen konflikt med ordningsmakten ....................................................................................................................................................... 16 3.4 - De ekonomiska fljderna ...................................................................................................... 18 3.5 - Politisk mobilisering och andlighet....................................................................................... 20 3.6 - Befolkning.............................................................................................................................. 21 4 Analys .......................................................................................................................................... 21 5 - Sammanfattning ........................................................................................................................... 26 6 - Kll och litteraturfrteckning ....................................................................................................... 27 6.1 - Tryckta Kllor ......................................................................................................................... 27 6.2 - Otryckta kllor ....................................................................................................................... 29 7 - Bilagor........................................................................................................................................... 30

Bild p framsidan frestllande ritning ver Kisa stationshus (klla: Adell & Brnnlund 1999 s 136) 2

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Abstract
The current field of research concerning the impact of railroads in Sweden beside from the State main-line network is relatively narrow. Including cultural impact to the area narrows the results even further. The purpose of this study is to open the field even more into the local societies and to what extent the impact of the introduction of railroad might have had on smaller county villages. Sweden holds a unique position concerning station towns or railways towns in terms of railway policy and the industrial development in towns that were affected by the railway, as the affected towns continued development were based on a hybrid between direct democracy and adaptations of citylaw policies. This study takes place in Kisa, a small town in southern stergtland that during the beginning of the 20th century turned into a municipal community due to the building of stra centralbanan (roughly translated Eastern central-line). The aim has been to apply and compare earlier results concerning station towns in general research with local research on the town of Kisa. The tools for investigating the impact of the railroad in Kisa include demographical, industrial and criminal development of the town. Local letters sent to the district moot, in Swedish termed as kommunalstmma, as well as an insight to the local newspaper are also presented in this study. The conclusions of this study approves in many forms to the results of earlier research, but also opens questions for further research regarding the interacting relationship between sociology, voluntary sector and cultural differences in the early industrial station towns.

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

1 - Inledning
1.2 Syfte Utifrn mina inledande tankar brjade s en id och ett att syfte ta form, liksom mnga frgor som uppstod. Vad fr material behver jag och hur mycket r realistiskt att kunna bearbeta? Hur ska jag formulera mitt syfte? Nivn fr arbetet r mnat att uppfylla de krav som stlls p en C-uppsats och tidsramen r snv, drygt en termin tas i ansprk. I samrd med min handledare och efter en frsta verblick ver vilket material jag kunnat tillgodogra mig s formulerade jag mig enligt fljande: - Syftet med arbetet r att underska konsekvenser fr Kisa samhlle och vilka frndringar som skedde i samband med byggnationen av stra centralbanan. Resultatet av underskningen kommer att jmfras med vad tidigare forskning har berrt om stationssamhllen, frmst ur nationellt perspektiv, men ven tidigare forskning frn Danmark kommer att berras. 1.3 Frgestllning Fr att besvara syftet med denna underskning har jag valt fljande frgestllningar: - Var Kisa ett stationssamhlle om man jmfr med tidigare forskning och definering? - Vad innebar mtet mellan jrnvgsarbetarna och Kisas invnare? - Hur pverkades industrin av jrnvgen? - Hur sg den politiska och andliga mobiliteten ut i Kisa fre och efter jrnvgen? - Hur central var nykterhetsfrgan under underskningsperioden? 1.3 Avgrnsningar Fr att gra arbetet realistiskt i frhllande till tidsramen fr en C-uppsats s kommer min avgrnsning att gras geografiskt till Kisa socken. ven fr ett samhlle som idag knappt hyser 5000 innevnare r det i stort sett inte mjligt att bearbeta varje tnkbar konsekvens eller mjlighet som berr jrnvgen och stationen i samhllet utan att avgrnsa sig tidsmssigt. Jag avser drmed att stta ramen fr arbetet till ren 1895-1905, under jrnvgens etableringsfas i samhllet och de nrmsta ren drefter. Huvudmlet r att se i vilken utstrckning stra Centralbanan haft fr pverkan p samhllet. Fokus kommer i frsta hand ligga p sociala och kulturella aspekter.

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson 1.4 Kllmaterial

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Fr att besvara uppsatsens syfte och frgestllning krvs ett tillfredsstllande utbud av relevant kllmaterial. Genom Libris katalog (http://libris.kb.se) har skning p jrnvg, stationssamhlle, station och Sveriges Industrialisering genererat litteratur fr att ska svar p mitt syfte p generell niv. Skning p lokalhistoriska arkivet i Kisa bibliotek, Kinda kommunarkiv och Vadstena landsarkiv har i sin tur genererat material fr en mer specifik niv. Efter en frsta verskdlig skning gjorde jag sedan en godtycklig sortering, dr material sllades bort som bedmdes sakna relevans fr mitt problemomrde. Frmst frekommande i skresultaten p makroniv visar sig Peter Aronsson & Lennart Johanssons antologi Stationssamhllen Nordiska perspektiv p landsbygdens modernisering. I egenskap av antologi blev denna bok en ganska central knutpunkt d den samlat senare tids forskning frn flera regioner med ett brett spektrum av infallsvinklar. Underskning av vanligast frekommande kllor i kombination med genomskning av uppgifter som anses relevant fr mitt arbete gav goda frutsttningar fr anvndbarhet och innebar ven en grund fr fortsatt skning av litteratur Vilka kllor har historikerna i Stationssamhllen... anvnt? P mikroniv r litteraturen mer lttverskdlig. En genomskning genom lokalhistoriska arkivet i Kinda resulterade i litteratur avsedd fr bde versiktlig information om samhllets utveckling och mer specifikt fr stra centralbanan. Kllmaterialet som jag anvnde frn kommunarkivet bestr av kopior av brev som bevarats och som snts in till kommunalstmman under de rtalen 1895-1905, medan kllmaterial p landsarkivniv besttt av Kinda hrads stift domprotokoll mellan 1897 och 1910.

1.5 Metod Genom att bearbeta tidigare forskning r min mlsttning att skapa en uppfattning om hur det aktuella lget ser ut Vilka faktorer som ligger i fokus, vad tidigare forskning efterlyser, och ska finna vilka former av konsensus respektive siktskillnader som frekommer, bde p regional och nationell niv. Syftet med detta r att p ett mer konkret plan hitta omrden att frdjupa mig i och vart jag behver leta fr att ska efter gemensamma nmnare i Kisa som stationssamhlle p samma stt som i tidigare forskning. Genom att jmfra och upptcka likheter respektive avvikelser frn normativa vrdenp makroniv fr stationssamhllet uppkommer ven mjligheten att underska vad som mjligen kan frklara vad fr faktorer som pverkar p olika stt. Frst och frmst mnar jag redogra fr hur tidigare forskning fokuserat p stationssamhllet och vilka definitioner som

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

frekommit. Vad innebr termen stationssamhlle? Kan Kisa ses som ett stationssamhlle enligt tidigare forskning? Massmedia r en infallsvinkel som kommer att anvndas. Den lokala tidningen stgta Correnspondenten kommer att underskas fr att f en uppfattning om tidsandan och hur tidningen vljer att framstlla strckan som kom att bli stra Centralbanan. Genom tidningen gr det ven att flja utvecklingen kronologiskt och f en uppfattning om vad som av tidningen betraktas som nyhetsvrde. Genom att underska bevarade brev till kommunalstmman r min id att underska vad som kan ha uppfattats som konfliktomrden i samhllet och vad enskilda mnniskor har uppfattat som viktiga att belysa p kommunal niv. Syftet r att jmfra med vad tidigare forskning p makroniv belyser som problemomrden i stationssamhllet och underska om det ven frekommit i Kisa samhlle. Hr resonerar jag att det kan vara mjligt att ska svar kring mina delfrgor om nykterhet och politisk mobilitet hos den enskilda kisabon. Sakreslngorna r ett upptecknat register ver dmda brtt och btessummor som delas ut i hradstinget. Syftet med att underska dessa fr den aktuella tidsperioden r att strukturera och analysera trender inom brottslighet i Kisa Skedde ngra frndringar i trender nr jrnvgen introducerades och vilka resultat har tidigare forskning presenterat som berr stationssamhllet i stort? Mitt motiv r till stor kopplad till mina delfrgor om nykterhet och om mtet med rallarkulturen.

2 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen som skett som berr jrnvg och stationssamhlle r hr indelad i tv delar Makroniv och mikroniv. Jag har valt att lgga upp denna struktur fr att ge lsaren frst en vergripande uppfattning av jrnvgen och stationssamhllet fr att sedan ta med sig detta till min presentation av tidigare forskning som berr jrnvgen i just Kisa. 2.1 Makro Forskning utifrn generell niv Vissa avgrnsningar frekommer i min redogrelse ver makroniv. Vad gller de svenska stambanorna i stort har ett visst fokus skett p den stra stambanan med motiveringen av banans geografiska lge som i hg grad gr parallellt med den stra centralbanan och dels fr att stationssamhllena lngs denna strcka inte hade helt skiljande frutsttningar mot Kisa samhlle. Det blir p s vis lttare att analysera och placera Kisa samhlle i ett sammanhang med samhllen som analyserats mer ingende n vad Kisa har i tidigare forskning.

