Está en la página 1de 5

Var Martin Luther en Rosenkorsare?

Av Tomas Stacewicz

2008 Tomas Stacewicz. Alla rttigheter frbehllna.

En intressant aspekt av Martin Luthers reformation r att den sgs ha strvat efter en tergng till kristendomens rtter. Man kan frga sig om han ven avsg de gnostiska rtterna? Jag har ibland i mina studier sttt p referenser till att Luther gnade sig t den mystika vgen, dvs. att den personliga och direkta kontakten med Gud var lika viktig som en uttolkning av skrifterna. Konstigt nog verkade han ha hyst en ambivalent knsla fr mystiken, vilket kan utlsas av detta citat som jag har hmtat frn hemsidan www.religiousworlds.com: Likavl som Luther hyste en vlknd antipati fr mystiker, r det likaledes ett faktum att dr finns en grund fr ett mystiskt liv i hans hjrtats teologi, i synnerhet i hans tidiga tnkande. (Min versttning.) Detta tycker jag erinrar om en kristen esoterik. Men bortsett frn detta s har vi den intressanta (men naturligtvis inte historiskt belagda) kopplingen till Rosenkorsbrderna. Den tydligaste referensen till denna koppling till den samtida kristna esoteriken i Rosenkorstraditionen var Martin Luthers personliga vapen som utgjordes av ett kors inuti en ros:

I ett brev till Lazarus Spengler r 1530 skriver han fljande om denna symbol, som sedermera antogs som den lutheranska protestantismens enhetliga symbol: Nd och frid vare frn Herren. Eftersom du nskar att veta om mitt mlade sigill, vilket du har skickat till mig, har lyckats, s skall jag svara dig med strsta lskvrdhet och delge dig mina ursprungliga tankar och anledningar till varfr mitt sigill r en symbol fr min teologi. Det frsta skall vara ett svart kors i ett hjrta, vilket skall behlla sin naturliga frg, s att jag sjlv skall erinra mig om att det var tron hos den Korsfste som frlste oss. "Ty genom hjrtats tro bliver man rttfrdig" (Rom. 10:10). ven om det sannerligen r ett svart kors, vilket frdmjukar och vilket ocks borde samka lidande, lter det hjrtat frbli i sin naturliga frg. Det frdrvar inte naturen, det vill sga, det ddar ej utan vidmakthller livet. "Den rttfrdige skall leva av tro" (Rom. 1:17) men genom en tro p den korsfste. Ett sdant hjrta skall befinna sig i mitten av en vit ros, frevisande att tron ger gldje, trst och frid. Med andra ord placerar det den troende i en vit, gldjerik ros, fr denna tro giver icke den frid och gldje ssom vrlden giver (Joh. 14:27). Detta r anledningen till varfr rosen borde vara vit och inte rd, fr vitt r andarnas och nglarnas frg (jfr. Matt. 28:3; Joh. 20:12). En sdan ros borde befinna sig i ett himmelsbltt flt, symboliserande att en sdan andens och trons gldje utgr en brjan p en framtida himmelsk gldje, vilket begynner redan nu, men frsts i frtrstan, nnu ej uppenbarad. Och runt detta flt finns en gyllene ring, symboliserande att en sdan sllhet i Himmelen fortlever i evighet och r utan nde. Sdan sllhet r underbar, bortom all gldje och alla godelar,

ssom guldet r den mest vrdefulla, mest dyrbara och bsta metall. Detta r min compendium theoligae [teologisk sammanfattning]. Jag har nskat att visa den till dig i bsta vnskap, med frhoppningar om din uppskattning. M Kristus, vr lskade Herre, frbli med din ande tills efterlivet. Amen. (Min versttning.) Det r uppenbart att Luther teologi inte r ett efterlivets teologi utan en mystikens vg till personlig gudsefarenhet; den "framtida himmelska gldjen" r det mystika tillstndet av "sllhet...bortom all gldje och alla godelar", vilket jmfrs med guld, den traditionella alkemistiska symbolen fr den fullndade Adepten, en tillstnd "vilket begynner redan nu", dvs. i detta livet ven om den "nnu ej [r] uppenbarad", dvs. fullt manifest. Det hela r en vacker och passande bild fr den Rosenkorsiska och Alkemistiska indelningen av mnniskan och skapelsens mngfald i de tre principerna; korset symboliserar kroppen och Saltet, hjrtat sjlen och Svavlet, och rosen anden och Kvicksilvret. Den svarta frgen p korset frstrker dess kroppsliga aspekt. Hjrtats naturliga rda frg verenstmmer med det traditionella pigmentet fr Svavel. Rosens vita frg anknyter till Mnen (Luna), vilket r en synonym med Kvicksilvret inom Alkemin. De tre frgerna erinrar ven om de tre huvudsakliga faserna inom den alkemistiska processen; svart med nigredo eller frruttnelse (upplsning), vitt med albedo (rening) och rtt med rubedo, eller fullndningen vilket leder till De Vises Sten, den gyllene cirkeln (cirkeln r en symbol fr fullndning och helighet, helhet - Gud). Det r drfr inte frvnande att Martin Luthers design r en erknd variant av symbolen fr rosen och korset, s som den brukades av Rosenkorsarna, vid sidan av den mera vanliga symbolen ver den korsfsta rosen. Rosen r dock rd hr fr att betona att anden har lmnat albedo-fasen och har ntt den hgsta fullndningen i rubedo i den spagyriska (alkemistiska) processen av cirkulation, vilket ocks erinrar om att den rda frgen ven r en symbol fr "den rda stenen"; De Vises Sten, vilket kan ses som en symbol fr den fullndade Anden (Det Stora Verket r ett "merkurialt verk"). Det vita hjrtat r en erinran om att sjlen nu r en ren kanal fr att kunna emottaga Andens influenser, befriad frn sina eldiga passioners (rda) herravlde; ren ocks i avseende p att ha tvagat sig fri frn all karma. Det gyllene korset symboliserar den transmuterande kroppen (till skillnad frn den naturliga kroppens tillstnd av bly; svart), vilket har emottagit de lkande influenserna frn Den Gudomliga Anden (Det Vises Sten) genom frmedlan av den renade sjlen. Det hela r en symbol fr den fullndade Adepten. Se min illustration, vilket fljer gense tradition:

Tomas Stacewicz Det gr naturligtvis inte att bevisa att Martin Luther hade ngon medveten alkemistisk eller Rosenkorsisk avsikt med sin symbol; han kan omedvetet har projicerat ut Alkemins

arketypiska symbollra i ett Jungianskt hnseende. S frgan kvarstr: Var Luther invigd i Rosenkorsets mysterier? Naturligtvis kan man i historieforskningens namn hvda det omvnda frhllandet fr ett lika (eller mer) plausibelt faktum; att Rosenkorsarna var inspirerade av Martin Luthers reform och ville fra den vidare och utveckla en typisk lutheransk form av kristen esoterik, och drfr "adopterade" den huvudsakliga symbolen fr lutheranismen, och drur hrledde namnet till ett nytt ordenssllskap. Personligen tror jag inte p att Luther fregick brdraskapet, medveten som jag r om de ldre fregngarna som ligger bakom Rosenkorstraditionen, och som strcker sig till en frkristlig tidsera. Naturligtvis utesluter inte det ena faktumet det andra; ven om ordensreformatrerna baserade sin tradition p ldre frlagor s kan de ha valt att lta de yttre mysterierna ta en form inspirerad av en rrelse i tiden, dvs. den kristna kyrkans reformation. Diskussionen om hnan och gget r egentligen irrelevant, fr det intressanta hr r att en koppling troligtvis existerar. Det finns dessutom fler indicier som antyder om Martin Luthers slktskap med Rosenkorsbrderna. Luther fann i klvattnet frn katolska kyrkans frfljelser av sin person en tillflyktsort i slottet Wartburg i Thringen-skogen r 1521, dr han under ett rs tid versatte Bibeln till tyska (vilket i sig franledde en "reformation" av det tyska sprket). Det intressanta med Thringen r att det finns en myt om Christian Rosenkreutz (den person som sades vara grundare av Rosenkors-Orden) att han hrstammade frn dessa trakter. Mycket mjligt att det endast handlar om myter, men det r nd intressanta kopplingar. Rosenkorsare gr grna sjlva traditionellt denna koppling och deras frsta manifest frn 1614-15 (Fama och Confessio Fraternitatis), vilket gavs ut i en gemensam upplaga endast tre r innan 30-riga krigets utbrott, har ett budskap som verkar frsvara den lutheranska reformationen och tminstone r ppet fientliga till pvedmet.

Johann Valentin Andreae Dessa manifest krevs, tillsammans med Christian Rosenkreutz Alkemistiska Brllop, med strsta sannolikhet av Johann Valentin Andreae (1586-1654), antingen ensam eller i kollaboration. Andreae var en lutheransk prst som under sina tidiga r var medlem i en (troligtvis Rosenkorsisk) alkemistisk cirkel i Tbingen kallad Die Unzertrennlichen, eller "De Oskiljaktiga". En del moderna Rosenkorsare anser att manifesten hade sitt upphov i denna cirkel. Det intressanta r att Tbingen var en av de frsta stder i Tyskland att konvertera till

Luthers protestantiska kyrka. Det finns uppenbarligen ett nra samband mellan Luthers reformation och den Rosenkorsiska rrelsen som i sina manifest fresprkade en reformation av andliga och vrdsliga ting, vilket kan utlsas av detta stycke i Fama Fraternitatis frn 1614: Vi vet dock att det enligt vr stundan och andras frvntningar efter ngon tid kommer en allmn reformation av bde gudomliga och mnskliga ting. Ty innan solen gr upp, upplyses himlen av morgonrodnadens ljus. I vntan p denna reformation frsamlas ngra f som med sitt antal skall utka vrt brdraskap, hja dess anseende och strka dess frhoppningar och ge de av Fr.R.C. [Christian Rosenkreuz] freskrivna Filosofiska Canons en lycklig begynnelse. (versttning av . Rmier.)