www.islaam.

se

Begreppet dyrkan i islam

Av Mostafa Malaekah

Dyrkan r inte ngot som praktiseras utanfr det vanliga livet. Snarare r det den fundamentala anledningen till att Gud (Allah)1 uppenbarade skrifterna och snde Sina sndebud fr att pminna mnniskorna om det nrhelst de glmde eller gick vilse. I den sista av dessa skrifter, Koranen, deklarerade Allah att Hans syfte med att skapa ansvariga varelser r att de ska kunna vlja att lra knna Honom, Sin Herre, och dyrka Honom: "Jag har skapat djinnerna (de osynliga vsendena) och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och] dyrka Mig ." (Koranen 51:56)

Dock har de flesta mnniskor missfrsttt och frvrngt begreppet dyrkan och dess utvande. Det finns de som inte ser det som ett ml i sig sjlvt utan bara som ett stt att frfina sjlen och samvetet. Dessutom r det fr dem ingenting annat n en bland flera andra metoder fr att civilisera en person och gra honom till en god medborgare. Det finns ocks andra som tror p vrdet av dyrkan men som riktar den till ngon annan n Allah genom att lyda och blint underkasta sig andra mnniskor, fr att man p ngot stt ser dem som verlgsna eller heliga, och tillgnar dem offer och hgtidliga lften efter deras dd, etc.

ven bland muslimer finns de som, trots att de frstr vikten av dyrkan och riktar den till Allah, nd inte dyrkar Honom som Han instruerade oss genom Profeten Muhammad. De fredrar sina egna stt och frstr sin dyrkan med innovationer och felaktigheter som efterfljare av andra religioner, omedvetna om de stora rttelser som islam medfrde nr islam etablerade grundprinciper fr att skydda mot ytterligheter och avsteg. Bland dem finns de som inte frstr dyrkan bortom utfrandet av ritualer. Med den hr begrnsade synen str det dem inte om de brister i andra islamiska plikter som i realiteten r en del av den omfattande dyrkan som r freskriven av Allah och innefattar alla aspekter av livet.

Omrden fr dyrkan Eftersom Allah skapade oss fr att dyrka Honom, p vilket stt ska den hr dyrkan ske och vilka r dess metoder? Svaret p den hr frgan kommer att illustrera en viktig realitet: innehllsrikedomen i dyrkan i islam hur den inkluderar hela religionen, hela ens liv och hela mnniskan.

Den inkluderar allt som gr Allah njd av ord, handlingar och attityder. Inte bara de knda islamiska riterna som bner (Salah), allmosor (Zakah), fasta och pilgrimsfrd, utan ocks sanningsenlighet, godhet mot frldrar och slktingar, att hlla lften och kontrakt, att bekmpa orttvisor och hyckleri, att behandla grannar, behvande och tjnstefolk vl, att kalla Allah och komma ihg Honom r alla former av dyrkan. Dyrkan innefattar ocks att behandla andra mnniskor vl och observera deras rttigheter, visa godhet mot den frldralse, den fattige, den
1

"Allah" r Guds egennamn och anvnds inte fr att beteckna ngon annan varelse. Drfr kommer det att anvndas hr hellre n ordet Gud.

Sid. 1 2013

www.islaam.se
svage och mot djuren. Det innefattar alla mnskliga dygder, s som rlighet och lojalitet, och hjrtats grningar, s som krlek till Allah och Hans Sndebud, uppriktighet i religionen, nger, tlamod, tacksamhet, acceptans, fruktan fr Allah och tillit till Honom. Det innefattar ocks de huvudsakliga plikterna: att anbefalla det som r rtt, frbjuda det som r fel och strva fr Allahs skull. Dyrkan innefattar ven frivilliga handlingar s som recitation av Koranen, kallan och lovprisning av Allah.