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson 2.1.1 - Definitionen av ett stationssamhlle

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Enligt Peter Aronsson skedde under 1900-talet en frndring i synen p relationen mellan stat, kommun och landsbygd hur frndringen sker och vem synen frndras hos framgr dock inte srskilt specifikt. Begreppet samhlle gick under sekelskiftet frn att vara ett ideologiskt laddat begrepp till att bli ett sociologiskt och sakligt begrepp till frmn fr vetenskapliga studier. Termen stationssamhlle anvnds fr frsta gngen 1885 i Bihang till Svensk frfattningssamling och fr stadsfstande av stadsstadgor inom ett ttbebyggt omrde.1 Aronsson terger ven den danske historikern Peter Stillings 3 olika frhllanden fr stationsbyen: Jrnvgsstationen str i centrum fr bebyggelse och dynamik. Orten r inte en privilegierad stad men ej heller en bondby. En varierad differentierad sysselsttning och ttort har vuxit fram utan att passa in i diktomin stad-land. Administrativt, och fr vetenskapliga avgrnsningar, ska ttorten innehlla sysselsttning som mer n till hlften bestr av yrken som inte r relaterade till jordbruk och dess tillhrande traditionella yrkesformer.2 Stationssamhllet bedmer Johansson som ett objekt dr landsbyggds- och stadskultur mts och interagerar innan de slutligen fogas samman till en form av unik kultur fr just stationsamhllet.3 Lennart Johanssons forskning innehar sledes ett konsensus med Hilding Johanssons forskning om folkgrupper, dr bda ser stationssamhllet som en smltdegel fr kultur och rrelser.4 Sjlva begreppet Stationssamhlle, betonar Strmberg, r viktigt att avskilja frn samtiden ur avseendet huruvida befolkningen i samhllet verkligen sg sig som innevnare i ett stationssamhlle, eller om begreppet r ett samlingsnamn som tillkommit under senare tid i historieforskningen. Strmberg avslutar sin avhandling genom att ppna fr fortsatt forskning Nr och hur blir man medveten att man befinner sig och r en del av ett stationssamhlle?5 2.1.2 Geografi och ekonomiska frutsttningar Jrnvgsetableringen var sen och relativt blygsam i Europas ytterkanter, dribland ven Sverige. I Storbritannien och Belgien fanns ett tydligt behov och underlag fr jrnvg, vilket skapade stor lnsamhet och avkastning fr de som investerade i infrastrukturen. Lnsamheten i dessa omrden lg frmst i det frvntade trafikunderlaget vilket ocks skapade en naturlig investering bde hos

1 2

Aronsson 1999 (s 33) ibid (s 33f) 3 Johansson 1999 (s 103) 4 Jfr Johansson 1999 (s 103) samt Johansson 1980 (s 49f) 5 Strmberg 1999 (s 101)

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

stat, stormn och entreprenrer. Sverige avvek frn detta mnster hvdar Stig Svallhammar, forskare inom urban- och transportgeografi, p s stt att jrnvgen byggdes utan att ett egentligt trafikunderlag gav samma naturliga anledning. Kapitalet fr projektet lnades frmst i frn utlandet, men i rdsla fr att utlndsk kpkraft skulle f fr starkt etablissemang i Sverige beslutade riksdagen vid stndermtet 1853/54 att staten skulle st fr byggnationen av de s.k stambanorna. ven om medel fr jrnvgen ven hr hmtades frn utlandet s hll staten p s stt utlndska spekulanter borta frn spren.6 Vilka frutsttningar har tidigare forskning betonat som betydande fr en frttning av municipalsamhllet? En station, god tillgng p mark, frdelaktigt om den r besutten av flera hnder fr att frhindra monopolpriser, en knut i form av fler jrnvgar eller vattenvgar nmner Aronsson rent pragmatiskt som pverkande faktorer. 7 Sverige karaktriseras av lnga avstnd och en gles befolkning, vilket ocks har till fljd att genombrott i transport och infrastruktur ger mycket ptagliga effekter nr det assimileras med samhllet. Nationalekonomen Eli F Heckscher konstaterar i sin avhandling frn 1907 att jrnvgen ej som ensam faktor innebar att ett samhlle per automatik exploaterades. Samhllsutvecklingen kan sledes inte frklaras med en ensam grnsbrytare. Flera faktorer kan mycket vl legat latenta tills denna form av infrastruktur ntt samhllet och inneburit en frndring, som exempelvis industri eller marknadsefterfrgan. Alternativt har dessa vriga faktorer kanske inte uppkommit intill jrnvgen frrn i efterhand och framkallat en omvlvning frst flera rtionden efter det att jrnvgen lagts.8 Hecksher drar ven flera andra generella slutsatser fr stationssamhllet i stort. Det mest tydliga sambandet mellan jrnvgen och befolkningstillvxten pvisar Heckscher i sjlva byggnadsfasen, nr jrnvgen drogs in i samhllet. Stationssamhllet drar ocks befolkning frn de omgivande socknarna, och ven inom sin egen socken till sjlva ttorten. Ytterliggare en slutsas r att jrnvgens inverkan r stark dr den allmnna befolkningskningen r svag, och tvrtom9 Det r viktigt att notera att Eli F Heckschers arbete publicerades frsta gngen 1906 i samband med utgivningen av boken Statens jrnvgar 1856-1906. Den stra Centralbanan, som drogs parallellt med stra Stambanan (ej att frvxlas, frf. anm.) byggdes sent och berrs inte i Heckschers avhandling, ej heller frekommer Kisa i underlaget fr Heckschers avhandling , d samhllet anskte som municipalsamhlle 1905. Detta r viktigt att ha i tanke nr man lser Till belysning af jrnvgarnas betydelse fr Sveriges ekonomiska utveckling. Hr uppkommer tanken att samhllet nu fr mjlighet

6 7

Svallhammar1991 (s 1, 26ff) jfr Schivelbusch 1998 (s 10) Aronsson 1999 (s 24) 8 Heckscher 1907 (s 11) 9 Heckscher 1907 (s 18f)

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

att i grundlggande mn hamna i en jmfrande studie. En indirekt tolkning fr jrnvgens nytta fr industrin p nationell niv r hur denna nyttjade jrnvgen. Nrmare 2/3 av allt material som transporterades var obearbetat skrymmande material, ssom malm, trvaror, sten, kalk, cement, stenkol, koks och spannml. Det ger frvisso en orttvis bild kvantitativt att jmfra rvaror med frdlade varor i frga om transportnyttan, men ven jmfrelser i form av tonkilometertal framstr frakten av just rena rvaror som den framfr allt mest betydande under tidigt 1900-tal om man utgr frn Heckschers berkningar.10 2.1.3 - Kulturen Jrnvgen brt bygdens och samhllets isolering. I stationssamhllet restes allt som oftast bde missionshus, ordenshus och folkets hus konstaterar folkrrelseforskaren Hilding Johansson. I stationssamhllet kom mnniskan frn landsbygden ltt in till staden, och genom det nyfunna infrastrukturen fann tidningar och agitatorer nya spridningsomrden. En annan faktor att ta i berkning, som H Johansson nmner r en demografisk frskjutning och att stora hopar av ungdom frekom allt mer i samhllet. Med industrin och samhllsfrndringen uppstod nya behov, och mnga av folkrrelserna svarade fr dessa ven hr nmns stationssamhllet som en hrd fr folkrrelser11. P lokal niv blev stationen ett nytt offentligt rum fr befolkningen. Tidigt frstods att nyttja stationshusets tilltalande roll fr reklam och estetik, och statliga tjnster tillkom p alla stationsorter med fast ln, uniform och kanske ven en tjnstebostad skriver Gunilla Linde Bjur, proffessor i arkitektur och kommunikationshistoria. Stationshuset kom ven med nya arkitektoniska influenser. Med tunnare vggar, strre fnsterytor och betoning p genombrutna fasader bidrog stationsbyggnaden med influenser till den vriga arkitekturen p orten12. Utver arkitektur blev den uniformerade stationsarbetaren som yrkeskr ytterligare ett ansikte fr myndighet och organisation i samhllet.13 Lennart Johansson drar utifrn sin forskning slutsatsen att synen p alkohol i stationssamhllet var betydlig fr den kulturella identiteten och skapade en markerad distans mellan samhlle och landsbygd. Ider vaknade till liv i jrnvgens spr om en form av stationssamhlleskultur14, inte helt olikt Sidsel Eriksens analys. Vad som ocks r intressant r att se hur Sidsel Eriksens forskning kontra Lennart Johanssons pvisar att samhllsgrupperna ndvndigtvis inte har en unison syn genom hela landet eller i Skandinavien. I Grindsted var det exempelvis bondebefolkningen som sympatiserade

10 11

Heckscher 1907 (s 83ff) Johansson 1980 (s 49f) 12 Linde-Bjur & Engstrm 2010 (s 36, 55) 13 Strmberg 1999 (s 99) 14 Johansson 1999 (s 116)

