Está en la página 1de 2

Vad r lycka?

Av Tomas Stacewicz

2008 Tomas Stacewicz. Alla rttigheter frbehllna.

Jag tror att det r lnlst att ska efter lyckan i sig sjlvt ty den kommer alltid att undg att fngas. Lycka ser jag snarare som en bieffekt av andra faktorer i livet som man strvar efter. Det r ungefr som att tvinga sig sjlv att sova. Det r frst nr man slappnar av och brjar tnka p annat man kan somna. o En viktig sdan faktor r att finna en mening i sitt liv, att finna sin "plats" p jorden. Att uppleva sig sjlvfrverkligad eller tminstone knna sig trygg p en vg till sjlvfrverkligande; andlighet. Ett annan viktig faktor kan vara trygga relationer, barn och familj, ett vettigt och meningsfyllt jobb, en insprirerande fritidssyssla, etc. o S att jaga efter lyckan fr att man har avsaknad av den r dmt att misslyckas; det r fr vagt och abstrakt. Det r bttre att konkretisera med tydliga livsml. Nr dessa vl har uppntts kan resultatet bli en mer eller mindra varaktig knsla av lycka. Men kruxet r att man inte heller fr vara fixerad vid den eventuella bieffekten "lycka". Lust fr resultat r kungsvgen till misslyckande. S mitt rd r att skapa sig konkreta ml (och delml) i sitt liv, saker som man vill uppn och som knns meningsfulla, samt att slappna av och ha frtrstan ver att de kommer att bli uppfyllda. Buddismen anser att det r ffngt att strva efter att hitta lycka i saker som i sin natur r frgngligt. Allt sammansatt anses vara offer fr upplsning. Men bara fr att den fysiska tillvaron r frgnglig innebr det inte att den r maya, en ren illusion. Vad som r illusion r vrt frhllningsstt till den. Vi finns inkarnerade p denna jord av en viss anledning. Syftet r inte enbart att n en kontakt med det gudomliga, med sin Sanna Vilja, utan ven n kunskap om vilken uppgift man har i jordelivet. Detta r en stor skiljelinje mellan vsterlndsk och sterlndsk mystik. Den mstare som frst gjorde mig uppmrksam p denna sanning var psykiatrikern Viktor Frankl, vilket utvecklade en psykoterapi, den s.k. logoterapin, vars ml det var att finna en mening i patientens liv. Senare har mina egna livserfarenheter och den initiatoriska processen bekrftat Frankls teser. o Utan att g in p detaljer vet jag ganska vl vilket som r min uppgift hr i livet. Ngra gnger har jag avvikit frn denna raka och smala vg, pga brist p motivation. Samtidigt har jag knt en lngtan ngonstans efter att vandra min sanna vg igen och drav knt mig tidvis ganska deprimerad (sjlens mrka natt). Nr jag vl till slut har hittat min motivation igen att vandra lngs min utstakade desvg s har jag upplevt mitt liv ter fyllas med mening och knt betydligt mer lycka i alla aspekter av det.