Dyrkan av Allah omfattar allting i livet. Den bringar ordning i alla frgor, frn bordsskick till utvecklingen av en nation, regerings- och finanspolitik, social rttvisa och internationella relationer. Allt detta blir dyrkan nr det grs samvetsgrant samtidigt som man sker Allahs godknnande. Eftersom det hr omfattande spektrat av dyrkan innefattar alla livets aspekter r det syftet fr vilket mnniskan skapades, som Allah har fastslagit i Koranen 2.

Att dyrka Allah betyder att flja den livsvg som Han freskrivit. Det betyder aktning fr Hans lag och fr allt som behagar Honom i form av tro, tal eller grningar, och att forma sin karaktr och uppfra sig i enlighet med Hans vgledning och lagsystem. Vad Allah n befaller en muslim att gra eller frbjuder honom och vad Han n deklarerat som tilltet eller otilltet krver prompt och villig lydnad. Skillnaden mellan en troende och andra r att en troende har skiftat frn dyrkan av sig sjlv och andra mnniskor till dyrkan av sin Skapare och Upprtthllare, frn att lyda sina egna infall och nskningar till att lyda Allah. Frutom fullstndig underkastelse och lydnad gjorde Profeten Muhammad krlek till Allah till ett villkor fr tro i mnga av sina uttalanden. Nr han blev tillfrgad om vad tro var svarade han: "Att Allah och Hans sndebud r er mer kra n ngonting annat."3

Vlgrande socialt arbete r ocks en form av dyrkan och ett stt att komma nra Allah. Faktum r att det r ett av de bsta stten frutsatt att det grs uppriktigt och inte fr att f berm eller fr att skaffa sig ett rykte bland mnniskor. Varje handling som tar bort sorgsenhet, lttar ett lidande, lttar smrta, kompenserar en frlust, strker den frtryckte att ltta en skuldbrda, stdja en behvande familj, hjlpa en frmling, lra ut kunskap, vgleda och ge rd, frhindra att ngon skapelse skadas eller gra gott fr den allt detta r en del av religionen och handlingar av dyrkan uppskattas och belnas av Allah s lnge det r syftet bakom dem.

Profeten Muhammad gav ngra exempel p den hr typen av dyrkan. Han sa: - "Ska jag inte informera er om vad som r bttre n [frivillig] bn, fasta och allmosa? Det r att frsona tv parter. Dliga relationer skalar bort ens religion."4

I Koranen 67:2, 76:2, 18:7, 21:35 (och p andra stllen), fastslr Allah att Han skapade mnniskan fr att prva henne. Detta r inte motsgelsefullt eftersom mnniskan lyckas med sitt test endast genom att dyrka Allah p de stt som r passande i varje situation: genom tlamod och kallan eller tacksamhet och lovprisning, genom att vara trogen i lydnad till Honom och geners i sitt upptrdande mot Hans skapelser. 3 Ahmad - samling av autentiska hadith berttelser sammanstllda av Ahmad (nr 15605) . 4 Ahmad (26236), Abu Dawud (4273) och at-Tirmidhi (2433) - hadith hasan.

Sid. 2 2013

www.islaam.se
- "Den som besker en sjuk person tilltalas frn himlen: Du r god, din vg r god och du ska f din boning i Paradiset."5

- "Medan en man gick lns vgen hittade han en taggig gren och tog bort den, s Allah uppskattade det frn honom och frlt honom."6

- "Mitt folks handlingar visades fr mig, bde de goda och de dliga, och jag fann att bland de bsta av dem r att ta bort ngot skadligt frn gatan."7