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

med nykterhetsidealet medan det var rakt motsatt i orten Alvesta i Smland15. Johansson diskuterar ocks i sin avhandling om stationssamhllets nykterhet och kulturvrde ocks hur stationssamhllet r intressant som studieobjekt. I de snabbt framvxande samhllena, dr det oftast bara fanns en liten by med ngra grdar, sker ett omvlvande mte mellan det det traditionella och det moderna. Stationssamhllet gav enligt Aronsson ven goda mjligheter fr bildandet av nykterhetsloger. Dessa olika freningar och loger, enas Aronsson och Johansson om, skapade en freningsvana, social samvaro och identitetsbildning hos innevnaren.16 Brottsligheten har ett samband med alkoholkonsumtionen i tidigare forskning. I Aronssons Perspektiv p stationssamhllen... konstateras att i samhllena lngs den stra stambanan dominerade fyllebrotten fram till 1930-talet och att trafikbrotten kade gradvis till fljd av att det bde uppkom mer infrastruktur, och att ven fler frordningar uppkom med tiden. Mnnen r i majoritet av de dmda och vldsbrotten begs frmst av lginkomsttagare och tjnstefolk.Landsbygdskulturen med flitigt brnnvinsbruk och kraftmtning mellan mnnen mtte en stationskultur med stadsambtitioner skriver Aronsson. 2.1.4 - Stationssamhllets roll Ett omrde som tidigare forskning intresserat sig i r vilken funktion stationssamhllet spelat i dynamiken kring demografi, industrialisering och samspel mellan landsbygd kontra stad. I Danmark beskriver historikern Sidsel Eriksen, med underlag frn etnologen Bjarne Stoklund, stationssamhllet som frpost i civiliseringsprocessen, dr kpstderna stod i centrum och stationssamhllet utgjorde ett mellanstadie. Stationssamhllet i Danmark, liksom i Sverige,var mer kopplat till landsbygden n till staden under jrnvgens tillvxt. Vad Eriksen menar med frpost r hur dess befolkning i dessa samhllen skte uttrycka sig och adaptera till stadslivets kultur och levnadsvanor fr att efterlikna denna.18 Likas konstaterar Henrik Zip Sane i Stationsbyerne og det moderne samfunds gennembrud p landet att stationssamhllet var en form av hybrid mellan stad och landsbygd. Zip Sane gr ven ett steg lngre och tolkar stationssamhllet som punkten dr arbetarklassen fick sitt genombrott p den danska landsbygden och att det ven innebar modernitetens genombrott. Ngot mer abstrakt
17

15 16

Eriksen 1999 (s 79) jfr Johansson (s 116) Aronsson 1999 (s 28) 17 Aronsson 1999 (s 27) 18 Eriksen 1999 (s 68)

10

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

konstateras ven att Borgerlighedens rhundrede lange kamp om kroppe og sjaele nede gennem den kollektive laereproces i stationsbytiden ogs ud p landet.19 Gregor Paulsson ser stationssamhllet som en tjnstestad, ngot som med vld lagts ovanp den andra: byarnas, marknadsplatsernas och kpstdernas Sverige. Enligt denne rr sig stationssamhllet som ett ensidigt tjnstesamhlle med ensidig produktion som med den nya transporttypen blir en del av ett strre sammanhang. Paulsson anser att denna form r ett frstadie till stadssamhllets idealstereoyp.20 Jrnvgsetableringen i Sverige var en avgrande faktor i landsbygdens industrialisering, bildandet av ttorter och bruksorternas expansion konstaterar historikern Peter Aronsson. I det vergripande arbetet som sker sammanstlla senare tids forskning avslutar denne med att efterlysa mer forskning inom det kulturella perspektivet av stationssamhllet. Med en viss skeptisk antydan mot vad han anser vara en ganska frdomsfull syn generellt mot stationssamhllet skriver Aronsson att mer forskning ...kan vara viktig fr att f det gr diset, den industriella vardagligheten och den pragmatiska trkighetens slja att falla frn stationssamhllet. Bakom draperiet gms om inte skna ting s i vart fall en av de viktigare vgarna till det moderna Sverige21 2.2 Mikro - lokalhistorisk forskning och perspektiv 2.2.1 - stra centralbanan Linkping-Hultsfred: de frsta hundra ren Det mest ambitist utfrda arbetet utgr Niklas Adell och Per-Olov Brnnlunds litteratur stra Centralbanan, Linkping-Hultsfred. Hr saknas dock konsekvens-analysering av det slag som jag sjlv efterlyser i min frgestllning fr denna uppsats. Vad boken berr utfrligt, och som jag inte kommer berra, r byggnationsfasen av stra centralbanan. Detta r i sig ett mycket intressant avsnitt som jag kan rekommendera till den som r mer intresserad i detaljfrgor och teknisk formalia kring just denna strcka, men som fenomen i sig har jag av tids- och utrymmesskl valt att avgrnsa byggnationen frn detta arbete. Adell och Brnnlund drar dock flera slutsatser som r av god relevans fr mina frgestllningar. Konsensus rder med tidigare forskning p makroniv, att stra centralbanan hade stora bieffekter och orsakade genomgripande frndringar fr orter och bygder22 Vad gller lag och ordning framstlls jrnvgsarbetarna, rallarna, som ett orosmoment i Stngdalen. Nr lnerna utbetalades till rallarna sg krgarna i Kisa sig ndsakade att hlla stngt ven om Adell & Brnnlund
19 20

Zip Sane 1999 (s 84) Aronsson 1999 (s 39) 21 Aronsson 1999 (s37f, 56) 22 Adell & Brnnlund 1999 (s 17)

11

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

ocks bidrar till att vilja nyansera bilden med exempel p positiva frhllanden mellan jrnvgsarbetare, arbetsgivare och bofast befolkning.23 stra centralbanan trafikerade inte under den aktuella tiden en srskilt vlbefolkad trakt, vilket innebar att godstrafiken hade strre ekonomisk betydelse fr CJ n fr persontrafiken. r 1904 fylldes i snitt 37 av 88 sittplatser i tgen. Den ekonomiska avkastningen p stra centralbanan var i regel frnvarande. Ett naturligt skl som Adell & Brnnlund presenterar som orsak r fr sm trafikintkter i frhllande till driftskostnaden. Den frmsta anledningen fr jrnvgens tillkomst var samhllsekonomisk och att syftet till stor del frn brjan var instllt p att ka transportmjlighet och kommunikationen fr industrierna i nromrdet.24 2.2.2 - En bok om Kisa socken Bundet i fyra delar finns det som kan betecknas som ett arbete med att ansamla en fullstndig versikt ver Kisa samhlle i En bok om Kisa socken, vilket utkom med jmna intervaller mellan 19731990.Tematiskt berr dessa bcker frn grundlggande geologi och topologi, till industri, andlighet och kultur. Dessa kan ses som antologiska verk , dock saknas flera komponenter till vetenskaplig metodik Koppling till tidigare forskning, frdjupande diskussion och analysering relaterat till makroniv frekommer sparsamt, liksom teoretisk utgngspunkt. ven i detta band frekommer Nicklas Adell som bidragit med kapitlet stra centralbanan jrnvgen i Kinda. Adell fokuserar frmst p bakgrund, genomfrande och byggnation av stra centralbanan, beskrivning av lokomotiv och stationer som frekom lngs jrnvgen men lmnar frgan kring dess betydelse ppen. Vad Adell kan konstatera r att stra centralbanan frt mnniskor nrmare varandra avstndsmssigt och att industrin i Kinda med jrnvgen ftt en direktfrbindelse med bde Sverige och vriga Europas ntverk av jrnvgar.25 Utver Adells kapitel handlar det om att ska fragment och med mttlighet tolka de f sammanhang i vrigt som tar upp stra centralbanan ur serien. Ernst Nilsson ser i sitt kapitel Kisa municipalsamhlle att kad byggnadsverksamhet var en grundorsak till att Kisa vergick till municipalsamhlle. stra centralbanan ser Nilsson som en orsak, som kade efterfrgan centralt efter bostder och affrslokaler26 Fga frvnande frekommer stra centralbanan under avsnittet Hantverk och industri i Kisa 1800-1950, dr hgskoleadjunkt Arne Eriksson konstaterar att jrnvgen vnde en negativ utveckling i Kisa p s vis att den ersatte Kinda Kanal som en viktigare transportled, frmst vad gller timmer. Eriksson hvdar efter en genomgng av de frmst frekommande

23 24

Adell & Brnnlund 1999 (s 22) Adell & Brnnlund 1999 (s 116) 25 Adell 1990 (s 34f) 26 Nilsson 1990 (s 111)

12

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

industrierna i Kisa samhlle att stra centralbanan startade en utveckling som gjorde Kisa till centralort fr sdra stergtland. 27 verlag kan konstateras att tidigare forskning p mikroniv placerat jrnvgen som en verkande lokaliseringsfaktor i en process dr Kisa bildas till en ttort. stra centralbanans betydelse fr Kisa samhlle har sledes analyserats i ett vergripande perspektiv tillsammans med nringslagstiftning, industrialisering och jordbrukets utveckling. Det finns med andra ord motiv fr en djupare analysering av jrnvgen som enskild pverkande faktor bde inom kultur och ekonomi.

