Religionens evolution

Av Tomas Stacewicz

2008 Tomas Stacewicz. Alla rttigheter frbehllna.

Budordet "Du skall inga andra gudar hava jmte mig" r mycket intressant och avsljar det polyteistiska ursprunget hos Judendomen. Idag har det omtolkats till att mena att man inte ska dyrka ngra avgudar, att det bara finns En Gud; frestllningen om monoteism. Faktum r dock att Israeliterna vid tiden fr Exodus trodde att det fanns en mngfald av gudar och att Jahve blott var en av flera. Detta syns tydligt i de bibliska referenserna till hur Jahve strider mot och "besegrar" de egyptiska gudarna; det implicerar en andlig vrld dr flera olika och konkurrerande gudar existerar. Judarna trodde att varje folk hade sin egen gud men att deras gud var starkare och mktigare n de andra folkens, som en sorts hggud. Frestllningen om hggudar finns i de flesta polyteistiska religioner; en vergud som har skapat och styr ver de lgre gudarna. Rtterna till Judendomen r sledes polyteistisk och utvecklingen till monoteism r inte pltslig utan gradvis. En del judar skyr vissa delar av mosebckerna som de anser vara p grnsen till hedniska frestllningar, i alla fall om man skall tro Karen Armstrong som tar upp detta sprsml i sin klassiker Historien om Gud (Bokfrlaget Forum AB, 2000, ISBN: 9137117505 / EAN: 9789137117508). o Karen Armstrongs frmsta tes r att Abrahams och Jakobs Gud och Moses Gud inte var den samme, eller snarare att deras gudsbilder hade stora skillnader. Hon anser att just de tidiga bibliska historierna om mnniskor som brottas med Gud, med en Gud som vandrar som en person i Edens Lustgrd etc. av vissa Judar uppfattas som naiva, frmonoteistiska frestllningar som r lite pinsamma att bortfrklara. Sjlva huvudtesen r att det judiska folkets syn p Gud har utvecklats frn en antropomorf gudsbild, av en gud som br liknande drag frn andra grannfolks uppfattningar, bl.a. Baal och El, men att den har utvecklats till att omfamna en tro p en abstrakt och exalterad Gud. Det finns sledes olika synvinklar p Gud dr den enda r en tidigare och mer nativ (och med hedendomen mer beslktad) gudsbild och den andra mer "modern" monoteistisk. Detta r dock inte frvnande eftersom det r flera frfattare som har skrivit ner Torah, antagligen under olika tidsepoker. Det r intressant att lsa hur en religion som anser sig vara monoteistisk in till benstommen verkar ha ett nrmast hednisk frflutet i sina myter och frestllningar. Detta vederlgger ven den allmnt frekommande sikten att det endast r vetenskapen som utvecklas till skillnad frn religionen. Vi har ganska goda exempel p denna utvecklingsprocess ven hos de andra tv vrldsreligionerna Kristendomen och Islam. o I synnerhet Kristendomen har genomgtt en ganska dynamisk utveckling under sina frsta 300 r, frn att ha varit en begrnsad judisk sekt till att genom Paulus "reformation" omfatta ven "hedningar", samt de efterfljande ivriga diskussionerna kring Jesu Kristi och Treenighetens natur. Det tog Kristendomen tre sekel att definiera sig sjlv och finna sin identitet, vilket ledde till att de kristna gnostikerna brnnmrktes som heretiker. Sedan har vi frsts Martin Luthers reformation, som ven om den mycket handlade om en administrativ frndring (dvs. de nationella kyrkornas oberoende gentemot Rom) ven pverkade den kristna teologin. o Om man vljer att betrakta dessa tre vrldsreligioner ssom en kontinuitet s ser man ven hr en frndringsprocess, som har gtt i vgor och tagit olika varianter, ibland "positiva" och ibland "negativa". S som jag uppfattar den r de nya religionerna ofta ett uppbrott frn och

en revolt mot den gamla religisa ordningen. Jag ser personligen Kristendomen som en revolt mot den gamla judiska ordningen och ett frsk till frnyelse av denna. Islam r ju frmst en lokal angelgenhet, en religion frmst skapad fr araberna (i alla fall om vi skall tro p Karin Armstrongs analys) men samtidigt var den en vidsynt och mycket tolerant religion i frhllande till kristendomen som hade fallit i en mrk medeltid av religist frtryck av olika former av mnsklig utveckling. De muslimska lnderna uppmuntrade till filosofiska och vetenskapliga studier, ssom antikens gamla visdom och vetenskap. Nu har tyvrr Islam, eller i alla fall stora delar av den muslimska vrlden, fallit i sin egen mrka medeltid. Kanske r detta en naturlig fas i en religions utveckling? Detta sista antagande ger hopp om att Islam ssom religion till slut kommer att mogna och utvecklas mot upplysning och sekularisering. o Jag ser inte p mnniskan som en separerad enhet frn vrlden i vrigt. Vad som kan sgas vara gllande fr en mnniskas utveckling och mognad ssom individ kan nog sgas vara gllande fr den mesta sociala och kulturella utveckling av mnniskans samhlle. En nation, kultur, folk, religion eller tradition, gr (tror jag) igenom liknande faser av snabb utveckling, regression, vidare utveckling, mer regression, etc. Men jag (s som jag hittills har uppfattat det) tror ven att religionen i stort utvecklar sig till ngot mer moget. Ibland sker man sig tillbaka till rtterna fr att man har vandrat fr lngt ifrn den natur man egentligen r; samma sak kan man sga om mnniskan och hennes identitetsskande. o Om man ser religion och andlighet som ett enda stort hela s kan jag urskilja en naturlig utveckling frn primitiv animism (shamanism), ver hedendom och vidare mot monoteism. Slutresultatet tror och hoppas jag kommer att resultera i en mer icke-dogmatiskt och utforskande form av andlighet som ser p mnniskan och vrlden (och Gud) ssom oskiljaktiga, dr det stora kan ses i det lilla och det lilla i det stora. En ny era av andlig, religis, filosofisk och vetenskaplig tolerans, och samarbete. Vetenskap, filosofi och teologi har ju tidigare varit frenat under antiken. Det har sledes inte alltid funnits en motsttning mellan religion och vetenskap. Detta synstt teruppstod under och efter renssansen. Ett knt exempel r Isaac Newton, vilket anses vara en av upplysningstidens store frgrundsgestalter och pionjrer. En annan r Paracelus som lade grunden fr skolmedicinen. Bda var entusiastiska alkemister, hermetiker. Jag tror (och hoppas) att de separata vgarna p den mnskliga kulturella evolutionsprocessen (andligt skande och vetenskap) kan mtas igen, och berika vr frstelse fr vrlden och vad det r att vara mnniska.