Sdana handlingar uppmuntras inte bara i islam. Snarare r de freskrivna som en del av muslims dagliga plikter som fr honom mot Paradiset och bort frn Helvetet. Nr Profeten tillfrgades om vad som rddar en person frn Helvetet sa han, "Tron p Allah". Sedan nmnde han ngra handlingar som man kan lgga till: "Att ge av det som Allah har gett er, [och om man inte har ngonting] anbefalla det rtta och frbjuda det onda, [och om man inte kan] lra ngon ett yrke, stdja den som blivit frorttad, [eller tminstone] lta bli att skada mnniskor. Den troende som tar sig an en av dessa saker kommer att ledas in i Paradiset. "8 Den hr typen av dyrkan kan praktiseras nr som helst av vilken muslim som helst efter hans frmga och r inte begrnsad till de rika, de mktiga eller de hgutbildade. Det finns andra uttalanden av Profeten som nmner medmnskliga former av dyrkan: att mta sin broder med ett leende, hjlpa en dv person att hra, leda en blind, leda ngon till det han behver, skynda sig att hjlpa ngon som har svrigheter, lyfta eller bra ngot t ngon som r svag, etc. Han deklarerade ven att en rlig, uppriktig kpman kommer att vara med profeterna, dem som hller p sanningen och martyrerna [i paradiset].9

Detta innebr ocks att det inte r tilltet fr en muslim att vara beroende av andra av lathet eller att vara en brda fr samhllet eller att isolera sig under frevndning att han gnar sig t dyrkan. Istllet r en muslim ngon som entusiastiskt ger sig in p alla omrden i livet, utmrker sig i produktion, precision och frdigheter och genom att gra det fr han en dyrkares belning.

P s stt r en muslim en klla till nytta, vlsignelse och barmhrtighet i sitt samhlle. Han utfr ett gott arbete, frmjar det och leder andra till det. Hans barmhrtighetsgrningar r inte begrnsade till endast mnskligheten utan innefattar skapelsen i allmnhet. Han kommer nrmare Allah ven genom att visa godhet mot djur och fglar och genom att frhindra att de blir skadade. Profeten Muhammad berttade fr sina fljeslagare om en man som fann en hund som flmtade och t stoft p grund av extrem trst. Av barmhrtighet gick han till en nrliggande brunn, fyllde sin sko med vatten och gav hunden att dricka. Tack vare det frlt Allah honom hans synder. Nr de hrde den berttelsen frgade hans fljeslagare: "Fr vi belning fr djur, o Allahs sndebud?" Han svarade: "Fr varje
At-Tirmidhi (1931) Ibn-Majah (1433) - hasan. Al-Bukhari (2292) och Muslim (4744). 7 Muslim (859). 8 Al-Bayhaqi i Sahih Altargheeb (876) av al-Albani. 9 At-Tirmidhi (1130) - hadith hasan.
5 6

Sid. 3 2013

www.islaam.se
levande varelse finns en belning."10 Han sa ocks: "Det finns ingen muslim som planterar en vxt eller ett fr, som en mnniska, ett djur eller en fgel ter frn, utan att det rknas fr honom som en allmosa."11

Inom detta vida flt av rttrdiga grningar finner man de stt att dyrka som passar fr behoven i ens samhlle och som stmmer med ens egen vilja att tjna i barmhrtighet snarare n att begrnsa sig till en klosterliknande form av enskild dyrkan som stnger ute dyrkaren frn det vanliga livet. Bortom dessa islams obligatoriska plikter, kan en muslim vlja bland mnga ytterligare former av dyrkan s att hans Skapare blir njd med honom.

Det r ven mer fantastiskt att vanliga vrldsliga saker som en troende gr under sitt liv, fr sig sjlv och sin familj, blir dyrkan nr vissa villkor r uppfyllda: (1) att arbetet eller handlingen r tillten i islam, (2) att den grs till nytta fr honom sjlv, hans familj eller hans samhlle, (3) att den grs noggrant och rligt och (4) att den inte avleder honom frn hans religisa plikter. Nr muslimen observerar allt detta samvetsgrant med avsikten att gra Allah njd blir hans liv fyllt av sann dyrkan.

Nr Profeten informerade sina fljeslagare om att ktenskapliga relationer med ens fru ger belning sa de: "Genom att uppfylla sitt behov kommer var och en av oss att f belning?!" Han svarade: "Tnker ni inte p att om ni gjorde det p ett otilltet stt (d v s utanfr ktenskapet) skulle ni frtjna ett straff? P samma stt blir ni belnade nr ni gr det p ett tilltet stt."12 Det r Allahs perfekta barmhrtighet att Han belnar en tjnare nr han avser att undvika det otilltna och att tillfredsstlla sin fru ocks.