3 - Underskning
3.1 - Beslut om jrnvgen Kisa samhlle frekom endast sporadiskt i strre regionala tidningar under 1800-talet, sett till de resultat Brje Nordstrms tidigare forskning om Kisa och hur samhllet uppfattades i stgta Correnspondenten (C). Frn den 30e september 1895 sker ett markant trendbrott, vilket innebr att r 1895-1899 kvantitativt nstan upptar en tredjedel av alla publicerade hndelser i tidningen med skordet Kisa under hela 1800-talet. Orsaken till denna frndring av frekomsten av Kisa i tidningen r jrnvgen och hur den ska dras genom lnet. Innehllsmssigt berrs ekonomin, frmst dr diskussioner om kostnadslsning, dragningsalternativ och aktieteckning dominerar. Den 28e Januari 1898 brjar rapporteringar frn stmmor runt om i Kinda hrad : Frslag om aktieteckning p 150 000 kr beslutades utan votering ... Kisa kommun har med klar blick fr bananlggningens stora betydese p ett hedrande stt gtt i spetsen. I vriga kommuner kommer under nrmaste tiden stmmor att hllas fr samma ndaml. Vi hoppas, att man ven dr ska dagalgga samma offervillighet. Om aktieteckningen nu pskyndas, kan banans byggande pbrjas i sommar. I lngden innebar aktieteckningen att det var skattebetalarna som stod fr notan. Uttaxeringen i re/fyrk hos markgarna mer n frdubblades frn 1898-1900 frn 30 re/fyrk till 65 re/fyrk. En allmnn gynnsam ekonomisk trend som gllde i hela regionen ledde dock till att fyrktalen i Kisa nranog frdubblades mellan 1900-1910, vilket innebar p sikt att skattenivn tergick till utvecklingsnivn sedan tidigare. (se bilaga 5) Linkping tecknar fr 500 000 kr, utan att enrst hjdes dr emot rapporteras av C den 24e maj 1898. ven Kttilstad socken, rapporterar C den 9e sept, tecknar aktier fr 20 000 kr i bolaget ven fast inget banfrslag skulle innebra att en station frlades i Kttilstad. stra Centralbanan kommer ej att berra sjlva Kttilstads sockens omrde, men den kommer i alla fall att bli kommunen till stort

27

Eriksson 1990 (s 560)

13

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

gagn, d stationen vid Opphem kommer f ltt frbindelse med socken. Man resonerade sledes i Kttilstad att det nd fanns frdelar ven om socknen endast berrdes indirekt av jrnvgen. Hur frhll sig tidningen C? Ledarsidan frn den 17e mars 1896 visar ocks p ett i media undanskymt perspektiv. En beskrivning ver stergtland och dess natur bygger vidare p och frsknar ven frdelaktigheter banan ven skulle innebra fr turismen: ...Om man av denna beskrivning finner och med ngon knnedom om de lokala frhllandena i de av banan berrda orterna, kan man redan nu inse viken vg fr turisterna denna jrnvg borde kunna bli. Mnga vackrare jrnvgsfrder har kanske vrt land ej att bjuda p. I vilken utstrckning stra centralbanan anvndes i turismsyfte gr tyvrr inte att f besvarad d denna form av resande inte srskiljdes frn vrig persontrafik.28 ter tillbaka till 1898 och den 28e sept, d fljande str att lsa ur ledarsidan: p mtet i Kisa sgo vi mnga arbetare g fram och teckna sin aktie 100 kronor, detta i hopp om att vid den blivande jrnvgsbyggnaden f arbetsfrtjnst och att sedan i jrnvgsaktier ha ett litet vrdepapper. Skulle icke d jordgare, vilkas egendomar genom nrheten till den ifrgasatta banan mste vinna hgst betydligt i vrde, finnas nnu villigare att teckna aktier i jrnvgen? Ur ledaren den 6e oktober 1898 gr att utlsa en siktsskillnad mellan C och stergtlands Dagblad; en konkurrerande tidning som fresprkade en dragning till Vimmerby frn Norrkping istllet fr Linkping. M alla stta sina skuldror till lasset, s skall det komma fram, svarar C. Solidariteten som rrde kostnadsfrgan var ptaglig. I Vimmerby blev konflikten stor kring vilken summa som kommunalstmman vara redo att investera i jrnvgen. Efter ett omdebatterat beslut p 75.000 kr hoppade mnga ledamter av (motstndarna nskade en investering p 150.000 kr)29 och i C stod den 12/11 1898 att lsa: I allmnnhet har man fr denna jrnvg visat det allra strsta intresse, undantag endast Vimmerby stad, som vl nskat f de stora frdelar men spekulerande p andras beredvillighet skt komma undan med s liten aktieteckning som mjligt sikter frn lokalt hll finns tyvrr mycket litet tillgnglighet av. Det r med andra ord svrt att bilda en uppfattning av hur de enskilda invnarna frhll sig till stra centralbanan, hur intresserade var de och hur mycket utrymme tog debatten utanfr kommunalstmmans vggar? En anonym insndare frekommer, publicerad den 27e dec 1898, som fresprkar varmt fr jrnvgen och dess innebrd:
28 29

Adell & Brnnlund 1999 (s 36) Adell & Brnnlund 1999 (s 13)

14

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

...I det fallet str icke endast Kisa frsamling utan ven Kisa bys invnare i frsta rummet, ty Kisa r icke blott ett vlmende samhlle, utan dr finnes ven vad man kallar frmgna personer, som ha rd att slpp fyrkarna lsa, svida viljan r med. Den som icke varit i Kisa torde icke kunna frestlla sig den rrelse som finnes dr. Tnk om jrnvgen kommer till stnd!.... Sg mig vad som felar i Kisa! Jo, en jrnvg. Sedan r allt fullkomnat. P senare tider ha tskilliga handlande och fabrikanter i detta samhlle samlat sig en ej obetydlig frmgenhet. /Kindabo 30 Den anonyma insndaren skulle snart f se fullkomnandet. Aktieteckningen inbringade sammanlagt 1.690.100 kronor. Man hade berknat att den totala kostnaden (som efter revidering hamnade p 3.580.000 kronor) skulle till hlften finansieras av aktieteckning och till andra hlften av statsln. Frdelningen blev inte riktigt exakt, men den 24e februari 1899 beviljade Kungl Maj:t ett ln p 1.790.000 kronor (en summa som i sin tur ndrades till 1.710.000 kronor). Med statslnet beviljat blev en konstituering av ett jrnvgsbolag mjligt - Den 3e juli godknde Kungliga Patent- och Registreringsverket namnet och signaturen stra Centralbanans Jernvgsaktiebolag - CJ.31 3.2 - Jrnvgen kommer till Kisa Stationsomrdet i centrala Kisa lstes in av CJ frn fabrikr F O Liljedahl till ett vrde av 2000 kronor. CJ uppfrde hr ett stationshus av s.k typ 1. Detta var den strsta av fyra (rangordnade frn 1 till 4) standardtyper som framtogs p 1870-talet av Axel Kumlien vid Bergslagens Jrnvgar, inspirerad och tillgnad Claes Adelskld och Adolf Edelsvrd, de tv frmsta pionjrerna i Sverige vad gller stationshus och dess arkitektur.32 Ritningen fr Kisa stationhus framtogs av Joh Lagerstrm. Huset bestod av tv vntsalar, en andra- och en tredjeklass som lg i anslutning till vestibul och perrong. Kostnaden fr detta uppgick till 25.020 kronor. Utver detta tillkom ett lokstall sder om stationen med tillhrande vattencistern p 21 kubikmeter. Separat bostadshus fr personal p stationsomrdet tillkom frst 1920. vriga villkor som gllde fr samhllets station var att det p plats skulle vara 350 meter hinderfri sprlngd, d Kisa klassades som en militrmtes-station.33 Hur synen p jrnvgens betydelse var illustrerar Nicklas Adell genom invigningen: Sndagen den 8e juni 1902 avgick det kungliga extratget frn Vimmerby 12:55. Konung Oscar II, kronprinsen, tv statsrd och tv landshvdingar, fr att nmna ngra ur sllskapet, deltog i resan och uppstndelsen var mycket stor. Kisa station dekorerades med fanor och blomsterarrangemang, och

30 31

Nordstrm 1973 (tillgnglig via Kinda lokalhistoriska arkiv) Adell & Brnnlund 1999 (s 14) 32 Linde-Bjur & Engstrm 2010 (s 64f) 33 Adell & Brnnlund1999 (s 181ff)

15

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

blomverrckning skedde nr s kungen ankom. En synnerligen stor skara mnniskor hade samlats i samhllet, dock vill Adell betona att det snarare var fr kungen n fr invigningen av sjlva jrnvgen som folket samlades fr att beskda.34 Frutom en jrnvg rakt genom samhllet, ett stationshus, ett virkeslager och en sttlig invigning innebar stra centralbanan fler frndringar p sikt. Runt sekelskiftet 1900 uppkom i kommunalstmman ett intresse fr att upplta en ny samhllsform. I samband med byggnationen av jrnvgen uppstod en efterfrgan p bostder och affrslgenheter i Kisa, och i Kisa som kyrkby fanns inga freskrifter eller frordningar om hur byggnation i samhllet skulle g till. Processen var lngdragen i och med att stmman nu rrde sig p nytt omrde 29e oktober 1901 anfrtrodde kommunalstmman t ingenjr Wedberg att upprtta en stadsplan, vilket sedan stegvis fljde av reglering av marknadsdagar, byggnads- och brandstadgor uppfrdes och s avslutningsvis den 25e jan 1905 slutfrandet av stadsplanen, kartlagd av kapten J Stnggren.35 3.3 - Garverifabrikr Anderssons supnste och rallarkulturen konflikt med ordningsmakten Fljande del av underskningen utfrde jag i syfte att dyka ner och visa en inblick och mina intryck av mtet med rallarkulturen, och brottsligheten under den berrda perioden. Utver frndringar i samhllsform fljde intryck och kulturella skillnader i form av de som ven lade jrnvgen. En uppfattning om hur mnga som rrde sig lngs stra Centralbanan kan bildas genom att jmfra antalet arbetande, ca 1000 personer involverade36, med hur mnga som bodde i Kisa under sekelskiftet, ca 3500. Rallarna kom med jrnvgen och brt in i samhllet med slgga och dynamit, och med ider om jmlikhet och rttvisa. Beskrivningen frn Karl Swartz r bde dynamisk och uppseendevckande och mlar upp en bild av ngot som nrmast upplevs av densamme som ett intrng. En annan av dennes skildringar beskriver hur rttvisan skipades av dessa nya arbetare: - Till exempel en bondhustru hade jobbat med hga smrpriser oskliga i allra hgsta grad, straffet kom, vra bangubbar hmtade kramoran, kldde av henne in p bara kroppen, varefter smret noga smrjdes ver hennes lekamen, en bra priskontrollnmnd p den tiden. Ja, s gick det vidare och r 1902 invigdes stra centralbanan...37

