MIDNATTSTID

Var vaken i ndens tid!

Bibelcitaten r frn Svenska Folkbibeln Framsidsfoto: istockphoto

Frord
Det r ett mycket angelget budskap som denna bok vill frmedla. Det kan naturligtvis lta vldigt ansprksfullt att pst ngot sdant. Detta inte sagt fr att framhlla boken i vrigt p ngot stt, det handlar inte om det. Det handlar om ngot mycket strre: Den absoluta ndvndigheten av att vara en andligt vaken kristen infr Jesu snara terkomst att vara redo infr vrldshistoriens mest dramatiska hndelse. Det r mycket som talar fr att vi kanske kommer att f vara med om detta i vr generation. Vi skall terkomma till varfr vi kan skriva ngot sdant. Skulle det verkligen vara s, vilket det finns anledning att tro, d borde detta vara den mest prioriterade frgan och det viktigaste fr varje kristen. Nu r det lngt ifrn p det sttet, drfr finns det all anledning att verka fr att en kraftfull frndring skall bli en verklighet. Kan denna bok f vara ett redskap till det, d r syftet med boken uppntt. Holger Nilsson

Innehll
1 Uppvaknande 2 Varfr s tyst om Jesu andra tillkommelse? 3 Vi lever i smnaktighetens tid! 4 Profetiskt perspektiv 5 Det strsta tidstecknet 6 Ser vi det strsta tidstecknet? 7 Vr tids andliga frblindelse 8 Nu hller skapelsen vckelsepredikningar 9 Allvarliga budskap 10 Gud vcker p olika stt 11 Nu r det dags att vakna! 12 Vakna upp innan det r fr sent!

1. Uppvaknande
Det behvs ett massivt uppvaknande infr sanningen om Jesu tillkommelse. Varje kristen och varje frsamling behver stllas i tjnst fr att vara en del av detta. Det kan lta som en oerhrd utmaning och det r det ocks! Den andliga smnaktigheten r nmligen s omfattande att det behvs ett stort uppvaknande och drfr finns det anledning att mobilisera all andlig kraft fr att detta skall frverkligas. Det finns heller ingen tid att frlora! Lt detta gonblick f bli ett startskott till ngot nytt, ett nytt andligt skede i ditt liv. Det kommer att innebra ett kristet liv med ml, mening och tillfredsstllelsen av att vara delaktig i ngot mycket stort. Det finns inget s spnnande som att f vara en levande och vaken kristen i denna profetiska tid. Att avlsa och frst det profetiska skeendet ger en extra dimension och blir en ddsstt fr knslor av tomhet och meningslshet. Det finns alltfr mnga som lever i en sdan tillvaro. Att f sina gon ppnade fr en profetisk dimension i tillvaron, r en frnyande upplevelse fr mnniskor i alla ldrar. Det r ocks en hlsokur som kommer att frndra svensk kristenhet! Kanske ngon reagerar ver att detta r stora ord och tycker att det r vl att ta i. Sg inte det! Lt oss prva denna vg. Mnga talare frn olika lnder har beskt vrt land och flera metoder har prvats i svensk kristenhet och i dess frsamlingar under de senaste rtiondena. Det har varit vlmenande satsningar och frsk, det skall sgas, men vad har resultatet blivit? Tyvrr har det inte lett till ngon vndpunkt, snarare r det ju s att vi kan konstatera allt fler krympande frsamlingar och en andlig lamslagenhet. Drfr kan det inte vara fel att nu framfra en frkunnelse som kommer att verka fr ett profetiskt uppvaknande.

Detta r inte en metod att prva fr att f andligt liv, det skall sgas med all tydlighet. Det handlar istllet om att terupprtta budskapet om Jesu andra tillkommelse, vilken r det mest frekventa i Nya testamentet. Vi har inte kunnat finna ngon andlig sanning som r s ofta frekommande i NT. Illustrerat Bibellexikon skriver s hr angende detta: Kristi terkomst och de hndelser som hnger samman med den, omtalas sammanlagt 319 gnger i NT, d v s i medeltal en gng p 25 versar. NT r prglat av budskapet om Jesu terkomst, och det lyfts fram som ett mycket viktigt budskap. Det r som Herren vill att detta skall vara levande fr oss. NT genljuder av detta budskap. Hur r det d i frsamlingarna idag? Nr man undersker hur ofta detta budskap frkunnas generellt sett idag, s kan man tro att denna andliga sanning r den minst nmnda i NT! Det rder nstan en total tystnad mnga gnger om denna bibliska sanning. Hr mste till en frndring, vi har missat ngot betydelsefullt i frkunnelsen. Man skulle kunna sga att det r som en andlig bristsjukdom om frsamlingskroppen inte fr del av detta budskap! Om en mnniska skall m bra och fungera vl, mste hennes kropp f de olika vitaminer och nringsmnen som den behver, det vet vi. P samma stt r det ocks med frsamlingen, som kallas Kristi kropp i NT. Uteblir en viktig del i den andliga kosten som serveras, s uppstr andlig bristsjukdom. Det r dags att vi inser det. Det r hr som vi kan konstatera att frsamlingarna under en lngre tid inte har ftt all andlig kost, som de skall ha. Dessvrre kan vi bara i efterhand konstatera detta. Det har under ngra rtionden varit mer eller mindre tyst om budskapet som gller Jesu andra tillkommelse! Detta innebr att en hel generation av kristna har vuxit upp utan att ha ngon strre insikt i NT:s oftast terkommande mne. Hur allvarligt r inte detta! Naturligtvis mste denna kunskapslucka fyllas igen. Skall vi kunna kallas trogna frvaltare av Guds ord, r det ju p det sttet att denna stora bibliska sanning ocks den skall frvaltas och serveras till frsamlingarna! Fr att vi skall f rimliga proportioner i frhllande till olika bibliska omrden som presenteras i NT, s kan vi hr nmna ngra sdana. Dopet omtalas 19 gnger, nattvarden 5 gnger, uppstndelsen 40 gnger. Vidare kan nmnas att Paulus skriver 57 gnger om frsoningen, men om Jesu andra tillkommelse hela 67 gnger. Detta r viktiga sanningar som naturligtvis ofta skall lyftas fram och som det ocks predikas om. Stll detta i jmfrelse med budskapet om att Jesus skall komma tillbaka, som allts frekommer 319 ggr i NT. Det r d inte svrt att se hur vi under senare r har missat ett budskap som frekommer betydligt oftare n dessa andra upprknade bibliska sanningar. Det borde inte vara svrt att inse att vi hr har sidosatt ngot viktigt. Nu kan man ana att det r mnga som vill frsvara och frska bortfrklara denna frsummelse. Lt oss inte g den vgen. Det r inte frsvarstal av frsummelsen som behvs, utan insikt om den och en frndring! Helt enkelt: Det r dag satt vakna upp!

2. Varfr s tyst om Jesu andra tillkommelse?

Eftersom budskapet om Jesu andra tillkommelse inte frkunnats i ngon strre utstrckning under senare r, kan det finnas de som tolkat det s att denna hndelse inte skulle vara aktuell. Det r kanske ltt att f den uppfattningen och gra en sdan reflektion. Vi vill pst att det i s fall r en grov feltolkning. Vi skall ge nrmare skl fr detta. Det frsta som alla kan vara verens om, r ju att vi aldrig har levt nrmare denna hndelse. Bara det borde ju medfra att frkunnelsen om Jesu andra tillkommelse predikades allt oftare, eftersom tiden gr och vi nrmar oss nr detta kommer att ske. Det borde ju vara det logiska. Nu r det inte s enkelt, det finns ocks annat som vi behver ha i tanke. Vi fr g till Bibeln fr att se hur den profetiskt ger bilden av hur det skall vara med det andliga tillstndet vid tiden fr Jesu andra tillkommelse. Bilden av den r allvarlig, det finner vi i gudsordet. Det talas p olika stllen om avfall, ljumhet och andlig smnaktighet. Det verkar som att det kommer att vara stora brister nr det gller andlig vaksamhet nr Jesus kommer. Varfr skulle annars Jesus sga s hr om denna hndelse: Ty i en stund nr ni inte vntar det kommer Mnniskosonen. Matt. 24:44. Jesu andra tillkommelse verkar bli en hndelse som r ovntad, en hndelse som kommer som en verraskning. Hur kan det bli s? Ja, om inte budskapet om detta predikas och hlls levande och aktuellt, r det ju logiskt att detta kommer som en verraskning. terigen r det bara att tnka p hur ofrsvarligt tyst det r i vra kyrkor om tidens tecken och Jesu andra tillkommelse. Det r i sig ett tidstecken! Lewi Pethrus gav 1912 ut boken Jesus kommer. Han skriver i den s hr: Nr alla ropar och sger: `Han kommer!`, d har man anledning tro, att han nnu drjer, men nr alla tiger om saken och just ingen tnker drp, d kan man vara viss om att han r nra. Vi r d r nu! Det r som om dessa ord frn denna gamla bok r profetiska och nu str fram som ett budskap till vr tid. M vi lyssna till detta! Ja, det r i sanning tid att vi nu fr lyssna till budskapet om Jesu andra tillkommelse. D det varit vckelsetider har det himmelska blivit levande och budskapet om Jesu terkomst har lyfts fram. Det verkar vara en naturlig del i ett vckelseskeende. Man skulle kunna sga att det r ett av knnemrkena fr vckelsetider. Om man vnder p det s skulle man ocks kunna sga, att finns inte denna frkunnelse, s r det ett tecken p att det inte r vckelse. Hur sant r inte detta med tanke p hur det r i vrt land! Vi behver inse detta. Frkunnelsen r en frutsttning fr att vi skall f se en frndring. S hr trffande uttrycker pastorn Martyn Lloyd-Jones det: Nej, vi r inte i ett tillstnd av vckelse. Lt oss inse det. Det r det frsta vi har att inse. Det finns inget hopp fr en frsamling frrn hon inser det. versatt frn boken om den helige Ande med titeln Joy unspeakable. Ytterligare en tanke kan fras fram med anledning av detta konstaterande. Lt oss brja frkunna budskapet om Jesu tillkommelse s skapas frutsttningar fr vckelse och vi kan f se det som vrt land s innerligt behver. Det ligger vckelse, uppvaknande och frnyelse i detta budskap. Finns det d ngon urskt fr att vi inte skulle predika detta? Nej, det r i s fall bara urskter. Hr gr det inte att bara tala om gamla tiders vckelse! Vi behver ocks ha den frkunnelse som stadkom dessa vckelser. Utan den kan vi inte heller frvnta de resultat som vckelserna stadkom, nmligen frlsning, frsamlingstillvxt och frnyelse fr Guds folk. Hr finns anledning att stlla ytterligare en frga: Vart tog vckelsemtet vgen? Detta som var en sjlvklarhet fr frikyrkorna fr ngra rtionden sedan, lyser nu nstan totalt med sin frnvaro. Studera frsamlingarnas annonseringar! Hur mnga annonser skall man lsa innan 4

man finner en om vckelsemte? Ja, det r kanske s att hur man n letar, finner man inte en sdan annons. Nu kan man bara ana hur olika rster hjs. Ngon sger: Vi kan vl inte annonsera vckelsemte, det kommer ju inga utomstende! Ngon annan sger: Det viktigaste r vl inte att vi annonserar vckelsemte! Lt oss reflektera ver dessa pstenden. Att det inte kommer ngra utomstende ven om vi skulle annonsera vckelsemte, skulle det vara skl fr att inte gra det? Det r nog en frenklad uppfattning av problematiken kring vckelse och vckelsemte. Fr det frsta s har det nog aldrig startat en vckelse bland icke troende, utan att det fregtts av ett andligt uppvaknande och en andlig rrelse bland Guds folk, ja, det som vi brukar kalla vckelse. Det r hr det mste brja: vckelse bland Guds folk! I boken Alliansvckelsen i Bors 1930, kan man se hur det kan ta sig uttryck innan vckelsen bryter ut. Boken skildrar den vldiga och mrkliga vckelserrelse, som i viss mn skakade staden, med omgivande landsbygd och blev knd i hela landet, fr att citera bok en sjlv. Talare i denna vckelse var Frank Mangs. Hur den startade visar boken p. Den beskriver hur Mangs gick till vga: frsta veckan i serien anslog han till mten av mera enskild natur fr troende. Genom att hlla vckelsepredikningar frst fr de kristna, skapades den grund som behvdes fr att frutsttningarna skulle finnas fr en vckelse bland de icke troende. Vi behver ocks g denna framgngsrika vg idag! Det r drfr inte fel att ha vckelsemte och vckelsefrkunnelse fr de troende. Nej, det r snarare en grundfrutsttning fr att vi skall f vckelse bland dem som finns utanfr frsamlingarnas gemenskap. Att studera vckelsehistorien, det r nyttigt. Vi har mycket att lra av den i dag. Lt oss hmta lrdom dr och den visdom som fanns hos de som levde i vckelse. Ett tankevckande citat kan vara p sin plats att infoga hr. Campbell Morgan r en av de frkunnare som fick bli till vlsignelse fr skaror av mnniskor genom sina predikningar och de bcker han skrev. Han skriver s hr i en kommentar till Apostlagrningarna: Vi behver inte slsa bort tid p att tala om vckelse i vrlden frrn det r vckelse i frsamlingen. P tal om Apostlagrningarna, s r ju denna bok en mnsterbild fr kristet liv och frsamlingsliv och det r dit vi br tervnda. Dr finner vi vckelsen och dr finns ocks nycklarna till den. I vr tid, dr det finns en lngtan efter andlig frnyelse r det ett skande bakt i tiden. Vi vill inte kritisera detta, men stller frgan vart man sker sig? En del fresprkar att vi skall ska oss tillbaka till kyrkofderna, andra till kenfderna, andra ter att vi skall ska oss tillbaka till den stora och gamla kyrkogemenskapen, den katolska kyrkan. Vrt skande behver inte stanna vid det som upprknas hr, det r ju att stanna p vgen. Det som r s frvnande r att man inte gr nda tillbaka till ursprunget. Det r ju alltid s att det r originalet som r det vrdefulla. Varfr nja sig med en kopia, nr det finns tillgng till originalet? Drfr r uppmaningen: G lngre tillbaka! G till kllan! Till ordet, till Apostlagrningarna! Till det urkristna livet och frsamlingslivet! Inte till traditioner, utan till ordet, inte till kyrkofder och kenfder, utan till apostlarna och deras undervisning. Dr hittar vi det klara, ogrumlade vattnet som vi ftt fr alla tider. Dr finns den fulla klarheten. Varfr skulle vi nja oss med mindre? Lt oss ocks se p det pstende som vi nmnde tidigare, nmligen att: Det viktigaste r vl inte att vi annonserar vckelsemte! Nej, det kan ligga ngot i det. Det r inte i ordet vckelsemte som det ligger ngon hemlighet frdold. Det handlar inte om etiketten, det handlar frsts om innehllet!

Det r drfr som det r s viktigt med innehllet i de samlingar som hlls, antingen vi kallar dem fr vckelsemte, gudstjnst eller ngot annat. Eftersom vi skert kan vara verens om att det r innehllet som r det viktigaste, lt oss d se p detta. Det gr utomordentligt bra att lta gudstjnsten p sndag frmiddag f vara ett vckelsemte fr troende. Hur r det d med vr tids predikan? r det ngot som vi behver ndra p, eftersom vi inte ser ngra strre resultat av denna? Ja, om man gr en underskning av hur det generellt frkunnas i kyrkorna idag, s kan man nog se att en stor del av predikan r vad vi skulle kunna kalla fr bekrftande. Det talas mycket om Guds krlek, att Han lskar oss, att vi duger som vi r, att allt egentligen handlar om nd, att Gud frstr hur vi har det, ser och frstr vr brustenhet o s v. Den upprkning som hr grs r naturligtvis inte heltckande, men likvl r det ngot av en genomgende trd i vr tids frkunnelse, oavsett predikotext. Naturligtvis finns det undantag, det skall sgas, men lt oss inte bortse frn att vi ftt en klar tendens att predikningarna blir vad vi kallar fr bekrftande. Det r ju ganska klart att om detta r en huvudlinje, att hela tiden bekrfta den kristne och det liv som han eller hon lever, nstan oavsett hur detta ser ut, d kommer det ju inte heller att bli ngon nmnvrd frndring och utveckling. Hur skulle en sdan frkunnelse kunna leda till ett andligt uppvaknande? Det vi sr, det fr vi skrda. Sr man ut Guds ord p nmnda stt s r det mycket troligt att det skapas en bild av att allt str vl till, ven om det inte gr det. Hr kan vi se klara paralleller med den ande och instllning som fanns i frsamlingen i Laodicea. Dr bekrftade man sig sjlv och sa: Jag r rik, jag har vunnit rikedomar och behver ingenting. Upp. 3:17. Man var sjlv s njd, s otroligt belten med hur man hade det. Det r en bedragen frsamling som Herren sjlv fr ge sitt utltande om och det r en helt annan bild n den man sjlv hll fr sann. Herren sa: Du r elndig, beklagansvrd, fattig, blind och naken. Upp. 3:17. Allt fr lnge har denna typ av nmnda frkunnelse varit rdande. Resultatet av den har varit magert, ja, nst intill frdande. Kyrkor har ftt sl igen, sljas, frsamlingar har krympt och en del har upplsts. Det r den verklighet vi lever med i vrt land. Det finns ingen anledning att vara njd med ett sdant tillstnd. En frndring mste till innan situationen blir allt vrre. En omlggning och en kursndring r ndvndig, ven nr det gller frkunnelsen. Hr kan vi terigen hmta lrdom frn vckelsehistorien nr det gller frkunnelsen. Dr mter vi en annan typ n den som vr tid prglas av. Den frkunnelse som vi finner i vckelsesammanhang r utmanande och vckande. Vi behver mer av sdan frkunnelse! Det skulle medfra andlig friskhet. Det finns ngot hos de flesta mnniskor som fr dem att vilja utvecklas och komma vidare, vi behver knyta an till detta. Hr kan vi lyfta fram lrjungaskapet och radikalismen som terkommer genom hela NT. Vi har missat ngot vsentligt hr. Det som vi ser i Apostlagrningarna och i vckelsetider r ocks den helige Andes nrvaro och ledning. Vi behver ge utrymme fr den Helige Ande, hans verkande och gvor nr vi samlas. D fr inte allt vara bestmt och uppgjort p frhand, Andens frihet mste finnas. Tyvrr har vi ftt frutsgbara gudstjnster som r styrda och programmerade nstan p minuten till sin lngd och sitt innehll. Att sdana frutsgbara gudstjnster inte attraherar eller leder till nyfikenhet och intresse, r ocks ngot som frefaller sjlvklart. Mer av vckande budskap, utmaning, verraskning och framfrallt den Helige Andes verkande, kommer att leda till att de som trttnat p likformiga gudstjnster kommer att tervnda. Allts, ett uppvaknande mste brja i frsamlingen, det r dags att vi inser detta!