Dyrkan omfattar hela ens varelse Dyrkan av Allah omfattar inte bara hela ens liv och aktiviteter, den omfattar hela ens varelse. Muslimen dyrkar Allah i sina tankar, genom att begrunda sig sjlv och allt runt omkring sig, himlarnas och jordens skapelse och allt som Allah har skapat, uppenbarelsen av Koranens verser och vad de innehller av vgledning och visdom, berttelser om tidigare nationer och lrdomar frn historien. Allt detta fr en nrmare Allah som uppenbarade Sin Bok fr mnskligheten "s att mnniskorna kan reflektera ver dess verser och s att de som har frstnd ska bli pminda. " (Koranen 38:29)

Muslimen dyrkar ocks Allah i sitt hjrta genom sina knslor; han lskar Allah och fruktar Honom, han hoppas p Hans barmhrtighet samtidigt som han fruktar Hans straff. Han accepterar Hans pbud, har tlamod vid prvningar, r tacksam fr vlsignelser, skms fr att vara olydig mot Honom, har tillit till Honom, och han r uppriktig i sin dyrkan av Allah som Han har befallt.

Hans tunga dyrkar genom att recitera Koranen, genom kallan och genom att nmna och prisa Allah. Koranen adresserar de troende genom att sga: "Troende! kalla Allah och ha Honom alltid i era tankar och prisa Hans
Al-Bukhari (2190). Al-Bukhari (2152) och Muslim (2904). 12 Muslim (1674) och Ahmad (20508).
10 11

Sid. 4 2013

www.islaam.se
namn morgon och afton!" (Koranen 33:41-42) Profeten sa: "Hll din tunga fuktig genom att nmna Allah" Detta var vad Profeten brukade gra vid alla tillfllen: nr han skulle sova och nr han vaknade, morgon och kvll, innan och efter det att han t och drack, nr han red och nr han reste, under vind och regn, vid alla tider och under alla omstndigheter.13

Muslimens hela varelse dyrkar Allah, antingen genom att avst frn ngot, som vid fasta, eller genom handling som vid bn, dr han rr sin tunga och sin kropp tillsammans med sitt sinne och sitt hjrta. Han dyrkar Allah genom att ge av sin hgt lskade rikedom i bde obligatoriska och frivilliga allmosor. Muslimen dyrkar Allah genom att anstrnga sig och genom att offra en del av sina egna tillgngar eller intressen fr att gra Allah njd, genom att inbjuda mnniskor till Allahs vg, genom att mana till det som r gott och frbjuda det som r ont, genom att st emot lgnaktighet och orttvisa, genom att lmna bekvmligheten i hemmet och med familjen fr att utfra pilgrimsfrden, genom att studera och lra sig ngot som r till nytta eller genom att frsvara sitt hemland. Varje form av dyrkan brjar dock i hjrtat med ens avsikt.

Den rtta avsikten gr hela livet till dyrkan Det rcker fr en muslim att veta att han r Allahs frvaltare p jorden. Hans ansvar r att etablera de grnser som r satta av Allah, sprida Hans ord och uppfylla sin plikt att dyrka Honom. Detta r tillrckligt fr att gra alla hans ord och grningar, hans alla rrelser och hans stillhet till dyrkan av Allah och det r den faktiska betydelsen av vad Han fastslagit i Koranen: "Jag har skapat djinnerna och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och] dyrka Mig." (Koranen 51:56) Om begreppet dyrkan var begrnsat till religisa riter som upptar bara en liten del av ens tid skulle inte den hr versen verka logisk. Emellertid r islam inte ngra f handlingar som kan rknas p ena handens fingrar; snarare r det en persons uppfyllelse av sitt uppdrag i livet och syftet med att han skapades.