34 35

Adell 1990 (s 194) Nilsson 1990 (s 111) 36 Adell & Brnnlund1999 (s 15) 37 Karlsson 1990 (s 131)

16

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

En underskning av sakreslngderna fr Kinda Hrads Stift mellan 1897-1910 kan hr vara av intresse fr att jmfra Kisa gentemot Peter Aronssons tidigare forskning om sambandet mellan rallarkulturen, alkohol och brottslighet: 1899 r frsta ret en jrnvgsarbetare flls i tinget och i 16 av 45 fall som berrs i sakreslngden fr samma r r den tilltalade verksam som jrnvgsarbetare. Ett fall av vld och hot mot tjnsteman r ett relativt ovanligt fall och som kan ses som ett grvre brott ur avseende till rttsskerheten. De vriga bestod av fylleri (8 till antalet av sammanlagt 9 dmda fall), frargelsevckande beteende (4 till antalet av 6 fall), ett fall av misshandel (av 2 dmda) samt ett fall av snatteri (av 1 dmda fall). Frn och med r 1900 sker en signifikant kning av misshandel som avtar succesivt under en trers-period, varav i 15 av de 26 fallen r den tilltalade jrnvgsarbetare. Vldsbrott, tjuvjakt, fylleri och misshandel kom under de kommande ren som observerats fram till 1910 att domineras nstan uteslutande av jrnvgsarbetare, drngar, fattighjon och hantverkargesller38. Brott dr jrnvgsarbetare dms frekommer mellan 1899-1903, dr hstinget 1900 och vrtinget 1901 har hgst andel av dmda jrnvgsarbetare. Av 31 dmda fall under hsttinget 1900 stod jrnvgsarbetarna fr 10 av fallen. Bortser man frn utevaro ssom pant rr det sig om nstan hlften av brotten. Av 23 dmda fall i Vrtinget 1901 var 10 jrnvgsarbetare. Mlen rrde i samtliga 8 fall av misshandel samt skadegrelse under vrtinget jrnvgsarbetare, liksom 2 fall av frsta resans snatteri. Hsttinget 1901 blev betydligt lugnare, d endast 3 av 30 fall rrde jrnvgsarbetare, terigen inom Frargelsevckande beteende och misshandel. 1902 brjade sakreslngderna sammanstlla hela rtal istllet fr hst- och vrting. Samtliga fall, utom ett fall av misshandel, inom misshandel, fylleri, vldsamt motstnd, frargelsevckande beteende och snatteri var de dmda jrnvgsarbetare (i ordningen 2, 3, 1,1 och 1 fall). Jrnvgsarbetarens funktion var till strsta del nu obsolet r 1902 efter invigningen av stationshuset och 1903 dmdes ett sista fall av misshandel som utfrdes av en jrnvgsarbetare. (Se bilaga 2) Polisen i Kisa samhlle bestod till en brjan av endast en polisman, Frid, och en fjrdingsman, Otto Jonsson. Nr stra centralbanan kom frstrktes kren med en rallarlnsman vid namn Valdemar Brattberg, samt ytterligare tv polismn, Bruzell och Vallin.39 En inblick i hur olika konflikter uppstr mellan ordningsfresprkare, i detta fall lnsman och polis, och sljare med ekonomiskt intresse kan uppvisas genom en htsk debatt som skedde under Kisas period av jrnvgsbygge. Flera rster hjs mot alkoholfrsljningen och dess konsekvenser. I ett frsta av serie brev, daterat den 1a september 1899 riktat till kommunalnmnden i Kisa, beklagar sig
38

Benmningen gesll avskaffades formellt redan i samband med nringsfrihetens infrande 1864, likvl fortsatte tituleringen att anvndas genom hela det underskta materialet fr sakreslngderna. 39 Nilsson 1968 (s 2)

17

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Frid och Bruzell ver ...olagligheter som frekommit vid de tillstllningar som fabrikr Andersson i Wirkegrden anordnar i sina lokaler. Ett brev, daterat 5e mars 1900 riktad till kommunalnmnden i Kisa, r skrivet av civilingejr Lewton Widberg. Avsett som vittnesml beskriver Widberg hur ...oordning bland jrnvgsarbetare frekommit. Vid ett tillflle fr tiden hst antrffades utanfr lokalen flera stycken arbetare liggandes redls samt inuti densamma flera stycken supande brnnvin ur medhafda buteljer Vad Widberg antagligen vittnade till verkar ocks extra lnsman vid stra Centralbanan, Valdemar Brattberg, ha bevittnat. I ett lngt brev, ven detta daterat den 5e mars 1900, beskriver Brattberg svrigheterna att frm fabrikr Andersson att respektera att hlla stngt under Sndagar och marknadsdagar. Fr att komma till bukt med oredan Widberg anser sig ha bevittnat rekommenderar han kommunalnmnden att dra in Anderssons frsljningsrtt under en tid av tv r. Dagen drp, den 6e mars 1900, skriver Bruzell, Mollin, och Frid, nu i egenskap av polismn, en rekommendation att dra in J A Anderssons utsknkningstillstnd med anledning av att ...Garvaren Andersson, som uppenbarligen icke alls bemda sig om oreringens tillseende i sin lokal, utan synas lemna sitt samtycke till brnnvinsdrickande r alldeles olmplig att inneha frsljningsrrelsen.40 3.4 - De ekonomiska fljderna G:son Hjorts beskriver i sina s.k anteckningar industrin i Kisa: ...af ringa betydenhet till fljd af hitintills bristande kommunikationer Tidigast noterat r en fredragningslista i kammarkollegiet frn 1587 dr bnderna begr en mildring p de penninger, som de utgjre skole till salpeterverkstderne ( vilket G:son Hjort noterar avslogs). Produktionen var till strsta del avsedd fr bruk p regional niv, ssom pottask, papper, kldesfabrik och ullspinneri, snusfabrik, frgeri, tegelbruk, bryggeri, garveri, urmakareoch skodon, fltning av halmhattar och laggkrl. En ngsg upprttades 1866 strax sder om Kisa.41. Arne Eriksson beskriver vidare Kisas industriella utveckling som en infrastrukturell kamp, odramatisk br kanske tillggas. Genom frihandeln p 1800-talet uppstod ett affrsintresse i skogen och timret i socken. Genom Kinda Kanals frdigstllande p 1870-talet frskts trindustrin mot samhllena Horn och Hycklinge, som genom sitt lge vid sunden och frbindelse med kanalen underlttade exporteringen av ovan nmnde trvaror. Arbetstillfllen frflyttades till dessa samhllen, vilket ven det kan anses vara en delfrklaring till befolkningstappet i Kisa 1880-1900. Med introduktionen av jrnvgen i Kisa frskts s terigen industri och arbetstillfllen mer tillbaka mot Kisa. Jrnvgen
40 41

Samtliga brev tillgnliga via Kinda kommunarkiv. G:son Hjort 1973 (s 4:78ff)

18

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

innebar att ssongsbetonad handel relaterad till Kinda kanal numer kunde sktas ret om, istllet fr nr kanalen var igenfrusen. Som en del i ett transportled fyllde jrnvgen fler funktioner ur transportavseende n vad Kinda kanal gjorde, vilket Eriksson hvdar slutgiltigt gr Kisa till centralort i socknen.42 Hur nyttjades jrnvgen transportmssigt? Viktmssigt sndes mer varor frn Kisa n vad som mottogs. Exempelvis kan nmnas uppgifter frn 1905, d lg summan fr avsnt och anlnt gods p 10 852 ton43. Frmst trvaror, som stod fr hlften av lasten, och tillsammans med snickerivaror, ved och trkol representerade dessa varor under den aktuellt avgrnsade perioden fr nrmare tre fjrdedelar. Vad som anlnde utifrn bestod frmst, i fallande ordning, av livsmedel och produkter mnat fr jordbruk och byggnation, spannml, frdlat tr ssom rundtimmer, jord, sand, gdningsmedel och specerier.44 Under de frsta 10 ren var bruttoinkomsten fr person och godstrafik jmnbrdig, efter 1915 sker dock en kraftig frskjutning till godstrafikens frmn fr att efter 1920 konstant inbgringa hgre andel av bruttoinkomsten.45 Olyckligtvis, noterar G:son Hjorth, upptager jernvgsstationen omkring 5,5 h:ar af den frdelaktigaste marken och r med sina upplag af virke m.m icke ngon prydnad fr platsen...46 Fga frvnande kom ekonomin att st i frmsta rummet fr ett tag framver. Slakteri var en nringsgren som vxte fram och som gynnades av stra Centralbanan. Rallarna, skriver Eriksson, bidrog med ett icke fraktligt tillskott av ortens kttkonsumtion och kade drmed behovet av slakt och avsalu 47. Yrkes- och samhllsgrupper vxte fram som inte gde egna slaktdjur och sledes skapade en marknad med efterfrgan. Postvsendet frbttrades nmnvrt i samband med jrnvgen. Frn att tidigare gtt med diligens vergick nu alla frsndelser genom jrnvgen. Fler postiljoner efterfrgades och anstlldes i samband med centreringen, dr nrliggande Klefors och Korpklev numer ocks hnvisades till att hantera sin post vid Kisa.
Statistik gllande antalet hantverkare och anstllda i Kisa socken. Lite mer n hlften av dessa var verksamma i Kisa samhlle. (Klla Eriksson 1990, s 439)