3. Vi lever i smnaktighetens tid!

I det frra kapitlet stlldes frgan: Varfr r det s tyst om Jesu andra tillkommelse? Det r en mycket berttigad frga. Vi mste stlla den och vi mste ska svaret p den. Denna tystnad r inte begriplig rent logiskt. Som vi tidigare har slagit fast s r det ett huvudmne i NT. Skulle man sl ut antalet gnger som denna sanning finns i NT skulle det bli i var 25:e vers som man skulle mta detta budskap. Ingen bibellsare kan undg att gng efter gng stllas infr det hr budskapet. Varfr d denna tystnad frn predikostolarna idag? Om det allts frhller sig s att NT har en sdan stark betoning p denna sanning, mste det ju ocks terspeglas i frkunnelsen tycker man. Med tanke p alla de tecken p Jesu andra tillkommelse, som vi ocks har tydligt beskrivna i Bibeln och som vi nu ser infr vra gon, r det nst intill obegripligt att det r s tyst om detta. Som vi sger hr och som vi terupprepar, s r denna tystnad ologisk. Vi mste ska svar p varfr det nu r s hr. Svaret tror vi ocks kan finnas i Bibeln och i Jesu undervisning. Jesus undervisar i Matt. 24 om sin tillkommelse, dr han ocks ger tecken som frebdar den. Vi skall inte hr g in p dessa, detta r inte denna boks huvudsakliga syfte, men ser man till vad han sger och hur bilden r i vrlden idag, s verensstmmer den med de tecken som han anger. Men det finns ett annat tecken som vi ofta frbiser nr vi tar del av Jesu undervisning, om hur tillstndet skall vara nr han kommer igen. Kanske missar vi att den undervisning som Jesus ger i Matt. 24, fortstter i det nstfljande kapitlet, Matt. 25. Kapitelindelningen, som gjordes lngt efter att Jesu budskap nedtecknades, frleder oss ltt till att tro att det som str i kapitel 25 inte har ett samband med kapitel 24. Det har det och det r ocks helt uppenbart. D vi brjar lsa kapitel 25 s inleds det s hr: D skall himmelriket liknas vid Jesus har gett en bild av hur det skall vara i vrlden vid tiden fr hans tillkommelse i Matt. 24. I Matt. 25 fortstter han undervisningen och vi ser att det handlar om samma tid som han talar om, nmligen d han skall komma igen. Det lilla inledningsordet i Matt. 25 anger ju detta, ordet r D, allts vid tiden fr hans terkomst. Vi ser hur detta ord ocks tydligt sammanbinder avslutningen av kapitel 24 med inledningen av kapitel 25. Nr Jesus fortstter sin undervisning ger han inte en bild av tillstndet i vrlden, som han ger i kapitel 24. Nu handlar det om tillstndet p det andliga omrdet och han ger det genom liknelsen om de tio jungfrurna. Detta r en liknelse som mnga knner till. Nu handlar det ju inte bara om att knna till den, utan att ocks frst dess innebrd. Liknelsen innehller nmligen ett av de strsta tidstecknen vi har, nmligen att det skall rda en andlig smnaktighet vid tiden fr Jesu andra tillkommelse. Det r precis det vi har nu! Det som r kanske allvarligare, r att det r mnga som inte inser detta. Varfr gr man inte det? Svaret kan vara att man har drabbats av denna andliga smnaktighet. Den som sover ser inget, det vet vi. Mnga har sina andliga gon slutna och orsaken r den andliga smnaktigheten. Hr kan vi ocks finna svaret p varfr budskapet om tillkommelsen har tystnat. Att det rder ett frhllande mellan andlig smnaktighet och tystnaden om Jesu tillkommelse, ansg ocks Frank Mangs. Han skriver i boken Med brinnande lampor s hr: Men d smnaktighetens Ande lgrar sig ver Guds frsamling d tystnar ocks talet om att Jesus skall komma igen. Man tror det knappt. Och tror man det, s r det bara teoretiskt.

ven det senare pstendet kan vi verkligen ta till oss i vr tid: Jesu terkomst har blivit som en teoretisk biblisk sanning. Den lrs ju naturligtvis ut i pastorsutbildningen, men hur pass levande och framtrdande r den undervisning som man fr dr? r det inte snarare s att denna stora sanning har en mindre framtrdande roll? Ja, kan man dra ngon annan slutsats eftersom det i dagens frsamlingar s sllan predikas om Kristi tillkommelse. Hur allvarligt r det att frsumma detta budskap? Ja, Frank Mangs skrder inte orden i den nmnda boken: Att ignorera ett sdant budskap synes mig ssom ett medvetet eller omedvetet frsk att stympa Guds ord. Starka och allvarliga ord av denne gudsman. Lt oss begrunda dem och ta dem till oss! Vi behver nu f en levande eskatologisk undervisning, inte bara en teoretisk. Eskatologin har allt fr lnge haft en undanskymd plats i frkunnelsen. Det r en kunskapslucka som ocks kan ha bidragit till den andliga smnaktighet som r rdande och som Jesus allts varnat fr. r det ovillkorligen s att detta allvarliga tillstnd skall rda d Jesus kommer igen? Lt oss terigen g till vad han sger: D skall, s inleds Jesu undervisning om det andliga tillstndet vid hans kommande, han sger skall. Det r allts ngot som vi inte kan frbise. Nej, det r en verklighet som vi kan rkna med och det allvarliga r att denna just nu r fr handen! Vi skall ta med ett tredje citat frn Frank Mangs bok dr han ocks stryker under att Jesus mycket tydligt har frutsagt detta tillstnd, han sger om Jesu undervisning s hr: Han frutsade mycket bestmt att den andliga frsoffningen skulle bli den dominerande atmosfren bland hans beknnare i denna tidslders afton. Har allts Jesus visat p att detta r den fara som den troende har att rkna med vid tiden fr hans kommande, borde detta vara ngot av det mest angelgna fr den kristne att kmpa fr att hlla sig andligt vaken! Det borde naturligtvis ocks vara ngot som terkommande tas upp i predikningarna fr att hjlpa frsamlingsmedlemmar att frst detta och att hlla sig vakna. r det d s? Nej, dessvrre r det alltfr sllan som detta ndvndiga budskap frkunnas. Svaret p varfr det inte grs, kan vara just den andliga smnaktigheten! Vi behver vakna upp! Vi behver inse vad Jesus undervisar om den yttersta tiden. Vi behver ta hans ord p allvar. Skall vi finna ett medel mot den andliga smnaktigheten, som allts r profetiskt frutsagd av Jesus sjlv, s r hans ord angende denna, det bsta hjlpmedlet. D skall det ocks frkunnas! Varje kristen borde f kunskap och insikt om denna smnaktighet, fr att kunna vakna upp ur den. Drfr r det verkligen att ha omsorg om frsamlingsmedlemmarna att belysa detta i predikningar. Detta r inte heller ngot som vi kan stlla oss likgiltiga infr och hantera hur som helst. Det r en andlig ledares plikt att verka fr att vcka och hlla de troende andligt vakna. Detta kan man se att Petrus just ansg som en plikt: Jag ser det som min plikt att vcka er genom mina pminnelser, s lnge jag bor i detta tlt. 2 Petr. 1:13 Ett uppvaknande ur den andliga smnaktigheten krver fr det frsta, att det finns insikt om den. Den sovande r inte medveten om att han sover, s r det ju med det naturliga sovandet, s r det ocks med det andliga smntillstndet. Dremot r det ju ocks s att den som r vaken, ser ocks om det finns de som sover. Den vakne kan allts vcka den sovande och gra den medveten och seende. Vi vet att det finns mnga levande kristna som har en klar andlig insikt, inte minst i de lnder dr man har ftt betala ett mycket hgt pris fr sin tro. Dessa kristna har ocks ftt en andlig klarsynthet. Tv kinesiska pastorer beskte vrt land. Dessa hade ftt lida umbranden och svrigheter i sitt hemland, men de hade lyckats komma ut frn Kina. Det budskap som de bar fram var

allvarligt. S hr refererades det i en tidning: Den kristna frsamlingen i vst r en sovande frsamling. De frstr inte vad de sysslar med. Hr kommer det tv pastorer frn frfljelserna i Kina och de levande kristna frsamlingarna som finns dr. De kommer till vstvrlden och ser en tydlig skillnad. De kan inte hlla tyst utan br fram budskapet om att vi r sovande kristna. Som vi har sagt: De som r vakna kan se den som sover. De kan ocks tala om det, m vi lyssna till vad vakna kristna sger! Det r dags att vi vaknar!

4. Profetiskt perspektiv
Gud vill inte lmna sitt folk i okunnighet angende de planer som han har. Drfr har han gett oss vgledning i sitt ord fr att vi skall f inblick i dessa. Drfr r det av vikt att vi studerar hans ord fr att f knnedom om hans rdslut. Inga studier kan vara hgre och viktigare n dessa! Med tanke p det, r det mer eller mindre obegripligt att det inte gnas mer tid t sdana studier. Det r verkligen studier p hg niv! Det handlar ju om Guds planer fr hela mnskligheten. Nr vi studerar dessa fr vi allts studera ngot som berr oss sjlva i allra hgsta grad. Om alla kristna frstr att det r p det sttet, kommer man att bli mycket mer motiverad att lsa sin Bibel. Vi borde terigen gra skl fr namnet lsare. Som det r idag skulle nog beteckningen tittare vara mer relevant om oss. Vi tnker p all den tid som gnas t TV tittande och vi behver verkligen ta till oss uppmaningen som den lyder i en sng: ter till ordet som av Gud vi ftt. Nr det gller Guds rdslut och planer s finns det tv oerhrt viktiga hndelser som framstr som stora och avgrande. Den frsta r naturligtvis att Gud snde sin son Jesus Kristus till denna vrld. Den andra r att Jesus skall komma igen. Sjlvklart har inte Gud velat lmna mnniskor i okunnighet angende dessa betydelsefulla och avgrande hndelser. Han har drfr i sitt eget ord gett vgledning och frstelse angende tiden fr dessa. En del tror att det inte finns ngon sdan vgledning att f, men med en sdan instllning kommer man ju heller inte att ska ngon sdan. Detta sagt med tanke p Jesu andra tillkommelse, hans frsta har ju redan gt rum. Genom att studerar frgan kring Jesu frsta kommande, kan vi ocks f svaret om det r lnt att ska ngon vgledning angende tiden fr hans andra kommande. Frgan som vi nu allts skall behandla r om det fanns ngon vgledning i gudsordet angende tiden fr den utlovade Frlsarens ankomst? Det frsta vi skall konstatera r att Gud faststllt tiden fr nr Han skulle snda sin son: Men nr tiden var fullbordad snde Gud sin son Gal. 4:4. Gud hade allts faststllt tiden fr denna hndelse och nr den bestmda tidsperioden hade lpt ut, var fullbordad, d snde Han sin son, Jesus Kristus. Gud hade redan efter syndafallet, till de frsta mnniskorna, utlovat en frlsare som skulle besegra den djvul som frfrt dem: Jag skall stta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hlen." 1 Mos. 3:15. Denna bibelvers innehller den frsta av profetiorna i GT om den kommande Frlsaren. Det finns uppgifter om att det r inte mindre n 333 profetior i GT som beskriver den utlovade Messias. Alla dessa fick sin uppfyllelse genom Jesus. Vi skall nu g till profetior angende tiden, vid vilken Frlsaren skulle fdas. Vi lser i 1 Mos. 49:10: Spiran skall inte vika frn Juda, inte hrskarstaven frn hans ftter, frrn han som den tillhr kommer och folken blir honom lydiga. Detta r en profetia ver Juda stam och den innehller lftet om den kommande Messias, vilket r en vanlig teologisk uppfattning. Enligt denna profetia skall Messias komma innan spiran och hrskarstaven tas frn Juda stam. 9

Vi kan konstatera att vid tiden fr Jesu fdelse s var Juda den stam som inte var frskingrad. Det norra riket, Israel och dess stammar, var frskingrade sedan flera rhundraden tillbaka. Vidare kan konstateras att Juda stam regerades av en kung. De lydde under egna lagar och hade ett eget rd som utvade makt och myndighet, ven om de vid den tiden var understllda den romerska stormakten. Denna bild frndrades dock endast ngra r efter Jesu fdelse. r 6 e. Kr. landsfrvisades Juda regent, Herodes Arkelaus, och hans omrde, bl a Judeen, blev en romersk provins. Det finns ocks ngot annat som hnde vid den tiden, det var att romarna tog ifrn Stora rdet (Sanhedrin) rtten att verkstlla ddsdom, detta hnde r 7 e. Kr. I samband med detta gr rabbin Rakmon fljande intressanta uttalande: "D Sanhedrins medlemmar mrkte att de var frntagna rtten till att rda ver liv och dd, blev de gripna av en allmn bestrtning. De tckte sina huvuden med aska och sin kropp med scktyg och ropade: Ve oss, Juda spira har tagits ifrn oss och Messias r nnu inte kommen." Men det var ju det han var, Jesus hade ftts ngra r tidigare, men det var bara det att de inte visste om det! Av dessa exempel p hndelser, d vi ser hur makten tas frn Juda stam vilket var profetiskt frutsagt, kan vi dra slutsatsen att profetian om den kommande Messias i 1 Mos. 49:10, mste ha gtt i uppfyllelse fre r 6-7 e. Kr., vilket vi allts nu vet intrffade. Vi skall ocks ta upp en annan profetia som visar p tiden fr Messias kommande. Det r Mal. 3:1 som lyder: Se, jag skall snda min budbrare och han skall bereda vgen fr mig. Och den Herre som ni sker skall pltsligt komma till sitt tempel, frbundets ngel som ni lngtar efter. Se, han kommer, sger HERREN Sebaot. Profeten Malaki var den siste av GT:s profeter. Han profeterade om en budbrare som skulle bereda vgen fr Herren. Judarna hade nu bara att titta efter denne budbrare, vilken vi nu vet var Johannes Dparen. Jesus bekrftar att Malakis profetia var en uppfyllelse p Johannes Dparen nr han sger om honom: Det r om honom det str skrivet: Se, jag snder min budbrare framfr dig, och han skall bereda vgen fr dig. Matt. 11:10. Vi kan ven konstatera att av Malakis profetia framgr att templet skulle finnas kvar nr Messias kommer: "komma till sitt tempel". Templet fanns p Jesu tid men delades r 70 e. Kr. Vi skall ta med ytterligare en profetia som anger tiden fr den kommande Messias, det r den som kan anses vara tydligast i sin frutsgelse. Dan. 9:24-26: Sjuttio veckor r bestmda ver ditt folk och ver din heliga stad fr att gra slut p vertrdelse, frsegla synder, frsona skuld, fra fram en evig rttfrdighet, fullborda syn och profetia och smrja den Allraheligaste. Vet drfr och frst: Frn den tid d ordet gick ut att Jerusalem skulle terstllas och byggas upp till dess den Smorde Fursten kommer, skall det g sju veckor och sextiotv veckor. Gator och vallgravar skall p nytt byggas upp, trots tider av svrigheter. Men efter de sextiotv veckorna skall den Smorde frgras, helt utblottad. Och staden och helgedomen skall frstras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en strtflod. Intill nden skall det rda krig. Frdelse r fast besluten. Frst kan nmnas att nr det talas om "den Smorde" hr i texten, skall vi komma ihg att det hebreiska ordet fr Messias och det grekiska ordet fr Kristus, bgge betyder "den smorde". Nr det gller ordet "veckor" som frekommer i texten, s r det ordet "shavua" i hebreiskan, vilket bokstavligen menas "sju". Judarna hade allmnt en tidrkning med rsveckor. Nr det allts i texten str veckor s kan det enligt grundtexten lsas sju, och tas gnger antalet som anges. Profetian frutsger frst "sju veckor" (sjuor, grundtext). Det talas allts om sju sjuor, =49 r, enligt rsveckorsberkningen. Under den tiden kunde vi lsa att: "gator och vallgravar skall p nytt byggas upp, trots tider av svrigheter." Den tid som det senare visade sig att det tog att teruppbygga Jerusalem blev 49 r.