Varfr dyrka Allah? Man kan undra: "Varfr har Allah gjort det obligatoriskt att lyda Honom och varfr krver Han av oss vissa handlingar av dyrkan trots att Han r sjlvtillrcklig och inte behver ngonting frn sina tjnare?" Svaret r att Han frvisso inte har ngon nytta av sina tjnares dyrkan, Han skadas inte heller av deras vgran. Men frutom att Han som vr Skapare och Upprtthllare har rtt att beordra och lgga oss vad Han vill, gr Han det enbart till frdel fr Sin skapelse fr vrt bsta, vi som behver Honom fr varje andetag vi tar genom livet: "Mnniskor! Det r ni som r i behov av Allah, medan Allah r Den som r fri frn behov, Den som allt lov och pris tillkommer." (Koranen 35:15) Dyrkan ger nring till sjlen. Fr en mnniska r inte bara den fysiska kroppen som vi uppfattar som behver nring frn jorden. Det element som i realiteten gr henne till den dla mstaren fr alla skapelser p jorden r sjlen som fr sin vitalitet och frfinas genom kommunikationen med sin Skapare. Sledes r det dyrkan av Allah som frser sjlen med nring och vxt och upprtthller den dagligen med kontinuerlig frstrkning.

13

Islamlrda har sammanstllt mnga hadith-bcker i detta mne.

Sid. 5 2013

www.islaam.se
P s stt freskriv Allah en mngd olika former av dyrkan i viss mngd och p vissa tider under dagen, natten, veckan, mnaden och ret under en mnniskas livstid fr att tillfredsstlla sjlens behov. En del former av dyrkan r obligatoriska, medan andra endast r frivilliga men rekommenderade. I kombination, och om de utfrs p rtt stt, ger dessa metoder fr dyrkan sjlen dess nring och botar dess sjukdomar. Utan tron p Allah och den trygghet och nrhet som kommer av att dyrka Honom, kommer mnniskan till slut att knna djup tomhet och obehag i sjlen. Allah bekrftar detta genom att sga: "Men den som vnder ryggen t Mig [och Mina budskap] skall f ett elndigt liv." (Koranen 20:124)

Det mnskliga hjrtat knner alltid behovet av Allah och ingenting kan fylla det hr behovet utom en god relation till Honom. Detta r dyrkans roll nr den utfrs uppriktigt och korrekt. Ibn Taymiyyah, en vlknd islamlrd, sa: "Hjrtat behver Allah bde ur tjnandets och tillitens synvinkel. Det kommer inte att vara tillfreds, blomstra, knna gldje och lycka, tillfrsikt och frtroende frutom genom dyrkan av sin Herre ensam, krlek till Honom och nger infr Honom. ven om man skulle uppn allt njutbart i skapelsen skulle man inte vara njd eller tillfreds. Detta eftersom hjrtat har en naturlig instinktiv lngtan efter sin Herre, att dyrka, lska och ska nrhet till Honom. Genom att gra det uppnr det vlbehag, tillfredsstllelse och tillfrsikt. Man kan inte uppn detta frutom med Allahs hjlp. Bara Allah kan ge det, s man r stndigt i behov av att dyrka Allah och ska Hans hjlp. Om man kunde uppn allt man lskade, trdde och nskade sig utan dyrkan av Allah skulle man inte uppn annat n smrta, nger och plgor. Man kan inte bli befriad frn den hr vrldens bedrvelse och frbittring om inte ens krlek till Allah vervinner allt annat och Allah blir ens lngtan och ml, s att man lskar allt annat fr Allahs skull och inte fr dess egen skull."14

P s stt blir det klart att de som har smakat den sanna tron och vissheten inte bara ser dyrkan som underkastelse eller utfrandet av order, utan finner mer vlbehag i sin kommunikation med Allah, sin lydnad infr Honom och sina anstrngningar att uppn Hans godknnande, n de som ger palats eller massvis med guld och silver finner i sin rikedom. Nr han dyrkar sin Herre i tider av svrigheter finner den troende frid i sinnet, befrielse frn ensamhet, minskning av sin brda, ny tillfrsikt och trst frn falska anklagelser och lgner. Och nr han dyrkar Honom i tider av lugn och vlmende smakar han gldjen i att vara tacksam mot Allah och prisa den som har gynnat honom.