42 43

Eriksson 1990 (s 560) Adell &Brnnlund 1999 (s 42) 44 Eriksson 1990 (s 561) 45 Adell &Brnnlund 1999 (s 116) 46 G:son Hjort 1973 (s 4:20) 47 Eriksson 1990 (s 503f)

19

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Avslutningsvis vad gller industrin finns flera intressanta trendbrott som sker under sekelskiftet. Frn att antalet anstllda och hantverkare under andra hlften av 1800-talet mestadels gtt hand i hand sker mellan r 1900-1910 en fyrdubblering av antalet hantverkare, frn ca 50 till ver 200, medan antalet anstllda sjunkit. Anledningar som kan ha pverkat var jrnvgen, men ven vergngen till municipalsamhlle och introduktionen av elektricitet. Antalet former av hantverkare efter vergngen till municipalsamhlle nrmast frdubblades (se bilaga 4). Genusmssigt dominerade mnnen yrkesutvandet, r 1915 utgjorde kvinnorna endast ngot ver en tiondel av hantverkarna48 3.5 - Politisk mobilisering och andlighet Hur sg d den poltiska medvetenheten ut hos befolkningen? Vilket samspel fanns mellan andligheten och stra centralbanan i kisa? Som s tidigare nmnts av Swartz gllande rallare och spridandet av ider om jmlikhet och rttvisa s spreds ocks tidningar och folkrrelser med den nya kommunikationen. Politiska freningar, ssom Hgerfreningen, Liberala frisinnade och Socialdemokratiska Kisa - Samtliga tillkom under 1900-talets frsta r49. Trots partipolitisk bildning och tillkomsten av facklig verksamhet har ngon form av klasskamp ur en marxistisk synvinkel inte frekommit i strre omfattning i samhllet. Med jrnvgen bildades frutsttningen fr sociala rrelser d kapitalet centreras och drmed ocks arbetarna. Kisa samhlle r dock under denna tid en relatvit homogen grupp, ven fast bde jordlsa och fabriksgare frekom s var den strsta delen av industrin relaterad till jordbruk och boskapssktsel och ideologiskt sett fanns inga konfliktfyllda siktsmotsttningar. Arbetare och arbetsgivarens intressen skedde i samfrstnd, dr arbetsgivaren hade ett vinstintresse och arbetarna ville ta sig ur den agrara krisen som pgtt under hela 1800-talet.50 Stllningstaganden skedde snarare p ett andligt plan, och de flesta former av ider och intryck verkar ha tagits snarare frn kyrkan n frn ngot partifrbund. De andliga rrelserna har i Kisa varit flertaliga och aktiviteten skiftande men stndigt nrvarande. Trots vrderingar som principmssigt skiljde de olika frsamlingarna t (Fr att nmna ngra Frlsningsarmn, Nordstra Smlands Missionsfrsamling, Missionshuset Tabor, Westra Eneby Missionsfrsamling, Kisa Baptistfrsamling, Salem, Pingstfrsamlingen, Sion och Elimkyrkan m.fl.) finns inga belgg i form av kllor som tyder p att konflikter av allvarligare art frekom rrelserna sinsemellan under den underskta perioden. Tvrtom antyder tidigare forskning att ekumeniken var den frmsta tendensen.51

48 49

Eriksson 1990 (s 439) Nordstrm 1968 (s 4,9) 50 Karlsson1990 (s 159) 51 Jrpemo 1990 (s 262)

20

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

En smrre parentes som ppnar fr frgor r en kort notis i frbifarten som teol. Dr. Sture Jrpemo nmner gllande frlsningsarmns verksamhet i Kisa. Runt 1888-89 etablerades Frlsningsarmen i Kisa. Entusiasmen var stor och kren uppndde 36 medlemmar 1890. Intresset avtog med tiden, men Jrpemo beskriver den s.k gubbvckelsen under vintern 1902-03, troligen namngedd efter ett kat intresse och medlemsnotering av frmst mn, som en mjlig konsekvens av jrnvgens intrde. Orsaken diskuteras dock ej vidare.52 3.6 - Befolkning Jrnvgen hade en pvisad positiv inverkan p samhllet och socknens relativa befolkningsutveckling. Vad som dremot inte kan pvisas r jrnvgen som enskild faktor, utan terigen som en del av ett samspel53 Regionalt fr den stra stambanan pvisar Heckscher den strsta pvisbara folkkningen lngs ngon av de svenska stambanorna.54 Sedan jrnvgsntets byggnation frn 1850 fram till 1905 har andelen stadsbefolkning i Sverige hunnit mer n frdubblas, frn 10,08% till 23,18%55 Vad gller kommunens befolkning kan det konstateras att med undantag fr Kisa och Tjrstad frsamling har samtliga frsamlingar i Kinda kommun minskat i befolkningsmngd sedan en topp p 1880-talet. Folkminskningen mellan 1880-1900, enligt Arne Eriksson, berodde till strsta del p emmigrationen, d ca 600 personer utvandrade frn Kisa socken56. Vad som r intressant att notera, men dr stationen frbehllningsvis sjlvklart inte r en enskild faktor, r att Kisa och Tjrstad (numera Rimforsa frsamling) r de enda nuvarandefrsamlingarna med stationer i kommunen lngs stra centralbanan (se bilaga 1).

4 Analys
Det stod klart nr Sverige gick in i 1900-talet att Kisa samhlle stod infr en helt ny, fr orten oknd form av anpassning. Jrnvgen, beskriver Schivelbusch, alienerade resenren och stllde maskinens regelbundenhet mot naturens oregelbundenhet57. Det fanns tidigare i Kisa inget behov av att anpassa eller rtta sig efter en s pass strikt regelbundenhet som nu jrnvgen stadkom. Ingen hnsyn finns att ta, just fr att rlsen och sprtrafikens natur gjorde detta omjligt. stra Centralbanan kan ses som en snboll som, nr den vl stts i rrelse, vxer och fortstter stta fler hndelser i rrelse. Nr jrnvgen kom och stationen upprttades brjade industrin samlas kring den nya transportleden, och med samlingen runt industrin kom ocks en kad koncentration av
52 53

Jrpemo 1990 (s 245f) Heckscher 1907 (tab.1-6 s 20ff) 54 Heckscher 1907 (s 42) 55 Heckscher 1907 (s 126) 56 Eriksson 1990 (s 560) 57 Schivelbusch 1984 (s 23ff)

21

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

befolkningen till stationssamhllet. Ansamlingen av mnniskor kom med ett kat behov av bostder och affrslokaler och skapade, som slakteribranschen kan ses som ett exempel p, nya former av efterfrgan som behvde tillgodoses. Ett behov uppstod att strukturera samhllet d det tidigare inte fanns ngon samordning eller ngot egentligt behov av central byrkrati som styrde ver Kisa nr det gller stadsplanering och infrastruktur. Antagandet av stadsstadgor och anskan som municipalsamhlle blev med andra ord en naturlig konsekvens fr att tillgodose samhllets utveckling och utkade efterfrgan. Med antagandet av flera stadsstadgor fortstte hndelseutvecklingen med Kisa p fler skilda hll. Hlosvrdsstadgar infrdes, vilket gav samhllets provinsiallkare Tholander kad berttigande vad gller Kisas sanitra frhllanden och avlopp58, Strmberg nmner flera problematiska omrden som uppstod i stationssamhllet: Alkoholproblem, ungdomligt busliv, stor invandring och mobilitet nmns som huvudsakligt frekommande. Ur den ordningssammes synvinkel var restaurangen ett socialt orosmoment, med brk och fylleri.59 Kisa var ej undantag frn problemen Strmberg tar upp. Scenariot gllande garvare/fabrikr Anderssons utsknkning och konflikten med ordningsmakten har ftt illustrera detta som exempel fr Kisa. I vilken omfattning detta sgs som ett problem fr gemene invnare gr tyvrr inte att frdjupa sig i av brist p material. terigen uppstr avvgningen mellan en aktiv minoritet som gr att observera (breven frn Bruzell, Molin, Frid och Brattberg) och den vriga befolkningen. Hur fantastisk vore inte mjligheten att dyka ner i dessa oknda samtalsmnen och ta del av sikter bland dessa passiva innevnare? Nr det kommer till vldsbrott, fylleri och skadegrelse under perioden 1899-1903 begicks majoriteten av dessa brott av jrnvgsarbetare. Man kan tolka sakreslngderna p s stt att en kulturkonflikt uppstod mellan lokalbefolkning och de utsocknes som kom med jrnvgen. Det innebar inte ndvndigtvis att jrnvgsarbetarna var en homgoen grupp, tvrtom hade rallarna stor goegrafiskt spridningsomrde. Vad gller sakreslngderna i Kisa gr det heller inte att utlsa om srskilda grupperingar stod fr de begnga brotten eller om det rrde sig om en allmnnt utvecklad kultur i yrkeskren. Enskilda namn terkommer i lngderna, men inte i den grad att det gr att utpeka att det rr sig om enskilda individers freteelser. Det ska, fr nyanseringens skull, inte uteslutas relationen mellan samhllsinnevnare och utsocknes vad gller brottsml. Social acceptans, precis som Lennart Johansson ppekar60, kan ha inneburit att verfrfriskade kisabor mycket vl skickades hem med en skarp uppmaning att sova ruset av sig och att inte upprepa dumheter. Likas saknas mjligheten att underska genom sakreslngder hur stor mrkertalet kring brottsligheten r.
58 59