10

Sedan talas det om "sextiotv veckor" (sjuor, grundtext), allts 62 gnger 7, vilket blir 434 r. Tillsammans med den frst angivna tidsperioden p 49 r, lggs 434 r, vilket d blir 483 r. Denna tid skulle rknas frn att; "det ordet gick ut att Jerusalem skulle terstllas". Vi kan bara konstatera hur exakt denna profetia gick i uppfyllelse, den angivna tiden visade sig stmma. Den profetiska tidsangivelsen, angiven i Daniels bok, lpte fram till just tiden fr Jesu dd p korset. Det var ocks enligt profetian den tid som skulle g frn det att befallningen om Jerusalems uppbyggelse gick ut, fram till tiden d den Smorde skulle frgras. S exakt beskrivs allts denna viktiga hndelse och nr tiden fr den var inne, av profeten Daniel redan p 500-talet f. Kr. En annan tydlig profetia i dessa versar frn Dan. 9, r profetian om Jerusalems frstrelse och templets delggelse. Detta kommer efter det att vi lst om hur "den Smorde frgras, helt utblottad". Sedan str det: Och staden och helgedomen skall frstras av folket till en furste som kommer. Detta fick ocks sin bokstavliga uppfyllelse nr det romerska vldet, med sina hrar under Titus anfrande, delade Jerusalem och templet r 70 e. Kr. Sammanfattningsvis kan sgas att de olika profetiorna, som vi hr har visat p frn GT, pekar p en bestmd tidsperiod. Under denna tidsperiod fddes Jesus. Efter det s frndrades bilden, spiran togs frn Juda stam, templet delades och de 69 rsveckorna passerades. Dessa olika tecken som finns angivna ssom vgledning i GT, var d uppfyllda och har sedan dess inte stmt in p ngon annan tid. Vi kan allts konstatera att Gud gav en profetisk vgledning genom sdana profetior som vi hr har tagit upp, dessa pekade p vid vilken tid den utlovade Messias skulle komma. S hr i efterhand r det inte svrt att se att denna vgledning faktiskt fanns fr mnniskor att orientera sig efter, fr att f kunskap. Gud har ocks gett oss vgledning fr att vi skall kunna frst nr Jesus kommer fr andra gngen, det har han gjort genom profetiorna. Dessa profetior talar framfr allt om hur det skall vara i vrlden vid tiden fr Jesu andra kommande. Genom att vi ser dessa tidstecken s kan vi frst nr vi kommit fram till den tid nr det skall ske. Vi har samma frutsttningar som folk hade vid tiden fr Jesu frsta kommande, att vara upplysta. Det r ingen urskt att sga att vi inte kan ha ngon kunskap om detta. Naturligtvis kan vi inte veta "den dagen eller stunden", som Jesus sjlv sger i Matt. 24:36. Detta r ofta ett citerat uttryck som man kan f hra nr det talas om Jesu andra tillkommelse, frn mnniskor som menar att vi inte kan veta ngot om tiden nr Jesus kommer tillbaka. Man har d missat den upplysning som Jesus ger endast ngra versar tidigare. Han sger nmligen: "Nr ni ser allt detta vet ni p samma stt att han r nra och str fr drren." Matt. 24:33. Observera orden: "vet ni att han r nra". Detta sger att vi kan ha vetskap om i vilken tid vi kan frvnta Jesu andra tillkommelse, ven om den exakta tiden naturligtvis inte kan faststllas, vilket Jesus visar p nr han talar om dagen eller stunden. Denna insikt och denna vetskap, som medfr att vi kan veta att Jesu andra tillkommelse r nra, grundar sig allts p att vi ser allt detta, och det handlar om vad Jesus anger som tidstecken i Matt. 24. Det r tyvrr mnga som inte ser allt detta och drfr inte heller tillhr dem som Jesus sger s hr om: vet ni att han r nra. Drfr behvs en profetisk undervisning som skapar medvetande om detta. Det var ocks mnga vid Jesu frsta kommande som inte heller sg den profetiska bilden, vilken visade p att tiden fr den utlovade Messias hade kommit. Det fanns naturligtvis mnga som d knde till de skriftstllen som vi har lyft fram hr och som var profetiska riktmrken fr tiden nr Messias skulle komma, inte minst de skriftlrde och prsterna, de knde ju vl till skrifterna. Det framgr ocks i bibeltexten att de knde till p vilken plats som Messias skulle fdas. Vi ser detta utav bibelordet dr det handlar om hur Herodes ville veta var Messias skulle fdas. S hr r detta beskrivet: Och han samlade folkets alla versteprster och skriftlrda och frgade ut dem, var Messias skulle fdas. De svarade: "I

11

Betlehem i Judeen, ty s r skrivet genom profeten: Du Betlehem i Juda land, inte r du minst bland Juda furstar, ty frn dig skall utg en furste, som skall vara en herde fr mitt folk Israel." Matt. 2:4-6. Det allvarliga var att den tidens skriftlrde hade knnedom om profetian var Messias skulle fdas, men nd missade de att ta emot honom i Betlehem. De lt de visa mnnen frn stern sjlva fara till Betlehem fr att hylla den Messias som dr var fdd. Sjlva satte de sig inte i rrelse fr att gra det, de hade en huvudkunskap om profetiorna, men det var ingen levande andlig kunskap och insikt och drfr missade de att ta emot den utlovade Messias. S hr eftert r det ltt att upprras ver denna andliga blindhet som de skriftlrde visade upp, men r det bttre i vr tid infr Jesu andra kommande? Idag har vi inte beteckningen skriftlrde p dem som p ett alldeles srskilt stt gnar sin tid t att studera skrifterna och frmedla dess budskap, vi kallar dem teologer istllet. Hur r det d med teologerna i vr tid? Kan man sga att dessa fr fram en levande eskatologisk undervisning om Jesu andra tillkommelse? Hur r det med insikt och undervisning om att profetiorna tyder p att vi lever i den tid nr Jesus kan vntas komma nr som helst? Finns denna aspekt verhuvudtaget med i undervisningen frn vr tids teologer? Tyvrr r parallellerna med de skriftlrde, vid tiden d Jesus kom till denna vrld, slende lika med hur det ser ut med vr tids skriftlrde. Naturligtvis finns det undantag, det skall sgas, men tyvrr mste vi nd konstatera att det finns en ptaglig frblindelse hos vr tids skriftlrde. Vi tjnar inte p att ge en frsknande bild utan vi mste kunna sga som det tyvrr frhller sig, ven om det kan knnas svrt att hra detta. Vi vill inte sga detta med en dmande ton, utan detta sgs med en sorg ver tillstndet. Det kndes skert svrt fr de skriftlrde nr Jesus sjlv p den tiden gick tillrtta med dem fr deras andliga blindhet och deras ofrmga att leda folket. I Matt. 23 gr han tillrtta med dem och anklagar dem fr att vara blinda ledare. Vad skulle han ha sagt till vr tids teologer? Det r s ltt att sitta p lktarplats och s hr i efterhand frvnas ver den tidens andliga frblindelse, samtidigt kan vi ha s svrt att se vr egen frblindelse infr hur det r i vr tid. Vi behver vara andligt seende. Utan det ser vi inte det profetiska skeendet som vi befinner oss i. M Gud ge oss en andlig klarsynthet. Det r ett bnemne som vi har ett stort behov av att bedja fr! Vi har i gudsordet inte bara ftt beskrivning p den tidens andliga blindhet, inte minst bland det religisa ledarskapet. Vi har ocks ftt beskrivning p mnniskor som var andligt seende och drfr var beredda nr den utlovade Messias kom till vrlden. S hr lyder beskrivningen p en av dessa: P den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rttfrdig och gudfruktig och vntade p Israels trst, och den helige Ande var ver honom. Och av den helige Ande hade han ftt den uppenbarelsen att han inte skulle se dden, frrn han hade sett Herrens Smorde. Ledd av Anden kom han till templet, och nr frldrarna bar in barnet Jesus fr att gra med honom som det var sed enligt lagen, tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade: "Herre, nu lter du din tjnare sluta sina dagar i frid, s som du har lovat. Ty mina gon har sett din frlsning, som du har berett att skdas av alla folk, ett ljus som skall uppenbaras fr hedningarna och en hrlighet fr ditt folk Israel." Luk. 2:25-32. Det nmns i texten om fyra andliga egenskaper hos Simeon; han var rttfrdig, gudfruktig, han vntade p Israels trst och att helig Ande var ver honom. Dessa karaktrsdrag hos Simeon str som mktiga predikningar fr alla tider och fr alla kristna. Det r sdana andliga egenskaper som lgger grunden till det gudsfrhllande som Gud nskar. Vi fr prva oss i frhllande till det som knnetecknade Simeon och se om det kan sgas ocks om oss, att vi ger dessa andliga kvaliter. Det r viktigt att vi inte stter en lgre standard fr vra kristna liv, n den som vi finner hos heliga och helgade mnniskor som har levt fre oss.

12

Helgelse r inget frlegat, utan ngot som gller fr alla tider. Vi behver en frnyad helgelsevg fr att upprtta Guds helighet bland sitt folk. Vr tid r prglad av en ptaglig ytlighet och samhllet r genomsyrat av detta p omrde efter omrde. Detta har ocks pverkat den kristna frsamlingen, ytligheten har trngt in ocks dr. Helgelse r ngot positivt, det r som att g in i en dusch nr man r svettig och smutsig. Att inte helga sig r som att inte duscha. Vi behver leva i den andliga reningsprocedur som kallas helgelse. Varfr r detta s viktigt? Ordet ger svaret: Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. Hebr. 12:14. Helgelse r grunden fr det heliga mtet med Herren. Herren vill uppenbara sig fr oss, helgelse r vr frberedelse fr vrt mte med honom. Vi ser detta ocks nr det gller Simeon. Det kan verkligen sgas att han fick se Herren, inte bara med sina andliga gon utan ocks med sina fysiska. Simeon uttrycker detta med fljande ord: Ty mina gon har sett din frlsning. P samma stt kan man sga att helgelsen gr oss medvetna om vad verklig frlsning r. Det handlar om ett liv i gemenskap med Herren sjlv, ett liv i pulserande gemenskap med livets Herre. Nr detta finns i den troendes liv r det ett liv som man inte vill byta bort mot ngot annat. Nr andra sidan den troende inte lever detta liv, blir man bengen att ska surrogat fr andligt liv d v s sdant som aldrig kan ge vad verkligt andligt liv ger. Vntan p att Jesus skall komma tillbaka utgr ocks en helgande verkan i den troendes liv. Den kristne frbereder sig fr att mta den Helige och vara tillsammans med Honom i evighet. Denna vntan r nyttig fr en troende. S hr uttrycker sig C. H. Mackintosh i boken Herrens tillkommelse: I sjlva verket har hoppet om Herrens snara ankomst, nr det hlls levande i sjlen, det mest helgande, renande och tillrttavisande inflytandet p det kristna livet, uppfrandet och karaktren. Detta r ytterligare en anledning fr att budskapet om Jesu terkomst fr att hmta sitt folk, alltid skall hllas levande. Detta budskap har ocks den verkan att vi inser att vi r pilgrimer i denna vrld en kort tid och att vr rtta, slutliga och eviga tillvaro nr som helst kan bli en verklighet. Detta motverkar att man blir helt inriktad p att bara leva som om denna vrld vore den enda som existerar och att man satsar all sin energi och pengar p att bygga upp sitt liv kring denna tillvaro. Tyvrr finns det allt fr mnga som lever ett sdant liv. r det bristen p frkunnelsen om att vi r pilgrimer som vntar p att Frlsaren skall hmta oss till vrt eviga hem, som gr att man lever p detta stt? Lever du ett sdant liv d r det dags att vakna upp! Nr vi nu har sett att det fanns vgledning fr att uppfatta tiden fr den utlovade Frlsarens ankomst till vrlden, s blir det lttare fr oss att tro att det finns liknande vgledning infr hans terkomst. Detta borde sporra oss till att ska denna vgledning som vi har ftt genom de profetiska frutsgelserna, som visar p tiden fr hans tillkommelse. Vi kommer vid ett sdant studium att se att den profetiska bilden fr Jesu andra tillkommelse stmmer verens med den bild som vi har i vr tid. Det kan ge oss det andliga uppvaknande som vi r i ett s oerhrt stort behov av!

5. Det strsta tidstecknet

Det strsta av alla tidstecken, staten Israels upprttande och judarnas tervndande till detta land, har intrffat i vr generation. Detta innebr att vi har ftt den frutsttning fr Herrens tillkommelse som saknades i tidigare generationer. Det innebr att Jesus kan komma nr som helst!

13

Bibelns profetior r tydliga nr det gller detta: staten Israel skulle f sin upprttelse och folket skulle f tervnda. Vi kan finna ett 60-tal skriftstllen i inte mindre n 14 av GT:s bcker som talar om att judarna skall tervnda till sitt land. Bibeln har allts varit mycket klar och tydlig med detta budskap, som generation efter generation har kunnat lsa. Under lnga tider har det inte funnits ngot som har talat fr att dessa profetior skulle kunna g i uppfyllelse. Det landomrde som var deras tidigare boplats har legat under andra folks styre och mestadels har det varit mer eller mindre ett kenomrde, samtidigt har det judiska folket varit spritt ver hela vrlden. Detta har allts varit bilden i nstan tv rtusenden. Under denna tid har mnga uttryckt tvivel p att dessa profetior ngonsin skulle f sin uppfyllelse. De har sett p de omstndigheter som varit fr handen, bde nr det gllt landet och folket och det har lett till att de tvivlat p profetiornas utsagor om ett terupprttat land och folk. Andra ter har sett p bibelordet och trott att det har varit gudomligt och att det skulle f sin uppfyllelse ven om omstndigheterna talat tvrt emot. Tron p Gud och hans ord var grunden fr dessa att nd hlla fast vid att vad profeterna hade talat, det skulle f sin uppfyllelse. Alla dessas tro har inte kommit p skam! Idag har deras tro frbytts till en verklighet som inte kan frnekas. Fr att vi skall f perspektiv p hur klart dessa profetior har frsttts av kristna lngt innan de fick sin uppfyllelse, skall vi ge ngra sdana exempel. Vi har funnit en del sdana vittnesbrd och vi brjar med att g tillbaka ungefr 400 r i tiden. P 1600-talet levde John Owens. Han har blivit betraktad som en av de strsta puritanska teologerna. Vid den tiden var Palestina ett frsummat och plundrat omrde under turkiskt styre. Det fanns inte en strimma av hopp att judarna skulle kunna tervnda till sitt land. Detta till trots skrev John Owens fljande: Judarna skall samlas frn alla delar av jorden dr de r spridda och fras hem till deras hemland. Den protestantiske frfattaren Paul Glegenhauver skrev s hr 1655: Ett permanent tervndande av judarna till deras land r fr evigt tilldelat dem av Gud genom de obegrnsade lftena till Abraham, Isak och Jakob. Heinrich Jung-Stilling, Tyskland, levde 1740-1817. Han skrev bcker som fick stor spridning, inte bara i Tyskland, utan ocks utomlands. I en av sina bcker, Das Heimweh, skriver han med profetisk trffskerhet om en upprttad stat fr Israel. Det skrevs allts lngt innan detta blev en verklighet och i en tid d det inte fanns ngra tecken p att ngot sdant kunde ske. S hr skrev han: Det skall en gng komma en tid, d ngon kanske i ett hrn eller i en stor boksamling, som skall auktioneras bort, finner en undanlagd bok i fyra delar med titeln: Das Heimweh von Heinrich Stilling och nr han d vid genomblddrandet drav kommer till detta stlle, skall han frvna sig och sga: Det fanns slunda ven d mnniskor, som i dessa mrka, oroliga och upprrda tider sg in i framtiden och kunde ana ett och annat. Landet Palestina skall slunda en gng, och det kanske snart, komma i kristna hnder och d nyo uppltas fr det judiska folket. Detta folk, som r s helt fostrat fr praktisk grning, skall d grunda en handelsstat dr, vilken p grund av sitt frtrffliga lge skall dra till sig alla vrldsdelars nringsflit och handel. S hr i efterhand kan vi konstatera att exakt 100 r efter Jung-Stillings dd kom landet i ett kristet folks hnder, England, och upplts sedan fr det judiska folket precis som Jung-Stilling skrivit i sin bok. Vi skall ocks ta exempel frn 1800-talet p hur det under detta rhundrade frutsades profetiskt att judarna skulle tervnda till sitt gamla hemland och nationen teruppst. S hr skrev H. Grattan Guinness i boken Light for the last days, utgiven 1886: Judefrfljelserna, vilka redan varit s igonfallande i central- och sdra Europa, skall ven kas och kanske ven utstrcka sig till andra lnder, tills de skall franleda till judiska