Den troende muslimen vet vart han r p vg. Till skillnad frn materialister, som inte ser ngot annat n ut ur magen och ner i graven, r troende medvetna om sitt sanna slutml och vet att de inte skapades fr den hr vrlden; snarare skapades den fr dem. De vet att de skapades fr ett evigt liv och att det hr livet bara r en frberedelse fr det. De tar drfr vad som r till nytta fr dem dr och strvar mot de hgsta andliga niverna genom rttrdighet och olika former av dyrkan. Genom detta renar de sina sjlar fr att bli vrdiga det bsta hemmet i livet efter detta. Detta r paradiset, dr bara de som r rena kommer in, och vid vars portar det kommer att sgas dem: "Fred vare med er, ni har blivit rena! Stig in [i paradiset]! Hr skall ni frbli till evig tid!" (Koranen 39:73)

14

Al-Ubudiyyah , sid 108-109.

Sid. 6 2013

www.islaam.se

Dyrkan r ett test frn Allah genom vilket sjlen putsas. Det hr livet som vi lever, oavsett om det r lngt eller kort, r inte mlet och inte heller slutet. Det r bara en station p vgen till ett annat liv och ett annat hem ett evigt hem. Som en poet sa: "Dden r bara en resa frn den frgngliga boningen till den bestende." Slutmlet r livet efter detta. Koranen bekrftar: "I evighetens boningar [vntar] frvisso det verkliga livet. Ack, om de visste!"15 (Koranen 29:64) Drfr br man anvnda det hr livet fr att frbereda fr nsta. Allah placerar mnniskan i det hr hemmet fr att frbereda henne fr det eviga hemmet genom prvningar och vedermdor som renar och frfinar hennes sjl. De vlsignelser som r mnniskan frunnade intelligens, vilja, medvetande och frmga r en srskild ynnest och ra fr henne. De fungerar dock ocks som ett test fr att avgra om hon ska vara tacksam eller otacksam mot sin Herre, om hon ska lyda Honom eller stta sig upp mot Honom.

Men utver allt som har sagts r dyrkan Skaparens rttighet ver Sin skapelse och Herrens rttighet ver Sina tjnare. Sjlvfrbttring r dyrkans frukt och dess resultat, men inte en orsak till dyrkan. Dyrkarens primra ml mste vara att fullflja sin plikt mot Allah, att underkasta sig Honom och lyda Hans bud. Detta r den korrekta basen fr all form av dyrkan bn, fasta, allmosa, pilgrimsfrd, recitation av Koranen, lovprisning av Allah, kallan av Honom, nger, lydnad av Hans lag och observerande av Hans befallningar och frbud. Sjlvfrbttring, rening av samvetet och uppnendet av en god moral hr till den sekundra nytta som kommer av dyrkan snarare n orsakerna till den. Som Allah har sagt: "Mnniskor! Dyrka er Herre, som har skapat er och dem som levde fre er s att ni m bli rttrdiga." (Koranen 2:21) Detta r ocks vad Profeten Muhammad svarade nr det talades om vissa mnniskor som bad men gjorde saker som var oacceptabla. Han sa: "Sannerligen ska deras bn [tjna till] att hindra dem."

Referenser: Det hr hftet r sammanstllt frn boken "Spirituality in Islam" av Mostafa Malaekah. Copyright 2008 Mostafa Malakeah. All rights reserved. (Omtryckning eller reproducering av detta hfte r tilltet fr islamiska organisationer p villkor att absolut ingen ndring, tillgg eller utelmnande grs)

15

Dess straff och njen, som r mycket strre n det mnskliga sinnet kan frestlla sig, r varken begrnsade till sjlen eller kroppen utan innefattar bda, precis som mnniskan r en kombination av bda. S kommer hon ocks att vara i livet efter detta, om n i ett annat mer utvecklat tillstnd.

Sid. 7 2013