Nilsson 1968 (s 10) Strmberg 1999 (s 90) 60 Johansson 1999 (s 108)

22

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Hur stor praxis var interna uppgrelser utan inblandning frn domstol eller myndighet? Skerligen var det dock mindre socialt accepterat fr en utsocknes att bryta mot lagen medan det fr den insocknes istllet riskerade att bestraffas indirekt genom att lida i sociala sammanhang. Den begrnsade mjligheten frn denna tid att frflytta sig gjorde att utsttning frn det sociala livet och samhllet var betydligt allvarligare som konsekvens n mot vad det r idag. Efter betraktelsen av vad som kan ses som konsekvenser som kom med jrnvgen r det ocks relevant att stlla en grundlggande frga som stndigt finns med ven i tidigare forskning Var Kisa ett stationssamhlle? Sett till tidigare forskning s kan Kisa generellt betecknas som ett stationssamhlle, enligt Strmbergs utvidgade definition samhlle dr stationen utgr ett socialt, arkitektoniskt och ekonomiskt centrum.61 Infrandet av stadsstadgor enligt SFS skedde, men det finns ocks punkter dr samhllet avviker. Sysselsttningen kom att domineras av jordbruket fram till 1930-talet62 vilket avviker frn Stillings vetenskapliga avgrnsning. Mnstren fr stationssamhllen enligt Eli F Heckschers forskning r ocks dom frekommande i Kisa samhlle. En omfrdelning sker dr befolkning sker sig till stationssamhllet frn den omgivande landsbygden (se bilaga 1). Befolkningsutveckling r dock ett oerhrt komplext omrde och frsiktighet br tas vid generella slutsatser. Trots omfrdelningen mellan stationssamhlle och landsbygd tappar ven Kisa befolkning under 1880-1900, till stor del beroende p emigrationen. Strmberg resonerar kring ett knt problemomrde som tl att upprepas ven i detta arbete r det endast den drivande minoriteten, vars strukturerade och organisationsengagerade insatser ter sig uttryck i freningar, politik och rrelser som driver historien framt? Passiviseras den tysta majoriteten eller har dessa en minst lika stor del? Var man bst kan finna svaren p dessa frgor r att ska de kompromissens knutpunkter, frhandlingar som faktiskt pvisar inflytande frn grupper som innehar intressekonflikter63. Alkohol sldes, frutom i s.k lnnkrogar, p Kisa Wrdshus och i mindre utstrcknig ven p hotell Svea under underskningsperioden. Nykterhetsrrelsen i Kisa var ej s pass aktiv till den grad att ngra initiativ till ett totalfrbud uppkom, men en knutpunkt var nd att frsljning ej frekom under gudtjnstsdagar eller marknadsdagar, likas tillts endast 2 supar per spisande gst i Wrdshuset. Exemplet med garvare Andersson illustrerar hur andra former av intressen inverkar fr att bryta mot denna kompromiss - kanske var intresset i ekonomisk vinst mer lockande eller kanske var intresset att koppla av och slppa tyglarna fr samhllets krav p ordning fr en kort period en delfrklaring? Alkoholen och dess symboliska vrde i konflikten kring stationssamhllet och dess skande efter en kulturell identitet som Strmberg, Aronsson, L
61 62

Strmberg 1999 (s 100f) Eriksson 1990 (s 559) 63 Strmberg 1999 (s 89)

23

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Johansson och Eriksen tar upp frekommer ven den i Kisa. ven om stor tonvikt fsts p detta element i Lennart Johanssons tidigare forskning s framstr inte alkoholen som en allt fr avgrande del om man ska frska att nrma sig Kisa och ngon vergripande form av skande till identitet i samhllet, tvrtom framstr frndringar i Kisa samhlle som verlag odramatiska, vare sig det rrde nykterhet, politik, fackfreningsverksamhet eller andlighet 64 Frsiktighet br av frsteliga skl tas nr lokalhistoria bearbetas och anvnds i forskning. Aronsson berr detta i sitt arbete om nordiska perspektiv gllande fokus p samhllet vilken historia och former av sammankomst bevaras, vilka monument skapas i det lokalhistoriska formen av social memory fr att ge orten en historisk mening?65 Och framfr allt br man, som Strmberg ven nmner i sin tidigare forskning, stlla sig frgan Hur upplevdes egentligen jrnvgen av de som berrdes i etableringsfasen? Under de 150 r Eriksson analyserat konstaterar denne att de generationer som verkat knappast mrkt ngra nmnvrda frndringar frn en dag till en annan. Men jrnvgen har haft inverkan ver Kisa samhlle, och jordbruket har idag gtt frn att ha varit den frmsta sysselsttningen p orten till att bli den minsta nringsgrenen, befolkningen har frdubblats och 80 % av Kisa sockens innevnare bor i samhllet. 66 En djupdykning i vad forskningen p lokal niv grundat denna uppfattning p ppnar upp fr ett kapitel i sig, bde vad gller frndringar och samfrstnd inom industri, kultur och andlighet. En kanske inte frvnande slutsats men som nd kan vara vrd att notera r ett mnster som gr att ursknja gentemot tidigare forskning. Eriksen identifierar motsttningar i danska Grindsted inom vckelserrelserna, framfr allt mellan Indre mission och grundtvigianerna. Strmberg betonar arbetarrrelsens konflikt i synen p solidaritet till fljd av kapitalets centrering till stationssamhllena Hovmantorp och Lessebo. Tv i sig skilda omrden, men som gemensam nmnare grundade sig konflikterna i dessa samhllen indirekt i de konsekvenser jrnvgen innebar. Bda dessa konflikter lg ven latent redan innan, men som p allvar brt ut i samband med alkoholkulturens spridning och agitatorernas kade mjlighet att sprida sitt budskap till tidigare isolerade omrden. Kan jrnvgen, rallarkulturen och alkoholpolitiken som uppstod ha fungerat som en katalysator i samhllen dr underliggande motsttningar mellan grupperingar fanns? I Kisa, dr invnarna i grund var en relativt homogen grupp uppstod inte polariseringen mellan skilda grupperingar p motsvarande stt. Det kan mycket vl rra sig om faktorer som inte behandlas i vare sig tidigare forskning eller i denna studie, men mnstret gr att urskilja och frgan ligger p s vis ppen fr mer omfattande underskningar p omrdet.
64 65

Jfr Jrpemo 1990 (s 262ff), Karlsson 1990 (s 127-132), Eriksson 1990 (s 559ff) Aronsson 1999 (s 55) 66 Eriksson 1990 (s559)

24

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Arkitektoniskt verkar stadsambitionerna etablerat sig parallellt med jrnvgen. Lngs med Storgatan, vgen som i strst mn lper parallellt med jrnvgen, uppfrdes nu hyreshus i flera vningar med putsad fasad och tegeldekorationer med affrslokaler p bottenvningen. Exemplen nedan demonstrerar exmepel p byggnader som restes i samband med jrnvgen och centraliseringen.

Vy ver Kisa 1870

I centrum str Kisa gstgivaregrd med intillliggande byggnader och med kyrkan som tydlig siluett ver landskapet. I huvudsak konstruerades byggnader i tr, och svl planlsning som konstruktion byggde p funktionella principer.

Vykort stmplad 1910, med kameran riktad fr att visa samhllets ambitioner. Sveahuset till hger uppfrdes i direkt anslutning till jrnvgen 1901 som gr bakom byggnaden. Stoltheten var stor och byggnaden psts fr sin tid vara Skandinaviens strsta byggnad med trstomme. Kisaborg uppfrdes ngra r senare, 1905. Dessa byggnader kvarstr idag bland de frmsta kulturella minnesmrkena ver Kisa och dess stadsdrmmar som med tiden tynade bort.

Ytterligare exempel fr att illustrera byggnadsoptimsmen i samhllet vid sekelskiftet. P bilden syns fastigheterna kerdala till vnster och Bergdala till hger. Affrsverksamhet bedrevs p bottenplan, materialet vergick allt mer till tegel och inspirationen togs frn stdernas arkitektur.