14

nationens frivilliga utvandring frn mnga stater, s att de landsflyktiga i stigande antal skall samlas i Palestina. En person som profetiskt fick frbereda och frutsga ett nationellt hemland fr det judiska folket var Theodor Herzl. Han var den som lg bakom den frsta sionistkongressen. Den hlls i Basel 1897. Efter tre dagar p denna kongress hade man kommit fram till beslutet som terges p fljande stt i protokollet: "Sionismen efterstrvar fr det judiska folket en nationellt rttslig garanterad hemvist i Palestina." Samma kvll skrev Herzl i sin dagbok fljande: "I Basel har jag grundlagt den judiska staten. Om jag sade detta offentligt, skulle man sga, att jag frlorat frstndet. Kanske om fem, men senast om femtio r, skall hela vrlden konstatera detta." Den visionen var kanske svr fr andra att tro p, men exakt 50 r senare, 1947, kunde vrlden konstatera att vad Herzl skrivit om i sin dagbok, d blev en verklighet. Detta skedde genom det beslut som togs i FN:s generalfrsamling, att judarna skulle f upprtta en stat i sitt gamla hemland. Gr vi in p 1900-talet finner vi mnga som skrev och frutsade hur judarna skulle komma tillbaka till sitt land. Fram till 1917 s var ju landet en del av det turkiska riket, men trots detta s skrev August Hedstrm i sin bok Studier i profetiorna som utgavs 1912 detta: Slutligen r att mrka att uti det turkiska riket kommer p den tiden att ligga en sjlvstndig fristat, nmligen Judiska staten eller vad den kommer att kallas. Vidare skriver Hedstrm: Genom vilka politiska frvecklingar Turkiet en dag kommer att tillta judarna att upprtta en sjlvstndig stat, vet vi ej, men det kommer att ske, ty Gud skall befordra den saken, nr tiden r inne. Vi lgger hr mrke till den starka tro som Hedstrm hade p att det som Gud hade talat genom profeterna, det skulle ske. Som vi vet s ledde de politiska frvecklingarna till att Turkiet frlorade landet i krig mot engelsmnnen 1917, d landet blev ett brittiskt protektorat. Samma r upprttades ven Balfourdeklarationen dr det sgs att den brittiska regeringen stdjer frslaget att Palestina blir ett hemland fr judarna. Vi skall ocks citera en bok skriven efter hndelserna 1917, den gavs ut 1919 och titeln p den r Tecken och tider, skriven av C. Skovgaard-Petersen. I denna bok ger frfattaren uttryck fr att innan Jesu terkomst, kommer judarna att vara tillbaka i sitt land. S hr skriver han om det: Vi kunna allts vnta, att judarna skall fre Jesu Kristi terkomst vnda tillbaka till sitt land. Vidare skriver Skovgaard-Petersen: Men i alla hndelser mste det anses som biblisk sanning, att Israel r samlat i sitt land och str i en andlig vrbrytning innan Herren kommer. Tecknen r icke fullbordade, judarna ha icke nnu kommit i besittning av Palestina. Hur annorlunda r det inte idag jmfrt med den bild som Skovgaard-Petersen gav p sin tid! Han skrev att tecknen inte var fullbordade, men det kan man sga att de r nu! Landet Israel r nu en verklighet som ett nationalhem fr judarna. Den andliga vrbrytning som Skovgaard-Petersen frutsade skulle komma innan Herren kommer tillbaka, r ocks den en verklighet. Om vi ser p detta utifrn ett perspektiv frn 1967, det r d Israel fick kontrollen ver Jerusalem, fram till vr tid s r det en markant skillnad. r 1967 fanns det enligt tidningen Charisma inte en enda frsamling med messiastroende i hela vrlden och det var bara ca 2000 judar som var messiastroende. Bara i Israel finns det nu mer n 120 messianska frsamlingar och dessutom ett antal hemgrupper. Tala om en andlig vrbrytning bland judarna p bara ngra rtionden. Nu borde det ocks vara dags fr ett andligt uppvaknande i de kristna leden! Inte minst behver vi inse vad detta betyder. Det r de tecken som Skogvaard-Petersen efterlyste innan Herren skulle komma. Vi behver nu vakna upp ver vad som har skett, vi behver lyfta vr blick frn vr lilla horisont och se de stora skeenden som r runt Israel och dess folk.

15

Det som nu har skett r s stort att vi behver ha detta strre perspektiv som vi velat ge genom olika citat frn fregende rhundraden. Hur nyttigt r det inte att g tillbaka och se p vad som profetiskt skrivits lngt innan det hnde? Dr kan vi finna ett profetiskt seende om vad som skulle komma att intrffa. Vart har detta seende tagit vgen? Vi sitter ju nu med facit i hand och kan bara konstatera att vad dessa skrev, nu r en verklighet. Behver vi mer bevis fr att vi skall inse hur unik vr generation r, som har ftt uppleva detta? Ja, finns det rent av ngon antydan om vr generation i Jesu undervisning om den yttersta tiden? Det finns flera bibelutlggare som anser det, vi skall hr frklara hur de ser det. Jesus sger s hr: Lr av en jmfrelse med fikontrdet. Redan nr kvisten blir mjuk och bladen spricker ut, vet ni att sommaren r nra. Nr ni ser allt detta vet ni p samma stt att han r nra och str vid drren. Amen sger jag er: Detta slkte skall inte d, frrn allt detta hnder. Matt. 24:32-34. Detta r en del av den undervisning Jesus sjlv ger om den yttersta tiden. Han sger att vi skall lra av fikontrdet. Detta trd r en bild p Israel, vilket vi kan se i Hosea 9:10, dr Herren ger bilden av Israels folk som ett fikontrd: Jag sg era fder som frstlingsfrukter p ett fikontrd. Vad Jesus sger om fikontrdet (Israel), i undervisningen om sin tillkommelse, r: Nr ni ser detta trd, allts Israel, d vet ni p samma stt att han r nra och str vid drren. Under nra 2000 rs frskingring av judarna fanns det inget land som hette Israel, men frn 1948 r det uppenbart fr hela vrlden att detta land finns. Det r det strsta tecknet vi har p att Jesu andra tillkommelse r nra! Det ord som i den svenska Bibeln verstts med slkte, r den grekiska grundtextens ord gene. Det ordet har betydelsen slktled, generation. Studiebibeln, som terger de grekiska ordens betydelse har ocks en kommentar angende ordet gene: I sitt stora eskatologiska tal sger Jesus att detta slkte (gene) skall inte frgs frrn allt detta hnder, Matt. 24:34. Ocks hr ser ordet ut att st fr generation. I s fall mste Jesu ord betyda att sluttidens stora hndelser kommer att ga rum inom ramen fr en generations livstid. r 1948 blev Israel allts en nation igen, allt enligt ett flertal profetior i Bibeln. Detta tillsammans med alla andra tidstecken som vi ser i vr generation, skulle allts tyda p att Jesu tillkommelse skulle kunna intrffa innan den generation som levde 1948 har dtt ut. Det r ett budskap fr oss att begrunda i vr tid. Det finns nu ingen urskt fr att inte tro p de profetiska utsagorna om judarnas tervndande till sitt land, de r allt fr tydliga och har ven frverkligats. Det finns nu heller ingen urskt fr att inte frst vad detta r tecken p och varslar om nmligen Jesu snara tillkommelse! Med andra ord: Det r dags att vakna upp!

6. Ser vi det strsta tidstecknet?

Vi har nu infr vra gon det strsta av alla tidstecken som Bibeln ger oss p att vi lever nra Jesu andra tillkommelse, nmligen Israel. Ingen kan undg att se detta inte bara p vrldskartorna, utan vi pminns nstan dagligen genom nyhetsmedia om landet. Det r den ena sidan av myntet, men ser vi den andra, den profetiska sidan? Det r en viktig frga. Gr vi inte det s har vi nd missat det tilltal som r profetiskt genom landets existens och folkets tervndande dit. Saknas den profetiska dimensionen behver vi g till bibelordet fr att finna vad det har att sga om det som nu sker. Lt oss bara se p ngra av alla de frutsgelser som nu r s aktuella kring Israels land och folk. 16

Vi kan brja med det judiska folkets frsamlande till landet Israel. Det finns ett 60-tal profetiska frutsgelser om detta i GT och dessa handlar om frsamlandet som nu sker. Vi vet att judarna en gng frdes tillbaka till sitt land efter den babyloniska fngenskapen, men det r inte om det som dessa profetior handlar om. Nr det gllde det tervndandet var det bara frn ett vderstreck man frsamlades, men nu handlar det om att komma tillbaka frn olika lnder och vderstreck, det framgr av flera profetior dr det exempelvis lyder s hr: samla de frdrivna av Israel och de kringspridda av Juda frn jordens fyra hrn Jes. 11:12, Frukta inte, ty jag r med dig. Jag skall lta dina barn komma frn ster, och frn vster skall jag samla dig. Jag skall sga till lnderna i norr: "Ge hit!" och till sdern: "Hll dem inte tillbaka! Fr hit mina sner fjrran ifrn och mina dttrar frn jordens nde Jes. 43:5-6, hmta dem ur alla lnder Jer. 23:8, Se jag skall fra dem frn landet i norr och samla dem frn jordens yttersta hrn Jer. 31:8, Ty jag skall hmta er frn folken och samla er frn alla lnder och fra er till ert land. Hes. 36:24. Det som omtalas hr, sker nu nr judarna dagligen tervnder frn olika lnder. Hur skulle vi kunna undg att se detta och denna tydliga koppling till profetiorna? I dessa kan vi ocks finna mrkliga detaljer om p vilket stt tervndandet skall ske. S hr heter det i Jes. 60:8: Vilka r dessa som kommer farande som moln, lika duvor som flyger till sitt duvslag? Judarna kommer i dag tillbaka till sitt land i stor utstrckning med flygplan. Nr profetiorna uttalades fanns det ju inga flygplan, men beskrivningen r nd den att de skall komma farande i luften. Det var helt skert obegripligt d profetian uttalades, men nu vet vi i vr tid hur uppfyllelsen av denna sker. Nr de jemenitiska judarna skulle transporteras till Israel med flygplan, efter staten Israels bildande, s hade dessa judar aldrig sett ngra sdana farkoster. De knde dock till de heliga skrifterna och citerade detta bibelord nr man skulle frdas till Israel med flygplanen. S frverkligades det som profeten Jesaja uttalat ca 2700 r fre dessa hndelser. Tala om att vi lever i profetiska tider dr profetiorna fr sina mrkliga uppfyllelser! Vi skall se p fler profetiors uppfyllelse i vr tid. Nr det gller landet Israel, var det bara fr ett sekel tillbaka, till stora delar ett kenomrde. Nr sedan judar frn olika delar av vrlden flyttade till detta landomrde brjade de att bevattna och odla upp kenomrden. P detta stt gick de profetiska frutsgelserna, som talade om detta, i uppfyllelse. S hr lyder ngra av dessa profetior: knen och demarken skall gldja sig, hedmarken frjda sig och blomstra som en lilja. Jes. 35:1. Ja, HERREN trstar Sion, han ser med medlidande p alla dess ruiner. Han gr dess ken lik Eden, dess demark lik HERRENS lustgrd. Jes. 51:3. Dessa kenomrden i Israel som frvandlats till brdig mark, predikar ocks till vr tid om profetiornas uppfyllelse! Ja, mer n s, man kan med egna gon se resultat av hur Israels land har frvandlats frn ken till omrden dr man i dag bl a odlar frukter. Dessa frukter snds sedan till olika lnder i vrlden. Man kan sga att dessa frukter blir som vittnesbrd om profetiornas uppfyllelse. S hr lyder nmligen profetians ord: I kommande dagar skall Jakob sl rot, Israel grnska och blomstra. De skall fylla hela vrlden med frukt. Jes. 27:6. Det r hela 80 % av den odlade frukten som snds p export, p s stt fylls vrlden med deras frukter, precis som profetian sger! Detta sker genom att folket, efter en nra 2000-rig frskingring, r tillbaka i det land dr de tidigare bodde. Bara detta r helt unikt, nmligen att ett folk som varit bosatta i olika lnder under s lng tid, fortfarande existerar som folk. Vi behver inse hur unikt detta r. Ett folk som frlorat sitt land eller blir innevnare i ett annat land, verlever som folkslag hgst trefyra rhundraden innan de assimilerats. S har allts inte skett med judarna, de har frblivit som folk emot alla odds. Det finns faktiskt en garant fr att de skulle best som folk, den garanten r Gud. Han har lovat att detta folk inte skall upphra s lnge som skapelseordningen bestr. Denna garanti kan vi lsa om i Jer. 31:35-36: S sger HERREN,

17

han som har satt solen till att lysa om dagen och mnen och stjrnorna till att lysa om natten, i ordnad gng, han som rr upp havet s att dess bljor brusar, HERREN Sebaot r hans namn: Om denna ordning inte lngre bestr infr mig, sger HERREN, frst d skall Israels slkte upphra att vara ett folk infr mig fr alltid. Inga andra folk har ftt en sdan garanti utstlld. Inga andra folk har heller ftt s mycket lften av Gud sjlv. Den r Han som sjlv str bakom dessa, det r drfr som de kan uppfyllas oavsett om omstndigheterna talar emot dessa lften. De har allts ftt lftet av Gud att tervnda till sitt forna hemland. Att detta skett i vr tid, efter denna lnga tidsperiod som frflutit sedan landet upphrde, r ngot som borde leda till att vi frstr hur unik vr tid r. Det var mnga turer innan nationen kunde terupprttas, men nr det vl hnde s skedde det med hast. Det var nr David Ben Gurion reste sig upp p sabbatsaftonen den 14 maj 1948 i Tel Aviv och sade: Jag vill lsa upp Israels oavhngighetsfrklaring. P en enda dag frndrades bilden, judarna fick ett hemland att tervnda till. Det judiska folket och staten reste sig ut ur historiens dunkel och steg fram p vrldsarenan. Profeten Jesajas ord fick d sin uppfyllelse, han hade profeterat om detta under, hur landet skulle komma till liv med hast: Vem har hrt ngot sdant, vem har sett ngot liknande? Kan ett land komma till liv p en enda dag, eller ett folk fdas p en enda gng, eftersom Sion fder sina barn redan nr fdslovndan brjar? Jes. 66:8. Det var inte bara att landet skulle komma till liv p en dag som Jesaja profeterat om, han profeterade ocks i samma andetag nr fdslovndor brjar. Klockan sex p morgonen dagen efter den nya statens bildande, ljd sirenerna ver Tel Aviv, det frsta egyptiska angreppet mot Israel var ett faktum. Det visade sig att Egypten inte var ensam i sitt anfall p den nyutropade staten, flera arabstater hade som mlsttning att krossa den nya statsbildningen direkt. Dessa stater var Libanon, Syrien, Transjordanien och Irak. Fdslovndorna hade brjat Dessa vndor har sedan fortsatt. Israel har tvingats in i ett flertal krig under sin relativt korta existens. Inte ett enda av dem hade man nskat. I princip kan man sga att landet inte haft en dag av verklig fred sedan dess tillblivelse. Likvl har man lyckats verleva och man kommer i fortsttningen ocks att gra det. Gud har nmligen inte ltit staten teruppst fr att frgras. Syftet r ett hgre. Det ligger en frkunnelse i Israels terupprttelse som stat och folkets frsamlande dit. Det r en frkunnelse som ntt hela vrlden. Den blir ett tecken fr folken vrlden ver, att Guds lften om att det som skulle ske, nu r en verklighet. Det blir en frkunnelse om en Gud som finns och vars ord man kan lita p, ven om det mnskligt har verkat som att detta aldrig skulle kunna hnda. Profeten Jesaja har talat om att detta tecken skulle bli synligt fr vrldens folk. S hr profeterade han: Han skall resa ett baner fr hednafolken och samla de frdrivna av Israel och de kringspridda av Juda frn jordens fyra hrn. Jes. 11:12. Profeten beskriver allts det som att Gud skall resa ett baner fr hednafolken. Detta har rests i vr tid fr att vi skall observera det. Kan vi omfatta hur stort detta r? Ett baner (flttecken, Bibel 2000), r ngot som trupper hjde upp fr att soldaterna skulle ha ett riktmrke. Det hjdes upp s att alla skulle se det. P samma stt har det som nu skett med Israel och frsamlandet av judarna, blivit ett baner fr vrldens alla folk. Det r meningen att detta skall vara ett profetiskt riktmrke och en frkunnelse. ven Jeremia profeterade om denna frkunnelse: Hr HERRENS ord, ni hednafolk, och frkunna det i kustlnderna i fjrran. Sg: Han som skingrade Israel skall ocks samla det och bevara det som en herde bevarar sin hjord. Jer. 31:10. Vi ser allts att detta r Herrens ord till folken i vrlden och Han bjuder att detta skall frkunnas ven till de mest avlgsna folk eller som det uttrycks kustlnderna i fjrran. Vi kan d frga oss om vi lytt Herrens

18

uppmaning att gra det? Betraktar vi situationen i Sverige, kan vi bara konstatera att vi varit dliga p att flja denna Herrens uppmaning. Det r ju egentligen en allvarlig sak, att frsumma det som Herren bjudit oss att gra. Frkunnelsen om Israel och det som profetiskt sker kring detta land, har varit mycket blygsam om man ser till kristenheten i stort i Sverige. Vad kan det bero p? Att det finns ett motstnd mot Israel i Sverige, det r vl kartlagt. Enligt en underskning som presenterades i Dagens Nyheter den 25 april 2005, var det bara 8 % av svenskarna som sympatiserade med Israel. Kan det vara s att man vjer fr att tala om Israel, drfr att man vet att det finns ett stort motstnd mot detta land? I s fall stter man mnsklig hnsyn fre det som Gud har bjudit. Att gra s r ju att svika kallelsen frn Gud p grund av mnskliga hnsynstaganden. Vi behver inse detta och sluta gmma oss bakom allehanda urskter. Nu r det dags att trda in i en profetisk funktion och tala det som Herren bjudit oss. Profeterna tog inga hnsyn till vad mnniskor tyckte och tnkte, de bar fram ordet som Gud givit dem. Detta r att vara en profetrst i tiden. Det r kanske inte alla gnger det lttaste, men det r vad Herren bjudit oss att vara och drfr r det viktigt att gra upp med mnsklig feghet och att vara Herren trogen. Om vi frkunnar det som vi r uppmanade att gra, s blir en profetisk frstelse upprttad. Denna frstelse, inte minst kring tidstecknet Israel, borde leda till att vi inser vad detta r tecken p, nmligen att vi lever nra Jesu andra tillkommelse. Det som nu sker r signaler till denna hndelse, inte bara fr vrldens befolkning i stort men ocks fr folket som bor i den terupprttade staten. David Ben Gurion verkar ha frsttt den profetiska betydelsen av vad som hnde 1948, han sa d: Vrt nya land uppfyller Hesekiel kapitel 37 och vi kan hra fotstegen av Messias. Vi kan ocks sga att vr Messias, Jesus Kristus, r nra! Det r budskapet som nu nr oss genom det som skett i vr tid. Inser vi att mngtusenriga profetior nu gr i uppfyllelse? Gr vi inte det, r det dags att vakna upp infr detta!