Bildklla: Hagstrm 2006

25

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

5 - Sammanfattning
Jrnvgens intrde i Kisa skedde med mycket skiftande konsekvenser. De utsocknes jrnvgsarbetarna var fr den ordningssamme ett orosmoment som frekom under de inledande ren. Likas tillkom ett nytt orubbligt element i form av spret som i fortsttningen blev ett statiskt element som delade samhllet i tv rakt av p mitten. Som en del i en reaktion av hndelser skapade jrnvgen en efterfrgan p mnga omrden, vilket ledde till behovet av frbttringar inom den centrala strukturen Skiftet till municipalsamhlle blev en av fljderna. Frn enkla trhus skiftade nu samhllsbyggnationen till stadsambitioner med affrslokaler och lgenheter i flera vningar, med tegeldekorationer och putsad fasad. Kisa blev en naturlig knutpunkt fr handel, mten och fr alkoholkonsumtion, vilket ledde till regleringar och skande efter social stabilitet och sktsamhet Freningsliv och rrelser inom andlighet och nykterhet var ngra av de omrden som utvecklades i jrnvgens spr. Frndringen var dock inte omvlvande och orsakade heller inga djupare konflikter eller grupperingar. Fackfrbund och politiska rrelser var verlag en minder betydande enhet till fljd av samfrstnd och verlag gemensamma vrderingar. Likas prglades det andliga planet, trots mnga skilda rrelser och hg aktivitet, av en ekuemenik. Folkrrelser inom politik och andlighet r omrden som i tidigare forskning utpekats som mjliga orsaker till konflikter i stationssamhllet. Med det relativa samfrstnd som frekom i Kisa innebar inte jrnvgen ngra nya konflikter eller att den rev upp eventuella tidigare inneboende motsttningar. Kisa lg p stt och vis som ett latent samhlle och introduktionen av frbttrad kommunikation fr industri och gemene invnare var med strsta sannolikhet ett vlkommet inslag oavsett social bakgrund och status. Att dra ngra helt klara slutsatser r dock ett djrvt frhllningsstt nr litteratur och material p lokal niv r relativt avgrnsad till en minoritet som deltog aktiv i samhllets kommunalstmma, frening eller nykterhetsloge. Konflikten mellan Garvarn och ordningsmnnen r ett exempel, dr det mesta av klagomlen gllande rallarnas alkoholkultur kom frn Frid, Brattberg, Bruzell och Wallin. Vad jag avslutningsvis vill vlkomna r en fortsatt djupdykning i det kulturella perspektivet och vilka former av kulturmten som skedde i samhllet som str ngonstans emellan landsbygden och den strre staden.

26

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

6 - Kll och litteraturfrteckning

6.1 - Tryckta Kllor Adell, Niklas stra centralbanan jrnvgen i Kinda o Tillgnglig via Von Wachenfeldt (red.) (1990) En bok om Kisa socken (band 4). Linkping: stgta Corren Adell, Niklas & Brnnlund, Per-Olov (1999). stra centralbanan: Linkping-Hultsfred : de frsta hundra ren. Malm: Stenvall Ainestrm, Paul Frn sockenstmma till kommunfullmktige historik ver den kommunala sjlvstyrelsen fram till och med 1973 o Tillgnglig via Von Wachenfeldt (red.) (1990) En bok om Kisa socken (band 4). Linkping: stgta Corren Aronsson Peter Perspektiv p stationssamhllen i nordisk forskning o Tillgnglig via Aronsson, Peter & Johansson, Lennart (red.) (1999). Stationssamhllen: nordiska perspektiv p landsbygdens modernisering. Vxj: Univ. Eriksen, Sidsel Stationsbyen. Smeltediegel eller segregation? et essay over bogen: Stationsbyens samfund. Folk og freninger i Grindested 1880-1949 o Tillgnglig via Aronsson, Peter & Johansson, Lennart (red.) (1999). Stationssamhllen: nordiska perspektiv p landsbygdens modernisering. Vxj: Univ. Eriksson, Arne Hantverk och industri i Kisa 1800-1950 o Tillgnglig via Von Wachenfeldt (red.) (1990) En bok om Kisa socken (band 4). Linkping: stgta Corren G:sson Hjort, Anteckningar om Kisa socken i stergtland o Faksmililtryck (1905), tillgnglig via Nordstrm, Brje (red.) (1973) En bok om Kisa socken (band 1). Linkping: stgta Corren Hagstrm, Tony (2006) Frn bondby till municipalsamhlle Kisa i ord och bild 1870-1960 Mjlby: Atremi Heckscher, Eli F. (1907). Till belysning af jrnvgarnas betydelse fr Sveriges ekonomiska utveckling. Diss. Uppsala : Univ. Johansson, Hilding (1980). Folkrrelserna i Sverige. Stockholm: Sober Johansson, Lennart Stationssamhllets sktsamhet. Om nykterhet som symbol och kulturell markering i sekelskiftets Alvesta o Tillgnglig via Aronsson, Peter & Johansson, Lennart (red.) (1999). Stationssamhllen: nordiska perspektiv p landsbygdens modernisering. Vxj: Univ. 27

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Jrpemo, Sture Vckelse och frikyrka i Kisa och Vstra Eneby o Tillgnglig via Von Wachenfeldt (red.) (1990) En bok om Kisa socken (band 4). Linkping: stgta Corren Karlsson, Sture Arbetarrrelsen o Tillgnlig via Von Wachenfeldt (red.) (1990) En bok om Kisa socken (band 4). Linkping: stgta Corren Linde Bjur, Gunilla & Engstrm, Krister Stationshus Jrnvgsarkitektur i Sverige (2010) Stockholm; Balkong Nilsson, Ernst (1968) Kisa Kyrkby omkring sekelskiftet r 1900. Kisa Nilsson, Ernst Kisa municipalsamhlle o Tillgnlig via Von Wachenfeldt (red.) (1990) En bok om Kisa socken (band 4). Linkping: stgta Corren Schivelbusch, Wolfgang (1998). Jrnvgsresandets historia: om rummets och tidens industrialisering under 1800-talet. [Ny utg.] Lund: Arkiv Svalhammar, Stig (1991) En sprls jrnvgssatsning? Om introduktionen av ett nytt transportmedel i norra kalmar ln. Edsbruk: Akademitryck Nordstrm, Brje Plock ur stgta Correnspondenten av notiser som berr Kisa och Kindabygden ren 1838-1899. (rtal oknt 1905-1982) Nedtecknat p uppdrag av Kisa sockenbokskommite. Strmberg, Kenneth Stationssamhllena Hovmantorp och Lessebo, var de stationssamhllen?, o Tillgnglig via Aronsson, Peter & Johansson, Lennart (red.) (1999). Stationssamhllen: nordiska perspektiv p landsbygdens modernisering. Vxj: Univ. Zip Sane, Henrik Stationsbyerne og det moderne samfunds gennembrud p landet o Tillgnglig via Aronsson, Peter & Johansson, Lennart (red.) (1999). Stationssamhllen: nordiska perspektiv p landsbygdens modernisering. Vxj: Univ.

28

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

6.2 - Otryckta kllor Brev undertecknade av Frid, Bruzell, Brattberg, Widbergoch Wollin o Tillgngliga i Kisa municipalnmnds handlingar via Kinda kommunarkiv Nordstrm, Brje (1973) Plock ur stgta Correnspondenten av notiser som berr Kisa och Kindabygden ren 1838-1899 nedtecknat av frre redaktionserkreterare ocg politisk redaktr Brje Nordstrm o Opublic; tillgnglig via Kinda Lokalhistoriksa arkiv.

29

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

7 - Bilagor
Bilaga 1 Befolkning i nuvarande Kinda kommun 1805-1993

Befolkning i nuvarande Kinda Kommun 1805 - 1993

6000

5000 Tidersrum 4000 Antal innevnare Kisa V Eneby Horn 3000 Hycklinge Oppeby 2000 Hgerstad Kttilstad Tjrstad 1000

0 1805 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1950 1960 1970 1980 1985 1992 1993

Kllor: ldre odefinierad statistik fram tom 1940, 1950-1993 Statistik frn SCB.

30

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson Bilaga 2 Brottstatistik fr Kinda hrads stift 1897-1910

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Klla:Dombcker ver Kinda Hrads Ting Tillgnglig via landsarkivet Vadstena (Kod: Kinda hrads ting AI.a vol: 153-171) 31

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson Bilaga 3 Visuell versikt

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

stra Centralbanan (Linkping-Hultsfred) r dragen i Bltt medan stra Stambanan (KatrineholmNssj) r dragen i Rtt. Syftet med denna bild r pedagogisk och menad att underltta fr lsaren att hlla isr dessa tv banor som bda nmns i arbetet. Kisa samhlle har ocks frstrkts fr att ge lsaren mjlighet att bilda sig en rumsuppfattning vart i Sverige som Kisa r belget. Bilden illustrerar det aktuella jrnvgsntet i Sverige r 1926.

32

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Bilaga 4 Yrkesfrdelad sammanstllning ver antalat hantverkare och deras anstllda

Klla: Eriksson 1990 (s 440)

33

Kisa Stationssamhlle 1895-1905 Emil Thuresson Bilaga 5 Skatteutvecklingen i Kisa

Hgskolan p Gotland, HT 2010 Handledare: Erika Sandstrm

Klla: Ainestrm 1990 (s 106)

34