7. Vr tids andliga frblindelse

Rubriken p detta kapitel r ju ett allvarligt pstende, nmligen att det skulle finnas en andlig frblindelse i vr tid. Frhller det sig s har vi anledning att vara djupt oroade. Det borde leda till eftertanke och ett verkande fr en frndring. Knappast kan vl ngot vara allvarligare n att leva i andlig frblindelse. Vi har i det fregende kapitlet visat p att det strsta av alla de tidstecken som vi har ftt som vgledning fr den sista tiden, nu r en verklighet: Nmligen staten Israels upprttande och judarnas tervndande till detta land. Detta till trots har det inte lett till det andliga uppvaknande som borde vara en naturlig reaktion p detta stora och vervldigande: att flertusenriga profetior har gtt i uppfyllelse infr vra gon! Innan det stora tidstecknet Israel blev en verklighet, fanns det en frvntan att uppfyllelsen av det skulle medfra att frkunnelsen skulle bli fylld av en profetisk och andlig klarsynthet. Redan i slutet av 1800-talet och brjan p 1900-talet fick den profetiska frkunnelsen en ny aktualitet. Det anordnades konferenser p detta tema, men man frvntade ett nnu strre genombrott lngre fram. Detta framgr av vad August Hedstrm skriver i sin bok Studier i profetiorna: Genom dessa konferenser har det profetiska ordet ftt en betydande lyftning och fart. Som vi sett, har tskilliga samfund uppfrt detta mne p sitt program. Det skall dock icke f riktig framgng, frrn varje predikant brjar driva det med full entusiasm, och detta 19

torde icke komma att ske, frrn ngot ovanligt intrffar i profetiorna, s som t ex Palestinas verlmnande t judarna och deras tervndande. Detta r nmligen det frsta tecknet, vi ha att se efter. Detta skrevs 1912. Nu har vi sett hur detta har skett som Hedstrm skrev: Palestinas verlmnande t judarna och deras tervndande. Det som vi dremot inte har sett r att den profetiska frkunnelsen ftt genomslag i frsamlingarna, eller som Hedstrm skriver: varje predikant brjar driva det med full entusiasm. Hedstrm hade frvntat att detta skulle bli en naturlig fljd av profetiornas uppfyllelse p detta omrde. Det borde ocks ha varit det naturliga, att nr det strsta tidstecknet vl ntt sin uppfyllelse skulle detta uppmrksammas p ett mycket starkt och entusiastiskt stt, som i sin tur skulle leda till ett andligt uppvaknande. Varfr har det nu inte blivit s? Svaret r att det i mnga fall beror p en andlig frblindelse infr det profetiska skeende som nu pgr och att se profetiornas aktualitet. Detta r inget nytt, det har hnt frr. Det var likadant d Jesus kom frsta gngen, mnga sg inte heller d att profetiorna gick i uppfyllelse infr deras gon. Vi ska se p ett exempel dr Jesu egna lrjungar inte frstod detta. I Luk. 24 lser vi om hur tv lrjungar var p vg till Emmaus. Det var efter Jesu uppstndelse och den uppstndne Jesus slr flje med dessa lrjungar. nd s kan vi lsa fljande: Men deras gon var slutna, s att de inte knde igen honom. Detta var inte en fysisk frblindelse, utan hr kan vi tala om en andlig sdan. Vi kan ocks lsa att deras samtal handlade om vad som hade hnt, om hur Jesus blivit korsfst, men de hade inte frsttt profetiorna om hur Han p tredje dagen skulle uppst. Drfr levde de inte i en frvntan p att han som vandrade med dem, var den levande och uppstndne Mstaren. Istllet fr att leva i den profetiska dimensionen och vaksamheten ver uppfyllelsen av detta, s var det ett brustet hopp de gav uttryck fr p fljande stt: Men vi hade hoppats att han var den som skulle frlsa Israel. Till allt detta kommer att han redan har ltit den tredje dagen g, sedan detta skedde. Luk. 24:21. Vi kan hr se hur de i sitt tal berrde rent profetiska frutsgelser, detta utan att de frstod den profetiska dimensionen. De talar om att det var den tredje dagen sedan deras Mstare blivit korsfst. Det var ju just om den dagen, som Jesus i sin undervisning profetiskt talat, om att uppstndelsen skulle ske. Vi kan lsa om detta vid flera tillfllen: Ty liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre ntter, s skall Mnniskosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre ntter. Matt. 12:40. Vid ett annat tillflle kan vi lsa detta: Frn den tiden brjade Jesus frklara fr sina lrjungar att han mste g till Jerusalem och lida mycket genom de ldste och versteprsterna och de skriftlrda och att han mste ddas och p tredje dagen uppvckas. Matt. 16:21. Vidare talar Jesus om sig sjlv som templet som skulle brytas ner men som skulle resas upp efter tre dagar: Jesus svarade: "Bryt ner detta tempel, s skall jag resa upp det p tre dagar. Joh. 2:19. Vi ser allts att det gemensamma vid dessa tillfllen, d Jesus talar om sin uppstndelse, r att den skulle ske p den tredje dagen. Nr vi ser vad lrjungarna p vg till Emmaus talar om, r det precis om detta: den tredje dagen. Genom lrjungarnas mun gr det allts ut ord som var profetiskt frutsagda, man talar om profetiorna utan att frst innebrden. Vi kan tycka att detta var en brist att de inte hade tagit vara p den profetiska undervisning som Jesus gett. Men hur r det d i vr tid? r det inte en liknande bild som vi har idag? Hur mnga r det inte som talar om och har sikter om Israel? Detta r ju ett vanligt samtalsmne. ver mnga troendes lppar gr ord om Israel ut, men man har inte tnkt p att man d talar om den stora profetiska uppfyllelsen som r frutsagd p en mngd stllen i Bibeln. P samma stt som lrjungarna som var p vg till Emmaus, talade om det som d hade utspelats p deras tid, utan att de var medvetna om att de talade om profetiors

20

uppfyllelse, s talar mnga i dag om det som hnder utan att frst den profetiska dimensionen. Det handlar om samma andliga frblindelse som dessa lrjungar hade p Jesu tid! Den tillrttavisning som Jesus gav lrjungarna p den tiden, r lika berttigad att ge till mnga ocks i vr tid, s hr ld den: S ofrstndiga ni r och trga till att tro p allt som profeterna har sagt. Luk. 24:25. Den trghet att tro p profetiorna som ptalas hr, kan ocks sgas finnas i stor utstrckning ven i vr tid. Orsaken till den svaga tron p profetiorna kan bero p att det s sllan predikas om dessa. Resultatet kan d inte heller bli ngot annat, fr vi vet ju att skriften sger: Allts kommer tron av predikan. Rom. 10:17. Detta r en brist som behver avhjlpas snarast, det r inte meningen att den troende skall vara svag i tron p ngot omrde, och d naturligtvis inte heller nr det gller tron p Bibelns profetior. Nr Jesus mrkte denna ofrmga hos dessa lrjungar p vg till Emmaus, att tro p profetiorna, s gjorde han ngot t detta, han gav dem en grundlig undervisning: Och han brjade med Mose och alla profeterna och frklarade fr dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna. Luk. 24:27. Lt oss flja Jesu exempel, allts en grundlig undervisning om profetiorna. Det r ett mycket stort behov av detta i vr tid. Denna undervisning har ftt st tillbaka under en lngre tid och drfr har nstan en hel generation vuxit upp utan att ha en elementr kunskap p detta omrde, som har en s stor plats i gudsordet. Vi vill mena att detta r den stora orsaken till att det rder en andlig frblindelse som medfr att man inte ser profetiornas uppfyllelse. Mnga lider av en andlig bristsjukdom som slagit sig p den andliga synen. Det ligger p vrt ansvar att det blir ett fullt klart andligt seende. Lt oss i kyrkorna inte frsumma denna undervisning! Bristen p undervisning i det profetiska ordet r allts en frklaring till att man inte ens ser det strsta tidstecknet som vi har ptalat, nmligen judarnas frsamlande och staten Israels upprttelse i vr tid. Vi skall ocks berra en annan orsak till att man inte ser den profetiska dimensionen p detta omrde, vi tnker p den s kallade ersttningsteologin. Fr att kort uttrycka vad denna gr ut p, s handlar det om att frsamlingen skulle vara det nya Israel som fullt ut ersatt judarnas roll som Guds frbundsfolk. Misstaget r att stta det frbund Gud slt med judarna i motsats till det nya frbundet. Man kan av undervisningen i Rom. 11, se hur de hednakristna blivit inympade i det kta olivtrdet, medan de sjlva betecknas som ett vilt olivtrd. Vi lser om hur Paulus skriver till dem som kommit till tro i Rom, om detta, Rom. 11:17-18: Men om nu ngra av grenarna har brutits bort och du, som r ett vilt olivtrd, har blivit inympad bland dem och ftt del av det kta olivtrdets feta rot, d skall du inte frhva dig ver grenarna. Men om du frhver dig skall du veta att det inte r du som br roten utan roten som br dig. Tydligare kan det knappast sgas vem som r det kta och vem som r det vilda olivtrdet och frhllandet mellan dem. Han varnar ocks det vilda olivtrdet, de hedningar som blivit kristna, fr att frhva sig och betnka sitt ursprung, sin rot. Denna varning, fr att frhva sig, r ngot som de som bejakat ersttningsteologin borde tnka p. Ett annat ord frn Jesus sjlv borde ocks stmma till eftertanke: frlsningen kommer frn judarna. Joh. 4:22. Det r viktigt att vi ser Guds plan med det judiska folket, det r en plan som ligger fast och kan inte omintetgras. Drfr r det av vikt att vi tar avstnd frn ersttningsteologin. Svenska kyrkan gjorde det i samband med kyrkomtet 2001 i dokumentet Guds vgar. Judendom och kristendom. Dr konstaterar man att: Tron p det nya frbundet och dess lften inbegriper inte slutsatsen att Gud upphvt frbundet med det judiska folket. Vidare skriver man nr det gller frbundet med judarna och det nya frbundet: Det r principiellt knappast mjligt att stlla dessa frbund mot varandra eller frklara ett av dem upphvt vid en viss tidpunkt i historien.

21

Har man tagit in tankar som prglas av ersttningsteologin, blir det en ganska logisk fljd att man inte ser uppfyllelsen av profetiorna kring Israel och dess folk. Skulle Guds handlande med det gamla frbundsfolket ha upphrt och ven lftena till dem, d finns det ju ingen anledning att tro att ngra profetior om detta folk, nu skulle uppfyllas. Det leder till en andlig frblindelse infr det profetiska skeende som nu r. Vi skall ocks ytterligare berra ngot som kan vara en orsak till en sdan frblindelse. Vi tnker p den aggression som mnga har mot Israel i vr tid. Mellansternkonflikten, konflikten mellan Israel och arablnder, och inte minst den mellan israeler och palestinier, har mnga bottnar. Detta r ju en konflikt som nu varat i mnga decennier och som engagerat lnder och mnniskor vrlden ver. Det finns nog knappast ngon annan konflikt som vcker s heta knslor och diskussioner. Uppfattningen om denna baseras oftast p den bild som media serverar oss. Olika medier i de olika lnderna ger mnga skiftande sidor av denna konflikt, den kan vara mer eller mindre negativ till Israels handlande. Fr oss i Sverige r det ju av vikt att veta vilken bild som de flesta svenska medier serveras oss. Flera exempel p hur engd rapporteringen frn konflikten mellan israeler och palestinier r, skulle kunna ges. Vi r kanske mnga gnger inte medvetna om detta, men bedmare med ett bredare perspektiv ser det. Vi tar hr med ett citat som belyser det. Gideon Meir, talesman fr Israels regering, sa i TV:s Aktuelltsndning den 17 maj 2006 s hr: Sverige gr i spetsen fr en antiisraelisk linje i Europa. Detta pstende r fga smickrande fr oss i Sverige. Naturligtvis kan det vara svrt fr mnga att ta till sig innebrden i ett sdant uttalande, lika svrt r det skert att inse att vra sikter i denna konflikt har frgats av medias rapportering. Det allvarliga r om den enskilde kristne blir s pverkad av medias negativa rapportering att han blir fientligt instlld till Israel och dras med i den andliga frblindelse som inte lngre ser att staten Israel och det judiska folket alltjmt r inne i ett profetiskt skeende. r det s, d r det dags fr ett uppvaknande!

8. Nu hller skapelsen vckelsepredikningar

Efter att ha pbrjat detta nya rtusende har vi ntts av en ny form av vckelsepredikningar. De hlls inte i kyrkor, men de genljuder i skapelsen p ett kraftfullt stt. Vi tnker p de stora klimatfrndringar som p ett alldeles srskilt stt har gett sig till knna under de senaste ren. De flesta har nog blivit tagna p sngen av de stora och dramatiska frndringar som blivit en verklighet p bara ngra f r. Media har gett oss rapport efter rapport om detta. Det r nmligen stora frndringar som inte bara berr olika omrden i vrlden, utan detta har blivit ett globalt problem som berr en stor del av mnskligheten. Enligt en bok, Beyond Disasters, skriven av Michael Renner och Joe Chafe, s har mer n halva jordens befolkning redan berrts av de katastrofer som fljt i spren av den klimatfrndring som nu ger rum. Allts talar man om mer n halva jordens befolkning! Det kan vara svrt att ta till sig, srskilt som Sverige r ett av de lnder som blivit minst drabbat. Dremot r det mnga som har blivit drabbade i andra lnder genom dramatiska katastrofer som torka, hetta, brnder, orkaner, stormar, hftiga regn och versvmningar. Exempelvis har miljontals mnniskor ftt fly frn sina hem p grund av versvmningar. Apokalyptiska scener har utspelats till fljd av klimatfrndringar. De dramatiska scenarier som nu allt oftare utspelas i vr vrld, ska ses som frspel till den stora omvlvning som vi kan vnta framver.

22

Vi skall gra en liten terblick p de senaste rens klimatfrndringar och hur dessa har rapporterats, s att vi kan f en bild av allvaret och omfattningen. I SVT:s Rapportsndning den 30 oktober 2006 kunde man se den dvarande brittiske premirministern Tony Blair ge sin syn p klimatfrndringarna. Han hade d ftt del av en rapport som han betecknade som den viktigaste under sin tid som premirminister. Som en nutida profet stod han dr i TVrutan och gjorde klart fr oss att katastroferna kommer att drabba jorden i vr generation. Den textade versttning som visades frn hans tal ld: Det rder ingen tvekan om att om vetenskapen stmmer s blir konsekvenserna fr vr planet bokstavligen katastrofala. Och det gller inte en katastrof i ngon avlgsen framtid, utan under vr livstid. Blair talade allts om att katastroferna i samband med klimatfrndringarna r ngot som kommer att drabba vr generation. Fr att vi skall frst hur unikt det som nu sker r, skall vi ocks citera en forskare. Det r Lennart Olsson, klimatforskare p Lunds universitet, som refererades i Smlands-Tidningen den 28 oktober 2006. Han sa s hr: Vi har knuffat planeten ur ett jmviktslge. Ngot sdant har inte hnt p en miljon r. Ingen generation har tidigare ftt sdana budskap som nu ges. Vr tid r unik och de rapporter som kommer liknar nrmast ett undergngspreludium. Olika uppgifter talar sitt tydliga sprk om stora frndringar. Mnskligheten stlls allts infr stora prvningar, ja, de r av sdan art att man kommer att st rdlsa infr problemen. Detta r ocks ngot som Jesus har frutsagt. S hr talade han om detta: p jorden skall folken gripas av ngest och st rdlsa vid havets och brnningarnas dn. Luk. 21:25. Det r inte bara bilden av mnniskors rdlshet som nu hller p att alltmer gestaltas, men Jesus talar ocks om denna rdlshet kopplad till havets och brnningarnas dn. Detta r mycket anmrkningsvrt, ty just faran med en stigande havsniv har blivit aktuell under de allra senaste ren. Tillsynes kan man inte gra ngot t detta och utifrn det perspektivet kan vi se hur mnniskorna kommer att st rdlsa. Den nu stigande temperaturen leder till stora avsmltningar av is, vilket i sin tur leder till en hjd havsniv. Den globala uppvrmning som nu ger rum kommer att frvrras. SVT:s textade nyheter hade fljande budskap den 1 februari 2007: Den globala medeltemperaturen befaras stiga med upp till sex grader under det hr seklet, och inte med tv som man tidigare trott. Havsisen ver Arktis frsvinner helt halva ret vid en frdubblad halt av vxthusgas. Det ena ger det andra: koldioxidutslppen, som mnniskan gett upphov till ger en frhjd temperatur p jorden, vilket i sin tur har lett till att den gigantiska tundran i Sibirien, motsvarande Tysklands och Frankrikes sammanlagda storlek, har brjat tina upp. Den har varit frusen i 11 000 r enligt forskarna. Frst under ren efter r 2000, har denna brjat tina. terigen tala om att vi lever i en unik tid! Om tundran tinar upp frigrs enorma mngder metangas, det handlar om miljarder ton. Metan r en vxthusgas som r 20-25 gnger kraftigare n koldioxid, men bryts ner fortare i atmosfren. P bara de allra senaste ren har detta problem eskalerat och blivit okontrollerbart. Fljderna av den globala uppvrmningen, r allts att bde tundran tinar upp och att isar vrlden ver smlter. Detta leder till att havsnivn stiger, vilket i sin tur medfr versvmningar. Mngder av stder kommer att drabbas. Vad Sverige betrffar s uppgav TV 4:s textnyheter den 1 februari 2007: Risken fr versvmningar kommer att ka i stder kring sjar som Mlaren, Hjlmaren och Vnern. Aftonbladet hade en rubrik angende versvmningshotet som ld: Unika kartor - s drabbas svenska kuststder. Mnniskor som bor vid kuststder brjar nu oroa sig fr sin tillvaro och det finns allts anledning till det. Det r nu inte bara den successiva avsmltningen p grund av den frhjda temperaturen, som ger anledning till denna oro. Till detta kommer ett annat hot om en frhjd havsniv som kan ske med dramatisk hastighet och effekt. Det varnade ett antal klimatforskare fr som var samlade i den brittiska staden Exeter i februari 2005. De hade

23

nmligen observerat att en gigantisk del av den vstra ishalvan vid Antarktis brjat rra p sig. Skulle den kollapsa kan det bli en hjning av havsnivn p fem meter, menar dessa forskare. Mnga av vrldens strsta stder finns belgna vid havet och de har inga marginaler fr att klara av en sdan hjning. Den avsmltning som nu pgr har ven fr forskarna varit chockerande. Just detta senare uttryck anvnds i en TT-artikel frn den 21 september 2006. Artikeln inleds p fljande stt: Europeiska forskare fick en chock nr deras satellitbilder avsljade att det arktiska istcket krympt s kraftigt att ett fartyg skulle kunna segla obehindrat hela vgen till Nordpolen. Fr att vi skall frst vilken enorm mngd ismassor som p senare tid har smlt vid Nordpolen, s tar vi med uppgifter frn den norska tidningen Aftenposten den 20 september 2007. Dr uppger man att under 2005 smlte ett s stort isomrde vid Arktis att det motsvarade Belgien, Storbritannien, Norge och Sveriges sammanlagda yta. Vi har ftt en spiraleffekt dr det ena ger det andra. I och med att stora ismassor smlter s minskar solljusets reflektion, vilket leder till hgre temperatur, vilket naturligtvis leder till att n mer is smlter, vilket leder till att havsnivn stiger. Infr detta scenario str mnniskan maktls. Rubriken frn Aftonbladets hemsida den 4 april 2007 r talande: Havet stiger oavsett vad vi gr. Artikeln inleds sedan med fljande konstaterande: En ny FN-rapport visar att klimathotet r strre n forskarna tidigare trott. Havsnivn stiger snabbare n prognoserna och det finns inte mycket vi kan gra fr att hindra polarisen frn at t smlta. Ngra meningar senare grs fljande konstaterande angende denna FN-rapport: Och det r ett riktigt domedagsscenario som presenteras. Ja, nu brjar man ana vilka fljderna kan bli i spren av dessa dramatiska klimatfrndringar. En rapport frn bistndsorganet Sida i brjan av 2008 ger uttryck fr detta. I denna talas det om att krig och konflikter kan komma att flja i klimatfrndringarnas spr och mnga lnder r i riskzonen. Det talas i rapporten om ett hundratal lnder med nstan fyra miljarder invnare som befinner sig i denna riskzon, allts bortt tv tredjedelar av vrldens befolkning. Utav dessa hundratal lnder, r det ungefr hlften som lper risk fr vpnade konflikter p grund av att klimatfrndringarna frvrrar de ekonomiska, politiska och sociala problem som redan nu r fr handen. Man varnar fr att svl versvmningar som torka och kenspridning kan utlsa vldsamma konflikter. Vrlden str infr gigantiska problem. Forskare brjar ana vilka konsekvenser detta kan f fr vrldens befolkning. FN:s klimatpanel varnar fr att ver en miljard kan tvingas fly p grund av klimatfrndringarna. Detta uppger tidningen Dagen p ledarplats den 7 augusti 2008, och man stller frgan i ledarrubriken: Vart skall de ta vgen? Alltfler som har insikt i vad som nu sker, uttrycker sig i katastroftermer. Nr FN:s klimatpanel presenterade sin slutrapport i november 2006, prglades den av domsbudskap. Den framfrdes av FN-chefen Ban Ki-Moon, som enligt SVT:s hemsida varnade fr att vrlden str p randen till en katastrof. Det gr inte lngre att fly undan allvaret och tro att det gller en kommande generation, utan vi behver inse att detta r en verklighet hr och nu. FN-chefen sa vidare: Scenerna r skrmmande som en sciencefictionfilm. Men de r nnu mer skrmmande, eftersom de r verkliga. Det tl att upprepas: det som nu sker r inte sciencefiction, det r verklighet. Tyvrr har vldigt mnga mnniskor svrt att ta den till sig. ven om det r en myt att strutsen stoppar huvudet i sanden nr den skulle vilja gmma sig fr att den r rdd eller hotad, s r det en liknelse fr hur mnga reagerar infr det som nu rapporteras. Man vill leva kvar i sin, som man upplever det, trygga vrld. Men att frhlla sig s till verkligheten r mycket oklokt, ty uppvaknandet kan d komma att bli vldigt omtumlande. Nu behver varje kristen resa sig upp i profetisk medvetenhet ver vad som sker. Det kommer att leda till, inte bara ett uppvaknande ver vad som sker utan frhoppningsvis ocks till ett andligt uppvaknande som vi mer n vl behver. Det medfr att det lggs en

24

grund fr att vi skall kunna st fram som profetrster i denna tid, som behver profetisk vgledning infr de frgor som mnniskor stller sig med tanke p de stora frndringar som sker. De har nmligen apokalyptiska dimensioner. Hr fljer ett uttalande som kan sgas illustrera detta, ven det r gjort av FN-chefen Ban Ki-Moon: Ekosystemen, som miljoner liv r beroende av, riskerar att frstras och det r inte bara djurarter utan i vissa fall hela lnder och folk som riskerar att frsvinna. Citat frn Gteborgs-Posten den 23 september 2006. Nu brjar det alltmer likna beskrivningar som kan jmfras med de omvlvningar som vi finner i Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken. Det r ocks helt naturligt att olika forskare och nyhetsmedia anvnder just uttryck kopplade till denna bok. Det synes vara det mest relevanta att hmta jmfrelser ifrn denna profetiska bok i Bibeln, som till sitt huvudinnehll r en beskrivning av det dramatiska slutskede som jorden kommer att genomg vid denna tidslders avslutning. Vi skall ge ngra exempel p hur terminologi frn just Uppenbarelseboken anvnds, nr man beskriver de skeenden som vi kommit in i. Al Gore har gjort den uppmrksammade filmen En obekvm sanning, vilken handlar om klimatfrndringar och dess verkan p jorden. S hr beskriver han filmen: Naturens rundtur genom Uppenbarelseboken. Ett annat ord som str fr katastrof och som r hmtat frn Uppenbarelseboken, r det vlknda ordet Harmagedon. Detta ord anvndes i en artikel i Aftonbladet den 5 november 2005. Rubriken ld: Vi behver en extra jord om 50 r. S hr skriver man: Det r ltt att ta saker och ting fr givna och tro att allt kommer att frbli som det r, men vi befinner oss mitt i Harmagedon. Dagens Nyheter hade denna rubrik den 30 oktober 2005: Larmrapport om framtidens milj. Artikeln inleds p fljande dramatiska stt: Katastrofala versvmningar, svr torka, hundratals miljoner flyktingar och en vrldsekonomisk kollaps jmfrbar med ett vrldskrig eller depressionen p 1930-talet. En apokalyptisk framtidsvision mlas upp i en brittisk rapport. Man talar allts om en apokalyptisk framtidsvision. Det skulle kunna versttas som Uppenbarelsebokens framtidsvision, allts den som Johannes fick fr snart 2000 r sedan om ndetidens hndelser. Apokalypsen r ocks ett annat namn som anvnds som beteckning p Bibelns sista bok. Just detta namn, Apokalypsen, anvnde Expressen som en rubrik p en artikel den 26 oktober 2007, om klimatfrndringarna. Den var skriven av frfattaren och professorn T. C. Boyle. Artikeln r verkligen som en enda stor vckelsepredikan. Redan i inledningsrubrikerna anges den allvarliga tonen: Den smutsiga sanningen om klimatfrndringarna r att allt hopp redan r ute. T. C. Boyle frklarar varfr vr livsstil oundvikligen leder till alltings undergng. Att artikeln nrmast r ett eko av en profetisk frkunnelse om den yttersta tiden, det framgr nr man lser vad Boyle skriver: Det finns inget hopp. Vi lever i de yttersta av tider det mste st klart fr vem som helst som r det minsta informerad eller medveten. Det finns ingen annan natur n den vi knner, ingenstans att fly, ingenstans att gmma sig. Utgngen r oundviklig, och vi ser kollapsens frn skjuta skott verallt omkring oss i massutrotandet, i frfallet av de jordar och de hav som omger oss, i klankrigen som rasar, i flyktingstrmmarna och i kampen fr resurser. Vad hopp finns dr? Inget. Vad kan vi gra? D. Slut citat. Nu predikas det till och med av en professor att vi lever i den yttersta tiden! Boyle skriver ocks att: det mste st klart fr vem som helst som r det minsta informerad eller medveten. Dessvrre r det inte ens alla kristna som har den insikten. Det vore en skam om vi sviker vr profetiska uppgift nr den r som mest relevant och nr folket mer n ngonsin behver vgledning! Frgan r nu om det bara r forskare som skall vara vr tids enda profetrster. Var finns den kristna profetiska frkunnelsen? Nu behvs verkligen ett profetiskt uppvaknande av stora mtt! Kristna har d en mjlighet att ge ett mer kompletterande budskap n det Boyle ger, nmligen ett budskap om ett hopp.

25

Detta saknas ju i det som professorn skriver: Vad hopp finns dr? Inget. Vad kan vi gra? D. Det r ett budskap utan hopp som framfrs. Som kristna har vi ett gldjebudskap till alla som lever i denna hopplshet. Det finns rddning och frlsning genom Guds son, Jesus Kristus! Han skall komma igen och frlossa mnniskor frn denna jord, som nu av alltfler dms till undergng. Det r ocks det budskap som vi kan se kopplat till just de ord som talar om hur mnniskor i den yttersta tiden skall ha det, och som vi har framhllit blivit aktuella genom klimatfrndringarna: p jorden skall folken gripas av ngest och st rdlsa vid havets och brnningarnas dn. Luk. 21:25. Jesus slutar nmligen inte sitt tal med detta, han fortstter och frst beskriver han den vnda som kommer att vara i vrlden, innan han ger ett svar p vad som drutver kommer att hnda: Mnniskor skall ge upp andan av skrck, i vntan p det som skall komma ver vrlden. Ty himlens krafter skall skakas. D skall man se Mnniskosonen komma i ett moln med stor makt och hrlighet. Luk. 21:26-27. Han talar allts om sig sjlv som Mnniskosonen och att han skall komma igen. Det som nu hnder i vrlden r tydliga tecken p att denna hndelse r nra! Dessa tecken har brjat visa sig alltmer och det r i detta inledningsskede som vi skall gra oss beredda, det framgr av nsta vers i det citerade sammanhanget, Luk. 21:28: Men nr detta brjar ske, s rta p er och lyft upp era huvuden, ty d nrmar sig er frlossning." Lgg allts mrke till att Jesus sger: nr detta brjar ske. Man kan sga att det vi upplevt nu, de frsta ren p detta rtusende, kan vara inledningen till omvlvningar i vrlden som mnniskor aldrig upplevt frr. Vrlden tycks alltmer g in i det tillstnd av rdlshet och ngest som Jesus talar om. Nu gller det att vi dels br fram budskapet om allvaret i denna tid, dels visar p hoppet som finns i att Jesus skall komma tillbaka som Frlossaren fr alla dem som satt sin tro till Honom. Gr vi inte detta sviker vi vra medmnniskor som brdskande behver ett profetiskt frlsningsbudskap. Nu hller skapelsen sina vckelsepredikningar, mnniskor upplever dessa, de behver vgledning om vad de betyder. Det r som om hela skapelsen vill genom sina vckelsepredikningar ropa ut till mnskligheten att det r tid att vakna upp vi har ntt fram till det slutskede som r beskrivet i Uppenbarelseboken. Salig r den som vaknar upp, fr det r nu hg tid att gra det!

9. Allvarliga budskap
Det r nog s med de allra flesta mnniskor, att man hellre vill hra ett glatt budskap n ett allvarligt. Vi tror att det viktigaste r att frga oss vad som r det stora behovet idag, ett lttsamt budskap eller en allvarligare framtoning. Det finns anledning att tro att det senare budskapet, det allvarliga, r det som borde vara mest relevant att frambra, av flera anledningar. I vckelsetider har det inte varit ytliga och glttiga budskap som framburits. I vr tid kan det vara en tankestllare, fr att vi skall f

26

tillbaka en allvarligare ton i frkunnelsen. Om vi nu vill ha vckelse, s finns det anledning att underska vad som frkunnades i vckelsetider som varit. Vad var det som berrde mnniskorna och som fick dem att bli kristna? Svaret finns i att man frstod att man var en evighetsvarelse och man insg att man efter detta liv kunde g frlorad. I frkunnelsen visades det p behovet och ndvndigheten av att f sina synder frltna och att bli frlst. Folk som lyssnade till budskapet blev motiverade och insg behovet av frlsning. Utan denna insikt r det ju ganska logiskt att man inte heller ser ngon anledning att ska Gud och f Hans frltelse och frsoning genom Jesus Kristus. Om vi endast appellerar till mnniskor: Kom till Jesus!, utan att vi talar om varfr det r s ndvndigt, kommer vi i de flesta fall st dr utan gensvar. Borde inte detta faktum f oss att inse att det behvs ett tydligare budskap om mnniskans belgenhet? Utan syndaknnedom finns det ju heller inget behov av syndafrltelse. Vckelsehistorien visar p att mnniskor hade bde syndaknnedom och syndand. Detta ledde till att man skte den frlsning som Jesus berett och en ptaglig frvandling skedde i mnniskors liv. Det kan ske igen! Behovet r ju det samma hos dagens mnniskor, men vi fr nog erknna att vi har misslyckats med att visa dem det eller rent av undvikit att gra det. Det r fr att detta behov skall bli uppenbarat fr en mnniska, som vi behver frmedla ett budskap som skulle kunna stmplas som allvarligt. Dr har vi problematiken med att folk hellre vill hra ett glatt budskap, n ett allvarligt och att vi kanske d faller fr att servera ett budskap som saknar detta allvar. Vi str hr vid ett viktigt vgskl: Att ge mnniskor, antingen det de vill hra eller att ge dem det de behver hra. Lt oss vlja rtt vg vid detta vgskl, ty det r av evighetsbetydelse. S stor kan skillnaden beskrivas, som att det handlar om att vi ger stenar istllet fr brd. I ett evighetsperspektiv fr man rtta proportioner p vad som r viktigt. Jesus ger oss det nr han sger: Vad hjlper det en mnniska att hon vinner hela vrlden men frlorar sin sjl? Mark. 8:36. I det perspektivet blir allt annat andrahandsfrgor. En mnniska riskerar allts att g frlorad frlorad fr evigheten! Detta behver frkunnas och fr inte frtigas. Allt fr lnge har detta budskap ftt st tillbaka. Vi har anpassat oss till att ge mnniskor ett budskap som kliar dem i ronen. 2 Tim. 4:3. Nr vi inte har velat ge dem det allvarliga evighetsperspektivet, har vi till och med gtt s lngt i vrt frsvar att inte gra det, att vi har ifrgasatt om en mnniska kan g evigt frlorad. Vi har talat om himlen, men frtigit att det finns ett helvete, ja, rent av kanske menat att frtappelsens boningar inte finns, vilket r att grovt frndra Bibelns budskap. Mnniskan r en evighetsvarelse, vr kroppsliga dd r inte slutet, det framgr av Bibelns ord. I Bibeln finns ingen lra om utplning av mnniskan efter dden, fr dem som vnt Gud ryggen. Det finns ett evigt liv med Gud och det finns en evighet utan Gud. Det senare r betecknat som evigt straff. Vi kan inte vlja att tro p ett evigt liv med Gud och vlja att inte tro p den andra tillvaron. Jesus undervisar nmligen p samma gng om hur olika tillvaron efter dden blir: Och dessa skall g bort till evigt straff, men de rttfrdiga till evigt liv. Matt. 25:46. Orden evigt liv och evigt straff r jmstllda i den betydelsen att ordet evig inte kan ha olika betydelse nr det gller de bda begreppen. Det r med andra ord ologiskt att bara tro p en evig himmel men inte p en evig frtappelse, i det som brukar benmnas helvetet. Vi vljer mnga gnger att bara tala om att det finns en himmel. Billy Graham gr fljande konstaterande i sin skrift Vad r helvetet?: Bibeln talar mera om helvetet n om himlen. ven nr man ser till vad Jesus talade om, talar han mer om faran att g till frtappelsen n han talade om himlen. Han r den som kan ge upplysning om hur det frhller sig med tillstndet efter dden.

27

Man kan ocks frga sig varfr Jesus skulle lida och d den fruktansvrda dden p korset om det inte finns ett straff fr synden, som han var tvungen att rdda oss ifrn? I s fall hade ju Gud inte behvt snda sin son fr att lida och d fr vra synder. Man kan ocks sga s hr: Kan vi inte tro p att det finns ett helvete, kan vi inte tro att det finns ngon himmel. Det r ju inte logiskt eftersom Bibeln talar mer om helvetet n om himlen. Jesus visste om allvaret och han undervisade ocks om tillstndet efter dden. Han gr det i Luk. 16, dr han talar om den stora skillnaden mellan den plats som Lasarus kom till och den plats som den rike mannen hamnade p. Dr vaknade den rike mannen upp, men d var det fr sent. M vi alla vakna upp i tid! Det r som om vi vill skydda oss mot allvarliga budskap och inte ta dem till oss. Det vanligaste r ju att sga att man inte tror p det eller att man bortfrklarar det. Allt fr mnga verkar inta en sdan hllning, oavsett hur tydligt Bibeln n framstller budskapet. Vi kan inte frhlla oss hur som helst till Guds ord, det r sanningens ord oavsett vad vi tycker. Jesus ger oss klart besked om detta nr han sger s hr om det som Gud talat: Ditt ord r sanning. Joh. 17:17. Klarare n s kan det inte sgas och det r viktigt vilken hllning vi har till vad Jesus har talat, eftersom han ocks sger: det ord som jag har talat skall dma honom p den yttersta dagen. Joh. 12:48. Vi kan allts inte hantera Guds ord hur som helst. Nr ett uppfordrande och allvarligt budskap frs fram, kan man ocks ge det en negativ stmpel, kanske just i frsk att skaka av sig det. Detta gller inte bara det som handlar om evighetsallvaret, utan ocks frkunnelsen om Jesu andra tillkommelse. Det finns ett uttryck som inte r allt fr ovanligt d detta budskap kommer p tal, man kallar det fr skrmselpropaganda. En sdan benmning kan ibland sga mer om den som uttrycker sig s, n om sjlva budskapet. Detta behver sgas: Budskapet om att Jesus skall komma tillbaka r ingen skrmselpropaganda. Att uppfatta det s r en frvrngning av det saliga hopp som de kristna br p. Fr den som har sin sak klar med vr Frlsare r det ett ljust budskap och ingen skrmselpropaganda. Att f mta vrldens Frlsare, Jesus Kristus, r det strsta som kan hnda. Det r inte att undra p att Bibeln framhller, att vi skall se fram emot detta och vnta p honom som skall komma, Jesus. Detta r det bibliska frhllningssttet: Men vi har vrt medborgarskap i himlen, och drifrn vntar vi Herren Jesus Kristus som Frlsare. Fil. 3:20. Ja, gudsordet talar inte bara om att vnta p vr Frlsares kommande, det talar om att detta r ngot som vi skall lska. S hr uttrycker Paulus det: Nu ligger rttfrdighetens segerkrans i frvar t mig. Den skall Herren, den rttfrdige domaren, ge t mig p den dagen, och inte bara t mig utan t alla som lskar hans terkomst. 2 Tim. 4:8. Att lska hans tillkommelse det r ett sunt kristet frhllningsstt. Vi behver frga oss: lskar vi hans tillkommelse och ser vi fram emot att komma till en bttre vrld? Eller lskar vi denna vrld s mycket att vi inte vill lmna den? Ett bibliskt perspektiv borde f oss att inse att denna vrld r ingen trygg plats och dess slut r frutsagt p fljande stt: Ty vrlden, sdan den r, gr mot sin undergng. 1 Kor. 7:31. Vem vill inte rddas frn undergng? Drfr r budskapet om Jesu andra tillkommelse ett glatt budskap och ingen skrmselpropaganda. Det mste bli ett slut p frsken att hlla tillbaka frkunnelsen om Jesu tillkommelse genom att stmpla den p detta stt. Vi behver gottgra alla dessa r nr denna frkunnelse varit eftersatt. Detta har medfrt att mnga har s slukats av vrldens omsorger att man inte lngre har sanningen om att Jesus skall komma tillbaka, levande fr sig. Fr den kristne som lever livet tillsammans med Jesus r talet om att Han skall komma igen, ngot att se fram emot, att f mta Frlsaren. Den som inte har det gldjande mtet att se fram emot, behver vakna upp och gra sig redo!

28

10. Gud vcker p olika stt

Gud har i sitt ord gett oss tecken som frebdar Jesu tillkommelse, detta borde vara nog fr att vi skall f insikt och vara vakna infr denna hndelse. Frutom att Gud vill vcka oss genom sitt ord, anvnder Han ocks andra medel fr att uppvaknandet skall ske. Syner och drmmar r ngot som Gud kan anvnda och vi finner i Bibeln p tskilliga stllen hur Han genom tiderna har anvnt just detta, fr att tala till mnniskor. Det verkar ocks som att Gud kommer att anvnda dessa medel, syner och drmmar, p ett alldeles srskilt stt i den yttersta tiden: Och det skall ske i de sista dagarna, sger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande ver allt ktt. Era sner och era dttrar skall profetera, era unga mn skall se syner, och era gamla mn skall ha drmmar. Apg. 2:17. Vi skall hr redovisa ett antal syner och drmmar som har kommit till vr knnedom, dessa r kopplade till Jesu tillkommelse och att vara vaken infr denna hndelse. Jesus nskar att vi r andligt vakna och redo infr hans tillkommelse och han kan vcka oss p olika stt. Vi har ftt ta del av fljande berttelse: En bekant till mig, en man som inte levt som han lrt trots medlemskap i en frifrsamling trttnade p att leva sitt dubbelliv som kristen p sndagar och vanlig svensk p vardagarna, och stllde frgan rakt ut till Gud: Om nu Jesus kommer tillbaka, nr kommer han? Han fick inget svar p en gng, s han gick och la sig fr att sova. Men mitt i natten vaknade han, skrckslagen nr en kraftig mansrst ekade genom rummet: Jag kommer mycket snart! Herren vill vcka andligt sovande kristna, fr att dessa skall vara redo. Just den andliga smnaktigheten varnas det ju fr i samband med Jesu terkomst, det ser vi i liknelsen i Matt. 25. Denna r hgaktuell i vr tid och den andliga smnaktigheten r en ptaglig fara fr oss. Gud anvnder syner och drmmar fr att gra oss medvetna om det allvarliga tillstnd som nu rder. Vi skall hr redovisa ngra sdana drmmar som kommit till vr knnedom. Den frsta drmmen hade en ldre kristen kvinna. Vad hon sg var detta: En stor kyrka var fylld med sngar som mnniskor lg och sov p. S hr hon i drmmen en rst som sger: Det r tid att vakna nu! D ser hon hur en del gnuggade sig i gonen och satte sig upp. En del brydde sig inte alls, de bara sov vidare. I en annan drm sg en kristen man fljande: Han stod sjlv p estraden i frsamlingen bredvid pastorn. Nr han sg ut ver kyrksalen sg han att frsamlingens medlemmar sov tungt. Han vnder sig d till pastorn och sger: Varfr vcker du dem inte? Pastorn svarar: Jag frsker gng p gng, men de lskar att sova! Vi tar hr till sist med ytterligare en drm. Det var en troende kvinna som berttade detta fr oss: Hon sg i drmmen pastorn hngande ver talarstolen sovande. Hon gick fram och vckte honom. D brjade han tala en stund, men sedan somnade han igen. Dessa senare drmmar som vi hr redovisat har allts handlat om att det rder en andlig smnaktighet. De vill varna fr detta tillstnd. Det kan ju mnga gnger vara svrt att inse att man sjlv tillhr de sovande. Det vet vi ju att s r det med den fysiska smnen, man r inte medveten att man sover. Det r frst nr man vaknar upp som man inser att man har sovit. Lt oss dmjuka oss och verkligen stlla frgan: r jag andligt sovande? De drmmar som vi hr har refererat r ju bara sdana som kommit till vr knnedom. Hur mnga andra har haft liknande drmmar, sdana som vi inte ftt del av, det kan man frga sig? Gud vill tydligen vcka oss ur andlig smnaktighet och drmmar kan vara ett medel till detta. Ett annat sjlvklart medel fr uppvckande r ju predikan. Vi behver vckande predikningar, det r ett av vr tids stora behov! Predikningar r till fr att ge andlig insikt och fylla de behov som finns i frsamlingarna. Vi har hr visat p ett sdant behov. Nu r det ju s med det naturliga smntillstndet, att det r i regel inte behagligt att bli vckt, det r sknt att fortstta sova. Liknande kan det upplevas

29

med det andliga smntillstndet, att vckas ur det r heller inte s angenmt. Detta till trots fr vi inte vja fr vckande predikningar, ven om de kanske kan upplevas nrgngna. De r till fr vrt bsta och de r ndvndiga i vr tid av smnaktighet! Det finns ett stort behov att upprtta ett vakande tillstnd. De kristna frsamlingarna behver leva i ett sdant. Detta gller naturligtvis inte minst Herrens tjnare. Jesus sjlv har givit oss undervisning om hur han vill att hans tjnare skall vara infr hans tillkommelse. Han sger: Var lika tjnare som vntar sin herre hem frn brllopsfesten och som genast r redo att ppna fr honom, nr han kommer och knackar p. Saliga r de tjnare som Herren finner vakande nr han kommer. Amen sger jag er: Han skall fsta upp sina klder och lta dem lgga sig till bords och sjlv komma och betjna dem. Luk. 12:36-37. Det r enbart positivt att vara andligt vakande. Drfr behver vi alla verka fr att ett sdant tillstnd upprttas med hast. Herren kommer snart, lt oss alla vara redo d! Nu r det skert en del som trots alla de vittnesbrd som vi frt fram om allvaret med andlig smnaktighet samt budskapet om Jesu tillkommelse, vill bortfrklara och frneka det allvarliga i detta. Mnga olika argument kan skert komma till uttryck fr en sdan hllning, men den verkliga och avgrande frgan r nd till slut: Vill vi lta oss vckas?

11. Nu r det dags att vakna!

Vi lever i en profetisk tid. Profetiska skeenden som Bibeln frutsagt r nu fr handen. I en sdan tid behvs profetrster fr att vgleda och vcka. Det r ingen ltt uppgift nr mnga varken vill vckas, varnas eller vgledas. Vi behver bedja om att profetrster terigen fr ljuda. Frgan r om vi egentligen vill att profeter skall trda fram i vrt land? Det r ingen sjlvklarhet. Om profeter trder fram innebr det utmaningar och uppgrelser med mycket av det som vi sysslar med. D r det lttare att f vara i fred och lta allt bara g vidare, utan att stras av ngra profetrster. Det blir enbart tragiskt nr vi i vr tids predikningar fr hra om hur man i beundran lyfter upp Bibelns profeter som frebilder. Men den brnnande frgan r om vi egentligen skulle ta emot samma profeter om de kom till vra frsamlingar idag? Det r bekvmt att ha profeter p distans, men kommer de nrmare d kan vr invanda trygghet knnas hotad, dr vi vill ha mnsklig kontroll ver allt som skall gras och sgas. Tyvrr har frsiktighetsprincipen varit allt fr dominerande i vr tids frkunnelse. Vi behver f en upprttelse dr vi lter pastorerna f vara Herrens tjnare, som r kallade att st i den Hgstes tjnst. Det handlar d inte om att alltid ha som utgngspunkt att vara mnniskor till lags, utan istllet vara Herren till behag och vara honom trogen. Det r faktiskt det som r avgrande fr om man r en Herrens tjnare, vilket Paulus slr fast med all tydlighet: r det mnniskor jag nu frsker f p min sida - eller Gud? Eller frsker jag stlla mig in hos mnniskor? Om jag fortfarande ville vara mnniskor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjnare. Gal. 1:10. Om denna bibliska sanning fick vara vgledande fr Herrens tjnare och tjnarinnor ven i vr tid, s skulle det komma att visa sig i en helt ny frimodighet i predikotjnsten. Dr skulle utgngspunkten vara att bra fram vad Herren vill sga, istllet fr vad mnniskor vill hra. Det kan mnga gnger vara en himmelsvid skillnad.

30

Vi r i ett stort behov av att Gud fr sga det Han vill sga oss i vr tid. Drfr r det av vikt att Herrens tjnare fr frihet och frimodighet att bra fram Hans tilltal och budskap. Det skulle frvandla frutsgbara gudstjnster till stunder dr folket kommer i en spnd frvntan att lyssna till detta. D blir det verkligen gudstjnst i dess rtta betydelse! Gud vill upprtta gudstjnsterna s att dessa upplevs som Herrens tilltal till sitt folk. Han har gjort det frr och Han vill gra det igen och Han sker redskap fr detta. Vi ser hur tillstndet var d Herren uppenbarade sig fr Samuel: Herrens ord var sllsynt p den tiden och profetsyner var inte vanliga. 1 Sam. 3:1. En frndring brjade med att Samuel sa till Herren: Tala, din tjnare hr. 1 Sam. 3:10. P s stt frvandlades Samuel till en Herrens profet. Samma villighet och ppenhet fr att lyssna in vad Herren vill tala, skulle vara grunden fr mnga att f sin tjnst frndrad till en profetisk sdan. Det skulle frvandla mycket av vr tids religisa grdimma till gudomlig klarhet. Profetiska rster skulle avslja och korrigera religist frfall, andlig smnaktighet och ljumhet. Det senare r ett krkmedel fr Herren och i det sista av sndebreven i Uppenbarelseboken, som ocks r en profetisk bild av oss i den sista tiden, kommer detta klara besked: Jag knner dina grningar. Du r varken kall eller varm. Jag skulle nska att du vore kall eller varm. Men eftersom du r ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun. Upp. 3:15-16. r detta ett dmande budskap? Nej, det r ett budskap givet i krlek fr att rdda. Vi gr ofta den felaktiga bedmningen att ett rannsakande budskap skulle vara dmande bara fr att det trffat en m punkt eller sidor i vra liv som vi inte vill skall genomg frndring. Lt oss sluta med sdant falskt beskyddande, dr vi stmplar radikala budskap som dmande. Allvaret i detta bibelord i Upp. 3, fick en Herrens tjnare, John Bevere, uppenbarat fr sig i en syn. Bevere r en internationellt vlknd pastor. Han fick denna syn i slutet av 80-talet och den har kommit att pverka hans liv s starkt att man kan sga att det revolutionerade hans liv. Han sg sig sjlv st infr en vldig mnniskoskara och bakom sig hade han porten till himlen. Han berttar: Jag sg inte Jesus i synen men jag frstod att han ocks stod bakom mig. Jag sg inte slutet av den vldiga folkhopen, och jag sg p mnniskorna att de frvntade sig att f komma in i himmelen. Det gr inte att beskriva hur alla dessa mnniskor reagerade nr Jesus sade: G bort ifrn mig, ty jag knner er inte. Jag sg frtvivlan och ngesten i deras ansikten. De trodde att de var kristna och skulle f komma in i himlen, men de var tillrckligt ljumma fr att bde passa in i frsamlingen och i vrlden. John Bevere blir ptagligt berrd nr han berttar om chocken och ngesten hos alla mnniskor som han sg fr sitt inre: Idag lever jag fr dem som sger sig vara med i frsamlingen men som egentligen r frlorade. Jag brinner fr de ljumma. De mnniskor som varken r kalla eller varma, har blivit min passion. Gud lt mig se dessa mnniskors frtvivlan nr de inte kom in i himlen. Jag har en enorm brda fr de mnniskor som tror att de r kristna, men inte gjort Jesus till Herre i sina liv. Lt oss verkligen ta till oss, svl det allvarliga ordet i Upp. 3:15-16, som denna syn! Det r inte ovanligt att budskap som man inte vill hra ges en nedsttande beteckning, drfr att man vill skydda sig mot dem. P s stt misstnkliggrs budskap och blir ltta att skaka av sig, istllet fr att ta dem till sig. Vi behver en uppgrelse med dessa frsk, som allt fr lnge har gjorts, fr att ta udden av budskap som Herren har velat fra fram. Detta sagt inte minst med tanke p budskapet om Bibelns profetior, tidens tecken och Jesu andra tillkommelse. Ett uttryck man kan f hra om sdan frkunnelse kan lyda s hr: Vi skall inte spekulera. Genom att flla sdana yttranden vill man skydda sig frn att ta budskapet till sig. Kanske man gr det med en knsla av att vara verkligt andligt sund, d man sger p detta stt. Det kan rent av dlja sig en materialistisk, frvrldsligad attityd bakom denna andliga sundhet. Sanningen kanske r den att man inte vill bli pmind om att vi kan

31

leva i den sena tid nr tiden fr uppbrottet r inne och Jesus kommer tillbaka. Detta kan upplevas som ett hot fr den som r i full frd med karrirplaner, husbygge, planering av drmsemester eller annat. Naturligtvis skall vi inte spekulera i det som r ovisst och som vi inte kan frst p det profetiska omrdet. Det r inte heller ndvndigt att gra det. Mnga av de tidstecken som vi ftt som vgledning fr den sista tiden r klara nog. Talet om spekulation behver nog riktas t annat hll n t dem som talar om Bibelns profetior och Jesu tillkommelse. Det borde mnga gnger istllet behva riktas till dem som vill ifrgastta Bibelns budskap som Guds ord. De som gr s verkar bli allt fler. Detta r illavarslande och ett tecken p att vi lever i avfallstider. Det mest bekymmersamma r de angrepp som kommer inifrn kristna sammanhang, vi tnker p den s kallade liberalteologin. Denna teologi breder ut sig allt mer och finns nu i sammanhang som bara fr ngra rtionden sedan skulle varit otnkbart. Hr gller det att sl vakt om Herrens ord! Angreppen frs fram p det mest frrdiska stt, men faktum r att det bara r ett genljud av vad Guds fiende sa till de frsta mnniskorna: Har Gud verkligen sagt 1 Mos. 3:1. P samma stt som djvulen frskte att fra in tvivel p vad Gud hade sagt i tidernas begynnelse, vill han nu s tvivel i mnniskorna ocks i den sista tiden. Djvulen r verkligen sig lik. Det var frdande fr de frsta mnniskorna, svl som det r fr mnniskor i vr tid. Lt oss f vra gon ppnade fr dessa angrepp i vilken form de n kommer. Det finns mycken teologi som till stora delar synes g ut p att ifrgastta det ord som Gud givit oss en gng fr alla. Om den teologin kan sgas med Nils Ferlins ord att den r: den gr teologin, som har halkat p sin egen halhets halka. Infr den teologin borde det finnas mnga som skulle kunna ropa att kejsaren r naken. Tyvrr r det mnga som hellre str med i leden och begapar detta skdespel p den teologiska banan, istllet fr att avslja det. Vi behver avslja och st emot de angrepp som idag grs p Guds ord. I denna kamp r just det som angrips, Guds ord, det vapen som skall anvndas: Andens svrd som r Guds ord. Ef. 6:17. D Jesus frestades av djvulen i knen bemtte han honom med att varje gng hnvisa till skrifterna: Det str skrivet Luk. 4. Jesus har genom detta exempel visat oss p vilket stt vi ocks kan vervinna i vr tid, nmligen att hlla fast vid det som r skrivet, vid Bibelns ord och tro p det. Angreppen p Guds ord kan ha de mest skiftande uttrycksformer och kan gmma sig bakom pstenden om att vi i vr tid har ftt strre frstelse fr vad som egentligen menas med olika skriftstllen. Genom de utlggningar, som sedan frs fram under denna tckmantel, grs frstliga angrepp och ifrgasttanden. Nr man begrundar dessa kan man se vilka spekulationer som mnga gnger dljer sig bakom det som frs fram ssom nytt ljus. Det r hr som uppmaningen om att vi skall inte spekulera, r p sin plats att fra fram. Hr r denna uppmaning verkligen berttigad! Om vi frstod vilken avgrande kamp det egentligen handlar om skulle vi vara mycket frsiktigare att ta del av de liberalteologiska tankar som nu fldar. De r en attack p den kristna tron som vi inte skall vara tysta om. Hr behvs andligt klarsynthet. Aldrig frr har den kristna tron varit utsatt fr s frstliga angrepp som i vr tid, ven om denna kamp alltid har funnits. Redan i den frsta kristna tiden uppmanades de troende att kmpa fr tron: Mina lskade, fastn jag r mycket ivrig att skriva till er om vr gemensamma frlsning, finner jag det ndvndigt att skriva till er och uppmana er att fortstta kampen fr den tro som en gng fr alla har verlmnats t de heliga. Judas brev 1:3. Observera att det str att det gller den tro som en gng fr alla har verlmnats t de heliga. Den tro som r baserad p det eviga gudsordet, gller fr alla tider. Den som str fast vid tron att Bibeln r Guds givna ord, str p en sker grund. Ett bra stt att bedma

32

predikningar och teologisk litteratur r att frga sig om det som frs fram bygger upp tron p Guds ord eller inte. P detta enkla stt kan mycket avsljas! Ett mycket fult stt att g till angrepp p den som tror att Bibeln r Guds tilltal, r att kalla dessa fr fundamentalister. Det r ett ord som ftt en mycket negativ klang och drfr vill knappast ngon ha den beteckningen. Om inte detta ord hade varit s nedsvrtat borde det ha varit den naturliga beteckningen fr den som har Bibeln som sin grund, sitt fundament. Det r snarare de som verger denna grund, som det finns anledning att beklaga. Kan man inte lita p Gud och vad Han sagt, d r man utan ett verkligt fundament fr sitt liv! Lt oss se till att ingen fr rasera den grund som vi ftt av Gud fr vr tro, nmligen Bibeln. Att ateister attackerar den kristna tron, det r helt frsteligt, men att vara ateist r egentligen ngot motsgelsefullt. Den brittiske frfattaren och debattren G. K. Chesterton har sagt: Om det inte fanns ngon Gud, skulle det inte finnas ngra ateister. Ngot annat motsgelsefullt r teologer som ifrgastter den kristna tron. Att ifrgastta sitt eget budskap som man r frvaltare av, r ju i hgsta grad motsgelsefullt. Det borde ju vara sjlvklart att teologerna hjlper mnniskor till att tro, istllet fr att tvivla. Tyvrr kan konstateras att det mnga gnger inte frhller sig s. Hr kan det vara bra att pminna om vad den knde frfattaren C. S. Lewis sagt: Undermineringen av den gamla kristna tron har varit ett verk som huvudsakligen utfrts av teologer. Vad som skrivits hr har inte gjorts med syfte att nedvrdera en yrkesgrupp, utan fr att medvetandegra att attackerna p Guds ord kan komma frn hll som man kanske inte har frvntat sig. Vi behver frst att Guds ord i vr tid r utsatt fr attacker som aldrig tidigare. Drfr r det hg tid att vakna upp fr de frrdiska angreppen som riktas mot tron och Guds ord i denna tid!

12. Vakna upp innan det r fr sent!

Vi har p olika stt velat betona vikten av att vi fr ett uppvaknande infr den mjligheten att Jesus kan komma tillbaka nr som helst. Drfr br budskapet om detta lyftas fram i alla kyrkor. Vilket uppvaknande det skulle kunna bli i frsamlingarna, vilket i sin tur kan f terverkningar ocks utt! Vi kristna sitter ju inne med en sanning som behver bli knd, vrldens strsta dramatiska hndelse ligger framfr oss Jesus kommer tillbaka. Lt oss ta vara p tillfllen att gra mnga mnniskor redo fr det personliga mtet med Jesus p himlens skyar. Mnniskor behver hra detta i denna tid av dyster rapportering om tillstndet i vrlden. Vi kan ju bara tnka p klimatfrndringarna, som ftt folk att brja knna ngest och oro ver hur det skall sluta. SVT:s text-tv redogjorde den 11 sept. 2008 fr en enkt frn Eurobarometer. Drygt 30 000 europer hade tillfrgats angende klimatfrndringarna. Fljande budskap stod att lsa p text-tv: En majoritet av Europas befolkning r mycket oroad av klimatfrndringarna. Allts en majoritet i Europa r mycket oroade! Tala om att det finns behov av att ge dem ett budskap om hopp och hjlp! Mot den mrka bakgrund som finns i vrlden idag s kommer evangelium att allt mer framtrda som de goda nyheterna till mnniskor. Goda nyheter r ju ocks precis vad evangelium betyder. Goda nyheter r ju ocks att Gud har allt under kontroll och har berett en rddningsplan fr mnniskor. Vi behver upplysa alla om denna. I rddningsplanen ingr att mta Guds son p 33

himmelens skyar och Bibeln framstller det ocks s att vi skall trsta varandra med detta: Drefter skall vi som lever och r kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem fr att mta Herren i rymden. Och s skall vi alltid vara hos Herren. Trsta drfr varandra med dessa ord. 1 Tess. 4:17-18. Grunden fr vertygelsen om att vi lever nra den stora hndelse som beskrivs i 1 Tess. r det profetiska ordet. Fr man andra sidan ingen undervisning om dessa profetior och tidstecken, kan vi inte heller begra att insikt om detta skall finnas. Den som inte tycker att Bibelns profetior skall frkunnas, har fel uppfattning, som vi kan se av skriftens eget ord: S mycket fastare str nu det profetiska ordet fr oss, och ni gr rtt i att hlla er till det som till ett ljus som lyser p en mrk plats, tills dagen gryr och morgonstjrnan gr upp i era hjrtan. 2 Petr. 1:19. Hr str det allts angende det profetiska ordet att ni gr rtt i att hlla er till det. Vill vi gra rtt s lyfter vi fram det profetiska budskap som vi ftt i vr Bibel. En rannsakande frga, att fundera p, r om vi under de gngna ren har gjort rtt p detta omrde? Kan vi inte svar ja p den frgan, s r det nu hg tid att rtta till det. Ett annat stt att prva sig infr budskapet om Jesu andra tillkommelse r att se hur framtrdande det r i vra liv och ord. Tror man att Jesus kommer snart, kan man inte vara tyst om det. Denna enorma hndelse borde inte lmna ngon kristen oberrd. P en mngd omrden har vi ju kunskap och insikt, men frgan r om vi har missat ngot viktigt? I s fall kan vi jmfras med den generation som levde p Jesu tid, som misslyckades med att frst tidstecknen d. Jesus gick tillrtta med dem fr detta: Himlens utseende frstr ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda. Matt. 16:3. Skulle inte Jesus ha varit lika rak mot oss idag? Vi behver stlla frgan om vi ser tidstecknen i vr tid. Vi borde kunna se hur pusselbitarna i det profetiska pusslet nu faller p plats. Bibelns profetior ger oss en beskrivning av hur det skall se ut vid tiden fr Jesu andra tillkommelse. Det finns ingen urskt fr att inte ska denna vgledning. Drfr r det viktigt att vi fr del av dessa profetior, inte bara fr insikten dessa ger, det r ocks kopplat till vr salighet, det ser vi att Herren sjlv har frklarat: Salig r den som lser upp och saliga r de som lyssnar till profetians ord och tar vara p det som r skrivet i den. Upp. 1:3. S lyder orden i Bibelns sista bok. Den r profetisk och ger till stora delar ger insikt i vad som kommer att hnda i slutet av vr tidslder. Dess huvudbudskap r att Jesus kommer tillbaka fr att krossa den ondska som nr sin kulmen d. Vi gr ett stort misstag om vi inte lter denna bok f vara kompassen som vgleder oss infr denna tidslders slut. Den r den kompass vi har fr avslutningen av denna tidslder. Det finns ett lfte om salighet om vi hller fast vid denna boks budskap: Och se, jag kommer snart. Salig r den som hller fast vid profetians ord i denna bok. Upp. 22:7. Vi behver lyda Herrens uppmaning att hlla fast vid det profetiska ordet. Lt oss inte slppa det nr vi som bst behver det! Det finns fler uppmaningar som r kopplade till Jesu terkomst n de som vi gett exempel p frn Bibelns sista bok. Ngot annat som vi uppmanas till i samband med den stora hndelsen r vaksamhet. Det kan vi finna p flera stllen i NT. S hr skriver Paulus: Lt oss drfr inte sova som de andra utan hlla oss vakna och nyktra. 1 Tess. 5:6. Vi terger ocks vad Petrus skriver: Spnn drfr bltet om livet och var vakna och stt ert hopp helt och fullt till den nd som skall komma er till del, nr Jesus Kristus uppenbaras. 1 Petr. 1:13. Jesus sjlv manar till vaksamhet infr sin tillkommelse: Vaka, s att han inte pltsligt kommer och finner att ni sover. Vad jag sger till er, det sger jag till alla: Vaka! Mark. 13:36-37. Denna uppmaning gller allts, som han sger alla. Jesus menar verkligen vad han sger. Tar vi hans uppmaning p allvar? Bryr vi oss om hans maning? Det r frgor vi behver stlla oss.

34

Eftersom dessa uppmaningar om vaksamhet infr Jesu terkomst mter oss p flera stllen frstr vi hur betydelsefulla de r. Varfr frekommer denna uppmaning till vaksamhet s ofta i samband med hans tillkommelse? Svaret r troligtvis att denna hndelse kommer mycket verraskande. Den verkar inte vara kopplad till ngra stora dramatiska hndelser i vrlden just vid tillfllet fr hans tillkommelse. Av Jesu undervisning verkar det som om att livet fr de flesta gr sin gilla gng. Han gr en jmfrelse mellan hur det skall vara vid hans tillkommelse och hur det var p Noas tid: Ty som det var i Noas dagar, s skall det vara vid Mnniskosonens terkomst. Som mnniskorna levde dagarna fre floden: de t och drack, gifte sig och blev bortgifta, nda till den dag d Noa gick in i arken, och de visste ingenting, frrn floden kom och ryckte bort dem alla - s skall Mnniskosonens ankomst vara. D skall tv mn vara ute p kern. Den ene skall tas med, den andre lmnas kvar. Tv kvinnor skall mala p en handkvarn. Den ena skall tas med, den andra lmnas kvar. Matt. 24:37-41. Det ser ut som att mnniskor r upptagna med livets olika sysslor och inte verkar frst att ngot srskilt skall komma att avbryta allt detta. Det medfr att man r fullstndigt ovetande nr Jesus kommer. Jesus sger ju s hr: och de visste ingenting. Detta verkar vara den allmnna hllningen hos mnniskor nr det stora sker att Jesus kommer. Inte undra p att Bibeln s kraftigt manar till vaksamhet infr Hans tillkommelse. Detta r Bibelns budskap och vi har naturligtvis ftt det fr att det skall vidarefrmedlas med tydlighet. Som det ser ut nu har vi varit dliga p att gra det. Fr att en frndring skall kunna stadkommas behvs nu en vckande profetisk frkunnelse som lyfter upp budskapet om Jesu andra tillkommelse p dagordningen. Annars r risken stor att mnga kommer att tillhra den andligt sovande skaran d han kommer. Det behvs tydliga signaler fr att man skall gra sig redo och att ett uppvaknande skall ske. Vi ser att otydlighet r ngot som Bibeln varnar fr: Och om en trumpet ger en otydlig signal, vem gr sig d redo till strid? 1 Kor. 14:8. Det handlar nu inte om att gra sig redo till strid, utan om att gra sig andligt redo. Allt tyder p att Jesus kommer snart, vilket borde innebra att den andliga beredskapen skulle vara hgt prioriterad i varje kristens liv. Nu behvs en andlig mobilisering, ingen tid finns att frlora! Framtidens dom kan komma att bli hrd ver att vi inte sg tidens tecken och frstod vad som borde gras. Guds ordning behver upprttas i mngas liv. Tiden att rtta till sina liv kan snart vara frbi. Om vi inte tar vara p den tid som just nu r tillgnglig, kan vi f ngra det djupt. Ropet till oss alla r: Vakna upp innan det r fr sent!

35